16
SYSTEMFAKTA Mataki Tätskiktssystem Trema ® TM.5 FEBRUARI 2005 Innehåll Produkt . . . . . . . . . . . . . 2 Projektering . . . . . . . . . . 3 Kontroll och säkerhet . . . 4 Systemanvisningar . . . . . 5 Monteringsanvisningar . . 7 Detaljanvisningar . . . . . . 8

Mataki Tätskiktssystem Trema TM · 2. M ataki Trema TM.5 membranisolering. 3. Cellplastisolering typ XPS. 4. Fiberduk. Om cellplastskivor ska användas som isolering ska ett separerings-

Embed Size (px)

Citation preview

SYSTEMFAKTA

Mataki Tätskiktssystem

Trema® TM.5

FEBRUARI 2005

InnehållProdukt . . . . . . . . . . . . . 2Projektering . . . . . . . . . . 3Kontroll och säkerhet . . . 4Systemanvisningar . . . . . 5Monteringsanvisningar . . 7Detaljanvisningar . . . . . . 8

Mataki Trema TM.5 är en membranisolering av SBS-modifierad bitumen med kraftig polyesterarmering. Ytan är belagd med sand och undersidan med plast.

Mataki Trema membranisolering är avsedd att använ-das som fukt- och isoleringsskikt på s.k. omvända tak.

PRODUKTDATA

Format 8 × 1,0 mTjocklek ca 5 mmVikt /m² ca 6,5 kgVikt /rulle ca 52 kgKvalitetsbeteckning YEP 6500

Mataki Trema TM.5 uppfyller kraven för funktions-klass 111 B, enligt tätskiktets förmåga att motstå rörelse, mekanisk påverkan och utmattning. Se JSE/1, JSE/2, JSE/3 i HusAMA 98.

Mataki Trema TM.5 uppfyller kvalitetskraven för tätskiktsmattor enligt tabell JSE/5 i HusAMA 98.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Parkeringsdäck, gårdsbjälklag, terrasser, altaner, balkonger etc. med överbyggnad av:- Betong (med eller utan värmeisolering)- Asfaltbetong- Sand och plattor (med eller utan värmeisolering)- Singel (med värmeisolering)- Trätrall (med eller utan värmeisolering)

UTFÖRANDEFÖRESKRIFTER (enligt HusAMA 98)

2

JSE.1411 TY typ 14111. (Underlag)2. Mataki Trema TM.5

skarvsvetsad

JSE.1413 TY typ 14131. (Underlag)2. Mataki Trema TM.5

helsvetsad

Egenskaper Testmetod Krav Mataki Trema TM.5

Vattentäthet SP 2184 Tät vid belastning av 1m vattenpelare under 24 h

Godkänd

Åldringsbeständighet SP 2185-4Värmeåldring

Draghållfasthet 80 – 150 %av ursprungsvärdet Brottöjning: Högst 50 % förändring Töjning med bibehållen täthet: Högst 50 % förändring

Godkänd

Värmetålighet SP 2186 Högst 2 mm glidning av beläggningsskiktet

Godkänd

Dimensionsstabilitet SP 2187 Längdförändring i längd- och tvärriktningskall vara högst 0,5 %

Godkänd

Rörelseupptagande förmåga SP 2189 Töjning med bibehållen täthet vid –10°C: Klass 1 = 10 %

Klass 1 = Ø 10 mmKlass 2 = Ø 20 mmKlass 3 = Ø 30 mm

Klass 1 = 250 NKlass 2 = 150 NKlass 3 = 70 N

Klass 2 = 5 %

Klass 1 5000 cyklerKlass 2 < 5000 cykler

Klass 3 = 1 %

10 % (klass 1)

Motståndsförmåga mot mekanisk påverkan

SP 2190 Dynamiskt stansmotstånd vid –10°C

Motståndsförmåga mot statisk last

Ø 10 mm (klass1)

250 N (klass 1)

Utmattning SP 0902 5000 cykler (klass 1)

Produkt

3

TAKLUTNING OCH TAKAVVATTNING

Lägsta lutning på takytor och i vattengångar får vara 1:100. Detta avser lutningen på underlaget inräknat måttavvikelser på grund av utsättningsfel och arbetsut-förande, ojämna sättningar samt elastiska och plastiska deformationer i takkonstruktionen.

Vid renovering av ett befintligt tätskikt kan takutform-ning utan taklutning accepteras under förutsättning att åtgärder vidtas för att undanröja eventuella tidigare problem till följd av alltför låg taklutning.

Vid nyproduktion är rekommenderat avstånd mellan brunnar 15 m och rekommenderad avvattningsyta per brunn 500 m². För renovering av befintligt tätskikt kan detta krav frångås i den omfattning som betingas av erfarenheter från tidigare funktion.

Insticksbrunnar bör ej användas. Om insticksbrunn måste användas ska brunnfläns förseglas mot underlaget.

Kvarstående vattensamlingar med ett djup av större än 30 mm åtgärdas dock alltid genom uppbyggnad eller installation av nya brunnar.

Brunnar ska tåla trafiklaster i förekommande fall.

MONTERING

Mataki Trema tätskiktssystem installeras enbart av Mataki utbildade och auktoriserade takentrepre nörer.

Beroende på vilken typ av överbyggnad som används samt huruvida det förekommer fordonstrafik eller inte kan Mataki Trema monteras genom helsvetsning mot underlaget. För ytor utan fordons trafik kan tätskiktet läggas löst med svetsade överlappsskarvar.

Arbetet skall utföras av personal med certifikat för Heta Arbeten samt med arbetsmetoder och utrustning som följer Svenska Brandförsvarsföreningens och försäk-ringsbolagens regler för Brandfarliga Heta Takarbeten.

ÖVERBYGGNAD

Ett skyddslager/överbyggnad ska påföras snarast efter det att tätskiktet och kantförstärkning utförts. Var noga med att ingen onödig trafikering på applicerat tätskikt sker. Skyddslagret/överbyggnaden ska påföras på sådant sätt att tätskiktet inte skadas och vara dimen-

sionerat med hänsyn till vindlaster och eventuella flyt-krafter (cellplastisolering).

När tätskiktet installeras skall berörda ytor vara avspär-rade för annan verksamhet. Färdiginstallerat tätskikt, som under byggtiden utsätts för hårdare påfrestningar än under förvaltningsskedet, skall skyddas. Exempel på lämpliga skydd är hårda skivor och landgångar.

VÄRMEISOLERING

Där det är möjligt skall värmeisoleringen alltid installe-ras över tätskiktet. Tätskiktsgarantin omfattar ej skador på tätskiktet som orsakats av rörelser i underlaget. Det är därför viktigt att värmeisolering under tätskikt har liten krympning och små temperaturrelaterade rörelser. Erfarenhetsmässigt är det känt att isolering av cellglas (typ Foamglas eller likvärdigt) eller extruderad cell-plast (typ Roofmate eller likvärdigt) fungerar i denna användning.

KRAV PÅ UNDERLAG/FÖRBEHANDLING

Vid applicering av tätskikt ska nygjuten betong ha brunnit i minst 21 dagar, arbetet kan påbörjas tidigare om vidhäftningsprov/fuktmätning visat att applice-ring kan utföras. Arbetet bör ske under gynnsamma väderleksförhållan den (temperaturen bör vara över +5°C och det får ej regna).

Ytorna, där tätskiktet ska sträng- eller helsvetsas, skall ha ytojämnhet motsvarande brädriven betong. Betong-ytor bearbetas så att gjuthuden avlägsnas och betong-ens råhet bör inte överstiga 1,5 mm. Vid skarpa kanter eller större ojämnheter kan en väl häftande asfalt-spackel massa användas. Innan arbetet påbörjas rengörs betongytan, lämpligen med tryckluft. Tryckluftsutrust-ningen skall vara försedd med vatten- och oljeavskiljare. Efter rengöring stängs den rengjorda delen av för trafik. Ytan, där tätskiktet ska hel- eller strängsvetsas, förbe-handlas med Mataki asfaltprimer, ca 0,2–0,3 liter/m² (alternativt med BL 20 RK vid trafikbelastning). Svetsning av Trema får inte påbörjas förrän den strukna ytan är torr. Vid löslagt tätskikt med svetsade över-lappsskarvar, ska underlagets ytojämnhet minst mot-svara brädriven betong. Generellt ska underlaget vara torrt, rent och jämt så att inte tätskiktet skadas.

Projektering

4

OMTÄCKNING/RENOVERING

Ojämnheter i befintligt tätskikt skall justeras innan nytt tätskikt monteras. Detta gäller såväl på takytan som vid uppdragningar.

Före omtäckning skall orsaker till eventuella skador i det befintliga tätskiktet klarläggas och åtgärder vidtas för att förhindra att skada uppstår på nytt.

INFÄSTNING

Om fästdon skall användas skall de vara anpassade till underlaget och tätskiktet.

Fästdon skall placeras enligt infästningsplan, som skall medfölja arbetsordern.

Fästdon som används i kombination med Mataki Trema TM.5 skall inneha NBI teknisk godkänning eller upp-fylla kraven enligt ETAG 006.

Vid singelbelastade tak ska singel vara antingen natursingel 16–32 mm eller makadam 16–32 mm fri från finkornigt material (tvättad). Dimensionerande vindlast på takytans olika delar avgör singellagrets stor-lek.

Kontroll och säkerhet

PROVTRYCKNING/TÄTHETSKONTROLL

Provtryckning med minst 60 mm vatten ska alltid utföras. Ytan ska stå under vatten i 3 dygn och därefter observeras under 6 dygn.

Ytor där tätskiktet skarvsvetsas kan täthetskontroll göras med MatakiTest™.

GARANTI

Utöver föreskriven garantitid lämnad av takentre-prenör enligt AB 04 (2 år) kan ytterligare 8 år lämnas enligt AB Tätskiktsgarantier i Norden. Denna garanti är återförsäkrad i ett försäkringsbolag och avser såväl material och arbete som följdskador.

Observera att försäkringspremien är erlagd för hela garantitiden. Detta förutsätter att man anlitar en takentreprenör som är ansluten till AB Tätskikts-garantier i Norden och att gällande riktlinjer för denna försäkring iakttages. Se www.tg-norden.se

5

Systemanvisningar

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

3. Cellplastisolering typ XPS.

4. Om betongbeläggning ska läggas direkt mot membranisoleringen skall som glidskikt två lag polyetenfolie användas, tjocklek min. 0,2 mm. Före utläggning av glidskikt ska isoleringen rengöras noga så att den är fri från vassa stenar och dylikt. Använd dammsugare eller tryckluft.

BETONG (med eller utan värmeisolering):

Överbyggnad av asfaltsbetong ska läggas ut varsamt. Asfaltsbetongen kan läggas direkt mot membranisoleringen alternativt på ett skyddslager.

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven och förbehandlad med asfaltprimer.

2. Mataki Trema TM.5 membranisolering, helsvetsad mot underlaget.

3. Asfaltbetong (vägasfalt) MAB 4 handutlagd, minst 35 kg/kvm + maskinutlagd asfaltbetong, minst 80 kg/kvm. Alternativ: Minst 30 mm gjutasfalt.

ASFALTSBETONG

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

3. Fiberduk = 200 g/m².

TRÄTRALL

➀➁

➀➁

5. Armerad betong minst 50 mm.

4. Trätrall.

6

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

3. Eventuell cellplastisolering typ XPS.

4. Eventuell fiberduk >140 g/m² (behövs endast i

SAND OCH PLATTOR (med eller utan värmeisolering):

➀➁

➂➃

Anm. Plattorna sätts i 50 mm sättsand i enkelt förband med 3 mm stötfogar, som väl fylls med sand. Om cellplastskivor ska användas som isole-ring ska ett separerings- och glidskikt av fiberduk (> 140 g/m²) läggas mellan cellplast och sand med en omlottläggning av minst 300 mm. Mot brunn-nar ska plattorna formhuggas, så att god anliggning

uppnås. På terrassytor med låg trafikintensitet och om underlaget utgörs av extruderad cellplast, kan sand ersättas med lämplig typ av distansklotsar. Om terrassytan trafikeras med lättare fordons-trafik ska körbara plattor väljas samt tjocklek på sättsandsskikt och tryckhållfastheten på cellplast-skivorna dimensioneras.

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

3. Cellplastisolering typ XPS.

4. Fiberduk. Om cellplastskivor ska användas som isolering ska ett separerings- och glidskikt av fiberduk (> 140 g/m²) läggas mellan cellplast och singel med en omlottläggning av minst 300 mm. Om ytskiktet läggs direkt mot tätskiktet ska en kraftigare fiberduk väljas: > 200 g/m².

5. Singel. Minsta tjocklek på ytskikt av singel ska vara 40 mm. Singel ska vara antingen natursingel 16–32 mm eller makadam 16–32 mm, fri från finkornigt material (tvättad).

SINGEL (med värmeisolering):

➀➁

➂➃

kombination med isolering).

5. Sättsand med kornstorlek 3–6 mm, minst 50 mm.

6. Gångplattor.

7

UTLÄGGNING

Utläggningen av isoleringsmattan ska påbörjas i underlagets lågpunkter. Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp. Tvärgående skarv ska förskjutas minst en meter i förhållande till tvärgående skarv i intill liggande våd. Vid helsvetsning: rulla ut mattan 4 meter och rikta in, därefter svetsas ca 50 cm av rullens början fast mot underlaget, rulla därefter till-baks mattan och börja svetsa.

SVETSUTRUSTNING

Två alternativ kan användas vid montage: Svetsramp ger en jämnare tillförsel av värme och bör användas på större ytor. Svetsrampen passas in vid den upprullade och i ändan fastsvetsade rullen. Brännarrampen tänds och kontrolleras så att alla lågor är lika långa och ger en god täckning av tätskiktet. Därefter ökas lågan så att bitumen på tätskiktets undersida smälts. När en liten ”sjö” av bitumen uppstått dras rampen bakåt och tätskiktet rullas ut med en kontinuerlig tillförsel av värme.

Handbrännare används för mindre ytor och komplet-teringar vid detaljer. En handbrännare med dubbla brännarhuvuden skall användas. Brännaren förs fram och tillbaka över rullens yta så att bitumen på tät-skiktets undersida smälts. När en liten ”sjö” av smält bitumen bildats trycks rullen framåt i denna med ena foten. Detta utförande kräver stor noggrannhet och det är viktigt att jämn värme tillförs på hela rullens bredd samt att ett utflyt av bitumen på 3–5 mm bildas i svets-skarven.

SVETSNING

Vid svetsning av mattan ska bitumen på undersidan av mattan värmas på ett kontrollerbart sätt och endast med den värmemängd som fordras för att få en god vidhäftning mellan mattan och underlaget. När mattan rullas ut och svetsas, skall klisterskiktet bilda en vall av smält bitumen längs hela rullens bredd och ett jämnt utflyt ska finnas längs all skarvar. Vid svetsning skall mattan omedelbart tryckas mot underlaget. Kontrol-lera att svetsrampens alla lågor är lika långa och att de ger en god täckning av mattan.

Vid mindre ytor och kompletteringar kan en hand-brännare användas. Detta utförande kräver stor nog-grannhet och det är viktigt att jämn värme tillförs hela rullens bredd. En anledning till att blåsbildning kan uppstå är att svetsning har utförts med ej erforderlig värme! För varje dagsetapp skall lagd del av tätskiktet nattsäkras mot underlaget.

FORTLÖPANDE PROVNING

Vidhäftningen mellan isoleringsmatta och betong-underlag bör kontrolleras genom rivprov. Dessa riv-prov ska utföras med en frekvens av ett per 500 m² utlagd isolering, dock minst ett per däck. Rivprovet ska utföras genom att en ruta med måtten 0,1 x 0,3 m skärs ut av den applicerade mattan. Rutan delas upp i tre remsor med längden 0,3 m. Därefter lossas kortän-dorna och remsorna dras jämt och långsamt bort från underlaget. Vid detta prov noteras om vidhäftning, eller inte, föreligger. Mattan bör ha samma temperatur som underlaget då rivprovet utförs. Om det vid rivpro-vet noteras att vidhäftningen är dålig skall förorsakande anledning klarläggas.

Monteringsanvisningar

8

Alternativ med Mataki SBS hörntätningsremsa

FÖRTILLVERKADE FORMSTYCKEN TILL VINKLAR OCH HÖRN

För tätskiktssystem Trema finns två typer av hörn (se nedan). Båda typerna är godkända och tätskiktssystemets funktion är inte avhängigt vilken typ som väljs. Förtillverkade formstycken till vinklar och hörn skall alltid användas.

Detaljanvisningar

Alternativ med Mataki ODEN™ hörn

9

1

2

3

45

6

7

89

10

200–300

150

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Remsa av minst YEP 3500 helsvetsas svetsas 12 cm mot vertikal yta samt 12 cm mot horisontell yta.

3. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

4. Kantförstärkning med längsgående remsa av Trema TM.5. Remsan helsvetsas mot den vertikala ytan 200–300 mm över överbyggnadens ovansida och minst 150 mm ut på den underliggande membranisoleringen. Förbehandling på den vertikala ytan ska utföras på samma vis som på den horisontella. Remsan fästs mekaniskt i ovankant c 150 mm.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. Sättsand 50 mm.

8. Gångplattor.

9. Skyddsplåt.

10. Skyddsplåt mekaniskt infäst i urspårning. Infästningen täcks med fogmassa.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL VERTIKAL YTA

10

1

23

4

56

7

810

9

11

200–300

150

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Remsa av minst YEP 3500 helsvetsas 12 cm mot vertikal yta samt 12 cm mot horisontell yta.

3. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

4. Kantförstärkning med längsgående remsa av Trema. Remsan helsvetsas mot den vertikala ytan 200–300 mm över överbyggnadens ovansida och minst 150 mm ut på den underliggande membranisoleringen. Förbehandling på den vertikala ytan ska utföras på samma vis som på den horisontella. Remsan fästs mekaniskt i ovankant c 150 mm.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. Sättsand 50 mm.

8. Gångplattor.

9. Remsa av minst YAP 2200.

10. Krönplåt.

11. Skyddsplåt.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL VERTIKAL YTA

11

1

2

3

45

6

7 89

10

11

12

13

200–300

150

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Mineralullsisolering.

3. Plywood 18 mm eller likvärdigt, höjd 200–300 mm. Förankrad i underlaget med fästvinklar av varmförzinkat stål.

4. Remsa av minst YEP 3500 helsvetsas svetsas 12 cm mot vertikal yta samt 12 cm mot horison-tell yta.

5. Mataki Trema TM.5 membranisolering.

6. Kantförstärkning med längsgående remsa av Trema. Remsan helsvetsas 200–300 mm över överbyggnadens ovansida och minst 150 mm ut på den underliggande membranisoleringen. Förbehandling på den vertikala ytan ska utföras på samma vis som på den horisontella.

7. Cellplastisolering typ XPS.

8. Fiberduk > 140 g/m².

9. Sättsand 50 mm.

10. Gångplattor.

11. Remsa av YEP 3500 svetsas mot vägg med svet-sade tvärskarvar och dras ner över uppdragning.

12. Skyddsplåt.

13. Skyddsplåt mekaniskt infäst i urspårning. Infästningen täcks med fogmassa.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL VERTIKAL YTA VID RÖRELSEFOG

12

1

2

3

4

56

7

8109

11

12

13

Min 100

200–300

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Remsa av YEP 3500 helsvetsas upp på vägg minst 10 cm över överbyggnadens ovansida och 12 cm mot horisontell yta. Remsan viks in och svetsas under hela tröskeln.

3. Prefabricerat hörn placeras under remsan och svetsas mot hörn vägg/smyg.

4. Trema TM.5 membranisolering.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. Sättsand 50 mm.

8. Gångplattor.

9. Kantförstärkning med längsgående remsa av Trema. Remsan helsvetsas mot den vertikala ytan 200–300 mm över överbyggnadens ovan-sida och minst 150 mm ut på den underlig-gande membranisoleringen. Förbehandling på den vertikala ytan ska utföras på samma vis som på den horisontella.

10. Skyddsplåt.

11. Skyddsplåt mekaniskt infäst i urspårning. Infästningen täcks med fogmassa.

12. Tröskelbeslag.

13. Tröskel.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL VERTIKAL YTA VID TRÖSKEL

13

1

23

4

56

7

8

500

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Rörskålsisolering placeras över fogen.

3. Längsgående remsa av Trema TM.5 svetsad längs fogen. Appliceringen ska ske med dubbelsidig kantsvetsning 150 mm (d.v.s. remsan är frilagd 20 cm i rörelsefogen). Förbehandling med primer.

4. Trema TM.5 membranisolering.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. 50 mm sättsand.

8. Gångplattor.

Anm. Om fogrörelsen är större än 15 mm ska annan lösning väljas.

PRINCIP FÖR RÖRELSEFOG MINDRE ÄN 15 MM

1

2

34

56

7

89

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Takbrunn.

3. Intäckningskrage av YEP 4000 helsvetsad mot underlaget. Förbehandling med primer.

4. Trema TM.5 membranisolering.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. 50 mm sättsand.

8. Gångplattor.

9. Singel 16–32 mm närmast brunn.

Anm. Om trafik förekommer skall brunnen klara trafiklaster. Maximalt avstånd mellan brunnar ska bestämmas så att avvattning av hela terrassytan sker.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL BRUNN

14

1

23

54

6

78

9

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Intäckningskrage av YEP 4000. Helsvetsad mot underlaget. Kragens ovansida värms så att gummistosens fläns klistrar mot kragen.

3. Gummistos av EPDM med rostfri slangklämma.

4. Skyddsplåt.

5. Trema TM.5 membranisolering.

6. Cellplastisolering typ XPS.

7. Fiberduk > 140 g/m².

8. 50 mm sättsand.

9. Gångplattor.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL GENOMFÖRING

15

11

1

23

4 56

109

7

8

1. Betong (bärande konstruktion) med ytojämnhet motsvarande minst brädriven.

2. Remsa av minst YEP 3500 helsvetsas svetsas 12 cm mot vertikal yta samt 12 cm mot horison-tell yta.

3. Trema TM.5 membranisolering.

4. Kantförstärkning med längsgående remsa av Trema. Remsan helsvetsas mot den vertikala ytan 200–300 mm över överbyggnadens ovansida och minst 150 mm ut på den underliggande membranisoleringen. Förbehandling på den vertikala ytan ska utföras på samma vis som på den horisontella.

5. Cellplastisolering typ XPS.

6. Fiberduk > 140 g/m².

7. Sättsand 50 mm.

8. Gångplattor.

9. Fundamentets ovansida täcks in med minst YEP 3500 som helsvetsas.

10. Skyddsplåt

11. Skyddsplåt.

Anm. Säkerställ att skarpa kanter på plåtbeslag ej skadar membranisoleringen.

PRINCIP FÖR ANSLUTNING TILL FUNDAMENT

Box 22, 263 21 Höganäs Tel 042-33 40 00 Fax 042-33 40 70 www.mataki.com [email protected]

Denna broschyr utvisar olika användningsområden för vårt produktsortiment. Angivna specifikationer är endast avsedda att ge en allmän hänvisning om vilken produkt som är bäst lämpad för ett givet användningsområde och utgör ingen utfästelse i fråga om produkternas lämplighet, kvalitet, livslängd eller annat i

broschyren kommenterat förhållande. Vi reserverar oss för rätten att vid var tid ändra innehållet i denna broschyr.

Vi är kvalitetssäkrade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001.