Flera studier visar att barn från enklare sociala förhållanden generellt sett läser mindre för nöjes skull än barn från mer privilegierade klasser. I Litteraturutredningen (2012) konstateras att högutbildade är dubbelt så benägna att läsa böcker minst en gång i veckan jämfört med lågutbildade. Samtidigt finns ett flertal studier som talar för den fria läsningens potential att skapa social mobilitet. En omfattande engelsk studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar exempelvis på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå (Sullivan & Brown 2013). Den omfattande OECD-studien Reading for Change (2002), som omfattar 32 länder, visar på liknande sätt att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Rapporten Reading for Change ger sammantaget starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.

Med läsning som mål, Kunskapsöversikt från Kulturrådet 2015. Finns fri på webben.

Hur kommunicerar vi detta till elever och föräldrar?

Vad kan vi göra på lektionstid som ger utfall i mer fritidsläsning?

BokpratLäsa smakprov

Läsa första delen i en serie

Läsa tidningar tillsammans

Läxor (tvång) Mutor

???

Behöver vi tala mer om vad

läsning är, rent tekniskt?

8 sidor

Kamratposten

Tack för mig!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskolacecilia.dalen@stockholm.se

Facebook: gruppen Skolbibliotekssamtal

Twitter: @cilladalen

Blogg på Pedagog Stockholm: Vad gör de i biblioteket?

Skolans ALMA-arbete: www.världensalma.se