IDROTT OCH LÄSNING– Ett Dream Team

Varför?Ge Sveriges unga en paus! Vi har slutat läsa – gör det nåt?Idrott och läsning har mycket gemensamtÄr det idrottens problem? Nä, chans! Så här formas ett Dream Team Inspiration!Sundsvall lagläser och boksportarEn bokmatch för sammanhållning”Man kan spela fotboll och läsa samtidigt” Gör så här!Läs överallt! – det är planenKickstarta läsningen!Tips från coachenPrata böckerLästips

1

GE SVERIGES UNGA EN PAUS!

Paus – du och en bok, är en satsning för att få fler idrottande unga att läsa böcker på sin fritid. Över hela landet jobbar idrottsföreningar och bibliotek tillsammans för att väcka läslusten hos unga. Bakom satsningen står Idrottsrörelsen och Kultur-rådet, som ger ekonomiskt stöd till läsfrämjande projekt och gör det möjligt för biblioteken att köpa in nya böcker.

Vårt mål är att vända den negativa trenden; färska undersökningar visar att många unga i Sverige läser sällan och har svårt att förstå lite svårare texter. Att läsa av lust – och utan krav – ger unga ett rikare språk, en större förståelse för världen – och en bättre chans att förstå olika typer av texter. Tillsammans kan vi väcka läslusten hos unga!

VI HAR SLUTAT LÄSA – GÖR DET NÅT?

Ja, tyvärr gör det ju det. Flera undersökningar visar att barn, ungdomar och unga vuxna läser allt mindre. Förutom att de läser allt mindre text förstår de också sämre vad de läser. Flickor läser mer och bättre än pojkar men även flickorna blir sämre på att läsa. Barn med högutbildade föräldrar läser mer och bättre än barn till föräldrar med lägre eller ingen utbildning. Mammor läser mer, både för sig själva och för sina barn, än vad papporna gör.

Barn som tycker om att läsa är också bättre på att läsa. Därför är det viktigt att väcka lusten att läsa. Det är roligt och spännande med böcker!

VARFÖR?

2

IDROTT OCH LÄSNING har mycket gemensamt

…båda börjar med lekTränarna vet att kraven på att prestera intekommer förrän senare. Man måste få bekantasig med bollen, snön eller vad det kan varainnan det är dags. Detsamma gäller medläsning och böcker. De första kontakterna medböcker är oftast kul. För både idrott och läsningär konsten att behålla det lekfulla och kravlösautan att förlora koncentration och skärpa.

…båda kan ge gott självförtroendeKänslan av att behärska sitt språk. När man inte behöver låstas att man fattar och veta att man kan uttrycka sig så att andra förstår. För attman har orden och verktygen i verktygslådan.Chansen att påverka ökar. Det lugn ett barnkänner när världen är begriplig. Idrotten när den fungerar som bäst ger samma sak. Att sätta mål och lyckas, att dela glädjen med de andra.

…båda är träning som inte känns som träningSå är det ju. När allt flyter kan två extra varv mellan konerna kännas som en belöning. När kroppen kämpar så svetten rinner, men det är ändå inte jobbigt. Processen att läsa är otroligt komplicerad. Förmågan att inte läsa varje bokstav för sig utan både tyda, läsa, minnas och ana. Kanske koppla till sitt eget liv. Att minnas ett namn från berättelsens inledning samtidigt som man läser vidare och plötsligt känna en rysning över ryggraden. Det skerinte första gången. Inte andra heller. Men för varje gång blir det lättare, för varje bok kan hjärnan slappna av och ägna sig åt innehållet.

VARFÖR?

3

…båda behöver vuxnas stödFöräldrar är bra på att peppa när det gäller idrott. Men när det kommer till läsning och böcker övergår det snabbt i tjat och krav. Och vem vill ha bråk? Då är det mer frestande att locka med idrott. Speciellt när barnet har valt det själv. Men att hoppas på att barn utan hjälp ska upptäcka böckernas värld är väl opti-mistiskt. Debutåldern på internet är 2 år och 90 procent av alla 12-åringar använ-der dagligen en surfplatta. Då måste man som vuxen påminna sig om, att vad läsning ytterst handlar om är språk. Ditt barns förmåga att ta till sig världen.

…båda följer dig genom livetChansen att grundlägga ett livslångt idrottandehandlar mer om lust än om prestation.Att läsa av lust är på samma sätt avgörande.Risken att lägga sportskorna på hyllanminskar om lusten hålls vid liv. Detsammagäller för läsandet. Hyllan fylls istället påmed böcker. Från den första stapplande kapitelbokraden till de mognavuxentitlarna. En bra start är viktigt. Det är när man lyckas med det som läsning blir en livslång vana.

Värdera inte vad barnen läser!

4

ÄR DET IDROTTENS PROBLEM? Nä, chans!

Många av Sveriges alla barn och unga är med i någon sorts organiserad idrott. Det innebär i regel att deras föräldrar också är med – på ett hörn eller på djupet, som tränare eller som den ständige skjutsaren. Ofta fungerar de vuxna som tränarens förlängning. När det fungerar som bäst är barn, föräldrar och tränare helt överens om målet. Tänk om alla vuxna såg vilken möjlighet det är för barn att genom idrotten komma i kontakt med läsning och böcker och viktigast av allt – sitt språk.

Men skolan då?Det är ju skolans ansvar att se till att barnen lär sig läsa.Få barn i Sverige kan inte läsa. Men läsförståelse ärnågot annat. Alltså, att läsa så avslappnat att självaberättelsen träder fram, humorn, de kalla kårarnaeller mystiken. För det krävs övning. 6 000timmar brukar man tala om. Kan vi genomidrottsintresset locka till att läsaoch skapa läsförståelse?

...och biblioteken då?Egentligen är ju biblioteken renadrömmen för den som gillar att bliskrämd, road och upplyst.

Men det finns en stor grupp unga som inte hittar dit. Och trots bibliotekarier som är laddade till tänderna med de senaste böckerna för unga tycks en länk dit saknas.

Sverige är det enda land i världen som har en lag om att varje skola ska ha tillgång till ett bibliotek. Ändå är många skolor utan. Biblioteken behövs men skulle behöva en ny medspelare. Kan föreningen/laget samarbeta med biblioteket och utveckla våra idrottare?

…och föräldrarna, vad kan de göra?Föräldrarnas vanor är ju de första barnen ser och apar efter, eller vägrar följa. Både stora och små är intresserade av den nya tekniken och allt man kan göra med den. Godnattsagan har fått konkurrens av surfplattan. Överhuvudtaget finns det mycket som konkurrerar om barnens tid och föräldrarnas engagemang. Hur kan vi skapa mer utrymme och engagemang för läsning?

VARFÖR?

5

SÅ HÄR FORMAS ETT DREAM TEAMAlla är bra på sitt. Och alla behövs för att det ska funka. Kanske lyckas man inte få ihop ett komplett lag varje gång. Det kan gå ändå men det blir lite svårare att nå målet, som i vilket lag som helst.

Unga idrottareVi kan skrika oss blå men det är när unga självarekommenderar en bok som trovärdigheten är total.Når man dit är jobbet gjort. Men då gäller det att förse dem med möjligheter att läsa. De lite äldre är också förebilder för de yngre. Använd dem somambassadörer.

TränareDet är ju något med tränarens ord. De smäller högre än både föräldrarnas och lärarnas. Säger tränaren ”spring” ja, då springer man. Vad skulle hända om tränaren sa ”läs!”. Tanken svindlar. En enorm chans att ge barn och ungdomar mer än de förväntar sig av idrotten. I ett sammanhang fritt från betyg och skol-prestationer.

BibliotekarienHur ska man kunna veta vilka böcker som gäller. Det går ju inte att komma dragande med de som var poppis på åttiotalet. Bibliotekariens fingertopps- känsla är lika viktig som tränarens. Att veta exakt vad just ditt lag behöver. Rätt utmaning till rätt lag.

FöräldrarOm man kommer så långt att ett läsprojekt kommerigång i laget eller klubben. Då får föräldrarna världensmöjlighet serverad i knäet. Där argument i vanliga falltryter kan tränarens ord användas. Istället för att tjataom skolbetyg och framtiden kan man helt koncentrerasig på att fullfölja tränarens intentioner. Inte svårare änatt stå igenom en match i ösregn.

6

SisukonsulentenDet finns ju ett studieförbund som är helt inriktat på idrott.Med vanan att både lära ut och med förståelse för idrottensspeciella villkor. Det bästa från två världar. Ett framgångsriktprojekt innehåller nästan alltid en sisukonsulent. SISUIdrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och arbetarmed bildning och utbildning inom idrotten, bland annat genomsina konsulenter. De finns i SISU:s 21 distrikt och arbetar medregionala och lokala frågor och finns som stöd för föreningarnai deras utvecklingsarbete. Deras uppdrag är att inspirera ochstimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Ta kontakt med din SISU-konsulent för hjälp och stöd!

Livs levande författareDet finns något magiskt över det märkliga jobbet att skrivaböcker. Även då läsning inte står överst på önskelistan brukarett besök av en författare väcka intresset för berättelser. Ungasfrågor om böcker kan bli ingången till läsningen. Kanske till ochmed till skrivandet.

FörebilderLäsning smittar. Att se någon som sitter försjunken i en bok och skrattar för sig själv är ett mycket effektivt sätt att skapa nyfikenhet. ”Vad är det som är så himla kul?”

Oavsett vilken roll du har i ett Dream Team kommer ditt eget läsande vara smittsamt. Använd det – och få en underhållande stund på köpet. Kan det bli lättare?

Mer information och material finns på SISU:s webbplats.

VARFÖR?

7

Högläsning, bokboxar och uppsökande verksamhet bildar tillsammans den röda tråden i Västernorrlands satsning på att få idrottande barn och unga intresserade av läsning.

Hittills har ett tjugotal idrottsföreningar i Västernorrland haft läsgrupper med läspass om 45 minuter för tonåringar i åldern 14–17 år. För de yngre som ibland kan ha svårt att koncentrera sig under längre tid, har man valt att avsluta varje träningsaktivitet med 15 minuters högläsning.

– Den mesta läsningen har utgått från fackböcker. Man har köpt in samma bok till alla – det kan exempelvis handla om närings-lära och kost som man läser och diskuterar

tillsammans, berättar Lena Andersson, idrottskonsulent, SISU Västernorrland.

– Men några föreningar har valt att läsa mer skönlitterärt. En förening beställde till exempel Zlatan-boken. Då valde man den lättlästa varianten till barnen medan för-äldrarna fick läsa den version som inte har anpassats.

Idrottsförbundets konsulenter har ett mycket nära samarbete med idrottsfören-ingarna. Vid varje tillfälle som konsulen-terna har varit ute och träffat idrottsför-eningarna i distriktet har de berättat om läsprojektet och hur föreningarna kan bli en del av det.

Sundsvall lagläser och boksportarDet viktigaste är inte när man läser eller hur gammal man är – det viktigaste är att man läser. Boksport och lagläs-ning är en bred satsning som involverar många ungdomar och föreningsaktiva inom idrotten.

INSPIRATION!

8

INSPIRATION!

9

Kramfors bokbuss korsade kommungränsen och begav sig till Junsele för att vara på plats och inspirera till läsning på Junselelägret.

Alla kan dock inte nås av bokbussen och för idrottsföreningar med en lite yngre målgrupp ger man tillgång till låneböcker via bokboxar. Idrottsledaren väljer en bok ur boxen och läser högt i cirka 15 minuter i slutet av träningen. Därefter får barnen låna med sig en bok hem.

Bokboxarna erbjuds även under läger och vid längre resor till olika cuper.

Lena Andersson tycker att mötet mellan idrotten och biblioteket är både spännande och utmanande.

– Det är ju två olika världar som möts men vi vill i grunden samma sak och det gäller att öppna för de möjligheter som finns i ett sådant här projekt. Bara man vill. Biblioteket har en spännande värld att erbjuda.

Tänk på:• Välj böcker som barnen och ungdomarna är intresserade av. Det gäller att involvera barnen i vad det är de vill läsa. • Var öppen för individuella lösningar; det som passar i en förening, passar kanske mindre bra i en annan.

Fakta – Boksport & lagläsningBoksport & lagläsning är ett samarbetspro­jekt mellan Idrottsförbundet Västernorrland/SISU idrottsutbildarna, länsbiblioteket Väs­ternorrland och kommunbiblioteket i länet. I projektet, som genomförs med stöd av Kulturrådet, satsar man på att intressera idrottande ungdomar för böcker och läsning och därmed försöka minska den negativa trenden kring läsning och läsförståelse. Det man bland annat arbetar med är Aktiva föreläsningar, uppsökande verksamhet med bokbuss eller bokbil samt bokboxar. Många olika idrotter är involverade i projektet: bad­minton, fiske, fältritt, ridning, skytte, hockey, fotboll m.fl.

– Det har varit positivt att se hur många idrottsledare som brinner för det här projektet. De har ofta väldigt mycket omkring sig redan innan och sedan gör de också detta ovanpå allt annat. Vår roll är att peppa och stötta i det arbetet, säger Lena Andersson.

Läsning kan numera även vara en del i det som kallas ”Aktiva föreläsningar”. Det är ett material och en metod som SISU Idrotts-utbildarna har utvecklat för att arbeta med värdegrundsfrågor hos barn och ungdomar mellan 8 och 15 år. I samarbete med länsbib-lioteket och några äldre ungdomar har man utformat ”Aktiva föreläsningar” till att bli en plattform även för diskussioner i vilka man väver samman läsning, läsförståelse och värdegrundsfrågor.

De aktiva föresläsningarna leds av ungdo-mar som nu inför kommande aktiviteter, utöver värdegrundsövningarna, har med sig böcker som de själva har valt och som de bedömer är lämpliga för olika målgrupper och åldrar. Varje föreläsning ska avslutas med högläsning.

Teman under föreläsningarna kan handla om sådant som kamratskap, attityder, själv-känsla och delaktighet.

– Vi har försökt hitta böcker på de teman som kan vara aktuella under de aktiva före-läsningarna. Det betyder dock inte att den bok man avslutar med direkt anknyter till det man har pratat om. Men många av böck-erna berör på ett eller annat sätt de teman vi lyfter.

Den uppsökande verksamheten i samar-bete med länsbiblioteket och kommunbiblio-teken är också en viktig del. Två kommuner i Västernorrlands län har bokbuss: Sundsvall och Kramfors. Under sommarens aktiviteter fick tre idrottsskolor besök av Sundsvalls bokbuss – ett stopp på varje ställe – där de Aktiva föreläsarna kopplades ihop med bok-busspersonalen för att gemensamt bereda en väg in i böckernas värld.

– Tanken är att barnen ska få ett grepp om hur det fungerar att låna, hur en bokbuss ser ut från insidan och vilja gå dit med sina föräldrar, säger Lena Andersson.

10

Dags att öka läslusten och läsförståelsen bland unga, tänkte man i Katrineholm och startade projektet Bokmatchen – ett sam-arbete mellan Katrineholms stadsbibliotek, SISU idrottsutbildarna och KIF basket. Inspi-ration fick man av en annan idrottsförening i kommunen där ledarna på eget initiativ arbetat läsfrämjande bland idrottande barn och unga.

Startskott i projektet var föreläsningen med författaren Niklas Krog där inte bara de lag som deltog i projektet, var med. Ett stort antal KIF:are anslöt för att lyssna till författa-ren vars böcker några av lagen skulle komma att läsa.

Ett pojklag och tre flicklag har deltagit i projektet, ålderspannet har legat mellan 12–16 år. De äldre läste en av Niklas Krogs basket-böcker och de yngre läste en annan skönlit-terär basketbok.

Carina Löfving Lundin, idrottsledare i KIF basket i Katrineholms idrottsförening, har läst tillsammans med sitt flicklag där del-tagarna är i åldern 13–14 år.

– Jag lade upp det som så att alla skulle läsa samma bok. Alla hade i uppgift att läsa en bestämd bit av boken till ett träningstill-fälle. Utifrån det de hade läst diskuterade vi sedan. Jag avsatte ungefär en halvtimme och den gemensamma stunden låg före tränings-aktiviteten så att de skulle vara pigga. Jag utgick från färdiga frågor som biblioteket hade satt samman men som jag varierade lite efter hand. Så småningom upptäckte jag att frågorna inte behövdes, diskussionerna gick av sig självt, säger Carina Löfving Lundin.

Det fanns, berättar hon vidare, vissa saker i lagets sociala samspel som man behövde arbeta med. Den gemensamma stunden där man diskuterade läsningen blev en dörröpp-

En bokmatch för sammanhållningKänslor har varit i omlopp och modet att formulera egna åsikter har stärkts. Bokmatchen i Katrineholm har ökat lagets sammanhållning och barnens utveckling som individer.

INSPIRATION!

11

– Den gemensamma stunden där man diskuterade läsningen blev en dörröppnare för att prata om frågor kopplade till värdegrund och spelaretik.

12

och till hösten planerar jag att gå vidare med en lite svårare bok. Jag är jätteglad för hela projektet, det påverkar verkligen den enskilda individens utveckling och ger självkänsla.

Idrottsledarens råd:• Idrottledare som ska fungera som läscoach måste få hjälp med verktyg. Hur gör man? Varför gör man? Vad är vinsterna?• Det spelar inte så stor roll vad man läser utan att man läser.• Strukturera och planera. Barn behöver ord­ning och reda och konkreta uppgifter som följs upp på ett lustfyllt sätt.

Fakta – BokmatchenBokmatchen är ett projekt i regi av Katrine­holms kommun, i samarbete med SISU idrottsutbildarna. Under projektets första år var även KIF Basket en samverkanspart. Det huvudsakliga syftet med projektet, som fått stöd av Kulturrådet, är att långsiktigt kunna arbeta läsfrämjande med idrottsföre­ningar i kommunen för att öka läslusten och läsförståelsen. Projektet vänder sig i första hand till idrottande barn och ungdomar, sär­skilt pojkar, och deras ledare. I andra hand vill man nå deltagarnas vårdnadshavare. På sikt är förhoppningen att samtliga idrotts­föreningar ska kunna få tillgång till de läsfräm­jande insatserna som är lyckade i projektet, för de ledare som vill.

nare för att prata om frågor kopplade till värdegrund och spelaretik – inte bara vad det innebär att vara ett lag utan även vad det till exempel innebär att vara en medmänniska. Den avsatta halvtimman blev så småningom en timme. Ja, till och med mer än så. Carina Löfving Lundin minns en resa med laget till Värmland där man till slut hamnade i en hotellkorridor, pratade läsning i en och en halv timme och kom in på frågor som kärlek och vänskap.

Att diskutera värdegrundsfrågor utifrån en bok är värdefullt. Genom att lyfta kon-kreta exempel ur boken och prata om dem, behövde ingen känna sig utpekad. I skydd av boken eller berättelsen vågade man lyfta problem utan att utelämna sig själv och man vågade uttrycka sina åsikter.

– I idrottsföreningarna fostrar vi i ganska liten utsträckning proffs – väldigt få blir ut övare på elitnivå – däremot kan vi bidra till att fostra goda medborgare och trygga individer och då är det viktigt att bland annat kunna och våga uttrycka sina åsikter, säger Carina Löfving Lundin.

Läsningen har bidragit till att kunna föra diskussioner som annars hade varit svårt att ha med spelarna.

Nu råkar Carina Löfving Lundin vara en idrottsledare som brinner för böcker och som därtill har en bakgrund som bland annat bokhandlare. Henne behöver ingen frälsa om läsningens positiva effekter. Men så ser det ju inte ut för alla. Om man som ledare själv inte är en läsare behöver man övertygas om vad den här typen av läsaktiviteter kan tillföra laget: att läsa tillsammans är ett bra sätt att svetsa samman laget. Idrottsledarna kan behöva stöd och peppning, kanske en mentor som kan avdramatisera det hela, göra det mindre kravfyllt. Når man ledarna, når man spelarna. Får man rätt verktyg är ett projekt som Bokmatchen jättebra, anser Carina Löf-ving Lundin.

– Våra tjejer har vuxit enormt mycket både som individer och som lag. Flera har gått vidare på egen hand med andra böcker och blivit läsare. Vi fortsätter att prata böcker

INSPIRATION!

13

I våras gick fotbollskillarna i årskull 03 och 04 i mål – med en bok. Bokprojektet var en del i en större helhet i Läsa IF som handlade om att öka läsintresset hos fotbollsspelande killar i Huddinge utanför Stockholm. Projek-tet inleddes med en inbjudan från Bibliotek Huddinge och Johanna Gustafson såg genast potentialen i det.

– Jag förstod ganska snabbt att det här kan bli riktigt bra om man lägger lite krut på det. Dels handlar det om att få ungarna intres-

serade, dels om att försöka frigöra tid för att verkligen också kunna genomföra det.

Efter en trevande start blev det till slut bokbordet invid fotbollsplanen – uppsökande verksamhet i sin mest konkreta form – som blev förlösande för projektets fortsättning.

– Svårare än jag hade trott var att få med föräldrarna. De tyckte att det skulle ta tid från barnens träning och att det här var ytterligare en aktivitet i barnens vardag som

”Man kan spela fotboll och läsa samtidigt”Utvecklande, berikande och vinster för både föreningen och barnen. Så sammanfattar Johanna Gustafson, styrelseordförande i Stuvsta IF, erfarenheterna från projektet Läsa IF.

14

läggs ovanpå andra. Så på den första inbju-dan som gick ut till föräldrar och barn fick vi just inga deltagare. Då gjorde vi så att vi med bibliotekets hjälp ställde upp ett bok-bord jämte träningsplanen och informerade om projektet. Barnen kunde låna böcker och skriva upp sitt intresse för att delta. Först då lossnade det, först då blev det en grupp med tillräckligt många barn i årskull 03 och 04 för att kunna dra igång, berättar Johanna Gustafson.

Också idrottsledarna, inte sällan föräldrar som själva avsätter tid ideellt, behövde över-tygas. ”Måste ni lägga det på våra tränings-timmar”, var kommentaren i början men efter hand blev tongångarna alltmer positiva.

– Idrottsledarna är jättepositiva nu och jätteglada för barnens skull, och att de fick möjlighet att vara med om det här. De har inte tagit någon aktiv del i det hela vilket jag så här i efterhand tycker var bra. Kreativite-ten hos barnen blommar bättre när de inte har någon vuxen i närheten. Men i samband med hämtningar och lämningar av barnen har de ju hört hur inspirationen flödar i rum-met intill och också hela tiden förmedlat till mig att barnen tycker att det är roligt.

Istället för att ta tid från träningen lade man istället till en timme efter träningen. Under den timmen har man bland annat fått spåna på bästa bokidén, konkretisera den genom att skriva ned den och över-huvudtaget pratat böcker och författarskap med olika inbjudna personer och författare. Timmen efter träningspasset har, enligt Johanna Gustafson, styrts mycket av bar-nen själva. Deras vilja att veta och vilja att lära sig mer, har stått i fokus. Många olika ämnen har avhandlats såsom kärlek, lögner, om att förlora… svåra frågor som sysselsät-ter dem. Det har också kunnat handla om själva hantverket kring en bok, hur man gör böcker eller exempelvis vad ett bibliotek är

och hur det går till när man lånar – all-män informationsspridning som Johanna Gustafson kallar det och som sammantaget gett barnen en känsla för hur berikande det kan vara att läsa böcker och hur böcker kan vidga världen.

– Vi har också pratat mycket om vad läs-ning kan tillföra, i skolarbete, i ordförråd och i sociala sammanhang, hur allmänbildande det är. Ytterligare en del i projektet är att de har fått prata om sin sport i förhållande till böcker och förstås, att det nu finns böcker i klubbhuset som man kan läsa och ta med sig på cuper. Vi har haft bokväskor som följt med på träningarna men det har inte organiserats från Stuvsta utan i bibliotekets regi, säger Johanna Gustafson.

Mötet med biblioteket i det här projektet har gett barnen en bild av författandet som ett hantverk och bibliotekarie som ett yrke man kan ha, menar Johanna Gustafson som är säker på att man ökat läsandet rejält i målgruppen.

– Jag märker det på hur de barn som varit med i Läsa IF pratar om böcker nu i förhål-lande till hur de pratade om böcker när vi började.

Även det allmänna intresset har ökat. Tre lag står i kö och vill vara med nästa gång något liknande arrangeras. Inifrån fören-ingen – styrelse och andra funktioner – finns nu efter en viss avvaktande hållning – en entusiasm och ett tryck att göra mer.

Johanna Gustafson summerar vinsterna:– Glada barn, ökad känsla för böcker,

ökade kontaktytor mellan barn och före-ningens funktionärer – jag som styrelseord-förande har fått ett helt gäng nya kompisar som jag annars inte hade haft, både bland barn och lagledare – och föreningsmässigt har det ökat vår synlighet. Och releasen av boken… den blev över förväntan, ett minne för livet för barnen. Hela IP talar om boken.

”Läsa IF har gett kontaktytor mellan idrott och läsning som jag inte trodde var möjliga. Sedan har det gett föreningen en vidgad världsbild: Vi kan faktiskt läsa böcker, skriva böcker och spela fotboll samtidigt. Det går jättebra!”

Johanna Gustafson, Styrelseordförande, Stuvsta IF

INSPIRATION!

15

Fakta – Läsa IFUnder ett år har Bibliotek Huddinge, med stöd från Kulturrådet, drivit det läsfrämjande projek­tet Läsa IF. I projektet har man sökt samarbete med idrottsföreningar i kommunen för att nå målgruppen läsovana pojkar. Biblioteket har samarbetat med Huddinge IF samt Centrum för Lättläst i framtagandet av en bok.I projektet har man: • arrangerat läscoachträffar för lagledare, tränare och föräldrar till idrottande ungdomar i Huddinge för att indirekt öka läsmotivationen hos fotbollsspelande killar. • producerat en bok utifrån barnens bästa bokidé på temat ”Idrott”. Stuvsta IF­killarnas idéer togs till vara av författaren Magnus Ljunggren som sedan skrev boken ”Väl­kommen till landslaget” i samarbete med LL­förlaget. Projektet har kunnat följas på förlagets blogg.

Tips till andra föreningar:• Gå ut med information om läsprojektet i god tid.• Se till att informera tränarna innan och att aktiviteterna kring läsning inte blir något som krockar med träningstiden.• Genomför gärna projektet under höst och vinter – då är i regel den vanliga verksamhe­ten på lågvarv. • Inför uppstart: Ladda gärna med något glittrigt eller speciellt – bokbordet som vi ställde invid idrottsplanen var perfekt efter­som det avvek i den här miljön.• Kolla med andra klubbar – har de gjort något liknande? Kan de dela med sig av erfarenheter.

16

LÄS ÖVERALLT! – det är planen

På bussenNär klubben eller laget ger sig av på träningsläger ellertävling, uppstår mycket dötid. Passa på att läsa eller lyssnapå en bok tillsammans. Tala sedan om den. Hur uppleverbarnen eller ungdomarna boken? Det finns inga rätteller fel!

Innan det är dags att sova Alla vet att tevespel inte är det bästa sättet att runda aven dag med. Tvärtom pumpar det igång adrenalinetoch hjärnan får jobba för högvarv. Rätt långt ifrån vadman i idrottssammanhang brukar kalla återhämtning.Med hjälp av boken kan man få en stund för sig själv och varva ner, tänka på något annat eller upptäcka något nytt.

Högt i omklädningsrummetKanske kan du som tränare läsa en rad. Ett ord på vägen innan match, eller före och efter träning? Eller låt barn och ungdomar som gillar att läsa högt, turas om att läsa när andra lyssnar. Kanske läsa ett kapitelmedan laget varvar ner efter träningen?

Med öronenDet finns de som tycker att ljudböcker inte riktigt räknas. Som om att det vore något slags fusk. När det tvärtom är ett utmärkt sätt att ta till sig berättelser. Inte minst för de som blir lite trötta vid blotta anblicken av en bok full av bokstäver – varför inte köra en ljudbok i högtalaren på bussresan?

GÖR SÅ HÄR!

17

Läsningenska vara lustfylld!

I mobilenDet är i mobilen de flesta lever sina liv. Gamla som unga. Och visst kan man läsa i mobilen. Forskare är rätt eniga om att det är knepigare, mer krävande och alltså inte lättare. Men om tröskeln är hög gäller det att slipa ner den. Därför kan e-böcker i mobilen vara det som får någon skeptiker att tippa över.

Läs olikaEn del blir svimfärdiga av tjocka böcker. Samtidigt kantunna böcker verka för barnsliga. Skräck, humor elleräventyr. Alla kan inte gilla allt. Men det finns böckeråt alla. Läs faktaböcker. Slå rekorden i Guinessrekordbok. Eller läs serier.

Läs sammaDet finns mycket att vinna på att låta alla läsa samma bok. Ingen kommer att tycka lika ändå. Det finns lika många åsikter som det finns läsare. Diskussionerna kanbli mycket högljudda kring böckers innehåll. Då är det bara att luta sig tillbaka och njuta. Glöm inte att läsningen ska vara lustfylld.

18

KICKSTARTA LÄSNINGEN!

Det finns flera saker du själv kan göra för att komma igång:Det kommer att vara både roligt och viktigt.

Prata om böcker!Vilken var den senaste boken du läste? Berätta om den! Eller be barnen och ungdo-marna att tipsa om en bra bok som du sedan får läsa och berätta om.

Läs och skriv på lägretPå läger finns det tid för vila. Vila med en bok eller skapa enskrivaraktivitet. Kanske idrottspoesi eller ståupp-läsning?Korta noveller kan skrivas i mobilen och sedan skickas tillvarandra.

TävlingGillar barnen att tävla? Hitta på olika sätt att tävla runt läsning och böcker. Vem kan bäst beskriva vad de läst i en teckning? Tänk på att det kan finnas några av barnen som har svårt för att läsa. Det är viktigt att de inte upplever press utan att tävlingen blir rolig även för dem.

Boken bättre än filmen?Läs boken och avsluta med filmen. Vilken var bäst?

Besök biblioteketVisa att biblioteket är en plats för alla där bibliotekarierna kan tipsa om böcker som passar just dig – magasin, serier, faktaböcker om olika idrotter, biografier av proffs-idrottare, bra kost osv. Men även böcker om allt annat…

På sidan 21 finns tips om hur du kan prata om en bok.

GÖR SÅ HÄR!

19

Detta kan du få hjälp av SISU-konsulenten och biblioteket med:Hör av dig till din SISU-konsulent. De har fått information om ”Paus – du och en bok” och är redo att hjälpa dig. Likaså biblioteken. Bibliotekarierna vill inget hellre än att tipsa dig om bra böcker för just dina barn och ungdomar.

Bibliotekarien Bibliotekarien kan bokprata med barnen och ungdomarna. De är experter på att prata om böcker och att tipsa om andra böcker. Fundera över om ni tränare ska vara med under samtalet eller om barnen talar friare om ni inte är där.

BokväskaBiblioteket kan fylla en väska med böcker i olika format. Bokväskan kan lånas med på längre resor till tränings- och sommarläger eller ställas fram efter träningen så att barnen kan låna böcker.

Besök av en läsande idrottare eller författare Bjud in en idrottare som skriver böcker eller läser mycket, som förebild och inspiratör. Eller varför inte författaren vars bok ni läser.

Mysig miljöGör en speciell bokhörna på en plats där barnen och ungdomarna kan läsa i lugn och ro. Mysig matta, sacco-säckar, läslampor och böcker, tidningar och seriemagasin. Tänk på att även föräldrar och syskon som väntar under träningen kommer att vilja hänga i bokhörnan.

Tänk på:• Värdera inte barnens val av läsning – det är bättre att läsa något än att inte läsa alls.• Läsningen ska vara lustfylld, inte kännas som ett krav eller en prestation.• Har någon svårt att läsa? Tipsa om ljudböcker. • Informera föräldrarna om att ni läser tillsammans.

Mer information och material finns på SISU:s webbplats.

20

TIPS FRÅN COACHEN

Johan Unenge är språkrör för satsningen Paus. Han är känd som författare, serietecknare och Sveriges första läsambassadör. Dessutom skejtar han.

– Idrottens värld är en fantastisk plats att nå unga med läsning. Här finns engagemanget hos barn, föräldrar och tränare, säger han.

Ska man läsa istället för att idrotta?Meningen är inte att ta dyrbar träningstid. De flesta projekt lyckas hitta andra sammanhang. Som t.ex. bussresan till lägret. Pauserna mellan matcher och heat. Som uppladdningen inför en viktig idrottsprestation

Kan man inte få slippa skolan någon gång?Idén är att inte koppla läsningen till skolan överhuvudtaget. Tvärtom handlar det bara om lust. Läsandet ska inte bedömas, bara uppmuntras.

Varför måste idrott och läsning kopplas ihop?Läsning har en fantastisk egenhet. Den trimmar en annan del av kroppen som man sällan kommer åt med vanlig träning – hjärnan. Fantasi, inlevelseförmåga, förmå-gan att ladda och återhämta sig. Alla är sportbegrepp där läsningen kan hjälpa till.

Hur ska man hinna?Tänk att du kanske satsar sex timmar i veckan på ditt engagemang i idrotten. Vik en kvart i veckan till att börja med. Fundera över vilken skillnad det skulle kunna göra.

Vad har sporten att vinna?En idrottande ung människa är mer än sin idrottsprestation. En idrottsklubb kan vara mer än träning och tävling. Att behärska språk är avgörande för en ung män-niskas framtid. Idrotten med sin positiva atmosfär har en chans att hjälpa till med detta genom läsning på olika sätt. En tränare har en auktoritet som kan vara helt avgörande.

GÖR SÅ HÄR!

21

PRATA BÖCKER

Läsning behöver inte vara en ensam aktivitet. Att få prata med andra om det man har läst och kanske upptäcka nya saker i texten är både roligt och spännande. Att hålla i ett boksamtal behöver inte vara svårt men det är bra om alla har läst boken ordentligt så att de hänger med.

Hur pratar man om boken? Låt alla komma in i samtalet på ett enkelt sätt. Börja gärna med en kort runda i gruppen där ni gemensamt återberättar handlingen (ett uppfriskat minne gör det lättare att prata om boken). En rolig inledning på samtalet är ”tummen”, där alla genom att göra tummen upp, ner eller mittemellan snabbt betygsätter boken och läsupplevelsen (viktigt att alla blundar så att man inte blir påverkade av varandra). Tummen avslutar man också samtalet med, för att se om någon ändrat uppfattning under boksamtalets gång. Ofta är det någon tumme som förändrats!

Huvuddelen av boksamtalet kan vara ett friare samtal, men det skapar trygghet i gruppen om man följer en någorlunda fast form för samtalet. Det är viktigt att alla får komma till tals, och att det inte finns några rätt eller fel svar kring vad man tycker om boken. Tänk på att ställa öppna frågor (frågor som det inte går att svara ja eller nej på) eftersom de ofta bidrar till en mer spännande diskussion.

22

Utgå ifrån enkla frågor:• Vad gillar du i boken?• Vad gillar du inte i boken?• Fanns det något som du inte förstod eller tyckte var svårt (t.ex. ord eller händelser)?• Fanns det något mönster, kopplingar eller röda trådar i boken (t.ex. saker som

återkommer, teman eller symbolik)?

Komplettera med fördjupande frågor:• Har du några favoritstycken/citat i boken? Vilka är de och varför tycker du om dem? • Vad har boken för tema/budskap? Varför tror du att författaren har skrivit boken?• Har boken flera berättelser? Vems berättelse är det?• Vilken person i boken blev du mest intresserad av under läsningen? Varför? Hur

ska en bra huvudperson vara?• Vad tycker du om språket och berättarstilen? Varför tycker du så? Är berättarstilen

och språket typiska för författaren? Läs ett stycke som visar hur språket är?• Känns boken trovärdig? Speglas verkligheten i texten? Varför/varför inte?• Utspelar sig boken i nutid eller för länge sedan? Hur märks tiden i boken? Om ni

läser en äldre bok, tycker du att innehållet fortfarande känns aktuellt? Varför/varför inte? Om ni läser en nyskriven bok, påminner boken om någonting ni har läst tidigare? Vet du någon annan berättelse som liknar den här?

• Vem skulle ni vilja rekommendera boken till? Varför borde man läsa den här boken?

Det kan vara kul att fördjupa sig lite extra i boken och sätta den i ett sammanhang, genom att använda sig av rekvisita och föremål som förekommer i berättelsen. Man kan peka ut platsen som historien utspelar sig på kartan eller spela upp musik som förekommer i boken. Man kan också levandegöra boken genom att välja en kort scen och dramatisera.

Genom att knyta boken till en aktuell händelse, t.ex. ett författarbesök på biblio-teket eller bokhandeln, kan man skapa ytterligare mervärde. Om man vill kontakta bokens författare med frågor kan man gå via bokförlaget, de brukar oftast kunna hjälpa till.

Lästips:• Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas läsintresse, 7–15 år.

Barnens bokklubb, 2007.• På tal om böcker. Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek.

BTJ förlag, 2005.

Be barnen tipsa om en bra bok!

GÖR SÅ HÄR!

23

LÄSTIPS

Det finns massor att läsa! Och det finns böcker för alla: roliga serier, överraskande noveller, romantiska romaner, oumbärliga fakta, fantasy, klassiska sagor, hårresande deckare och mycket mer. Formaten är många: papper, CD, ljudfil eller e-bok. I original eller lättläst. Här kommer några tips om böcker som handlar om sport, och lite annat.

Passa bollen! ropar KosseAnja Gatu, Olika Förlag, 2015Kosse älskar att spela fotboll. Och hon älskar att vinna. Helst vill hon ha bollen hela tiden! Men för att bli riktigt bra måste hon hitta en målis att träna skott med. Vem då?

KickboxarenMaria Björn, Niklas Krog, LL-förlaget 2013När Eremias börjar med kickboxning i en klubb blir han bättre på att slåss. Men hur ska han använda det han har lärt sig? Han får bara kickboxas för att försvara sig. Inte för att hämnas på den som ger honom stryk…

I skuggan av San Siro: från proffsdröm till mardrömMartin Bengtsson, Norstedts förlag, 2014Martin Bengtssons pojkdröm gick i uppfyllelse då han endast 17 år gammal fick ett proffskontrakt med den italienska fotbollsklubben Inter. Nio månader senare vaknar han upp på ett sjukhus i Milano efter att ha försökt ta sitt liv. Vad hände egentligen och hur kunde allting bli så fel?

Inte bara tennisPeter Barlach, Bonnier Carlsen, 2012John är en 11­årig kille, på det tolfte, vars främsta intresse är tennis. En dag vänds livet upp och ner. Johns mamma har varit med om en bilolycka. Johns mamma är död. Hon dog direkt, säger de.

Pontus 4 steg från proffsJohan Unenge, Bonnier Carlsen, 2012Ännu en bok om skateboardåkaren Pontus och hans värld. Pontus har nu kommit med i skate­boardsteamet som Gaffa sponsrar. Alla satsar stenhårt, det är tufft men häftigt och Pontus försöker försvara sin plats, både inför de andra och sig själv. Och så finns förstås Miriam...

OffpistJohanna Schreiber, B Wahlströms 2014Ebba förstår knappt själv att hon lyckats övertala sina föräldrar, men nu är hon äntligen på väg till Val Thorens för att fira nyår! Grym skidåkning och skönt kompishäng under en hel vecka väntar.

24

Martas seger: en berättelse om fotbollspassion och krigarhjärtaEmma Lindqvist, Holms förlag, 2008Världens bästa fotbollsspelare Marta Vieira da Silva är på många sätt ett unikum. Hon har en exceptionell mix av styrka, snabbhet, hårda skott och bländande teknik. Blott 22 år har Marta redan röstats fram som världens bästa fotbollsspelare två gånger.

Sista skottetNiklas Krog, B Wahlströms, 2011 Mattias ska på sitt första ABC­läger och han är nervös. Mest nervös är han för att ett gäng tjejer från Akropol ska med på lägret. En av dem är Ayla. En berättelse om basket, kompisar och kärlek.

Klara för revanschPia Hagmar, B Wahlströms förlag, 2015Senaste boken i serien om Klara som omfattar 18 böcker och där huvudpersonen berättar om hästar, vardagen, den första kärleken och nära vänskap, men också om avundsjuka, uppbrott och svåra val.

Eva & Adam. Inte som en dansMåns Gahrton, Bonnier Carlsen, 2005Adam är glad att han slipper bugga, han tycker inte att det är kul, han vill hellre ägna sig åt fotboll – alldeles för mycket, tycker Eva. Åttonde boken i serien om ”Eva och Adam”, mellanstadiebarnen vars liv vi får följa i skolan, bland kompisar och i kärleken.

Hund på plan!Jennifer Wegerup, Olika förlag, 2015Seriespelet är snart slut. Charlotte och hennes lag IF Ekby ligger bra till men de måste vinna fler matcher för att ha en chans. Så nu är det full koncentration som gäller.

Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historiaZlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz, Månpocket, 2013. LL-förlaget 2012Med egna ord berättar Zlatan om uppväxten i Rosengård, om sin fotbollskarriär, kampen och striderna i Ajax, om köpet till Juventus, succén i Italien och spelskandalen som höll på att förstöra hans karriär och mycket annat.

Stolpe inMagnus Ljunggren, Mats Vänehem, Bonnier Carlsen 2013Det är bara dagar kvar till årets höjdpunkt, Derbycupen! Året innan förlorade både killarna och tjejerna. I år ska de ta revansch. Tredje boken i serien ”Bästa klubben”.

Kaj lär sig spela hockeyKatarina Ekstedt, Thomas Olsson illustrationer, Tukan förlag, 2015I tredje boken om Kaj börjar han och hans kompisar spela ishockey. Men innan man kan lära sig spela hockey måste man först kunna åka skridskor…

Mååål!Thomas Halling och Jonas Kärn, Alfabeta 2015Willes klass har tagit sig till final i skolcupen i fotbollen. Otroligt! Men nu är det mycket som händer inom laget. Wille är ihop med Moa. Eller är han det? Tredje boken i serien ”Wille och hans kompisar”.

GÖR SÅ HÄR!

© Statens kulturråd 2015

Foto: omslag, Stefan Tell. Boksport & läsning, Lena Andersson. Bokmatchen, Camilla Andersson. Läsa IF, Henriette Zorn.Illustrationer: Johan UnengeTryck: Edita Bobergs ABISBN 978-91-87583-08-7

Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1–5Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se

Läsning och idrott har mycket gemensamt. Båda delarna behövs för att bygga aktiva demokra-tiska medborgare med kunskap och förstålse för andra. Precis som kroppens muskler behöver tränas, behöver hjärnans muskel motion men också – precis som kroppen – vila. Ord, bilder och berättelser kan hjälpa till med det. Den här skriften är till för dig som är tränare och vill läsa för och med dina barn och ungdomar. Här kan du inspireras av hur andra idrottsföreningar har arbetat med litteratur och läsning, vad du själv kan göra och vad du kan få hjälp med från din SISU-kon-sulent och ditt lokala bibliotek. Paus – du och en bok är en satsning på idrott och läsning som har pågått i tre år och involverat många föreningar runt om i landet. I skriften kan du läsa om tre av dessa projekt. Bakom satsningen står Kulturrådet i samarbete med Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.