Medieprojektet VT2013

Frida LittorinSaga Höglund

Elin SkantzHannes Tollbring

Matilda MatsdotterJohanna Bauer

1900-talets idealsvängningarUnder 1900-talet skedde många stora förändringar och i takt med alla dessa historiska händelser skapades och ombildades samhällets ideal. Dessa årtionden får ni följa utvecklingen av de manliga och kvinnliga idealen och deras påverkan på samhället och miljön som sedan påverkade människans hälsa.

1920-taletUnder 1920-talet skedde några viktiga historiska händelser som till exempel att kvinnlig rösträtt infördes och att Sveriges radios uppstart. Den allmänna välfärden ökade med en stigande börs men vid årtiondets slut så inträffade en plötslig börskrasch. Under årtiondet hade det första världskriget precis tagit slut och människornas lycka bidrog till en ökad köpglädje och ekonomin steg igen. I Stockholm öppnade NK (Nordiska kompaniet), det stora modevaruhuset. De senaste modellerna, i mörk sammet och kombinerat med långa pärl halsband var en stor modetrend och inspirationen till denna glamour hämtades från filmstjärnorna på den lokala biografen och de amerikanska charlestondansare. En annan stor trendsättare var Gabrielle 'Coco' Chanel, som introducerade den "lilla svarta" för världen, år 1926.

När radion utvecklades och blev en självklarhet i det svenska hemmet så blev det möjligt för samhället att dela information mellan landsbygden, staden och omvärlden. I takt med att informationen spred sig snabbare med nya trender som folket följde gjorde att människor utvecklade sina stilar och ideal ut efter informationen som kom från storstäderna och omvärlden. Man fick fram nya stilar från till exempel USA och andra kontinenter där man kommit längre med sina ideal inom till exempel modet. Att radions framfart spred information snabbare ökade även intresset för att följa en typ av mode. När tillgången på andra ideal, som man kunde jämföra sig med, blev tillgängliga för hela folket och inte bara de rika växte det fram en bild om hur den ideala svensken skulle vara. Centrala ideal i detta samhälle var skötsamhet, disciplin, ansvarstagande, fostran och bildning, men rent stilmässigt så fanns det tydliga trender.

Mannen skulle vara välrakad, inte ha stor mustasch, framklippta öron vilket skulle visa på en välstädad person. Man skulle skilja på de moderna, kontrollerade, rationella och känsliga männen från de utlevande, ovårdade och ej disciplinerade råskinnen. Det man kan se här är att mannens ideal inte har ändrats allt för mycket under årtiondenas gång.

År 1921 infördes kvinnlig rösträtt vilket ledde till att kvinnan fick större chans att påverka samhället och på så sätt gjorde hon sig lite friare från det mansdominerade samhället. Detta förändrade det kvinnliga idealet. Kvinnan gick från hårt snörade korsetter till lösa och lediga kläder som dolde eventuella kvinnliga former. Om midjan var markerad alls, så var den placerad under rumpan. För följa hårmodet var det kort eller "bobbat" hår, en kort frisyr, som gällde. Man fick ett mer manligt mode för att uttrycka sin mer självständiga ställning. För att sammanfatta kvinnans ideal under 20-talet så skulle man vara smal, med små bröst, smala midjor och höfter. Man skulle röka för att visa sig självständig och cigaretterna symboliserade kvinnlig frihet.

Kvinnans ideal hade utvecklat en trend att man skulle röka cigaretter vilket ledde till en stor påverkan både på hälsan och miljön. I första hand påverkas rökaren och de(m) i dess närhet. På 20-talet hade man inte den medicinska kunskapen om hur kroppen påverkades, till exempel under graviditeten då fostret kan hämma sin utveckling. Men det är inte bara kroppen som påverkas utan även miljön, under tillverkningen av tobaken. Under tillverkningen använde man tunga kemikalier som var dåliga för miljön och människorna i dess närhet.

Kemikalierna var ett stort miljöproblem men lämnade även stora fysiska skador på arbetarna. Detta var ett bevis på hur de som arbetade med tobaken inte hade några rättigheter till olika skydd mot kemikalier. Indirekt ledde denna våg av rökning till att blev möjligt att bedriva en nästan slavlik handel av dem som arbetade med tobaken. Det togs ingen hänsyn till de mänskliga rättigheterna. På den tiden var man inte lika medveten om vilken påverkan ens rökning hade på människor och miljö. Detta kunde bero på dålig kommunikation och allmän information även om detta kan ha bättrats i samband med Sveriges Radios uppstart år 1925. Även i samband med att kvinnor fick rösträtt ökade antalet kvinnor som utbildade sig vilket bidrog till deras självständighet och personliga frigörelse.

1950-taletPå 1950-talet ökade välståndet i Sverige snabbt. Sverige kunde dra fördel av ett samhälle som inte slagits i spillror av kriget och investeringar tog fart. Produktion och konsumtion ökade och ekonomin utvecklades starkt. Produceringen av fordon och byggnationen av andra allmänna platser påverkade förstås miljön negativt. Gruv- och skogsindustrin expanderade och exporterade till länder som byggde upp sin ekonomi men även tillverkningsindustrin ökade kraftigt. Industrin behövde arbetskraft och arbetslösheten sjönk. Sverige fick under en tid importera arbetskraft för att mätta

behovet inom industrin. Många tekniska och medicinska framsteg görs under 50-talet som i sin tur ger förutsättningar för produktion av nya produkter.

Bilägandet ökade i och med att hushållen fick bättre ekonomi. Sverige började bli ett mer bilburet folk och tog intryck från det stora landet i väster. Omgivningen började anpassa sig efter bilarna, det byggdes t.ex. bättre vägar och mer bensinstationer men även drive-in biografer och drive-in snabbmats restauranger. Design på bilar utvecklades snabbt och i många fall blev amerikanska bilar förebild för europeiska tillverkare och för europeiska ungdomar. På slutet av 1950-talet kom begreppet raggare till. Bilen blev en del av identiteten för det ökade välståndet och också ett ideal för en denna och kommande generationer.

Det var stor kontrast mellan kroppsidealen på 20- och 50-talet. Till skillnad från 20-talet skulle hemmafrun på 50-talet ha vackra kurvor. Midjan skulle snöras ihop medan bysten och höften skulle lyftas upp och framhävas. De som var smala och inte hade några former fick stoppa in höfthållare och bära stålfjädrade behåkupor. Att bli en hemmafru var något varje kvinna ville uppnå. Medan mannen var borta på dagarna och jobbade och försörjde familjen skulle frun var hemma på dagarna, ta hand om barnen och sköta alla hushållssysslor.

Fritidssysselsättningar blir viktigare under 50-talet. Med ökat välstånd och ökad lagstadgad semester har man råd och möjlighet att vara ledig. Dagarna var inte på samma sätt som tidigare bara präglade av arbete.

Den populäraste genren under 1950-talet rockabilly, det var dåtidens rock'n'roll. Det var som en blanding mellan hillbilly, blues och country. En av de största artisterna under 50-talet var Bill Haley, han exprimenterade med blues och elektriska instrument. I mitten (ut)av (utav) 50-talet var Elvis Presley som skivor över hela världen vilket gör honom till den bäst säljande artisten genom tiderna. Folk gillade inte bara Elvis för hans musik utan han var även en stor flickidol och många killar såg upp till honom, de ville se ut och vara som honom.

Idealet för kvinnorna var att vara gift och ha barn, man fick inte vara gravid och singel.Kläder, smink och hår var mycket viktigt under 50-talet precis som idag. Kvinnornas kläder var ofta tighta i midjan för att visa kvinnans former.För killar gällde det att köpa en moped så fort man fyllt femton, för killarna som arbetade och tjänade egna pengar skulle man spara ihop till en motorcykel, och när dom blev gamla nog att skaffa körkort köpte dom flesta amerikanska bilar. Det fanns ungefär ett fik i dom mindre samhällena där knutarna samlades vid en jukebox och lyssnade på Elvis Presley och andra rockidoler. (styckeindela korrekt)

1953 kom Coca-Cola till sverige, efter att den grundas 1886 i USA var den förbjuden i Sverige tills 1953 för störst. Han var en amerikansk rocksångare som ofta blev kallad för The King. Han har sålt över en miljard den innehöll fosforsyra och koffein.Några år efter Coca-Colan blev tillåten i Sverige invigdes även den första hamburgarbaren Burger-Grill i Helsingborg där Sveriges första hamburgare kan ha lagats. Efter det blev spred sig trenden med snabbmatsrestauranger över hela Sverige.Charterturismen tog även fart. 1951 fick man lagstagad rätt till 3 veckors semester i Sverige. I och med att man fick betald semester drog intresset för utlandsresor igång. I början färdades man vanligast med tåg, buss och båt. Men 1995 arrangerades den första charterresan med flyg. Flyget gick från Stockholm till Palma, Mallorca och varade i 16 dagar. Eftersom man nu kunde flyga utomlands och fler hade tid med den betalade semestern så kunde man åka till andra länder och ta in deras kultur och på så sätt ändra sin stil.

1970-talet1970-talet var ett årtionde präglat av stora händelser och revolutionerande förändringar, på många olika fronter. 1971 enades samtliga riksdagspartier i Sverige om en satsning att bygga elva kärnkraftsreaktorer för att minska beroendet av importerad kol och olja. Då visste man ej att kärnkraftsdebatten skulle växa sig stor under resten av 70-talet. Oljekrisen 1973 innebar att priserna på olja gick upp drastiskt vilket skapade en allmän debatt om andra möjliga energikällor. Folk började se de negativa effekterna med både olja och kärnkraft och kampen för miljön togs upp på allvar. Almstriden i Stockholm då tusentals stockholmare protesterade mot skövlingen av hundraåriga almar för byggandet av en tunnelbaneuppgång är ett exempel på det nyfunna engagemanget. Folk tältade runt och sov i hängmattor i almarna för att skydda dem. Man började bära pins med texten “Atomkraft? Nej tack” för att visa sitt motstånd mot kärnkraft och politiskt engagemang blev mer och mer vanligt.

Under 1960-talet började hemmafruidealet ifrågasättas och uttrycket “jämställdhet” myntades för att beskriva förhållandet mellan män och kvinnor. Under 70-talet kom en rad reformer som (ledde) underlättande för kvinnor att gå

ut i arbetslivet med lika rättigheter som män. Dock blev arbetsmarknaden mer och mer uppdelad då den offentliga sektorn växte under denna tid,  fler jobb skapades inom kvinnodominerade yrken som vård, skola och omsorg.

Vietnamkriget var ett resultat av de två politiska gruppernas krock, kommunisterna i Nordvietnam och de liberala i Sydvietnam. Kriget började när Nordvietnam skickade trupper till syd, och beslöt om avrättningar på högt uppsatta sydvietnameser i nord. Flera av världen stormakter drogs med i tvisten eftersom de ville skydda sina globala intressen. Andra kommunistländer som Sovjetunionen och Kina, hjälpte Nordvietnam med vapen och skydd och försvårade kriget enormt. USA bidrog med soldater för att hjälpa Sydvietnam hålla kvar vid sin liberala ideologi. Presidenten Dwight Eisenhower såg oroligt på hur kommunismen spred sig i världen, och var därför orolig att hela Asien skulle tas över av detta “onda tänkande”. De hade tidigare vart i konflikt med Sovjetunionen och Kina, och kände därför att det behövde stoppas. Men det blev inte precis som de tänkt. Amerikanerna framställdes som de(m) onda i hela dramat, eftersom de var västerlänningar som kom till Asien och började släppa bomber över Vietnam, och det var majoriteten civila som dödades.

Politiska strömningar var till stor del orsak till 70-talets mode och ideal i Sverige. Kvinnornas tillgång till arbetsmarknaden började på riktigt, och de fick på alla sätt mer att säga till om inom områden som politik, arbetsliv, och yrkesliv. Kvinnor brände sina behåar för att visa sitt distanserade från hemmet, då de inte längre ville vara fast i hemmafru-spåret och protesterade för sin lika rätt. Samtidigt började miljötänkandet, och man började vara mer naturlig. Att inte raka sig var populärt, man ville vara vild och vacker. Hår var naturligt, därför skulle det få växa fritt. Färger och mönster på plagg var ofta i positiva kulörer, vilket kan kopplas till hippiekulturen vars mål var global fred, lugn och ro, samt en hållbar miljö. De vänsterengagerade som ville stå emot traditionellt och strikt mansideal bar näbbstövlar och murarskjortor, som ansågs vara arbetarklassens mode. Idealen om mannens roll förändrades också med miljö- och hippierörelserna som utmanade den egenmäktiga, ordentliga och dominerande mannen med att bära kläder i material som velour. Radikala tankar om förändringar som var nödvändiga på jorden började komma, och man ville snabbt gottgöra för det slösaktiga sättet man levt på tidigare. Kvinnor och mäns jämlikhet började diskuteras, och feminister var en politisk grupp som började öka i landet. I och med det tankesättet (så) blev unisexmodet populärt. Kläder skulle inte låsas till ett kön, utan vara öppna att användas för alla. Det slappa, mjuka modet med plyschoveraller var gemensamt för män och kvinnor vilket skapade den naturliga och befriade kroppen.

I och med frigörelsen från det gamla levnadssättet ville människor ändra på allt, man kanske såg kläderna då som ett fängelse och kände att man ville revolutionera i klädesvärlden. Folk ville släppa de gamla “stela” kläderna och bli mer fria, och inspirerades av en hållbar utveckling.  Förändringarna som skedde runt om i världen var drastiska och i samma takt som att gamla traditioner ifrågasattes ville man då visa den totala motsatsen till det gamla. Det räckte till exempel inte bara att sympatisera med feminism, utan du skulle också uttrycka det visuellt genom att bära unisexkläder och att vägra bli bedömd för din kropp.

Ur ett miljöperspektiv påverkade de nya idealen och tankesätten mycket då debatten om hållbar utveckling togs upp och fler och fler blev miljömedvetna. Diskussionen om alternativa energikällor gjorde att frågan kom upp i rampljuset och då fler blev engagerade började också nya idéer till förnybar energi komma. Många kämpade för hållbar utveckling. Å andra sidan blev det populärt att röka bland annat cannabis, främst bland hippies som önskade frihet och fred på jorden. Odling av cannabis kräver stora mängder energi med konstgödning vilket leder till koldioxidutsläpp. När det gäller hälsoperspektiv för människor är cannabisrökandet också en faktor, då det är skadligt och försämrar flera av våra tankefunktioner så som uppmärksamhet, koncentration och minne.

Den röda tråd vi ser löper mellan dessa årtionden och deras samband är att hälsofaror kommer i vågor i form av olika trender. Idealen har inte alltid lett folket till en sundare livsstil då idealen bygger på vem som har ett intresse att tjäna pengar på olika trender; till exempel olika klädesmärken, tobak och bilar. Företagen har under alla årtionden tagit människors behov av bekräftelse till sin egen fördel. Att trender som till och med är farliga kan slå igenom visar på människors behov att bli bekräftade av varandra och något större än sig själv, att bli en i gänget.

Källor:http://lissenko.net/kronika/index.php?option=com_content&view=article&id=42&Itemid=65http://www.users.abo.fi/sjylha/mode.htmhttp://www.aftonbladet.se/sofismode/article10477727.abhttp://stockholmsmode.devote.se/category/866883/1920-tal_310985.htm

http://alltomjamstalldhet.se/?page_id=270

http://www.kalla-kriget.se/ , http://www.so-rummet.se/kategorier/vietnamkrigethttp://www.popularhistoria.se/artiklar/kvinnokroppens-ideal-%E2%80%93-smart-eller-mullig

Vem sätter idealen?

Att idealen i samhället skapas och förändras utifrån vad massmedierna väljer som medieutseendet, är något inte alla tänker på, men vad tror dagens ungdomar påverkar dem? Vi har därför gjort en undersökning för att se vad tonåringar med koppling till innerstaden tror

påverkar dem mest.

Inledning/sammanfattningVi ville ta reda på hur ungdomar anser att de blir påverkade av media. Vilken typ av kända personer har mest inflytande på hur idealen i samhället formas? Vem blir man mest påverkad av? Vi ville se hur de själva bedömer och väljer föredömen och hur de olika idealen formas av dem. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning i form av en enkät, där ungdomar fick svara på vem de själva påverkas av i media. Syftet med denna undersökning är att se vilken mediagrupp som påverkar samhällets ungdomar mest och att få en uppfattning om hur ungdomar själva resonerar om huruvida de blir påverkade eller ej. Denna rapport kommer bestå av avhandling, resultat, diskussion och analys av resultatet samt en slutsats.

Metod/Hur vi gick tillvägaVi formulerade en enkät där vi ställde frågorna:

1. Vilket kön är du? (tjej, kille, annat)2. Vilken av nedanstående alternativ påverkar din syn på samhället mest? Välj ett alternativ.

(bloggare, politiker, skådespelare/skådespelerskor, modeller, artister, inget av de ovanstående, annat).Sedan hade vi följdfrågan:

1. Har åsikterna från människor i din närvaro inverkan på hur ditt beslut ser ut? (ja, nej, vet ej)

Vi infogade även två hjälptexter för att förtydliga våra frågor och undvika missförstånd. I början av enkäten fanns denna hjälptext: “I vår undersökning vill vi att ni besvarar vilken typ av mediegrupp som påverkar er syn på samhällets ideal. Enkäten riktar sig till dig som är mellan 14-20 år. Besvara frågorna nedan och besvara sedan följdfrågan. Obs. Ringa in dina svar.”Nästa fanns parallellt med fråga tre. “Om din kompis har en stark åsikt om sitt svar i fråga två, påverkar det dig då?”

Undersökningen ägde rum under 12/03- 2013 till den 13/03-2013. utfrågningen skedde under dagtid mellan kl, 12.00-15.00. Med vår färdiga enkät gick vi sedan runt och delade ut och  samlade in svar på Drottninggatan i Stockholm och på Kungstensgymnasiet. Vi frågade ungdomar mellan åldrarna 14-20 år.

Källor/källkritikVi genomförde som sagt undersökningen på ungdomar på Kungstensgymnasiet och även ungdomar på Drottninggatan. Vi valde dem som såg ut att vara mellan åldrarna vi satt som ramar, och gav dessa ett löspapper med enkäten så de fick svara anonymt. Detta kan vara till vår fördel då de flesta vågar svara ärligt när ingen behöver se deras svar. Hade vi ställt frågan muntligt, till exempel till ett kompisgäng, hade grupptryck påverkat eftersom det då är högst offentligt vad varje person svarar. Anonymiteten av individuella svar på löspapper gör att vår undersökning blir mer verklighetstrogen. En faktor som kan påverka svaren på vår enkät är att de tillfrågade uppfattar frågan olika eller inte läser ordentligt. Detta är självklart svårt att mäta då det inte går att veta om de skulle svarat annorlunda eller om de läst frågan slarvigt. En till sak som skulle kunnat påverka om människor svarat ordentligt och läsa igenom frågorna är att vi frågade människor som var på väg någonstans och att de var mitt på dagen vilket gör att de kan ha varit stressade eller att de inte orkade svara ordentligt då de kanske inte hade tid.

Resultat  

Vilken av nedanstående alternativ påverkar din syn på samhället mest? Har åsikterna från människor i din närvaro inverkan på hur ditt beslut ser ut? Antal killar/tjejer som svarade: DiskussionVi har analyserat resultaten och kom fram till att eftersom det vanligaste svaret i fråga 2 var annat började vi genast reflektera över vilken typ av person som de har i åtanke som ej fanns med i alternativen. Alternativet “inget av de ovanstående” var också valbart vilket tyder på att de som svarat “annat” då har någon speciell grupp eller enskild person i åtanke, något som inte fanns med bland våra svarsalternativ. 62% av de som svarat annat svarade även ja på fråga följdfrågan, fråga tre, som undrade om åsikterna från människorna i din närvaro har inverkan på hur ditt beslut ser ut. Om vi skulle haft ett svarsalternativ i fråga två som löd “människorna i din omgivning”, skulle fler valt detta alternativ eftersom så många faktiskt svarade ja på följdfrågan nummer tre?

Vi frågade även fler tjejer än killar, vilket kan ha påverkat svaren genom att intressen kan skilja sig mellan könen, vad eller vem man ser till och vad man känner sig manad att svara. Till exempel fick vi inga svar med modeller eller bloggare från de som angett att de är killar, detta kan bero på att de påverkas av till exempel kompisar som är närvarande vid tillfället då enkäten gjordes eller att dem helt enkelt inte läser lika mycket bloggar och inspireras av modeller som de tjejer som svarat. Vi förväntade oss att fler av de tillfrågade skulle välja svaret bloggare. Många unga tjejer besöker dagligen kända bloggar och blir påverkade av idealen på dessa, på gott och ont. Vi tror att många inte vill erkänna att de hämtar inspiration och ofta besöker bloggar då det har fått dåligt rykte när kontroversiella bloggare som till exempel Kissie eller Blondinbella syns i media som ibland extrema exempel på dagens ungdom. De får dåligt rykte bland vuxna som inte vill att deras barns förebilder ska vara dessa.

Majoriteten av killarna svarade politiker, som de personer som påverkas deras syn på samhället mest. Vi ställde oss frågan varför just flertalet killar väljer politiker, men inte till exempel bloggare? Kanske för att framstå som mer intellektuella eller behålla sin manlighet istället för att välja modeller, som kunde ha fått dem att stå i en mindre manlig position. En annan anledning kan vara att de känner för stort grupptryck i allmänhet att välja något som inte anses vara “bögigt” eller “töntigt” som ens kompisar kanske skulle anse. För vi lever idag i ett samhälle där, oftast killar, kallar varandra för skällsord som är homosexuellt diskriminerade när något inte anses vara manligt nog.

Så hur mycket anpassar vi oss, tjejer och killar, för att inte bli kränkta för de individuella val vi gör efter vår omgivning som möjligtvist inte tycks uppskatta? Hur mycket visar vi egentligen av vår riktiga insida och hur mycket döljer vi för att inte uppröra samhället? Till slut, är det ens värt att anpassa sig efter vad alla andra tycker bara för att passa in i samhällets mall under en sorts period? Vill vi påverka andra genom att våga sticka ut eller fortsätta gömma oss i skuggorna?

En 80-tals hårdrockares åsikter på 2000-talet.Dennis Skantz berättar om hur sin uppväxt och händelserna där omrking påverkat hur han ser ut idag. Hur mycket påverkar sammhället oss egentligen, och ändrar det oss som personer?

Jag och pappa satte oss ner i den bruna soffan, det luktade tacoköttfärs i hela huset.Han började med att berätta om när han var ungdom. “Under mina tonårs år 82 till 88 så såg jag upp och försökte likna Sebastian Bach” började han med, Sebastian var en medelm i heavy metal-gruppen Skid

Row. “Vi försökte nästan se ut som tjejer fast med manliga drag.” sa han och gav sin iPad till mig där han sökt upp en bild på Sebastian. Med det långa håret, örhängerna, halsbanden och tajta byxorna kunde jag bara hålla med.Jag iakttog bilden och la märket till att Sebastians mage som syns igenom den uppknäppta skinnjackan var rätt så spinkig. När jag frågar honom fall kroppsidialet var samma som idag skakar han snabbt på huvudet. “Folk tränade, men mest inte för att man ville ha stora muskler och magrutor och det var absolut ingen press på att man skulle ha det. Man tränade mest för att vara stark eller må bra.”Pappa ger mig sin iPad igen, den här gången med en bild på min honom själv som yngre. “Så där såg jag ut som ung” säger han och jag kan inte låta bli att skratta, han skrattar med mig, jag nickar och ger tillbaka iPaden. Jag är rätt så glad att han inte ser ut så länge med det långa lockiga håret. Men trotts det så har han inte släppt det helt, än idag sitter han med hårdrocks t-shirts och lyssnar på 80-tals hårdrock.

“Jag växte upp under Flower Power perioden”  Sa han och började sedan berätta om hur hans uppfostran var. När hans föräldrar växte upp så var dom väldigt hårt hållna, vilket gjorde att de sedan gjorde en slag revolution emot deras föräldrars uppfostran. Så Dennis föräldrars uppfostran var raka motsattsen till hur hans föräldrar uppfostrat honom. Han fick ta mycekt ansvar och fick lära sig ganska fort att ta hand om sig själv. De frågade inte så ofta om de han hade läxor eller hur det gick i skolan, vilket bidrog till att han inte hade de bästa betygen. När han säger dras hans mun ner lite, jag tror han önskat att hans föräldrar brytt sig lite mer.Jag blir genast nyfiken på hur den fria uppfostran har påverkat hans uppfostran på mig och min storebror Linus. “Jag kan ärligt säga att jag uppfostrar er som mina föräldrar uppfostrade mig, det var alldeles för fritt. Jag har tagit med mig det bästa från mina föräldrars uppfostran till hur jag idag uppfostrar dig och Linus. Men jag visar att jag bryr mig mer och jag har bättre relation med er.” Sa han och hans mungipor hängde fortfarande nere. Jag frågar fall han önskat att hans föräldrar brytt sig mer och varit där för honom. Han svarar att dem flesta utav hans kompisar blev uppfostrade på samma sätt, det var så man gjorde på den tiden.“Något annat som även lärde mig att växa upp fort var när jag låg i lumpen.” Sa han och jag nickade. På den tiden var alla killar tvungna att göra lumpen, vilket man inte är idag. “Det tycker jag är synd! Lumpen var otroligt lärorikt och jag tycker alla killar borde ha gjort det. Samt att vi nu inte har något försvar ifall Sverige skulle hamna i krig.”Något som även satt spår i honom idag från hans uppväxt var en kampanj som heter Håll Sverige Rent. Detta har påverkat honom stort, han skulle aldrig få för sig att kasta något på marken, vilket förekommer väldigt ofta hos dagens ungdomar.

Min storebror kommer in och bryter samtalet för att äta middag, jag suckar och flyttar mig så han också får plats i soffan."Vart var vi?" Frågar pappa och jag läser igenom mitt frågepapper igen. Jag ber honom berätta lite om hur politik har påverkat honom och han berättar om ett projekt han gjorde i skolan där dom skulle skriva om John F Kennedy. Han fick då reda Johns åsikter och politik, vilket påverkade honom och då började han hålla med John. John F Kennedy stod mycket för att alla skulle ha samma rättigheter och demokrati vilket Dennis också gjorde. Trotts att John redan hade dött innan Dennis ens var född så hade hans åsikter en stor påverkan på Dennis politiska åsikter.

En stor påverkan var när mobilerna och datorn slog igenom. När han växt upp hade han brevväxlat med sina kompisar som bott längre bort och nu kunde man helt plötsligt gå runt med en telefon, och ringa folk vart man än var.Hans jobb som mäklare har även påverkats stort eftersom han nu kan lägga ut objekt på internet där intresserade köpare kan se dom istället för att bara se dem i tidningarna eller i skyltfönstret utanför deras kontor.“Det mesta hände under 1900-talet, det är som att världens utveckling har stannat under 2000-talet”.

När han gick i skolan fanns inte Internet så han kunde inte hitta information till sina skolarbeten på google eller något annat forum. Så när de skulle hitta information fick dom gå till bibliotek och läsa i

böcker eller slå upp i uppslagsverk. När han till exempel skulle skriva ett stor kompendium om Turkiet så åkte hans mamma till stan och hämtade massa resekataloger där dom kunde hitta information om Turkiet.Detta är en stor skillnad från idag då vi tar förgivet att vi kan hitta allt på Internet och inte slår upp i uppslagsverk eller så ofta går till biblioteket och läser i böcker.

När jag var klar med intervjun skakade vi hand och sedan gick jag upp på mitt rum. Jag kunde inte låta bli att sluta tänka på intervjun. Världen har förändras mycket under de senaste 40 åren men inte hans åsikter. Kommer mina åsikter se likadana ut när jag är 40?

Elin Skantz

Ideal frossaMats Andersson, min pappa. En återberättelse i hans ungdomsår och hans utformning till den person som sitter här idag. Lag och ordning blandas med utbildning som präglar han till en framåt individ. En omtumlande resa genom pappas liv. Med en helt annan generation berättar han nu för oss ungdomar hur han hade det när pappa var ung!Pappa och jag kliver in i köket, kl är 18.17 och det har precis börjat skymma utanför så lamporna fyller sin funktion genom att kasta ett varmt ljus över köket. Maten är under full tillagning i ugnen och det är kött med potatis. Doften av köttet som lagas i ugnen möter doften av aroma ljus som brinner i fönstret vilket bildar en stillsam doft av ”hemma”. Vi sätter oss ner mitt emot varandra vid köksbordet, Pappa fingrar på smulorna på bordsduken och väntar medans jag förbereder minafrågor. Jag ställde första frågan och väntar in hans reaktion:”Vilka faktorer har bidragit till formandet av din identitet?”Pappa fnyser över den första frågan och konstaterar sarkastiskt ”Vad lätt att svara på” och ser bekymrad ut när han börjar tänka efter. Jag läger då till att jag har underfrågor till min hjälp och pappa suckar lättat. Svaren sitter långt inne och pappa fick tänka efter ordentligt för att kunna ge ett vettigt svar.Efter en minut ungefär så svarar Pappa:”Jag har inte direkta några konkreta värderingar som jag kan sätta ord på. Jag måste nog säga att jag har kvar de jag tagit med mig från min uppväxt i en arbetarfamilj. ”Han förklarar sedan lite ur sin uppväxt.

Pappa är född år 1963 i Sandviken, i en familj på fyra personer en mamma och en pappa som båda hade jobb och en äldre syster. Pappa konstaterade att han växte upp i en normal arbetarfamilj och genom det sättet han har vuxit upp formats till den han är. Han anser inte att några specifika politiska händelse eller historiska har ändrat honom särskilt, det är mer föräldrarnas synpunkter som tex pappas mamma, min farmor, som jobbade som polis gjorde så att man fick det synsättet på livet att man ska göra rätt för sig och jobba, inget alternativ att inte göra det efter som hans mamma var så pass sträng och respektgivande och gav en stor respekt för auktoritet, gå i skolan få utbildning var också av hög prioritet. Att hans mamma hade så pass stor påverkan på pappa gjorde att han höll sig undan många dåliga laster som droger och alkohol vilket har format pappa till att inte uppmuntra sådana laster hos mig och mina syskon. Den bilden jag har av min pappa är att han har många starka åsikter om hur saker och ting ska ske vilket enligt mig är positivt för han kan även ta hänsyn till andras åsikter. Han vill alltid vårt bästa och lägger stor vikt på att vi ska plugga och ha ambitioner i livet, jag tror att han påverkades mycket av hur situationen i hemmet såg ut och hur hans föräldrars ståndpunkt såg ut. Att de var så noga med att ha ambitioner och att vara ordentliga har verkligen följt pappa genom åren.

Han berättar även bestämt att han under sin uppväxt inte hade samma influenser från media som vi har idag och förklarar att man gick till biblioteket och lånade böcker, tidningar, skivor och filmer som man studerade och hämtade inspiration ifrån. Man var starkt präglad av modet men det var aldrig något specifikt utan det ändrades jämt som det gör än i dag. Det var en starkare influens enligt pappa att man skulle ha samma eller liknande kläder som sina kompisar jämfört med idag då det inte är lika accepterat att vara en i mängden. Jag tror att det är naturligt att det var så på den tiden för då hade man inte så mycket inspiration och information om nya stilar att hämta för att skapa en unikare stil. Man hämtade stilar från varandra. Det mest konkreta idealet som pappa kan komma på är ”bodybilder idealet” men det förklarar pappa sedan att han inte anammade det.Så starka kropps ideal har alltid funnits men jag tror att det var lättare att motstå dem förut för fixeringen var inte lika stark vid idealen och kanske hade man en lite mer sund syn på människokroppen i alla fall om man ska lyssna på det pappa sagt. Man lade heller inte ner samma mängd prylar i sin vardag. Det kom först efter andra världskriget då Sverige hade klarat sig bra och kom med hjälp av naturresurserna snabbt på framkant med sin ekonomi vilket pappa märkte av i och med att ekonomin hela tiden ökade och människorna konsumerade så var det lätt att tjäna mycket pengar och snabbt men han studerade just då så var själv inte med då. Men några år senare så träffades den svenska kronan av inflation och en lågkonjuktur väntade under 1990 talet. Pappa märkte av det i och med att rätorna sköt i höjden och det blev jobbigt för de som hade lån. Men pappa hade tur att han inte hade stora lån så han blev inte påverkad just då, men det han tog med sig var att han nu är försiktig med att låna pengar och tjänar pengar i stället. Att man hela tiden har koll på räntorna och investerar pengarna säkert. Jag tror att det är en nyttig syn att man sparar och inte tar onödiga lån som sedan blir en last om man inte kan betala. Det minskar även konsumtionen i längden om man lär sig att hushålla med sin ekonomi, för då konsumerar man inte i onödan.Det kommer jag ta med mig i framtiden till mig och min familj. Vi avslutade intervjun där och pappa ställer sig upp för att ta ut maten ur ugnen och vi avnjuter en trevlig middag.

AV: Matilda MatsdotterKälla:http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991

Ung nu och då – mina farföräldrars berättelseDoften av potatisgratäng fyller köket när min farmor Ingrid tar ut fatet från ugnen. Det är sen eftermiddag, mörkret börjar lägga sig och jag befinner mig i min kära farmor och farfars hem i

Österskär, norr om Stockholm. Jag sätter mig tillrätta på en av köksstolarna medan farmor gör mig sällskap. Jag frågar farmor Ingrid, 80 år, hur man skulle man vara klädd när hon var ung.”Ja, hur skulle man vara klädd under mina ungdomsår? Bra fråga!” skrattar farmor. Hon tar på sig glasögonen och tänker efter.”Det var ett bra tag sedan, på 40-50-talet till och med.” Farfar Bengt-Göran, 83 år, gör entré i rummet och frågar vad farmor tänker på. Mina farföräldrar träffades på slutet av 50-talet och firade guldbröllop för tre år sedan. Farfar har också ett svar.”Swingpjattar! Männen bar långa kappor och runda hattar.” säger han utan en sekunds tvekan, följt av mitt fnitter.”Dansen fick större betydelse då fritid ökade bland befolkningen. Man dansade antingen swing eller jazz, de stilarna kom från USA förstås.” fortsätter han medan han sätter sig bredvid mig.”Mycket kom från USA, musiken, filmer. Allt som kom från USA ansågs fint.” fortsätter farmor med farfar nickandes instämmande.”Dock så hade kläder ingen betydelse för oss. Kläder var en funktion och det räckte.”Hur var du klädd då? frågar jag farmor.”Ja du, inget speciellt. Kjol, blus och en stickad tröja. Det var allt jag behövde. Jag ägde inga långbyxor minns jag” säger hon och tänker tyst i några sekunder.”Dock kommer jag ihåg att jag ägde en lång fin svart kjol som räckte ända ner till fötterna. Jag kände mig så oerhört fin i den. Den kom från en stil som hette ’The New Look’ från Dior i början på 40-talet om jag inte misstar mig. Det var mitt första modeminne!” fnittrar farmor.Men såg ni inte upp till någon? Hade ni inga idealförebilder? Farmor svarar först.”Svår fråga. Kanske den amerikanska filmstjärnan Marilyn Monroe. Jag tyckte hon var vacker men hon var ingen förebild eller ideal för mig. På vår tid hade vi få källor till ideal. Till exempel så fanns det ju ingen TV, internet eller tidningsmagasin som vi idag använder av oss dagligen. Då hade vi bara en tidning.””Och små lokaltidningar” inflikar farfar.”Precis”, säger farmor. ”I dem kunde man hitta noveller att läsa. I och med att det var så få källor till nyheter så var man väldigt beroende av de tidningar som gavs ut där man bodde. Film och modenyheter var kanske inte det främsta man skrev om.”Så varifrån fick ni era kläder? frågar jag. Gick ni och handlade kläder?”Var familj hade sin egen sömmerska som sydde kläder. Det var praktiskt. Annars fanns det små klädaffärer men man gick mycket sällan dit.” säger farmor och tog av sig glasögonen igen. Hon reser sig och går bort för att passa maten i köket.”Jag kommer ihåg”, börjar farfar, ”när jag var 19 år gammal och ryckte in i lumpen. Jag låg i lumpen i två år och var tvungen att bära uniform under hela den tiden. Bär man uniform i två år finns det inte mycket tid och intresse för mode. Uniformen visade att man var stark och vuxen. Jag tycker den påverkade mig ganska mycket.” säger han.Farmor står vid spisen och förbereder det sista för middagen.”Det var väl på 50-talet man började se världen med nya ögon?” säger hon. ”Efter kriget fick man nytt perspektiv på sin omgivning och sig själv. Eftersom Sverige inte var med i kriget fick vi en bra ekonomisk tillväxt och vi började disponera pengar mer på kläder och egna hemmet till exempel.” säger hon och gör oss sällskap vid bordet igen.”Kom ihåg, att det här var en tid där mannen arbetade och hustrun var hemmafru. Då kunde man aldrig tänka sig att mannen skulle vara hemma och sköta hushållssysslor.” avslutar farfar.”Jag tycker också att kyrkan och skolan hade stor påverkan.” säger farmor och tar på sig glasögonen igen. Farfar nickar instämmande och hon fortsätter. ”Skolan var striktare än idag och elever var klart underställda läraren. Man fick som elev endast tala om man fick en fråga eller räckte upp handen. Man lärde sig att respektera auktoriteter i skolan.” Farmor tittar ut genom fönstret och tänker efter. ”Kyrkan hade en starkare ställning i vardagslivet än idag. Från kyrkan fick man med sig viktiga levnadsnormer, t ex hur vi ska förhålla oss till varandra, vad som är rätt och fel samt grundläggande värderingar.” säger farmor.”Och i hemmet!” säger båda två nästan i kör. ”Hemma var vi tvungna att äta fint och se till att sängarna stod bäddade och så gick listan på. Hemmet, skolan och kyrkan spelade en stor roll för skapandet av levnadsnormer.”

Farfar skrattar lite för sig själv och säger att han gick med i Centers ungdomsförbund i sina unga år. ”De ordnade danser man gick på. Kanske inte har så otroligt stor påverkan på formandet av mig. Men det är ett starkt minne!”Farmor reser sig från bordet och säger att middagen är färdig. Jag hjälper till att duka bordet och vi sätter oss och äter middagen som består av potatisgratäng, hjort och gelé. Samtalet om ideal och olika stilar fortsätter att diskuteras under måltiden. Farmor frågar till exempel vad för olika stilar som finns idag och vad jag tycker är snyggt. Jag svarar farmor men tänker också för mig själv hur jag kommer gå klädd om 60 år och vad ungdomarna då kommer att bära. Kommer de fortfarande vara inspirerande av 1900-talets olika decenniers stilar som vi är idag? Kommer de överhuvudtaget vara inspirerade av mode? Vilka frågor kommer att inspirera framtidens ungdom och vilka ideal kommer de arbeta efter?Jag tackar farmor och farfar för middagen och för ett roligt och givande samtal. Det är dags för mig att åka hem. Hela kvällen har lärt mig mycket om deras uppväxt och väldigt mycket om min egen tid.Frida Littorin17/3/2013

Med två världskrig i ryggenAgnes Bogren, bondflickan från Harmånger som flyttade till Stockholm för att söka jobb och ett nytt liv. Ingen annan person i min närhet har varit med om så mycket som hon har, hon har upplevt två världskrig och hundra år av ett Sverige i ständig utveckling och framfart. Jag har bett henne berätta om sin uppväxt, hur det var att leva i Sverige under 1900-talet.Jag har precis slagit mig ned i min gammelfarmors ljusfyllda lägenhet och har precis serverat en varsin kopp rykande, väldoftande kaffe åt oss båda. Hon borstar av kaksmulorna från bordet och sätter sig tillrätta i sin fåtölj. Hon fyller 100 år i maj, men har ett knivskarpt minne och syn. Hon är en ganska liten kvinna, med haka och kinder som är identiska med mina.

Agnes föddes 1913 på en stor gård med många djur i Harmånger, Hälsingland med familjen, bestående av föräldrarna och fyra barn. På somrarna cyklade de och på vintern fick de lift av de få bilar som passerade på vägen. På sin fria tid var hon på dans med vänner i Stocka och Ström. Hon berättar att det var väldigt familjärt "där hemma". Alla var lika värda, ingen dömdes och hon kände att det inte fanns några direkta ideal och ingen press på hur man skulle vara. Redan i sina tidiga tonår fick hon, för 25 öre, dessutom lyssna på det första barnprogrammet på granngårdens transistorradio.

Den första januari, år 1938, flyttade Agnes till Stockholm på grund av bristen på jobb i sina hemtrakter. Hon blev lovad plats som inneboende i en lägenhet i Stockholm, men hade blivit lurad. Med hjälp av sina kusiner i Västerhaninge fick hon ett tillfälligt boende, men flyttade sen in på Alströmergatan 23. Hennes kusiner roade sig med att ta båten till Muskö för att dansa och på den båten träffade hon Hugo, skeppskocken, som hon sedan gifte sig och fick två barn med.

När hon berättar om danserna på Muskö och om vilken bra dansare Hugo var, så glittrar det i hennes ögon och hon tittar ut genom fönstret. Snöflingorna dansar ned och lägger sig tyst på balkongräcket utanför. Hon talar med värme i rösten om hur hon sydde nya klänningar till dansen som ägde rum varje helg, om hur honköpte ett oblekt lakan och en bård av röd satäng för att sy på längst ned på både kjol och ärmar, med röda knappar på slagen och ärmarna.

Hon var en duktig sömmerska och arbetade på flera skrädderier i Stockholm. Trots denna dagliga kontakt med kläder och mode tror hon inte att detta hade någon ytterligare påverkan på de ideal hon hade. Hon berättar att hon följde modet och att hon sydde alla sina kläder själv. Hon tycker själv att idealen för henne var som starkast på 1930-talet, då hon klädde sig i långa kjolar och klänningar. Jag frågade hur man påverkades och svaret jag fick var att enskilda människor ofta påverkade ens ideal, så som familjemedlemmar eller partners; "Jag arbetade för en kvinna en gång, på ett gästgiveri. En dag hade hon kammat mittbena och hennes man hade påpekat hur vacker hon var i håret den dagen. Hon hade mittbena varje dag efter det!"

Hon häller upp ännu en kopp kaffe och plockar fram en kartong pepparkakor från i julas. Hon kammar omsorgsfullt sitt korta, kritvita hår och bläddrar kärleksfullt igenom de gamla fotoalbumen som vi plockat fram. Vi vänder blad ett par gånger och hon berättar mycket om varje bild. Merparten av bilderna är från 1930-talet och mycket riktigt så står hon där med sina vänner och sin släkt, i lagt hår och vackra klänningar som slutar på halva vaden. Det första jag lägger märke till och kommenterar är hur fantastiskt vacker hon var, och är, då skrattar hon bara och kliar sig i bakhuvudet.

När jag frågar om man var miljömedveten under första halvan av århundradet så får jag ett bestämt "nej". Det var inget hon tänkte på, men hon färdades till fots eller med cykel och levde energisnålt. Hon säger även att man var vid väldigt god hälsa, man åt "riktig mat" som kom direkt från gården, dessutom var man ute mycket. Hennes far var medlem i nykterhetsförbundet och det fanns inte en droppe sprit i hela bygden, finfrämmande bjöds på svagdricka. Hon kom i kontakt med sprit först vid 27 års ålder, då hon drack likör till kaffet. Ännu senare kom andra droger, som hon inte blev medveten om förrän hon var 60 år.

Hon var inte politiskt aktiv, men när hon bodde i Harmånger kom det ofta folk från andra kommuner för att ha politiska möten och då hjälpte hon till genom att till exempel laga mat. Hon tycker inte heller att några politiska händelser har direkt påverkat henne. Hon fick höra talas om Sovjetunionen, via radio, när hon bodde i Harmånger. "Usch, stackars folk. Vi bodde i trygga Sverige, men man tyckte det var hemskt hur de behandlade folk". Samma klang har hon i rösten när jag nämner nazisterna. "De var ännu mer otäcka, de fanns ju överallt!" Under andra världskriget kallades hennes man in och han tjänstgjorde i Mariefred, som kock. Hon berättar om ransoneringskorten, även fast det var många begränsningar på hur mycket mat man fick köpa, gick det aldrig nöd på hennes familj. Hon tror dock att detta sparsamma beteende fanns redan innan, från uppväxten på gården, och sitter kvar än idag.

När jag antecknat nästan en hel sida av vad hon berättat, tittar hon ängsligt på mig och frågar om jag egentligen kan göra något med det hon sagt. Vi gör korta avbrott, pratar om hur det går i skolan, vad hon vill göra på sin hundraårsdag och varför vårvädret är så blygt i år. Åter igen glider vi in på hennes glada dagar och hon berättar om sina somrar på Gotland, där Hugo föddes. De gick ofta på sommarspex, med många nummer på scen. "Det var vad vi hade för att roa oss och det var faktiskt roligt" sade hon retsamt med glimten i ögat.

Saga Höglund

Ingenting är sig liktInte mycket går att jämföra med hur det var förr. Samhällets utveckling ser annorlunda ut idag, och det

har påverkat alla på något vis. Men har det hjälpt oss eller stjälpt oss?

Vad formar oss människor egentligen? Hur var det förr?Jag ska därför träffa Tom Olof Barkhammar 73 år gammal, och han ska berätta om vad som påverkat honom genom livet. Vi träffas på café Landkrabban i Norrtälje, där många tar skydd från kylan. Det snöar enormt och man kan nästan höra isvindarna susa i öronen.  Stora snöflingor kyler ner ansiktet när de landar sakta och fridfullt på mina kinder.

Han sitter där vid ett bord i hörnan och läser dagens Norrtelje tidning. Ovanligt snabbt reser han sig för att hälsa mig välkommen.

”Tjena tjena! Hujeda mig vilket oväder det är nästan så man blåser bort, eller vad säger du?  Ett äventyr i vinterlandskap är vad resan blev.”

Tillsammans går vi och beställer fika i kassan, något som visade sig vara svårare än man trott.

Efter vi hade slukat fikat med hull och hår, så började Tom undra lite vad reportaget skulle handla om. Då han fått höra det huvudsakliga temat, började han mumla lite, som en diskussion med sig själv.

”Jo det är ju så att jag är född 1940 i Fredhäll, och där bodde jag, mor, far och bror min tills jag var tio år. Vi bodde i en liten lägenhet på Stagneliusvägen, och hemmet var mors arbetsplats. Hon satt alltid och lagade kläder och strumpor, eftersom det var viktigt för henne att vi hade hela kläder.  Mor hade själv haft det tufft under barndomen, så hon ville att vi skulle ha en mer dräglig tillvaro att växa upp i.”    Tom berättar om kvalitetsskillnaden som det är idag.  Allt som tillverkades förr i tiden var gjort för att hålla, vilket var bättre för miljön. Detta var möjligt eftersom landet satt i en bra ekonomisk sits. Men det var inget orubbligt. Så när svackorna kom blev företag oroliga för att de inte tjänade tillräckligt, då började man sänka de tillverkade objektens livslängd med flit, för att öka konsumtionen. Det är något Tom berättade hade påverkat honom ganska mycket. Under hans uppväxt så köpte man endast kläder, om de man haft innan inte gick att laga eller blev för små.

Hur var det med ideal och mode under din uppväxt?”Jo men kläder har väl alltid varit något viktigt för folk. För att sända olika signaler/budskap. Vissa ville visa vad man hade för politisk åsikt, vilken klass man tillhörde eller bara konstatera att man hängde med i modet. Fast man köpte ändå inte saker i samma utsträckning som idag, masskonsumtionen existerade inte när jag var i din ålder.”

Influenser från Amerika kom och svepte som en revolution genom landet berättade han. Musik och dansstjärnor var de stora trendsättarna, och hade stort inflytande på det ”vanliga” folket, då dans och musik var dåtidens nöjen.  Man kunde åka långväga för att få dansa loss under söndagskvällen, till kända orkestrar med sångare.  De flesta männen var klädda som Elvis Presley, Glenn Miller eller Tommy Steele, för att imponera på damerna.

Hur såg familjen ut? Vad fanns det för fritidsintressen?”Familjen var en stark grupp på den tiden. Det var något som var viktigt för de flesta vuxna, och få gifta personen vågade skilja sig. Ett giftermål var ett högre löfte, än att man bara skulle gilla varandra. På den tiden kunde känslor växa fram senare under äktenskapet.Man umgicks mycket med familjen på den tiden, och att äta tillsammans var viktigt för att hålla ihop oss tror jag. Vi gjorde även mycket i naturen, som att fiska, plocka svamp, äta picknick i skogen, gå på upptäcktsfärder och så vidare. Andra intressen jag hade var sport, mest fotboll och hockey. Men det var inte så mycket klubbar på den tiden, eftersom det inte fanns någon organiserad ungdomsidrott. De yngsta som fanns var juniorer, 18 till 19 år. För de yngre gällde kvarterslag.

Eftersom maten var en stor del av familjelivet och modern oftast var hemmafru, så lagades det mycket bra mat. Det lades ner mycket tid och använde sig av bra råvaror, till större delen inhemsk. Det är något som var positivt för miljön, då inte det fanns så mycket mattransporter. Maten var mer äkta och man visste vad man stoppade i mun. Inte som idag när man kan köpa färdiglagad mat, med mycket okänt innehåll.  Det var ett fåtal som var överviktiga på den tiden eftersom det inte fanns samma masskonsumtion av mat, och det var bättre innehåll. Fysiskt arbete var något som genomsyrade hela landet på den tiden, genom allt ifrån hemmet, skolan, arbete och fritid. Man jobbade mycket med kroppen och höll igång på det viset. Det var mer överklassen som hade råd att ha ett överflöd av mat, och eftersom deras barn troligtvis kunde klara sig på familjens pengar så kunde de troligtvis väga lite mer.

Hur såg man på miljön? ”Man gjorde inte ett jota! Det tänket fanns inte när jag var liten. Bilar var något som ett fåtal personer hade, och skräp/sopor fick man aldrig riktigt mycket av. Det mesta eldade man upp, och glas såldes vidare för att återanvändas.

Han säger att allmänheten ovetande om miljöproblem inte gjorde något, men kollar man nu så kan man se ett passivt agerande. Till exempel att man återanvände glasflaskor och dylikt. Sopsortering existerade inte, utan man brände det mesta, och mycket ätbart gick till djuren. Men Tom sa även att man inte fick så mycket skräp, eftersom man köpte mycket råvaror och allt sådant låg löst. Idag så är det pappersförpackningar och plastpåsar runt allt man köper i affären, mer slöseri på material som vi ändå kastar så fort vi kan. Det fyller en funktion i dagens samhälle att locka köparna att välja just den varan, men kanske inte har en nödvändig funktion, som att den kan återanvändas eller är hållbar.Bättre förr än nu? Enligt Tom måste det bli både och.  

Hannes Tollbring – 20/03/13

Perspektiv på vår närhistoria

Det är med nyfikenhet jag på söndagseftermiddagen sätter mig vid vårt vita köksbord för att intervjua mina föräldrar. Bara någon minut efter jag bett dem båda rota fram föremål från sin uppväxt, för att minnas bättre,

slår de sig ned runt bordet med fotoalbum och gamla mappar från skoltiden. Jag ser ljus och iver i deras blickar, och märker hur de riktigt längtar efter att friska upp föråldrade minnen om hur de formades som individer.

“Kolla vilken åttiotalsfrippa!” utbrister mamma Caroline när hon öppnar den senapsgula pärmen och en fläkt av den inpyrda doft emballaget avger flyger åt mitt håll. Inuti finns det bilder från en språkresa till Torquay 1981 som synnerligen avslöjar mycket om stilen ungdomar skulle ha i denna tidsera. Collegetröjor, baggy jeans och armébälten är ett återkommande tema och frisyrerna är naturliga och frisläppta; det är svårt att skilja på vem som är kille och tjej. Pappa Olle kontrar med historien om när han och brorsan tjatade sig till utstående belly-bottom jeans med en lång ljus rand på sidan för att få status. Boots med höga klackar stod även högt på önskelistan. Trenderna svängde snabbt och klädkedjorna utnyttjade och tjänade pengar på detta, då ett specifikt klädesplagg från ett märke kunde ge status.

Mamma berättar om hur alla tjejer i hennes ålder läste Veckorevyn och försökte efterlikna den brunbrända och frisläppta amerikanska modellen Brooke Shields. “Det var inget prat om hälsofarorna med UV-strålning och att sola för mycket på den tiden. Att sola solarium var något de flesta gjorde.” När solarier introducerades i Sverige trodde man att UVA, ett av ämnena som strålar kroppen vid solariesolning, var harmlöst och inte liknande vanligt solljus. Idag vet vi att alla sorters UV-strålning kan orsaka förändringar i DNA och framkalla cancer.

Alkohol var precis som idag något man som ungdom prövade på. Skillnaden var att det var svårare att få tag i drickan och det var vanligare att man tog ur sina föräldrars vinskåp utan deras vetskap. Då handlade det mer om nyfikenheten av att prova på än att festa varje helg och supa sig redlöst full. Intag av alkohol hos minderåriga har varit vanligt sedan länge.

Betydelsefulla medierI början av 1980-talet utvecklades teknik till nya former av information- och kunskapsspridning, bland annat inspelningsinstrument som gjorde videoinslag i nyhetssändningar möjliga. Händelseförlopp och olika skeenden kunde täckas betydligt mer utförligt än tidigare. Nyhetsprogrammen blev mer korrekta och heltäckande. Mamma minns hur hon såg på Rapport varje dag och det är anledningen att hon än idag hänger med i nyhetsflödet. Kabel och satelliter var början på en ny mediesituation då SVT, som ägde ettan och tvåan, inte längre hade monopol på TV-sändningar och bestämde vad som skulle visas. “Jag gillar det bättre idag då man kan plocka olika kanaler och program och bilda sig en egen uppfattning”, säger pappa. Underhållningsprogram blev allt mer populärt och kom att dominera de bästa sändningstiderna. Det bekväma TV-tittandet med lättsmälta program blev alltmer vanligt, under hela 80-talet fanns en stor efterfrågan på nöje.  

Tidningsmediet hamnade i skymundan med de nya innovationerna inom TV-världen. Mamma hävdar att dagstidningen alltid fanns hemma men att hon sällan läste den. Pappa blev politiskt medveten som ungdom och började prenumerera på en tidning. “Det var skönt att ha något personligt, något som jag själv tagit initiativ till och var intresserad av”, säger han.

Historisk och politisk påverkanHur påverkade de många politiska händelserna och historiska förändringarna som skedde under 70- och 80-talet mina föräldrars generation, och dem själva som individer? “Jag deltog i en “Nej till kärnkraft” demonstration när jag var i 14-årsåldern. Egentligen var jag inte speciellt engagerad- jag rycktes med i den allmänna debatten” berättar mamma. Detta säger mycket om idealet och trendfaktorn i att vara politiskt intresserad under denna tid, det ingick i livsstilen för många ungdomar. Faran om de inte tänker efter, bara följer strömmen, kan få stora konsekvenser om någon bestämmer sig för att utnyttja denna vilja människor har att förbättra sin situation i samhället. Kärnreaktorolyckan i Tjernobyl -86 gick ej att missa. Mamma har minne av människor i vita kläder på TV och den globala rädslan för kärnvapenkrig. Radioaktiva partiklar togs upp av regnmoln som drev med till Sverige och ledde till radioaktivt nedfall. “Det var svårt att veta hur allvarligt det var och hur det skulle påverka Sverige” säger pappa.

I Februari 1986, när Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme blev skjuten, var Sverige ett land i chock. “Alla minns var de befann sig och vad de gjorde när de fick reda på nyheten” säger mamma. “Jag tittade på film hos en kompis och när jag fick reda på det ringde jag hem till mamma och pappa; de trodde att jag skämtade”. Man pratar om nationella trauman, och vad som skiljer ett sådant från en vanlig omfattande händelse. Hela landet blev direkt påverkat och det faktum att man än idag ej kunnat fastställa vem gärningsmannen var har gjort att många har ifrågasatt den svenska tryggheten. “Ingen trodde att något sådant kunde hända i säkra lilla Sverige. Det oskyldiga försvann när det värsta inträffade.” säger pappa. Han berättar hur han var på FN-tjänst på Cypern och var på en resa till Israel när det hände. Att vara i ett oroligt land där bombningar kan ske på gatan och sedan höra att statsministern blivit skjuten hemma i lilla Sverige var svårt att smälta. “På ett sätt sitter chocken kvar än idag.”

Kärnfrågan i intervjun var vad tror du är det som bidragit mest till formandet av din identitet? Vi börjar tillsammans reflektera runt svaret på denna invecklade fråga. Den självklara förklaringen att familjen och vänner är de faktorer som påverkat mest kommer upp. Men vare sig man inser det eller ej, påverkas man av ideal och politiska händelser då ens egen och andras omgivningar är delar av samhället. Samhällsmodellen om social närmiljö stämmer in på de flesta plan inom min slutsats: personlig livsstil och värderingar är en form av karaktärsdrag som i allra högsta grad influeras av omgivningen.

Johanna Bauer