Det visste du inte om 1900-talets

mode Det har länge spekulerats om människans modeideal. Alla händelser som sker påverkar allt annat, däräven idealet inom mode och normer. Dessa ideal har påverkat människan både psykiskt och fysiskt, men hur skiljer sig idealen mellan årtiondena? Vi har undersökt hur idealen och modet såg ut under tre olika decennier under 1900-talet.           Under 20-talet började kvinnan uttrycka sin frihet i form av kläder som ansågs vara “pojkflickiga” och röka cigaretter för att uttrycka sin frihet. Samtidigt som kvinnan började klä ner sig och använda mer löst sittande kläder med kortare frisyrer så började männen klä upp sig och kostymen var ett vanligt klädesplagg. Även mustascher och polisongerna försvann på männen för att skilja de rationella och moderna från de ovårdade och hemlösa. Att kvinnans mode fick just begreppet pojkflickigt är intressant eftersom att det redan då blev tydligt vad som ansågs vara maskulint och feminint. Det tyder på att man ansåg att kvinnornas klädstil blev mera maskulin och även bysten skulle vara liten. Vad kan det då finnas för saker som påverkade människorna under 20-talet? Modet var frihetsinspirerat, man skulle röka för att visa sin frihet, bära lösa och obekväma kläder för att uttrycka sin frihet och även ha kort hår. Alla dessa frihetstankar har ett ursprung. 1920 uppkom en äktenskapslag som innebar att makarna ställs jämställda inför lagen. Detta gjorde antagligen att kvinnan kände sig mera fri eftersom att ens vilja blev mera fri och hade lika mycket rätt som mannen. Kanske förändrade detta klädstilen för att påvisa att man var friare i samhället. Detta är en viktigt punkt att ta upp eftersom att lagen valde att ställa sig jämställt i en fråga som tidigare varit mansdominerat, och det banade väg för ett mera jämställt samhälle.1926- Sveriges radio startade vilket var ett tecken på att Sverige blev mera tekniskt vilket kan ha påverkat modet bland annat fick modet ett nytt sätt att sprida sig på men även började det tekniska komma med i bilden.1921-Kvinnor röstade första gången i Sverige. Något som påverkade kvinnans vilja av att vilja klä sig fritt och inte lika kvinnligt som tidigare. Det

var inte längre lika viktigt att klä sig sexigt eller visa sina former. Kanske hade det tidigare varit så för att få ”respekt” medans de nu faktiskt inte behövde bevisa att de förtjänade rösträtt.Eftersom att kvinnan fick möjligheten att rösta så ansågs det fint att klä sig pojkaktigt eftersom att det visade att dom fick göra som de ville. Dem var inte längre bara människor i ett samhälle styrt av män utan de var nu delaktiga i samhället. Jag tror kvinnans klädstil under denna tid visade på att de var stolta.Andra världskriget, som slutade 1918, påverkade det manliga modet mer än det kvinnliga, på sätt som att man tex. började använda piké tröjor som designats av Hugo Boss efter första världskriget. Det manliga modet som var mera uppklätt än det kvinnliga kanske kom från att kriget fick sitt slut och man klädde upp sig för att hylla. Och att det senare blev modernt.Alla saker och handlingar som genomförs får följder, positiva som negativa. Även människans sätt att klä sig och se ut. Hur påverkade idealen människan?Jag tror att det för människans hälsa påverkades delvis positivt. Eftersom att tankarna om frihet fick kvinnan att känna sig mera självständig och fri vilket självklart stärkte dess självförtroende och där med den psykiska hälsan. Som kanske var orsaken till att kvinnan började utföra jobb som endast männen

tidigare gjort. Sen att det blev populärt att röka var något som självklart påverkade individen samt omgivningen negativt. Men att det var skadligt var ingenting man tänkte på då, det börjades diskuteras först under 1930-talet.

Att människan skulle vara blek och smal kan anses på olika sätt. Att vara hälsosamt smal är bra men det kan lätt gå överstyr och leda till sjukdomar

som tex. anorexia som innebär att man blir ohälsosamt smal. Vilket inte alls är hälsosamt för kroppen och dess omsättning. Blekhet i sig kan ses ur två aspekter. Att vara blek innebär att man inte vistas i solen så att huden inte färgas, vilket är bra eftersom att risken för hudcancer inte är speciellt stor.

Men samtidigt innebär det att kroppen inte tar in lika mycket C-vitamin, vilket leder till försämrad ämnesomsättning.

Miljön är även en del som får ta hand om många konsekvenser av det vi människor förbrukar och producerar. Under denna tid hade man inte den kunskapen om hur konsekvenserna av tex. rökning påverkade miljön. Man tänkte inte speciellt mycket på miljön i allmänhet. Men rökning i sig påverkade miljön väldigt mycket. Framförallt globalt med tanke på att produktionen av cigaretter inte är speciellt miljövänlig och släpper ut många farliga ämnen i samband med processen av torkning och besprutning. Men även transporten för att få cigaretterna till Sverige släpper ut avgaser vilket bidrar till en försämrad miljö.

Näst efter 20- talet har vi undersökt hur idealen samt modet såg ut under 50 talet.Årtiondet 1950 var ett händelserikt årtionde, både på den industriella fronten och på den kulturella fronten. Det var även en tid då tonårsrevolten fick plats och där personer som bland annat Elvis Presley fick en stor plats i folks

hjärtan världen över. Elvis startade hela rockgengren och hade ett väldigt stort inflytande på de uppkommande generationerna. Den yngre generationens levnadssätt utvecklades då de gjorde en revolution och en stor ändring i samhället genom att uttrycka sig via kläder och åsikter. Plagg som jeans, av båda könen, med en tröja användes ofta av ungdomarna. Man började nu ta allt mer hänsyn till ungdomarna.      Kvinnorna under denna tid skulle vara eleganta och klä sig som en dam. Hemmafruidealet blomstrade under denna tid. De bar under denna tid en åtsittande klänning eller luftigare kjol. Prickigt var mycket populärt, likaså skärp i midjan, glasögon med vingar, sjalar och konformad BH. Det nya kroppsidealet är nu det så kallade timglasidealet, då man markerade bröst och höfter samt en smal midja. Marilyn Monroe är en bra exempelfigur på detta ideal under denna tid. Håret var ofta uppsatt, de vanligaste frisyrerna var hästsvans, ‘’bikupan’’ och ‘’pudelfrisyren’’.       Männen på denna tid hade olika stilar beroende på vart de befann sig. På arbetet hade de mörka, strikta och opersonliga kläder medans hemma hade de mer färggladare kläder. De hade längre kavajer, mindre axelvaddar och deras byxor hade blivit smalare nertill. Mannen behövde inte följa modet på samma sätt som kvinnan. Den starke och disciplinerade mannen utan känslor växte fram. Ett bra exempel på män som var involverade i denna till var James Dean och Marlon Brando.        Under detta decennium skedde det en hel del stora saker, som folk minns än idag såsom Koreakriget, Stalins död, den första svenska charterresan, Elvis Presley, den norska kungen och den svenska kungen dog, kalla kriget, Ungernrevolten och slutligen välfärden i Sverige. Även andra världskrigert hade nyligen avslutats.        Vår tes är att händelser som den första svenska charterresan som gick till Mallorca samt hela den svenska välfärden hade stort inflytande på folk och det modet som då fanns. Angående resandet så kunde en mer ledig klädsel utvecklas och folk kunde befrias från de strikta idealen. Kavaj ersattes med en blommig skjorta och de trånga klänningarna ersattes med färgglada baddräkter.       Gällande moderniseringen i Sverige fanns det nu på många ställen i samhället ett större utbud. Saker som bil, radio och television uppfanns samt tog den yngre generationen ett större kliv framåt. Industrin utvecklades, Sverige hade en stor export till krigsdrabbade länder.Man byggde fler hus och folk fick lättare jobb       En positiv effekt från 50-talets ideal är att timglaskroppen har behållits som en stereotyp än idag. Kvinnan fick möjlighet att känna sig friare nu när idealet inte längre var att ha små platta bröst och ha en atletisk kropp, utan att man fick se hälsosam ut.  Männen hade som tidigare nämnt, under denna tid en stereotyp som var kall och känslolös. Deras kläder neutrala kläder gjorde att det framgick tydligare. Att denna stereotyp än idag har behållits tror vi kan bero på detta. Även denna är en positiv effekt för att den behållits.    Det var en hel del som behövde återställas från de många krig som skett under åren omkring denna tid. Andra världskriget som avslutades -45

förstörde många platser i världen samt Koreakriget (-53) och kalla kriget (hela 50-talet). Många människor runt om i världen hade inget hem och var därför på flykt, många levde under svåra omständigheter. Men i och med moderniseringen och välfärdens upplyft, kunde man sakta men säkert bygga upp ett allteftersom modernare och flexiblare samhälle. Klädmässigt uppstod uniformer ganska snabbt och krigsinblandade behövde ha en allteftersom mer formell klädsel. Om man jämför med 20-talet var detta decennium avsevärt positivt då man hade slutat upp med de många cigaretter som förbrukades och man hade även en mycket mer hälsosamma kroppar (kurviga, osv.)

Till sist har vi 70-talet.Modet under 70-talet var till stor del en motreaktion mot de tidigare strikta trenderna. Männen tog avstånd från den prydliga, känslokalla och vältränade mannen och kvinnan från de anorektiska och kurviga idealen.   Kvinnans mode var behålöst med utsvängada byxor, korta polotröjor och overaller. Håret skulle vara långt och gärna se ut som Farrah Fawcetts hår. Skorna skulle vara träskor eller skor med platå. Blomtryck hängde kvar från 60-talet, men nu i mer abstrakta former. Mycket från 60-talets hippiemode hängde kvar i början av 70-talet men förtunnades senare ut med disco, punk och rock.               Männens klädsel var inte så långt ifrån kvinnans, även här gällde långt hår, utsvängda jeans och overaller. Unisex var en stor trend under 70-talet, plyschoveraller och liknande gjordes för både män och kvinnor. Reklam där män och kvinnor hade likadana kläder var inte ovanligt.

JämställdhetKvinnans plats i samhället blev en stor fråga politiskt sett. Kraven på jämställdhet blev allt större. Under 70-talet skedde stora förändringar inom jämställdheten, 1974 infördes möjlighet till föräldraledighet för båda föräldrarna.Kampen påverkade modet i det aspektet att folket inte längre ville bli dömda efter utseende och kroppsform. Det skulle vara fritt och miljövänligt.

Hur ligger det egentligen till med idealen?

Under en längre tid har många frågat sig hurdet kommer sig att mode och kroppsidealenär som de är idag. Hur var det förr och för

vilka samhällsgrupper är detta mest aktuellt?Vi har begett oss djupare in i detta för att se

hur allting egentligen står till för oss idag.

Den inriktning som kommer att beskrivas är mode- och kroppsideal och hur de påverkar människan. En enkät har spridits runt på sociala medier som det senare kommer att berättas mer detaljerat om. Syftet med denna undersökning är att få fram statistik som faktiskt kan bevisa oss om vi tycker att vi påverkas eller inte och sådana fall, vad är det som påverkar oss? Och vilket kön blir mer påverkat? Eller är det vid en specifik ålder som man blir mer påverkad?

Vi har främst utgått ifrån enkäten där det frågades om man ansåg att man påverkas av mode- och kroppsideal, men även hur man i sådana fall påverkas. Utifrån vad dessa 85 människor svarade har vi försökt att förstå vad det är som lockar människan och vad man har för slags prioriteringar idag. Källkritiskt tänkt så är det fler tjejer än killar som deltagit i undersökningen vilket leder till att hela undersökningen inte breddar sig över könen på samma sätt utan främst syftar på kvinnor. Vi har heller inte så varierande åldersgrupper, de flesta är ungdomar. Detta innebär att undersökningen blir mer svårtolkad då den inte syftar på människor i allmänhet utan främst en målgrupp (ungdomar).

Det kan vara att alla inte är seriösa och inte heller utvecklar sina svar ordentligt, vilket försvårar vårt arbete. Det skulle också kunna vara så att någon ljuger, inte är sann mot sig själv och det kan ge oss fel uppfattning om hur idealen uppfattats av människor. Detta är ett exempel på hur folk anser att de blir påverkade av idealen men även vad som påverkar dom. Som det syns av svaren, är det många som anser att de är för tjocka, vill bli smalare eller helt enkelt känner sig fula. Antagligen härstammar allt detta från median som idag har sörre inflytande på oss än vi kanske anar. Media sänder omedvetet ut information till oss människor om hur vi “bör”se ut, idealen. Till exempel reklamer som alla innehåller modeller som faktiskt har blivit redigerade på många olika sätt. Media uppmuntrar oss ständigt till att göra skönhetsoperationer och viktminskningar för att få “bättre självförtroende”, som vi inte får i alla fall, då operationer och ytliga åtgärder ej ger bättre självkänsla för individen. Saken är den att ifall vi hade haft det här omtalade självförtroendet, skulle vi inte ens fundera på att göra en fettsugning eller skönhets operation. Media kan få oss att ta sista steget från tanke till handling vilket i vissa fall kan vara positivt och andra mera negativt. Den ger oss även en skruvad och vriden bild av samhällsideal.

I enkäten vi presenterade i början, frågade vi 85 personer varav 73 kvinnor och 12 män. Den större andelen svarade ”ja” eller “till viss del” på frågan “Påverkas du av kroppsideal?”. Det första tydliga saken man kan urskilja är att större andelen kvinnor svarat “ja” medan större andelen män svarat “nej” eller “till viss del”.

Många påverkas, enligt vår undersökning, idag av kropps- och modeideal. Det kan vara allt från att bli smalare till att äta rätt och leva upp till mediernas bild av “det utopiska samhället”. Eftersom medierna allteftersom tar större plats än vad de gjorde förr kan man tänka sig att dem idag påverkar oss mycket mer än vad de gjorde förr. Men även då existerade idealen, skillnaden var att de inte hade en lika stor inverkan på oss som de har idag. Media har idag fått en negativ inverkan på individen och samhället eftersom att dessa ideal ger negativa effekter på det mesta.

Ett bra exempel på detta är “size zero”-idealet som innebär att man ska vara så smal som möjligt, men samtidigt vara vältränad. Pressen är i genomsnitt högre på kvinnor medan männens ideal på en perfekt kropp inte är lika uppmärksammad. Kvinnor lägger ner mycket mer pengar, tid och energi på att se bra ut, det finns fler klädbutiker för kvinnor, skönhetsoperationer är vanligare och mer press, fler alternativ helt enkelt. Att man hör om en man som har någon typ av ätstörning är inte lika vanligt som när man hör om en kvinna med ätstörningar. Det är mer accepterat att en kvinna har problem, medan en man ska visa sig stark och inte visa känslor på samma sätt. Cirka 90% av personerna med ätstörningar är kvinnor. Dock har inte grundliga undersökningar om till exempel bulimi genomförts på det manliga könet. Ätstörningar så som ortorexi är inte en medicinsk diagnos, och av den anledningen går det inte att hitta någon statistik angående ämnet. Ortorexi går att jämföra med anorexi, men istället för att man satsar på en smal kropp satsar man på ett så hälsosamt och träningsfyllt liv som möjligt. Det är något som förekommer mer hos män, men som inte är uppmärksammat på samma sätt eftersom det inte klassas som en ätstörning fullt ut. Män som visar ett intresse för mode och andra ytliga ting blir ofta smutskastade och man reflekterar plötsligt kring temat homosexualitet (“bög”), samtidigt som det hos kvinnor är standard att vara intresserad av de senaste trenderna.

Att vara hälsosamt smal är positivt för människan både psykiskt och fysiskt. Dagens press på  att se smal ut tycks aldrig nå ett slut. Man ska hela tiden bli smalare och smalare tills man tror att man är “ vacker “ nog eller tills revbenen sticker ut på en. Vacker idag har en helt annan betydelse än förr. Strävar man efter att vara så smal, som man inom dagens ideal ska vara för att vara vacker, finns en allt för stor risk för sjukdomar som bulimi, anorexia eller depression. Ett exempel på att kvinnor påverkas mer är att hon i media idag döms mer efter hennes utseende, det läggs ned betydligt mer tid och kraft på att berätta för kvinnan hur hon ska se ut än vad det gör för mannen.

Psykiskt påverkar detta människan på så sätt att man får en försämrad självkänsla eftersom man aldrig blir nöjd med sig själv. I och med att man anser sig vara “tjock” kan man beskriva det hela som en ond cirkel då det psykiska påverkar det fysiska och det fysiska påverkar i sin tur det psykiska. Det svåraste med det hela är att själv inse att man har problem och att sluta förneka sin sjukdom. En annan effekt är att den sjuke blir så fokuserad på sig själv att de sociala bitarna ofta förvinner helt likaså omvärldens händelser, aktiviteter, etc.

När det gäller operationer kan man läsa om att det görs cirka 25 000 estetiska operationer i Sverige varje år. Utav dessa operationer är det drygt 85% som utförs på kvinnor. Vanligaste åldern är 25-45 år, men detta blir en allt större bredd då allt yngre tjejer vill operera sig, ibland som sina kvinnliga (kändis-)förebilder för att också se så där “perfekta” ut. Vad de inte vet är att alla ser olika ut och att det oftast är ganska svårt att ordna enligt exakta anvisningar. Många operationer kan även klassas som “onödiga” då det nu för iden är allt yngre tjejer som väljer att spara varenda krona de får tag på för att tex. göra en fettsugning, större bröst, etc som senare även har negativa konsekvenser. De “nödvändiga” operationer som krävs som tex. bypass operation av grovt överviktiga, hör man inte alls lika mycket om. För killars del, de ynka 15% som kvarstår, är det mindre ingrepp, men som ändå klassas som “operation”. Operationer överlag ökar med 15% årligen, vilket är dåligt. Operationer för män ökar kraftigt likaså.

Enligt enkäten vill väldigt många människor leva upp till de många modeideal som finns idag. Man ska vara  “inne” och ha “rätt” kläder från “rätt” ställen och samtidigt ha en “egen” stil utan att efterlikna andra personer, stilar, etc. Båda könen hämtar idag mycket inspiration från de mest inflytelserika människorna, de som finns i medierna och vars information kan spridas mycket fort. Celebriteter har idag en mycket större makt än för en handfull decennier sedan. Deras information och ställningstaganden har blivit viktigare än “det verkliga livet”. Hur som helst leder detta till att saker som klädkonsumtionen i västvärlden ökar i och med att det är populärt att köpa kläder för att ha möjlighet att leda upp till idealen och de trender som är “inne”. Detta har självklart en påverkan på naturen, ekonomin, det psykiska och inte minst det fysiska.

Vi som bor i västvärlden är de människorna i världen som konsumerar mest kläder. Utvecklingsländerna är de länder som producerar mest kläder. På grund av produktionen av kläder så får dessa länder som producerar ta konsekvenserna av produktionen. Som att miljön runtom blir förstörd, luften förorenas och det naturliga ekosystemet rubbas. Egentligen kan man tycka att det är vi som konsumerar kläderna som borde ta konsekvenserna för det hela.

Även innehållet av tungmetaller som används vid klädproduktionen är giftiga

och kan framkalla bland annat allergier. Innehållet har även cancerframkallade ämnen i sig. Dessa ämnen har en effekt på både människor, men även djur och därför blir även miljön skadad. I snitt går det år ett kilo kemikalier per plagg vilket innebär att ju mer vi producerar, desto sämre för miljön.

Pressen om hur man ska se ut vad gäller kläder har en effekt som har ändrat människans prioriteringar. Det är viktigare att se bra ut och klä sig rätt än hur man beter sig. Insidan har kommit att bli viktigare än utsidan. Man prioriterar idag utseendet och det ytliga mycket mer än att faktiskt leva under sunda förhållanden och sätta fokus på att vara en bra människa med en bra utbildning och erfarenheter och sedan, till sist, eventuellt försöka ge ett gott intryck, det yttre då.Ett exempel på det vi tidigare har pratat om är alla kommentarer som gavs under vår undersökning på frågan ” Hur blir du påverkad?”.“Vill bli smalare samt ha snyggare ben”“Komplex”“Media och modeller påverkar ens sätt att tänka ang. kropps ideal”“Jag kan bli osäker”“tycker jag är för tjock”

Man man alltså säga att man idag har utvecklat en väldigt annorlunda livsstil, i alla fall om man jämför med bakåt i tiden. De slutsatser man kan dra av denna fördjupning är bland annat att man på flera olika sätt kan konstatera att det är lite mer “synd” om kvinnan idag än männen då det läggs ner mycket mer engagemang och förväntningar på henne. Kanske kan det ha och göra med hennes f.d. underordnade roll i samhället? Något man kan lära sig är att man ännu en gång inte ska jämföra sig med andra. Det är normalt att få inspiration och inflytande från andra medmänniskor, men man ska vara sig själv och leva sitt liv med egna beslut och prioriteringar. Slutligen kan vi även konstatera en positiv punkt: Att vi efter många år av olika ideal som gått fram och tillbaka äntligen nått ett samhälle där de flesta idealen är accepterade än om man jämför med förr då alla skulle följa ett ideal.

“Att vara mainstream är sååå 2012!” .

Jag är ingen slav under idealen”

Skriven av Ebba Westerberg.Maria är frispråkig, social och självständig. Hon har växt upp under jämställdhetskamper och det har fått henne att bli den hon är idag. Vi pratar om det fria 70-talet, pressen idag och jag får en inblick i hennes frispråkiga jag. Vi möts på Marias arbetsplats, vilket också är min gamla skola. Hon har gråa underställskläder, tofflor och är osminkad. Hon har varit ute med barnen på gården hela förmiddagen, och har precis kommit in för rast.Vi slår oss ner vid de låga borden och stolarna, sorlet från eleverna hörs i bakgrunden. Hon sitter helt ledigt i den lilla stolen trots hennes långa ben, hon är van och passar in här. Barnen och kollegorna stör henne inte. Påverkades du av ideal när du var ung och påverkas du nu?-Det är klart att man påverkas, absolut! Det här med att man ska vara trådsmal och så där, det kommer jag aldrig bli men det är väl klart att man vill se bra ut, så bra som det går, säger hon. Man piffar håret och sätter mascara på ögonen, men jag är ingen slav under det, om jag inte vill sminka mig på en vecka så gör jag inte det.Marias uppriktiga åsikter om att man inte behöver försöka vara snygg hela tiden känns uppfriskande och långt ifrån dagens ideal. Hon skiljer sig från mängden, och jag frågar mig om det är för att hon hade den uppväxt hon haft, för att hon är dagisfröken eller om det beror på något helt annat.-Det var inte så mycket ideal på 70-talet, säger Maria eftertänksamt, men jag följde modet med långt hår, velourbrallor och träskor och så.Maria berättar om hur man på 80-talet skulle vara solbränd och vältränad, och erkänner villigt att hon även då följde idealen. Hon menar att hon nog alltid har påverkats, även fast hon kanske inte såg det just då. Skulle du säga att du är mer självständig i din stil idag?- Ja självklart, nu törs jag göra vad jag vill, säger hon självsäkert.Jag tvivlar inte en sekund på att Maria är säker i sig själv, hon har alltid sagt vad hon vill och tagit konsekvenserna för det. Maria har hittat sitt jag, och då är det inte lika lätt att bli påverkad. Hon har hittat sin plats som förskolefröken, som individ. Marias mamma gick från att vara hemmafru till att vara en fri kvinna, därför har Maria haft en väldigt fri uppväxt. Hennes mamma värdesatte frihet och högt och gav därför Maria mycket utrymme att ta plats på. Den Maria jag känner har alltid varit väldigt rakt fram, tar gärna plats och pratar högt och livligt, och det är något jag till stor del tror beror på friheten i hennes uppväxt, att hon har fått ta den plats hon ville och behövde. Politiken

När jag frågar Maria om hur politiken har påverkat henne så svarar hon kortfattat att det inte var något hon brydde sig om, hon var en sporttjej. Jag ringer upp henne dagen efter och ber henne att svara på vad hon känner om ett handfull politiska händelser och vi kommer in i en diskussion om kärnkraftsomröstningen.-Det var inte något som påverkade mig direkt, men det fick mig att tänka mycket mer på miljön, menar hon.Hon tycker att det var det som ligger i grunden för hennes konsumerande idag, hon tycker det är självklart att inte köpa 32 par skor som inte används, utan istället ha ett fåtal par som hon använder regelbundet. Det har blivit naturligt för Maria att tänka på ett miljövänligt sätt.Hon nämner det inte själv, men jag tro att frihetskamperna som pågått före hennes tid har varit väldigt viktiga för henne även om hon själv inte verkar medveten om det eller deltagit i det. Utan kampen för jämställdhet hade Maria inte kunnat gå omkring i sina velourbrallor, vara behålös eller haft det jobbet hon har idag. Under Marias tonår var medierna inte alls lika stora som idag, hon följde veckorevyn varje vecka och kollade på tv. Hon pratar om hur idealen är mycket hårdare idag, och säger att hon är glad över att fått slippa växa upp idag. Pressen på tonåringar idag är mycket större menar hon. Vi skiljs åt och hon rusar fort tillbaka till jobbet, jag går därifrån och känner att kanske jag har kommit lite närmre i att förstå tidigare generationer. Kanske har jag vunnit någon slags nu respekt för dom som en gång vart unga. Jag önskar starkt att jag skulle fått leva i en tid då mannen och kvinnan skulle vara jämlikar och då medierna inte hade samma kontroll över världen. ”I was born to late into a world who doesn’t care”, som Sandi Thom sjunger i ”I wish i was a punk rocker”.

Viktigt med vuxna förebilder Skriven av Linnèa Norlin Andersson

Det var en tisdagskväll när jag satte mig ner i vår soffa, bredvid min mamma Ylva som satt i massagedynan tillsammans med sin värmefilt och lekte med sin iPad. Ylva är en kvinna som växt upp

i ett finare område i Stockholm tillsammans med sin pappa och äldre broder. Hennes mamma var psyksjuk och övergav hela familjen när Ylva var ett år, och hon har därför alltid haft hemtjänst. Jag började med att fråga Ylva om hon alltid klätt sig elegant och följt det senaste modet.  ‘’Det var inte förrän jag kom upp i 16 års åldern som jag började tänka på annat än gymnastik. Innan det gick jag osminkad och tänkte endast på mina rutiner och hur jag kunde förbättra de.’’ Ylva hade tränat gymnastik så länge hon kan minnas, och satsade på att bli bäst. Eftersom Ylva aldrig haft någon mamma eller annan bra kvinnlig förebild att se upp till, var hennes tränare en av de viktigaste människorna under denna tid. Tyvärr, blev hon tvungen att lägga av när hon var 16 år på grund av en skada i sitt lår som inte kunde lagas. Hon berättade att hon blev väldigt deprimerad över att behöva ta farväl till sin tränare och började därför äta mer än hon behövde.

‘’Det var inte förrän jag började på gymnasiet som min bror kallade mig fet, då tänkte jag mer på min kropp, vilket till slut ledde till bulimi. När folk märkte detta, fick jag hjälp och jag gick därifrån, till en hälsosam kost och tränings vana.’’ Ylva är fortfarande medveten om kost och motion, och är idag utbildad hälsocoach.    Vi fortsatte att prata om ideal och hur folk såg ut, mamma Ylva berättade att hon alltid älskat kläder och även sytt en hel del till sig själv. Jag frågade om det var någon speciell tid i hennes liv då hon tänkte på annat, som till exempel politiska frågor. Hon behövde fundera ett tag på denna fråga. ‘’Ja, runt 1979 var det en stark debatt runt kärnkraftverken, då gick jag med i en studiecirkel för att ta reda på mer om ämnet. Detta utmynnade i att jag blev engagerad i miljöfrågor och även i frågor runt miljöhållning.’’ Ylva fortsätter att berätta om vad de gjorde i studiecirkeln, men kom sedan in på ämnet om djur. ‘’På 70-talet slutade man att ha blandjordbruk och satsade på att monojordbruk, detta var något som endast gick ut på att tjäna pengar. Detta var ren djurmisshandel, och det ledde till att jag blev vegetarian.’’ Ylva berättar att hon var vegetarian i 25 år, men tycker nu att djuren behandlas bättre och hon behöver protein. Ylva går och hämtar ett te, men bestämmer sig för att låta det stå då det fortfarande är kokhett. Vi fortsätter att prata om politik. Ylva säger att Anna Linds död hade en stor påverkan på hennes liv. ‘’Jag hade aldrig känt att någon skulle passa så bra som stadsminister som Anna Lind skulle, och jag har fortfarande inte gjort det än idag.’’ Ylva berättade att när Olof Palme dog, kände hon att Sverige inte var ett säkert ställe som kunde skydda sina politiker. Ylva byter tillbaka om ämnet media och hennes egna liv. ’’Som jag sa

tidigare, sydde jag mina egna kläder. Jag gick en sykurs i 20-årsåldern, något som jag tidigare hatat’’ sa hon och skrattade. Jag frågade om det fanns några mer kurser hon tagit som ung, och varför. ’’Jag tog flera kurser som ung, bland annat i franska då jag tycker att det är ett vacker och användbart språk. Jag tog även keramikkurser och krokikurser då jag gillar att visa mina konstnärliga sidor.’’ Trots Ylvas 10 år på Adolf Fredrik, har hon knappt ägnat någon mer tid åt sång eller piano som var hennes bästa sidor. ’’Det är synd, jag älskar att sjunga, men jag antar att jag egentligen bara började där för att bevisa för min pappa att jag också var lika musikalisk.’’

Jag frågade hur Ylva utvecklats inom vad hon finner intressant inom media från när hon var ung tills idag. Hon berättade att hon fortfarande lyssnar på samma musik, men läser mer deprimerande böcker. ’’Varför jag läser mer djupare böcker beror nog på mitt första äktenskap, som blev helt misslyckat. Jag kom från en väldigt välbärgad familj med välutbildade människor, men förälskade mig i en fattig bondläpp som drev mig till vansinne.’’ Ylva berättar mer om sitt äktenskap med denna man, hur de hade en fin fasad men från utsidan med tre barn, stor villa i ett finare villaområde, tillsammans med två landställen, varav ett utomlands på en privatägd ö. Efter 20 år av äktenskap med otrohet och mer engagemang på sina arbeten än kärleken skilde sig Ylva och hennes make, hon flyttade ut och träffade sin blivande man Fredrik. ’’Då jag aldrig haft någon mamma eller kvinna att prata med, har jag alltid letat efter förebilder i min vardag, som min gymnastiktränare.’’ Fredrik hade innan också haft ett misslyckat äktenskap tillsammans med en kvinna som haft psykiska problem och missbrukat alkohol under hela deras två barns uppväxt. ’’En anledning till att jag och Fredrik än idag håller ihop så bra beror på hans dotter, Sophie. Jag kände igen mig i henne, och hur Fredrik måste ha haft det likadant som min pappa. Jag ville så gärna ge henne förebild och visa henne att man kan klara sig utan en mamma.’’ Till slut av denna diskussion frågade jag var det var som påverkat henne till att bli den personen hon är idag. ’’Jag tror att det mesta beror på min uppväxt, och hur jag fått se världen på ett annat sätt än vad de flesta har, och hur jag behövt bli vuxen redan som10-åring, detta har gjort mig till en stark människa.’’

Ur den historiska ungdomens perspektivSkriven av Sphie Brackenhoff

Många ungdomar idag blir nyfikna när detKommer till ungdomar förr. Hur levde man,

vilken musik lyssnade man på, hur såg modetut, med mera. Jag har träffat Annelie, somhar gett svar på alla dessa frågor. Vi beger

oss in i 1930-talets lockande ungdom.

Klockan har slagit tre på eftermiddagen då min granne Annelie plingar på. Hon är klädd i en tjusig, svart kappa och bär på två lånade böcker från det lilla, nyinvigda biblioteket i tvättstugan. Annelie är kort och har vitt, axellångt hår. När hon stigit in berättar hon ivrigt att den ena boken handlar om London och den andra om Skåne. Hon börjar genast småprata då vi inte setts på ett tag. Vi glider snabbt över på det hon kommit hit för, nämligen hur idealen var förr och om forna händelser påverkat hennes nuvarande identitet. Efter att första frågan ställts funderar hon länge:”Ja, jag har ju aldrig riktigt varit politiskt insatt, men Palmemordet var ju förskräckligt. Trots att jag inte stöttade honom politiskt och trots att han hade så extrema åsikter, förtjänade han ju inte att bli mördad bara så där.” Hon berättar hur hon till och med, precis som vid mordet på Anna Lindth, var och lade en röd ros. Något som även är anmärkningsvärt enligt henne är hur man fortfarande inte hittat den skyldige. Annelie håller med om att detta både hör till kategorin ”historiska händelser” och ”politiska händelser”, dock är hon betydligt mer historiskt insatt. Efter någon minut hoppar hon automatiskt vidare till nästa händelse: Vietnamkriget.”Ett orättfärdigt och dåligt krig. Den civila befolkningen fick ju lida nå' oerhört.” Hon drar snabbt en koppling till Olof Palme och menar på att >>det hanterade han mycket bra<< .

Man märker att dessa skeenden ej har så mycket med hennes identitet och påverkan att göra, utan det är istället väldigt mycket medlidande. Genast börjar hon prata böcker igen och hur hon läste en >>mycket bra bok<< vid namn ”Ensam i Berlin” som återspeglar Tysklands huvudstad under andra världskriget. Sedan avslutar hon med att kriget i sig samt Hitler är >>något oförglömligt<<. Enligt Annelie har dock inget av detta bidragit till den hon är idag och hur jag än försöker, får jag inte ut något mer än att det var en väldigt orolig stämning under andra världskriget i Sverige och att man på grund av det utvecklades till en skyggare och oroligare person (identitet).

De annorlunda levnadssättenVi går vidare till lite roligare teman. Annelie håller fortsättningsvis ett stadigt grepp om sina böcker och man märker hur hon gör sitt yttersta för att ge mig så bra svar på frågorna som möjligt. Utanför hör man barn från min forna skola, Tyska Skolan, som går förbi och är glada över att den långa dagen är över. Vi sitter dock på andra sidan, mittemot varandra vid träbordet i köket ut mot innergården. Diskussionen går vidare och nu står nästa fråga på tur: Hur levde hon när hon var ung?

Det är här Annelie skiner upp och man ser på blicken hur hon minns de saker hon berättar om:”Jag växte upp i Norrland, Gällivare, om du vet var det ligger. Mina ungdomsår var runt 1930-1940.” Det berättas om hur det härskade en slags rädsla om nazismen skulle sprida sig från Ryssland och Tyskland till grannlandet Sverige eller inte. Annars var det lugnt. Nästan lite för lugnt. Det fanns inga större organisationer eller samhällsgrupper, inte heller några slags protester. Hur som helst vill jag som sjuttonåring veta hur det var med medier, var fick man information ifrån? Radion, som för övrigt hade en kanal, och via den lokala tidningen ”Kuriren”. Okej, det var visst inte så spännande. Men hur var det annars att vara ung på den tiden, hur var det med saker som mode, kompisar och fritid? Jag citerar Annelie:”Man gick i skolan. Efter det gick man hem och lyssnade på schlager på radiogrammofonen. Ibland gick man och dansade på Folkets Hus på helgerna. När man var med vänner gick man mycket på bio eller så rörde man på sig, man gjorde det en hel del. I Norrland finns det ju gott om snö, så man åkte en del skidor och spark. Nu är det mycket gym, det fanns ju inte då!”

Jag frågar om modet samt affären ”Gul och blå” som min mamma berättat om så många gånger.”Den affären kom först tio år senare. När det gäller modet så var det långt hår för tjejer och kort hår för killar som gällde, inga specifika frisyrer. Det var väldigt fritt. Vi damer i familjen hade en privat hemsömmerska som kom med jämna mellanrum och stannade i några dagar. Hon sydde för det mesta färgglada plagg, för man ville ju inte gå omkring i dystra kläder i och med kriget. Man sydde väldigt mycket. Mamma var duktig, hon var hemmafru medan pappa var >>den försörjande mannen<<. ”När vi ändå är inne på temat, passar jag på att fråga om könsrollerna och hur olika och uppdelade dessa var, och jo då. Nog var det uppdelat. Väldigt uppdelat. >>Ja, oja!<< som Annelie utbrast.

Hysteri kring hälsanEfter att jag vänt mig om för att avvakta tiden inser jag att vi suttit och pratat i cirka trekvart och försöker därmed närma mig slutet. Hur var det med hälsan då? Annelie menar på att det var en liten chock när hon flyttade till Stockholm i tjugoårsåldern och det fanns saker som sjukdomar, allergier, etc. I Gällivare var man så gott som aldrig sjuk, denna >>hälsahysteri<< som Annelie så fint kallar det, existerade ej i Norrland. Det faktum att man till exempel hade med sig en egen matlåda varje dag till skolan var en standardgrej.

Strax innan klockan slår fyra sätter vi punkt och mötet avslutas med tankar kring hur medier tagit över idag, på gott och ont, hur ungdomar idag tros växa upp allt fortare, och hur Gällivare idag ej är sig likt, på vilka sätt varken kan eller vill hon ej gå in på. Sedan försvinner Annelie ut i det nymålade

trapphuset för att sedan bege sig till sin lägenhet på andra sidan innergården.

Den ideala modern Skriven av Valter Lindberg

Elisabeth Sjöström är en journalist som har jobbat på SVT i över 20 år, hon var född i en tid då rassegregation fortfarande existerade och hennes generation var en av de första som började ifrågasätta detta och se på människor på ett modernare sätt.

Elisabeth är född år 1957, en tid då rasbiologi fortfarande undervisades på universitet och svarta människors rättigheter var få. Det här var något som bekymrade Elisabeth, hon var ingen kämpe eller demonstrant för de svartas rättigheter eftersom hon var väldigt ung under tiden det fanns, men när hon blev något äldre följde hon engagerat kampen för rättigheter åt svarta i USA. Hon kommer väl ihåg då Rosa Parks blev arresterad då hon vägrade ställa sig upp för en vit man som ville ha hennes plats på bussen eller Martin Luther Kings ”I have a dream” tal.

Vi sitter i Elisabeths vardagsrum som är som vilket vardagsrum som helst. Man känner doften av nykokat kaffe från köket och hör bruset av förbi passerande tvärbanor utanför huset. Jag intervjuade Elisabeth om vad som har påverkat henne som person under hennes uppväxt och vad som har format hennes identitet.

Vi slog oss ned i hörnsoffan i Elisabeths vardagsrum och jag utlöste intervjun. Eftersom Elisabeth själv jobbar inom media så ansåg jag att det var lämpligt att fråga henne vilka medier som har haft stor betydelse för henne. Hon svarade att hon i stort sätt använde sig av alla medier under sin uppväxt, eftersom det inte var något informations överflöde från medierna på 1960 talet så var det väldigt vanligt att använda sig av alla medier för underhållning eller information. För henne var dock filmer det viktigaste, hon såg på väldigt mycket film under sin uppväxt och en speciell film kallad ”In the heat of the night” som påverkade hennes sätt att se på människor.

In the heat of night handlar om en afro amerikansk polis, Virgil Tibbs som befinner sig i en liten rasistisk stad i Mississippi där han blir anklagad för mordet på en förmögen man av den lokala polisen. Ett mord som han senare blir tvungen att lösa.

Elisabeth hade sedan tidigare följt rassegregation som rådde i USA och den här filmen gjorde hennes intresse större. Hon var väldigt ung under den här tiden men hon begrep sig fortfarande på vad som hände. Elisabeth beskrev att rassegregationen och olika filmer hon såg som dokumenterade det var en viktig faktor för hur hon ser på människor idag. När hon var ung så var svarta fortfarande förbjudna på vissa restauranger och andra offentliga platser.” Jag förstod inte hur man kunde behandla folk på det viset” berättade hon.

Jag frågade henne om det var någon/några politiska händelser som hade varit av stor betydelsefull för henne. Hon svarade att mordet på Olof Palme hade stor påverkan på hennes vardagliga liv.”Tidigare kunde vem som helst komma in på radio eller TV husen men efter mordet på Olof Palme tog man helt andra säkerhetsåtgärder” berättade hon. Numera är det flera säkerhetskontroller innan man blir insläppt på till exempel SVT. Elisabeth berättar att man fick en helt annorlunda mentalitet när det gällde personlig säkerhet och vad man förväntade sig kunde hända med politiker och andra offentliga personer.

Jag frågade henne vilka historiska händelser som har påverkat henne som person och vi kom återigen in på rassegregationen i USA. Hon berättar att flera historiska händelser påverkade henne men att de flesta inte var särskilt anmärkningsvärda, det var i stort sätt bara mordet på Olof Palme som verkligen förändrade hennes vardag. Mordet på Martin Luther King var något som hon självfallet uppmärksammade, men hon berättar att det var för avlägset för att hon skulle kunna bli påverkad av det.

Hon berättade också att även fast hon var insatt i hur det rättighetsrörelsen i USA gick så brydde hon sig inte alls om apartheid i Sydafrika. Nu på senare år berättar hon att det helt enkelt inte uppmärksammades av Sveriges eller några andra medier för den delen, för att man skulle kunna ta del av det.

Elisabeth är född i ett årtal då nytänkade personer fick större talan och det var delvis hennes generation som lade grunden för modern syn på människor och hur alla människor ska bli behandlade.

I HUVUDET PÅ EN ÄLDRE. Av skriven av Julia Forsslund.

Den äldre generationen i dagen samhälle är mycket viktig. Dem har hjälpt oss att forma den värld och det samhälle vi idag lever i. Utan deras information skulle vi inte kunna ta reda på varför vi är som vi är eller framförallt varför samhället ser ut som det gör .Därför har jag gjort en

intervju med min farmor för att ta reda på vad som format henne till att bli den hon är.

Jag sitter vid ett fyrkantigt bord med vita vackra bordsunderlägg. Det är fyra stycken trots att det bara är min farmor som brukar äta vid bordet. Idag är det annorlunda, vi blir två till bordet. Det doftar brunsås i hela lägenheten och jag längtar efter att få känna smaken tillsammans med köttbullarna som ligger i stekpannan. I det lilla köket står en lång och mycket vacker gestalt trots sin ålder. Men för mig har hon ingen ålder, hon är bara min farmor.

Farmor har goda kökskunskaper och berättar att hon lärde sig mycket redan som barn. Hennes mor var hemma med nio barn och stod för all matlagning medan fadern försörjde familjen. Det var aldrig på tal att man diskuterade jämställdhet utan det blev som det blev och man funderade inte på varför eller om det var rätt eller fel. Hemma fru idealet som uppkom under 50-talet är ett bra exempel på hur arbetsuppgifterna fördelades mellan man och kvinna. Kanske är det just därför farmor aldrig vill ha hjälp med att laga maten eller några övriga tjänster i hemmet. Hon är uppväxt med att kvinnan i hemmet ska sköta allt själv. Hon häller upp brunsåsen på tallrikarna och lägger upp potatis och köttbullar. Det luktar gudomligt och jag vet hur gott det smakar. Under tiden vi äter frågar jag några frågor och får veta att det var populärt att röka när hon var ung. Hon berättar att filmstjärnorna som fotades för tidningar ofta stod nonchalant med en cigarett. Det ansågs sexigt och filmstjärnorna satte ett ideal som inte var allt för hälsosamt. Men dom kunskaperna hade man inte på den tiden, jag frågar henne om hon själv började röka. Hon svarar mig att hon och hennes kompisar valde att gå i mot strömmen och aldrig börja röka.

”och det har jag inte gjort så länge jag levt” säger hon med stolthet i rösten.Det finns alltid dom som går emot strömmen och inte följer trender och ideal, de som får en motsatt effekt, istället för att gå med går man emot. Så blev det för min farmor och det är självklart något som har påverkat hennes hälsa positivt, och lika så miljön även om det är i minimal utsträckning. Jag funderar på hur man såg på miljön förr.

”På den tiden var det inte tal om att sätta miljön i fokus, inte ens i andra hand. Man var i fullfärd att köpa bilar eftersom att det var det ”nya”, alla skulle ha en.”

Kanske berodde det på att man inte var informerad hur miljön påverkades negativt av just bilar eller människans konsumtion/produktion i allmänhet som ledde till att man inte brydde sig. Media då var inte lika utvidgad som den är idag. Medias sätt att informera är en positiv del i des existens.

Hon blir tyst ett tag men fortsätter sedan att berätta om hur hon ser på miljön idag.

”Synen på miljön då och nu har förändrats mycket, det går inte att komma ifrån all information som sprids via media angående miljön, Och att inte hjälpa till att bidra skulle kännas förfärligt. Det är ju trots allt mina barn och barnbarn som kommer ärva jorden som jag förbrukar idag” Hon tittar på mig med sina isblå ögon och ler. Jag tänker att hon är klok, kanske borde vi alla tänka lite mera som hon gör.

Idag får vi mycket riktigt veta saker från olika sorters media men på den tiden var det tidningar och radio som gällde. Men det var framförallt via tidningar som kropps idealen formades. Snygga modeller stod och rökte och smala var dem också men samtidigt kurviga. (det sk. Hemmafruidealet.) Farmor berättar att det var klart att man ville vara smal för att modellerna var det men hon själv hade aldrig några problem med vikten så just den biten var inget som spelade så stor roll i hennes liv. En intressant sak var att det oftast inte var modeller i tidningarna utan vanligast var kungligheter. Kanske hade monarkin en annan roll då än vad den har idag. Och andra sidan har vi idag en hel tidning som riktar sig år bara kungahuset. Men den informationen är inte lika allmän eftersom att alla inte väljer att köpa just den tidningen . förr var syftet med medias spridning av monarkin att ge ut information, medans det monarkin idag är ett sätt för medierna att tjäna pengar.

Tystnaden sprider sig i rummet och jag blickar ut genom fönstret, det har hunnit bli mörkt och gatulamporna har tänds utanför. All mat är uppäten. Jag ställer till sist en fråga som jag vet är lite känslig men samtidigt mycket intressant.

Finns det något historiskt som påverkat dig till den du är idag?

Som jag trodde blev det tyst innan hon öppnar munnen och börjar berätta för mig om hennes minnen efter andra världskriget. Hon var mycket liten och minns inte mycket men det hon minns har satt spår. Hon berättar hur dom gjorde mörkläggning för att ingen skulle se att staden var bebodd under en viss period. Man fick heller inte vistas utanför huset. Bröd kupongerna var något man var sparsam med, man slösade inte och eftersom att de var så många i familjen så gällde det att dela med sig. Farmor berättar att när hon tänker tillbaka på det idag så inser hon hur bra hon har det. Men det är samtidigt bra att veta hur det känns att inte ha allt. Något som format henne till att dela med sig av det hon idag har.

Det är viktigt att komma ihåg att vi som lever i Sverige idag kanske inte kommer uppleva känslan av att ingå i ett krig, även om Sverige i detta fall var neutrala. Men känslan av att behöva gömma sig är stark nog för att sätta spår. Dock säger farmor att vi faktiskt inte var så neutrala som alla tror. Hon minns tydligt hur tyskar fick tillåtelse att passera Sverige via tåg. Vilket

indirekt innebor att vi hjälpte tyskarna. Anledningen till detta var för att slippa krig.

Synen på miljön, kroppen och hälsa var inte då som den är nu. Och uttrycket som säger att saker var bättre förr, kommer vi någonsin få veta hur allt skiljer sig. Vi som inte levt förr kommer aldrig att få veta det men vad vi kan göra får att i alla fall få en förståelse för hur saker och ting var förr i tiden är att lyssna. Lyssna på den generationen som upplevt det vi själva inte upplevt. Media har haft en stor påverkan av utvecklingen på våran planet, denInformerar oss och via den så kallade avståndsmodellen sprids informationen på olika sätt vidare. Min farmor har formats till en person som är konflikt rädd och väldigt sparsam av sig. Men generös mot dem hon älskar. Både kriget och de förhållanden man levde under har omedvetet format henne.