40
Verksamhetsberättelse 20 04 MED ÅRSREDOVISNING

Medlemsorganisationer - SISU Idrottsutbildarna

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Verksamhetsberättelse

2004MED ÅRSREDOVISNING

• Svenska Isseglarförbundet• Svenska Judoförbundet• Svenska Kanotförbundet• Svenska Klätterförbundet• Svenska Konståkningsförbundet• Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet• Svenska Landhockeyförbundet• Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet• Svenska Mångkampsförbundet• Svenska Orienteringsförbundet• Svenska Racerbåtförbundet• Svenska Ridsportförbundet• Svenska Ringetteförbundet• Svenska Roddförbundet• Svenska Rugbyförbundet• Svenska Seglarförbundet• Svenska Simförbundet• Svenska Skidförbundet• Svenska Skidskytteförbundet• Svenska Skolidrottsförbundet• Svenska Skridskoförbundet• Svenska Sportdykarförbundet• Svenska Sportskytteförbundet• Svenska Squashförbundet• Svenska Styrkelyftförbundet• Svenska Taekwondoförbundet• Svenska Tennisförbundet• Svenska Triathlonförbundet• Svenska Tyngdlyftningsförbundet• Svenska Varpaförbundet• Svenska Vattenskidförbundet• Svenska Volleybollförbundet

Övriga medlemsorganisationer (MO)• Sveriges Bridgeförbund• Frivilliga Skytterörelsen• Skytterörelsens ungdomsorganisation• Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet• Svenska Pistolskytteförbundet

Medlemsorganisationer

Specialidrottsförbund (SF)• Sveriges Akademiska Idrottsförbund• Sveriges Amerikanska Fotbollförbund• Svenska Badmintonförbundet• Svenska Bandyförbundet• Svenska Bangolfförbundet• Svenska Baseboll- och Softbollförbundet• Svenska Basketbollförbundet• Svenska Biljardförbundet• Svenska Bilsportförbundet• Svenska Bob- och Rodelförbundet• Svenska Bordtennisförbundet• Svenska Bouleförbundet• Svenska Bowlingförbundet• Svenska Boxningsförbundet• Svenska Brottningsförbundet• Svenska Budoförbundet• Svenska Bågskytteförbundet• Svenska Castingförbundet• Svenska Curlingförbundet• Svenska Cykelförbundet• Svenska Danssportförbundet• Svenska Dragkampförbundet• Svenska Draghundsportförbundet• Sveriges Dövas Idrottsförbund• Svenska Flygsportförbundet• Svenska Fotbollförbundet• Svenska Friidrottsförbundet• Svenska Frisbeeförbundet• Svenska Fäktförbundet• Svenska Golfförbundet• Svenska Gymnastikförbundet• Svenska Gång- och Vandrarförbundet• Svenska Handbollförbundet• Svenska Handikappidrottsförbundet• Svenska Innebandyförbundet• Svenska Ishockeyförbundet

InnehållFörbundsordförande 2Förbundsrektor 3Vi var här när idrotten lärde under 2004 4Folkbildningen ökar och ökar! 6Samarbete med medlemsorganisationerna 12Projekthotell – en samlingsplats för projekt 14Kurser och konferenser 16Bosön Idrottsfolkhögskola 17SISU Idrottsböcker – fortsatt tillväxt 20Förvaltningsberättelse 22Revisionsberättelse 29Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30Statistik 31Ledning och personal 36

SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation – är idrottens

utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt

som psykiskt.

© SISU IdrottsutbildarnaProduktion: Blom och Lagrell Information ABTryck: Växjö Offset 2005Foto: Comstock Inc.

SISU Verksamhetsberättelse 2004

r 2004 var ännu ett år av expansionför SISU Idrottsutbildarna. Somframgår av statistiken är ökningeninte obetydlig – snarare anmärk-ningsvärd – inte minst med tankepå att samhällsstödet till vår orga-nisation inte ökat. Detta kräver sinförklaring och visst finns det såda-na. Den enklaste, men kanskeockså viktigast, är att idrottsrörel-

sen törstar efter utbildning, folkbildning och utveck-ling, och då har vi funnit vägar för att tillgodosedessa behov. De ideella ledarna är allt fler och deidrottsförebilder som lockar ungdomar in i idrotts-rörelsen har de senaste åren också blivit fler och fram-gångsrikare, inte minst inom friidrotten. Idrottenbehöver SISU Idrottsutbildarna, och vi som valts attleda organisationen känner stor glädje och stolthetöver detta.

Samordnad ledningDen största händelsen under året var beslutet attsamordna ledning och kansliresurser med Riks-idrottsförbundet. Jag vill passa på att tacka GunnarLarsson och hela Riksidrottsstyrelsen för det samar-bete som den 1 november ledde till att vi fick MikaelSantoft som gemensam riksidrottschef och att vi

inom kort har ett gemensamt kansli. Det gemensam-ma kansliet kommer att rymma ökade kompetenserför båda organisationerna, där vi utan internköp ochavtal kan betjäna våra distrikt och medlemsorgani-sationer på ett rationellt och professionellt sätt.

Samgåendet har inte applåderats av alla, och någrakritiska röster har hävdat att SISU Idrottsutbildarnamed detta blir en utbildningsavdelning under RF.Ingenting kan vara felaktigare! Vi ska precis somtidigare ha separata ekonomier, separata stämmor,styrelser som är självständiga och så vidare. RF ochSISU Idrottsutbildarna har alltsedan 1985 varit näravarandra; åren 1985–1989 hade man till exempelsamma ordförande och under några år var SISU:sförbundsrektor till och med ledamot av RS. Dennärhet som nu råder är enligt SISU Idrottsutbildar-nas förbundsstyrelse helt sund, och dessutom resul-tatet av ett stämmobeslut från Riksidrottsmötet iStockholm 2003, således inget påfund från organisa-tionernas styrelser.

Nystart i anrika lokalerFlytten från Farsta till Östermalm kan också börjasummeras. Mitt intryck efter det första året är att detråder en mycket god stämning i det nya kansliet.Våra medarbetare trivs med arbetsmiljön och görmånga fina insatser. Detta gäller inte minst vårt för-lag, SISU Idrottsböcker AB, som år efter år preste-rar glädjande resultat!

Vår egen folkhögskola fungerar också alldelesutmärkt och i samband med det vill jag passa på atttacka medlemmarna i det Utbildningsråd förbunds-styrelsen haft möjlighet att ha som stöd för dennadel av förbundets verksamhet. Även vår personalutanför Idrottens hus har gjort ett fantastiskt år led-da av våra 21 utbildningschefer.

Flaggan i topp!Fem år in i det nya millenniet/seklet/decenniet körSISU Idrottsutbildarna fortfarande med flaggan i topp– och är en farkost vars fart fortfarande accelererar.

2

Med flaggan i topp!

Rolf CarlssonFörbundsordförande

nder det gångna året har våra med-arbetare visat en enastående för-måga att enträget fortsätta arbetetför att tillfredsställa idrottens be-hov. Detta har gett en starkt ut-ökad verksamhet, högre kvalitet

på våra erbjudanden, aktiv efterfrågan av våra tjäns-ter från idrotten och en stark framtidstro.

Ett stort TACK!

Folkbildningsverksamheten är stommenDet lokala föreningslivet är ryggraden i svensk idrottoch spelar en betydande roll i samhällsutvecklingen.Föreningen bidrar till tillväxt och lokalutvecklingsamt en positiv uppväxtmiljö för barn och unga. Härhar det ideella ledarskapet mycket stor betydelse.Genom folkbildningsarbetet får människor kraft, nyaidéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellanmänniskor är det fundamentala. Studiecirklar domi-nerar vår verksamhet och kulturaktiviteter berikarföreningslivet och tillför nya dimensioner i verksam-heten. Under 2004 pågick varje dag drygt• 2 100 cirkelsammankomster med cirka 17 300 leda-

re/aktiva.• 40 kulturprogram med cirka 6 000 deltagare.

Glädjande är att även verksamhet för funktionshind-rade och invandrare, liksom distansutbildning ökat!

Förlaget har en avgörande betydelseEtt av de kanske viktigaste – och bästa – sätten attvärna god kvalitet i studiecirklarnas arbete är till-gången till pedagogiskt utformade studiematerial.Förlaget bygger verksamheten på tre ”grenar”:• I SF-samarbete utvecklas litteratur till tränarut-

bildning, men också för utbildning av aktiva och iföreningsutveckling.

• Genom Idrottens bokklubb sprids nya forsknings-resultat och kunskaper. Därutöver presenteras etturval av böcker och utvecklingsmaterial.

• Den tredje grenen är generella idrottsböcker somkan handla om barn och ungdomsträning, generellfysisk träning, litteratur om trovärdighetsfrågor,föreningsutveckling eller anläggningsfrågor.

Kurs- och konferensverksamhetVi har under året utvecklat vårt kurs- och konferens-utbud och även stärkt kvaliteten. Årets stora utma-ning var Riksidrottsforum i Göteborg. Forumet ären mötesplats för svensk idrott som ska stimulera tilldiskussioner i viktiga frågor. Årets tema ”Elitidrotten del av en sammanhållen idrott” stimulerade verk-ligen till diskussioner.

Bosön IdrottsfolkhögskolaIdrottsfolkhögskolan har haft två långa kurser,Idrottslinjen och Idrottskonsulentlinjen och ett stortantal korta kurser i samverkan med specialidrottsför-bunden. En internationell idrottslinje har även för-arbetats där man kommer att kunna träna idrott ochsamtidigt studera svenska och samhällskunskap.

Projekt och projekt-/processledningVi har aldrig tidigare varit så eftertraktade och enstyrka är att vi samlar alla projekt under ett tak. Detblir en enklare och tydligare samordning och det gerstora möjligheter att ta till vara projektens resultat.

Att lärandet är en ständigt pågående process harblivit än mer tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt.Kravet på att ständigt delta och levandehålla pro-cesser har gjort att vi klarat av en mängd uppdrags-förfrågningar under 2004.

Vi var där när idrotten lärde2004!

3

Håkan DanielssonFörbundsrektor

”Vi är där näridrotten lär!”

4

andslagets övergripande mål är”att öppna dörrar för fler”. Dethandlar dels om att nå nya grupperav barn och ungdomar, dels att be-hålla fler under längre tid. Underåret har 4 841 satsningar kommitigång i 3 027 föreningar. Inom ra-

men för Handslaget har förbund och föreningarunder året prövat nya former och metoder för att ut-veckla sin idrottsverksamhet för barn och ungdomar.

Några SF har i samarbete med SISU Idrotts-böcker tagit fram utbildningsmaterial som stimule-rar ledare och barn till ökad rörelse och fysisk akti-vitet. De används av idrottsföreningar som samarbe-tar med skolan i syfte att vara en resurs i uppdragetatt erbjuda barn och ungdomar daglig fysisk aktivi-tet. Exempel på material är Skogsäventyret, SvenskaOrienteringsförbundet, Mini-, Midi- och MaxiGnäggfrån Svenska Ridsportförbundet samt Hoppa hopp-rep från Svenska Gymnastikförbundet

Allas rätt att vara medSISU Idrottsutbildarna har i samverkan med BRIS,Barnens Rätt I Samhället, arbetat fram en webbplats,

www.bris.se/idrott. Syftet är att ge ledare och före-ningar inspiration och tips på hur de kan arbeta före-byggande mot mobbning och kränkande behandlinginom idrotten. Inom ramen för projekt Ledarfokushar flera mötesplatser genomförts under året medtema ”det sociala ledarskapet”. Ett utbildningsma-terial kring temat lanserades under våren 2005.

SISU Idrottsböcker har tillsammans med SvenskaHandikappidrottsförbundet tagit fram häftet Passamig!, ett häfte om hur idrotten kan underlätta förbarn och ungdomar att hitta sin plats i idrotten. Ettannat material är Inkludera idrott, som ger praktis-ka och pedagogiska tips och stöd till ledaren.

FolkhälsaIdrottsrörelsen är en stor och viktig aktör med mång-årig kunskap och erfarenhet av att främja männi-skors hälsa. Många av idrottens aktiviteter lämparsig väl för dem som inte är tillräckligt fysiskt aktivai dag. Arbetet med att skriva ut fysisk aktivitet pårecept har utvecklats runt om i landet. För att mötaden utvecklingen har SISU Idrottsutbildarna arbe-tat fram en plan för utbildning av idrottsledare somleder aktiviteter för just dessa personer. Som stöd

Vi var här när idrotten lärde under 2004

5

SISU Verksamhetsberättelse 2004

för den aktive har SISU Idrottsböcker tagit framDet löser sig! – ett material som ska vara en hjälp fördem som vill genomföra livsstilsförändringar.

Riksidrottsforum (RIF) Med tema ”Elitidrott – en del av en sammanhållenidrott” samlades 580 deltagare i Göteborg den 12–14november till ett Riksidrottsforum som arrangeradesför fjärde gången. Syftet med Riksidrottforum är attvara en mötesplats för svensk idrott, i huvudsak dencentrala nivån. Tidpunkten är flyttad till novemberför att ligga närmare i tid inför Riksidrottsmötet.Ambitionen är att fler frågor förhoppningsvis kankopplas samman från samtal och diskussioner påRiksidrottsforum till beslut på Riksidrottsmötet.

Som deltagare under Riksidrottsforum fanns för-utom företrädare från SF, RF, SOK och SISU Idrotts-utbildarna, flera idrottsprofiler – såväl ledare, träna-re som aktiva. Genom RF:s Ungdomsråd inbjöds cir-ka 50 ungdomar att delta. Under fredagskvällen gavSven-Göran Eriksson och Pernilla Wiberg särskildguldkant åt forumet. Som avslutningstalare märktesbland andra Jan Carlzon, ordförande Svenska Tennis-förbundet samt Ledstiernan AB, och Jonathan Falk,chefredaktör på Göteborgs-Posten.

Under Riksidrottsforum genomfördes bland annatelva parallella seminarier med syfte att lyfta tematutifrån tre perspektiv; förbundskapten/centrala per-spektivet, elitidrottsförening/lokala perspektivetsamt elitaktiv/individperspektivet. I respektive semi-narium deltog föreläsare från samtliga perspektivunder ledning av en processledare.

Några uppmaningar och utmaningar som tyd-

ligt framkom under seminarierna:

• Mer och tydligare samverkan mellan RF, SOK ochSISU Idrottsutbildarna.

• Se över strukturen för elitidrottsstödet och regio-nala elitidrottscentras (EIC) funktion.

• Stöd i strategiutveckling till SF, främst vad gällertalang- och elitverksamhet med idrottsföreningensom främsta målgrupp.

• Ledar- och tränarutbildning som även kan varamötesplatser under flexibla former.

Seminarierna dokumenterades bland annat i formav en tidning som distribuerades under forumets sistadag. All information och dokumentation finns till-gänglig på www.sisuidrottsutbildarna.se.

Dokumentationerna ska bearbetas på olika sättoch kommer bland annat att vara vägledande i såvälRF:s som SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinrikt-ningar 2006–2007.

RIKSIDROTTSFORUM 2004Antal deltagare total 580 Antal SF, cirka 50

Åldersfördelning

20–35 125 36–50 144 51+ 223 Medelålder 44 årKvinnor 210 stMän 370 st

RIKSIDROTTSFORUM GENOM ÅRENAntal deltagare

Plats År Total Män (%) Kvinnor (%)

Norrköping 1998 601 369 (61,4) 232 (38,6)Sundsvall 2000 594 344 (57,9) 250 (42,1)Piteå 2002 440 255 (57,9) 185 (42,1)Göteborg 2004 580 370 (63,8) 210 (36,2)

et speciella med idrottsrörelsenoch folkbildningen är att den harsin grund i människors behov avatt uträtta något tillsammans. Enstor utmaning är att fånga upp ut-bildning och bildning inom idrot-ten.Verksamheten sker i dag i över

7 200 idrottsföreningar, vilket är en ökning med 400föreningar från 2003, och ett starkt bevis på SISUIdrottsutbildarnas verksamhetsidé att vara en efter-traktad resurs för idrotten. Antalet studietimmarökade under 2004 med 9 procent från 1 485 306 till1 623 356. Totalt har 79 045 arrangemang genom-förts, vilket är en ökning på 13 procent från 2003.

Andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå 2004och motsvarar 40 procent av det totala antalet delta-gare i folkbildningsarbetet, det vill säga av 659 314deltagare är 260 873 kvinnor.

Det är viktigt att föreningar och förbund kännertill sina val när de ska utveckla, planera eller genom-föra en utbildningssituation. För att visa på hur olikavägval kan påverka genomfördes under våren enmötesplats för SF/MO. Diskussionerna handlade ommöjligheterna att använda folkbildningen i utbild-ningsstrukturen och att göra det tydligt vad som dåkrävs. Detta var också ett sätt ge utbildningsanord-naren på ett SF/MO ökad förståelse för de vägval de

ställs inför vid planering och upplägg. Utbildarverk-staden samlade 20 deltagare från 18 olika SF/MO.

CirkelledarenDen största delen av SISU Idrottsutbildarnas studie-cirklar genomförs med ideella cirkelledare. Underverksamhetsåret 2004 har vi tillsammans med distrikts-konsulenter och SISU Idrottsböcker tagit fram ettpedagogiskt verktyg – Guide för cirkelledaren – somgör det möjligt för dem att utveckla sin roll ochfunktion. För att fokusera på cirkelledaren ochytterligare understryka hur viktig cirkelledarens rollär, genomfördes även under året diskussioner påregionala mötesplatser för distriktskonsulenter. Av-sikten var att detta i sin tur ska kunna bidra till attstärka den enskilda cirkelledaren.

DistansutbildningDistansutbildningen har tagit ett fast grepp som peda-gogisk metod inom idrotten under året. Distans-cirkelverksamheten ökade från 265 studietimmar2003 till 1 835 studietimmar under 2004. Av de 440som deltagit i en studiecirkel på distans är 393 iåldersgruppen 25–65 år. Verksamheten har genom-förts i nio olika distrikt i landet. Vi kan se att denmedvetna kompetensutvecklingen såväl inom denegna organisationen som mot medlemsorganisatio-

6

Folkbildningenökar och ökar!

nerna har gett resultat. Under året arrangerades tvåbaskurser i flexibelt lärande samt åtta inspirations-tillfällen i distrikten i samverkan med Nationellt cent-rum för flexibelt lärande (CFL).

Ett SF som kommit långt på detta område ärSvenska Handbollförbundet som i sin tränarskolavill ge möjligheten till ett mer flexibelt genomförande.Under 2004 påbörjades ett arbete där SISU Idrotts-utbildarna deltog som experter för att dels se överhur kursupplägget kan anpassas till en föränderligarbetsform, dels vilken kompetens instruktörernabehöver för att kunna genomföra det flexibla kurs-upplägget.

Under året har även en studieplan för KlubbenOnline tagits fram som ska underlätta föreningarnasadministration och information.

Prioriterade målgrupper inom folkbildningenPersoner med utländsk bakgrund, deltagare medfunktionshinder samt arbetslösa i samhället är sär-skilt viktiga målgrupper för statens stöd. Efter ett

tapp 2003 så tog målgruppsverksamheten fart igenunder verksamhetsåret 2004 och ökade med 16 pro-cent till totalt 123 887 studietimmar.

Arbetslösa

Vår verksamhet mot arbetslösa ökar åter och 2004redovisades 12 362 studietimmar, vilket motsvarar33 procents ökning. Det kan förklaras med att anta-let arbetslösa i samhället totalt har ökat och att manhar satsat på riktade arbetslöshetsåtgärder. Däremotär det inte fler distrikt som har denna inriktning motarbetslösa, antalet är liksom tidigare åtta varav tre hargjort en betydande verksamhetsökning detta år.

Invandrare

Även verksamheten för denna målgrupp ökade till66 176 studietimmar, vilket motsvarar 8 procent dåmotsvarande siffra för 2003 var 60 998 studietimmar.Integrationsarbetet inom SISU Idrottsutbildarna ären viktig del, men vi kan även konstatera att idrot-ten är en gränsöverskridande faktor som gör att detfinns långt fler personer med utländsk bakgrund i

7

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar

Fotboll 22 246 191 087 479 286Ridsport 10 856 90 517 164 639Ishockey 6 459 54 262 128 030Golf 6 306 50 177 122 663Handboll 3 136 27 710 65 287

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN – FEM STÖRSTA SF/MO 2004

År 2004 2003 2002 2001 2000 1999

Arrangemang 79 045 69 755 65 588 59 942 57 264 50 272Deltagare 659 314 581 873 538 432 484 760 455 147 395 209Studietimmar 1 623 356 1 485 306 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETENS UTVECKLING

vår verksamhet integrerade i det öppna folkbild-ningsarbetet. Sju distrikt har en rapporterad verk-samhet på över 1 000 studietimmar och totalt finnsverksamhet i 16 av 21 distrikt.

Funktionshindrade

Folkbildande former för att möta personer med funk-tionshinder är ett prioriterat område. SISU Idrotts-utbildarna har även för denna målgrupp ökat verk-samheten och rapporterade 45 349 studietimmar 2004,vilket motsvarar en ökning på 24 procent från 2003då 36 610 studietimmar genomfördes. Av 21 distrikthar 20 rapporterat verksamhet under året.

KulturKulturella inslag i idrotten har fått större utrymme.Kulturprogram är den verksamhet som framförs ellerredovisas inför publik och som har en sådan ut-formning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upp-levelse och eftertanke skapas. I idrottsföreningen kandet exempelvis handla om musik eller sång, utställ-ningar, film, foto eller bild.

Det totala antalet kulturarrangemang som ge-nomfördes under 2004 var 15 148, vilket är en margi-nell ökning. Vi kan dock konstatera att 13 av 21 di-strikt ökar sin verksamhet när det gäller kulturarran-gemangen.

8

År 2004 2003 2002 2001 2000 1999

Antal program 15 148 14 985 13 491 11 542 12 196 10 591Deltagare 2 167 913 1 995 937 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559

KULTURPROGRAM – UTVECKLING 1999–2004

Annan gruppverksamhetAnnan gruppverksamhet är den verksamhetsformsom genomförs i friare former än studiecirkeln. Detkan till exempel vara barnkulturaktiviteter, framtids-kvällar eller någon annan form av pedagogisk in-ledning till en utbildningsprocess. SISU Idrottsutbil-darna genomförde 360 927 studietimmar 2004 meddenna inriktning, vilket innebär en ökning med 14procent.

Barnkultur

Barn och ungdomar är en stor del av idrottens med-lemmar. Det ger självklart avspegling i folkbild-ningsarbetet och behovet att möta unga med formersom passar dem är stort. Att arbeta i gruppverksam-heter för barn där skapande kulturverksamheter bliren grund för lärprocessen genom kulturella uttrycks-former är ett sådant exempel. För detta krävs själv-klart erfarna cirkelledare som har kunskap och red-skap för att möta barnen.

Under året har SISU Idrottsböcker deltagit i mate-rialproduktioner som ger ytterligare tillskott blandbarnkulturmaterialen. Utbildningsmaterialen Mini-,Midi- och Maxignägg skapar möjligheten för barn igrundskoleåldern att fördjupa sina kunskaper omhästen. Även inom orienteringsidrotten har vi ut-vecklat Skogsäventyret för att stärka barns intresseför natur och skogsupplevelser. Verksamheten harökat till 189 361 studietimmar vilket motsvarar 12procent.

Utvärdering och uppföljningAtt veta vad som händer och analysera det är atthöja beredskapen inför framtiden och inför nya be-slut. Det är i det perspektivet uppföljning och utvär-dering ska ses.

VerksamhetsuppföljningFolkbildningsrådet har under senare år ökat sinakrav på studieförbundens uppföljningsarbete. Re-dan under 2002 utvecklade SISU Idrottsutbildarnaen strategi för verksamhetsuppföljning. Ett viktigtinslag i detta arbete är besök i våra olika distrikt.Under året besökte vi sju distrikt, vilket innebär attcirka 30 procent av den samlade verksamheten”granskades”. Ansvaret för vilken verksamhet somgenomförs och slutrapporteras vilar på respektivedistrikt, men det är förbundsstyrelsen som har detyttersta ansvaret för att all statsbidragsberättigadverksamhet lever upp till SISU Idrottsutbildarnasriktlinjedokument.

Vid distriktsbesöken har framkommit att följan-de är viktigast ur ett föreningsperspektiv:1. Rekrytera, stimulera och behålla ledare2. Rekrytering av ledamöter till föreningarnas

styrelse3. Behålla ungdomar i föreningarna4. Ekonomi

Granskning och samrådNationellt etikforum

Under året har ett antal viktiga gemensamma etiskagränsdragningsproblem diskuterats. Förtydligandetav gränsdragningen mellan studie och utövande/trä-ning är klar och behandlar både fysisk träning ochden estetiska verksamheten.

På initiativ av Nationellt etikforum har ett stortantal regionala folkbildningskonferenser genomförts isamarbete med Folkbildningsförbundet och SvenskaKommunförbundet. SISU Idrottsutbildarna har ak-tivt deltagit vid dessa konferenser.

9

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Kommunala granskningar

Omfattningen av kommunala och landstingskommu-nala granskningar har ökat. Det kan tolkas på olikasätt att intresset för studieförbundens verksamhetökat i kommuner och landsting och att folkbildnings-verksamheten ifrågasätts – sannolikt är det bådepositivt och negativt.

En viktig utmaning för SISU Idrottsutbildarna äratt tydliggöra vår lokala närvaro. Vår verksamhetgenomförs nästan uteslutande internt inom idrotten– inga utbildningsprogram distribueras till allmän-heten.

Verksamhetsredovisningen via

dataprogrammet Gustav

Ett intensivt arbete pågår för att öka användandetav Gustavprogrammet inom SISU Idrottsutbildar-na. Kompetenshöjande insatser har genomförts, enutbildargrupp har utbildats och utbildningsplan förolika personalgrupper har tagits fram.

Under 2004 påbörjades ett utvecklingsarbete till-sammans med ett antal distrikt för att hitta formerför att utnyttja verksamhetsstatistiken och ekonomi-redovisningen i Gustav bättre. Syftet är att få effek-tivare information till våra medlemsorganisationermen också att underlätta konsulenternas dagligaarbete med föreningar och specialdistriktsförbund.

Statistik

Som ett viktigt instrument för distriktsvisa och regi-onala analyser har vi tagit fram ett omfattande sta-tistiskt underlag. Statistiken sammanställs varje år idokumentet SISU Idrottsutbildarna sedd genomsiffror.

Nyckeltal

Sedan några år har det pågått ett utvecklingsarbetemed att ta fram lämpliga och beskrivande nyckeltal.Dagens nyckeltal är inte slutgiltiga, en del kan kom-ma att bedömas mindre relevanta medan nya kankomma att tas fram. Detta arbete ska fortgå i dialogmed distrikten. Nyckeltalen kompletteras med ana-lyser och ett antal frågor som bedömts viktiga förorganisationen att diskutera. Nyckeltalen samman-ställs varje år i dokumentet Nyckel inom SISU Idrotts-utbildarna.

SUFO, ”Wadensjö” och FramsynI två statliga utredningar har folkbildningsverksam-heten i folkhögskolor och studieförbund fått en ge-nomgripande belysning. Utvärderingarna Folkbild-ning i brytningstid (SUFO 2) och Vem får vara med?låg sedan tillsammans med Folkbildningsrådets(FBR) rapport Folkbildningens framsyn till grundför en bearbetning inom SISU Idrottsutbildarna.

10

11

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Diskussionerna sammanfattades i ett remissvarsom redovisades till Utbildningsdepartementet. Isvaret redovisas idrottens syn på folkbildningsupp-draget, samhällsstödet samt utmaningar inom folk-bildningsuppgiften kommande år. En stark kritik motdet fördelningssystem för statsbidraget som FBRtillämpar framförs också, vilket sammanfaller medslutsatser, som även dras i SUFO 2.

Utvärderingsprogram 2004–2005Hur har SISU Idrottsutbildarnas olika enheter tagittill sig ”värdegrund och vision”? Även om någonsystematisk utvärdering ännu inte gjorts, har fråganföljts upp vid distriktsbesök och vid chefsforum.Intrycket är att budskapet mottagits positivt och attdet i dag är en ledstjärna i vårt samlade agerande.

Den påbörjade belysningen av resursanvändninginom SISU Idrottsutbildarna när det gäller mötes-verksamhet har under året kompletterats med upp-gifter från höstens regionala verksamhetskonferen-ser, men en slutlig bearbetning av materialet harännu inte gjorts.

Möten och samverkan mellan olika distrikt harstor betydelse för verksamhetsutveckling och samsyninom organisationen. Arbetet med Kollegiala utvär-deringar ska ses i det perspektivet och som stöd förfortsatt utveckling av detta arbete har skriften Väg-visare till Kollegiala utvärderingar sammanställts.

Frågan om ”effekter” av vår verksamhet harvävts samman med goda exempel och belysning avvad vi menar med ”kvalitet”. Ett led i detta arbetevar en idédag med inbjudna konsulenter fråndistrikten. Genom en rad föreningsexempel kunde”effekter och kvalitet” få en bred belysning, där detblev tydligt hur långtgående resultaten från SISUIdrottsutbildarnas insatser sträcker sig – från indi-vid, förening och ut i samhället. I rapporten Effekt-sökardagen finns en del av materialet redovisat.

Som ett led i framtagandet av material för cirkel-ledare och utifrån en önskan om fördjupad kunskapom våra studiecirkelledare, har en intervjuunder-sökning med cirka 50 erfarna cirkelledare genom-förts. Cirkelledarna förmedlar en lång rad värdefullaerfarenheter och påtagligt är hur mycket dessa cir-kelledare själva får ut av sitt uppdrag och den kraftde anser att studiecirklarna tillför i föreningsutveck-lingen.

Utan spaning, ingen aningEn viktig uppgift är är att ständigt spana inom områ-dena lärande, pedagogik och didaktik vilket innebäratt vi ständigt försöker utveckla och ta till oss nyaverktyg, metoder med mera, som utvecklar mötenmellan människor. Årets resultat har redovisats vidLärande verkstad och Utbildarverkstad.

ProcessledareFör att kunna möta idrottens behov har vi fortsattatt utbilda nya processledare i organisationslära,förståelse för olika personlighetstyper, gruppdyna-mik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbets-modeller att använda i rollen som processledare.

Vi har också haft fortbildningar för redan utbil-dade processledare i bland annat gruppens utveck-ling och gruppdynamik.

ISU Idrottsutbildarna har under åretsamarbetat med flertalet av våra med-lemsorganisationer. Vi engageras somdiskussionsledare, seminarieledare,utredare, samordnare och kursledare.I de flesta fall är planeringen och detförberedande arbetet avgörande för

resultatet och stor vikt läggs vid detta. Vi ser ocksåen tydlig tendens i att satsningar och processer öns-kas genomföras såväl centralt som regionalt inomförbunden.

Cykel – organisationsutredningSvenska Cykelförbundets styrelse initierade undervåren 2004 en organisationsutredning kring förbun-

dets verksamhet. Uppdraget omfattade en analys avnuvarande organisation och verksamhet. Ett utveck-lingsarbete genomfördes med syfte att se över för-bundets framtida organisation och verksamhet.

>> SISU Idrottsutbildarna bidrog på ett professionellt

sätt till processen när förbundets framtida organisation

(och rollerna för styrelse och kansliet) utvecklades. Det

var en ovärderlig hjälp där vi kunde se det med nya ögon.

Per-Erik Skotthag – ordförande,

Svenska Cykelförbundet

Boule – Idrotten VillSvenska Bouleförbundet har arrangerat konferen-ser såväl centralt som regionalt för att göra Idrotten

12

Samarbete med medlemsorganisationerna

Vill mer aktuell och anpassad till förbundet. Syftetär att få underlag till framtida verksamhetsinrikt-ning och skapa förståelse för idrottens strategiskabeslut och arbete.

>> SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsutvecklare har

framför allt varit viktiga som samtalspartner i både upp-

lägg och genomförande av processen.

Jan-Erik Larsson, generalsekretare,

Svenska Bouleförbundet

Golf – utbildningsstrategiSvenska Golfförbundet har påbörjat en process medatt samla alla tankar om förbundets centrala utbild-ning i en utbildningsstrategi som innefattar samtligaverksamhetsområden.

>> SISU Idrottsutbildarna har med sin kompetens stärkt

Svenska Golfförbundet i arbetet med att strukturera och

avgränsa en ny utbildningsstrategi.

Johan Kannerberg – utbildningsansvarig,

Svenska Golfförbundet

Ridsport – arbetsmiljöpolicy på kanslietSvenska Ridsportförbundet har under en process iflera steg arbetat fram en arbetsmiljöpolicy för hurman ska förhålla sig till varandra, olika uppdrag ochverksamheter på förbundskansliet.

>> Genom eget arbete och lotsning från SISU Idrottsut-

bildarna kom vi fram till fyra nyckelbegrepp och ett ge-

mensamt förhållningssätt som vi arbetar efter på Svens-

ka Ridsportförbundets kansli: professionalism, lojalitet,

respekt och samverkan. SISU gjorde susen!

Nils-Bertil Hansson – förbundschef, Svenska

Ridsportförundet

Skidor – projektledarutbildningSvenska Skidförbundet har förändrat sin organisa-tion och kommer att arbeta mer projektorienterattill skillnad från tidigare kommittéarbete.

>> Vår personal stod på olika nivåer när det gällde pro-

jektledarkunskap, men genom en specialanpassad utbild-

ning för vår nya organisation med 10 grenar fick vi alla

en bra grund att stå på samt kontakt och förståelse för

varandra.

Lina Lundin – Svenska Skidförbundet

Handikappidrott – tjejprojektSvenska Handikappidrottsförbundet genomför ettprojekt i syfte att stärka handikappade tjejer. Måletär att arbeta fram en utbildning som förbereder tje-jer att ta på sig ledar- och förtroendeuppdrag inomhandikappidrotten.

>> Att ha en processledare till hjälp har varit mycket

tryggt. Det är särskilt värdefullt i ett projekt där mycket

känslor och värderingar är inblandade.

Annica Fornell – projektledare,

Svenska Handikappidrottsförbundet

Golf – idrottskonferensSvenska Golfförbundet hade vid 2004 års idrotts-konferens valt temat ”Ledarskap” med inriktning pårekrytering och utveckling.

>> En nyckelfråga för våra 472 klubbar är utbildning.

Med anledning av det fokuserade årets idrottskonferens

på ledarutveckling och utbildning. Under ledning av SISU

Idrottsutbildarnas mycket inspirerande och kunniga lots-

ning, genom ett antal frågeställningar och bra diskussio-

ner, landade vi med ett dokument i handen för vårt fort-

satta arbete. Inom golfen behöver vi påminnas om vårt

uppdrag och att nyckeln för idrottsligt framåtskridande

är utbildning och ett gott ledarskap. Konferensen gav oss

en kick för det fortsatta arbetet.

Ingemar Nyman – idrottschef,

Svenska Golfförbundet

13

SISU Verksamhetsberättelse 2004

ISU Idrottsutbildarnas projekthotellsamlar alla pågående centrala projekt.Nedan följer en beskrivning av någraprojekt som genomfördes under 2004.

Projekt LedarfokusDen nationella satsningen på kompe-

tensutveckling av ledare inom barn- och ungdoms-idrotten, projekt Ledarfokus, avslutades vid årsskiftet2004/2005. Projektet har drivits på uppdrag av RF.Centralt har SISU Idrottsutbildarna samarbetat med30 SF för att utifrån deras behov och intressen med-verka i olika utvecklingsprocesser. SF:s utvecklingsar-beten har bland annat handlat om att utarbeta över-gripande utbildningsstrategier, kompetensutveckla ut-bildare och ta fram ramprogram för barn- och ung-domsledarutbildningar (BUL-utbildningar). SISUIdrottsutbildarnas distrikt har under projektperiodenlagt stor vikt vid att initiera, stötta och stimulera loka-la ledarutbildningar i föreningarna. Man har ocksåsatsat på att utveckla grundläggande BUL-utbildning-ar som ett komplement till specialidrottsförbundensstegutbildningar.

Inom ramen för Ledarfokus har gränsöverskridan-de utbildningar mellan olika specialidrotter genom-förts. Svenska Rugbyförbundet har tillsammans medSvenska Frisbeeförbundet och Svenska Baseboll- ochSoftbollförbundet tagit fram en grundläggande barn-och ungdomsledarutbildning samt en utbildarutbild-

ning. För många mindre förbund har SISU Idrottsut-bildarnas kompetens och roll som samordnare en av-görande betydelse när det gäller ledarutvecklingen.

>> Ledarfokus gav oss en mycket bra möjlighet till profes-

sionellt stöd i arbetet med att ta fram en ledarutbildning.

Att vi sedan kunde göra det i samarbete med två andra SF

var enbart en bonus.

Urban Söderberg på Rugbyförbundet

Som ett led i kommunikationsstrategin för Ledarfo-kus arrangerades under året ett tjugotal olika mötes-platser i landet. Syftet var att höja kompetensen hosledarna samt inspirera till fortsatt utveckling i ledar-rollen.

Under projekttiden har behov framkommit av nyautvecklings- och utbildningsmaterial inom områdetledarförsörjning. Bland annat har ett material medtema Ledare i fokus producerats som ett stöd till demsom ska arbeta fram strategier för att rekrytera ochbehålla ledare. Ett annat viktigt område är ledar-skapets sociala dimensioner. För att fokusera på dettahar en DVD tagits fram som tar upp ledarskapetssociala frågor: jämställdhet, integration, mobbning,sexuella trakasserier, funktionshinder, ätstörningar,säker trafik, droger och supporterkultur.

Projektet kommer att utvärderas, men vi kanredan nu konstatera att SISU Idrottsutbildarna ochspecialidrottsförbunden har utvecklat olika samar-

14

Projekthotell – en samlingsplats för projekt

betsformer som ska bli intressanta att följa i den fort-satta satsningen inom Handslagets ledarförsörjning.

Projekt Elittränarutbildning – ETUETU-projektet 2003–2005 genomförs på uppdrag avRF. Verksamhetsidén är att ”Svensk elittränarutbild-ning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningarför elitidrottare att hålla världsklass i nationella ochinternationella tävlingar”. Det har efter två år börjatge effekter inom projektets samtliga tre områden.

SF:s tränarutbildning

En utbildningsmall har tagits fram som förslag ochhjälp för utveckling av SF:s egen tränarutbildningoch projektet hjälper också till vid införandet.

Per Källman, utvecklingsansvarig på Svenska

Basketbollförbundet, säger:

>> Att få ta del av olika SF:s tränarutbildningar är fan-

tastiskt, när man bygger upp en ny egen utbildningsmo-

dell i sitt förbund. Det får mig att fundera på om inte

SISU Idrottsutbildarna skulle kunna ta fram och genom-

föra ett antal gemensamma block för SF i deras egna trä-

narutbildningar.

Idrottens Elittränarutbildning

Ett utvecklingsprogram omfattande 500 timmar förvidareutbildning av elittränare har provats medframgång. Två omgångar har startats med samman-lagt 65 elittränare från 25 olika SF.

Lena Berggren-Wenderyd,

Svenska Ridsportförbundet, säger:

>> Utvecklingsprogrammet betyder oerhört mycket för

mig. Med ämnen som idrottsfysiologi, psykologi och kom-

munikation kompletterar jag mina grenspecifika kunska-

per. De kontakter vi får och det samarbete och den för-

ståelse som skapas mellan olika idrotter inom gruppen

är så värdefull. Jag tycker själv att jag har utvecklats i

min roll som ledare och tränare. Jag får dagligen in-

spiration när jag använder kunskaper och material från

utbildningen.

Eftergymnasiala idrottsutbildningar

En diskussion om samverkan har startats med någraav de tränarutbildningsprogram som finns på hög-skolenivå. Utöver dessa visar en sammanställning attdet finns cirka 400 idrottsanknutna kurser på hög-skolenivå. Till detta ska läggas alla idrottsinriktadefolkhögskolekurser samt det privata utbudet.

Idrott och artrosSyftet med projektet är att förebygga artros och desseffekter av idrottsskador. Målgruppen för arbetet ärtränare och medicinsk personal inom idrotten. Pro-jektet har tre övergripande mål:• Skapa kännedom om sambandet mellan idrott och

artros.• Sprida kunskap om förebyggande träning för att

undvika knäskador.• Utveckla träningsprogram som minskar knäska-

dor med risk för artros som följd.

Under 2004 har en forskningsöversikt gjorts på knä-skador och artros. Den finns att hämta på vår webb-plats www.sisuidrottsutbildarna.se. Översikten liggertill grund för en enad syn bland de fyra involveradespecialidrottförbunden (basket, fotboll, handboll ochinnebandy) på vilka övningar som bäst förebyggerknäskador. Sjukgymnaster från de fyra förbundensamt Elitidrottscentrum har lagt grunden till ett arbe-te, som kommer leda till en CD-rom med grenanpas-sade övningar för dessa idrotter samt faktabaseradeintervjuer med ledande forskare på området.

15

SISU Verksamhetsberättelse 2004

uvuduppgiften för detta område äratt samla idrottens centrala kurseroch konferenser på ett ställe ochkommunicera utbudet från en ochsamma kanal. Utbudet ska varagränsöverskridande mellan olikaidrotter och i utbudet ska finnas

korta kurser, konferenser och convent/seminarier.

Kursverksamheten fokuserar kring följande treområden:1. Idrottsanställda2. Hälsa – friskvård3. Tränar- och ledarutbildning

Under året har vi koncentrerat oss på att skapa ut-bildningspaket inom områdena Idrottsanställdasamt Hälsa och Friskvård. Tränar- och ledarutbild-ning är inte på något sätt mindre prioriterat, menbehöver en särskild genomlysning och struktur samtstörre koordinering med andra pågående verksam-heter och projekt. Detta kommer att göras under2005 parallellt med att redan befintliga utbildnings-paket ses över och utvecklas.

Tjugotvå kurser och fyra convent/seminarier hargenomförts under året. Några exempel på kurser är:Projektledarutbildning, Pedagogik/retorik, Massage,Smarta rörelser och Idrottsjuridik.

MAQ, Muscel Action QualityEn ny kurs var MAQ, Muscel Action Quality är enkurs som ger den aktive rätt teknik vid styrkeöv-ningar. Rörlighet och balans är ledord för aktiva.Svenska Fotbollförbundet och Svenska Golfför-bundet är två förbund som har börjat använda MAQför sina spelare. Målgruppen för kursen är aktiva

tränare som arbetar med fysträning i lagidrotter.Några kommentarer från deltagare:

>> Jag tycker ”tänket” kring MAQ stämmer helt över-

ens med min tränarfilosofi.

>> Jättekul och inspirerande, ser redan fram emot nästa

delkurs.

ProjektledarutbildningKursen vänder sig till personer som är projektledareoch vill känna sig säkra på sin projektplan. Frågorsom behandlas: vad är nyckeln till ett lyckat projektoch hur lyckas jag förverkliga mina projektidéer?

>> Kursledaren lyckades på ett bra sätt förmedla kun-

skap och ge mig verktyg som jag har haft stor nytta av i

min senaste roll som projektledare.

Tobias Walerius, Svenska Roddförbundet

SkidConventI september genomförde Svenska Skidförbundet isamarbete med SISU Idrottsutbildarna ett SkidCon-vent på Bosön med cirka 120 deltagare från hela lan-det. Programmet innehöll föreläsningar om längd-åkning för både bredd och elit. Deltagarna varmycket nöjda efter helgen och några uttryckte föl-jande kommentarer:

>> Bra helg med många bra tips och idéer.

>> Ett mycket trevligt och bra arrangemang.

>> Positivt att få träffa och känna gemenskap med

övriga distrikt och skidförbundsmänniskor.

16

Kurser och konferenser

osön Idrottsfolkhögskola är idrotts-rörelsens egen skola med huvud-uppdraget att erbjuda utbildningsom efterfrågas av våra specialid-rottsförbund och centrala organi-sationer. För att kartlägga nya be-hov inom idrottsrörelsen genom-

fördes en utredning under våren 2004. Den resulte-rade i sju uppmaningar från utredningsgruppen somunder hösten har förvandlats till förändringsplanersom ska sjösättas inför läsåret 2005/2006.

Parallellt med förändringsarbetet har den dagligaverksamheten genomförts, en balansgång som harkrävt mycket energi och ständiga omställningar.

Långkurserna”Lära för livet” är folkbildningens honnörsord. Underavslutningsceremonierna 2004 vittnade återigen fler-talet avgångselever om att de vuxit som människor,att de nu vågar tala inför större grupper och kännersig stärkta att möta just ”livet”. Yrkesvalet klarnarmed hjälp av det breda ämnesutbud och de fördjup-ningskurser som erbjuds på Idrottskonsulentlinjen.

Vår allmänna kurs, Idrottslinjen, slussade undervåren 2004 ut över 50 elever som hade läst in ochkompletterat sina högskolebehörigheter. Därmed öpp-nades vägen för fortsatta studier på exempelvisIdrottshögskolan, sjukgymnastutbildning eller våregen yrkesutbildning till idrottskonsulent.

Antalet sökande till våra båda linjer har sjunkit, iår med följden att vi tog in en klass mindre på Idrotts-linjen. En annan följd av detta är att vi har beslutatatt lägga mycket energi på marknadsföring.

En kurator har under året engagerats på deltid föratt möta elevernas allt större behov av samtal ochvägledning.

SamverkanskurserVi har under året genomfört 45 kurstillfällen tillsam-mans med SF och övriga medlemsorganisationer,företrädesvis på steg 2- till 4-nivå, med totalt cirka1 000 deltagare.Vår suveränt största samarbetspartnerär Svenska Golfförbundet som genomför all utbild-ning för tränare, administratörer och banpersonal påBosön. Bland övriga större idrotter som samverkarmed Bosön Idrottsfolkhögskola finns ishockey, fot-boll, friidrott, ridsport och motorcykel. Vi har ocksåglädjen att få samarbeta med idrotter som bandy,triathlon och bangolf.

Redan 2003 startade idrottens Elittränarutbild-ning, på uppdrag av SISU Idrottsutbildarna. Kursenhar tillkommit efter ett initiativ från Elitidrottsrådet,i syfte att på tränarsidan vinna mark internationellt.Under 2004 tog utbildningen fart och kursomgångtvå inleddes under hösten. Idrottsfolkhögskolanbidrar med huvudlärare inom ämnesområdena be-teendevetenskap och fysiologi/ anatomi.

Kurser utan folkbildningsbidragEn ny typ av samarbetspartner har under året gjortentré. Två SISU-distrikt har med sin personal ge-nomfört en utbildningsvecka i vår regi, vilket inspi-rerar lärarkåren och, förhoppningsvis, våra kollegorute i distrikten.

Idrottsmassagekursen var i våras i princip full-tecknad, kanske med draghjälp av ett beslut i riksda-gen inför årsskiftet att friskvårdande massage för an-ställda är avdragsgill för arbetsgivaren. Gruppen,som det här året dominerades av kvinnor, upprepadebland annat förra årets populära insats vid målet förVasaloppets öppna spår. De fick också möjlighet attpröva sina färdigheter på damlandslaget i fotbollunder ett förberedelseläger på Bosön.

17

BosönIdrotts-folkhögskola

>> En ny dörr har öppnats med BIM. Jag har fått stör-

re förståelse för massagearbetet i sin helhet ”skada-

orsak-behandling” och arbetar idag på ett professionellt

sätt med helt nya verktyg. Önskar bara att jag tagit detta

steg mycket tidigare.

Petra Johansson, lic. idrottsmassör Bosön, elev

vårterminen 2004, Friskvårdskonsulent

Vår distanskurs för friskvårdskonsulenter, HFU, ären fortsatt populär kurs som nu har fått en efterföl-jare i HFU 2. Efterfrågan på kurser inom det här om-rådet ökar, vilket har föranlett oss att utreda beho-vet av en längre kurs med heltidsstudier.

Vår riktade satsning på att utbilda idrottsanlägg-ningspersonal fortsätter, i år med utbildning av an-ställda i Stockholms kranskommuner.

Utvecklingsinsatser, ideologisk profilering och rörelseanknytning Årets stora satsning riktades mot Riksidrottsforum iGöteborg, där vi visade upp oss, inledde samtal ochskapade kontakter. Dessutom fick vi själva kunskapom vad som är på gång inom idrottsrörelsen. Helapersonalstyrkan deltog i de fyra utvecklingsdagarna,som också innefattade studiebesök i Idrottens Hus,hos SOK, på Stockholms stadion samt på Väst-svenska idrottsförbundets anläggning i Kviberg ochhos IFK Göteborg, med en föredragning av RogerGustavsson, ansvarig för klubbens ungdomsverk-samhet.

Två utvecklingsdagar genomfördes under våren påBiskops-Arnö folkhögskola, där Staffan Hübinettefrån Tollare folkhögskola redovisade sin syn på da-gens och morgondagens folkhögskola.

Representanter för skolan har deltagit i ett EU-projekt som syftat till att kartlägga idrottsrelateradeyrken och i vilken grad det finns relevant utbildningför de olika yrkeskategorierna i de tjugofem ländersom deltog. För vår del kom det fram att över 48 000personer i Sverige har sin utkomst från idrotten, allt-ifrån sporthandlare till fotbollsproffs.

FörstärkningsbidragI årets elevkullar har vi haft två rullstolsburna ele-ver, vilket krävt särskilda insatser, bland annat un-der vinterfjällsutbildningen. En hörselskadad och ensynskadad elev har fått särskilda hjälpmedel för attkunna följa undervisningen. Elever med funktionshin-der inom området dyslexi, ADHD och DAMP, harökat markant. Litteratur har införskaffats för att bätt-re kunna möta dessa elever. Nästa steg är en internutbildning under ledning av experter på området.

En långkurs med sikte på idrottande invandrare,Bosöns internationella idrottsklass, har projekteratsunder året. En projektledare tillsattes våren 2004,med uppdrag att forma utbildningen inför kurs-starten i januari 2005. Målgrupp är idrottare, utövareoch ledare, som har en gedigen idrottsbakgrund mensaknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för attkunna tillgodogöra sig vidare idrottsledarutbildning.

18

19

SISU Verksamhetsberättelse 2004

LÅNGKURSER

Antal elever på långkurs (kvinnor/män)

Läsåret 2003/2004 174 (82/92)Läsåret 2004/2005 149 (70/79)

SAMVERKANSKURSER

Antal Antal SF/MO Antal deltagare Män Kvinnor

72 17/3 1 680 1 243 437

Längre kurser utan folkbildningsbidrag – antalet elever (kvinnor/män)

Massagekursen 14 deltagare (9/5)HFU 21 deltagare (18/3)HFU 2 7 deltagare (5/2)

Antal korta kurser

Antal studiebesök/arrangemang (kategorier)

Skolor 12Organisationer 8Företag/kommuner 6Internationella 9

RESULTATRAPPORT 2004–2002

Not 2004 2003 2002

INTÄKTER

Statsbidrag, Folkbildningsrådet (FBR) 1 9 546 9 203 9 437Landstingsbidrag 2 364 2 780 2 458Uppdragsutbildning 1 490 1 186 1 258RF-ersättning 900 900 0Övriga intäkter 1 713 2 402 1 227Summa 16 013 16 471 14 380

KOSTNADER

Personal –12 276 –12 318 –10 804Lokalhyror –2 262 –2 204 –1 329Övriga rörelsekostnader –3 231 –3 201 –2 655Summa –17 769 –17 723 –14 788

Rörelseresultat –1 756 –1 252 –408Finansnetto 29 71 118Redovisat resultat –1 727 –1 181 –290

Not 1 Statsbidrag, FBRAllmänt statsbidrag 7 651 7 426 7 234Särskild utbildningsinsats 1 810 1 754 2 155Förstärkningsbidrag 105 81 67Totalt statsbidrag enligt FBR 9 566 9 261 9 456Redovisat statsbidrag 9 546 9 203 9 437

ISU Idrottsböcker fortsätter sin upp-åtgående trend. Omsättningen ökade2002 med 27 procent, 2003 med 9 pro-cent och under 2004 med 25 procent.SISU Idrottsböcker bygger verksam-heten på tre ungefär lika stora områ-den:

SF-samarbete

I samverkan med 13 specialförbund utvecklas facklit-teratur för framför allt tränarutbildningen, men ocksåför utbildning av aktiva och föreningsutveckling. SISUIdrottsböcker har i dag samarbete med Friidrottsför-bundet, Golfförbundet, Gymnastikförbundet, Hand-bollsförbundet, Handikappidrottsförbundet, Inne-bandyförbundet, Ishockeyförbundet, Korpen, Orien-teringsförbundet, Simförbundet, Skidförbundet, Skol-idrottsförbundet och Ridsportförbundet.

Idrottens bokklubb

Idrottens bokklubb har i dag 16 000 medlemmar ochambitionen att fortsätta växa till 17 000–18 000. Med-lemskapet är gratis för alla som är intresserade avidrottslitteratur, träning, friskvård och hälsa. Med-lemmarna i bokklubben är i huvudsak tränare –idrottslärare, sjukgymnaster och friskvårdsrelatera-de yrkesgrupper.

Periodens huvudbok (sex böcker per år) produ-ceras av SISU Idrottsböcker, oftast i samarbete medforskare och högskolor eller erfarna praktiker somverkar inom idrotts- och friskvårdsområdet. Genomdenna utgivning sprids ny forskning och kunskapinom idrotten. Utöver periodens bok presenteras etturval av böcker och andra utvecklingsmaterial ut-givna av svenska förlag.

Generella idrottsböcker

Här produceras utvecklingsstöd i form av facklitte-ratur, CD och DVD inom idrott, träning, friskvårdoch hälsa som är generella för hela eller stora delarav idrotten. Det kan gälla barn- och ungdomsträ-ning, generell fysisk träning, litteratur om trovärdig-hetsfrågor, föreningsutveckling eller anläggnings-frågor.

KompetensutvecklingSISU Idrottsböckers utveckling under de senaste tioåren är ett resultat av medvetna idéer om de behovsom finns av boken som utvecklingsstöd inom idrot-ten, var denna kunskap ska hämtas och i vilken formden ska presenteras.

Men förlagsverksamheten växer och utvecklasoch en stor verksamhet har andra behov än en liten.Nya områden tillkommer, andra försvinner. Teknikoch människor förändras. SISU Idrottsböcker harpåbörjat en genomgripande kompetensutvecklingmed hela personalen för att möta de krav som kom-mer att ställas i framtiden. Kompetensanalysen ge-nomförs utifrån förlagets behov och nästa steg blirpersonalens kompetensutveckling för att möta för-lagsverksamheten i framtiden, både när det gällernyrekrytering och utveckling av befintlig personal.

Utvecklingsområden 2004Under 2004 har SISU Idrottsböcker satsat på följan-de utvecklingsområden:• Fortsatt prioritering av idrottslitteratur till de SF

som vi har samarbetsavtal med.• Utveckling av litteratur för högskolan. Stärka

samarbete, nätverk och vår egen kompetens när

20

SISU Idrottsböcker

Fortsatt tillväxt

det gäller högskolelitteratur och högre tränarut-bildning.

• Utveckling av området friskvård och hälsa.• Utveckling av idrottsbokhandeln på nätet för att

bygga en modernare näthandel som i framtidenkan utveckla kommunikationen med kundernaoch förenkla betalningsströmmarna.

• Utveckling av Idrottsböckers digitala kundkom-munikation.

• Fortsatt medvetet nätverksbyggande med organi-sationer och företag som står idrotten nära.

Nyproduktioner 2004SF-samarbete:Svenska Gymnastikförbundet

• Kul med gympa• Musikbanken 4• Musikbanken 5• Hopprep• Medelgympa• Musikmix• Kom igång med gympa

Svenska Innebandyförbundet

• Innebandyövningar DVD

Korpen

• Stavgång (ny)

Orientering

• Skogsäventyret

Svenska Ridsportförbundet

• Minignägg• Midignägg• Maxignägg• Gör Halt• Vara – ett projekt om självkänsla

Handbollförbundet

• Framtidens handbollsspelare, häfte och DVD

Skolidrott

• Idrottsledaren• Skolidrottsföreningen

Handikappidrottsförbundet

• Passa mig!• Vardagsmat – rätt enkelt

Golf

• Till handicap 36 och ännu lägre• Golf för ungdom

Skidor

• Skidåskådning

Bokklubben

• Förebygga och behandla idrottsskador• Aerob och anaerob träning• Guiden till idrottspsykologisk rådgivning• Dopingfri idrott• Perspektiv på sportsmanagement

Generella idrottsböcker

• Åsiktskort• Specialidrott• Det löser sig – hälsocoach och deltagarmaterial• Liv och rörelse – årskalender dag för dag

21

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Förvaltnings-berättelse

Verksamhetens art och inriktningSISU-gruppen omfattar SISU – Svensk Idrotts Studie-och Utbildningsorganisation (802012-2845), som ärmoderförening och innehåller Bosön Idrotts-folkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrotts-böcker AB (556452-2273).

SISU Idrottsutbildarna är den benämning somanvänds i årsredovisningen för moderföreningen ochär den svenska idrottsrörelsens utbildningsorganisa-tion med SISU-stämman som dess högsta beslutan-de organ.

SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala ochlokala verksamhet 21 distriktsförbund med lokalaenheter (lokalkontor).

SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag ochstödjer den folkbildningsverksamhet som bedrivs idistriktsförbunden i form av statsbidragsberättigadestudiecirklar, kulturprogram och annan gruppverk-samhet. Även inom Bosön Idrottsfolkhögskola be-drivs i huvudsak bidragsberättigad folkbildnings-verksamhet.

SISU Idrottsutbildarna bedriver också projekt-verksamhet och utvecklingsinriktade aktiviteter iform av processledning samt kurs- och konferens-verksamhet på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF),medlemsorganisationerna och i egen regi.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretUnder året har olika uppvaktningar och överlägg-ningar av och med bland annat andra studieförbundsamt ett fortsatt internt arbete lett till att den sedantidigare beslutade strategiprocessen med att få tillstånd en ny och mer rättvis modell för fördelningenav statsbidraget till studieförbunden intensifierats.Trots alla ansträngningar beslutade Folkbildnings-rådets styrelse att fullfölja tidigare fattat beslut omfrysta statsbidrag till och med år 2006.

Under året har förbundsstyrelsen lämnat ett re-missvar till Utbildningsdepartementet på betän-kandet SOU 2004:30 Folkbildning i brytningstid(SUFO 2), betänkandet SOU 2004:51 Vem får varamed? samt Folkbildningens framsyn (Folkbildnings-rådet). Förbundsstyrelsen har till RF lämnat ett re-missvar på revideringen av idrottens idéprogramIdrotten Vill och ett remissvar på Idrottens jäm-ställdhetsplan.

Riksidrottsforum genomfördes den 12–14 novem-ber 2004 i Congress Center, Göteborg, i samverkanmed RF, SISU Idrottsutbildarna Väst och Väst-svenska Idrottsförbundet.

Under 2004 har arbetet med en ny kommunika-tionspolicy slutförts och den offensiva satsning somtidigare påbörjats inom området kurs- och konfe-rensutveckling har fortsatt.

Satsningen Ett handslag för Sveriges barn ochungdomar, som tillför idrottsrörelsen totalt 1 miljardkronor, har fortsatt under året. Syftet med satsning-en är att bereda plats för flera barn och ungdomar,hålla tillbaka avgifterna, intensifiera samarbetetmed skolan, delta i kampen mot droger och satsamer på flickors idrottande. Satsningen sker dels isamverkan med och dels på uppdrag av RF.

Under året har en ny satsning inom områdetDemokrati och föreningskunskap och Ledarförsörj-ning startats. Satsningen går hand i hand med Hand-slagssatsningen och syftar inte i första hand till attproducera nya material inom föreningskunskapsom-rådet, utan till att i stället kunna använda befintliglitteratur. Projektet Ledarfokus, vars huvudsakligasyfte var att genomföra en treårig satsning på ut-veckling och utbildning av barn- och ungdomsleda-re inom idrotten, har avslutats under året.

Arbetet med en ökad kanslisamverkan mellanRF och SISU Idrottsutbildarna har under året fort-satt. Förbundsstyrelsen har beslutat om de förslagsom kansliutredningen lämnat om en fördjupad sam-verkan mellan organisationerna. Beslutet innebärbland annat en gemensam chef och ett gemensamtkansli. Som en följd har förbundsstyrelsen underåret beslutat att i samförstånd med RF anställaMikael Santoft som gemensam chef, med titeln riks-idrottschef, för RF och SISU Idrottsutbildarna. Un-der året har Håkan Danielsson, tidigare vikarieran-de förbundsrektor, av riksidrottschefen utsetts tillförbundsrektor för SISU Idrottsutbildarna.

MedlemmarMedlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 68 till RFanslutna specialidrottsförbund med till dem anslut-na ideella föreningar som bedriver idrottslig verk-samhet, samt övriga 5 riksorganisationer som vunnitinträde i SISU Idrottsutbildarna, det vill säga totalt73 medlemmar.

Resultat och ställningFör moderföreningen SISU Idrottsutbildarna harföljande nyckeltal för att kunna följa resultat ochställning tagits fram:

22

Framtida utvecklingDen framtidstro som präglat utvecklingen av SISUIdrottsutbildarna har inneburit en stark ekonomisktillväxt under flera år. Som en följd av ett minskatsamhällsstöd har emellertid denna tillväxt minskatunder senare år och beräknas inte under de närmas-te åren kunna fortsätta i samma takt som tidigare.

Den nuvarande fördelningsmodellen för statsbi-draget ligger fast. Det innebär att statsbidraget kom-mer att vara fryst även under åren 2005–2006 och ettnytt system för fördelningen av statsbidraget träderi kraft först år 2007. Till detta kommer en generellminskning av kommun- och landstingsbidragen, vil-ket försvårar distriktens möjligheter till ytterligaretillväxt och expansion under de närmaste åren.

I verksamhetsinriktningen ligger tyngdpunktende närmaste åren på en rad gemensamma fokusering-ar mellan RF och SISU Idrottsutbildarna såsom de-mokrati och föreningskunskap, barn och ungdomar,folkhälsa, integration, elitidrott samt ideella ledare.Lyhördhet för idrottens behov av utbildning och lä-rande är avgörande för en framgångsrik verksam-het. I samarbetet mellan SISU Idrottsutbildarna ochmedlemmarna ligger arbetet med förbunds- och före-ningsutveckling i fokus även för de närmaste åren.

Beträffande den negativa ekonomiska utveckling-en vid Bosön Idrottsfolkhögskola kommer under2005 åtgärder att vidtas för att minska kostnaderna.

Resultat och ställning framgår i övrigt av resultat-och balansräkningar med tilläggsupplysningar.

23

SISU Verksamhetsberättelse 2004

NYCKELTAL (Belopp i KSEK) 2004 2003 2002 2001

Förbundsintäkter 117 236 111 335 108 322 97 194 Verksamhetens resultat –2 956 –2 616 –703 –1 220varav Bosön Idrottsfolkhögskola –1 756 –1 252 –408 – 110 Balansomslutning 16 546 16 788 17 726 16 397 Eget kapital 6 243 8 784 8 619 8 577Soliditet 38 % 53 % 49 % 52 %Kassalikviditet 123 % 162 % 150 % 162 %Antal anställda 61 60 53 56 varav Bosön Idrottsfolkhögskola 25 25 25 25

Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden:

KOSTNADSOMRÅDEN(Belopp i KSEK) 2004 2003 2002 2001

Distriktsverksamhet 76 911 73 903 72 723 64 099Gemensam verksamhet 14 731 13 895 11 669 9 876 Utvecklingsavdelningen 9 260 8 085 9 845 7 804 Bosön Idrottsfolkhögskola 17 769 17 723 14 788 16 745 Kurs- och konferensverksamhet 1 521 345 0 0Summa 120 192 113 951 109 025 98 524

STATSBIDRAGETS FÖRDELNING(Belopp i KSEK) 2004 2003 2002 2001

Fördelat till SISU-distrikten 52 639 50 080 49 716 49 559Gemensam verksamhet 9 982 9 384 9 241 8 069 Utbildningschefer 2 600 2 500 2 500 3 500 Utvecklingsavdelningen 2 100 2 100 2 100 2 000 Summa 67 321 64 064 63 557 63 128

Resultatet för Bosön Idrottsfolkhögskola är betyd-ligt sämre än förväntat. I kostnaderna för BosönIdrottsfolkhögskola ingår lokalhyra till Bosöstiftel-

sen, för vilken RF är huvudman, med 2 200 (2 000).Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhetpå Bosön som är RF: s Utvecklingscentrum.

KONCERNRESULTATRÄKNING(Belopp i KSEK) Not 2004 2003

1

INTÄKTER

Nettoomsättning 2 62 308 54 326

Offentligrättsliga bidrag 3 81 609 78 727

Summa intäkter 143 917 133 053

KOSTNADER

Lämnade bidrag 4 –64 095 –62 329

Handelsvaror

(SISU Idrottsböcker) –10 103 –7 431

Övriga externa kostnader –30 233 –26 425

Personalkostnader 5 –41 125 –38 302

Avskrivningar –557 –809

Summa kostnader –146 113 –135 296

Verksamhetens resultat –2 196 –2 243

RESULTAT FRÅN

FINANSIELLA INVESTERINGAR

Ränteintäkter och

liknande poster 438 644

Räntekostnader och

liknande poster –4 –9

434 635

Resultat före skatt –1 762 –1 608

Skatt 6 –221 –113

–221 –113

Årets resultat –1 983 –1 721

Fördelning av

årets resultat 10

Årets resultat enligt

resultaträkningen –1 983 –1 721

Utnyttjande av ändamåls-

bestämda medel 1 604 1 495

Reservering av ändamåls-

bestämda medel –1 143 –900

Kvarstående belopp för året –1 522 –1 126

KONCERNBALANSRÄKNING(Belopp i KSEK) Not 04-12-31 03-12-31

1

TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 7 927 918

927 918

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 61 60

Reversfordringar 600 600

661 660

Summa anläggningstillgångar 1 588 1 578

Omsättningstillgångar

Varulager

Varulager 7 713 5 590

7 713 5 590

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 4 536 4 903

Övriga fordringar 1 448 2 002

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 1 033 772

7 017 7 677

Kassa och bank 9 956 10 164

Summa

omsättningstillgångar 24 686 23 431

SUMMA TILLGÅNGAR 26 274 25 009

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 10

Ändamålsbestämda medel 1 707 2 168

Balanserat kapital 8 521 10 043

Summa eget kapital 10 228 12 211

Avsättningar

Uppskjuten skatt 142 86

142 86

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 7 366 5 352

Skatteskulder 167 95

Övriga skulder 807 1 060

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 7 564 6 205

Summa kortfristiga skulder 15 904 12 712

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 26 274 25 009

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

24

SISU-gruppen

25

SISU Idrottsutbildarna (moderföreningen)RESULTATRÄKNING

(Belopp i KSEK) Not 2004 2003

1

INTÄKTER

Nettoomsättning 2 35 627 32 608

Offentligrättsliga bidrag 3 81 609 78 727

Summa intäkter 117 236 111 335

KOSTNADER

Lämnade bidrag 4 –64 095 –62 329

Övriga externa kostnader –19 742 –17 664

Personalkostnader 5 –35 869 –33 287

Avskrivningar –486 –671

Summa kostnader –120 192 –113 951

Verksamhetens resultat –2 956 –2 616

RESULTAT FRÅN

FINANSIELLA INVESTERINGAR

Ränteintäkter och liknande poster 408 616

Räntekostnader och liknande poster –2 –3

406 613

Årets resultat –2 550 –2 003

Fördelning av

årets resultat 10

Årets resultat enligt

resultaträkningen –2 550 –2 003

Utnyttjande av ändamåls-

bestämda medel 1 604 1 495

Reservering av ändamåls-

bestämda medel –1 143 –900

Kvarstående belopp för året –2 089 –1 408

BALANSRÄKNING(Belopp i KSEK) Not 04-12-31 03-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 7 875 812

875 812

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier i koncernföretag 8 200 200

Fordringar hos koncernföretag 2 069 2 069

Andra långfristiga

värdepappersinnehav 61 60

Reversfordringar 600 600

2 930 2 929

Summa

anläggningstillgångar 3 805 3 741

Omsättningstillgångar

Varulager

Varulager 138 94

138 94

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 2 294 2 530

Övriga fordringar 775 1 709

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 9 1 025 575

4 094 4 814

Kassa och bank 8 509 8 139

Summa

omsättningstillgångar 12 741 13 047

SUMMA TILLGÅNGAR 16 546 16 788

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 10

Ändamålsbestämda medel 1 707 2 168

Balanserat kapital 4 527 6 616

Summa eget kapital 6 234 8 784

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 2 990 1 610

Övriga skulder 807 1 023

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 11 6 515 5 371

Summa kortfristiga skulder 10 312 8 004

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 16 546 16 788

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Tilläggsupplysningar (Noter)Not 1 – Redovisnings- och värderingsprinciper

Koncernredovisningen och årsredovisningen har upp-rättats enligt Årsredovisningslagen och Bokförings-nämndens allmänna råd. Principerna är oförändradejämfört med föregående år.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar SISU Idrottsut-bildarna och det helägda dotterbolaget SISUIdrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upp-rättats enligt förvärvsmetoden. Alla belopp redovi-sas, om inget annat anges, i tusental kronor (KSEK).

Verksamhetens intäkter

Statsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i denperiod utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovi-sas uppdragsersättningar och utförda tjänster ut-ifrån bokföringsmässiga grunder.

Lämnade bidrag

Fördelningen av statsbidraget till SISU-distriktensker efter principer som förbundsstyrelsen fastställtoch på det totala statsbidrag SISU Idrottsutbildarnafår från Folkbildningsrådet. Vid fördelningen görsavdrag med ett belopp som motsvarar 21,46 procentav det totala statsbidraget för centrala kostnader.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till an-skaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materi-ella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt överden bedömda nyttjandeperioden.Följande avskrivningstider tillämpas:Inventarier och bilar 5 årDatorer 3 år

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper som är anläggningstillgång värderastill anskaffningsvärde med avdrag för erforderliganedskrivningar.

Varulager

Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligtlägsta värdets princip, det vill säga det lägsta avanskaffningsvärdet och verkligt värde. Vid faststäl-lande av anskaffningsvärdet tillämpas först-in-först-ut-principen.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individu-ell prövning beräknas bli betalt.

Eget kapital

Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämdamedel och Balanserat kapital. I Ändamålsbestämdamedel ingår avsättningar för åtaganden som ska in-frias i framtiden. När SISU Idrottsutbildarna belas-tas med kostnader för ändamålet redovisas dessa iresultaträkningen. Upplösning sker därefter av förändamålet avsatta medel under Eget kapital medmotsvarande belopp.

Kostnadsindelning i

förvaltningsberättelse

I förvaltningsberättelsen finns under rubriken”Resultat och ställning” en fördelning av kostnader-na i SISU Idrottsutbildarna på olika verksamhetsom-råden. Distriktsverksamheten omfattar fördel-ningen av statsbidrag och andra medel till distriktensamt kostnader för de regionalt placerade tjänsternai distrikten. Gemensam verksamhet omfattar kost-nader för centralt placerad personal, ledning, stäm-ma, centrala konferenser, kansli, marknadsföring,forskning och utveckling med mera. Utvecklingsav-delningen omfattar kostnader för centralt placeradpersonal, ledning, projekt, uppdrag, folkbildningmed mera. Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar an-ställd personal, lokalhyra samt övriga rörelsekostna-der inom ramen för folkhögskolans verksamhet.

Definitioner

Soliditet

Eget kapital i relation till totalt kapital.

Kassalikviditet

Omsättningstillgångar exklusive lager i relation tillkortfristiga skulder.

Not 2 – Nettoomsättning2004 2003

SISU-gruppen:

Nettoomsättning,SISU Idrottsböcker 26 681 21 718Projektmedel, RF 13 100 12 000Grundersättning, RF 10 500 10 500Försäljning,SISU Idrottsutbildarna 5 832 5 434Riksidrottsforum,deltagarintäkter med mera 966 -Övriga intäkter 5 229 4 674Summa 62 308 54 326

26

27

SISU Verksamhetsberättelse 2004

SISU Idrottsutbildarna: 2004 2003

Projektmedel, RF 13 100 12 000Grundersättning, RF 10 500 10 500Försäljningsintäkter 5 832 5 434Riksidrottsforum,deltagarintäkter med mera 966 -Övriga intäkter 5 229 4 674Summa 35 627 32 608

Not 3 – Offentligrättsliga bidrag2004 2003

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Statsbidrag,SISU Idrottsutbildarna 67 321 64 064Statsbidrag, EMU-medel 60 530Statsbidrag,Bosön Idrottsfolkhögskola 9 546 9 203Landstingsbidrag,Bosön Idrottsfolkhögskola 2 364 2 780Informationsmedel, Sida 2 318 2 150Summa 81 609 78 727

Not 4 – Lämnade bidrag med mera2004 2003

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Fördelade statsbidrag,SISU-distrikten –52 638 –50 080Fördelade statsbidrag,EMU-medel –59 –530Fördelade projektmedel, RF –9 600 –9 600Fördelade informations-medel, Sida –1 500 –1 755Övriga lämnade bidrag –298 –364Summa –64 095 –62 329

Not 5 – Medelantal anställda, löner,andra ersättningar, sociala kostnader

2004 2003

SISU-gruppen:

Medelantal anställda 69 69Kvinnor 25 23Män 44 46Löner och andra ersättningar:

Styrelse och förbundsrektor* 1 144 1 149Övriga anställda 24 302 22 834Sociala avgifter enligt lag och avtal 12 310 12 000(varav pensionskostnader): (3 956) (3 206)Summa 37 756 35 983

SISU Idrottsutbildarna: 2004 2003

Medelantal anställda 61 60Kvinnor 19 16Män 42 44Löner och andra ersättningar:

Styrelse och förbundsrektor* 1 058 1 121Övriga anställda 21 140 19 715Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 890 10 539(varav pensionskostnader) (3 587) (2 912)Summa 33 088 31 375

Pensionskostnader för förbundsrektor* 184 184*Riksidrottschef är anställd i Riksidrottsförbundet

Könsfördelning styrelse och ledning:

Styrelseledamöter 13 13Förbundsrektor 1 1Kvinnor 6 6Män 8 8

Sjukfrånvaro i procent: 2004 2003*

Total sjukfrånvaro 4,29 3,81– varav långtidssjukfrånvaro 81,58 71,04– sjukfrånvaro kvinnor 0,97 5,55– sjukfrånvaro män 5,84 3,21– anställda < 29 år - -– anställda 30–49 år 1,89 0,35– anställda > 50 år 6,45 5,45

*(1/7–31/12)

Not 6 – Skatt2004 2003

Aktuell skatt –166 –95Uppskjuten skatt –55 –18

–221 –113

Not 7 – Inventarier2004 2003

SISU-gruppen:

Ingående anskaffningsvärden 3 239 7 207Årets investeringar 651 592Försäljningar och utrangeringar –446 –4 560Utgående

anskaffningsvärden 3 444 3 239

Ingående avskrivningar enligt plan –2 321 –5 759Försäljningar och utrangeringar 361 4 247Årets avskrivningar enligt plan –557 –809Utgående avskrivningar

enligt plan –2 517 –2 321

Bokfört värde 927 918

SISU Idrottsutbildarna: 2004 2003

Ingående anskaffningsvärde 2 858 5 995Årets investeringar 634 493Försäljningar och utrangeringar –446 –3 630Utgående

anskaffningsvärden 3 046 2 858

Ingående avskrivningar enligt plan –2 046 –4 800Försäljningar och utrangeringar 361 3 425Årets avskrivningar enligt plan –486 –671Utgående avskrivningar

enligt plan –2 171 –2 046

Bokfört värde 875 812

Not 8 – Aktier i koncernföretag

Not 9 – Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkter

2004 2003

SISU-gruppen:

Förutbetald hyra, Idrottens Hus - 405Upplupen intäkt,Riksidrottsforum 966 -Övriga interimsfordringar 67 367

1 033 772

SISU Idrottsutbildarna:

Förutbetald hyra, Idrottens Hus - 259Upplupen intäkt,Riksidrottsforum 966 -Övriga interimsfordringar 59 316

1 025 575

28

Not 10 – Förändring av eget kapital

SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital

Ingående balans 10 043 2 107 12 150Omklassificering 61 61Justerad ingående balans 10 043 2 168 12 211Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 604 –1 604 -Reservering av ändamålsbestämda medel –1 143 1 143 -Årets resultat –1 983 - –1 983Utgående balans 8 521 1 707 10 228

SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital

Ingående balans 6 616 2 107 8 723Omklassificering - 61 61Justerad ingående balans 6 616 2 168 8 784Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 604 –1 604 -Reservering av ändamålsbestämda medel –1 143 1 143 -Årets resultat –2 550 - –2 550Utgående balans 4 527 1 707 6 234

Reservering av ändamålsbestämda medel

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Ingående balans Utnyttjade medel Reserverade medel Utgående balans

Projektmedel, RF 1 591 –1 128 543 1 006Projektmedel, Skandia - - 10 10Projektmedel, CFL 216 –216 - -Projektmedel, Artros - - 140 140Särskilda satsningar 170 –170 - -Pågående utbildningar 90 –90 - -Sidamedel 40 - 450 490Askegrens Minnesfond 61 - - 61

2 168 –1 604 1 143 1 707

Företagets namn: SISU Idrottsböcker AB Org nr: 556452-2273 Säte: StockholmAntal aktier: 2 000 Kapitalandel: 100 % Bokfört värde: 200 000 kr

29

SISU Verksamhetsberättelse 2004

Not 11 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SISU-gruppen: 2004 2003

Semesterlöner 2 543 2 333Sociala avgifter 825 1 388Övriga interimsskulder 4 196 2 484

7 564 6 205

SISU Idrottsutbildarna:

Semesterlöner 2 218 2 126Sociala avgifter 678 1 295Övriga interimsskulder 3 619 1 950

6 515 5 371

Revisions-berättelse

Till förbundsstämman i SISU

– Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

Org nr 802012-2845

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovis-ningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning iSISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorga-nisation för år 2004. Det är styrelsen som har ansva-ret för räkenskapshandlingarna och förvaltningenoch för att årsredovisningslagen tillämpas vid upp-rättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att ut-tala oss om årsredovisningen, koncernredovisningenoch förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revi-sionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och ge-nomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra ossom att årsredovisningen och koncernredovisningeninte innehåller väsentliga felaktigheter. En revisioninnefattar att granska ett urval av underlagen förbelopp och annan information i räkenskapshandling-arna. I en revision ingår också att pröva redovisnings-

principerna och styrelsens tillämpning av dem samtatt bedöma de betydelsefulla uppskattningar somstyrelsen gjort när den upprättat årsredovisningensamt att utvärdera den samlade informationen i års-redovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åt-gärder och förhållanden i förbundet för att kunnabedöma om någon styrelseledamot har handlat i stridmed årsredovisningslagen eller förbundets stadgar.Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för vårauttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen harupprättats i enlighet med årsredovisningslagen ochger därmed en rättvisande bild av förbundets ochkoncernens resultat och ställning i enlighet med godredovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen ärförenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömninginte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi till-styrker att förbundsstämman beviljar styrelsens le-damöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 11 mars 2005

Jonas Grahn Ola SpinnarsAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Stockholm den 23 februari 2005

Rolf Carlsson Mikael Santoft Håkan DanielssonOrdförande Riksidrottschef Förbundsrektor

Jane Andersson Kerstin Rosén Olle KristensonLeif Bolin Börje Sandgren Personalens ledamot

Lars Edwinson Annika SylvénSolveig Lundström Lars Tigerberg Karin MattssonJan Olofsson Pia Zätterström RS-ledamot

30

Utdrag ur förvaltnings- berättelsen

SISU Idrottsböcker AB

SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bok-klubbsverksamhet. Bolaget är helägt dotterföretagtill SISU Idrottsutbildarna. Bolaget har sedan fleraår ett etablerat samarbete med ett flertal special-idrottsförbund – totalt 13 SF varav de största ärSvenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet

och Svenska Motionsidrottsförbundet (Korpen). För-laget gav under året ut 32 nya titlar varav 23 i samar-bete med SF, 5 i Idrottens bokklubb samt 4 generel-la idrottsböcker.

Idrottens bokklubb har 16 000 medlemmar. Med-lemstillströmningen har varit stabil och medlemmar-na är i huvudsak tränare, idrottsledare, sjukgymnas-ter och friskvårdsrelaterade yrkesgrupper.

Nettoomsättningen har ökat med 25 procent jäm-fört med 2003. Förlagets starka tillväxt under åretberor främst på den stora ökningen av titlar som pro-duceras i samarbete med SF.

Bolagets vinst efter finansiella poster redovisastill 788 KSEK. Vinsten efter skatt är 425 KSEK.

NYCKELTAL(Belopp i KSEK) 2004 2003 2002

Nettoomsättning 27 140 21 718 19 959Resultat före finansnetto 760 373 537Resultat efter

finansiella poster 788 395 575Balansomslutning 11 997 10 490 9 519Eget kapital 3 830 3 404 3 169Soliditet 35 % 32 % 35 %Avkastning på eget kapital 21 % 12 % 12 %Avkastning på totalt kapital 7 % 4 % 6 %Vinstmarginal 3 % 2 % 3 %Medelantal anställda 8 9 7

Definitioner

Soliditet

Eget kapital i relation till totalt kapital.

Avkastning på eget kapital

Resultat efter finansiella poster i procent av genom-

snittligt eget kapital under året.

Avkastning på totalt kapital

Resultat efter finansiella poster i procent av genom-

snittligt totalt kapital under året.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av netto-

omsättningen.

RESULTATRAPPORT(Belopp i KSEK) 2004 2003

Rörelsens intäkter 27 140 21 718Rörelsens kostnader –25 849 –20 891Rörelsens resultat 1 291 827Finansnetto 28 22Resultat före nedskrivning 1 319 849Nedskrivning av varulager –531 –454Upplösning av överavskrivningar 0 48Avsättning till periodiseringsfond –197 –113Skatt på årets resultat –166 –95Årets resultat 425 235

BALANSRAPPORT(Belopp i KSEK) 04-12-31 03-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 52 106Omsättningstillgångar 11 945 10 384SUMMA TILLGÅNGAR 11 997 10 490

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 3 830 3 404Obeskattade reserver 506 309Långfristiga skulder 2 069 2 069Kortfristiga skulder 5 592 4 708SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 11 997 10 490

Ställda säkerheter 0 0Ansvarförbindelser:

Villkorat aktieägartillskott 650 650

Blekinge 2 136 1 773 1 175 124 110 441 358 384 0 2 618 2 267 1 616

Dalarna 5 286 5 183 4 987 0 0 139 484 1 016 2 337 5 770 6 199 7 463

Gotland 653 608 877 320 376 342 1 003 1 238 634 1 976 2 222 1 853

Gästrikland 1 490 1 574 1 404 79 34 30 90 492 79 1 659 2 100 1 513

Halland 4 519 3 612 4 388 500 621 1 073 1 151 676 613 6 170 4 909 6 074

Hälsingland 1 008 600 138 0 0 363 0 0 0 1 008 600 501

Jämtland/Härjedalen 2 388 2 287 831 170 0 148 213 363 187 2 771 2 650 1 166

Norrbotten 1 893 1 814 2 034 138 76 0 40 56 106 2 071 1 946 2 140

Skåne 17 297 14 802 14 057 3 002 2 914 2 007 0 0 0 20 299 17 716 16 064

Småland 11 999 11 764 12 687 1 629 1 447 2 756 4 077 5 547 3 764 17 705 18 758 19 207

Stockholm 21 442 20 206 19 724 292 280 283 3 105 2 466 2 671 24 839 22 952 22 678

Södermanland 5 462 3 672 3 727 0 0 0 0 0 0 5 462 3 672 3 727

Uppland 2 086 1 764 2 199 122 327 163 312 102 271 2 520 2 193 2 633

Värmland 1 224 1 779 1 447 632 1 042 580 3 892 3 504 5 298 5 748 6 325 7 325

Väst 2 309 1 019 1 414 737 712 756 58 49 143 3 104 1 780 2 313

Västerbotten 2 416 2 279 2 827 110 27 24 176 239 65 2 702 2 545 2 916

Västergötland 14 803 16 429 11 538 1 374 1 219 1 256 383 248 466 16 560 17 896 13 260

Västernorrland 2 762 2 564 2 191 188 211 121 91 50 62 3 041 2 825 2 374

Västmanland 4 490 3 403 3 619 8 7 5 157 0 73 4 655 3 410 3 697

Örebro 3 299 3 303 3 287 601 632 585 1 101 1 098 1 124 5 001 5 033 4 996

Östergötland 167 158 0 0 136 141 107 60 14 274 354 155

Summa 109 129 100 593 94 551 10 026 10 171 11 213 16 798 17 588 17 907 135 953 128 352 123 671

DISTRIKT 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002

ANTAL DELTAGARE I DISTRIKTENS KURSER 2002-2004SDF-utbildning Gemensam reg utb SISU-utbildning TOTALT

Statistik

31

SISU Verksamhetsberättelse 2004

32

STUDIETIMMAR I DISTRIKTENArrangemang Deltagare Studietimmar

DISTRIKT 2004 2003 2004 2003 2004 2003

Blekinge 2 487 1 949 19 434 15 519 65 995 54 791Dalarna 2 203 2 206 17 045 16 742 42 266 42 658Gotland 637 604 5 536 5 661 10 890 10 701Gästrikland 1 353 1 200 12 791 11 924 25 717 19 753Halland 2 782 2 840 24 297 22 534 62 261 68 389Hälsingland 1 568 1 396 10 459 9 844 37 684 30 657Jämtland/Härjedalen 1 942 1 818 16 917 15 891 41 204 37 263Norrbotten 963 1 007 9 910 9 976 20 855 21 870Skåne 2 708 2 612 20 285 18 479 64 228 60 796Småland 8 915 8 052 82 965 76 473 230 434 204 090Stockholm 8 573 6 405 71 141 53 261 119 902 95 149Södermanland 3 599 3 059 31 573 26 625 61 171 52 856Uppland 1 779 1 675 15 015 14 614 26 036 28 965Värmland 3 711 3 204 33 651 28 392 71 394 70 698Väst 8 202 7 032 63 447 52 092 158 519 145 829Västerbotten 3 026 2 956 27 765 26 370 65 185 66 316

Västergötland 9 997 9 023 76 230 68 524 266 123 245 190Västernorrland 1 750 1 791 13 998 14 606 41 621 43 455Västmanland 1 360 1 295 11 878 10 597 29 695 27 758Örebro län 6 485 5 119 46 125 38 539 109 620 96 736Östergötland 5 005 4 512 48 852 45 210 72 556 61 386Summa 79 045 69 755 659 314 581 873 1 623 356 1 485 306

Procentuell förändring 13,3 % 6,4 % 13,3 % 7,9 % 9,3 % 5,0 %

ÄMNESPROFIL

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Ämnen/studieverksamhet 2004 2003 2004 2003 2004 2003

Allmän utbildning 338 0 2 907 0 9 510 0Lantbruk, djurskötsel m.m. 4 168 0 33 681 0 66 977 0Humaniora, språk och konst 2 298 1 313 22 893 13 478 60 293 44 137Pedagogik, ledarutbildning 6 890 0 61 751 0 126 933 0 Naturvetenskap 912 4 533 6 845 36 333 23 623 80 700Hälso- och sjukvård m.m. 4 230 3 197 39 323 28 887 79 209 76 061Samhällsvetenskap,beteendevetenskap 53 699 57 257 440 000 475 617 1 126 119 1 196 654Tjänster 5 197 0 43 541 0 110 754 0Teknik 555 1 256 4 505 10 018 13 196 40 640Övriga ämnen 758 2 199 3 868 17 540 6 742 47 114Summa 79 045 69 755 659 314 581 873 1 623 356 1 485 306

Kommentar: På grund av annan ämneskodning (SUN) som tillämpats från och med 2004 är jämförelsetalen inte trans-

parenta med 2003.

KULTURPROGRAM I DISTRIKTENArrangemang Deltagare

DISTRIKT 2004 2003 2004 2003

Blekinge 534 456 16 269 17 136Dalarna 943 1 025 58 421 82 763Gotland 106 110 48 422 45 909Gästrikland 216 289 20 774 15 371Halland 422 599 96 641 130 129Hälsingland 2 881 3 355 34 941 89 482Jämtland/Härjedalen 299 419 48 636 94 852Norrbotten 394 374 82 931 155 174Skåne 362 420 20 167 27 236Småland 1 694 1 448 738 549 347 930Stockholm 1 036 824 66 658 76 009Södermanland 244 215 51 738 36 512Uppland 560 515 63 940 75 805Värmland 497 455 233 312 174 419Väst 271 616 22 663 86 712Västerbotten 351 121 22 123 9 472Västergötland 1 659 1 727 144 126 193 896Västernorrland 324 292 130 443 73 092Västmanland 388 272 48 592 73 699Örebro län 1 282 877 115 040 98 744Östergötland 685 576 103 527 51 595Summa 15 148 14 985 2 167 913 1 955 937

Procentuella förändringar 1,1 % 11,1 % 10,8 % 14,5 %

33

SISU Verksamhetsberättelse 2004

KULTURFORMERArrangemang Deltagare

Former för kulturprogram 2004 2003 2004 2003

Föreläsningar 6 167 5 427 213 570 230 686Sång/musik 1 482 1 409 561 924 512 828Dramatisk framställning 3 725 3 619 201 098 192 892Film/foto/bild 600 649 65 083 89 121Dans 635 770 245 548 333 177Utställningar 1 301 1 988 312 778 325 450Litteratur/konst 171 176 28 939 17 045Tvärkulturell verksamhet 1 067 947 538 973 254 738Summa 15 148 14 985 2 167 913 1 955 937

VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA

MEDLEMS- Arrangemang Deltagare Studietimmar

ORGANISATION 2004 2003 2004 2003 2004 2003

Akademisk idrott 45 100 374 740 1 099 1 424Amerikansk fotboll 168 118 1 143 754 10 989 5 823Badminton 145 133 1 173 1 220 2 810 2 544Bandy 676 536 6 041 4 383 16 011 14 485Bangolf 95 117 576 1 022 1 627 1 487Baseboll/softboll 39 11 398 64 432 140Basket 2 406 1 568 19 804 17 535 35 777 35 078Biljard 2 1 8 9 12 6Bilsport 712 520 6 534 5 621 15 697 13 118Bordtennis 450 350 2 981 2 340 9 300 8 539Boule 75 48 486 374 1 255 904Bowling 316 314 2 463 2 436 9 282 8 604Boxning 175 95 1 065 615 1 730 1 710Bridge 305 235 2 411 2 035 10 404 8 983Brottning 221 132 1 420 998 4 366 3 313Budo 279 333 2 129 2 125 5 660 7 527Bågskytte 170 171 1 362 1 853 2 219 1 615Casting 31 24 196 169 1 232 1 117Curling 53 50 544 389 1 225 978Cykel 167 157 1 172 1 065 5 362 5 693Danssport 1 119 1 007 12 743 10 740 23 788 21 155Draghund 33 39 239 357 873 973Dragkamp 29 14 196 112 517 205Dövidrott 7 0 43 0 190 0Flygsport 905 792 5 931 5 229 32 772 40 874Fotboll 22 246 20 668 191 087 174 777 479 286 441 701Friidrott 1 322 906 10 128 7 231 20 822 17 850Frisbee 2 6 6 27 4 93Frivilligt skytte 274 106 2 506 815 7 032 2 513Fäktning 14 13 111 113 122 172Golf 6 306 5 295 50 177 43 355 122 663 101 110Gymnastik 1 231 1 094 11 069 9 646 20 035 19 509Gång/vandrare 23 24 157 165 568 687Handboll 3 136 2 551 27 710 21 332 65 287 54 470Handikappidrott 1 533 868 11 551 6 453 26 133 21 873Innebandy 2 746 2 036 24 848 17 912 56 782 42 845Ishockey 6 459 5 960 54 262 47 576 128 030 115 523Issegling 4 0 52 0 24 0Judo 96 63 741 448 1 607 1 076Kanot 157 105 1 183 801 3 390 1 881Klättring 16 9 96 48 344 191Konståkning 303 283 2 441 2 255 6 416 6 798Korpen 424 487 3 575 4 067 6 506 7 186Militär/mångkamp 13 6 106 73 120 56Motorcykel 1 090 962 8 878 7 551 24 010 21 051Orientering 2 214 2 125 17 301 16 241 43 022 43 167

34

MEDLEMS- Arrangemang Deltagare Studietimmar

ORGANISATION 2004 2003 2004 2003 2004 2003

Pistolskytte 49 40 352 274 1 340 1 019Racerbåt 4 2 34 12 85 37Ridsport 10 856 9 780 90 517 81 595 164 639 148 943Rodd 71 23 569 222 1 348 742Rugby 42 55 357 498 741 1 038SLS/Livräddning 64 53 629 466 1 834 2 291Segling 861 918 6 207 6 436 20 977 18 210Simning 1 545 1 340 12 768 11 438 24 580 24 090Skidor 803 654 6 747 5 106 13 556 13 181Skidskytte 36 27 324 241 1 555 512Skolidrott 287 292 1 954 2 040 7 246 8 661Skridsko 26 22 211 165 592 297Sportdykning 445 476 3 068 3 557 17 169 18 455Sportskytte 230 342 1 615 2 503 5 286 7 392Squash 8 17 40 89 236 769Styrkelyft 9 17 83 140 174 281Taekwondo 20 35 141 365 253 1 056Tennis 615 480 4 098 3 026 13 466 12 816Triathlon 24 7 154 38 477 138Tyngdlyftning 32 37 264 331 406 450Ungdomsskytte 57 89 586 692 1 466 1 369Varpa 21 15 169 104 302 331Vattenskidor 11 15 70 134 428 336Volleyboll 343 254 2 630 1 722 8 329 6 541

74 691 65 422 623 004 544 265 1 493 317 1 355 002

Huvudsektionsföreningar 1 022 925 8 859 7 571 23 075 19 07875 713 66 347 631 863 551 836 1 516 392 1 374 080

SISU, egna arrangemang 1 632 1 664 13 295 14 168 45 716 46 19977 345 68 011 645 158 566 004 1 562 108 1 420 279

Ej medlemsorganisationer 1 700 1 744 14 156 15 869 61 248 65 027Summa 79 045 69 755 659 314 581 873 1 623 356 1 485 306

Andel verksamhet i med-

lemsorganisationer och

SISU Idrottsutbildarna 98 % 97 % 98 % 97 % 96 % 96 %

35

SISU Verksamhetsberättelse 2004

36

Förbundsstyrelse Rolf Carlsson, Enköping, förbundsordförandeKerstin Rosén, Sollentuna, vice ordförande,utvecklingschef, Svenska FriidrottsförbundetJane Andersson, Malmö, avdelningschef fritidsförvaltningenLeif Bolin, Sundsvall, VD Bolins managementLars Edwinson, Väse utveckling LRF Jan Olofsson, Farsta, idrottspolitisk handläggare RFBörje Sandgren, Umeå Annika Sylvén, Järfälla, företagskons EkojumentorSolveig Lundström, Eskilstuna, speciallärare Lars Tigerberg, Norrtälje, generalsekreterareSvenska GymnastikförbundetPia Zätterström, Stockholm, administrativ chefArbetsmiljöverketOlle Kristenson, Falkenberg, utbildningschef,personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholm, riksidrottschef(fr o m 1/11)Håkan Danielsson, Södra Vi, förbundsrektor

PresidiumRolf Carlsson, förbundsordförandeKerstin Rosén, vice ordförandeMikael Santoft, riksidrottschef (fr o m 1/11)Håkan Danielsson, förbundsrektorLars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen

ValberedningSolveig Sundequist, Skövde, ordförandeSiv Bergander, EksjöMalin Eggertz-Forsmark, EnskedeEric Eng, AlnöBjörn Ericsson, VaggerydBo Karlsson, Strömstad

LedningsgruppHåkan Danielsson, förbundsrektor Karin Karlsson, projekt- och processledareIng-Marie Leidhammar, förlagschef Max Lauritzson, marknads- och informationschefKerstin Olofsson, assistentMattias Sjögren, rektor Bosön Idrottsfolk-högskolaCamilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen

StabHåkan Danielsson, förbundsrektorJan Byström, FoU-chef Bengt Carlsson, ekonomichefLillvor Johansson, projektledare Max Lauritzson, marknads- och informationschefKerstin Olofsson, assistentKarl Christian Overgaard, projektledare verk-samhetsuppföljning

UtvecklingsavdelningCamilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen(tjänstledig t o m 2/5)Karin Karlsson, t f chef utvecklingsavdelningen(t o m 2/5)Per Bergljung, projektledareJanne Carlstedt, projektledareMaria Gidlund, projekt- och processledareLars Hansell, projektassistentLars Hogedal, projekt- och processledareJens Lindquist, projekt- och processledareIngrid Reppling, projektassistent (t o m 30/6)Anders Wahlström, projektledare

Ledning och personal

SISU Idrottsböcker Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledareKatti Bauer, projektledareBarbro Bergdahl, förlagsassistentThore Carlsson, projektledare Malin Forsberg, projektledare Ninni Hedström, projektledareAnnaLena Moberg, marknadsförareJohan Pettersson, projektledare Eva Purvin, förlagsassistent

Bosön IdrottsfolkhögskolaMattias Sjögren, rektorCharlotte Alexandersson, lärareLars Almerdahl, lärare/datasamordnareJohanna Augustinsson, lärareKerstin Björklund, lärare Sofia Blomlöf, kursadministratörLena Eriksson, kursadministratör (fr o m 15/3)Kurt Granlund, lärare Marie Hammar, lärareLeif Holmgren, lärareBarbro Holmström, kursadministratör (t o m 1/4)Peter Lagerström, lärareMaria Larsson, lärareUlf Lindberg, projektadministratörThomas Lindholm, lärareJan Lundström, lärareLennart Nilsson, lärare Martin Nyman, lärare Leif T Ohlsson, lärare, föreståndare ILMagnus Ohlsson, lärareLennart Oredsson, lärare (t o m 1/9)Elisabet Pärsdotter-Westman, lärareLars-Göran Rydqvist, lärare

Lars Sjödin, lärareHåkan Svensson, lärareMats Söderberg, lärareCarina Vinberg, (fr o m 15/8)Emma Westlund, lärare (t o m 15/6)Susanne Wolmesjö, lärare, föreståndare IKMarianne Zsigmond, lärareJan Ögren Fjellestad, projektanställd kurs- och konferensansvarig

UtbildningscheferGert Carlsson, BlekingeBertil Eek, DalarnaPatrik Oscarsson, GotlandJan Hovdebo, GästriklandOlle Kristenson, HallandLars Ekengren, HälsinglandLennart Nilsson, Jämtland-HärjedalenJane Fernholm, NorrbottenMats Werne, Skåne Christina Ericsson, SmålandUlf Klasson, StockholmDick Wedegren, SödermanlandAnders Björnlund, UpplandGert Classon, VärmlandSebastian Arby, VästTore Brännlund, VästerbottenSture Gustafsson, VästergötlandBjörn Nordling, VästernorrlandKerstin Rofelt, VästmanlandThomas Eklund, ÖrebroClas Pantzar, Östergötland

37

Q B L E K I N G ETel: 0455-194 00, fax: 0455-197 [email protected]/blekinge

Q DA L A R N ATel: 023-454 60, fax: 023-242 [email protected]/dalarna

Q G O T L A N DTel: 0498-20 70 50, fax: 0498-21 54 [email protected]/gotland

Q G Ä S T R I K L A N DTel: 026-65 72 57, fax: 026-65 16 [email protected]/gastrikland

Q H A L L A N DTel: 035-17 74 00, fax: 035-17 74 [email protected]/halland

Q H Ä L S I N G L A N DTel: 0270-42 92 00, fax: 0270-42 92 [email protected]/halsingland

Q J Ä M T L A N D – H Ä R J E DA L E NTel: 063-12 60 12, fax: 063-51 17 [email protected]/jamtland-harjedalen

Q N O R R B O T T E NTel: 0920-26 65 00, fax: 0920-145 22norrbotten@sisuidrottsutbildarna.sewww.sisuidrottsutbildarna.se/norrbotten

Q S K Å N ETel: 040-600 59 00, fax: 040-600 59 [email protected]/skane

Q S M Å L A N DTel: 036-34 54 00, fax: 036-34 54 [email protected]

Idrottens Hus, 114 73 StockholmTel: 08-699 60 00Fax: 08-699 62 [email protected]

Distrikt Q S TO C K H O L MTel: 08-627 40 00, fax: 08-98 78 [email protected]/stockholm

Q S Ö D E R M A N L A N DTel: 016-16 09 00, fax: 016-12 41 [email protected] • www.sormlandsidrotten.se

Q U P P L A N DTel: 018-27 70 27, fax: 018-24 77 [email protected]/uppland

Q VÄ R M L A N DTel: 054-13 28 00, fax: 054-13 28 [email protected]/varmland

Q VÄ S TTel: 031-726 60 00, fax: 031-726 60 [email protected] • www.sisuidrottsutbildarna.se/vast

Q VÄ S T E R B O T T E NTel: 090-17 54 20, fax: 090-13 33 [email protected]/vasterbotten

Q VÄ S T E R G Ö T L A N DTel: 0500-44 77 70, fax: 0500-44 77 [email protected]/vastergotland

Q VÄ S T E R N O R R L A N DTel: 060-59 42 00, fax: 060-56 63 [email protected]/vasternorrland

Q VÄ S T M A N L A N DTel: 021-10 48 16, fax: 021-18 95 [email protected]/vastmanland

Q Ö R E B R OTel: 019-17 55 00, fax: 019-10 20 [email protected]/orebro

Q Ö S T E R G Ö T L A N DTel: 013-20 33 00, fax: 013-16 20 [email protected]/ostergotland