Möte över gränser

Metodbok i mötet mellan myndigheter och

invandrare med olika funktionshinder

Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Västergatan 15, 352 31 Växjö tel: 0470-71 10 50 e-post: info@handikappkunskap.se hemsida: handikappkunskap.se

1

Innehåll: Inledning A. Metodbok 2. I mötet med funktionshindrade invandrare, tänk på…

A. Finns det diagnos på funktionshindret? B. Är funktionshinderutredning gjord? C. Är utredningen gjord i Sverige? D. Vilka gör utredningar

3. När du talar genom tolk, tänk på… 4. Råd och tips/nya svenskar

A. Permanent uppehållstillstånd B. Introduktion C. SFI, Svenska för invandrare D. Ekonomiskt bistånd E. Medborgarskap F. Mångfald G. Flyktingar H. Asylsökande I. Gömda flyktingar

5. Funktionshinder 6. Olika myndigheters insatser till personer med funktionshinder Kommunen A. Färdtjänst B. Ledsagarservice C. Personlig assistent D. Bostadsanpassningsbidrag E. Hemtjänst F. Kontaktperson Landstinget A. Barn- och vuxenhabilitering B. Vuxenhabilitering C. Syncentral D. Pedagogisk hörselvård E. Tolkcentral F. Rehabiliteringsklinik G. Hjälpmedelscentral H. Handikappenhet Arbetsförmedling - Rehabilitering A. Arbetsinriktad rehabilitering B. Lönebidrag C. Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Försäkringskassan A. Handikappersättning B. Bilstöd C. Vårdbidrag D. Personlig assistans E. Aktivitetsstöd F. Sjukersättning G. Rehabilitering H. Arbetshjälpmedel

2

7. Lagar och regler samt tillsyn A. Socialtjänstlagen B. LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade C. FN: s standardregler 8. Handikappföreningar i Kronobergs län A. Handikapprörelsens Idé- & Kunskapscentrum B. Förteckning över HK-föreningar C. Handikapprörelsens stödpersoner 9. Invandrarföreningar A. Information om olika kulturer B. Förteckning över invandrarföreningar 10. Hjälporganisationer 11. Migrationsverket 12. Referens lista 13. Avslutning 1. Inledning Under åren 2002, 2003, 2004, arbetade vi med ett projekt som hette ”Möte över gränser”. Projektets ägare var Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Kronoberg med Allmänna Arvsfonden som finansiär. Projekt ”Möte över gränser” hade till mål - att öka kunskapen/vetskapen hos professionen/handläggarna inom aktuella myndigheter om det dubbla utanförskapet hos invandrare med funktionshinder genom att skapa mötesplatser/nätverk för utbyte av erfarenhet och kontakter med brukare med egen erfarenhet - att hjälpa funktionshindrade med annan etnisk bakgrund och deras anhöriga att få stöd och hjälp som det svenska samhället erbjuder genom utökat samarbete med handikapp/invandrarföreningarna - att ge möjlighet för invandrare med funktionshinder att lära sig lagar för att kunna behandlas på samma sätt som svenskar med funktionshinder - att hjälpa de institutioner som arbetar med funktionshindrade att skapa kunskap om olika kulturella skillnader genom kurser och information om olika kulturer och religioner. a) Metodbok Ett av målen för projekt ”Möte över gränser” var också metodboken som ska finnas kvar efter projektets tid. Boken ska komma till nytta för dem som arbetar med invandrare med funktionshinder. Sverige är ett mångkulturellt samhälle och det är därför viktigt att det finns möjligheter med råd och tips om det dubbla utanförskapet som drabbar funktionshindrade med annan etnisk bakgrund.

Erfarenheter som vi har fått under projekttiden ska vara användbara och till nytta dvs. Erfarenheterna ska kunna bidraga till att på ett enkelt sätt ge information om bemötande och hjälp till invandrare med olika funktionshinder. Myndigheter ska också kunna få råd och tips om invandrares behov och svårigheter. Boken är en nätbok och ska vara tillgänglig för många och uppdateras vi behov. Gå till inledning

3

2. I mötet med funktionshindrade invandrare - tänk på Om personen som vill träffa dig för att få hjälp inte kan svenska och har behov av tolk, boka då längre tid eftersom det tar dubbelt så lång tid att kommunicera med tolk. Tänk på att i personens gamla land kan det vara mycket annorlunda för personer med funktionshinder än i Sverige och den person som är funktionshindrad kanske måste få extra stöd och hjälp. Tänk på att det är viktigt att den personen blir behandlad på samma sätt som de funktionshindrade som är födda i Sverige dvs funktionshindrade svenskar. Det är mycket viktigt att man får det stöd och hjälp som Sverige erbjuder till personer med funktionshinder. De som är nytillkomna och har ett funktionshinder är dubbelt handikappade för att de inte behärskar språket och kan mycket lite om sitt nya land. Vid samtal med vuxna är det den enskilde själv som ska berätta om sitt funktionshinder, inte de anhöriga. Mannen ska inte tolka åt sin fru eller tvärtom. När anhöriga tolkar finns risk att de tar ansvar och det är inte säkert att hela informationen kommer till personen som man talar med. När det gäller barn med funktionshinder är det självklart att prata med anhöriga. a) Finns det diagnos på funktionshindret? Om diagnos inte finns och du misstänker att personen har ett funktionshinder kan du föreslå att hon/han bokar en tid med läkare och berättar om sina svårigheter och besvär. Det är mycket viktigt att få en diagnos på sitt funktionshinder för att personen ska kunna gå vidare i sitt liv. Rätt diagnos är också viktigt för rehabilitering/ habilitering och integrering. Kom ihåg att i många länder är fortfarande ett funktionshinder en stor skam för anhöriga och drabbade. Om diagnosen finns på personens funktionshinder, fråga om den är bekräftat i Sverige. Det är också viktigt att fråga om han/hon har besökt läkare i Sverige. Om det är av betydelse för integreringen, be honom/henne berätta om sitt funktionshinder. Person med funktionshinder är oftast experter på sitt eget funktionshinder. b) Är funktionshinderutredning gjord? Våra erfarenheter är att ganska många invandrare som har drabbats av osynliga funktionshinder inte har någon diagnos med sig i bagaget. Under projekttiden träffade vi invandrare som t.ex. drabbats av dyslexis och på grund av detta funktionshinder inte klarade SFI - dvs. svenska för invandrare. Det kan bero på att SFI-lärarna saknar handikappkunskap eller att invandraren inte vet om sitt funktionshinder. Okunskap om funktionshinder/invandrarfrågor kan leda till att personen blir fel bemött. Invandrare med osynliga funktionshinder drabbas mer än de med synliga funktionshinder och kan bli behandlade som lata och att de som inte vill göra någonting. Därför är utredningen mycket viktig om misstanken finns om något hälsoproblem.

c) Är utredningen gjord i Sverige? Sverige har många experter när det gäller funktionshinder och det är bra att utredningen görs eller om den finns, bekräftas i Sverige, för att få rätt stöd och hjälp.

4

d) Vem gör utredningar? Inkopplade i utredningsarbete kan vara läkare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger. Dessa finns inom både kommunen och landstinget. Utredningen ligger sedan till grund för bedömningen av hjälpinsatser.

Gå till inledning 3. När du talar genom tolk - tänk på Vid beställning av tolk behövs följande uppgifter:

Språk och ursprungsland När och var tolkningen behövs Vem som behöver tolken (klienten) Namnet på beställaren, telefonnummer och eventuellt kostnadsställe Hur lång tid samtalet beräknas ta Speciella önskemål vid val av tolk

Råd och tips när du använder telefontolk;

Beställ och ring tolkservice i god tid (gärna innan bokning med patient/klient) Vid försening, meddela tolken om förseningen Avboka tolken om den inte kommer att användas Vid samtal med telefontolk, tala alltid nära och vänd mot telefonens mikrofon,

så att tolken hör tydligt. Om tolken inte kan höra vad som sägs kan han/hon inte tolka och risken för missförstånd ökar Det är viktigt att tolken får arbeta ostört utan bakgrundsljud eller stress Tolken bör få information om vad som händer i rummet, samt vilka som är där Kontrollfrågor till klient/patient är ett sätt att försäkra sig om att allt är riktigt

förstått Om tolk behövs längre tid än den bokade, försäkra dig om att det går bra både

för tolken och tolkförmedlingen Telefontolkning fungerar bra när det handlar om korta enkla ärenden. När barn

finns med rekommenderas att tolk på plats beställs.

Beställ telefontolk genom tolkförmedlingen Tolkförmedlare Nina Afram-Arhov Tel: 0470-414 06, fax 0470-137 87 E-post: tolk@kommun.växjö.se Öppettider: måndag – fredag 08.00 – 12.00, 13.00 – 17.00

Tolkförmedlingens telefontjänster Den som nyligen anlänt till Sverige och/eller inte kan tillräckligt med svenska, har rätt att få hjälp av en tolk i kontakter med olika myndigheter och samhällsinstanser i såväl tal som skrift. Tolkförmedlingen hjälper den som är kund att snabbt få en tolk med rätt kunskap för uppdraget. När den som inte kan svenska ska träffa myndighetspersoner är det myndighetens skyldighet att ordna tolk.

5

När du talar genom platstolk - tänk på – Det tar lång tid för tolken att översätta det du säger – Ge tolken tid att förbereda sig – Du behärskar sakfrågan och tolken språkfrågan – Tala i jag/du form direkt med personen. Undvik att tala genom någon. Tala

direkt till personen och använd tolken som ett instrument för kommunikation. – Använd enkla ord och begrepp – Undvik dialektala uttryck – Bli säker på att du uppfattar invandraren riktigt och vice versa – Tolken måste då och då slå upp ord i sin ordbok – Ge aldrig skriftlig information till tolken utan läs själv och låt tolken översätta.

Om tolken måste läsa själv blir han/hon dubbelt belastad och uppfattningen kan bli att informationen kommer från tolken och ej från dig.

Tolkförmedling Tolkförmedlingen i Växjö kan hjälpa till med översättningar till och från 24 olika språk. Idag servar tolkförmedlingen landsting, kommun, vårdcentraler advokater mm. Jourlistor finns utlagda på samtliga platser. Om du vill ha en egen lista med samtliga språk och telefonnummer kan du ringa; Kontaktperson: Nina Afram-Arhov Telefon: 0470-414 06 E-post: tolk@kommun.växjö.se Öppettider: måndag – fredag 08.00 – 12.00, 13.00 – 17.00 Gå till inledning 4. Råd och tips/nya svenskar a) Permanent uppehållstillstånd Den som har permanent uppehållstillstånd behöver inget arbetstillstånd. Migrationsverket utfärdar beviset om permanent uppehållstillstånd i form av ett märke som förs in i passet. Uppehållstillståndet gäller så länge man är bosatt i Sverige men själva beviset måste förnyas. Beviset gäller under passets giltighetstid och byts normalt varje gång innehavaren förnyar sitt pass. Migrationsverket återkallar det permanenta uppehållstillståndet om en utländsk medborgare flyttar från Sverige. De återkallar också uppehållstillståndet om någon fått det genom att lämna oriktiga uppgifter. b) Introduktion Nyanlända flyktingar, kan får hjälp med sin första introduktion i Sverige under 2-2, 5 år, beroende på förutsättningar. I detta ingår svenskundervisning, samhällsinformation och en första introduktion i arbetslivet. Kommunen upprätthåller täta och flexibla kontakter under den första tiden. Arbetsgruppen består av gruppledare och introduktionssekreterare. c) Svenska för invandrare, SFI SFI vänder sig till dem som har ett annat modersmål än svenska. För varje person upprättas en individuell handlingsplan och den enskilde får information och vägledning inför fortsatta studier eller arbete. Inlärningen av svenska sker utifrån de egna förutsättningar och behov. SFI har olika grupper och placeringen i lämplig

6

grupp sker beroende på den enskildes förkunskaper. Utbildningen har fyra steg (A-D) och det sista avslutas med ett nationellt test. Under utbildningstiden finns också möjlighet till praktik. Ny SFI-grupp startas var sjätte vecka. SFI - Akademikerspåret är en särskild möjlighet för invandrare med akademisk bakgrund. Intensivsvenska och avslutande studier vid Växjö universitet ger en snabbare väg in i det svenska samhället. Anmälan till all SFI-undervisning sker genom SFI-mottagningen på Komvux. d) Ekonomiskt bistånd Alla som vistas i kommunen har rätt till ekonomiskt bistånd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt. Den som ansöker om bistånd måste ha fyllt 18 år. I det fall personen går i gymnasieskolan är det föräldrarna försörjningsskyldiga upp till 21 år. Ekonomiskt bistånd är ett komplement till den egna inkomsten och andra ekonomiska förmåner. I första hand skall du tillgodose behovet genom egna inkomster och genom samhällets övriga bidragssystem (sjukpenning, pension, bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd mm). Tillgångar (bankmedel, aktier m m) eller kapitalvaror, som lätt går att säljas, måste först användas innan man har rätt till bistånd. Egen fastighet och bil är tillgångar som också kan påverka. Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst! Den som är arbetslös och frisk måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att man måste vara anmäld på arbetsförmedlingen samt aktivt söka och ta emot erbjudet arbete eller anvisad praktik. Den enskilde kan annars riskera att inte få något ekonomiskt bistånd. För den som varit arbetslös länge eller är under 25 år kan socialförvaltningen ställa krav på deltagande i praktik eller kompetenshöjande verksamhet. Om erbjudandet avvisas kan ansökan om försörjningsstöd avslås eller minskas. e) Medborgarskap För att bli svensk medborgare måste följande villkor uppfyllas: - Du måste kunna styrka din identitet (identitetskravet). - Du måste ha fyllt 18 år (åldersvillkoret). – Du ska ha permanent uppehållstillstånd. Kravet på permanent uppehållstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna. För medborgare i andra länder inom EES likställs ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst fem år med permanent uppehållstillstånd. – Du ska ha varit bosatt i Sverige i fem år, fyra år om du är statslös eller flykting. Om du är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare räcker det med två år (hemvistvillkoret). - Du måste ha skött dig bra i Sverige (skötsamhetskravet). Vid ansökan om svenskt medborgarskap begär Migrationsverket in uppgifter från Kronofogdemyndigheten (skulder), Försäkringskassan (underhållsskulder), Rikspolisstyrelsen (brott eller misstanke om brott) och Säkerhetspolisen (säkerhetskontroll). Det är Migrationsverket som prövar och beslutar om svenskt medborgarskap. Det kostar 1 500 kronor att ansöka om svenskt medborgarskap.

7

f) Mångfald Integration är en ömsesidig förändringsprocess, där alla människor efter sin förmåga gemensamt bidrar till samhällsbyggandet och formandet av en ny, gemensam värdegrund. Integrationsarbetet bejakar mångfald, ömsesidig tolerans och respekt för varandras ”olikheter” i det vardagliga Mötet. Integration strävar efter att skapa en harmonisk samhällsgemenskap som präglas av jämlika och berikande relationer mellan alla invånare. Målet är en kommun där våra efterkommande kan växa upp i trygghet, välstånd och med goda relationer mellan kommuninvånarna oberoende av etniskt ursprung. Mångfald är en blandning av alla våra olikheter, etnisk bakgrund, kön, Utbildning, ålder, trosuppfattning, sexuell läggning m.m. Mångfald är en möjlighet och utmaning där olikheter är en oändlig resurs för fortsatt positiv utveckling. Kronobergs läns kommuner är i likhet med de flesta av landets kommuner mångkulturella, där vår tids blandning av språk, kulturer, nationaliteter och trosuppfattningar blir en utmaning med oändliga möjligheter. Lagar och regler i Sverige och internationella konventioner säger att alla människor har samma värde, rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Trots detta är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade, Såväl i arbetslivet, som inom de politiska organen. Även med kvalificerade utbildningar har de ofta svårare än andra att finna arbete inom sina Yrkesområden. Det finns därför särskild anledning att aktivt arbeta för att bryta den rådande ordningen, som innebär slöseri med resurser, såväl mänskliga som ekonomiska. g) Flyktingar Flykting är i svensk juridisk mening den som fått asyl inklusive uppehållstillstånd i Sverige på grund av flyktingskäl. Begreppet flykting kompliceras av att man kan vara flykting enligt internationell rätt utan att vara det enligt svenska myndigheter, till exempel medan man är asylsökande. Familjeanknytningsfall är anhöriga till den som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av flyktingskäl. Kvotflyktingar är flyktingar som tagits ut av svenska staten i flyktingläger runt om i världen. De har uppehållstillstånd i Sverige från ankomstdagen. Flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige har samma rättigheter som alla andra svenskar när det gäller hälso- och sjukvård och bistånd från socialtjänsten. De har dessutom rätt till en hälsoundersökning på bekostnad av staten om de inte redan genomgått en sådan som asylsökande. Flyktingar har under den första tiden efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige kontakt med någon form av kommunalt flyktingmottagande. I detta ingår vanligen svenskundervisning, introduktion på arbetsmarknaden och viss hjälp med bostad. h) Asylsökande Asylsökande är den som sökt asyl i Sverige på grund av flyktingskäl och som väntar på att få besked från svenska myndigheter.

• Asylsökande registreras hos Migrationsverket. De har i allmänhet en särskild identitetshandling, SIV-kort, som intygar detta.

8

• Asylsökande barn har sedan 1 juli 1994 samma rättigheter till hälso- och sjukvård som barn med personnummer.

• Asylsökande betalar 50: - i vårdavgift när de remitteras till sjukhus eller specialistläkare från husläkare. I alla andra situationer betalar de samma avgift som övriga patienter i Sverige.

• Vid längre behandlingar bör möjligheten till utvisning, och därmed snart återvändande till hemlandet, beaktas.

• Vården av asylsökande betalas av staten via ett schablonavtal med landstinget. Klinikens kostnader betalas enligt särskilda rutiner via NVSO, där bland annat numret på SIV-kortet krävs.

Asylsökande får ekonomiskt bistånd av Migrationsverket och har därför kontakt med någon av dess kontor, på Migrationsverket. Handläggarna där ger också viss vägledning i det svenska samhället, men har små möjligheter att göra några större psykosociala insatser. De asylsökande har vanligen ingen kontakt alls med kommunernas flyktingmottagning eller socialkontor. Kommunernas övervakande funktion gäller dock även asylsökande barn varför kommunen ska kopplas in vid "Barn som far illa"-ärenden och vid missbruk. De asylsökande bor antingen i eget boende (EBO) eller på förläggning, men vanligen får de asylsökande ordna boendet själv om de har vänner eller släktingar som de kan bo hos. Asylsökande barn står utanför kommunernas barnomsorgsplaner, men är i allmänhet välkomna till kommunernas öppna verksamheter. Asylsökande barn i skolåldern har skolplikt och Migrationsverket ersätter de aktuella skolorna med ett schablonbidrag. Asylsökande har rätt till ett juridiskt biträde som bekostas av staten. Denne har som sin uppgift att hjälpa den asylsökande i asylutredningen och är därför en viktig samarbetspartner i intygsskrivande. i) Gömda flyktingar "Gömda flyktingar" är människor som sökt asyl i Sverige, fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, och valt att stanna kvar i Sverige illegalt. Gömda flyktingar står i princip utanför samhällets service. De har endast de begränsade rättigheter som alla som tillfälligtvis vistas i Sverige har. Detta innebär viss begränsad rätt till sjukvård; dvs. Akut vård men är ersättningsskyldiga för vårdkostnaderna. De inkluderas också i kommunernas övervakande verksamhet, och är i allmänhet välkomna till de öppna förskolorna. I övrigt står de utanför allt kommunalt bistånd. Många sjukvårdsinrättningar har dock valt att ta emot gömda flyktingbarn utan ersättning.

Gå till inledning

5. Funktionshinder Funktionshinder kan uppkomma efter såväl medfödda som förvärvade skador. Det finns både synliga och osynliga funktionshinder och här är bara några exempel på diagnoser som kan ge funktionshinder: Blödarsjuka, bröstcancer, astma/allergi, diabetes, njursjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar, mag./tarmsjukdomar, psykiska och

9

neuropsykiatriska sjukdomar, synskador, hörselskador, neurologiska sjukdomar samt muskelsjukdomar. Det visade sig att människor som är drabbade av osynliga funktionshinder har ofta svårare att klara sig i sitt nya land eftersom hans/hennes funktionshinder inte syns. Risken är att personen isolerar sig för att den inte klarar sina uppgifter på grund av sitt funktionshinder. T. ex om en person med ett funktionshinder som inte syns får en uppgift som den inte klarar på grund av sitt funktionshinder är risken stor att det kan bli ett dåligt bemötande från myndighets sida. Gå till inledning 6. Olika myndigheters insatser till personer med funktionshinder Kommunen: Färdtjänst, ledsagarservice, personlig assistans, bostadsanpassningsbidrag, hemtjänst, kontaktperson a)Färdtjänst: Person med ett funktionshinder som och har behov av färdtjänst ska vända sig till kommunen. Färdtjänst får den som har svårt att förflytta sig på egen hand eller har svårt att resa med allmänna kommunikationer. Kostnaden varierar i de olika kommunerna. b) Ledsagarservice: Är till för personer med funktionshinder som har svårt att på egen hand komma till och vara delaktig i aktiviteter på fritiden. I de flesta fall är ledsagning kostnadsfri. c) Personlig assistent (LSS): Är till för dem som har svåra funktionshinder och behöver ett personligt utformat stöd i vardagen. Det kan handla om personlig hygien, hjälp vid måltiderna, att klä på sig eller att kommunicera med andra. Detta som är våra grundläggande behov. d) Bostadsanpassningsbidrag: Är ett ekonomiskt bidrag för att täcka kostnader för individuell anpassning av en bostad så att den fungerar för en person med funktionshinder. Det kan handla om att bygga om ett badrum eller andra utrymmen i bostaden men också entréfunktionen till bostaden. e) Hemtjänst: Många vill bo kvar hemma även om förmågan att klara sig själv avtar. Hemtjänsten kan bestå av personlig omvårdnad eller andra dagliga sysslor som personen har svårigheter att klara av. I hemtjänsten arbetar undersköterskor och sjuksköterskor/distriktssköterskor.

10

f) Kontaktperson: En kontaktperson är en medmänniska som underlättar för en person med funktionshinder att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Kontaktpersonen skapar förutsättningar för delaktighet i samhällsgemenskapen. Den viktigaste uppgiften är alltså att medverka till en rikare fritid för den funktionshindrade personen och samtidigt öka dennes sociala nätverk. I ett kontrakt klargörs hur ofta man skall träffas och vilka aktiviteter som man ska göra tillsammans. Kontaktpersonen får ett förordnande för en överenskommen tidsperiod, vanligen ett år. Omkostnadsersättning och arvode utgår enligt gällande bestämmelser. Personer som tillhör LSS personkrets kan erhålla insatsen om behov föreligger och om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Insatsen är i de flesta fall avgiftsfri för den enskilde. Den enskilde eller dennes rättslige företrädare ansöker om insatsen hos kommunens LSS-handläggare. Ansökan ska helst vara skriftlig och på särskild blankett. Efter bedömning beslutar handläggaren om rätt till insatsen föreligger. Beslutet omprövas/övervägs regelbundet eller vid ändrade förhållanden. Om man får avslag på ansökan har man möjlighet att överklaga.

Mer information finns hos respektive kommun.

Alvesta kommun, Centralplan 1, 342 80 Alvesta, tel. 0472 – 150 00 e-post: klk@kommun.alvesta.se hemsida: www.alvesta.se Lessebo kommun, Box 13, 360 50 Alvesta, tel. 0478 – 125 00 e-post: kommunstyrelsen@kommun.lessebo.se hemsida: www.lessebo.se Ljungby kommun, Olofsgatan 9, 341 83 Ljungby, tel. 0372-78 90 00 e-post: kommunstyrelsen@kommun.ljungby.se hemsida: www.ljungby.se Markaryds kommun, Box 74, 285 22 Markaryds, tfn 0433-720 00 e-post: ks@kommunen.markaryd.se Hemsida: www.markaryd.se Tingsryds kommun, Box 88, 362 22 Tingsryds, tfn 0477-441 00 e-post: kommun@tingsryd.se hemsida: www.tingsryd.se Uppvidinge kommun, Box 59, 360 70 Åseda, tfn 0474/0481-47 000 e-post: ledningskontoret@uppvidinge.se hemsida: www.uppvidinge.se Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö, tfn 0470-410 00 e-post: info@kommun.vaxjo.se hemsida: www.vaxjo.se Älmhults kommun, Box 500, 343 23 Älmhults, tfn 0476-550 00 e-post: info@almhult.se hemsida: www.almhult.se

11

Landstinget: Nedan beskrivs verksamheter inom Habilitering/Rehabilitering, Hjälpmedel. De olika verksamhetsområdena finns inom Rehabcentrum och kan nås via landstingets växel 0470/58 80 00. Personer med psykiska funktionshinder ges i första hand insatser på olika enheter inom psykiatrin. Ytterligare information kring landstingets verksamhetsområden finns på hemsida (www.ltkronoberg.se) Habilitering/Rehabilitering - ett lagarbete Ett team består av olika yrkesgrupper ex arbetsterapeut, dietist, fritidskonsulent, habiliteringsassistent, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog samt administrativ personal. a) Barn- och ungdomshabilitering: Barn- och ungdomshabiliteringen är en länsövergripande verksamhet för barn och ungdomar upp till 18 år med varaktiga funktionshinder. Den vänder sig även till anhöriga och till andra viktiga personer i barnets/ungdomens närhet. Barn-och Ungdomshabiliteringen ska med kvalificerade tvärprofessionella insatser medverka till att barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder, och deras familjer, ska kunna delta i samhället utifrån sina förutsättningar och behov. Insatserna ska främja bästa möjliga kvalitet i ett livsperspektiv Barn-och ungdomshabiliteringen är till för personer upp till 18 år med:

• utvecklingsstörning

• neuropsykiatrisk problematik, autism, ADHD med betydande svårigheter i vardagen

• rörelsehinder

• vissa medicinska funktionshinder

• små och mindre kända diagnosgrupper med. varaktiga funktionshinder. De ger dessutom kompletterande insatser till Pedagogiska hörselvården och Syncentralen. Barnhabiliteringens uppgift är att i samverkan med anhöriga och personal i barnet/ungdomens närhet utveckla bästa möjliga funktionsförmåga hos barnet/ungdomen. De vill vi ge förutsättningar till en så god livskvalitet som möjligt för hela familjen. De samverkar även med andra verksamheter inom landstinget, med länets kommuner, specialpedagogiska institutet, intresseorganisationer m.fl. Habiliteringens insatser är kostnadsfria.

12

b) Vuxenhabilitering: Vuxenhabiliteringen är en länsövergripande verksamhet som vänder sig till vuxna och har ett medfött eller ett förvärvat funktionshinder som är omfattande. Funktionsnedsättning kan finnas inom ett eller flera områden. Vuxenhabiliteringen arbetar för att de som har ett funktionshinder, ska ha inflytande över sin livssituation och kunna utveckla sina förmågor och möjligheter. Det kan ex röra sig om att kunna kommunicera, personens rörelseförmåga, koncentration och uppmärksamhet, förmågan att fungera tillsammans med andra, personens fritid, hjälpmedelsbehov och hjälp med att leva med funktionshinder. Insatsen kan också vara att ge stöd till den funktionshindrades anhöriga. Insatserna ges antingen individuellt eller i grupp vid besök hos vuxenhabiliteringen eller i den enskildes dagliga miljö. För att komma i kontakt med vuxenhabiliteringen görs en ansökan som kan vara skriftlig eller muntlig. Läkare eller annan vårdgivare kan skicka en remiss. Alla vuxenhabiliterings insatser är avgiftsfria. I Växjö, Åbovägen 10, tfn 0470-58 80 00 I Ljungby, Köpmansg 18 tel 0372-58 50 00 c) Syncentral: En resurs för personer med synskada i Kronobergs län. Synskadad är den som på grund av sin synnedsättning har svårt att läsa vanlig text, röra sig utomhus eller sköta dagliga sysslor. Verksamheten vänder sig till alla personer med synskada – barn, ungdomar, vuxna och äldre. Här erbjuds bland annat träning och utprovning av hjälpmedel. Genom samtal ges information, stöd och vägledning inom olika områden. För att komma till Syncentralen behövs en remiss från ögonläkare. I Växjö, Åbovägen 10, tel : 0470-58 78 25 d) Pedagogiska hörselvård: Personer som är hörselskadade/döva eller har tinnitus erbjuds insatser via pedagogiska hörselvården. Verksamheten vänder sig till alla åldrar – barn/ungdomar, vuxna och äldre. Målet och syftet med insatserna är att öka kunskap och förståelse om funktionshindret för att bättre hantera vardagen med de begränsningar som funktionshindret för med sig. Dessa ges såväl individuellt som via gruppverksamhet. Verksamheten ger också stöd till familjen, personal eller andra som finns i den hörselskadades närmiljö. För att komma till pedagogiska hörselvården behövs remiss från lasarettens hörselvård eller öronläkare men du kan också själv ta kontakt. I Växjö, Åbovägen 10, tel: 0470-58 80 20 texttelefon: 0477-588 88 29

13

e) Tolkcentral: Att ha en grav hörselnedsättning/dövhet innebär svårigheter att kommunicera med hörande. Man måste då ha hjälp av tolk. Det finns flera tolkmetoder och de vanligaste är teckenspråkstolkning och skrivtolkning. Alla personer med hörselnedsättning/dövhet har samma rätt att anlita tolk oavsett var i länet man bor. Tolkservicen är kostnadsfri och tolken har tystnadsplikt. Tolken är bara närvarande för att göra samtalet möjligt, inte för att delta i detta. Att vara teckenspråkstolk innebär att man tolkar från talad svenska till teckenspråk och vice versa. Även anhöriga, arbetsgivare och myndigheter kan nyttja denna service. Alla tolkbeställningar sker genom tolkcentralen: 0470/58 88 22 texttelefon: 0470/58 88 29 Telia texttelefon förmedlar telefonsamtal mellan hörande och döva via nr 901 65. I Växjö, Åbovägen 10, tel: 0470-58 88 20 Texttelefon: 0470-58 88 29 f) Rehabiliteringsklinik: Rehabiliteringskliniken i Växjö är en länsresurs för rehabilitering efter sjukdomstillstånd med kvarstående funktionsnedsättningar. De tar emot patienter efter bl.a.

• stroke

• olika centrala och perifera neurologiska sjukdomar

• traumatiska hjärnskador

• multitraumata med hjärnskador, ryggmärgsskador, multipla frakturer efter trafikolyckor m.m.

• amputationer för protesutprovning och gångträning Målet är att via rehabiliteringsåtgärder uppnå funktionsförbättring med en så optimal och självständig livssituation som möjligt för brukare/patienter efter sjukdom eller skada. Verksamheten bedrivs som sluten vård, dagrehabilitering och öppenvårdsmottagning. För att komma till rehabiliteringskliniken som patient krävs remiss från läkare i öppen eller sluten vård. Det går också att komma efter egenremiss. I Växjö, J F Liedholmsv 14 Sant (Sigfridomr) tel: 0470-59 22 50 g) Hjälpmedelscentral: Hjälpmedelsförsörjningen i Kronobergs län är uppdelad mellan landstinget och kommunerna i Kronobergs län. Hjälpmedelscentralen ansvarar för samtliga hjälpmedel som faller inom landstingets ekonomiska betalningsansvar. Detta innebär samtliga hjälpmedel för barn upp t o m 18 år, samtliga elektriska rullstolar, kommunikation/kognitionshjälpmedel samt behandlings- och träningshjälpmedel. Avgränsningen gentemot kommunerna återfinnes i Regelverket, som gäller för hela Landstinget Kronoberg.

14

Vid hjälpmedelscentralen arbetar hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulenter, förrådspersonal och administrativ personal. I Växjö, Älgv 13, tel: 0470-58 86 60 h) Handikappenhet: Handikappenheten ingår i landstingets uppdragsavdelning och arbetar på uppdrag av handikapprådet. Landstingets handikappråd är ett samrådsorgan mellan handikapporganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda. Rådet arbetar med övergripande handikappolitiska frågor inom landstingets ansvarsområde. Ärende om enskilda personer behandlas inte inom rådet. Handikapprådet vill: • bidra till att skapa ett i alla delar tillgängligt samhälle för alla • bidra till att identifiera och undanröja hinder för delaktighet för

funktionshindrade • bidra till att förbättra bemötandet av personer med funktionshinder • bidra till att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder

förutsättningar för ett självständigt liv och bli betraktade som fullvärdiga medborgare med egenmakt

• bidra till att personer med funktionshinder ej diskrimineras • medvetandegöra handikapperspektivet, i såväl planerings- som

beslutsprocesser inom landstingets hela verksamhetsområde • verka för handikappolitiska satsningar inom landstingssektorn • vara opinionsbildare och bidraga med expertkunskap inom

landstinget • främja samverkan och samarbeta med andra aktörer på läns- region

och nationellt plan • vara remissorgan inom landstinget för handikappolitiska frågor • verka för ökade kunskaper i handikappfrågor inom landstinget • löpande utvärdera och följa upp inom området Handikappenheten: tel: 0470-58 63 31 och 0470-58 62 30. cathrin.edvardsson@ltkronoberg.se christina.nilsson@ltkronoberg.se Gå till inledning Arbetsförmedling - Rehabilitering a) Arbetslivsinriktad rehabilitering: Inom Arbetsmarknadsverket bedrivs arbetslivsinriktad rehabilitering av Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlingen Rehabilitering samt Arbetslivstjänster. Arbetslivstjänsters uppgift är att utföra uppdrag till arbetsgivare mot ersättning. Arbetslivsinriktad rehabilitering inom arbetsmarknadsverket är ett samlingsnamn för insatser för arbetssökande vid arbetsförmedlingen som har ett arbetshandikapp/funktionshinder, personer med nedsatt

15

arbetsförmåga på grund av sjukdom eller arbetssökande med andra särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen innebär stöd att finna, få och behålla ett arbete. Förutom tillgång till självservice behöver individerna oftast personlig service. Arbetsförmedlingens tjänsteutbud används i sin helhet inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Tjänster som är inriktade på arbetspraktik/arbetsprövning används i stor utsträckning såväl som individuell hjälp att söka arbete. Mer specialiserade tjänster som bedömning av arbetsförmåga, specialutredningar av arbetsförutsättningar, introduktion på arbetsplats samt arbetsplatsanpassning är viktiga tjänster för målgruppen. Af Rehabilitering har särskilda resurser för: -psykiska arbetshinder (Pa) -intellektuella arbetshinder (Ia) -socialmedicinska arbetshinder (Sm.) -synarbetshandikapp (Syn) -dyslexihandikapp (Dys) unga handikappade -utrednings- och vägledningsresurs -SIUS-konsulenter b) Lönebidrag: Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras ekonomiskt genom lönebidrag. Under vissa förutsättningar kan lönebidrag lämnas även för arbetshandikappad anställd. Den anställde ska ha lön och andra anställningsförmåner som följer av eller är jämförbara med kollektivavtal i branschen. Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetsförmedlingen, den anställde och den fackliga organisationen lägga upp en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska ha sådana inslag att den anställdes arbetsförmåga ges möjlighet att öka och på sikt innebära att lönebidraget inte behövs. Kompletterande utbildning, kamratstöd, arbetshjälpmedel är exempel på sådana inslag. Bidragets storlek påverkas av två faktorer: • lönekostnaden för den anställde • den anställdes arbetsförmåga Den bidragsgrundande lönekostnaden utgörs av bruttolönen inklusive sjuklön, semesterlön eller semesterersättning samt avgifter som ska betalas enligt lagen om sociala avgifter och premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar. Om den anställde har högre lön än 13.700 kronor (heltid) får inte den överstigande delen ligga till grund för bidraget. Beträffande arbetsförmågan måste arbetsgivare, arbetstagare och arbetsförmedling/arbetsmarknadsinstitut tillsammans komma fram till i vilken Omfattning den är nedsatt så att bidragsnivån kan fastställas. Det är viktigt att arbetsförmåga och funktionsnedsättning relateras till arbetets krav när bedömningen görs. Lönebidraget fastställs till ett belopp som gäller hela beslutsperioden. Särskilda regler gäller för vissa allmännyttiga organisationer. Ett första beslut om lönebidrag får omfatta högst ett år. Som regel får lönebidrag lämnas i högst fyra år. Ss Det är arbetsgivaren som ansöker om bidrag hos arbetsförmedlingen/ arbetsmarknadsinstitutet.

16

Förordningen om lönebidrag (SFS 1991:333), Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 1993:17) om lönebidrag, samt (AMSFS 1993:24) om fastställande av lönebikostnader vid beräkning av statsbidrag till arbetsgivare med mera. Ytterligare information kan fås via länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen rehabilitering som har kontor i Växjö och Ljungby. c) Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen: Stöd till hjälpmedel syftar till att underlätta för personer med arbetshandikapp att få anställning, starta egen verksamhet, delta i arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering. Stödet avser både individuella arbetshjälpmedel som beviljas person med arbetshandikapp och särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljas arbetsgivaren. Stöd kan lämnas för behov som framkommer under anställningens första 12 månader. Därefter har arbetsgivaren och/eller försäkringskassan ett särskilt ansvar. Stöd till hjälpmedel får även lämnas till person med arbetshandikapp som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, med undantag för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära skolväsendet. Stöd kan också lämnas för hyra av hjälpmedel om detta bedöms lämpligare än köp. Arbetsgivaren/anordnaren och den funktionshindrade kan vardera få stöd med högst 50 000 kronor. Stöd till datorbaserade hjälpmedel kan beviljas med ett högre belopp. Arbetsförmedlingen ska ha fattat beslut om stödet innan beställning eller hyresavtal träffas. Innan ett beslut om stöd avgörs skall berörda arbetstagarorganisationer ges tillfälle att yttra sig. Hjälpmedlet är stödmottagarens egendom vilken också ska svara för att hjälpmedlet förvaras på säkert sätt och se till att det omfattas av erforderliga försäkringar. Arbetsförmedlingen fattar beslut om stöd till hjälpmedel. Mer information fås av Arbetsförmedlingen. Alvesta : Blädingevägen 23, 342 32 Alvesta tel: 0771-416 416 Uppvidinge: Storg. 29, Box 21, 360 73 Lenhovda tel: 0771-416 461 Lessebo: Bruksg. 4, 360 50 Lessebo tel: 0771-416 416 Ljungby: Kungsg. 11, Box 162, 341 23 Ljungby tel: 0771-461 416 Markaryd: Kungsg. 34, Box 53, 28522 Markaryd tel: 0771-416 416 Tingsryd: Järnvägsg. 3, Box 114, 362 22 Tingsryd tel: 0771-416 416 Växjö: Kronobergsgatan 18, Box 199, 351 04 Växjö tel: 0771-416 416 Älmhult: Stortorget 10, Box 107, 343 22 Älmhult tel: 0771-416 416 Specialförmedlingar Växjö rehabilitering : Kronobergsgatan 20, Box 45, 351 03 Växjö tel: 0771-416 416 Ljungby rehabilitering : Kungsgatan 9, 341 30 Ljungby tel: 0771-416 416 Länsarbetsnämnden: Kronobergsgatan 20, Box 45, 351 03 Växjö tel: 0470-70 37 00 Hemsida: www.ams.se

17

Gå till inledning Försäkringskassan: Handikappersättning, Bilstöd, Vårdbidrag, Personlig assistans, Aktivitetsstöd, Sjukersättning, Rehabilitering, Arbetshjälpmedel Person med funktionshinder kan vända sig till försäkringskassan för att få reda på vilka förmåner man omfattas av och kan ha rätt till vid en varaktig sjukdom eller ett funktionshinder. a) Handikappersättning: Den som vid sjukdom eller funktionshinder behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder kan under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med juli månad det år man fyller 19 år. Det krävs att man behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sina vardagliga behov, sitt arbete, sina studier eller att man har betydande merkostnader. Funktionshindret måste ha uppkommit innan 65 års ålder och stödbehoven vara aktuella under minst ett år. För att avgöra frågan om rätt till handikappersättning sammanräknar försäkringskassan olika hjälpbehov och merkostnader. b) Bilstöd: Bidrag till bil kan sökas av den som på grund av varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det kan till exempel gälla den som är beroende av olika hjälpmedel för att kunna förflytta sig. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga medicinska tillstånd kan bidrag ges. Föräldrar som har ett funktionshindrat barn kan i vissa fall ha rätt till bilstöd om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet. Bilstöd kan även avse bidrag till annat transportmedel, som moped eller motorcykel. c) Vårdbidrag: Vårdbidrag är en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Vårdbidrag kan sökas av förälder som vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn. Ett krav är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att särskilda merkostnader finns på grund av barnets funktionshinder. Vårdbidrag kan erhållas redan när barnet är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Ersättningen räknas som en skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt men räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnaderna är inte skattepliktiga eller pensionsgrundande. Vårdbidrag kan erhållas helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels bidrag. d) Personlig assistans: Den som har svåra funktionshinder och behöver personlig assistans, har rättighet att få assistansersättning. Personlig assistans kan den få som behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra eller om den som behöver annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen.

18

Vid behov av personlig assistans för de grundläggande behoven mer än 20 timmar i veckan, beslutar försäkringskassan om assistansersättning. Är behovet av hjälp 20 timmar i veckan eller mindre, beslutar kommunen om rätt till personlig assistans. Regeringen beslutar varje år assistansersättningens timbelopp. År 2004 är det 205 kronor/timma. Vid särskilda skäl, till exempel den som behöver en assistent med särskild utbildning, kan utbetalas 191 kronor per assistanstimme.

e) Aktivitetsstöd: Den som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik eller verksamhet på datortek kan man få aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet är i regel lika stort som dagpenningen från arbetslöshetskassan. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassan kan ändå ha rätt till viss ersättning. Unga med funktionshinder som deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program i mer än tolv månader omfattas av särskilda regler. Det är Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen som anvisar de arbetsmarknadspolitiska program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet. f) Sjukersättning: Den som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Är arbetsförmågan nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan man få tidsbegränsad sjukersättning. Denna kan utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Det beror på i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt och möjligheter att försörja sig genom ett arbete. g) Rehabilitering: Försäkringskassan ska bedöma den enskildes behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna återgå till arbete. Om särskilda rehabiliteringsinsatser behövs, upprättas en rehabiliteringsplan. Försäkringskassan har ansvaret att samordna insatserna. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. En förutsättning är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan som är upprättad tillsammans med Försäkringskassan. Rehabiliteringsåtgärder som kan ge rätt till ersättning är till exempel arbetsträning under en period eller en utbildning som pågår högst ett år. h) Arbetshjälpmedel: Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsmiljön är anpassad till de anställdas förutsättningar och behov. Om det krävs hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen som inte kan anses ingå i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, finns möjlighet att få bidrag från Försäkringskassan. Både anställda, egna företagare och arbetsgivare kan få bidrag till hjälpmedel.

• En anställd som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att klara av arbetet eller behöver hjälp för att kunna återgå i arbete kan få bidrag till arbetshjälpmedel.

19

• Arbetsgivare kan få bidrag för anpassning av arbetsplatsen. Observera att bidrag kan lämnas till en person till och med månaden innan han fyller 65 år. Försäkringskassan i länet. Alvesta: Box 168, Parkg. 2, 342 22 Alvesta tel. 0771-524 700 Lenhovda: Box 4, Stortg. 29, 360 73 Lenhovda tel. 0771-524 700 Lessebo: Bruksgatan 4, 360 73 Lessebo tel. 0771-524 700 Ljungby: Box 306, Bergag. 4, 341 26 Ljungby, tel. 0771-524 700 Markaryd: Box 73, Drottningg. 18, 28522 Markaryd tel. 0771-524 700 Tingsryd: Box 136, S. Storg. 92, 362 22 Tingsryd tel. 0771-524 700 Växjö: Nygatan 20, 351 84 Växjö tel.0771-524 700 Älmhult: Box 30, Gotthards gata 5, 343 36 Älmhult tel. 0771-524 700 e-post: fk-hk.vaxjo@fk07.sfa.se hemsidor: www.g.fk.se www.forsakringskassan.se Gå till inledning

20

7. Lagar och regler samt tillsyn a) Socialtjänstlagen: Alla som inte själva kan tillgodose sina behov i det dagliga livet - eller få dem tillgodosedda på annat sätt - ska ha rätt till bistånd från samhället. Det slås fast i socialtjänstlagen. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att varje invånare får det stöd och hjälp den behöver. Socialtjänstens mål är att verka för att alla människor ska:

• ha ekonomisk och social trygghet

• kunna leva på lika villkor och

• aktivt delta i samhällslivet.

Socialtjänsten ansvarar bland annat för:

• omsorg och service

• upplysningar

• råd

• stöd och vård

• ekonomisk hjälp och

• annat bistånd.

Person med funktionshinder har självklart samma rätt till stöd från samhället som alla människor. Dessutom riktar sig vissa delar av socialtjänstlagen särskilt till människor med funktionshinder och ger dem rätt till extra stöd. Den som vill flytta till en annan kommun, men behöver varaktigt omfattande vård- och omsorgsinsatser till följd avsitt funktionshinder, kan ansöka om förhandsbesked i inflyttningskommunen. Förutsättningen är att man inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder nödvändiga insatser. Inflyttningskommunen ska behandla ansökan som om man vore bosatt i inflyttningskommunen. Att behoven är tillgodosedda i hemkommunen får inte påverka bedömningen av ansökan. Vid åtgärder som rör barn ska ansvariga alltid tänka på barnets bästa. Utredningar som initierats till skydd eller stöd för underåriga ska göras snabbt och vara slutförda senast inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl att förlänga utredningen för viss bestämd tid.

21

Bistånd enligt socialtjänstlagen ska ge de skäliga levnadsvillkor. Med bistånd menas:

• stöd för försörjning (försörjningsstöd) och

• bistånd för livsföring i övrigt. Stöd för försörjning (socialbidrag): Är ekonomisk ersättning. Det innebär bidrag för skäliga kostnader till livsmedel, kläder, hygienartiklar samt telefon- och TV-avgift. Ersättning för skäliga kostnader för bland annat boende och hushållsel kan också beviljas. Bistånd för livsföring i övrigt ska täcka övriga behov för en skälig levnadsnivå. Kommunen gör en individuell prövning av behoven. Det kan till exempel vara:

• rehabilitering

• assistans

• ledsagarservice

• kontaktperson

• hemtjänst

• särskilt boende för äldre och funktionshindrade Ansökan om bistånd görs hos kommunens socialnämnd eller motsvarande. Avslag på ansökan om bistånd eller missnöje med beslut av andra skäl kan överklagas. Ett överklagande ska: - vara skriftligt - vara ställt till länsrätten, men skickas till socialnämnden eller motsvarande - göras inom en viss tidsgräns. Om man är missnöjd med länsrättens beslut kan man överklaga det till kammarrätten. För att kammarrätten ska pröva saken, måste de först ge ett prövningstillstånd. Man kan få prövningstillstånd om: - det är viktigt att överklagandet prövas av högre rätt (för att veta hur lagar ska tolkas) - det finns en anledning till att ändra länsrättens beslut - det finns synnerliga skäl att överklagandet prövas Kammarrättens beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Regeringsrätten måste också först ge prövningstillstånd. Regeringsrätten är landets högsta domstol för förvaltningsfrågor. Regeringsrättens beslut kan därför inte överklagas. Särskilt för personer med funktionshinder

22

Möter man på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl betydande svårigheter i sin livsföring ska socialnämnden i kommunen enligt lag verka för möjligheter att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

• Sysselsättning

Socialnämnden i kommunen ska medverka till att man får en meningsfull sysselsättning.

• Bostad

Socialnämnden ska också medverka till att man ska få bo på ett sätt som är anpassat efter behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för de som till följd av betydande svårigheter i livsföringen behöver ett sådant boende.

• Anhöriga

Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående med funktionshinder. Tillsyn Länsstyrelserna Länsstyrelsen i respektive län har tillsynen över kommunernas socialtjänst inom länet. Den ska följa och kontrollera hur kommunernas socialnämnder tillämpar socialtjänstlagen. Länsstyrelsen ska också se till att kommunerna planerar för framtida behov av bistånd i form av hemtjänst eller boende med särskild service. Synpunkter på kommunens verksamhet kan meddelas till länsstyrelsen. Det kan vara om:

• en verksamhet inte fungerar

• dåligt bemötande

• bostäderna med särskild service inte uppfyller kraven

Socialstyrelsen Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet. Myndigheten ska följa och vidareutveckla den. Socialstyrelsen utfärdar också föreskrifter, allmänna råd och vägledningar för hur socialtjänstlagen ska tolkas. Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453).

23

b) LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger dem som har stora funktionshinder rätt till olika typer av stöd. Målet med dessa insatser är goda levnadsvillkor. Det kan vara till exempel assistans, korttidsvistelse utanför hemmet eller kontaktperson. LSS kompletterar andra lagar. Den som har rätt till insatser enligt LSS kan också ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS utesluter alltså inte stöd enligt andra lagar. Texten innehåller:

• Vem kan få insatser enligt LSS?

• Vilka insatser finns det?

• Vad är en individuell plan?

• Hur ansöker man om insatser enligt LSS?

• Hur överklagar man ett beslut?

• Vilken myndighet har tillsyn?

• Lagar och regler LSS lagen omfattar:

• Den som har omfattande och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder (som uppenbart inte beror på normalt åldrande) och

• behoven förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och

• därför har omfattande behov av stöd och service.

Den medicinska diagnosen är inte avgörande. Däremot ska funktionshindret i sig medföra stora svårigheter att klara av vardagsrutiner. Även psykiska funktionshinder kan orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan gälla:

• att tvätta sig

• att klä sig

• att kommunicera med andra

• att förflytta sig

24

• att få nödvändig träning eller behandling.

Den som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd anses alltid uppfylla dessa krav och omfattas därför av LSS. Det gäller även den som har betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder på grund av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Vilka insatser finns det i LSS? 1. råd och stöd 2. personlig assistans och assistansersättning 3. ledsagarservice 4. kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 8. familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Den som får insatser enligt LSS har också rätt att få en individuell plan upprättad. Planen ska göras tillsammans med personen och utgå från dennes behov, krav och önskemål. Den ska innehålla beslutade och planerade insatser från olika myndigheter. Syftet med planen är att se vilka insatser som behövs och underlätta samordningen mellan olika myndigheter. Kommunen har ansvarar särskilt för att samordna de insatser som tas upp i planen. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Ansökan om de flesta insatser enligt LSS hos kommunen. Gäller det råd och stöd ansöker man i regel hos landstinget. Den som får avslag på sin ansökan eller av andra skäl är missnöjd med beslutet kan överklaga detta.

25

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i varje län har tillsyn över de olika insatserna enligt LSS. Det innebär bland annat att länsstyrelsen följer upp och kontrollerar hur verksamheten fungerar. Länsstyrelsen kan undersöka sådant som inte går att överklaga. Det kan till exempel vara:

• hur en kommun handlagt ditt ärende

• bemötandet under handläggningen

• hur verksamheten fungerar (om det finns brister i en insats)

Socialstyrelsen har den centrala tillsynen över hur lagen tillämpas. Det innebär att socialstyrelsen följer och utvärderar verksamheten och tar initiativ till förändringar. Rätten till insatser enligt LSS regleras i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt i förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Här kan man söka lagtexterna. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att människor med funktionshinder ska få det stöd och den service de behöver. Den som inte omfattas av LSS kan rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen.

c) FN: s standardregler: Delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade i hela samhället. Det är grundtanken i FN: s standardregler. I 22 regler preciseras vilka förutsättningar som krävs för delaktighet och jämlikhet. Fn. standardregler ställer politiska och moraliska krav som den svenska regeringen står bakom. Alla i samhället: regeringen, myndigheter, kommuner, företag, organisationer med flera, har ett ansvar för att FN:s standardregler blir verklighet. Förenklad version Handikappombudsmannen har haft regeringens uppdrag att ta fram ett "basmaterial" om FN: s standardregler. I det materialet ingår en förenklad version av FN: s standardregler. Förenklingarna består i att de inledande avsnitten om reglernas tillkomst inte finns med. Språket är också mindre byråkratiskt. Alla regler och punkter finns dock med.

26

FN: s standardregler Förutsättningar 1. Ökad medvetenhet 2. Medicinsk vård och behandling 3. Rehabilitering 4. Stöd och service Huvudområden 5. Tillgänglighet 6. Utbildning 7. Arbete 8. Ekonomisk och social trygghet 9. Familjeliv och personlig integritet 10. Kultur 11. Rekreation och idrott 12. Religion 13. Kunskap och forskning 14. Policy och planering 15. Lagstiftning 16. Ekonomisk politik 17. Samordning 18. Handikapporganisationer 19. Personalutbildning 20 Nationell granskning och utvärdering

27

21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete 22. Internationellt samarbete Originalversion Den går att ladda hem i Word, pdf eller i rtf-format från www.ho.se Lättläst version LL-stiftelsen har tagit fram en lättläst version, som är anpassad för till exempel personer med utvecklingsstörning. Den går att ladda hem i pdf-format från www.ho.se FN:s standardregler på andra språk Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige (SIOS) har tagit fram information på olika invandrarspråk om FN: s standardregler. Informationen finns på 14 olika språk i form av en videofilm och en översättning av reglerna. Materialet beställs hos: SIOS, Bellmansgatan 15, 118 47 Stockholm, tel. 08-643 90 60, fax 08-643 90 68.

Gå till inledning

8. Handikappföreningar i Kronobergs län Att träffa människor som har drabbats av samma funktionshinder underlättar integration och ökar kunskapen. Sådana möjligheter finns genom de olika handikappföreningarna i Kronobergs län. Den som är osäker på vilken förening som är lämplig kan kontakta Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Handikapprörelsens Idé- & Kunskapscentrum är en administrativ samordningsorganisation som hela den samlade handikapprörelsen I Kronobergs län står bakom. Organisationens huvudsakliga mål är bl.a. att skapa/bibehålla en enad handikapprörelse med engagerade och kunniga representanter. Arbeta för att öka vår nåbarhet bland funktionshindrade i alla åldrar och med olika etnisk/kulturell bakgrund. Tel. 0470-71 10 50. E-post. info@handikappkunskap.se A) Handikapprörelsens Idé- & Kunskapscentrum är i grunden en ideell organisation: En organisation med egna stadgar men utan medlemmar i traditionell mening och uppbyggd som en nyttjanderättsorganisation. Det betyder att alla de handikappföreningar, på regional- och lokal nivå som är anslutna till riksförbund och som får statsbidrag via socialstyrelsen, har rätt till stöd och service.

28

Afasiföreningen i Kronobergs län (AFASI) Föreningen vill verka för: - att ge stöd till afatiker och deras anhöriga - gemenskap via träffar och utflykter - språkträning via samtal och studiecirklar - information om afasi - att förbättra afatikers villkor genom att påverka samhället Kontaktperson: Irmelin Carpenfelt

Nyhemsgatan 3 352 35 Växjö telefon: 0470-227 48

Astma- och Allergiföreningen i Kronobergs län Att informera och skapa sociala fora för våra medlemmar samtidigt som vi vill ge dem mera kunskaper inom sjukdomsområdet. Målgrupp: Alla med allergi och astmabesvär. Ordförande: Arne Hallström,

Nottebäck Fårbo 360 71 Norrhult,

telefon: 0474-410 40, mobil: 0709-320 286, fax: 0474-403 36,

E-Mail: arneh@mailbox.calypso.net Lokalföreningar: Ljungby: Ordförande: telefon: 0372-883 63 arb. Lars-Åke Långh E-mall: clarm.langh@pp.microbus.se Växjö: telefon 0470-458 40 Älmhult: Ordförande: Britt-Inger Folkesson telefon: 0476-128 10 E-Mail: britt-inger.folkesson@almhult.se

29

Attention Kronoberg - Att arbeta för att förbättra livssituationen för personer med

neuropsykiatriska funktionshinder. - Att stödja familjer med barn, ungdomar och vuxna med dessa funktionshinder

samt bevaka och tillvarata deras intressen. - Att skapa nätverk och stödgrupper i syfte att stötta funktionshindrade och

närstående.

Attention Kronoberg är partipolitiskt och religiöst obunden. Attention Kronoberg: c/o Studiefrämjandet

Kungsgatan 6B 352 33 Växjö

tel: 0734-034577, fax: 0470-76 29 29. E-Mail: attention.kronoberg@home.se Ordförande: Hans Nilsson

Kårevägen 37 360 51 Hovmantorp

Bröstcancerföreningen Viktoria i Kronobergs län (BCF) Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas ca 5 500 kvinnor av bröstcancer. Flertalet tumörer upptäcks av kvinnan själv. Föreningens syfte är att tillvarata bröstcancerbehandlades intressen genom: Kontakten kvinna till kvinna – någon att tala med Vi i Bröstcancerföreningen Viktoria är själva bröstcancerbehandlade och vet att det betyder så mycket att få tala med någon. Man kan därför med förtroende ta kontakt med vem man vill av våra kontaktpersoner. Även anhöriga är välkomna. Vi har genomgått utbildning för att kunna hjälpa dig. Ring och prata med någon av oss. Vi har tid att lyssna och vi har naturligtvis tystnadsplikt. Vill man komma i kontakt med alla någon av våra kontaktkvinnor, ring vår jourtelefon 0470-448 40 öppen dagar. Kontaktperson: Yvonne Lönndahl, Ö.Ringvägen 9, 352 40 Växjö Telefon: 0470-457 57, E-Mail: y.lonndahl@tele2.se Kansli: Trädgårdsgatan 12, 352 34 Växjö

30

Celiakiföreningen i Kronobergs län Svenska Celiakiförbundet är en intresseorganisation för oss som inte tål gluten, laktos, mjölkprotein eller sojaprotein. Organisationen är partipolitiskt oberoende och fristående från myndigheter och livsmedels- producenter. Vårt syfte är att människor med celiaki, dermatitis, herpitiformis, laktosintolerans eller allergi mot mjölkprotein och sojaprotein ska ha likvärdiga levnadsförhållanden som andra i samhället. Vi eftersträvar jämlikhet både vad gäller ekonomi och möjligheten att leva ett socialt aktivt liv. Svenska Celiakiförbundet sprider information och arbetar med opinionsbildning i frågor som är viktiga för medlemmarna. Att främja och föra ut resultat av forskning, att förbättra utbudet av ersättningsprodukter, att arbeta för noggrann livsmedelsmärkning och ekonomisk ersättning för våra medlemmars merkostnader är några av våra hjärtefrågor. Ordförande: Maria Eklund, Telefon: 0372-839 19 E-Mail: eklund.mia@telia.com

De Handikappades Riksförbund

DHR – De Handikappades Riksförbund är ett rörelsehinderförbund dit alla är välkomna. Vi ser till effekterna av ett handikapp, inte orsaken till det. Vi arbetar under mottot ”Öppna samhället” så att vi nå full delaktighet och jämlikhet. Länsdistriktets uppgift är att inom Kronobergs län för de funktionshindrades intressen enligt förbundet stadgar, handlingsprogram och beslut fattade på förbundsmöte och distriktsmötet samt förverkliga förslag och önskemål från avdelningar och enskilda medlemmar.

Ordförande: Arnold Lennartsson Grönaberg 2 340 36 Moheda telefon: 0472-780 11 mobil: 070-67 91 11 V. ordförande: Karl-Erik Johansson telefon: 0472-140 24 Distriktsstyrelse: DHR Kronobergs läns Distrikt, Västergatan 15, 3 tr, 352 31 Växjö telefon: 0470-486 87

31

Lokalföreningar: Alvesta: Karl-Erik Johansson, telefon: 0472-140 24, mobil: 070-685 89 71, E-mall: k-e.johansson@spray.se

Lessebo: Ove Bergkvist, telefon: 0478-107 25 Ljungby: Ella Andersson, telefon: 0372-120 33 Markaryd: Eva Teljebrant, telefon: 0433-108 90 E-Mail: dhr.eva.teljebrant@telia.com Uppvidinge: Marita Grahn, telefon: 0474-101 88 Växjö: Roland Karlsson, telefon: 0470-668 44, mobil: 073-027 38 72 E-Mail: 947066844@telia.com Älmhult: Sonja Mattsson, telefon: 0476-714 22

Demensföreningen i Värend Målsättning för Demensföreningen i Värend är: • sprida kunskap om demenssjukdomarna • värdigt gruppboende • meningsfull dagverksamhet • utbyggt anhörigstöd • utbildning av personal • utbildning av anhöriga Ordförande: Catherine Bringselius Nilsson

Elleholmsvägen 21 352 43 Växjö telefon: 0470-285 88

Kontaktpersoner: Yvonne Sand - Berglund, telefon: 0372-123 61

Ingvar Ekbäck, telefon: 0472-303 94

Majlis Svanberg, telefon: bost. 0478-401 65, arb. 0478-126 79

32

Diabetesföreningen Kronoberg Diabetesföreningen vill: * Vara med och påverka för att ha kvar kostnadsfritt insulin och hjälpmedel * Vara med och påverka för att vi har en bra diabetesvård i länet. * Deltaga i föreningens aktiviteter, som medlemsträffar med olika teman kring diabetes. Man får gärna ta med sig en anhörig. * Om man är barn eller förälder har vi en Barnsektion, som anordnar aktiviteter, som föräldraträffar och familjeaktiviteter. * Om man är mellan 18-25 år har Man möjlighet att arbeta i en ungdomssektion. Ordförande: Jens Johansson, telefon: 0470-801 91 Kontaktperson: Kerstin Landgren, tel. 0470 – 449 39, telesvarare Kansli: Västergatan 15, 352 31 Växjö, telefon: 0470-449 39 Lokalföreningar: Diabetesföreningen Kronoberg Omfattas av kommunerna: Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. Kontakt se länsförening. Diabetesföreningen Ljungby – Markaryd Omfattas av kommunerna: Ljungby och Markaryd Kontakt se länsförening.

Dövas förening i Kronobergs län (SDR) - att främja vård, forskning och utbildning av döva barn och ungdomar - att främja vård av behövande döva - att jämväl i övrigt arbeta för döva barns och döva vuxnas intressen såväl språkligt och kulturellt som socialt och ekonomiskt. - att verka i enlighet med Sveriges Dövas Riksförbunds mål och inriktning. Ordförande. Eric Odéen,

telefon: 90165/0470-229 59 eller 90165/0372-144 30 E-mall: df.kronoberg@sdrf.se eller eric.odeen@sdrf.se Kansli: Västergatan 15. 3 tr, 352 31 Växjö

33

Elöverkänsligas Förbund i Kronobergs län (FEB) Förbundet är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för dem som drabbats av elöverkänslighet, skadats av elektromagnetiska fält från till exempel bildskärmar, mobiltelefoner eller liknande miljöfaktorer. Förbundet har till uppgift att • ge stöd åt drabbade medlemmar • arbeta för skadade medlemmars medborgliga rättigheter • som medlemmar samla människor som vill stödja förbundets mål Ordförande: Anita Carlsson, Skir, Arnagård, 355 91 Växjö, telefon: 070-800 98, bost, 0470-72 25 36 arb. Kontaktperson: Majken Bäckstrand Telefon: 0470-636 48 E-Mail: beckstrand@telia.com Epilepsiföreningen i Jönköpings län Föreningens uppgift är att utgöra ett stöd för personer med epilepsi och deras anhöriga samt att verka för deras intressefrågor. Föreningen ska informera om epilepsi till allmänheten och till enskilda personer, ordna mötes- och studieverksamhet samt utveckla kontakt med myndigheter och organisationer beträffande medicinska och sociala frågor. Kontaktperson: Ingvor Aiha

tel. 0370-740 38 E-Mail: epilepsi.jkpg@spray.se Vidtar och främjar intressen för personer med epilepsi inom Jönköpings och Kronobergs län.

34

Föreningen Autism i Kronobergs län Föreningen är en intresseorganisation som arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande tillstånd genom att bland annat:

• sprida kännedom om och öka förståelsen för de svårigheter funktionshindret medför för dem och deras familjer

• verka för att undervisning, boende och sysselsättning anpassade för dem kommer till stånd

• skapa kontakt mellan föräldrar och personal

• deltaga i det internationella arbetet och följa och ge uppslag till forskning inom området

Ordf. Christina Lundgren, 0474-404 34, arb. 0470-58 75 50 Kansli: Västergatan 15, 352 31 Växjö

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Sydöstra regionföreningen Blödarsjuka karaktäriseras av att blodets förmåga att koagulera är nedsatt. Sjukdomens svåraste former leder i sin tur till allvarliga blödningar i bl.a. leder. FBIS har till syfte att verka för bättre vård och behandlingsmöjligheter samt att samla och sprida information som är till nytta för de blödarsjuka och deras anhöriga. Ordförande: Kent Danielsson Minnesotavägen 18 352 49 Växjö Telefon: 0470-658 01 E-Mail: ke.danielsson@telia .com

35

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) FSDB är en intresseförening för människor med grava syn- och hörselnedsättningar. Kombination av dessa funktionsnedsättningar gör att människor som drabbas av detta, ofta har svårt att kunna delta i samhällslivet och blir ofta isolerade. FSDB arbetar för att dessa människor, dels skall kunna komma ut och fungera i samhället på egna villkor, men också för att man skall kunna komma tillsammans och utbyta erfarenheter. Ordförande: Christer Nilsson telefon: 0470-221 48 mobil: 0709-311 311 Föreningen består av ett riksförbund och f.n. 12 lokalföreningar. Ofast består lokalföreningarna av ett eller två landstingsområden eftersom antalet medlemmar är begränsat i varje område. I Kronobergs län tillsammans med Kalmar län finns sedan i april 2003 en lokalförening som heter FSDB Öst.

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) FUB arbetar för: Alla människor har lika värde oberoende av begåvning. Därför skall - alla människor ska mötas med samma hänsyn och respekt samt ha rätt att få bestämma över sig själv och sitt liv. - alla utvecklingsstörda människor ha samma rättigheter och skyldigheter som andra och att utan extra kostnad har det stöd de behöver. - alla utvecklingsstörda människor ha rätt till gemenskap och delaktighet i samhället på sina villkor. Detta vill vi också verka för i det internationella samarbetet. Ordförande: Lars-Johnny Svensson, Billavägen 5 B tr 1, 360 43 Åryd, Telefon: 0470-77 42 27, mobil: 0733-91 14 98 E-Mail: lars-johnny.svensson@swipnet.se Distriktskansli: Västergatan 15, 3 tr, 352 31 Växjö Lokalföreningar: Växjö: Ordförande Kennerth Björn, Smedjegatan 10, 360 42 Braås,

36

Telefon: 0474-310 16, mobil: 070-62 92 711, E-Mail: 047430908@telis.com Ljungby- Ordförande Rita Graaf, telefon: 0372-220 06 Sunnerbo Tingsryd:

Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Kronoberg Patientföreningen för hjärt- kärl- och lungsjuka, vars kroniska sjukdomstillstånd klassas som funktionshinder, har som ett övergripande mål att alla som drabbats av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom skall få en god vård och en bra rehabilitering och även i framtiden kunna leva ett värdigt liv var i landet man än befinner sig! Vår hjärt- & lungskola ger hjälp till en livsstilsförändring som minskar risken till återinsjuknande samtidigt som man finner trivsel och gemenskap med andra i samma situation och med liknande problem och hinder. Ordförande: Lennart Karlsson Kansli: telefon: 0470-373 70 Lokalföreningar: Alvesta: telefon: 0472-105 35 Ljungby: telefon: 0372-133 00 Markaryd: telefon: 0433-103 32 Tingsryd: telefon: 0477-105 51 Uppvidinge: telefon: 0474-402 10 Växjö-Lessebo: telefon: 0470-488 83 Älmhult: telefon: 0476-143 28

Hörselskadades Distrikt HRF Hörselskadades Riksförbund är hörselskadades intresseorganisation som arbetar för: att tillvarata våra intressen-utifrån tanken utifrån om alla människors lika värde - för att gemensamt hävda vår rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden

att genom förenings-, informations-, kultur- och bildningsverksamhet verka för ökad hörselskadekunskap, säker kommunikation och gemenskap,

att initiera och stödja sådan forskning och utveckling som tillvaratar våra intressen att aktivt medverka i den internationella utvecklingen inom områden som berör

oss. att söka förebygga hörselskador samt

37

att samverka med andra organisationer som arbetar för handikappades intressen såväl inom som utom landet.

Distriktskansliet: Västergatan 15, 352 31 Växjö, tel: 0470-121 05 Kontaktperson: Elsie Claesson, tel. 0470-128 88, Föräldraföreningen: Monica Johnsson, telefon: 0472-193 47 Lokalföreningar : Alvesta: vice ordf.: Per-Olof Ask, 0472-120 57 Lessebo: ordf.: Bertil Engman, tel: 0478-107 44 Ljungby: ordf.: Hans Hemström, tel: 0372-141 90 Markaryd: kontaktperson: Ingrid Lindholm, tel: 0433-623 29 Tingsryd: finns ingen lokalförening, kontakta distriktet Uppvidinge:ordf: Lena Ekbring-Rindsäter, tel 0474-401 39 Växjö: kontaktperson: Sture Roos, 0470-126 43 Älmhult: ordf.: Åse Örnfeldt, tel: 0476-203 27

Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska sjukdomar, östra Kronoberg (IFSAP) IFSAP vill verka för en god vård och behandling av personer som drabbats av schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. Vara ett forum för schizofrena och andra med psykotisk sjukdom, deras anhöriga och vårdpersonal samt andra personer som vill främja föreningens syften. Påverka samhället och enskilda till en positiv syn på psykiska sjukdomar. Ordförande: Sölve Sjösten Segerstadsvägen 40 352 63 Växjö telefon: 0470-629 85 mobil: 070-637 16 25

38

IFS-Schizofreniföreningen, västra Kronoberg Föreningens målsättning:

Att samla personer med sjukdomen schizofreni, deras anhörig, vårdpersonal och andra intresserade. Att de som drabbats av schizofreni eller annan psykossjukdom skall bemötas med

samma respekt för sin integritet och sitt människo- värde som andra i samhället.

Att fördomar, okunskap och förutfattade meningar om dem som drabbats av

sjukdom skall skingras. Att stödja de drabbade och deras anhöriga i olika situationer.

Att verka för ökad kunskap om schizofreni och andra psykossjukdomar samt de

handikapp och funktionshinder dessa sjukdomar innebär. Att verka för en högkvalitativ vård och rehabilitering utifrån individens unika behov

och förutsättningar. Att arbeta för de funktionshindrade, efter exempelvis sjukhusvård, får stöd och

hjälp att bygga upp ett självständigt och meningsfullt liv ute i samhället. Ordförande: Birgitta Karlsson, Stenshult, Pl 2236, 285 91 Markaryd Telefon: 0433-161 06, Mobil: 070-744 54 22 E-Mail: birgitta-karlsson@mbox301.swipnet.se IFS – lokalen: Lagastigsgatan 39, 287 31 Strömsnäsbruk Ljungby: Kontaktperson: Lilian Gustavsson, telefon: 0372-127 82 Älmhult: Kontaktperson: Sylwie Lindengard, telefon: 0476-710 16

ILCO Kronobergs Länsförening Stomi och reservopererade ILCO Kronobergs Länsförening har i huvudsak två syften med sin verksamhet. För det första: - att underlätta medlemmarnas anpassning till den nya situation operationen

medfört. - Verksamheten inriktas på att ge hjälp och stöd åt opererade i deras

återanpassning till arbets-, familj- och fritidsliv. För det andra: - att väcka opinion och påverka samhällets åtgärder till förmån för medlemmarnas

intressen.

39

- Det gör vi genom upplysning till personal inom olika vårdyrken samt till elever vid gymnasieskolor och universitet, samt övriga skolor som så önskar, om hur det är att leva med stomi och om rehabilitering samt de hjälpmedel man behöver.

- Upplysning till övrig allmänhet om möjligheterna till ett aktivt liv även efter det man opererats.

Ordförande: Christina Christoffersson, Åkervägen 2, 342 33 Alvesta Telefon: 0472-141 19

E-Mail: chr.chr@ebrevet.nu

Kronobergs distrikt av Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) RTP arbetar för delaktighet och tillgänglighet i samhället för trafik-, olycksfalls- och polioskadade. Vi vill också stärka varandra så att varje medlem själv skall kunna påverka sin livssituation. RTP arbetar även med att förebygga skador samt stöder och initierar forskning som är till nytta för medlemmarna. Kontaktperson: Gunila Olsson Telefon: 0470-210 92 kansli: 0470-182 00 Lokalföreningar: Kronobergs lokalförening av RTP, Västergatan 15, 352 31 Växjö, tel 0470 – 182 00, omfattar samtliga kommuner i Kronobergs län. Kontaktperson: Ulf Söderström, tel. 0470-214 90, E-Mail: ulfsoderstrom@telia.com

Länsföreningen Kronoberg Cystisk Fibros RfCFs handlingsprogram redovisar vad föreningen skall arbeta för: att ge personer med cystisk fibros (CF) eller primär ciliär dyskinesi (PCD) stöd i behandlingen och hjälp till anpassning i samhället, att sprida information och kunskap om CF och PCD , att verka för ekonomiskt stöd åt vetenskaplig forskning, att upprätthålla kontakter med liknande organisationer i Sverige och utomlands. Ordförande: Roger Sjöberg Ulvabäcksgatan 14

40

341 31 Ljungby telefon: 0372-848 27 E-Mail: rabbit@tiscali.se

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) NHR länsförbundet arbetar för information och upplysning om neurologiskt sjuka och handikappade. Är en samarbetsorganisation mot lokalföreningar och landsting. NHR arbetar också för: • neurologiskt sjuka och handikappade samt deras anhöriga

• att bryta isoleringen och ge social gemenskap • att skapa ett samhälle för alla Ordförande: Lars Åberg Björholmsgatan 26 360 71 Norrhult telefon: 0474-411 86 mobil: 070-291 67 98 E-Mail: l.aberg@telia.com Lokalföreningar: Växjö – Värend: Gudrun Rydh S. Rosenbergsvägen 5 352 39 Växjö telefon: 0470-268 02 kansli: Västergatan 15, bv, 0470-241 40

Njursjukas Förening i Småland (RNJ) Njursjukas förening Småland är en regionförening inom Riksförbundet för njursjuka. Vi omfattar Jönköpings och Kronobergs län. Vi finns till för att stödja njursjuka, dialyserande och transplanterade samt deras anhöriga. Ordförande: Bo Jansson

Sågmästarevägen 27 352 50 Växjö telefon: 0470-649 62, bost, mobil: 070-206 49 62

E-Mail: bo.jansson@bredband.net

41

Parkinson Kronoberg Parkinson Kronoberg är en ideell förening vars medlemmar utgörs av parkinsonsjuka och deras anhöriga samt av personer som genom sitt arbete eller på annat sätt kommer i kontakt med Parkinsons sjukdom. 1. Medlemsvård och stödjande verksamhet 2. Informationsverksamhet mot alla parkinsonsjuka i Kronobergs län. 3. Upplysningsverksamhet mot allmänheten. 4. Utbildningsinsatser riktade till medlemmar och vårdpersonal. 5. Påverka myndigheter och beslutsfattare. Kontaktperson: Owe Wiberg, tel. 0472-135 20, E-Mail: owe.e.wiberg@swipnet.se Brita Liljegren, 0470-285 63. Lokalförening Växjö: Karin och Gunnar Larsson, 0470-74 28 12

Psoriasisföreningen i Kronoberg län (PSO) Föreningens syfte-ändamål-målgrupp: - att verka för goda livsvillkor för människor med psoriasis. Ordförande: Göran Lundell, tel: mobil: 070-225 83 81 E-Mail: goran.lundell@kommun.vaxjo.se Lokalföreningar: Ljungby ordf.: Bertil Andersson, tel: 0372-804 49

Reumatikerdistriktet i Kronobergs län Föreningens syfte är att stötta och hjälpa medlemmar i deras rehabilitering. Påverka myndigheter, landsting och kommuner, för att förbättra situationen för reumatiker i vardagen. Genom föreningarnas medlemsmöten ge möjlighet till social gemenskap och utbyte av erfarenheter. Kontaktperson: Elisabeth Ekström, tel. 0478-404 64, E-Mail: elisabeth.ekstrom@ebrevet.nu Lokalföreningar: Alvesta: Eva-Britta Fransson, telefon: 0472-780 30

42

Lessebo: Elisabeth Ekström, telefon: 0478-404 64 Ljungby: Linda Åhman, telefon: 0372-122 85 Uppvidinge: Birgit Johansson, telefon: 0474-340 69 Växjö: Kansli: telefon: 0470-729 227 Älmhult: Siw Nordin, telefon: 0476-300 55

Riksföreningen Hjärnkraft, Kalmar län Hjärnkraft arbetar för att människor med förvärvade hjärnskador ska få ett så bra liv som möjligt samt att närstående får det stöd de behöver. • Ingen ska betraktas som icke rehabiliteringsbar. Nästan alla kan bli bättre! • Den skadade ska ha rätt till optimalrehabilitering, så att han/hon kan leva ett så

innehållsrikt, självständigt och aktivt liv som möjligt. • Närstående är en resurs som ska stödjas. • Alla skadade ska få en sammanhängande rehabiliteringskedja med en ansvarig

samordnare. • Den skadade ska få ett värdigt boende och ett arbete eller en meningsfull

sysselsättning. • Hjärnkraft arbetar för att förhindra olyckor som orsakar hjärnskador, genom

förebyggande åtgärder samt stödjer forskning och utbildning inom området.

Ordförande: Rolf Dietmann, Fabriksgatan 29,1tr, 392 34 Kalmar telefon: 0480-292 84 och 0480-274 40 mobil: 070-428 01 37 E-Mail: hjkraftikalmar@telia.com

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka − Tillvara ta våra medlemmars intresse

− Arbeta för att mag- och tarmsjuka ska få ett drägligare liv

− Finnas till när någon behöver oss

− Förmedla kontakt mellan medlemmar

− Hitta det positiva i tillvaron

Kontaktpersoner: Karin Bondeson, tel: 0372-145 53, mobil: 070-524 01 95

43

Carin Fohlin-Axelsson, tel: 0477-240 35, mobil: 070-606 58 69

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Kronoberg (RSMH) RSMH arbetar för: Förbättra den akutpsykiatriska servicen Utveckla alternativa vårdformer Samhället måste ersätta kostnaderna för psykoterapi Glöm inte vardagsstödet och boendet Påverka fördomar med information Fortsätta påverka stat, kommun och landsting En förändrad syn på människor med psykiska problem En psykiatri med känsligt ansikte utan tvång Rätten till en drogfri vård Stopp för slentrianmässig användning av neuroleptika Rätt till information om neuroleptika och dess biverkningar Att tvångsmedicinering endast får ske då utebliven medicinering innebär

allvarlig fara för patientens liv eller hälsa Kostnadsfri tvångsvård

Ordförande: Evy Malm, Pl 3019, 287 92 Traryd, telefon: 0433-624 98 mobil: 073-904 67 92 Lokalföreningar: Alvesta RSMH Alvesta, Maritha P Svensson, Ängagårdsv. 8c,

342 31 Alvesta, telefon: 0472-137 02, arb. 0472-154 67 Ljungby Kansli RSMH, Paul Ronner, Helsingborgsv. 9, 341 33 Ljungby telefon:

0372-102 02, mobil: 070-545 10 27 Markaryd Evy Malm, Pl. 3019, 287 02 Traryd, telefon: 0433-624 98, mobil: 073-904 67 92 Tingsryd Bert Pettersson, mobil: 073-574 64 67, Lokal: 0477-181 27 Växjö Daniel Andersson, kansli: Seminarievägen 38, 352 38 Växjö, Telefon: 0470-281 36, E-mail: daniel.andersson@ rshm.vaxsjo

44

Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar i Kronobergs län (RBU) ro RBU kan hjälpa dig Vi kan gemensamt Hjälpa dig att få kontakt med föräldrar till barn med samma handikapp som ditt eget barn Skapa kontakt med myndigheter, habilitering, sjukvården osv. Sprida kunskap om handikapp RBU ordnar regelbundet fritidsaktiviteter och informationsträffar Medlemskap kan man få Som målsman till barn och ungdom med rörelsehandikapp Som själv är rörelsehindrad och fyllt 15 år Som vill stödja föreningens syfte Ordförande: Peter Holmqvist, Stenkulla, 360 40 Rottne, telefon: 0470-966 92, mobil: 070-608 23 61 Kansli: RBU i Kronobergs län, Västergatan 15, 352 31 Växjö Ungdomsstyrelsen: Monica Tengius, tel: 0472-721 21

STROKE- Föreningen Värend Vi arbetar med att förbättra livsvillkoren för dem som har drabbats av stroke och deras närstående. Och vi utövar påtryckningar för en bättre vård och rehabilitering. Vi vänder oss till Strokedrabbade, närstående, vårdpersonal, vårdavdelningar, intresserade eller bara stödjande – alla kan bli medlemmar. Kontaktperson: Börje Eneroth,

tel. 0470 – 625 94, E-Mail: ibd.be@bredband.net

Lokalförening: Älmhult: Margareta Forsander telefon: 0476-102 75

45

Synskadades Riksförbund SRF Kronoberg Föreningens uppgift består i att samla synskadade och föra en aktiv verksamhet och tillvarata deras intressen samt rättigheter och skyldigheter som synskadad i samhället. Distriktkansliet: Synskadades Riksförbund SRF Kronoberg,

Västergatan 15, 352 31 Växjö, tfn: 0470-292 24, E-Mail: srf.kronoberg@telia.com.

Ordförande: Asta Karlsson, M. Ljungbergsväg 25, 341 35 Ljungby,

tel: 0372–153 14, arb. 0470 –71 10 50, mobil: 070–296 32 03, E-Mail: asta4@spray.se.

Ombudsman: Tommy Andersson, tel: 0470-133 72. Våra lokalföreningar har motsvarande funktion på kommunalplanet. Alvesta: Ordf. Ulla-Britt Nilsson, tfn 0472-122 50 Lessebo: Ordf. Britta Ericsson, tfn. 0478-103 70 Ljungby: Ordf. Ulla Sjöö, tfn 037 261 107, sjobacken@telia.com Markaryd: Ordf. Per Söderström, 0433-123 78 Tingsryd: Distriktskansli: 0470-292 24 Uppvidinge: Ordf. Inge Lindh, 0474-404 15 Växjö: Ordf. Birgit Bergholm, 0470-803 72 Älmhult: Ordf. Rune Andersson, 0476-106 18 Unga Synskadade Småland - Blekinge Riksorganisationen Unga Synskadade (US) är landets intresseorganisation för synskadade ungdomar. I Sverige finns ca 1 600 registrerade medlemmar. Unga Synskadade Småland-Blekinge (US Små-Blek) är ett av landets åtta distrikt. I Små-Bleks distriktet finns ca 230 registrerade medlemmar. Medlemskap i organisationen beviljas den som fyllt 12 men ej 31 år och är synskadad. För att uppfylla medlemsvillkoren krävs också att man har så pass nedsatt syn att man inte får ta körkort enligt svensk lag. US har två huvudsakliga uppgifter. Den ena är att företräda synskadade ungdomars intressen gentemot politiker och myndigheter. Den andra är att anordna aktiviteter för föreningens medlemmar. Det kan vara allt från temakurser till sommarläger. Ordförande: Mikael Adolfsson,

46

Skognäsvägen1C 352 47 Växjö, tel: 0470-51 04 85

Kansli: Unga Synskadade Småland – Blekinge Sandgärdsgatan 23 352 30 Växjö Telefon: 0470-177 71 e-post: kansli@smablek.ungasyn.se

c) Handikapprörelsens stödpersoner:

Vad gör en stödperson? En stödperson skall vara en medmänniska som lärt sig lite om vad kris är och vad människor i kris behöver. Den ska kunna samtala med en människa som har hamnat i kris efter att ha fått ett funktionshinder eller där skadan/sjukdomen förvärrats. Stödpersonen kan, eftersom de själva har erfarenhet av sjukdom/funktionsnedsättning av liknande karaktär förstå och bekräfta de tankar och känslor som den hjälpsökande har. Stödpersonen är alltså ingen konkurrent till sjukvårdens kuratorer eller psykologer utan ett komplement till dessa grupper. Stödpersonerna har fått utbildning och i detta bl. a lärt sig att hänvisa vidare när de känner att de inte klarar av situationen. Stödpersonerna har naturligtvis tystnadsplikt. Hur får jag kontakt? Stödpersonerna är redo att ta emot dig som känner att du skulle vilja träffa en människa som liksom du, har ett funktionshinder. Kontakten mellan dig och stödpersonen förmedlas på lite olika sätt, men känner du dig tveksam kan du alltid ringa 0470-71 10 50. Kontakt kan också vidarebefordras genom sjukvårdens personal som kan hänvisa till handikapprörelsens kontaktpersoner. Den som söker kontakt med en stödperson kan vara anonym.

Gå till inledning 9. Invandrarföreningar Information om olika kulturer. Människorna som kommer från olika länder kan om sin kultur och sitt land. Om man vill lära sig mer om några kulturer kan man kontakta invandrarföreningar.

47

Här följer en lista över invandrar föreningar i Kronobergs län: Kultur föreningen Los Andes Sydamerica Kontaktperson: Elisa Roman c/o Elisa Roman Vintervägen 16 C 352 37 Växjö Telefon nr: 0470-763615 E-post: e_roman@bredband.net

Eritreanska familjeföreningen Kontaktperson: Bereketab Ghebrea c/o Bereketab Ghebreab Kringelvägen 4 B, 352 44 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-448 25 E-post. henok@bredband.net

Kroatiska föreningen Kontaktperson: Maria Basic c/o Maria Basic Påskvägen 21 352 60 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-622 35

Grekiska föreningen Kontaktperson: Stamatios Aliciotis Storgatan 52 352 36 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-621 57 Kansli, 0470-130 52

EFTSU Kontaktperson: Ermias Idris c/o Ermias Idris Ulriksbergspromena. 74 C 352 47 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-243 05

48

e-post: ermias.idris@bredband.net

Föreningen Irakiska Huset Kontaktperson: Afrah Al –Mensur c/o Afrah Al-Mensur Kollonivägen 46 352 46 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-238 19

Eritreanska Solidaritetsföreningen Kontaktperson: Kibreab Ghebremeskel Box 3299 350 53 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-390 19 e-post: kibbe.nebu@bredband.net

Centro cultural Boliviano Kontaktpersoner: Jorge Alvarez Francisca Berrano c/o Alvarez Jorge Åkervägen 38 352 61 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-635 56, Bostad,. 0470-239 62 Arbete, 0470-779741

Bosniska föreningen Lijljan Kontaktperson: Feko Pendek

Bokelundsvägen 17 A 352 48 Växjö

Bostad, 0470-749758 Kansli tel & fax, 0470- 241 58

Somalilandsförening Kontaktpersoner: Hassan Mohamed (kassör)

49

Ahmed Hussein c/o Ahmed Hussein Nydalavägen 10 C 352 48 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-287 39 e-post: muharam@hotmail.com

Föreningen Tahuantinsuyo Kontaktperson: Francisca Lupaca c/o Franscisco Lupaca Seminarievägen 43 A 352 38 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-180 23 Arbete, 0470-170 07

Föreningen Al Rasol Kontaktpersoner: Ahmed Chahrour Fadel & Abdellah C/o Ahmed Chahrour Vintervägen 18 C 352 37 Växjö Telefon nr: 0470-486 74, 070-4069187 0470-259 58, 0470-258 58

Arabiskt talande Kvinnoföreningen Kontaktperson: Dalala Abdelgani c/o Dalala Abdelggani Vintervägen 10 A 352 37 Växjö Telefon Nr.: 0470-103 67 e-post: dalala.abdelgani@hotmail.com

Irakiska kultur & ungdomsföreningen Kontaktperson: Sabah Al- Jaafer c/o Sabah Al- Jaafer Vasavägen 30 352 61 Växjö

50

Telefon Nr.: 0470-620 47 0736-224798 e-post: sabah_irak@hotmail.com

Växjö Somaliska föreningen Kontaktperson: Ahmed Osman c/o Ahmed Osman Klangensvägen 20 352 55 Växjö Telefon nr: Bostad, 0470-287 39 e-post: muharam@hotmail.com

Vänskapsföreningen med Latinamerika Kontaktpersoner: Atilia Ruiz Emilio Ruiz c/o Atilia Ruiz Päronvägen 14 352 61 Växjö Telefon nr: Bost. 0470-635 62 mobil 070-4156881

Grekiska föreningen Hellas Kontaktpersoner: Stefanos Papadopoulos Dimitrios Pandeliadis c/o Stefanos apadopoulos Hinnerydsvägen 10 287 32 Strömsnäsbruk Telefon nr: 0433-21069 0433-21484

Ungerska föreningen ”Orban Balazs” Kontaktperson: Maria Aracsy Vallmovägen 1 283 43 Osby Telefon nr: 0479-10625

51

Finska föreningen Kontaktperson: Eila Immonen c/o Eila Immonen Hovdingegatan 24 341 33 Ljungby Telefon nr: 0372-80531

Ungerska för. Petofi Kontaktperson: Domokos Bokor c/o Domokos Bokor Tegelbruksgatan 9 341 31 Ljungby Telefon nr: Bostad 0372-10089 Arbete 0372-66303

Albanska kulturföreningen Kontaktperson: Sahit Mehmetai Skolgatan 7 360 70 Åseda Telefon nr: Bostad 0474-10769 Arbete 0474-48750

Gå till inledning 10. Hjälporganisationer Kvinnojouren 0470-488 08 Mansjouren 0470-390 39 BRIS – barnens rätt i samhället, 0200-230 230 Röda Korsets telefonjour 0771-900 800 Jourhavande kompis, Röda Korsets Ungdomsförbund, för dig under 25 år, 020-222 444 Jourhavande präst, 112 Brottsofferjouren, 0470-456 94 Amnesty International 08-7290200 Gå till inledning

52

11. Migrationsverket Vill du veta mer om Migrationsverket se på deras hemsida: www.migrationsverket.se Gå till inledning 12. Referenslista: Växjö kommun Migrationsverket Integrationsverket Försäkringskassan Landstinget Kronoberg Riksdag och departement Handikappföreningarna i Kronobergs län Invandrarföreningarna i Kronobergs län Gå till inledning 13. Avslutning Hoppas att boken kommer att vara till nytta i ert arbete. Boken kommer att uppdateras regelbundet. Vi behöver därför hjälp att hålla boken aktuell så era synpunkter är alltid välkomna. Maila till: suzana.rovcanin@handikappkunskap.se Den som sammanställde boken är: Suzana Rovcanin Handikapprörelsens Idé- & Kunskapscentrum Västergatan 15 352 31 Växjö Tfn 0470 – 71 10 50 Fax. 0470 – 478 88 Hemsida: www.handikappkunskap.se Gå till inledning

53