RAPPORT 5163

Miljöintegrationi tillväxtarbetet

❜❜Det vore att göra kommande generationer en björntjänst att kräva att tillväxten upp-hörde. Det skulle inte leda vare sig till bättre välfärd eller miljö. Tillväxt och därmed människors köpkraft, behövs för att driva omställningen. Och omvänt – det är i omställningen som de riktigt stora möjligheterna till tillväxt finns.❜❜

Göran Persson,Sveriges statsminister,

16 september 1999

CD

Bredda perspektiven! – miljöintegration i tillväxtarbetet

Cd-skivan till höger innehåller följande material:

• Naturvårdsverkets rapport 5163’’Bredda perspektiven!’’ i pdf-format.

• NUTEK:s och Naturvårds-verkets skrift 6084 ’’Ekologiskthållbar tillväxt’’ i pdf-format.

• Naturvårdsverkets skrift 6075’’Miljöintegration’’ i pdf-format.

• Naturvårdsverkets skrift 8011’’Ny dynamik i det regionalamiljöarbetet’’ i pdf-format.

• OH-bilder/bildspel angåendepilotlänsprojektet i PowerPoint-format.

• Kortfilmen (15 minuter) ’’Bredda perspektiven! – en liten film om dialoger för håll-bar utveckling’’ i mpeg-format.

• Tre intervjuer angående tillväxtoch miljö med delprojektledar-na från Dalarna, Skåne samtVästerbotten (totalt ca 15minuter) i mpeg-format.

Öppna utforskaren och dubbel-klicka på ikonen för cd-skiva. Cd-skivans filer kan öppnas med Acrobat Reader, MicrosoftPowerPoint, Windows mediaplayereller Quick Time eller RealPlayer.

Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 StockholmTelefon: 08-698 12 00

Fax: 08-698 15 15E-post: kundtjanst@environ.se

Webbplats: www.environ.seISBN: 91-620-5163-6ISSN: 0282-7298

© Copyright: Naturvårdsverket 2001Produktion: ARALIA – konsult i trycksaker

Form & original: Ateljé Hunting Flower ABTryck: Danagårds Grafiska, 2001

Upplaga: 2 000 ex

3

Förord

R E G E R I N G E N U N D E R S T RY K E R i samband med utvärderingen av denförsta generationens tillväxtavtal (Ds 2000:7) hur viktigt det är att i detfortsatta arbetet lyfta fram jämställdhet och miljöfrågor som drivkrafter förutveckling och tillväxt. Utvärderingen visar att miljöintegration i stort setthar uteblivit och att miljö som drivkraft för tillväxt endast i liten utsträck-ning eller inte alls har tagits tillvara i tillväxtavtalsarbetet. Detta trots di-rektiv om att tillväxtavtalen ska medverka till en ekologiskt hållbar sam-hällsutveckling. I denna skrift ges exempel på hur miljöintegrationsarbetetkan underlättas och hur resultatet kan förbättras till kommande tillväxt-program.

Rapporten ”Bredda perspektiven! – miljöintegration i tillväxtarbe-tet” redovisar resultaten från ett pilotlänsprojekt som genomfördes undervåren 2001. Pilotlänen utgjordes av Västerbotten, Dalarna och Skåne ochprojektet leddes av Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket arbetar på olika sätt för en hållbar utveckling. Med denna idéskrift vill Naturvårdsverket bidra till att skapa en miljö-driven tillväxt via de regionala tillväxtprogrammen genom att tillvarata ochutveckla de regionala drivkrafterna för en hållbar tillväxt.

Målgrupp för skriften är i första hand de inom kommuner, länsstyrel-ser, regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan, näringsliv,universitet och högskolor som arbetar med regionala tillväxtprogram och vitror framför allt att de lokala och regionala partnerskapen kan finna skrif-ten intressant.

Föreliggande skrift har Naturvårdsverket tagit fram efter samrådmed Boverket, Riksantikvarieämbetet, NUTEK och Landstingsförbun-det/Svenska Kommunförbundet. Underlag till skriften har tagits fram avRegion Skåne, länsstyrelserna i Skåne, Dalarna och Västerbotten. Projekt-ledare har varit Ulrik Westman, biträdande projektledare Ingrid Hassel-sten, avdelningen för hållbar samhällsutveckling, enheten för strategiskmiljöplanering. För en komplett projektdeltagarförteckning se bilaga 10.

Stockholm i oktober år 2001Naturvårdsverket

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

4

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Innehåll

Sammanfattning 6

Summary 10

1. Inledning 17

Läsanvisning 19

2. Tillväxt och miljö 21

2.1 Hållbar utveckling 21

2.2 Miljömålen 24

2.3 Hållbar regional utveckling 26

2.4 Hållbar tillväxt 28

2.5 Miljödriven tillväxt 29

2.6 Mått på ekonomi - miljö - välfärd 31

2.7 Myter och hypoteser 34

2.8 Miljöskadliga subventioner 37

2.9 Miljöräkenskaper 38

2.10 Global Reporting Initiative (GRI) 40

2.11 Sustainable quality management (SQM) 41

3. Strategi för miljöintegration — Vägledning 43

3.1 Strategi för miljömässigt hållbara tillväxtprogram

– framgångsfaktorer och hinder 43

3.2 Organisation, kompetens och bemanning 47

3.3 Dialoger för hållbar utveckling 49

4. Metodik för miljöintegration — Vägledning 51

4.1 Programfasen 52

4.2 Genomförandefasen 55

4.3 Uppföljning och utvärdering 56

5. Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt 59

5.1 Kompetens och FoU 60

5.2 Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring 61

5.3 Kluster 63

5.4 Energi 64

5.5 IT och transporter 65

5.6 Bioteknik och genteknik 67

5.7 Livsmedel och landskap 69

5.8 Turism 73

5.9 Livsmiljö 75

5.10 Östersjöregionen 79

6. Goda exempel på miljödriven tillväxt 81

6.1 Bergeå Tvätt och uthyrning AB 84

6.2 Grövelsjöns Fjällstation STF 85

6.3 Insjöns väveri 86

6.4 Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens

närområde 87

6.5 Geunja – Samisk Fjällgård 88

5

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6.6 Etanolsatsning inom kollektivtrafiken 90

6.7 GreenZone 91

6.8 Svenska Träbroar 92

6.9 Sustainable Business Hub – Hållbar Affärs-

utveckling 93

6.10 Ekologiskt marknadscentrum i Skåne 94

6.11 EcoLean AB - förpackning baserad på krita 95

6.12 Gröna Linjen 96

6.13 100 % lokalt förnybar energi i bostadsområde,

Västra Hamnen, Malmö 98

6.14 Ecodriving – bilskolorna utbildar i ekonomiskt

körsätt 99

6.15 Vasikkavuoma slåttermyr 100

6.16 Hallandsmodellen 102

6.17 Fäbodsatsningen 103

6.18 Tradition och byggproduktion 104

6.19 Lunds kommuns arbete för miljöanpassade

transporter, LundaMaTs 105

6.20 Samhällsplanering för ett konkurrenskraftigt

centrum 106

6.21 Marknadsutveckling av miljöteknikföretag

i Östersjöområdet 108

6.22 IRIS Miljö - ett ”virtuellt miljösysteminstitut” 109

6.23 Kalkning av sjöar och vattendrag 110

6.24 Kvarntorp Kretsloppspark (KKP) 111

6.25 Framtidsfjäll 2000 112

6.26 Naturvård och guidningsverksamhet 113

6.27 Jungnerholmarnas industriområde 115

6.28 Ekologiska pannkakor 116

6.29 Ett hållbart Västerås 119

6.30 Projektet Olsbrenning, Norbergs kommun,

Västmanlands län 120

Bilagor 123

Bilaga 1. Checklista för projektägarens redovisning

av miljöunderlag för strukturfonder och

regionala tillväxtprogram 123

Bilaga 2. Metodik i korthet för integrering av

miljöaspekter 126

Bilaga 3. Strategisk miljöbedömning 128

Bilaga 4. Definitioner och förkortningar 130

Bilaga 5. Kort om klimatfrågan 138

Bilaga 6. Kort om genteknik 140

Bilaga 7. Regeringens syn på hållbar utveckling

och en god livsmiljö 144

ESDP – hållbar utveckling och en god

livsmiljö i EU 146

Bilaga 8. Kort om finansieringsmöjligheter 148

Bilaga 9. Mer information 152

Bilaga 10. Deltagare i projektet 154

Bilaga 11. Litteraturförteckning 157

Intervjuer

Miljöminister Kjell Larsson samt statsråd i Närings-

departementet, Ulrica Messing 18

Miljövårdsdirektör i Dalarna, Stig-Åke Svenson 24

Jämställdhetsdirektör i Dalarna, Britte-Marie Hedlöf 28

Länsarkitekt i Dalarna, Lars Ingelström 30

Landshövding i Västerbottens län, Lorentz Andersson 34

Länsarkitekt i Västerbottens län, Lars Nilsson 38

Chef för näringslivsavdelningen på länsstyrelsen

i Västerbotten, Leif Forsling 44

Miljövårdsdirektör i Västerbotten, Lennart Mattsson 46

Jämställdhetsdirektör i Västerbotten,

Margareta Berggren 48

Regionchef i Företagarnas Riksorganisation i Väster-

botten, Torbjörn Halvardsson 52

Länsantikvarie i Västerbottens län, Jan Sundström 56

Näringslivsexpert på Länsstyrelsen i Skåne,

Maria Lindegren 60

Företagarna och partnerskapet i Skåne,

Sten Hermansson 65

Länsexpert miljöskydd, Länsstyrelsen i Skåne län,

Harald Arnell 68

Innehåll _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Sammanfattning

Den här rapporten ger förslag på hur man kan åstadkomma miljöintegration ide regionala tillväxtprogrammen. Med miljöintegration menas här att miljö-kompetens och miljöförutsättningarna finns med från början och genomsyrarhela avtalsarbetet. Det berör såväl organisation och bemanning som metodikoch samarbetsformer. Det innebär att miljöförutsättningarna beaktas och till-varatas så att miljöskadliga insatser undviks samtidigt som miljödriven till-växt prioriteras. I kapitel 3 Strategi för miljöintegration behandlas närmarevad det innebär för processfrågorna och i kapitel 4 Metodik för miljöintegra-tion behandlas själva arbetsgången.

De regionala tillväxtprogrammen innebär en möjlighet att skapa förutsätt-ningar för en miljömässigt hållbar regional utveckling genom att lyfta frammiljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. En grundförut-sättning för att kommande tillväxtprogram ska styra den regionala utveck-lingen mot en miljömässigt hållbar inriktning är att miljöperspektivet finnsmed från starten och integreras i tillväxtprogrammets olika delar. Genomatt ta in miljöaspekterna från början och tillvarata miljön som en positivdrivkraft minskar risken för att miljö kommer in som en restriktion i slutet.

Att integrera miljö och hållbar utveckling i det regionala utvecklings-arbetet, som exempelvis i de regionala tillväxtprogrammen, är ett långsik-tigt förändringsarbete. Det innebär att en ny fråga förs in på en gammalarena med inarbetade strukturer. Det handlar om att bryta mönster ochtraditioner, överbrygga kulturskillnader och bygga nya kontaktvägar. Dethandlar också om att skapa grundläggande förutsättningar genom kompe-tensuppbyggnad och genom att etablera nya arbetssätt.

Den önskvärda miljöomställningen förutsätter engagemang och mo-tivation från många aktörer och då krävs en stor öppenhet för dialog ochkommunikation. Diskussioner om hållbar utveckling kan ge en bas för ge-mensam förståelse vad gäller såväl miljöaspekter som ekonomiska och so-ciala aspekter. I arbetet med de regionala tillväxtprogrammen kan partner-skapen fungera som en lämplig arena för dialoger om hållbar utveckling.

Tillväxt och miljöI kapitel 2 redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxt ochmiljö. I det framtida arbetet med de regionala tillväxtprogrammen anser6

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

❜❜Jag tror att håll-bar utveckling kommer att vara en av de starkaste drivkrafterna i ekonomin under 2000-talets första årtionden.❜❜

Göran Persson,Sveriges statsminister,

16 september 1999

Naturvårdsverket att begreppet hållbar tillväxt bör få ett tydligt innehållsom överensstämmer med begreppet hållbar utveckling, innefattandeekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter på jämbördig nivå.

I den regionalpolitiska propositionen (2001/02:4) sägs att de regionalatillväxtprogram som nu föreslås, som en fortsättning på tillväxtavtalen, äravsedda att utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regional ut-veckling samt ”Att främja en hållbar regional utveckling innebär att prio-ritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter mellan de ekono-miska, sociala och ekologiska perspektiven. Det handlar om att hitta hel-hetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingenmot en mer hållbar samhällsutveckling.”

Strategiförslag för miljöintegrationUtifrån erfarenheterna från första generationens tillväxtavtal har viktigaförutsättningar för en god process lyfts fram och ett förslag till strategitagits fram. Inför kommande tillväxtprogram är det viktigt att i god tidskapa förutsättningar för att uppfylla regeringens intentioner om hållbartillväxt. En grundförutsättning är tydliga och kraftfulla styrsignaler fråncentral nivå genom hela organisationen för de regionala tillväxtprogram-men. Det är också av stor vikt att det genomförs breda utbildningsinsatserangående hållbar utveckling, miljödriven tillväxt och regional utvecklingför alla som kommer att involveras i arbetet för att skapa motivation ochinsikt om hur de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen kan förenas itillväxtprogrammen. En annan grundläggande förutsättning är en organi-sation och balanserad bemanning som säkrar kompetens och utrymme förmiljö och sociala frågor i samtliga grupper, från första början, på alla nivåer.Slutligen är det centralt att själva processen i sig ger utrymme för miljöper-spektivet.

Här följer det förslag till strategi för miljöintegration som pilot-länen tagit fram inom ramen för projektet.

• Tydligare och kraftfullare styrsignaler om krav på miljöintegration idirektiven till nästa omgång tillväxtprogram.

• Kraftfullt positivt stöd från ledningen i programansvarig länsorganisa-tion

• Löpande förankring

• Engagera känd person för ökat genomslag bland olika aktörer

• Engagera företag, framförallt de miljömässigt proaktiva, och arbetaaktivt så att små och medelstora företag deltar i processen

• Integrera miljöfrågorna i tillväxtprogrammet

• Skapa en tvärsektoriell organisation för tillväxtprogramarbetet och av-sätt mer tid och resurser 7

Strategiförslag för miljöintegration _____________________________________________________________________________________________________________________________________

• Förbättra dialogen och samarbetet mellan miljöfunktionen ochfunktionen för regional utveckling

• Säkra miljökompetensen vid bemanningen av organisationen

• Utbilda och informera i miljödriven tillväxt och miljömässigt hållbarutveckling

• Lyft fram goda exempel

• Förbättra information och stöd samt öka kraven på projektsökareavseende miljö

• Utveckla verktygen för miljöintegration

Förslag till metodik för miljöintegrationI arbetet med de regionala tillväxtavtalen har pilotlänsprojektet utvecklaten metodik för miljöintegration i tillväxtavtalsprocessen. I arbetet med deregionala tillväxtprogrammen föreslås ett proaktivt förhållningssätt. Verk-tyget ska på så sätt bidra till att programmen genomsyras av miljöaspekter,dels genom att bana väg för projekt för miljödriven tillväxt och dels genomatt sålla bort miljöskadliga projekt. I metodiken finns inslag av strategiskmiljöbedömning i moment där resultatet stäms av mot regionala miljömåloch åtgärdsstrategier.

Genom att miljöförutsättningarna lyfts fram initialt och tas med genomhela processen med tillväxtprogramarbetet ökar förutsättningar för att miljö-faktorerna kan tillvaratas som möjligheter till miljödriven tillväxt och där-igenom stimulera en hållbar regional utveckling. Tanken är att strategieroch åtgärder redan från början får en inriktning och utformning som främ-jar en miljömässigt hållbar regional utveckling och samverkar med åtgärds-strategierna för de regionala miljömålen. I inventeringsskedet är det vik-tigt att ta fram relevant miljöunderlag inte minst avseende resurs- ochkompetensbasen i företag och samhället i övrigt för att belysa de regionalaförutsättningarna och möjligheterna för miljödriven tillväxt inför det sena-re analysskedet. Miljöunderlaget bör omfatta såväl miljö- och hälsoskyddsom natur- och kulturmiljö. Detta följs sedan upp i programskedet genomatt miljöförutsättningarna tas till vara som en tillväxtfaktor. Insatsområdenoch åtgärdsprogram bör stämmas av mot de regionala miljömålen så att debidrar till måluppfyllelse och inte motverkar utvecklingen för ett hållbartsamhälle. Respektive projektansökan bör miljöbedömas utifrån en checklistapå fastställda kriterier för att sålla bort miljöskadliga projekt och därigenomundvika statligt stöd till miljöskadlig verksamhet. Slutligen bör resultatetav genomförda projekt/aktiviteter stämmas av mot de regionala miljömå-len vid utvärderingen.

8

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Sammanfattning

Exempel på insatsområdenmed potential för miljödriven tillväxtVid Naturvårdsverkets genomläsningar av landets samtliga tillväxtavtalidentifierades några vanligt förekommande områden där potentialen förmiljödriven tillväxt är stor men som sällan tillvaratogs i avtalstexterna. Irapporten, kapitel 5, ges exempel på komponenter i insatsområden somkan bidra till en miljödriven tillväxt och bevarande och utveckling avnatur- och kulturmiljön. De tio områden som identifierades var följande;Kompetens och FoU, Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring,Kluster, Energi, IT och transporter, Bioteknik och genteknik, Livsmedeloch landskap, Turism, Livsmiljö och Östersjöregionen. I kapitel 6 redo-visas 30 exempel på miljödriven tillväxt som är tänkta att mer konkretillustrera de olika områdena ovan.

9

Exempel på insatsområden _____________________________________________________________________________________________________________________________________________

❜❜Den nya tekniken sparar inte bara jordens naturresurser, utan också pengar åt företag, enskilda och samhälle efter-som t.ex. energisnål utrust-ning är billigare i drift. Den är en motor för en sund ekonomisk tillväxt och nya jobb i företagen.❜❜

Göran Persson,Sveriges statsminister,

16 september 1999

Summary

The Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) promotes sustain-able development in a number of different ways. By publishing this com-pendium of ideas, SEPA wishes to contribute to the creation of environ-ment-driven growth via the regional growth programmes. Harnessing anddeveloping existing regional driving-forces will further sustainable growth.

The compendium’s primary target group is people working withinmunicipalities, county administrative boards, regional autonomous bodies,municipal cooperative bodies, the business sector, as well as universitiesand colleges, who are involved in regional growth programmes. We believethat local and regional partnerships will find the compendium particularlyuseful.

The compendium has been compiled in consultation with the Na-tional Board of Housing, Building and Planning, the National HeritageBoard, the Swedish Business Development Agency (NUTEK) and theSwedish Federation of County Councils/Association of Local Authorities.Background material for the compendium has been compiled by RegionSkåne and the county administrative boards of Skåne, Dalarna and Väster-botten. Ulrik Westman and Ingrid Hasselsten, from the Strategic Environ-mental Planning Section within SEPA’s Sustainable Development Depart-ment, have been project manager and assistant project manager respec-tively.

Background to the reportThe Swedish Government introduced a new regional industrial policy in1998. Based on the prevailing conditions of each individual region, the aimof the policy is to stimulate sustainable economic development that willspawn more companies and help existing enterprise expand, hence creat-ing more jobs for both men and women. Growth will also safeguard genderequality and ecological sustainability. At the same time, regional growthagreements were also introduced to facilitate implementation of the newpolicy. The county administrative boards and autonomous bodies in thosecounties involved in a pilot scheme to test a new regional allocation of re-sponsibility will initiate, drive forward and coordinate work with the agree-ments on the regional level. More efficient cooperation and coordinationamong sectors and actors whose task it is to promote growth and employ-ment is the aim of the growth agreements. The business sector is being10

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

invited to take an active role and exert considerable influence on the word-ing of the agreements. The intention is to increase local and regional in-fluence on national policy and to make state resources earmarked forgrowth and employment more flexible.

The regional growth agreements have been inspired by the EU Struc-tural Funds Programme. The growth agreements are also programme-orientated. The first phase of regional growth agreements was developedin all counties during 1998-1999. In the next phase, 2004-2007, the growthagreements will be renamed growth programmes. More information aboutthe growth agreements is available of the Ministry of Industry, Employ-ment and Communications’ website at www.tillvaxtavtal.gov.se/english

In its evaluation of the first generation of growth agreements, theGovernment emphasises the importance of future efforts focussing ongender equality and environmental issues as driving-forces behind growthand development. The evaluation shows that hardly any environmentalintegration has taken place and that only marginal use of the environmentas a driving-force of growth has been made during the course of the work.This is in spite of issued directives stating that the growth agreementsshould contribute to ecologically sustainable development.

This report offers proposals for how environmental integration maybe achieved within the regional growth programmes. “Environmentalintegration” implies that environmental competence and environmentalprovisos are present from the outset and pervade all the work done inassociation with the agreements. This affects the organisation and staffingas well as methodology and forms of cooperation. It implies that environ-mental conditions are taken into account and utilised to avoid environ-mentally harmful activities and to allow environment-driven growth totake precedence.

The regional growth agreements provide scope for creating condi-tions for environmentally sustainable regional development by emphasiz-ing environmental issues as a driving-force of development and growth.For forthcoming growth programmes to be able to guide regional develop-ment towards environmental sustainability, the environmental perspectivemust be considered from the outset and integrated in the different parts ofeach growth programme. By considering environmental aspects from thebeginning and utilising the environment as a positive driving-force, therisk of the environment becoming a stumbling-block in the final stages isminimised.

Integrating the environment and sustainable development intoregional development work, for example into the regional growth pro-grammes, is a long-term process of change. It means a new issue is beingbrought into an old arena with its ingrained structures. It is a question ofbreaking patterns and traditions, bridging cultural differences and buildingnew avenues of contact. It is also a question of creating basic prerequisitesby building up competence and by establishing new working methods. 11

Bckground to the report ________________________________________________________________________________________________________________________________________________

The desired environmental realignment requires commitment andmotivation from many actors and this in turn necessitates wide-rangingtransparency to enable dialogue and communication. Discussions onsustainable development can form a platform of common understanding asregards both environmental as well as economic and social aspects. Theregional partnerships that are part of the growth agreements can functionas suitable fora for dialogues on sustainable development

Efforts to develop the ecologically sustainable component of thegrowth agreements need to be strengthened and intensified. For thisreason, the Government appointed the counties of Dalarna, Västerbottenand Skåne as so-called pilot counties so that ecological sustainability canbe better integrated into the regional growth agreements. The pilotcounties were given the task of developing methods for how the ecologicalperspective can be incorporated both in the growth agreement process andin the various action programmes. This task also included disseminatingthe experience they gained to other counties and regions.

The long-term goals of the pilot county scheme are:

• to create greater local and regional commitment to how we shapesustainable growth.

• to make the environment an integrated part of regional economic effortsto promote a sustainable development of society.

The short-term goals of the pilot county scheme are:

• to ensure that environmental aspects are clearly integrated into the nextphase of growth programmes.

• to increase awareness of the environment as a growth factor.

The aim is for the experiences from the pilot project to improve theintegration of environmental issues into all parts of the growth programme.The work is not only expected to influence the development of the nextphase of agreements/programmes, but it may also already be having aneffect in other counties during the current phase. The pilot scheme wasrun during the spring of 2001, primarily in the form of five workshops.Considerable importance was attached to intersectoral dialogue among thevarious disciplines.

The scheme has focused on the environmental dimension of sustain-able development in accordance with the allocated task. This primarilyrefers to the environmental issues covered by the 15 national objectives forenvironmental quality and the strategies presented in the GovernmentBill, Swedish environmental objectives – targets and action strategies(2000/01:130). For the growth initiative to promote sustainable develop-ment in society to the full, however, the social dimension must also beinterwoven. This report only mentions the social aspect in general termsbut since the proposed concept is relatively general, it could also be usedas a basis for social integration. 12

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Summary

Growth and the environmentThis report summarises the broad concepts of growth and the environ-ment. The Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) believesthat future regional growth agreements should give sustenance to sustain-able development, in line with the generally accepted concept of sustain-able development comprising economic, social and environmental aspectson an equal footing.

The Government Bill on Regional Policy (2001/02:4) states that theproposed regional growth programmes, as a pre-condition of the growthagreements, are intended as the basis of long-term efforts towards sustain-able regional development and ”to promote sustainable regional develop-ment implies allocating priority to political solutions which produce syn-ergy effects between economic, social and ecological aspects. It is a ques-tion of finding holistic solutions that guide the direction of regional deve-lopment towards a more sustainable development of society.

Proposed environmental integration strategyBased on experience from the first generation of growth agreements, im-portant conditions for a good process have been emphasised and a pro-posed strategy has been drafted. Prior to forthcoming growth programmes,it is important to create the conditions for fulfilling the Government’sintentions regarding sustainable growth in good time. A basic premise is tosend clear and powerful signals from the central level to all parts of orga-nisation for regional growth programmes. It is equally important to imple-ment broad training initiatives regarding sustainable development, en-vironment-driven growth and regional development for all those who willbe involved in the work, in order to motivate and provide insight into howthe economic, environmental and social objectives can be reconciled in 13

Growth and the environment ____________________________________________________________________________________________________________________________________________

FOTO: MARIE BLOMÉ.

the growth programmes. Another basic premise is an organisation andbalanced manning that safeguards competence and provides scope forenvironmental and social issues in all groups, from the very outset, on alllevels. Finally, it is of central importance that the actual process itselfshould provide scope for the environmental perspective.

The proposed environmental integration strategy that has beendeveloped by the pilot counties within the framework of the project ispresented below.

• Clearer and more powerful signals to promote sustainable developmentin the directives to forthcoming growth programmes.

• Forcefully positive support from the management of the countyorganisation responsible for the programme

• Involving well-known people to increase impact among the variousactors

• Involving companies, especially those that are environmentallyproactive, and working actively so that small and medium-sizedenterprises participate in the process

• Integrating environmental issues in the growth programme

• Creating a cross-sectorial growth programme development organisationand reserving more time and resources

• Improving the dialogue and cooperation between environmentalexperts and regional development experts

• Safeguarding environmental competence when manning the organisa-tion

• Training and information dissemination on environment-driven growthand environmentally sustainable development

• Elucidating good examples

• Improving information and support and increasing the requirementsplaced on project applicants regarding the environment

• Developing tools for environmental integration

Proposal for environmental integration methodologyAs part of the work with the regional growth agreements, the pilot countyproject has developed methods to facilitate the environmental integrationof the growth initiative.

A proactive approach to developing the regional growth agreementshas been proposed. SEA will hence help to integrate environmental14

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Summary

aspects into the programmes, partly by paving the way for environment-driven growth projects and partly by screening out environmentally harm-ful ones.

By emphasising the environmental conditions from the outset andallowing them to pervade the whole growth programme development pro-cess, the chances of being able to utilise environmental factors as opportu-nities for environment-driven growth and thereby stimulate sustainableregional development increase. The idea is that the initial focus and de-sign of strategies and measures will promote environmentally sustainableregional development and work in tandem with action strategies devisedto achieve regional environmental objectives. When inventories are beingcarried out, it is important to develop relevant environmental bases notleast regarding the resources and competence present in companies andthe society at large in order to elucidate the regional conditions and oppor-tunities for environment-driven growth prior to the subsequent analysisstage. The environmental basis should cover protection of the environ-ment and human health as well as of the natural and cultural environ-ments. This is then followed up in the programme stage by utilising theenvironmental conditions as a growth factor. Investment areas and actionprogrammes should be reconciled with the regional environmental objec-tives so that that they contribute to their fulfilment and do not counteractdevelopment towards a sustainable society. Each project applicant shouldbe environmentally assessed based on a checklist of established criteria inorder to screen off environmentally harmful projects and thereby avoidgiving state subsidies to operations that may cause environmental damage.Finally, results of completed projects/activities should be checked againstthe regional environmental objectives when the assessment is being per-formed.

Examples of investment areas that have potential for environment-driven growthWhen SEPA read through all the growth agreements for the entire country,a few commonly occurring areas were identified where there is considera-ble potential for environment-driven growth but where this potential wasseldom being put to good effect in the wording of the agreements. Thisreport provides examples of investment area components that may con-tribute to environment-driven growth and the preservation and develop-ment of the natural and cultural environments. The ten areas identifiedwere as follows: Competence and R&D, Local business development andregional enlargement, Clusters, Energy, IT and transport, Biotechnologyand genetic technology, Food and landscape, Tourism, The living environ-ment and the Baltic Sea region. 15

Examples of investment areas that have the potential for environment-driven growth ________________________________________________________________________________

1. Inledning

Hållbar tillväxt innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Omregeringens vision om ett ekologiskt hållbart samhälle ska bli verklighet måsteäven tillväxten vara miljömässigt hållbar. Kraftsamlingen för de regionalatillväxtprogrammen är en möjlighet att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen motett långsiktigt hållbart Sverige. Länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andraregionala aktörer har en viktig roll i arbetet med att forma innehållet i till-växten.

Det är av avgörande betydelse att lyfta fram miljöfrågorna som endrivkraft för utveckling och tillväxt i arbetet med de regionala tillväxtpro-grammen. De företag som satsar på ett bättre miljöarbete och en resursef-fektiv produktion står sig starkare i konkurrensen när alltmer miljömed-vetna konsumenter och producenter i ökande grad efterfrågar miljöanpas-sade alternativ. Genom att beakta miljön redan vid planeringen av tillväxt-programmen kan man bättre utnyttja de möjligheter en miljödriven till-växt ger samt undvika framtida miljöförstöring. Därmed kan företag medresurseffektiva och miljöriktiga produkter och tjänster minska sina kost-nader samt stärka befintliga och vinna nya marknader.

Regeringen har understrukit att miljöfrågor och jämställdhet är vik-tiga att lyfta fram som drivkrafter för utveckling och tillväxt och ställt kravpå att ekologisk hänsyn och jämställdhet ska vara integrerade i tillväxtavta-lens olika delar. Trots detta har utfallet av den första generationens tillväxt-avtal visat på stora brister i hur miljö har integrerats. Miljö som drivkraft förutveckling och tillväxt har endast i liten utsträckning eller inte alls tagitstillvara i tillväxtavtalsarbetet (Ds 2000:7).

I Ds 2000:7 Tillväxt i hela Sverige står det följande:”På några områden konstateras brister i tillväxtavtalen. Regeringen villdärför understryka hur viktigt det är att i det fortsatta arbetet lyfta framjämställdhet och miljöfrågor som en drivkraft för utveckling ochtillväxt. Regeringen går vidare genom att ge fortsatt metodstöd tillavtalsarbetet på dessa områden.”

Arbetet med att utveckla den miljömässigt hållbara ansatsen i till-växtavtalen behöver förstärkas och intensifieras. Därför utsåg regeringen idecember 2000 Dalarna, Västerbotten och Skåne till s.k. pilotlän för attutveckla arbetet med att integrera ekologisk hållbarhet i de regionala till-växtavtalen. Pilotlänen fick till uppgift att utveckla metoder för hur det 17

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 1. Inledning

ekologiska perspektivet kan införlivas dels i processen med tillväxtavtalen,dels i de olika åtgärdsprogrammen. I uppgiften ingick även att sprida erfa-renheterna av arbetet till övriga län och regioner.

De långsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:

• att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt.

• att miljö blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet för en hållbar samhällsutveckling.

De kortsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:

• att miljöaspekterna ska vara tydligt integrerade i nästa omgång tillväxtprogram.

• att skapa en ökad medvetenhet om miljö som till-växtfaktor.

Avsikten är att erfarenheterna från pilotprojektet ska bidra till att miljöfrågorna på ett bättre sätt integreras i tillväxtprogrammets alla delar. Arbetet beräknas fram-förallt ge effekter vid framtagandet av nästa omgång till-växtprogram men det kan även få viss effekt i andra län än pilotlänen redanunder den befintliga tillväxtavtalsomgången. Pilotlänsarbetet bedrevsunder våren 2001 genom i första hand fem arbetsseminarier. Stor vikt ladesvid tvärsektoriella dialoger mellan olika kompetenser.Deltagarförteckning finns i bilaga 10.

Projektet har fokuserat på den miljömässiga dimensionen av hållbarutveckling enligt uppdraget. Med detta menas framförallt de miljöfrågorsom täcks in av de 15 nationella miljökvalitetsmålen och de strategier sompresenteras i regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – del-mål och åtgärdsstrategier. För att tillväxtarbetet till fullo ska styra mot enhållbar samhällsutveckling krävs dock att även den sociala dimensionenvävs in. Här nämns den sociala aspekten bara i övergripande beskrivningarmen eftersom det föreslagna konceptet är relativt generellt bör det kunnaanvändas som grund även för en social integration.

Det finns behov av att vidareutveckla metodiken för uppföljning ochutvärdering av miljöaspekter i tillväxtavtalsarbetet vilket den begränsadeerfarenheten och projektperioden inte medgett.

18

Miljöminister,

Kjell Larsson

samt

Statsråd i Näringsdepartementet,

Ulrica Messing

Vad ser ni för mervärde med deregionala tillväxtavtalen?De regionala tillväxtavtalen innebärmånga positiva effekter. Eftersomförutsättningarna för tillväxt, sys-selsättning och ekologiskt hållbarutveckling är helt olika beroendepå hur länen ser ut ligger tillväxtav-talens mervärde i att politiken kananpassas till de skiftande förutsätt-ningarna som finns. Utgångspunk-ten för tillväxtavtalen är ju att beslu-ten ska fattas av dem som berörs,att ansvaret ska tas lokalt och regio-nalt och att så många människorsom möjligt engageras i arbetet. Destatliga medel som finns på regio-nal nivå kan också utnyttjas bättreom de koordineras i tillväxtavtalsar-betet. Ju fler som drar åt sammahåll desto starkare blir regionen.

Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till hållbar utveckling?De kan bidra till hållbar utvecklinggenom att de ekonomiska, sociala

➤

Intervju med ...

FOTO

: ST

IG-G

ÖR

AN

NIL

SSO

N.

FOTO

: M

AR

IA N

ILSS

ON

.

Läsanvisning ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

LäsanvisningI kapitel 2 – Tillväxt och miljö redovisas olika aspekter på de breda begrep-pen tillväxt och miljö. Här ges kortfattade beskrivningar av nedanståenderubriker vad gäller miljö och ekonomi: hållbar utveckling, miljömålen,hållbar regional utveckling, hållbar tillväxt, miljödriven tillväxt, mått påekonomi - miljö - välfärd, myter och hypoteser, miljöskadliga subventionersamt miljöräkenskaper.

Kapitel 3 och 4 utgör kärnan i vägledningen. I kapitel 3 – Strategi förmiljöintegration ges exempel på viktiga förutsättningar för att lyckas medmiljöintegrationsarbetet och med att se miljö som drivkraft för tillväxt ochutveckling i tillväxtprogrammen. I kapitlet finns även ett förslag till integ-rerad organisation. I kapitel 4 – Metodik för miljöintegration redovisas entänkt metodik för att integrera miljö i de regionala tillväxtprogrammen.

I kapitel 5 – Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt redo-visas några vanligt förekommande områden där potentialen för miljödriventillväxt är stor men sällan har tillvaratagits i de befintliga avtalstexterna.Ambitionen i detta kapitel är att ge exempel på innehåll i insatsområdensom kan bidra till en miljödriven tillväxt och bevarande och utveckling avnatur- och kulturmiljön.

I kapitel 6 ges konkreta exempel på miljödriven tillväxt.I bilagorna 1 till 11 redovisas i bilaga 1 en checklista för projektäga-

rens redovisning av miljöunderlag för strukturfonder och regionala tillväxt-program. I bilaga 2 redovisas en kortfattad metodik för integrering av miljö-aspekter i tillväxtavtalsarbetet och i bilaga 3 strategisk miljöbedömning.Bilaga 4 redovisar definitioner och förkortningar till några för rapportenrelevanta begrepp. I bilaga 5 ges mer information om klimatproblematikenoch i bilaga 6 ges mer information om genteknik. I bilaga 7 redovisas rege-ringens samt EU:s syn på en god livsmiljö. I bilaga 8 ges viss information omolika finansieringsmöjligheter. I bilaga 9 finns hänvisningar till mer infor-mation där några användbara webblänkar till information om miljödriventillväxt etc. redovisas. I bilaga 10 redovisas en lista på deltagarna i projektetoch i bilaga 11 finns litteraturförteckningen.

På den CD-rom som medföljer rapporten finns förutom den digitalaversionen av rapporten även en film med namnet ”Bredda perspektiven! – en liten film om dialoger för hållbar utveckling”. Filmen är 15 minuter lång ochhandlar om vikten av blandade kompetenser i dialogerna om hållbar ut-veckling där man utgår ifrån begreppet regionförstoring. De tre delproj-ektledarna från pilotlänen svarar också på ett par frågor kring miljöintegra-tion i tillväxtarbetet under ytterligare 15 minuter. Här finns även OH-bilder/bildspel med slutsatserna från pilotlänsprojektet angående miljö-integration i tillväxtarbetet.

19

➤

och miljömässiga aspekterna påutveckling ”gifts ihop”, dvs. att eko-logisk hållbarhet, skyddet av miljönoch en effektiv användning av jor-dens resurser integreras med till-växt och sysselsättning.

Hur kan miljö utgöraen tillväxtfaktor?Miljötänkandet utgör helt klart endrivkraft för tillväxt och utvecklinggenom att nya miljövänliga lösning-ar kräver nya miljöanpassade pro-duktionsprocesser, produkter ochtjänster samt ny teknik och forsk-ning och utveckling. Därför häm-mar inte miljötänkandet tillväxt ochsysselsättning, som man troddeförr, utan stimulerar den.

Hur kan regeringen bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen?Dels genom att vi utsett de tre pilot-länen Dalarna, Västerbotten ochSkåne som jobbat särskilt med attvidareutveckla arbetet med ekolo-gisk hållbarhet i tillväxtavtalen ochvars arbete kan inspirera och tjänasom goda exempel för andra länsarbete med tillväxtavtalen. Dels ge-nom att vi nu förlänger tillväxtavta-len till och med 2003, och vidare-utvecklar arbetsformen samtidigtsom de inför den nya programpe-rioden 2004-2007 byter benäm-ning till tillväxtprogram. Dessutomhar regeringen avsatt betydandestatliga medel för regional utveck-ling i den regionalpolitiska proposi-tionen. Då är det viktigt att de med-len i så stor utsträckning som möj-ligt koordineras inom ramen för deregionala tillväxtprogrammen.

2. Tillväxt och miljö

I nedanstående kapitel redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxtoch miljö.

2.1 Hållbar utveckling”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idagutan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodosesina.”

I denna definition av hållbar utveckling ingår tre dimensioner: miljö-mässig, ekonomisk och social, den sistnämna innefattar även de kulturellaaspekterna.

Begreppet hållbar utveckling etablerades i Brundtlandkommissio-nens rapport ”A common future” 1987. Där, liksom under FN-konferen-sen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, betonades att enskildamänniskor och frivilligorganisationer har en viktig roll i arbetet för en håll-bar utveckling. 1997 skrevs hållbar utveckling in i Amsterdamfördraget,som ett grundläggande mål för EU. Här betonas vikten av att miljöansvarintegreras i samhällets alla sektorer. Sverige ska, liksom många andra län-der, redovisa den nationella strategin för hållbar utveckling vid FN-konfe-rensen, The World Summit on Sustainable Development, i Johannesburghösten 2002.

Hållbar utveckling förutsätter ett helhetstänkande. Ekonomiska,ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman på ett balan-serat sätt. Detta förutsätter en hög grad av medvetenhet och kunskap omde faktorer som samspelar. För att lyckas ställa om till en hållbar regionalutveckling krävs att såväl miljö som sociala och kulturella aspekter integ-reras horisontellt i det regionalekonomiska utvecklingsarbetet. Det inne-bär att alla åtgärder bör inriktas och prioriteras utifrån lösningar som opti-merar dessa dimensioner i syfte att skapa förutsättningar för en hållbarsamhällsutveckling. En hållbar utveckling måste således samtidigt varamiljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar.

Hållbar utveckling är beroende av en samhällsplanering som skermed respekt för den lokala miljön. En god livsmiljö skapas i samspel meden god förvaltning och en insiktsfull samhällsplanering. Samverkan ochdelaktighet är viktiga aspekter på hållbar utveckling.

Sverige ska möta 2000-talet på ett sätt som ger goda förutsättningar 21

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

❜❜Om vi antar en ambitiös strategi för hållbar ut-veckling hamnar EU i frontlinjen när det gäller att hitta svar på dessa globala problem, och det ger oss en konkur-rensfördel.❜❜

Romano Prodi,EU-kommissionens ordförande,

Dagens Industri 15 juni 2001

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

för en uthållig och hög ekonomisk tillväxt, som både är socialt och miljö-mässigt hållbar. Det innebär att den ekonomiska politiken måste ses somnära sammankopplad med miljöpolitiken och den sociala utvecklingen.Ytterst handlar det om att tillförsäkra nuvarande och kommande generatio-ner goda framtidsutsikter och en god livskvalitet. Det övergripande måletär att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljö-problemen är lösta. För att lyckas med detta krävs insatser och omställ-ningar inom alla samhällsområden och ett utvidgat samarbete på olikanivåer mellan myndigheter, organisationer och näringsliv.

Kunskap om de ekologiska villkoren för samhällets utveckling blirdärmed av stor betydelse. Miljöhänsyn och resurshushållning måste integ-reras i beslutsfattandet inom alla verksamheter och sektorer i samhället.Samtidigt måste sektorstänkandet begränsas till förmån för en helhetssynpå samhällets utveckling. Detta kräver ett vidgat perspektiv där såvälmiljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter integreras i besluts-processer inom myndigheter, företag och organisationer.

Regeringen har i flera regeringsförklaringar under de senaste årenuttalat att arbetet med att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet skafortsätta och påskyndas. Sverige ska vara ett föregångsland i denna strävanmot en hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. Regeringens mål inne-bär att särskilda krav och förväntningar riktas mot den offentliga verksam-heten att medverka i utvecklingsarbetet och utgöra ett gott föredöme. Ge-nom olika beslut har regeringen också tilldelat de statliga myndigheternaett ansvar för att miljöhänsyn integreras i den ordinarie verksamheten.Nationellt och internationellt arbete med att utveckla strategier för hållbarutveckling pågår. En EU-strategi för hållbar utveckling antogs vid topp-mötet i Göteborg i juni 2001.

I strategin1 går det bl.a. att finna att Kommissionen kommer i sinpolitik och i sina lagförslag att prioritera marknadsbaserade tillvägagångs-sätt som ger prisincitament när det är troligt att dessa kan leda till att desociala och miljörelaterade målen uppnås på ett flexibelt och kostnads-effektivt sätt.

Följande sex prioriteringar kommer att vara vägledande i arbetet:

• Begränsa klimatförändringarna och öka användningen av ren energi

• Avvärj hoten mot folkhälsan

• Mer ansvarsfull förvaltning av naturresurser

• Bekämpa fattigdom och social utslagning

• Hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att befolkningenåldras

• Förbättra transportsystemet och förvaltningen av markanvändningen

22

___________________________________________________

____________1 Europeiska Gemenskapernas Kommission. Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld:

En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen. KOM(2001)264. 2001.

Privatpersoners och företags beteende påverkas mycket av mark-nadspriserna. Marknadsreformer för att få till stånd en korrekt prissättningkan ge företagen nya möjligheter att utveckla tjänster och produkter somminskar belastningen på miljön och som tillgodoser sociala och ekonomis-ka behov. Detta innebär ibland att det är nödvändigt att med offentligamedel finansiera tjänster som annars inte skulle tillhandahållas, t.ex. vik-tiga samhällstjänster i glesbefolkade områden. Det är emellertid oftarefråga om att dra in bidrag som uppmuntrar till slöseri med naturresurseroch att sätta ett pris på förorening. Genom att ändra priserna på detta sättkan man stimulera utveckling och användning av både säkrare och renareteknik och utrustning, och ofta är detta allt som behövs för att få vågskålenatt väga över till deras favör.

I Europeiska gemenskapens 6:e miljöhandlingsprogram2 för perio-den 2001-2010 framgår det att en ren och sund miljö är en förutsättning förvårt samhälles fortsatta välbefinnande och välfärd, men fortsatt tillväxt påglobal nivå kommer att medföra att miljön utsätts för större belastningar ännågonsin. Handlingsprogrammet innehåller följande strategiska priorite-ringar:

• Bättre genomförande av gällande lagstiftning

• Integration av miljöhänsyn i övrig politik

• Att uppmuntra marknaden att bli miljövänligare

• Större inflytande för allmänheten och förändrade beteendemönster

• Miljövänligare fysisk planering och markanvändning

Försiktig användning av naturresurserna och skydd av det globalaekosystemet utgör tillsammans med ekonomisk välfärd och en balanseradsocial utveckling förutsättningarna för hållbar utveckling. Integration avmiljöhänsyn i den ekonomiska och sociala politiken är av stor vikt om manvill påverka drivkrafterna bakom belastningarna på miljön. Här krävs ytter-ligare insatser.

Vidare står det att:

• Sambanden mellan ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande måstebrytas

• Miljöanpassa fiske- och jordbrukspolitiken

• Ett långsiktigt klimatmål (550 ppm)

• Subventioner till fossila bränslen ska avskaffas

• Ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling

• År 2010, 12 procent förnyelsebar energi

• Förlusterna av biologisk mångfald ska hejdas till år 2010

• Inom en generation, inga hälso- och miljöskadliga kemikalier

23

2.1 Hållbar utveckling _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

____________2 Europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram, Miljö 2010: Vår framtid – vårt val. 2001/0029

(COD). 2001.

• Användningen av bekämpningsmedel ska minska betydligt

• Minska avfallsmängden, prioritera återvinning och återanvändning.

2.1.1. Indikatorer för hållbar utveckling i Sverige

Maj 2001 var första gången indikatorer sammanställdes som beskriver Sve-riges väg mot hållbar utveckling inom miljö, ekonomi och det sociala om-rådet. (Se rapport Sustainable development indicators för Sweden – a firstset 2001, SCB och Naturvårdsverket). Liknande sammanställningar harbl.a. gjorts av FN, EU, OECD samt enskilda länder, exempelvis Storbri-tannien och Finland.

De svenska indikatorerna visar att omställningen mot hållbar ut-veckling i Sverige präglas av:

• Försiktig optimism om effektivitet i resursanvändningen

• Ökat engagemang som bl.a. avspeglas i fler köp av miljömärkta varor

• Ökande anpassningsförmåga i termer av satsningar på utbildning,forskning och förnyelsebar energi

• Risk för krympande tillgångar för kommande generationer

Sveriges omställning mot hållbar utveckling speglas i 30 indikatorer,indelade efter fyra teman. Inom varje tema återfinns indikatorer inommiljö, ekonomi och det sociala området.

Den samlade bilden av indikatorerna visar att vi i dagsläget lämnaröver minskande värden och resurser till kommande generationer. Använd-ningen av icke förnyelsebara resurser minskade under en period, men ökarnu återigen, trots att effektiviteten har ökat generellt. Astma och allergierökar bland skolbarn, Östersjön är nedsmutsad och överfiskad och antalethotade arter ökar. Satsningarna på utbildning och sjukvård som andel avBNP visar en nedåtgående trend sedan början av 1980-talet. Positivt är attstatsskulden minskar och arealen skyddade naturområden ökar. Växthus-effekten är en av de mest debatterade frågorna som rör kommande gene-rationers möjligheter till välstånd. Utsläppen av den viktigaste växthus-gasen, koldioxid, visar ingen entydig trend.

2.2 MiljömålenMålet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de storamiljöproblemen är lösta. För att säkerställa framtida generationersmöjligheter till god livsmiljö och välfärd har regeringen ställt upp tre målför ekologisk hållbarhet:

• skyddet av miljön

• en effektiv användning av resurser

• en hållbar försörjning24

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

Miljövårdsdirektör i Dalarna,

Stig-Åke Svenson

Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?Tillväxtavtalen har, precis som desyftade till, tillfört en regional sam-ordning och en fokusering på ettantal strategiska områden. Detmest positiva med nuvarande avtalär att de horisontella målen, håll-barhet och jämställdhet, införts.Avtalen skapar på så vis en processdär t ex projektägarna börjar tänkariktigt från början.

Kan de regionala tillväxtavtalenbidra till hållbar utveckling ?För att ställa om samhället i hållbarriktning behövs flera olika verktyg.Det är t ex krav från marknaden, of-fentlig upphandling, Agenda 21-ar-bete osv. Tillväxtavtalen är ett avdessa verktyg.

Bland många andra faktorer såär det svårt att avgöra hur stor bety-delse tillväxtavtalen har, men detkommer framtiden att visa.

Hur kan miljö utgöraen tillväxtfaktor?Miljö är idag en marknadsfördeloch miljömärkningen är exempelpå system som hjälper marknadenatt välja miljöanpassade produkter.Det är dock viktigt vem som tillåtsstyra marknaden. Någon måsteupplysa marknaden om miljöan-passade produkter. Omvänt såkommer inte systemen med miljö-märkning att fungera om inte mark-naden ställer tydliga krav.

Jag har aldrig sett en SVANEN-➤

Intervju med ...

FOTO

:Å

KE

PER

SSO

N.

Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte skaskada människors hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot ellerbryta ner dem. Effektiv användning innebär att utnyttjandet av energi ochandra naturresurser ska bli effektivare än i dag och i allt större omfattningvila på förnybara resurser inom ramen för regenereringsförmågan. Hållbarförsörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga skasäkras. Dessa övergripande mål finns utförligt redovisade i 1998 års skri-velse till riksdagen (skr. 1998/99:5).

I regeringens proposition Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett håll-bart Sverige (prop. 1997/98:145) vidareutvecklas och preciseras det inleddaarbetet för en hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. Riksdagen har iapril 1999 fastställt femton nya nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Miljökvalitetsmålen preciserar de framtida till-stånd i miljön som eftersträvas. Förhållanden som rör människors hälsa,den biologiska mångfalden, kulturmiljön och naturen står i centrum. Ut-släpp av skadliga ämnen ska minskas till de nivåer som bestäms av vadmänniskan och naturen långsiktigt tål. Målen anger också natur- och kul-turlandskap med särskilda miljövärden som ska skyddas och bevaras sam-tidigt som produktionsförmågan upprätthålls och utvecklas. Inriktningenär att målen ska nås inom en generation. Det övergripande generationsmå-let och den nya strukturen för miljömålen innebär ett helt nytt sätt att ar-beta inom miljöpolitiken.

Regeringens proposition 2000/01:130 – ”Svenska miljömål – delmåloch åtgärdsstrategier” innebär en vidareutveckling av den tidigare mål-strukturen med delmål, åtgärder och strategier. Här fastslås att en fram-gångsrik strategi för den ekologiska dimensionen av hållbar utvecklingmåste baseras på en ansvarsfull förvaltning av vår naturmiljö och vårt ge-mensamma kulturarv. Den måste också vara förenlig med en positiv socialoch ekonomisk utveckling. Delmålen konkretiserar de 15 miljökvalitets-målen och anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet. I de flesta fall är tidshorisonten 2010. Regeringen föreslår ett uppföljnings-system baserat på indikatorer samt att ett Miljömålsråd inrättas med upp-gift att följa upp och rapportera hur miljömålsarbetet fortskrider. Rege-ringen föreslår vidare tre åtgärdsstrategier:

• effektiviseringar av energianvändningen och transporter

• giftfria och resurssnåla kretslopp

• hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö

Sverige ska visa att det genom ett långsiktigt och systematiskt om-ställningsarbete går att finna lösningar där målen för ekologisk hållbarhetintegreras i och samverkar med utvecklingen inom olika politikområden.Förändringsarbetet ska genomföras med insatser som samtidigt främjartillväxt och därmed stärker ekonomi och sysselsättning. Staten ska vara enföregångare och ett föredöme i arbetet med att nå det ekologiskt hållbarasamhället. 25

2.2 Miljömålen ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

➤

märkt TV. Fungerar inte markna-den här? Är det ingen som ställermiljökrav på TV-apparater? Om vikan göra den i Dalarna finns storafördelar. Tillväxtavtalet måste till-ämpas så att Dalarna gör produkteroch tjänster i miljöutvecklingensfrontlinje.

Livsmiljön är en av de viktigastefaktorerna för Dalarnas utveckling.Genom att erbjuda en god livsmiljöförmås såväl företag som personeratt stanna kvar och/eller flytta tillDalarna. Tillväxtavtalen behöver ut-formas så att de deltar i utveckling-en av en god livsmiljö.

Hur kan miljöenheten arbetamed hållbarhet i tillväxtavtalet?Enheten kan stödja arbetet medtillväxtavtalen på ett flertal sätt. En-hetens tillståndsgivning ger ossbreda kontaktytor med företag i lä-net. Via kontakterna, men ocksåmed enhetens samlade miljökom-petensen, kan vi bedöma miljökva-liteten i olika projektansökningar.Enhetens omfattande miljömålsar-betet kan tala om för oss var vi äroch vad som behöver göras. Till-växtavtalen skapar också möjlighe-ter för oss, såväl som för hela Läns-styrelsen, att utveckla nya arbets-sätt.

Sveriges 15 nationella miljökvalitetsmål utgörs av: Begränsad klimat-påverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddandeozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vatten-drag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, levande kust och skärgård,Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storsla-gen fjällmiljö samt God bebyggd miljö.

2.3 Hållbar regional utvecklingNär vi nu arbetar intensivt med att ställa om Sverige till ett ekonomiskt,socialt och miljömässigt hållbart samhälle är det viktigt att hållbar utveck-ling kommer hela landet till del. Hållbara infrastrukturella förutsättningarbehöver skapas och kunskaps- och teknikutvecklingen stimuleras för attmiljödriven tillväxt ska ta fart. Skatter, bidrag och andra regelverk behöverses över så att de stöder miljöanpassade produkter och metoder samt sti-mulerar ett miljöanpassat beteende. Det är av särskild vikt att stimuleraföretagens egna insatser för marknadsdriven miljö- och affärsutveckling.Information, kompetensutveckling och kompetensöverföring för att skapamedvetande om såväl hot som möjligheter är naturliga inslag i ett sådantarbete.

Att hushålla med naturresurserna, bevara det öppna landskapet,vårda kulturarvet och bedriva ett miljöanpassat långsiktigt hållbart jord-bruk är exempel på nyckelfaktorer för regional utveckling och en levandelandsbygd. Förutsättningarna för lokal produktion av livsmedel bör ut-vecklas, bl.a. i syfte att slå vakt om den lokala miljön, stärka den lokalaidentiteten samt begränsa transporterna. Turistnäringen kan på sikt få storbetydelse för sysselsättning och utkomst på landsbygden och i glesbygden.

26

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

❜❜Grön profil ger snabbare ökning av börsvärdet för storföretagens aktier! ❜❜

Olof Eriksson,professor

Om en satsning på hållbar turism ska bli framgångsrik är det av avgörandebetydelse att kulturarvet hålls levande och att landskapet och naturen in-bjuder till rika och varierande miljöer för upplevelser. Att tillvarata ochutveckla regionala och lokala natur- och kulturvärden är viktiga tillväxtfak-torer för att attrahera såväl företag som boende. På samma sätt är en giftfri,bullerfri och hälsosam boende- och rekreationsmiljö viktiga kvaliteter somstärker en bygds attraktionskraft och kan stimulera dess tillväxt.

En hållbar tillväxt bygger på att en ökad ekonomisk aktivitet måsteske inom ramen för vad som är god hushållning med naturresurser och medminskad miljöpåverkan som följd. Detta innebär en utmaning och samti-digt en tillväxtpotential för näringslivet. Drivkraften för företagen i denframtida affärsmässigheten ligger i en utveckling av produkter och systembaserad på en helhetssyn över hela livscykeln där såväl de ekologiska somde ekonomiska faktorerna beaktas. Samspelet och samverkan mellan nymiljömässigt hållbar teknik, IT och nya sociala mönster som skapas kanvara en stark drivkraft, inte minst för utvecklingen på landsbygden och församspelet mellan tätorten och dess omland. Som ett led i att öka den re-gionala tillgängligheten till arbete, service och kultur bör utvecklingen avalternativa lösningar till enskilt bilåkande stimuleras. Här kan såväl IT-lösningar som utbyggd kollektivtrafik via t.ex. regionala snabbtåg varahållbara alternativ som ökar resurseffektiviteten. Möjligheter till samord-nade transporter av kollektivtrafik, skolskjutsar, färdtjänst samt gods- ochvarutransporter bör utvecklas. Ekonomiska styrmedel som stimulerarkollektivtrafik, samåkning och bilpooler är viktiga komplement för attstyra mot hållbar utveckling.

Genom att ställa krav på miljöinriktning vid krediter, lån, bidrag ochstöd kan en hållbar näringslivsutveckling stimuleras. Det är ytterst viktigtatt miljöskadliga statliga subventioner elimineras för att inte motverka en

27

2.3 Hållbar regional utveckling ________________________________________________________________________________________________________________________________________

hållbar utveckling. Synen på miljöarbete inom näringslivet har utvecklatsfrån att huvudsakligen ha varit styrd av lagstiftning. Nu framhålls oftastkundernas krav och ökad marknadsstyrning som den viktigaste drivkraf-ten. Proaktiva företag har konkurrensfördelar genom att de företag somsatsar på bättre miljöarbete och resurseffektiv produktion står sig starkare ikonkurrensen när alltmer miljömedvetna konsumenter och producenter iökande grad efterfrågar miljöanpassade alternativ. Det är viktigt att regio-nalpolitikens åtgärder bidrar till att styra företagen på rätt väg så att derasprodukter och tjänster blir efterfrågade i framtiden.

Genom att integrera den nationella regionalpolitiken, infrastruktur-planeringen, arbetet med de regionala tillväxtprogrammen och struktur-fondsprogrammen skulle en samlad politik för hållbar tillväxt och hållbarregional utveckling kunna skapas med ett helhetsperspektiv utifrån håll-bar utveckling med gemensamma principer och kriterier för mål, åtgärderoch utvärdering. Det skulle sannolikt ge bättre möjligheter för systemtän-kande och helhetslösningar och därmed ökad effektivitet i de statligainsatserna.

2.4 Hållbar tillväxtHållbar tillväxt avser en ekonomisk utveckling som sker utan att mänskli-ga och miljömässiga resurser går förlorade och som inte äventyrar framtidagenerationers behov. Den hållbara tillväxten fordrar ett vidgat synsätt påde aspekter som på kort och lång sikt påverkar människan, miljön och väl-färden. Den bygger på en omfattande material- och energihushållning ialla led kombinerat med högre inslag av tjänster och kunskap, som tillförimmateriellt värde. Hållbar tillväxt har en ekonomisk, en miljömässig, ensocial och en kulturell dimension som är ömsesidigt beroende av varandra.

Om regeringens vision om ett ekologiskt hållbart samhälle ska bliverklighet måste tillväxten vara miljömässigt hållbar. Kraftsamlingen förde regionala tillväxtavtalen är en möjlighet att ta ett helhetsgrepp på ut-vecklingen mot ett långsiktigt hållbart Sverige. Länsstyrelser, kommuner,näringsliv och andra regionala aktörer har en viktig roll i arbetet med attforma innehållet i tillväxten.

En hållbar tillväxt förutsätter att en ökad ekonomisk aktivitet inriktasmot god hushållning med natur- och kulturresurser och minskad miljöpå-verkan. Häri ligger ett omfattande behov av kunskaps- och teknikutveck-ling som innebär en stor utmaning och tillväxtpotential för näringslivet. Deregionala tillväxtavtalen innebär en möjlighet att ta ett helhetsgrepp för attskapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling genom att lyftafram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. I flera län-der är miljösektorn en av de snabbast växande delarna i ekonomin. OECDräknar med en tillväxt inom miljösektorn på 5,5 %. Det innebär att den iförhållande till andra sektorer är en tydlig framtidssektor. Förutom miljö-28

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

Jämställdhetsdirektör i Dalarna,

Britte-Marie Hedlöf

Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?I samband med de nya avtalen harhållbarhet och jämställdhet lyftsfram som viktiga utvecklingsfakto-rer. Tidigare var dessa frågor vid si-dan av arbetet och vi fick slåss föratt man skulle ta hänsyn till dem. Idag kommer de in tidigt i processen.

Den nyorganiserade tillväxt-gruppen på Länsstyrelsen kännssom en viktig satsning.

Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till en hållbar utveckling?Både kraven på hållbar utvecklingoch jämställdhet gör att projektäga-re måste tänka till utöver det vanli-ga och därför råder det ingen tve-kan om att avtalen har stor betydel-se. Arbetet har redan visat resultat,vilket är det bästa beviset på dessbetydelse.

Dalarna är av tradition trögt ochbehöver ett nytt tänkande. När 40-talisterna går hem kommer nya ti-der med nya krav. Vi måste anpas-sa oss i Dalarna för att kunna kon-kurrera om arbetskraften. Unga fa-miljer måste kunna kombinera ar-bete och familj. Om arbetsgivare i lä-net inte förstår det så väljer de ungaandra regioner att bosätta sig i.

Hur kan miljö utgöraen tillväxtfaktor?Halva befolkningen har tidigare in-te kommit till tals, vilket innebär attvi har möjligheten att frigöra en stor

➤

Intervju med ...

FOTO

:Å

KE

PER

SSO

N.

teknikföretag har många kunskapsföretag med miljöinriktade tjänstervuxit fram. De företag som satsar på ett bättre miljöarbete och en resurs-effektiv produktion står sig ofta starkare i konkurrensen när alltmer miljö-medvetna konsumenter och producenter i ökande grad efterfrågar miljö-anpassade alternativ. Genom att beakta miljön redan vid planeringen avprogrammen i tillväxtavtalen kan man bättre utnyttja de möjligheter enmiljödriven tillväxt ger samt undvika framtida miljöförstöring. Därmedkan företag med resurseffektiva och miljöriktiga produkter och tjänsterminska sina kostnader samt stärka befintliga och vinna nya marknader.

Regeringen har understrukit att miljöfrågor och jämställdhet ärviktiga att lyfta fram som drivkrafter för utveckling och tillväxt och ställtkrav på att ekologisk hänsyn och jämställdhet ska vara integrerade i till-växtavtalens olika delar. Trots detta visar utfallet av den första generatio-nens tillväxtavtal på stora brister i hur miljö har integrerats. Miljö som driv-kraft för utveckling och tillväxt har hittills endast i liten utsträckning tagitstillvara i tillväxtavtalsarbetet.

I den regionalpolitiska propositionen (2001/02:4) sägs att de regionalatillväxtprogram som nu föreslås, som en fortsättning på tillväxtavtalen, äravsedda att utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regionalutveckling samt ”Att främja en hållbar regional utveckling innebär att prio-ritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter mellan de ekono-miska, sociala och ekologiska perspektiven. Det handlar om att hitta hel-hetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingenmot en mer hållbar samhällsutveckling.”

2.5 Miljödriven tillväxtUnder de senaste decennierna har det blivit alltmer tydligt att en miljö-belastande ekonomisk tillväxt utgör ett hot mot både människans ochnaturens överlevnad. Med detta som grund har flera drivkrafter uppkom-mit som ligger bakom utvecklingen av en miljödriven tillväxt. Synen påmiljöarbete inom näringslivet har ändrats markant under senare år. Ut-vecklingen har gått från att i huvudsak vara styrd av myndigheter och lag-stiftning till att i allt högre utsträckning vara marknadsstyrd. Idag ses miljö-arbete som ett sätt att skaffa sig markandsandelar, minska kostnader och fåhögre lönsamhet. Vid en rad undersökningar, bl.a. en enkät till svenskamiljöchefer i näringslivet, har kundernas krav framhållits som den vikti-gaste drivkraften, följt av lagstiftning och sedan företagets miljöpolicy.Små företag är dock fortfarande i hög grad myndighetsstyrda i sitt miljö-arbete. Många projekt pågår i syfte att bredda småföretagens miljöarbete.Olika nätverk har bildats och många företag har tack vare sitt miljöarbetestärkt sin konkurrenskraft och hittat nya marknader.

Inom näringslivet finns dels företag som arbetar direkt med miljö-teknik, s.k. renodlade miljöteknikföretag, dels företag där miljöfrågorna är 29

2.5 Miljödriven tillväxt ________________________________________________________________________________________________________________________________________________

➤

tidigare outnyttjad resurs – kvin-norna. Miljöfrågor ligger nära kvin-nans tänkande som präglas av an-svar för allt som inryms i livet. Kvin-nor kan vara motorer i en nytänkan-de framtid och komma med intres-santa lösningar.

Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökatgenomslag i de regionala tillväxtavtalen?Vi ska bli tuffare och säga ifrån ochfråga oss om det här är ett bra pro-jekt. Man måste ge avtalen tid ochvara långsiktig. Jämställdhet ochhållbarhet kommer att arbetas inmed tiden. För mig är tillväxtgrup-pen min viktigaste uppgift !

en viktig drivkraft i process- och produktutvecklingen, de s.k. miljödrivnaföretagen. Medan miljöteknikföretagen direkt bidrar med verktyg till ochär en av förutsättningarna för en hållbar utveckling, är det en stor utmaningatt få fler företag miljödrivna. Miljöförbättringarna och affärspotentialen ärförmodligen betydande för den sistnämnda gruppen. Miljödriven tillväxtkan definieras som tillväxt genererad av sådana företag.

För att klara sig på en tuff marknad i framtiden är det viktigt att styraåt rätt håll. Hur ser marknaden och kraven ut om fem, tio år? Har de in-vesteringar man gjort stärkt företaget i ljuset av framtida förutsättningareller är man på väg in i en återvändsgränd?

”Ekonomiskt är miljöteknik en gigantisk bransch och marknadspo-tentialen är stor. OECD pekar tydligt ut miljöteknik som en av de vikti-gaste framtidsbranscherna. Den samlade exportmarknaden av miljötekniki världen beräknas år 2010 vara värd 6 000 miljarder kronor per år och denväxer snabbare än någon annan marknad. Miljöteknik kommer att bli ettstort exportområde och svenska företag har chansen att göra miljötekniktill Sveriges nästa exportsuccé. Jämfört med nio av Sveriges störstabranscher visar miljöteknik upp en större exportaggressivitet och framstårsom en av Sveriges mest offensiva branscher, inklusive IT-branschen.”3

Den regionalpolitiska propositionen tar under kapitel 9.4.2 Informa-tion och rådgivning upp frågan om kompetensbehov: ” Tillväxt- och ut-vecklingsfaser i existerande företag är ett viktigt område för landets till-växt. ... Information och rådgivning bör bl.a. kunna stimulera till ökadmiljökompetens i företagen samt till miljödriven affärsutveckling i form avmiljöanpassade produkter, teknik och tjänster ... Det finns bl.a. ett fortsattbehov av insatser riktade till småföretag och nyetablerade företag i syfte attöka medvetenheten om de möjligheter som miljöanpassning av verksam-heten ger.”

Propositionen anför vidare under kapitel 9.4.6 Entreprenörsfrämjandeåtgärder att: ”Det blir allt vanligare att företag ställs inför krav på att varoroch tjänster är tillverkade under miljömässigt och socialt accepterade for-mer, och att deras verksamhet i övrigt bidrar till en hållbar utveckling. Föratt öka företagens förmåga till långsiktig överlevnad ska aktiviteterna in-kludera stöd och kompetensutveckling om frågor som rör ett socialt ochekologiskt hållbart näringsliv.”

På samma sätt är det relevant att ifrågasätta hur bidrag och annat stödfördelas på regional nivå. Hur ska regionalekonomiska spelregler och för-utsättningar utformas så att en hållbar företagsutveckling gynnas? Denregionalpolitiska propositionen tar upp även denna fråga under kapitel9.4.5 Kapitalförsörjning: ”Regeringens bedömning: ... Det stöd som gesfrån staten bör bidra till en hållbar utveckling.”

30

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

____________3 Exportrådet. Swedish Environmental Technology Network. Svensk miljöteknikexport - avgränsning,

omfattning, marknader. Stockholm oktober 2001.

Länsarkitekt i Dalarna,

Lars Ingelström

Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?Det är positivt att det sker en breda-re diskussion än tidigare runt nä-ringslivsutveckling. Tillväxtavtalenär ett program för att fördela peng-ar och måste bygga på långsiktigastrategier. För att tillväxavtalen skabli effektiva så behöver handlägg-ningen bygga på långsiktiga under-lag. Policyunderlagen till tillväxt-avtalet, exempelvis länsstrategin,EU:s strukturfonder och kommu-nernas översiktsplaner, bör fortsät-ta att utvecklas.

Arkitektur och design är stimu-lans- och utvecklingsfaktorer förnäringslivet i Dalarna. Dessa bordearbetas in i kommande tillväxavtalsom en horisontell faktor i likhetmed jämställdhet och hållbarhet.

Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till en hållbar utveckling?Hållbar utveckling är ett vitt be-grepp. Tillväxtavtalen prövar ären-den som gäller finansiellt stöd tillprojekt. Om man stödjer projektsom går mot hållbar utveckling såstimuleras en utveckling i rätt rikt-ning. Omvänt så måste man ocksåhindra projekt som är ohållbara.Det finns många andra områdenoch funktioner förutom tillväxtavta-len som måste arbeta i samma rikt-ning.

Tillväxtavtalen är ett partner-skap mellan i huvudsak närings-livet och kommunerna.

➤

Intervju med ...

FOTO

:Å

KE

PER

SSO

N.

2.6 Mått på ekonomi - miljö - välfärdI detta avsnitt redovisas några av de initiativ som tagits angående att finnasystem för att mäta hur samhället utvecklas med hänsyn till ekonomi, miljö och välfärd.4

2.6.1 Miljöjusterad BNP och Välfärdsindex

Bruttonationalprodukten BNP, dvs. summan av värdet av ett lands varoroch tjänster under ett år, används ofta för att mäta den ekonomiska utveck-lingen. Olika ansatser har gjorts för att hitta ett mått som bättre speglar ettlands välfärdsutveckling. Krav har framställs om att utveckla en miljöjuste-rad BNP som tar hänsyn till de miljöproblem som produktionen ger upp-hov till. Det har dock visat sig vara mycket svårt att utveckla ett så aggre-gerat och komplext mått i monetära termer. Kunskapsluckorna men ävenbristerna i hur man uppskattar skadekostnaderna är stora. Det har därförinte gått att operationalisera begreppet.

Istället har s.k. miljöräkenskaper tagits fram genom ett regeringsupp-drag till Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsver-ket. Miljöräkenskaperna kompletterar nationalräkenskaperna med miljö-och naturresursstatistik och kan kopplas till de bransch-, varugrupps- ochsektorsindelningar som görs i nationalräkenskaperna. (Se även kapitel 2.9.)

Behovet att mäta och följa upp ett lands välfärdsutveckling har resul-terat i en mängd olika index som utifrån ett antal indikatorer ska speglavälfärden. UNDP:s HDI ”Human Development Index ” är det mest etab-lerade. Det baseras på tre parametrar; livslängd, utbildningsnivå och lev-nadsstandard. Ett liknande är OECD:s ”Measuring development pro-gress” som mäter extrem fattigdom, läskunnighet, barndödlighet, barn-födslar samt tillgång till säkert vatten. Dessa bägge index är mer inriktadepå tredje världen och mindre användbara för Sverige.

ISEW, Index of Sustainable Economic Welfare har utvecklats avforskarna Daly och Cobb. Syftet är att indexet ska vara ett verktyg för attinkludera sociala och miljömässiga faktorer i beräkningar av den ekono-miska välfärden. Sociala justeringar görs för inkomstfördelning, obetalthemarbete, hälsovård och utbildning som höjer indexet medan trafik-olyckor och pendling sänker detsamma. Miljömässiga nedjusteringar görsför vatten- och luftföroreningar, förlust av naturkapital samt långsiktigmiljöförstöring som ozonuttunning och klimatpåverkan. Problemet medalla dessa index är att det saknas ett fullständigt statistiskt underlag.

2.6.2 Naturkapital

Ett lands naturkapital är värdet av mark, vatten etc. och tillgångar som olja,

31

2.6 Mått på ekomomi - miljö - välfärd ________________________________________________________________________________________________________________________________

____________4 Materialet är huvudsakligen hämtat från resurseffektivitetsutredningen (SOU 2001:2).

➤

Jag efterlyser en bredare demo-kratisk process. Kommunernasöversiktsplanering är ett exempelpå instrument för att bredda dendemokratiska basen i tillväxtavta-len och näringslivsutveckling.

Hur kan miljö utgöraen tillväxtfaktor?Om ett företag utvecklar en ”själ”som finns i hela företaget, hela an-läggningen, så gagnar det tillväx-ten. Det är klart att ett företag sombegränsar materialåtgången, age-rar resurssnålt, begränsar trans-porterna mm ökar tillväxten.

En hög miljökvalitet i närings-livssatsningarna ger en god mark-nadsföring för länet. Omvänt är enslapphet i hanteringen av hållbar-hetsfrågorna en dålig marknadsfö-ring.

Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökatgenomslag i de regionala tillväxtavtalen?Miljöaspekterna ska slå igenom isamhällsplaneringen. Vi har redanett utbyte med kommunerna i länetom hur miljöaspekter bör tas upp iplaneringen. Det behövs dock endialog och ett bättre samarbetemellan de som hanterar tillväxtav-talen och planerarna.

Vid framtagandet av nuvarandeavtal fanns en överrepresentationav näringslivsrepresentanter.

guld, järn osv. Numera är det vanligt att betrakta även naturtillgångar ochmänniskors arbetskraft som en form av kapital: naturkapital resp. human-kapital. Med detta språkbruk avser man en speciell aspekt på naturen ochmänniskan, nämligen förmågan att generera avkastning av betydelse förmänsklig välfärd. Naturkapitalet, som ibland används synonymt med na-turresurser och naturtillgångar, kan delas upp enligt följande:

• Icke förnyelsebara naturresurser. Består av malm, sten, grus, fossilafyndigheter m.m. När de en gång använts kan de inte ersättas.

• Förnyelsebara naturresurser. Består av produktiva vatten, åkrar, skogaroch de levande organismerna och representerar ett naturkapital som rättskött kan lämna en god avkastning. Häri ingår även ekosystemtjäns-terna.

• Flödesresurser. Består av nederbörd, solljus och luftens strömning.Människan kan inte utplåna dem men förändra deras karaktär på ettoförmånligt sätt, t.ex. genom föroreningar.

Indelningen är schematisk och det är ibland svårt att placera in ennaturresurs i en bestämd grupp.

Naturresurserna och ekosystemen kan ses som en bas för alla mänsk-liga aktiviteter och verksamheter. I den mån naturresursbasen försämraslokalt eller i vidare sammanhang hotas livsförutsättningar och välfärd lång-siktigt. Detta betyder rimligen att den ”ekologiska” krisen handlar omfundamentala resurser för människor och därför bör ses som en form av”ekonomisk” kris. Tal om betydelsen av ”ekonomiska realiteter” bör alltsåinte begränsas till penningmässiga vinster och bruttonationalprodukt.Inom ramen för en mer helhetsinriktad ekonomisyn ingår också naturre-sursbasen eller naturkapitalet i dessa realiteter som vi måste rätta oss efter.

32

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

FOTO

: EP

A/P

RES

SEN

S B

ILD

.

2.6.3 Miljöskuld

Begreppet miljöskuld är ett försök att uppskatta kostnaden för att åter-ställa de skador samhället åsamkat miljön. Kostnaden är givetvis helt be-roende av ambitionsnivån för återställningen. En intressant aspekt är omde verksamheter vi idag driver är så lönsamma att de kan bekosta efter-behandlingen av de skador de orsakat och orsakar eller om vi fortsätter attskjuta över dessa kostnader till kommande generationer. En svårighet äratt det återstår ett stort arbete innan omfattningen av landets miljöskadorär inventerade, undersökta och kostnadsuppskattade. Det finns med andraord idag inte det kunskapsunderlag som egentligen skulle behövas för attkunna göra dessa beräkningar med någon precision. På en mer övergripan-de nivå kan kostnadsuppskattningar av detta slag utgöra ett komplementtill monetära miljöräkenskaperna.

2.6.4 Resurseffektivitet

Det finns en mängd olika begrepp som tagits fram i syfte att mäta resurs-effektivisering. Nedan redovisas kortfattat några av dessa.

Faktor 4-begreppet avser att vi kan och bör öka resursproduktivite-ten fyra gånger, dvs. den välfärd som kan skapas av en viss kvantitet av ennaturresurs kan fyrdubblas, eller vi kan fördubbla levnadsstandarden ochsamtidigt använda hälften så mycket naturresurser. Genom att satsa påresurseffektivisering och därmed sänka sina kostnader kan företaget skaffasig konkurrensfördelar. Resurseffektivisering inbegriper ökad användningav förnyelsebar energi och en effektivisering av transporterna. Att inter-nalisera de externa effekterna, dvs. sätta ett pris på miljön, ingår i begr