Miljöprogram...Regionala miljömål – Örebro läns miljömål Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de regionala förhållandena

Miljöprogram 2012 - 2016

Lokala miljömål för

Kumla kommun

Antaget av kommunfullmäktige 2012-05-21

2(42)

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 3

VAD ÄR MILJÖMÅL? ........................................................................................................................................ 4

NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL .................................................................................................................... 4 REGIONALA MILJÖMÅL – ÖREBRO LÄNS MILJÖMÅL ............................................................................................ 4 LOKALA MILJÖMÅL – KUMLA KOMMUNS MILJÖMÅL ........................................................................................... 5

Fem fokusområden ........................................................................................................................................ 5

MILJÖPROGRAMMETS STRUKTUR ............................................................................................................ 5

LÄSHÄNVISNING ................................................................................................................................................. 5 FRAMTAGANDET AV MILJÖPROGRAMMET ........................................................................................................... 6

GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING ...................................................................................................... 6

KOMMUNALA DOKUMENT MED ANKNYTNING TILL MILJÖPROGRAMMET ............................................................. 7

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN (MILJÖMÅL 1) ................................................................................... 8

BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 8 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?.................................................................................................................. 8 ETAPPMÅL .......................................................................................................................................................... 9 SÅ NÅR VI MÅLEN! .............................................................................................................................................. 9 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 10

GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4) ................................................................................................................... 11

BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 11 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?................................................................................................................ 12 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 12 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 12 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 13

INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7) ..................................................................................................... 14


GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15) .................................................................................................... 16


ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV (MILJÖMÅL 16) .................................................................................. 20

BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 20 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN ................................................................................................................. 20 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 21 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 21 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 21

REFERENSER .................................................................................................................................................... 22

BILAGA 1 – ORDLISTA ................................................................................................................................... 23

BILAGA 2 - ÅTGÄRDER FÖRDELADE PÅ NÄMNDER OCH BOLAG................................................... 24

BILAGA 3 – ÖVRIGA MILJÖKVALITETSMÅL SOM BERÖR KUMLA ................................................ 36

BILAGA 4 – DELTAGARE I ARBETSGRUPPER ........................................................................................ 42

3(42)

Inledning Miljöprogram 2012 - 2016 ansluter till det nationella och regionala miljömålsarbetet med

tillhörande åtgärdsstrategier och handlingsprogram. Miljöprogrammet ersätter det av

fullmäktige antagna miljöprogrammet från år 2007. Programmet omfattar hela verksamheten i

Kumla kommun inklusive kommunala bolag. Det är ett styrande dokument för de kommunala

nämnderna och bolagen och ska ge vägledning för miljöarbetet och bidra till att vi når

miljömålen. Därför innehåller miljöprogrammet konkreta och tidsbestämda åtgärder som

årligen följs upp.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt och definieras som en utveckling där nu

levande människors behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers behov.

Hållbar utveckling handlar dock inte bara om miljö. Det är tre dimensioner som ska samspela

med varandra – en ekonomisk, en sociokulturell och en miljömässig dimension. Alla

dimensioner är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Helhetstänkandet är därför

avgörande! Om en av dessa tre dimensioner faller bort är det omöjligt att uppnå en hållbar

utveckling. Det betyder t ex. att miljöproblem inte kan lösas hållbart när det sker till priset av

att ekonomin kommer ur balans eller att sociala aspekter undermineras. Likaså är ekonomisk

tillväxt inte hållbart när den inte hushåller med naturresurserna och tar hänsyn till det sociala

systemet. Även om begreppet ”hållbar utveckling” kan tolkas och beskrivas på många sätt

finns det bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för

samhällsutvecklingen.

För att tydliggöra de miljömässiga aspekterna i begreppet hållbar utveckling har Sveriges

riksdag 1999 antagit 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades med ett 16:e miljömål år

2005. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och

kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. De flesta av de nationella

miljökvalitetsmålen visar även på hur miljö- och folkhälsoaspekterna hänger ihop.

Ambitionen är att till nästa generation, år 2025, lämna över ett samhälle där de stora

miljöproblemen är lösta, klimatmålet är satt till år 2050.

Kommunen har det övergripande ansvaret för lokala anpassningar av de nationella målen.

Utgångspunkten för arbetet är att skapa en god livsmiljö i Kumla och att utifrån Kumlas

lokala förutsättningar på ett så effektivt sätt som möjligt kunna bidra till att nationella och

regionala miljömål uppfylls. Det är därför viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s

att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra.

4(42)

Vad är miljömål?

Nationella miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska tydliggöra den

ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Dessa är:

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt

6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

Miljömålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd

för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det övergripande målet är att ”till

nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är

lösta”.1 De nationella miljömålen fungerar som ledstjärna, där etappmålen anger inriktningen

och tidsperspektiven i det fortsatta miljöarbetet.

Regionala miljömål – Örebro läns miljömål

Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de

regionala förhållandena i vårt län. Det geografiska läget av Örebro län medför att två av de

nationella målen, ”Storslagen fjällmiljö” och ”Hav i balans”, inte är relevanta. Det sist

tillkomna målet ”Ett rikt växt- och djurliv” har anpassats till förhållandena i Örebro län i

februari 2006.

Det gemensamma miljömålsarbetet i Örebro län baserar på ett samarbetsavtal mellan länets

kommuner, Landstinget, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ett antal föreningar och företag.

Avtalsparterna har kommit överens om åtgärder som ska genomföras för att nå de regionala

målen. Miljömålsrådet kommer årsvis att prioritera de insatser som kräver samordning mellan

avtalsparterna.

1 Prop. 1997/98:145.

http://miljomal.nu/3-Bara-naturlig-forsurning/

http://miljomal.nu/4-Giftfri-miljo/

http://miljomal.nu/5-Skyddande-ozonskikt/

http://miljomal.nu/6-Saker-stralmiljo/

http://miljomal.nu/7-Ingen-overgodning/

http://miljomal.nu/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/

http://miljomal.nu/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/

http://miljomal.nu/10-Hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/

http://miljomal.nu/11-Myllrande-vatmarker/

http://miljomal.nu/12-Levande-skogar/

http://miljomal.nu/13-Ett-rikt-odlingslandskap/

http://miljomal.nu/14-Storslagen-fjallmiljo/

http://miljomal.nu/15-God-bebyggd-miljo/

http://miljomal.nu/1-Begransad-klimatpaverkan/

http://miljomal.nu/2-Frisk-luft/

5(42)

Lokala miljömål – Kumla kommuns miljömål

Syftet med att anpassa miljömålen till lokal nivå är att förutsättningarna är olika på olika

platser i Sverige. Några kommuner har fler, andra färre problem när det gäller naturens

tillstånd. Det är därför viktigt att Kumla sätter egna miljömål som är anpassade till

förhållandena här. Ett annat syfte med att utforma lokala miljömål är att stimulera till ett

målstyrt miljöarbete där miljömålen fungerar som ett gemensamt verktyg för kommunens

nämnder och bolag. Som styrdokument är programmet vägledande för nämnderna i alla beslut

som rör miljön. Miljöprogrammet tillsammans med klimatprogrammet ger en översikt över

nödvändiga miljöinsatser och ska ses som viljeinriktningar från kommunens och bolagens

sida. För ett framgångsrikt miljöarbete är alla bidrag, både från personal och politiker, viktiga

och nödvändiga. Miljöprogrammet för Kumla kommun avser perioden 2012 - 2016.

Fem fokusområden

Kumla kommun har valt att inrikta arbetet på fem miljökvalitetsmål: ”Begränsad

klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö”, ”Ingen övergödning”, ”God bebyggd miljö” samt ”Ett rikt

växt- och djurliv”. Dessa miljökvalitetsmål speglar de miljöproblem som anses viktiga att

arbeta extra med. De utvalda målen har direkta eller indirekta kopplingar sinsemellan samt till

flera av de övriga (9 st) miljömål som berör kommunen, vilket gör att även de kommer vävas

in i arbetet trots att de inte har några specifika etappmål och åtgärder.

Miljöprogrammets struktur I huvuddokumentet går att läsa om de fem miljömål som Kumla kommun har valt att fokusera

på. Målen presenteras uppdelade i mål, etappmål, åtgärder och indikatorer2. Åtgärderna anges

med ansvarig förvaltning eller bolag och tidsplan. I flera fall finns det fler än en förvaltning

eller bolag som ansvarar för att målen uppfylls.

Läshänvisning

Följande förkortningar har använts för att ange vem/vilka som är ansvariga för att se till att

etappmål och åtgärder uppfylls och genomförs.

Förkortningar för åtgärdsansvar:

BUN - Barn- och utbildningsnämnden

GYMN - Gymnasienämnden

KLK - Kommunledningskontoret

Kommunfastigheter - Kommunfastigheter

KS - Kommunstyrelsen

KOFN - Kultur- och fritidsnämnden

KF - Kommunfullmäktige

MBN - Miljö- och byggnadsnämnden

TEK - Tekniska kontoret

SOC - Socialnämnden

KBAB - Kumla Bostäder AB

KFAB - Kumla Fastigheter AB

Stadsnät AB - Stadsnät AB

2 Se bilaga 1 - ordlista

6(42)

I bilagorna finns mer information om de nio miljömål som inte beskrivs i huvuddokumentet.

Där finns även en ordlista, åtgärdsfördelning samt en förteckning över personer som varit med

och tagit fram etappmål och åtgärder.

Framtagandet av miljöprogrammet

Huvuddelen av miljöprogrammet har tagits fram med hjälp av fyra arbetsgrupper, se bilaga 4

– projektets deltagare, (en grupp för varje miljömål – förutom en grupp som behandlade två

mål). Grupperna har träffats vid ett antal tillfällen under våren 2011 och diskuterat åtgärder

och etappmål utifrån de fem lokala miljömålen som kommunen har valt att fokusera på.

Genomförande och uppföljning För att kunna arbeta strategiskt med miljöfrågor är det viktigt att sätta upp konkreta mål.

Målen ska vara realistiska, mätbara och möjliga att nå. På så vis blir det tydligt vad arbetet

syftar till. En hållbar utveckling kan dock inte nås på en gång. Snarare måste vi sätta upp

etappmål och successivt arbeta framåt. Det är viktigt att ha de långsiktiga nationella

miljömålen som riktvärde i all planering och utförande.

Att arbeta med mål är alltid en process. Under processens gång är det viktigt att regelbundet

följa upp och utvärdera arbetet med miljömålen. På så vis blir det enklare att bedöma om

genomförda och föreslagna åtgärder är tillräckliga eller om inriktningen behöver

justeras. Detta bör ske på regional och lokal nivå. Uppföljningen av åtgärdsarbetet mäts med

hjälp av olika indikatorer. Tanken med indikatorerna är att tydligt kunna se trender i Kumla

kommuns miljötillstånd. Eftersom indikatorerna belyser miljösituationen ger de också ett

underlag för diskussioner om det lokala miljöarbetet och framtida prioriteringar av åtgärder.

Det bör dock poängteras att miljöarbetet ska fokusera på att genomföra åtgärder, inte på ett

omfattande uppföljningsarbete med många indikatorer.

Varje nämnd och bolag ansvarar för att miljömålen nås. Nämnderna och bolagen ska planera

för det egna miljöarbetet och för att genomföra de åtgärder som beslutats i miljöprogrammet.

Behov av investeringar ska hanteras i budgetarbetet. Avsteg från miljöprogrammet ska

godkännas av kommunfullmäktige. Likaså ansvarar även varje nämnd, förvaltning och

kommunalt bolag för den årliga uppföljningen av åtgärdsarbetet. Uppföljningen samordnas

lämpligen med uppföljningen av klimatprogrammet och uppgifterna lämnas in till miljö- och

byggnadskontoret senast den 31/1 varje år. Resultaten rapporteras sedan till

kommunfullmäktige.

Uppföljning av miljöprogrammet

7(42)

Kommunala dokument med anknytning till miljöprogrammet

Översiktsplan

Bevarandeprogram - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer

Plan-, bygg- och bostadsprogram

Trafikplan

Gång- och cykelvägsplan

Grönplan

Klimatprogram

Energiprogram

Avfallsplan

Skogsbruksplan

Folkhälsopolitiskt program

Småskalig vedeldning – policy

Resepolicy

Interna verksamhetsplaner

8(42)

Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1) ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för

klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på

klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den

biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar

utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det

globala målet kan uppnås.”3

Bakgrund

Klimatet håller på att förändras. Människans utsläpp av växthusgaser4 bidrar till att förstärka

den naturliga växthuseffekten vilket antas leda till ett varmare klimat. Redan i dag ser vi

effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa

konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få

grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna

vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i

ett växthus. De hindrar inte solljuset från att nå jordytan och värma upp den, men en stor del

av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp.

Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten.

Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har

alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra

utsläpp. Koldioxid (CO2) har

den största negativa inverkan

på vårt klimat. Det är utnytt-

jandet av fossila bränslen,

som t ex. olja, stenkol och

naturgas, som är den största

bidragande orsaken och varje

ytterligare tillskott av kol-

dioxid kommer med andra

ord att medföra en i det

närmaste permanent för-

höjning av koldioxidhalten i

både luft och vatten och

därmed en lika långvarig

förstärkning av växt-

huseffekten. Det är därför

viktigt att alla bidrar till att

vända den negativa trenden. Översvämning i Kumla sommaren 2006

Hur ser det ut i Kumla kommun?

Kumla kommun arbetar kontinuerligt med att minska sin klimatpåverkan och ett nytt

klimatprogram har under våren 2011 antagits av Kommunfullmäktige. I och med antagandet

av programmet har kommunen åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 40 % från 2008-

års nivåer till år 2020.

3 Miljömålsportalen


9(42)

Energiförbrukning och transporter står för de största utsläppen av koldioxid inom

kommunkoncernen. Under 2010 gick kommunen med i ett nationellt projekt som drivs av

Energimyndigheten. Syftet med projektet är bl. a. att kommunen ska fungera som pådrivare

och förebild inom energiområdet. Det görs genom att ställa högre krav på

energieffektivisering inom de egna verksamheterna samt vara en förebild i övergången till

förnybar energi. Projektet ska även bidra till att kommunen snabbare byter ut egna bilar och

köper in transporter som drivs av energieffektiva och förnybara drivmedel5.

Grunden i alla persontransporter ska ske enligt den resepolicy som kommunen har antagit där

gång-, cykel- och kollektivtrafik ska föredras framför att ta bilen. Kumla kommun har som

vision att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas och arbetar aktivt med att öka

tillgängligheten och förbättra infrastrukturen. Tjänsteresor med personbilar inom

organisationen sker med tjänstebilar, leasingbilar samt privatbilar. Kommunen inklusive de

kommunala bolagen har tillgång till 11 st miljöbilar6. Möjligheten att helt övergå till fordon

som drivs med andra och förnybara bränslen är stor. För att minska utsläppen och

energianvändningen ska kommunen verka för att när fordons- och maskinparken behöver

förnyas på grund av ålder köpa in fordon som är utrustade med bränslesnålare motorer samt är

klassade som miljöbilar eller framförs med förnyelsebara bränslen.

Vid upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader ska kommunen och bolagen ställa

miljö- och hållbarhetskrav. Miljöstyrningsrådet7 har tagit fram upphandlingskriterier inom ett

antal områden som kommunen bör följa för att bidra till ett mer hållbart samhälle och uppnå

miljömålet om en begränsad klimatpåverkan.

Etappmål

1.1 Vid utgången av 2016 ska CO2-utsläppen ha minskat med minst 30 % till 2 448 ton

CO2, jämfört med 2008 års nivå.

1.2 Senast år 2016 är minst 40 % kommunens personbilar miljöbilar.

1.3 År 2016 har andelen miljöfordon och maskiner 8 ökat med minst 15 %.

1.4 Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år 2016.

1.5 Senast år 2016 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med

minst 300 m2 jämfört med år 2011.

1.6 Kommunen ska senast år 2016 ställa miljö- och hållbarhetskrav krav i minst 70 %

av alla upphandlingar.

Så når vi målen!

Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan

Arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Samtliga för-

valtningar och

bolag

Fortlöpande

Byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid

nyinköp inhandla miljöbilar.

Samtliga för-

valtningar och

bolag

Fortlöpande




8 Etappmålet syftar på fordon och maskiner såsom t ex. gräsklippare, sopbilar osv., som inte klassas som

personbil.

10(42)


Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Samtliga för-

valtningar och

bolag

Fortlöpande

Ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de

kommunala verksamheterna för att åstadkomma

beteendeförändringar gällande t ex. att stänga av datorer,

släcka belysning osv.

MBN och

kommun-

fastigheter

2012-

Utreda förutsättningarna för solpaneler/solfångare på

kommunägda byggnader.

KS,

Kommun-

fastigheter,

KBAB och

KFAB

2012-

Ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av

varor, tjänster och entreprenader enligt

miljöstyrningsrådets kriterier.

Samtliga för-

valtningar och

bolag

2012-

Uppföljning

Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder

och bolag.

11(42)

Giftfri miljö (miljömål 4) ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota

människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är

nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna

av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”9

Bakgrund

Kemikalier används i stor utsträckning

i samhället, både i industriell verksam-

het och i hushållen. Varor och

produkter blir allt mer komplexa och

oönskade kemiska ämnen sprids när

dessa produceras, används, skrotas

eller hanteras på ett felaktigt sätt.

Kunskapen om oavsiktlig bildning av

hälso- och miljöfarliga ämnen kan

också vara bristfällig. Därför kan det

vara svårt att identifiera alla farliga

ämnen och att begränsa riskerna för

hälsan och miljön. Dessutom kan även

många små utsläpp ge upphov till

allvarliga miljöstörningar och

hälsoproblem. En del av ämnena är

dock redan förbjudna i Sverige. I

kommunen bör arbetet med

kemikaliefrågorna ske genom att

tillämpa utbytesprincipen. Enligt Kvarntorpsområdet

denna princip ska alla kemiska

produkter som kan medföra risker för människors hälsa och miljön, undvikas om de kan

ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga.

Bristen på kunskap avseende kemikaliers och föroreningars hälso- och miljöegenskaper är

stor. Det finns drygt 100 000 registrerade kemiska ämnena inom EU och av dem är ca 3 000

officiellt klassificerade. För ca 70 av de här ämnena har en fullständig kartläggning gjorts när

det gäller dess hälso- och miljöeffekter. Varje ämne bedöms var för sig, men t ex. i

avloppsreningsverk blandas en mängd olika ämnen med varandra och nya kemiska föreningar

kan spontant uppstå, vilka kan vara potentiella miljögifter.

Idag har vi kunskap om att många kemiska ämnen i arbets-, utomhus- och inomhusmiljön

påverkar hälsan och miljön. Det är allmänt vedertaget att en normalsvensk har minst

100 - 200 främmande ämnen i kroppen som vi normalt inte har i kroppen. Några procent av

befolkningen har t ex. för höga halter av kadmium i njurarna och PCB samt bromerade

flamskyddsmedel förekommer bl. a. i bröstmjölk.

9 Miljömålsportalen

12(42)

Kemiska ämnen i inomhusmiljön är ett stort hälsoproblem och ca 1 miljon svenskar har

besvär som hänger samman med detta. På senare tid har det allt mer uppmärksammats hur

mycket av våra läkemedel som hamnar i sjöar, hav och vattendrag. Även här är kunskapen om

kemikaliernas effekter på människa och miljö mycket bristfällig.


I Kvarntorpsområdet i Kumla kommun har tidigare verksamheter med utvinning av olja ur

alunskiffer och annan kemisk industri bidragit till svåra markföroreningar. En fullständig

sanering av alla förorenade områden är omöjlig. Därför är det viktigt att främja områdets egen

förmåga att eliminera och reducera föroreningar. Ett exempel i detta arbete är renoveringen av

vattenreningssystemet ”serpentindammarna” norr om Kvarntorpshögen.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen ska minskas. Kommunen har

förbjudit kemisk bekämpning av lövsly i skogsmark och använder i dagsläget gasol och ättika

för ogräsbekämpning.

Etappmål

2.1 Kommunen ska senast vid utgången av 2016 köpa in minst 35 % (baserat på vikten)

närodlade och/eller ekologiska livsmedel.

2.2 Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta.

2.3 Certifiering (Revaq) av det kommunala avloppslammet ska ske senast under 2014.

2.4 Förbättra luftkvalitén i stadsmiljön.

2.5 Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse.

2.6 Senast år 2016 ska de kommunala verksamheterna och bolagen ha infört en

Miljödiplomering.

2.7 Miljöutbilda all personal och politiker i Kumla kommun samt de kommunägda

bolagen till utgången av 2016.

Så når vi målen!


Öka andelen inköp av närodlade/ekologiska livsmedel. TEK Fortlöpande

Bevaka möjligheterna i form av statsbidrag eller liknande

som kan göra fortsatt sanering möjlig.

MBN Fortlöpande

En person projektanställs för att bl. a. kunna genomföra

informationskampanjer till hushåll och företag samt arbeta

med Revaq-certifieringen.

TEK 2012-

En uppföljande luftmätning görs för att kunna jämföra med

2010/2011 års resultat.

MBN 2016

För varje träd som avverkas i tätbebyggelse ska ett nytt

planteras.

KOFN och

MBN

2016

För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. KS och KOFN Fortlöpande

Genomföra Miljödiplomering. Planen är att

1–2 förvaltningar / bolag certifieras per år.

KS, KBAB,

KFAB och

Stadsnät AB

2016

Genomföra miljöutbildning för ca 350 anställda per år. KS, KBAB,

KFAB och

Stadsnät AB

2016

13(42)

Uppföljning


och bolag.

14(42)

Ingen övergödning (miljömål 7) ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på

människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig

användning av mark och vatten.”10

Bakgrund

Övergödning leder till att känsliga arter minskar i antal eller slås ut och att grundvattnet kan

förorenas. I sjöar kan algblomning utgöra en allvarlig hälsofara för både människor och djur

om det handlar om giftbildande alger. Övergödning av vatten, skog och mark orsakas av höga

halter av fosfor och kväve som kommer från jordbruk och avloppsvatten. Kväve släpps också

ut från trafiken och vid annan förbränning, t ex. vid energiproduktion. Bristfälliga enskilda

avlopp bidrar med stora mängder fosfor. En annan källa är utsläpp från tätorternas

avloppsreningsverk.


Läckage från jordbruket är den

största källan för utsläpp av fosfor

och kväve till vatten. I Kumla finns

det kommunala avloppsrenings-

verket som renar spillvatten från

både hushåll och industrier. I

reningsverket genomgår vattnet

mekanisk, biologisk och kemisk

rening och renas till 98 % på

biologiskt nedbrytbara ämnen och

till 97,5 % på fosfor. För att

minska vattnets ammonium-

kvävehalt har kommunen anlagt

luftningsdammar efter avlopps-

reningsverket. Det renade

avloppsvattnet leds till Kumlaån

som rinner vidare till Hjälmaren.

Vid processen i reningsverket

bildas näringsrikt slam och dessutom Övergött vattendrag

produceras biogas. I dag är ca 16 000

personer anslutna till reningsverket som har kapacitet för 30 000 personer. De som inte är

anslutna till det kommunala avloppsnätet renar sitt spillvatten i s.k. enskilda avlopps-

anläggningar. Många gamla anläggningar uppfyller dock inte dagens reningskrav och bidrar

till övergödningen. I Kumla kommun pågår därför inventering och åtgärdande av bristfälliga

enskilda avlopp. Vid åkermark som Kumla kommun arrenderar ut längs åar och vattendrag

finns krav på att anlägga skyddszoner.

10

Miljömålsportalen

15(42)

Etappmål

3.1 Senast år 2012 ska det finnas en plan för utbyggnad av det kommunala va-nätet.

3.2 Samtliga enskilda avlopp ska vara inventerade senast år 2012.

3.3 De mest bristfälliga avloppen ska vara åtgärdade senast 2014.

3.4 Kvarngatan och Sofierovägen ska ha separata dagvattenledningar senast 2014.

3.5 Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök

senast 2014. Bristfälliga infiltrationer ska vara åtgärdade senast 2016.

3.6 Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast

2015. Samtliga markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast 2019.

Så når vi målen!

Fosfor som är löst i vattnet är lättillgänglig och kan innebära stor risk för algblomning och

syrgasbrist i vattnet. Om alla enskilda avlopp klarar hög skyddsnivå för fosfor (minst 90 %

ska avskiljas) minskar utsläppen av lättillgänglig fosfor avsevärt. Nya enskilda avlopp som

anläggs och de bristfälliga enskilda avlopp som åtgärdas ska förses med en sådan rening som

normalt klarar hög skyddsnivå för fosfor. Miljö- och byggnadskontoret ska bevaka att

anläggningar med fosforfällning sköts så att de kan förväntas klara hög skyddsnivå för fosfor.

För att förhindra bräddningar av orenat avloppsvatten vid kraftiga regn måste

dagvattenledningar byggas ut i de områden där dagvattnet inte är separerat från spillvattnet.


Upprätta en plan för utbyggnad av det kommunala va-

nätet.

TEK 2012-

Det sista området, Hardemo, inventeras gällande enskilda

avlopp.

MBN 2012

De mest bristfälliga enskilda avloppen åtgärdas. MBN 2014

Kvarngatan och Sofierovägen får separata

dagvattenledningar.

TEK 2014

Infiltrationsanläggningar11

som anlagts före år 1980 ska

kontrolleras genom besök och de som bedöms som

bristfälliga ska åtgärdas av fastighetsägarna.

MBN 2014/2016

Markbäddar12

som anlagts före år 2001 ska vara försedda

med fosforfällning senast 2015. Samtliga markbäddar ska

vara försedda med fosforfällning13

senast 2019.

MBN 2015/2019

Uppföljning


och bolag.

11

Se bilaga 1 - ordlista 12

Se bilaga 1 - ordlista 13

Se bilaga 1 - ordlista

16(42)

God bebyggd miljö (miljömål 15) ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt

medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och

utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt

och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”14

Bakgrund

Med god bebyggd miljö menas vår livsmiljö, d v s den omgivning i vilken vi bor och rör oss i.

Hälsosamma och trevliga livsmiljöer kännetecknas av varierat utbud av bostäder,

arbetsplatser, service och kultur, effektiv infrastruktur, byggnader med bra inomhusmiljö,

närhet till grönytor, spännande kulturmiljöer, låg bullernivå m.m. Ramarna för detta sätts i

hög grad av samhällsbyggandet och fysisk planering. Att hushålla med resurser och

kretsloppsanpassa samhället är andra viktiga aspekter.

Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och areal ökat och en rad problem har

tydliggjort behovet av en god bebyggd miljö. Luftföroreningar och buller från bil- och

flygtrafik, ökande avfallsmängder och energibehov, förorenade områden, radon är några

exempel. En väl planerad och fungerande kollektivtrafik är till exempel en förutsättning för

långsiktigt hållbara livsmiljöer för människor.

Många regler styr redan arbetet med dessa områden. Miljökvalitetsnormerna ska hjälpa till att

minska luftföroreningar som påverkar vår hälsa, många regler på avfallsområdet utgår från att

förebygga uppkomsten av avfall, att främja energieffektivisering m.m.


Bebyggelse och byggnation

Kumla har en tydlig befolkningstillväxt och antalet nybyggnationer av bostäder i Kumla

kommun är hög. Grunden för att åstadkomma en ”God bebyggd miljö” är att redan på

planeringsstadiet ta hänsyn till de faktorer som skapar en god livsmiljö. Vi behöver skyddas

från buller och kunna andas frisk luft både inne och ute för att må bra. Forskningen visar att vi

mår bra av att ha natur omkring oss. Det stressade samhället ställer krav på att naturen är

lättillgänglig, att den finns i närmiljön, detta gäller inte minst för utsatta grupper. Ett enda träd

utanför fönstret minskar stressen. I den fysiska planeringen ska bl. a. följande miljö- och

folkhälsomål, se nedan, tas i beaktning för att nå en god bebyggd.

Miljö- och folkhälsomål:

1. hur kan ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och

kultur åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för

miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,

2. hur ska kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,

3. hur ska estetiska värden tas tillvara och utvecklas,

4. hur ska grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden bevaras,

vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål, samt hur

andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,

14

Miljömålsportalen

17(42)

5. hur ska stora naturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i

miljön så lång möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas

karaktär,

6. hur ska energianvändningen effektiviseras, hur ska förnybara energiresurser tas till

vara och hur ska utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,

biobränsle och vindkraft främjas,

7. hur minimeras säkerhetsrisker i samhället,

8. hur kan en trygg och säker bebyggelse skapas för olika grupper i samhället som även

ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Det kulturhistoriska arvet utgör en viktig del i vår livsmiljö. Kumla kommun är rik på

kulturhistoriska miljöer som t ex. fasta fornlämningar såsom Kumla högar, kyrkor och

prästgårdar, intressanta bebyggelsemiljöer och värdefulla enskilda byggnader. Därtill kommer

ett variationsrikt kulturlandskap som präglas av jordbruket. Det är därför viktigt att det finns

aktuella planer och strategier för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.

Buller

Buller kan leda till störningar av sömn och vila och ge upphov till stress. I Kumla kommun är

järnvägen och biltrafiken troligen de största bullerkällorna. Även industribuller kan orsaka

störning. Främst alstras bullret från fläktar, transporter och materialhantering vid industrier

som ligger nära bostadsområden. Även värmepumpar, skällande hundar och musik från

grannen kan upplevas som störande.

Avfall

Det avfall som uppstår bör i första hand återanvändas, i andra hand återvinnas och i tredje

hand energiutvinnas genom rötning eller förbränning och i sista hand deponeras. Kumla

kommun har under 2011 påbörjat ett komposteringsprojekt där hushållens matavfall samlas

in. Tekniska kontoret har för avsikt att på sikt framställa energi från det insamlade

komposterbara avfallet. Åtgärden syftar till att invånarna i kommunen ska ta till vara på

naturens resurser på ett bättre sätt och samtidigt minska avfallsmängderna.

Energianvändning

Kommunen har som vision att till år 2030 ska den energi som används inom kommunens

gränser baseras på uthålliga förnybara energikällor. I kommunen finns fortfarande ett antal

industrier som är beroende av antingen olja eller direktverkande el för uppvärmning av sina

lokaler. För att minska detta behov krävs informationsinsatser och rådgivning för att hitta

alternativa energikällor samtidigt som energiförbrukningen kan minskas.

Inomhusmiljö

För att boenden och arbetsplatser ska vara attraktiva är även inomhusmiljön viktig. Vanliga

problem är dålig ventilation, problem med fukt och mögel, höga radonhalter och bullernivåer

som på sikt kan påverka hälsan negativt. Skadliga ämnen i möbler och byggnadsmaterial är

också ett växande problem. Trots att vi vistas så stor andel av vår tid inomhus är kunskapen

dålig om kvaliteten på inomhusluften och de besvär som människor upplever hemma, i skolan

och på jobbet. En god ventilation kombinerat med sunda byggnadsmaterial kan lösa många av

de problem som finns i inomhusmiljön och även minska risken för allergier och andra

hälsoproblem.

18(42)

Grönstruktur

Parker och andra grönområden

samt vattenområden är en

viktig tillgång för invånarna

och inslag i bebyggelsen. När

nu Kumla befinner sig i ett

expansivt skede, med snabb

utbyggnadstakt och hård

konkurrens om marken är det

viktigt att dessa värden behålls

och planeras in i de nya

områdena. Grönområdena ger

staden identitet och är plats för

rekreation, lek och möten

mellan medborgarna. Andelen

grön mark i Kumla och övriga

tätorter är stor. Grönområdena

hänger dock dåligt samman och Kumlasjön

det saknas ett varierat utbud.

Kvaliteten på områdena behöver ökas, bindas samman och nya grönområden skapas i

utbyggnadsområden.

Etappmål

4.1 Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för samhällsplaneringen.

4.2 De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna i Kumla kommun ska

identifieras, inventeras och beskrivas.

4.3 Undersöka den faktiska bullersituationen i kommunen för att identifiera platser där

bullerskyddsåtgärder bör vidtas och för att skapa ett viktigt planeringsunderlag.

4.4 Senast år 2014 ska den totala mängden hushållsavfall som går till förbränning inte

uppgå till mer än 170 kg per invånare.

4.5 Aktivt verka för att små- och medelstora företag minskar sin energiförbrukning.

4.6 Kommunen ska verka för att byggnader och deras egenskaper inte påverkar hälsan

negativt.

4.7 Kommunägd mark ska skötas i enlighet med målen i Grönplan.

Så når vi målen!


Översiktsplanen behöver uppdateras. MBN 2014

Uppdatera det nuvarande bevarandeprogrammet från 1990. MBN 2012-

Genomföra en kommuntäckande bullerkartläggning. MBN 2013-

Hushållen erbjuds insamling av komposterbart avfall (matavfall). TEK 2014

Identifiera företag som värmer upp sin/sina fastigheter med

direktverkande el eller olja.

MBN Fortlöpande

En enkät skickas ut till skolor, förskolor och fritidshem gällande

inomhusmiljön.

MBN Fortlöpande

Följa upp och utvärdera Grönplan. KOFN och

MBN

2012-

Uppföljning


och bolag.

20(42)

Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16)15

”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och

framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och

processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med

tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med

rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

Bakgrund

Djur- och växtlivet påverkas av mänskliga aktiviteter som avvattning, fragmentering av

landskapet och reglering av vattenflöden. Även försurning, övergödning, utsläpp av gifter och

utsättning av främmande arter påverkar växter och djur. Från och med våren 2005 gäller en ny

rödlista som förtecknar alla de växter, svampar och djur vars framtida överlevnad inte är

säkrad inom en viss region. Rödlistan ska vara ett hjälpmedel i arbete med att bevara och

skydda den biologiska mångfalden. Andra vanliga skyddsformer är naturreservat,

nationalpark, biotopskydd, Natura 2000, naturvårdsavtal och naturminnen.

Genom att vattenmiljöer påverkas starkt av avrinningsområdet så går det inte att skydda ett

vatten utan att ha ett landskapsperspektiv. Detta gör det som regel mer komplicerat att

upprätta skydd för vattenmiljöer än andra typer av biotoper.

Hur ser det ut i Kumla kommun Kumla kommun har fem naturreservat:

Norra Mossby, Björka lertag,

Viaskogen, Hult och en del av

Kvismaren.

Norra Mossby (ca 2,3 ha) i

Hällabrottet ligger på kalkberggrund

och har en stäppartad vegetation och

artrik flora. Björka lertag (ca 18 ha) är

ett f d lertag för Hallsbergs tegelbruk

som idag hyser många fågelarter.

Naturreservatet i Hult är 5,7 ha och

ligger vid kommungränsen till Halls-

berg. Det är ett skogsområde som ägs

av Svenska Kyrkan i Kumla och stöds

av den ideella organisationen

Hopajola. Så sent som år 2006 bildades Ett rikt- växt och djurliv?

naturreservatet Viaskogen (ca 73 ha).

Skogsområdet ligger nära Kumla centrum och nyttjas av många Kumlabor för olika

fritidsaktiviteter. Kumlas markandel av Kvismarens naturreservat (totalt ca 730 ha) är ca 84

ha. Denna del består mestadels av våtmark/gammal jordbruksmark som angränsar till Rysjön.

15

Miljömålsportalen

21(42)

Etappmål

5.1 Senast år 2016 ska det finnas minst 300 ha skyddade områden i Kumla kommun.

5.2 Andelen lövträd ska öka i skog som kommunen äger. I barrskog ska lövträds-

volymen vara minst 15 % inom bestånd där naturliga förutsättningar för lövträd

finns.

Så når vi målen!

Åtgärd Ansvarig Tidsplan

Inventering av potentiella områden att skydda.

Ökningen bör vara ca 20 ha/år.

KS 2016

I första hand ersätta barrskog med lövträd i de

skogsbestånd där lövträdsvolymen understiger

15 % i enlighet med mål i skogsbruksplanen.

KOFN Fortlöpande

Uppföljning


och bolag.

22(42)

Referenser Förordning (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

Förordning (2007:380) om miljöbilspremie.

Förordning (2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.)

Kumla kommun, markradonkarta.

Kumla kommun, Miljöprogram 2006-2010.

Länsstyrelsen i Örebro län, Miljömål 2005-2010 Örebro län.

Miljömålsportalen, www.miljomal.se.

Naturvårdsverket, Infiltrationsanläggningar – Faktablad 4.

Naturvårdsverket, Markbäddar – Faktablad 5.

Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, Prop. 1997/98:145.

Vattenmyndigheterna, www.vattenmyndigheterna.se

http://www.miljomal.se/

http://www.vattenmyndigheterna.se/

23(42)

Bilaga 1 – Ordlista

Fosforfällning/fosforfälla – Genom att tillsätta kemikalier kan avloppsvattnet renas från

fosfor genom så kallad fosforfällning. Rening i en fosforfälla bygger på att fosforn binds till

ett material med hög kapacitet för fosforinbindning. Oftast används kalkbaserade

filtermaterial.

Indikator – De värden eller mått som mäter status, trender och tillstånd för bakomliggande

system kallas för indikatorer.

Infiltration – Rening genom infiltration innebär att avloppsvatten sprids ut och passerar

genom det befintliga markskiktet. Därifrån sprids vattnet vidare till grundvattnet. När

avloppsvattnet filtreras genom sand och jordlager står naturliga mikrobiologiska, fysikaliska

och kemiska processer för reningen.16

Markbädd – Rening genom markbädd är den vanligaste anläggningstypen där det inte är

möjligt att anlägga en vanlig infiltration. I en markbädd renas avloppsvattnet i en bädd av

tillfört sandmaterial. Det renade spillvattnet i en markbädd leds helt eller delvis leds via en

utloppsledning till ett dike eller vattendrag.17

Miljöbil – För att få kallas miljöbil måste fordonet ha låga utsläpp av koldioxid, vara

energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Bränsleförbrukningen måste vara

låg, oavsett om bilen drivs med alternativa bränslen eller fossila.18

Miljöstyrningsrådet - Är regeringens expertorgan som ger konkret hjälp i att ställa miljö och

sociala upphandlingskrav för offentliga organisationer.

Partikelbunden fosfor - Fosfor förekommer i flera former i marken. Fosfor tillförs jorden

antingen med olika handelsgödselmedel eller med stallgödsel. Partikelbunden fosfor sitter på

partiklar av olika ursprung, både på mineralkorn och på växtrester och humus.

Växthusgaser – Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna som finns

naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är: Metan, Dikväveoxid, Svavelhexaflourid

och Flourföreninger (flourkolväten och flourkarboner).

REVAQ-certifiering - REVAQ är ett certifieringssystem för återföring av växtnäring med

avloppsslam. Systemet ägs och administreras av Svenskt Vatten, som är en

branschorganisation för Sveriges VA-verk och har tagits fram i nära samråd med aktörer inom

jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer,

miljörörelsen och myndigheter.

16

Naturvårdsverket, Faktablad 4 17

Naturvårdsverket, Faktablad 5 18

Förordning 2007:380

24(42)

Bilaga 2 - Åtgärder fördelade på nämnder och bolag En sammanställning har gjorts för att underlätta överblicken över vilka åtgärder som

respektive nämnd och bolag har huvudansvaret för.

Barn- och utbildningsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer

Vid utgången av 2016 ska

CO2-utsläppen ha minskat

med minst 30 % till 2 448

ton CO2, jämfört med

2008 års nivå.

Fortlöpande arbeta utifrån

klimatprogrammets mål

och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.

Senast år 2016 är minst

40 % av kommunens

personbilar miljöbilar.

Allt eftersom byta ut

befintliga kommunägda

personbilar samt vid

nyinköp inhandla

miljöbilar.

Andel miljöbilar av

det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.

1.7 År 2016 har andelen

1.8 miljöfordon och maskiner

ökat med minst 15 %.

Vid nyinköp inhandla

miljöfordon och maskiner.

Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunen ska senast år

2016 ställa miljö- och

hållbarhetskrav i minst

70 % av alla upphand-

lingar enligt miljöstyr-

ningsrådets kriterier.

Under 2012 börjar

verksamheter och bolag

ställa miljö- och hållbar-

hetskrav vid upphandling

av varor, tjänster och

entreprenader.

Andel upphandlingar

där miljö- och håll-

barthetskrav ställs av

totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Gymnasienämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.

1.9 År 2016 har andelen

miljöfordon och maskiner




Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

25(42)

Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer







Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunledningskontoret Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer



med minst 30 % till 2448


2008 års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.

År 2016 har andelen





Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag







Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunfastigheter Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.

Andel miljöbilar

av det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

26(42)







Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunen ska ha minskat

sin energiförbrukning med

minst 13 % till år 2016.

Under 2012 påbörjas

arbetet med att ta fram

riktlinjer för energi-

effektivisering i de

kommunala verksam-

heterna med avseende på

att t ex. stänga av datorer,

släcka belysning osv.

Minskad

energiförbrukning

(%).

MBN

Senast år 2016 ska den

totala ytan som täcks med

solpaneler/solfångare ha

ökat med minst 300 m2

jämfört med år 2011.

Under 2012 utreds förut-

sättningarna för solpaneler/

solfångare på kommunägda

byggnader.

Antal m2 sol-

paneler/solfångare.

KBAB och

KFAB







Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunstyrelsen Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag






Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag









byggnader.

Antal m2 sol-


KBAB och

KFAB

27(42)








Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Verka för ökad trädplan-

tering i tätbebyggelse.

För varje ny invånare i

kommunen planteras ett

nytt träd.

Antal nyplanterade

träd i förhållande till

antalet nya invånare.

KOFN

Senast år 2016 ska de

kommunala verksam-

heterna och bolagen ha

infört en Miljödiplomering.


genomförandet av en

Miljödiplomering. Planen

är att 1-2 förvaltningar /

bolag certifieras per år.

Erhålla certifiering

för hela den

kommunala

verksamheten.

KBAB,

KFAB,

Stadsnät AB.

Miljöutbilda all personal

och politiker i Kumla

kommun samt de

kommunägda bolagen till

utgången av 2016.

Genomföra miljöutbildning

för ca 350 anställda per år.

Andel miljöutbildad

personal av totalt

antal anställda inom

kommunen.

KBAB och

KFAB,

Stadsnät AB

Senast 2016 ska det finnas

minst 300 ha skyddade

områden i Kumla kommun


inventeringen av

potentiella områden att

skydda. Ökningen bör vara

ca 20 ha / år.

Antal ha skyddad

mark inom kommun-

ens gränser.

Kultur- och fritidsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.






Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

28(42)








Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag



För varje träd som avverkas

ska ett nytt planteras.

Antal avverkade träd

i förhållande till

nyplanterade.

MBN



För varje ny invånare i

kommunen planteras ett

nytt träd.

Antal nyplanterade

träd i förhållande till

antalet nya invånare.

KS

Kommunägd mark ska

skötas i enlighet med

målen i Grönplan.

Grönplan följs upp och

utvärderas under 2012.

Antal mål som är

uppfyllda i Grönplan

(%).

MBN

Andelen lövträd ska öka i

skog som kommunen

äger. I barr skog ska

lövträds volymen vara

minst 15 % inom bestånd

där naturliga förutsätt-

ningar för lövträd finns.

I första hand ersätta

barrskog med lövträd i de

skogsbestånd där lövträds-

volymen understiger 15 % i

enlighet med skogsbruks-

planen.

Antal ha av

kommunens barr-

skogsinnehav som

ersatts med lövskog

utifrån 2011 för-

hållande.

Miljö- och byggnadsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer




ton CO2, jämfört med 2008

års nivå.



och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.






Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

29(42)








Under 2012 börjar





entreprenader.

Andel upphandlingar



totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunen ska ha minskat

sin energiförbrukning med

minst 13 % till år 2016.


arbetet att ta fram rikt-

linjer för energieffektivi-

sering i de kommunala

verksamheterna med av-

seende på att t ex. stänga

av datorer, släcka belys-

ning osv.

Minskad energiför-

brukning (%).

Kommun-

fastigheter

Efterbehandlingen av

Kvarntorpsområdet ska

fortsätta.

Fortlöpande bevaka

möjligheter i form av

statsbidrag eller liknande

som kan göra fortsatt

sanering möjlig.

Erhållet bidrag och

sanerad mark (m2).

Förbättra luftkvalitén i

stadsmiljön.

En uppföljande luft-

mätning görs under 2016

för att kunna jämföra med

2010/2011 års resultat.

Resultat i jämförelse

med 2010/2011 års

nivå.



För varje träd som

avverkas ska ett nytt

planteras.

Antal avverkade träd

i förhållande till

nyplanterade.

KOFN

Samtliga enskilda avlopp

ska vara inventerade senast

år 2012.

Det sista området,

Hardemo, inventeras

gällande enskilda avlopp.

Antal enskilda avlopp

av det totala antalet

som inte inventerats

under 2012.

De mest bristfälliga

avloppen ska vara

åtgärdade senast 2014.

De mest bristfälliga

avloppen åtgärdas.

Antal avlopp av de

mest bristfälliga som

inte åtgärdats.

Infiltrationsanläggningar

som anlagts före år 1980

ska kontrolleras genom

besök senast 2014.

Bristfälliga infiltrationer

ska vara åtgärdade senast

2016.

Infiltrationsanläggningar

som anlagts före år 1980

ska kontrolleras genom

besök och de som bedöms

som bristfälliga ska

åtgärdas av fastighets-

ägarna.

Antal infiltrationer

som anlagts före

1980 som inte

kontrollerats. Antal

bristfälliga infiltra-

tioner som inte

åtgärdats.

30(42)


Markbäddar som anlagts

före år 2001 ska vara

försedda med fosfor-

fällning senast 2015.

Samtliga markbäddar ska

vara försedda med

fosforfällning senast 2019.

Markbäddar som anlagts

före år 2001 ska vara

försedda med fosfor-

fällning. Samtliga mark-

bäddar ska vara försedda

med fosforfällning senast

2019.

Antal markbäddar

som anlagts före år

2001 som saknar

fosforfällning.

Miljö- och folkhälsomålen

ska utgöra underlag för

samhällsplaneringen.

Under 2014 ska

översiktsplanen

uppdateras.

Antal miljö- och

folkhälsomål som

uppfylls i översikts-

planen

De kulturhistoriskt

värdefulla byggnaderna och

miljöerna i Kumla kommun

ska identifieras, inventeras

och beskrivas.


arbetet med att uppdatera

det nuvarande bevarande-

programmet från 1990.

Upprättat och antaget

program.

Undersöka den faktiska

bullersituationen i

kommunen för att identi-

fiera platser där buller-

skyddsåtgärder bör vidtas

och för att skapa ett viktigt

planeringsunderlag.

Genomföra kommun-

täckande bullerkart-

läggning under 2013.

Antal identifierade

platser där buller-

nivån överstiger

gränsvärdena.

Aktivt verka för att små-

och medelstora företag

minskar sin energiför-

brukning.

Fortlöpande identifiera

företag som värmer upp

sin/sina fastigheter med

direktverkande el eller

olja.

Minskad energi-

förbrukning (%).

Antal företag som fått

energirådgivning

samt genomfört

åtgärder.

Kommunen ska verka för

att byggnader och deras

egenskaper inte påverkar

hälsan negativt.

En enkät skickas ut till

skolor, förskolor och

fritidshem gällande

inomhusmiljön.

Andel inomhus-

miljöer i kommunens

egen regi som upp-

levs som besvärande

(%).

Kommunägd mark ska

skötas i enlighet med målen

i Grönplan.

Grönplan följs upp och

utvärderas under 2012.

Antal mål som är

uppfyllda i Grönplan

(%).

KOFN

31(42)

Socialnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.


klimatprogrammets

mål och åtgärder.

CO2-utsläpp från

kommunens

verksamheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.






Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag







Under 2012 börjar



hetskrav vid upphandling av

varor, tjänster och

entreprenader.

Andel upphandlingar

där miljö- och

hållbarthetskrav ställs

av totala antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Tekniska kontoret Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.


klimatprogrammets


CO2-utsläpp från

kommunens

verksamheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


miljöfordon och

maskiner ökat med minst

15 %.



Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag

Kommunen ska senast

år 2016 ställa miljö- och





Under 2012 börjar verk-

samheterna ställa miljö-

och hållbarhetskrav vid

upphandling av varor,

tjänster och entreprenader.

Andel upphandlingar

där miljö- och

hållbarhetskrav ställs


Samtliga

förvaltningar

och bolag

32(42)


Kommunen ska senast

vid av utgången 2016

köpa in minst 35 %

(baserat på vikten)

närodlade och/eller

ekologiska livsmedel.

Öka andelen inköp av

närodlade/ekologiska

livsmedel.

Andel inköp av

ekologiska

livsmedel av den

totala vikten inköpta

livsmedel (%).

Certifiering (Revaq) av

det kommunala avlopps-

slammet ska ske senast

under 2014.

En person projektanställs

för att bl. a. kunna genom-

föra informations-

kampanjer till hushåll och

företag samt arbeta med

Revaq-certifieringen.

Antal informerade

hushåll och erhållet

certifikat för

avloppsslam.

Senast år 2012 ska det

finnas en plan för ut-

byggnad av det

kommunala va-nätet.

Upprätta en plan för

utbyggnad av det

kommunala va-nätet.

Upprättad och

antagen plan.

Kvarngatan och Sofiero-

vägen ska ha separata

dagvattenledningar

senast 2014.

Kvarngatan och

Sofierovägen får separata

dagvattenledningar.

Genomfört arbete

och separerade

ledningar vid

Kvarngatan och

Sofierovägen.


totala mängden hus-

hållsavfall som går till

förbränning inte uppgå

till mer än 170 kg per

invånare.

Hushållen erbjuds insamling

av komposterbart avfall

(matavfall).

Mängd avfall som

går till förbränning

per hushåll i kg /

invånare och år.

Kumla Bostäder AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer





2008 års nivå.


klimatprogrammets


CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.


40 % av kommunens





nyinköp inhandla

miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag.

33(42)


miljöfordon och


15 %.



Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag









byggnader.

Antal m2 sol-


KS,

Kommun-

fastigheter

och KFAB








samheterna det ställa miljö-




Andel upphandlingar

där miljö- och

hållbarhetskrav ställs


Samtliga

förvaltningar

och bolag


kommunala verksam-


infört en Miljö-

diplomering.



Miljödiplomering. Planen

är att 1-2 förvaltningar /

bolag certifieras per år.

Erhålla certifiering för

hela den kommunala

verksamheten.

KS, KFAB,

Stadsnät AB.



kommun samt de


utgången av 2016.

Med start 2012 ska miljö-

utbildning genomföras för

ca 350 anställda per år.


personal av totalt antal

anställda inom

kommunen.

KS, KFAB

och Stadsnät

AB

Kumla Fastigheter AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer

Vid utgången av 2016

ska CO2-utsläppen ha

minskat med minst 30 %

till 2 448 ton CO2,

jämfört med 2008 års

nivå.


klimatprogrammets


CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


40 % av kommunens




personbilar samt vid nyinköp

inhandla miljöbilar.


det totala antalet

kommunägda

personbilar (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


miljöfordon och


15 %.



Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


34(42)









byggnader.

Antal m2 sol-


KS,

Kommun-

fastigheter

och KBAB












Andel upphand-

lingar där miljö-

och hållbarhetskrav

ställs av totala

antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


kommunala verksam-


infört en Miljö-

diplomering.


genomförandet av

Miljödiplomering. Planen är

att 1-2 förvaltningar / bolag

certifieras per år.


för hela den

kommunala

verksamheten.

KS, KBAB,

och Stadsnät

AB



kommun samt de

kommunägda bolagen

till utgången av 2016.


utbildning genomföras för ca

350 anställda per år.


personal av totalt

antal anställda inom

kommunen.

KS, KBAB

och Stadsnät

AB

Stadsnät AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer

Vid utgången av 2016

ska CO2-utsläppen ha

minskat med minst 30 %

till 2 448 ton CO2,

jämfört med 2008 års

nivå.


klimatprogrammets


CO2-utsläpp från

kommunens verk-

samheter (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


40 % av kommunens


Allt eftersom byta ut befintliga

kommunägda personbilar samt

vid nyinköp inhandla

miljöbilar.

Andel miljöbilar

av det totala

antalet kommun-

ägda personbilar

(%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


miljöfordon och


15 %.



Andel miljöfordon

och maskiner (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


35(42)










upphandling av varor, tjänster

och entreprenader.

Andel upp-

handlingar där

miljö- och

hållbarhetskrav

ställs av totala

antalet (%).

Samtliga

förvaltningar

och bolag


kommunala verksam-


infört en Miljödiplo-

mering.



Miljödiplomering. Planen är

att 1-2 förvaltningar / bolag

certifieras per år.


för hela den

kommunala

verksamheten.

KS, KBAB

och KFAB



kommun samt de


utgången av 2016.


utbildning genomföras för ca

350 anställda per år.

Andel miljö-

utbildad personal

av totalt antal

anställda inom

kommunen (%).

KS, KBAB

och KFAB


36(42)

Bilaga 3 – Övriga miljökvalitetsmål som berör Kumla Utöver de fokusområdena, som presenterats i huvuddokumentet, finns nio miljökvalitetsmål

som berör Kumla, se nedan. De här målen har inte fått några etappmål och åtgärder.

Frisk luft ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”19

Beskrivning

En god luftkvalité är en viktig del av vår livsmiljö. Luftföroreningar är orsaken till många

negativa effekter på hälsan, som t ex. luftrörsbesvär, cancer och allergier. Även skogsträd och

jordbruksgrödor skadas av luftföroreningar och nedbrytningen av olika material påskyndas.

De föroreningar som har störst negativ effekt är kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2),

marknära ozon och partiklar. Halten av föroreningar i luften beror på utsläppens storlek,

vädret och ventilationsförhållandena på platsen. Föroreningarna kommer till stor del från

vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, som t ex. vedeldning. Men

situationen i Sverige påverkas också starkt av att luftföroreningar förs med vindarna från

andra länder.

EU:s direktiv för luftkvalitet och de svenska miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid (SO2),

kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NOx), bly, kolmonoxid, bensen och inandningsbara partiklar

(PM 10) ska skydda människors hälsa och miljön. Normerna anger en viss föroreningsnivå

som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Varje kommun är skyldig att kontrollera om

normerna uppfylls.

I Kumla kommun pågår sedan hösten 2010 mätning av luftkvalitén i Kumla tätort. Den

avlutades den 1 februari 2012. De analyser som hittills är klara tyder på att föroreningarna

inte överskrider miljökvalitetsnormerna.

Bara naturlig försurning (miljömål 3) ”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad

mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten

i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och

hällristningar.”20

Beskrivning

Mer än en femtedel av Sveriges skogar, fjäll och sjöar bedöms vara försurade. Det är främst

växter och djur i sjöar och vattendrag som påverkas genom att surt vatten läcker ut.

Försurningen medför även vittring av byggnader och material. Skogsmark har i allmänhet

lägre pH än övrig mark. Försurning reducerar dock skogens produktionskapacitet och kan

göra den känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Även den biologiska

mångfalden påverkas. Försurningen orsakas främst av nedfall av luftföroreningar som t ex.

19

Miljömålsportalen 20

Miljömålsportalen

37(42)

svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) samt till en mindre del av ammoniak (NH3). Dessa

utsläpp kommer främst från transporter, energianläggningar, industrier och jordbruk. De

största utsläppskällorna finns dock utomlands. När det gäller kväve är emellertid den svenska

”exporten” nästan lika stor som ”importen”. För att komma tillrätta med försurnings-

problematiken krävs därför internationella överenskommelser. Men även små åtgärder, som

att öka andelen lövträd i skogen, är bra för miljön. Med löven återförs ämnen till marken som

motverkar försurning och lövträdens djupa rotsystem medför en slags naturlig plöjning.

Kumla kommun är därför inte så drabbat av försurningsskador eftersom kommunen ligger

inom ett område med kalkrik berggrund. Några sjöar som t ex. vissa av dagbrottsjöarna är

dessutom sura av naturliga skäl eftersom alunskiffern innehåller mycket svavel.

Skyddande ozonskikt (miljömål 5) ”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”

21

Beskrivning

Ozonskiktet är vårt viktigaste filter mot solens skadliga UV-strålar. Ozonskiktet bildas och

förstörs i en ständigt pågående process. Ozonnedbrytande ämnen som t ex. freoner medför

dock att denna balans störs och att skiktet fläckvis tunnas ut. Andra faktorer som påverkar

ozonskiktet negativt är halten av växthusgaser i atmosfären, partiklar och vattenånga från

flygplan.

För att hejda denna utveckling har internationella överenskommelser träffats om att stoppa

produktionen av ozonnedbrytande ämnen. s.k. ”freoner” (CFC) i befintliga kyl-, värmepump-

och klimatanläggningar och är i princip redan borta. Påfyllning av s.k. ”mjuka freoner”

(HCFC) som används i kyl- och frysanläggningar, värmepumpar och klimatanläggningar, är

förbjuden sedan den 1 januari 2002.22

Anläggningar som använder mer än 10 kg köldmedium av typen CFC, HCFC och HFC

(halogenerade fluorkarboner) är anmälningspliktiga. Som en följd av lagstiftningen har

mängden HCFC i befintliga kyl- och värmepumpanläggningar minskat. I Kumla kommuns

och Kumla Bostäder AB:s fastigheter fanns år 2010 sex aggregat innehållande 29,6 kg HCFC.

Säker strålmiljö (miljömål 6) ”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av

strålning.”23

Beskrivning

Strålning i olika former finns överallt i miljön. Det finns naturligt förekommande strålkällor

(t.ex. radon och UV-strålning) och strålkällor som skapats genom människans aktiviteter (t.ex.

solarier, kärnkraft och strålkällor i form av elektromagnetiska fält från mobiltelefoner m.m.).

Cancer och skador på arvsanlagen är de allvarligaste hoten mot människors hälsa på grund av

21


Förordning (2007:846) 23

Miljömålsportalen

38(42)

strålning. Viss strålning kan vi påverka och mildra effekterna av. Det gäller framförallt

strålning från elektromagnetiska fält och strålning i form av radon i bostäder och dricksvatten.

Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas som bildas då radium sönderfaller. Radon avgår

från bergrund och jordarter som innehåller uran och torium. Gasen är delvis vattenlöslig vilket

medför att den även kan finnas i borrade brunnar. I Kumla kommun finns områden där

marken avger extra mycket radon både till luft och till vatten. Enligt radonriskkartan finns det

risk för höga radonvärden i t.ex. Hällabrottet och Kvarntorp samt längs åsen i Kumla tätort.24

Radon kan också finnas i ohälsosamma mängder i alunskifferbaserad blå lättbetong som

tillverkades mellan åren 1929 - 1975.

Den vanligaste cancerformen i Sverige är hudcancer och antalet fall ökar snabbt. Orsaken till

detta bedöms vara ökad exponering för UV-strålning från solen och solarier. Kumla kommun

utövar tillsyn på solarier enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) föreskrifter.

Föreskrifterna ställer särskilda krav på information och råd till solariekunderna samt krav på

att rätt utrustning används för att skydda solariekunderna mot hudskador.

Levande sjöar och vattendrag (miljömål 8) ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska

bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt

landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som

förutsättningar för friluftsliv värnas.”25

Beskrivning

Våra sjöar och vattendrag (ytvattnet) uppfyller många olika funktioner. De är en resurs för

biologisk mångfald, energiproduktion, fiske och rekreation samt kan ha kulturhistoriska

upplevelsevärden. Bostäder och verksamheter ligger ofta inom vattendragens naturliga

översvämningsområden. Då många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga

flöden och vattenståndsvariationer kan det uppstå intressekonflikter vid förebyggande av

översvämning och kontroll av flöden.

Sedan år 2000 finns EU:s Ramdirektiv för vatten, det s.k. Vattendirektivet. Det övergripande

syftet med Vattendirektivet är att alla vattenmiljöer ska ha god status senast till år 2015. En

viktig aspekt är att inget vatten får försämras. Vattendirektivet innebär att arbetet med vatten

ska styras av gränserna för avrinningsområdena och inte längre av administrativa läns- och

kommungränser.26

Kumla kommun tillhör vattendistriktet Norra Östersjön och Norrströms avrinningsområde. I

kommunen finns bara en naturlig sjö – Älgasjön. Alla andra sjöar är anlagda. Större

vattendrag är Kumlaån/Ralaån och Täljeån.

År 2005 har kommunen renoverat vattenreningsdammarna norr om Kvarntorpshögen för att

minska föroreningar i vattnet. Andra problem som påträffades var periodvis låg syrehalt i

Kumlaån/Ralaån.

24

Markradonkarta 25


Vattenmyndigheterna

39(42)

Under sommarmånaderna används Kumlasjön och Hästhagsbrottet som kommunala bad-

platser.

Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9) ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god

livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”27

Beskrivning

Sverige har jämförelsevis gott om vatten. Det viktigaste användningsområdet för grundvattnet

är dricksvattenförsörjningen. Grundvatten nyttjas också i jordbruket för djurhållning och

bevattning, som processvatten i industrier, för trädgårdsbevattning och för värmeutvinning.

Många aktiviteter kan innebära en risk för förorening av grundvattnet med t ex. nitrat och

kväve eller att grundvattnet inte finns i tillräcklig mängd där det behövs. Gruvverksamhet,

avfallsdeponier och bensinstationer är exempel på verksamheter som i många fall har orsakat

föroreningar av grundvatten. Dessutom ligger många äldre vägar på grusåsar där också många

av de största vattenuttagen i kommunala vattentäkter görs. Vid en olycka eller genom

dagvattnet kan i så fall föroreningar lätt nå grundvattnet.

I Kumla kommun finns bara ett vattenskyddsområde för grundvattentäkt, Blacksta. I Kumla

försörjer Blacksta vattenverk samhällena Kumla, Åbytorp, Sannahed, Hällabrottet, Kvarntorp

och Ekeby med dricksvatten och därutöver även de flesta tätorterna i Hallsbergs kommun.

Vattenverket producerar cirka 3,5 miljoner m³ renvatten per år varifrån ca 2 miljoner m³

levereras till Kumla. Dricksvattnet är baserat på uttag av grundvatten vid Blacksta där den

naturliga förekomsten av grundvatten förstärks genom infiltration av vatten från sjön Tisaren.

Enskilda vattentäkter (brunnar) är grävda i jordlager eller bergborrade till sandstensberg eller

urberg. Alla borrningar för dricksvatten och bergvärme utgör också ett potentiellt hot mot

grundvattnet, då föroreningar lättare kan komma till grundvattnet.

Myllrande våtmarker (miljömål 11) ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och

värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”28

Beskrivning

Fuktiga och våta marker där fuktighetsälskande växter dominerar kallas för våtmarker. Dit

räknas t.ex. mossar, kärr, myrar och dagvattendammar. Trots en omfattande utdikning under

1800- och 1900-talen utgör våtmarkerna fortfarande en femtedel av Sveriges landyta.

Våtmarker fungerar som reningsverk och är viktiga för vattnets kretslopp. De är också

intressanta inslag i landskapet och viktiga biotoper. Vissa våtmarkstyper tillhör de mest

produktiva livsmiljöer vi känner till.

Våtmarker klassas i fyra kategorier där klass 1 anger mycket höga naturvärden. I områden

med liten andel kvarvarande våtmarker kan det vara angeläget att anlägga sådana områden för

27


Miljömålsportalen

40(42)

att bevara vattenbalansen i landskapet, ekologiska funktionerna, biologiska mångfalden samt

förmågan att binda näringsämnen.

I Kumla kommun finns redan ett flertal våtmarker, t.ex. Öjamossen (klass 2), Björka lertag (ej

klassad än), Västra Kvismaren (klass 1), Skarbysjön (klass 2). På lång sikt kommer också

Ekebymossen – som idag klassas med 4 – att delvis bli mer våtmark.

Levande skogar (miljömål 12) ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den

biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”29

Beskrivning

Skogen uppfyller många funktioner. Den används till skogsproduktion, ger möjlighet till

rekreation, förbättrar lokalklimatet och är livsmiljö för många arter. Skogen är också en viktig

källa till förnybara råvaror, som t.ex. energiskog. Tätortsnära skogar är mycket viktiga i

många människors vardag. Gammelskog som är en viktig livsmiljö för många hotade djur-

och växtarter har minskat kraftigt.

I Kumla kommun som ligger på en slätt täcker skogsmark bara 26 % av landarealen. Skogen

är till största delen privatägd. För den kommunala skogen finns en s.k. grön skogsbruksplan.

Denna plan beskriver skogsmarken på ett systematiskt sätt. Marken indelas i fyra olika

målklasser, som anger den långsiktiga skötselinriktningen. Skogens naturvärden bedöms och

behandlas med utgångspunkt från sina biologiska kvalitéer.

Ett rikt odlingslandskap (miljömål 13) ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och

livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och

kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”30

Beskrivning

Odlingslandskapet utgörs av åker-, betes-, slåtter- och ängsmarker samt olika

landskapselement som stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar och öppna diken. Alltihop utgör

viktiga livsmiljöer och har också kulturhistoriskt värde.

I Sverige som helhet minskar dock arealen åker och antal jordbruksföretag långsamt och med

jordbrukets ändrade villkor och brukningsmetoder ändras även landskapet.

Markläckage från jordbruksmark är en stor källa till belastning av vatten med fosfor och

kväve. De största utsläppen av ammoniak inom jordbruket är kopplade till djurhållningen.

Skyddszonerna minskar transporten av näringsämnen från omgivande åkermark till vattnet. På

skyddszoner (t.ex. en gräsbevuxen remsa utmed sjöar och vattendrag) får ingen kemisk

bekämpning ske. Vid felaktig hantering riskerar bekämpningsmedel att hamna utanför

åkermarken och i vattendrag där växt- och djurliv kan påverkas negativt.

29


Miljömålsportalen

41(42)

Kumla kommun har största andelen åkermark (48 %) i länet och odlingslandskapet innehåller

stora natur- och kulturvärden. Jordbruket är inriktat på odling av spannmål, ärter och

oljeväxter. År 2010 uppgick andelen åkermark för KRAV-odling till 45,4 % och 6,9 % av

jordbruken har ekologiskt stöd från Länsstyrelsen i Örebro län. När det gäller djurhållning har

antalet kor och svin kontinuerligt minskat de senaste åren medan antalet hästar har ökat.

Markläckage från jordbruksmark belastar vattnet med fosfor, kväve och djurhållningen bidrar

med ammoniak.

42(42)

Bilaga 4 – Deltagare i arbetsgrupper Arbetsgrupper

Begränsad

klimatpåverkan

Carin Lindgren, MOB (gruppledare)

Östen Tylebrink, MOB

Per Halldin, TEK

Marcel Minegal, TEK

Eva Sjögren, TEK

Sune Valegren, Näringslivsutv.

Nina Hansen, Personalavd.

Berry Keller, M

Giftfri miljö

Östen Tylebrink, MOB (gruppledare)

Anna Bergström, MOB

Peter Eriksson, MOB

Marcel Minegal, TEK

Staffan Göransson, V

K G Johnsson, M

Sten Persson, S

Ingen övergödning

Peter Eriksson, MOB (gruppledare)

Marcel Minegal, TEK

Edit Ugrai, KOF

Åke Teljå, Naturskyddsföreningen

God bebyggd miljö

Christina Gustavsson, MOB (gruppledare)

Patrik Larsson, MOB

Catharina Ludvigsson/

Carin Lindgren MOB

Inga-Lill Log, SOC

Bertil Ringqvist, TEK

Sonja Hermansson, Folkhälsorådet

Elisabet Ekestubbe, M

Christer Thörner, S

Ett rikt- växt och djurliv

Östen Tylebrink, MOB (gruppledare)

Anna Bergström, MOB

Peter Eriksson, MOB

Marcel Minegal, TEK

Staffan Göransson, V

K G Johnsson, M

Sten Persson, S

Documents

Miljöprogram...Regionala miljömål – Örebro läns miljömål Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de regionala förhållandena