Miljöprogram 2012 - 2016
Lokala miljömål för
Kumla kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2012-05-21
2(42)
INLEDNING ......................................................................................................................................................... 3
VAD ÄR MILJÖMÅL? ........................................................................................................................................ 4
NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL .................................................................................................................... 4 REGIONALA MILJÖMÅL – ÖREBRO LÄNS MILJÖMÅL ............................................................................................ 4 LOKALA MILJÖMÅL – KUMLA KOMMUNS MILJÖMÅL ........................................................................................... 5
Fem fokusområden ........................................................................................................................................ 5
MILJÖPROGRAMMETS STRUKTUR ............................................................................................................ 5
LÄSHÄNVISNING ................................................................................................................................................. 5 FRAMTAGANDET AV MILJÖPROGRAMMET ........................................................................................................... 6
GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING ...................................................................................................... 6
KOMMUNALA DOKUMENT MED ANKNYTNING TILL MILJÖPROGRAMMET ............................................................. 7
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN (MILJÖMÅL 1) ................................................................................... 8
BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 8 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?.................................................................................................................. 8 ETAPPMÅL .......................................................................................................................................................... 9 SÅ NÅR VI MÅLEN! .............................................................................................................................................. 9 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 10
GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4) ................................................................................................................... 11
BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 11 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?................................................................................................................ 12 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 12 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 12 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 13
INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7) ..................................................................................................... 14
BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 14 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?................................................................................................................ 14 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 15 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 15 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 15
GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15) .................................................................................................... 16
BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 16 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN?................................................................................................................ 16 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 18 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 18 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 19
ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV (MILJÖMÅL 16) .................................................................................. 20
BAKGRUND ....................................................................................................................................................... 20 HUR SER DET UT I KUMLA KOMMUN ................................................................................................................. 20 ETAPPMÅL ........................................................................................................................................................ 21 SÅ NÅR VI MÅLEN! ............................................................................................................................................ 21 UPPFÖLJNING .................................................................................................................................................... 21
REFERENSER .................................................................................................................................................... 22
BILAGA 1 – ORDLISTA ................................................................................................................................... 23
BILAGA 2 - ÅTGÄRDER FÖRDELADE PÅ NÄMNDER OCH BOLAG................................................... 24
BILAGA 3 – ÖVRIGA MILJÖKVALITETSMÅL SOM BERÖR KUMLA ................................................ 36
BILAGA 4 – DELTAGARE I ARBETSGRUPPER ........................................................................................ 42
3(42)
Inledning Miljöprogram 2012 - 2016 ansluter till det nationella och regionala miljömålsarbetet med
tillhörande åtgärdsstrategier och handlingsprogram. Miljöprogrammet ersätter det av
fullmäktige antagna miljöprogrammet från år 2007. Programmet omfattar hela verksamheten i
Kumla kommun inklusive kommunala bolag. Det är ett styrande dokument för de kommunala
nämnderna och bolagen och ska ge vägledning för miljöarbetet och bidra till att vi når
miljömålen. Därför innehåller miljöprogrammet konkreta och tidsbestämda åtgärder som
årligen följs upp.
Hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt och definieras som en utveckling där nu
levande människors behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers behov.
Hållbar utveckling handlar dock inte bara om miljö. Det är tre dimensioner som ska samspela
med varandra – en ekonomisk, en sociokulturell och en miljömässig dimension. Alla
dimensioner är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Helhetstänkandet är därför
avgörande! Om en av dessa tre dimensioner faller bort är det omöjligt att uppnå en hållbar
utveckling. Det betyder t ex. att miljöproblem inte kan lösas hållbart när det sker till priset av
att ekonomin kommer ur balans eller att sociala aspekter undermineras. Likaså är ekonomisk
tillväxt inte hållbart när den inte hushåller med naturresurserna och tar hänsyn till det sociala
systemet. Även om begreppet ”hållbar utveckling” kan tolkas och beskrivas på många sätt
finns det bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för
samhällsutvecklingen.
För att tydliggöra de miljömässiga aspekterna i begreppet hållbar utveckling har Sveriges
riksdag 1999 antagit 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades med ett 16:e miljömål år
2005. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och
kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. De flesta av de nationella
miljökvalitetsmålen visar även på hur miljö- och folkhälsoaspekterna hänger ihop.
Ambitionen är att till nästa generation, år 2025, lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, klimatmålet är satt till år 2050.
Kommunen har det övergripande ansvaret för lokala anpassningar av de nationella målen.
Utgångspunkten för arbetet är att skapa en god livsmiljö i Kumla och att utifrån Kumlas
lokala förutsättningar på ett så effektivt sätt som möjligt kunna bidra till att nationella och
regionala miljömål uppfylls. Det är därför viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s
att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra.
4(42)
Vad är miljömål?
Nationella miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska tydliggöra den
ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Dessa är:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Miljömålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd
för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det övergripande målet är att ”till
nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är
lösta”.1 De nationella miljömålen fungerar som ledstjärna, där etappmålen anger inriktningen
och tidsperspektiven i det fortsatta miljöarbetet.
Regionala miljömål – Örebro läns miljömål
Sedan 2005 finns det 13 regionala miljömål för Örebro län. Dessa är anpassade till de
regionala förhållandena i vårt län. Det geografiska läget av Örebro län medför att två av de
nationella målen, ”Storslagen fjällmiljö” och ”Hav i balans”, inte är relevanta. Det sist
tillkomna målet ”Ett rikt växt- och djurliv” har anpassats till förhållandena i Örebro län i
februari 2006.
Det gemensamma miljömålsarbetet i Örebro län baserar på ett samarbetsavtal mellan länets
kommuner, Landstinget, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ett antal föreningar och företag.
Avtalsparterna har kommit överens om åtgärder som ska genomföras för att nå de regionala
målen. Miljömålsrådet kommer årsvis att prioritera de insatser som kräver samordning mellan
avtalsparterna.
1 Prop. 1997/98:145.
5(42)
Lokala miljömål – Kumla kommuns miljömål
Syftet med att anpassa miljömålen till lokal nivå är att förutsättningarna är olika på olika
platser i Sverige. Några kommuner har fler, andra färre problem när det gäller naturens
tillstånd. Det är därför viktigt att Kumla sätter egna miljömål som är anpassade till
förhållandena här. Ett annat syfte med att utforma lokala miljömål är att stimulera till ett
målstyrt miljöarbete där miljömålen fungerar som ett gemensamt verktyg för kommunens
nämnder och bolag. Som styrdokument är programmet vägledande för nämnderna i alla beslut
som rör miljön. Miljöprogrammet tillsammans med klimatprogrammet ger en översikt över
nödvändiga miljöinsatser och ska ses som viljeinriktningar från kommunens och bolagens
sida. För ett framgångsrikt miljöarbete är alla bidrag, både från personal och politiker, viktiga
och nödvändiga. Miljöprogrammet för Kumla kommun avser perioden 2012 - 2016.
Fem fokusområden
Kumla kommun har valt att inrikta arbetet på fem miljökvalitetsmål: ”Begränsad
klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö”, ”Ingen övergödning”, ”God bebyggd miljö” samt ”Ett rikt
växt- och djurliv”. Dessa miljökvalitetsmål speglar de miljöproblem som anses viktiga att
arbeta extra med. De utvalda målen har direkta eller indirekta kopplingar sinsemellan samt till
flera av de övriga (9 st) miljömål som berör kommunen, vilket gör att även de kommer vävas
in i arbetet trots att de inte har några specifika etappmål och åtgärder.
Miljöprogrammets struktur I huvuddokumentet går att läsa om de fem miljömål som Kumla kommun har valt att fokusera
på. Målen presenteras uppdelade i mål, etappmål, åtgärder och indikatorer2. Åtgärderna anges
med ansvarig förvaltning eller bolag och tidsplan. I flera fall finns det fler än en förvaltning
eller bolag som ansvarar för att målen uppfylls.
Läshänvisning
Följande förkortningar har använts för att ange vem/vilka som är ansvariga för att se till att
etappmål och åtgärder uppfylls och genomförs.
Förkortningar för åtgärdsansvar:
BUN - Barn- och utbildningsnämnden
GYMN - Gymnasienämnden
KLK - Kommunledningskontoret
Kommunfastigheter - Kommunfastigheter
KS - Kommunstyrelsen
KOFN - Kultur- och fritidsnämnden
KF - Kommunfullmäktige
MBN - Miljö- och byggnadsnämnden
TEK - Tekniska kontoret
SOC - Socialnämnden
KBAB - Kumla Bostäder AB
KFAB - Kumla Fastigheter AB
Stadsnät AB - Stadsnät AB
2 Se bilaga 1 - ordlista
6(42)
I bilagorna finns mer information om de nio miljömål som inte beskrivs i huvuddokumentet.
Där finns även en ordlista, åtgärdsfördelning samt en förteckning över personer som varit med
och tagit fram etappmål och åtgärder.
Framtagandet av miljöprogrammet
Huvuddelen av miljöprogrammet har tagits fram med hjälp av fyra arbetsgrupper, se bilaga 4
– projektets deltagare, (en grupp för varje miljömål – förutom en grupp som behandlade två
mål). Grupperna har träffats vid ett antal tillfällen under våren 2011 och diskuterat åtgärder
och etappmål utifrån de fem lokala miljömålen som kommunen har valt att fokusera på.
Genomförande och uppföljning För att kunna arbeta strategiskt med miljöfrågor är det viktigt att sätta upp konkreta mål.
Målen ska vara realistiska, mätbara och möjliga att nå. På så vis blir det tydligt vad arbetet
syftar till. En hållbar utveckling kan dock inte nås på en gång. Snarare måste vi sätta upp
etappmål och successivt arbeta framåt. Det är viktigt att ha de långsiktiga nationella
miljömålen som riktvärde i all planering och utförande.
Att arbeta med mål är alltid en process. Under processens gång är det viktigt att regelbundet
följa upp och utvärdera arbetet med miljömålen. På så vis blir det enklare att bedöma om
genomförda och föreslagna åtgärder är tillräckliga eller om inriktningen behöver
justeras. Detta bör ske på regional och lokal nivå. Uppföljningen av åtgärdsarbetet mäts med
hjälp av olika indikatorer. Tanken med indikatorerna är att tydligt kunna se trender i Kumla
kommuns miljötillstånd. Eftersom indikatorerna belyser miljösituationen ger de också ett
underlag för diskussioner om det lokala miljöarbetet och framtida prioriteringar av åtgärder.
Det bör dock poängteras att miljöarbetet ska fokusera på att genomföra åtgärder, inte på ett
omfattande uppföljningsarbete med många indikatorer.
Varje nämnd och bolag ansvarar för att miljömålen nås. Nämnderna och bolagen ska planera
för det egna miljöarbetet och för att genomföra de åtgärder som beslutats i miljöprogrammet.
Behov av investeringar ska hanteras i budgetarbetet. Avsteg från miljöprogrammet ska
godkännas av kommunfullmäktige. Likaså ansvarar även varje nämnd, förvaltning och
kommunalt bolag för den årliga uppföljningen av åtgärdsarbetet. Uppföljningen samordnas
lämpligen med uppföljningen av klimatprogrammet och uppgifterna lämnas in till miljö- och
byggnadskontoret senast den 31/1 varje år. Resultaten rapporteras sedan till
kommunfullmäktige.
Uppföljning av miljöprogrammet
7(42)
Kommunala dokument med anknytning till miljöprogrammet
Översiktsplan
Bevarandeprogram - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer
Plan-, bygg- och bostadsprogram
Trafikplan
Gång- och cykelvägsplan
Grönplan
Klimatprogram
Energiprogram
Avfallsplan
Skogsbruksplan
Folkhälsopolitiskt program
Småskalig vedeldning – policy
Resepolicy
Interna verksamhetsplaner
8(42)
Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1) ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det
globala målet kan uppnås.”3
Bakgrund
Klimatet håller på att förändras. Människans utsläpp av växthusgaser4 bidrar till att förstärka
den naturliga växthuseffekten vilket antas leda till ett varmare klimat. Redan i dag ser vi
effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa
konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få
grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna
vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i
ett växthus. De hindrar inte solljuset från att nå jordytan och värma upp den, men en stor del
av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp.
Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten.
Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har
alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra
utsläpp. Koldioxid (CO2) har
den största negativa inverkan
på vårt klimat. Det är utnytt-
jandet av fossila bränslen,
som t ex. olja, stenkol och
naturgas, som är den största
bidragande orsaken och varje
ytterligare tillskott av kol-
dioxid kommer med andra
ord att medföra en i det
närmaste permanent för-
höjning av koldioxidhalten i
både luft och vatten och
därmed en lika långvarig
förstärkning av växt-
huseffekten. Det är därför
viktigt att alla bidrar till att
vända den negativa trenden. Översvämning i Kumla sommaren 2006
Hur ser det ut i Kumla kommun?
Kumla kommun arbetar kontinuerligt med att minska sin klimatpåverkan och ett nytt
klimatprogram har under våren 2011 antagits av Kommunfullmäktige. I och med antagandet
av programmet har kommunen åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 40 % från 2008-
års nivåer till år 2020.
3 Miljömålsportalen
4 Se bilaga 1 - ordlista
9(42)
Energiförbrukning och transporter står för de största utsläppen av koldioxid inom
kommunkoncernen. Under 2010 gick kommunen med i ett nationellt projekt som drivs av
Energimyndigheten. Syftet med projektet är bl. a. att kommunen ska fungera som pådrivare
och förebild inom energiområdet. Det görs genom att ställa högre krav på
energieffektivisering inom de egna verksamheterna samt vara en förebild i övergången till
förnybar energi. Projektet ska även bidra till att kommunen snabbare byter ut egna bilar och
köper in transporter som drivs av energieffektiva och förnybara drivmedel5.
Grunden i alla persontransporter ska ske enligt den resepolicy som kommunen har antagit där
gång-, cykel- och kollektivtrafik ska föredras framför att ta bilen. Kumla kommun har som
vision att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas och arbetar aktivt med att öka
tillgängligheten och förbättra infrastrukturen. Tjänsteresor med personbilar inom
organisationen sker med tjänstebilar, leasingbilar samt privatbilar. Kommunen inklusive de
kommunala bolagen har tillgång till 11 st miljöbilar6. Möjligheten att helt övergå till fordon
som drivs med andra och förnybara bränslen är stor. För att minska utsläppen och
energianvändningen ska kommunen verka för att när fordons- och maskinparken behöver
förnyas på grund av ålder köpa in fordon som är utrustade med bränslesnålare motorer samt är
klassade som miljöbilar eller framförs med förnyelsebara bränslen.
Vid upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader ska kommunen och bolagen ställa
miljö- och hållbarhetskrav. Miljöstyrningsrådet7 har tagit fram upphandlingskriterier inom ett
antal områden som kommunen bör följa för att bidra till ett mer hållbart samhälle och uppnå
miljömålet om en begränsad klimatpåverkan.
Etappmål
1.1 Vid utgången av 2016 ska CO2-utsläppen ha minskat med minst 30 % till 2 448 ton
CO2, jämfört med 2008 års nivå.
1.2 Senast år 2016 är minst 40 % kommunens personbilar miljöbilar.
1.3 År 2016 har andelen miljöfordon och maskiner 8 ökat med minst 15 %.
1.4 Kommunen ska ha minskat sin energiförbrukning med minst 13 % till år 2016.
1.5 Senast år 2016 ska den totala ytan som täcks med solpaneler/solfångare ha ökat med
minst 300 m2 jämfört med år 2011.
1.6 Kommunen ska senast år 2016 ställa miljö- och hållbarhetskrav krav i minst 70 %
av alla upphandlingar.
Så når vi målen!
Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan
Arbeta utifrån klimatprogrammets mål och åtgärder. Samtliga för-
valtningar och
bolag
Fortlöpande
Byta ut befintliga kommunägda personbilar samt vid
nyinköp inhandla miljöbilar.
Samtliga för-
valtningar och
bolag
Fortlöpande
5 Se bilaga 1 - ordlista
6 Se bilaga 1 - ordlista
7 Se bilaga 1 - ordlista
8 Etappmålet syftar på fordon och maskiner såsom t ex. gräsklippare, sopbilar osv., som inte klassas som
personbil.
10(42)
Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan
Vid nyinköp inhandla miljöfordon och maskiner. Samtliga för-
valtningar och
bolag
Fortlöpande
Ta fram riktlinjer för energieffektivisering i de
kommunala verksamheterna för att åstadkomma
beteendeförändringar gällande t ex. att stänga av datorer,
släcka belysning osv.
MBN och
kommun-
fastigheter
2012-
Utreda förutsättningarna för solpaneler/solfångare på
kommunägda byggnader.
KS,
Kommun-
fastigheter,
KBAB och
KFAB
2012-
Ställa miljö- och hållbarhetskrav vid upphandling av
varor, tjänster och entreprenader enligt
miljöstyrningsrådets kriterier.
Samtliga för-
valtningar och
bolag
2012-
Uppföljning
Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder
och bolag.
11(42)
Giftfri miljö (miljömål 4) ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är
nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna
av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”9
Bakgrund
Kemikalier används i stor utsträckning
i samhället, både i industriell verksam-
het och i hushållen. Varor och
produkter blir allt mer komplexa och
oönskade kemiska ämnen sprids när
dessa produceras, används, skrotas
eller hanteras på ett felaktigt sätt.
Kunskapen om oavsiktlig bildning av
hälso- och miljöfarliga ämnen kan
också vara bristfällig. Därför kan det
vara svårt att identifiera alla farliga
ämnen och att begränsa riskerna för
hälsan och miljön. Dessutom kan även
många små utsläpp ge upphov till
allvarliga miljöstörningar och
hälsoproblem. En del av ämnena är
dock redan förbjudna i Sverige. I
kommunen bör arbetet med
kemikaliefrågorna ske genom att
tillämpa utbytesprincipen. Enligt Kvarntorpsområdet
denna princip ska alla kemiska
produkter som kan medföra risker för människors hälsa och miljön, undvikas om de kan
ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga.
Bristen på kunskap avseende kemikaliers och föroreningars hälso- och miljöegenskaper är
stor. Det finns drygt 100 000 registrerade kemiska ämnena inom EU och av dem är ca 3 000
officiellt klassificerade. För ca 70 av de här ämnena har en fullständig kartläggning gjorts när
det gäller dess hälso- och miljöeffekter. Varje ämne bedöms var för sig, men t ex. i
avloppsreningsverk blandas en mängd olika ämnen med varandra och nya kemiska föreningar
kan spontant uppstå, vilka kan vara potentiella miljögifter.
Idag har vi kunskap om att många kemiska ämnen i arbets-, utomhus- och inomhusmiljön
påverkar hälsan och miljön. Det är allmänt vedertaget att en normalsvensk har minst
100 - 200 främmande ämnen i kroppen som vi normalt inte har i kroppen. Några procent av
befolkningen har t ex. för höga halter av kadmium i njurarna och PCB samt bromerade
flamskyddsmedel förekommer bl. a. i bröstmjölk.
9 Miljömålsportalen
12(42)
Kemiska ämnen i inomhusmiljön är ett stort hälsoproblem och ca 1 miljon svenskar har
besvär som hänger samman med detta. På senare tid har det allt mer uppmärksammats hur
mycket av våra läkemedel som hamnar i sjöar, hav och vattendrag. Även här är kunskapen om
kemikaliernas effekter på människa och miljö mycket bristfällig.
Hur ser det ut i Kumla kommun?
I Kvarntorpsområdet i Kumla kommun har tidigare verksamheter med utvinning av olja ur
alunskiffer och annan kemisk industri bidragit till svåra markföroreningar. En fullständig
sanering av alla förorenade områden är omöjlig. Därför är det viktigt att främja områdets egen
förmåga att eliminera och reducera föroreningar. Ett exempel i detta arbete är renoveringen av
vattenreningssystemet ”serpentindammarna” norr om Kvarntorpshögen.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen ska minskas. Kommunen har
förbjudit kemisk bekämpning av lövsly i skogsmark och använder i dagsläget gasol och ättika
för ogräsbekämpning.
Etappmål
2.1 Kommunen ska senast vid utgången av 2016 köpa in minst 35 % (baserat på vikten)
närodlade och/eller ekologiska livsmedel.
2.2 Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta.
2.3 Certifiering (Revaq) av det kommunala avloppslammet ska ske senast under 2014.
2.4 Förbättra luftkvalitén i stadsmiljön.
2.5 Verka för ökad trädplantering i tätbebyggelse.
2.6 Senast år 2016 ska de kommunala verksamheterna och bolagen ha infört en
Miljödiplomering.
2.7 Miljöutbilda all personal och politiker i Kumla kommun samt de kommunägda
bolagen till utgången av 2016.
Så når vi målen!
Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan
Öka andelen inköp av närodlade/ekologiska livsmedel. TEK Fortlöpande
Bevaka möjligheterna i form av statsbidrag eller liknande
som kan göra fortsatt sanering möjlig.
MBN Fortlöpande
En person projektanställs för att bl. a. kunna genomföra
informationskampanjer till hushåll och företag samt arbeta
med Revaq-certifieringen.
TEK 2012-
En uppföljande luftmätning görs för att kunna jämföra med
2010/2011 års resultat.
MBN 2016
För varje träd som avverkas i tätbebyggelse ska ett nytt
planteras.
KOFN och
MBN
2016
För varje ny invånare i kommunen planteras ett nytt träd. KS och KOFN Fortlöpande
Genomföra Miljödiplomering. Planen är att
1–2 förvaltningar / bolag certifieras per år.
KS, KBAB,
KFAB och
Stadsnät AB
2016
Genomföra miljöutbildning för ca 350 anställda per år. KS, KBAB,
KFAB och
Stadsnät AB
2016
13(42)
Uppföljning
Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder
och bolag.
14(42)
Ingen övergödning (miljömål 7) ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.”10
Bakgrund
Övergödning leder till att känsliga arter minskar i antal eller slås ut och att grundvattnet kan
förorenas. I sjöar kan algblomning utgöra en allvarlig hälsofara för både människor och djur
om det handlar om giftbildande alger. Övergödning av vatten, skog och mark orsakas av höga
halter av fosfor och kväve som kommer från jordbruk och avloppsvatten. Kväve släpps också
ut från trafiken och vid annan förbränning, t ex. vid energiproduktion. Bristfälliga enskilda
avlopp bidrar med stora mängder fosfor. En annan källa är utsläpp från tätorternas
avloppsreningsverk.
Hur ser det ut i Kumla kommun?
Läckage från jordbruket är den
största källan för utsläpp av fosfor
och kväve till vatten. I Kumla finns
det kommunala avloppsrenings-
verket som renar spillvatten från
både hushåll och industrier. I
reningsverket genomgår vattnet
mekanisk, biologisk och kemisk
rening och renas till 98 % på
biologiskt nedbrytbara ämnen och
till 97,5 % på fosfor. För att
minska vattnets ammonium-
kvävehalt har kommunen anlagt
luftningsdammar efter avlopps-
reningsverket. Det renade
avloppsvattnet leds till Kumlaån
som rinner vidare till Hjälmaren.
Vid processen i reningsverket
bildas näringsrikt slam och dessutom Övergött vattendrag
produceras biogas. I dag är ca 16 000
personer anslutna till reningsverket som har kapacitet för 30 000 personer. De som inte är
anslutna till det kommunala avloppsnätet renar sitt spillvatten i s.k. enskilda avlopps-
anläggningar. Många gamla anläggningar uppfyller dock inte dagens reningskrav och bidrar
till övergödningen. I Kumla kommun pågår därför inventering och åtgärdande av bristfälliga
enskilda avlopp. Vid åkermark som Kumla kommun arrenderar ut längs åar och vattendrag
finns krav på att anlägga skyddszoner.
10
Miljömålsportalen
15(42)
Etappmål
3.1 Senast år 2012 ska det finnas en plan för utbyggnad av det kommunala va-nätet.
3.2 Samtliga enskilda avlopp ska vara inventerade senast år 2012.
3.3 De mest bristfälliga avloppen ska vara åtgärdade senast 2014.
3.4 Kvarngatan och Sofierovägen ska ha separata dagvattenledningar senast 2014.
3.5 Infiltrationsanläggningar som anlagts före år 1980 ska kontrolleras genom besök
senast 2014. Bristfälliga infiltrationer ska vara åtgärdade senast 2016.
3.6 Markbäddar som anlagts före år 2001 ska vara försedda med fosforfällning senast
2015. Samtliga markbäddar ska vara försedda med fosforfällning senast 2019.
Så når vi målen!
Fosfor som är löst i vattnet är lättillgänglig och kan innebära stor risk för algblomning och
syrgasbrist i vattnet. Om alla enskilda avlopp klarar hög skyddsnivå för fosfor (minst 90 %
ska avskiljas) minskar utsläppen av lättillgänglig fosfor avsevärt. Nya enskilda avlopp som
anläggs och de bristfälliga enskilda avlopp som åtgärdas ska förses med en sådan rening som
normalt klarar hög skyddsnivå för fosfor. Miljö- och byggnadskontoret ska bevaka att
anläggningar med fosforfällning sköts så att de kan förväntas klara hög skyddsnivå för fosfor.
För att förhindra bräddningar av orenat avloppsvatten vid kraftiga regn måste
dagvattenledningar byggas ut i de områden där dagvattnet inte är separerat från spillvattnet.
Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan
Upprätta en plan för utbyggnad av det kommunala va-
nätet.
TEK 2012-
Det sista området, Hardemo, inventeras gällande enskilda
avlopp.
MBN 2012
De mest bristfälliga enskilda avloppen åtgärdas. MBN 2014
Kvarngatan och Sofierovägen får separata
dagvattenledningar.
TEK 2014
Infiltrationsanläggningar11
som anlagts före år 1980 ska
kontrolleras genom besök och de som bedöms som
bristfälliga ska åtgärdas av fastighetsägarna.
MBN 2014/2016
Markbäddar12
som anlagts före år 2001 ska vara försedda
med fosforfällning senast 2015. Samtliga markbäddar ska
vara försedda med fosforfällning13
senast 2019.
MBN 2015/2019
Uppföljning
Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder
och bolag.
11
Se bilaga 1 - ordlista 12
Se bilaga 1 - ordlista 13
Se bilaga 1 - ordlista
16(42)
God bebyggd miljö (miljömål 15) ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”14
Bakgrund
Med god bebyggd miljö menas vår livsmiljö, d v s den omgivning i vilken vi bor och rör oss i.
Hälsosamma och trevliga livsmiljöer kännetecknas av varierat utbud av bostäder,
arbetsplatser, service och kultur, effektiv infrastruktur, byggnader med bra inomhusmiljö,
närhet till grönytor, spännande kulturmiljöer, låg bullernivå m.m. Ramarna för detta sätts i
hög grad av samhällsbyggandet och fysisk planering. Att hushålla med resurser och
kretsloppsanpassa samhället är andra viktiga aspekter.
Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och areal ökat och en rad problem har
tydliggjort behovet av en god bebyggd miljö. Luftföroreningar och buller från bil- och
flygtrafik, ökande avfallsmängder och energibehov, förorenade områden, radon är några
exempel. En väl planerad och fungerande kollektivtrafik är till exempel en förutsättning för
långsiktigt hållbara livsmiljöer för människor.
Många regler styr redan arbetet med dessa områden. Miljökvalitetsnormerna ska hjälpa till att
minska luftföroreningar som påverkar vår hälsa, många regler på avfallsområdet utgår från att
förebygga uppkomsten av avfall, att främja energieffektivisering m.m.
Hur ser det ut i Kumla kommun?
Bebyggelse och byggnation
Kumla har en tydlig befolkningstillväxt och antalet nybyggnationer av bostäder i Kumla
kommun är hög. Grunden för att åstadkomma en ”God bebyggd miljö” är att redan på
planeringsstadiet ta hänsyn till de faktorer som skapar en god livsmiljö. Vi behöver skyddas
från buller och kunna andas frisk luft både inne och ute för att må bra. Forskningen visar att vi
mår bra av att ha natur omkring oss. Det stressade samhället ställer krav på att naturen är
lättillgänglig, att den finns i närmiljön, detta gäller inte minst för utsatta grupper. Ett enda träd
utanför fönstret minskar stressen. I den fysiska planeringen ska bl. a. följande miljö- och
folkhälsomål, se nedan, tas i beaktning för att nå en god bebyggd.
Miljö- och folkhälsomål:
1. hur kan ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och
kultur åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för
miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,
2. hur ska kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,
3. hur ska estetiska värden tas tillvara och utvecklas,
4. hur ska grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden bevaras,
vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål, samt hur
andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,
14
Miljömålsportalen
17(42)
5. hur ska stora naturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i
miljön så lång möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas
karaktär,
6. hur ska energianvändningen effektiviseras, hur ska förnybara energiresurser tas till
vara och hur ska utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,
biobränsle och vindkraft främjas,
7. hur minimeras säkerhetsrisker i samhället,
8. hur kan en trygg och säker bebyggelse skapas för olika grupper i samhället som även
ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Det kulturhistoriska arvet utgör en viktig del i vår livsmiljö. Kumla kommun är rik på
kulturhistoriska miljöer som t ex. fasta fornlämningar såsom Kumla högar, kyrkor och
prästgårdar, intressanta bebyggelsemiljöer och värdefulla enskilda byggnader. Därtill kommer
ett variationsrikt kulturlandskap som präglas av jordbruket. Det är därför viktigt att det finns
aktuella planer och strategier för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.
Buller
Buller kan leda till störningar av sömn och vila och ge upphov till stress. I Kumla kommun är
järnvägen och biltrafiken troligen de största bullerkällorna. Även industribuller kan orsaka
störning. Främst alstras bullret från fläktar, transporter och materialhantering vid industrier
som ligger nära bostadsområden. Även värmepumpar, skällande hundar och musik från
grannen kan upplevas som störande.
Avfall
Det avfall som uppstår bör i första hand återanvändas, i andra hand återvinnas och i tredje
hand energiutvinnas genom rötning eller förbränning och i sista hand deponeras. Kumla
kommun har under 2011 påbörjat ett komposteringsprojekt där hushållens matavfall samlas
in. Tekniska kontoret har för avsikt att på sikt framställa energi från det insamlade
komposterbara avfallet. Åtgärden syftar till att invånarna i kommunen ska ta till vara på
naturens resurser på ett bättre sätt och samtidigt minska avfallsmängderna.
Energianvändning
Kommunen har som vision att till år 2030 ska den energi som används inom kommunens
gränser baseras på uthålliga förnybara energikällor. I kommunen finns fortfarande ett antal
industrier som är beroende av antingen olja eller direktverkande el för uppvärmning av sina
lokaler. För att minska detta behov krävs informationsinsatser och rådgivning för att hitta
alternativa energikällor samtidigt som energiförbrukningen kan minskas.
Inomhusmiljö
För att boenden och arbetsplatser ska vara attraktiva är även inomhusmiljön viktig. Vanliga
problem är dålig ventilation, problem med fukt och mögel, höga radonhalter och bullernivåer
som på sikt kan påverka hälsan negativt. Skadliga ämnen i möbler och byggnadsmaterial är
också ett växande problem. Trots att vi vistas så stor andel av vår tid inomhus är kunskapen
dålig om kvaliteten på inomhusluften och de besvär som människor upplever hemma, i skolan
och på jobbet. En god ventilation kombinerat med sunda byggnadsmaterial kan lösa många av
de problem som finns i inomhusmiljön och även minska risken för allergier och andra
hälsoproblem.
18(42)
Grönstruktur
Parker och andra grönområden
samt vattenområden är en
viktig tillgång för invånarna
och inslag i bebyggelsen. När
nu Kumla befinner sig i ett
expansivt skede, med snabb
utbyggnadstakt och hård
konkurrens om marken är det
viktigt att dessa värden behålls
och planeras in i de nya
områdena. Grönområdena ger
staden identitet och är plats för
rekreation, lek och möten
mellan medborgarna. Andelen
grön mark i Kumla och övriga
tätorter är stor. Grönområdena
hänger dock dåligt samman och Kumlasjön
det saknas ett varierat utbud.
Kvaliteten på områdena behöver ökas, bindas samman och nya grönområden skapas i
utbyggnadsområden.
Etappmål
4.1 Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för samhällsplaneringen.
4.2 De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna i Kumla kommun ska
identifieras, inventeras och beskrivas.
4.3 Undersöka den faktiska bullersituationen i kommunen för att identifiera platser där
bullerskyddsåtgärder bör vidtas och för att skapa ett viktigt planeringsunderlag.
4.4 Senast år 2014 ska den totala mängden hushållsavfall som går till förbränning inte
uppgå till mer än 170 kg per invånare.
4.5 Aktivt verka för att små- och medelstora företag minskar sin energiförbrukning.
4.6 Kommunen ska verka för att byggnader och deras egenskaper inte påverkar hälsan
negativt.
4.7 Kommunägd mark ska skötas i enlighet med målen i Grönplan.
Så når vi målen!
Åtgärd Ansvarig(a) Tidsplan
Översiktsplanen behöver uppdateras. MBN 2014
Uppdatera det nuvarande bevarandeprogrammet från 1990. MBN 2012-
Genomföra en kommuntäckande bullerkartläggning. MBN 2013-
Hushållen erbjuds insamling av komposterbart avfall (matavfall). TEK 2014
Identifiera företag som värmer upp sin/sina fastigheter med
direktverkande el eller olja.
MBN Fortlöpande
En enkät skickas ut till skolor, förskolor och fritidshem gällande
inomhusmiljön.
MBN Fortlöpande
Följa upp och utvärdera Grönplan. KOFN och
MBN
2012-
Uppföljning
Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder
och bolag.
20(42)
Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16)15
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
Bakgrund
Djur- och växtlivet påverkas av mänskliga aktiviteter som avvattning, fragmentering av
landskapet och reglering av vattenflöden. Även försurning, övergödning, utsläpp av gifter och
utsättning av främmande arter påverkar växter och djur. Från och med våren 2005 gäller en ny
rödlista som förtecknar alla de växter, svampar och djur vars framtida överlevnad inte är
säkrad inom en viss region. Rödlistan ska vara ett hjälpmedel i arbete med att bevara och
skydda den biologiska mångfalden. Andra vanliga skyddsformer är naturreservat,
nationalpark, biotopskydd, Natura 2000, naturvårdsavtal och naturminnen.
Genom att vattenmiljöer påverkas starkt av avrinningsområdet så går det inte att skydda ett
vatten utan att ha ett landskapsperspektiv. Detta gör det som regel mer komplicerat att
upprätta skydd för vattenmiljöer än andra typer av biotoper.
Hur ser det ut i Kumla kommun Kumla kommun har fem naturreservat:
Norra Mossby, Björka lertag,
Viaskogen, Hult och en del av
Kvismaren.
Norra Mossby (ca 2,3 ha) i
Hällabrottet ligger på kalkberggrund
och har en stäppartad vegetation och
artrik flora. Björka lertag (ca 18 ha) är
ett f d lertag för Hallsbergs tegelbruk
som idag hyser många fågelarter.
Naturreservatet i Hult är 5,7 ha och
ligger vid kommungränsen till Halls-
berg. Det är ett skogsområde som ägs
av Svenska Kyrkan i Kumla och stöds
av den ideella organisationen
Hopajola. Så sent som år 2006 bildades Ett rikt- växt och djurliv?
naturreservatet Viaskogen (ca 73 ha).
Skogsområdet ligger nära Kumla centrum och nyttjas av många Kumlabor för olika
fritidsaktiviteter. Kumlas markandel av Kvismarens naturreservat (totalt ca 730 ha) är ca 84
ha. Denna del består mestadels av våtmark/gammal jordbruksmark som angränsar till Rysjön.
15
Miljömålsportalen
21(42)
Etappmål
5.1 Senast år 2016 ska det finnas minst 300 ha skyddade områden i Kumla kommun.
5.2 Andelen lövträd ska öka i skog som kommunen äger. I barrskog ska lövträds-
volymen vara minst 15 % inom bestånd där naturliga förutsättningar för lövträd
finns.
Så når vi målen!
Åtgärd Ansvarig Tidsplan
Inventering av potentiella områden att skydda.
Ökningen bör vara ca 20 ha/år.
KS 2016
I första hand ersätta barrskog med lövträd i de
skogsbestånd där lövträdsvolymen understiger
15 % i enlighet med mål i skogsbruksplanen.
KOFN Fortlöpande
Uppföljning
Indikatorer för respektive miljömål finns samlade i bilaga 2 – Åtgärder fördelade på nämnder
och bolag.
22(42)
Referenser Förordning (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.
Förordning (2007:380) om miljöbilspremie.
Förordning (2009:1 om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.)
Kumla kommun, markradonkarta.
Kumla kommun, Miljöprogram 2006-2010.
Länsstyrelsen i Örebro län, Miljömål 2005-2010 Örebro län.
Miljömålsportalen, www.miljomal.se.
Naturvårdsverket, Infiltrationsanläggningar – Faktablad 4.
Naturvårdsverket, Markbäddar – Faktablad 5.
Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, Prop. 1997/98:145.
Vattenmyndigheterna, www.vattenmyndigheterna.se
23(42)
Bilaga 1 – Ordlista
Fosforfällning/fosforfälla – Genom att tillsätta kemikalier kan avloppsvattnet renas från
fosfor genom så kallad fosforfällning. Rening i en fosforfälla bygger på att fosforn binds till
ett material med hög kapacitet för fosforinbindning. Oftast används kalkbaserade
filtermaterial.
Indikator – De värden eller mått som mäter status, trender och tillstånd för bakomliggande
system kallas för indikatorer.
Infiltration – Rening genom infiltration innebär att avloppsvatten sprids ut och passerar
genom det befintliga markskiktet. Därifrån sprids vattnet vidare till grundvattnet. När
avloppsvattnet filtreras genom sand och jordlager står naturliga mikrobiologiska, fysikaliska
och kemiska processer för reningen.16
Markbädd – Rening genom markbädd är den vanligaste anläggningstypen där det inte är
möjligt att anlägga en vanlig infiltration. I en markbädd renas avloppsvattnet i en bädd av
tillfört sandmaterial. Det renade spillvattnet i en markbädd leds helt eller delvis leds via en
utloppsledning till ett dike eller vattendrag.17
Miljöbil – För att få kallas miljöbil måste fordonet ha låga utsläpp av koldioxid, vara
energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Bränsleförbrukningen måste vara
låg, oavsett om bilen drivs med alternativa bränslen eller fossila.18
Miljöstyrningsrådet - Är regeringens expertorgan som ger konkret hjälp i att ställa miljö och
sociala upphandlingskrav för offentliga organisationer.
Partikelbunden fosfor - Fosfor förekommer i flera former i marken. Fosfor tillförs jorden
antingen med olika handelsgödselmedel eller med stallgödsel. Partikelbunden fosfor sitter på
partiklar av olika ursprung, både på mineralkorn och på växtrester och humus.
Växthusgaser – Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna som finns
naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är: Metan, Dikväveoxid, Svavelhexaflourid
och Flourföreninger (flourkolväten och flourkarboner).
REVAQ-certifiering - REVAQ är ett certifieringssystem för återföring av växtnäring med
avloppsslam. Systemet ägs och administreras av Svenskt Vatten, som är en
branschorganisation för Sveriges VA-verk och har tagits fram i nära samråd med aktörer inom
jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer,
miljörörelsen och myndigheter.
16
Naturvårdsverket, Faktablad 4 17
Naturvårdsverket, Faktablad 5 18
Förordning 2007:380
24(42)
Bilaga 2 - Åtgärder fördelade på nämnder och bolag En sammanställning har gjorts för att underlätta överblicken över vilka åtgärder som
respektive nämnd och bolag har huvudansvaret för.
Barn- och utbildningsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
1.7 År 2016 har andelen
1.8 miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Gymnasienämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
1.9 År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
25(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunledningskontoret Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunfastigheter Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar
av det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
26(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska ha minskat
sin energiförbrukning med
minst 13 % till år 2016.
Under 2012 påbörjas
arbetet med att ta fram
riktlinjer för energi-
effektivisering i de
kommunala verksam-
heterna med avseende på
att t ex. stänga av datorer,
släcka belysning osv.
Minskad
energiförbrukning
(%).
MBN
Senast år 2016 ska den
totala ytan som täcks med
solpaneler/solfångare ha
ökat med minst 300 m2
jämfört med år 2011.
Under 2012 utreds förut-
sättningarna för solpaneler/
solfångare på kommunägda
byggnader.
Antal m2 sol-
paneler/solfångare.
KBAB och
KFAB
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunstyrelsen Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 ska den
totala ytan som täcks med
solpaneler/solfångare ha
ökat med minst 300 m2
jämfört med år 2011.
Under 2012 utreds förut-
sättningarna för solpaneler/
solfångare på kommunägda
byggnader.
Antal m2 sol-
paneler/solfångare.
KBAB och
KFAB
27(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Verka för ökad trädplan-
tering i tätbebyggelse.
För varje ny invånare i
kommunen planteras ett
nytt träd.
Antal nyplanterade
träd i förhållande till
antalet nya invånare.
KOFN
Senast år 2016 ska de
kommunala verksam-
heterna och bolagen ha
infört en Miljödiplomering.
Under 2012 påbörjas
genomförandet av en
Miljödiplomering. Planen
är att 1-2 förvaltningar /
bolag certifieras per år.
Erhålla certifiering
för hela den
kommunala
verksamheten.
KBAB,
KFAB,
Stadsnät AB.
Miljöutbilda all personal
och politiker i Kumla
kommun samt de
kommunägda bolagen till
utgången av 2016.
Genomföra miljöutbildning
för ca 350 anställda per år.
Andel miljöutbildad
personal av totalt
antal anställda inom
kommunen.
KBAB och
KFAB,
Stadsnät AB
Senast 2016 ska det finnas
minst 300 ha skyddade
områden i Kumla kommun
Under 2012 påbörjas
inventeringen av
potentiella områden att
skydda. Ökningen bör vara
ca 20 ha / år.
Antal ha skyddad
mark inom kommun-
ens gränser.
Kultur- och fritidsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
28(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Verka för ökad trädplan-
tering i tätbebyggelse.
För varje träd som avverkas
ska ett nytt planteras.
Antal avverkade träd
i förhållande till
nyplanterade.
MBN
Verka för ökad trädplan-
tering i tätbebyggelse.
För varje ny invånare i
kommunen planteras ett
nytt träd.
Antal nyplanterade
träd i förhållande till
antalet nya invånare.
KS
Kommunägd mark ska
skötas i enlighet med
målen i Grönplan.
Grönplan följs upp och
utvärderas under 2012.
Antal mål som är
uppfyllda i Grönplan
(%).
MBN
Andelen lövträd ska öka i
skog som kommunen
äger. I barr skog ska
lövträds volymen vara
minst 15 % inom bestånd
där naturliga förutsätt-
ningar för lövträd finns.
I första hand ersätta
barrskog med lövträd i de
skogsbestånd där lövträds-
volymen understiger 15 % i
enlighet med skogsbruks-
planen.
Antal ha av
kommunens barr-
skogsinnehav som
ersatts med lövskog
utifrån 2011 för-
hållande.
Miljö- och byggnadsnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med 2008
års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets mål
och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
29(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling
av varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och håll-
barthetskrav ställs av
totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska ha minskat
sin energiförbrukning med
minst 13 % till år 2016.
Under 2012 påbörjas
arbetet att ta fram rikt-
linjer för energieffektivi-
sering i de kommunala
verksamheterna med av-
seende på att t ex. stänga
av datorer, släcka belys-
ning osv.
Minskad energiför-
brukning (%).
Kommun-
fastigheter
Efterbehandlingen av
Kvarntorpsområdet ska
fortsätta.
Fortlöpande bevaka
möjligheter i form av
statsbidrag eller liknande
som kan göra fortsatt
sanering möjlig.
Erhållet bidrag och
sanerad mark (m2).
Förbättra luftkvalitén i
stadsmiljön.
En uppföljande luft-
mätning görs under 2016
för att kunna jämföra med
2010/2011 års resultat.
Resultat i jämförelse
med 2010/2011 års
nivå.
Verka för ökad trädplan-
tering i tätbebyggelse.
För varje träd som
avverkas ska ett nytt
planteras.
Antal avverkade träd
i förhållande till
nyplanterade.
KOFN
Samtliga enskilda avlopp
ska vara inventerade senast
år 2012.
Det sista området,
Hardemo, inventeras
gällande enskilda avlopp.
Antal enskilda avlopp
av det totala antalet
som inte inventerats
under 2012.
De mest bristfälliga
avloppen ska vara
åtgärdade senast 2014.
De mest bristfälliga
avloppen åtgärdas.
Antal avlopp av de
mest bristfälliga som
inte åtgärdats.
Infiltrationsanläggningar
som anlagts före år 1980
ska kontrolleras genom
besök senast 2014.
Bristfälliga infiltrationer
ska vara åtgärdade senast
2016.
Infiltrationsanläggningar
som anlagts före år 1980
ska kontrolleras genom
besök och de som bedöms
som bristfälliga ska
åtgärdas av fastighets-
ägarna.
Antal infiltrationer
som anlagts före
1980 som inte
kontrollerats. Antal
bristfälliga infiltra-
tioner som inte
åtgärdats.
30(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Markbäddar som anlagts
före år 2001 ska vara
försedda med fosfor-
fällning senast 2015.
Samtliga markbäddar ska
vara försedda med
fosforfällning senast 2019.
Markbäddar som anlagts
före år 2001 ska vara
försedda med fosfor-
fällning. Samtliga mark-
bäddar ska vara försedda
med fosforfällning senast
2019.
Antal markbäddar
som anlagts före år
2001 som saknar
fosforfällning.
Miljö- och folkhälsomålen
ska utgöra underlag för
samhällsplaneringen.
Under 2014 ska
översiktsplanen
uppdateras.
Antal miljö- och
folkhälsomål som
uppfylls i översikts-
planen
De kulturhistoriskt
värdefulla byggnaderna och
miljöerna i Kumla kommun
ska identifieras, inventeras
och beskrivas.
Under 2012 påbörjas
arbetet med att uppdatera
det nuvarande bevarande-
programmet från 1990.
Upprättat och antaget
program.
Undersöka den faktiska
bullersituationen i
kommunen för att identi-
fiera platser där buller-
skyddsåtgärder bör vidtas
och för att skapa ett viktigt
planeringsunderlag.
Genomföra kommun-
täckande bullerkart-
läggning under 2013.
Antal identifierade
platser där buller-
nivån överstiger
gränsvärdena.
Aktivt verka för att små-
och medelstora företag
minskar sin energiför-
brukning.
Fortlöpande identifiera
företag som värmer upp
sin/sina fastigheter med
direktverkande el eller
olja.
Minskad energi-
förbrukning (%).
Antal företag som fått
energirådgivning
samt genomfört
åtgärder.
Kommunen ska verka för
att byggnader och deras
egenskaper inte påverkar
hälsan negativt.
En enkät skickas ut till
skolor, förskolor och
fritidshem gällande
inomhusmiljön.
Andel inomhus-
miljöer i kommunens
egen regi som upp-
levs som besvärande
(%).
Kommunägd mark ska
skötas i enlighet med målen
i Grönplan.
Grönplan följs upp och
utvärderas under 2012.
Antal mål som är
uppfyllda i Grönplan
(%).
KOFN
31(42)
Socialnämnden Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets
mål och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens
verksamheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
År 2016 har andelen
miljöfordon och maskiner
ökat med minst 15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar
verksamheter och bolag
ställa miljö- och hållbar-
hetskrav vid upphandling av
varor, tjänster och
entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och
hållbarthetskrav ställs
av totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Tekniska kontoret Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets
mål och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens
verksamheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
År 2016 har andelen
miljöfordon och
maskiner ökat med minst
15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Kommunen ska senast
år 2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar verk-
samheterna ställa miljö-
och hållbarhetskrav vid
upphandling av varor,
tjänster och entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och
hållbarhetskrav ställs
av totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
32(42)
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Kommunen ska senast
vid av utgången 2016
köpa in minst 35 %
(baserat på vikten)
närodlade och/eller
ekologiska livsmedel.
Öka andelen inköp av
närodlade/ekologiska
livsmedel.
Andel inköp av
ekologiska
livsmedel av den
totala vikten inköpta
livsmedel (%).
Certifiering (Revaq) av
det kommunala avlopps-
slammet ska ske senast
under 2014.
En person projektanställs
för att bl. a. kunna genom-
föra informations-
kampanjer till hushåll och
företag samt arbeta med
Revaq-certifieringen.
Antal informerade
hushåll och erhållet
certifikat för
avloppsslam.
Senast år 2012 ska det
finnas en plan för ut-
byggnad av det
kommunala va-nätet.
Upprätta en plan för
utbyggnad av det
kommunala va-nätet.
Upprättad och
antagen plan.
Kvarngatan och Sofiero-
vägen ska ha separata
dagvattenledningar
senast 2014.
Kvarngatan och
Sofierovägen får separata
dagvattenledningar.
Genomfört arbete
och separerade
ledningar vid
Kvarngatan och
Sofierovägen.
Senast år 2014 ska den
totala mängden hus-
hållsavfall som går till
förbränning inte uppgå
till mer än 170 kg per
invånare.
Hushållen erbjuds insamling
av komposterbart avfall
(matavfall).
Mängd avfall som
går till förbränning
per hushåll i kg /
invånare och år.
Kumla Bostäder AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016 ska
CO2-utsläppen ha minskat
med minst 30 % till 2 448
ton CO2, jämfört med
2008 års nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets
mål och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid
nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag.
33(42)
År 2016 har andelen
miljöfordon och
maskiner ökat med minst
15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 ska den
totala ytan som täcks med
solpaneler/solfångare ha
ökat med minst 300 m2
jämfört med år 2011.
Under 2012 utreds förut-
sättningarna för solpaneler/
solfångare på kommunägda
byggnader.
Antal m2 sol-
paneler/solfångare.
KS,
Kommun-
fastigheter
och KFAB
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar verk-
samheterna det ställa miljö-
och hållbarhetskrav vid
upphandling av varor,
tjänster och entreprenader.
Andel upphandlingar
där miljö- och
hållbarhetskrav ställs
av totala antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 ska de
kommunala verksam-
heterna och bolagen ha
infört en Miljö-
diplomering.
Under 2012 påbörjas
genomförandet av en
Miljödiplomering. Planen
är att 1-2 förvaltningar /
bolag certifieras per år.
Erhålla certifiering för
hela den kommunala
verksamheten.
KS, KFAB,
Stadsnät AB.
Miljöutbilda all personal
och politiker i Kumla
kommun samt de
kommunägda bolagen till
utgången av 2016.
Med start 2012 ska miljö-
utbildning genomföras för
ca 350 anställda per år.
Andel miljöutbildad
personal av totalt antal
anställda inom
kommunen.
KS, KFAB
och Stadsnät
AB
Kumla Fastigheter AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016
ska CO2-utsläppen ha
minskat med minst 30 %
till 2 448 ton CO2,
jämfört med 2008 års
nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets
mål och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut
befintliga kommunägda
personbilar samt vid nyinköp
inhandla miljöbilar.
Andel miljöbilar av
det totala antalet
kommunägda
personbilar (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
År 2016 har andelen
miljöfordon och
maskiner ökat med minst
15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
34(42)
Senast år 2016 ska den
totala ytan som täcks med
solpaneler/solfångare ha
ökat med minst 300 m2
jämfört med år 2011.
Under 2012 utreds förut-
sättningarna för solpaneler/
solfångare på kommunägda
byggnader.
Antal m2 sol-
paneler/solfångare.
KS,
Kommun-
fastigheter
och KBAB
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar verk-
samheterna det ställa miljö-
och hållbarhetskrav vid
upphandling av varor,
tjänster och entreprenader.
Andel upphand-
lingar där miljö-
och hållbarhetskrav
ställs av totala
antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 ska de
kommunala verksam-
heterna och bolagen ha
infört en Miljö-
diplomering.
Under 2012 påbörjas
genomförandet av
Miljödiplomering. Planen är
att 1-2 förvaltningar / bolag
certifieras per år.
Erhålla certifiering
för hela den
kommunala
verksamheten.
KS, KBAB,
och Stadsnät
AB
Miljöutbilda all personal
och politiker i Kumla
kommun samt de
kommunägda bolagen
till utgången av 2016.
Med start 2012 ska miljö-
utbildning genomföras för ca
350 anställda per år.
Andel miljöutbildad
personal av totalt
antal anställda inom
kommunen.
KS, KBAB
och Stadsnät
AB
Stadsnät AB Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
Vid utgången av 2016
ska CO2-utsläppen ha
minskat med minst 30 %
till 2 448 ton CO2,
jämfört med 2008 års
nivå.
Fortlöpande arbeta utifrån
klimatprogrammets
mål och åtgärder.
CO2-utsläpp från
kommunens verk-
samheter (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 är minst
40 % av kommunens
personbilar miljöbilar.
Allt eftersom byta ut befintliga
kommunägda personbilar samt
vid nyinköp inhandla
miljöbilar.
Andel miljöbilar
av det totala
antalet kommun-
ägda personbilar
(%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
År 2016 har andelen
miljöfordon och
maskiner ökat med minst
15 %.
Vid nyinköp inhandla
miljöfordon och maskiner.
Andel miljöfordon
och maskiner (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
35(42)
Kommunen ska senast år
2016 ställa miljö- och
hållbarhetskrav i minst
70 % av alla upphand-
lingar enligt miljöstyr-
ningsrådets kriterier.
Under 2012 börjar verk-
samheterna det ställa miljö-
och hållbarhetskrav vid
upphandling av varor, tjänster
och entreprenader.
Andel upp-
handlingar där
miljö- och
hållbarhetskrav
ställs av totala
antalet (%).
Samtliga
förvaltningar
och bolag
Senast år 2016 ska de
kommunala verksam-
heterna och bolagen ha
infört en Miljödiplo-
mering.
Under 2012 påbörjas
genomförandet av en
Miljödiplomering. Planen är
att 1-2 förvaltningar / bolag
certifieras per år.
Erhålla certifiering
för hela den
kommunala
verksamheten.
KS, KBAB
och KFAB
Miljöutbilda all personal
och politiker i Kumla
kommun samt de
kommunägda bolagen till
utgången av 2016.
Med start 2012 ska miljö-
utbildning genomföras för ca
350 anställda per år.
Andel miljö-
utbildad personal
av totalt antal
anställda inom
kommunen (%).
KS, KBAB
och KFAB
Etappmål Åtgärd Indikator Medaktörer
36(42)
Bilaga 3 – Övriga miljökvalitetsmål som berör Kumla Utöver de fokusområdena, som presenterats i huvuddokumentet, finns nio miljökvalitetsmål
som berör Kumla, se nedan. De här målen har inte fått några etappmål och åtgärder.
Frisk luft ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”19
Beskrivning
En god luftkvalité är en viktig del av vår livsmiljö. Luftföroreningar är orsaken till många
negativa effekter på hälsan, som t ex. luftrörsbesvär, cancer och allergier. Även skogsträd och
jordbruksgrödor skadas av luftföroreningar och nedbrytningen av olika material påskyndas.
De föroreningar som har störst negativ effekt är kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2),
marknära ozon och partiklar. Halten av föroreningar i luften beror på utsläppens storlek,
vädret och ventilationsförhållandena på platsen. Föroreningarna kommer till stor del från
vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, som t ex. vedeldning. Men
situationen i Sverige påverkas också starkt av att luftföroreningar förs med vindarna från
andra länder.
EU:s direktiv för luftkvalitet och de svenska miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid (SO2),
kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NOx), bly, kolmonoxid, bensen och inandningsbara partiklar
(PM 10) ska skydda människors hälsa och miljön. Normerna anger en viss föroreningsnivå
som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Varje kommun är skyldig att kontrollera om
normerna uppfylls.
I Kumla kommun pågår sedan hösten 2010 mätning av luftkvalitén i Kumla tätort. Den
avlutades den 1 februari 2012. De analyser som hittills är klara tyder på att föroreningarna
inte överskrider miljökvalitetsnormerna.
Bara naturlig försurning (miljömål 3) ”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad
mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten
i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och
hällristningar.”20
Beskrivning
Mer än en femtedel av Sveriges skogar, fjäll och sjöar bedöms vara försurade. Det är främst
växter och djur i sjöar och vattendrag som påverkas genom att surt vatten läcker ut.
Försurningen medför även vittring av byggnader och material. Skogsmark har i allmänhet
lägre pH än övrig mark. Försurning reducerar dock skogens produktionskapacitet och kan
göra den känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Även den biologiska
mångfalden påverkas. Försurningen orsakas främst av nedfall av luftföroreningar som t ex.
19
Miljömålsportalen 20
Miljömålsportalen
37(42)
svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) samt till en mindre del av ammoniak (NH3). Dessa
utsläpp kommer främst från transporter, energianläggningar, industrier och jordbruk. De
största utsläppskällorna finns dock utomlands. När det gäller kväve är emellertid den svenska
”exporten” nästan lika stor som ”importen”. För att komma tillrätta med försurnings-
problematiken krävs därför internationella överenskommelser. Men även små åtgärder, som
att öka andelen lövträd i skogen, är bra för miljön. Med löven återförs ämnen till marken som
motverkar försurning och lövträdens djupa rotsystem medför en slags naturlig plöjning.
Kumla kommun är därför inte så drabbat av försurningsskador eftersom kommunen ligger
inom ett område med kalkrik berggrund. Några sjöar som t ex. vissa av dagbrottsjöarna är
dessutom sura av naturliga skäl eftersom alunskiffern innehåller mycket svavel.
Skyddande ozonskikt (miljömål 5) ”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”
21
Beskrivning
Ozonskiktet är vårt viktigaste filter mot solens skadliga UV-strålar. Ozonskiktet bildas och
förstörs i en ständigt pågående process. Ozonnedbrytande ämnen som t ex. freoner medför
dock att denna balans störs och att skiktet fläckvis tunnas ut. Andra faktorer som påverkar
ozonskiktet negativt är halten av växthusgaser i atmosfären, partiklar och vattenånga från
flygplan.
För att hejda denna utveckling har internationella överenskommelser träffats om att stoppa
produktionen av ozonnedbrytande ämnen. s.k. ”freoner” (CFC) i befintliga kyl-, värmepump-
och klimatanläggningar och är i princip redan borta. Påfyllning av s.k. ”mjuka freoner”
(HCFC) som används i kyl- och frysanläggningar, värmepumpar och klimatanläggningar, är
förbjuden sedan den 1 januari 2002.22
Anläggningar som använder mer än 10 kg köldmedium av typen CFC, HCFC och HFC
(halogenerade fluorkarboner) är anmälningspliktiga. Som en följd av lagstiftningen har
mängden HCFC i befintliga kyl- och värmepumpanläggningar minskat. I Kumla kommuns
och Kumla Bostäder AB:s fastigheter fanns år 2010 sex aggregat innehållande 29,6 kg HCFC.
Säker strålmiljö (miljömål 6) ”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning.”23
Beskrivning
Strålning i olika former finns överallt i miljön. Det finns naturligt förekommande strålkällor
(t.ex. radon och UV-strålning) och strålkällor som skapats genom människans aktiviteter (t.ex.
solarier, kärnkraft och strålkällor i form av elektromagnetiska fält från mobiltelefoner m.m.).
Cancer och skador på arvsanlagen är de allvarligaste hoten mot människors hälsa på grund av
21
Miljömålsportalen 22
Förordning (2007:846) 23
Miljömålsportalen
38(42)
strålning. Viss strålning kan vi påverka och mildra effekterna av. Det gäller framförallt
strålning från elektromagnetiska fält och strålning i form av radon i bostäder och dricksvatten.
Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas som bildas då radium sönderfaller. Radon avgår
från bergrund och jordarter som innehåller uran och torium. Gasen är delvis vattenlöslig vilket
medför att den även kan finnas i borrade brunnar. I Kumla kommun finns områden där
marken avger extra mycket radon både till luft och till vatten. Enligt radonriskkartan finns det
risk för höga radonvärden i t.ex. Hällabrottet och Kvarntorp samt längs åsen i Kumla tätort.24
Radon kan också finnas i ohälsosamma mängder i alunskifferbaserad blå lättbetong som
tillverkades mellan åren 1929 - 1975.
Den vanligaste cancerformen i Sverige är hudcancer och antalet fall ökar snabbt. Orsaken till
detta bedöms vara ökad exponering för UV-strålning från solen och solarier. Kumla kommun
utövar tillsyn på solarier enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) föreskrifter.
Föreskrifterna ställer särskilda krav på information och råd till solariekunderna samt krav på
att rätt utrustning används för att skydda solariekunderna mot hudskador.
Levande sjöar och vattendrag (miljömål 8) ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska
bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.”25
Beskrivning
Våra sjöar och vattendrag (ytvattnet) uppfyller många olika funktioner. De är en resurs för
biologisk mångfald, energiproduktion, fiske och rekreation samt kan ha kulturhistoriska
upplevelsevärden. Bostäder och verksamheter ligger ofta inom vattendragens naturliga
översvämningsområden. Då många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga
flöden och vattenståndsvariationer kan det uppstå intressekonflikter vid förebyggande av
översvämning och kontroll av flöden.
Sedan år 2000 finns EU:s Ramdirektiv för vatten, det s.k. Vattendirektivet. Det övergripande
syftet med Vattendirektivet är att alla vattenmiljöer ska ha god status senast till år 2015. En
viktig aspekt är att inget vatten får försämras. Vattendirektivet innebär att arbetet med vatten
ska styras av gränserna för avrinningsområdena och inte längre av administrativa läns- och
kommungränser.26
Kumla kommun tillhör vattendistriktet Norra Östersjön och Norrströms avrinningsområde. I
kommunen finns bara en naturlig sjö – Älgasjön. Alla andra sjöar är anlagda. Större
vattendrag är Kumlaån/Ralaån och Täljeån.
År 2005 har kommunen renoverat vattenreningsdammarna norr om Kvarntorpshögen för att
minska föroreningar i vattnet. Andra problem som påträffades var periodvis låg syrehalt i
Kumlaån/Ralaån.
24
Markradonkarta 25
Miljömålsportalen 26
Vattenmyndigheterna
39(42)
Under sommarmånaderna används Kumlasjön och Hästhagsbrottet som kommunala bad-
platser.
Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9) ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”27
Beskrivning
Sverige har jämförelsevis gott om vatten. Det viktigaste användningsområdet för grundvattnet
är dricksvattenförsörjningen. Grundvatten nyttjas också i jordbruket för djurhållning och
bevattning, som processvatten i industrier, för trädgårdsbevattning och för värmeutvinning.
Många aktiviteter kan innebära en risk för förorening av grundvattnet med t ex. nitrat och
kväve eller att grundvattnet inte finns i tillräcklig mängd där det behövs. Gruvverksamhet,
avfallsdeponier och bensinstationer är exempel på verksamheter som i många fall har orsakat
föroreningar av grundvatten. Dessutom ligger många äldre vägar på grusåsar där också många
av de största vattenuttagen i kommunala vattentäkter görs. Vid en olycka eller genom
dagvattnet kan i så fall föroreningar lätt nå grundvattnet.
I Kumla kommun finns bara ett vattenskyddsområde för grundvattentäkt, Blacksta. I Kumla
försörjer Blacksta vattenverk samhällena Kumla, Åbytorp, Sannahed, Hällabrottet, Kvarntorp
och Ekeby med dricksvatten och därutöver även de flesta tätorterna i Hallsbergs kommun.
Vattenverket producerar cirka 3,5 miljoner m³ renvatten per år varifrån ca 2 miljoner m³
levereras till Kumla. Dricksvattnet är baserat på uttag av grundvatten vid Blacksta där den
naturliga förekomsten av grundvatten förstärks genom infiltration av vatten från sjön Tisaren.
Enskilda vattentäkter (brunnar) är grävda i jordlager eller bergborrade till sandstensberg eller
urberg. Alla borrningar för dricksvatten och bergvärme utgör också ett potentiellt hot mot
grundvattnet, då föroreningar lättare kan komma till grundvattnet.
Myllrande våtmarker (miljömål 11) ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och
värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”28
Beskrivning
Fuktiga och våta marker där fuktighetsälskande växter dominerar kallas för våtmarker. Dit
räknas t.ex. mossar, kärr, myrar och dagvattendammar. Trots en omfattande utdikning under
1800- och 1900-talen utgör våtmarkerna fortfarande en femtedel av Sveriges landyta.
Våtmarker fungerar som reningsverk och är viktiga för vattnets kretslopp. De är också
intressanta inslag i landskapet och viktiga biotoper. Vissa våtmarkstyper tillhör de mest
produktiva livsmiljöer vi känner till.
Våtmarker klassas i fyra kategorier där klass 1 anger mycket höga naturvärden. I områden
med liten andel kvarvarande våtmarker kan det vara angeläget att anlägga sådana områden för
27
Miljömålsportalen 28
Miljömålsportalen
40(42)
att bevara vattenbalansen i landskapet, ekologiska funktionerna, biologiska mångfalden samt
förmågan att binda näringsämnen.
I Kumla kommun finns redan ett flertal våtmarker, t.ex. Öjamossen (klass 2), Björka lertag (ej
klassad än), Västra Kvismaren (klass 1), Skarbysjön (klass 2). På lång sikt kommer också
Ekebymossen – som idag klassas med 4 – att delvis bli mer våtmark.
Levande skogar (miljömål 12) ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”29
Beskrivning
Skogen uppfyller många funktioner. Den används till skogsproduktion, ger möjlighet till
rekreation, förbättrar lokalklimatet och är livsmiljö för många arter. Skogen är också en viktig
källa till förnybara råvaror, som t.ex. energiskog. Tätortsnära skogar är mycket viktiga i
många människors vardag. Gammelskog som är en viktig livsmiljö för många hotade djur-
och växtarter har minskat kraftigt.
I Kumla kommun som ligger på en slätt täcker skogsmark bara 26 % av landarealen. Skogen
är till största delen privatägd. För den kommunala skogen finns en s.k. grön skogsbruksplan.
Denna plan beskriver skogsmarken på ett systematiskt sätt. Marken indelas i fyra olika
målklasser, som anger den långsiktiga skötselinriktningen. Skogens naturvärden bedöms och
behandlas med utgångspunkt från sina biologiska kvalitéer.
Ett rikt odlingslandskap (miljömål 13) ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”30
Beskrivning
Odlingslandskapet utgörs av åker-, betes-, slåtter- och ängsmarker samt olika
landskapselement som stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar och öppna diken. Alltihop utgör
viktiga livsmiljöer och har också kulturhistoriskt värde.
I Sverige som helhet minskar dock arealen åker och antal jordbruksföretag långsamt och med
jordbrukets ändrade villkor och brukningsmetoder ändras även landskapet.
Markläckage från jordbruksmark är en stor källa till belastning av vatten med fosfor och
kväve. De största utsläppen av ammoniak inom jordbruket är kopplade till djurhållningen.
Skyddszonerna minskar transporten av näringsämnen från omgivande åkermark till vattnet. På
skyddszoner (t.ex. en gräsbevuxen remsa utmed sjöar och vattendrag) får ingen kemisk
bekämpning ske. Vid felaktig hantering riskerar bekämpningsmedel att hamna utanför
åkermarken och i vattendrag där växt- och djurliv kan påverkas negativt.
29
Miljömålsportalen 30
Miljömålsportalen
41(42)
Kumla kommun har största andelen åkermark (48 %) i länet och odlingslandskapet innehåller
stora natur- och kulturvärden. Jordbruket är inriktat på odling av spannmål, ärter och
oljeväxter. År 2010 uppgick andelen åkermark för KRAV-odling till 45,4 % och 6,9 % av
jordbruken har ekologiskt stöd från Länsstyrelsen i Örebro län. När det gäller djurhållning har
antalet kor och svin kontinuerligt minskat de senaste åren medan antalet hästar har ökat.
Markläckage från jordbruksmark belastar vattnet med fosfor, kväve och djurhållningen bidrar
med ammoniak.
42(42)
Bilaga 4 – Deltagare i arbetsgrupper Arbetsgrupper
Begränsad
klimatpåverkan
Carin Lindgren, MOB (gruppledare)
Östen Tylebrink, MOB
Per Halldin, TEK
Marcel Minegal, TEK
Eva Sjögren, TEK
Sune Valegren, Näringslivsutv.
Nina Hansen, Personalavd.
Berry Keller, M
Giftfri miljö
Östen Tylebrink, MOB (gruppledare)
Anna Bergström, MOB
Peter Eriksson, MOB
Marcel Minegal, TEK
Staffan Göransson, V
K G Johnsson, M
Sten Persson, S
Ingen övergödning
Peter Eriksson, MOB (gruppledare)
Marcel Minegal, TEK
Edit Ugrai, KOF
Åke Teljå, Naturskyddsföreningen
God bebyggd miljö
Christina Gustavsson, MOB (gruppledare)
Patrik Larsson, MOB
Catharina Ludvigsson/
Carin Lindgren MOB
Inga-Lill Log, SOC
Bertil Ringqvist, TEK
Sonja Hermansson, Folkhälsorådet
Elisabet Ekestubbe, M
Christer Thörner, S
Ett rikt- växt och djurliv
Östen Tylebrink, MOB (gruppledare)
Anna Bergström, MOB
Peter Eriksson, MOB
Marcel Minegal, TEK
Staffan Göransson, V
K G Johnsson, M
Sten Persson, S