Miljöredovisning 20167miljo.se/wp-content/uploads/Miljoredovisning-2016-VBAB.pdfCSR – SOCIALT ANSVARSTAGANDE Förra året blev FRIBO, tillsammans med tre andra företag i Miljönätverket,

Miljöredovisning 2016

Vårgårda Bostäder AB Miljöredovisning 2016

--- 3 ---

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2016

Vårgårda Bostäders (härefter VBAB) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 och bolaget certifierades 2010-04-13. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certfikatet förnyats var tredje år.

MILJÖPÅVERKAN

VBABs verksamhet kan i första hand ge upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden:

• Förbrukningar (el, vatten, samt energi för uppvärmning och varmvattenberedning) • Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) • Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) • Transporter och fastighetsskötsel (förbrukning av drivmedel) • Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.)

Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar.

MILJÖASPEKTER

Verksamhetens miljöaspekter (dvs hur vi skulle kunna påverka miljön) finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts.

Våra betydande miljöaspekter bedöms vara:

• Förbrukning av vatten (hyresgäster och egen verksamhet) • Resursförbrukning i form av avfall från hyresgäster och i egen verksamhet • Exponering av radon i våra lägenheter • Projekt och entreprenader

Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen och beslutas under ledningens genomgång.


--- 4 ---

POLICY OCH ORGANISATION

VBAB har antagit en kvalitets- och miljöpolicy som uttrycker våra ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs senast av styrelsen 2016-08-22 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång.

MILJÖ- OCH KVALITETSPOLICY Vårgårda Bostäder AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som strävar efter det goda boendet. Vi skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik där så är ekonomiskt försvarbart så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur.

Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga relevanta krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitets-medvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet.

Policyn har kommunicerats till samtliga anställda, styrelsen och entreprenörer. Den kommer även att finnas tillgänglig på företagets hemsida.

ORGANISATION Företagets VD Jan Thorsson har det övergripande ansvaret för kvalitets- och miljöarbetet och ledningssystemet. VBAB har även utsett en miljöansvarig – Anders Eriksson – som ansvarar för det operativa arbetet. Anders fungerar även

som miljörevisor tillsammans med Elisabeth Erkenborn. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete.

MILJÖNÄTVERKET SJUHÄRAD Vi är en del av Miljönätverket Sjuhärad (7miljö) där förutom VBAB följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Stubo AB, Fristadbostäder AB och Tranemobostäder AB.

Vi samarbetar inom nätverket inom en rad områden, bl.a. miljö, kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet, kommuni-kation och CSR (socialt ansvarstagande). Många frågor drivs antingen som gemensamma projekt eller av ett enskilt företag där de övriga medlem-marna kan tillgodogöra sig utfallet av projektet.

Eftersom förfrågningar om Miljönätverket har ökat i antal under de senaste åren, så har vi bestämt oss för att bli bättre på att informera om nätverket och

våra aktiviteter. Första steget i detta har varit att ta fram en logotype (se näst sista sidan) och utöka www.7miljö.se med en hemsida med information. Där finns även inloggning till vårt gemensamma, integrerade verksam-hetsledningssystem, som även innehåller VBAB:s egna interna rutiner och hjälpdokument. Denna del kommer att förbättras och utökas under 2017.

Miljönätverket träffas vid flera tillfällen i olika konstellationer (VD, förvaltare, ekonomer etc). Miljöansvariga och miljörevisorer i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner utförs av nätverkets revisionsgrupp.

http://www.7milj%C3%B6.se/


--- 3 ---

CSR – SOCIALT ANSVARSTAGANDE Förra året blev FRIBO, tillsammans med tre andra företag i Miljönätverket, medlemmar i den oberoende, icke-vinstdrivande föreningen CSR Västsverige som är Sveriges största CSR-nätverk.

CSR Västsverige fungerar som ett nätverk inom hållbarhet för alla typer av organisationer och utgör en plattform för lärande, samverkan och erfarenhetsutbyte. Stärker medlemmarnas

förutsättningar att förstå och ta ansvar för sin påverkan på samhälle, miljö och människa, samt verkar för positiva synergier mellan affärer och samhällsansvar.

Alla medlemmar kan registrera sina åtgärder i kunskapsdatabasen The Good Society, för utbyte av erfarenheter. Databasen kan läsas även av icke-medlemmar.

http://csrvastsverige.se/the-good-society/

PROJEKT Två större projekt har startats av Miljönätverket under 2016 med bidrag från Boråsregionen:

Trähus i Sjuhärad i ett livscykelperspektiv I samband med byggnationen av de två trä-husen i Fristad, gjorde Fristad Bygg en s.k. LCA (Livscykelanalys) av dessa hus. LCA:n visar att genom att bygga i trä halverar man utsläppen av klimatgaser jämfört med att bygga i betong.

Denna LCA har inte kunnat publiceras eftersom den inte har tredjepartsgranskats, men genom projektet har SP nu gjort en kritisk granskning av LCA:n.

Granskningen visar att LCA:n håller måttet och kan publiceras. Under 2017 kommer vi ta fram

informationsmaterial som ska publiceras tillsammans med analysen och granskningen.

Vattenprojektet i Sjuhärad Projektet är tänkt att utreda hur vi kan höja vattnets värde hos bl.a. våra hyresgäster och genomförs tillsammans med de fem kommunala vattenleverantörerna.

I Sverige är vi lyckligt lottade eftersom vi har mycket god tillgång till ett av världens bästa dricksvatten. Problemet är att vi ofta beter oss som om vattnet är en gratis, oändlig resurs. Så är naturligtvis inte fallet, vilket förmodligen kommer att accentueras i samband med klimatförändringar.

Projektets mål är att genom bl.a. informations-kampanjer synliggöra vattnets värde och kunskapen om vatten som en ändlig resurs.

INFORMATION OCH UTBILDNINGAR Under året har flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten, grund- och vidareutbildning av personal, samt information till styrelsen.

Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (2016-08-22).

Personalens genomgång hölls 2016-06-09.

http://csrvastsverige.se/the-good-society/


--- 6 ---

MÅL OCH ÅTGÄRDER Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser.

De detaljerade mål som innefattar förbrukningar redovisas här, övriga återfinns i dokumentet Detaljerade mål.

MÅL VBAB skall:

• medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter.

• förbättra inköps- och upphandlings-processerna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön.

• förbättra vår interna och externa kommunikation.

• förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster.

• Öka kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö-medvetenheten genom utbildning, information, samt genom leverantörs- och entreprenörskrav.

• tillskapa nya lägenheter. • förbättra bolagets arbetsmiljöarbete.

ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET • Vattenprojektet startades upp, vilket

inbegriper hela Miljönätverket, och samtliga fem kommuner.

• VD:ns tjänstebil har bytts ut mot en laddhybrid.

• En fastighetsskötarbil (diesel) bytts ut mot en elbil.

• Installation av två laddpunkter i anslut-ning till lagret på Stockholmsvägen.

• Blivit medlemmar i CSR-Västsverige. • Projektet Energiutmaningen (Kajan 15 &

Kempen 1) avslutades under 2016. • Tagit fram nya rutiner och styrdokument

för inköp. • Övergång till nytt fastighetssystem (Incit). • Löpande utbyte av ljuskällor till LED-

belysning.

• Tagit fram radonmätningsplan för hela beståndet och påbörjat mätningar. 8 byggnader radonmätta under eldnings-säsongen.

• Slutfört arbetet med att inventera samtliga lägenheter.

• 47 kyl/frys har bytts ut enligt underhållplanen.

• Fortsatt arbete med tryggheten tillsammans med bl.a. BRÅ.

• Samtliga områden inventerade avseende trygghet och estetik. Åtgärder på Klockarebolet.

• Samtliga lekplatser har besiktigats av extern, certifierad besiktningsman.

• SMS-parkering på Klockarebolet införd.

Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet.


--- 7 ---

AKTUELLT INFÖR NÄSTA ÅR • Minst två internrevisioner kommer att

genomföras av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp.

• Uppgraderingsrevision mot den nya miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 kommer att utföras av vårt certifierings-organ SP Certifiering.

• Införa ett datorsystem inklusive app (EcoOnline) för hantering av faromärkta produkter. Innebär att vi slipper krånglig hantering av säkerhetsdatablad (SDB) och kemikalieförteckning, samt att all personal har snabb tillgång till SDB via sina smartphones och tablets.

• Informera berörd personal om nya rutiner och styrdokument för inköp.

• Arbetet med att renovera Klockarebolet påbörjas. En våning kommer att byggas på,

samtidigt tilläggsisoleras husen och sol-celler sätts på taken. Energilagring med batterier, vätgasanläggning (för uppvärm-ning) och värmepumpar installeras.

• Fortsatt arbete med radonåtgärder. • Fortsatta åtgärder avseende trygghet och

estetik på våra områden. • Utbildning i maskinförarbevis för egen

personal och berörda entreprenörer. • Fortsatt arbete med de åtgärder som

framkommit i de nya reviderade energideklarationerna.

• Fortsatt löpande utbyte till LED-belysning.

• Injustering av värme i utvalda fastigheter.

• Fortsatt arbete med att rusta upp soprummen för matavfallsinsamling.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR På sikt får vi se mer av det som redan märks idag: mer nederbörd, varmare vintrar, instabil väderlek och det påverkar naturligtvis våra bestånd. Både positivt, men främst negativt. Några frågeställningar som vi bör arbeta med i ett längre perspektiv:

Ökad nederbörd: • dyrare vatten – Vi ser redan nu en förändrad nederbörd med fler skyfall och längre torrperioder,

minskad nederbörd under vintrarna etc. Vatten kommer att bli en bristvara om grundvattennivåerna sjunker pga förändrad nederbörd, dessutom ger intensivt regnande mer urlakning av ämnen ur marken vilket försvårar och fördyrar vattenreningen.

• ökad översvämningsrisk – Hur säkrar vi byggnaderna? Vad har kommunen för planer för klimatförändringar? Hur planerar vi nybebyggelse? Hur bygger vi mer klimatsäkert? Fler vattenskador etc.

• större slitage på framför allt fasader – Intensivt regnandet sliter hårt på våra hus, fler vatten- och frostskador.

Temperaturförändringar: • i och för sig ger högre temperaturer lägre energiförbrukning, men vi får en mer svårplanerad

variation i värmen. Ekonomiskt ger det förmodligen ingen besparing, men det sliter på våra byggnader.

• om vi behöver mer energi under vår och höst och mindre under vinter, ger det mer och bättre utrymme för alternativa energikällor som solceller (el) och solpaneler (värme).

När det gäller energi- och vattenpriserna ser vi redan idag att de fasta kostnaderna ökar drastiskt, vilket får till följd att de insatser vi gör inte leder till ekonomiska besparingar. Alternativet att inte göra något alls leder dock till att dessa kostnader skjuter i höjden, så vi måste självfallet fortsätta jobba med besparingar för att hålla kostnaderna på något sånär samma nivå.


--- 8 ---

RESULTAT Referensår för målen är 2009.

Förbrukningarna vid värme- och varmvatten-produktion är energiindexkorrigerade.

Förbrukningarna för uppvärmning, varmvatten och el redovisas per kvadratmeter uttryckt i Atemp (tempererad area). Vattenförbrukningen i BOA+LOA (bostads- och lokalarea).

I slutet av redovisningen jämförs årets resultat med nyckeltal från SABO, SCB och Miljönätverket Sjuhärad.

Vi redovisar inte längre hushållsavfall eftersom vi har mycket liten möjlighet att påverka utfallet av detta.

UTHYRNING

Eftersom vissa av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och uthyrd yta, redovisas dessa siffror här. Uthyrningsgraden baseras på antal lägenheter.

Uthyrningsbar yta, bostäder m² (BOA) 51 746Uthyrningsbar yta, lokaler m² (LOA) 3 841Uthyrningsbar yta, totalt m² (BOA + LOA) 55 587Atemp, m

2 69 611Uthyrningsgrad, % (BOA) 99,1%Uthyrd yta, m² (BOA + LOA) 55 121Antal lägenheter 759Antal lokaler 42


--- 9 ---

ENERGIFÖRBRUKNING, UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN Id

Detaljerat mål

Mätetal

Resultat

DV1-1 Sänka energiförbrukningen för värme och varmvatten till högst 90 kWh/m2 till 2020.

Energiindexkorrigerad förbrukning kWh/m2 (Atemp)

97 kWh/m2

Den energiindexkorrigerade energiförbrukningen för uppvärmning och varmvattenproduktion har minskat med 645 MWh (jmf 2009), vilket motsvarar en minskning med 9%.

Förbrukningen uttryckt i kWh/m² (Atemp) har minskat med 14% (15 kWh/m2) under samma period.

Oljeförbrukningen för uppvärmning har upphört helt. 2006 förbrukade vi drygt 80 m3 olja, från och med 2012 ingen olja alls.

Energiindex

Energiindex tar hänsyn till den sammantagna effekten av temperatur, sol och vind under ett år. Tack vare detta kan man jämföra energiförbrukningen år för år oberoende av hur varmt/kallt året har varit. Det är SMHI som tar fram aktuella energiindex.

Vi använder Herrljunga som referensort för energiindexet.

ELFÖRBRUKNING, FASTIGHETSDRIFT OCH UPPVÄRMNING

Totalförbrukningen av el har minskat med 205 MWh jämfört med 2009, vilket motsvarar en minskning med 20%. Förbrukningen uttryckt i kWh/m² (Atemp) har minskat med 24% (3,8 kWh/m2).

Förbrukningen utgörs främst av fastighetsel, endast en liten del är uppvärmning (1 värmepump/elpanna).

En stor anledning till minskningen under 2012 var att en värmepump togs ur drift och ersattes med fjärrvärme. Minskningen under 2009 beror främst på fläktbyten.

Bland annat genom vårt arbete med att kontinuerligt byta till mer energisnål belysning, fortsätter vi att stadigt minska vår elförbrukning.

Från och med 2015 har vi elavtal för Bra Miljöval Vatten, vilket har sänkt vår koldioxidbelastning från elförbrukning radikalt.

0

20

40

60

80

100

120

140

2004 2009 2012 2013 2014 2015 2016

Värmeförbrukning, kWh/m2

0

5

10

15

20

25Total elförbrukning, kWh/m2


--- 10 ---

VATTENFÖRBRUKNING Id

Detaljerat mål

Mätetal

Resultat

DV1-2 Minska vattenförbrukningen till max 1 200 liter/m2 till 2020.

Liter per m2 uthyrd yta och år (BOA+LOA)

1 312 l/m2

Den totala vattenförbrukningen har minskat med 7 993 m3 jämfört med 2009 - motsvarande en minskning med 10%.

Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden har förbrukningen uttryckt i liter/m² minskat med 15%.

VBAB har haft hög vattenförbrukning och detta är något vi har fokuserat på och arbetat aktivt med. Under 2015 bytte vi bl.a. till vattenbesparande perlatorer i ca 95% av beståndet.

Under 2016 startades ett projekt inom Miljönätverket för att utreda hur vi kan höja vattnets värde hos bl.a. våra hyresgäster. Projektet finansieras genom stöd från Boråsregionen.

KÖLDMEDIER

VBAB hade vid årets slut sammanlagt 45,4 kg köldmedier.

Den totala köldmedieanvändningen har ökat något (7% eller 3 kg) jämfört med 2009.

Vi har fasat ut all HCFC.

Anledningen till ökningen under 2011 (trots borttag av större värmepump på Kungsgatan), är att förvärvet av E20-center gjorde att vi fick ytterligare värmepumpar.

Lägenheternas kyl/frys/sval ingår inte i sammanställningen.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft 2017-01-01 innebär att man istället för köldmediemängd låter koldioxidekviva-lenter (CO2e) styra kontrollplikten. Tidigare räknades köld-medier per fastighet och bedömdes utifrån total vikt, nu bedöms i stället varje aggregat utifrån vilken typ och hur mycket köldmedia det innehåller – detta används som grund för att räkna ut CO2e-talet. Aggregat över 5 ton CO2e är kontrollpliktiga.

För vår del innebär det att vi idag har tio aggregat (tidigare fem) som är kontrollpliktiga.

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2004

2009

2012

2013

2014

2015

2016

Vattenförbrukning, liter/m2

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

HCFC HFC

Köldmedier, kg


--- 11 ---

TRANSPORTER OCH TJÄNSTERESOR

Jämfört med 2009 har körsträckorna för transporter och tjänsteresor ökat med knappt 300 mil (totalt drygt 3 400 mil).

Transporter med tjänstebilar har dock minskat med 53 mil (2,5%).

Antal liter drivmedel per mil (för tjänstebilar) har minskat med 0,3 liter (34%) till 0,6 l/mil.

Under 2016 byttes en av de befintliga dieselbilarna (fastighetsskötsel) mot en elbil. Samtidigt installerades två laddpunkter vid verkstaden (Flaskeberget).

Utsläpp av fossil koldioxid per körd kilometer har minskat med 48% (127 g/km) jämfört med 2009.

DRIVMEDELSFÖRBRUKNING

Drivmedel för tjänsteresor och transporter ingår inte i diagrammet.

Den totala drivmedelsförbrukningen jämfört med 2009 har ökat med 88% (2 547 liter).

Ökningen 2009–11 beror på att maskinparken utökades med fler traktorer.

All förbrukning kommer från vår egen verksamhet – vi har inte haft entreprenörer för grönyteskötsel eller snöröjning.

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

2007 2009 2012 2013 2014 2015 2016

Transporter, liter/mil

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Diesel Bensin Alkylatbensin

Drivmedel maskiner, liter


--- 12 ---

JÄMFÖRELSE OCH ANALYS

Som framgår av sammanställningen ovan ligger VBAB bra till när det gäller förbrukningar, undantaget vattenförbrukningen som skall minskas med drygt 100 l/m2 till 2020 (detaljerat mål).

Energiförbrukningarna är energiindexkorrigerade (gäller ej elen). Vattenuppgiften från SCB är från 2011 (sammanställs vart femte år).

KOLDIOXIDUTSLÄPP

Diagrammet visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal.

Utsläpp av fossil koldioxid från oljeeldning i egen regi har försvunnit helt.

Det totala utsläppet av fossil koldioxid har minskat med 84% jämfört med 2009 (384 ton)!

Detta beror främst på att vi har ersatt oljeeldningen med fjärrvärme och värmepumpar, att vår fjärrvärme-leverantör minskat sina utsläpp, samt att vi har övergått till Bra Miljöval Vatten i vårt elavtal.

Vår verksamhet under 2016 genererade ett totalt koldioxidutsläpp på 76 ton, vilket motsvarar 100 kg CO2 per lägenhet och år.

Tyvärr ser vi en höjning med 20 ton CO2-utsläpp mellan 2015 till 2016. Detta beror på utsläpp från vår fjärrvärmeleverantör och något som inte har en direkt påverkan på.

Atemp för energi & el,BOA+LOA för vatten. År

Energi (kWh/m2)

Fastighetsel(kWh/m2)

Vatten (liter/m2)

Koldioxid (kg/lgh)

Sabo (Skåneinitiativet) 2015 109 17 1 413SCB/Energimyndigheten 2015 135 1 866Miljönätverket 2015 103 16 1 279 267Vårgårda Bostäder 2015 100 12 1 396 74Vårgårda Bostäder 2016 97 12 1 312 100

0

100

200

300

400

500

600

700

2009 2012 2013 2014 2015 2016

Koldioxidutsläpp, kg/lgh


--- 13 ---

RAPPORTERADE AVVIKELSER, TILLBUD MM

Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet är tyvärr låg, men vi har ökat den betydligt jämfört med föregående år. Antalet relevanta avvikelser är en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva ett bra miljö- och kvalitetsarbete.

Under 2016 informerade vi om vikten av att skriva avvikelser och följa upp dem bättre. Under 2016 började vi inom Näteverket Sjuhärad fokusera mer på kvalitet och relevans än kvantitet när det gäller avvikelser, dvs färre men mer relevanta avvikelser.

Antalet avvikelser vid revisioner håller en jämn nivå.

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016Avvikelser, egen verksamhet 21 46 30 14 11 8 2 5 12Avvikelser, revisioner 14 18 22 20 15 20 19 17 9Tillbud 2 1 4 2Förbättringsförslag 1Kundklagomål 2Totalt 35 65 52 36 26 29 21 26 25


--- 14 ---

LAGKRAV OCH EFTERLEVNAD Lagefterlevnad Den lagstiftning som berör företagets verksamhet finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala, kommunala krav, branschöverenskommelser och regionala krav – även dessa finns förtecknade och stäms av.

Lagefterlevnaden stäms av minst en gång om året. Avstämningen under året visar att vi lever upp till lagkraven.

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd VBAB har för närvarande inga verksamheter som är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken.

Kemiska produkter VBAB hanterar ett minskande antal olika kemiska produkter. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste produkterna och ersatt dem med mindre skadliga. Vi har minskat antalet produkter med mer än 70% sedan 2008.

Under 2017 kommer vi att införa ett digitalt system för kemikalielistor och säkerhets-datablad, vilket kommer att underlätta denna hantering och förbättra vår kemikaliesäkerhet.

Riskanalys och internkontrollplan Under 2015 infördes riskanalys och intern-kontrollplan. Drygt 100 olika risker bedömdes och utifrån denna analys togs en internkontroll-plan fram.

Riskanalysen och internkontrollplanen stäms av och revideras löpande och är en fast punkt på agendan för styrelsemöten.

Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet i atmosfären finns en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier.

Köldmediet HCFC skall vara utfasat senast vid utgången av 2014 (gäller aggregat innehållande 3 kg eller mer). Denna utfasning är vi redan klara med.

Vårgårda Bostäder har idag tio aggregat som är kontrollpliktiga. Vilka dessa är framgår av köldmedieförteckningen.

Avfall Alla hushåll har tillgång till fastighetsnära återvinningsstsationer för källsortering.

VBAB har tillstånd för egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte.

Vi redovisar inte hushållens avfalls- och återvinningsmängder i vår miljöredovisning dels beroende på att vi har mycket liten möjlighet att påverka dessa, dels avvaktar vi avfallsutredningen och utfallet av denna.

Vårgårda, 2017-09-19

Per Östlund Verksamhetssamordnare

[email protected]

0707-20 14 75

mailto:[email protected]


--- 15 ---

Miljönätverket Sjuhärads miljögrupp 2016–17 (miljöansvariga och revisorer), fr.v. Kjell-Ove Sethson, Jacob Andersson, Elisabeth Erkenborn, Michael McCleave, Mattias Severinsson, Annika Björklund-Fagrell, Tina Andersson, Tommy Czolowski, Andréa Ekeroth, Anders Eriksson, Tommy Borg och Per Östlund.

Vårgårda Bostäder AB är stolt medlem av Miljönätverket Sjuhärad (7miljö)!



--- 17 ---

Documents

Miljöredovisning 20167miljo.se/wp-content/uploads/Miljoredovisning-2016-VBAB.pdfCSR – SOCIALT ANSVARSTAGANDE Förra året blev FRIBO, tillsammans med tre andra företag i Miljönätverket,