Kandidatuppsats

Moderna hävstångsinstrument En studie av Mini Futures framtid på den svenska marknaden

Författare: Joel Fredriksson

Andreas Kristoffersson Handledare: Examinator:

Thomas Karlsson Krister Bredmar

Termin:

VT 2011

Förord

Handel med värdepapper är något som intresserat oss båda under flera år. Det har därför

varit både roligt och intressant att skriva denna uppsats. Det har varit tio intensiva veckor

som har präglats av hårt arbete och djupa diskussioner. Det ämnesområde som uppsatsen

behandlar anser vi vara aktuellt och ligger i tiden. Vi hoppas att med denna uppsats kunna

skapa en diskussion om de nya hävstångsinstrument som finns på marknaden och på så sätt

skapa ett större medvetande bland småspararna.

Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter som valde att ställa upp trots att flera av dem

har ett mycket pressat schema. Er insikt i marknaden är oerhört värdefull och denna uppsats

hade inte varit möjlig utan er hjälp.

Avslutningsvis vill vi tacka Unga Aktiesparare för all hjälp med distributionen av vår

enkätundersökning samt för att de bidrog med fina priser.

Trevlig läsning.

Linnéuniversitetet, Kalmar 2011-05-27

Joel Fredriksson Andreas Kristoffersson

____________________ ____________________

Sammanfattning

Det har skett en nästintill explosionsartad utveckling på den svenska marknaden för

hävstångsinstrument under de senaste åren och en mängd nya produktinnovationer och

emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures är väl utbredd i Europa där det funnits

under en längre tid, och produkten lanserades för några år sedan på den svenska

marknaden. Syftet med denna uppsats är att kartlägga både emittenter och konsumenters

syn på Mini Futures och analysera om dessa hävstångsinstrument är lämpliga för vanliga

småsparare. Likaså vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se

ut på den svenska marknaden.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat personer som arbetar med eller i nära

anknytning till handeln med hävstångsinstrument. Studien har även kompletterats med en

kvantitativ enkätundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv. Respondenterna

bestod av medlemmar i Unga Aktiesparare som vi anser de intresse som krävs för att kunna

ge trovärdiga svar.

Då Mini Futures är en relativt ny produkt är forskningen inom området högst begränsad. Vi

har därför byggt upp vår teoretiska referensram med teorier som påverkar börshandeln i

allmänhet, bland annat börspsykologi, risker och portföljteori. För att kunna förstå moderna

investerarbeteenden har vi också tagit med en del forskning om generation Y. I vår analys

har vi vävt ihop våra informanters röster med resultaten från vår enkätundersökning samt

sökt stöd i den teoretiska referensramen. Detta har sedan analyserats utifrån valda

områden: Risk och möjlighet, Hävstång i portföljen, Kunskap och marknadsföring,

Förutsättningar för emittenternas val samt Framtid och utveckling.

I de slutsatser som presenteras i uppsatsen berör vi bland annat hur sparandet i Mini Futures

bör förhålla sig till traditionellt sparande, för vilka personer som det inte är lämpligt att

handla med Mini Futures, i vilket syfte produkten kan användas samt hur utvecklingen

kommer se ut på den svenska marknaden. Avslutningsvis ger vi rekommendationer på

framtida forskning inom området.

Abstract

There has been a boom on the Swedish market for leveraged products and a whole new set

of product innovations and issuers have emerged. Trading in Mini Futures is widely spread in

Europe and the product was launched on the Swedish market a few years ago. The purpose

of this paper is to identify both issuers and consumers' views on Mini Futures and analyze if

these leveraged products are suitable for small time investors. Also, we want to explore the

potential of the product and what future prospects look like on the Swedish market.

We conducted a qualitative study where we interviewed people who work in close

association with, and have a vast knowledge of, leveraged instruments. In order to raise the

investor’s perspective we have also supplemented this study with a quantitative survey. The

respondents consisted of members from the Young Shareholders Association which we

consider have a good awareness of the market.

Mini Futures is a relatively new product and research in this field is very limited. Therefore

we had to build our theoretical framework with theories that affect the stock market in

general. For example stock market psychology, risk and portfolio theory. In order to

understand modern investor behavior, we also included some research on Generation Y.

In the analysis, we combine the empirical research results with the results of the survey and

sought support from the theoretical framework. This was then analyzed from selected areas

Risk and opportunity, Leverage in the portfolio, Knowledge and marketing, Conditions for

the issuers´s choice, Future options and development.

The conclusions presented in this paper concerns how the savings in Mini Futures should

relate to traditional savings, which individuals are not appropriate to trade with Mini

Futures, for which purposes the product can be used and how the future development will

look like on the Swedish market. Finally, we give recommendations for future research in the

area.

Innehållsförteckning

1. Introduktion............................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ........................................................................................................................... 1

1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................ 3

1.3 Problemformulering ......................................................................................................... 5

1.4 Syfte .................................................................................................................................. 5

1.5 Problemets betydelse ....................................................................................................... 5

1.6 Avgränsningar ................................................................................................................... 6

2. Metod ..................................................................................................................................... 7

2.1 Forskningsansats - Förhållning till teorin .......................................................................... 7

2.2 Forskningsmetod - En kombinationsstudie ...................................................................... 8

2.2.1 Den kvantitativa forskningsmetoden ......................................................................... 8

2.2.2 Den kvalitativa forskningsmetoden ........................................................................... 8

2.2.3 Förenlighet ................................................................................................................. 9

2.3 Forskningsstrategi och urval ........................................................................................... 10

2.3.1 Kvalitativ forskningsstrategi ..................................................................................... 10

2.3.2 Kvalitativt urval ........................................................................................................ 11

2.3.3 Kvantitativ forskningsstrategi .................................................................................. 14

2.3.4 Kvantitativt urval ...................................................................................................... 14

2.4 Teoretisk och empirisk datainsamling ............................................................................ 15

2.5 Undersökningens kvalitet ............................................................................................... 16

3 Ämnesöversikt ....................................................................................................................... 18

3.1 Aktiemarknadens historia ............................................................................................... 18

3.2 Derivat och Hävstångsinstrument .................................................................................. 19

3.2.1 Warranter ................................................................................................................. 19

3.2.2 Turbowarranter ........................................................................................................ 20

3.2.3 Terminer ................................................................................................................... 20

3.2.4 CFD ........................................................................................................................... 21

3.2.5 Mini Futures ............................................................................................................. 21

3.2.6 Bull- och Bearcertifikat............................................................................................. 22

4 Teoretisk referensram ........................................................................................................... 23

4.1 Riskbeteende och riskmedvetenhet ............................................................................... 23

4.2 Börspsykologi .................................................................................................................. 25

4.3 Portföljteori .................................................................................................................... 28

4.4 Generation Y ................................................................................................................... 29

4.5 Investeringsklockan ........................................................................................................ 31

4.6 Lagtolkningar .................................................................................................................. 32

4.6.1 Lagen om finansiell rådgivning ................................................................................ 32

4.6.2 Lagen om värdepappersmarknaden ........................................................................ 33

5 Empiri..................................................................................................................................... 34

5.1 Möjligheter och risk ........................................................................................................ 34

5.2 Marknaden...................................................................................................................... 37

5.3 Kunskap och passandebedömning ................................................................................. 41

5.4 Portföljuppbyggnad ........................................................................................................ 45

5.5 Marknadsföring .............................................................................................................. 49

5.6 Framtid och utveckling ................................................................................................... 50

6. Analys ................................................................................................................................... 54

6.1 Möjlighet och Risk .......................................................................................................... 54

6.2 Hävstång i portföljen ...................................................................................................... 57

6.3 Kunskap och Marknadsföring ......................................................................................... 60

6.4 Förutsättningar för emittenternas val ............................................................................ 61

6.5 Framtid och utveckling ................................................................................................... 62

7. Slutsats ................................................................................................................................. 64

7.1 Slutsatser ........................................................................................................................ 64

7.2 Studiens förbehåll ........................................................................................................... 65

7.3 Förslag på fortsatta studier ............................................................................................ 66

Källförteckning............................................................................................................................. I

Bilaga 1 – Intervjuguide ............................................................................................................. VI

Bilaga 2 – Enkät ........................................................................................................................ VII

Introduktion

1

1. Introduktion

Det inledande kapitlet syftar till att genom en bakgrundsbeskrivning presentera

problemområdet samt den diskussionen som lett fram till problemformuleringen. Därefter

beskrivs uppsatsens syfte samt problemets betydelse. Slutligen presenteras de avgränsningar

som valts.

1.1 Bakgrund

Tänk dig att någon berättar att de har lånat 300 tkr för att köpa en ny Volvo. Hur reagerar du

då? Kanske gratulerar du och frågar vilken färg och modell det är. Förmodligen är det så de

flesta gör. Hur skulle du reagera om personen istället berättade att han lånat 300 tkr för att

köpa aktier i Volvo? Kanske med en mer negativ inställning och varna för riskabla

spekulationer. Detta trots att då man köper en ny bil nästan är garanterad att förlora

närmare 100 tkr i värdeminskning under det första året. Enligt Knutas (seb.se) tappar en bil i

regel mellan 25 och 30 procent i värde första året, mellan 12 och 15 andra året, och runt 10

procent det tredje året. Om man köper Volvoaktier så kan de ju givetvis också gå ner 100 tkr

i värde, men där finns även chansen att de går upp 100 tkr.

På detta sätt går det diskutera svenska folkets syn på belåning i samband med placeringar. Vi

menar att belåningen innebär möjlighet att skapa hävstång på det investerade kapitalet.

Enligt Royal Bank of Scotland, RBS (2011) kan placerare med hjälp av hävstångsinstrument

numera investera både i uppgång och nedgång i flera olika aktieindex, aktier, valutor,

råvaror och obligationsmarknader. Hävstångseffekten skapas genom att den kapitalinsats

som behövs är mindre i jämförelse med vad det skulle kosta att förvärva de underliggande

tillgångarna direkt. Den övriga delen finansieras av lånat kapital från banken. Om

investeraren gjort en korrekt bedömning av marknaden kan ett hävstångsinstrument

medföra en stor värdeökning med relativt begränsat kapital. Att tänka på dock är att vid en

felaktig marknadsbedömning ger hävstångsinstrumentet motsvarande negativa effekt.

Introduktion

2

Nordic Derivate Exchange, NDX (2010) definierar hävstång som ett mått på hur mycket

större rörelsen i ett instrument, exempelvis en warrant, förväntas bli i förhållande till

rörelsen i den underliggande tillgång som den är kopplad till. Hävstången uppstår då det

krävs en mindre kapitalinsats att köpa warranten i förhållande till om du i stället handlar den

underliggande tillgången direkt. Du tillgodogör dig motsvarande avkastning som den

underliggande tillgången, men i och med att du investerat ett mindre kapital, blir din

procentuella avkastning större.

Ett enklare exempel på hur många svenskar använder hävstång, utan att vara medvetna om

det, är genom deras bolån. Anta att en person köper ett hus för 1 000 tkr. Den egna insatsen

är 200 tkr och lånedelen är 800 tkr. Om det totala värdet på huset sedan stiger till 1 200 tkr

så har investeringen, i form av den egna insatsen dubblats i värde. Hade personen istället

bekostat hela den ursprungliga köpeskillingen, hade värdeökningen till 1 200 tkr endast

inneburit en avkastning på 20 procent.

Att använda motsvarande princip i en finansiell placering medför såklart även betydande

risker, då hävstången också kan ge effekt nedåt såväl som uppåt. Vid lån för köp av

fastigheter så anser vi att svenskarna i regel har en helt annan mentalitet. Enligt Parment

(2008) skedde en stor förändring på den svenska bolånemarknaden under 1990-talet.

Marknadens syn på belåning gick från ett synsätt inriktat på avbetalning till ett större fokus

på månadskostnader. 80-talisterna, eller Generation Y som de också kallas är uppväxta med

det senare synsättet. Långsiktiga investeringar och amortering på lånen är inte lika viktigt för

dem om de måste ske på bekostnad av konsumtionen. Vi menar att merparten av de som

har lån, förmodligen även har någon form av sparande. De kanske inte är medvetna om att

de genom att spara istället för att amortera redan har hävstång på sitt kapital.

Grünbichler och Wohlwend (2005) konstaterar att det skett en ”boom” på marknaden för

finansiella instrument under 2000-talet. Även RBS (2011) bekräftar att marknaden för

hävstångsinstrument har utvecklats kraftigt under de senaste åren. De första

hävstångsprodukterna kom dock ut redan i slutet av 80-talet när de första warranterna

lanserades. Sedan dess har antalet produkter ökat i fast takt och 2001 skapade Royal Bank of

Scotland det första Mini Future-certifikatet, eller Mini Futures som de har kommit att kallas.

Mini Futures är en strukturerad produkt baserad på en underliggande tillgång där hävstång

Introduktion

3

skapas genom en lånedel. Det som skiljer Mini Futures från warranter är att de har en

tydligare pristransparens, något som gjorde att de snabbt intog en betydande position på

många europeiska marknader.

Trots att RBS (2011) beskriver handeln med Mini Futures som en framgångshistoria har

ingen av de svenska storbankerna, Swedbank, Nordea eller SEB, valt att emittera dem.

Undantaget är Handelsbanken som nyligen introducerat sina första Mini Futures. Det är

detta gap i det svenska utbudet som väckt vårt intresse att studera denna produkts

egenskaper och eventuella möjligheter på den svenska marknaden.

1.2 Problemdiskussion

Enligt Funfgeld och Wang (2009) kan sparande ske i många olika former och dagens banker

erbjuder en mängd olika sparformer. Det finns räntekonton, fonder, aktier och en mängd

andra investeringsalternativ för den enskilde investeraren att välja mellan. Privata

investerare är inte en homogen grupp där alla följer samma mönster, vissa föredrar att

placera sina pengar i de produkter som medför den absolut lägsta risken men som också

minskar chanserna för högre avkastning. Mer riskvilliga investerare väljer instrument som

kan ge en högre avkastning, medvetna om att de kan förlora ett mycket större kapital.

Enligt Döbel och Vanini (2010) har beteendevetenskap inom det finansiella området under

de senaste åren givits större utrymme. Något som medfört att det blivit enklare att förstå

och diskutera de motiv som driver och ligger bakom de beslut som en investerare fattar.

Likaså ökas förståelsen för de känslor som en investering medför. Vissa människor kan

uppleva stark ångest och rädsla för att förlora sitt investerade kapital medan andra känner

tillfredställelse genom högt risktagande.

SBAB (2011) förklarar i sin undersökning att svenskarna är ett sparande folk och att det inte

finns några belägg som tyder på att svenska folket skulle ha en lättsinnig attityd till sparande.

Det framgår att 94 procent av svenska folket tycker att det är mycket eller ganska viktigt att

spara, särskilt unga i åldrarna 15‐25 år.

Introduktion

4

Då de finansiella marknaderna under de senaste åren har varit väldigt volatila med stora

oförutsedda svängningar samtidigt som priserna på råvaror i regel har stigit. Många svenskar

har därför fått ett ökat intresse av att investera i andra underliggande tillgångar. (RBS, 2011)

Sahlin (2011) förklarar att sparande i fonder är väldigt vanligt i Sverige trots att deras

avkastning äts upp av höga avgifter. Han anser att bristen på öppenheten från

fondförvaltarna och framförallt resultaten är oacceptabla. För honom är det helt obegripligt

hur svenskarna trots den senaste tidens information och diskussion fortfarande kan ha kvar

sitt sparande i fonder. Sahlin (2011) förklarar vidare att lösningen enligt honom är

direktsparande i aktier där man själv väljer vilka aktier man vill ha i sin portfölj och dessutom

slipper mellanhänder som äter upp avkastningen. Myhrberg (2010) förklarar att

hävstångsinstrument kan vara ett bra sätt att öka avkastningen på sitt kapital. Även Hidalgo

och Silvander (2010) beskriver hur hävstångsinstrument kan vara ett bra komplement för att

tjäna mer på sitt sparande.

Många av de hävstångsinstrument som i dagsläget ges ut av de svenska bankerna anser vi

kan uppfattas som onödigt krångliga och komplexa. Ingvar Karlsson nämner ett gammalt

utryck om optioner. ”Optionen är ett underligt djur, det gör dig rik du vet ej hur”. Tjeder

(2006) förklarar att de flesta ser optionshandel som väldigt svårt, något som han enbart

anser beror på okunskap. RBS (2011) anser att warranter inte har en lika bra pristransparens

som Mini Futures. Är de traditionella hävstångsinstrumenten så som warranter,

turbowarranter och optioner för krångliga för småsparare att handla med och är de nya

hävstångsinstrumenten så som CFD:s och Mini Futures lättare att förstå? Med småsparare

avser vi investerare som inte arbetar professionellt med eller lever på sitt sparande. Är

hävstångsinstrument lämpliga för dem och hur bör det användas i en portfölj?

Svenskarna benämns som ett sparande folk men samtidigt erbjuder en majoritet av de

svenska storbankerna inte sina kunder möjligheten att spara i de nya hävstångsinstrument

som deras europeiska konkurrenter erbjuder. Kan det vara så att Mini Futures är en produkt

som enbart är lämplig för en liten skara hängivna investerare eller skulle det kunna vara så

att RBS, Citigroup, Commerzbank och nu även Handelsbanken ser en större potential i dessa

produkter? RBS introducerade sina första Mini Future i Sverige 2008, Citigroup 2011,

Commerzbank 2010 och Handelsbanken i slutet av 2010. Uppenbarligen finns det stora

Introduktion

5

förhoppningar på produkterna eftersom fler och fler banker verkar hoppa på tåget. Hur ser

framtiden ut för Mini Futures, kommer marknaden utvecklas ytterligare och skulle det även

kunna vara en produkt för vanliga småsparare?

1.3 Problemformulering

Genom problemdiskussionen har vi kommit fram till två huvudfrågor som vi med denna

studie ämnar besvara.

Hur lämpliga är Mini Futures för vanliga småsparare?

Hur ser framtiden ut för Mini Futures på den svenska marknaden?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini

Futures och därefter analysera om dessa hävstångsprodukter är lämpliga för vanliga

småsparare. Likaså vill vi undersöka potentialen i produkten och hur framtidsutsikterna ser

ut på den svenska marknaden.

1.5 Problemets betydelse

Trots att många av emittenterna påstår att Mini Futures har en betydande position på

marknader i Europa har vi funnit väldigt lite forskning gjord inom området.

Hävstångsinstrument över lag är ett område där det inte finns så mycket modern forskning.

De flesta vetenskapliga artiklar om att skapa hävstång i sin portfölj handlar om belåning av

redan befintliga aktier. Även om syftet med aktiebelåning i stort sett är detsamma som med

Mini Futures så skiljer de sig på flera punkter. Vi anser det finns otillfredsställande med

forskning om moderna hävstångsinstrument och att det är en stor brist att det inte finns

någon specifik forskning inom Mini Futures.

Introduktion

6

1.6 Avgränsningar

Den empiriska studien har begränsats till att omfatta Mini Futures, vi har därmed avgränsat

oss från att gå djupare in på övriga hävstångsinstrument.

Vår undersökningsgrupp består av medlemmar i Unga Aktiesparare där medlemmarna är

mellan 16 och 29 år och därmed är våra respondenter begränsade till den åldern.

Stora delar av den teori som uppsatsen bygger på är baserad på studier som gjorts

utomlands. Då det skulle bli allt för omfattande har vi valt att inte fördjupa oss på de

eventuella kulturella skillnader som kan förekomma mellan de olika länderna.

Metod

7

2. Metod

I detta kapitel beskriver vi den forskningsansats, de forskningsmetoder samt strategier för

vårt arbetssätt i denna studie. Vi för även en diskussion kring valda och bortvalda metoder i

urval och behandling av teori och empiri.

2.1 Forskningsansats - Förhållning till teorin

Patel och Davidsson (2003) beskriver främst två olika ansatser för att koppla samman teori

och empiri: Deduktion och induktion. En forskare som arbetar strikt deduktivt börjar i

vedertagna teorier och allmänna principer som berör ämnet. Utifrån detta härleds sedan en

eller ett antal hypoteser som prövas empiriskt. En forskare som arbetar deduktivt följer

bevisandets väg då de har för avsikt att antingen bevisa eller motbevisa vedertagna teorier.

Fördelen med den deduktiva forskningsansatsen är att den anses skapa en tydlig objektivitet

eftersom forskningen redan initialt härleds från befintliga teorier. Enligt Bryman och Bell

(2003) följer den deduktiva ansatsen, vid en första anblick, en linjär plan. Ett steg följs av

nästa logiska steg. Detta stämmer dock inte alltid. Forskarens syn på teorin kan komma att

justeras successivt under hela projektets genomförande. Något som framförallt kan bero på

att nya teorier, från andra forskare presenteras under tiden eller att de data som inhämtas,

inte alls stämmer överens med de ursprungliga hypoteserna.

Enligt Patel och Davidsson (2003) betyder den induktiva forskningsansatsen att forskaren, i

motsats till den deduktiva ansatsen, börjar i den empiriska änden. En induktiv ansats skapar

en upptäckandets väg för forskaren. Forskaren studerar sina forskningsobjekt, utan att först

förankra sina hypoteser i befintlig teori. Enligt Bryman och Bell (2003) är teorin resultatet av

en forskningsansats, vilket medför att forskaren, utifrån empirin, vill kunna dra

generaliserbara slutsatser. En av de stora nackdelarna med den induktiva ansatsen enligt

Patel och Davidsson (2003) är just svårigheterna med att generalisera utifrån enbart de

empiriska studier som genomförts. Eftersom stöd saknas i vedertagna teorier är det också

svårt att förstå resultatets slagkraft utanför studien. Ofta är empirin inhämtad och baserad

Metod

8

på speciella fall och situationer, vilket medför att de teorier som forskaren ämnar presentera

blir svår att generalisera.

Vi har för avsikt att undersöka ett problem som vi urskilt strikt empiriskt. Den induktiva

forskningsansatsen är därför den ansats som bäst kan förklara vårt förhållande till teorin.

Framförallt är området vi valt att undersöka relativt nytt, och därmed saknas stora delar av

den teori som vi annars behövt för att kunna arbeta deduktivt. Hävstångsinstrument i sig är

ingen ny företeelse och viss befintlig teori finns redan, dock har vi inte funnit någon som

specifikt berör hävstångsinstrumentet Mini Future, som vår studie är avgränsad till. Däremot

är alla forskare, inklusive oss själva färgade av tidigare kunskaper och teorier som berör

liknande fenomen. Vår teoretiska referensram är därför uppbyggd kring tidigare teorier som

lett fram till den här typen av produkter och som också kan hjälpa oss förklara de

psykologiska faktorer som spelar in. I fråga om generaliserbarheten, ämnar vi skapa en

bredd i studien där vi lyfter in flera olika aspekter som ökar möjligheterna för detta.

2.2 Forskningsmetod - En kombinationsstudie

2.2.1 Den kvantitativa forskningsmetoden

Enligt Bryman och Bell (2003) handlar den kvantitativa forskningsmetoden om att mäta och

samla in numerisk data. Forskaren ser strikt objektivt på det fenomen som man ämnar

förklara och detta blir möjligt genom att kvantifiera det empiriska data som samlas in. De

största fördelarna med att genomföra mätningar är att det möjliggör beskrivningar av små

och hårfina skillnader mellan olika människors syn på det aktuella ämnet. Skillnader som

grovt sätt skulle vara svåra att precisera. Ofta är det de subtila varianserna som är de mest

intressanta och det är olika varianter av mätningar som ger forskaren ett konsekvent verktyg

för att belysa dessa.

2.2.2 Den kvalitativa forskningsmetoden

Enligt Bryman och Bell (2003) är det mest uppenbara som skiljer den strikt kvalitativa

forskningsmetoden från den strikt kvantitativa, att fokus ligger på ord i stället för siffror. Det

brukar ses som en mjukare form av forskningsmetod som är vanligt förekommande inom de

Metod

9

företagsekonomiska ämnena. Framförallt när syftet är att undersöka sociala fenomen som är

svåra att förklara med enbart mätning av data och statistik. Genom kvalitativa intervjuer och

tolkande analyser är det möjligt att uppnå en djupare kunskap än den som erhålls vid strikt

kvantitativa undersökningar. Den vanligaste kritiken till den kvalitativa forskningen brukar

komma från kvantitativa forskare som anser att den, i för stor utsträckning, är präglad av

forskarens subjektiva bedömningar. Det kan även finnas svårigheter med att kunna replikera

en undersökning. Eftersom empirin i den kvalitativa forskningen oftast baseras på öppna

intervjuer där forskarens attityd, inställning och tillvägagångssätt är en av de viktigaste

faktorerna för studiens kvalitet, kan det bli svårt för en annan forskare som gör om studien

att exakt replikera det tidigare resultatet. Därmed kan det bli svårt att generalisera då

undersökningen oftast görs på ett litet område som kanske inte alls är representativt och

applicerbart i andra miljöer.

2.2.3 Förenlighet

Patel och Davidsson (2003) hävdar att merparten av den litteratur som berör

forskningsmetodik många gånger påstår att kvalitativ och kvantitativ forskning är helt

oförenliga. Något som i praktiken vore en omöjlighet. Bryman och Bell (2003) skriver att den

tydliga distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning som oftast antas, egentligen

är konstlad. Detta görs med fördel för att på ett tydligt vis påpeka de skillnader som finns,

mellan sätten som undersökningar genomförs på, för de olika forskningsmetoderna. Vidare

är det också ett praktiskt sätt att strukturera beskrivningen av den vetenskapliga metodiken.

Enligt Patel och Davidsson (2003) kan den kvalitativa och den kvantitativa

forskningsmetoden ses som två ändar på ett kontinuum. De flesta forskare arbetar sällan

strikt i någon av ändarna utan snarare någonstans däremellan.

Mini Futures är en relativt ny produkt på den svenska marknaden och vi har en föreställning

om att kunskapen och intresset kring produkten kommer att öka. Eftersom vi valt att

undersöka huruvida Mini Futures är en produkt som lämpar sig för vanliga småsparare samt

hur framtiden för produkten kan se ut på den svenska marknaden, är det nödvändigt med en

kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa delen av vår undersökning baseras på intervjuer,

främst med personer som arbetar på olika finansiella institut. På så vis går det att belysa de

Metod

10

skillnader som finns mellan de olika institutionerna samtidigt som det ger en djupare

förståelse för produktens existensberättigande, som annars kvantitativt skulle vara svårt att

förklara. Eftersom vi enbart med den metoden når ett perspektiv, vilket egentligen inte

säger något direkt om vad investerarna tycker, har vi valt att lyfta in en kvantitativ studie

som kompletterar och ger stöd åt vår huvudforskning. Det skapar en bredare studie som

ökar tillförlitligheten i de slutsatser som vi presenterar. Genom att kombinera eller

åtminstone komplettera den ena strategin med den andra så ökar vi också förutsättningarna

för att kunna dra generaliserbara slutsatser. I figuren nedan illustreras vårt förhållningssätt

till metodiken.

2.3 Forskningsstrategi och urval

Enligt Bryman och Bell (2003) finns det flera olika typer av forskningsstrategier att beakta.

Några av dem är fallstudier, enkätundersökningar, ostrukturerade och semistrukturerade

intervjuer. Då vi har genomfört en kvalitativ undersökning som kompletteras av en

kvantitativ är de viktigt att de strategier vi valt, också möjliggör detta.

2.3.1 Kvalitativ forskningsstrategi

Initialt intervjuade vi flera olika personer som arbetar på olika institutioner och andra

företag som har nära anknytning till handel med hävstångsprodukter och Mini Futures. Då vi

Kvantitativt inriktad forskning Enbart statistiska analyser

Kvalitativt inriktad forskning Enbart verbala analyser

Vår forskning: Övervägande kvalitativ forskning med kvantitativa inslag

Figur 1. Kvantitativ och kvalitativ inriktad forskning illustrerade som två ändpunkter på

ett kontinuum. Egen modifikation (Patel och Davidsson, 2003)

Metod

11

vill att de ska kunna tala öppet kring deras tankar kring Mini Futures har vi valt att främst

genomföra semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman och Bell (2003) är det önskvärt att

skapa flexibilitet under intervjun. Det är viktigt att informanten känner sig avslappad och

därmed också kan tala fritt kring ämnet. En semistrukturerad intervju baseras på en

intervjuguide där ett antal ämnen eller områden finns nedskrivna. Forskaren har då

möjlighet att styra intervjun i passande riktning utan att flexibiliteten går förlorad.

Enligt Bryman och Bell (2003) är den största nackdelen med intervjuer som inte sker ansikte

mot ansikte, att forskaren inte fysiskt kan se personen som intervjuas, och därmed går det

inte att avläsa ansiktsuttryck och kroppsspråk. Risken blir då att forskaren inte kan uppfatta

informantens känslor på samma sätt som vid en direktintervju.

Vi anser att den semistrukturerade intervjun har givit oss störst chans att nå ett

tillfredsställande resultat. Den intervjuguiden vi använt återfinns i bilaga nr 1. Med Ingvar

Karlsson och Per Torpare genomförde vi personliga intervjuer. Vidare har vi använt

telefonintervju som kommunikationsverktyg när vi intervjuade Peter Olsson, Commerzbank

och Conny Myhrberg, RBS. Då de arbetar hos utländska banker är de lokaliserade på kontor i

Tyskland och Storbritannien och därmed gjorde telefonintervjun som verktyg, det praktiskt

möjligt och underlättade för våra informanter att ställa upp. Henri Laine, Citigroup, Markus

Augustsson, Nordea och Tommy Fransson, NDX valde att skicka in sina svar via mail. Deras

argument för att inte ställa upp på personliga intervjuer var att de hade ett pressat schema

och ansåg att de skulle kunna höja kvaliteten på deras svar om de fick bereda dem skriftligt.

För att inte missa något av det som våra informanter berättade, samt för att vi skulle kunna

vara fokuserade på intervjun, valde vi att spela in det som sades.

De svar vi har fått via våra telefonintervjuer samt de svar vi fått via mail anser vi vara av hög

kvalitet. De har skapat en god empirisk grund att basera vår analys och slutsatser på.

Därmed kan vi konstatera att den ovannämnda kritiken mot intervjuer som inte sker ansikte

mot ansikte, inte har varit ett problem i vårt fall.

2.3.2 Kvalitativt urval

För att skapa en bredd i studien krävs det att vi täcker in ett antal olika finansiella

institutioner som är verksamma på den svenska marknaden. Framförallt är det intressant att

Metod

12

prata med de banker som emitterar Mini Futures men också andra bolag som är insatta i

marknaden. Det är också viktigt att prata med rätt personer på företagen. Bara för att en

person arbetar med aktiehandel är det inte säkert att kunskapsnivån kring Mini Futures är

tillfredställande. De personer vi intervjuat är följande:

Markus Augustsson, Trader Nordea Markets, Nordea Bank AB

Tommy Fransson, Chef för Nordic Derivate Exchange. NDX

Henri Laine, Arbetar med börshandlade investerinsprodukter. Citigroup

Conny Myhrberg, Nordenansvarig för börshandlade produkter. Royal bank of

Scotland

Peter Olsson, Product Manager Warranter och Certifikat. Commerzbank

Per Torpare, Product Manager Derivatives & Structured Products. Nordnet. Vd.

Derivatinfo.com

Ingvar Karlsson, Lektor i företagsekonomi. Linnéuniversitetet

Kort om företagen

Nordea Bank AB

Nordea är en av Europas tio största fullservicebanker, mätt i börsvärde. De har

cirka 11 miljoner kunder i Norden och 1400 servicekontor runt om i Sverige. (nordea.com A.)

Nordeas marknadsavdelning erbjuder ett stort utbud av finansiella instrument och

rådgivningstjänster. Bland annat erbjuds kunderna löpande riskhantering, innehållande

riskanalyser, utbildning och utveckling av finanspolicys. I dagsläget emitterar de ett brett

sortiment av hävstångsprodukter. Några av dessa är warranter, turbowarranter, certifikat

och Maxcertifikat. Nordea är den största emittenten av warranter på Nordic Growth Markets

(NGM) med 927 listade warranter. De emitterar inte Mini Futures i dagsläget. (nordea.com

A.)

Citigroup

Citigroup är en världstäckande bank som förvaltar 200 miljoner konton på 6 olika

kontinenter. De erbjuder diversifierade finansiella tjänster och ett brett utbud av olika

Metod

13

investeringsprodukter. Bland alla hävstångsinstrument som finns på marknaden har de valt

att erbjuda traditionella Warranter, Turbowarranter och Mini Futures. (Citigroup.com)

Commerzbank

Commerzbank har 35 000 anställda och över 1000 filialer och representationskontor

fördelade över hela världen. De räknas som en av de största bankerna i Europa och är också

Tysklands näst största bank. De erbjuder ett komplett utbud av börshandlade

investeringsprodukter, exempelvis warranter, turbowarranter, Bull- och Bearcertifikat och

Mini Futures. (ndx.se A.)

Royal Bank of Scotland

Royal bank of Scotland (RBS) är en av världens största banker. De har 170 000 anställda och

över 40 miljoner kunder. De finns representerade i över 50 olika länder med kontor i

samtliga av de nordiska länderna. RBS erbjuder cirka 40 000 strukturerade produkter i ett

diversifierat utbud som ska kunna tillgodose investeringsbehovet för alla. De ligger i

framkanten för strukturerade produkter och var först ut med att introducera bland annat

Mini Futures på marknaden. (ndx.se B.)

Nordnet Bank AB

Nordnet är en svensk internetbank med kärnverksamhet i värdepappershandel. De erbjuder

tjänster som ska göra det enkelt för kunden att spara placera och låna. Norden är deras

hemmamarknad. På Nordnets handelsplats går de att handla alla de ovan nämnda

bankernas emitterade produkter. (nordnet.se)

Nordic Derivate Exchange

Nordic Derivate Exhange, NDX, är en marknadsplats som ägs av Nortic Growth Market. NDX

lanserades ursprungligen för handel med warranter men erbjuder numera notering och

handel med de flesta derivatinstrument. Illustrationen nedan förklarar NDX relationer

mellan investerare, mäklare och emittenterna av instrumenten. (ndx.se C.)

Metod

14

Figur 2. NDX roll på den nordiska marknaden. (ndx.se C.)

2.3.3 Kvantitativ forskningsstrategi

Bryman och Bell (2003) presenterar bland annat enkätundersökningar och strukturerade

intervjuer som exempel på kvantitativa forskningsstrategier. Den stora fördelen med

enkätundersökningar är att det går att nå en större urvalsgrupp under en kortare tid. Om

samma resultat ska kunna uppnås, under samma tid, genom strukturerade intervjuer skulle

det kräva mycket större resurser.

Som kvantitativ forskningsstrategi har vi valt att genomföra en enkätundersökning. Då vi vill

undersöka huruvida Mini Futures är en produkt som lämpar sig för den svenska marknaden

är det viktigt att vi tar in ytterligare perspektiv än de informanter som nämnts ovan. Vi anser

att det är mycket intressant och stärker trovärdigheten i undersökningen om investerarens

perspektiv får komplettera den data som övriga informanter bidragit med. De personer som

valde att svara, fick möjligheten att delta i utlottningen av biobiljetter och böcker, priser som

Unga-Aktiesparare bidrog med. Enkäten som vi skickade ut återfinns i sitt kompletta

utförande under bilaga 2.

2.3.4 Kvantitativt urval

Enligt Byrman och Bell (2003) är populationen den enhet som forskaren gör sitt urval från.

Det kan vara ett land, en stad eller en förening etc. Om forskaren inte anser att hela

populationen bör delta i undersökningen kan ett sannolikhetsurval eller ett icke-

sannolikhetsurval göras. Ett sannolikhetsurval genomförs när urvalsguppen, de personer

Metod

15

som ska användas i undersökningen, blir utvald helt slumpmässigt. Vid icke-sannolikhetsval

sker inte urvalet helt slumpmässigt. Det betyder att vissa personer har större chans att

komma med i urvalsgruppen. Nackdelen med detta är svårigheterna med att generalisera.

Om personerna inte valts ut slumpmässigt är det inte heller säkert att de kan vara

representativa för hela populationen.

Den här typen av nya produkter som Mini Futures förhållandevis är, gör det omöjligt att

använda sig av sannolikhetsurval för denna enkät. Att bara slumpmässigt välja population

efter stad eller bostadsområde vore tämligen osmart. Kvaliteten på de svar som vi skulle få

tillbaka skulle vara väldigt låg, då vi förutsätter att majoriteten av alla människor i Sverige,

inte har någon uppfattning om hävstångsprodukter i allmänhet. Vår population består därför

av medlemmar i Unga Aktiesparare. Framförallt för att de i större utsträckning har

kunskapen och intresset som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Likaså är det också den

här typen av investerare som Mini Futures kan vara aktuellt för och därför är deras åsikter

viktiga av den anledningen. Då vi inte har tillgång till medlemmarnas mailadresser på

regional nivå kunde vi inte genomföra ett sannolikhetsurval på populationen. Istället hade vi

tillgång till de lokala medlemmarna i Unga Aktiesparare Kalmar och Växjös facebook-

grupper, som vi skickade ut vår enkät till. Därmed har vi gjort ett icke-sannolikhetsurval. Då

de nyss nämnda lokalföreningarna inte nödvändigtvis är representativa för hela gruppen

aktiesparare och med hänsyn till kritiken mot detta urval, publicerade vi också vår enkät hos

Unga Aktiesparares facebookgrupp på regional nivå samt lättillgängligt på Unga

Aktiesparares webbsida.

Under de två veckor som enkäten var aktiv fick vi 117 svar vilket vi anser vara ett rimligt

antal för denna typ av studie. Återigen vill vi poängtera att den kvantitativa studien utgör ett

komplement till den övriga studien. De kvantitativa data tillsammans med den bredd som

finns i den kvalitativa undersökningen möjliggör därför att vi i större utsträckning kan

presentera generaliserbara slutsatser, rörande den svenska marknaden.

2.4 Teoretisk och empirisk datainsamling

I och med att Mini Futures är en relativt ny produkt så saknas en bred teoretisk grund,

specifikt för denna produkt. Däremot är all börshandel uppbyggd av vissa bakomliggande

Metod

16

faktorer som är viktiga att förstå för att vidare kunna utforska ämnet. Vår teoretiska

referensram består delvis av litteratur från utländska författare, som på ett grundligt sätt

beskriver bland annat börspsykologi, risker och portföljuppbyggnad. Vi har även vävt in en

del svenska författare som på ett enkelt och utförligt vis kompletterar denna teori. Vidare tar

vi upp författare som beskriver hur den svenska Generation Y tänker och fungerar i

samhället, samt tolkningar av två relevanta lagar. Vi anser att dessa delar på bästa sätt

sammanfattar de faktorer som påverkar investerare i deras dagliga handel och därför bör de

utgöra en del i vår analys och slutsats. Mycket av den litteratur som refereras till i uppsatsen,

har vi fått tillgång till genom Linnéuniversitetet bibliotek samt genom Linnéuniversitetets

olika databaser. Databaserna har givit oss tillgång till de vetenskapliga tidskrifter som utgör

en viktig del i arbetet. Relevanta ord som vi sökte på var: structured products, stocks, loan,

risk, leverage, derivates, bonds, termines, futures, investor psychology, portfolio theory.

En del av de data som används för att beskriva den utveckling som Mini Futures haft på den

svenska marknaden är hämtat från en del produktblad och månadsbrev som står i direkt

koppling till de finansiella instituten. Då de kan ha ett egenintresse att i vissa fall förstärka

den information som presenteras har vi valt att begränsat betydelsen av dem.

Uppsatsens består huvudsakligen av empiriskt insamlad primärdata i form av kvalitativa

intervjuer som vi själva genomfört samt kvantitativ data från vår enkätundersökning med

117 svarande.

2.5 Undersökningens kvalitet

Bryman och Bell (2003) nämner Validitet och reliabilitet som de viktigaste kriterierna för

bedömning av forskning inom företagsekonomin. Validitet går i stora drag ut på att bedöma

tillförlitligheten i en studie eller undersökning. Begreppet kan delas upp i intern och extern

validitet. Intern validitet är viktigt framförallt vid kvalitativ forskning då den tenderar att ge

styrka åt forskningen. Främst för att forskaren genom hög grad av närvaro kan

säkerhetsställa att begrepp och observationer överensstämmer. Den interna validiteten

handlar också om huruvida forskaren kan påvisa ett hållbart förhållande mellan två olika

variabler. Om en forskare påstår att x orsakar y, är det den interna validiteten som avgör hur

Metod

17

sannolikhetsenligt det förhållandet är. Den externa validiteten är vanligare vid kvantitativ

forskning och ställer frågan om det resultat som presenteras verkligen går att generalisera

utöver de exakta förhållanden som gäller i studien.

De slutsatser vi har presenterat i uppsatsen kan säkerställas främst genom följande

handlingar:

Våra informanter är noga utvalda efter deras kompetens inom området. Genom att

täcka in flera olika institut har vi kunna gå djupt in i frågeställningen. Om deras tankar

och åsikter stämmer överens ökar det också trovärdigheten för våra slutsatser.

Genom att komplettera vår primära kvalitativa studie med en kvantitativ

undersökning fick vi ett annorlunda perspektiv som samtidigt är nödvändig för denna

typ av studies trovärdighet.

Även om vi inte funnit någon tidigare teori inom detta specifika ämne har vi byggt

upp vår teoretiska referensram utifrån teorier inom liknande områden. Mycket av

denna teori används i vår analys för öka trovärdigheten i våra slutsatser.

Enligt Bryman och Bell (2003) rör reliabiliteten frågan om de resultat som presenteras i en

studie skulle kunna bli desamma om studien skulle genomföras på nytt, vid ett senare tillfälle

eller av andra forskare. Det vill säga att det är ett mått på tillförlitligheten i de metoder och

tillvägagångssätt som använts i studien.

Om vi eller någon annan skulle göra om uppsatsen på samma premisser, anser vi att det

skulle vara möjligt att presentera liknande slutsatser. De metoder vi valt är för att stärka

reliabiliteten i arbetet. Däremot är det inte säkert att det är möjligt att genomföra studien på

nytt, med samma resultat, om exempelvis fem år. Marknaden kan ha mognat och

förutsättningarna blir därför helt annorlunda.

Ämnesöversikt

18

3 Ämnesöversikt

Detta kapitel syftar till att ge läsaren en grundläggande kunskap om hävstångsinstrument.

Kapitlet börjar med att beskriva den historiska utvecklingen av värdepappershandel för att

sedan komma in på en kort fakta del där olika hävstångsinstrument beskrivs. Kapitlet ska ses

som en ämnesöversikt och kan väljas bort för den som redan känner sig bekant med

området.

3.1 Aktiemarknadens historia

Människan har under hela sin historia bytt varor med varandra. Det som inte gick att

producera på egen hand fick helt enkelt anskaffas genom handel. Handeln skedde ofta på

torg och andra öppna platser där mycket människor var i rörelse. En del av affärerna som

genomfördes flyttade med tiden in värdshus och andra byggnader i stadskärnorna som

sedan mer eller mindre blev permanenta börshus. En börs skiljer sig inte avsevärt från en

vanlig grönsaksmarknad förutom att det sker under mer sofistikerade former.

Stockholmsbörsen har utvecklats på samma vis, från att ha varit en enklare handelsplats på

stortorget i Stockholm till ett permanent börshus på 1760-talet. Handelsmän, stadens

bankirer, borgare och köpmän träffades en timma varje eftermiddag för att göra affärer med

växlar, sjöförsäkringar och varukontrakt. Även en begränsad handel med den tidens

värdepapper, så kallade fondpapper, förekom. (Thustrup, 2004)

Under industrialismens genombrott i mitten av 1800-talet började aktiebolagsformen att

växa fram. Sverige är ett land som är rikt på naturtillgångar, bland annat skog och järnmalm.

För att kunna exploatera dessa resurser på ett effektivt sätt krävdes omfattande

investeringar i fabriker, maskiner och andra kapitaltillgångar. Något som i regel var svårt för

enskilda ägare att själva finansiera. Genom att uppföra företag i aktiebolagsform kunde flera

personer gemensamt skjuta till kapital samtidigt som deras personliga betalningsansvar

förblev begränsat. Den stora fördelen med aktiebolagsformen var att den totala risken

fördelades på flera ägare istället för på en, som tidigare varit fallet. Som bevis för varje

ägarandel gavs ett aktiebrev ut, där det vanligaste var att en aktiepost motsvarade en röst i

Ämnesöversikt

19

bolaget. Varje aktiebrev var en opersonlig värdehandling som kunde säljas och köpas. Dock

var handeln högst begränsad då det under större delen av 1850-talet enbart fanns ett tiotal

värdepapper som var noterade. Stockholmsbörsens officiella tillkomst skedde inte förrän år

1863 då de första riktiga fondbörsauktionerna hölls. Utvecklingen var god men omsättningen

hölls tillbaka, mycket tack vare att två stadsmäklare näst intill skaffat sig monopol på

verksamheten. I början av sekelskiftet gjordes systemet om för att efterlikna det system som

användes på Köpenhamnsbörsen. Genom att använda ett uppropssystem lett av en

fondbörsledare, ökade man chanserna för en säkrare, effektivare och mer pålitlig handel.

1907 var året då de Svenska affärsbankerna blev medlemmar på börsen, vilket resulterade i

en kraftigt ökad aktivitet, då antalet börsmedlemmar steg från 5 till 20 stycken. Med tiden

blev börssystemen allt mer sofistikerade och man gick ifrån kursnoteringar gjorda på

krittavlor till elektromagnetiska markeringstavlor, vidare till en datorisering av börsen under

70-talet. (Thustrup, 2004)

Svenskarnas aktieintresse tog fart under 70-talet efter att den borgerliga regeringen infört

vissa skattemässiga fördelar med så kallade skattefondsparandet. Populariteten växte i takt

med börsuppgångarna på 80-talet. (Thustrup, 2004)

3.2 Derivat och Hävstångsinstrument

Derivat eller derivatinstrument är samlingsnamnet för värdepapper vars värde bestäms av

en annan underliggande tillgång. Exempel på underliggande tillgångar kan vara aktier,

aktieindex, valutor, råvaror eller obligationsmarknader. (avanza.se)

Hävstångsinstrument är en form av derivat där hävstången visar hur många procent

derivatet rör sig när den underliggande tillgången rör sig en procent. Om ett derivat

exempelvis har 4 i hävstångseffekt, ger en rörelse på 1 procent i den underliggande

tillgången teoretiskt sett en rörelse på 4 procent i derivatets värde. (derivatinfo.se)

3.2.1 Warranter

En warrant ger rättighet att köpa eller sälja en aktie eller någon annan underliggande tillgång

till ett förutbestämt pris vid en viss tidpunkt. Det vanligaste är att investerare tjänar pengar

Ämnesöversikt

20

på warranternas värdeförändringar och inte att rättigheterna utnyttjas. Något som ofta sker

genom korta affärer. Warranter ges ut av banker eller andra finansiella institutioner och kan

bland annat handlas på den svenska OMX-börsen. De ges ut med en löptid på exempelvis två

år vilket medför att warrantens värde löses in mot kontant betalning på slutdatumet. Att äga

warranter innebär enbart rättigheter för innehavaren, aldrig skyldigheter. Det finns aldrig

något löfte att investeraren själv måste köpa eller sälja några aktier. Det är ändå mer riskfyllt

att handla med warranter än med aktier, eftersom warranterna kan bli helt värdelösa om

kursen på den underliggande tillgången utvecklar sig på ett annat sätt än den ursprungliga

markandstron. (nordea.eu)

3.2.2 Turbowarranter

Turbowarranter är precis som warranter kopplade till en underliggande tillgång. Den främsta

skillnaden mellan en warrant och en turbowarrant är att turbowarranten har en inbyggd

barriärnivå. Det innebär att om den underliggande tillgångens kurs når denna nivå, förfaller

turbowarranten i förtid. En viktig faktor som gäller även för vanliga warranter är att det

aldrig går att förlora mer än ursprungsinvesteringen. (carnegie.se)

3.2.3 Terminer

Terminer är ett kontrakt där två parter har ingått en överenskommelse om att köpa eller

sälja en tillgång till ett bestämt pris och datum i framtiden. Dessa kontrakt kallas ofta för

future-kontrakt eller kort och gott: futures. Det går att beskriva terminer som ett aktieköp

där leverans och betalning sker i framtiden. Vid slutdatumet är köparen skyldig att ta emot

och betala för den underliggande tillgången medan säljaren är tvungen att sälja och leverera

den. De flesta investerare som handlar med terminer väntar dock inte på själva utbytet som

sker på slutdatumet, utan köper den i hopp om att den ska stiga i värde. Den vanligaste

handeln med terminer på den svenska börsen sker med aktier, som underliggande tillgång.

På andra marknader är det inte ovanligt att det även sker i råvaror som exempelvis vete,

majs och apelsinjuice. (finansportalen.se)

Ämnesöversikt

21

3.2.4 CFD

CFD är en förkortning av Contract for difference. Det är en överenskommelse om ett utbyte

av en värdeförändring som sker i en underliggande tillgång från tidpunkten av kontraktets

öppnande tills kontraktet stängs. En skillnad mellan handeln i CFD och traditionell

aktiehandel är att investeraren inte betalar för hela aktiens värde. Den del av den

underliggande varans värde som köparen betalar för benämns som säkerhetskrav. Om

säkerhetskravet är 10 procent innebär det att köparen betalar 10 procent av den

underliggande varans värde. Detta möjliggör för investeraren att köpa 10 gånger mer av den

underliggande tillgången än vad han kunnat för den egna kapitalinsatsen. På så sätt skapas

hävstång på investerarens kapital. CFD:n speglar den underliggande tillgången och beroende

på hur stor köparens egen insats i förhållande till lånedelen är avgör hur stor hävstången

kommer att bli. Detta innebär att en CFD kan ge precis samma vinst som i den underliggande

tillgången, fast med en mindre insats. På samma sätt kan pendeln vända tillbaka och det går

att bli skyldig betydligt mer än den ursprungliga investeringen. Med CFD:s kan man

spekulera i både upp och nedgång i flera olika underliggande tillgångsslag. Exempel på

underliggande tillgångar är aktier, index, råvaror, valutor och räntepapper. (igmarkets.se)

3.2.5 Mini Futures

Mini Futures är ett hävstångsinstrument som funnits i övriga Europa under en lång tid

tillbaka men i Sverige endast sedan år 2008. Det är ett slags derivat som använder flera

underliggande tillgångar så som aktier, index, råvaror och valutor och handeln kan göras via

en vanlig aktiedepå. Mini Futures gör det möjligt för investeraren att investera i många olika

underliggande tillgångar, oavsett marknadstro. Det går att spekulera i både uppgång och

nedgång. Tror man på stigande kurser i en den underliggande tillgången så köper man en

Minilong. Det kan också kallas för att gå lång i marknaden. Tror man istället på sjunkande

kurser köper man en Minishort. Något som också kan kallas för att gå kort i marknaden.

(RBS, 2011)

Produkten består av en egen kapitalinsats samt en lånedel som banken står för. Denna del

kallas för finansieringsnivån och är skillnaden mellan värdet på den underliggande tillgången

och den egna kapitalinsatsen. För denna del betalar investeraren ränta som adderas till

Ämnesöversikt

22

finansieringsnivån dagligen. För att banken inte ska riskera att förlora sina pengar så finns en

inbyggd stop-loss funktion i instrumentet. Det innebär att om värdet på den underliggande

tillgången bryter en viss kursnivå så säljs den automatiskt. Genom den funktionen skyddar

inte bara banken sina pengar utan investeraren riskerar också aldrig att förlora mer än det

investerade kapitalet. Om en Mini Future blir stoppad hinner ofta banken sälja av den

underliggande tillgången till en kurs som överstiger finansieringsnivån. Kunden får då tillbaka

en del av de pengar som investerats. (RBS, 2011)

Ett exempel: Anta att en investerare köper en Minilong som använder det största svenska

aktieindexet, OMX 30, som underliggande tillgång. OMX 30-indexet står i 1000 kr och priset

för Minilongen är 100 kr. Det vill säga 100 kr är den egna kapitalinsats som krävs för att köpa

en Minilong. Finansieringsnivån, lånedelen som banken står för blir därför 1000 kr – 100 kr =

900 kr. Hävstången vid det här priset är 10 och stop-loss nivån ligger på 927 kr, dessa

variabler är givna och i regel olika beroende på vilken Mini Future som man köp. En positiv

kursrörelse för OMX 30 på 2 procent, kommer således att medföra en uppgång i den köpta

Minilongen på 20 procent, tack vare hävstången på 10 (2 % * 10 = 20 %). Om OMX 30

istället faller till en nivå som bryter stop-loss nivån på 927 kr säljer banken av tillgången och

betalar tillbaka eventuellt återstående kapital till investeraren. (Myhrberg, 2010)

3.2.6 Bull- och Bearcertifikat

Bull- och Bearcertifikat passar för både investerare som tror på uppgång och för dem som

tror på en nedgång i marknaden. I många av certifikaten finns det en inbyggd konstant

hävstång på 2 eller 3 gånger kursen i den underliggande tillgången, beroende på vilket

certifikat man väljer. Om en investerare tror att marknaden kommer stiga kan Bullcertifikat

vara ett lämpligt instrument. Vice versa gäller för Bearcertifikaten vid sjunkande marknader.

(handelsbanken.se)

Teoretisk referensram

23

4 Teoretisk referensram

I följande kapitel redogör vi för teorier om riskbeteende och psykologi inom börshandel, samt

en kort inblick i portföljuppbyggnad. Detta följs av teorier om Generation Y och

investerarklockan. Kapitlet avslutas med tillämplig lagtolkning.

4.1 Riskbeteende och riskmedvetenhet

Enligt Karlsson (2008) är risk och chans något som alltid hänger ihop. Genom att satsa lånat

kapital utöver det egna kapitalet ökas inte bara chanserna utan även riskerna. Möjligheterna

är stora men samtidigt kan saker och ting snabbt eskalera åt det motsatta hållet. Det måste

därför vara den enskilde individens ansvar att själv besluta om vilken risk som bör finnas i

investeringsportföljen.

Bodie och Merton (2000) skiljer mellan risk och osäkerhet. De definierar osäkerhet som

något som existerar när en person inte känner sig säker på vad som ska hända i framtiden.

Risk däremot är en typ av osäkerhet som faktiskt spelar en betydande roll då den kan ha en

stor påverkan på människors vardag och välbefinnande. Författarna gör därför

konstaterandet att osäkerhet är en nödvändig faktor som inte ensam kan förklara risken.

Osäkerhet kan existera utan risk, men inte vise versa. För att illustrera det hela kan man

tänka sig en person som ska bjuda sina vänner på fest. Inbjudningarna går ut till ett dussin

personer och i bästa fall kommer 10-12 av dem att dyka upp. Men det finns en osäkerhet

kring det hela, alla 12 kan komma eller bara 8. Ännu värre blir det om det ska finnas mat till

gästerna. Om värden planerar matinköp till 10 personer och alla 12 kommer blir det svårt att

få maten att räcka till. Handlar värden istället mat till 12 personer och bara 8 kommer, blir

det mat över som måste slängas, vilket är ett slöseri med begränsade resurser. Eftersom

osäkerheten spelar en avgörande roll i den här situationen medför det också en risk. I andra

situationer kan det också finnas möjligheter till positiva utfall. Människor i allmänhet

begrundar sällan möjligheten att tjäna på en uppgång, som en risk. Det som istället ses som

den betydande risken är när portföljen förlorar i värde. Dock är inte alla situationer lika

tydliga som i aktiehandel. I exemplet ovan med festen fanns det en risk både om det

Teoretisk referensram

24

kommer mer eller mindre gäster än det som var beräknat för. Det fanns därmed ingen

möjlighet till ett positivt utfall.

Ett begrepp som Bodie och Merton (2000) lyfter fram är riskaversion. Riskaversion är något

som karakteriserar en individs ovilja att ta risker. En riskavert individ är en individ som väljer

mellan olika investeringsalternativ och är villig att acceptera det alternativ som ger lägre

avkastning, så länge det alternativet ger den mest förutsägbara och lägsta risken.

Enligt Bodie och Merton (2000) uttrycker människor i allmänhet ofta en viss ångerfullhet när

de upptäcker att de åtgärder de vidtagit för att minimera deras riskexponering, inte varit

nödvändiga. Det sker alltid i efterhand, när de vet vad utfallet blev och att deras farhågor

inte besannades. Om en investerare säljer en högriskaktie dagen innan den tredubblas i

värde kommer han med största sannolikhet känna en viss ånger över sitt beslut. Viktigt att

komma ihåg är att alla beslut som fattas med hänsyn till den osäkerhet som föreligger,

måste tas före osäkerheten försvinner. Det som spelar den avgörande rollen är att beslutet

är så bra som möjligt, i förhållande till den information som fanns tillgängligt vid

beslutstillfället. Alla kan vara efterkloka men ingen kan se in i framtiden. I praktiken är det

oerhört svårt att skilja mellan skicklighet och tur vid den här typen av osäkra beslut. Då alla

försök till riskhantering vid beslut, är präglad av ovisshet, är därför en mängd olika utfall

möjliga. Av alla möjliga utfall kommer bara ett av dem att bli verklighet därför är det inte

läge att kritisera eller gratulera ett försök till riskhantering, i efterhand. Huruvida ett försök

till riskhantering är passande eller ej kan enbart avgöras vid den tiden som beslutet skall

fattas och med hänsyn till den information som då finns tillgänglig. Ett bra exempel är att

tänka sig en man som går till jobbet. Han tar med sig ett paraply ifall det blir regn. Under

hela dagen faller inte en droppe men mannen bör inte kritisera sig själv för att ha fattat fel

beslut. Det var enbart ett sätt att hantera risken för regn. Om alla väderleksrapporter visar

att det ska bli regn och mannen istället struntar i att ta med sitt paraply, kan han knappast

ge sig en klapp på axeln om regnet uteblir. Det skulle enbart röra sig om tur vilket är svårt att

själv ta beröm för.

Ett sätt att investera riskmedveten enligt Karlsson (2008) är att använda sig av stoppar.

Stoppar eller stopp-loss som det heter på engelska är ett effektivt verktyg för att minska sin

Teoretisk referensram

25

riskexponering. Genom att sätta ett förutbestämt stopp på en viss kursnivå, bestämmer sig

investeraren för att här ska försäljningen av en tillgång ske. Om tillgången faller kraftigt

begränsas förlusten och om den stiger kan stoppen användas för att realisera en vinst. När

syftet är att minimera förlusterna sätts ofta stoppen en bit under inköpspriset. I fall att

investeraren handlat tillgången på felaktig information och kursen faller oväntat eller på

grund av andra faktorer som påverkar ett kursfall, finns stoppen där för att minimera

förlusten.

“Man följer regeln bättre med en liten förlust än en stor förlust.” ( Karlsson, 2008, s 120.)

Enligt Karlsson (2008) är svårigheterna med stoppar att veta var de ska placeras. Ett bra sätt

kan vara att bestämma sig för den högsta procentuella förlust som man kan tänka sig att ta

och sedan placera stoppen därefter. En stor risk dock, med att placera stoppar för nära

inköpspriset är att tillgången inte klarar av tillfälliga mindre dippar. Något som är vanligt

förekommande på börsen av olika anledningar. Tillgången säljs då av och man missar den

efterföljande kursuppgången. Det finns en rad olika psykologiska faktorer som påverkar en

investerare. En av de mest riskabla är när en investerare drar sig för att sälja av en förlust i

hopp om att den snart ska återhämta sig. Detta skapar en negativ spiral och när kursen går

ned ytterligare tar det ännu mer emot att sälja. Det är inte helt ovanligt att man flyttar sina

stoppar i takt med att kurserna närmar sig den, därmed försvinner hela deras syfte. Tillslut

kanske förlusten är så stor att investeraren paniksäljer nära en bottennotering vilket hade

kunnat undvikas genom en förlustminimeringsstopp. Ska man använda sig av stoppar gäller

det att vara konsekvent.

4.2 Börspsykologi

Enligt Elvin (2004) kan psykologin förklara de bakomliggande faktorerna till varför vissa

investerare är mer framgångsrika på börsen. Likaså kan det förklara varför vissa strategier

genomgående ger sämre resultat, något som är svårt att beskriva med enbart traditionell

finansiell forskning. Det är inte enbart så att de psykologiska faktorerna missförstås, de

utesluts ofta helt av den nuvarande generationen av finansiella forskare. Forskningen kring

beteenden på börsen och bland investerare är fortfarande i sin linda, men ändå är det

Teoretisk referensram

26

möjligt att urskilja små mönster. Samtidigt som de flesta vet väldigt lite om det dynamiska

samspel som sammanbinder kognitiva förmågor, gruppdynamik och andra psykologiska

faktorer som direkt eller indirekt påverkar investerares beteende på börsen. Psykologin

erbjuder börsen en möjlighet, en djupare kunskap om vad som orsakar ett förutsägbart

beteende. Vad börsen i sin tur erbjuder tillbaka är ett stort laboratorium där det är möjligt

att kartlägga en mängd olika grenar inom börspsykologin. Något som är svårt att statistiskt

säkerhetsställa med ett sådant djup, någon annanstans.

Wärneryd (2001) förklarar att den psykologiska faktor som främst styr börsen är

förväntningar. Med det menar han att förväntningar om framtiden, med avseende på vinster

eller förluster, är det som ligger till grund för investerare när de fattar beslut om placering i

värdepapper. Han menar att förväntningarna är den underliggande psykologiska faktorn

bakom utvecklingen på finansmarknaderna.

Enligt Elvin (2004) är den viktigaste variabeln vid börshandel investeraren själv. Författaren

menar att om investerare skulle vara medvetna om detta och ha det i åtanke kan vilken

person som helst, med medelintelligens och förmågan att fortsätta lära sig under flera år,

lära sig att bli en framgångsrik trader. De flesta personer som förlorar pengar på börsen, gör

det på grund av att de inte förstår marknaden eller inte har tillräckligt god självkännedom.

Istället för att hålla sig till strikta metoder, strategier och discipliner tenderar många att falla

offer för sina egna starka känslor. Något som leder till impulsiva beslut och beteenden som

mer liknar lottospel än genuin förståelse för marknaden. De faller offer för systematiska fel

som leder till felaktiga slutsatser och opassande åtgärder. Utbildning utgör därför en viktig

del om man vill förstå och kunna undvika de vanligaste fallgroparna.

Wärneryd (2001) menar att investerare är olika till sin natur. Han förklarar att det finns två

olika sorters investerare. Den rationella som använder tillgänglig information på rätt sätt och

fattar kloka beslut baserad på denna. Den andra typen av investerare, de som inte har

tillräcklig kunskap för aktiehandel, handlar irrationellt och använder inte informationen på

ett bra sätt. Den irrationella investerararen låter sina känslor styra.

Elvin (2004) menar att den primära faktorn som bidrar till en investerares stora förluster är

stress. När det är ens egna pengar som står på spel uppstår ofta en osäkerhet som får

Teoretisk referensram

27

investeraren att “tro” att vissa speciella saker kommer att inträffa. Tron på dessa händelser

påverkar omdömet negativt vilket försvårar bedömningsförmågan och stör den

strategiska/taktiska planeringen. Om en investerare hamnar i det här mentala stadiet är det

lätt att ödestigna beslut fattas. Det stora problemet med att ständigt försöka bibehålla

kapitalet för mer framgångsrika avslut är att det sällan genomförs särskilt lyckat. Många

behåller en investering, exempelvis en aktie, i hopp om att kursen ska återhämta sig och

sedan gå med vinst. Då investerare är experter på att straffa sig själva leder förlustcykeln till

en självuppfyllande profetia av misslyckanden.

Enligt Elvin (2004) medför osäkerhet, rörande framtida avslut, oro för många investerare. För

att minska oron är det vanligt att de försöker förutse framtiden. När en investerare tror att

något kommer hända eller är näst intill säker på att något kommer hända påverkar det

besluten som fattas. Beslut baseras på uppfattningar om framtiden. Eftersom investerarens

uppfattningar kan vara väldigt kraftfulla och förödande kan det hända att investeraren väljer

att blunda för uppenbara bevis eller till och med reducerar och anpassar viktiga faktorer så

att de inte motsäger den redan bildade uppfattningen. Den här förnekelseprocessen

fungerar som en katalysator för att trigga kraftfulla känslor som exempelvis rädsla. Känslor i

allmänhet men rädsla i synnerhet kan försvaga en människas förmåga att analysera saker

objektivt och att fatta korrekta beslut. Något som kan få förödande konsekvenser för en

investerare, framförallt för småspararna.

Gyllenram (2001) förklarar att det är vanligt och mänskligt att leva på hoppet istället för att

erkänna att man gjort en dålig investering. Investerare använder sig av önsketänkande,

tolkar information så att det passar deras syfte och undviker att fatta beslut i en

svårbemästrad situation. Ju mer känslomässigt involverad en investerare blir desto lättare är

det att göra som alla andra tycks göra istället för att agera självständigt.

Elvin (2004) hävdar att investerare är dåliga på att förutspå kurser. Noggrannheten på dessa

typer av gissningar, som det många gånger rör sig om, ligger på 35-50 procent. Bara genom

att titta på börsanalytikernas riktkurser kan man förstå att det inte ligger någon högre

expertis bakom. Ett flertal studier har genomförts som visar att finansiella rådgivare många

gånger presterar sämre än marknaden de befinner sig på. Det gäller även för förvaltare av

Teoretisk referensram

28

pensioner, fonder och försäkringsbolags aktieportföljer. Den avgörande orsaken till flera av

dessa underprestationer beror på att de följer flocken.

4.3 Portföljteori

Enligt Karlsson (2008) är den största svårigheten inom aktiehandel att välja mellan det stora

utbud av aktier som finns på marknaden. Ur risksynpunkt är det olämpligt att investera i

enbart ett och samma företag. Genom att skapa en aktieportfölj innehållande aktier i olika

företag sprids riskerna ut. Valet av aktier och tillgångar i investerarens börsportfölj hänger

till största del ihop med de målsättningar och syften som finns med placeringarna. Vissa vill

ha hög kapitaltillväxt under kort tid medan andra vill spara tryggt och långsiktigt. Det viktiga

är att investeraren gör klart för sig själv vad målet med portföljen är. Investeringar i aktier

bör ske långsiktigt eftersom aktiekurserna på lång sikt, med stor sannolikhet, går upp. Något

som är mycket svårare att förutspå på kort sikt. Detta utesluter dock inte möjligheterna att

handla på kort sikt om läget är gynnsamt. En av de stora nackdelarna med kortsiktig handel

är att det är mycket mer tidskrävande. Fler affärer krävs, under en högre frekvens, samtidigt

som placeringarna oftare måste bevakas än med långsiktig handel. En kortsiktig investerare

måste hänga med i de kortsiktiga svängningarna.

Enligt Markowitz (1952) kan sammansättningen av en portfölj indelas i två olika steg. Det

första steget handlar om att observera, skaffa sig erfarenheter om vilka tillgångar som

portföljen bör innehålla och vilka krav som ställs på den framtida avkastningen. I det andra

steget beslutar sig investeraren för vilka tillgångar som portföljen ska innehålla utifrån de

kraven.

Att vara aktieägare innebär alltid en viss risk menar Karlsson (2008). Risken hänger såklart

samman med den enskilda tillgång som investeraren väljer att placera sitt kapital i, men det

finns också en risk med marknaden i sin helhet. Man skiljer på bolagsrisk och marknadsrisk.

Bolagsrisken avser de risker som direkt hänger samman med det enskilda bolagets

prestationer. Det bolag som investeraren äger aktier i kan redovisa ett dåligt resultat, eller

att andra händelser sker som påverkar aktiekursen negativt. Det bästa sättet att minska

denna risk är att aktieportföljen innehåller aktier i flera olika företag utspridda över flera

Teoretisk referensram

29

olika branscher. Ett annat bra sätt är att spara indirekt genom att köpa in sig i

aktieobligationer eller att investera i ett investmentbolag där riskerna redan är utspridda.

Den andra risken, marknadsrisk, är direkt förknippad med marknaden i sin helhet, vilket är

mycket svårare att undvika exponering mot. Åtgärder för att minska denna risk kan vara att

främst se långsiktigt på investeringarna men också komplettera den svenska aktieportföljen

med investeringar på andra marknader.

Karlsson (2008) hävdar att användandet av hävstång i sin aktieportfölj är riskabelt men ger

också möjlighet att få en hög avkastning på ett begränsat kapital. Om en investerare ska

använda belåning, är en högst individuell fråga.

Enligt Gyllenram & Ugrina (2010) finns det två stycken centrala begrepp i modern

portföljteori. Det första är diversifiering som avgör hur kapitalet i en specifik tillgångsklass,

exempelvis aktier, ska fördelas. Eftersom det finns ett starkt teoretiskt stöd för sambandet

mellan risk och avkastning är detta något som i högsta grad påverkat portföljuppbyggnaden

världen över. Genom att blanda aktier med olika volatilitet och utan inbördes samband kan

investeraren skapa en bra riskprofil som samtidigt ger chans till god avkastning.

Diversifiering utgör också ett bra skydd mot bristande kunskap. Det andra begreppet är

allokering. Allokering till skillnad mot diversifiering, som avgör fördelning av kapital i sin

specifika tillgångsklass, bestämmer istället hur fördelningen mellan olika tillgångsklasser ska

se ut i en portfölj. Den kan exempelvis bestå av en del aktier, en del fonder och en del

strukturerade produkter. Frågor som investeraren måste ställa sig är vilka tillgångsklasser

ökar förutsättningarna för att kunna skapa en så effektiv portfölj som möjligt? Det är

generellt sett svårt att ge råd om hur investerare ska fördela sitt kapital mellan de olika

tillgångsslagen. Det finns en rad olika variabler som spelar in. Främst är det investerarens

egna preferenser i fråga om tidshorisonten på investeringarna, riskaversion och behovet av

likviditet som avgör hur tillgångsallokeringen bör se ut.

4.4 Generation Y

Parment (2008) definierar Generation Y, 80-talistena, en generation vars konsumtion och

arbetsmentalitet präglas av ett samhälle med många valmöjligheter, ständig

Teoretisk referensram

30

kommunikation, sociala nätverk och diffusa normer om hur saker bör vara. Generation Y är

ett resultat av en rad olika processer som varit aktiva i det svenska samhället. Bland annat så

är denna generation för unga att komma ihåg folkhemstanken som under mitten av 1900-

talet präglade samhället och de generationer som växte upp i skuggan av den. Något som

medfört att Generation Y är uppväxta med att göra fria val, profilera sig och själva välja

strategiska inriktningar för sin framtid. Något som många av de äldre generationerna inte är

vana vid då staten enligt folkhemstanken sörjde för att varje medborgare skulle hitta en

yrkesroll som var passande just för den individens preferenser.

Under 1980-talet förändrades den svenska ekonomin i grunden. Marknaden som tidigare

varit starkt reglerad av staten öppnades upp och samhället i stort internationaliserades.

Allteftersom staten bit för bit förlorade kontrollen över hushållens ekonomi blev utrymmet

större för individen. Generationen av 80-talister är vana, och uppmuntrade till, att själva

profilera sig på det sätt som känns bäst för dem själva. De nya ekonomiska reformerna under

80-talet medförde bland annat att nya banktjänster blev tillgängliga för allmänheten. De gick

numera att ta så kallade räntelån, det vill säga att husägare erbjöds lån för att betala räntan.

Detta var inget problem så länge inflationen drev upp huspriserna och lönerna. Även

optioner blev tillgängligt på marknaden, som tidigare till stor del bestått av traditionell fond-

och aktiehandel. (Parment, 2008)

Ett mer kortsiktigt kapitalistiskt tänkande etablerades när blankning av aktier blev möjligt.

Det vill säga möjligheten att använda belåning för att spekulera i nedgång på börsen. Detta

stod i stor kontrast till den tidigare långsiktiga industrikapitalismen som blev starkt utmanat

av utländska och inhemska, mer kortsiktiga aktörer. Den utveckling som varit på

bostadsmarknaden de senaste åren beror till stor del på den utveckling som varit på

bolånemarknaden. Belåningen har blivit högre, även i perioder med stigande räntor. Under

tidigt 1990-tal skedde en förändring i de grundläggande investerings- och

sparandevärderingarna. Man gick fån ett avbetalnings- och sparandeinriktat synssätt till ett

mer månadskostnadssynsätt. Att avbetala och spara mycket var det enda tänkbara för

personer som blev vuxna innan andra världskriget. För många personer i Generation Y är

detta någonting som är främmande. (Parment, 2008)

Teoretisk referensram

31

Många av dagens 25-åringar vill bo centralt, i de största städerna. Effekten av det blir att de

måste lägga halva nettolönen på räntekostnader för de stora lån som krävs för att köpa en

lägenhet i exempelvis Stockholm. Många undviker således att amortera på sina lån till

förmån för resor, konsumtion och självförverkligande. Det är viktigt för Generation Y att inte

framstå som alltför sparsamma. De tycks hellre vilja leva generöst i nuet istället för att spara

för framtiden. Då många har stora förhoppningar om framtida välstånd är problem som

höga räntor och amortering något som kan skjutas upp och konfronteras senare i livet.

(Parment, 2008)

Huntley (2006) menar att Generation Y är den första riktiga konsumtionsgenerationen

mycket tack vare deras föräldrar som la ned mycket tid och omsorg för att deras barn skulle

ha en trygg uppväxt med allt de kunde önska. De är uppväxta med tv:n som barnvakt och all

reklam som passerat genom deras hjärna har gjort dem öppna för marknaden. Pengar har

alltid funnits lättillgängligt genom hela uppväxten i form av veckopeng, månadspeng och

kanske lön från något helgjobb. Det har medfört att shopping och konsumtion har blivit en

livsstil snarare än en rutinmässig hushållssyssla. Oftast är hela eller stora delar av den

disponibla inkomsten tänkt att konsumeras. Att spara långsiktigt, äga bostad och amortera

på lån är otänkbart. Det skulle i så fall ske på bekostnad av roliga saker vilket skulle ge livet

en mycket dystrare mening. Eftersom de är slösare snarare än sparare medför detta att de är

bekväma med diverse kreditkortslån och andra korta skulder som skulle få den äldre

generationen att fasa.

Parment (2008) hävdar att Generation Y ute i arbetslivet är ivriga och hungriga. De vill fort

hitta en tjänst med intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter. De villa ha snabb feedback,

oavsett sammanhang. En generation som är uppväxt med internet, epost och sociala nätverk

är inte vana att vänta. Saker ska ske i realtid, helst i alla situationer.

4.5 Investeringsklockan

Gyllenram & Ugrina (2010) förklarar att Investeringsklockan är ett gammalt verktyg som

funnits med sedan år 1937, då den först presenterades i den brittiska tidskriften Evening

Standard. Det är ett kraftfullt verktyg som används världen över av investerare som vill ha en

djupare tillgångsallokering. Visaren på klockan fastställer olika klockslag eller olika faser i de

Teoretisk referensram

32

konjunkturer som påverkar marknaden på makronivå. Den är tänkt att spegla hur en

traditionell konjunkturcykel rör sig och hur diverse tillgångsslag påverkas under olika

tidpunkter.

Klockan kan ses som en vägledning om vilken tid det är genom de indikatorer som är skrivna

i klockans olika delar. En indikator kan vara att räntan höjs eller sänks, att fastighetspriserna

faller eller stiger eller hur god tillgången på pengar är. En timme på klockan kan ta en månad

eller flera år. En konjunkturcykel motsvarar ett varv på klockan. (skandia.se)

Jonnerhag (2011) hävdar att om en investerare vet var på klockan eller i vilken konjunkturfas

som världen befinner sig i går det också att veta på vilket sätt man bör förhålla sig till de

olika tillgångsslagen. De främsta tillgångsslagen på investeringsklockan är aktier,

räntepapper fastigheter och råvaror vilka kraftigt påverkas beroende på var i cykeln

marknaden befinner sig. Hur de olika faserna och tillgångsslagen påverkas illustreras i figur 3.

Figur 3. Investeringsklockan (scandia.se)

4.6 Lagtolkningar

4.6.1 Lagen om finansiell rådgivning

Svensson (2008) skriver att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter (LFR)

går ut på att alla som jobbar med finansiell rådgivning till konsumenter skall ha tillräcklig

Teoretisk referensram

33

kompetens. Under rådgivningen ska allt som sägs dokumenteras av rådgivaren och

dokumentationen skall ges till kunden. Rådgivaren ska iaktta konsumentens intressen, samt

avråda kunden från att vidta olämpliga åtgärder. Om rådgivaren uppsåtligen eller av

oaktsamhet orsakar konsumenten ren förmögenhetsskada skall skadestånd utgå.

Konsumentverket utövar tillsyn för att kontrollerar att lagen följs.

4.6.2 Lagen om värdepappersmarknaden

Oxenstierna (2008) menar att i Lag (2007:538) om värdepappersmarknaden framgår det

bland annat att en investerare som vill handla med olika typer av derivat- och

hävstångsinstrument, måste skriva under ett särskilt kundavtal för att banken ska få

förmedla produkten. Då en investerare med depåkonton inte har direktkontakt med börsen,

faller ansvaret på de olika instituten att tillhandahålla ett speciellt informationsblad om

derivatinstrument. Där ska det bland annat gå att läsa om riskerna med derivatinstrument.

Det är alltså även de olika finansiella institutens ansvar att se till att investeraren godkänner

och skriver under avtalet innan de kan tillhandahålla produkterna.

Empiri

34

5 Empiri

Detta kapitel syftar till att beskriva det empiriska material som samlats in. I kapitlet har

empiri från intervjuer och de kvantitativa data vi samlat in genom enkätundersökningen

sammanställts och delats in efter ämne.

5.1 Möjligheter och risk

Den stora risken med Mini Futures, enligt Conny Myhrberg, Product manager på RBS, är att

investeraren kan förlora pengar väldigt snabbt. Samtidigt finns det olika risker beroende på

vilken typ av hävstångsinstrument det är, samt vilken som är den underliggande tillgången.

Mini Futures och andra produkter med inbyggd stop-loss, medför att om utvecklingen för

den underliggande tillgången inte alls blir som tänkt, utan någon gång bryter stop loss-nivån

upphör Mini Futuren. Det vill säga den stora risken är att det insatta kapitalet löses in. I

jämförelse med Bull- och Bearcertifikat som exempel, där istället risken ligger i att värdet

gröpes ur under tiden av den konstanta hävstångsfaktorn. Anledningen till att Mini Futures

har blivit så populär är för att de avgiftsmässigt ligger väldigt bra till. De avgifter som finns är

väldigt transparenta samtidigt som det är väldigt enkelt att simulera avkastningen. Något

som har stora fördelar i förhållande till exempelvis CFD:s som överlag är en otydlig och

svårförstådd produkt. Att köpa Mini Futures är som att köpa ett hus med belåning, där ränta

ackumuleras dagligen på lånet.

“De som inte har pengar att förlora bör inte handla med dessa typer av instrument. Man

kanske inte ska investera semesterkassan.” – Myhrberg

Markus Augustsson, trader på Nordea, anser att Mini Futures är ett bra instrument som är

lätt för kunden att förstå. Främst på grund av den transparenta prissättningen. Barriären

som används fungerar bra som en inbyggd stop-loss, vilket har sina för och nackdelar.

Fördelen är att det inte går att bli skyldig pengar då stop-loss funktionen löses ut. Samtidigt

blir nackdelen att det är svårt för investeraren att överleva tillfälliga marknadsfluktuationer.

Det är mycket viktigt att investeraren är väl medveten om detta samt alla andra risker med

Empiri

35

hävstångsinstrument. Innan investeraren börjar handla bör han noggrant läsa på hur de olika

instrumenten fungerar samt vilka risker, en investering med hävstång medför. Har inte

investeraren den kunskap som krävs samt inte förstår riskerna, är personen inte lämplig att

handla med hävstång.

Augustsson hävdar att riskviljan hos de individer som handlar med hävstångsinstrument

förändras med det rådande marknadssentimentet samt vilken konjunktur som världen

befinner sig i. Med tanke på de kriser vi går/gått igenom har riskviljan säkert ökat för somliga

men minskat för andra, vilket i slutändan troligtvis tar ut varandra. De investerare som gick

kort på marknaden, det vill säga trodde på nedgång, under kriserna har tjänat på det. Därför

vill de också fortsätta göra det. De investerare som fortfarande trodde på uppgång under

krisen och därmed gjorde stora förluster är troligtvis mer avvaktande i dag och mindre

benägna att ta risker. Med den ökande handeln med hävstångsinstrument i åtanke, kan man

anta att riskviljan har ökat och även kommer att göra så på sikt, i förhållande till traditionell

aktiehandel.

“Som jag har förstått det vill dagens moderna investerare ha hävstång.” – Augustsson

Peter Olsson, chef för Sverigeverksamheten på Commerzbank, anser att det inte är att

rekommendera att sätta sina sista pengar i ett hävstångsinstrument. Det finns en faktisk risk

att hävstångsinstrument blir värdelöst. Har inte investeraren råd att förlora det insatta

kapitalet, då ska man inte syssla med denna typ av instrument. De största möjligheterna

med hävstångsinstrument är att varje investerare kan skapa sin individuella riskprofil utifrån

sina egna preferenser. Då den rekommenderade portföljuppbyggnaden bör bestå av max 5-

10 procent hävstångsinstrument, bestämmer investeraren själv var finansieringsnivån och

knock-out nivån ska vara på. Därmed har investeraren kontroll över hur stor risken är i dessa

instrument. Huruvida svenskarnas riskvilja förändrats över tiden är svårt att säga men rent

allmänt har svenskar historiskt sätt gillat hävstångsinstrument. Troligtvis kan det bero på att

det går att se lite gambling i det hela. Det vill säga, om en investerare ser en möjlig

aktieuppgång på 2 procent är det svårt att låta bli att tänka att det går att få 10 procent på

andra sätt. Men eftersom kapitalet då också kan bli värdelöst är det lite spel i det hela.

Däremot kan man anta att svenskarnas riskbenägenhet ökat eftersom populariteten för

Empiri

36

hävstångsinstrument ständigt ökat. Hävstång verkar falla de svenska investerarna i smaken.

Ingvar Karlsson, lektor vid Linnéuniversitet och författare, använder personligen inte

kortsiktiga hävstångsinstrument, som exempelvis Mini Futures, då han tycker det är alldeles

för svårt att förutspå kursutvecklingen på kort sikt. Han förklarar dock att med belåning har

en investerare den största möjligheten att på ett snabbt sätt bli miljonär. Men man ska också

vara medveten om att det är väldigt riskabelt.

Per Torpare, Product Manager Derivatives & Structured Products på Nordnet samt VD för

Derivatinfo.com berättar att han arbetar dagligen med de flesta hävstångsinstrument. Han

anser att ingen av instrumenten är särskilt svåra att förstå. Hans uppfattning är den att Mini

Futures har vunnit mark på grund av att de uppfattas av kunderna som transparenta och

enkla att förstå. Den stora skillnaden finns mellan Mini Futures och warranter. De fungerar

på helt olika sätt, främst i avseende på hur hävstången är uppbyggd men också på hur de

påverkas av den implicita volatiliteten, det vill säga den volatilitet som är underförstådd i

priset. Något som är viktigt för kunderna att förstå. Fördelen är den upplevda enkelheten

just att man inte behöver räkna på när den slutar. De slipper också att ta hänsyn till den

implicita volatiliteten, som många ändå inte förstår. Därför kan antagligen Mini Futures vara

en massmarknadsprodukt av den anledningen.

Torpare berättar att de olika funktioner som hävstång erbjuder ger möjlighet till hedging, det

vill säga att genom en liten summa kan investeraren köpa en liten försäkring för sin större

portfölj. Det andra sättet är i rent spekulativt syfte. Om en investerare har en stark

marknadstro går det att köpa exempelvis Mini Futures för en liten summa samtidigt som det

då går att få en hög utväxling om denna tro stämmer. Men där bör en investerare inte lägga

alla sina pengar utan istället vara försiktig i sin storlek. En fördel med Mini Futures är den

inbyggda stop-lossen som verkar för att begränsa eventuella förluster.

”Man måste komma ihåg att hävstång arbetar åt båda hållen och då kan det vara bra att ha

en stop-loss.” – Torpare

Torpare berättar att det generellt sett går att skapa hävstång i sin portfölj genom vanliga

värdepapperslån. För de alla flesta investerare är den ränta som Nordnet kan erbjuda sämre

Empiri

37

än den som exempelvis RBS bakar in i sina produkter. Av den anledningen är det svårt för en

investerare att lika kostnadseffektivt, uppnå hävstång med egna belånade medel. Räntan för

en Mini Future ligger just nu runt fyra procent. Ett vanligt värdepapperslån hos Nordnet eller

någon annan bank skulle kanske hamna runt sju procent. Sedan går det att göra som alla

andra svenskar och belåna sitt hus. Istället för att konsumera kan de istället köpa aktier för

pengarna. Det är en mer riskfylld strategi även om bolåneräntan kanske kan hamna under

den ränta som redan finns inbyggd i befintliga hävstångsinstrument.

”Svenskarna belånar sina hus och konsumerar för att vi inte förstår bättre. Jag tror att det är

för få fortfarande, som belånar sina hus och investerar.” – Torpare

Torpare ser ingen större förändring i svenskarnas riskvilja. Nordnet har en del

förvaltningsverktyg som finns på Internet där de fastställer kundernas riskvilja, och enligt

dem har den inte förändrats. Däremot är det inte säkert att kunderna vet vilka risker de tar.

Torpare tror och hoppas, främst vid handeln med Mini Futures, att det är någonting som

genomförs med pengar som har avsatts för ett större risktagande. Svenskarnas riskvilja har

inte förändrats generellt men kanske har de funnit nya sätt att stilla de riskbehov som finns.

Henri Laine arbetar med börshandlade investeringsprodukter på Citigroup och han anser att

hävstång innebär högre risk, men i detta fall medför även risken stora möjligheter. För Mini

Futures går hävstången väldigt lätt att observera och hålls generellt sett konstant under

produktens löptid.

Tommy Fransson, chef för Nordic Derivate Exchange, menar att hävstång skapar stora

möjligheter samtidigt som det medför en hög risk. Om en investerare använder

instrumenten på rätt sätt går det även att sänka risken.

5.2 Marknaden

Olsson berättar att Tyskland är världens största marknad för börshandlade

investeringsprodukter. Ett flertal av olika hävstångsinstrument har uppfunnits på den tyska

marknaden, exempelvis turbowarranter. Därefter har Commerzbank och andra emittenter

tagit konceptet vidare till andra länder, bland annat till Sverige. Den svenska marknaden är

Empiri

38

numera väldigt intressant. Det finns flera olika hävstångsinstrument med en mängd olika

underliggande tillgångar i en rad tillgångsklasser. Vilket innefattar i stor sett de samtliga

svenska OMX30 aktierna, en mängd olika råvaror, alla stora index samt flera av de stora

valutorna. Denna bredd har uppkommit tack vare att det finns fyra stycken stora

konkurrenter på den svenska marknaden. Dessa är Royal Bank of Scotland, Citigroup,

Commerzbank samt svenska Handelsbanken, som alla emitterar Mini Futures och andra

hävstångsinstrument. I dagsläget har Commerzbank 823 Mini Futures lanserade samtidigt

och den dagliga omsättningen ligger runt 40 miljoner kronor. Populariteten för

hävstångsinstrument har exploderat de senaste åren. Den totala omsättningen per månad

ligger på 3-4 miljarder kr. Siffror som de inte alls var uppe i för några år sedan.

Myhrberg hävdar att Mini Futures är en av de snabbast växande produkterna på den svenska

marknaden. Initialt med alla nya produkter finns en tröskel som alla investerare måste

komma över. Nyheten med Mini Futures är den inbyggda stop-lossen i kombination med

hävstången. När kunskap om produkten sedan finns och tröskeln passerats brukar

populariteten öka och investerare brukar fastna för produkttypen. Populariteten för

hävstångsinstrument i allmänhet har kraftigt ökat de senaste två åren. Ofta är det kunder

som handlar en hel del aktier som också börjar handla med Mini Futures och andra

hävstångsinstrument. Det beror vanligtvis på att de vill tillföra lite mer spänning i sina

investeringar.

Augustsson hävdar att marknaden för hävstångsinstrument svänger kring rapportsäsong

samt beroende på det rådande marknadssentiment, det vill säga om det råder optimism

eller oro på börsen. Över tid har marknaden för hävstångsinstrument bara ökat. Dock skiftar

det vilken typ av instrument som är mest populär att handla med. Marknaden för

hävstångsinstrument är stor i Sverige. Den totala omsättningen för Mini Futures, warranter,

turbowarranter och olika certifikat uppgick till dryga 7,2 miljarder under mars månad. Ett

osäkert antagande som Augustsson gör är att ca 13 procent av dessa är omsättning i Mini

Futures. Därför anser Augustsson att det finns en god marknad för Mini Futures. Nordea

själva emitterar för tillfället instrument med fast hävstång men inga Mini Futures.

Augustsson förklarar att de ser över möjligheterna på att ge ut dem i framtiden och att det

finns flera olika anledningar till varför de ännu inte emitterar dessa. En anledning är

Empiri

39

riskhantering. Han menar att de om några år kan dra nytta av de missar, om några, som de

utländska bankerna gjort. De utländska bankerna får "first mover advantage” med bland

annat högre marginaler då de svenska bankerna eventuellt får lägre kostnader.

Torpare berättar att alla instrument och värdepapper som är listade på en börs kan handlas

hos Nordnet. Det betyder att Nordnet i sig inte gör någon begräsning av det som finns på

marknaden. Är en person kund hos Nordnet då har också kunden tillgång att handla det som

finns på marknaden. Ett exempel på produkter som de erbjuder är standardiserade derivat

som lägger grunden för övrig derivathandel. Emittenterna kan sedan själva paketera och

strukturera egna produkter för konsumentmarknaden och det är också här som moderna

hävstångsinstrument passar in. Det är också på den marknaden som Nordnet är stora

eftersom de i allmänhet vänder sig till privatkunder.

Torpare menar att de svenska bankerna är väldigt duktiga emittenter och utgivare av

strukturerade produkter. Det finns alltid tankar hos dem vilka produkter som är mest

lämpliga, dels för kunderna men också vad som är mest lämpliga för bankens egen portfölj

och egna handel. Bankerna måste kunna hantera produkterna också, det är exempelvis

enbart Handelsbanken, av de svenska storbankerna, som har ett eget utbud av handel med

råvaror. Det faller sig därför naturligt att de kan emittera produkter som använder råvaror

som underliggande tillgång, exempelvis Mini Futures. Mycket bygger också på att de ska

kunna hedga sig i marknaden, så att inte för stora risker tas med kundernas kapital och inte

heller med deras eget kapital. Oftast finns det väldigt tydliga riskmandat på varje bank vad

den får och inte får göra vilket bidrar till att branschen blir ganska självreglerande. De banker

som kan ge ut Mini Futures kommer säkert också att göra det. En annan aspekt som måste

tas hänsyn till är att det kostar pengar varje gång bankerna ger ut en produkt. Det ligger

därför i alla utgivares intresse att hålla nere antalet produkter om de inte tror att de kommer

få stor slagkraft på marknaden. Det handlar om fingertoppskänsla för att veta vilka

produkter som fungerar på marknaden, och det är olika banker olika duktiga på.

Handelsbanken har uttalat sig om att de kommer sluta att emittera turbowarranter till

förmån för sina Mini Futures, trots detta gav de ut nya turbowarranter samma dag som de

gav uttalandet. Det är uppenbart att de ser en framtid för Mini Futures men det är svårt att

Empiri

40

avgöra hur marknaden kommer se ut för övriga produkter framöver och även vilka banker

som kommer att vara emittenter.

Torpare menar att effekten av att majoriteten av de svenska storbankerna inte ger ut Mini

Futures, beror på hur segmentet definieras. Commerzbank är idag den största aktören i

Sverige på listade investeringsprodukter och de har varit snabba på att haka på trender.

Både Bull- och Bearcertifikat med stor hävstång, Mini Futures och turbowarranter. De var

väldigt tidiga i det förra skedet när handeln med turbowarranter utvecklades från de vanliga

warranterna. Det är uppenbart att deras strategi har varit lönsam. Däremot är det inte

självklart att fler marknadsandelar är lika med högre lönsamhet. En expansion sker ofta på

bekostnad av lönsamheten, vilket kan påverka olika banker att ha olika strategier. Citigroup

som ett exempel lanserade sina första produkter i Skandinavien strax innan årsskiftet och

har redan 5-7 procent av marknaden i det produktsortimentet. Med rätt produkter och med

rätt marknadsföring, via rätt kanaler, går det att ta marknadsandelar. Om det sedan är

lönsamt eller ej är svårt att svara på.

Sparar du i fonder eller något annat värdepapper?

Ja

108 92%

Nej

9 8%

Figur 4. Enkätundersökning. Fråga om respondenterna sparar i värdepapper

Empiri

41

Har du någon gång handlat med något hävstångsinstrument?

Figur 5. Enkätundersökning. Har respondenten någon gång handlat med ett hävstångsinstrument.

Hur är din inställning till hävstångsinstrument?

5.3 Kunskap och passandebedömning

Myhrberg menar att de svenskar som handlar med Mini Futures uppfattar det som en

spännande produkt, men ett uttalande om deras kunskaper om produkten är svårt att göra.

Rent allmänt är svenska börshandlare av investeringsprodukter relativt okända i övriga

Europa. Sverige är väldigt outvecklat i de här frågorna. En anledning till detta beror på de

svenska bankerna som dominerar utrymmet har svårt att hantera instrument på andra

underliggande tillgångar än på våra svenska aktier. Mini Futures och liknande instrument

bygger på att även andra underliggande tillgångar täcks in, som exempelvis råvaror, valutor

Ja

57 49%

Nej

60 51%

Positiv

42 36%

Negativ

8 7%

Blandad

48 41%

Har ingen

åsikt 18 15%

Figur 6. Enkätundersökning. Respondentens inställning till

hävstångsinstrument.

Empiri

42

och utländska aktier. Något som de svenska bankerna inte alltid har kapacitet att genomföra.

“Vi svenskar brukar alltid tro att vi är så långt fram inom allting, men på det här området

ligger vi efter.” – Myhrberg

Olsson menar att många gör felet när de börjar handla med den här typen av instrument, att

de spekulerar i om en viss Warrant eller Mini Future skall gå upp eller ned. Något som är helt

fel. Det som en investerare bör göra är att vara insatt i hur marknaden fungerar, genom att

läsa olika affärstidningar, att ha en klar marknadssyn och förstå vad det är som driver

börskurserna. Om en investerare tror på ett företag, exempelvis Ericsson, kan investeraren

köpa en mängd olika produkter förknippade med företaget. Men det måste finnas en

grundläggande marknadssyn och den kommer från aktiemarknaden och det är där som

investerarna måste hänga med. Det går inte att isolera sig och tro att hävstångsinstrument

är en enskild företeelse som separat lever i sin egna lilla bubbla. De får sina priser från

någonstans och det är därför hävstångsinstrument också kallas för derivat.

“Det man spekulerar i är huruvida den underliggande tillgången ska gå upp eller ned. För då

följer det per automatik att din Mini Long eller Mini Short går upp eller ned. Det är säkert

som amen i kyrkan” – Olsson

När Olsson började arbeta på Commerzbank för åtta år sedan var kunskapen begränsad på

grund av det minimala utbudet av hävstångsinstrument. Det fanns enbart vanliga warranter,

men numera börjar folk bli mer och mer upplysta. Även mer sofistikerade i sin handel. De

känner till fler produkter på marknaden och vet vad det är som händer. Det är mycket

vanligare att människor besöker Commerzbanks seminariekvällar där det går att lära sig mer

om hur investeringar på bästa sätt görs i dessa produkter. Sedan finns Tyskland som är

föregångslandet till alla produkter där det finns riktigt mycket professionella investerare.

Men nu för tiden finns det även väldigt mycket duktiga investerare i Sverige som handlar

med Commerzbanks produkter. Handeln med hävstångsinstrument är en väldigt liten klick i

det stora hela. Om man jämför omsättningen för hävstångsinstrument med omsättningen

för den traditionella aktiehandeln är den andelen mycket mindre i Sverige än i Tyskland. I

Tyskland är derivathandel mycket mer utbrett än investeringar i traditionell aktiehandel.

Empiri

43

Torpare menar att i och med att hävstångsinstrument går att använda på många olika sätt,

är det svårt att ange någon ideal användare av dem. Rent allmänt för komplexa produkter

gäller det att en investerare läser på hur de fungerar innan den börjar handla med

produkten. Komplexitet i sig medför att de eliminerar de personer som inte har intresse av,

möjlighet till eller lust att lära sig hur de fungerar. Men finns intresset och investeraren

förstår vikten av att veta vad det är som köps, då finns det egentligen ingenting som avgör

om en investerare är mer lämplig än en annan.

Torpare berättar att Nordnets utländska kunder, främst i Tyskland och Luxemburg, i

jämförelse med de svenska kunderna var mer avancerade i deras handel och kunskaper kring

hävstångsinstrument. Strukturerade produkter och börshandlade investeringsprodukter har

generellt större genomslagskraft i Tyskland, Luxemburg och Schweiz än i Norden. Däremot

ligger svenskarna väldigt långt fram i sin handel med andra hävstångsinstrument, exempelvis

Bull- och Bearcertifikat.

”I Norden är de svenska kunderna de mest avancerade vad gäller den här typen av

produkter. Följt av finländarna, norrmännen och danskarna, i den ordningen.” – Torpare

Torpare hävdar att passandebedömningen och lämplighetsprövningarna som finns i

dagsläget är bra. Sedan går det alltid att ställa sig frågan om det är tillräckligt. Det är ganska

enkelt för en investerare att säga att den kan, även om så inte är fallet. Något som är upp till

investerarens enskilda subjektiva bedömning. Ur den synpunkten, att

passandebedömningen uppmärksammar investeraren om att det är en produkt som medför

vissa risker, så är det en fördel att den finns. Däremot går det alltid att diskutera vilken nivå

bedömningen skall ligga på eller hur djupt den ska gå. De som handlar med dessa produkter

ska veta vad de gör och av den anledningen är det bra att dessa bedömningar genomförs.

Passandebedömningen i sig är egentligen ett krav som ställs på bankerna och övriga i

branschen, att tillhandahålla utbildning, verktyg, möjligheterna att söka och sortera. Allt för

att hjälpa kunderna. I den frågan sköter sig branschen ganska bra. Det finns flera olika

webbsidor och aktörer som med god transparens hjälper kunderna att fatta goda beslut.

Empiri

44

”Personligen tycker jag att folk får göra vad de vill med sina stålar, om jag ska vara helt ärlig.

Men det är jättebra att man kan flagga genom att säga att detta är en mer komplex

produkt, var försiktig innan du handlar den här.” – Torpare

Laine menar att det fortfarande finns ett visst ”utbildningsbehov” i stort sett gällande alla

typer av hävstångsinstrument. Detta är något som hela marknaden, alla emittenter, NDX och

övriga aktörer kontinuerligt arbetar med att förbättra. Huruvida svenskarnas kunskaper om

hävstångsinstrument skiljer sig mot övriga Europa är relativt svårt att göra någon direkt

jämförelse mellan. Främst på grund av de storleksskillnaderna som finns mellan

marknaderna. Det finns alltid kunder med mer kunskap och de med mindre. Behovet finns

för ytterligare utbildning av en del kunder och det är inte något som är unikt för den svenska

marknaden. Det är någonting som också präglar övriga marknader runtom i Europa. Det är

svårt att avgöra huruvida den svenska passandebedömningen är tillräcklig i dagsläget. Det

som går att säga om passandebedömningen är att det är ett steg som per automatik skapar

ett hinder för investeraren som måste uppmärksammas före investeraren kan inleda sin

handel. Eftersom det i stort sett enbart är att sätta en bock i rutan där det står något i stil

med: ”Jag har tagit del av informationen och godkänner”, går det att diskutera vilken effekt

detta egentligen har. Det är inte säkert att investeraren verkligen har läst informationen och

det är svårt att verkligen kontrollera de verkliga kunskaperna. Det är precis lika svårt som att

räkna med att någon läser det finstilta, i diverse avtal som de ingår. Nästa steg vore att

införa någon form av körkort för dessa typer av produkter, men det vore att dra det hela för

långt. Det skulle skapa ett stort missnöje bland de investerare som redan har stor kunskap

om produkterna och som redan är mitt uppe i sin handel. Det skulle mer likna ett

överförmyndarsamhälle där det inte går att räkna med att någon kan ta ansvar för sina egna

handlingar. Men återigen är det svårt att säga vad som är rätt eller fel och vad som är

tillräckligt, det är alltid något som kan diskuteras.

Empiri

45

Vilken kunskap anser du dig ha om Mini

Futures?

Tycker du att informationen du fick var tillräcklig innan du började handla med

instrumentet?

Figur 8. Enkätundersökning. Respondentens syn på passandebedömningens tillräcklighet.

5.4 Portföljuppbyggnad

Myhrberg anser att det är svårt att ange hur stor del av en investerares totala portfölj som

ska bestå av Mini Futures. Det beror helt och hållet på investerarens syfte med sina

investeringar. Likaså är tidshorisonten en viktig faktor för uppbyggnaden av en portfölj, det

gäller att fastställa om investeraren vill spara på lång eller kort sikt. Hävstångsinstrument i

allmänhet ska inte utgöra en större del av en portfölj, däremot att ha dem som en mindre

del kan vara fördelaktigt. Främst om det finns en stark marknadstro på en uppgång eller

nedgång kan det vara läge att snabbt gå in med ett sådant instrument. Den stora fördelen är

att man kan diversifiera sig mot exempelvis den amerikanska marknaden med deras index

Mycket god

6

5%

God

16 14%

Måttlig

30 26%

Dålig

40 34%

Har aldrig hört talas om

instrumentet 24 21%

Ja

33 28%

Nej

19 16%

Tog inte

del av den 20 17%

Figur 7. Enkätundersökning. Respondentens kunskap

om Mini Futures.

Empiri

46

och råvaror. Den avgörande faktorn som bestämmer portföljuppbyggnaden är framförallt

vilken riskprofil som väljs.

Augustsson menar att hävstångsinstrument i allmänhet kan användas som en extra krydda i

den traditionella aktieportföljen. Hävstång kan användas i en portfölj på många olika sätt

beroende på vilken avsikt man har med det, men det kan vara lämpligt för dem som är

intresserade av kortsiktiga såväl som långsiktiga investeringar. De kan även användas för

mindre kapitalkrävande hedging samt för att få exponering mot udda underliggande

tillgångar. Hedging eller hedge är ett finansuttryck som innebär att en investerare gör en

investering för att reducera risken för förluster i en annan investering.

Under de seminarier som Olsson håller brukar han förespråka att hävstångsinstrument kan

användas som en krydda i portföljen. 5-10 procent är en rimlig andel av den totala portföljen

som kan vara aktuell vid en speciell marknadssyn. Då går det att skapa överavkastning i

portföljen genom att snabbt köpa en Mini Future i en underliggande tillgång, som

investeraren tror på extra mycket. Det finns en strategi som heter cash extraction som

bygger på, att istället för att köpa exempelvis 2000 H&M aktier för 400 000 kr kan man köpa

warranter eller Mini Futures som har H&M som underliggande tillgång. Då går det att få

samma exponering mot marknaden med enbart en bråkdel av kapitalet. Det som är

beskrivet ovan är exempel på hur hävstångsinstrument används i rent spekulativt syfte. Ett

annat sätt för investeraren att använda Mini Futures i sin portfölj, är för att sänka risken,

genom så kallad portföljförsäkring. Om man tänker sig en investerare som exempelvis äger

en stor post av H&M aktier. Det har varit en hyfsad god kursutveckling de senaste åren, men

investeraren tror att den närmaste framtiden kommer se mindre bra ut. Då kan investeraren

köpa, exempelvis en Mini Short med ett visst lösenpris och en viss finansieringsnivå. Skulle

aktiekursen för H&M dyka, på grund av en dålig säsongrapport eller någon annan

kurspåverkande faktor, går för varje krona som aktierna tappar i värde positionen i Mini

Shorten upp motsvarande. Det medför, att under en viss nivå, kan investeraren bibehålla sitt

totala värde i portföljen. Den enda kostnad som uppstår är den för försäkringspremien,

bestående av priset för Mini shorten. Den totala vinstprofilen för denna position kommer att

visa exakt samma siffror som för en indexobligation. Nackdelen med en indexobligation är

att investeraren saknar koll på vad positionen kostar samt vilken marginal fondbolaget har.

Empiri

47

Genom att använda en Mini Future som hedging kan investeraren ha uppsikt över priserna i

realtid plus att investeraren har koll på vad positionen kostar, vilket medför ett väldigt

transparent sätt att försäkra en aktieportfölj.

Olsson anser att en aktieportfölj maximalt bör bestå av 10 procent hävstångsinstrument. I

dagsläget råder en råvaruboom på marknaden vilket kan medföra att en temporär

uppvikning av andelen hävstångsinstrument, kan vara skälig. Men det beror helt och hållet

på vilka riskpreferenser investeraren har.

“Till moster Greta skulle jag säga maximalt 5 procent bara för att ha en krydda. Har man

någon speciell marknadssyn kan man lägga en liten del av portföljen och få en

överavkastning.” – Olsson

Karlsson hävdar att en vanlig småsparare, med tanke på de risker som hävstångsinstrument

medför, inte bör ha en stor andel av dessa i sin portfölj.

Torpare berättar att både han personligen och Nordnet i allmänhet anser att

hävstångsinstrument är ett utmärkt komplement i en befintlig portfölj. Däremot tror han att

det inte finns någon som råder sina kunder att stoppa alla sina pengar i

hävstångsinstrument. Fördelarna med dem är att de binder ett litet kapital, samtidigt som

det går att kontrollera ett stort värde. De är också bra om en investerare vill säkra sin

portfölj genom hedging. Att använda Mini Futures som hedging istället för traditionella

warranter och optioner är ett utmärkt alternativ eftersom de har ett antal, annorlunda

underliggande tillgångar än den svenska optionsmarknaden erbjuder. Det finns råvaror,

utländska aktier, index och valutor. Den tämligen begränsade optionsmarknaden erbjuder ca

30-40 av de största aktierna samt OMX30, därmed erbjuder Mini Futures en större bredd,

vilket är fantastiskt bra.

”Det finns lika många ideala investeringar som det finns investerare.” – Torpare

Torpare menar att det är väldigt svårt att ange en specifik del av en investerares portfölj som

bör bestå av hävstångsinstrument.

Empiri

48

Laine berättar att investerare bör ha klart för sig hur dessa instrument fungerar och beter sig

i olika marknadslägen, innan de börjar handla med dem. Detta är viktigt för att kunna

använda dem på ett effektivt vis i en investeringsstrategi. Hävstångsinstrument kan

användas på flera olika sätt, beroende på vilken typ av produkt det är och vilken strategi

investeraren har. Mini Futures är ett bra exempel på ett hävstångsinstrument som inte

nödvändigtvis enbart behöver användas i kortsiktiga investeringar. Eftersom Mini Futures

inte har något slutdatum kan dessa mycket väl användas som investeringar även på längre

sikt utan att ständigt påverkas av rörliga kostnader. Med andra ord går det att inta en

aggressivare position, jämfört med en direktinvestering, i en underliggande tillgång både på

lång och på kort sikt. Eftersom det finns flera olika typer av hävstångsinstrument med olika

egenskaper anpassar dessa sig väl för användning i flera olika kundsegment. I princip går det

att bygga en portfölj helt och hållet av Mini Futures eftersom dessa erbjuds i många

underliggande tillgångar, både för långa och korta positioner, vilket ger möjligheten att

bygga en väl diversifierad portfölj. Mini Futures är också ett bra sätt att öka på

aggressiviteten i en redan existerande portfölj, enligt investerarens preferenser. Det finns

dock bättre hävstångsinstrument än Mini Futures som passar bättre som portföljförsäkring.

Problemet med Mini Futures i det ändamålet, är att de riskeras att bli utknockade i förtid,

det vill säga att de når stop-loss nivån och säljs av. Något som gör de till en mindre säker

hedge.

Vilka typer av hävstångsinstrument har du handlat med?

Eftersom det går att välja fler än ett alternativ kan procentsatsen överstiga 100 %.

Figur 9. Enkätundersökning, typer av hävstångsinstrument som respondenterna handlat med.

Bull- &

Bearcertifikat 31 53%

Warranter

22 37%

Turbowarranter

12 20%

CFD:s

15 25%

Mini Futures

19 32%

Annat

7 12%

Empiri

49

5.5 Marknadsföring

Enligt Myhrberg marknadsför RBS framförallt Mini Futures genom olika seminarier. Det är

viktigt att synas i de forum där förståelse finns för denna typ av produkt. I dagsläget ligger

RBS marknadsföring på en balanserad nivå, då hävstångsinstrument är en väldigt nischad

produkt. De försöker rikta in marknadsföringen mot de personer som kan tänkas handla med

produkten.

“Det är ingen idé att marknadsföra Mini Futures för hela svenska folket. Det är som att

försöka sälja sportbilar till pensionärer.” – Myhrberg

Augustsson berättar att Nordea marknadsför sina hävstångsinstrument genom att synas

med banners på stora derivatsidor.

Olsson berättar att Commerzbank marknadsför hävstångsinstrument genom att vara ute på

seminarieturné, de skriver artiklar och träffar investerare från sina stora mäklare. Det är

viktigt att synas på alla sätt och vis och deras broschyrer och hemsidan är verktyg som

används flitigt för att marknadsföra och även utbilda investerare i produkterna. Det är svårt

att avgöra om den marknadsföringen som finns i dagsläget i tillräckligt. Olsson skulle gärna

vilja vara ute mer och prata med investerare men samtidigt har han dagliga arbetsuppgifter

som måste skötas.

Enligt Laine marknadsför Citigroup sina hävstångsinstrument genom att medverka på bland

annat utbildningsseminarier med NDX, samt att synas i annonsbilagor. De har även

genomfört så kallade Free-trade kampanjer med mäklare, där kunderna erbjuds möjlighet

att handla dessa produkter courtagefritt. De har inte utarbetat någon speciell strategi

gällande marknadsföringen av deras Mini Futures men samtidigt finns det ett klart

kundsegment som de vill nå med dessa produkter. Eftersom Mini Futures är ett bra

alternativ till direkta investeringar i aktier vore det bra att kunna skapa ett intresse så att

aktiesparare skulle överväga Mini Futures som ett alternativ till de traditionella

investeringarna.

Empiri

50

5.6 Framtid och utveckling

Myhrberg menar att om Sverige jämför med de mer utvecklade marknaderna i Europa som

Tyskland, Holland, Italien och Schweiz är handeln med hävstångsinstrument större där. Om

Sverige blir mer likt resten av Europa kommer marknaden även här utvecklas positivt i

liknande riktning.

Enligt Augustsson ser framtiden ljus ut då allt fler investerare har en djupare kunskap och

förståelse för dessa instrument. Men utvecklingen hänger såklart ihop med det tidigare

nämnda konjunkturläget och marknadssentimentet. Utvecklingen i år samt andra halvan av

2010 har gått mot mindre komplexa produkter med konstant hävstång.

Olsson är övertygad om att marknaden för hävstångsinstrument kommer fortsätta

expandera. Främst för att det kommer nya intressanta underliggande tillgångar men också

för att det kommer att introduceras nya produkter framöver. Sedan Mini Futures

introducerades har andra instrument minskat i omsättning. Ett exempel är turbowarranter

som har tappat mot Mini Futures. Commerzbank har länge varit ledande på turbowarranter

och det finns en daglig omsättning som är värd att behålla, däremot kommer den troligtvis

inte att öka med tanke på de nya intressanta instrument som numera också finns på

marknaden.

”Nu har vi en råvaruboom, för tio år sedan var den en IT-boom och i samband med dessa

kommer det alltid nya passande instrument.” – Olsson

Karlsson förklarar att det alltid har funnits trender inom instrumenthandeln. Det kommer

hela tiden nya instrument, en del försvinner och andra blir kvar. Han tror att den yngre

generationen i större utsträckning är ute efter att tjäna snabba pengar än att spara

långsiktigt.

Torpare hävdar att handeln med Mini Futures är en relativt ung marknad som har gått från

väldigt låga nivåer, sedan de introducerades 2008, till att i stort sett exploderat.

Utvecklingen har inte gått lika snabbt som för exempelvis Bull- och Bearcertifikat som vuxit

fram under ungefär samma period. Däremot har standardiserade derivat under den här

Empiri

51

perioden gått tillbaka. Handeln med warranter har stannat av och handeln med

turbowarranter har backat i omsättning, troligtvis har detta skett till förmån för Mini

Futures. Om det är nya investerare som funnit ett nytt enkelt sätt att få hävstång eller om

det är investerare som tidigare handlat med warranter och turbowarranter som gått över till

handel med Mini Futures, är dock väldigt svårt att avgöra.

Torpare menar att det finns en del saker som måste tas hänsyn till vid en undersökning av

hävstångsinstruments fortsatta utveckling på den svenska marknaden. En viktig faktor är

noteringskostnaderna, som tidigare bestämdes av gamla värdepapperscentralen, vilka

begränsade emittenterna att släppa så många produkter som de kanske önskade. Det är

någonting som har förändrats över tiden och det är numera inte ett lika stort problem då

priserna har blivit lite lägre. Något som har bidragit till en ökad produktmängd på

marknaden. Fler produkter i sig kommer att öka antalet avslut eftersom det är större chans

att varje investerare hittar den typ av produkt som passar just dennes behov. Däremot tror

Torpare att den kraftiga utveckling som pågått sedan 2008 kommer att avta. På sikt uppstår

det en mättnad på marknaden när nya produkter i sig slutar att driva nya affärer.

”Just hävstångsinstrument ska inte ha för stor omsättning eftersom det inte ska vara en för

stor del av investerarens portfölj.” – Torpare

Torpare tror att de investerare som idag redan handlar med hävstångsinstrument troligtvis

inte kommer att handla mer med dessa. Det handlar snarare om att finna nya kunder till det

segmentet. Det skulle kunna vara kunder som har behovet utan att ha hitta till produkterna

eller de som har behovet utan att veta om det. Den processen kommer att gå långsammare

under en period samtidigt som en tydlig förstärkning av det här segmentets livskraft i Sverige

kommer ske. Men det är osannolikt att den utveckling som varit de senaste åren kommer

vara lika stark de kommande två till tre åren. I och med att Torpare också arbetar på nordisk

basis går det att se vissa trender. Bland annat börjar den utvecklingen som varit i Sverige att

ta fart i Finland, vilket också kommer följa i Norge och på sikt även i Danmark.

Laine tror att det finns stor tillväxtpotential för Mini Futures och att Citigroup sett en positiv

utveckling på marknaden. Trots detta är Mini Futures fortfarande en relativt ny produkttyp i

Sverige och har ännu inte etablerat sig bland alla investerare. De tror dock att utvecklingen

kommer vara positiv även i framtiden och att Mini Futures på allvar kan konkurrera med

Empiri

52

traditionella investeringsalternativ på sikt. Marknaden för hävstångsinstrument kommer

sannolikt fortsätta växa i samband med att dessa produkter blir allt vanligare även för

traditionella aktiesparare. Emittenterna bör också se till att utveckla produkter som uppfyller

den allt mera diversifierade kundgruppens behov. Den största delen av den framtida

tillväxten kommer ske genom att nya investerare börjar handla med hävstångsinstrument.

Volymökningen som tillkommer från redan existerande kunders handel kommer endast

utgöra en bråkdel av tillväxten. Många av dessa produkter kommer från början från Tyskland

där de också är både enklare och billigare att lansera produkter. I Sverige ser

kostnadsstrukturen helt annorlunda ut, främst beroende på Euroclear Sweden, gamla

värdepapperscentralen, vars prismodell inte utvecklats särskilt mycket de senaste tio åren.

Utöver deras kostnader tillkommer kostnaden för att lansera på börs. I slutändan kan det bli

väldigt höga priser om de ska kunna tillgodose alla investerares olika behov. Om de ska

släppa exempelvis Mini Futures med Ericssonaktien som underliggande tillgång, kanske de

måste släppa tio olika varianter, eftersom det finns tio olika investerare, som alla har olika

krav och önskemål på just den Mini som de kan tänkas köpa. I slutändan blir det väldigt höga

kostnader för emittenten på grund av prisbilden i Sverige. Det borde vara mer likt Tyskland

där manuella steg i lanseringsprocesserna helt saknas vilket underlättar mycket. Detta kan

vara en anledning till att majoriteten av de svenska storbankerna ställer sig avvaktande till

att lansera egna Mini Futures. Men desto populärare en produkt är och med ökad

omsättning på marknaden skapas också en nyfikenhet från övriga emittenter som med

största sannolikhet även kommer att påverka dem att emittera egna. Det är troligt att flera

av de svenska storbankerna inom en framtid kommer att lansera liknande produkter och

instrument.

Fransson tror att marknaden för hävstångsinstrument kommer växa ytterligare. Det kommer

komma fler och nya investerare. Det bidrar till att fler emittenter blir intresserade av

marknaden vilket också leder till fler investeringsalternativ. Produktmässigt kommer det

troligtvis också att utvecklas, men inte i lika hög grad. Det finns redan idag ett ganska stort

utbud av olika typer av hävstångsinstrument men det är inte omöjligt att nya

produktinnovationer dyker upp på marknaden.

Empiri

53

Skulle du kunna tänka dig att handla med Mini Futures?

Skulle det vara mer troligt att du börjar handla med Mini Futures om din privata bank erbjudit dem?

Ja

28 24%

Ja om jag hade

djupare kunskap 75 64%

Nej

12 10%

Ja

45 38%

Nej

52 44%

Min bank erbjuder

dem redan 20 17%

Min bank erbjuder

dem redan [17]

Figur 10. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures.

Figur 11. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures via privat bank.

Ja om jag hade

djupare kunskap

[75]

Analys

54

6. Analys

I detta kapitel diskuterar och tolkar vi insamlad kvantitativ och kvalitativ data. Med

stöd i presenterad teoretisk referensram analyserar vi huruvida Mini Futures är en

produkt aktuell för den svenska småspararen och hur dess framtid kan se ut på den

svenska marknaden.

6.1 Möjlighet och Risk

Riskerna med att blanda in belåning i sitt sparande beskrivs av Karlsson (2008) som höga.

Samtliga informanter är överens om att hävstångsinstrument är en riskfylld produkt som inte

bör användas av vem som helst. Augustsson menar att det är viktigt att en investerare läser

på om hur produkten fungerar samt förstår riskerna med den. Vidare menar Augustsson att

en person som inte förstår riskerna inte ska handla med produkten. Detta håller vi med om,

samtidigt anser vi även att en investerare bör ha en grundläggande marknadsuppfattning

innan den ge sig in i handeln med hävstångsinstrument. Det går också att ställa sig frågande

till, om en person som inte har en grundläggande marknadssyn, ska handla någonting på

börsen överhuvudtaget. Riskerna att förlora pengar kan fortfarande vara stora även med

traditionell fond- och aktiehandel.

Olsson förklarar att det krävs en klar marknadssyn för att förstå vad det är som driver

kurserna. Han menar att det finns en del personer som tror att hävstångsinstrumenten lever

sitt egna lilla liv, att de kan förändras i värde utan någon yttre påverkan. Men eftersom det

är ett derivat som har en underliggande tillgång som styr utvecklingen, gäller det att ha god

koll på hur börsen och marknaden fungerar. Vi anser att de som har en god insyn i hur

börsen fungerar samt har en stark marknadstro med fördel även kan inleda handel med Mini

Futures. Om det finns en stark tro på en uppgång i exempelvis en aktie, kan det istället vara

ett bra alternativ att köpa ett Mini Future med samma underliggande. Det ger investeraren

möjlighet att få en hög avkastning med ett begränsat kapital.

Karlsson (2008) menar att risk och chans alltid hänger ihop. Det anser vi blir tydligt genom

att belåningsdelen av en Mini Future gör att kursrörelserna snabbt kan bli väldigt stora.

Analys

55

Risken med belåningen är direkt kopplat till möjligheterna. Hävstången är beroende av hur

stor finansieringsnivån är på Mini Futuren. Med en stor hävstång är riskerna och därmed

möjligheterna större än med en liten hävstång. Hur stor hävstång, om någon alls, som var

och en bör välja anser vi beror helt på hur riskbenägen den personen är. I och med att det

går att förlora hela det insatta kapitalet, även vid mindre markandsdippar, gör det Mini

Future till en högriskprodukt. Både Olsson och Myhrberg berättar att de inte kan

rekommendera någon som inte har pengar att förlora att handla med hävstångsinstrument.

Flera av våra informanter hävdar även att hävstångsinstrument faktiskt kan användas för att

minska risken. Främst genom att använda dem som portföljförsäkring eller hedge. Det råder

delade meningar om Mini Futures lämplighet som hedge. Laine menar att det inte är

lämpligt, då den inbyggda stop-loss funktionen kan medföra problem. Olsson tycker däremot

att det visst går att använda dem i det syftet. Som vi ser det kan Mini Futures användas som

hedge. Det finns dock ett ”worst case scenario” där en dubbelt negativ effekt kan uppstå.

Exempelvis om en tillfällig kursförändring medför att den inbyggda stop-loss funktionen

löses ut, följt av att marknaden byter riktning och den tänkta funktionen, att använda Mini

Futuren som hedge, därmed uteblir. Dock är sannolikheten för detta inte särskilt hög om en

investerare vars avsikt är att använda dem som portföljförsäkring, konsekvent undviker Mini

Futures med hög hävstång.

Karlsson (2008) beskriver marknadsrisken som en risk som är svår att undvika exponering

mot. Om en bransch eller marknad i helhet går dåligt är det svårt att ta hänsyn till enskilda

bolags prestationer, då de i regel påverkas negativt av det som händer i branschen eller på

marknaden. Om det visar sig att det går dåligt på en marknad kan en åtgärd för att minska

denna risk, vara att köpa aktier på andra marknader. Vi finner att då många Mini Futures

använder utländska aktieindex som underliggande tillgång anser vi att investerare har en

möjlighet att på ett enkelt sätt sprida riskerna på andra marknader. Vi anser även att den

möjlighet som Mini Future erbjuder genom att kunna exponera sig mot andra tillgångsslag

än bara aktier innebär ytterligare möjlighet till diversifiering.

En stor fördel som vi ser med Mini Futures är att det är enkelt att gå kort i marknaden vid en

negativ marknadssyn. De kan användas rent spekulativ då investeraren har en negativ

marknadstro i en underliggande tillgång. Exempelvis kan investeraren då även tjäna pengar

Analys

56

under lågkonjunktur eller då råvarupriserna sjunker. Augustsson berättar att det troligen

gick fantastiskt bra för de investerare som gick kort under finanskrisen.

Vi anser att Mini Futures är en stor möjlighet för investerare att enkelt köpa en transparent

produkt med exponering mot ett flertal andra underliggande tillgångar. Många av de

underliggande tillgångarna hade varit mycket svåra och dyra att handla med direkt,

exempelvis råvaror och valutor. Med Mini Futures som färdig paketerad produkt blir det

väldigt enkelt för investerare att få en exponering även mot dessa tillgångar.

Även om belåning är en riskabel företeelse har en investerare, enligt Karlsson, den största

chansen att bli miljonär genom att använda sig av det. Enligt våra informanter är marknaden

för Mini Futures stor. Även vår enkät visar att det finns ett stort intresse och att många

känner till och redan har handlat med Mini Futures. Vi ser det som positivt att marknaden

kan tillgodose dessa behov. Då alternativet hade varit att de hade behövt belåna sig på

traditionellt vis genom ett värdepapperslån, som enligt Torpare har en högre ränta, anser vi

att det inte är konstigt att en enkel produkt som Mini Futures har utvecklats.

Vi delar informanternas syn på ett ökat behov av enkla produkter där investerarna redan

från början är medvetna om hur mycket de satsar, vad de kan förlora vid värsta tänkbara

utfall samt hur mycket de faktiskt kan tjäna vid en påverkan på den underliggande tillgången.

Att använda Mini Futures i rent spekulativt syfte ser vi självklart som riskabelt ur den

synpunkten att hela det investerade kapitalet kan gå förlorat. Men om en investerare ser en

stor möjlighet i en aktie, som likväl kan medföra stora förluster, vore det kanske lämpligt att

istället använda en Mini Future. Genom att ha en Mini Future med samma aktie som

underliggande tillgång går det att få samma exponering mot marknaden utan att ha

investerat ett lika stort kapital. Vi tycker därmed att man på sätt och vis även har minskat

risken genom att använda Mini Futures.

Vi anser att även om rörelserna är mindre i de underliggande tillgångarna är det inget som

säger att även de inte kan råka ut för stora svängningar. Under finanskrisen utsattes

majoriteten av de aktier som i allmän mening ses som relativ trygga, för väldigt stora

påfrestningar. Fördelen med aktien är att den inte löses ut vid en tillfällig marknadsdipp.

Men och andra sidan tendera många investerare att hålla kvar vid sina akter i hopp om att

de ska gå upp, även om marknadsnedgången inte bara är tillfällig. Enligt Elvin (2004) beror

Analys

57

det ofta på att många investerare har för dålig självkännedom och att de känner stress när

aktiemarknaden går ned. Detta minskar deras förmåga att fatta rationella beslut. Karlsson

(2008) menar att det finns många fällor som investerare tenderar att gå i. Ofta är

investerarens största fiende sina egna känslor. Det är svårt att erkänna för sig själv att man

gjort en dålig investering, vilket leder till att man behåller den, istället för att sälja av i tid och

därmed begränsa förlusten.

Av den enkla anledningen tror vi att den inbyggda stop-loss funktionen i Mini Futures mer

konsekvent kan skydda en investerare som vill ha stor exponering men samtidigt vill veta

exakt hur stor del av kapital som riskerar att gå förlorat. Karlsson (2008) hävdar att

svårigheterna med att sätta stoppar är att de kan komma att justeras av investeraren ju

närmare kursen närmar sig den nivån. Vi anser att Mini Futures är en bra produkt i det

avseendet att de inbyggda stop–loss nivåerna inte är manuellt påverkbara och kan därmed

konsekvent vara ett verktyg som förhindrar större förluster. Om vi ser på traditionell

belåning för handel med aktier finns risken att aktierna blir värdelösa och investeraren blir

skyldig mer än den egna investeringen.

6.2 Hävstång i portföljen

Vid uppbyggandet av en aktieportfölj påpekar Markowitz (1952), Gyllenram och Ugrina

(2010) vikten av att diversifiera sig. Myhrberg och Augustsson bekräftar att även Mini

Futures kan användas för diversifiering. Vi tycker det finns klara fördelar med att använda

Mini Future som ett komplement till aktier. Vi anser att möjligheten till exponering mot flera

underliggande tillgångar ger en chans att diversifiera sin portfölj i större utsträckning än vad

som varit möjligt med enbart aktier. Istället för att som Karlsson (2008) förespråkar att

sprida riskerna bland olika företag kan man sprida dem ytterligare genom att exempelvis

handla i råvaror och valutor. Även om diversifiering mellan aktier inom olika branscher

minskar risken för stora förluster då olika branscher går olika bra under olika perioder så

innebär exponeringen mot andra underliggande tillgångar ytterligare riskspridning.

Jonnerhag (2011) förklarar hur investerarklockan visar vad som händer i konjunkturcykelns

olika faser och genom att positionera sig rätt på klockan så vet investeraren även hur den

ska förhålla sig till olika tillgångsslag. Vi har utformat en egen modell som är en modifiering

Analys

58

av investeringsklockan. Den visar hur hävstångsinstrument kan användas för öka

investerarens avkastning. Genom att gå lång eller kort i olika underliggande tillgångar

beroende på var i konjunkturcykeln vi befinner oss kan investeraren positionera sig rätt

oavsett i vilken konjunktur marknaden befinner sig.

Under de perioder då aktiemarknaden går ner tror vi att investerare traditionellt sett har

försökt minimera förlusterna genom mindre konjunkturkänsliga aktier eller som bäst göra

små vinster genom räntan på ett vanligt bankkonto. Genom att investera efter

Positioneringsklockan ges investeraren chans att under längre perioder av en

konjunkturcykel ligga i fördelaktiga positioner.

Figur 12. Positioneringsklockan. (Egen modell)

Rätt positionerad spelar det ingen roll för investeraren om kursutvecklingen i den

underliggande tillgången är positiv eller negativ. För en rätt positionerad investerare är det

viktiga att kursen förändras och inte åt vilket håll.

Analys

59

Precis som Karlsson (2008) påpekar samt som alla våra informanter är överens om, finns det

inget absolut rätt eller fel gällande portföljuppbyggnad, det handlar helt om den enskilda

spararens preferenser. Gyllenram och Ugrina (2010) håller med om detta och förklara att

investerarens tidshorisont, riskaversion och likviditetsbehov kan vara faktorer som påverkar

portföljens uppbyggnad. Vi tycker valmöjligheten det innebär att kunna välja Mini Futures

med olika stor hävstång ger större möjlighet att skapa en individuell portfölj baserad på den

enskildes riskbenägenhet. Om investeraren önskar att öka sin risk och därmed sin chans till

högre avkastning, erbjuder Mini Futures den möjligheten. Om investeraren istället vill

minska risken kan detta göras genom att välja en Mini Future med liten hävstång och en

underliggande tillgång som skiljer sig från resten av portföljen. Vi anser att genom det stora

utbudet på underliggande tillgångar och olika storlekar på hävstången ger Mini Futures

större valmöjlighet och därmed bättre chanser att anpassa portföljen för den enskilde

individen.

Myhrberg berättar att den tidshorisont som investeraren har, också är avgörande för hur

dess portfölj bör se ut. En del föredrar långsiktiga investeringar där små tillfälliga nedgångar

inte spelar någon roll medan andra är ute efter snabba klipp. Då Mini Futures består av en

lånedel som man betalar ränta för, anser vi att dessa i regel inte lämpliga för allt för

långsiktiga investeringar. Främst på grund av att räntan på sikt äter upp avkastningen. Det

skulle vara möjligt dock, om den underliggande tillgången har en stadig utveckling vilket

även på sikt skulle kompensera för den ökade räntekostnaden. Det ser vi dock inte som

särskilt troligt. På marknaden förekommer dessutom naturliga dippar vilka relativt snabbt

kan eliminera en längre tids positiva utveckling.

Vi anser att det råder en ganska enig bild bland våra informanter om hur stor del av

portföljen som bör utgöras av hävstångsinstrument. Torpare hävdar att hävstångsinstrument

bör utgöra ett komplement i den befintliga portföljen samtidigt tror han inte ens att de som

ger ut instrumenten rekommenderar att en allt för stor del av portföljen bör bestå av Mini

Futures. Det bör snarare användas som en krydda för att öka portföljens avkastning, vilket

bekräftas av samtliga informanter. De flesta av dem anser att hävstångsinstrument bör

utgöra ungefär 10-15 procent av en portfölj. Vi anser att det är en rimlig nivå för många

Analys

60

investerare men vill även påpeka att det kan finnas stora variationer mellan olika investerare

i vad som är en lagom nivå.

Då Mini Futures bör användas på kortare sikt och i regel innebär större risk kräver det mer av

investeraren. Till skillnad från ett sparande i exempelvis aktier eller fonder krävs större

engagemang, intresse och kunskap. De kraftiga kursrörelserna som hävstången medför gör

att det på kort tid kan hända väldigt mycket. För att ha så stora chanser som möjligt att

lyckas med sin handel bör därför investeraren vara mer aktiv och hålla sig uppdaterad om

sina investeringar. Genom Mini Futures får investeraren möjlighet att handla med tillgångar

som annars hade varit både svåra och dyra att handla med. Men handel i fler underliggande

tillgångar kan även kräva mer i form av kunskap.

6.3 Kunskap och Marknadsföring

Oxenstierna (2008) förklarar att det i Lagen om värdepappersmarknaden framgår att

investerare som vill handla med derivat och hävstångsinstrument måste skriva på ett avtal

för att få göra det. Huruvida den passandebedömning som en investerar måste genomföra,

är tillräcklig eller ej råder delade meningar om bland våra informanter. Många av dem anser

sig ha för lite kunskap om den för att uttala sig. I egenskap av emittenter ligger inte ansvaret

hos dem utan direkt hos banken eller den mäklare som har den direkta kontakten med

kunden. Då Nordnet i och med sin handelsplats har direkt kontakt med sina kunder måste de

ta in dessa avtalsgodkännanden. Torpare tycker att det är bra att det finns men att det alltid

går att diskutera om det kan utökas. Laine menar att det är ett första steg som gör

investeraren uppmärksam om att detta är en produkt som man bör vara försiktig med. Även

om det egentligen bara är att klicka i en knapp och godkänna måste gränsen dras

någonstans. Laine menar att införa ytterligare kontroller skulle mer likna ett

överförmyndarsamhälle vilket skulle kunna påverka redan insatta investerare negativt.

Vi har en uppfattning om att den i dagens utförande är alldeles för lätt att ta sig förbi. I vår

enkätundersökning där vi ställde frågan om respondenterna tyckte att den information som

gavs innan de började handla med hävstångsinstrument var tillräcklig tycker över hälften att

den inte var tillräcklig eller så hade de inte tagit del av den. Det tolkar vi som att det finns

Analys

61

många investerare som handlar med hävstångsinstrument utan att egentligen ha förstått

produkten. Vi tror att genom att införa ett kortare kunskapstest tvingas investeraren först

att läsa igenom den information som ges. Förhoppningsvis faller redan då de minst lämpade

personerna bort medan övriga som faktiskt är beredda att förstå produkterna fullt ut, blir

dem som tar sig tid att gå igenom materialet. Något som i slutändan förhoppningsvis ökar

förutsättningarna för att fatta kloka investeringsbeslut.

De allra flesta emittenterna väljer att marknadsföra sig med banners på derivatwebbsidor

eller genom att hålla föreläsningar och utbildningar. På så sätt når de direkt ut till en

målgrupp som är intresserad och i större utsträckning kunniga om hävstångsinstrument.

Majoriteten av våra informanter anser att deras marknadsföring är tillräckliga i dagsläget.

Olsson medger att han skulle vilja lägga ner mer tid på att vara ute och föreläsa bland

investerare, men att det då skulle krocka med hans dagliga arbetsuppgifter. Vi ställer oss

frågande till om emittenternas marknadsföring verkligen är tillräcklig. Resultatet från vår

enkätundersökning visar att 37 procent av de tillfrågade respondenterna någon gång har

handlat med Mini Futures. En siffra som vi tror skulle kunna bli betydligt högre. Då 24

procent av de tillfrågade kan tänka sig att handla med Mini Futures, och hela 64 procent

skulle kunna tänka sig det om de bara hade djupare kunskap. Här ser vi ett stort behov hos

emittenter att fokusera mer på sin marknadsföring och utbildning. Hade även storbankerna

emitterat och marknadsfört Mini Futures tror vi att kunskaperna och därmed instrumentets

marknad hade ökat avsevärt.

6.4 Förutsättningar för emittenternas val

En faktor som både tas upp av informanterna från de utländska bankerna och av Torpare på

Nordnet till varför de tror att de svenska storbankerna valt att inte emittera Mini Futures är

de höga avgifterna för att emittera nya instrument i Sverige. Emittenterna får betala en

avgift för varje Mini Future de väljer att lansera. För att kunderna ska kunna välja på flera

olika stora hävstänger blir det väldigt många instrument som emitteras. Enligt Lane på

Citigroup är det betydligt enklare och billigare i Tyskland där han jobbar. Torpare tar även

han upp problematiken med de höga avgifterna men ser en trend på att det blir billigare. Vi

tror att det kan vara så att de svenska storbankerna är rädda för att lansera Mini Futures då

Analys

62

det för att kunna erbjuda ett brett utbud skulle bli väldigt dyrt. De kanske är avvaktande för

att undersöka populariteten?

I enkätundersökningen visade det sig att det populäraste hävstångsinstrumentet var Bull-

och Bearcertifikaten. Av de svarande hade hela 53 procent handlat med Bull- och

Bearcertifikat och gentemot 37 procent som hade handlat med Mini Futures. Torpare

förklarar att när det kommer till den typen av certifikat ligger Sverige väldigt långt fram

samtidigt som vi ligger efter när det kommer till Mini Futures. Vi tror att Bull- och

Bearcertifikatens popularitet i Sverige beror på att de svenska storbankerna ger ut dessa.

Anledningen till att de valt att ge ut och marknadsföra dessa och inte Mini Futures tror vi

beror på kostnaden. Banken behöver inte ge ut i närheten lika många Bull- och Bearcertifikat

som de skulle behöva ge ut Mini Futures. De slipper därmed de stora kostnaderna som det

innebär att emittera instrument i Sverige.

Vi tror att istället för att ge ut Mini Futures avvaktar de för att se om deras konkurrenter

lyckas få någon lönsamhet i handeln med Mini Futures. Augustsson på Nordea talar om att

de ger konkurrenterna ”first hand advantage” vilket innebär att de medvetet låter dem få ett

försprång på marknaden för att om några år kunna ta lärdom av de misstag, om några, som

det finns stor risk för på en ny marknad.

Den svenska lagen om finansiell rådgivning innebär att alla som jobbar med finansiell

rådgivning till konsumenter skall ha tillräcklig kompetens. Om näringsidkaren skulle

uppsåtligen eller av oaktsamhet ge ett felaktigt råd som orsakar ren förmögenhetsskada har

konsumenten rätt till skadestånd. För de svenska storbankerna som har en utbredd

rådgivningsverksamhet tror vi det finns en rädsla för nya hävstångsinstrument då risken är

större att en rådgivare ger råd som kan leda till skadestånd.

6.5 Framtid och utveckling

Enligt Parment (2008) sägs Generation Y vilja leva i nuet och inte vilja spara inför framtiden,

de har ett mer kortsiktigt kapitalistiskt tänkande. De gillar att ha stora valmöjligheter och har

en avslappnad syn på belåning. Huntley (2006) menar att de är slösare snarare än sparare

och att de är bekväma med diverse kreditkortslån och andra korta skulder. Karlsson tror att

Analys

63

de kan vara så att den yngre generationen är mindre intresserade av att spara långsiktigt. Vi

tror också att de yngre generationerna i regel har en kortare tidshorisont för sitt sparande.

Den stora valmöjlighet som Mini Futures innebär borde också vara något som tilltalar dem.

Att använda belåning för att snabbare tjänar pengar är mer accepterat än det tidigare varit.

Vi har en förställning om att Generation Y är vana vid att saker och ting ska ske direkt. Som

Parment (2008) beskriver unga ute på arbetsplatser, vill de ha respons på direkten. De vill ha

feedback på allt de presterar och de ser helst att feedbacken sker i realtid. Vi tror även att de

som investerare vill få snabbare respons på sina placeringar vilket göra att Mini Futures och

liknande produkter på sikt kommer ha en ännu större genomslagskraft på den svenska

marknaden.

I och med att Generation Y och troligtvis även efterföljande generation kommer vara vana

med att saker och ting ska ske omedelbart, tror vi att det långsiktiga traditionella aktie- och

fondsparandet kommer få en mindre betydande roll i framtiden. Istället kommer viljan av att

göra snabba klipp öka och därmed även de produkter som tillgodoser detta. Vår

enkätundersökning är något som bekräftar det. Eftersom medlemmarna i Unga Aktiesparare

består utav människor i åldern 16-29, tycker vi att de ger en bra bild av vad vi kan förvänta

oss av Generation Y. Deras kunskaper och erfarenheter som återspeglas i vår

enkätundersökning ger en god fingervisning över att investerarna i de åldrarna har ett

intresse av hävstångsinstrument. 49 procent har någon gång handlat med ett

hävstångsinstrument och majoriteten av dem har en positiv eller blandad inställning till dem.

Hela 64 procent skulle kunna tänka sig att handla med Mini Futures, bara de hade djupare

kunskap om produkten.

Som vi ser det speglar Generation Y en ny typ av investerare som på sikt kommer ställa helt

andra krav på marknaden i fråga om, transparens och enkelhet. Det ska gå fort att sätta sig

in i produkterna och de ska gå fort att kunna få avkastning.

Slutsats

64

7. Slutsats

Detta avslutande kapitel syftar till att besvara forskningsfrågorna i form av slutsatser från

analyskapitlet. Efter slutsatserna framförs kritik om forskningens genomförande följt av

förlag till vidare forskning.

7.1 Slutsatser

Vi har kommit fram till att Mini Futures kan vara ett bra komplement till ett traditionellt

sparande. Inte minst för att kunna tjäna pengar även när aktiemarknaden går dåligt. Att

kunna handla med hävstång i flera underliggande tillgångar samt tjäna på både upp- och

nedgång innebär stora möjligheter om det används rätt.

Positioneringsklockan visar tydligt hur man genom att positionera sig rätt i

hävstångsinstrument kan tjäna pengar oavsett var i en konjunkturcykel man befinner sig.

Mini Futures är inte lämpliga för alla småsparare. Om investeraren saknar någon av följande

faktorer bör de avstå från att handla med Mini Futures:

Intresse av sitt sparande.

Kunskap om marknaden, Mini Futures och riskerna kopplade till instrumentet.

Tid att hålla sig uppdaterad.

Kapital som den har råd att förlora.

En klar marknadstro.

Storleken på investerarens sparande och hur riskbenägen den är ser vi inte som lika viktiga

faktorer. För även om Mini Futures ses som en riskabel produkt anser vi att med rätt

kunskap kan de användas för att minska risken i en portfölj. Vi vill inte se Mini Futures som

ett enbart riskabelt instrument utan snarare som ett strategiskt verktyg.

Det finns ingen generell andel av en portfölj som vi anser bör bestå av Mini Futures utan det

är ett beslut som måste fattas individuellt. Mini Futures ger spararen en större möjlighet att

Slutsats

65

individualisera sin portfölj vilket kommer bli allt viktigare när investerare från Generation Y

ska skapa sina portföljer. Vi tror även framtidens investerare i större utsträckning kommer

vara intresserade av snabba klipp snarare än en långsiktig värdeökning. Detta kommer öka

efterfrågan ytterligare på den typen av instrument.

Vi ser det som högst troligt att fler av de svenska storbankerna kommer ge ut Mini Futures

inom de närmaste åren om marknaden fortsätter växa och emitteringskostnaderna

fortsätter sjunka. Detta skulle få både utbudet och marknadsföringen att öka vilket i sin tur

kommer innebära en större kännedom och kunskap om Mini Futures. Med en större

tillgänglighet, kännedom och kunskap ser vi potentialen för Mini Futures att bli ett självklart

alternativ för svenska småsparare i framtiden.

7.2 Studiens förbehåll

Vi är medvetna att det inom värdepappersområdet används en stor mängd ord som kan

verka invecklade och svåra för läsare som inte har något intresse eller kunskap inom den

delen av ekonomi. Skillnaden mellan läsare som helt saknar kunskap och läsare som har god

kunskap kan vara stor och vi har därför lagt oss på en nivå som vi tycker är rimlig för ett

arbete på kandidat-nivå. Vi är medvetna att den medelväg vi valt när det kommer till att

förklara de vanligt förekommande termer för en helt okunnig fortfarande kan verka svår

samtidigt som den för en läsare med god kunskap kan verka för basal.

Även under ämnesbeskrivningen har vi valt en medelväg som vi vet kan kritiseras för att vara

antingen för svårförståelig eller alltför komprimerad och förenklad.

Eftersom teorin inom studiens område var begränsad har vi fått använda oss av teori som vi

ansett vara viktiga generellt vid sparande. Vi är medvetna att det finns olika åsikter om vad

som är relevanta teorier gällande investeringar.

Då majoriteten av våra informanter jobbar med Mini Futures kan de anses ge en positivt

vinklad bild. Även om vi även har informanter som är kritiska till Mini Futures, är vi

medvetna om att lejonparten har ett egenintresse av att ge en positiv syn av instrumentet.

Slutsats

66

Vi anser dock att detta varit nödvändigt för att få fram informanter med tillräckligt god

kunskap om Mini Futures.

Då flera av de svenska storbankerna valt att inte svara på några frågor som rör Mini Futures

kan det anses som svårt att dra någon slutsats om varför de valt att inte emittera dessa. Vi

anser ändå att vi genom våra informanter fått en bra bild över de svårigheter som finns på

den svenska marknaden.

7.3 Förslag på fortsatta studier

Då vi anser att det finns en stor avsaknad om forskningen inom det specifika området

uppmanar vi till mer forskning om hävstångsinstrument och då främst på den svenska

marknaden.

Under vår studie har vi undersökt de hävstångsinstrument som finns idag och sett hur

utvecklingen av dessa gått framåt. Det har gjort att vi ställt oss frågan om det går att göra

instrumenten ännu mer transparanta och användarvänliga. Vi tycker därför att det vore

intressant med forskning om hur framtidens instrument kan komma att se ut.

En annan aspekt vore att undersöka och jämföra utvecklingen över tid mellan småsparare

som använder sig av hävstångsinstrument och de som inte gör det.

I vår positioneringsklocka har vi bara valt att ha med positioner i råvaror, aktier och

statsobligationer. Det hade varit intressant att utveckla modellen ytterligare och försöka

applicera hur aktier i olika branscher utvecklas i en konjunkturcykel.

I

Källförteckning

Litteratur

Bodie, Z. Merton, R. (2000). Finance. Upper Saddle River, NJ, USA: Prentice-Hall, Inc.

Bryman, A. Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder, uppl. 1:2. Spanien: Liber AB.

Elvin, M. (2004). Financial Risk Taking: An Introduction to the Psychology of Trading and Behavioral Finance. Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Ltd.

Gyllenram, C-G. (2001). Aktiemarknadens psykologi eller Vad styr upp- och nedgångarna på börsen?. Stockholm: Prisma.

Huntley, R. (2006). The world according to Y: Inside the new adult generation. Crows Nest: Allen & Unwin.

Karlsson, I. (2008). Stora aktiehandboken, uppl. 2. Kalmar: AB Aktieskolan.

Oxenstierna, G (2008). Placeringsrådgivning specialutgåva, uppl. 6. Lund: Studentlitteratur.

Parment, A. (2008). Generation Y, uppl. 1:2. Malmö: Liber AB.

Patel, R. Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder, uppl. 3. Studentlitteratur.

Svensson, A-P. (2008). Råd till rådgivare. Stockholm: Svenska fondhandlareföreningen.

Thustrup, T. (2004). Aktieboken 2004/2005. Stockholm: Allde & Skytt AB/ FreeBook.

Tjeder, J. (2006). Optionshandboken: Lär dig grunderna i optionshandel. Stockholm: Aktiespararnas Förlag.

Wärneryd, K-E., (2001). Stock-market psychology – How people value and trade stocks. Cheltenham: Ed-ward Elgar publishing.

Akademiska tidskrifter

Döbel, B. Vanini, P. (2010). Stated and revealed investment decisions concerning retail structured products. Journal of Banking & Finance, vol. 34, ss. 1400-1411.

II

Funfgeld, B. Wang, M. (2009). Attitudes and behavior in everyday finance: evidence from Switzerland. International Journal of Bank Marketing, vol. 27, nr. 2, ss. 108-128.

Grunbichler, A. Wohlwend, H. (2005). The valuation of structured products: Empirical findings for the swiss market. Swiss Society for Financial Market Research, vol. 19, nr. 4, ss. 361–380.

Markowitz, H. (1952). Portfolio selection. The journal of finance. Vol. 7, nr. 1, ss. 77-91.

Artiklar

Hidalgo, A. Silvander, H. (2010). CFD – Så funkar det!. Stock Magazine, nr. 1, ss. 68-70.

Sahlin, M. (2011). Direktägande i aktier är lustfyllt. Aktiespararna, april, ss. 4.

Jonnerhag, M. (2011). Japans klocka har stannat. Aktiespararna, april, ss. 15.

Gyllenram, C-G. Ugrina, T. (2010). Portföljteori ger dig gratislunch på marknaden. Aktiespararna, april , ss. 43-45.

Rapporter

Myhrberg, C. (2010). Hävstång i portföljen. [Elektronisk] Investeraskolan. NDX. Tillgänglig: http://www.ndx.se/education/#6d61696e2e706870 [2011-04-10]

NDX. (2010). 2010-01-16-Vad är hävstång?. [Elektronisk] Månadsbrev. Stockholm, NDX. Tillgänglig: http://www.ndx.se/education/index.php?subpage=instruments/index.php#6d61726b6e616473627265762f696e6465782e706870 [2011-04-17]

RBS. (2011). Mini Futures – Börshandel med tempo. [Elektronisk] Produktblad. London, RBS. Tillgänglig: http://markets.rbsbank.se/SV/MediaLibrary/Document/Brochure/minifutures.pdf [2011-05-10] SBAB. (2011). Så sparar svenska folket. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, SBAB. Tillgänglig: https://www.sbab.se/download/18.7516e25812f0c231af780001194/SBAB_Bank_Rapport.pdf [2011-04-20]

III

Internetsidor

Avanza.se https://www.avanza.se/aza/kunskapscenter/ordlista.jsp?action=disp&id=84 [2011-05-23] Carnegie.se http://www.carnegie.se/sv/Warranter/Warrantskola/Turbowarranter/Skillnad-mot-vanliga-warranter/ [2011-05-23] Citigroup http://careers.citigroup.com/Careers/GlobalCiti.jsp?lang=en [2011-05-06] Derivatinfo.se http://derivatinfo.se/dictionary.php?id=35&orderby=n [2011-05-26] Finansportalen.se http://www.finansportalen.se/utbildningterminer.htm [2011-05-23] Handelsbanken.se http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Bull--Bear/ [2011-05-23] IG markets.se http://www.igmarkets.se/cfd/what-is-a-cfd.html [2011-05-23] NDX.se A. http://www.ndx.se/ EmittenterEmittenter/ArrangörerCommerz [2011-05-06] NDX.se B. http://www.ndx.se/ Emittenter Emittenter/Arrangörer RBS [2011-05-06] NDX.se C. http://www.ndx.se/education/index.php?subpage=instruments/index.php#2f73652f61626f75742f696e6465782e7068703f6c616e673d737765 [2011-05-22] Nordea.com A. http://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.html [2011-05-06]

IV

Nordea.com B. http://www.nordea.com/VprocentC3procentA5ra+tjprocentC3procentA4nster/Internationella+produkter+och+tj procentC3procentA4nster/Markets/Finansiell+riskstyrning/801202.html [2011-05-06] Nordea.eu https://nordea.eu/Privat/Spara%2boch%2bplacera/Verktyg%2boch%2bhj%C3%A4lpmedel/Endast%2br%C3%A4ttigheter%2b-%2binga%2bskyldigheter/204214.html [2011-05-23] Nordnet.se http://org.nordnet.se/sv/om/om-nordnet/pa-sprang/nordnet-i-korthet [2011-05-06] SEB.se http://www.seb.se/pow/index.asp?ss=%2Fpow%2Fwcp%2Ftemplates%2Fsebarticle%2Ecfmc%2Easp%3FDUID%3DDUID%5FFE604C3F87F8F8B4C1256E670040E7B3%26sitekey%3Dseb%2Ese%26lang%3Dse [2011-05-08] Skandia.se http://www.skandia.se/hem/Nyheter/Sok-nyheter/2011/Klockan-som-hjalper-dig-att-spara-ratt/ [2011-05-20]

Intervjuer

Augustsson, Markus, Trader. Nordea Bank AB. [2011-04-08] Fransson, Tommy, Chef för Nordic Derivate Exchange. NDX. [2011-05-10] Karlsson, Ingvar, Lektor i företagsekonomi och författare. Linneuniversitetet. [2011-05-09] Laine, Henri, Arbetar med börshandlade investeringsprodukter. Citigroup. [2011-05-09] Myhrberg, Conny, Nordenansvarig för börshandlade produkter. Royal bank of Scotland. [2011-04-28] Olsson, Peter, Product Manager Warranter och Certifikat. Commerzbank. [2011-05-02]

V

Torpare, Per, Product Manager Derivatives & Structured Products och VD Derivatinfo.com. Nordnet. [2011-05-06]

Figurförteckning

Figur 1. Kvantitativ och kvalitativ inriktad forskning illustrerade som två ändpunkter på ett

kontinuum. Egen modifikation (Patel och Davidsson, 2003) ................................................... 10

Figur 2. NDX roll på den nordiska marknaden. (ndx.se C.) ....................................................... 14

Figur 3. Investeringsklockan (scandia.se) ................................................................................. 32

Figur 4. Enkätundersökning. Fråga om respondenterna sparar i värdepapper ....................... 40

Figur 5. Enkätundersökning. Har respondenten någon gång handlat med ett

hävstångsinstrument. ............................................................................................................... 41

Figur 6. Enkätundersökning. Respondentens inställning till hävstångsinstrument. ................ 41

Figur 7. Enkätundersökning. Respondentens kunskap om Mini Futures. ................................ 45

Figur 8. Enkätundersökning. Respondentens syn på passandebedömningens tillräcklighet. .. 45

Figur 9. Enkätundersökning, typer av hävstångsinstrument som respondenterna handlat

med. .......................................................................................................................................... 48

Figur 10. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures. ........ 53

Figur 11. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures via

privat bank. .............................................................................................................................. 53

Figur 12. Positioneringsklockan. (Egen modell) ....................................................................... 58

VI

Bilaga 1 – Intervjuguide

1. Vilka hävstångsinstrument erbjuder ni idag?

2. Vad är din syn på Hävstångsinstrument?

a. Hur bör de användas

b. Vilka bör använda dem

c. Hur anser du att Mini Futures bör användas i en portfölj?

3. Har ni några planer på att lansera nya produkter?

4. Ger ni i dagsläget ut Mini Futures?

5. Vad är er syn på just Mini Futures, hur ser marknaden ut för det i Sverige?

6. Tror du att ni kommer börja ge ut Mini Futures i framtiden?

7. Hur har populariteten för hävstångsinstrument utvecklats?

8. Kan du beskriva Riskerna och möjligheterna med hävstångsinstrument?

9. Finns det några som bör och några som inte bör handla med hävstångsinstrument.

Hur tror ni era kunder uppfattar dem?

10. Hur står sig svenskarnas kunskaper om Mini Futures i förhållande till övriga

europeiska länder?

11. Hur ser svenskarnas riskvilja ut och hur har den förändrats övertiden?

12. Vad anser du om passandebedömningen, är den tillräcklig i dagsläget?

13. Finns det någon risk med att utländska aktörer tar sig in på den svenska marknaden

och erbjuder hävstångsinstrument?

14. Hur tror du marknaden för hävstångsinstrument kommer utvecklas, kundmässigt,

produktmässigt? Hur har det sett ut tidigare?

15. Hur marknadsför ni era hävstångsinstrument och har ni någon annorlunda approach

med Mini Futures?

16. Hur kommer det sig att ni valde att ge ut Mini Futures? Potentiell osv Hur fungerar

det när någon annan ger ut det först?

VII

Bilaga 2 – Enkät

1. Sparar du i fonder eller något annat värdepapper?

Ja

Nej

2. Har du någon gång handlat med något hävstångsinstrument?

Ja

Nej

3. Vilka typer av hävstångsinstrument har du handlat med? Om svaret var nej på föregående fråga gå vidare till fråga

fem.

Bull- & Bearcertifikat

Warranter

Turbowarranter

CFD:s

VIII

Mini Futures

Annat

4. Tycker du att informationen du fick var tillräcklig innan du började handla med instrumentet?

Ja

Nej

Tog inte del av den

5. Hur är din inställning till hävstångsinstrument?

Positiv

Negativ

Blandad

Har ingen åsikt

6. Vilken kunskap anser du dig ha om Mini Futures?

Mycket god

God

Måttlig

Dålig

Har aldrig hört talas om instrumentet

7. Skulle du kunna tänka dig att handla med Mini Futures?

Ja

Ja om jag hade djupare kunskap

Nej

IX

8. Skulle det vara mer troligt att du börjar handla med Mini Futures om din privata bank erbjudit dem?

Ja

Nej

Min bank erbjuder dem redan

Vill du vara med i utlottningen av två biobiljetter vänligen fyll i din email adress nedan.

Tack för din medverkan

Skicka

Linnéuniversitetet 391 82 Kalmar/351 95 Växjö

Telefon 0772-28 80 00