Upload
konjunkturinstitutet
View
995
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Erik Höglin
Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor
14 augusti 2015
Utredningens uppdrag
• Bedöma konsekvenserna av att revidera överskottsmålet till ett balansmål
• Enligt uppdraget ska utredningen fokusera på konsekvenserna för– Offentliga finanser– Finanspolitisk hållbarhet– Möjligheten att hantera större störningar i ekonomin med
finanspolitiska åtgärder– Sysselsättning, arbetslöshet och produktion
• Till utredningsarbetet har en referensgrupp kopplats– Torben M Andersen (Århus universitet)– Lars Hörngren (Riksgälden)– Anna Seim (Stockholms universitet)
Sammanfattning• Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och
överskottsmål
• Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår de närmaste 20 åren
• Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre utrymme för stabiliseringspolitik
• Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande
• Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte
• Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål bör inte styra valet av mål
• Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden översyn av målnivån
Trovärdighet för målet är grundläggande
• Finanspolitisk trovärdighet gynnar den allmänna ekonomiska utvecklingen
• Trovärdigheten stärks av ett tydligt och ändamålsenligt mål som är svårt att manipulera
• Ett mål för offentlig sektors finansiella sparande uppfyller dessa kriterier
Försörjningsbördan stiger framöver
Demografisk försörjningskvot och offentliga konsumtionsutgifter
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Befolkningen utanför arbetskraften som andel av befolkningen i arbetskraften respektive procent av BNP
Överskottsmålet har bidragit till att de offentliga finanserna står väl rustade för att möta den demografiska utvecklingen
Källa: SCB.
Finansiell nettoförmögenhet i offentlig sektor och statsskuldProcent av BNP
Skatterna måste ändå höjas, eller offentlig sektors åtagande sänkas, oavsett om balans- eller överskottsmål tillämpas
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvotProcent av BNP
Balansmål ger visst utrymme fram till 2040
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvotProcent av BNP
Inget långsiktigt utrymme för lägre skatter vid balansmål än överskottsmål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvotProcent av BNP
Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i offentlig sektor oavsett mål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentlig sektors finansiella nettoförmögenhetProcent av BNP
Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i offentlig sektor oavsett mål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskuld) Procent av BNP
Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål
• Säkerhetsmarginaler krävs för att kunna möta större konjunkturnedgångar med finanspolitik
• Positiv nettoförmögenhet och låg bruttoskuld utgör betydande säkerhetsmarginaler även vid balansmål
• EU-regler begränsar dock även underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande: – 3 procent av BNP i finansiellt sparande– 1 procent av BNP strukturellt
Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål (forts.)
• De offentliga finanserna är inte särskilt konjunkturkänsliga
• Hur begränsande EU:s regler är beror på – hur ambitiös stabiliseringspolitiken är– hur stora störningarna är
• Viktigare med finanspolitisk vaksamhet vid balansmål, dvs överskott i högkonjunkturer
Konsekvenser för sysselsättningen av balansmål
• Ingen långsiktig effekt– Temporärt lägre skatter– Mindre möjlighet att möta lågkonjunkturer
• Mer positiv sysselsättningsutveckling på kort sikt– Effekterna motsvarar ungefär 0,3 procentenheter lägre
arbetslöshet i genomsnitt under 2016-2018
• Det skulle skada finanspolitikens trovärdighet om de kortsiktiga effekterna styrde valet av mål
• Inte hållbart att bedriva expansiv politik i nedgång och sedan underlåta att strama åt
Förstärk uppföljningen och se över målet regelbundet
• Flexibel målformulering ”över en konjunkturcykel” bra
• Ställer dock höga krav på uppföljning av målet
• Ge Finanspolitiska rådet mandat att identifiera målavvikelser och regeringen skyldighet att om så sker presentera en plan för återgång till målet
• Regeringens uppföljning baseras på prognoser som underskattar de offentliga utgifterna
• Se över målet regelbundet
Regeringens prognoser underskattar utgiftsutvecklingen
Källor: SCB och respektive budgetproposition.
Offentliga konsumtionsutgifterRegeringens prognoser på 2-3 års sikt samt utfall, procentuell förändring, fasta priser
Sammanfattning• Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och
överskottsmål
• Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår de närmaste 20 åren
• Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre utrymme för stabiliseringspolitik
• Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande
• Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte
• Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål bör inte styra valet av mål
• Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden översyn av målnivån