SOMMARENS LÄGER OCH KURSER FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Sibelius och Lovisa

LIVET I ABBORRFORS

BESÖK I VALKON KOULU

Nya dörrar till arbetslivet

IK – Itella Oyj Offentligt meddelande

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2015

2

Sommaren knackar snart på dörren. De som jobbar väntar redan på en välförtjänst semester medan ungdomarna söker sommarjobb. För en del är det kanske det allra första sommarjobbet.

Bland de egna sommarminnena minns jag bra de första sommarjobben. Det betydde jordgubbsplockning med tidiga morgnar, städning och att vara både butiksbiträde och bibbatant. Sommarjobben gav både bra erfarenheter och fick-pengar. Jag minns ännu hur stolt jag var när jag år 1982 fick min första sommarlön utbetald i mark och vad jag köpte för summan, som på den tiden för en elvaåring kändes enorm.

Sommarjobb är ett värdefullt sätt att bekanta sig med arbetslivet och att skapa kontakter till olika arbetsgivare. Det händer också att man senare i livet hittar sig på samma arbetsplats där man i tiderna sommarjobbade, men för de flesta var sommarjobben en viktig inkörsport till arbetslivet i största allmänhet och senare började man jobba med något helt annat.

Lovisa stad bidrar även i år till att lovisaungdomarna får erfarenhet av arbets-marknaden och anställer 83 ungdomar i olika åldrar för jobb allt från vårdarbete och trädgårdsarbete till kontorsarbete och tekniskt arbete.

Utöver de egna sommarjobben stöder staden unga lovisabor födda 1997-1999 med 40 sommarjobbssedlar. Sedelns värde är 250 euro och betalas till arbets-givaren. Genom att från årsskiftet anställa en sysselsättningskoordinator satsar staden också annars på sysselsättningen av både ungdomar och andra. Läs mera om det arbetet på s. 12-13.

Jag önskar alla en avkopplande sommar och speciellt ungdomarna lycka till med sommarjobbssökandet. Hoppas det nappar!

Omslaget pryds av tf. avbytar-servicechef Esko Nieminen och avbytarservice-instruktörerna Ulla-Birgitta Westerlundoch Ulla Kepenek.

Sommarjobbsminnen

" Lovisa stad bidrar även

i år till att lovisaungdomarna får erfarenhet av arbetsmarknaden."

Lilian Andergård-Stenstrandkommunikationschef

morjens@loviisa.fi

Utgivare: Lovisa stad

Chefredaktör: Lilian Andergård-Stenstrand

Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand,

Päivi Ahvonen, Jaana Laine

Redaktion och layout: Creative Peak

Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo,

Reija Kokkola, Kirsi Riipinen

Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas,

Kalevi Ketoluoto, Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen

AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén

Tryckeri: Lönnberg Painot Oy / Papper G-Print 100g

ISSN 2342-5318 (print)

Ledare

GE RESPONS /TA KONTAKT: Lovisa stad, PB 77, 07901 Lovisakaupunki@loviisa.fi tfn 019 5551 www.lovisa.fi/deltaochpaverka

3

För barn och ungdomar Servicechef Jaana Iivonen, du har lång erfarenhet av socialarbete och service för barn och ungdomar i Lo-visa. Har barnens och ungdomarnas behov förändrats under åren? – Överraskande lite. Ett nytt feno-men är de så kallade gränslösa bar-nen, det vill säga barn som i förhål-lande till sin ålder har för stor frihet att bestämma om vissa saker. Endel av dagens föräldrar kan inte sätta till-räckligt klara gränser för sina barn.

Har antalet barnskyddsfall ökat?– Det finns och har alltid funnits utmanande barnskyddsproblem, men alla fall har bara inte kommit till myndigheternas kännedom. Det är svårt att säga om antalet fall har ökat, men anmälningströskeln har blivit lägre. En låg anmälningströskel möjliggör tidigt ingripande och vid-tagande av lämpliga stödåtgärder och är därför en bra sak.

Hur förebygger man problem? – Det förebyggande arbetet inleds redan under den så kallade familje-förberedelsen under graviditeten. Under barnets första levnadsår kan föräldrarna delta i gruppträffar. En del av rådgivningsbesöken är av omfattande natur, vilket innebär att familjens situation och eventuel-la hjälpbehov kartläggs. Det tidiga stödet för barnfamiljer kompletterar rådgivningsarbetet.

Sedan början av året har barnfamil-jer haft subjektiv rätt till hemtjäns-ter. Vad innebär detta? – Tjänsterna är avsedda för familjer i kris. Om modern är utbränd, barnet håller föräldrarna vakna om nätterna, föräldrarna har skilt sig eller familjen har drabbats av något oväntat erbjud-er staden hemtjänster. Familjearbeta-ren hjälper till med vardagssysslorna och stöder familjen i att finna de egna resurserna.

Servicen är avgiftsbelagd, inte sant? – Jo, men vi är flexibla. Om familjen till exempel dras med ett stort bolån och har betalningssvårigheter är vi beredda att diskutera avgiften.

Du har ett brett arbetsfält. Hur för-delar du din arbetstid? – Tyngdpunkten varierar. Under de senaste två åren har vi utvecklat rådgivningsverksamheten och tjäns-terna för ungdomar som hotas av ut-slagning, i dag utvecklar vi det tidiga

stödet för barnfamiljer och senare i år kommer vi att koncentrera oss på utveckling av organiseringen av barn-skyddet.

Vad är det bästa i ditt jobb? – Det är nog bredden och mång-sidigheten, samarbetet med olika aktörer och mina mycket kunniga medarbetare.

JAANA IIVONENServicechef, service för barn och ungdomar, sedan 1.10.2012.Tidigare arbete: barnatillsyningsman och ansvarig socialarbetareMotto: ”Den bästa förebyggande verksamheten är välfungerande bastjänster.”

4

Mera information om valärenden i Lovisa stad ger centralvalnämndens sekreterare Kristina Lönnfors, tfn 0440 555 216, kristina.lonnfors@loviisa.fi.Mera information om riksdagsvalet: www.lovisa.fi/riksdagsval2015 eller justitieministeriets valsidor www.vaalit.fi/sv

Röstberättigad vid riksdagssvalet 2015 är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år. På valdagen får väljarna rösta bara på det röstningsställe som anges på meddelandekortet.

Riksdagsval förrättas söndagen den 19 april kl. 9-20

Samjouren ökar samarbetet mellan Borgå sjukhus, Lovisa stad och de övriga kommunerna i östra Ny-land. Inom ramen för samjouren behandlas akuta sjukdomsfall, skador och kroniska sjukdomar som kräver omedelbar tillsyn.

Inflammationer i andningsvägarna, öroninflam-mationer, ryggsmärtor, vrickningar, stukningar och andra icke livshotande sjukdomstillstånd undersöks och behandlas huvudsakligen av hälsocentralerna, företagshälsovården och de privata läkarstationerna.

Samjour i östra Nyland

BORGÅ SJUKHUS: Sjukhusvägen 1, 06150 Borgå

KYMMENEDALENS CENTRALSJUKHUS: Kotkantie 41, 48210 Kotka

www.lovisa.fi/jour

Om en person drabbas av medvetslöshet, intensiva bröstsmär-tor, förlamning eller andra allvarliga symptom bör man ringa det allmänna nödnumret 112. I ANDRA BRÅDSKANDE sjukdomsfall betjänar följande in-stanser: Lovisa hälsocentral, tfn 019 505 1300 (vardagar kl. 8–16). Hälsocentralen bedömer vårdbehovet och styr patienten till brådskande eller icke brådskande vård. Jouren på Borgå sjukhus, tfn 019 548 2551 (vardagar efter kl. 16, veckoslut och helger). Lovisaborna kan även kontakta jouren på Kymmenedalens centralsjukhus, tfn 020 633 1000.

Kom ihåg att rösta

Lovisa stads rörelseresultat 2014 före bokslutsdispositioner uppvisar ett överskott på 6,5 miljoner euro. Bolagiseringen av hamnverksam-heten gav en bokföringsmässig vinst på 6,8 miljoner euro.

Skillnaden mellan Lovisa stads och affärsverket Lovisa Vattens sammanlagda utgifter och intäkter uppvisar ett underskott på cirka 300 000 euro.

– Specialsjukvårdens kostnader översteg budget med cirka

600 000 euro ifråga om HUS och cirka 150 000 euro ifråga om Carea. Ifråga om personalkostnaderna gjordes istället inbesparingar, säger ekonomidirektör Kirsi Kettunen.

Skatteintäkterna och statsandelarna minskade med sammanlagt 3,8 miljoner euro jämfört med bokslutet för 2013.

– Centralernas kostnadsreduktion lyckades. Driftskostnaderna ökade med endast 0,14 procent från året innan, säger Kirsi Kettunen.

POSITIVT RESULTAT FÖR FJOLÅRET

Nyttig information

5

Den trafiksäkerhetsplan som för närvarande utarbetas för Lovisa syftar till att förbättra Lovisabornas säkerhet.

– Syftet med planen är att förbättra trafiksäker-heten för alla som rör sig i Lovisa – barn, vuxna, äldre personer, fotgängare, cyklister, bilister... Målsättningen är att minska antalet trafikolyckor och trafikrelaterade personskador avsevärt, säger Markus Lindroos som basar för avdelningen sam-hällsteknik på tekniska centralen.

Trafiksäkerhetsplanen utarbetas i samarbete mellan Lovisa stad och NTM-centralen i Nyland. Tekniska centralen, bildningscentralen och grund-trygghetscentralen i Lovisa deltar i arbetet.

– Trafiksäkerhet handlar inte enbart om ga-tu- och vägunderhåll, utan också om trafikfostran i skolor och daghem, planlösningar, kommunika-tion och information, hälsovårdsfrågor och mycket annat, säger utbildningschef Timo Tenhunen från bildningscentralen.

Vid utarbetandet av trafiksäkerhetsplanen hörs experter från bland annat kommunen, skolsektorn och trafiksektorn. Byaföreningarna och föräldraför-eningarna får gärna ge sina synpunkter på exem-pelvis analyserna och kartorna i planen.

Avsikten är att färdigställa trafiksäkerhetsplanen under hösten. Vi återkommer till planen i höstens nummer av Morjens.

Mera information: chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn 050 382 7550.

Ny trafiksäkerhetsplan för Lovisa

Sote-reformen föll som väntatSocial- och hälsovårdsreformen (sote-reformen), som har beretts länge och sysselsatt tjänste-männen i tusentals timmar, stupade i riksdagens grundlagsutskott i början av mars. Lovisas stads-direktör Olavi Kaleva är inte förvånad.

– Reformförslaget innehöll alltför många

grundlagsrelaterade frågetecken och hela proces-sen var illa skött. Olavi Kaleva tror att frågan tas upp på nytt i början av den nya regeringsperioden.

– Förhoppningsvis tillmäts reformprocessen, själva innehållet och projektets finansiella och strukturella konsekvenser större betydelse än hittills, säger han.

6

I början av år 2014 överfördes sjöfästningen Svartholm från Museiverket till Forststyrelsen som har gjort besöksundersökningar i syfte att utveckla servicen och säkerheten vid sjöfäst-ningen.

– Vi har intervjuat besökare och andra in-tressenter och samlat in information vid olika evenemang. Undersökningsrapporten, som färdigställdes i mars, innehåller viktig informa-tion om besökarnas behov och önskemål, säger arkeolog och projektchef Henrik Jansson från

Forststyrelsen. Samarbetet med Lovisa stad fortgår och

utvecklas. – Lovisa stad spelar en central roll – både vi

och staden vill erbjuda besökarna ett brett utbud av evenemang, säger Henrik Jansson.

Säkerheten kommer att tillmätas större be-tydelse än hittills. Öns trappor, staket och andra konstruktioner kommer att renoveras. Avsikten är att restaurera fästningens murar i samarbe-te med Museiverket. Målsättningen är att göra

sjöfästningen till en levande och lockande eve-nemangsplats.

– Vi kommer att utöka och förbättra skylt-ningen. Avsikten är att göra också skyltarna, som möter besökaren redan i hamnen, intres-santa och informativa, säger Henrik Jansson.

Ytterligare information: projektchef Henrik Jans-son, henrik.jansson@metsa.fi, tfn 0400 328 759 Information om servicen på Svartholm: Lovisa turistbyrå, tfn 040 555 3387, www.visitlovisa.fi

Nya vindar på Svartholm

Tiina Vepsäläinen, ny VD för Lovisa Hamn Ab Tiina Vepsäläinen, som bor i Kotka, är 36-årig ingenjör (YH) med inriktning på ledning och sjö-fart. Före utnämningen arbetade hon som ställ-företrädande hamndirektör för Lovisa hamn och

ställföreträdande VD för Lovisa Hamn Ab fram till 1.12.2014. Innan Tiina Vepsäläinen kom till Lovisa var hon anställd av UPM-Kymmene Oyj Seaways med ansvar för rederiverksamheten och importen och exporten av trävaror. Verkställande direktör Tiina Vepsäläinen, tfn 0440 555 731, tiina.vepsalainen@loviisa.fi

Nyttig information

7

Kommunerna i östra Nyland fortsätter inte utredningen gällande en storkommun. I sitt ställningstagande i mars konstaterade Lovisa stadsfullmäktige att tillräckliga grunder för en fortsatt utredning saknas. Även Lappträsk, Askola och Sibbo motsatte sig bildandet av en Borgåorienterad storkommun.

Enligt stadsdirektör Olavi Kaleva var kom-munernas enhälliga beslut väntat.

– Den tilltänkta storkommunens struktur skulle inte ha varit naturlig eller enhetlig. De mindre kommunerna skulle ha blivit styvmo-derligt behandlade och en stor del av den cen-trala serviceproduktionen skulle sannolikt ha förlagts till Borgå.

– Tiden var inte mogen för sammanslag-

ningsförhandlingar, säger Olavi Kaleva.

Lovisa ville förhandla med Lappträsk Lovisa stad var beredd att fortsätta förhand-lingarna om en kommunsammanslagning med Lappträsk kommun, men Lappträsk valde att avbryta processen.

– På grund av den befintliga kommunstruk-turen i Lovisa och Lappträsk var Lappträskpro-jektet både klarare och redigare än det tilltänkta storkommunprojektet. Lovisa och Lappträsk har redan länge samarbetat inom olika områden, säger Olavi Kaleva.

– Lovisa stad var beredd att förhandla om en sammanslagning med Lappträsk, men Lapp-

träsk kommun ville annorlunda. Tiden får utvisa om kommunerna slår sig ner vid förhandlings-bordet vid ett senare tillfälle, avrundar Olavi Kaleva.

Ytterligare information:www.lovisa.fi/kommunreformen

Tummen ner för storkommunprojektet

KVÄLLSTORG PÅ LOVISA TORG UNDER SOMMARENLovisa stad och Lovisa företagare r.f. ordnar kvällstorg på Lovisa torg kl. 16–20 varje fredag 26.6–7.8.2015. Torgbesökarna erbjuds bland annat blommor, grönsaker och loppmarknadsvaror. Kvällstorget har ett kafé (väderreservation). Både torg- och loppisförsäljare är varmt välkomna! Ytterligare information: torgövervakaren, tfn 044 565 1188, www.lovisa.fi/kvallstorg

LOVISA TORGSOMMARTID 2.5–31.8mån.–lör. kl. 7–14

MARKNAD: 16.6, 25.8, 29.9 och 8.12 kl. 7–18

Ytterligare information: torgövervakaren, tfn 044 565 1188www.lovisa.fi/torgochmarknader

Fullmäktiges möten på nätet

Fullmäktiges möten visas även framöver i realtid på stadens webbsidor. De som inte har tillfälle att se de direkta sändningarna kan ta del av mötena vid en senare tidpunkt. Verksamheten inleddes hösten 2014 i sam-

arbete med lokaltidningarna. En enkät som gjordes på stadens webb-

sidor visade att majoriteten av de som sva-rade vill ha kvar sändningarna. Invånarna uppskattar att kunna följa med kommunens beslutsgång från hemsoffan. Sändningarna bedömdes främja närdemokratin och öp-

penheten. Stadens förtroendevalda öns-kade också att de direkta sändningarna på nätet skulle fortsätta år 2015.www.lovisa.fi/direktsandningavfullmakti-gemote

8

SY TILL VÅR OCH SOMMAR. Uppdatera din garderob med vackra sommarkläder. Sy nya kläder eller ändra på gamla plagg.

LÅNGVANDRING. Vi besöker Repovesi nationalpark och vandrar längs östra sidan av området.

PADDLING TILL HAVS. Paddling på öppet hav. Kursen lämpar sig inte för ny-börjare – deltagande förutsätter att du behärskar din kajak. Transport- och övernattningskostnader kan tillkomma. Ett informationsmöte om kursen ord-nas 13.5 kl. 19 i Lovisa Mi.

EXPERTFÖRELÄSNINGAR UNDER EVENEMANGET ÖPPNA TRÄDGÅRDARI samarbete med Valkon kansalaisopisto och evenemanget Öppna Trädgårdar i Lovisa ordnas tre för allmänheten öppna och kostnadsfria expertföreläsningar i Mi:s språkklass. Efter föreläsningarna arrangeras en trädgårdsrunda i säll-skap med respektive föreläsare som ger praktiska råd och tips. Söndag 24.5 kl. 11–12: hortonom David Stokes, Yrkesinstitutet Livia, tema Japanska trädgårdarSöndag 31.5 kl. 11–12: Kaarina Hänninens föreläsning Sibeliusten puutar-hassa (I Sibelius trädgård). I anslutning till föreläsningen ges en konsert vid vilken sopran Camilla Wiksten-Rönnbacka och pianist Marja Pohjola framför blomstersånger av Sibelius.Söndag 7.6 kl. 13–14: trädgårdsjournalisten och författaren Gunnel Carlson från Sverige, tema Min gröna passion

OBS! Obligatorisk anmälan till kansliet: tfn 0440 555 297 eller www.opistopalvelut.fi/lovisa

MI-KURSER I APRIL OCH MAJ

RÅDGIVNINGEN HAR FLYTTAT I mitten av april flyttade rådgivningen till nya utrymmen. De nya utrymmena finns på Lovisa sjukhus före detta av-delning 5 (Öhmansgatan 4). Hittills har rådgivningen och sjukmottagningen delat utrymmen på hälsocentralen. Det nya arrangemanget minskar infektionsrisken för rådgiv-ningsklienterna.

I anslutning till rådgivningen finns också familjestödet, hemtjänsten för barnfamiljer och skolhälsovårdarnas bas. Lovisafamiljerna kan besöka rådgivningens dagutrymme även utanför rådgivningsbesöket. Utrymmet har ett litet pentry, ett rum för blöjbyte och en lugn amningshörna.

Forsby hälsogård erbjuder fortfarande barn- och möd-rarådgivning och Lappträsk hälsogård har barnrådgivning.

Ytterligare information: Mareena Forsström, hälsovårdare, serviceansvarig för barn och ungas basservice, Öhmansgatan 4, tfn 044 505 1735, mareena.forsstrom@loviisa.fi

Ordförande Brita Lund från Lovisanejdens svenska cancerförening och nätverkskoor-dinator Camilla Stjernvall-Malmberg gläder sig åt det nya kompanjonskapshuset Kulma.

– I de ljusa och ändamålsenliga utrym-mena, som lämpar sig utmärkt för oss och många andra, träffar man även andra fören-ingsaktiva. Tack vare den goda utrymmes-planeringen kan flera föreningar ha möten samtidigt. Kompanjonskapshuset Kulma har tillfört vår verksamhet glädje och nya möj-

ligheter, säger Brita Lund. Kompanjonskapshuset Kulma har ett

mötesrum för 20–30 personer, en stor aula som också lämpar sig för möten, ett stort kök och ett förvaringsrum. Lokalen, som huvudsakligen är avsedd för föreningar, klubbar och grupper, har trådlös nätförbin-delse, kopieringsmaskin och kaffekokare. I månadsavgiften (från 15 €) ingår ett möte och ett förvaringsskåp.

Kompanjonskapshuset Kulma Sibeliusgatan 3, tfn 044 739 6301, info@kumppanuustalokulma.fi, www.kumppanuustalokulma.fi

Ändamålsenliga utrymmen i kompanjonskapshuset

Nyttig information

9

Sommaren i Lovisa innebar sol, gläd-je och frihet för den unge Jean Sibeli-us. När sommaren var slut återvände han till Tavastehus och skolan.

Under somrarna bodde Jean Sibe-lius hos sin farmor Katarina Sibelius och sin faster Evelina Sibelius i det hus som i dag inrymmer Borgånej-dens musikinstitut. Lovisaborna kände väl till namnet Sibelius – ton-sättarens farfar Johan var en väl an-sedd rådman i staden.

– Jean Sibelius trivdes särskilt väl i badinrättningen och dess interna-tionella atmosfär, säger redaktör Mia Grönstrand som är väl förtrogen med kompositörens liv.

Den viktigaste Lovisaepoken inföll efter att Jean Sibelius hade återvänt från Wien våren 1891. Fram till bör-jan av följande år bodde han hos sin farmor och faster där han kompone-rade en stor del av Kullervosymfonin.

Sibelius, Lovisa och naturen

I år har det förflutit 150 år sedan kompositören Jean Sibelius (8.12.1865–20.9.1957) föddes, vilket med fog både syns och hörs i Lovisa. Sibelius tillbringade sina barndoms- och ungdomssomrar i Lovisa, där han också komponerade en stor del av den berömda Kullervosymfonin.

10

– Det material om och av Jean Sibelius som jag har studerat visar tydligt att han trivdes i Lovisa trots att han inte besökte staden annat än sporadiskt på äldre dagar, säger Mia Grönstrand.

Stadens son Mia Grönstrand berättar att Lovi-saborna betraktade den unge och lovande kompositören som stadens son. Den allmänna uppfattningen var att Jean Sibelius, vars musikkväl-lar på badinrättningen och Restau-rang Kapellet var mycket populära, gick en lysande framtid till mötes.

Lokaltidningen Östra Nyland be-vakade noga kompositörens karriär och Kullervosymfonins framgång.

– Kullervosymfonin represente-rade ett nytt och delvis främmande

tonspråk. Publiken uppmuntrades att ta del av musiken med motive-ringen att den återspeglar de fin-ländska känslorna och stämningar-na i Kalevala.

När livet och den stora kärleken Aino fick grepp om Jean Sibelius trodde många att kompositören skulle glömma sin barndoms- och ungdomsmiljö.

Riktigt så gick det inte. Man vet bland annat att Jean Sibelius be-sökte Lovisa tillsammans med sin brorson på 1920-talet och att han då vandrade längs sina barndomsstigar. Tonsättaren och hans brorson finns på ett fotografi taget på Kvarnåsen under besöket.

Några år tidigare hade Jean Sibe-lius blivit förnärmad över att han inte blev inbjuden till sångfesten i

Lovisa som samlade upp till tusen sångare och musiker till Lovisa. Or-saken till att kompositören inte fick någon inbjudan var förmodligen att arrangörerna trodde att han var för upptagen för att delta i festen.

Mia Grönstrand berättar att som-rarna i Lovisa öppnade den unge Jean Sibelius hjärta för naturen och havet. Han fick inspiration av miljön och än i dag förknippas kompositö-ren och hans musik med naturen.

Det berättas att Jean Sibelius alltid hade en tändsticksask med mossa i fickan – när han behövde en skogs-fläkt öppnade han asken och luktade på mossan.

Kanske doften fick honom att göra en avstickare till Lovisa?

11

Jubileumsårets huvudevenemang i Lo-visa är Sibeliusdagarna 10–12.9.2015. Sibeliusdagarna fokuserar på kammar-musik, men under evenemanget framförs även Kullervosymfonin med syskonparet Johanna Rusanen-Kartano och Ville Ru-sanen som solister.

Kulturinstruktör Sirpa Flinck uppmanar Lovisaborna att boka biljetter till konser-terna i god tid eftersom de lockar publik från hela landet.

– Jubileumsårets konserter ges i re-lativt små salar och vi har redan nu flera gruppbokningar, säger hon.

Jubileumsåret bjuder också på före-läsningar, konstutställningar och guidade rundvandringar på temat Sibelius. Varför

inte besöka faster Evelinas kafferep på Restaurang Lovisa Kapellet? Den som vill kombinera hav och musik kan delta i jubileumsårets Sibelius-kryssning i ju-ni. Kryssningsgästerna bjuds på konsert och mat.

Under jubileumsåret presenteras Jean Sibelius och hans musik för barn och ung-domar i form av bland annat skolkonserter och uppvisningar av Lovisa dansinstituts elever. I slutet av mars bjöd Lovisa sina cirka 1 700 skolelever på musik av Jean Sibelius: För eleverna i åk 0–9 arrange-rades åtta skolkonserter under tre dagar.

Ytterligare information: visitlovisa.fi > Sibelius och Lovisa

Den unge Sibelius trivdes i badinrättningenDe viktigaste orterna i Jean Sibelius liv, näm-ligen Lovisa, Tavastehus, Helsingfors och Träskända, ordnar Sibeliusorienterat program under jubileumsåret. Lovisas roll är att berätta om kompositörens ungdomsår.

Museiintendent Jaana Toivari-Viitala berät-tar att Jean Sibelius ofta uppträdde på badin-rättningen som var en av hans favoritplatser i Lovisa.

– Jubileumsåret till ära blåser vi liv i ba-dorts- och kasinoatmosfären.

Med utgångspunkt från gamla fotografier kläs museets modelldockor och torsor i tids-typiska kläder från perioden 1880 till 1930. Kläderna är dels gamla museiföremål, dels nya donationer.

– En av donationerna härstammar från systrarna Hamberg och en annan bars på en av de årliga festerna för baderskor, säger Jaana Toivari-Viitala.

Museibesökarna får också bekanta sig med interiören och stämningen i familjen Sibelius hem, där den unge tonsättaren ofta musicerade tillsammans med sina vänner.

Utställningen Badortsliv i Lovisa – Den unge Jean Sibelius på Lovisa stads museum är öppen 10.6–27.9.

MÅNGSIDIGT JUBILEUMSPROGRAM

12

I början av året tillträdde Petri Hirvonen som Lovisa stads sysselsättningskoordinator. Till hans arbetsuppgifter hör att utveckla stadens sysselsättningstjänster.

NYA DÖRRAR TILL ARBETSLIVET

Resultaten av verkstäderna i Lovisa har redan varit uppmuntrande, tackar Petri Hirvonen.

Sysselsättningskoordinatorn skapar nätverk som sammanlänkar syssel-sättningstjänsterna, arbetsgivarna och de arbetslösa. Petri Hirvonen deltar inte själv i det egentliga kli-entarbetet, utan koncentrerar sig på den övergripande utvecklingen och övervakningen av sysselsättnings-tjänsterna.

Koordinatorn samarbetar med bland annat arbets- och näringsby-rån, socialbyrån, FPA, utvecklings-bolaget Posintra, utbildningsanstal-terna och arbetsverkstäderna. Syftet med arbetet är att skapa nya syssel-sättningsmöjligheter i Lovisa.

– Jag strävar efter att skapa ett effektivt nätverk som kan hjälpa ar-betslösa Lovisabor att hitta lämpliga arbets- och studieplatser. Arbets- och näringsbyrån, socialbyrån och andra aktörer håller mig informerad om sysselsättningsläget.

Alla de som betraktas som ar-betssökande arbetslösa borde vara arbetsföra och de som egentligen borde få pension eller invalidpensi-on borde inte finnas med på förteck-ningen över personer som får arbets-marknadsstöd. Till mina uppgifter hör att koordinera verksamheten så

Arbetsliv

13

att de behövande får tillgång till rätt slags tjänster, säger Petri Hirvonen.

En av koordinatorns viktigaste uppgifter är att utveckla sysselsätt-ningstjänsterna så att så många ut-slagningshotade ungdomar som möjligt kan erbjudas utbildning eller arbete.

Petri Hirvonen berömmer ar-betsverkstäderna Lilla Petters Gård, Startverkstaden, Akseli och den nya verkstaden Seinätön.

– Resultaten har varit utmärkta

• I sommar sysselsätter Lovisa stad sammanlagt 83 ungdomar• 19 av ungdomarna är så kallade PRAO-ungdomar i åldern 14–15 år,

29 av ungdomarna är i åldern 16–17 år och 35 av ungdomarna är äldre. • Sommarjobbarna arbetar som bland annat anstaltsbiträden,

telefonväxelskötare, parkarbetare, guider och turistrådgivare. • Ansökningstiden har löpt ut.

och verkstädernas service och verk-samhet hör till de bästa i landet. Antalet ungdomar som har kommit vidare i livet via verkstäderna är gläd-jande stort, säger Petri Hirvonen.

Avsikten med den nygrundade verkstaden Seinätön är att ge ung-domar färdigheter för arbetslivet. I motsats till Lilla Petters Gård sys-selsätter verkstaden inte ungdomar-na utan fungerar som sluss till företag och samfund.

Petri Hirvonen tror att bland an-

nat jobbsedlarna och läroavtalsut-bildningen i allt större utsträckning lockar företagen i Lovisa att anställa ungdomar.

– Genom att underlätta ansökan om lönebidrag och förenkla läroav-talsförfarandet stimulerar och främ-jar man sysselsättningen, säger Petri Hirvonen.

Ytterligare information: Petri Hirvonen, tfn 040 572 0789petri.hirvonen@loviisa.fi

Sommarjobb

hos staden

• Sommarjobbssedeln, som är ett lönebidrag avsett för arbetsgivare i Lovisa, beviljas för sommaranställning 1.6–31.8.2015 av ungdomar födda 1997–1999.

• Staden har reserverat pengar för sammanlagt 40 sedlar á 250 euro.

• Arbetsgivaren ansöker om bidraget (sedeln). Arbets-förhållandets längd ska vara minst två veckor, bruttolö-nen ska vara minst 450 euro (lönen får inte understiga

minimilönen i gällande kollektivavtal) och den dagliga arbetstiden ska vara minst 6 timmar. Arbetsperioden behöver inte vara obruten.

Ytterligare information: www.facebook.com/toitajobb. Anne Wetterstrand, anne@posintra.fi, tfn 050 366 0125 Jenni Lähtevänoja, jenni@posintra.fi, tfn 040 183 7917www.lovisa.fi/sommarjobbssedel

På jobb med sommarjobbssedel

14

LOVISA CENTRUM

GRÅBERGPERNÅ KBY

FORSBY

ISNÄS

RÖNNÄS

E18Forsby – Pernå kby

Pernå kby – LovisaPernå kby – Isnäs

Isnäs – Rönnäs

Ungefär åtta kilometer av trans-portlinjen mellan Lovisa och Pernå kyrkby är fortfarande obyggda. Tid-tabellen för hur arbetet fortskrider är beroende av hur förhandlingarna med markägarna går vidare.

Pernå ansluts till stadens vattentjänstnätverkARBETET PÅ TRANSPORTLINJEN FRAMSKRIDERArbetet på transportlinjen mellan Gråberg i Lovisa och Pernå kyrkby har framskridit i vardera ändan. Transportlinjen ingår i en helhet som ansluter Pernå, Forsby och Isnäs–Rönnäs till stadens vattentjänstnätverk.

AFFÄRSVERKET LOVISA VATTENANSLUTNINGARFöretag, st. 180Andelslag, st. 20Flervånings- och radhus, st. 230Småhus, st. 3 260

– Linjen Rönnäs–Isnäs är färdig, men transportlinjen på sträckan Forsby–Pernå kyrkby är fortfaran-de i planeringsstadiet, säger Mark-ku Paakkarinen som är chef för vattentjänsterna vid Lovisa Vatten.

De planerade och halvfärdiga transportlinjerna anges med blått på kartan.

Nils Vainio tackar vattenandelslagen för gott samarbete.

15

VATTNET I LOVISAHårdhet Fluorhalt Surhetsgrad

Lovisa centrum 1–1,1 mmol/l 1,2 mg/l 7–7,5 pHLiljendal 1–1,1 mmol/l 0,7 mg/l 7–7,5 pHStrömfors 1–1,1 mmol/l 1,2 mg/l 7–7,5 pHPernå kby 0,21 mmol/l 0,35 mg/l 7–7,5 pHForsby, Gammelby 0,47 mmol/l 0,68 mg/l 7–7,5 pHIsnäs 1,00 mmol/l 0,23 mg/l 7–7,5 pH

Källa: Lovisa Vatten

VATTEN- OCH AVLOPPSAVGIFTERNA i några kommuner

Småhus Flervåningshus€/m3 €/m3

Raseborg 6,85 4,97Hangö 6,51 5,41Mörskom 6,23 5,13

Lovisa 6,20 5,07Mäntsälä 5,96 4,77Borgå 5,16 3,66

Källa: Vattenverksföreningen, 2014I jämförelsen beaktas bruksavgiften, grundavgiften, mätarhyran och anslutningsavgiften.

Transportlinjen mellan Pernå kyrk-by och Isnäs ingår i helheten.

– Målsättningen är att inleda arbetet på det avsnittet i slutet av året, vilket innebär att linjen kan tas i bruk år 2016, säger Markku Paakkarinen.

Tack till vattenandelslagenAffärsverket Lovisa Vattens direk-tionsordförande Nils Vainio riktar ett stort tack till vattenandelslagen för deras insats för tryggande av vattentjänsterna.

– Andelslagen har gjort en vär-defull insats. Staden skulle inte ha kunnat sköta uppgiften bättre, sä-

ger han. Med undantag för vattencister-

nen i marknivå har affärsverkets in-vesteringar under de senaste åren gällt glesbygden.

– Vi beviljar vattenandelslagen en viss rabatt för att möjliggöra samma prisnivå som inom Lovisa Vattens verksamhetsområde, säger Nils Vainio.

Han hoppas på gott samarbete med markägarna.

– Det är beklagligt att vi ännu inte lyckats komma överens med alla markägare. Tyvärr kan enskil-da markägare bromsa utveckling-en av regionens vattentjänster,

säger Nils Vainio. Lovisa stadsfullmäktige godkän-

de redan år 2011 en vatten- och avloppsplan för Pernå, men reali-seringen av planen har skjutits upp delvis på grund av några markäga-res motstånd.

– Vår upplåningsfullmakt är fort-farande giltig, vilket innebär att vi har beredskap att realisera projek-tet, säger Markku Paakkarinen.

Ytterligare information:Markku Paakkarinen, chef för vattentjänsterna tfn 0440 555 409, markku.paakkarinen@loviisa.fi

30 m3 / år159,90€ / år

300 m3 / år1 599€ / år

3 000 m3 / år15 990€ / år

TÄTT DROPPANDE

TUNN VATTENSTRÅLE

LÄCKANDE WC

SYTRÅD STOPPNÅL TÄNDSTICKA

Läckans art

Läckans storlek

Kostnad per år

SÅ MYCKET KOSTAR LÄCKVATTNET PER ÅRMarkku Paakkarinen hoppas på markägarnas förståelse för utvecklingen av regionens vattentjänster.

Prise

rna ä

r ink

l. mom

s. En

kubik

meter

vatte

n kos

tar 5,

33 €.

16

LÄRARE OCH ”MAMMA”

17

Eleverna i åk 1 och 2 är ivriga. Får jag prova magneten? Varför ser gurkan ut så där? Urk. Vad har hänt med den?

Lärarna Anna Palasmaa och Juha Kokkoniemi har den här morgonen delat in sina 18 elever i två grupper. Den ena gruppen undersöker magne-ter under ledning av Juha Kokkonie-mi, medan Anna Palasmaa och den andra gruppen studerar gurkor som har förvarats på olika sätt under en veckas tid. När barnen är färdiga med sina undersökningar samlas de för att tillsammans se en dokumentärfilm om vatten.

Anna Palasmaa konstaterar att hon nog inte är en traditionell tjänsteman, långt ifrån.

– Undervisningen får inte följa för bestämda formler. Omväxling och nya grepp främjar inlärningen och sti-mulerar våra glada och ivriga elever, säger hon.

Efter lunchen rusar barnen ut på skolgården där de stojar en halv tim-me. Oavsett om solen skiner eller det regnar spelar de fotboll och leker oli-ka lekar av hjärtans lust. Alla är vänner under både lektionerna och rasterna.

– Mobbning är ett mer eller mindre okänt begrepp i vår skola. Barnens föräldrar bidrar till att upprätthålla den goda stämningen genom att upp-muntra sina barn till umgänge med

Enligt Anna Palasmaa är Valkon koulu en äkta byskola som ger sina elever trygghet och en bra start i livet.

flera kompisar. Ju bredare umgänget är, desto mindre är risken för klick-bildning och mobbning, säger Anna Palasmaa.

Fastän skolan är liten har den inter-nationella inslag. Bespisningen sköts av den thailändska kocken Malee Grön och Hitomi Shiga från Japan undervisar i matematik och bildkonst.

– Hennes finska är så bra att hon kan undervisa barnen i matematik, säger Anna Palasmaa.

God atmosfär är viktigastAnna Palasmaa har själv två barn. Sonen Niilo går i åk 2 och dottern Liia börjar i förskolan i höst. Palas-maa var moderskaps- och föräldra-ledig i sex år innan hon återvände till jobbet. Eftersom hon har speci-aliserat sig som bildkonstlärare ville hon undervisa också under de här mellanåren.

– Jag ledde kurser i bildkonst, vilket gav mig värdefulla vuxenkontakter, sä-ger hon.

Fastän Anna Palasmaa är lärare fungerar hon i stor utsträckning som ”mamma” och stöd för sina elever. Eleverna tyr sig till henne i olika frå-gor och hon städar ofta upp efter de-ras framfart och torkar deras rinnande näsor vid behov. När en mjölktand har lossnat beundrar hon den ivrigt till-sammans med den stolta eleven.

– Atmosfären i skolan är varm och god. Vi diskuterar allt mellan himmel och jord vid sidan om själva undervis-ningen. Många föräldrar får säkert hö-ra vad jag har gaggat om, säger Anna

Långängsvägen 62, 07910 ValkomSkolan har en förskola och tre sammansatta klasser.Antal elever: 87Rektor: Sinikka CarlssonProrektor: Anna PalasmaaSkolan har tre klasslärare, fyra timlärare, en deltidsanställd speciallärare och två skolgångsbiträden.

Palasmaa med ett hjärtligt skratt. En av fördelarna med en liten skola

är att lärarna hinner träffa och prata med barnens föräldrar och andra an-höriga vid olika tillfällen. Majoriteten av eleverna i Valkon koulu bor i när-heten av skolan.

– Jag är född och uppvuxen i Val-kom och jag gick själv i Valkon kou-lu. Orten präglas fortfarande av god stämning, samhörighet och en kvar-dröjande hamnatmosfär, säger Anna Palasmaa.

Efter den intensiva skoldagen plockar hon vid halv tvåtiden upp några vilsekomna vantar och mössor och gör sig klar för att gå hem.

– När skolan är slut styr jag stegen till matbutiken och hem till familjen och hobbyerna, avrundar Anna Pa-lasmaa leende.

Valkon koulu

18

Projektchef Anu Plit från hem-vården i Lovisa lägger en liten blå identitetsbricka på bordet. Därefter placerar hon sin smarttelefon ovanpå brickan och loggar in på applikatio-nen Pegasos Mukana, som ger hen-ne tillgång till klienternas uppgifter. Hemvården i Lovisa utbildade sin personal i användningen av det nya arbetsredskapet i början av februari och i början av mars togs det i bruk. Anu Plit tycker att det nya systemet har många fördelar.

Teknologi hjälper– Den moderna tekniken effektiverar och underlättar arbetet avsevärt. Tack vare Pegasos Mukana behöver vi inte längre skriva separata rapporter, vilket innebär att vi har mer tid för klienter-na. Dessutom främjar applikationen både patientsäkerheten och persona-lens rättsskydd, säger Anu Plit.

SMARTTELEFONEN effektiverar hemvården Applikationen Pegasos Mukana främjar patientsäkerheten och personalens rättsskydd.

tionen. Klienternas behov varierar. Pega-

sos Mukana ger värdefull informa-tion om vad de enskilda besöken kräver i fråga om utrustning och tid.

– Systemet hjälper oss att fördela arbetsbördan och trygga personalens rättsskydd, säger Anu Plit.

Mer tid för klientenVilken information ger applikatio-nen? Syftet med Pegasos Mukana är att effektivera verksamheten och ge klienterna mer tid. Via applika-tionen kan hemvårdspersonalen bekanta sig med klienternas behov och planera sina besök på förhand.

– Många av våra klienter är gamla bekanta, men när det handlar om nya klienter och/eller när vi har ny perso-nal ger systemet värdefull och viktig information, säger Anu Plit.

Vårdaren checkar in hos klienten

Klienterna behöver inte oroa sig för att deras personliga uppgifter vandrar omkring på gatorna i någons ficka. Datasäkerheten och sekretes-sen tillmäts stor betydelse – ingen utomstående kan komma åt klient- uppgifterna även om en telefon av någon orsak skulle förkomma. Sä-kerheten tryggas av ett avancerat kodsystem som endast godkänner behörig användning. Klientuppgif-terna, som tidigare fanns på papper, finns nu skyddade bakom en effektiv säkerhetsbarriär.

– Applikationen låser sig dess-utom automatiskt när den har varit oanvänd fem minuter. Därefter måste användaren logga in på nytt med sin identitetsbricka. Datasäkerheten är verkligen maximerad, säger Anu Plit.

Med undantag för några små pro-blem i början har användarna varit mycket nöjda med den nya applika-

19

genom att läsa av en kodremsa som finns på dörren eller på något annat synligt ställe. Efter besöket checkar vårdaren ut genom att läsa av kod-remsan på nytt. I telefonen finns kli-enternas adresser, telefonnummer, eventuella dörrkoder och kontakt-uppgifter till närmaste anhöriga.

Databasen innehåller informa-tion om klienternas medicinering, blodtryck och andra medicinska omständigheter och om eventuella riskfaktorer som inverkar på vården så som allergier och genomgånga transplantationer. Den här informa-tionen fanns tidigare i huvudsyste-met och behövde hämtas därifrån separat. Informationen skyddar både klienterna och personalen.

– Genom att ”klicka” på klientens namn kan vårdaren ringa upp klien-ten utan att slå numret. Registrering-en av hembesöket sker via smartte-lefonen vilket ger vårdaren mer tid för själva besöket och uppgifterna är alltid uppdaterade, avrundar Anu Plit.

Ytterligare information: Anu Plit, tfn 044 505 1014, anu.plit@loviisa.fi

ANTAL KLIENTER: • regelbunden hemvård 319• stödtjänster 166• därtill tillfälliga klienter vars vård inbegriper

allt från ett besök till två veckors vård

ANTAL VÅRDARE: 56 närvårdare | 6,5 sjukskötare

DE VANLIGASTE ARBETSUPPGIFTERNA INOM HEMVÅRDEN:• skötsel av klientens dagliga rutiner så som

hygien, hudvård, påklädning, bespisning • skötsel av klientens medicinering• sjukvård och uppföljning (mätning av

blodtryck och blodsocker, provtagning, sårvård, stomier osv.)

HEMVÅRDEN I LOVISA

LINJETAXI FRÅN KABBÖLE TILL BORGÅVarannan tisdagKABBÖLE – ISNÄS chaufför Rainer SjöroosAvgång kl. 9.15 från Kabböle tfn 0440 306 445 ISNÄS – BORGÅAvgång kl. 9.35 från Aspholms barRetur från Borgå kl. 12-13

LINJETAXI FRÅN SARVSALÖ TILL BORGÅvarannan torsdagSARFSALÖ – ISNÄSAvgång kl. 9.10 från Sarfsalö Avgång kl. 9.35 från Aspholms barRetur från Borgå kl. 12-13

SERVICELINJEN INOM LOVISAS OMRÅDEServicen är i första hand avsedd för äldre personer. Klienterna betalar för resan enligt busstaxan direkt till chauffören.Skjuts beställs av chauffören föregående dag senast kl. 16.00.Måndagens skjuts kan även beställas på måndag morgon kl. 7.30–7.45. Linjetaxin hämtar klienterna från uppgiven adress. Chaufförens telefonnummer är 0440 555 333.

NORRA DELEN I STRÖMFORS/ ABBORRFORS – LOVISA – ABBORRFORS/ NORRA DELEN I STRÖMFORSAvgång kl. 9.15, retur från Lovisa kl. 12.00

LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torgVid anrop kl. 10.00–11.45

LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torgVid anrop kl. 8.30–10.30

LAPPTRÄSK CENTRUM – LOVISA – LAPPTRÄSK CENTRUMAvgång kl. 11.30, retur från Lovisa kl. 15.30

STRÖMFORS KYRKBY – TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖ – STRÖMFORS KYRKBY Avgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00

SÖDERBY – LOVISA – SÖDERBYAvgång kl. 12.30, retur från Lovisa kl. 16.00

LILJENDAL – LOVISA – LILJENDALAvgång kl. 9.00, retur från Lovisa kl. 11.45

TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖAvgång kl. 10.15, retur från Lovisa kl. 13.45

FORSBY – PERNÅ KYRKBY - LOVISA – PERNÅ KYRKBY - FORSBYAvgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00

VALKOM – LOVISA – VALKOMavgång kl. 9.45, retur kl. 12.00

MÅND

AGTIS

DAG

ONSD

AGTO

RSDA

GFR

EDAG

20

Mattvätt är en underbar sysselsättning när solen skiner från en klarblå himmel. I sommar kan du tvätta dina mattor med gott samvete på olika håll i Lovisa. I syfte att följa de nya miljöföreskrifterna, som förbjuder mattvätt på bryggor, har tvättplatserna flyttats upp på landbacken. I Strömfors bruk öppnar staden en ny tvättplats i vår och på tvättplatserna på Sågudden och i Valkom är tillförseln av vatten nu stabil. Förr påverkades tillförseln av vat-tennivån.

– Man bör undvika bryggtvätt av mattor också på det egna sommarstället. Varför inte anlägga en tvättplats med markinfiltrering en bit upp på land? Kroppen mår bra av nytto-motion som att bära vatten, säger miljövårds- inspektör Maija Lehtomäki.

Bilar, båtar, mopeder och andra maskiner får inte tvättas på väg-, gatu- eller strand-områden. Om man tvättar bilen på sin egen tomt gäller det att se till att vattnet rinner ner i avloppet och inte i till exempel ett dike. Bio-degraderbara tvättmedel bör användas vid all tvätt utomhus.

– Bil- och annan tvätt får inte inverka men-ligt på grannarna eller miljön, påpekar Maija Lehtomäki.

Professionell och/eller kommersiell tvätt kräver en separat tvättplats. Färgrester och färgdamm från exempelvis båtbottnar ska samlas upp och hanteras som blandavfall.

– Man når långt med sunt förnuft, avrundar Maija Lehtomäki.

Ytterligare information: miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki, tfn 040 777 3460, maija.lehtomäki@loviisa.fi

TVÄTTA MATTORNA på landbacken

Den nya filmen om Ada och Glada spelades in i Lovisa i början av året. Produktionschef Anne Ruotsalainen från Zodiak Finland Oy berättar att inspelningen följde tidsschemat och att vinter-vädret var utmärkt.

Filmen spelades in på tio olika platser i Lo-

visa. Snötäcket bjöd på vackra vinterscener. De sista tagningarna gjordes i en studio i Helsing-fors i början av mars.

– Den första filmen om Ada och Glada har setts av drygt 177 000 finländare. Vår förhopp-ning är naturligtvis att den nya filmen lockar en

lika stor publik, säger Anne Ruotsalainen. Hon berättar att samarbetet med Lovisa stad

och Lovisaborna förlöpte utmärkt. Filmen om Adas och Gladas vinter har biopremiär hösten 2015. Lovisa stad är en av Ada och Glada-fil-mernas huvudsamarbetspartner.

Filmen om Adas och Gladas vinter spelades in i Lovisa

Nyttig information

STRÖMFORS:Kiramo mattvätt, Kiramovägenöppnas på våren

LOVISA:Såguddens mattvätt, Gamla SågvägenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Valkom mattvätt och båtbrygga, Ilmarinenvägen (Sistolastranden), Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

PERNÅ: Pernå kyrkobys mattvätt, idrottsplanen vid Pernåvägen, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Forsby mattvätt, StaffasvägenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Isnäs mattvätt, Isnäsvägen, i anslutning till idrottsplanen, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Kuggom mattvätt, Haddomvägen, på land

LILJENDAL:Sävträsk, Bäckasgränd, på landsbygdskansliets bakgård, Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Platserför mattvätt

21

Sjukskötare Tanja Jyrkkämäki är årets anställda i Lovisa stad 2014 Tanja Jyrkkämäki, som har arbetat på Lovisa hälsocentral sedan år 1997, föreslogs för utmärkelsen av sina arbetskamrater. Motiveringen var att hon alltid är glad, utåtriktad och hjälpsam mot både sina patienter och arbetskamrater.

Lovisa uppmärksammar sina bebisarSedan år 2010 har alla nyfödda lovisabor fått en Lovisa Baby-kofta designad och sydd av konstnär Virpi Lehtinen i gåva av staden. Rådgivningspersonalen berättar att koftan har fått ett mycket varmt mottagande och därför fortsätter staden traditionen även i år. Varje kofta är ett unikt litet konstverk i mjuk bomull.

1–5.6 VATTENÄVENTYRSLÄGER för barn i åldrarna 7–11 år. Dagslägret bjuder på trevlig och medryckan-de sysselsättning i och vid vattnet (dagsprogrammet varierar). På programmet står bland annat segling, surfing i Sirius, mete, vattendisko, vattenkonst och avkopplande strandliv. En dag tillbringar vi på Käl-la lägerområde där deltagarna kan bada bastu och simma. Varm mat serveras dagligen. Lägret har 30 platser. Anmälningstid 6.5–20.5.

8–12.6 ÄVENTYRSLÄGER för ungdomar i åldrarna 11–17 år. Dagslägret bjuder på äventyr i olika miljöer på land och till sjöss. På programmet står klättring, paddling, frisbeegolf och Amazing race. Lägret för-utsätter minst 10 deltagare. Anmälningstid 6.5–20.5.

15–18.6 TRADITIONELLT SOMMARLÄGER PÅ KÄLLA lägerområde för barn i åldrarna 8–12 år. Tältlägret i Lovisa skärgård bjuder på lek, pyssel, spel, umgänge och avkopplande strandliv och bastubad. Lägret har 30 platser. Anmälningstid 6.5–20.5.

INFORMATION OCH ANMÄLAN: fritidsbyrån, tfn 0444 505 053 Läs mer på webbadressen www.lovisa.fi/verksamhetunderskollov

Sommarens läger och kurser

för barn och ungdomar

KURS I FORSPADDLING, KYMMENE ÄLV, AHVIO 8–9.6Under äventyrskursen, som är avsedd för ungdomar över 13 år, får deltagarna lära sig forspaddling och utveckla si-na paddlingsfärdigheter. Efter kursen behärskar deltagarna forspaddling-ens grunder och säkerhetsaspekter. Deltagande i kursen förutsätter inte erfarenhet av forspaddling. Deltagarna inkvarteras i Ahvion koulu.

GRUNDKURS I PADDLING 11–13.6 Grundkursen i paddling (10 timmar) följer Paddlingsförbundets rekommen-dationer. Deltagaravgift 65 €.

INFORMATION OCH ANMÄLAN: fritidsbyrån, tfn 0444 505 053

HAVSPADDLINGSLÄGER 15–17.6 Den äventyrspedagogiska kajakfärden från Kotka till Lovisa bjuder på bland annat övernattning i tält och måltider ut-omhus. Deltagande i havspaddlingsläg-ret förutsätter inte erfarenhet av padd-ling, men deltagande i paddlingskursen föregående vecka rekommenderas.

BACK TO NORTH 21.6–27.6Den ledda fjällvandringen i Koilliskai-ra i Urho Kekkonens nationalpark är krävande men givande. Veckan ger minnen för livet.

INFORMATION OCH ANMÄLAN (senast 28.5): juha-pekka.palasmaa@loviisa.fi, tfn 0440 555 861 Meddelanden på Facebook: Loviisan Nuoret/Lovisa Ungdomar

22

Fiskaren och företagaren Ben Hen-riksson har, med undantag för någ-ra år i Lovisa, levat och verkat i fis-krika Abborrfors hela sitt liv. Havet har alltid lockat människor och re-dan på medeltiden hade Abborrfors ett eget fiskeri. Abborrfors är också känt som krigsskådeplats.

– När det begav sig löpte ju riks-gränsen vid Abborrfors, säger Ben.

Abborrfors är ett populärt utflykt-smål för fiskare från hela landet. I Bens släkt har det funnits många halvprofessionella fiskare. Ben slog in på fiskarbanan år 1988. Fiskarens och företagarens dag börjar tidigt, of-ta redan vid tresnåret på morgonen. När det är mörkt lönar det sig inte att åka ut på sjön, men det finns mycket annat som måste göras.

– Bland annat kontorsjobb och underhåll av redskapen, säger Ben.

Ben vistas sju till åtta timmar per dag på sjön. Förra vintern fångade han Finlands hittills största vimma. Fisken vägde hela 764 gram.

– Jobbet är tungt, men jag älskar miljön och den mångsidiga naturen i Abborrfors. Mitt huvudsakliga fis-keredskap är ryssja och jag har tio-tals av dem. Den gångna vintern var isfattig, vilket påverkade fisket. När

det stormar stannar jag på landback-en, säger Ben.

Matar havsörnarFrån sitt hus, som står i en skogs-dunge nära havet, kan Ben iaktta och beundra den storslagna naturen och det rika djurlivet i Abborrfors. Naturen har förändrats avsevärt sedan han var pojke. I dag ser han bland annat havsörnar och till och med vargar genom sitt fönster. Han beskriver upplevelserna som fantas-tiska för en djurvän.

– Många av de vilda djuren har blivit relativt oskygga. Jag matar de imponerande havsörnarna nästan varje dag. Vi har också många andra stora fåglar, bland annat gäss och svanar. Ibland ser man till och med vargar på isen. Faunan i Abborrfors har definitivt blivit mångsidigare – förr såg man stora däggdjur och fåg-lar väldigt sällan, säger Ben.

Fiskare har i allmänhet inte ett gott öga till sälar eftersom de kalasar på fångsten. De sluga djuren simmar in i ryssjorna och lägger beslag på de bästa delarna av laxen.

– Jag har blivit ”bekant” med de sälar som vistas i strandvattnet. Fast-än storskarven smutsar ner och för-

FISKAREN OCH NATURENBen Henriksson har bott hela sitt liv i Abborrfors. Förutom trevliga människor har han hunnit bli bekant med havsörnar, sälar och vargar.

LOVISAABBORRFORS

I byarna

stör vegetationen är den en impone-rande fågel. Den nya motorvägen är byggd med hänsyn till miljön, men utsikten från bron mot havet kunde vara bättre, säger Ben.

Hur kommer invånarna i Abborr-fors överens?

– Invånarna i Abborrfors är top-pen – alla hjälper alla. Orten får ständigt nya invånare från andra orter i Finland och till och med från andra länder. Det är väl nog na-turens skönhet och mångfald som lockar. Jag kommer att bo kvar i Ab-borrfors som fiskare och företagare livet ut, avrundar Ben Henriksson.

23

Flyttnings- och befolkningsstatistiken för 2000-talet presenteras i grafiken på mittuppslaget.

Statistiken visar en relativt stor inflyttning av 24 år fyllda arbetsföra personer – antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare avsevärt.

En stor del av utflyttarna är ungdomar i åldersgrup-pen 15–24 år som har avslutat sin skolgång och flyttar till andra orter för att studera eller arbeta.

Utflyttningen inom denna grupp sker främst på sen-sommaren och hösten. Under resten av året är utflytt-ningen liten.

De flesta små och medelstora finländska städerna är utflyttningskommuner, vilket beror på den stora migra-tionen till huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra.

Fastän stadens befolkningsmål inte har uppnåtts har Lovisa klarat sig relativt väl.

En av orsakerna till att stadens befolkningsmål inte har uppnåtts är den ringa andelen invandrare. Många av de större städernas befolkningstillväxt förklaras åtmins-tone delvis av invandringen. Lovisa har haft få invandra-re under hela 2000-talet, vilket innebär att invandringen till Finland inte har gynnat Lovisa.

Under hela 2000-talet har Lovisa haft en positiv nettoinflyttning, vilket innebär att fler människor har flyttat till Lovisa än från Lovisa. Under de senaste 15 åren har invånarantalet ändå minskat något. Orsaken är att nativiteten är lägre än mortaliteten.

2000-TALETS STATISTIK BERÄTTARLovisa är en inflyttningskommun

Idyllen lockar”Den idylliska boendemiljön och de utmärkta betingelserna för framförallt barnfamiljer lockar inflyttare till Lovisa. Staden erbjuder orörd natur, närhet till havet, lugn och ro, levande tvåspråkighet och ett aktivt kulturliv.

Antalet studie- och arbetsplatser är relativt litet, men den korta resan till Helsingfors (under en timme) och till Kotka (cirka en halv timme) kompenserar för detta. Rusning och trafikproblem är okända begrepp i Lovisa.

Många av stadens inflyttare är företagare och/eller representanter för de kreativa branscherna och många arbetar på distans. Lovisa är en möjligheternas stad med aktiva människor och uttalad samhörighet.”

Sten Frondén, utvecklingsdirektör

24

Kunti

en vä

linen

muu

tto/Fl

yttnin

g mell

an ko

mmun

erna

2000

–201

4Lo

viisa

on ni

ukas

ti muu

ttovo

ittok

unta.

Lovis

a har

en sv

agt p

ositiv

netto

inflytt

ning.

800

700

600

500

400

300

200

100 0

2002

2000

2006

2004

2010

2008

2014

2012

POIS

MUUT

TAJIA

/UTF

LYTT

NING

FRÅN

LOVI

SA

MUUT

TAJIA

LOVI

ISAA

N/IN

FLYT

TNIN

G TIL

L LOV

ISA

635

673

Väes

tötiet

oa 20

00-lu

vun L

oviis

asta

/ Befo

lkning

sdata

för 2

000-

talets

Lovis

a

Väkil

uku/

Befol

kning

åren

2000

–201

4Lo

viisa

n väk

iluku

on 20

00-lu

vulla

pudo

nnut

lievä

sti.

Unde

r 200

0-tal

et ha

r inv

ånar

antal

et i L

ovisa

mins

kat n

ågot.

18 00

0

17 00

0

16 00

0

15 00

0

14 00

0

13 00

0

1583

3

1546

9

2002

2000

2006

2004

2010

2008

2014

2012

Synty

neet

ja ku

ollee

t/Nati

vitet

och m

ortal

itet å

ren 2

000–

2014

Väkil

uvun

alen

emise

n syy

nä on

se, e

ttä Lo

viisa

ssa s

yntyv

yys

on se

lvästi

vähä

isemp

ää ku

in ku

olleis

uus.

Morta

liteten

är hö

gre ä

n nati

vitete

n, vil

ket t

är på

invå

nara

ntalet

i Lov

isa.

Luon

nollin

en

väes

tönmu

utos

Natur

lig be

folkn

ings-

förän

dring

-783

3000

2000

1000 0

2833

2050

Kunti

en vä

linen

muu

tto/Fl

yttnin

g mell

an ko

mmun

erna

2000

–201

4Lo

viisa

an on

muu

ttanu

t 200

0-luv

ulla m

uista

kunn

ista y

hteen

sä vä

hän y

li 9 60

0 ihm

istä.

Poism

uutta

jia on

hiem

an vä

hemm

än, r

eilut

9 500

.Un

der 2

000-

talet

har L

ovisa

tagit

emot

dryg

t 9 60

0 infl

yttar

e frå

n and

ra ko

mmun

er.

Antal

et utfl

yttar

e till

andr

a kom

mune

r har

varit

någo

t mind

re, n

ämlig

en dr

ygt 9

500 p

erso

ner.

MUUT

TAJIA

LOVI

ISAA

NIN

FLYT

TNIN

G TIL

L LOV

ISA

9609

POIS

MUUT

TAJIA

UTFL

YTTN

ING

FRÅN

LOVI

SA

9517

25

Netto

muutt

o/Nett

oflytt

ning å

ren 2

000–

2013

15–2

4-vu

otiaa

t/år

Mone

t kou

lunsa

päätt

ävät

nuor

et mu

uttav

at Lo

viisa

sta

jatko

-opis

kelup

aikan

tai ty

ön pe

räss

ä.Må

nga s

om ha

r avs

lutat

sin sk

olgån

g flytt

ar til

l and

ra

orter

för a

tt stu

dera

eller

arbe

ta.

0

-20

-40

-60

-80

-100

-120

-116

-114

-68 -8

5 -100

-47

-94

2000

2013

-73

-87

-59

-51 -1

01

-66

-62

1000 80

0

600

400

200 0

945

504

Aviol

iitot ja

avioe

rot/

Äkten

skap

och

äkten

skap

sskil

lnade

r åre

n 200

0–20

1420

00-lu

vulla

Lovii

sass

a on s

olmitt

u läh

es tu

hat a

violiit

toa.

Avioe

roja

on tu

llut p

uolet

vähe

mmän

.Un

der 2

000-

talet

har L

ovisa

born

a ing

ått nä

stan 1

000 ä

ktens

kap.

Antal

et sk

ilsmä

ssor

unde

r sam

ma tid

är un

gefär

500.

Alle 6

-vuo

tiaita

laps

ia er

i puo

lilla L

oviis

aa 20

13Ba

rn un

der 6

år i L

ovisa

år 20

13La

psipe

rheil

le Lo

viisa

on ih

antee

llinen

asuin

ympä

ristö.

Ka

vere

ita lö

ytyy n

iin ke

skus

tasta

kuin

maas

eutuk

ylistä

kin.

Lovis

a är e

n utm

ärkt

boen

demi

ljö fö

r bar

nfam

iljer.

Barn

en ha

r kom

pisar

i båd

e cen

trum

och g

lesby

gden

.

LILJE

NDAL

84

MALM

GÅRD

2

KOSK

ENKY

LÄFO

RSBY

126

VANH

AKYL

ÄGA

MMEL

BY37

SKIN

NARB

Y33

HÄRK

ÄPÄÄ

HÄRP

E4

ISNÄ

S41

PERN

AJAN

KK

PERN

Å KBY

51

KUGG

OM38

LO

VIIS

AN K

ESKU

STA

JA R

AUHA

LALO

VISA

CENT

RUM

OCH

FRED

SBY

212

VALK

OVA

LKOM 67

ETEL

ÄHAR

JUSÖ

DRA Å

SEN

103

MÄÄR

LAHT

IMÄ

RLAX

64

TESJ

OKI

TESS

JÖ

112

RUOT

SINP

YHTÄ

ÄST

RÖMF

ORS

29

KUNI

NKAA

NKYL

ÄKU

NGSB

ÖLE

17

RUOT

SINK

YLÄ

SVEN

SKBY

23

Netto

muutt

o/Nett

oflytt

ning å

ren 2

000–

2013

25–6

4-vu

otiaa

t/år

Työik

äisiä

aikuis

ia mu

uttaa

muu

alta L

oviis

aan e

nemm

än

kuin

sama

nikäis

iä mu

uttaa

täält

ä pois

.Infl

yttnin

gen a

v per

sone

r i ar

betsf

ör ål

der ä

r stör

re

än ut

flyttn

ingen

.

60 40 20 020

0020

13

152

26

5753

55

37

59

9

4049

3730

33

Lähde/Källa: Tilastokeskus/ Statistikcentralen

26