Morjens 1/2016

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2016

112 FÖRSLAGtill förbättrad trafiksäkerhet

LOVINFO BETJÄNAR

Sommarprogram – Utställningar – Sibeliusdagarna

Mjuk väg till dagis

LIVET I KABBÖLE SOM BILAGA

OFFENTLIGT MEDDELANDE

PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT

2

Under de senaste 25 åren har kom-

munen som fenomen på olika sätt

utgjort en ganska stor del av mitt liv

i form av studier, förtroendeuppdrag

och de senaste elva åren som min ar-

betsplats. Utöver att vara kommunin-

vånare i olika kommuner har jag haft

förmånen att se kommunen ur olika

synvinklar och det har varit nyttigt.

Ibland har jag fått frågan och ibland

har jag också ställt samma fråga till

mig själv: varför är kommunen så

intressant?

Svaret är givet; det är invånarna,

alltså mänskorna, som gör kommu-

nen. I kommunen jobbar vi varje dag

med invånarnas vardag från vaggan

till graven. Det vi gör eller inte gör

påverkar invånarna och deras liv på

ett konkret sätt. I en tid av ständig ef-

fektivering och prioritering är det bra

för oss att hålla i minnet för vem vi

finns till, både vi som jobbar i kom-

munen och våra förtroendevalda som

fattar de stora besluten i kommunen.

Vi finns till för våra invånare, både

nuvarande och blivande, och det är

bra att komma ihåg då vi går på jobb

på morgonen eller på möten för att

fatta beslut.

I början av mars öppnade vi det nya

kundservicekontoret Lovinfo. Det är

en av våra åtgärder för att förbättra

kundservicen och sänka tröskeln för

invånarna att ta kontakt med oss.

Efter de första veckorna kan vi med

glädje konstatera att invånarna har

hittat Lovinfo och att responsen vi fått

till stor del har varit positiv.

Vi har bara börjat med det här nya

sättet att jobba. Vi tar gärna emot me-

ra respons och förslag på hur du som

invånare i vår kommun vill sköta dina

ärenden hos oss.

Invånarna gör kommunen

" Vi tar gärna emot mera respons."

VÅRHÄLSNINGAR Lilian Andergård-Stenstrand

[email protected]

Ledare

Omslaget pryds av Lovinfos kundrådgivareJohanna Lönnfors och Kristina Andersson.

Utgivare: Lovisa stad

Chefredaktör: Lilian Andergård-Stenstrand

Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand,

Päivi Ahvonen, Jaana Laine

Redaktion och layout: Creative Peak

Redaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo,

Reija Kokkola

Bilder och illustrationer: Päivi Ahvonen,

Fanni Fagerudd, Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto,

Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen, Sanna Nylén

Layout: Milla Ketolainen

Tryckeri: Lönnberg Painot Oy /

Papper G-Print 100g / ISSN 2342-5318 (print)

GE RESPONS /TA KONTAKT: Lovinfo Mariegatan 12 A07900 [email protected] tfn 019 555 555 www.lovisa.fi/deltaochpaverka

GODA EKONOMINYHETER | Lovisa stads och Affärsverket Lovisa Vattens sammanlagda resultat för räken-skapsåret 2015 uppvisade ett överskott på 643 682 euro. Det kumulativa överskottet i balansräkningen ökade till 16,8 miljoner euro. Resultatet var betydligt bättre än i den ursprungliga budgeten.

3

”Leenden och vänlighet är viktiga”Innan Ulla Taipale tillträdde som

Lovisa stads flyktingkoordinator i

mars arbetade hon med invandrare

i Lahtis kyrkliga samfällighet.

Vilken nytta har du av dina erfaren-

heter i ditt nya jobb?

– Mina erfarenheter av arbete som

brobyggare mellan olika språk-,

kultur- och religionsgrupper kom-

mer väl till pass i jobbet som flyk-

tingkoordinator.

Flyktingkoordinatorn sorterar un-

der enheten vuxensocialarbete. Vad

innebär det i praktiken?

– Till enhetens uppgifter hör att

stävja utslagning och att bistå

människor i frågor som gäller han-

tering av vardagen, boendet, ut-

komsten och samhällsdeltagandet.

Integreringen av flyktingar handlar

i stor utsträckning om samma saker.

Du jobbar ihop med flyktinghand-

ledare Erna Piirola. Hur har ni delat

upp arbetsuppgifterna?

– Vi jobbar tillsammans. Erna an-

svarar för styrningen av flyktingar-

nas vardagsliv, rådgivningen och

främjandet av familjernas egna ak-

tivitet. Mina arbetsuppgifter gäller

främst det övergripande integre-

ringsarbetet, uppföljningen och

kommunikationen med olika myn-

digheter och samarbetspartner.

I april–maj tar Lovisa emot 25 su-

danska kvotflyktingar varav största

delen är barnfamiljer. Hur kommer

ni att stöda integreringen av dessa?

– Integreringen inleds med en

kartläggning av flyktingarnas situ-

ation och undervisning i finska. Vi

ordnar bostäder, sköter informa-

tionsgången, vidtar andra praktis-

ka åtgärder och arrangerar barnens

skolgång.

Vilken praktisk hjälp behöver de

sudanska flyktingarna?

– Vi lär dem bland annat att an-

vända hushållsmaskiner, sortera

avfall, handla mat och följa sam-

hällets regler. Vi besöker FPA,

skatteverket, hälsocentralen och

ULLA TAIPALE, Flyktingkoordinator• Jobbat inom Lahtis kyrkliga

samfällighets diakoniverksamhet • Tolv års erfarenhet av

invandrarrelaterat arbete • Bott tio år i Lovisa

andra instanser tillsammans med

flyktingarna. Eftersom vi saknar ett

gemensamt språk anlitar vi en tolk.

En del av flyktingarna kan inte läsa

eller skriva. Är det en stor utma-

ning?

– Javisst och därför är det viktigt

att de lär sig finska. Integreringen

i samhälls- och arbetslivet förut-

sätter skriv- och läskunnighet och

kunskaper i landets språk.

Vilka erfarenheter har du från in-

tegreringen av sudaneser i Lahtis?

– Mina erfarenheter är positiva.

Sudaneserna är motiverade och vill

lära sig finska och komma in i ar-

betslivet.

Vilket stöd förväntar du dig av Lo-

visaborna?

– Det bästa sättet att övervinna

rädsla och fördomar är att modigt ta

kontakt med flyktingarna. Leenden

och vänlighet är viktiga!

4

Lösning på skolfrågan i maj?I slutet av maj avgör Lovisa stadsfullmäktige hur många skolor Lovisa ska ha i framtiden, var skolorna ska finnas och om nya skolor ska byggas och/eller gamla läggas ned.

I slutet av mars föreslog bildningsnämnden i Lovisa att Tessjös båda skolor, Valkon koulu, Haddom skola, Forsby skola och Kyrkoby skola består och att eleverna i Teutjärven koulu flyttar till Kirkonkylän koulu. Enligt förslaget byggs en ny skolbyggnad för Lovisanejdens högstadium och realiseras skolcentrumprojektet i Fors-by under åren 2017-2020.

Enligt förslaget flyttar eleverna i Koskenkylän koulu, Isnäsin koulu och Isnäs skola år 2020 till Forsby skol-centrum, som byggs i anslutning till Forsby skola som renoveras.

Ärendet behandlas av stadsstyrelsen den 2 maj. Be-sluten gällande det framtida skolnätet fattas vid Lovisa stadsfullmäktiges möte 25 maj.

Stadens bildningsdirektör Thomas Grönholm hoppas på en snabb lösning.

– Jag hoppas att vi inte behöver göra en femte utredning utan att vi kan fortsätta utvecklingsarbetet ostört under de närmaste fem åren, säger han.

Bildningsdirektör Thomas Grönholm, tfn 0440 555 250, [email protected] information: www.lovisa.fi/skolnatsutredning

Delta i Kilometertävlingen! Stadens anställda uppmanas att delta i den 114 dagar långa Kilometertävlingen under perioden maj–september.

I den lekfulla tävlingen, som riktar sig till arbetssamfund och föreningar, antecknar deltagarna alla sina cyklade kilometer.

Ytterligare information: www.kilometrikisa.fi

Med cykel till jobbetLovisa stads miljö- och fritidsväsende arrangerar för alla intres-serade evenemanget Med cykel till jobbet tisdagen den 10 maj. Deltagarna bjuds på kaffe kl. 7.30–9.00 vid idrottshallen, där man också kan låta snabbserva sin cykel och prova en elcykel.

Under den riksomfattande cykelveckan 7–15.5 ordnas även cykelutfärden Seniorerna på sadeln och en cykelorientering.

Ytterligare information: Karoliina Hovi, tfn 0440 555 485, [email protected]

Lovisa Gymnasiums och Lovisanejdens högstadi-ums elever och lärare förblir evakuerade till vår-terminens slut, det vill säga fram till 4 juni.

Vardera skolfastigheten inklusive inomhusluften undersöks under våren. Bytet av golvbeläggning i Lovisa Gymnasium inleddes i april.

– Enligt de senaste uppgifterna får staden

undersökningsresultaten i slutet av maj. Då är vi förhoppningsvis klokare och kan ta ställning till höstens arrangemang, säger bildningsdirektör Thomas Grönholm.

Efter att undersökningsresultaten är klara ord-nar staden ett informations- och diskussionsmöte för berörda parter.

ELEVERNA EVAKUERADE TERMINEN UT

Nyttig information

5

KULTUR FÖR GAMMAL OCH UNG Stadsfullmäktige fastställde riktlinjerna för Lovi-sas kulturpolitiska program i mars.

Syftet med programmet är att utveckla Lovisa som kulturstad. Eftersom kulturen är en viktig del av människans liv bör invånarna ha tillgång till ett mångsidigt kulturutbud i livets alla skeden. Kulturen är en framgångsfaktor som bör beaktas på alla nivåer i stadens beslutsfattande.

Programmets centrala värden är tillgänglig-het, jämlikhet och närhet.

Under perioden 2015–2020 betonas kultur- upplevelserna för barn och ungdomar samt tillgodoseendet av de äldre Lovisabornas kul-turbehov.

Ytterligare information: chefen för kultur- och fritidsväsendet Leif Eriksson, tfn 040 568 4138, [email protected]

Skeppsbrons bryggor förlängdesFörlängningen av Skeppsbrons ponton-bryggor ökade antalet båtplatser till 150. De flesta är så kallade bomplatser, med-an 22 av båtplatserna har bojförtöjning. Båtplatsernas djup varierar mellan 1,2 och 2,7 meter.

Skeppsbron har även 60 gästplatser och en brygga för klassiska båtar. De nya el- och vattenpunkterna betjänar både gäster och Lovisabor.

Efter muddringen av Lovisaviken når även större båtar Skeppsbron.

LEDIGA BÅTPLATSERLovisa stads sammanlagt 546 båt-platser hyrs ut till både Lovisabor och sommargäster. Båtplatserna finns vid 13 bryggor på nio olika områden. De flesta båtplatserna finns vid Skepps-bron, på Sågudden och i Valkom.

I slutet av mars hade staden cirka 50 lediga båtplatser, varav ungefär hälften fanns på Sågudden och i när-heten av Plagen.

Hyran varierar mellan knappt 100 och cirka 400 euro beroende på läget och båtens storlek.

Inspelningen av den tredje filmen om Ada och Glada inleds i Lovisa i juli-augusti.

Lovisa kommer att ha en mycket synlig roll i Saara Cantells nästa film om Ada och Glada.

– Filmen Ada, Glada och den mystiska främlingen (Onneli, Anneli ja salaperäinen muukalainen) spelas nästan uteslutande in i Lovisa, säger Teea Hyytiä som är en av producenterna.

Valet av Lovisa som inspelningsort var en självklar-

het för produktionsbolaget eftersom ”Ada och Glada ju redan är Lovisabor”.

– Den pittoreska och idylliska staden lämpar sig utmärkt för våra filmer, säger Teea Hyytiä.

Barnhemsföreståndaren Minna Pinna, äventyraren Pekki och stadsdirektören är nya gestalter i filmen.

Den tredje filmen om Ada och Glada har biopremiär i början av nästa år.

Ada och Glada återvänder till Lovisa

Båtplats kan bokas hos Lovinfo

på Mariegatan 12 A, tfn 019 555 555.

6

Använd hundbajspåsar! De stationer för hundbajspåsar som byggdes längs stråken i Lovisa förra hösten har varit i flitig an-vändning.

Erfarenheterna är enbart goda. Påsarna går åt i jämn takt. Endast en station har utsatts för skadegö-relse, men den förnyades omgående.

De 20 stationerna finns runt om i staden. Om du undrar var stationerna finns kan du gå in på stadens karttjänst på webbadressen http://kartta.loviisa.fi/ims/sv och ange sökordet hundbajspåsar.

Lovisa stads enhet för samhällsteknik uppmanar alla hundägare att använda sig av stationerna för bajspåsar.

– Det är lättare att städa upp efter hunden än att titta bort och låtsas som om det regnar när den bajsar.

Kontakta jordbyggmästare Irma Korppi om du upp-täcker brister hos stationerna och/eller om påsarna är slut. Tfn 0440 555 849, [email protected]

Inför sommaren får Lovisa torg nya bänkar och blomtorn.

– De sammanlagt tjugo nya blomtornen placeras på ungefär samma ställen som de gamla, säger Markus Lindroos som basar för stadens samhällsteknik.

När torgbelysningen byttes under vintern avlägsnades de gamla rostiga lyktstolparna.

De nya ledlamporna, som är både energi- snåla och praktiska, kan dimmas ner vid behov. Lamporna i området mellan kyrkan och Tranbrunnsparken har också bytts ut mot ledlampor.

– Avsikten är att stegvis byta ut stadens alla lampor mot energisnåla ledlampor, säger Markus Lindroos.

Ny ivrig stadsträdgårdsmästare

Mona Bäckman arbetade tidigare som kund-rådgivare på Finlands Skogscentrals avdelning skogs- och naturvård och som ansvarig för södra

Finlands tvåspråkiga kustområden inom Metsoprogrammet. Hennes ansvarsområde sträckte sig från Strömfors i öster till Iniö i

väster. Till Mona Bäckmans specialområden hör också skogscertifiering, vattenvård och miljöskydd.

Stadens nya stadsträdgårdsmästare, som bor i Borgå, upplever Lovisa som en vacker stad med vänliga och genuina invånare.

– Att tillträda på våren när stadens parkenhet har bråda tider är enbart po-

sitivt, säger hon. Mona Bäckman inleder sitt värv med att be-

kanta sig med arbetsfältet och sina arbetskamrater. Hon har tidigare erfarenheter av Lovisa som ar-

betsort.– När det begav sig hade Skogscentralen ett kontor

i Lovisa där jag arbetade med skogsplanering gällan-de bland annat Liljendal. Jag återvänder till den

idylliska staden med glatt sinne, avrundar Mona Bäckman.

De avgiftsfria bajspåsarna är avsedda för alla hundägare. Förslutna bajspåsar kan läggas i alla avfallskärl som staden sköter om (använd helst hundbajskärlen med lucka).

Torget får nya blomtorn

Nyttig information

Lovisas nya stadsträdgårdsmästare, skogsbruksingenjör Mona Bäckman konkurrerade om jobbet med 18 andra intresserade.

7

Lisbeth Forsblom, som är servicechef vid stadens seniorservice, riktar ett stort tack till alla frivilliga motionsvänner. Lovisa stad bjuder motionsvännerna på lunch eller kaffe ett par gånger per år.

– Vi är mycket glada över det stora in-tresset. Våra välmotiverade motionsvänner berättar ofta att de får ut mycket av sina frivilliga insatser, säger Lisbeth Forsblom.

Hemvården lägger ofta märke till att ensamma äldre personer längtar efter att få komma ut och röra på sig. Hemvården kontaktar seniorservicen som ordnar en motionsvän.

– Vi har ett register över våra motions-vänner. Verksamheten fungerar utmärkt, säger Lisbeth Forsblom.

Servicechef Lisbeth Forsblom, tfn 0440 555 345, [email protected]ötare Katja Marttila-Meriaho, tfn 0440 555 470, [email protected], Degerbygatan 21

NYA MOTIONSVÄNNER

– Motionsvännerna får lära sig de vanligaste åldersrelaterade sjukdomarna och hur man förflyttar sig med rollator och rullstol, säger servicechef Lisbeth Forsblom.

Lovisa hälsocentral har tagit i bruk ett automatiskt system för sms-påminnelse om tidsbeställning. Den automatiska påminnelsen, som förutsätter klientens samtycke till användning av elektroniska tjänster, gäller icke-brådskande besök hos läkare, sjukskö-tare, rådgivningshälsovårdare och fysioterapeuter. Påminnelsen skickas två dygn före den bokade tiden.

Obs! Textmeddelandet kan inte besvaras! Kontakta tidsbeställningen senast kl. 12 dagen före

om du vill om- eller avboka besöket (tfn 019 505 1300, vardagar kl. 8-16).

För icke-avbokad besökstid som inte utnyttjas debiteras klienten 51,40 euro (gäller klienter över 15 år).

Påminnelse om tidsbeställning per sms

Lovisa har över 30 motionsvänner (promenadkompisar) för äldre och vid behov utbildar staden nya vänner.

Ta kontakt om du

vill bli motionsvän!

Lovisa stad har utsett handledare Kirsi ”Kinnu” Kippola till Årets medarbetare 2015. Hon har bland annat deltagit i grun-dandet av Lilla Petters Gård och andra ungdomsverkstäder i Lovisa. Dagens och gårdagens Lovisaungdomar känner henne som en uppmuntrande och problemlösande människa.

– Kirsi har ett stort och gott hjärta, sade stadsdirektör Olavi Kaleva när han delade ut utmärkelsen.

Årets medarbetare har ett stort och gott hjärta

8

LOVINFO BETJÄNAR ALLA VARDAGAR ÅRET RUNT

Kundservicekontoret Lovinfo, som finns

i hörnet av Mariegatan och Karlskrona-

bulevarden, tillhandhåller en stor del av

stadens kundservice. Kontoret betjänar

alla vardagar året runt, även under se-

mesterperioden. Avsikten är att under-

lätta Lovisabornas skötsel av ärenden.

– Man kan sköta många ärenden

hos Lovinfo, vilket innebär att man

inte längre behöver vända sig till flera

olika instanser. Man kan besöka konto-

ret eller ringa och be om information.

Lovisaborna verkar ha hittat Lovinfo,

säger stadens kommunikationschef

Lilian Andergård-Stenstrand, som

fungerar som förman för personalen

vid Lovinfo.

Lovinfos honnörsord är effektivitet

och god betjäning.

– Man kan kontakta Lovinfo i alla

I syfte att underlätta Lovisabornas skötsel av ärenden har staden

koncentrerat sin kundbetjäning till ett och samma ställe.

9

ärenden. Vi styr kunden till rätt person

och om vi inte kan besvara en fråga ge-

nast tar vi reda på svaret, säger kund-

rådgivare Johanna Lönnfors.

Under samma tak finns också turist-

byrån och stadens telefonväxel, vars te-

lefonnummer är detsamma som förr

(019 5551).

Positiv attityd

Vid Lovinfos front-desk jobbar två perso-

ner, i kontorets back-office två personer

och i telefonväxeln en person.

– Vår målsättning är att alltid kunna

besvara kundernas frågor och därför

får personalen utbildning och de lär

sig varandras arbetsuppgifter. De an-

ställda roterar veckovis vid de olika ar-

betspunkterna för att få erfarenheter

av Lovinfos olika arbetsuppgifter, sä-

ger Lilian Andergård-Stenstrand.

Lovinfo sköter i första hand teknis-

ka centralens och bildningscentralens

kundservice. I frågor som gäller social-

och hälsovård hänvisas kunderna fort-

farande till grundtrygghetscentralens

olika enheter.

Johanna Lönnfors, som har lång

erfarenhet av kundbetjäning på bild-

ningscentralen, berättar att det har va-

rit utmanande att lära sig framför allt

tekniska centralens ärenden.

– Till exempel nu på våren vill

många kunder ha information om

bland annat bygglov. Vi måste lära oss

mycket nytt men det utökar ju det eg-

na kunnandet, säger hon.

Lilian Andergård-Stenstrand är

mycket nöjd med personalens positi-

va attityd. Utmaningen har tagits väl

emot av alla.

– Vi har ju sammanlagt 168 års er-

farenhet av kundbetjäning i vårt team,

säger hon med ett leende.

Lovinfo ger information om stadens service, tar emot ansökningar och anmälningar, lämnar ut planer och kartor och tillhandahåller blanketter inklusive ifyllningsråd.

Hos Lovinfo kan man ge respons, ansöka om bland annat båtplatser och trädgårdslotter, hämta nycklar till gymmet och fritidsväsendets salar och utrymmen, köpa biljetter till kulturvä-sendets evenemang samt anmäla sig till med-borgarinstitutens kurser och fritidsväsendets resor, läger och aktiviteter.

Hos Lovinfo kan man även läsa stadens offi-ciella anslagstavla och använda en kunddator.

Mariegatan 12 A, tfn 019 555 555, [email protected] betjänar på svenska och finska vardagar kl. 9–16.www.lovisa.fi/lovinfoPersonal: Kristina Andersson, Pierina Järventaus, Johanna Lönnfors, Mona Rönnqvist och Gunilla Törnblom Om avvikande öppettider meddelas på stadens webbsidor (www.lovisa.fi) och i lokalpressen.

Vintertid: 2.1-14.6 och 16.8-31.12 måndag-fredag kl. 10–16Sommartid: 15.6-15.8 måndag-fredag kl. 10–18 och lördag-söndag kl. 10–14Personal: Shasmine Bruce och Lilian Järvinen

Så här betjänar Lovinfo

LOVINFO

TURISTBYRÅN

På Lovinfo betjänar dig Johanna Lönnfors, Pierina Järventaus, Kristina Andersson, Mona Rönnqvist och Gunilla Törnblom.

10

I början av 1900-talet köpte nio estniska

familjer byn Kabböle. Till en början bodde

alla i samma byggnad, men småningom

byggde de inflyttade familjerna egna hus.

En av inflyttarna var Irmeli Eks far-

mor Amalia Mikiwer. Den gravida kvin-

nan och hennes tre barn reste till Fin-

land från byn Viinistu i Estland som pas-

sagerare på en galeas. Amalia Mikiwers

man var på krigskommendering i Japan.

Fisket lockade

Under 1900-talets första decennier hade

Kabböle cirka hundra estniska invånare.

Varför lockade Kabböle?

– Många av de inflyttade estländarna

hade tidigare arbetat som fiskedrängar

i Kabböle. Eftersom det inte finns öar

lämpade för fiske utanför Estlands kust

attraherades de av den finländska kus-

ten. De inflyttade estländarna köpte

bland annat ett vattenområde i Kejvsa-

löfjärden, säger Irmeli Ek.

Med tiden började inflyttarna bedriva

även jordbruk och verkstadsverksam-

het. Familjerna skaffade sig kreatur och

hantverkarna byggde bland annat båtar.

Många staminvånare förhöll sig skep-

tiskt till estländarna och deras växande

verksamhet.

– Mottagandet var nog ganska kyligt,

säger Irmeli Ek.

Byn Kabböle är också vida känd för sin

spritförsäljning under förbudslagstiden.

Irmeli Ek berättar att hennes farbror

Arnold Mikiwer var en av de mest beryk-

tade spritförsäljarna och han förvisades

senare från landet.

Välkommen till sommartorget!

Irmeli Ek har bott 60 år i Kabböle. Tjugo

år har hon också bott i Borgå. Hon och

hennes man stortrivs i sitt småhus vid

havet. När vädret är fint sätter paret sig i

sin båt och åker ut en sväng.

Lugnet, havet och den vackra naturen

i Kabböle tilltalar Irmeli Ek. Alla känner

varandra.

– Stadsliv är inget för mig. Livet i Kab-

böle är angenämt, säger hon.

Kabböle har ingen egen byaförening-

en utan byn hör till Isnäs byaråd.

– Vi är nog inga aktiva föreningsmän-

niskor, säger Irmeli Ek.

Hennes intresse för körsång gör att hon

ofta besöker Lovisa centrum. Parets vardag

är relativt rörlig eftersom Kabböle inte er-

bjuder någon egentlig service – Irmeli Ek

och hennes man handlar och sköter sina

ärenden i Borgå, Gammelby och Lovisa.

– Byn har flera hantverkare som utför

bland annat byggarbeten. Sommartid

har vi en liten bybutik som betjänar i

båthamnen och ett torg som bjuder på

både det ena och det andra. Välkommen

till Kabböle!, avrundar Irmeli Ek.

I början av förra seklet flyttade flera

estniska familjer till Kabböle.

Irmeli Eks farmor var en av inflyttarna.

I byarna

”LIVET I KABBÖLE ÄR ANGENÄMT”

LOVISA

KABBÖLE

Nica Holmberg hittade sitt DRÖMYRKE

11

År 2011 blev Nica utexaminerad som

fysioterapeut i Helsingfors. Hon

fick ett tre års vikariat i sin hemstad

Lovisa och förra sommaren blev hon

fast anställd som fysioterapeut vid

stadens hälsocentral. Hälsocentra-

len har sju fysioterapeuter.

– Jag stortrivs med mitt jobb.

Arbetet är mångsidigt, jag får

fortlöpande utbildning och samar-

betet med den övriga personalen

fungerar bra, säger Nica nöjt.

Upp och hoppa

Fysioterapeuternas arbete omfattar

besök på avdelningarna, postope-

rativ rehabilitering, mottagning,

kontrollbesök och kartläggning av

behoven hos patienter som är på

väg att bli utskrivna från sjukhuset.

– Vår strävan är att så snabbt

som möjligt få upp patienten ur

sjukhussängen. Vi aktiverar våra

patienter inom ramen för deras

förmåga och rörlighet, säger Nica.

Rehabiliteringen syftar till att få

patienterna i så gott skick att de

kan flytta hem. Fysioterapeuterna

kartlägger behovet av hjälpmedel

i hemmet.

Ryggen i skick

Hälsocentralen driver projektet

akut rygg. När klienten ringer till

telefonrådgivningen kartläggs hans

eller hennes vårdbehov. I okomp-

licerade fall erbjuds klienten ett

besök hos någon av fysioterapeu-

terna samma eller följande dag.

Hälsocentralens fysioterapeuter

har reserverat en timme per dag för

behandling av akuta ryggproblem.

– Nu startar vi även projektet

akuta axlar, säger Nica Holmberg.

Hon berättar att sittande arbete,

datorarbete och brist på så kallad

nyttomotion ofta leder till besvär i

ryggen och axlarna.

Stödmuskulaturen i mel-

lankroppen är mycket viktig för

rygghälsan.

Den 28-åriga fysioterapeuten,

som bor i Tessjö, sköter sin hälsa

och kondition med crossfit-träning

och genom att löpa eller cykla till

och från jobbet när vädret tillåter.

Tidsbeställning till fysioterapeut och utlåning av hjälpmedel: Lovisa hälsocentral, måndag-fredag kl. 8-9 och 12-13, tfn 019 505 1320 och 0444 555 301. Övriga tider enligt överenskommelse.

Under högstadiets prao på Lovisa hälsocentral

fattade Nica Holmberg tycke för fysioterapi.

– Jag sysslade med idrott och jag ville arbeta

med människor.

VEM?

Nica Holmberg, 28 årFysioterapeutexamen år 2011Medlem i Lovisa hälsocentrals

fysioterapiteam sedan sommaren 2015Bor i Tessjö

Intressen: vardagsmotion, crossfit

12

Mjuk väg till dagis

Lovisa stad har tagit i bruk en ny elek-tronisk kanal för rekrytering av vikarier. Grundtrygghetscentralen och enheten för småbarnsfostran har fortlöpande behov av snabbt tillgänglig arbetskraft.

Personalchef Jan Rosenström berättar att verksamhetssättet är nytt för Lovisa.

– Hittills har cheferna vid behov ringt till reservpersoner. Om man av någon an-ledning inte har lyckats nå en lämplig vi-

karie har verksamheten blivit lidande. Det elektroniska systemet, som är snabbt och tidssparande, når en stor grupp personer som är intresserade av vikariat.

Den som är intresserad av kortjobb kan fylla i en blankett i webbtjänsten kommun-rekry.fi. När ansökan har godkänts införs personen i ett vikarieregister.

När det uppstår ett vikariebehov får de lämpliga personerna ett sms med informa-

tion om uppdraget och dess längd samt om tidpunkten och placeringen.

Personalchef Jan Rosenström, tfn 0440 555 210, [email protected] stads lediga jobb finns på webbadressen www.lovisa.fi/ledigaarbetsplatser

Övergången till dagvård från hem-

mets trygga vrå och föräldrarnas

ständiga närvaro kan vara svår för

det lilla barnet. Undersökningar

har visat att barnets stressnivå kan

stiga under dagen på daghem.

I höst inleder Lovisa stad aktivi-

teter som stöder barnen och föräld-

rarna inför övergången till dagvård.

Målsättningen är att lindra barnets

ångest och att känslorna ska få ut-

lopp på ett tryggt sätt.

Introduktionsbesök

Övergången till dagvård underlät-

tas av att barnet får bekanta sig med

sin egenvårdare redan på förhand.

– Introduktionsbesöket ordnas

innan barnet börjar på dagis. De

första hembesöken görs i sommar,

säger Sofia Hoff som förestår dag-

hem i Tessjö och Strömfors.

Hon har arbetat fyra år med ti-

digt familjestöd i Helsingfors och

hennes erfarenheter är enbart po-

sitiva. Barnens föräldrar har varit

välmotiverade och de har insett fa-

miljestödets betydelse.

– Ingen har tackat nej till vå-

ra hembesök, som definitivt inte

handlar om kontroll eller inspek-

tion. Diskussionerna har varit öpp-

na. Barnets anpassning till dagvår-

den underlättas avsevärt av tidig

kontakt med den blivande egenvår-

daren, säger Sofia Hoff.

Bekant med dagis stegvis

I anslutning till hembesöken får

föräldrarna fylla i en blankett med

frågor om barnets färdigheter,

känsloliv och vanor. Vad kan barnet

och vilken hjälp behöver det?

– Föräldrarna får berätta om

bland annat barnets färdigheter,

temperament, sömnrytm och be-

hov av tröst, säger Sofia Hoff.

Efter hembesöket får barnet steg-

vis bekanta sig med daghemmet.

Det första korta besöket görs till-

sammans med föräldrarna varefter

barnet tillbringar längre och längre

stunder på sitt blivande daghem.

Daghemsföreståndare Sofia Hoff, tfn 044 349 3132, [email protected]

Det tidiga familjestödet stöder föräldrarna och barnen inför övergången till dagvård.

ÄR DU INTRESSERAD AV KORTJOBB?

13

Utbildningschef Timo Tenhunen

berättar att timfördelningen är den-

samma i de svensk- och finsksprå-

kiga skolorna. I de finska skolorna

läser eleverna engelska som A1-

språk medan eleverna i de svenska

skolorna läser finska som första

språk. Undervisningen i A1-språk

inleds i åk 2. Man har ännu inte be-

stämt vilka valbara språk eleverna

kan välja i högstadiet.

– Vi kan tyvärr inte tillmötesgå

allas önskemål om vi till exempel

inte har tillgång till lärare i alla

språk, säger Timo Tenhunen.

Nya temahelheter och ämneskombinationer

I dagens skolvärld ifrågasätts vis-

sa gamla undervisningsmetoder.

Läroplanen 2016 möjliggör sådan

kreativ undervisning som kombi-

nerar olika läroämnen till tema-

helheter. Kraven på lärarna är stora

och därför har de fått behövlig fort-

bildning.

– Vi måste alla godkänna de fö-

restående förändringarna. Det är

förståeligt att det kan vara svårt för

både nyutexaminerade och äldre lä-

rare, säger Timo Tenhunen.

Han förhåller sig positivt till den

nya undervisningen och de nya

metoderna. Kanske en temahelhet

bestående av läroämnena matema-

tik, naturvetenskap och modersmål

främjar inlärningen? De nya tema-

helheterna och ämneskombinatio-

nerna kommer att förutsätta också

nya läromedel.

Vilken är den effektivaste inlär-

ningsmiljön? Ska klassrummen

vara fyrkantiga salar med pulpeter?

Ska läraren stå framför klassen och

prata eller ska han eller hon röra sig

bland eleverna? Hur kan man ins-

pirera eleverna på bästa sätt? Hur

för man in det omgivande samhäl-

let i skolorna?

Även företagen har hörts

Läroplansarbetsgruppen har hört

både föräldrar och representanter

för näringslivet. Timo Tenhunen

berättar att många företagare lägger

större vikt vid attityderna än vid de

teoretiska kunskaperna.

– Pålitlighet, självständighet, ini-

tiativförmåga, tydlighet och social

kompetens upplevs som viktiga

egenskaper, säger han.

Den lokala läroplanen, som slås

fast i maj, tas i bruk 1.8.2016 i åk 1–6.

I åk 7–9 tas den nya läroplanen

i bruk stegvis under åren 2017–

2019. Gymnasiernas läroplan fär-

digställs hösten 2016.

Utbildningschef Timo Tenhunen, tfn 0440 555 332, [email protected]/lp2016

DEN NYA LÄROPLANEN utmanar gamla mönsterUtbildningsstyrelsens nya läroplan för den

grundläggande utbildningen (LP 2016) har

anpassats till skolorna i Lovisa. Det första steget

gällde att besluta om timfördelningen och

undervisningsinnehållet.

14

Fritid

Den reviderade planen gällande

näridrottsplatsen i Valkom god-

kändes av stadens fritidsnämnd i

slutet av mars.

– Den nya arenan, som byggs i

anslutning till Valkon koulu och

Valkoms allaktivitetshus, blir stör-

re än ursprungligen planerat efter-

som löpbanan byggs längs Mellan-

bygränden. Arenans sammanlag-

da yta fördubblas från 11x22 meter

till 20x35 meter. Enligt invånarnas

önskemål får idrottsplatsen en

seniormotionsplats och ett boll-

plank, säger Suvi Peltola. Sommar-

tid kan man spela fotboll på sand-

konstgräsplanen och vintertid står

arenan till skridskoåkarnas och

hockeyspelarnas förfogande.

Idrottsplatsen får enligt planen

dessutom en 60 meter lång löpba-

na med tre banor, höjd- och längd-

hoppsplatser, en kulstötningsring

och motionsbetonad lekutrustning.

Arbetet inleds när skolorna stänger

Projektet konkurrensutsattes i

mars-april. Om allt går enligt pla-

nerna inleds byggarbetet i början

av juni. Prislappen är 300 000

euro, varav Lovisas budget täcker

250 000 euro. Staden har ansökt

om det återstående beloppet hos

regionförvaltningsverket, som för-

väntas meddela sitt beslut under

våren.

– För säkerhets skull har vi delat

upp förverkligandet i två faser. Om

regionförvaltningsverket inte be-

viljar det ansökta bidraget får lek-

utrustningen och seniormotions-

platsen vänta till nästa år, säger

Suvi Peltola.

Ytterligare information: planeringsingenjör Suvi Peltola, tfn 0440 555 339, [email protected]ällsteknik, Drottninggatan 15 B

Invånarnas önskemål beaktadesNÄRIDROTTSPLATSEN I VALKOM FÖRVERKLIGASPlaneringsingenjör Suvi Peltola hoppas att näridrottsplatsen i Valkom kan

börja byggas genast när skolorna har stängt för sommarlovet.

– Målsättningen är att färdigställa näridrotts-platsen i Valkom senast i början av hösten, säger planeringsingenjör Suvi Peltola.

PLANRITNING FÖR VALKOMS NÄRIDROTTSPLATS 1. Motionsredskap2. Kulstötningsring3. Allaktivitetsarena4. Bollplank5. Gungor6. Klättring7. Vals8. Bommar9. Balansbana10. Höjdhopp11. 60-meters löpbana med tre fält12. Längdhopp 13. Skogslek

200 105

MERKINNÄT

nykyiset, säilyvät puut

istutettavat puut

nykyiset, säilyvät pensaat

istutettavat pensaat

nykyinen nurmikko

uusi nurmikko

metsänpohja,

kuluneet kohdat vahvistetaan kuorikatteella

nykyinen asvaltti

nykyinen kivituhka

uusi kivituhka

liikunnallisten leikkivälineiden alue,

turva-alueet turvasoraa ja valettavaa kumiturva-alustaa

hiekkatekonurmi, voidaan jäädyttää

juoksusuoran urheilupinnoite

nykyiset pylväsvalaisimet

uudet pylväsvalaisimet

uudet valonheittimet

MERKINNÄT

nykyiset, säilyvät puut

istutettavat puut

nykyiset, säilyvät pensaat

istutettavat pensaat

nykyinen nurmikko

uusi nurmikko

metsänpohja,

kuluneet kohdat vahvistetaan kuorikatteella

nykyinen asvaltti

nykyinen kivituhka

uusi kivituhka

liikunnallisten leikkivälineiden alue,

turva-alueet turvasoraa ja valettavaa kumiturva-alustaa

hiekkatekonurmi, voidaan jäädyttää

juoksusuoran urheilupinnoite

nykyiset pylväsvalaisimet

uudet pylväsvalaisimet

uudet valonheittimet

11180

11 000

4 871

4 400

4 000

3 000

4 000

5 000

3 000

4 0005 000

15 0

00

nykyinen aita

nykyinenkiveys

uusi

liittym

ä

/saat

toliik

enne

pallo

sein

ä

nykyinenasfaltti

keinut

Bepe/1

Pisy/3

Pisy/1

SpDa

Rial

Soau/5

Acpl/1 Acpl/1 Acpl/1 Acpl/1

nykyiset vaahterat

este

etön

reitt

i

nykyiset vaahterat

SpDa

työntösektori,nykyinenkivituhka

Acpl/1

suoja-aita suoja-aita

suoj

a-ai

ta

korkeushyppypaikanvauhdinottoalue

nykyisetmännyt

(ei mitattu)

A A

BB

nykyinen polku(ei mitattu)

kiipeily

valssipe2 pe2

nykyisen aidan purettava osa

nykyisen aidan

purettava osa

nykyisen aidanpurettava osa

nykyinen aita

nykyinen aita

nykyinen aitanykyinen aita

nykyinen aitanykyinen aita

tilav

arau

spo

lkup

yörä

-pa

ikoi

lle

nykyinen polku(ei mitattu)

nykyiset penkit

nykyiset pyörätelineet

ulko-kuntoilu-laitteet

ASF

KT

KT

KT

KT

KT

KT

KT

KT

KT

Välikylänkuja

Pitk

äniit

yntie

FantsnäsinkujaValkon

Monitoimitalo

Koulu

kt

yr

yr

yr

10

kt

kt

18

7

11

234 1

11

12

13

9

pysäköinti,nykyinenkivituhka

henkilökunnan pysäköinti,nykyinen kivituhka

3-ratainen juoksusuora 60m

nykyinenkivituhkakenttä,

n. 35 x 50 m

monitoimiareena20x35m, tekonurmi,

jäädytettävä, aurattava

pituus-hyppy

uusi liittymä/koulunhuoltoreitti

lähiliikuntapaikanhuoltoreitti

huoltopiha

ajoeste

ajoe

ste

kt

tilavarausuudella

varastolle japukusuojalle

lum

itila

lumitila

lumitila

tasapainoreitti

juok

sues

te

puomit

kuula-rinki

metsäleikki

lumitila

lumitila

pysäköinti

lumitila

huol

topo

rtti

korkeus-hyppy

YLEISMERKINNÄT

tontin raja

urakka-alueen raja_____________________________________________________________

KASVILLISUUS

istutettavan kasviajin lyhenne (katso kasviluettelo) ja taimien kappalemäärä

nykyiset, säilyvät puut (kaikkia puita ei ole mitattu)

istutettava havupuu

istutettava lehtipuu

poistettava puu

nykyinen pensasalue

istutettava pensasalue ja kuorikate

nykyinen nurmikko

uusi nurmikkko A2____________________________________________________________

PINNOITTEET

kivituhka, nykyinen (kaikkia alueita ei ole mitattu)

kivituhka, uusi, värisävy vastaava kuin nykyisessä

asfaltti, nykyinen

turvasora, harmaa # 2…6mm

monitoimiareenan hiekkatekonurmi, alla kivituhka, väri vihreä,23 mm korkea nukka, esim. Puuha Kihara Terragrass

juoksusuoran joustava urheilupinnoite, alla asfaltti, väri punainen,ratamerkinnät Opetusministeriön liikuntapaikkajulkaisun mukaanesim. Suomen Urheilulattiat, Regupol urheilupinnote___________________________________________________________

RAKENTEET, KALUSTEET, VARUSTEET

VAIHE 1

Opetusministeriön Liikuntapaikkaohjeiden mukaan:juoksusuoran ratojen mitat ja merkinnätkuularinki, katso detalji MARK 1123-014 (työntösektori nykyistä kivituhkaa)pituushyppypaikka, alastulopaikan hiekka ja reunalankku, ks pihatyöselostuskorkeushyppypaikka (telineet ja alastulopaikan pehmusteet tilaajanhankintana)

monitoimiareena 20x35m, puuaidat ja reunalistat, maalipäädyt, päätyverkot,kulkuportit ja huoltoportti aurausta ja jäädytystä varten, jääkiekon pelaamistavarten erilliset jääkiekkomaalit ja aidan lisäosat tavallisten maalienpeittämiseen, esim. Puuha Puuareena 005000 1kpl

palloseinä, teräsrunko ja vesivaneri, 2340mm x 3660mmesim. Puuha palloseinä 001053 1kpl

istutusten väliaikainen suoja-aita korkeus 0,5 m, puinen

ajoestepollari, tilaajan oma malli

uusi pylväsvalaisin, ks. sähkösuunnitelma

uusi valonheitin, ks. sähkösuunnitelma

___________________________________________________________

RAKENTEET, KALUSTEET, VARUSTEET

VAIHE 2

tasapainoreitti, turva-alustalla pinnoitetut metallitasanteet ja teräsvahvisteisetköydet tasanteiden välillä, tasanteiden korkeus max 400mm,esim. Puuha tasapainoiluradat- tasanne GP01 (leveys 100cm) 3kpl- tasanne MP02 (leveys 48cm) 5kpl- teräsvahvisteinen köysi original, pituudet 3m 2kpl, 4m 3kpl ja 5m 2kpl

kiipeilyteline, verkkopyramidi, kuumasinkitty teräsrunko ja teräsvahvisteisetköydet, köysien väri keltainenesim. Lappset Cloxx Pyramid Net M 220202 1kpl

puomit, metallirunko ja puomit, kolme eri korkeutta,esim. Puuha Leukapuomi 1kpl

keinuteline, jossa kaksi tavallista keinua ja yksi linnunpesäkeinu,esim. Lappset keinuteline kahdelle ja linnunpesäkeinu Q10144 1kpl

valssikiikku neljälle,esim. Lappset Clover Valssi jarrulla 112341 1kpl

metallirunkoiset ulkokuntoilulaitteet, väri harmaayhdessä telineessä kolme eri laitetta 1kplesim. Gympark 3-runkolaite, vakioväri harmaa- Päättymättömät tikkaat- Ylätalja- Rintapenkki

selkänojallinen penkki, metallirunko, puuosat kuultomaalattu vaaleanruskea,esim Lappset Scandinavia 2kpl

kolmilankainen metalliaita, korkeus 830mm, antrasiitinharmaa RAL 7016,esim. Legi-aita

HUOM! Jos välineiden malleja vaihdetaan,on turva-alueiden koko tarkistettava ja suunnitelmaa päivitettävä.

ASF

Rial/45

KT

VALKON KOULUPitkäniityntie 6207910 Valko

PIHA JA LÄHILIIKUNTAPAIKKATOTEUTUSSUUNNITELMANVÄRILLINEN HAVAINNEKUVA 1:500

MA-ARKKITEHDITAino Karilas 22.2.2016

Muut merkinnät, katso toteutussuunnitelmat MARK 1123-010 ja -011

1

32

4

56 7

89

10 11 12

13

15

LÄGER VID KÄLLA 20-23.6

DAGLÄGER på temat djur och vatten för lågstadiebarn 6-10.6 och 13-17.6

INOMHUSSIMSKOLA i servicehuset Esplanad tisdag-torsdag 17-26.5 och tisdag-torsdag 7-16.6

STRANDSIMSKOLA i Valkom och på Plagen 4-15.7 Folkhälsans simskolor på Plagen 29.6-10.7, på Forsby badstrand (tidpunkten oklar), på Bästö badstrand i Pernå 4-15.7 och i Hopom 18-29.7 Kiramo och Rissund 4-8.7

FJÄLLVANDRINGEN BACK TO NORTHför ungdomar 26.6- 2.7

PADDLINGSÄVENTYR för ungdomar 15-17.6

Sommarprogram FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Ytterligare information: fritidssekreterare, idrottsinstruktör Päivi Hämäläinen, tfn 0440 555 483, [email protected] och fritidstjänster, Brandensteinsgatan 13

Anmälan: Lovinfo, Mariegatan 12 A (öppet vardagar kl. 9–16), tfn 019 555 555, [email protected]

på Plagen tisdag 28.6 kl. 15-18. Arttu Wiskari uppträder kl. 17. Uppvärmning Voice Crack.

PicnicOn The Beach

16

VÄLKOMMEN TILL MUSEET!

UTSTÄLLNINGAR I ALMSKA GÅRDEN 4.3-28.5 Chie 200, utställning om G.T.P. Chiewitz som planerade Lovisas torgmiljö, sammanställd av Matti Huusari

20.4-16.7 Utställning om herrgården Malmgård

16-29.5 Harjurinteen koulus utställning ”Respect”

3-30.8 Mimosa Elos utställning

15.8-18.9 Utställning om Almska gårdens räddningshistoria

1.9-15.10 Nordiska Konstförbundets utställning ”Särö”

Lovisa-centrum LOVISA STADS MUSEUM I sommar bjuder Lovisa stads museum på lokala ateljéfotografiska alster från och med 1860-talet. På fotografierna finns många gamla Lovisabor. Besökarna kan ta så kallade selfies i en ateljé med vingslag från sekelskiftet 1800-1900.

I fotografens ateljé – Lovisafotografer genom tiderna 15.5–4.9.2016 Öppettider: tisdag-söndag kl. 11–16 (stängt 24–27.6)Lovisa stads museum–KommendantshusetParkgatan 2, Lovisatfn 040 660 4517, 0440 450 5009Fritt inträde

Kultur

Virböle VIRBÖLE HEMBYGDSMUSEUM Öppettider: 3–31.7 tisdag–söndag kl. 11–16 Höjmossavägen 4, Kungsböle, tfn 040 660 4517, 0440 450 5009Fritt inträde

FAMILJEDAG I VIRBÖLE HEMBYGDSMUSEUM 3.7Musik, aktiviteter och kaffeservering

BruketBRUKSMUSEET I STRÖMFORS Öppettider: 14.5–14.8 dagligen kl. 11–17 (stängt 24–25.6), 20–28.8 lördag–söndag kl. 11–17 Bruksvägen 11 A, Strömfors bruk tfn 044 450 5009Fritt inträde

SMIDESUPPVISNING I ÖVRE SMEDJAN 14.5, 11.6, 6.8, 27–28.8 samt lördagarna i juli kl. 12–14

BARNRUNDA MED SMEDENS GOSSE 6.8 kl 14Rundvandringen med guidning på svenska och finska startar från Nedre smedjan. Vuxen bör följa med! Avgift: 6 €/barn (7–12 år), 3 €/vuxen

Arrangörer: Tekniska centralen och Lovisa stads museum Almska gården, Brandensteinsgatan 3, LovisaÖppettider: ons.-lör. kl. 12-17 (5.5 stängt)

Fritt inträde

Välkommen!

www.lovisa.fi

17

Program

SIBELIUSDAGARNA KALLARÅrets Sibeliusdagar, som är de 23:e i ordningen, arrangeras 8–10 september 2016. Publiken bjuds på sex högklassiga konserter i fem olika salar. Biljettförsäljningen inleds i april.

Musiker:Andrej Baranov, violin Anna-Liisa Bezrodny, violin Linda Bärlund, violin Jan-Erik Gustafsson, celloVikingur Olafsson, piano Mika Väyrynen, dragspel Lojo stadsorkester, dirigent Esa Heikkilä

Ytterligare information:Lovisa stads kulturtjänster, Sirpa Flinck, tfn 0440 555 499, [email protected]

Torsdag 8.9 kl. 17, Lovisa rådhus | Tavlor på en utställning• Mozart, Musorgski

Torsdag 8.9 kl. 19, Lovisa Gymnasium | Siegfrid-idyllen• Debussy, Sibelius, Wagner, Ravel, Schumann Fredag 9.9 kl. 18, Lovisa Gymnasium | Forellen• Ravel, Sibelius, Bottesini, Schubert• Uruppförande av Paavo Korpijaakkos verk

för stråkkvintett och dragspel Fredag 9.9 kl. 21, Keskus-Centralen | Klasaren kastar loss• Piazzolla • Festivalmusikerna släpper loss Lördag 10.9 kl. 15, Bonga slott | Bagateller• Rossini, Hauta-aho, Händel-Halvorsen, Dvorák

Lördag 10.9 kl. 19, Lovisa kyrka | Grande Finale• Brahms violinkonsert, solist Andrej Baranov• Sibelius symfoni nr 3

18

Lovisa fick trafiksäkerhetsplan med

112 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAGKartläggningen av säkerheten på Lovisas gator och vägar avslöjade sammanlagt

112 förbättringsobjekt, varav omkring hälften kan åtgärdas med hjälp av

hastighetsbegränsningar. De övriga bristerna kräver andra strukturella åtgärder.

– De nya hastighetsbegränsningarna

börjar gälla senast under hösten men

de strukturella åtgärderna kräver

mer tid, säger Markus Lindroos som

basar för stadens samhällsteknik.

I stadens budget för i år ingår 30

000 euro för förbättring av trafiksä-

kerheten. Markus Lindroos berättar

att de reserverade pengarna räcker

till byte av vägmärken och vissa

mindre strukturella förbättringar.

– Förbättringsförslagen beaktas

även i anslutning till andra projekt,

säger han.

Skolorna i fokus

Tyngdpunkten i trafiksäkerhetspla-

nen ligger på att förbättra säkerhe-

ten i närheten av skolorna. Antalet

åtgärdsförslag är ungefär tio. För-

äldrarnas och organisationernas

bevakning av övergångsställena i

början av läsåret kommer att utö-

kas och resultaten från trafiksäker-

LIDL

S-MARKET

Källa

: Lov

isa tr

afiks

äker

hetsp

lan

1. Övergångsstället vid Lidl på Helsingforsvägen: mittrefuge och ökat antal varningsmärken

2. Helsingforsvägen på avsnittet Borgågatan –centrum: sänkning av hastighetsbegränsningen 60 > 50 km/h

3. Valkomvägens anslutning: nya grupperingsfiler till Valkomvägen

4. Sarvlaxgatan: nytt övergångsställe med mittrefuge

5. Drottninggatan/Östra Tullgatan: avsmalning och höjning av korsningsområdet

6. Huvudgatorna i kärncentrum: sänkning av hastighetsbegränsningen 40 > 30 km/h på avsnittet Sibeliusgatan–Stolpegatan, hastighets- och varselmarkeringar på körfälten samt reflexstolpar vid övergångsställena

7. Vid Lovisa å: sänkning av hastighetsbegränsningen 50 > 40 km/h

FÖRBÄTTRINGSOBJEKT I LOVISA CENTRUM

Valkomvägen

Helsingforsvägen

Mannerheimgatan

1

2

3 4

5

6

7

Trafiksäkerhet

19

Lappträskvägen (landsväg 176), som är i mycket dåligt skick, får ny beläggning. Samtidigt höjs vägens bärförmåga. De största reparationsarbetena gäller av-snittet Skinnarby-Lappträsk.

Staten har budgeterat sammanlagt 1,5 miljoner euro för reparation av Lapp-träskvägen. Målsättningen är att minska vägnätets reparationsskuld.

Det största beloppet gällande Lovi-sanejden (2,5 miljoner euro) gäller un-derhållsarbetet på riksväg 6.

– Beläggningsarbetet på avsnittet Forsby–Pockar inleds i år. Avsikten är också att förnya beläggningen och åt-gärda vissa skador på riksväg 7 under

året, säger enhetschef Janne Kojo från NTM-centralen i Nyland.

De övriga reparationsobjekten i Lo-visanejden åtgärdas under åren 2017–2018.

Planen på en cykelväg mellan Lovisa centrum och Valkom är hos Trafikverket för godkännande. Planen omfattar leder längs Petasvägen, Antbyvägen, Estlands-vägen och Gamla Valkomvägen.

Markus Lindroos, som ansvarar för

stadens samhällsteknik, vill inte sia om tidtabellen.

– Leden har definitivt hög prioritet men byggandet är i stor utsträckning en penningfråga, säger han. Leden finansie-ras av NTM-centralen i Nyland.

Lovisa stads webbenkät, som gjordes i februari, visade att Lovisaborna vill ha fler turer i lokaltrafiken i synnerhet under veckosluten. I enkäten deltog sammanlagt 116 personer.

– Många efterlyste senare veckoslutstu-rer, säger planeringsingenjör Suvi Peltola.

Också andra tidtabellsönskemål fram-fördes.

En del av enkätdeltagarna påpekade att skolbussarna avgår för sent om morgnarna för att lämpa sig för arbetsresande och att bussarnas turer ändras under skolloven.

Andra önskemål gällde ökat antal tu-rer som går via Nya industriområdet och Drottningporten och turer som möjliggör övergång till fjärrtrafiken.

Enligt Suvi Peltola visar svaren att många inte använder sig av kollektivtra-fiken på grund av brist på lämpliga turer.

Enkätsvaren kommer att användas vid den förestående konkurrensutsättningen av trafiken på linjen Vårdö–Lovisa–Märlax.

Ytterligare information: Suvi Peltola, tfn 0440 555 339, [email protected]

FLER TURER I LOKALTRAFIKEN PÅ ÖNSKELISTAN

LAPPTRÄSKVÄGEN FÅR NY BELÄGGNING

Invånarna och bilisterna är oroliga över tra-fiksäkerheten på Lappträskvägen. Vägen används i hög grad för bland annat skol- och arbetsresor och även för trävarutransporter.

Reduktionsmål>

ANTALET TRAFIKRELATERADE DÖDSFALL OCH PERSONSKADOR I LOVISA

2000 2005 2010 2015 2020

60

40

20

0Dödsfall

Personskador

hetsenkäten att behandlas vid lärar-

och föräldramöten. Den eventuella

skolnätsförändringens inverkan på

trafiksäkerheten kommer att kart-

läggas och i maj arrangerar staden

en fototävling på temat trafiksäker-

het för eleverna i årskurs fyra.

Trafiksäkerhetsgruppen med

medlemmar från staden, polisen,

Trafikskyddet, NTM-centralen i Ny-

land och Strafica Oy fortsätter sitt

arbete.

TRAFIKSÄKERHETSARBETETS MÅL1. Trygg skolväg för eleverna2. Trygg ökning av antalet förflyttningar till

fots och på cykel3. Ansvarsfull trafikkultur 4. Tryggande av framkomligheten för äldre

och rörelsehindrade

• Fram till år 2020 förbättras trafiksäkerheten i Lovisa så att ingen längre omkommer och att antalet skadade personer är högst 25 per år.

Sammanfattning

Agenda 2020

CYKELVÄGEN VÄNTAR PÅ GODKÄNNANDE

Ytterligare information: Markus Lindroos, chef för samhällsteknik, tfn 050 382 7550www.lovisa.fi/trafiksakerhet

20

Hemsjukhusets patienter utgörs

främst av personer som behöver

symtomlindrande (palliativ) vård

och/eller terminalvård samt vård-

enheternas och hemvårdens kli-

enter. I nuläget kan hemsjukhuset

vårda fem patienter åt gången.

– Våra resurser är begränsade och

idag vårdar hemsjukhuset främst

äldre personer. Avsikten är att tryg-

ga vård på sjukhusnivå för de äldre

personer som inte vill bli inlagda på

sjukhus, säger Lovisa sjukhus överlä-

kare Katariina Borup.

Hon betonar att vården i hemmet

är ett alternativ: Ingen nekas en sjuk-

husplats.

– Alla har rätt att bli inlagda på

sjukhus. Vid behov flyttar vi över pa-

tienter från hemsjukhuset till Lovisa

sjukhus då det är det bästa alternati-

vet för patienten då situationen för-

ändras, säger hon.

Palliativ vård

Med palliativ vård avses symtomlind-

rande vård vid obotliga sjukdomar.

De patienter som får palliativ vård

i hemmet kan kontakta sjukhuset

dygnet runt. Sjukhuset vidtar ome-

delbart behövliga vårdåtgärder som

har planerats av Borup på förhand.

– Palliativ vård är inte detsamma

som terminalvård. Symtomlindran-

de vård kan behövas under lång tid,

ibland flera år. Många vill hellre ha

vård i hemmet eller på sin vårdenhet

än på sjukhus, säger hemsjukhusets

sjukskötare Christina Rantanen.

Flexibelt samarbete

Patienten remitteras till hemsjuk-

huset av en läkare. Katariina Borup

avgör om patienten är lämpad för

hemsjukhusvård eller inte.

Hemsjukhuset ger bland annat

intravenös behandling med antibio-

tika och andra läkemedel, intravenös

vätskebehandling och inledande sår-

vård. I terminalvårdsfall samarbetar

hemsjukhuset med hemvården.

– Vi strävar efter flexibelt samar-

bete med alla aktörer inom sjuk- och

hemvården. Vår målsättning är att ge

patienterna så behändig och heltäck-

ande vård som möjligt. Terminalvård

i hemmet lämpar sig i allmänhet in-

te för ensamstående personer i dåligt

skick. Döende människor behöver

alltid ett nätverk av närstående och

yrkeskunniga personer, säger Kata-

riina Borup.

En av fördelarna med hemsjukhu-

set är att man inte behöver transpor-

tera patienterna från plats till plats i

onödan. Hemsjukhusets läkare ger

vårdinstruktioner och styr vid be-

hov patienten direkt till sjukhusets

avdelning. Systemet sparar både tid

och pengar – hemsjukhusvården är

betydligt förmånligare för samhället

än den traditionella sjukhusvården.

Klientavgifterna är också förmånliga.

– Lovisa hemsjukhus har funge-

rat endast ett halvt år, men det finns

ingen anledning att tro att situatio-

nen i Lovisa skulle vara en annan

än på andra orter, säger hemsjuk-

husets ledande sjukskötare Lotte

Uutinen.

SJUKHUSVÅRD I HEMMET Lovisa hemsjukhus vårdar patienter som är i behov av

sjukhusvård i hemmet eller på en vårdenhet då patienten

väljer hemsjukhuset istället för vård på avdelning.

KLIENTAVGIFTER

VÅRDBESÖK• 12,10 euro/besök vid ett besök per dygn• 22,80 euro per dygn vid fler än ett besök

per dygn

LÄKARBESÖK • 19,10 euro/besök

– Vi erbjuder sjukhusvård i hemmet, säger överläkare

Katariina Borup och hemsjukhusets ledande

sjukskötare Lotte Uutinen.

Documents

Morjens 1/2016