N rdisk 392

Papp rshistorisk Tidskrift Utgiven av Foumlreningen Nordiska pappershistoriker

Maumlnniskan i appers- och massaindustrin

Kan man aumlta rispapper

Rapport fraringn Silkeborg

NPH - konferens j Finland

Ge

flrdi

-

Nordis Pappershistorisk Tidskrift Aringrgaringng 20 1992 nr 3

Utgiven av Foumlreningen NordiskaPappershistoriker

utkommer med fyra nummer per aringr

Rcdatt6r Ulrika HAden

Strandsvedjan Gaumlsta 7373

S-860 20 NJURUNDA

tel 060 321 73

AanariZ IBiftle

Sanny Holm

Brantingsgatan 33

S-11535 STOCKHOLM

tel dagtid 08 709 06 33 kvAllstid 08 34 25 09

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften kan erharingllas fraringn

Lars Aringke Skarp Ryfors Box 97 S-343 00 AumlLMHULT

Foumlr medlemsaumlrenden kontakta

bSlGrea Per Nordensson

Fridebergswgen 20 S-15148 SOumlDERTAumlUE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Aumlr Du middot tresserad av handgjort papper eller av pappershistoria

Garing daring med i Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker Foumlreningen har som aumlndamaringl att i Norden fraumlmja intresset

foumlr pappershistoria tia ster ampeao aU FOreaiaa pbullbullatru oell stia leru nbiat ocll dokbullbullclioD aY buopa triaz bl bull maror vertaiaplltt redlbpea pappcn~ bnbuwria och bnbUjA

flrdip prodat1eD odI dcu aavladaiD dism-tion v de odule vatleUllrkea Garing dalCDaZ lICcl hjAlp av pappcnezcuopcr ppcnkoucrvcriDZ ocIt kOIlSdrlill bnk papper

IIICllalamp ia JHdcbuavpflea pi ppoo as 60 7l~ Butilda cdler Kr SO IutitDtiocr KrJPIM 200 oeb AkticbolaZ KrFIM JOO

lO iaaeu triva clarel Da flr lidatrifte fyra Jbscr per Ir oell b rltlipd att delta i mrcaiDpmOtcD varje b

~tKottirrludtItIpm j NiIU ~ 6tiHer IIentnriipttn ampmHolm liQb4Jrtr j blir lITorrIIDnIDdt i~ IIICII NlH1iim tHdIiinIIIde J411 Olof R6dt511 ~RINi6I~i ampdiHMFIuBHoumlt7lAIIII(1CJBMSeliD FoloUlrib LOdtfD

Ge

flrdi

-

Nordis Pappershistorisk Tidskrift Aringrgaringng 20 1992 nr 3

Utgiven av Foumlreningen NordiskaPappershistoriker

utkommer med fyra nummer per aringr

Rcdatt6r Ulrika HAden

Strandsvedjan Gaumlsta 7373

S-860 20 NJURUNDA

tel 060 321 73

AanariZ IBiftle

Sanny Holm

Brantingsgatan 33

S-11535 STOCKHOLM

tel dagtid 08 709 06 33 kvAllstid 08 34 25 09

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften kan erharingllas fraringn

Lars Aringke Skarp Ryfors Box 97 S-343 00 AumlLMHULT

Foumlr medlemsaumlrenden kontakta

bSlGrea Per Nordensson

Fridebergswgen 20 S-15148 SOumlDERTAumlUE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Aumlr Du middot tresserad av handgjort papper eller av pappershistoria

Garing daring med i Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker Foumlreningen har som aumlndamaringl att i Norden fraumlmja intresset

foumlr pappershistoria tia ster ampeao aU FOreaiaa pbullbullatru oell stia leru nbiat ocll dokbullbullclioD aY buopa triaz bl bull maror vertaiaplltt redlbpea pappcn~ bnbuwria och bnbUjA

flrdip prodat1eD odI dcu aavladaiD dism-tion v de odule vatleUllrkea Garing dalCDaZ lICcl hjAlp av pappcnezcuopcr ppcnkoucrvcriDZ ocIt kOIlSdrlill bnk papper

IIICllalamp ia JHdcbuavpflea pi ppoo as 60 7l~ Butilda cdler Kr SO IutitDtiocr KrJPIM 200 oeb AkticbolaZ KrFIM JOO

lO iaaeu triva clarel Da flr lidatrifte fyra Jbscr per Ir oell b rltlipd att delta i mrcaiDpmOtcD varje b

~tKottirrludtItIpm j NiIU ~ 6tiHer IIentnriipttn ampmHolm liQb4Jrtr j blir lITorrIIDnIDdt i~ IIICII NlH1iim tHdIiinIIIde J411 Olof R6dt511 ~RINi6I~i ampdiHMFIuBHoumlt7lAIIII(1CJBMSeliD FoloUlrib LOdtfD

Redaktoumlren har ordet

Foumlr fyra maringnader sedan traumlffades naringgra av oss i Esbo har all anledning att aringterkomma till detta Under tvaring mycket varma dagar umgicks vi mycket loch laumlrde kanna varandra Att under trevliga former faring prata papper och uppleva pappershantering med likasinnade aumlr ovaumlrderligt foumlr oss pappersmaumlnniskor

Naumlsta konferens blir i Elverum 3 mil utanfoumlr Oslo i Norge Med studiebesoumlk aringrsstaumlmma och aumlven foumlrelaumlsningar Del senare framkom som ett oumlnskemaringl paring aringrets konferns Det aumlr viktigt och samtidigt roligt att faring fortbilda sig paring omraringdet

Nu har jag aumlven faringtt nyheter om paringgaringende forskning i Sverige Marie Nisser professor i teknik och industrihistoria (HSFR) paring Kungliga Tekniska Houmlgskolan har inlett ett projekt tillsammans med doktoranterna Eva Dahlstroumlm och Helene Sjunnesson

Som ett led i projektet kommer de tre att anordna ett seminarium under vaumlren med temat -handpappersbruk i Norden- NPH aumlr naturligtvis inbjudna att delta Vi

Naumlsta nummer av denna tidskrift blir ett reklamnummer som ska spridas i en stoumlrre upplaga Artiklarna till reklamnumret har tagits ur tidigare alster

Manusstopp infoumlr nummer 11993 blir den 15 februari Gabriel Sundman paring Tervakoski bruk kommer i det numret att skriva en omfattande redogoumlrelse av bruket som idag tillverkar hand papper och cigarettpapper och dessutom har en brokig historia vi avvaktar med spaumlnning

Ulrika Raringden

haumllsar i vintermoumlrker och kyla och taumlnker med saknad paring de varma dagarna i Helsingfors med omnejd Med bad i Finska viken och allting

Finamis FdJuiismuscum finnsparingFoumlliWn ine iIng min HeJsingmrs daumlrbmman avnjuta den IioIaumlndsbJ bJ1l8oadslnxiliooen Hus min olibl aodsaumlodar ocO tidsepokerlJarsamlats oampst fOr all nitida blflC11 min rivoiog ocO fijrd~Ise R esultaet aumlrljria4 srqgrn aumlr domioemnde aumlwn lJaumlrocO delions badplatser vid1Jaw1 OmnfUe aumlr vaumllbesoumlKtayalla IJde~nlpper ocO bm rerommeodefll5 Foto Ulrika flAden

1

Maumlnniskan i pappers- och massaindustrins historia

~Ora papper lr ingen konst ta~er eD jlalas avlagda uDdertjolan

D males blaaw ed ler~ lilllJllaS oell poleras smhiagom tir hoa dea tillbaka med maga

trickens ord smYlla dlrpl

Saring beskrev en gesaumlll vid Blomsfors handpappersbruk i soumldra OumlStergoumltland sitt arbete i mitten av 1800-talet Han hade laumlrt sig goumlra papper och tyckte inte det var naringgon konst - saring aumlr det ju med saringnt vi kan Men att blanda och mala pappersmassa och forma ett ark papper aumlr en konst Fastaumln Blomsforsgesaumlllens beskrivning av sitt yrke inte saumlger naringgonting om arbetsmiljoumln ger han aumlndaring en sorts sammanfattning av daringtidens pappesmakeri daring underkjolar och annan gammal linneklut var raringvara och den viktigaste papperssorten var skrivpapper Naumlr han levde gjordes naumlstan allt papper foumlr hand Vid de maringnga smaring bruken i Sverige arbetade sammanlagt inte mer aumln 2000 maumlnniskor I genomsnitt sysselsatte ett bruk knappt tio personer som kunde goumlra omkring 1000 ris dvs ca 500 000 ark om aringret Nu 150 aringr senare arbetar drygt 50 000 maumlnniskor inom den svenska massa- och pappersindustrin I medeltal tillverkas per aringr naumlra 170 000 ton papper vid ett pappersbruk och 200 000 ton massa vid en massafabrik

Orsakerna till denna enorma utveckling fraringn en obetydlig manufaktur till en av landets viktigaste exportnaumlringar aumlr vaumll kaumlnda Mycket har skrivits om branschens historia men inte saring mycket har handlat om brukens maumlnniskor och deras arbetsvillkor under den 4OO-aringriga period som papper tillverkats i varingrt land Detta aumlr ett stort aumlmne - foumlr utan maumlnniskor inget papper utom getingarnas - och jag hinner haumlr bara beroumlra naringgra faring fraringgor som jag valt att koncentrera kring maumlnniskorna i produktionen och deras arbete och hur det har foumlraumlndrats Det finns naturligtvis maringnga fler och andra infallsvinklar som kanske istaumlllet kommer att tas upp i diskussioner senare idag

Man kan generellt urskilja tre huvud faser i utvecklingen som kan rubriceras hantverk industriarbete och processoumlvervakning Jag boumlrjar med hantverket som i Sverige gaumlller tiden fraringn 1560-talet och in paring 1900-talet

Kypaeet vidMarietlJJbs fXlppcSbruk j OaringIrlserums socken j Mrjan av lrJ-taJet Tekniska Museets arkiv

2

Ett kvalificerat tverk

Mariedahl i Smaringland var ett av de maringnga smaring hand pappersbruk som grundades i boumlrjan av 1800shytalet Naumlr bilden av kyplaget togs drevs bruket med samma sorts utrustning och skraringmaumlssiga organisation som vid ett 1700-talsbruk Fabrikoumlren hade boumlrjat som laumlrling och arbetat sig upp Han staringr haumlr i bakgrunden och inspekterar arbetet Om tillverkningstillgaringngen finns flera skildringar bl av Sune Ambrosiani Kyplaget utgjordes av formaren som oftast var maumlstare guskaren som var gesaumlll och laumlrlingenJlaumlggpojken - baumlr ser vi tvaring stycken En laumlrling boumlrjade i regel redan i 10-12 aringrsaringldern Det tog maringnga aringr innan han blivit gesaumlll och efter flera aringrs arbete som gesaumlll kunde han utnaumlmnas till maumlstare Var och en i kyplaget hade sina bestaumlmda sysslor men man hjaumllptes aringt med att t ex dra aringt skruvpressen naumlr pappersposterna skulle pressas Malningen av pappersmassan var det enda moment som drevs mekaniskt men det fordrades yrkeskunnnande att blanda lumpsonerna och skoumlta malningen Liksom formningen av arken var det malningen i valsen eller hollaumlndaren som avgjorde papperets kvalite Ibland fanns en saumlrskild valsare annars skoumltte pappersmaumlstaren malningen Vid varje bruk var en eller flera lumpsamlare anstaumlllda som kunde resa vida omkring foumlr att faring tag i lumpraringvara Paring pappersbrukens vindar satt lumpsonererskor som sonerade lumpen efter kvalitet och skar den i smaringbitar Ofta var de hustrur till eller aumlnkor efter maumlstare och gesaumlller Detta kunde vara hela personalen I maringnga arbetsmoment fick alla delta som t ex med att haumlnga upp arken till tork eller att laumlgga ut dem paring backen att torka och blekas av solen Som man foumlrstaringr var tillverkningen laringngsam och omstaumlndlig Man har raumlknat ut att varje pappersark hanterades 32 garingnger innan det var faumlrdigt Hur mycket papper som kunde goumlras berodde foumlrutom paring lumptillgaringngen och vattenfoumlringen i aringn paring kyplagets och saumlrskilt formarens skicklighet och arbetstakt Paring 1910-talet skulle ett kyplag vid Grycksbo under en arbetsdag paring 10 timmar goumlra 2500 ark Om arbetstiderna vid bruken i aumlldre tid vet vi inte mycket

Under den ljusa aringrstiden boumlrjade laumlggpojken enligt vissa uppgifter kl 3 paring morgonen med att taumlnda eld i blaumlsen den lilla kopparugnen som vaumlrmde upp massablandningen i kypen - och saring paringgick arbetet i 12 timmar Dagens sista arbetsuppgift foumlr honom var att svaumlnga pappersfiltarna i aringn saring att de var rena till naumlsta dag

Hur var det att arbeta i halvmoumlrka kyliga lokaler och handskas med vatten och fibervaumllling eller som lumpgummorna sitta och sonera och skaumlra i gamla och saumlUan rena tygtrasor saring att dammet yrde Hur var det att bo som laumlrling eller ogift gesaumlll hos maumlstaren fabrikoumlren och vara helt beroende av honom dygnet runt De smaring handpappersbruken laringg ju i regel

bull l bull

LumpsonereISkor VlOuml GlCksbo pappeISbruk i MJjao av1saJ-l3let Tekniska Museets arkiv

ensligt Ofta fanns ett enda bostadshus daumlr baringde maumlstaren och gesaumlllerna bodde

Det aumlr maringnga fraringgor som vi knappast kan faring svar paring eftersom de flesta av de maumlnniskor som gjorde papper i aumlldre tid inte kunde laumlsa och skriva och daumlrfoumlr inte efterlaumlmnat naringgra smaring papperslappar ens I arkiven finns produkten som de tillverkat kVar med varingr skrivna historia paring men om maumlnniskorna kan vi mestadels bara faring fram de uppgifter som laumlmnas i mantalslaumlngder kyrkoboumlcker och ibland raumlttegaringngsprotokoll

De foumlrsta pappersmakarna i Sverige var inflyttade tyskar och hollaumlndare som laumlrde upp svenskarna Eftersom yrket ofta gick i arv fraringn far till son uppstod smaringningom flera pappersmakarslaumlkter med namn som aringterkommer vid flera bruk En mer systematisk forskning kring dessa och det foumlr manufakturerna foumlreskrivna laumlrlingssystemet med t ex maumlstare och gesaumlllbrev skulle ge oss baumlttre kunskaper om bl a slaumlktrelationerna och kontakterna mellan bruken och deras betydelse foumlr spridningen av pappersmakarekonsten i varingn land En annan fraringga gaumlller vilken status handpappersbrukens arbetare hade i jaumlmfoumlrelse med exempelvis jaumlrnbruksarbetatna Vid en del stoumlrre bruk som tex Lessebo fanns ju baringde jaumlrnbruk och pappersbruk

Saring haumlr boumlrjar en smaumldevisa som smederna vid Lessebo sjoumlng om pappersbruksfolket

3

Paring ottan bOumllJa aJap~ en ocb var all loumlssen D~ sedan boumllJa alla fonga kors foumlr fan va haumlr aumlrmongo

Ocb naringr de spraringOtta opp en souml~ haringnga loumlssen som en toumlm Sedan baumlr de dom blisaxen foumlr all kiJppa av dem basten

Det ger ju en antydan men aumlr kanske bara ett uttryck foumlr den sedvanliga antagonismen mellan olika yrkesgrupper o

Aumlnnu finns maumlnniskor i livet som arbetat i hand pappersbruk Men de aumlr inte maringnga och det aumlr i allra sista stund att intervjua demo De senaste aringren har naringgra boumlcker utkommit som inneharingller beraumlttelser av handpappersmakare En av dem aumlr Bo Rudins Papperets Historia daumlr den redan legendariske Georg Anzelius vid Tumba minns fraringn siu yrkesliv Han har foumlr oumlvrigt bidragit till att konsten au goumlra papper foumlr hand foumlrts vidare till en ny generation - och det aumlr fraumlmst konstnaumlrer och bokUyckare som aringterupptaumlckt det handgjorda papperets skoumlnhet och moumljligheter

MekaDiseriDI av tillverkDiDleD

bilden haumlr intill visar personalen vid Skaumlrblacka i boumlrjan av 1900-talet Det aumlr en typisk uppstaumlllningsbild som vi sett fraringn de flesta industrier

Foumlrharingllandena var givetsvis helt andra aumln vid ett pappersbruk som Mariedahl Haumlr var det maskinerna som bestaumlmde arbetstakten istaumlllet foumlr hantverksskickligheten Driften paringgick i laringnga skift dygnet runt och under tidskontroll Arbetsplatsen var omgaumlrdad av staumlngsel och fabriksgrindarna bevakadesav en portvakt Genom mekaniseringen hade produktiviteten per arbetare oumlkat betydligt Foumlr sjaumllva massa- och papperstillverkningen fordrades yrkeskunnande men en maumlngd okvalificerade arbetenshysom transporter mellan avdelningarna foumlr - och efterbearbetning gjordes manuellt laringngt fram i tiden Saringdant arbete utfoumlrdes oftast av unga pojkar och kvinnor till laringga loumlner Industrialiseringen av papperstillverkningen skedde i tvaring steg Foumlrst oumlvertogs kyplagets hantverk av pappersmaskinen fr o m 1830-talet i varingrt land Senare paring 1860-70 talen i och med traumlrnasseprocesserna tillkom massaindustrin som en ny och delvis fristaringende bransch

Man kan staumllla tvaring fraringgor i anslutning till detta

Den foumlrsta gaumlller de tidigaste maskinpappersbrukens personal och varifraringn den rekryterades Den foumlrsta pappersmaskinerna som koumlptes paring 1830-talet till de stora handpappersbruken Klippan ~sebo Grycksbo och Holmen var engelska De sattes upp av engelska montoumlrer och de foumlrsta maskinfoumlrama var ocksaring engelsmaumln som sedan laumlrde upp svenskarna Men vilka var dessa och vad hade de foumlr bakgrund Var de handpappersmakare och hade deras yrkeskunnande i saring fall naringgon betydelse ocksaring naumlr det var fraringgan om

PcSooaeo VJoumlSkaumlrbl3cka bruk omJaiogaringr1920 Tekniska Museets arkiv

4

v

tt l

Ir fl Ir a n

s

Il I

Il

att goumlra papper maskinellt Eller var det viktigare med vana fraringn annat industriarbete Eller saknade den tidigare arbetslivserfarenheten betydelse foumlr att bli anstaumllld vid daringtidens maskinpappersbruk

Vid Holmen lades handpappersbruket ned 1836 naumlr maskinbruket kom igaringng En jaumlmfoumlrelse mellan och uppfoumlljning av personalen vid handbruket och maskinbruket paring 1830-talet skulle vara intressant i det sammanhanget OumlVerhuvudtaget vore den tidiga maskinpappersepoken 1830-60 vaumlrd mer uppmaumlrksamhet

Den andra fraringgan gaumlller massaindustrin och dess maumlnniskor Det foumlrefaller som om de hade en delvis annan bakgrund aumln maskinpappersbrukens och det gaumlller baringde aumlgare och anstaumlllda Medan maringnga maskinpappersbruk eftertraumldde handbruk grundades en mycket stor del av massafabrikerna som ersaumlttning foumlr jaumlrnbruk eller saringgverk Maringnga av de foumlrsta arbetarna i massafabrikerna var ocksaring jaumlrnbruksfolk och saringgverksarbetare Alla inklusive ingenjoumlrer och verkmaumlstare boumlrjade i en ny branch som ingen hade erfarenhet av i Sverige och saumlrskilt inom cellulosaindustrin stod man infoumlr stora igaringngkoumlrningsproblem Den tekniska utrustningen var engelsk och tysk och det fanns inga instruktioner att garing efter Foumlrst efter maringnga foumlrsoumlk misslyckade sk svartkok och nya foumlrsoumlk vaumlxte ett yrkeskunnande fram ur den praktiska erfarenheten

Den delvis skilda industriella bakgrunden foumlr pappersbruken och massafabikerna kanske avspeglas naringgot i den fackliga roumlrelsens historia Innan Svenska Pppersindustriarbetarefoumlrbundet bildades 1920 tillhoumlrde i regel de flesta arbetarna vid bruken i norra Sverige daumlr massaindustrin dominerade Saringgverks-och Braumldgaringrdsarbetarefoumlrbundet medan maringnga arbetare i soumldra Sverige daumlr flertalet pappersbruk laringg var organiserade i Grovarbetarefoumlrbundet Sjaumllva benaumlmningarna pappersbruk och massafabrik antyder vaumll naringgot om att det industriella arvet aumlr olika Detta aumlr naringgot man skulle vilja veta mer om Om arbetslivet vid industrierna kring sekelskiftet finns en del minnesuppteckningar Bia ingaringr i serien Arbetarminnen i Nordiska Museets arkiven samling ej publicerade pappersarbetarminnena som skickats in efter upprop i tidskriften SIA paring 1960-talet Sven Lindquists Graumlv daumlr Du staringr har resulterat i att studiecirklar bildats med bia haringgkomster fraringn arbetslivet Ocksaring i naringgra nyare bruksmonografier har man foumlrsoumlkt ge en bild av arbetsvillkoren Paring iniatativ av Svenska Pappers- och cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen

Den haumlr sortens beskrivningar ger ju en helt annan bild aumln den man faringr i skrifterna om den tekniska utvecklingen Ett exempel aumlr en perforeringsmaskin som anvaumlndes foumlr att slaring haringl i massaark saring att de slrulle skiljas fraringn papper och fauml infoumlras tullfritt i andra laumlnder I Prydz bok om massaindustrins tekniska utveckling naumlmns ingenting om att naringgon arbetade vid den Men i Pappersbruksarbetareshyntinnena i Nordiska Museets arkiv finns en teckning av samma maskin som skickats in aven fd arbetare vid Finsjouml massafabrik Han beraumlttar att maskinen daumlr kallas Plaringja dvs Plaringgan foumlr att den foumlrde ett sant oumlronbedoumlvande daringn Den stod paring oumlversta heta varingningen i det houmlga torktornet foumlr massaarken Naumlr beraumlttaren var 13 aringr arbetade han i tvaringskift om 12 timmar med att med utbredda armar ta emot de haringrda heta arken sedan de garingtt igenom maskinen och naumlr han faringu famnen full med ark lasta dom i en skottkaumlrra och koumlra dom till en annan avdelning och saring boumlrja om igen

Andra arbetsplatser som tex syra- och sodahusen liksom sulfitkokerierna var inte bara bullriga varingta antingen heta eller kalla de var ocksaring rent farliga foumlr haumllsan Det beraumlttas om naumlsblod kraumlkningar och svidande oumlgon Hjaumllpkokarna i sulfitkokerierna fick tex kliva in i de heta kokarna naumlr massan toumlmts ut efter koket och med grepar oumlsa ut resterande massa och knacka loss gips som fastnat paring aringngspiralerna

Massafabrikerna var utpraumlglat manliga arbetsplatser men vid pappersbruken har laringngt fram i tiden maringnga kvinnor varit sysselsatta med raumlkning och sortering av arken i packsalarna Detta aumlr ett av de maringnga numera naumlstan foumlrsvunna yrken som inte dokumenterats tillraumlckligt

Ocksaring om en annan personalkategori tjaumlnstemaumlnnen - ingenjoumlrerna kontors- och laboratoriepersonalen shysom blivit allt fler och om deras historia vet vi alltfoumlr lite

OumlVerhuvudtaget aumlr det maumlrkligt att massa- och pappersindustrin inte uppmaumlrksammats mer i den akademiska forskningen daumlr man under de senaste decennierna saumlrskilt i aumlmnet ekonomisk historia studerat arbetet och dess foumlraumlndring Daumlrfoumlr aumlr det glaumldjande att Folklivscentrum i OumlStergoumltland nu startar ett projekt kring Holmens dolda historia daumlr man genom intervjuer med fd anstaumlllda vid pappersbruket i Norrkoumlping vill faring fram maumlnniskorna bakom foumlretaget och daring inte bara arbetare utan ocksaring tjaumlnstemaumln

nedtecknade ett tiotal pionjaumlrer bland ceUulosa- Paring 197O-talet gjorde bia Nordiska Museet och industrins ingenjoumlrer sina minnen i slutet av Sundsvalls Museum etnologiska undersoumlkningar om 193Otalet Dessa finns nu i Tekniska Museets arkiv arbetet vid ett par bruk som stod infoumlr nedlaggning I SPIAFs tvaring jubileumsskrifter saumlrskilt den fraringn 1945 aringr kom en fin bok om maumlnniskorna vid gamla bruket inneharingller en del uppgifter om hur arbetarna hade det och Nedre sliperiet i Kvarnsveden men vad jag vet foumlrr har ingen dokumentation aumlgnats arbetet i dagens mest

moderna bruk

5

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Maumlnniskan i pappers- och massaindustrins historia

~Ora papper lr ingen konst ta~er eD jlalas avlagda uDdertjolan

D males blaaw ed ler~ lilllJllaS oell poleras smhiagom tir hoa dea tillbaka med maga

trickens ord smYlla dlrpl

Saring beskrev en gesaumlll vid Blomsfors handpappersbruk i soumldra OumlStergoumltland sitt arbete i mitten av 1800-talet Han hade laumlrt sig goumlra papper och tyckte inte det var naringgon konst - saring aumlr det ju med saringnt vi kan Men att blanda och mala pappersmassa och forma ett ark papper aumlr en konst Fastaumln Blomsforsgesaumlllens beskrivning av sitt yrke inte saumlger naringgonting om arbetsmiljoumln ger han aumlndaring en sorts sammanfattning av daringtidens pappesmakeri daring underkjolar och annan gammal linneklut var raringvara och den viktigaste papperssorten var skrivpapper Naumlr han levde gjordes naumlstan allt papper foumlr hand Vid de maringnga smaring bruken i Sverige arbetade sammanlagt inte mer aumln 2000 maumlnniskor I genomsnitt sysselsatte ett bruk knappt tio personer som kunde goumlra omkring 1000 ris dvs ca 500 000 ark om aringret Nu 150 aringr senare arbetar drygt 50 000 maumlnniskor inom den svenska massa- och pappersindustrin I medeltal tillverkas per aringr naumlra 170 000 ton papper vid ett pappersbruk och 200 000 ton massa vid en massafabrik

Orsakerna till denna enorma utveckling fraringn en obetydlig manufaktur till en av landets viktigaste exportnaumlringar aumlr vaumll kaumlnda Mycket har skrivits om branschens historia men inte saring mycket har handlat om brukens maumlnniskor och deras arbetsvillkor under den 4OO-aringriga period som papper tillverkats i varingrt land Detta aumlr ett stort aumlmne - foumlr utan maumlnniskor inget papper utom getingarnas - och jag hinner haumlr bara beroumlra naringgra faring fraringgor som jag valt att koncentrera kring maumlnniskorna i produktionen och deras arbete och hur det har foumlraumlndrats Det finns naturligtvis maringnga fler och andra infallsvinklar som kanske istaumlllet kommer att tas upp i diskussioner senare idag

Man kan generellt urskilja tre huvud faser i utvecklingen som kan rubriceras hantverk industriarbete och processoumlvervakning Jag boumlrjar med hantverket som i Sverige gaumlller tiden fraringn 1560-talet och in paring 1900-talet

Kypaeet vidMarietlJJbs fXlppcSbruk j OaringIrlserums socken j Mrjan av lrJ-taJet Tekniska Museets arkiv

2

Ett kvalificerat tverk

Mariedahl i Smaringland var ett av de maringnga smaring hand pappersbruk som grundades i boumlrjan av 1800shytalet Naumlr bilden av kyplaget togs drevs bruket med samma sorts utrustning och skraringmaumlssiga organisation som vid ett 1700-talsbruk Fabrikoumlren hade boumlrjat som laumlrling och arbetat sig upp Han staringr haumlr i bakgrunden och inspekterar arbetet Om tillverkningstillgaringngen finns flera skildringar bl av Sune Ambrosiani Kyplaget utgjordes av formaren som oftast var maumlstare guskaren som var gesaumlll och laumlrlingenJlaumlggpojken - baumlr ser vi tvaring stycken En laumlrling boumlrjade i regel redan i 10-12 aringrsaringldern Det tog maringnga aringr innan han blivit gesaumlll och efter flera aringrs arbete som gesaumlll kunde han utnaumlmnas till maumlstare Var och en i kyplaget hade sina bestaumlmda sysslor men man hjaumllptes aringt med att t ex dra aringt skruvpressen naumlr pappersposterna skulle pressas Malningen av pappersmassan var det enda moment som drevs mekaniskt men det fordrades yrkeskunnnande att blanda lumpsonerna och skoumlta malningen Liksom formningen av arken var det malningen i valsen eller hollaumlndaren som avgjorde papperets kvalite Ibland fanns en saumlrskild valsare annars skoumltte pappersmaumlstaren malningen Vid varje bruk var en eller flera lumpsamlare anstaumlllda som kunde resa vida omkring foumlr att faring tag i lumpraringvara Paring pappersbrukens vindar satt lumpsonererskor som sonerade lumpen efter kvalitet och skar den i smaringbitar Ofta var de hustrur till eller aumlnkor efter maumlstare och gesaumlller Detta kunde vara hela personalen I maringnga arbetsmoment fick alla delta som t ex med att haumlnga upp arken till tork eller att laumlgga ut dem paring backen att torka och blekas av solen Som man foumlrstaringr var tillverkningen laringngsam och omstaumlndlig Man har raumlknat ut att varje pappersark hanterades 32 garingnger innan det var faumlrdigt Hur mycket papper som kunde goumlras berodde foumlrutom paring lumptillgaringngen och vattenfoumlringen i aringn paring kyplagets och saumlrskilt formarens skicklighet och arbetstakt Paring 1910-talet skulle ett kyplag vid Grycksbo under en arbetsdag paring 10 timmar goumlra 2500 ark Om arbetstiderna vid bruken i aumlldre tid vet vi inte mycket

Under den ljusa aringrstiden boumlrjade laumlggpojken enligt vissa uppgifter kl 3 paring morgonen med att taumlnda eld i blaumlsen den lilla kopparugnen som vaumlrmde upp massablandningen i kypen - och saring paringgick arbetet i 12 timmar Dagens sista arbetsuppgift foumlr honom var att svaumlnga pappersfiltarna i aringn saring att de var rena till naumlsta dag

Hur var det att arbeta i halvmoumlrka kyliga lokaler och handskas med vatten och fibervaumllling eller som lumpgummorna sitta och sonera och skaumlra i gamla och saumlUan rena tygtrasor saring att dammet yrde Hur var det att bo som laumlrling eller ogift gesaumlll hos maumlstaren fabrikoumlren och vara helt beroende av honom dygnet runt De smaring handpappersbruken laringg ju i regel

bull l bull

LumpsonereISkor VlOuml GlCksbo pappeISbruk i MJjao av1saJ-l3let Tekniska Museets arkiv

ensligt Ofta fanns ett enda bostadshus daumlr baringde maumlstaren och gesaumlllerna bodde

Det aumlr maringnga fraringgor som vi knappast kan faring svar paring eftersom de flesta av de maumlnniskor som gjorde papper i aumlldre tid inte kunde laumlsa och skriva och daumlrfoumlr inte efterlaumlmnat naringgra smaring papperslappar ens I arkiven finns produkten som de tillverkat kVar med varingr skrivna historia paring men om maumlnniskorna kan vi mestadels bara faring fram de uppgifter som laumlmnas i mantalslaumlngder kyrkoboumlcker och ibland raumlttegaringngsprotokoll

De foumlrsta pappersmakarna i Sverige var inflyttade tyskar och hollaumlndare som laumlrde upp svenskarna Eftersom yrket ofta gick i arv fraringn far till son uppstod smaringningom flera pappersmakarslaumlkter med namn som aringterkommer vid flera bruk En mer systematisk forskning kring dessa och det foumlr manufakturerna foumlreskrivna laumlrlingssystemet med t ex maumlstare och gesaumlllbrev skulle ge oss baumlttre kunskaper om bl a slaumlktrelationerna och kontakterna mellan bruken och deras betydelse foumlr spridningen av pappersmakarekonsten i varingn land En annan fraringga gaumlller vilken status handpappersbrukens arbetare hade i jaumlmfoumlrelse med exempelvis jaumlrnbruksarbetatna Vid en del stoumlrre bruk som tex Lessebo fanns ju baringde jaumlrnbruk och pappersbruk

Saring haumlr boumlrjar en smaumldevisa som smederna vid Lessebo sjoumlng om pappersbruksfolket

3

Paring ottan bOumllJa aJap~ en ocb var all loumlssen D~ sedan boumllJa alla fonga kors foumlr fan va haumlr aumlrmongo

Ocb naringr de spraringOtta opp en souml~ haringnga loumlssen som en toumlm Sedan baumlr de dom blisaxen foumlr all kiJppa av dem basten

Det ger ju en antydan men aumlr kanske bara ett uttryck foumlr den sedvanliga antagonismen mellan olika yrkesgrupper o

Aumlnnu finns maumlnniskor i livet som arbetat i hand pappersbruk Men de aumlr inte maringnga och det aumlr i allra sista stund att intervjua demo De senaste aringren har naringgra boumlcker utkommit som inneharingller beraumlttelser av handpappersmakare En av dem aumlr Bo Rudins Papperets Historia daumlr den redan legendariske Georg Anzelius vid Tumba minns fraringn siu yrkesliv Han har foumlr oumlvrigt bidragit till att konsten au goumlra papper foumlr hand foumlrts vidare till en ny generation - och det aumlr fraumlmst konstnaumlrer och bokUyckare som aringterupptaumlckt det handgjorda papperets skoumlnhet och moumljligheter

MekaDiseriDI av tillverkDiDleD

bilden haumlr intill visar personalen vid Skaumlrblacka i boumlrjan av 1900-talet Det aumlr en typisk uppstaumlllningsbild som vi sett fraringn de flesta industrier

Foumlrharingllandena var givetsvis helt andra aumln vid ett pappersbruk som Mariedahl Haumlr var det maskinerna som bestaumlmde arbetstakten istaumlllet foumlr hantverksskickligheten Driften paringgick i laringnga skift dygnet runt och under tidskontroll Arbetsplatsen var omgaumlrdad av staumlngsel och fabriksgrindarna bevakadesav en portvakt Genom mekaniseringen hade produktiviteten per arbetare oumlkat betydligt Foumlr sjaumllva massa- och papperstillverkningen fordrades yrkeskunnande men en maumlngd okvalificerade arbetenshysom transporter mellan avdelningarna foumlr - och efterbearbetning gjordes manuellt laringngt fram i tiden Saringdant arbete utfoumlrdes oftast av unga pojkar och kvinnor till laringga loumlner Industrialiseringen av papperstillverkningen skedde i tvaring steg Foumlrst oumlvertogs kyplagets hantverk av pappersmaskinen fr o m 1830-talet i varingrt land Senare paring 1860-70 talen i och med traumlrnasseprocesserna tillkom massaindustrin som en ny och delvis fristaringende bransch

Man kan staumllla tvaring fraringgor i anslutning till detta

Den foumlrsta gaumlller de tidigaste maskinpappersbrukens personal och varifraringn den rekryterades Den foumlrsta pappersmaskinerna som koumlptes paring 1830-talet till de stora handpappersbruken Klippan ~sebo Grycksbo och Holmen var engelska De sattes upp av engelska montoumlrer och de foumlrsta maskinfoumlrama var ocksaring engelsmaumln som sedan laumlrde upp svenskarna Men vilka var dessa och vad hade de foumlr bakgrund Var de handpappersmakare och hade deras yrkeskunnande i saring fall naringgon betydelse ocksaring naumlr det var fraringgan om

PcSooaeo VJoumlSkaumlrbl3cka bruk omJaiogaringr1920 Tekniska Museets arkiv

4

v

tt l

Ir fl Ir a n

s

Il I

Il

att goumlra papper maskinellt Eller var det viktigare med vana fraringn annat industriarbete Eller saknade den tidigare arbetslivserfarenheten betydelse foumlr att bli anstaumllld vid daringtidens maskinpappersbruk

Vid Holmen lades handpappersbruket ned 1836 naumlr maskinbruket kom igaringng En jaumlmfoumlrelse mellan och uppfoumlljning av personalen vid handbruket och maskinbruket paring 1830-talet skulle vara intressant i det sammanhanget OumlVerhuvudtaget vore den tidiga maskinpappersepoken 1830-60 vaumlrd mer uppmaumlrksamhet

Den andra fraringgan gaumlller massaindustrin och dess maumlnniskor Det foumlrefaller som om de hade en delvis annan bakgrund aumln maskinpappersbrukens och det gaumlller baringde aumlgare och anstaumlllda Medan maringnga maskinpappersbruk eftertraumldde handbruk grundades en mycket stor del av massafabrikerna som ersaumlttning foumlr jaumlrnbruk eller saringgverk Maringnga av de foumlrsta arbetarna i massafabrikerna var ocksaring jaumlrnbruksfolk och saringgverksarbetare Alla inklusive ingenjoumlrer och verkmaumlstare boumlrjade i en ny branch som ingen hade erfarenhet av i Sverige och saumlrskilt inom cellulosaindustrin stod man infoumlr stora igaringngkoumlrningsproblem Den tekniska utrustningen var engelsk och tysk och det fanns inga instruktioner att garing efter Foumlrst efter maringnga foumlrsoumlk misslyckade sk svartkok och nya foumlrsoumlk vaumlxte ett yrkeskunnande fram ur den praktiska erfarenheten

Den delvis skilda industriella bakgrunden foumlr pappersbruken och massafabikerna kanske avspeglas naringgot i den fackliga roumlrelsens historia Innan Svenska Pppersindustriarbetarefoumlrbundet bildades 1920 tillhoumlrde i regel de flesta arbetarna vid bruken i norra Sverige daumlr massaindustrin dominerade Saringgverks-och Braumldgaringrdsarbetarefoumlrbundet medan maringnga arbetare i soumldra Sverige daumlr flertalet pappersbruk laringg var organiserade i Grovarbetarefoumlrbundet Sjaumllva benaumlmningarna pappersbruk och massafabrik antyder vaumll naringgot om att det industriella arvet aumlr olika Detta aumlr naringgot man skulle vilja veta mer om Om arbetslivet vid industrierna kring sekelskiftet finns en del minnesuppteckningar Bia ingaringr i serien Arbetarminnen i Nordiska Museets arkiven samling ej publicerade pappersarbetarminnena som skickats in efter upprop i tidskriften SIA paring 1960-talet Sven Lindquists Graumlv daumlr Du staringr har resulterat i att studiecirklar bildats med bia haringgkomster fraringn arbetslivet Ocksaring i naringgra nyare bruksmonografier har man foumlrsoumlkt ge en bild av arbetsvillkoren Paring iniatativ av Svenska Pappers- och cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen

Den haumlr sortens beskrivningar ger ju en helt annan bild aumln den man faringr i skrifterna om den tekniska utvecklingen Ett exempel aumlr en perforeringsmaskin som anvaumlndes foumlr att slaring haringl i massaark saring att de slrulle skiljas fraringn papper och fauml infoumlras tullfritt i andra laumlnder I Prydz bok om massaindustrins tekniska utveckling naumlmns ingenting om att naringgon arbetade vid den Men i Pappersbruksarbetareshyntinnena i Nordiska Museets arkiv finns en teckning av samma maskin som skickats in aven fd arbetare vid Finsjouml massafabrik Han beraumlttar att maskinen daumlr kallas Plaringja dvs Plaringgan foumlr att den foumlrde ett sant oumlronbedoumlvande daringn Den stod paring oumlversta heta varingningen i det houmlga torktornet foumlr massaarken Naumlr beraumlttaren var 13 aringr arbetade han i tvaringskift om 12 timmar med att med utbredda armar ta emot de haringrda heta arken sedan de garingtt igenom maskinen och naumlr han faringu famnen full med ark lasta dom i en skottkaumlrra och koumlra dom till en annan avdelning och saring boumlrja om igen

Andra arbetsplatser som tex syra- och sodahusen liksom sulfitkokerierna var inte bara bullriga varingta antingen heta eller kalla de var ocksaring rent farliga foumlr haumllsan Det beraumlttas om naumlsblod kraumlkningar och svidande oumlgon Hjaumllpkokarna i sulfitkokerierna fick tex kliva in i de heta kokarna naumlr massan toumlmts ut efter koket och med grepar oumlsa ut resterande massa och knacka loss gips som fastnat paring aringngspiralerna

Massafabrikerna var utpraumlglat manliga arbetsplatser men vid pappersbruken har laringngt fram i tiden maringnga kvinnor varit sysselsatta med raumlkning och sortering av arken i packsalarna Detta aumlr ett av de maringnga numera naumlstan foumlrsvunna yrken som inte dokumenterats tillraumlckligt

Ocksaring om en annan personalkategori tjaumlnstemaumlnnen - ingenjoumlrerna kontors- och laboratoriepersonalen shysom blivit allt fler och om deras historia vet vi alltfoumlr lite

OumlVerhuvudtaget aumlr det maumlrkligt att massa- och pappersindustrin inte uppmaumlrksammats mer i den akademiska forskningen daumlr man under de senaste decennierna saumlrskilt i aumlmnet ekonomisk historia studerat arbetet och dess foumlraumlndring Daumlrfoumlr aumlr det glaumldjande att Folklivscentrum i OumlStergoumltland nu startar ett projekt kring Holmens dolda historia daumlr man genom intervjuer med fd anstaumlllda vid pappersbruket i Norrkoumlping vill faring fram maumlnniskorna bakom foumlretaget och daring inte bara arbetare utan ocksaring tjaumlnstemaumln

nedtecknade ett tiotal pionjaumlrer bland ceUulosa- Paring 197O-talet gjorde bia Nordiska Museet och industrins ingenjoumlrer sina minnen i slutet av Sundsvalls Museum etnologiska undersoumlkningar om 193Otalet Dessa finns nu i Tekniska Museets arkiv arbetet vid ett par bruk som stod infoumlr nedlaggning I SPIAFs tvaring jubileumsskrifter saumlrskilt den fraringn 1945 aringr kom en fin bok om maumlnniskorna vid gamla bruket inneharingller en del uppgifter om hur arbetarna hade det och Nedre sliperiet i Kvarnsveden men vad jag vet foumlrr har ingen dokumentation aumlgnats arbetet i dagens mest

moderna bruk

5

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Ett kvalificerat tverk

Mariedahl i Smaringland var ett av de maringnga smaring hand pappersbruk som grundades i boumlrjan av 1800shytalet Naumlr bilden av kyplaget togs drevs bruket med samma sorts utrustning och skraringmaumlssiga organisation som vid ett 1700-talsbruk Fabrikoumlren hade boumlrjat som laumlrling och arbetat sig upp Han staringr haumlr i bakgrunden och inspekterar arbetet Om tillverkningstillgaringngen finns flera skildringar bl av Sune Ambrosiani Kyplaget utgjordes av formaren som oftast var maumlstare guskaren som var gesaumlll och laumlrlingenJlaumlggpojken - baumlr ser vi tvaring stycken En laumlrling boumlrjade i regel redan i 10-12 aringrsaringldern Det tog maringnga aringr innan han blivit gesaumlll och efter flera aringrs arbete som gesaumlll kunde han utnaumlmnas till maumlstare Var och en i kyplaget hade sina bestaumlmda sysslor men man hjaumllptes aringt med att t ex dra aringt skruvpressen naumlr pappersposterna skulle pressas Malningen av pappersmassan var det enda moment som drevs mekaniskt men det fordrades yrkeskunnnande att blanda lumpsonerna och skoumlta malningen Liksom formningen av arken var det malningen i valsen eller hollaumlndaren som avgjorde papperets kvalite Ibland fanns en saumlrskild valsare annars skoumltte pappersmaumlstaren malningen Vid varje bruk var en eller flera lumpsamlare anstaumlllda som kunde resa vida omkring foumlr att faring tag i lumpraringvara Paring pappersbrukens vindar satt lumpsonererskor som sonerade lumpen efter kvalitet och skar den i smaringbitar Ofta var de hustrur till eller aumlnkor efter maumlstare och gesaumlller Detta kunde vara hela personalen I maringnga arbetsmoment fick alla delta som t ex med att haumlnga upp arken till tork eller att laumlgga ut dem paring backen att torka och blekas av solen Som man foumlrstaringr var tillverkningen laringngsam och omstaumlndlig Man har raumlknat ut att varje pappersark hanterades 32 garingnger innan det var faumlrdigt Hur mycket papper som kunde goumlras berodde foumlrutom paring lumptillgaringngen och vattenfoumlringen i aringn paring kyplagets och saumlrskilt formarens skicklighet och arbetstakt Paring 1910-talet skulle ett kyplag vid Grycksbo under en arbetsdag paring 10 timmar goumlra 2500 ark Om arbetstiderna vid bruken i aumlldre tid vet vi inte mycket

Under den ljusa aringrstiden boumlrjade laumlggpojken enligt vissa uppgifter kl 3 paring morgonen med att taumlnda eld i blaumlsen den lilla kopparugnen som vaumlrmde upp massablandningen i kypen - och saring paringgick arbetet i 12 timmar Dagens sista arbetsuppgift foumlr honom var att svaumlnga pappersfiltarna i aringn saring att de var rena till naumlsta dag

Hur var det att arbeta i halvmoumlrka kyliga lokaler och handskas med vatten och fibervaumllling eller som lumpgummorna sitta och sonera och skaumlra i gamla och saumlUan rena tygtrasor saring att dammet yrde Hur var det att bo som laumlrling eller ogift gesaumlll hos maumlstaren fabrikoumlren och vara helt beroende av honom dygnet runt De smaring handpappersbruken laringg ju i regel

bull l bull

LumpsonereISkor VlOuml GlCksbo pappeISbruk i MJjao av1saJ-l3let Tekniska Museets arkiv

ensligt Ofta fanns ett enda bostadshus daumlr baringde maumlstaren och gesaumlllerna bodde

Det aumlr maringnga fraringgor som vi knappast kan faring svar paring eftersom de flesta av de maumlnniskor som gjorde papper i aumlldre tid inte kunde laumlsa och skriva och daumlrfoumlr inte efterlaumlmnat naringgra smaring papperslappar ens I arkiven finns produkten som de tillverkat kVar med varingr skrivna historia paring men om maumlnniskorna kan vi mestadels bara faring fram de uppgifter som laumlmnas i mantalslaumlngder kyrkoboumlcker och ibland raumlttegaringngsprotokoll

De foumlrsta pappersmakarna i Sverige var inflyttade tyskar och hollaumlndare som laumlrde upp svenskarna Eftersom yrket ofta gick i arv fraringn far till son uppstod smaringningom flera pappersmakarslaumlkter med namn som aringterkommer vid flera bruk En mer systematisk forskning kring dessa och det foumlr manufakturerna foumlreskrivna laumlrlingssystemet med t ex maumlstare och gesaumlllbrev skulle ge oss baumlttre kunskaper om bl a slaumlktrelationerna och kontakterna mellan bruken och deras betydelse foumlr spridningen av pappersmakarekonsten i varingn land En annan fraringga gaumlller vilken status handpappersbrukens arbetare hade i jaumlmfoumlrelse med exempelvis jaumlrnbruksarbetatna Vid en del stoumlrre bruk som tex Lessebo fanns ju baringde jaumlrnbruk och pappersbruk

Saring haumlr boumlrjar en smaumldevisa som smederna vid Lessebo sjoumlng om pappersbruksfolket

3

Paring ottan bOumllJa aJap~ en ocb var all loumlssen D~ sedan boumllJa alla fonga kors foumlr fan va haumlr aumlrmongo

Ocb naringr de spraringOtta opp en souml~ haringnga loumlssen som en toumlm Sedan baumlr de dom blisaxen foumlr all kiJppa av dem basten

Det ger ju en antydan men aumlr kanske bara ett uttryck foumlr den sedvanliga antagonismen mellan olika yrkesgrupper o

Aumlnnu finns maumlnniskor i livet som arbetat i hand pappersbruk Men de aumlr inte maringnga och det aumlr i allra sista stund att intervjua demo De senaste aringren har naringgra boumlcker utkommit som inneharingller beraumlttelser av handpappersmakare En av dem aumlr Bo Rudins Papperets Historia daumlr den redan legendariske Georg Anzelius vid Tumba minns fraringn siu yrkesliv Han har foumlr oumlvrigt bidragit till att konsten au goumlra papper foumlr hand foumlrts vidare till en ny generation - och det aumlr fraumlmst konstnaumlrer och bokUyckare som aringterupptaumlckt det handgjorda papperets skoumlnhet och moumljligheter

MekaDiseriDI av tillverkDiDleD

bilden haumlr intill visar personalen vid Skaumlrblacka i boumlrjan av 1900-talet Det aumlr en typisk uppstaumlllningsbild som vi sett fraringn de flesta industrier

Foumlrharingllandena var givetsvis helt andra aumln vid ett pappersbruk som Mariedahl Haumlr var det maskinerna som bestaumlmde arbetstakten istaumlllet foumlr hantverksskickligheten Driften paringgick i laringnga skift dygnet runt och under tidskontroll Arbetsplatsen var omgaumlrdad av staumlngsel och fabriksgrindarna bevakadesav en portvakt Genom mekaniseringen hade produktiviteten per arbetare oumlkat betydligt Foumlr sjaumllva massa- och papperstillverkningen fordrades yrkeskunnande men en maumlngd okvalificerade arbetenshysom transporter mellan avdelningarna foumlr - och efterbearbetning gjordes manuellt laringngt fram i tiden Saringdant arbete utfoumlrdes oftast av unga pojkar och kvinnor till laringga loumlner Industrialiseringen av papperstillverkningen skedde i tvaring steg Foumlrst oumlvertogs kyplagets hantverk av pappersmaskinen fr o m 1830-talet i varingrt land Senare paring 1860-70 talen i och med traumlrnasseprocesserna tillkom massaindustrin som en ny och delvis fristaringende bransch

Man kan staumllla tvaring fraringgor i anslutning till detta

Den foumlrsta gaumlller de tidigaste maskinpappersbrukens personal och varifraringn den rekryterades Den foumlrsta pappersmaskinerna som koumlptes paring 1830-talet till de stora handpappersbruken Klippan ~sebo Grycksbo och Holmen var engelska De sattes upp av engelska montoumlrer och de foumlrsta maskinfoumlrama var ocksaring engelsmaumln som sedan laumlrde upp svenskarna Men vilka var dessa och vad hade de foumlr bakgrund Var de handpappersmakare och hade deras yrkeskunnande i saring fall naringgon betydelse ocksaring naumlr det var fraringgan om

PcSooaeo VJoumlSkaumlrbl3cka bruk omJaiogaringr1920 Tekniska Museets arkiv

4

v

tt l

Ir fl Ir a n

s

Il I

Il

att goumlra papper maskinellt Eller var det viktigare med vana fraringn annat industriarbete Eller saknade den tidigare arbetslivserfarenheten betydelse foumlr att bli anstaumllld vid daringtidens maskinpappersbruk

Vid Holmen lades handpappersbruket ned 1836 naumlr maskinbruket kom igaringng En jaumlmfoumlrelse mellan och uppfoumlljning av personalen vid handbruket och maskinbruket paring 1830-talet skulle vara intressant i det sammanhanget OumlVerhuvudtaget vore den tidiga maskinpappersepoken 1830-60 vaumlrd mer uppmaumlrksamhet

Den andra fraringgan gaumlller massaindustrin och dess maumlnniskor Det foumlrefaller som om de hade en delvis annan bakgrund aumln maskinpappersbrukens och det gaumlller baringde aumlgare och anstaumlllda Medan maringnga maskinpappersbruk eftertraumldde handbruk grundades en mycket stor del av massafabrikerna som ersaumlttning foumlr jaumlrnbruk eller saringgverk Maringnga av de foumlrsta arbetarna i massafabrikerna var ocksaring jaumlrnbruksfolk och saringgverksarbetare Alla inklusive ingenjoumlrer och verkmaumlstare boumlrjade i en ny branch som ingen hade erfarenhet av i Sverige och saumlrskilt inom cellulosaindustrin stod man infoumlr stora igaringngkoumlrningsproblem Den tekniska utrustningen var engelsk och tysk och det fanns inga instruktioner att garing efter Foumlrst efter maringnga foumlrsoumlk misslyckade sk svartkok och nya foumlrsoumlk vaumlxte ett yrkeskunnande fram ur den praktiska erfarenheten

Den delvis skilda industriella bakgrunden foumlr pappersbruken och massafabikerna kanske avspeglas naringgot i den fackliga roumlrelsens historia Innan Svenska Pppersindustriarbetarefoumlrbundet bildades 1920 tillhoumlrde i regel de flesta arbetarna vid bruken i norra Sverige daumlr massaindustrin dominerade Saringgverks-och Braumldgaringrdsarbetarefoumlrbundet medan maringnga arbetare i soumldra Sverige daumlr flertalet pappersbruk laringg var organiserade i Grovarbetarefoumlrbundet Sjaumllva benaumlmningarna pappersbruk och massafabrik antyder vaumll naringgot om att det industriella arvet aumlr olika Detta aumlr naringgot man skulle vilja veta mer om Om arbetslivet vid industrierna kring sekelskiftet finns en del minnesuppteckningar Bia ingaringr i serien Arbetarminnen i Nordiska Museets arkiven samling ej publicerade pappersarbetarminnena som skickats in efter upprop i tidskriften SIA paring 1960-talet Sven Lindquists Graumlv daumlr Du staringr har resulterat i att studiecirklar bildats med bia haringgkomster fraringn arbetslivet Ocksaring i naringgra nyare bruksmonografier har man foumlrsoumlkt ge en bild av arbetsvillkoren Paring iniatativ av Svenska Pappers- och cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen

Den haumlr sortens beskrivningar ger ju en helt annan bild aumln den man faringr i skrifterna om den tekniska utvecklingen Ett exempel aumlr en perforeringsmaskin som anvaumlndes foumlr att slaring haringl i massaark saring att de slrulle skiljas fraringn papper och fauml infoumlras tullfritt i andra laumlnder I Prydz bok om massaindustrins tekniska utveckling naumlmns ingenting om att naringgon arbetade vid den Men i Pappersbruksarbetareshyntinnena i Nordiska Museets arkiv finns en teckning av samma maskin som skickats in aven fd arbetare vid Finsjouml massafabrik Han beraumlttar att maskinen daumlr kallas Plaringja dvs Plaringgan foumlr att den foumlrde ett sant oumlronbedoumlvande daringn Den stod paring oumlversta heta varingningen i det houmlga torktornet foumlr massaarken Naumlr beraumlttaren var 13 aringr arbetade han i tvaringskift om 12 timmar med att med utbredda armar ta emot de haringrda heta arken sedan de garingtt igenom maskinen och naumlr han faringu famnen full med ark lasta dom i en skottkaumlrra och koumlra dom till en annan avdelning och saring boumlrja om igen

Andra arbetsplatser som tex syra- och sodahusen liksom sulfitkokerierna var inte bara bullriga varingta antingen heta eller kalla de var ocksaring rent farliga foumlr haumllsan Det beraumlttas om naumlsblod kraumlkningar och svidande oumlgon Hjaumllpkokarna i sulfitkokerierna fick tex kliva in i de heta kokarna naumlr massan toumlmts ut efter koket och med grepar oumlsa ut resterande massa och knacka loss gips som fastnat paring aringngspiralerna

Massafabrikerna var utpraumlglat manliga arbetsplatser men vid pappersbruken har laringngt fram i tiden maringnga kvinnor varit sysselsatta med raumlkning och sortering av arken i packsalarna Detta aumlr ett av de maringnga numera naumlstan foumlrsvunna yrken som inte dokumenterats tillraumlckligt

Ocksaring om en annan personalkategori tjaumlnstemaumlnnen - ingenjoumlrerna kontors- och laboratoriepersonalen shysom blivit allt fler och om deras historia vet vi alltfoumlr lite

OumlVerhuvudtaget aumlr det maumlrkligt att massa- och pappersindustrin inte uppmaumlrksammats mer i den akademiska forskningen daumlr man under de senaste decennierna saumlrskilt i aumlmnet ekonomisk historia studerat arbetet och dess foumlraumlndring Daumlrfoumlr aumlr det glaumldjande att Folklivscentrum i OumlStergoumltland nu startar ett projekt kring Holmens dolda historia daumlr man genom intervjuer med fd anstaumlllda vid pappersbruket i Norrkoumlping vill faring fram maumlnniskorna bakom foumlretaget och daring inte bara arbetare utan ocksaring tjaumlnstemaumln

nedtecknade ett tiotal pionjaumlrer bland ceUulosa- Paring 197O-talet gjorde bia Nordiska Museet och industrins ingenjoumlrer sina minnen i slutet av Sundsvalls Museum etnologiska undersoumlkningar om 193Otalet Dessa finns nu i Tekniska Museets arkiv arbetet vid ett par bruk som stod infoumlr nedlaggning I SPIAFs tvaring jubileumsskrifter saumlrskilt den fraringn 1945 aringr kom en fin bok om maumlnniskorna vid gamla bruket inneharingller en del uppgifter om hur arbetarna hade det och Nedre sliperiet i Kvarnsveden men vad jag vet foumlrr har ingen dokumentation aumlgnats arbetet i dagens mest

moderna bruk

5

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Paring ottan bOumllJa aJap~ en ocb var all loumlssen D~ sedan boumllJa alla fonga kors foumlr fan va haumlr aumlrmongo

Ocb naringr de spraringOtta opp en souml~ haringnga loumlssen som en toumlm Sedan baumlr de dom blisaxen foumlr all kiJppa av dem basten

Det ger ju en antydan men aumlr kanske bara ett uttryck foumlr den sedvanliga antagonismen mellan olika yrkesgrupper o

Aumlnnu finns maumlnniskor i livet som arbetat i hand pappersbruk Men de aumlr inte maringnga och det aumlr i allra sista stund att intervjua demo De senaste aringren har naringgra boumlcker utkommit som inneharingller beraumlttelser av handpappersmakare En av dem aumlr Bo Rudins Papperets Historia daumlr den redan legendariske Georg Anzelius vid Tumba minns fraringn siu yrkesliv Han har foumlr oumlvrigt bidragit till att konsten au goumlra papper foumlr hand foumlrts vidare till en ny generation - och det aumlr fraumlmst konstnaumlrer och bokUyckare som aringterupptaumlckt det handgjorda papperets skoumlnhet och moumljligheter

MekaDiseriDI av tillverkDiDleD

bilden haumlr intill visar personalen vid Skaumlrblacka i boumlrjan av 1900-talet Det aumlr en typisk uppstaumlllningsbild som vi sett fraringn de flesta industrier

Foumlrharingllandena var givetsvis helt andra aumln vid ett pappersbruk som Mariedahl Haumlr var det maskinerna som bestaumlmde arbetstakten istaumlllet foumlr hantverksskickligheten Driften paringgick i laringnga skift dygnet runt och under tidskontroll Arbetsplatsen var omgaumlrdad av staumlngsel och fabriksgrindarna bevakadesav en portvakt Genom mekaniseringen hade produktiviteten per arbetare oumlkat betydligt Foumlr sjaumllva massa- och papperstillverkningen fordrades yrkeskunnande men en maumlngd okvalificerade arbetenshysom transporter mellan avdelningarna foumlr - och efterbearbetning gjordes manuellt laringngt fram i tiden Saringdant arbete utfoumlrdes oftast av unga pojkar och kvinnor till laringga loumlner Industrialiseringen av papperstillverkningen skedde i tvaring steg Foumlrst oumlvertogs kyplagets hantverk av pappersmaskinen fr o m 1830-talet i varingrt land Senare paring 1860-70 talen i och med traumlrnasseprocesserna tillkom massaindustrin som en ny och delvis fristaringende bransch

Man kan staumllla tvaring fraringgor i anslutning till detta

Den foumlrsta gaumlller de tidigaste maskinpappersbrukens personal och varifraringn den rekryterades Den foumlrsta pappersmaskinerna som koumlptes paring 1830-talet till de stora handpappersbruken Klippan ~sebo Grycksbo och Holmen var engelska De sattes upp av engelska montoumlrer och de foumlrsta maskinfoumlrama var ocksaring engelsmaumln som sedan laumlrde upp svenskarna Men vilka var dessa och vad hade de foumlr bakgrund Var de handpappersmakare och hade deras yrkeskunnande i saring fall naringgon betydelse ocksaring naumlr det var fraringgan om

PcSooaeo VJoumlSkaumlrbl3cka bruk omJaiogaringr1920 Tekniska Museets arkiv

4

v

tt l

Ir fl Ir a n

s

Il I

Il

att goumlra papper maskinellt Eller var det viktigare med vana fraringn annat industriarbete Eller saknade den tidigare arbetslivserfarenheten betydelse foumlr att bli anstaumllld vid daringtidens maskinpappersbruk

Vid Holmen lades handpappersbruket ned 1836 naumlr maskinbruket kom igaringng En jaumlmfoumlrelse mellan och uppfoumlljning av personalen vid handbruket och maskinbruket paring 1830-talet skulle vara intressant i det sammanhanget OumlVerhuvudtaget vore den tidiga maskinpappersepoken 1830-60 vaumlrd mer uppmaumlrksamhet

Den andra fraringgan gaumlller massaindustrin och dess maumlnniskor Det foumlrefaller som om de hade en delvis annan bakgrund aumln maskinpappersbrukens och det gaumlller baringde aumlgare och anstaumlllda Medan maringnga maskinpappersbruk eftertraumldde handbruk grundades en mycket stor del av massafabrikerna som ersaumlttning foumlr jaumlrnbruk eller saringgverk Maringnga av de foumlrsta arbetarna i massafabrikerna var ocksaring jaumlrnbruksfolk och saringgverksarbetare Alla inklusive ingenjoumlrer och verkmaumlstare boumlrjade i en ny branch som ingen hade erfarenhet av i Sverige och saumlrskilt inom cellulosaindustrin stod man infoumlr stora igaringngkoumlrningsproblem Den tekniska utrustningen var engelsk och tysk och det fanns inga instruktioner att garing efter Foumlrst efter maringnga foumlrsoumlk misslyckade sk svartkok och nya foumlrsoumlk vaumlxte ett yrkeskunnande fram ur den praktiska erfarenheten

Den delvis skilda industriella bakgrunden foumlr pappersbruken och massafabikerna kanske avspeglas naringgot i den fackliga roumlrelsens historia Innan Svenska Pppersindustriarbetarefoumlrbundet bildades 1920 tillhoumlrde i regel de flesta arbetarna vid bruken i norra Sverige daumlr massaindustrin dominerade Saringgverks-och Braumldgaringrdsarbetarefoumlrbundet medan maringnga arbetare i soumldra Sverige daumlr flertalet pappersbruk laringg var organiserade i Grovarbetarefoumlrbundet Sjaumllva benaumlmningarna pappersbruk och massafabrik antyder vaumll naringgot om att det industriella arvet aumlr olika Detta aumlr naringgot man skulle vilja veta mer om Om arbetslivet vid industrierna kring sekelskiftet finns en del minnesuppteckningar Bia ingaringr i serien Arbetarminnen i Nordiska Museets arkiven samling ej publicerade pappersarbetarminnena som skickats in efter upprop i tidskriften SIA paring 1960-talet Sven Lindquists Graumlv daumlr Du staringr har resulterat i att studiecirklar bildats med bia haringgkomster fraringn arbetslivet Ocksaring i naringgra nyare bruksmonografier har man foumlrsoumlkt ge en bild av arbetsvillkoren Paring iniatativ av Svenska Pappers- och cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen

Den haumlr sortens beskrivningar ger ju en helt annan bild aumln den man faringr i skrifterna om den tekniska utvecklingen Ett exempel aumlr en perforeringsmaskin som anvaumlndes foumlr att slaring haringl i massaark saring att de slrulle skiljas fraringn papper och fauml infoumlras tullfritt i andra laumlnder I Prydz bok om massaindustrins tekniska utveckling naumlmns ingenting om att naringgon arbetade vid den Men i Pappersbruksarbetareshyntinnena i Nordiska Museets arkiv finns en teckning av samma maskin som skickats in aven fd arbetare vid Finsjouml massafabrik Han beraumlttar att maskinen daumlr kallas Plaringja dvs Plaringgan foumlr att den foumlrde ett sant oumlronbedoumlvande daringn Den stod paring oumlversta heta varingningen i det houmlga torktornet foumlr massaarken Naumlr beraumlttaren var 13 aringr arbetade han i tvaringskift om 12 timmar med att med utbredda armar ta emot de haringrda heta arken sedan de garingtt igenom maskinen och naumlr han faringu famnen full med ark lasta dom i en skottkaumlrra och koumlra dom till en annan avdelning och saring boumlrja om igen

Andra arbetsplatser som tex syra- och sodahusen liksom sulfitkokerierna var inte bara bullriga varingta antingen heta eller kalla de var ocksaring rent farliga foumlr haumllsan Det beraumlttas om naumlsblod kraumlkningar och svidande oumlgon Hjaumllpkokarna i sulfitkokerierna fick tex kliva in i de heta kokarna naumlr massan toumlmts ut efter koket och med grepar oumlsa ut resterande massa och knacka loss gips som fastnat paring aringngspiralerna

Massafabrikerna var utpraumlglat manliga arbetsplatser men vid pappersbruken har laringngt fram i tiden maringnga kvinnor varit sysselsatta med raumlkning och sortering av arken i packsalarna Detta aumlr ett av de maringnga numera naumlstan foumlrsvunna yrken som inte dokumenterats tillraumlckligt

Ocksaring om en annan personalkategori tjaumlnstemaumlnnen - ingenjoumlrerna kontors- och laboratoriepersonalen shysom blivit allt fler och om deras historia vet vi alltfoumlr lite

OumlVerhuvudtaget aumlr det maumlrkligt att massa- och pappersindustrin inte uppmaumlrksammats mer i den akademiska forskningen daumlr man under de senaste decennierna saumlrskilt i aumlmnet ekonomisk historia studerat arbetet och dess foumlraumlndring Daumlrfoumlr aumlr det glaumldjande att Folklivscentrum i OumlStergoumltland nu startar ett projekt kring Holmens dolda historia daumlr man genom intervjuer med fd anstaumlllda vid pappersbruket i Norrkoumlping vill faring fram maumlnniskorna bakom foumlretaget och daring inte bara arbetare utan ocksaring tjaumlnstemaumln

nedtecknade ett tiotal pionjaumlrer bland ceUulosa- Paring 197O-talet gjorde bia Nordiska Museet och industrins ingenjoumlrer sina minnen i slutet av Sundsvalls Museum etnologiska undersoumlkningar om 193Otalet Dessa finns nu i Tekniska Museets arkiv arbetet vid ett par bruk som stod infoumlr nedlaggning I SPIAFs tvaring jubileumsskrifter saumlrskilt den fraringn 1945 aringr kom en fin bok om maumlnniskorna vid gamla bruket inneharingller en del uppgifter om hur arbetarna hade det och Nedre sliperiet i Kvarnsveden men vad jag vet foumlrr har ingen dokumentation aumlgnats arbetet i dagens mest

moderna bruk

5

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

v

tt l

Ir fl Ir a n

s

Il I

Il

att goumlra papper maskinellt Eller var det viktigare med vana fraringn annat industriarbete Eller saknade den tidigare arbetslivserfarenheten betydelse foumlr att bli anstaumllld vid daringtidens maskinpappersbruk

Vid Holmen lades handpappersbruket ned 1836 naumlr maskinbruket kom igaringng En jaumlmfoumlrelse mellan och uppfoumlljning av personalen vid handbruket och maskinbruket paring 1830-talet skulle vara intressant i det sammanhanget OumlVerhuvudtaget vore den tidiga maskinpappersepoken 1830-60 vaumlrd mer uppmaumlrksamhet

Den andra fraringgan gaumlller massaindustrin och dess maumlnniskor Det foumlrefaller som om de hade en delvis annan bakgrund aumln maskinpappersbrukens och det gaumlller baringde aumlgare och anstaumlllda Medan maringnga maskinpappersbruk eftertraumldde handbruk grundades en mycket stor del av massafabrikerna som ersaumlttning foumlr jaumlrnbruk eller saringgverk Maringnga av de foumlrsta arbetarna i massafabrikerna var ocksaring jaumlrnbruksfolk och saringgverksarbetare Alla inklusive ingenjoumlrer och verkmaumlstare boumlrjade i en ny branch som ingen hade erfarenhet av i Sverige och saumlrskilt inom cellulosaindustrin stod man infoumlr stora igaringngkoumlrningsproblem Den tekniska utrustningen var engelsk och tysk och det fanns inga instruktioner att garing efter Foumlrst efter maringnga foumlrsoumlk misslyckade sk svartkok och nya foumlrsoumlk vaumlxte ett yrkeskunnande fram ur den praktiska erfarenheten

Den delvis skilda industriella bakgrunden foumlr pappersbruken och massafabikerna kanske avspeglas naringgot i den fackliga roumlrelsens historia Innan Svenska Pppersindustriarbetarefoumlrbundet bildades 1920 tillhoumlrde i regel de flesta arbetarna vid bruken i norra Sverige daumlr massaindustrin dominerade Saringgverks-och Braumldgaringrdsarbetarefoumlrbundet medan maringnga arbetare i soumldra Sverige daumlr flertalet pappersbruk laringg var organiserade i Grovarbetarefoumlrbundet Sjaumllva benaumlmningarna pappersbruk och massafabrik antyder vaumll naringgot om att det industriella arvet aumlr olika Detta aumlr naringgot man skulle vilja veta mer om Om arbetslivet vid industrierna kring sekelskiftet finns en del minnesuppteckningar Bia ingaringr i serien Arbetarminnen i Nordiska Museets arkiven samling ej publicerade pappersarbetarminnena som skickats in efter upprop i tidskriften SIA paring 1960-talet Sven Lindquists Graumlv daumlr Du staringr har resulterat i att studiecirklar bildats med bia haringgkomster fraringn arbetslivet Ocksaring i naringgra nyare bruksmonografier har man foumlrsoumlkt ge en bild av arbetsvillkoren Paring iniatativ av Svenska Pappers- och cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen

Den haumlr sortens beskrivningar ger ju en helt annan bild aumln den man faringr i skrifterna om den tekniska utvecklingen Ett exempel aumlr en perforeringsmaskin som anvaumlndes foumlr att slaring haringl i massaark saring att de slrulle skiljas fraringn papper och fauml infoumlras tullfritt i andra laumlnder I Prydz bok om massaindustrins tekniska utveckling naumlmns ingenting om att naringgon arbetade vid den Men i Pappersbruksarbetareshyntinnena i Nordiska Museets arkiv finns en teckning av samma maskin som skickats in aven fd arbetare vid Finsjouml massafabrik Han beraumlttar att maskinen daumlr kallas Plaringja dvs Plaringgan foumlr att den foumlrde ett sant oumlronbedoumlvande daringn Den stod paring oumlversta heta varingningen i det houmlga torktornet foumlr massaarken Naumlr beraumlttaren var 13 aringr arbetade han i tvaringskift om 12 timmar med att med utbredda armar ta emot de haringrda heta arken sedan de garingtt igenom maskinen och naumlr han faringu famnen full med ark lasta dom i en skottkaumlrra och koumlra dom till en annan avdelning och saring boumlrja om igen

Andra arbetsplatser som tex syra- och sodahusen liksom sulfitkokerierna var inte bara bullriga varingta antingen heta eller kalla de var ocksaring rent farliga foumlr haumllsan Det beraumlttas om naumlsblod kraumlkningar och svidande oumlgon Hjaumllpkokarna i sulfitkokerierna fick tex kliva in i de heta kokarna naumlr massan toumlmts ut efter koket och med grepar oumlsa ut resterande massa och knacka loss gips som fastnat paring aringngspiralerna

Massafabrikerna var utpraumlglat manliga arbetsplatser men vid pappersbruken har laringngt fram i tiden maringnga kvinnor varit sysselsatta med raumlkning och sortering av arken i packsalarna Detta aumlr ett av de maringnga numera naumlstan foumlrsvunna yrken som inte dokumenterats tillraumlckligt

Ocksaring om en annan personalkategori tjaumlnstemaumlnnen - ingenjoumlrerna kontors- och laboratoriepersonalen shysom blivit allt fler och om deras historia vet vi alltfoumlr lite

OumlVerhuvudtaget aumlr det maumlrkligt att massa- och pappersindustrin inte uppmaumlrksammats mer i den akademiska forskningen daumlr man under de senaste decennierna saumlrskilt i aumlmnet ekonomisk historia studerat arbetet och dess foumlraumlndring Daumlrfoumlr aumlr det glaumldjande att Folklivscentrum i OumlStergoumltland nu startar ett projekt kring Holmens dolda historia daumlr man genom intervjuer med fd anstaumlllda vid pappersbruket i Norrkoumlping vill faring fram maumlnniskorna bakom foumlretaget och daring inte bara arbetare utan ocksaring tjaumlnstemaumln

nedtecknade ett tiotal pionjaumlrer bland ceUulosa- Paring 197O-talet gjorde bia Nordiska Museet och industrins ingenjoumlrer sina minnen i slutet av Sundsvalls Museum etnologiska undersoumlkningar om 193Otalet Dessa finns nu i Tekniska Museets arkiv arbetet vid ett par bruk som stod infoumlr nedlaggning I SPIAFs tvaring jubileumsskrifter saumlrskilt den fraringn 1945 aringr kom en fin bok om maumlnniskorna vid gamla bruket inneharingller en del uppgifter om hur arbetarna hade det och Nedre sliperiet i Kvarnsveden men vad jag vet foumlrr har ingen dokumentation aumlgnats arbetet i dagens mest

moderna bruk

5

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Kartongmaskinen i Fiskeby byggdes om 1987 och styrs och oumlvervakas nu paring datorer fraringn det haumlr kontrollrummet Vira passaren tyckte att foumlraumlndringen mot tidigare var som skillnaden mellan stenaringldern och rymdaringldern Fraringgan aumlr om automatiseringen och i synnerhet datoriseringen har betytt stoumlrre foumlraumlndringar foumlr arbetet inom pappers- och massaindustrin aumln naringgonsin tidigare Att yrkesrollen aumlndrats aumlr alldeles sjaumllvklart Att kraven paring utbildning har oumlkat vet vi ocksaring Samtidigt som arbetsorganisationen har blivit alltmer invecklad saring har skillnaderna mellan industriarbetare och tekniker ingenjoumlrer minskats Haringller graumlnserna dem emellan paring att suddas ut Har moumljligheterna att paringverka arbetsvillkoren oumlkat eller minskat nu naumlr bruken oftast tillhoumlr stora koncerner med internationella foumlrgreningar

Finns naringgot kvar av den bruksanda som fanns foumlrr trots haringrda arbetsvillkor Och vad har det fackliga inflytandet spelat foumlr roll under de senaste decennierna Det norska pappersindustriaarbetarshyfoumlrbundet har nu i varingr givit ut en omfattande historik om tiden fram till 1988 men foumlr Sveriges del saknas aumlnnu en dokumentation av samtiden infoumlr framtiden

En fraringga man till slut kan staumllla aumlr om det aumlnnu finns naringgon karna av det ursprungliga papperskunnandet som kraumlvs ocksaring i arbetet i pappersindustrierna och som aumlr gemensam foumlr tex Blomforsgesaumlllen och virapassaren i Fiskeby

HCJe6C Sj6CSS06

Artikeln bygger paring ell ftJrodrag blHiI VlOuml

SkosectSiodustrios jubileumsseminaJium i VfiftJ i maj 19KJ Publicerad i Teknik ocb kullurnr 419KJ

FtJrsle och andre kokare spolar bonresteravmassa urkoKaren iKonga sullitmoJikparing 1920-I3eL

Tekniska Museets arkiv

6

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Silkeborg Papirfabrik

t 1

En kludesortcrinsectSkasse ha museets samling Foto Sanny Holm

Fm museets minllJollc ~ ForbcoJllcnJodc IJollcmeslcr HcorikBoris VJScr den swCnJ kunst

Foto Sanny Holm

7

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Rapport fra Silkeborg

Den 22 og 23de maj 1992 bavde muscumsinspekt0r Keld Daalsgaard Larsen Silkeborg Museum indkaldt gamle papirmagcre papirkunstnere papirkonsershyvatorer papirhistorikere samt andre intercsserede til en konference over emnet Haringndgjort Papir shyTradition og Fomyelse

Del var modt omkring 50 deltagere der alle paring en eller anden maumlde var involveret i bestraebelseme for at bevare den haringndgjorte papirfabrikation Alle kastede sig ut i problememe med det haringp at fastholde en fortsat produktion af baringndgjort papir i Danmark specielt i Silkeborg

Efter introduktion til konferencen af Keld Dalsgaard Larsen gav forhenvaerende bottemester Henrik Boris fra Danmarks Papirmager Laug os en gen nemshygribende indf~ring i forholdene som de var paring Silkeborg Papirfabrik da produktionen af baringndgjort papir var paring sit b0jeste

Derefter ~gte konferencen Silkeborg Papirfabrik der virkede noget sWgelsesagtigt efter fusionen med den svenske stora-gruppe der nu har overtaget de forenede papirfabrikker i Danmark B0tten stod tom og t~r trist og uvirksom og ligesom raumlbte efter initiativ till at komme igang igen men det er nok tvivlsomt som tingenes tilstand er

Laboratorichef Jprgen Rahbaek gcnnemgik fabrikkens nuvaerende och tidligere produktionsformer viste statistikker over ansatte i forhold till produktionen og viste os derefter rundt paring fabrikken

Under spadsereturen fra museet til papirfabrikken og tilbage igen blev konferencen orienteret om de bygningshistoriske udviklinger der havde fundet sted samt anekdotiske beretninger om tidligere ejere deres forhold till Hovedgaringrden i Silkerborg (museets huvudsaede) og isaer forboldet til de ansatte der i enkelte tilfaelde var ret besynderlig

Efter tilbagekomst til museet gav Birgit 0stergaard Pedersen Aringrhus et oplaeg om fortsat at kunne fremstille haringndgjort papir i Danmark her var dog taenkt paring kunstpapir finere papir i smaring produktioner

Den 22 maj om aftenen vistes to video-film fra Silkeborg Papirfabriks produktionshistorie af haringndshygjort papir en specieh om fremstilling af papir til pengesedler og en om finpapirproduktion i 0vrigt bia det ber0mte bispehue-papir

Begge film havde h0j instruktiv vaerdi de blev begge fulgt op af en s~rgerunde hvor tidligere og nuvaerende ansatte paring papirfabrikken kunne fortaelle om mange detaljer i arbejdets gang og om de mange

HUVlldgaringrden iSllkeboramp som nu indeholder SllkelJorg kulturhIstoriske Museum Foto S Holm

8

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

komplicerede procedurer papiret skulle igennem for det f eks blev til pengesedler

Konferencens anden dag indledtes med papirhistorie og konserveringsrelaterade aspecter H P Pedersen fra Konservatorskolen talte om mindre danske pappirshyfabrikker i forrige aringrhundrede deras produktioners anvendelse indenfor den offentlige administration samt probierner med at hevare papir fra disse fabrikkers produktioner der icke altid var papir af de bedre sorteringer

Eksempiet der var trukket frem var papirfabrikken Engelsholm ved Vejle der eksisterede fra 1732 til 1845 den stoppede produktionen i 1845 efter en brand Fabrikken leve rede fra ca 1810 til 1845 papir til bl a ministerial-kirkeb)1geme ved de jydske kirker En stpfTe artikel om Engelholm papirfabrik er under udarbejdelse

Mag sceint Grethe Jprgensen ved den danske Konservatorskole evaluerede over en raekke undersigeiser og analyser hun havde gjort paring papir behandiet historisk i H P Pedersens utgivele En dansk papirfabrikant 1843 - 1848 og konstaterede at de analyser vi anvender idag paring konservatorskolan er i overensstemmelse med de kildeoplysninger der er fremlagt efter arkivunders9gelseme og de oplysninger som er indeholdt af skriftlig art Undersggelsen viser at det har stor betydning i identificationen af historisk papir med begraensede eller ingen skriftlige kilder af betydning

Konservator Per Laursen viste hvor langt han var naringet med sin udvikling af papirst0bningsteknikker hvilkc veje og muligheder han nu kan pege paring Hvilke perspektiver der ligger ikke alene i en masscshykonservering og -restaurering men at man ogsaring med fordel kan anvende metodeme til enkeltstyksshykonservering

Under ledelse af Keld Daalsgaard Larsen afsluttedes konferencen med en diskussion om hvordan bevaring af papirmagerfaget kan gripes an Vi der var involveret og interesserede maring staring sammen ogsaring for at fastholde den kulturhistoriske betydning det er at faring BOtten igang i Silkeborg

Tideb der var til fri afbenyttelse fredag aften samt i pauseme blev flittig brugt til diskussion i mindre grupper En gruppe holdt afteIllIl0de paring fortorvsrestauranten foran Hotel Dania paring byens torv Sanny Holm viste eksempler fra sin egen produktion af haringndgjort papir Der blev udvekslet synspunkter til efter det var mprkt

Konferencen var i alle henseende velgennem(0rt tilpas stor saring alle fik mulighed at tale med dem de havde behov for Den kulinariske side skal ogsaring fremheves

Rent fagligt var det vigtigt at IIWde fagfolk fra graensedicipliner man normalt icke mllder saring ofte

HDS Peder PedeneD_

9

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Nordiska pappershistoriker moumlttes i Finland 1992

Under tvaring varma och soliga junidagar moumltte 25 Nordiska Pappershistoriker upp till Foumlreningsstaumlmma i Finland Samlingen skedde den 12 juni paring det nordiska kulturcentret paring Hanaholmen i Esbo skaumlrgaringrd en knapp kilometer fraringn Helsingfors vaumlstra stadsgraumlns Det digra programmet upptog foumlrutom sjaumllva staumlmman tvaring laumlngre exkursioner men erbjoumld dessutom tillfaumllle till samvaro under saringvaumll festliga som mera informella former

Den foumlrsta moumltesdagen gick faumlrden till Tervakoski bruk som ingaringr i den statsaumlgda Enso-Gutzeit koncernen Bruket tigger invid vaumlgen till Tavastehus paring ca 1 timmes avstaringnd fraringn Helsingfors Vaumlrd foumlr besoumlket var dr Gabriel Sundman som lotsade gruppen till ett konferensrum daumlr han paring ett medryckande saumltt gav en oumlversikt av brukets historia saringsom maskinbruk Handbrukets historia fick deltagarna bekanta sig med i samband med den goda och rikliga lunchen

Brukets historia garingr tillbaka till aringr 1818 daring kammarraringdet Gustaf Georg Nordenswan av Senaten erhoumlll tills taumlnd att grunda ett patgtpersbruk vid Tervakoski fors i Tavastehus laumln Ar 1820 kom

verksamheten igaringng med en pappersrnaumlstare och tre pappersmakare Produktionen bestod i boumlrjan av groumlvre kvaliteter som makulatur och karduspapper senare ocksaring skriv- och tryckpapper

Bruket skulle under det naumlrmaste halvseklet faring kaumlmpa med transportsvaringrigheter foumlr lumpen som huvudsakligen kom fraringn Ryssland som foumlr de faumlrdiga produkterna Svaringrigheterna accentuerades daring det maskingjorda papperet boumlrjade konkurrera ut handpapperstillverkningen och den av Tervakoski bestaumlllda pappersmaskinen paring elaumlndiga vaumlgar skulle transporteras med haumlstdragana fordon fraumln Helsingfors de 7 milen till Tervakoski Den foumlrsta aringr 1850 av Donkin bestaumlllda maskinen kom aldrig ens saring laringngt utan ligger aumlnnu idag paring havsbottnen efter ett skeppsbrott utanfoumlr Skaringnes kust Bestaumlllningen foumlrnyades och efter maringnga svaringrigheter kom verkshysamheten igaringng 1853 daring ocksaring handpappersshytillverkningen nedlades Produktionen bestod av skrivshyoch tryckpapper och huvud-avsaumlttningsomraringdet var St Petersburg

Transportsvaringrigheterna laumlttade daring jaumlrnvaumlgen Helsingfors-Tavestehus blev faumlrdig aumlr 1862 vilket

)

Haumlr oumlveraumlilmar Kar Erik Hedberg (med skaumlgg) hn Gl)cksbo Pappersbruk Wasapapper som lIlIverkats av hampa haringn del foumlrlifta skeppet Hans kollegor Jorma Lailineo I v och Pertli Jaakoosaariar (med l)ggen mol kameran) tar inlIeSSenll emot OumlvrIga aumlr Milgsl h v Jorma Aboenaineo i mIilen BertIl Has~ Aamo YIjouml-Koskioeo som var varingr lJUid~ och Lars Nordman I h FOlo Ulrik3 HAdto

10

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

foumlrkortade haumlsttransporterna till 8 km Med tanke paring den ryska marknaden var oumlppnandet av banavsnittet Riihimaumlki-Viborg-St Petersburg aringr 1870 av avgoumlrande betydelse foumlr brukets loumlnsamhet Men den ryska marknaden hade aumlven en annan laringngtgaringende inverkan paring brukets verksamhet Papper foumlr de ryska cigaretterna papyrosserna visade sig vara ett omraringde daumlr Tervakoski kunde goumlra sig gaumlllande och den daring foumlrvaumlrvade kunskapen att goumlra tunna papper garingr sedan igen i de spccialkvaliteter som i olika skeden varit framgaringngsrika saringvaumll paring den ryska som senare paring de vaumlstliga marknaderna Av dessa ingaringr cigarettpapper munstyCkspapper och houmlgklassiga

J tunntryCkpapper fortfarande i dagens sortiment medan marknaden foumlr kondensatorpapper som en tid var Tervakoskis stoumlrsta produkt foumlll bort i och med att papperet ersattes med plastfolier i kondensatorerna Kunskapen att goumlra papper foumlr elektriska aumlndamaringl utnyttjas dock alltjaumlmt vid tillverkning av kabelpapper

Handpapperstillverkningen som nedlades paring 1850shytalet aringterupptogs i boumlrjan av 1900-talet daring Tervakoski boumlrjade tillverka sedel papper foumlr Finlands Bank som aumlven foumlr en tid var delaumlgare i och senare ensam aumlgare av Tervakoski Oy Handpapperstillverkningen hade vissa svaringrigheter att komma igaringng paring 1850-talet daring traditionerna och yrkesskickligheten fraringn det gamla handbruket ej uppraumlttharingllits

Vid besoumlket i handbruket som HOts semesterstopp enkom koumlrts igaringng foumlr NPHs besoumlk betonades kontinuitetens betydelse Handbruket koumlr med en kyp och tillverkar skriv-och tryckpapper Deltagarna var i tillfaumllle att foumllja med tillverkningen samt se exempel paring brukets tidigare produkter bIa papper med skuggvattenmaumlrken

Rundvandringen i pappersbruket skedde i tvaring grupper av vilka den ena leddes av Gabriel Sundman och den andra av Aarno Yrjouml-Koskinen Speciellt den 60 cm breda experiment pappersmaskinen intresserade deltagarna Maskinen aumlr praktiskt taget dagligen igaringng med koumlrningar som siktar paring utveckling av den egna produkten men aumlven utomstaringende firmor kan hyra maskinen foumlr olika testningar av t ex tillsatsaumlmnen

Fraringn Tervakoski gick faumlrden till KCL en akrynom foumlr Oy Keskus-Iaboratorio-Centrallaboratorium Ab den finska kemiska traumlfoumlraumldlingsindustrins gemensamma forskningsinstitut Institutets organisation och de olika avdelningarnas verksamhet presenterades genom en dia-serie samtidigt som deltagarna bjoumlds paring kaffe med dopp Daumlrefter vidtog NPHs foumlreningsstaumlmma vid vilken de stadgeenliga fraringgorna behandlades Moumltets beslut behandlas paring annan plats i detta nummer

Efter moumltet var deltagarna i tillfaumllle att se KCLs pappersmuseums samlingar Pappersmuseet

~- -

Den 60 cm broda experimeolpappersmaskineo paring Tervakoski bruk anJlaumlnds dagligen foumlr alllesl3 och utveckla produklema Foto Ulrika Haringden

11

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Sorle~fSkorparing lnisbperiel i Werla

grundades i samband med att institutet flyttade till nya utrymmen i Otnaumls 12 Dir Nils J Lindberg som foumlr oumlvrigt var en av deltagarna i NPHs moumlte har paring ett avgoumlrande saumltt verkat foumlr grundandet av museet och bidragit till samlingarnas foumlrkovrande Samlingarna bestaringr av aumlldre handgjort papper det aumll~~ fraringn 1200-talet vattenmaumlrkessamlingar dels i onglDal dels som beta-radiogram andra skrivmedel aumln papper utrustning foumlr papperstillverkning bia fraringn Japan pappersprovningsinstrument av aumlldre datum mm Dessutom aumlger museet ett omfattande pappershistoriskt bibliotek Dagen avslutades med en festmiddag paring Hanaholmens restaurang

Foumlreningsstaumlmmans andra dag boumlrjade med tidig avfaumlrd till Kymmenedalen daumlr det foumlrsta exkursionsmaringlet var Verla fabriksmuseum Gaumlsterna moumltt~ av ~agens vaumlrdar mag Tuija Loumlfgren och foumlrsaumllJrungsduektoumlr Peter Loumlfgren fraringn Kymmene ~oncernen till vilken Verla traumlsliperi och pappfabrik i tiden houmlrde och som nu foumlrvaltar museet Rundvandringen boumlrjade i den gamla glaumlttningssalen daumlr brukets historia beskrevs och daumlr aumlven en film ~gen omedelba~t foumlre brukets nedlaumlggning forCVlsades FIlmen illustrerade tillverkshyningsprocessens olika skeden och visade paring ett unikt saumltt den aringlderdomliga utrustningen och dess anvaumlndning i haumlnderna paring den yrkesskickliga arbetarstamsom skulle bli sista daring det naumlra

hundraaringriga bruket nedlades aringr 14

Grundare var ingenjoumlren Hugo Neuman som studerat i Schweiz och daumlr foumlrmodligen faringtt houmlra om den nya traumlslipprocesscn foumlr framstaumlllning av pappersmassa Den inkoumlpta kvarnen och forsande len i Verla fors var mindre aumln konkurrenternas forsar laumlngre ned i Kymmene aumllv och ej heller var laumlget gynnsamt ur transpomynpunkt Verksamheten kom emellertid igaringng 1872 med en turbin och tvaring slipstolar Verla drabbades 1876 som saring maringnga andra bruk aven eldsvaringda och verksamheten laringg nere till 1881 daring forsandelen och resterna av sliperiet inkoumlptes av pappersmaumlstaren Gottlieb Kreidel Tillsammans med kompanjonerna pappersmaumlstare Louis Haernel och konsul Wilhelm Dippel fick man bruket i garingng redan 1882 och tillverkningen bestod nu foumlrutom av slipmassa aumlven av papp I och med att jaumlrnvaumlgsnaumltet j

Finland utvidgades kunde de besvaumlrliga baringt- och haumlsttransporterna av balarna foumlrkortas varvid loumlnsamheten foumlrbaumlttrades Aringr 1922 kom bruket slutligen i Kymmene Aktiebolags aumlgo Daring produktionen var som stoumlrst tillverkades oumlver 4 000 tonaringr varav oumlver haumllften var glaumlttad papp som fann avsaumlttning oumlver heJa vaumlrlden bl a foumlr bokpaumlrmar och kartonglaringdor

Rundvandringen bruket foumlljde framstaumlllshyningsfoumlrloppet fraringn vedtransport kapning av kubbarna barkning slipning i slipverk med vertikal axel och mekanisk vedmatning silning upptagning

12

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

pressning och torkning till glaumlttning och balning Torkningen skedde i torkhus som eldades med vedavfall och hade en vedfoumlrbrukning dubbelt saring stor som vedaringtgaringngen foumlr sjaumllva massaframstaumlllningen Foumlr att spara ved skedde torkningen under sommarmaringnaderna som lufttorkning Beskrivningen av produktionsfoumlrloppet kIyddades med saring maringnga anekdoter om arbetsfoumlrharingllandena vid bruket och saumlrpraumlglade personligheter bland de anstaumlllda Det som deltagarna noterade med foumlrtjusning var fabriksbyggnadernas tidstypiska tegelarkitektur som genom fasad- och takdekorationer paring ett charmfuUt saumltt skiljer sig fraringn senare tiders strikt rationella byggnadssauml tt

Till kaumlnslan av att flyttas tillbaka i tiden bidrog den vaumllskoumltta omgivningen och traumldgaringrden med kaumlgelbana och lusthus och icke minst brukspatronens residens med det sena 1800-talets snickarglaumldje daumlr Kymmenebolaget bjoumld paring en uppskattad lunch Byggnaderna har foumlr oumlvrigt i aringr av Kymmene laumln foumlrklarats som ett skyddsobjekt och bruket har vidare foumlreslagits att infoumlras i foumlrteckningen av UNESCOs kulturarv

Bussfaumlrden fraringn Verla till Kuusankoski aringterfoumlrde deltagarna till nutiden I pappersbrukets konferensrum redogjorde dir Peter Loumlfgren foumlr

Kymmenekonccrnens historiska utveckling och dess nuvarande verksamhet i Finland och EG-omraringdet med huvudvikten lagd paring tryckpapper och kontorspapper Besoumlket i fabriken gick till PM 7 PM 8 och slutligen till den modernaste maskinen PM 9 Kontrasten mellan styrningen av maskinen fraringn kontrollrummet och den helautomatiska foumlrshypackningen aring ena sidan och tillverkningen paring Verla aring andra sidan daumlr allt skedde foumlr hand kunde inte vara stoumlrre

Det sista maringlet foumlr exkursionen var Galleriet foumlr papperskonst i Kuusankoski daumlr en utstaumlllning av Kami -nyare japansk papperskonst- kunde beses Tre konstnaumlrer staumlllde ut ett mindre antal paring papper av olika fiberslag baserade tredimensionella och paring olika saumltt fixerade konstruktioner Efter denna sista programpunkt foumlr dagen tackade NPHs nyvalde ordfoumlrande Sanny Holm vaumlrdarna foumlr den intressanta dagen varefter bussfaumlrden tillbaka till Hanaholen vidtog Daumlrmed var aumlven staumlmmans officiella del och Finlandsbesoumlket avslutade

LIrsNordllllll

Gunnar ChristJC Wasberg t h diskuterJr med Ulrika Haringden Hans Peder Pedersen och Sonny Holm under bussturen fiJnTervakoski tIll KCL j Bro Foto Per Nordenson

13

Haumlr ses- glada pappcrshisoriker JiJo hela norden paring revbg konferens i Finland Plasen aumlr Haoaumlholmens Konferenscenler i Bbo alldeles inIII Finska viken HaJIC JIlIr sal och kalll men aUdeles utmaumlrk foumlr all kyla nerOM under mycke JIlIJ70ajunidagar Foto Margaret Ruden

FeslO1iddagen paringHaoaumlholmens kulureenrom inleddes meden sk3loumlrJan 010Ruden

14

EDer den Iaringotastiska lunchen paring Werla samlades deltagama paring vemodan f v BjiJm Alm Jan OlofRudenshyGunnar Chrislie Wasberg V-1p Dybdabl Dornl Anderseo Hans Peder Pedersen- Bertil HaslllD1 Erik Selio SanoyHolm och KarlErikHedberg Foto Ulrika Haringden

Uoder busslaringfrlema passade NPHs styrose paring all ha styrosemiJte haumlr aumlr kasstJr Per Nonensoo och sekntenue Birgitta afForseUes som aumlveo var wlrdiooa flJr konferenseo Foto Ulrika Haringden

15

FOumlRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Protokoll foumlrt vid Foumlreningen Nordiska pappershistorikers foumlreningsstaumlmma i Esbo den 12 juni 1992

sect 1 Foumlreningens ordfoumlrande Jan Olof Ruden oumlppnade moumltet och haumllsade de naumlrvarande vaumllkomna till staumlmman

sect 2 Till moumltets ordfoumlrande valdes Bertil Haslum och till sekreterare Birgitta af Forselles

sect 3 Antecknades att moumltet var behoumlrigen utlyst

sect 4 De naumlrvarande antecknades enligt bifogade deltagarfoumlrteckning (Bilaga 1) som vid behov skulle utgoumlra roumlstlaumlngd

sect 5 Att jaumlmte ordfoumlranden justera protokollet valdes Dorrit Andersen och Ulrika Haringden

sect 6 Styrelsen foumlrvaltningsberaumlttelse foumlr 1991 som finns tryckt i Nordisk Pappershistorisk Tidskrift 20(1992)2 15 kommenterades

Anmaumlldes att revision av 1991 aringrs raumlkenskaper pga tidsbrist inte hade kunnat slutfoumlras till staumlmman

Foumlreningsstaumlmman besloumlt daumlrefter att godkaumlnna foumlrvaltningsberaumlttelsen foumlr 1991 godkaumlnna den i samma foumlrvaltningsberaumlttelse framlagda resultatraumlkningen foumlr 1991 och balansraumlkningen per 31121991 under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

Revisorerna oumlnskade faring revisionen senast i mars maringnad varje aringr

sect 7 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet foumlr det garingngna aringrets foumlrval tning under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

sect 8 Enligt styrelsens foumlrslag besloumlts att medlemsavgiften foumlr 1993 skall vara

Enskilda medlemmar SEK 150 shyInstitutioner SEK 200shyAktiebolag SEK 300shy

sect 9 Efter oumlverlaumlggggningar besloumlt staumlmman att styrelseledamoumlter som deltar i styrelsemoumlte skall erharinglla reseersaumlttning foumlr ett moumlte per aringr enligt billigaste resesaumltt

sect 10 Foumlreningsstaumlmman besloumlt a) att antalet ledamoumlter i foumlreningens styrelse skall vara ofoumlraumlndrat

fem jaumlmte ordfoumlrande b) att till ordfoumlrande paring ett aringr vaumllja Sanny Holm

att till ordfoumlrandens personliga suppleant paring ett aringr vaumllja Jan Olof Ruden

c) att till ledamoumlter i foumlreningens styrelse paring tvaring aringr omvaumllja Per Nordenson och nyvaumllja Edgar ytteborg att till ytteborgs personliga suppelant paring tvaring aringr vaumllja Nanina Loumlken

Foumlljande styrelseledamoumlter kvarstaringr till 1993 aringrs staumlmma Birgitta af Forselles Hans Peder Pedersen och Lars-Ake Skarp

Moumltets ordfoumlrande framfoumlrde i varma ordalag foumlreningens tack till de avgaringende atyrelseledamoumlterna Jan Olof Ruden och Gunnar Christie Wasberg foumlr deras maringngaringriga och utomordentligt gedigna insatser till gagn foumlr foumlreningens verksamhet och utveckling Detta skulle ytterligare markeras vid den efterfoumlljande middagen

16

sect 11 Till revisorer omvaldes Dorrit Andersen och Claes Ekeroth samt till revisorssuppleant Tage Fleetwood

sect 12 Staumlmman besloumlt att valnaumlmnden skulle bestaring av ordfoumlrande jaumlmte tvaring ledamoumlter Till ordfoumlranden i valnaumlmnden utsaringgs Gunnar Christie Wasberg och till ledamoumlter utsaringgs Ase Jonsson och Ulrika Haringden

sect 13 Anmaumlldes att styrelsen fraringn aringrsskiftet 199192 utsett Ulrika Haringden att vara redaktoumlr foumlr Nordisk Pappershistorisk Tidskrift vilket aumlven framgaringtt av meddelande i tidskriften

Foumlreningsstaumlmman behandlade aumlven fraringgan om landsansvarig foumlr artiklar och notiser i NPHT fraringn de nordiska laumlnderna och besloumlt utse foumlljande personer Sverige Ulrika Haringden Norge Edgar ytteborg assisterad av Gunnar Christie Wasberg Finland Birgitta af Forselles assisterad av Lars Nordman Danmark H P Pedersen assisterad av Dorrit Andersen

sect 14 Jan Olof Ruden omvaldes till ordinarie ledamot av Goumlsta Liljedahls fond och Bo Rudin till suppleant i fondens styrelse Per Nordenson omvaldes till revisorssuppleant i fonden

Till ordinarie ledamot av Skogsindustriernas Historiska Utskott omvaldes Jan Olof Ruden

sect 15 Foumlreningsstaumlmman 1993 kommer att haringllas i Norge Edgar ytteborg skall i samraringd med Gunnar Christie Wasberg vid naumlsta styrelsemoumlte foumlreslaring styrelsen tid plats och tema foumlr 1993 aringrs foumlreningsstaumlmma

Jorma Ahvenainen foumlreslog att i programmet kunde ingaring foumlredrag eller presentationer saring att foumlreningen laumlttare kunde faring bidrag till sin verksamhet

sect 16 paring styrelsens foumlrslag utsaringgs med acklamation Jan Olof Ruden till foumlreningens hedersmedlem

sect 17 Avslutades foumlreningsstaumlmman

Vid protokollet

~~Q-~~ Birgitta af Forselles

Justeras

17

Kan man aumlta rispapper

Det staringr naturligtvis var och en fritt att kalla pepparkakor foumlr pepparkakor trots att de inte inneharingller ett uns peppar Lika illa aumlr det med silkespapper Inte en gnutta silke i det materialet Man kan foumlrstarings goumlra gaumlllande att dessa benaumlmningar aumlr mer eller mindre poetiska beskrivningar av materialens kaumlnsla och smak och naringgon stoumlrre risk foumlr foumlrvaumlxling med andra kakor och papper foumlreligger knappast

Naumlr det gaumlller rispapper foumlrharingller det sig annorlunda Av naringgon anledning kallas allt orientaliskt papper handgjort eller maskingjort tjockt eller tunt foumlr rispapper Risstraring aumlr ett uselt raringmaterial foumlr papperstillverkning och anvaumlnds i Kina foumlr tillverkning av papper som omedelbart skall foumlrstoumlras t ex braumlnnas vid religioumlsa houmlgtider Att man skulle kunna goumlra papper av risgryn aumlr det vaumll ingen som tror paring och aumlven om det gick skul1e resultatet knappast likna det som idag garingr under benaumlmningen rispapper Det aumlkta rispapperet foumlr det finns faktiskt ett saringdant liknar daumlremot pressad risgrynsgroumlt

Aumlkta rispapper skiljer sig ocksaring fraringn alla orientaliska papper genom att det faktiskt inte aumlr papper Kriteriet paring papper aumlr att ett vegetabiliskt material slagits soumlnder till fiberstadiet blandats upp med vatten och daumlrefter formats till papper antingen foumlr hand eller i maskin Hur har daring benaumlmningen rispapper uppkommit paring ett material som inte aumlr papper Teorierna aumlr fler men den som verkar mest plausibel aumlr att Daumlr materialet naringdde England paring sjuttonhundratalet trodde man helt enkelt att de tjocka skoumlra arken var tillverkade av pressat ris En inte alltfoumlr laringngsoumlkt teori eftersom rispapper mer liknar tunn frigolit aumln papper

Tillverkningen av rispapper har heller ingen likhet med tillverkning av papyrus - som ju inte heller aumlr papper - men bara naumlr det gaumlller beredningen av raringmaterialet som i baringda fallen aumlr maumlrg fraringn en vaumlxt Det botaniska namnet paring det lilla traumld av araliaslaumlktet som utgoumlr raringmaterialet foumlr rispapper aumlr Tetrapanax papyrifera och det foumlrekommer i traumlskmarkerna i soumldra Kina samt paring Taiwan Vaumlrldens enda tillverkare av rispapper finns ocksaring paring Taiwan Eftersom rispapper aumlr oerhoumlrt skoumlrt och svaringrt att handskas med har den huvudsakliga anvaumlndningen hittills varit som underlag foumlr akvareller kalligrafi eller foumlr tillverkning av konstgjorda blommor En originell egenskap hos rispapper aumlr att om man stryker paring det med en fuktad pensel saring svaumlller materialet upp och upphoumljningen garingr inte tillbaka naumlr det torkat

Hur tillverkas daring detta maumlrkliga material

Det lilla traumldet faringr vaumlxa till en boumljd av ca 3-4 meter varefter det skoumlrdas och stammarna laumlggs i rinnande vatten naringgra dagar tills maumlrgen blivit naringgot upploumlst och laumlttare att fauml bort

Fler metoder finns foumlr att fauml ut maumlrgen ur stammarna En metod aumlr att skjuta ur maumlrgen med traumlplugg Ganska besvaumlrligt om stammen inte aumlr helt rak men maumlrgen kommer saring smaringningom u t som en champagnekork Man kan ocksaring foumlrsiktigt karva bort den omgivande barken med en kniv eller en potatisskalare Den foumlrsta metoden aumlr dock att foumlredra eftersom man efterstraumlvar en saring rund kaumlrna som moumljligt Naumlr man klarat av att faring ut maumlrgen i saring cylindrisk form som moumljligt torkas den och lagras torrt fram till naumlsta steg i tillverkningskedjao

De torra maumlrgbitarna ca 25 mm i diameter skaumlrs till 7-10 cm laumlnga bitar och placeras paring en skaumlrbraumlda med maumlssingslister paring var sida med en vass kniv goumlrs sedan ett snitt oumlver maumlrgbiten varefter kniven laumlggs tvaumlrs oumlver skaumlrbraumldan saring att den vilar paring maumlssingslistorna Listerna goumlr att kniven vilar ca 1 mm oumlver braumldan Med boumlrjan fraringn det tidigare gjorda snittet foumlrs nu maumlrgbiten med en rullande roumlrelse mot kniven som hyvlar av ett laringngt band av maumlrgen

Ingen ytterligare torkning kraumlvs utan banden lagras som de aumlr i avvaktan paring att skaumlras till formatet 10 x 15 cm den vanligast foumlrekommande storleken

Som svar paring fraringgan i rubriken om rispapper garingr att aumlta kan jag bara svara att visst garingr det men smaken oumlvertraumlffas laumltt av den billigaste oblat Naumlringshysinneharingllet torde ocksaring vara lika med noll Men vad goumlr det risken att komma oumlver ett ark rispapper maringste betraktas som naumlst intill obefintlig

Det som i vaumlsterland salufoumlrs under benaumlmningen rispapper kan vara vad som helst fraringn sagolikt laumlckra handgjorda japanska papper till maskingjort Det aumlr foumlr all del papper men inte rispapper Rispapper aumlr skoumlrt plastigt och har tillverkningsshymaumlssigt inga likheter med papper

Bo RdbI

18

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

EDer den Iaringotastiska lunchen paring Werla samlades deltagama paring vemodan f v BjiJm Alm Jan OlofRudenshyGunnar Chrislie Wasberg V-1p Dybdabl Dornl Anderseo Hans Peder Pedersen- Bertil HaslllD1 Erik Selio SanoyHolm och KarlErikHedberg Foto Ulrika Haringden

Uoder busslaringfrlema passade NPHs styrose paring all ha styrosemiJte haumlr aumlr kasstJr Per Nonensoo och sekntenue Birgitta afForseUes som aumlveo var wlrdiooa flJr konferenseo Foto Ulrika Haringden

15

FOumlRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Protokoll foumlrt vid Foumlreningen Nordiska pappershistorikers foumlreningsstaumlmma i Esbo den 12 juni 1992

sect 1 Foumlreningens ordfoumlrande Jan Olof Ruden oumlppnade moumltet och haumllsade de naumlrvarande vaumllkomna till staumlmman

sect 2 Till moumltets ordfoumlrande valdes Bertil Haslum och till sekreterare Birgitta af Forselles

sect 3 Antecknades att moumltet var behoumlrigen utlyst

sect 4 De naumlrvarande antecknades enligt bifogade deltagarfoumlrteckning (Bilaga 1) som vid behov skulle utgoumlra roumlstlaumlngd

sect 5 Att jaumlmte ordfoumlranden justera protokollet valdes Dorrit Andersen och Ulrika Haringden

sect 6 Styrelsen foumlrvaltningsberaumlttelse foumlr 1991 som finns tryckt i Nordisk Pappershistorisk Tidskrift 20(1992)2 15 kommenterades

Anmaumlldes att revision av 1991 aringrs raumlkenskaper pga tidsbrist inte hade kunnat slutfoumlras till staumlmman

Foumlreningsstaumlmman besloumlt daumlrefter att godkaumlnna foumlrvaltningsberaumlttelsen foumlr 1991 godkaumlnna den i samma foumlrvaltningsberaumlttelse framlagda resultatraumlkningen foumlr 1991 och balansraumlkningen per 31121991 under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

Revisorerna oumlnskade faring revisionen senast i mars maringnad varje aringr

sect 7 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet foumlr det garingngna aringrets foumlrval tning under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

sect 8 Enligt styrelsens foumlrslag besloumlts att medlemsavgiften foumlr 1993 skall vara

Enskilda medlemmar SEK 150 shyInstitutioner SEK 200shyAktiebolag SEK 300shy

sect 9 Efter oumlverlaumlggggningar besloumlt staumlmman att styrelseledamoumlter som deltar i styrelsemoumlte skall erharinglla reseersaumlttning foumlr ett moumlte per aringr enligt billigaste resesaumltt

sect 10 Foumlreningsstaumlmman besloumlt a) att antalet ledamoumlter i foumlreningens styrelse skall vara ofoumlraumlndrat

fem jaumlmte ordfoumlrande b) att till ordfoumlrande paring ett aringr vaumllja Sanny Holm

att till ordfoumlrandens personliga suppleant paring ett aringr vaumllja Jan Olof Ruden

c) att till ledamoumlter i foumlreningens styrelse paring tvaring aringr omvaumllja Per Nordenson och nyvaumllja Edgar ytteborg att till ytteborgs personliga suppelant paring tvaring aringr vaumllja Nanina Loumlken

Foumlljande styrelseledamoumlter kvarstaringr till 1993 aringrs staumlmma Birgitta af Forselles Hans Peder Pedersen och Lars-Ake Skarp

Moumltets ordfoumlrande framfoumlrde i varma ordalag foumlreningens tack till de avgaringende atyrelseledamoumlterna Jan Olof Ruden och Gunnar Christie Wasberg foumlr deras maringngaringriga och utomordentligt gedigna insatser till gagn foumlr foumlreningens verksamhet och utveckling Detta skulle ytterligare markeras vid den efterfoumlljande middagen

16

sect 11 Till revisorer omvaldes Dorrit Andersen och Claes Ekeroth samt till revisorssuppleant Tage Fleetwood

sect 12 Staumlmman besloumlt att valnaumlmnden skulle bestaring av ordfoumlrande jaumlmte tvaring ledamoumlter Till ordfoumlranden i valnaumlmnden utsaringgs Gunnar Christie Wasberg och till ledamoumlter utsaringgs Ase Jonsson och Ulrika Haringden

sect 13 Anmaumlldes att styrelsen fraringn aringrsskiftet 199192 utsett Ulrika Haringden att vara redaktoumlr foumlr Nordisk Pappershistorisk Tidskrift vilket aumlven framgaringtt av meddelande i tidskriften

Foumlreningsstaumlmman behandlade aumlven fraringgan om landsansvarig foumlr artiklar och notiser i NPHT fraringn de nordiska laumlnderna och besloumlt utse foumlljande personer Sverige Ulrika Haringden Norge Edgar ytteborg assisterad av Gunnar Christie Wasberg Finland Birgitta af Forselles assisterad av Lars Nordman Danmark H P Pedersen assisterad av Dorrit Andersen

sect 14 Jan Olof Ruden omvaldes till ordinarie ledamot av Goumlsta Liljedahls fond och Bo Rudin till suppleant i fondens styrelse Per Nordenson omvaldes till revisorssuppleant i fonden

Till ordinarie ledamot av Skogsindustriernas Historiska Utskott omvaldes Jan Olof Ruden

sect 15 Foumlreningsstaumlmman 1993 kommer att haringllas i Norge Edgar ytteborg skall i samraringd med Gunnar Christie Wasberg vid naumlsta styrelsemoumlte foumlreslaring styrelsen tid plats och tema foumlr 1993 aringrs foumlreningsstaumlmma

Jorma Ahvenainen foumlreslog att i programmet kunde ingaring foumlredrag eller presentationer saring att foumlreningen laumlttare kunde faring bidrag till sin verksamhet

sect 16 paring styrelsens foumlrslag utsaringgs med acklamation Jan Olof Ruden till foumlreningens hedersmedlem

sect 17 Avslutades foumlreningsstaumlmman

Vid protokollet

~~Q-~~ Birgitta af Forselles

Justeras

17

Kan man aumlta rispapper

Det staringr naturligtvis var och en fritt att kalla pepparkakor foumlr pepparkakor trots att de inte inneharingller ett uns peppar Lika illa aumlr det med silkespapper Inte en gnutta silke i det materialet Man kan foumlrstarings goumlra gaumlllande att dessa benaumlmningar aumlr mer eller mindre poetiska beskrivningar av materialens kaumlnsla och smak och naringgon stoumlrre risk foumlr foumlrvaumlxling med andra kakor och papper foumlreligger knappast

Naumlr det gaumlller rispapper foumlrharingller det sig annorlunda Av naringgon anledning kallas allt orientaliskt papper handgjort eller maskingjort tjockt eller tunt foumlr rispapper Risstraring aumlr ett uselt raringmaterial foumlr papperstillverkning och anvaumlnds i Kina foumlr tillverkning av papper som omedelbart skall foumlrstoumlras t ex braumlnnas vid religioumlsa houmlgtider Att man skulle kunna goumlra papper av risgryn aumlr det vaumll ingen som tror paring och aumlven om det gick skul1e resultatet knappast likna det som idag garingr under benaumlmningen rispapper Det aumlkta rispapperet foumlr det finns faktiskt ett saringdant liknar daumlremot pressad risgrynsgroumlt

Aumlkta rispapper skiljer sig ocksaring fraringn alla orientaliska papper genom att det faktiskt inte aumlr papper Kriteriet paring papper aumlr att ett vegetabiliskt material slagits soumlnder till fiberstadiet blandats upp med vatten och daumlrefter formats till papper antingen foumlr hand eller i maskin Hur har daring benaumlmningen rispapper uppkommit paring ett material som inte aumlr papper Teorierna aumlr fler men den som verkar mest plausibel aumlr att Daumlr materialet naringdde England paring sjuttonhundratalet trodde man helt enkelt att de tjocka skoumlra arken var tillverkade av pressat ris En inte alltfoumlr laringngsoumlkt teori eftersom rispapper mer liknar tunn frigolit aumln papper

Tillverkningen av rispapper har heller ingen likhet med tillverkning av papyrus - som ju inte heller aumlr papper - men bara naumlr det gaumlller beredningen av raringmaterialet som i baringda fallen aumlr maumlrg fraringn en vaumlxt Det botaniska namnet paring det lilla traumld av araliaslaumlktet som utgoumlr raringmaterialet foumlr rispapper aumlr Tetrapanax papyrifera och det foumlrekommer i traumlskmarkerna i soumldra Kina samt paring Taiwan Vaumlrldens enda tillverkare av rispapper finns ocksaring paring Taiwan Eftersom rispapper aumlr oerhoumlrt skoumlrt och svaringrt att handskas med har den huvudsakliga anvaumlndningen hittills varit som underlag foumlr akvareller kalligrafi eller foumlr tillverkning av konstgjorda blommor En originell egenskap hos rispapper aumlr att om man stryker paring det med en fuktad pensel saring svaumlller materialet upp och upphoumljningen garingr inte tillbaka naumlr det torkat

Hur tillverkas daring detta maumlrkliga material

Det lilla traumldet faringr vaumlxa till en boumljd av ca 3-4 meter varefter det skoumlrdas och stammarna laumlggs i rinnande vatten naringgra dagar tills maumlrgen blivit naringgot upploumlst och laumlttare att fauml bort

Fler metoder finns foumlr att fauml ut maumlrgen ur stammarna En metod aumlr att skjuta ur maumlrgen med traumlplugg Ganska besvaumlrligt om stammen inte aumlr helt rak men maumlrgen kommer saring smaringningom u t som en champagnekork Man kan ocksaring foumlrsiktigt karva bort den omgivande barken med en kniv eller en potatisskalare Den foumlrsta metoden aumlr dock att foumlredra eftersom man efterstraumlvar en saring rund kaumlrna som moumljligt Naumlr man klarat av att faring ut maumlrgen i saring cylindrisk form som moumljligt torkas den och lagras torrt fram till naumlsta steg i tillverkningskedjao

De torra maumlrgbitarna ca 25 mm i diameter skaumlrs till 7-10 cm laumlnga bitar och placeras paring en skaumlrbraumlda med maumlssingslister paring var sida med en vass kniv goumlrs sedan ett snitt oumlver maumlrgbiten varefter kniven laumlggs tvaumlrs oumlver skaumlrbraumldan saring att den vilar paring maumlssingslistorna Listerna goumlr att kniven vilar ca 1 mm oumlver braumldan Med boumlrjan fraringn det tidigare gjorda snittet foumlrs nu maumlrgbiten med en rullande roumlrelse mot kniven som hyvlar av ett laringngt band av maumlrgen

Ingen ytterligare torkning kraumlvs utan banden lagras som de aumlr i avvaktan paring att skaumlras till formatet 10 x 15 cm den vanligast foumlrekommande storleken

Som svar paring fraringgan i rubriken om rispapper garingr att aumlta kan jag bara svara att visst garingr det men smaken oumlvertraumlffas laumltt av den billigaste oblat Naumlringshysinneharingllet torde ocksaring vara lika med noll Men vad goumlr det risken att komma oumlver ett ark rispapper maringste betraktas som naumlst intill obefintlig

Det som i vaumlsterland salufoumlrs under benaumlmningen rispapper kan vara vad som helst fraringn sagolikt laumlckra handgjorda japanska papper till maskingjort Det aumlr foumlr all del papper men inte rispapper Rispapper aumlr skoumlrt plastigt och har tillverkningsshymaumlssigt inga likheter med papper

Bo RdbI

18

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

FOumlRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Protokoll foumlrt vid Foumlreningen Nordiska pappershistorikers foumlreningsstaumlmma i Esbo den 12 juni 1992

sect 1 Foumlreningens ordfoumlrande Jan Olof Ruden oumlppnade moumltet och haumllsade de naumlrvarande vaumllkomna till staumlmman

sect 2 Till moumltets ordfoumlrande valdes Bertil Haslum och till sekreterare Birgitta af Forselles

sect 3 Antecknades att moumltet var behoumlrigen utlyst

sect 4 De naumlrvarande antecknades enligt bifogade deltagarfoumlrteckning (Bilaga 1) som vid behov skulle utgoumlra roumlstlaumlngd

sect 5 Att jaumlmte ordfoumlranden justera protokollet valdes Dorrit Andersen och Ulrika Haringden

sect 6 Styrelsen foumlrvaltningsberaumlttelse foumlr 1991 som finns tryckt i Nordisk Pappershistorisk Tidskrift 20(1992)2 15 kommenterades

Anmaumlldes att revision av 1991 aringrs raumlkenskaper pga tidsbrist inte hade kunnat slutfoumlras till staumlmman

Foumlreningsstaumlmman besloumlt daumlrefter att godkaumlnna foumlrvaltningsberaumlttelsen foumlr 1991 godkaumlnna den i samma foumlrvaltningsberaumlttelse framlagda resultatraumlkningen foumlr 1991 och balansraumlkningen per 31121991 under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

Revisorerna oumlnskade faring revisionen senast i mars maringnad varje aringr

sect 7 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet foumlr det garingngna aringrets foumlrval tning under foumlrutsaumlttning att revisionsberaumlttelsen aumlr utan anmaumlrkning

sect 8 Enligt styrelsens foumlrslag besloumlts att medlemsavgiften foumlr 1993 skall vara

Enskilda medlemmar SEK 150 shyInstitutioner SEK 200shyAktiebolag SEK 300shy

sect 9 Efter oumlverlaumlggggningar besloumlt staumlmman att styrelseledamoumlter som deltar i styrelsemoumlte skall erharinglla reseersaumlttning foumlr ett moumlte per aringr enligt billigaste resesaumltt

sect 10 Foumlreningsstaumlmman besloumlt a) att antalet ledamoumlter i foumlreningens styrelse skall vara ofoumlraumlndrat

fem jaumlmte ordfoumlrande b) att till ordfoumlrande paring ett aringr vaumllja Sanny Holm

att till ordfoumlrandens personliga suppleant paring ett aringr vaumllja Jan Olof Ruden

c) att till ledamoumlter i foumlreningens styrelse paring tvaring aringr omvaumllja Per Nordenson och nyvaumllja Edgar ytteborg att till ytteborgs personliga suppelant paring tvaring aringr vaumllja Nanina Loumlken

Foumlljande styrelseledamoumlter kvarstaringr till 1993 aringrs staumlmma Birgitta af Forselles Hans Peder Pedersen och Lars-Ake Skarp

Moumltets ordfoumlrande framfoumlrde i varma ordalag foumlreningens tack till de avgaringende atyrelseledamoumlterna Jan Olof Ruden och Gunnar Christie Wasberg foumlr deras maringngaringriga och utomordentligt gedigna insatser till gagn foumlr foumlreningens verksamhet och utveckling Detta skulle ytterligare markeras vid den efterfoumlljande middagen

16

sect 11 Till revisorer omvaldes Dorrit Andersen och Claes Ekeroth samt till revisorssuppleant Tage Fleetwood

sect 12 Staumlmman besloumlt att valnaumlmnden skulle bestaring av ordfoumlrande jaumlmte tvaring ledamoumlter Till ordfoumlranden i valnaumlmnden utsaringgs Gunnar Christie Wasberg och till ledamoumlter utsaringgs Ase Jonsson och Ulrika Haringden

sect 13 Anmaumlldes att styrelsen fraringn aringrsskiftet 199192 utsett Ulrika Haringden att vara redaktoumlr foumlr Nordisk Pappershistorisk Tidskrift vilket aumlven framgaringtt av meddelande i tidskriften

Foumlreningsstaumlmman behandlade aumlven fraringgan om landsansvarig foumlr artiklar och notiser i NPHT fraringn de nordiska laumlnderna och besloumlt utse foumlljande personer Sverige Ulrika Haringden Norge Edgar ytteborg assisterad av Gunnar Christie Wasberg Finland Birgitta af Forselles assisterad av Lars Nordman Danmark H P Pedersen assisterad av Dorrit Andersen

sect 14 Jan Olof Ruden omvaldes till ordinarie ledamot av Goumlsta Liljedahls fond och Bo Rudin till suppleant i fondens styrelse Per Nordenson omvaldes till revisorssuppleant i fonden

Till ordinarie ledamot av Skogsindustriernas Historiska Utskott omvaldes Jan Olof Ruden

sect 15 Foumlreningsstaumlmman 1993 kommer att haringllas i Norge Edgar ytteborg skall i samraringd med Gunnar Christie Wasberg vid naumlsta styrelsemoumlte foumlreslaring styrelsen tid plats och tema foumlr 1993 aringrs foumlreningsstaumlmma

Jorma Ahvenainen foumlreslog att i programmet kunde ingaring foumlredrag eller presentationer saring att foumlreningen laumlttare kunde faring bidrag till sin verksamhet

sect 16 paring styrelsens foumlrslag utsaringgs med acklamation Jan Olof Ruden till foumlreningens hedersmedlem

sect 17 Avslutades foumlreningsstaumlmman

Vid protokollet

~~Q-~~ Birgitta af Forselles

Justeras

17

Kan man aumlta rispapper

Det staringr naturligtvis var och en fritt att kalla pepparkakor foumlr pepparkakor trots att de inte inneharingller ett uns peppar Lika illa aumlr det med silkespapper Inte en gnutta silke i det materialet Man kan foumlrstarings goumlra gaumlllande att dessa benaumlmningar aumlr mer eller mindre poetiska beskrivningar av materialens kaumlnsla och smak och naringgon stoumlrre risk foumlr foumlrvaumlxling med andra kakor och papper foumlreligger knappast

Naumlr det gaumlller rispapper foumlrharingller det sig annorlunda Av naringgon anledning kallas allt orientaliskt papper handgjort eller maskingjort tjockt eller tunt foumlr rispapper Risstraring aumlr ett uselt raringmaterial foumlr papperstillverkning och anvaumlnds i Kina foumlr tillverkning av papper som omedelbart skall foumlrstoumlras t ex braumlnnas vid religioumlsa houmlgtider Att man skulle kunna goumlra papper av risgryn aumlr det vaumll ingen som tror paring och aumlven om det gick skul1e resultatet knappast likna det som idag garingr under benaumlmningen rispapper Det aumlkta rispapperet foumlr det finns faktiskt ett saringdant liknar daumlremot pressad risgrynsgroumlt

Aumlkta rispapper skiljer sig ocksaring fraringn alla orientaliska papper genom att det faktiskt inte aumlr papper Kriteriet paring papper aumlr att ett vegetabiliskt material slagits soumlnder till fiberstadiet blandats upp med vatten och daumlrefter formats till papper antingen foumlr hand eller i maskin Hur har daring benaumlmningen rispapper uppkommit paring ett material som inte aumlr papper Teorierna aumlr fler men den som verkar mest plausibel aumlr att Daumlr materialet naringdde England paring sjuttonhundratalet trodde man helt enkelt att de tjocka skoumlra arken var tillverkade av pressat ris En inte alltfoumlr laringngsoumlkt teori eftersom rispapper mer liknar tunn frigolit aumln papper

Tillverkningen av rispapper har heller ingen likhet med tillverkning av papyrus - som ju inte heller aumlr papper - men bara naumlr det gaumlller beredningen av raringmaterialet som i baringda fallen aumlr maumlrg fraringn en vaumlxt Det botaniska namnet paring det lilla traumld av araliaslaumlktet som utgoumlr raringmaterialet foumlr rispapper aumlr Tetrapanax papyrifera och det foumlrekommer i traumlskmarkerna i soumldra Kina samt paring Taiwan Vaumlrldens enda tillverkare av rispapper finns ocksaring paring Taiwan Eftersom rispapper aumlr oerhoumlrt skoumlrt och svaringrt att handskas med har den huvudsakliga anvaumlndningen hittills varit som underlag foumlr akvareller kalligrafi eller foumlr tillverkning av konstgjorda blommor En originell egenskap hos rispapper aumlr att om man stryker paring det med en fuktad pensel saring svaumlller materialet upp och upphoumljningen garingr inte tillbaka naumlr det torkat

Hur tillverkas daring detta maumlrkliga material

Det lilla traumldet faringr vaumlxa till en boumljd av ca 3-4 meter varefter det skoumlrdas och stammarna laumlggs i rinnande vatten naringgra dagar tills maumlrgen blivit naringgot upploumlst och laumlttare att fauml bort

Fler metoder finns foumlr att fauml ut maumlrgen ur stammarna En metod aumlr att skjuta ur maumlrgen med traumlplugg Ganska besvaumlrligt om stammen inte aumlr helt rak men maumlrgen kommer saring smaringningom u t som en champagnekork Man kan ocksaring foumlrsiktigt karva bort den omgivande barken med en kniv eller en potatisskalare Den foumlrsta metoden aumlr dock att foumlredra eftersom man efterstraumlvar en saring rund kaumlrna som moumljligt Naumlr man klarat av att faring ut maumlrgen i saring cylindrisk form som moumljligt torkas den och lagras torrt fram till naumlsta steg i tillverkningskedjao

De torra maumlrgbitarna ca 25 mm i diameter skaumlrs till 7-10 cm laumlnga bitar och placeras paring en skaumlrbraumlda med maumlssingslister paring var sida med en vass kniv goumlrs sedan ett snitt oumlver maumlrgbiten varefter kniven laumlggs tvaumlrs oumlver skaumlrbraumldan saring att den vilar paring maumlssingslistorna Listerna goumlr att kniven vilar ca 1 mm oumlver braumldan Med boumlrjan fraringn det tidigare gjorda snittet foumlrs nu maumlrgbiten med en rullande roumlrelse mot kniven som hyvlar av ett laringngt band av maumlrgen

Ingen ytterligare torkning kraumlvs utan banden lagras som de aumlr i avvaktan paring att skaumlras till formatet 10 x 15 cm den vanligast foumlrekommande storleken

Som svar paring fraringgan i rubriken om rispapper garingr att aumlta kan jag bara svara att visst garingr det men smaken oumlvertraumlffas laumltt av den billigaste oblat Naumlringshysinneharingllet torde ocksaring vara lika med noll Men vad goumlr det risken att komma oumlver ett ark rispapper maringste betraktas som naumlst intill obefintlig

Det som i vaumlsterland salufoumlrs under benaumlmningen rispapper kan vara vad som helst fraringn sagolikt laumlckra handgjorda japanska papper till maskingjort Det aumlr foumlr all del papper men inte rispapper Rispapper aumlr skoumlrt plastigt och har tillverkningsshymaumlssigt inga likheter med papper

Bo RdbI

18

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

sect 11 Till revisorer omvaldes Dorrit Andersen och Claes Ekeroth samt till revisorssuppleant Tage Fleetwood

sect 12 Staumlmman besloumlt att valnaumlmnden skulle bestaring av ordfoumlrande jaumlmte tvaring ledamoumlter Till ordfoumlranden i valnaumlmnden utsaringgs Gunnar Christie Wasberg och till ledamoumlter utsaringgs Ase Jonsson och Ulrika Haringden

sect 13 Anmaumlldes att styrelsen fraringn aringrsskiftet 199192 utsett Ulrika Haringden att vara redaktoumlr foumlr Nordisk Pappershistorisk Tidskrift vilket aumlven framgaringtt av meddelande i tidskriften

Foumlreningsstaumlmman behandlade aumlven fraringgan om landsansvarig foumlr artiklar och notiser i NPHT fraringn de nordiska laumlnderna och besloumlt utse foumlljande personer Sverige Ulrika Haringden Norge Edgar ytteborg assisterad av Gunnar Christie Wasberg Finland Birgitta af Forselles assisterad av Lars Nordman Danmark H P Pedersen assisterad av Dorrit Andersen

sect 14 Jan Olof Ruden omvaldes till ordinarie ledamot av Goumlsta Liljedahls fond och Bo Rudin till suppleant i fondens styrelse Per Nordenson omvaldes till revisorssuppleant i fonden

Till ordinarie ledamot av Skogsindustriernas Historiska Utskott omvaldes Jan Olof Ruden

sect 15 Foumlreningsstaumlmman 1993 kommer att haringllas i Norge Edgar ytteborg skall i samraringd med Gunnar Christie Wasberg vid naumlsta styrelsemoumlte foumlreslaring styrelsen tid plats och tema foumlr 1993 aringrs foumlreningsstaumlmma

Jorma Ahvenainen foumlreslog att i programmet kunde ingaring foumlredrag eller presentationer saring att foumlreningen laumlttare kunde faring bidrag till sin verksamhet

sect 16 paring styrelsens foumlrslag utsaringgs med acklamation Jan Olof Ruden till foumlreningens hedersmedlem

sect 17 Avslutades foumlreningsstaumlmman

Vid protokollet

~~Q-~~ Birgitta af Forselles

Justeras

17

Kan man aumlta rispapper

Det staringr naturligtvis var och en fritt att kalla pepparkakor foumlr pepparkakor trots att de inte inneharingller ett uns peppar Lika illa aumlr det med silkespapper Inte en gnutta silke i det materialet Man kan foumlrstarings goumlra gaumlllande att dessa benaumlmningar aumlr mer eller mindre poetiska beskrivningar av materialens kaumlnsla och smak och naringgon stoumlrre risk foumlr foumlrvaumlxling med andra kakor och papper foumlreligger knappast

Naumlr det gaumlller rispapper foumlrharingller det sig annorlunda Av naringgon anledning kallas allt orientaliskt papper handgjort eller maskingjort tjockt eller tunt foumlr rispapper Risstraring aumlr ett uselt raringmaterial foumlr papperstillverkning och anvaumlnds i Kina foumlr tillverkning av papper som omedelbart skall foumlrstoumlras t ex braumlnnas vid religioumlsa houmlgtider Att man skulle kunna goumlra papper av risgryn aumlr det vaumll ingen som tror paring och aumlven om det gick skul1e resultatet knappast likna det som idag garingr under benaumlmningen rispapper Det aumlkta rispapperet foumlr det finns faktiskt ett saringdant liknar daumlremot pressad risgrynsgroumlt

Aumlkta rispapper skiljer sig ocksaring fraringn alla orientaliska papper genom att det faktiskt inte aumlr papper Kriteriet paring papper aumlr att ett vegetabiliskt material slagits soumlnder till fiberstadiet blandats upp med vatten och daumlrefter formats till papper antingen foumlr hand eller i maskin Hur har daring benaumlmningen rispapper uppkommit paring ett material som inte aumlr papper Teorierna aumlr fler men den som verkar mest plausibel aumlr att Daumlr materialet naringdde England paring sjuttonhundratalet trodde man helt enkelt att de tjocka skoumlra arken var tillverkade av pressat ris En inte alltfoumlr laringngsoumlkt teori eftersom rispapper mer liknar tunn frigolit aumln papper

Tillverkningen av rispapper har heller ingen likhet med tillverkning av papyrus - som ju inte heller aumlr papper - men bara naumlr det gaumlller beredningen av raringmaterialet som i baringda fallen aumlr maumlrg fraringn en vaumlxt Det botaniska namnet paring det lilla traumld av araliaslaumlktet som utgoumlr raringmaterialet foumlr rispapper aumlr Tetrapanax papyrifera och det foumlrekommer i traumlskmarkerna i soumldra Kina samt paring Taiwan Vaumlrldens enda tillverkare av rispapper finns ocksaring paring Taiwan Eftersom rispapper aumlr oerhoumlrt skoumlrt och svaringrt att handskas med har den huvudsakliga anvaumlndningen hittills varit som underlag foumlr akvareller kalligrafi eller foumlr tillverkning av konstgjorda blommor En originell egenskap hos rispapper aumlr att om man stryker paring det med en fuktad pensel saring svaumlller materialet upp och upphoumljningen garingr inte tillbaka naumlr det torkat

Hur tillverkas daring detta maumlrkliga material

Det lilla traumldet faringr vaumlxa till en boumljd av ca 3-4 meter varefter det skoumlrdas och stammarna laumlggs i rinnande vatten naringgra dagar tills maumlrgen blivit naringgot upploumlst och laumlttare att fauml bort

Fler metoder finns foumlr att fauml ut maumlrgen ur stammarna En metod aumlr att skjuta ur maumlrgen med traumlplugg Ganska besvaumlrligt om stammen inte aumlr helt rak men maumlrgen kommer saring smaringningom u t som en champagnekork Man kan ocksaring foumlrsiktigt karva bort den omgivande barken med en kniv eller en potatisskalare Den foumlrsta metoden aumlr dock att foumlredra eftersom man efterstraumlvar en saring rund kaumlrna som moumljligt Naumlr man klarat av att faring ut maumlrgen i saring cylindrisk form som moumljligt torkas den och lagras torrt fram till naumlsta steg i tillverkningskedjao

De torra maumlrgbitarna ca 25 mm i diameter skaumlrs till 7-10 cm laumlnga bitar och placeras paring en skaumlrbraumlda med maumlssingslister paring var sida med en vass kniv goumlrs sedan ett snitt oumlver maumlrgbiten varefter kniven laumlggs tvaumlrs oumlver skaumlrbraumldan saring att den vilar paring maumlssingslistorna Listerna goumlr att kniven vilar ca 1 mm oumlver braumldan Med boumlrjan fraringn det tidigare gjorda snittet foumlrs nu maumlrgbiten med en rullande roumlrelse mot kniven som hyvlar av ett laringngt band av maumlrgen

Ingen ytterligare torkning kraumlvs utan banden lagras som de aumlr i avvaktan paring att skaumlras till formatet 10 x 15 cm den vanligast foumlrekommande storleken

Som svar paring fraringgan i rubriken om rispapper garingr att aumlta kan jag bara svara att visst garingr det men smaken oumlvertraumlffas laumltt av den billigaste oblat Naumlringshysinneharingllet torde ocksaring vara lika med noll Men vad goumlr det risken att komma oumlver ett ark rispapper maringste betraktas som naumlst intill obefintlig

Det som i vaumlsterland salufoumlrs under benaumlmningen rispapper kan vara vad som helst fraringn sagolikt laumlckra handgjorda japanska papper till maskingjort Det aumlr foumlr all del papper men inte rispapper Rispapper aumlr skoumlrt plastigt och har tillverkningsshymaumlssigt inga likheter med papper

Bo RdbI

18

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

Kan man aumlta rispapper

Det staringr naturligtvis var och en fritt att kalla pepparkakor foumlr pepparkakor trots att de inte inneharingller ett uns peppar Lika illa aumlr det med silkespapper Inte en gnutta silke i det materialet Man kan foumlrstarings goumlra gaumlllande att dessa benaumlmningar aumlr mer eller mindre poetiska beskrivningar av materialens kaumlnsla och smak och naringgon stoumlrre risk foumlr foumlrvaumlxling med andra kakor och papper foumlreligger knappast

Naumlr det gaumlller rispapper foumlrharingller det sig annorlunda Av naringgon anledning kallas allt orientaliskt papper handgjort eller maskingjort tjockt eller tunt foumlr rispapper Risstraring aumlr ett uselt raringmaterial foumlr papperstillverkning och anvaumlnds i Kina foumlr tillverkning av papper som omedelbart skall foumlrstoumlras t ex braumlnnas vid religioumlsa houmlgtider Att man skulle kunna goumlra papper av risgryn aumlr det vaumll ingen som tror paring och aumlven om det gick skul1e resultatet knappast likna det som idag garingr under benaumlmningen rispapper Det aumlkta rispapperet foumlr det finns faktiskt ett saringdant liknar daumlremot pressad risgrynsgroumlt

Aumlkta rispapper skiljer sig ocksaring fraringn alla orientaliska papper genom att det faktiskt inte aumlr papper Kriteriet paring papper aumlr att ett vegetabiliskt material slagits soumlnder till fiberstadiet blandats upp med vatten och daumlrefter formats till papper antingen foumlr hand eller i maskin Hur har daring benaumlmningen rispapper uppkommit paring ett material som inte aumlr papper Teorierna aumlr fler men den som verkar mest plausibel aumlr att Daumlr materialet naringdde England paring sjuttonhundratalet trodde man helt enkelt att de tjocka skoumlra arken var tillverkade av pressat ris En inte alltfoumlr laringngsoumlkt teori eftersom rispapper mer liknar tunn frigolit aumln papper

Tillverkningen av rispapper har heller ingen likhet med tillverkning av papyrus - som ju inte heller aumlr papper - men bara naumlr det gaumlller beredningen av raringmaterialet som i baringda fallen aumlr maumlrg fraringn en vaumlxt Det botaniska namnet paring det lilla traumld av araliaslaumlktet som utgoumlr raringmaterialet foumlr rispapper aumlr Tetrapanax papyrifera och det foumlrekommer i traumlskmarkerna i soumldra Kina samt paring Taiwan Vaumlrldens enda tillverkare av rispapper finns ocksaring paring Taiwan Eftersom rispapper aumlr oerhoumlrt skoumlrt och svaringrt att handskas med har den huvudsakliga anvaumlndningen hittills varit som underlag foumlr akvareller kalligrafi eller foumlr tillverkning av konstgjorda blommor En originell egenskap hos rispapper aumlr att om man stryker paring det med en fuktad pensel saring svaumlller materialet upp och upphoumljningen garingr inte tillbaka naumlr det torkat

Hur tillverkas daring detta maumlrkliga material

Det lilla traumldet faringr vaumlxa till en boumljd av ca 3-4 meter varefter det skoumlrdas och stammarna laumlggs i rinnande vatten naringgra dagar tills maumlrgen blivit naringgot upploumlst och laumlttare att fauml bort

Fler metoder finns foumlr att fauml ut maumlrgen ur stammarna En metod aumlr att skjuta ur maumlrgen med traumlplugg Ganska besvaumlrligt om stammen inte aumlr helt rak men maumlrgen kommer saring smaringningom u t som en champagnekork Man kan ocksaring foumlrsiktigt karva bort den omgivande barken med en kniv eller en potatisskalare Den foumlrsta metoden aumlr dock att foumlredra eftersom man efterstraumlvar en saring rund kaumlrna som moumljligt Naumlr man klarat av att faring ut maumlrgen i saring cylindrisk form som moumljligt torkas den och lagras torrt fram till naumlsta steg i tillverkningskedjao

De torra maumlrgbitarna ca 25 mm i diameter skaumlrs till 7-10 cm laumlnga bitar och placeras paring en skaumlrbraumlda med maumlssingslister paring var sida med en vass kniv goumlrs sedan ett snitt oumlver maumlrgbiten varefter kniven laumlggs tvaumlrs oumlver skaumlrbraumldan saring att den vilar paring maumlssingslistorna Listerna goumlr att kniven vilar ca 1 mm oumlver braumldan Med boumlrjan fraringn det tidigare gjorda snittet foumlrs nu maumlrgbiten med en rullande roumlrelse mot kniven som hyvlar av ett laringngt band av maumlrgen

Ingen ytterligare torkning kraumlvs utan banden lagras som de aumlr i avvaktan paring att skaumlras till formatet 10 x 15 cm den vanligast foumlrekommande storleken

Som svar paring fraringgan i rubriken om rispapper garingr att aumlta kan jag bara svara att visst garingr det men smaken oumlvertraumlffas laumltt av den billigaste oblat Naumlringshysinneharingllet torde ocksaring vara lika med noll Men vad goumlr det risken att komma oumlver ett ark rispapper maringste betraktas som naumlst intill obefintlig

Det som i vaumlsterland salufoumlrs under benaumlmningen rispapper kan vara vad som helst fraringn sagolikt laumlckra handgjorda japanska papper till maskingjort Det aumlr foumlr all del papper men inte rispapper Rispapper aumlr skoumlrt plastigt och har tillverkningsshymaumlssigt inga likheter med papper

Bo RdbI

18

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

r I

i l

I I

-

----------------_- - -__-----------~--~

RispappetstllJverkning l Skoumlnt 2 Stammama bloumltJaggs J Maumlrgen I3S ur metod l 4 Maringrgen I3S urmetod4 -- Torkning naturejj 6 Torkning i ell bamburoumlr 7-8 Arkloumlnnoiog9 KImtskaumlmiog UJDllaringn BeJJ ur Papperets historia av Bo Rudin

19

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

Vi gratulerar

NPHs hedersmedlem Georg AnzeJius tilldelades paring sin 90-aringrsdag september 1992 Patriotiska Saumlllskapets guldmedalj Ceremonin

sades i svensk TV

bull

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedahls Fond foumlr pappers historisk forskning

UTLYSER ETT STIPENDIUM PA 3000 KR

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvarigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk] 780-1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Richard Arlin foumlr an bygga en lumpstamp efter gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrmedla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske Vandmaerker amp Papirmoumlller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad samt H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillhanda senast 31 december 1992 under adress St Eriksgatan 130 c S-l13 43 Stockholm Stipendiet utdelas den 22 januari 1993 Ingen saumlrskild ansoumlkningsblankett finns

20

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

No rdens foumlrsta pappershistoria

Aringr 1740 inskrevs vid Lunds universitet pappersmakarsonen fraringn Tannefors i OumlStergoumltland Joachim Balck Aringr 1746 var ban mogen att foumlrsvara en avhandling med titeln Dissertatio historica de chartis Den var naturligtvis foumlrfattad paring latin vilket var normalt i den laumlrda vaumlrlden Praeses var professor Sven Bring (adlad LagerBring) Det var nog ocksaring han som foumlrfattat avhandlingen aumlven detta enligt tidens sed

Denna foumlrsta del av Dissertatio historica de chartis behandlar skrivmaterial foumlre papprets tid Del tvaring utkom tvaring aringr senare 748 (fast det paring titelbladet felaktigt staringr 1758)

Haumlr kommer framstaumlllningen in paring papyrus och slutligen papper som krivmaterial och soumlker besvara

fraringgan om papprets aringlder olika stadier pappersframstaumlllning i Europa med avseende paring raringmaterial samt uppraumlknar 23 kanda pappersbruk i drift i daringvarande Sverige Del 2 inneharingller som bilagor dokument paring svenska i hithoumlrande fraringgor bl a en beskrivning av hand papperstillverkning Denna del torde ha foumlrfattats av Joachim Balck sjaumllv

Jan Olof Rlld~n har fraringn latinet till svenska oumlversatt de avsnitt av del 2 som aumlr av pappershistoriskt intresse och publicerat dessa som parallelltext

Skriampn aumlr uffiven aringr 1979avNPH och kosur end3st 40- Den kan Ickvj~GJSgenom alt Saringlu in beloppet paring MHs postgirokonto 85 60 71-6 MArk llIongen JoachImBaJck

VEM GJORDE PAPPERET TILL KOPIEBOumlCKERNA

T varingra svenska arkiv aumlr det vanligt att finna kopieboumlcker fraringn 1800-talets slut och boumlrjan av 1900-talet Boumlckerna tiUv rkades av flera s k kontorsbokfabriker landet ruot Dc anv4ndes foumlr att goumlra opior av brev raumlkniogar med mera som man skickade ut Papperet boumlckerna aumlr lunn1 och genomskinligt eftersom k pia gjordes genom au den skivclse man skulle kopiera skrevs med ett delvis vattenloumlsligt blaumlCk beslroumlks Iau med vatten och lades under ett blad i kopieboken Boken med brevet i ulSalles foumlr uyck i en press varefter det fastnade ett avtryck av texten paring bladets baksida Foumlr au den skulle vara laumlslig fraringn frdmsidan maringste papperet vara mycket tunnt

Jag undrar nu om det aumlr naringgon som kaumlnner till ar detta tunna papper tillverkades I reklam paringstaringr en del av kontorsbokfabrikema att deras produkter aumlr alll igenom svensktillverkade Men bur finner man ut vilket bruk som gjorde papperet

HIJam Arelsson

Adress Ludvig Nordstroumlms gata 3 871 31 HAumlRNOumlSAND

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

InncJbsfoumlrlccbJins edaktoumlreli bar oumlrdet_~h h bullbullbullmiddotbullbullbull~bullbullbullbullbullbull _ bullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullbullh ~sidl

aumlDnlskaD I pappers-och massaindustnnh bullbull sid2

appon fra middot Silkeborg ~~~~ ~sid8

iPH-konferens i amp00 sid10

moumltesmiddotprotolcoIL sid 16

11 man Ata rispapper sid18

ta UlliedahIs stipendium sid20

j gratulerarsid20

ordens foumlrsta pappershistoria sid21

em gjorde papperet till kopieboumlckerna _ sid21