Närv 4/2011 Tema: Ledningsskifte

PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

4/2011

LMFM FIRAR 10-ÅRSJUBILEUMLäs på sid 14

FÖRST MED DUBBEL DOKTORSEXAMEN Läs på sid 13

ANNA APPELBERGIN ENGLISHRead, page 20

Vägen mot framtidenSammanfattning och framåtblickande. Sidorna 4-9

TEMA: LEDNINGSSKIFTE

KÄRA LÄSARE!

2

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Sara LiedholmE-post: [email protected]: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martiosson, Elsa Warkander, Jens Pers-son, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingefors och en representant från SUS (vakant)

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: ElandersOmslagsbild: Linus Jönsson

NR 4/2011

Temat för det här numret är ”Lednings-skifte”. Det innebär summering och åter-blickar, men även framåtblickande. Avgående dekanus Bo Ahrén skriver i sin spalt om den förvandlig fakulteten genom-gått under de senaste sex åren; det som var nytt och ovant vid den nuvarande fakul-tetsledningens tillträde, är idag självklart och kan till viss del kännas ”gammalt”. Men trots allt som hänt finns fakultetens själ kvar, och den lever vidare i alla engage-rade och passionerade medarbetare.

Att det hinner hända rysligt mycket på sex år blir tydligt när man läser den avgående fakultetsledningens egen summering av tiden som gått. Se sidorna 4-7 där vi också blickar framåt och frågar Bo, Susanne, Ingemar, Bengt, Anita och Karl vad de ska göra nu.

På nästa uppslag, sid 8-9, berättar kom-mande dekanus Gunilla Westergren-Thorsson och prodekanus Kristian i en intervju om sina tankar om att ta över rodret. Vad gäller en programförklaring ligger de fortfarande lågt, men redan har en vicedakan utsetts! Tre nya ansikten tar plats i fakultetssty-relsen och de får svara på vilken fråga de tycker är viktigast under den kommande mandatperioden!

Annars har det under hösten hänt både roliga och tråkiga saker. Beskedet om att det inte blir någon start för den planerade apotekarprogrammet kom som ett bak-slag. Se sid 12. Likaså kan arbetet inom Fronesis ses som ett bakslag för fakultetens del. I fakultetens remissvar går man så långt som att skriva att universitetet ”mis-sat en historisk chans till förnyelse”. Se sidan 16.

Som tur är domineras Närv av de roliga sakerna, det är bara att bläddra fram till sidan 14 och läsa om 10-årsjubilerande LMFM, Forskningens dag på sidan 15 el-ler alla våra fina utmärkelser på sidan 17!

I detta nummer får vi även en inblick i en doktorands vardag. Johannes Westman bjuder på en vecka i sitt liv på sid 10-11, och vi får veta hur det kan gå till när en medicinsk upptäckt får en kommersiell tillämpning i form av en produkt! Läs porträttet av Sylvie Bove som arbetar som affärsutvecklare på Lund University Dia-betes Centre, LUDC.

Närv tackar den avgående fakultets-ledningen för allt spännande vi kunnat skriva om under deras tid, och satsning-en som gjorde det möjligt att göra om tidningen och trycka den i färg!Vi ser med tillförsikt fram emot vad den nya ledningen kommer att ta sig för och hoppas på framgång för fakulteten med själen i behåll!

God Jul och & Gott Nytt År!

Sara Liedholm, redaktör

Närvaro och nerv= NÄRV!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: [email protected] Tel: 046-222 14 21

3

AKTUELLTINNEHÅLL


I DETTA NUMMER:

ALLTID I NÄRV!

Dekanus Bo Ahrén 4

Tillbaka till framtiden 4-5

Summering - ny skrift 6-7

Det våras för Gunilla och Kristian 8

Ny fakultetsstyrelse 9

Inget apotekarprogram 2012 12

Universitas 21 ett nätverk för alla anställda! 12

Adriana först med dubbel doktorsexamen 13

Lund Medical Faculty Monthley fyller 10 år! 14

Ny utvärdering av universitetets forskning 16

LU missade ”historisk chans till förnyelse” 16

Dagboken 12-13

På nytt jobb 18

Utmärkelser 17

Porträttet 19

Anna Appelberg: In english 20

Nobelt besök!Nobelföreläsning med 2011 års nobel-pristagare i medicin: Bruce A. BeutlerTid: 14 december kl 15.30-16.30Plats: Aulan, Skånes universitetssjukhus i LundAlla varmt välkomna!

Inspirationsdag för Lunds universitet - för ökad mångfald! Tid: 15 decemberMer information: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=660&list_mode=id&calendar_id=9099

Introduktionsdag för nya studenterTid: 19 januariMer information: http://www.lu.se/utbildning

Från nerv till piller - 50 år med Falck-Hillarp metodenFör snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Med anledning av det stundande 50-årsjubileet vill forskare från Lund, Stockholm och Göteborg beskriva landvinningarna i spåren av Falck-Hillarp-metoden och erinra om att resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning relativt snabbt kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård. Ett heldagssymposium planeras för att belysa vilka omvälvande konsekvenser aminforskningen fått inom vitt skilda medicinska områden.Tid: 27 april kl 09:00-17:30Mer information och program: http://www.med.lu.se/forskning/fraan_nerv_till_piller

Läkaresällskapet i Lund fyller 150 år 2012Läkaresällskapet i Lund har under 150 år varit ett forum för kol-legial samvaro och vetenskapligt utbyte i vår landsända. För att belysa den medicinska kunskapsutvecklingen under det gångna kvartsseklet ges en serie jubileumsföreläsningar. Den första före-läsningen hölls 17 november av Frank Wollheim: ”Reumatologisk farmakoterapi: Bättre läkemedel i stället för ledoperationer”. Kommande föreläsningar är:• 16 februari 2012, Görel Östberg: ”För hundra år sedan – min

morfars farfars M.K. Löwegren väg till Sveriges första profes-sur i ögonsjukdomar”.

• 15 mars 2012, Ingemar Ihse: ”Kirurgin har blivit skonsam-mare, säkrare och bättre”

• 20 september 2012, Barbro Johansson: ”Hur fungerar den friska och sjuka hjärnan - vad har vi lärt oss och vart är vi på väg?”

• 18 oktober 2012, Dick Killander: ” Fler drabbas, men över-levnaden ökar - Bakslag och framgångar inom cancersjuk-vården. ”

• 15 november 2012, Berndt Ehinger: ”Skånsk ögonsjukvård under ett kvartssekel”

Föreläsningarna kommer att avhållas på Locus Medicus, Tunavägen 5 i Lund, kl 18:30 och är öppna för studenter och kolleger i vår region Mer information: http://www.med.lu.se/medarbetare/nyhetsar-kiv/111006_lil150

En av årets nobelpristagare i medi-cin, Bruce A. Beutler, håller en exklu-siv föreläsning den 14 december.Foto: The Scripps Research Institute

TEM

A

4

Hur är det att gå in och ut i en ledande roll på det här sättet?

– Det är lite speciellt att få ett jobb som är något annat än det man primärt rekryterats till. Men jag tycker det är fint att vi har den sortens ledarskap som hämtas från verksamheten. En viktig fråga jag jobbat mycket med är den interna kulturen, att få bort förhandlingskulturen som innebär att det är en förmån att känna dekanus. Det har vi gjort genom att fatta beslut som ligger på en strategisk grund. Man får förstås ta en del strider, men jag tror att vi motat mycket genom att vi följt de strategier vi slog fast från början i den strategiska planen.

Vad är du mest nöjd med?– Att vi klarade upp ekonomin och ekonomi-

hanteringen och fick en tydlighet i organisationen och en delegationsordning. Att vi fick ordning på ekonomin har fått konsekvenser som att vi kan göra egna satsningar och exempelvis utlysa tjänster för yngre forskare varje år och utlysa satsningar inom nya områden. Relationen till Region Skåne har också fördjupats. Vi rekryterade en ny kans-lichef, samlade kansliet på ett ställe och har i dag ett mer modernt kansli med tydliga avdelningar inom kansliet. Vi har en internationell avdelning som lyfter de internationella frågorna. Samverkan mellan Malmö och Lund med bildandet av Skånes

V id årsskiftet avgår jag som dekanus efter sex spän-

nande, dynamiska och intressanta år. Sex år går fort

samtidigt som det är en lång tid om man betänker vad som faktiskt hänt. Tänker man tillbaka på 2006 var det då mycket som var nytt, ovant eller okänt, men som nu är välbe-kant och till och med upplevs som självklart och gammalt. Vi har

idag sex institutioner med institutionsstyrelser och institutionskanslier – för sex år sedan var detta nytt och obe-kant. Vi har också idag en väl inarbetad utbildningsorganisa-tion med välfungerande utbild-ningsnämnder medan då för sex år sedan var detta nytt, obekant och skapade oro och turbulens. Vidare, för sex år sedan var vi i ekonomisk kris och fick lägga tuffa sparprogram medan vi nu har en god och stabil ekonomi. Då för sex år sedan arbetade vi för att föra samman verksamheten till våra tre centra (BMC, CRC och HSC) vilket ingalunda var självklart – nu är dessa centra med sina husstyrelser självklara. Vi hade då också att samverka med två separata universitets-sjukhus (UMAS och USiL) som delvis konkurrerade och gjorde Malmö/Lund-problematiken central; idag är sjukhusen sam-manslagna och vi har skapat universitetsmedicinskt centrum i Skåne (UMCS) vilket tillsam-mans tonat ned motsättningarna.

Eftersomutvecklingeng å r f o r t kommer vi om sex år s a n n o l i k t att finna en delvis annor-lunda fakul-tet än dagens – precis som vi upplever f a k u l t e t e n för sex år sedan. Samtidigt är det min förhoppning att fakultetens själ ska vara tydlig igenkännbar – den själ som vi som varit i fakulteten i decennier känner igen som genomgående – engagerade för att inte säga passionerade medarbetare, framgångsrik

utbildnings- och forskningsverksamhet, nära integration med sjukvården och en omfattande samverkan med det omgivande samhället – själen som vi under vår tid i fakultetsledning uttryckt som att vi ständigt bryter ny mark för ett bättre liv.

Samtidigt kan jag idag se många utmanande frågor vars hantering kommer att avgöra den framtida inriktningen av fakulteten. Till dessa frågor hör den interna kulturen, utbildningarnas dimensionering och inriktning, det allt större beroendet av externa forskningsanslag för forsk-ningsfinansieringen, den alltmer begränsade fri-heten för fakulteten, och de stora utmaningarna som medföljer MAX IV, ESS, IMV och UMCS.

Viktigaste frågan är nog ändå den kulturella; det finns alltid en risk för förändringar i klimatet i universitetet som kan förstärka en förhand-lingskultur, där strategiska överväganden med konse-kvensanalyser tonas ned till förmån för personliga agen-dor, där sanning, öppenhet och transparens får ge vika, en kultur som tenderar att ge skymning över universitetet. Ett framåtsyftande ledarskap motverkar detta genom öppenhet, transparens och tydliga strategiska riktlinjer som strävar efter en trygg, öppen och dynamisk miljö där engagemang förlöses och inte kvävs.

Men jag är ändå optimis-tisk för Medicinska fakulte-tens framtid – själen är star-kare än dagsaktuella agendor tack vare de många entusi-astiska medarbetarna. Som man säger – under askan lyser ändå alltid glöden – och den glöden, den glöd som är medarbetarnas enga-gemang och entusiasm, är fakultetens styrka som gör att fakulteten inte bara kommer att överleva utan att fortsätta vidareutvecklas. Därför är jag övertygad om att en besökare vid fakulte-ten om sex år kommer att se en fakultet som genomgått

en fortsatt stark utveckling och tagit ytterligare steg framåt genom att bryta ny mark. Jag är tack-sam för att ha fått vara i ledningsfunktion under de gångna sex åren och kommer nu i stället med intresse och förhoppningar att följa utvecklingen.

BO AHRÉN, DEKANUS

Tillbaka till FRAMTIDEN”...det är min förhoppning att fakultetens själ ska vara tydlig igenkännbar – den själ som vi som varit i fakul-teten i decennier känner igen som genomgående – engagerade för att inte säga passionerade medarbetare, framgångsrik utbildnings- och forskningsverk-samhet, nära integration med sjukvården och en omfattande samverkan med det omgivande samhället...” Hur är det att lämna rollen som dekanus?

Hur går man vidare efter att ha befunnit sig i hetluften en längre tid? Närv frågade två som vet!

Per Belfrage (1993-2000) var prodekanus under några år innan han blev dekanus och lämnade gradvis sin forskning under 80-talet. Att återuppta sin egen forskning när han slutade som dekanus år 2000 var därför inte aktuellt. I stället var han under många år engagerad i BMC som han var den drivande kraften bakom att bygga och som styrelseordförande i Medicon Valley Alliance och senior advisor i olika sammanhang.

Efter sex år som dekanus för Medi-cinska fakulteten lämnar Bo Ahrén vid årsskiftet stafettpinnen vidare. Närv träffade honom för ett sam-tal om hur han ser på sin tid som dekanus, ledarskap och framtiden.

5

Universitetssjukhus. Inom kärnverksamheten har våra lärare och forskare varit enormt framgångsrika och ökat vår konkurrenskraft.

Vad är du minst nöjd med?– Att inte fakulteten hade mer framgång i Frone-

sis-arbetet. Nu är Medicinska fakulteten en av åtta fakulteter i stället för en av tre-fem som varit mer rättvisande med tanke på vår storlek. Den interna kulturen är fortfarande en utmaning. Och Ideon Medicon Village har drivits hårt utan fakultetens beslutsorgan; tänk vilket lyft det hade varit om fakulteten inbjudits att få vara delaktig i plane-ringen.

Du var ju även en av kandidaterna till posten som rektor för Lunds universitet?

– Ja, till slut stod det mellan Per Eriksson och Per Omling. Det är inget jag tänker på nu. Hade jag blivit rektor hade jag förmodligen varit det fram till pensionen. Nu ser jag fram emot att vara professor på heltid.

Bo Ahrén har tillsammans med sin fru Iréne som är lärare fyra barn; Emma som är sångerska och bor i Berlin, Jakob som är kock och som arbetar i restaurangen Stamstället på BMC, Jonatan som tog sin läkarexamen i våras och Maria som läser nationalekonomi på Ekonomihögskolan.

- Fritiden har ju varit minimal. Det ska bli roligt att träffa familjen lite mer, gå på teater och göra lite resor som inte har med jobbet att göra. Jag har två barnbarn i Berlin, så dit kan det ju bli fler resor i framtiden!

Du fyller 60 år nästa år. Har du funderat på när du ska gå i pension?

– Nej det har jag inte än. Jag har några år kvar och jag tycker det ska bli roligt att fokusera på min professur med undervisning, forskning och patientarbete.

Bo Ahrén leder en forskargrupp på ett tiotal personer som flyttat in på C11 som har blivit en ”diabetesvåning” på BMC. Forskargruppen arbetar med två nya principer för att behandla diabetes och var först i världen med kliniska studier av dessa. Diabetespatienter över hela världen behandlas i dag med denna behandling som är ett resultat av deras forskning.

– Det har varit intressant att följa utvecklingen från laboratoriet till behandling av denna nya behandling och att behandling idag fått ett sånt genomslag i kliniken världen över, säger Bo Ahrén.

Under tiden som dekanus har han tvingats tacka nej till att hålla föreläsningar om sin forskning, men nu ser han fram emot att kunna göra det igen.

– Jag har fått dra ned på forskningen, men tack

vare goda medarbetare har jag ändå kunnat driva en del forskning. Jag har också hela tiden haft mot-tagning på kliniken, om än i mindre skala. Nu kan jag öka detta igen. Jag fortsätter också tills vidare som ordförande i Medicon Valley Alliance och som ordförande för Novo Nordisk-fondens forsknings-kommitté som delar ut anslag till forskning inom endokrinologi i hela Norden. Den ska också börja med explorativa anslag för tidiga innovationspro-jekt, ett nytänkande. Jag hoppas även kunna fort-sätta med uppdrag i Region Skåne för att fortsätta stärka utvecklingen av skånsk sjukvård i samverkan med akademin.

Ett annat hedervärt uppdrag han erbjudits och tackat ja till, är att bli general för den europeiska diabeteskongressen, EASD, som äger rum i Sverige 2015.

– Då kommer 20 000 personer, det ska bli roligt!

Vad har du för råd till din efterträdare, Gunilla Westergren-Thorsson?

– Att tänka strategiskt, att vara kommunikativ och att vara lyhörd och undvika förhandlingskul-turen. Och att kunna delegera så att man inte sitter med allting själv. Man måste vara empatisk men samtidigt kunna visa fasthet.

TEXT OCH BILD: SARA LIEDHOLM

Tillbaka till FRAMTIDEN


– När jag är färdig med en stor sak lägger jag undan det. Om den som kommer efter vill, så får den perso-nen gärna fråga mig om det är något, men jag är ingen baksätesförare. Det är mitt sätt att sköta saker, säger Per Belfrage.– Att vara dekanus kräver 100 procent av ens tid, om inte mer. De senaste åren har jag inte haft så mycket jobb, nu ägnar jag mig mest åt barnbarnen. Det är mitt sätt att betala tillbaka, i dag går de före allt annat!

Jan Nilsson (2001-2005) lämnade alla ledningsuppdrag, men fortsatte som ordförande i CRC:s styrelse (och precis som Belfrage är BMC:s ”fader” var Nilsson motorn i byggandet av CRC). Det tog bara några veckor innan almanackan var full av andra saker.– Jag har mer att göra nu än när jag var dekanus, och är mer splittrad, eftersom man måste göra mer saker själv nu.Jan Nilsson var även under tiden som dekanus hos sin forskargrupp en dag i veckan och hade

siktet inställt på att återgå när uppdraget var slut. När han kom tillbaka fick han en blank labb-bok och en nystruken labbrock i present av sin forskargrupp.– Det var kul, då kände jag mig välkommen tillbaka.Det Jan Nilsson saknar mest är gemenskapen med sin fakultetsledning. Det han saknar minst är representationen och sena middagar som följde med dekanusrollen.– Det var en kul tid även om det var slitsamt och

man kan inte göra alla nöjda.

SARA LIEDHOLM

Fakta om Bo Ahrén Titel: Professor i klinisk metabolismForskningsprojekt: Med hjälp av ett kropps-eget tarmhormon, GLP-1, kan man sänka blodsockret hos patienter med diabetes. Forskargruppen har utvecklat två principer: den ena är en strategi för att utveckla GLP-1-receptoragonister som är resistenta mot enzymet DPP-4 som bryter ned hormonet GLP-1. Den andra är en strategi för att hämma enzymet DPP-4 vilket ökar kroppens nivå av GLP-1. GLP-1 agonister eller DPP-4 hämmare kan tas istället för, eller i kombination, med annan diabetesbehandling, som metformin eller insulin, men har inga negativa biverk-ningar i form av viktuppgång. Behandlingen är antingen i injektionsform eller i tablettform och används framgångsrikt vid behandling av diabetespatienter över hela världen.Engagemang utanför akademin: Ordförande i Lunds kyrkofullmäktige

Jan Nilsson Foto: Sanna Skerdén

Per BelfrageFoto: Kennet Ruona

TEM

A

6

Vi tillträdde i ett skede då fakulteten nyligen genom-gått en omfattande omorga-nisation och befann sig i en mycket svår ekonomisk kris. Följaktligen var det många problem som tornade upp sig och som krävde såväl långsiktig planering som snabba insatser.

Arbetet med att ta fram en ny strategisk plan för fakulteten fick därför högsta prioritet. Sedan tog vi fram en rad andra viktiga dokument och handlings-planer. Vi gjorde också en utredning av fakultetens administration och organisation.

När jag ser tillbaka på denna period kan jag konstatera att vi mötte stora utmaningar i efter-dyningarna av den stora omorganisationen, men i dag känner jag att det finns ett starkt stöd för fakultetens organisationmodell.

Vad ska du skriva om i skriften? Om det som hänt och att det varit väldigt utveck-

lande för mig personligen. Lunds universitet och Medicinska fakulteten står

inför många utmaningar för framtiden. Varje tid

och varje ny mandatperiod för en fakultetsledning innebär nya strategiska överväganden och priorite-ringar. Omvärlden förändras snabbt och ledare på olika nivåer inom akademin måste arbeta mot högt ställda mål, med överblick och framsynthet.

Vad ska du göra nu? Jag ska i huvudsak ägna mig åt att leda och ytter-

ligare utveckla den forskningsverksamhet jag leder. Jag är chef för en stor, tvärvetenskaplig forskargrupp vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle och huvudhandledare för sju doktorander. Mina med-arbetare är fantastiska, men jag har under tiden som prodekanus varit alltför lite närvarande i min egen grupp. Jag ser verkligen fram emot att få en något mindre pressad arbetssituation som innebär att jag kan ägna mig mer åt forskningsverksamheten. Inte minst vill jag nu få tid att skriva en del av de veten-skapliga artiklar jag hela tiden planerar att publicera för egen del - men det har jag sällan kunnat realisera. Jag är också föreståndare för FAS-centrumet Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) som engagerar forskare vid Medicinska fakulteten, LTH och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Under november månad får vi resultatet av den halvtids-utvärdering som avgör vilken finansiering CASE

får under den kommande femårsperioden, vilket innebär att vi som leder CASE har en viktig uppgift i att planera verksamheten efter de förutsättningar som ges.

Jag kommer dessutom fortsatt att vara mycket engagerad i ledningen för det strategiska forsk-ningsområdet MultiPark.

Jag har också blivit vald till att under perioden 2012-2014 vara lärarepresentant i fakultetsstyrel-sen. Jag är verkligen hedrad över förtroendet att få möjlighet till fortsatt engagemang på fakultetsnivå.

Slutligen är jag sedan i våras ledamot av fakul-tetens pedagogiska akademi, vars arbete jag inte alls räknat med att kunna engagera mig i under innevarande år. Jag arbetar gärna med frågor som rör kvaliteten i fakultetens utbildning på forskar-nivå, särskilt den verksamhet som bedrivs inom ramen för de forskarskolor som successivt byggs upp. Sammanfattningsvis räknar jag med att ha en välfylld kalender även framöver, men hoppas ändå att det kommer att finnas lite mer utrymme för egen tid - inte minst fritid och samvaro med familjen.

SUSANNE IWARSSON, PRODEKANUS, VICE ORDF I FAKULTETSSTYRELSEN

Hur skulle du beskriva utveck-lingen inom ditt ansvarsom-råde?

Det viktigaste har varit att samla fakulteten i tre huvudcentra; Health Sciences Centre (HSC), Clinical Research Centre (CRC) och Biomedicinskt Centrum (BMC) där klinisk och grundve-tenskaplig forskning kunnat inte-greras. Tidigare var verksamheten mer utspridd och fakulteten har nu väl sammanhållna och täta forsk-ningsmiljöer som ger goda förut-sättningar för problemorienterad, translationell forskning. På BMC färdigställer vi ett samlat student-centrum för läkarutbildningens första terminer och för biomedici-narna med bättre service för lunch-servering och flera mötesplatser.

Nästa utmaning blir att hantera konsekvenserna av en eventuell etablering på Ideon Medicon Village.

Vi har organiserat om Bio-medicinsk Service som nu är en gemensam organisation för hela fakulteten, etable-rat Bildcentrum (LBIC) och

skapat en modern elektronmikroskopienhet. Nya laboratorier invid den nya cyklotronen gör att vi kommer att kunna utnyttja den äldre cyklotronen för forskningsändamål.

Forskningsfinansieringen har förändrats påtag-ligt med de strategiska forskningsområdena, nya (sämre) förutsättningar för forskargrupperna att via bidrag finansiera dyrbar utrustning. Forsk-ningsinfrastrukturen har blivit allt storskaligare och resurskrävande, och allt detta sammantaget har kommit att kräva ett ökat engagemang och samordning av ledningsnivåerna. Mycket arbete

har gjorts i bakgrunden för att förbereda fakulteten för MAX IV och ESS.

Vad ska du skriva om i skriften?Vet inte, är egentligen tveksamt till att skriva en

nekrolog om mig själv. Blir det något kommer jag att beskriva utvecklingen inom mitt område lite fylligare än här och eventuellt spetsa med några högst personliga kommentarer, eller några av de häftigaste mejlen jag fått.

Vad ska du göra nu?Under våren ska jag göra klart den pågående

omstruktureringen av BMC och fortsätta bygga upp en bra forskningsinfrastruktur där. Sen är det öppet och jag får se om det dyker upp något tillräckligt utma-nande. Jag har avvecklat mitt forskningslaboratorium eftersom jag är nära min pensionering, så jag har inga egentliga bindningar till fakulteten, kanske jobbar jag utomlands ett år eller så gör jag något helt annat.

INGEMAR CARLSTEDT, VICEDEKANUS

2006 2007 2008

Fakultetsledningen ska i en kommande skrift sammanfatta sin tid och göra personliga reflektioner över tiden som gått. Här ger prodekanus och vicedekanerna en analys av utvecklingen inom respektive ansvars-område och en kort introduktion till respektive kapitel i skriften.

Infrastruktur och forskning

Ny

stra

tegi

sk p

lan

för f

akul

tete

n 20

07–

2011

Han

dlin

gspl

anen

”Vä

gen

mot

fr

amtid

en”

Linn

ébid

rag

omgå

ng 1

Invi

gnin

g av

CRC

i M

alm

ö

Med

icin

sk e

tik fl

ytta

r (in

vign

ing

24/1

1 20

06)

Dju

rhus

orga

nisa

tion

inom

faku

ltete

n sa

mla

s

Bibl

iote

k U

SiL

Exte

rn re

visio

n om

ors

aken

till

tidig

are

ekon

omi-

och

orga

nisa

-tio

nspr

oble

m i

faku

ltete

n

En ö

verg

ripan

de h

usst

yrel

se in

rät-

tas f

ör B

MC

, CRC

och

HSC

Förs

ta le

digk

ungö

relse

n av

fors

k-

ning

slekt

orat

med

bre

d in

riktn

ing

(med

icin

sk fo

rskn

ing)

Ny

beslu

tsor

dnin

g fa

stst

älls

för

faku

ltete

nSe

nior

faku

ltete

n bi

ldad

Faku

ltete

ns E

duca

tiona

l Adv

isory

Bo

ard

(EA

B) in

rätt

asLi

nnéb

idra

g om

gång

2FA

S-ce

ntra

Tjän

stes

trat

egi f

ör lä

rart

jäns

ter

Löne

krite

rier f

ör fa

kulte

tens

lära

r-pe

rson

al fa

stst

älls

BMC

:s D

-hus

blir

färd

igt o

ch ta

s i b

ruk

Utr

edni

ng o

m p

syki

atrin

s fra

mtid

med

sats

ning

på

4 pr

ofes

sure

r, 4

lekt

orat

och

4 y

ngre

fors

kare

Hög

skol

ever

kets

utv

ärde

ring

av

utbi

ldni

ngar

inom

med

icin

och

hä

lsa

Mas

terp

rogr

am i

med

icin

sk v

eten

-sk

ap st

arta

rFa

kulte

tska

nslie

t fly

ttar

till

BMC

Stam

cellc

entr

um in

ordn

as i

Inst

i-

tutio

nen

för l

abor

ator

iem

edic

in

Lund

Avd

elni

ngen

för s

jukg

ymna

stik

fly

ttar

till

HSC

RQ08

– u

tvär

derin

g av

uni

vers

itets

fo

rskn

ing

Prol

uma

inle

ds

Peda

gogi

sk a

kade

mi i

nrät

tas

SUS

bild

as g

enom

sam

man

slag-

ning

av

USi

L oc

h U

MA

S

Regi

on S

kåne

inrä

ttar

särs

kild

förv

altn

ing

för l

abor

ator

iem

edic

in,

Labm

edic

in S

kåne

Regi

on S

kåne

inrä

ttar

särs

kild

förv

altn

ing

för p

syki

atri,

Psy

kiat

ri Sk

åne

Utr

edni

ng o

m k

linisk

kem

is fr

am-

tid m

ed sa

tsni

ng p

å 2

prof

essu

rer

och

2 le

ktor

at

Utr

edni

ng o

m k

linisk

pat

olog

is

fram

tid m

ed sa

tsni

ng 2

pro

fess

o-re

r och

2 le

ktor

at

Inte

rnat

ione

lla a

vdel

ning

en p

å fa

kulte

tska

nslie

t bild

as

Mas

ters

prog

ram

i id

rott

svet

en-

skap

star

tar

Lund

Uni

vers

ity B

ioim

agin

g C

entr

e (L

BIC

) eta

bler

as

Ny

elek

tron

mik

rosk

opie

nhet

inom

LB

IC

Stra

tegi

ska

Fors

knin

gsom

råde

n (S

FO) s

tart

ar

Beslu

t om

klin

isk d

el a

v lä

karu

t-bi

ldni

ng ti

ll H

elsin

gbor

g

Uni

vers

itets

med

icin

skt c

entr

um

Skån

e (U

MC

S) b

ildas

Ast

ra Z

enec

a be

sluta

r läm

na L

und

Förs

ta ri

skan

alys

en fö

r fak

ulte

ten

geno

mfö

rs

Exce

llens

sem

inar

ier s

tart

ar

Utb

ildni

ng i

före

tags

hälso

vård

,

som

del

av

Mas

terp

rogr

am i

med

i-ci

nsk

vete

nska

p, st

arta

r

Beslu

t om

inrä

ttan

de a

v ap

otek

ar-

utbi

ldni

ng

Uni

vers

itets

med

icin

sk sa

mve

rkan

Sk

åne

(UM

SS) b

ildas

EQ11

gen

omfö

rs in

om L

unds

un

iver

sitet

Utr

edni

ng o

m fa

rmak

olog

ins

fram

tid

Utr

edni

ng o

m in

fekt

ions

med

ici-

nens

fram

tid

Beslu

t om

dok

tora

ndan

stäl

lnin

g fr

ån å

r 2St

uden

tcen

trum

på

BMC

And

ra ri

skan

alys

en fö

r fak

ulte

ten

geno

mfö

rs

In v

ivo-

avde

lnin

gen

inko

rpor

eras

i

faku

ltete

ns d

jurh

usor

gani

satio

n

Utv

ärde

ring

av v

årdf

orsk

ning

Stora utmaningar och en föränderlig omvärld

7


Den kliniska forskningens utveckling i samverkan mellan fakulteten och Skånes universitetssjukhus Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Jag har bara varit med i ett år och det är inte alldeles lätt att få ihop de här två organisationerna. Sjukhuset och akademin är två organisationer med idag helt olika ledningsfilosofier och organisationsstrukturer. Den skånska universitetssjukvården är splittrad och sjukhuset har gemensamma divisioner och kliniker i Lund och Malmö, men det har inte fakulteten. Efter-som dessutom både dekanus och sjukhuschefen länge vetat att de skulle sluta har de inte velat fatta några stora långsiktiga beslut som binder upp framtida chefer. Jag tror starkt på utökat samarbete, och det är riktigt att ha en person med det särskilda uppdraget att arbeta för att få ihop sjukvård och akademi.

Vad ska du skriva om i skriften?Ungefär det som jag precis nämnt, och så beskriver jag vad vi trots allt

förändrat och vilka projekt och förslag jag arbetar med idag.

Vad ska du göra nu?Jag är forskningschef på SUS och fortsätter på sjukhuset. Jag hoppas vi

kan bygga upp samarbeten som kan utvecklas till något bra.

KARL OBRANT, VICEDEKANUS SAMT FORSKNINGSCHEF VID SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

Utbildningsfrågor på grund- och av-ancerad nivå, ALF-frågorHur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Vi har fördjupat samarbetet mellan nämnderna. Satsat på interprofessionell utbildning, klinisk utbild-ning, pedagogisk forskning. Vi har infört nya moment om patientsäkerhet, medical humanities och profes-sionell utveckling.

När det gäller ALF så har bedömningsprocessen ytterligare förstärkts och vi har äntligen uppnått att antal kvinnliga forskare som får ALF-medel motsvar andelen sökande.

Vad ska du skriva om i skriften? Jag skall skriva om alla duktiga lärarkrafter och det goda samarbetet med

studenter och nämndordföranden liksom den pedagogiska styrka vi har i MedCUL och dess medarbetare.

Vad ska du göra nu?Bra att få lämna över till nya krafter. Lägligt till bytet har jag fått ett stort

forskningsanslag om mat till äldre och äldres hälsa. Vidare skall jag driva projekt kring akademisering i kommunal vård tillsammans med Susanne Iwarsson.

BENGT JEPPSSON, VICEDEKANUS

Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Jag är vicedekanus med ansvar för forskarutbild-ning, jämställdhet samt karriärgångar för yngre vilket också innefattar docenturärenden. Forskar-utbildning är en mycket viktig del av Medicinska fakultetens utbildningar. Att utbilda morgondagens forskningsledare med över 1000 doktorander är en stor och viktig uppgift. Forskarutbildningen blir mer och mer reglerad och det är viktigt att få rätt balans på forskarutbildningen. Vi har dels Högsko-leverkets examensmål, dels forskarsamhällets och omvärldens krav och förväntan. Vi forskarutbildar doktorander som ska kunna fungera inom många olika områden och miljöer från universitet, sjuk-vård till industri, vilket ställer stora krav på flexibi-litet. Därför måste forskarutbildningen förändras och anpassas efter de nya krav som ställs. Det är ett arbete som hela tiden måste pågå.

Jämställdhetsarbetet startade med att vi bildade en arbetsgrupp, vilket inte hade funnits tidigare och

därefter startade arbetet med att ta fram en jämställdhets-policy och en handlingsplan för Medicinska fakulteten. Arbetsgruppen har också anordnat ledarskapsprogram för att aktivt stödja yngre fors-kare i deras karriärutveckling. Där har också jämställhetsar-betet tagits upp som en natur-lig del. En annan viktig del av dessa program har varit att unga forskare tilldelas en mentor som kan hjälpa till med hur man navigerar inom Medicinska fakulteten. Vi ser också att det blir fler kvinnor på ledande positioner. De senaste åren har vi sett en ökning av andelen kvinnor som ansöker om docen-tur viket är glädjande och att tiden från doktorand till docent är lika mellan män och kvinnor.

Vad ska du skriva om i skriften? Jag beskriver mina ansvarsområden inom fors-

karutbildning, jämställdhet samt karriärgångar för yngre och utvecklingen inom dessa över åren.

Vad ska du göra nu?Min forskning och forskargrupp har naturligtvis

inte fått den tid och uppmärksamhet som forsk-ningen kräver. Jag ska nu helhjärtat ägna mig åt forskning. Det är något som jag brinner för och det är spännande att se och följa utvecklingen av mina doktorander. Forskning idag kräver mycket mer så jag ser fram mot att få mera tid till detta. Jag kommer, som de flesta andra professorer inom fakulteten, att dela min tid mellan forskning och undervisning och det känns kul. Jag tycker det har varit spännande och lärorikt att sitta i fakultetens ledning och att ha fått förmånen att träffa och samarbeta med så många intressanta och kunniga personer. Sex år är en rätt lång tid och nu känns det bra att åter få sätta mera fokus på forskning.

ANITA SJÖLANDER, VICEDEKANUS

2009 2010 2011

Utbildningsfrågor på forskarutbildningsnivå, jämställdhet, yngre forskare

Ny

stra

tegi

sk p

lan

för f

akul

tete

n 20

07–

2011

Han

dlin

gspl

anen

”Vä

gen

mot

fr

amtid

en”

Linn

ébid

rag

omgå

ng 1

Invi

gnin

g av

CRC

i M

alm

ö

Med

icin

sk e

tik fl

ytta

r (in

vign

ing

24/1

1 20

06)

Dju

rhus

orga

nisa

tion

inom

faku

ltete

n sa

mla

s

Bibl

iote

k U

SiL

Exte

rn re

visio

n om

ors

aken

till

tidig

are

ekon

omi-

och

orga

nisa

-tio

nspr

oble

m i

faku

ltete

n

En ö

verg

ripan

de h

usst

yrel

se in

rät-

tas f

ör B

MC

, CRC

och

HSC

Förs

ta le

digk

ungö

relse

n av

fors

k-

ning

slekt

orat

med

bre

d in

riktn

ing

(med

icin

sk fo

rskn

ing)

Ny

beslu

tsor

dnin

g fa

stst

älls

för

faku

ltete

nSe

nior

faku

ltete

n bi

ldad

Faku

ltete

ns E

duca

tiona

l Adv

isory

Bo

ard

(EA

B) in

rätt

asLi

nnéb

idra

g om

gång

2FA

S-ce

ntra

Tjän

stes

trat

egi f

ör lä

rart

jäns

ter

Löne

krite

rier f

ör fa

kulte

tens

lära

r-pe

rson

al fa

stst

älls

BMC

:s D

-hus

blir

färd

igt o

ch ta

s i b

ruk

Utr

edni

ng o

m p

syki

atrin

s fra

mtid

med

sats

ning

på

4 pr

ofes

sure

r, 4

lekt

orat

och

4 y

ngre

fors

kare

Hög

skol

ever

kets

utv

ärde

ring

av

utbi

ldni

ngar

inom

med

icin

och

hä

lsa

Mas

terp

rogr

am i

med

icin

sk v

eten

-sk

ap st

arta

rFa

kulte

tska

nslie

t fly

ttar

till

BMC

Stam

cellc

entr

um in

ordn

as i

Inst

i-

tutio

nen

för l

abor

ator

iem

edic

in

Lund

Avd

elni

ngen

för s

jukg

ymna

stik

fly

ttar

till

HSC

RQ08

– u

tvär

derin

g av

uni

vers

itets

fo

rskn

ing

Prol

uma

inle

ds

Peda

gogi

sk a

kade

mi i

nrät

tas

SUS

bild

as g

enom

sam

man

slag-

ning

av

USi

L oc

h U

MA

S

Regi

on S

kåne

inrä

ttar

särs

kild

förv

altn

ing

för l

abor

ator

iem

edic

in,

Labm

edic

in S

kåne

Regi

on S

kåne

inrä

ttar

särs

kild

förv

altn

ing

för p

syki

atri,

Psy

kiat

ri Sk

åne

Utr

edni

ng o

m k

linisk

kem

is fr

am-

tid m

ed sa

tsni

ng p

å 2

prof

essu

rer

och

2 le

ktor

at

Utr

edni

ng o

m k

linisk

pat

olog

is

fram

tid m

ed sa

tsni

ng 2

pro

fess

o-re

r och

2 le

ktor

at

Inte

rnat

ione

lla a

vdel

ning

en p

å fa

kulte

tska

nslie

t bild

as

Mas

ters

prog

ram

i id

rott

svet

en-

skap

star

tar

Lund

Uni

vers

ity B

ioim

agin

g C

entr

e (L

BIC

) eta

bler

as

Ny

elek

tron

mik

rosk

opie

nhet

inom

LB

IC

Stra

tegi

ska

Fors

knin

gsom

råde

n (S

FO) s

tart

ar

Beslu

t om

klin

isk d

el a

v lä

karu

t-bi

ldni

ng ti

ll H

elsin

gbor

g

Uni

vers

itets

med

icin

skt c

entr

um

Skån

e (U

MC

S) b

ildas

Ast

ra Z

enec

a be

sluta

r läm

na L

und

Förs

ta ri

skan

alys

en fö

r fak

ulte

ten

geno

mfö

rs

Exce

llens

sem

inar

ier s

tart

ar

Utb

ildni

ng i

före

tags

hälso

vård

,

som

del

av

Mas

terp

rogr

am i

med

i-ci

nsk

vete

nska

p, st

arta

r

Beslu

t om

inrä

ttan

de a

v ap

otek

ar-

utbi

ldni

ng

Uni

vers

itets

med

icin

sk sa

mve

rkan

Sk

åne

(UM

SS) b

ildas

EQ11

gen

omfö

rs in

om L

unds

un

iver

sitet

Utr

edni

ng o

m fa

rmak

olog

ins

fram

tid

Utr

edni

ng o

m in

fekt

ions

med

ici-

nens

fram

tid

Beslu

t om

dok

tora

ndan

stäl

lnin

g fr

ån å

r 2St

uden

tcen

trum

på

BMC

And

ra ri

skan

alys

en fö

r fak

ulte

ten

geno

mfö

rs

In v

ivo-

avde

lnin

gen

inko

rpor

eras

i

faku

ltete

ns d

jurh

usor

gani

satio

n

Utv

ärde

ring

av v

årdf

orsk

ning

8

Det har varit en omvälvande höst för Gunilla Westergren-Thorsson och Kris-tian Riesbeck, fakultetens blivande dekanus och prodekanus. Sedan valet i september har telefonerna gått varma och de har uppvaktats flitigt av personer som velat påverka dem i olika frågor. – Det har varit mycket lobbande, säger Gunilla som varit lite oförberedd på omfattningen av påtryckningarna. Men jag vill gärna lyssna av så mycket som möjligt för att bilda mig en upp-fattning.

Ingen av dem tror dock att tillvaron kommer att förändras nämnvärt när de går in i sina nya roller. Gunilla tänker fortsätta att forska en dag i veckan i Lund och Kristian ska fort-sätta som överläkare och aktiv forskargruppsledare i Malmö.

– Det är ju lite speciellt i vår branch, att man går in och ut i en sån här roll och kanske fattar obekväma beslut för folk i sin omgiv-ning, säger Gunilla. Därför gäller det att hålla forskningen gående.

– Forskningen måste gå vidare, det handlar också om trovärdighet, menar Kristian som inte vill tappa i tempo.

Få olikheterKristian och Gunilla känner varandra lite sedan tidigare, eftersom båda har de senaste åren varit prefekter vid olika institutioner inom fakulteten. Sedan valet har de känt varandra på pulsen och försökt ta reda på vad den andre tycker i olika frågor.

– Det är förvånansvärt få olikheter, säger Kristian.

– Men det är också bra att inte tycka lika om allt, i en ledningsgrupp måste men kunna ventilera saker för att komma till så bra beslut som möjligt, anser Gunilla.

– Ja, där är kritiskt tänkande viktigt, fyller Kristian i.

Om framtiden vill de inte säga för mycket, men givetvis har de tankar om det mesta och känner sig sporrade att ta sig an olika strategiska frågor.

– Det vore en utmaning att gå om Karolinska Institutet och bli den medicinska fakultet som rankas högst i landet, säger Kristian Riesbeck.

Båda är överens:– Kan vi få de tre områdena; klinik, preklinik

och vårdvetenskap att gå i takt så är vi nummer ett!

Per Belfrage byggde BMC, Jan Nilsson CRC och Bo Ahrén fick ordning på ekonomin. Vad vill de uträtta?

– Under vår period gäller det nog att få till en fung-erande samverkan, säger Gunilla.Hur förbereder ni er fram till årsskiftet?

– Med mental styrketrä-ning. Och fysisk, ler Kris-tian och Gunilla säger:

– Det ska bli kul, det ska bli roligt att få påverka och att få forma Medicinska

fakulteten som har en mycket stor potential om vi kan samla våra krafter.

SARA LIEDHOLM

Fotnot: Strax före denna tidnings preslägg-ning kom beskedet om att Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi vid Institutionen för expe-rimentell medicinsk veten-skap, utsetts till vicedekan med speciellt ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå samt internationalisering.

Ny fakultetsledning:

Det våras för Gunilla och Kristian

”Kan vi få de tre områdena; klinik,

preklinik och vårdvetenskap att

gå i takt så är vi nummer ett! ”

TEM

A

Gunilla Westergren-Thorsson will become the new dean of the Faculty of Medicine from 1 January 2012 and Kristian Riesbeck will become pro-dean. The rest of the new faculty management will be appointed before Christmas. Gunilla and Kristian are excited about taking on various strategic issues – they think it would be a good challenge to overtake Karolinska Institutet to become the highest ranked faculty of medicine in Sweden. “If we can get the three areas – clinical, preclinical and nursing – to march to the same beat then we will be number one!”The outgoing faculty management are going to sum up their six years in a document in which they will give their personal reflections on the developments in each area of responsibility.Following a decision by the University Board on 11 November 2011, all staff will be able to vote in future elections and have two representatives on the faculty board.

9


Fakta om Gunilla Westergren-ThorssonÅlder: 49 årFamilj: Lars (klinisk projektdirektör inom läkemedelsindustrin), Hanna 17 år och Johan 13 år.Arbete: Prefekt för Institutionen för Experi-mentell medicinsk vetenskap. Har suttit i olika bedömningskommittéer för bland annat VR, ALF i Stockholm, FLÄK och Hjärt- lungfon-den. Koordinerar även nätverk inom ”Life Science”, MoReLife samt sitter som nationell ledamot i SciLifelab. Är professor i medicinsk cellbiologi och leder en forskargrupp på elva personer.Intressen: Tennis, springa, havskajak och forskning, förstås!

Fakta om Kristian RiesbeckÅlder: 49 årFamilj: Aase (barnsjuksköterska), Wera 14 år och Ernst 12 år.Arbete:Prefekt för Institutionen för Labora-toriemedicin i Malmö och överläkare i klinisk bakteriologi och virologi. Har också ingått i jourschemat på infektionskliniken med dåva-rande brännskadeavdelning på SUS Malmö under totalt åtta år. Sedan 2007 professor i klinisk bakteriologi och leder nu en forskar-grupp på 14 personer.Intressen: Forskning är en stor del av mitt liv sedan 24 år tillbaka. Spelar fiol med mina barn. På sommaren blir det lite golf i mån av tid, jag vann faktiskt en tävling i fjol, men har ännu inte fått vandringspriset, först ska namnet graveras in!

Vilken fråga tycker ni är viktigastunder den kommande mandatperioden?

Gunilla Westergren-Thorsson, dekanusKristian Riesbeck, prodekanus.

Dekanus och prodekanus är ordförande respektive vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Dekanus utser vicedekaner med särskilt ansvar för olika områden och tillsammans utgör de fakultetsledningen.

Efter beslut i universitetsstyrelsen den 11 november 2011 kommer även andra anställda än vetenskapligt kompetenta lärare att få delta i kommande val och rösta fram två egna representanter till fakultetsstyrelsen.

Tre av ledamöterna är nya i fakultetsstyrelsen. Närv undrade:

De ingår i den nya fakultetsstyrelsen (1/1 2012 tom 31/12 2014):

Erik Renström: Att säkerställa en bra karriärsstege för yngre forskare.

Det är av yttersta vikt för fakultetens fram-tid att vi kan få framstående yngre forskare att bygga upp sin verksamhet här. Av särskild vikt är att stimulera den externa rekryteringen, det vitaliserar hela fakulteten.

Håkan Olsson:Exempel på frågor som kan vara viktiga framö-ver; Hur tryggar vi tillvaron för yngre duktiga forskare (tjänstestruktur?) Hur motverkar vi att preklinik och klinik glider alltmer isär? Hur kan vi bygga translationella broar?

Hur identifierar vi bäst excellenta forskar-miljöer?

Kan vi på ett bättre sätt engagera seniora forskare i utbildning och forskning? Nya men-torsprogram??

Hur uppnår vi en bättre samverkan i akademin och klinik mellan Malmö och Lund?

Torbjörn Brorson:Självklart är det många, många frågor som är viktiga för fakultetsstyrelsen, men med min bakgrund som miljöforskare vid universitet och miljöchef i olika företag, ligger frågor som rör hållbar utveckling nära hjärtat.

Aspekter kring miljö, arbetsmiljö och socialt ansvar är under luppen över hela världen och bör självklart finnas med i det vardagliga arbetet på sjukhusen, i utbildningen och i ett strategiskt perspektiv för den Medicinska fakulteten.

Lärarrepresentanter:Susanne IwarssonGudrun EdgrenUrban GullbergErik RenströmHåkan Olsson

Allmänrepresentanter: Cristina Glad, vice VD Bioin-vent International ABTorbjörn Brorson, VD vid konsultföretaget Sustainable Improvement.

10

DAGB

OKEN Söndag

För en doktorand som arbetar med bakterier börjar inte arbetsveckan på måndag. Nej, vill du få experiment gjorda under måndagen måste man ta sig ur tv-soffan under söndagkvällen för att odla bakterier till nästa dag. Det var bara att cykla till BMC B14 i mörkret och platta ut bakterierna.

MåndagMorgonen inleddes med att planera

veckans laboration med min Master-student Finja. Vi började med att odla bakterierna som hade plattats ut under söndagskvällen. När Finja hade kommit igång kunde jag inleda förberedelsen inför veckans höjdpunkt: - mitt fredags-seminarie inför hela B14.

Då jag inte har doktorerat mer än ett par månader så finns ingen färdig data att presentera. Det blir istället mer fokus kring teori och koncept kring projektet.

TisdagTidig morgon på labbet. Jag inledde

en RNA-extraktion från olika plasma-prover. Plasman kommer från blod som har aktiverats med virulensfaktorer från olika sorters bakterier. Det extraherade RNAt sparades i frysen för att sedan ana-lyseras vidare. Eftermiddagen ägnades åt

att introducera flödescytometern för Finja. Vi gick igenom hur proverna skulle prepareras och analyseras.

OnsdagÅterigen var jag tidig till labbet. Körde en gel

med mitt extraherade RNA. Under morgon-kaffet pratade jag med min handledare Heiko Herwald om hur projektet fortskrider. Samti-

digt jobbade Finja på effektivt med reningen av peptidoglykan. Under eftermiddagen fort-satte jag ensam med flödescytometri. Lämnade labbet 18:00 och förberedde mig inför kvällens Champions League-fotboll! Arsenal-Marseille, storbildsskärm på Hallands Nation.

TorsdagMorgonmöte på avdelningen, ett perfekt

FAKTA/

Om projektet:

Vårt medfödda immunförsvar är helt avgörande för kroppens

möjlighet att bekämpa bakterieinfektioner. Men om balansen för-

loras kan immunresponsen övergå från denna skyddande effekt till

att istället skada värden.

Ett exempel på detta är svår sepsis. Infektionen leder till en

okontrollerbar immunreaktion där kroppens immunsvar orsakar

massiv skada och i värsta fall dödar patienten. Man har hittat för-

höjda nivåer av mikropartiklar i sepsispatienter. Mikropartiklar är

membranvesiklar (0,05 – 1 µm i diameter) som härstammar från

de flesta celltyper i blodet.

Vid infektionen förändras uttrycket av dessa mikropartiklar,

men deras roll i sjukdomsförloppet är ännu oklart. De exponerar

nya fosfolipider och proteiner i vesikelmembranet och kan därmed

starta koagulationssystemet.

Projektet leder mot att undersöka mikropartiklarnas roll vid en

bakterieinfektion/sepsis, om de bidrar till patogenesen eller skyddar

värden från bakterien.

Sedan ett par veckor tillbaka har jag varit handledare för en tysk

masterstudent vid namn Finja. Hon hade till uppgift göra ett två

månader långt projekt här hos mig. Det har utvecklats till en fantas-

tisk hjälp här på labbet då hon kan fortleda ett litet projekt på sidan

om medan jag fortsätter med mitt arbete. Hon har tagit fram och

optimerat en metod för framrening av peptidoglykan, en av kom-

ponenterna i cellväggen hos bakterien Streptococcus pneumoniae.

Peptidoglykanet ska sedan tillsättas till blod och därmed simulera

en pneumokockinfektion.

Namn: Johannes Westman

Anställning: Doktorand sedan juli

2011Utbildning: Magisterexamen i biome-

dicin vid Lunds universitet

Forskargrupp: IKVL, Avdelningen

för Infektionsmedicin

Handledare/Bihandledare: Heiko

Herwald/Arne Egesten

Övrigt: Artur Schmidtchen, Lars

Björk och Heiko Herwald fick nyligen

ett betydelsefullt anslag på 42 miljoner

SEK (5 år) från Knut och Alice Wal-

lenbergs stiftelse, kallat: ”New anti-

infectivetherapies based on modulation of

innate immune responses”.

En doktorands vardag

Johannes och Heiko diskuterar presentationen till fredagsseminariet.

11

forum för praktisk problemlösning. Detta följ-des upp med att närvara vid en föreläsning om toxikologi av Anna Ollerstam från LEO Pharma. Min handledare Heiko är ansvarig för en semi-narieserie där folk från industrin berättar om sina arbetsuppgifter på sitt företag. Seminarierna ingår i Masterprogrammet i biomedicin, men även andra anställda är välkomna. Eftermidda-gen fylldes av arbete med morgondagens munt-

liga seminarie. Finja avslutade framreningen av peptidoglykan. Jag och Heiko gick igenom min powerpoint och jag gjorde ett par sista ändringar.

FredagVeckans stora dag var här, dags för fredagsse-

minarie. Peptidoglykanet var sedan igår framre-nat och färdigt för användning. Vi tog blod och inkuberade det med olika koncentrationer av

peptidoglykan. Koagulometern användes för att kontrollera blodcellsaktivering, och slutligen iso-lerades blodplasman och frystes in. På eftermid-dagen firades en publikation med champagne och chips. Själva seminariet tog längre tid en för-väntat, men i stort är jag mycket nöjd. Ett antal värdefulla synpunkter och förslag kom fram som kan vägleda vår relativt nystartade forskning.

Artur Schmidtchen, Lars Björk och Heiko Herwald fick tillsammans ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Fredagsseminarium inför personalen på B14.

Flödescytometri används för att analysera mikropar-tiklarnas egenskaper.

Onsdagsfika på B14. Pipetter, pipetter, pipetter...

12

UTBI

LDN

ING Universitas 21 är inte ett fot-

bollslag. Inte heller ett nätverk med 21 medlemmar, utan ett internationellt nätverk för forskningsintensiva univer-sitet ”in the 21st centrury” (därav 21!). I början var sam-arbeten inom grundutbildning i fokus, men nu involverar det även gemensamma dokto-randutbildningar, sommarkur-ser och seminarier.

Inom nätverket finns olika subgrup-per, varav en är ”The Health Science Group”. Gruppen strävar efter att inom sina respektive discipliner ha informa-tionsutbyten, samarbeta inom kurser och utbyten på student-, forskar- och lärarnivå. Medicinska fakulteten har ett flertal projekt inom denna U21-grupp, framförallt ett flertal student- och lärarutbyten men även en etablerad virtuell kursmodul tillsammans med University of Virginia inom sjukskö-terskeutbildningen.

Nyligen blev två studenter från

de internationella kommitteerna invalda i UNMDG studentstyrgrupp (United Nations Millenium Development Goals). Ett direkt resultat av detta blir en studentkonferens i Lund till våren 2012. Även inom doktorandutbildning pågår ett flertal diskussioner kring Double PhD (för mer information läs artikeln på nästa sida).

Årets möte i KoreaÅrligen arrangeras ett möte där samtliga deka-

ner tillsammans med företrädare för våra respek-tive discipliner träffas. I år var mötet förlagt till Korea.

Delegaternas gemensamma reflektioner av mötet i Seol är att U21:s årsmöte är en viktig konferens att delta på; framförallt ger den inspi-ration och ”benchmark” till det egna arbetet i en internationell miljö. Nätverket är viktigt för kon-taktbyggande, idéskapande, kunskapsöverföring interprofessionellt och internationellt.

Fakulteten bör därför diskutera vilka som reser på årsmöten och hur vi förmedlar nätverkets möjligheter till alla. Det är viktigt med kontinui-tet i närvaron, men samtidigt sprida nätverkets möjligheter. Doktorander bör även engageras i

större utsträckning inom nätverkets aktiviteter.

KARIN FRYDENLUND

Fotnot: Läs mer om delegaternas reflektioner: http://www.med.lu.se/medarbetare/internatio-nellt

Se en videofilm från konferensen på: http://www.youtube.com/watch?v=4YS_z4uRfMU

Universitas 21 är ett nätverk för alla anställda!

Under inledningen av hösten har det blivit klart att apotekarprogrammet inte kommer att starta som planerat hösten 2012. Budgetpropositionen gav Lunds universitet ett minskat tak-belopp för nästa år och då kan inte en ny utbildning starta med mindre än att någon annan minskar i omfatt-ning.

Planeringen för programmet har varit intensiv under det senaste året. Efter det att Högskolever-ket gav Lunds universitet rätt att utfärda apote-karexamen har utbildningsplan och kursplaner för de första terminerna utarbetats och fastställts. Rekryteringen av några nyckelpersoner skulle just starta när det blev klart att utbildningsplat-serna inte räcker till.

Planeringsgruppen har varit sammansatt av lärare och verksamma apotekare från Medicin-

ska, Naturvetenskapliga och Tekniska fakul-teterna samt Region Skåne. Gruppen har haft många kontakter med läkemedelsintressenter inom universitetet och regionen. Ett samarbete med Köpenhamns universitet har varit i stöp-sleven. Rest-Astra Zeneca har visat intresse för utbildningen både för att utbilda friställd perso-nal och för att kunna bidra med kompetens. Den planerade apotekarutbildningen skulle kunna bli verkligt gränsöverskridande.

Ansökan om examensrättigheter beviljades i maj 2010. Det är självklart att vi som arbetat med planeringen är besvikna. Det hade varit så kul att få komma igång med utbildningen efter så många års överväganden och planering. För-hoppningsvis blir det start hösten 2013 i stället.

GÖRAN THOMÉ

INGET APOTEKARPROGRAM 2012The Pharmacy programme will not be starting as planned in autumn 2012. The Government’s budget bill reduced Lund University’s cei-ling figure for next year, which means that a new programme cannot be started without places being cut from another one. The announcement came after the Swedish National Agency for Higher Education had given Lund University the right to grant degrees in Pharmacy and after both the programme syllabus and syllabi for the first semester’s courses had been drawn up and approved. Recruitment of key staff mem-bers was about to start when it became clear that there would not be enough places available to run the programme.

Universitas 21 is not a football team. Neither is it a network with 21 members, but rather a network of universities in the 21th century that ini-tially focused on collaboration in first- and second-cycle education, but over the years has developed to include joint doctoral degree programmes, joint summer courses and seminars.

Watch a film from the Universitas 21 conference at: http://w w w . y o u t u b e .com/watch?v=4YS_z4uRfMU

Stefan Lindgren ska utreda läkarut-bildningen på regeringens uppdrag

Senast läkarutbildningen sågs över var 1969. Nu är det dags igen. Regeringen har tillsatt en utredning under ledning av Stefan Lindgren, professor vid Medicinska fakul-teten. Syftet med översynen är att utbild-ningen av läkare fram till legitimation ska få en tydlig, samlad uppläggning och som bättre stämmer överens med vårdens behov.

– Målet är att läkarutbildningen ska få en bättre kvalitet med en tydlig progression inom hela utbildningen, berättar Stefan Lindgren. Utbildningen som helhet är viktigare än delarna.

Läs mer: http://www.med.lu.se/nyhe-ter/111102_lindgren

Handlingsplan för pedagogisk utveckling

En handlingsplan för pedagogisk utveckling vid fakulteten ska tas fram baserad på lärdomar från Medicinska fakultetens Educational Advi-sory Board, EAB. Vid det senaste sammanträ-det 22-23 september utgick man från EQ11:s slutrapport och fakultetens självvärdering.

– Det räcker inte ”de kritiska vännernas rapport”, vi måste fokusera på studenternas lärande och göra lärarrollen mer attraktiv, säger Åsa Lindberg-Sand från Lunds univer-sitets Centre for Educational Development, CED, och ledamot i EAB.

Läs mer: http://www.med.lu.se/medarbe-tare/nyhetsarkiv/110929_eab

Utvärdering av bibliotekens peda-gogiska verksamheter

Under februari-augusti 2011 pågick ett projekt inom Lunds universitetsbibliotek som syftade till att ge en nulägesbeskrivning av pedagogiska verksamheter vid de i studien ingående biblioteken och verksamheternas genomslag hos studenterna. Utgångspunk-ten var målet att studenter självständigt ska kunna finna källor som är relevanta för deras självständiga arbeten. Stort tack till lärare, studenter och bibliotekarier på Medicinska fakulteten som deltog i studien. Kontaktbib-liotekarier för grundutbildningen planerar ett möte med berörda lärare för att följa upp resultatet av utredningen.

13

Känner du till att svenska universitet och högskolor sedan 1 januari 2011 kan skriva avtal om dubbel doktorsex-amen? Det vill säga att en doktorand delar sin studietid mellan två lärosä-ten; LU samt ett utländskt universitet och kan sedan få dubbelt examensbe-vis. Detta har öppnat upp intressanta möjligheter för forskargrupper, hand-ledare och doktorander.

Den första att utnyttja denna möjlighet är professor Hakon Lefler på Institutionen för labo-ratoriemedicin i Lund, som i samarbete med University of Zagreb nu undertecknat ett avtal för doktoranden Adriana Lepur. Hennes forsk-ning är inom ämnet biomedicin med inriktning på molekylär medicin. Adriana påbörjade sin forskarutbildning i Zagreb våren 2009 och har sedan dess pendlat mellan universitet i Zagreb och Medicinska fakulteten i Lund. Med denna nya möjlighet kommer Adriana att få två exa-mensbevis när hon disputerar, ett från Lund och ett från Zagreb. ”Detta lägger grunden för internationella samarbeten i framtiden” säger Hakon som tycker samarbetet har fungerat all-deles utmärkt. Adriana som kom till LU inom ett EU-samarbete är mycket positiv till att nu ha fått två hemmauniversitet. Hon säger ”Double degree means having double experience; seeing and trying alternative approaches from lab to lab, opportunity to meet more people from the field

and making scientific contribution to different aspects of the sweet story in physically different places...and it just sounds good, doing a double PhD”

Utöver mervärdet för doktoranden är det viktigt att innan man går in i ett internationellt samarbete som leder till en dubbel doktors-examen funderar över hur forskargruppen och institutionen gynnas av utbytet. Samma krav för antagning och krav för doktorsexamen gäller för doktorander som omfattas av ett kontrakt som leder till dubbel examen. Ett avtal måste undertecknas av dekanus, ordförande för fors-karutbildningskommittén, samt handledare på respektive lärosäte. Doktoranden antas därefter vid bägge lärosätena. Under studietiden måste doktoranden spendera minst åtta månader på respektive lärosäte.

Har du internationella kontakter som med fördel kan utvecklas till att ge gemensam examen för doktorander? Ta då kontakt med Anna Arstam, biträdande utbildningschef, eller Karin Frydenlund, internationell chef vid Medicinska fakulteten.

På universitetsnivå hölls nyligen en nationell konferens om Joint och Double PhD-degrees. Material och idéutbytet från detta tillfälle finns på: http://ced2.srv.lu.se/jp/jointphd.aspx

KARIN FRYDENLUND & ANNA ARSTAM

Adriana Lepur och Hakon Leffler.

Since 1 January 2011, Swedish higher education institutions can sign agreements on double doc-toral degrees! That is to say that a doctoral student can divide his or her studies between two institutions – LU and a university abroad – and can then receive two degree certificates. This has opened up inte-resting opportunities for research groups, supervisors and doctoral students. The same admission requirements and degree requi-rements apply to doctoral students who are covered by a contract leading to a double degree as to others. An agreement must be signed by the dean, chair of the research studies committee and supervisor at each institution.

Adriana först med dubbel doktorsexamen

”Kärlek är mer än en romantisk känsla, den är ett förhållningssätt”– Du har tillgång till både förnuft och vilja när du älskar - känslan är mycket mer kort-siktig än de förhållningssätt som kärleken har. Det är att minska kärlekens förvand-lingskraft att reducera den till en känsla.

Detta menade den före detta ärkebiskopen KG Hammar under en eftermiddag i november tillsammans med poeten och författaren Bob Hansson på Health Sciences Centre. Drygt 250 personer fick lyssna till ett unikt samtal om kärlek, många fler fick vända i dörren då salen snabbt blev överfull.

– Djupt inne är det kärlek som vi längtar efter. Och vi är alla utrustade med en förmåga att älska. Genom att jag älskar ger jag någon dennes egenvärde utan att koppla det till vad jag själv får ut av relationen. Annars kanske det bara handlar om ego.

Det är svårt att bejaka kärleken och samtidigt behålla kontrollen. Definierar vi kärleken så kontrollerar vi den och kontrollbehov och rädsla är motsatsen till kärlek. Att älska är att frivilligt försätta sig i ett underläge.

Men måste man verkligen älska alla undrade poeten och författaren Bob Hansson. Det finns

ju människor som man verkligen inte vill tycka om…!?

Läs hela artikeln på www.med.lu.se/hvs

TEXT & FOTO: ÅSA HANSDOTTER

”Motsatsen till kärlek är rädsla”, säger poeten och författaren Bob Hansson som tillsammans med fd ärkebiskopen KG Hammar gästade Health Science Centre.

För att förbättra mottagandet och in-troduktionen av nya läkarstudenter har studenterna på högre terminer, med stöd från utbildningsnämnden, tagit initiativ till en fadderverksamhet på läkarpro-grammet.

– Syftet är att starta ett studiesocialt hälso-främjande kamratstöd bland läkarstudenter, vilket känns viktigt när man på flera håll upp-märksammat stressen bland just studenter på läkarprogrammet. Målet är att skapa ett öppet klimat bland studenterna och högt i tak, där det är ok att ventilera tankar och åsikter tillsam-mans, säger Alexandra Måneheim, student på T7 i Malmö. Hon och Medicine Studerandes Förbund (MSF) är inititivtagare för fadderverk-samheten, som har utformats och administreras av MSF och Medicinska Föreningen (MF) i samverkan med studievägledningen.

SARA LIEDHOLM

Staffan Johansson, studentpastor vid Linköpings universitet, talade på en inspirationskväll på Locus.

AKTUELLT

Faddrar ska ge stödåt nya läkarstudenter

14

FORS

KNIN

GÅr 2012 firar Lund Medical Faculty Monthly (LMFM) 10-årsjubileum. Syftet med skriftserien är, utöver presentation av månatliga publika-tionslistor, att belysa bredden av den forskning som pågår vid Medicinska fakulteten. Således infördes begrep-pet ”Månadens artikel” och en redak-tion tillsattes.

LMFM startade i 2002 i samband med att LU implementerade en lokal publikationsdatabas – som idag benämns Lund University Publications (LUP). Här öppnades möjligheten att hämta fakultetens artikelproduktion och presentera i eget gränssnitt för världen såväl som för med-arbetare fakulteten och övriga LU. Artiklarnas bibliografiska information hämtas från databa-serna PubMed och Web of Science. LMFM:s månadslista har en eftersläpning på ca en månad från det att artiklarna publicerades i tidskrifter.

Då som nu består LMFM:s redaktionen av representanter från health sciences, basic science samt clinical science. Mandatperioden för en redaktions-medlem är tre år. Förslag till ersättare godkänns av dekanus.

Månadens artikel selekteras från en månatlig publikationslista enligt föl-jande huvudsakliga urvalskriterium: forskning av god kvalitet där det huvudsakliga arbetet har bedrivits vid fakulteten, månadens artiklar ska spegla bredden av den forskning som pågår, sträva efter att lyfta fram yngre forskare. Således strävar redaktionen efter att bedöma artiklar utifrån deras kvali-tet oavhängigt av i vilken tidskrift den

publiceras. Den sk impaktfaktorn för en tidskrift får en sekundär betydelse då dess relevans bör beaktas inom definierat forskningsfält.

Idag publicerar fakultetens forskare ca 140 artiklar per månad.

YVONNE HULTMAN ÖZEK

”Lund Medical Faculty Monthly” fyller 10 år!

Hemsida: http://www.lmfm.med.lu.se/

Björn Rosengren och Magnus Karlsson.

Grattis...

... Björn Rosengren och Magnus Karlsson som fick sin artikel om fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador, utsedd till Månadens artikel i oktober!

Vad betyder utnämningen för er?

– Det är så klart alltid roligt att få uppmärk-samhet för sin forskning. Det som är det mest intressanta är att sprida budskapet kring vad man sysslar med med till en bredare skara. Forsk-ning sker ju som bekant ofta i små skaror av likasinnade och utnämningen har redan varit en dörröppnare och nyckel för spännande dis-kussioner och möjliga samarbeten som kan bli fruktsamma men som inte är uppenbara för en själv på kammaren.

September: Positive Experience of a Mobile Radiography Service in Nursing Homes. Författare: Karin Eklund, Rose-marie Klefsgård, Bodil Ivarsson, Mats Geijer

Augusti: Endothelium-protective sphing-osine-1-phosphate provided by HDL-asso-ciated apolipoprotein M. Författare: Chris-tina Christoffersen, Hideru Obinata, Sunil Kumaraswamy, Sylvain Galvani, Josefin Ahnström, Madhumati Sevvana, Claudia Egerer-Sieber, Yves A. Muller, Timothy Hla, Lars B. Nielsen, Björn Dahlbäck

Juli: Direct conversion of human fibro-blasts to dopaminergic neurons. Förfat-tare: Ulrich Pfisterer, Agnete Kirkeby, Olof Torper, James Wood, Jenny Nelander, Audrey Dufour, Anders Björklund, Olle Lindvall, Johan Jakobsson, Malin Parmar

Juni: Accumulating mitochondrial DNA mutations drive premature hematopoietic aging phenotypes distinct from physiological stem cell aging. Förfat-tare: Gudmundur Norddahl, Kees-Jan Pronk, Martin Wahlestedt, Gerd Sten, Jens Nygren, Amol Ugale, Mikael Sigvardsson, David Bryder

Maj: Mutant huntingtin causes metabolic imbalance by disruption of hypothalamic neurocircuits. För-fattare: Hult S, Soylu R, Björklund T, Belgardt BF, Mauer J, Brüning JC, Kirik D, Petersén A.

April: Synuclein propagates from mouse brain to grafted dopaminergic neurons and seeds aggrega-tion in cultured human cells. Författare: Christian Hansen, Elodie Angot, Ann-Louise Bergstrom, Jenni-fer Steiner, Laura Pieri, Gesine Paul, Tiago F. Outeiro, Ronald Melki, Pekka Kallunki, Karina Fog, Jia-Yi Li, Patrik Brundin

Mars: Early human pregnancy serum cytokine levels predict autoimmunity in offspring. Författare: Sabina Lindehammer, Sara Björck, Kristian Lynch, Charlotte Brundin, Karel Marsal, Daniel Agardh, Malin Fex

Februari: A common variant in TFB1M is associated with reduced insulin secretion and increased future risk of type 2 diabetes. Författare: Thomas Koeck, Anders H Olsson, Marloes Dekker Nitert, Vladimir Sharoyko, Claes Ladenvall, Olga Kotova, Erwin Reiling, Tina Rönn, Hemang Parikh, Jalal Taneera, Johan Eriksson, Metodi D Metodiev, Nils-Göran Larsson, Alexander Balhuizen, Holger Luthman, Alena Stanáková, Johanna Kuusisto, Markku Laakso, Pernille Poulsen, Allan Vaag, Leif Groop, Valeriya Lyssenko, Hindrik Mulder, Charlotte Ling

Januari: Mapping snakebite epidemiology in Nica-ragua-pitfalls and possible solutions. Författare: Erik Hansson, Steven Cuadra, Anna Oudin, Kim de Jong, Emilie Stroh, Kjell Torén, Maria Albin

”Månadens artikel” tidigare i år:

In 2012, Lund Medical Faculty Monthly (LMFM) will celebrate its 10th anniversary. The aim of the journal, apart from presen-ting monthly lists of publications, is to high-light the breadth of research being carried out at the Faculty of Medicine. The concept of “article of the month” was thus introdu-ced and an editorial team was appointed. The most interesting aspect is spreading the message about what we work with to a wider sphere, say Björn Rosengren and Magnus Karlsson, the authors of October’s “article of the month”.

15

ANDNINGEN OCH LIVET

FORSKNINGENS DAG

Många var nyfikna på temat för Forskning-ens dag 2011, ”Andningen och livet - från första till sista andetaget”. Under dagarna två presenterades aktuell forskning kring sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Såväl Region Skåne, Medicinska fakulteten som Eric K. Fern-ströms stiftelse delade ut priser till framstå-ende forskare och betydelsefulla insatser för Medicinska fakulteten.

Se video, postrar och läs mer om Forskningens dag på www.med.lu.se/forskningens_dag

FOTO: SARA LIEDHOLM & KATRIN STÅHL

Under Åsa Marsals ledning testade publiken andnings-yoga, men först fick de sträcka ut musklerna kring bröstkorgen.

Anders Björklund, mottagare av Eric K. Fernströms Nordiska pris, harangerades av Patrik Brundin som den medicinska forsk-ningens Zlatan Ibrahimovic. Foto: Kennet Ruona

Anna-Karin Larsson som tillsammans med Leif Bjer-mer ansvarade för det vetenskapliga programmet.

Leif Bjermer och Forskningens dag-projektledaren Elisabeth Ringsjö.

Elisabeth Edholm Fernström delade ut Fernströmriserna. Här med Mattias Belting, mottagare av Svenska Fernströmpiset. Foto: Kennet Ruona

Evy Sandblom mottog Medicinska fakultetens silvermedalj för mångårigt och generöst stöd till fakulteten.

Louise Lannefors föreläste om behandlingsmodell för Cystisk fibros.

Några av de många värdinnorna som ser till att arrangemanget går enligt plan.

Jonas Erjefält om lungornas immunförsvar.

I pausen kunde publiken ta del av postrarna och diskutera dem med forskarna.

Efter föreläsningarna fick publiken ställa frågor till panelen.

16

Förhoppningen om att Fronesispro-jektet skulle innebära en förändring av universitetets organisation i grun-den kom på skam efter beslutet om ny arbetsordning för Lunds universitet. ”Vi beklagar att Lunds universitet mis-sat denna historiska chans”, står det i fakultetens remissyttrande underteck-nat av dekanus, prodekanus, samtliga prefekter och kanslichefen.

Beslutet antogs av universitetsstyrelsen den 11 november. Enligt Thomas Achen, projekt-ledare för Fronesis har ingen hänsyn tagits till fakultetens yttrande i den remiss som gick ut efter sommaren.

I remissvaret skriver författarna att de under Fronesisprojektets inledande fas uppfattade en ambition i projektet att diskutera och ifråga-sätta universitetets organisation i grunden för att verkligen ta chansen att utnyttja möjligheten till förändring så universitetet skulle stå bättre rustat inför framtiden. Fakulteten ställde sig därför positiv till att universitetets organisation och indelning skulle komma upp till diskussion, och. Vidare skriver de i remissvaret:

”Tyvärr uppfattar vi att den ursprungliga ambitionen kom av sig, och utarbetandet av förslaget till den nya beslutsordningen har skett i tysthet. Även gentemot projektets referensgrupp har vi fått erfara att dialog och information varit på en låg aktivitetsnivå. När nu förslaget väl presenteras är det i grund och botten ett förslag som i allt väsentligt överensstämmer med uni-versitetets befintliga organisation och strukturer. Vi beklagar att Lunds universitet missat denna historiska chans, främst med avseende på att fakultetsindelningen inte moderniseras och att det tionde området med dess splittrande inver-kan föreslås kvarstå.”

”En stor förändring som hör till förslagets

verkliga förtjänster, är den sammansättning som föreslås för fakultetsstyrelser och hur styrelsens ledamöter ska utses. Genomförs förslaget tar universitetet ett stort och nödvändigt steg mot ett modernt förhållningssätt till sin personal och allas betydelse för universitetet verksamhet och utveckling.”

”Vad gäller samtliga universitetsövergripande organ som finns med i förslaget och där fakulte-terna, oavsett storlek, ska representeras av vardera en representant är vår uppfattning att samman-sättningen speglar verkligheten mycket dåligt. Att verksamheten vid Medicinska fakulteten har mindre inflytande vid universitetet i förhållande till sin omfattande utbildnings- och forsknings-verksamhet jämfört med flertalet övriga fakul-teter är djupt odemokratiskt och ett problem som universitetet bör ta på allvar. En utveckling med större och färre fakulteter hade skapat för-utsättningar för organ med färre ledamöter och därmed effektivare arbetsformer. ”

”Som en övergripande synpunkt vill vi avslut-ningsvis nämna att det är oroväckande att en arbetsordning för ett universitet med en stor medicinsk fakultet helt och hållet utelämnar relationen till sjukvården, dvs Region Skåne. För vår verksamhet är samverkan med sjukvården omfattande och att den fungerar är avgörande för framgångsrik forskning och utbildning inom medicin och hälsa. I själva verket är vi mer inte-grerade med och har mer samverkan med sjuk-vården än med universitetet i övrigt och det vore av symboliskt värde viktigt att universitetets rela-tion till sjukvården lyfts fram i arbetsordningen.”

Beslutet och remissvaret återfinns i sin helhet på: http://www5.lu.se/o.o.i.s/4394

SARA LIEDHOLM

LU missade ”historisk chans” till förnyelse

Bakgrund/FronesisLärosätena ges väsentligt utökade möjligheter att själva besluta om sin ledning och organi-sation till följd av propositionen ”En akademi i tiden” som riksdagen beslutade om 15 juni 2010. Därmed lämnas hela den inre organisationen av universitetet över till universiteten att själva besluta om. Som en konsekevens av detta har förändringar gjorts i högskolelagen och i högskoleförordningen. Fronesis beslutades av rektor 2010 med syfte att arbeta fram en ny arbetsordning för Lunds universitet. Den nya arbetsordningen träder i kraft den 1 januari 2012.

Starta insamling till forskning och utbildning

Med hjälp av stiftelsen Forska Lund kan du och din fakultet, institution eller forskargrupp enkelt starta en egen insamling för att ta emot gåvor till forskning och/eller utbildning. Forska Lund ger kraft åt många små initiativ och är särskilt lämplig för att hantera mindre bidrag. Dock kan även större donationer tas emot.

När du startar din egen insamling via Forska Lund tar du hand om marknadsföringen men slipper administrationen.

Läs mer om Forska Lund: http://www5.lu.se/anstaelld/forska/starta-insamling-till-forskning-och-utbildning

Gratis hörselundersökningMöjlighet finns nu att under

följande datum: 30/11, 1/12, 5-6/12, 8-9/12, 12-13/12, få sin hörsel kontrollerad kostnadsfritt. Erbjudandet gäller alla som är intresserade. Hörselprovet utförs av studenter på audiologiutbild-ningen, vid Lunds universitet, under handledning av erfarna audionomer. Hörselprovet utförs

i lokaler på Universitetssjukhuset i Lund.För tidbokning vänligen kontakta Emma Falk

på [email protected]

LINDA IVARSSON

Kurs i SPSSTidigare i år introducerades en över-

siktskurs inom SPSS för bland annat forskare inom Medicinska fakulteten och anställda inom Skånes universi-tetssjukhus, för vilka kursen givetvis är kostnadsfri. Kursen ges vid tre tillfällen och syftet är att deltagarna, efter kursens slut ska kunna använda programmet som ett verktyg i sitt yrkesliv, genom att exempelvis bearbeta insamlad data och göra beskrivande statistik. Hittills har kursen varit mycket uppskattad bland kursdeltagarna.

Läs mer: http://www.med.lu.se/bib-liotek_och_ikt/kurser/spss_kurs

SIDIKA BASIC

Nytt forskningsnätverk för forskning inom hälso- och vårdvetenskap

Förbättrad hälsa och livskvalitet för personer i alla åldrar med långvarig sjukdom. Det är målet med fakultetens nya strategiska satsning på forsknings-nätverket LUCare. LUCare fokuserar på sex områden: hälsa hos barn och familjer, psykisk hälsa, akutsjukvård, fysisk hälsa och rehabilitering, åldrade och äldre samt kliniskt förebyggande hälsoarbete.

Läs mer: http://www.med.lu.se/nyheter/111028_lucareAK

TUEL

LTNy utvärdering av universitetets forskningVåren 2012 börjar arbetet med att på nytt utvärdera universitetets forsk-ning. Utvärderingen ska vara klar våren 2014.– Vi drar lärdomar av det vi gjorde med RQ08 och tar tillvara kritiken, säger Pär Omling som är ansvarig för utvärderingen.

Det betyder bland annat att man kommer att

använda självutvärderingar från områdena och paneler vars antal och sammansättning kommer att diskuteras.

– Alla paneler kommer att göra platsbesök,

”sitevisits”, vilket inte alla gjorde förra gången.Pär Omling menar även att det kan vara lämp-

ligt att ha någon panel som tittar på det som universitetet gjort sig särskilt känt för, nämligen forskningsmiljöer som spänner över flera veten-skapliga områden. Exempel är Linnémiljöer och de miljöer som bildades runt regeringens strategiska forskningsområden.

– Förra gången var det kort om tid, nu är vi ute i god tid och det gör att samplaneringen och förankringen med områdena kan bli bättre. Vi kommer att kontakta utvärderarna i god tid.

SARA LIEDHOLM

17

UTMÄRKELSER

Framstående forskning inom hematologi och onkologiPekka Jaako, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, får ett erkän-nande och pris på 2 500 dollar för högst rankade vetenskapliga abstract då American Society of Hematology (ASH) och National Marrow Donor Program (NMDP) vid ASH:s årsmöte i San Diego i december. Abstracttitel “Bone Marrow Failure in RPS19-Deficient Mice is Partly Caused by p53 Activation and Responds to L-Leucine Treatment”.

Lundaforskare bakom bästa intensivvårdsrelaterade artikelSvensk förening för Anestesi och Intensivvård har utsett ”Intracranial pressure following resuscitation with albumin or saline in a cat model of meningitis” till bästa intensivvårdsrelaterade artikel mellan juni 2010 och juni 2011. Bakom artikeln står Lundaforskarna Mårten Jungner, Peter Bentzer och Per-Olof Grände vid Inst. för kliniska vetenskaper i Lund.

Yngre framgångsrik klinisk forskare inom Region Skåne 2011Magnus Dencker är docent vid Lunds universitet och överläkare vid Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin, Klinisk Fysio-logi och Nuklearmedicin. Priset som delades ut vid Forskningens dag i Malmö får han för sina studier om barns livsstil och hälsa. De visar att ansamlingen av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom börjar i tidig ålder.

Innovationspriser till lundaforskareÅrets förstapris på 150 000 kronor går till cTrap, en flexibel duk som sätts direkt på fuktskadade ytor för att stoppa farliga föroreningar inomhus. Bakom innovationen står Lennart Larsson, som är verksam vid Institutionen för laboratoriemedicin i Lund. I motivationen står bl a ”Idén är en hälsobringande metod som förhindrar att skadliga substanser når inandningsluften.” Juryn har även utsett två hedersomnämnanden, som belönats med 50 000 kronor vardera. Det ena gick till nytt ett nålinstrument för säkrare cancerdiagnostik. Bakom innovationen står läkaren och forska-ren Charles Walther, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund och civilingenjören Ingemar Larsson.Invärtes plåster för att förhindra ärrbildning efter kirurgi fick det andra hedersomnämnandet. Bakom innovationen står Bobby Tingstedt, som är forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och verk-sam som kirurg vid Skånes universitetssjukhus i Lund.Priserna delas ut av PwC och Lunds universitets innovationssystem, i samarbete med Lunds kommun.

Världsurologins störstautmärkelseProfessor Per-Anders Abrahamsson har till-delats ”Distinguished Career Award”, som är den internationella urologorganisatio-nen SIU, Société Internationale d’Urologie, högsta utmärkelse. Dr. Abrahamsson är Generalsekreterare för den globalt ledande urologorganisationen European Association of Urology sedan 2007 och omvald 2011 för ytterligare en 4-års period.

Professor i sjukgymnastik belönas med Nanna Svartz stipendiumCharlotte Ekdahl, professor i sjukgymnastik vid Lunds Universitet tilldelas 2011 års pris till Nanna Svartz minne. Hon får utmär-kelsen för sin forskning kring betydelsen av fysisk aktivitet vid reumatiska sjukdomar. Prissumman är på 50 000 kronor. Bakom stipendiet står Reumatikerförbundet och läkemedelsföretaget Pfizer AB.

Fellow ad eundem of the Royal College of obstetricians and gynaecologistsProfessor Lil Valentin, har blivit utnämnd till “Fellow ad eundem of the Royal College of obstetricians and gynaecologists”. Utnäm-ningen får hon för sina speciella bidrag till utvecklingen av forskningen och sina kun-skaper inom obstetrik/gynekologikonsten. Lil Valentin är verksam som professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Tjänsten kombineras med en överläkartjänst på Kvinnokliniken vid Skånes universitets-sjukhus i Malmö.

Swedbanks vetenskapliga pris till Patrik BrundinProfessor Patrik Brundin har belönats med Swedbanks vetenskapliga pris till minne av Amanda och Per Algot Mångberg. Patrik Brundin får priset, som är på 50 000 kr, för sina insatser i att kartlägga mekanismerna bakom Parkinsons och Huntingtons sjukdomar.

Meniskskadors roll för artrosutvecklingMartin Englund, docent och överläkare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och SUS, har av OARSI, Osteo-arthritis Research Society Inter-national, fått utmärkelse för sina insatser för förståelsen av menisk-skadors roll för artrosutveckling i knäleden.

Kunskap om artros prisasDick Heinegård, professor i bindvävsbiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, prisas av OARSI, Osteo-arthritis Research Society International, för sina insatser att öka kunskapen kring artros. Priset fick han ta emot vid The World Congress on Osteoarthritis i september.

Geoffrey Thorburn Visiting Professor 2011Karel Marsal, professor vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, har blivit utnämnd till ”Geoffrey Thorburn Visiting Pro-fessor 2011”. För utnämningen står Perinatal Society of Australia and New Zealand.

ERC Starting Grant till uppmärksammad hjärt-kärlforskningProfessor Olle Melander, Institutionen för kliniska veten-skaper i Malmö, har beviljats European Research Council (ERC) Starting Grant på 15 miljoner kronor. Fokus i Olle Melanders forskargrupp ligger på att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Stiftelsen Konsul Thure Carlssons MinnesfondDocent Tomas Deierborg och docent Karin Lindkvist, båda på Inst för Experimentell Medicinsk Vetenskap i Lund, har tilldelats anslag ur Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Min-nesfond som kommer att delas i samband med Stiftel-sen årshögtid, 15 nov. 2011, i Lund. Tomas Deierborg får 500 000 kronor för projektet ”Neuroinflammation efter stroke med inriktning mot rollen av Galectin-3 och migration”, och Karin Lindkvist 250 000 kronor för ”Medicinskt strukturfunk-tionella studier av superantigen och dess interaktion med T-celler”.

18

R

Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap: Bruno Menezes de Oliveira, bitr forskare, MuskelbiologiEmma Morin, forskningsingenjör, Respiratorisk ImmunofarmakologiJakob Axelsson, postdoktor, MatrixbiologiMaria Christensson, foass, NeuronanoscienceMarcus Granmo, foass, NeuronanoscienceKarin Stenkula, foass, Medicinsk proteinvetenskapKristina Rydell Törmänen, foass, LungforskningFredrik Bengtsson, foass, Lillhjärnans fysiologi Pia Berntsson, anslagsadministrat, Basala gangliernas patofysiologi Jenny Persson, forskarassistent, Slemhinnans immunologi Jenny Johansson, forskningsingenjör, Molekylär Neurogenetik Trevor Tyson, forskare, biträdan, Nervcellsöverlevnad Helena Jones, forskarassistent, Molekylär endokrinologi Merve Özgür, forskningsingenjör, BrainsElisabet Nikitidou, forskningsingenjör, BrainsNathalie Nilsson, forskningsingenjör, BrainsFredrik Ek, Forskare, Kemisk biologi

Institutionen för hälsa, vård och samhälle:Bruno Enekvist, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Annelie Augustinsson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Erika Jörgensen Blücher, anslagsadministratör, institutionskansliet Ingmarie Johanson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Peter Nymberg, projektassistent, avd för omvårdnad Björg Thordardottir, doktorand, avd för arbetsterapi och gerontologi Stina Bladh, doktorand, avd för arbetsterapi och gerontologi

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund:Institutionen för laboratoriemedicin, Lund:Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö:Camilla Key, forskningsadministratör, enheten för internmedicinJenny Mårdh, forskningsadministratör, nutritionsepidemiologi, kardio-vaskulär epidemiologi, genetisk epidemiologi, hypertoni och hjärt-kärl-sjukdomPettersson, Pernilla, forskningssköterska, enheten för internmedicinBjörn Frostner, administrativ projektassistent, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migrationLarsson Lönn, Sara, biostatistiker, allmänmedicin, kardiovaskulär epide-miologi och levnadsvanorLövdahl, Susanna, doktorand, klinisk koagulationsforskning

Institutionen för kliniska vetenskaper, MalmöMats Sundbeck, amanuens, socialmedicin och global hälsa. Mia Ländin, utbildningsbidrag, neuroendokrin cellbiologi Liliya Shcherbina, utbildningsbidrag, neuroendokrin cellbiologi Andreas Lindqvist, postdoktor, neuroendokrin cellbiologi Joao Fadista, postdoktor, diabetes och endokrinologi Jenny Vikman, forskarassistent, diabetes och endokrinologi Mikael Åkerlund, postdoktor, diabetes och endokrinologi Ola Hansson, forskarassistent, diabetes och endokrinologi Maria Olofsson, anslagsadministratör, EXODIAB Annie George Chandy, affärsutvecklare, EXODIAB Caroline Montén, utbildningsbidrag, diabetes och celiaki Malin Fex, forskarassistent, diabetes och celiaki Miljana Radenkovic, utbildningsbidrag, cellulär autoimmunitet Stefan Amisten, biträdande forskare, islet cell physiology Vishal Salukhe, utbildningsbidrag, islet cell exocytosis Ivana Stojkovic, doktorand, kardiovaskulär sjukdom och diabetes Emily Sonestedt, forskarassistent, skulär sjukdom och diabetes Shafgat Ahmad, utbildningsbidrag, genetisk och molekylär epidemiologi Emma Nilsson, biträdande forskare, epigenetik och diabetes Nivetha Natarajan, projektassistent, socialmedicin och global hälsa Sanna Melin Schyllert, programsekreterare, socialmedicin och global hälsa Maria Scherling, programsekreterare, socialmedicin och global hälsa Peter Spégel, forskarassistent, molekylär metabolism Lotta Andersson, utbildningsbidrag, molekylär metabolism Jelena Stamenkovic, doktorand, molekylär metabolism

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö:Catalina Ana Rosselló-Castillo, postdoktor, patologi Greta Höög, utbildningsbidrag, patologi Lena Gustavsson, forskare, tumörcellsbiologi Emma Smith, forskarassistent, molekylär tumörbiologi Tamae Kobayashi, laboratorieforskare, cellpatologi

Institutioen för laboratoriemedicin, Lund:Karolina Komorowska, forskarstuderande, avdelningen för molekylär-medicin och genterapi Ellinor Johnsson, lab ingenjör, avdelningen för hematologi och transfu-sionsmedicin Britt Thuresson, bitr forskare, avdelningen för hematologi och transfu-sionsmedicin Silja Andradottir, forskningsingenjör, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Ildikó Frigyesi, projektassistent, avdelningen för hematologi och transfu-sionsmedicin Gisela Håkansson, 1:e laboratorieassistent, avdelningen för MIG Anna Axmon, forskningsingenjör, avdelningen för arbets- och miljömedicin Isabelle Leefa Chong San, projektassistent, Stamcellscentrum Sara Sjögren, forskarstuderande, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Adriana Lepur, doktorand, avdelningen för MIG Anant Mamidi, biträdande forskare, Stamcellscentrum Elin Jaensson-Gyllenbäck, Stamcellscentrum Hanna Weimann, doktorand, avdelningen för arbets- och miljömedicin Manoj Puthia, laboratorieforskare, avdelningen för MIG

Övriga:Anna Englund, djursjukskötare, Enheten för biomedicinsk service Björn Ekberg, servicetekniker, BMC service Emma Ekberg webbprogrammerare, Bibliotek och IKT enheten Barbara Nydell; IT-tekniker, Bibliotek och IKT-enheten Lena Hammarstrand, projektassistent, VårdalinstitutetAdnan Bibic, Forskningsingenjör, Lund University Bioimaging Center Liselott Gelkner, Ekonom vid Medicinska fakultetens kansli Isabella Grujoska Internationell koordinator vid Medicinska fakultetens kansli

18

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv, ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster!

PÅ NYTT JOBB

HEJ!

19

R

En medicinsk upptäckt i forskarv-ärlden reder sig sällan själv. Den behöver hjälp på traven om den ska lämna universitetet och nå ut till patienten. Och det oavsett hur bra den är.

Enligt jämförelser är Sverige bra på att forska men dåligt på att omsätta resultaten till patientnyttiga produkter och försäljning. Det kallas The Swedish Paradox.

Sylvie Bove arbetar sedan drygt ett år tillbaka på universitetets diabetescentrum, LUDC, för att utveckla och ta forskningen vidare ut i samhälle och näringsliv. Titeln är innovation officer – ett vedertaget begrepp bland företag men ännu inte lika självklart på universitetet.

Innovation är ett ord i tiden, men vad betyder det egentligen?

– En innovation är en uppfinning som har en kommersiell tillämpning, något som har potential att intressera och påverka markna-den, förklarar Sylvie Bove.

På LUDC kan det vara en metod för diag-nostik eller behandling. Eller förstadiet till en medicin eller ett medicinskt hjälpmedel för diabetespatienter.

Vad är det som lockar med just kombina-tionen diabetes och innovationer?

– Diabetes är en nyckelfråga för framtidens vård. Det är en sjukdom som orsakar mycket lidande samtidigt som samhällets kostnader skenar om vi inte blir bättre och effektivare

på behandling. Det finns goda möjligheter att göra nytta här.

För Sylvies del handlar det dagliga arbetet mycket om människor, möten och kontakter. Hennes jobb är att motivera forskarna att tänka i termer av kommersiella tillämpningar av sin forskning, samt att identifiera vad som kan vara intressant för ett företag och att veta hur man förmedlar det. Att förstå och kunna knyta samman båda läger - forskarens och affärsmannens/kvinnans - är a och o.

Bakgrunden rymmer talande nog båda världar. Efter en period med forskning inom immunologi sadlade hon om och satsade på ekonomistudier. Därefter har fokus varit på jobb inom marknadsföring, affärsutveckling och management i privata hälso- och sjuk-vårdsföretag.

Som en röd trådDet medicinska intresset har varit en röd

tråd genom hela yrkeskarriären.– Jag har alltid haft en fot i forskarvärlden,

och har samma nyfikenhet och intresse som driver forskaren i sitt arbete. Men jag kom ganska snabbt fram till att jag inte har fors-karens stora detaljintresse. Min styrka är att se den stora bilden, att arbeta med strategier och att utveckla helheten, berättar Sylvie.

Men trots att forskaren lever i en på många sätt ganska speciell värld går det också att peka på saker som förenar en forskare och en entreprenör:

– Både forskaren och entreprenören har en idé som han eller hon måste jobba stenhårt

med för att andra ska tro på den. Och vilja finansiera den.

Rollen på LUDC och Lunds universitet är ganska unik. Ofta bor innovationsarbete i separata enheter och bolag, men Sylvies arbete är en del av verksamheten på LUDC vilket innebär att hon kan jobba hela vägen inifrån och ut till affärspartner. Det är en nödvändighet för att uppnå ett bra resultat, menar hon. Sylvies arbete är också knutet till Lunds universitets innovationssystem (LUIS).

Två konkreta utvecklingssamarbeten med Novo Nordisk kring sjukdomsmekanismer respektive ett gemensamt patent har nu börjat ta form och innovationsarbetet på LUDC är dessutom på väg att växlas upp med en projektledare och en projektadmi-nistratör.

Du hade din uppväxt i Frankrike – hur är det att arbeta och bo i Sverige för en fransman?

– Det är annorlunda, men eftersom jag i princip alltid har arbetat i internationella miljöer så jag har kommit i kontakt med många olika kulturer även under min tid här. Svenskar är ärliga människor som är bra att jobba tillsammans med, men i regel väldigt pragmatiska. Jag kan ibland sakna en lätthet i mentaliteten, att man kan skratta och umgås en stund utan syfte!

TEXT OCH FOTO: BJÖRN MARTINSSON

Sylvie Bove:

Från FORSKNING till PRODUKT

Fakta om Sylvie BoveÅlder: 52 årBor: I radhus i Västra hamnen i Malmö, med yngsta dottern Isabella och katten Gaston. Arbete: Affärsutvecklare/Innovation officer på Lund University Diabetes Centre (LUDC). Har sin arbetsplats på CRC i Malmö, men är också knuten till LUIS och samarbetar även mycket med andra innovationssystem i regi-onen.Bakgrund: Civilekonomutbildad vid Uppsala universitet. Närmare 20 år inom health care-sektorn i det privata näringslivet. Chefs- och vd-befattningar på bl a Ferring och Coloplast samt egen konsultverk-samhet. Fritid: Intresserad av teater, opera och litteratur. ”Psykologi är ett stort intresse och jag har därför för det mesta någon bok på gång inom det”. Reser gärna, bl a till släkt och familj i Frankrike och Italien.

PORTRÄTTET

IN EN

GLISHAvsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

To HELL and BACKChurchill said that “Russia is a riddle wrapped in a mys-

tery inside an enigma”. Before I started at the medical faculty I had a crack at that enigma. I got a Bachelors

degree in Russian. What’s your impression of Russia and the Russian people?

Maybe you recall Grotesco’s “Tingeling” parody from the Swe-dish Eurovision song contest 2009? (It’s on Youtube.) The performance with dancing bears and metallic monotonous lines like “tingeling, tingeling let me see your booty swing” caused the Russian embassy to demand an official apology and heads to roll in the production team.

A few months later it was time for the real, international con-test in Moscow. The next morning my Russian class was soaring.

The real show had been a split image of the parody. This time the Russian embassy didn’t insist on any media coverage. They probably didn’t get the irony.

One of my favorite theories explaining the Russian menta-lity dates back twelve hundred years ago when the two monks Kyrillos and Methodios brought Christianity to Russia. The two monks taught a Christianity with two entities; heaven or hell. Nothing in between. This might seem uncontroversial and familiar to you. But think again! Russia had heaven and hell. Europe had heaven, hell and purgatory.

Scholars have outlined the consequences of a purgatory-free afterlife: On judgement day all your deeds are evaluated. Every deed gets an implicit “luggage tag”. A good deed means destina-tion heaven. A bad deed means destination hell. Then you are shipped off together with the majority of your luggage.

Naturally, a pious individual wants to have control over the final destination. In everyday life he or she wants to know what luggage tag every little action entails.

Is, for example, carving the cheese into a ski slope holy or sinful? Is failing to make you bed holy or sinful? Is taking the last pickle holy or sinful?

(Plus; consider the authority it takes to convince a congrega-tion that God is not indifferent to mosquito-bite scratching, or whatever it may be, but is in fact prepared to place you in the fast lane to hell for it!)

Because of Kyrillos’s and Methodios’s Christianity, Russian life took on a binary subtext. In Europe on the other hand, you would probably burn five minutes in purgatory for mucking up the cheddar, and then get on with piping your tune in the hea-venly choir. This later got reinforced in the catholic tradition of paying for your sins sin Ave Marias. The Russian people have to

turn their thinking on its head when subject to change. If good is not good any more, then it must be bad! Luggage tags have to switch places! The result is revolution.

It’s easy to get smug when Russia seems over-the-top, stark raving mad and incomprehensible, but too many shades of grey are a little suspect too. Don’t forget the murky realms of purgatory; It’s the Swedish love of irony, weakness for “lagom”, compromising and Jante concept, all of them seemingly inno-cent, and neither holy nor sinful, that keep those fires burning.

Tingeling tingeling – come on baby shake that thing.

ANNA APPELBERG

Non-Russian souls are brought out of purgatory and into heaven.PHOTO: WIKIPEDIA COMMONS

Documents

Närv 4/2011 Tema: Ledningsskifte