Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

4 / 2010

maX iv & essvärldsanläggningar

Artikel sid 12

att vara anslags-administratörsReportage sid 10

in englisHAnna Appelbergs column last page

tema: forskningsfinansiering- i förändring

Now with summaries in English!

2 3

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Anna Mansfeld (vikarie)Sara Liedholm (föräldraledig)E-post: anna.mansfeld@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Arstam, Anna Appelberg, Elsa Warkander, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingenfors

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: Media-Tryck

Omslagsbild: Fördelning av pengarFoto: Anna Mansfeld

nr 2010

Dagboken - Anslagsadministratören 10

Världsanläggningarna MAX IV och ESS 12

Forskningens dag 2010 13

Ny kurs för lärare - Pedagogik och teknik 14

Bolognaanpassning av forskarutbildning 14

Nationellt läkarutbildningsmöte i Lund 14

Pedagogiskt idéforum 15

Mentorskapsprogram för internationella studenter 16

U21 i Mexiko 16

Hallå där! Kristina Sundquist 17

Nytänkande i vården 18

Kollegor på besök från Uganda 18

EAB:s årsmöte 19

BREDD ELLER SPjUTSPETS?Detta nummers tema forskningsfinansiering tar upp ett ämne som berör de flesta här på fakulteten på ett eller annat sätt. För många här handlar det om överlevnad av ens forskning, den framtida karriären och framtida arbete. Men frågan är långt större än så, det handlar också om hur framtidens forskning formas, vilka upptäckter vi lyckas leverera och vilka vi kanske går miste om med dagens forskningspolitik. Närv. har pratat med Olle Stendahl och Leif Groop om hur Vetenskapsrådet, som är en av våra finansiärer, tänker i frågan. Olle Stendahl menar att den nya låga beviljandegraden gör att man kommer att missa många duktiga yngre forskare (sid 4) .

Ett problem som man kan se i de senaste trenderna är att de som sitter på pengarna, d v s staten, stiftelserna, EU, NIH m fl. De vill alla satsa på rätt häst, vilket väl är mänskligt, men det skapar en ännu mer obalanserad gungbräda som tippar mer och mer. Alla tävlar om att få vräka över havre på snabbe Blixten medan de som kommer på efterkälken blir magrare och magrare. Blir Blixten snabbare för det?

Henrik jörntell menar att systemet skapar en osund organisation med små påvesamhällen, där de enskilda oetablerade forskarna är beroende av att alliera sig med de större välfinansierade forskargrupperna som tack vare sin ekonomi sitter på mycket informell makt (sid 6).

Men som Patrik Brundin menar, forskning är dyrt och utan större resurser är det omöjligt att köpa avancerad utrustning och rekrytera toppforskare som kan vara avgörande för att komma närmare sin upptäckt (sid 6).

Det finns många åsikter i ämnet. Ska man sprida sina investeringar så att fler får chans eller ska man ge fler till de som redan har så att de kan göra mer? Forsk-ning är riskverksamhet, det finns aldrig några garantier för resultat och många gånger har det visat sig att de främsta upptäckterna kommer till av en slump. Det går inte att säga att bara för att man dubblerar en budget så kommer det mer ut i andra änden.

Och då kommer naturligtvis nästa fråga: hur mäter man resultat? Vad är en god forskningsinvestering? Är det antalet publicerade artiklar och dess citeringar eller är det den faktiska nytta den gör för människosläktet? Och hur värderar man i så fall det? På sid 8 kan du läsa vad Yvonne Hulman-Özek och Christer Larsson skriver om h-index som är ett vanligt sätt att mäta forskningsframgång på.

Nobelpris brukar användas som det ultimata beviset på framgång, Rolf Håkansons krönika på tar upp politiker-

nas nobelprislängtan i ett historiskt perspektiv (sid 7).En sak som verkar spela avgörande roll för hur

mycket finansiering man lyckas skramla ihop är om man har en egen forskningsadministratör. Har man den ekonomiska möjligheten så genererar det ofta mer pengar. Utan någon som arbetar med detta specifikt är det svårt att både hinna ansöka och nå resultaten som krävs för att få anslag. I detta num-mers dagbok kan du följa en anslagsadministratörs vecka (sid 10-11).

Trevlig läsning! Anna Mansfeld

Närvaro och nerv= NÄRV!

På gånginneHåll

tema: forskningsfinansiering

i detta nummer:

alltid i närv!

medicinska fakultetsstyrelsens sammanträden: 2010-12-07 Kl 10:00och vårens möten:2011-02-022011-03-292011-05-24

fronesis-projektetFölj autonomins former; styrning, organisation och framtid i Fronesis-projektet: http://www.lu.se/autonomi

lönerevisionen 2010Snart kan du följa lönerevisionen på Lönetorget, här kommer finnas information om avtalen, tidsplan för de lokala förhandling-arna, lönepolicy, lönestatistik etc .

forskningens dag 2011Har du förslag på tema till nästa Forskningens dag, så får du gärna kontakta Ingrid Dahlberg på Ingrid.Dahlberg@med.lu.se.

musikhögskolans julkonserterMusikhögskolans julkonsert – med symfoniorkester, stor kör, ensembler och solister. Dirigent; Mats Paulson. Biljetter: Biljettkas-san, Malmö konserthus.15 december 2010 kl. 17.30 och kl. 20.00

Julkonsert med lunds akade-miska körEn Stjärna gick på Himlen fram - svensk folklig julmusik. Emma Reid, Emma johinte ansson och Lunds Akademiska Kör under ledning av Cecilia Martin-Löf. En stämningsfull och spännande julkonsert där Lunds Akademiska Kör.17 december 2010 kl. 19.30

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning ännu bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: anna.mansfeld@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

2 3

Dekanus Bo Ahrén - Forskningsfinansiering alltmer extern 4

Forskningsfinansiering i förändring 4

Ny fördelning av fakultetsmedel 5

Två röster om anslagsfördelningen: 6

KRÖNIKA: Politiker kräver svenska Nobelpris! 7

Web of Science 8

Bibliometri - siffrans makt 8

Enkäten 9

Utmärkelser 9

På nytt jobb 17

Sist men inte minst 19

In English - Anna Appelbergs krönika 20

tem

a

4

1) Det nya medelbidraget för 2011 blir 848 000, förra årets medelbidrag låg på 670 000.2) Detta svar gavs av Olle Stendahl innan de nya siffrorna (24,73%) för 2011 års beviljandegrad var klara

4 5

Professor Leif Groop som är ledamot i styrelsen för medicin och hälsa-området vid Vetenskapsrådet tycker att det är konstigt att nya unga forskare ska tävla i samma kvot som de äldre etablerade som har hunnit med många publikationer.

– Det är klart att en etablerad forskare har lättare att söka. Man borde bedöma nybörjare i en särskild grupp och inte tillsammans med ringrävarna, säger Leif Groop.

Andra statliga pengar som går till medicinsk forsk-ning är Linnéstödet, starka forskningsmiljöer och stra-tegiska forskningsområden, det sistnämnda innebär ett permanent tillskott i kassan om utvärderingen faller väl ut.

– Lund har varit framgångsrika både när det gäller Lin-néstöd och de strategiska forskningsområdena, man har haft en förmåga att profilera sig och skapa goda nätverk, säger Olle Stendahl.

Finns det inte en tendens att samma forskningsgrupper får mycket bidrag från flera håll?

– Till den som har ska vara givet, de stora områdena får från alla håll. Det är inte självklart att ett område som får 20 miljoner kronor blir dubbelt så effektivt med 20 miljoner till, ökningen i kvalitet är inte linjär, säger Olle Stendahl.

Han är inte för de strategiska satsningarna. De forsk-ningsområden som regeringen valt att satsa på prioriteras även av EU och andra finansiärer.

– Man försöker skapa innovativ forskning genom att låta alla springa åt samma håll. De stora områdena kommer att växa i alla fall. Historiskt sett har forskningen vuxit på grund av duktiga forskare inte av strategisk pla-nering, säger Olle Stendahl.

Han tycker hellre att man ska satsa på individ än område, att identifiera de bra forskarna och ge dem pengar.

Leif Groop menar istället att de strategiska forsknings-områdena har valts ut på basen av starka forskare.

– Vill Sverige stärka sin spjutspetsforskning så måste man göra det man har gjort, men det borde bli pengar över till vild och innovativ forskning också. Man måste låta vilda blommor få blomma. Vetenskapsrådets tanke var väl att de övriga forskningsområdena skulle täckas av de generella projektbidragen.

Leif Groop menar att för-delarna med att satsa på starka områden är att yngre forskare inte behöver uppfinna hjulet igen utan de får tillgång till all befintligt material och data i färdiga databaser.

– Både Linnéstödet och de strategiska forskningspengarna har medfört en attitydföränd-ring där gränserna suddats ut och man arbetar mer till-sammans om ett gemensamt problem, det är precis så det är tänkt att fungera. Vi kallar det actiongroups och de skapar synergieffekter, istället för enstaka ensamarbetande fors-kare så samarbetar man och lär av varandra.

När det gäller de forskare som inte lyckas få några pengar tycker han att fakulteten ska ta större ansvar.

– En av våra nyckelperso-ner är anslagsadministratören. Fakulteten borde kunna hjälpa de mindre forskargrupperna med liknande tjänster, säger Leif Groop.

Olle Stendahl som är ordförande i fakultetens Scien-tific Advisory Board ger rådet till yngre forskare som vill etablera sig att söka sig till en bra forskningsmiljö där man kan få stöd och samarbetsmöjligheter.

– Vid våra bedömningar tycker vi inte att ensam är stark. Framgångsrika forskare samarbetar ofta med andra framgångsrika forskare, säger Olle Stendahl.

ANNA MANSFELD

Forskningsfinansiering i förändringVetenskapsrådet har i uppdrag av reger-ingen att fördela en del av de statliga forskningspengarna. Nu har de beslutat att öka medelbidraget1 till de som bedöms vara mest konkurrenskraftiga. Eftersom forskningsbudgeten inte ökat innebär beslutet att färre grupper får anslag. Bevil-jandegraden sänks från en nivå på 30 pro-cent till knappt 25 procent. Detta beslut följer de senaste årens trend där statens anslag koncentreras till färre forskargrupper exempelvis i form av Linnestöd, strategiska forsknings-områden och starka forskningsmiljöer.

En trend som i praktiken innebär att fler forskargrupper redan nästa år inte får viktig finansiering från Vetenskapsrådet.

– Vetenskapsrådet har valt att höja nivån på de befintliga områdena och inte smeta ut fördelningen, säger Olle Stendahl, professor i medicinsk mik-robiologi vid Linköpings universitet och ledamot i Vetenskapsrådets styrelse.

Beslutet togs av generaldirektör Pär Omling och är i linje med ämnesrådet för medicin och hälsas långsiktiga strategi att öka medelbidraget stegvis fram till 2012.

– En förutsättning är att budgeten ökar i motsvarande omfattning. Min personliga åsikt är att man annars borde ge lite lägre bidrag till fler, det är bättre med 500 000 till två än en miljon till en person. Vetenskapsrådets stöd har både en ekonomisk och en psykologisk betydelse och det visar att man tillhör den sedda forskningen. När beviljandegraden ligger på nästan 20 %2 är det svårt att prioritera och man missar många duktiga yngre forskare, säger Olle Stendahl.

Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar följer 3-4 kriterier:1) Projektförslaget, hur innovativ idé man har. 2) Vilka metoder och vilket material man tänker använda. 3) Kompetensen hos forskningsledare och hela forskningsgruppen, (mäts med hjälp av bibliometri). 4) Hur man har lyckats de senaste åren.

– Jag tycker att detta system funkar bra. Det enda negativa är väl att man tittar mer bakåt än framåt. Vi står ju inför en generationsväxling och det gäller att identifiera de nya unga, framgångsrika forskarna. Med dagens system blir det ”more of the same”, för att man är rädd att satsa på de som inte hunnit producera så mycket än, säger Olle Stendahl.

fakultetens intäkter har förändrats sig på ganska kort tid. från att ha varit i huvudsak finansierat med fakultetsmedel domi-nerar nu de externa bidragen starkt och står för fyra gånger av fakultetsanslagen. dessa pengar är ofta riktade till speciella forskningsområden.

The Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) is financing/distributing some of the Swedish government’s research funding. The distribution is going through some changes. The decision is now to give more money to fewer, in order to strengthen the most competitive research groups, but it also means that a lot of research does not receive any funding. The proportion of applications approved has fallen from 30% to a level of 20–25%. This follows the trend of other government support such as the investments in Linnaeus funding, strategic research areas and strong research groups, where a few groups get extensive support, while many others get less or nothing.

Forskningsfinansiering alltmer extern

Forskningen inom Medicinska fakulteten finansieras från dels statens direktanslag till universiteten (det så kallade fakultetsanslaget), dels ALF-medlen och dels medel från externa finansiärer, exempelvis

Vetenskapsrådet, Cancerfonden, EU, NIH och olika stiftelser med flera.

Biträdande kanslichefen Lennart Angere har gjort en genom-gång av vår forskningsfinansiering de senaste 20 åren (se figur). Slutsatsen är att en allt större andel av forskningsfinansieringen sker med externa medel. Vi är inte ensamma om denna utveckling;

i själva verket är bilden den samma även vid andra medicinska fakulteter i landet.

Den stora intäkten av externa medel visar hur duktiga våra forskare är på att dra in medel. Det är mycket imponerande att våra forskare samfällt drar in nästan 1 miljard kronor årligen. Det är tack vare dessa insatser som fakulteten kan hålla en hög forsk-ningsaktivitet och vara internationellt konkurrenskraftig.

Men denna allt större andel av externa medel har även medfört olika följder som kan vara problematiska för att upprätthålla en hög kvalitet i forskningen:a. Forskarna behöver lägga ned allt större andel av sin tid på att söka pengar med den

påföljden att tiden för den egentliga forskningen har minskat. Det är positivt att skriva forskningsansökningar eftersom idéer och projekt då finslipas, men nu har detta blivit så dominerande att det fått en alltför stor del av tiden.

b. Projekten kan bli kortsiktiga, då många anslagsgivare arbetar på mindre än 3 års sikt.c. Projektens kvalitet kan riskeras försämras då forskarna söker de medel som är lättast att

få och avstår från djärva och paradigmbrytande projekt.d. Forskarna är ständigt underfinansierade. Nu är fakultetsanslagen så låga att universiteten

inte längre kan finansiera lärarnas löner, utan även en del av dessa måste sökas in. Fors-karens kraft och engagemang kretsar ständigt mot att söka pengar.

e. Forskarna får allt svårare att ta emot externa medel. Många av dessa medel kräver nämligen medfinansiering från fakultetsanslaget, och då detta minskat minskar även medel för medfinansiering.

f. Lojaliteten hos forskarna förändras; man blir mer lojal mot de externa finansiärerna än mot universitetet. Universiteten kan utvecklas till forskarhotell där hotellgästen har större lojalitet mot den som betalar fakturan än mot hotellet som sådant.

g. Det blir en extern styrning av forskningsprojekten.

Man kan fundera över om huvudproblemet med forskningsfinansie-ringen idag inte primärt är för lite pengar till forskning utan snarare en skev fördelning mellan fakultetsanslag och externa medel. Detta kan vara en huvudorsak till att svensk forskning tappat mark de senaste åren. Att förändra denna fördelning menar jag är en av de viktigaste uppgifterna för ansvariga under kommande år. Genom att förändra fördelningen kan man åstadkomma bättre forskning, samtidigt som arbetsmiljön på universiteten skulle förbättras.

BO AHRéN, DEKANUS

En arbetsgrupp har lagt fram ett nytt för-slag för hur man ska fördela fakultetsme-del. Hyrorna kommer att sänkas och för-hoppningen är att små nya forskargrupper ska kunna etablera sig i nya lokaler.Sedan maj månad har en arbetsgrupp på uppdrag av fakul-tetsstyrelsen arbetat med att finna en ny modell för fördel-ning av fakultetsmedel. Det rör sig om 40 miljoner kronor som ges i en del driftsbidrag och en del hyressubvention. I dagsläget fördelas driftsbidraget enligt ett ansökningsförfa-rande där en kommitté bestående av sex externa sakkunniga gör en bedömning av ansökningarna enligt Vetenskapsrå-dets kriterier. Innan denna bedömning görs har ansökning-arna redan kategoriserats som prekliniska forskningsansök-ningar, ALF-ansökningar eller blandade ansökningar.

Bedömningen av ansökningar om fakultetsmedel för drift har kritiserats mycket, dels för att man ansett att

kategorisering av ansökningar i tre grupper baserats på oklara kriterier, dels har man ansett att bedömning av fakultetsmedelsansökningar har varit onödig, då de allra flesta av dessa forskare redan bedömts av andra (VR, etc).och i vissa fall har bedömningen fallit olika ut hos oss jämfört med bedömning i nationella organ.

Det nya förslaget som arbetsgruppen har tagit fram innebär att de fakultetsmedel som i nuläget går till drift (21 Mkr) tillförs potten för hyressubvention istället. Med utgångspunkt från dagens fördelning kan man tänka sig att ytor upptill 50-100 m2 är gratis, mellan 100-300 m2 subventioneras till 900 kr/m2 och därutöver betalas full kostnad. Det skulle gynna små och nya forskargrupper och att enskilda forskare får det lättare att etablera sig i egna lokaler. Samtidigt får de med stora lokalbehov en kostnadsökning, något som främst drabbar grupper med stora externa medel.

Ny fördelningsmodell av fakultetsmedel A working group has presented a new proposal for the allocation of the direct government funding. Instead of research groups having to apply for financial support, the suggestion is to subsi-dise rents instead. The purpose is to make it easier for new, small research groups to establish themselves, without having to worry about high rent costs.

Medicinska fakultetens totala forskningsintäkter för 2009 var drygt 1,5 miljarder kronor. 575 miljoner av dessa fördelas av fakulteten i form av fakultetsan-slag och ALF-medel. Övriga medel är externa som forskare själva ansökt för att få.Fakultetens 15 största externa bidragsgivare, 2009 Finansiär summaTotalt 953 039 576region skåne 120 007 443eu-medel, direkta / via koordinator 72 386 128cancerfonden 54 896 314lu:s anknutna stiftelser 52 312 960Wallenbergstiftelser 36 578 143fas, forskn råd för arbetsliv o socvet 35 636 558utländska företag 22 114 784Hjärt-lungfonden 15 951 291Barncancerfonden 14 185 710stft strategisk forskning (ssf) 11 567 834

övriga stiftelser 78 705 423övriga utländska organisationer 41 018 964övriga svenska företag 28 850 850övriga landstingskommuner 18 915 441övriga statliga myndigheter 12 683 857

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Intä

kter

(M

kr i

1993

års

pen

ning

värd

e)

0

200

400

600

800

1000

FakultetsanslagetExterna anslag

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Intä

kter

(M

kr i

1993

års

pen

ning

värd

e)

0

200

400

600

800

1000

FakultetsanslagetExterna anslag

Med en sådan här modell bestämmer forskaren själv vid ansökningstillfälle i maj om han/hon vill tillhöra ”preklin-gruppen” och slipper då göra en ansökan men är ändå berättigad till hyressubvention enligt ovan. Forskare med behov av intrång i sjukvården söker ALF-medel på samma villkor som tidigare. Den forskare som söker ALF-medel och inte blir prioriterade kan också erhålla hyressubven-tion om vederbörande är berättigad.

Det nya förslaget kommer nu att gå ut på remiss till institutioner och därefter föreläggas fakultetsstyrelsen för beslut.

BENGT JEPPSSON, vicedekan

tema: forskningsfinansiering

foto

: ann

a m

ansf

eld

6 7

tem

a

Patrik Brundin och hans forskargrupper har vunnit på regeringens satsningar på ”spjut-spetsforskning”. Han får pengar från flera olika håll och tycker att det är rätt att satsa mer på färre projekt. På det sättet kan man attrahera stora internationella forskare och skaffa bättre utrustning.

– Internationellt ledande forskning är väldigt resurskrävande, säger Patrik Brundin, profes-sor i Nervcellsöverlevnad och koordinator för strategiska forskningsområdet MultiPark och vice-koordinator för Linnémiljön Bagadilico.

Han tycker inte att en lägre beviljandegrad behöver vara fel.

– Sverige är ett litet land och vi kan inte vara duktiga på allt. Man har kanske satsat lite väl brett tidigare och man behöver kanske spetsa det och satsa på de områden där Sverige har en kritisk massa av framgångsrika forskare, tycker Patrik Brundin.

Han tycker att det ska finnas utrymme för en nyfikenhetsforskning, men den ska bygga på ”track record”, och framförallt utföras av grupper som lyckats prestera tidigare.

– Om en grupp inte har producerat något med internationell genomslagskraft på 20 år så är sannolikheten inte stor att man gör det de nästa 20 åren heller, säger Patrik Brundin.

De pengar som hans forskningsprojekt får från Vetenskapsrådet i direkt projektstöd (1,5 miljoner kronor) motsvarar bara ungefär 10 % av de totala utgifterna i hans egen forskargrupp.

– Vetenskapsrådets satsningar på t ex Linné-

två röster om anslagsfördelningen:

- Svensk forskning behöver spetsas

Henrik Jörntell tillhör de forskare som inte får mycket statliga anslag. Hade han inte fått stöd från EU och NIH (USA) hade hans forskningslinje inte funnits kvar idag. Henrik Jörntell är kritisk till dagens fördelnings-system och radar upp tre stora problem med det.

Det första han tar upp är satsningen på starka forsknings-områden, ett system som han tycker kväver kreativiteten och dödar de små forskningsmiljöerna.

– Denna fördelningspolitik skapar ett system med små påvedömen, där mycket makt ligger på ett fåtal händer. Kreativa forskare på mellantjänstnivåer får liten chans att påverka sitt arbete utan måste alliera sig med de stora grupperna som sitter på pengarna. Annars slås de ut, säger Henrik Jörntell.

Han menar att systemet gör många forskare beroende av den goda viljan hos någon av ett fåtal finansiellt starka forskargrupper som bara är intresserade av att deras linje och deras syn stärks.

Henrik Jörntell tycker att man borde kunnat för-utse det hierarkiska tänkande med kreativitetshämmade forskningsmiljöer som dessa riktade satsningar från lokalt och nationellt håll har lett till.

– Den officiella bilden är att man gör det här för att ”stärka forskningen” men i praktiken bygger detta på giss-ningar om hur man kan påverka forskningsutveckling, som helt saknar stöd, säger Henrik Jörntell.

Det andra problemet enligt honom är den osunda kultur som han menar råder på fakulteten. En kultur där man använder förtroendepositioner för att på olika sätt berika eller gynna den forskning som står en själv närmast, snarare än att göra de balanserade bedömningar man är tillsatt för. Det borde finnas en bättre insyn i hur fördelningen går till, men det faktum att vi blivit så bero-ende externa medel försvårar möjligheterna.

– Vissa stiftelser är så jäviga att man vet att det inte är lönt att ansöka om anslag, säger Henrik Jörntell.

Hans egen analys är att ju längre avståndet mellan bedömare och utövare är desto bättre blir bedömningen och nämner EU och NIH som bra exempel.

Just hur man bedömer forskningsresultat är det tredje problemet som Henrik Jörntell tar upp. Han menar att man övergått från att bedöma den faktiska forsknings-produktionen till att istället luta sig mot olika typer av bibliometriska mått.

- Vi har ett system med små påvedömen

miljöer har inneburit nya möjligheter för oss att finansiera spännande studier - ofta samarbeten med andra lunda-grupper - som projektanslaget inte täcker.

Patrik Brundin förklarar sin framgång i ansökningar och forskningsnätverk med att de under många år lyckats producera bra forskning. Han betonar vikten av att vara nyskapande i sina ansökningar.

– Vi har försökt undvika ”more of the same” och försöker hela tiden förnya oss i nätverken. Vi har mycket att tacka våra skickliga administratörer för. De har stöttat oss i arbetet med att skapa nya attraktiva och förnyade forskningsprojekt, från klassiskt prekliniska projekt, till sådana med stark klinisk och tvärvetenskaplig profil, säger Patrik Brundin.

Han var den första på fakulteten som anställde en anslagsadministratör, det var redan 2000 när han blev professor.

– Då var reaktionerna negativa hos en del, folk frågade mig hur jag kunde prioritera det i nedskärningstider. Men för mig handlade om få mer tid till att forska, säger Patrik Brundin.

När vi pratar om att dagens forskningsfinansiering kan skapa ett system där några få sitter på väldigt mycket makt svarar Patrik Brundin:

– Det har väl alltid varit så att några få sitter på makten, dekan, rektor och styrelser på olika nivåer. Strategiska anslagen kanske snarare breddar vem som har inflytande i verksamheten.

– Att mäta h-index är inte bättre än en brevvåg, man kan mäta vikten men inte innehållet, säger Henrik Jörntell.

Han menar att bibliometriska mätmetoder gynnar maski-nell forskning med låg kreativitet och låg problemlösningsgrad, medan riktigt nyskapande forskning missgynnas eftersom den är svårare att genomföra och mer tidskrävande.

– Forskningsfinansiering måste ske under hård konkurrens, men det är dags att ifrågasätta om den grad av snedfördelning som vi har idag är rimlig. Jag tror att om man började mäta i termer av resultat per investerad krona, så skulle en del av skev-heterna i dagens system bli smärtsamt uppenbara, avslutar han.

ANNA MANSFELD

krönika: Politiker kräver svenska nobelpris!Jan Björklund vill att Sverige ska vinna Nobelpris (och tycks inte känna till att Sverige redan ”vunnit” många Nobelpris). Om vi satsar mer resurser på forsk-ning och högre utbildning så kommer Nobelprisen med automatik – det är politisk logik.

Svensk forskning har tappat i konkurrenskraft under de senaste decennierna. Baserat på citeringsfrekvens låg Sverige tidigare i topp, nu har vi halkat efter. Lars Rask, som är vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning föreslog i Dagens Industri (7/9) att vi skulle kunna råda bot på vår försämrade konkurrensförmåga genom att förmå universiteten att satsa på nya forskningsorganisationer baserade

på färre forskargrupper med bättre basfinansiering. Det låter bestickande - men vad händer då med alla små forskargrupper som kanske har potential att prestera lysande forskning om de får chansen att växa och utvecklas? Jag kan se problem med en hierarkiskt uppbyggd spetsforskningsorganisation av den typ som Lars Rask förespråkar. Dagens spetsforskning är inte morgondagens.

Naturvetenskaplig guldålderKrigsslutet innebar en explosion av kreativitet inom svensk natur-vetenskaplig och medicinsk grundforskning (nyfikenhetsforskning). Denna fas varade i drygt 40 år (1940-1985). Under denna tid kunde vi skryta med tio Nobelpristagare i naturvetenskap och medicin. Över huvud taget väckte svensk forskning stort internationellt intresse. Många svenska forskare hade mycket höga citeringssiffror och svenska universitet attraherade en strid ström av prominenta gästforskare från t ex USA och Japan (något som knappast är fallet idag).

Den mentala miljönOm man vill förstå framgångarna för grundforskningen i efterkrigstidens Sverige, tror jag att det är klokt att begrunda hur arbetsvillkoren såg ut. Resurserna var ofattbart små, både personellt och ekonomiskt, och den fysiska miljön var oerhört torftig. Livet på laboratoriet kännetecknades av lekfullhet och improvisa-tion, fullständig frihet att välja arbetsuppgift, kopplat till hög ambitionsnivå, frånvaro av restriktioner och administrativa tvångströjor och fri tillgång till institutionens resurser (som dock var mycket små). Täv-lingsmomentet var starkt. Alla ville vara först med nyheter, alla ville bli störst och vackrast. Konkurrensen om internationell uppmärksamhet var stenhård – men man samarbetade när det var nödvändigt (helst över nationsgränserna). Den mentala miljön var uppmuntrande och duktighet belönades. Ingen utsattes för interndebiteringar, ingen tvingades att skriva anslagsansökningar (annat än undantagsvis), ingen skrev månadsrapporter, kvartalsrapporter eller halvårsrapporter. I stället publicerade man en strid ström av (ibland uppmärksammade) vetenskapliga artiklar. Guldåldern resulterade inte bara i Nobelpris utan ledde dessutom till att svenska forskare kick-startade slumrande svenska medicinalföretag. Från 60-talets början växte de till multinationella läkemedelsjättar. Denna explosiva fas av intensiv kunskaps- och idéöverföring från forskare till företag varade i nästan 40 år (1960-2000). Några produktexempel: Heparin, Xylocain, Bricanyl, Minirin, Levodopa, Zelmid, Cipramil, Losec. Från början av 90-talet var den svenska läkemedelsindustrins tillväxtfas över, inga fler nydanande produkter har sett dagens ljus sedan dess. Industrins intjäningsförmåga var (och är) dock fortfarande hög eftersom ett läkemedelsföretag kan leva länge på gamla meriter. Vi behöver rebeller Nyfikenhetsforskningen har andra förutsättningar idag än för 30-40 år sedan. Resurserna är mycket större, vilket kanske är bra, men idag inlemmas forskarstudenten i ett hierarkiskt och byråkratiskt system redan från början. Disciplineringsprocessen börjar från dag ett. Doktoranden måste uppfylla sin handledares förväntningar och utrymmet för egna initiativ är litet. Handledaren har fullständig kontroll över resurserna och arbetsprocessen.

Vi vill rekrytera personer, som drivs av nyfikenhet och lust att förnya, förändra, förbättra, med förmåga att göra originella, nydanande insatser inom sitt område, kort sagt de skall vara självständiga, ifrågasättande, antiauktoritära rebeller. Men vilka rebeller inordnar sig frivilligt i ett byråkratiskt system?

Under den biomedicinska guldåldern var det ett mål i sig att bli forskare – och det var nog ganska vanligt att de som valde den karriärvägen drömde om Nobel-pris. Varför genomgår man forskarutbildning idag? Därför att man efter utbildningen hoppas få ett bra jobb! Om avsikten är att rekrytera självständiga, själv-tänkande, respektlösa (olydiga) och nyfikenhetsdrivna forskare (som ska leverera Nobelpris till Sverige i framtiden) kan man knappast konstruera ett sämre system.

Kreativiteten tar sig nya uttryckUnder 80- och 90-talen valde man andra vägar för sin kreativitet (Håkan Lans är ett utmärkt exempel) – datavetenskap, telekom, mobil telefon-lösningar, IT och internet. Sverige har legat – och ligger fort-farande – långt framme inom t ex telekom och innovationerna har följts av en snabb företagsutveckling. Inom vissa områden är svenskar världsledande (Skype, Spotify). Den mentala miljö som skapat IT- och internetrevolutionen (frihet från yttre krav och förväntningar, total respektlöshet mot auktoriteter, anarki, tunnelseende, besatthet och ofattbart små resurser) påminner mycket om den mentala miljö som rådde under biomedicinens guldålder.

ROLF HåKANSON, professor emeritus i farmakologi

Patrik Brundin pratar om en risk att det uppstår två paral-lella maktsystem och att man måste hitta en bra form för hur dessa ska samarbeta.

– Men nästa år vet vi ju inte exakt hur Lunds universitet kommer att organiseras och vilken roll strategiska/starka forsk-ningsmiljöer kommer att få. Dessa områden kommunicerar ju redan idag direkt med rektorns stab, säger Patrik Brundin

ANNA MANSFELD

Exempel på Patrik Brundins bidragsgivare

Statliga bidrag:• Linnéstöd 10 miljoner kronor* (varav 9 miljoner

kommer från staten och 1 miljon från universitetet och fakulteten)

• Strategiska forskningsområden* 10 miljoner kro-nor (16 miljoner nästa år och 28 miljoner/ år de tre följande åren)

• VR starka forskningsmiljö* (NeuroFortis, 4.5 miljo-ner kronor/år).

Internationella fonder mm:• Human Frontier Science Program*• Michael J Fox Foundation for Parkinson’s Research, • Era-Net Neuron*

*Pengarna bygger på samarbeten och ska delas av flera.

Henrik Jörntells anslag• EU: 1,8 miljoner kronor/år• NIH: 1 miljon kronor/år

Henrik Jörntell is one of the researchers who do not receive a lot of funding from the government. If he had not obtained funding from the EU and NIH his research project would not exist today. He sees difficulties with the existing system. First of all he thinks that the large investments in particular research (such as Linnaeus, strategic research areas and strong research) reduce creativity and kill off small research groups. He also says that the system creates an unhealthy culture, in which egoism grows and people tend to look out for the interests of their own research instead of looking at the bigger picture.

Patrik Brundin is one of the researchers who have received more money through this system and he thinks it is the right way to go. In his view, the government has spread its research money too widely before; he thinks it is better to give more to the areas in which Sweden is most successful, based on its track record. Since research is expensive, this money makes it possible to recruit leading international researchers and invest in better equipment, in order to become more internationally competitive.

Svenska Nobelpris i naturve-tenskap sedan krigsslutet

1948 arne tiselius, kemi 1955 Hugo theorell, medicin 1967 ragnar granit, medicin1970 Hannes alfvén, fysik1970 ulf von euler, medicin1981 torsten Wiesel, medicin1981 kai siegbahn, fysik1982 sune Bergström, medicin1982 Bengt samuelsson, medicin2000 arvid carlsson, medicin

Vi har ett system som kväver kreati-viteten och dödar de små forsknings-

miljöerna.

Man har kanske satsat lite väl brett tidigare och man behöver kanske spetsa det

tema: forskningsfinansiering

7

UtmÄ

RKeLSeR

8 9

Web of scienceWeb of Science (WoS) är en kommersiell bibliografisk databas innehållande referenser till publicerade artiklar från tidskrifter. De är indexerade i ämnes-områden som medicin, naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap mm. Produkten är en av LU licensierad databas och man hittar den i ELIN@Lund. WoS är ett utmärkt komplement till PubMed.

I WoS finns intressanta funktioner som t ex ”citation report”. Där kan man slå upp en författares publiceringsproduktion samt citeringsfrekvens genom åren. Man kan också få information om någons h-index (se förklaring till höger). Dock ska man vara noggrann och varsam vid användandet av förfat-tarnamn i WoS. Här beskrivs kortfattat ett antal fallgropar. Författaren kan ha haft sin forskning förlagd på mer än ett universitet eller institut genom åren, vilket kan påverka h-indexet. Är namnet inte korrekt stavat eller är förfat-tarnamnet vanligt och kan besittas av olika personer vid samma lärosäte? Kan författaren ha ändrat sitt namn genom åren, t.ex. lagt till en initial, eller bytt namn? Då uppfattar WoS det som flera personer. Hur ser författaradressen ut retrospektivt? Hur många varianter finns på författarens adresstillhörighet (adress of affiliation)?

Det är viktigt att vara noggrann vid användandet av WoS. Mycket händer på vägen, från submission till tidskriften och till den bibliografiska informa-tionen om artikeln i databasen WoS. Apostrofer och bindestreck kan falla bort under artikelns resa. Datan maskinläses och har något fel uppstått i t.ex. författarfältet så kommer det med i den bibliografiska informationen. WoS korrekturläser inte den data som levereras. Försök att slå upp citeringar och h-index för Françoise Barré-Sinoussi! Utan den senare tillkomna funktionen i WoS, author finder, hade h-indexet gett en för låg siffra för nobelpristagaren.

Citeringar är citeringar. WoS sållar inte heller ut negativa respektive positiva citeringar. Ambivalenta forskningsresultat citeras också. En ”retracted” artikel fortsätter att citeras, kanske av andra skäl än bra forskning. Som övning, slå upp i WoS, AJ Wakefields artikel i Lancet från 1998: “Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children”, citeringsaktiviteterna fortsätter, t.ex. i debattartiklar.

Bibliotek & IKT kommer under våren 2011 att erbjuda tvåtimmars workshops i hur man söker i Web of Science. Datum annonseras i december.

YVONNE HULTMAN ÖZEK, 1:e bibliotekarie

Rank #citeringar

1 143 Publikation A

2 67 Publikation B

3 52 Publikation C

4 33 Publikation D

5 33 Publikation E

6 23 Publikation F

7 20 Publikation G

8 17 Publikation H

9 14 Publikation I

10 11 Publikation J

11 11 Publikation K12 10 Publikation L

13 10 Publikation M

Rank #citeringar

1 143 Publikation A

2 67 Publikation B

3 52 Publikation C

4 33 Publikation D

5 33 Publikation E

6 23 Publikation F

7 20 Publikation G

8 17 Publikation H

9 14 Publikation I

10 11 Publikation J

11 11 Publikation K12 10 Publikation L

13 10 Publikation M

1. Hirsch, J.E., An index to quantify an individual’s scientific research output. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 2005. 102(46): p. 16569-16572. http://www.pnas.org/content/102/46/16569.full

Vad är h-index?H-index är ett mått som lanserades av Jorge e Hirsch1. det kombinerar produktiviteten och genomslaget (impact) för en mängd publikationer, t ex en forskares samlade arbeten. för att bestämma en forskares h-index rangordnar man en forskares samtliga publikationer efter hur många citeringar de har fått (se exempel i tabell). H-index blir då den rangplats för den sista publikation i rangordningen där rangplatsen inte är större än antalet citeringar som publikationen fått (i exemplet blir det 11). Publikationen på plats 11 har 11 citeringar, dvs rangplatsen ≤ antalet citeringar, medan publikation 12 har 10 citeringar, dvs rangplatsen > antalet citeringar. H-index blir då 11, den sista rangplats då rangplatsen ≤ antalet citeringar för publikationen. H-index får en kraftig historisk slagsida. Ju längre en forskare har varit aktiv desto fler publikationer och citeringar och därmed högre h-index kommer han/hon att få.

cHrister larsson, professor i tumörcellsbiologi

tem

a

Bibliometri – siffrans makt En trend idag är att vi ser en ständigt ökande vilja att utvärdera olika verksam-heter och relatera medelsfördelning efter kvalitet. Detta kombinerat med det faktum att de forskare som med peer-review kan utföra dessa granskningar är allt mer ansatta av olika arbetsuppgifter har skapat en önskan om att man ska kunna använda kvantitativa parametrar för att kunna mäta forskningskvalitet. Här ser man då bibliometrin som ett attraktivt verktyg som relativt enkelt skulle kunna ge ett kvantitativt mått på forskningens kvalitet. Bibliometrin räknar antal citeringar som en artikel får från andra artiklar. Tanken är att varje gång en författare väljer att referera till en artikel så är det ett tecken på att den artikeln har ett genomslag och är av bra kvalitet.

Universiteten får statliga medel genom det så kallade fakultetsanslaget. En mindre del av detta fördelas sedan några år utefter forskningskvaliteten vid universitetet. Hittills har man använt mängden externa anslag som ett kva-litetsmått men det finns ett beslut om att man ska använda bibliometri som bas för denna fördelning. Detta är inte unikt för Sverige utan det går att se liknande utveckling i andra länder. För att göra bibliometriska analyser behövs en databas där alla citeringar registreras. Vidare är det nödvändigt att kunna avgöra vid vilka universitet en artikel är gjord. Den databas som används vid de flesta analyser drivs av Thomson Reuter och vi kan söka i den som Web of Science. För att en artikel ska identifieras som tillhörande Lunds universitet är det nödvändigt att ha ”Lund University” som textrad i sin affiliering. Annars finns det en stor risk att artikeln inte kommer med i bibliometriska analyser vilket missgynnar universitetet i sådana utvärderingar.

Vad man än tycker om att bibliometri används som mått på forskningskva-litet är det viktigt att forskarna har en insikt i vad det innebär. Det är sannolikt att bibliometrin som utvärderingsverktyg är här för att stanna och vidareut-vecklas. Förhoppningsvis kan metodologin och användningsområdena bli så adekvata som möjligt. Det är nog inte orimligt att använda bibliometri som utvärderingsinstrument när större organisationer som exempelvis fakulteter och universitet jämförs med varandra, i alla fall när det gäller områden som medicin, teknik och naturvetenskap. Däremot är de flesta nog överens om att det inte är ett särskilt bra verktyg för utvärdering av enskilda forskare. Mätvärdena, dvs antalet publikationer, blir för få och det finns stora olikheter i publicerings- och citeringstraditioner, vilket kan ge skeva effekter på fors-karnivå. Trots dessa invändningar så förekommer det allt oftare att enskilda forskare jämförs på basis av bibliometriska data, exempelvis genom att man tittar på h-index (se faktaruta). En anledning till detta kan tänkas vara siffrans makt. Vi är så vana att använda tal som mått i våra dagliga verksamheter att det känns naturligt att även sätta siffror på vår forskningsproduktion. Det är emellertid viktigt att vi kan motstå den frestelsen och istället sträva efter att hantera bibliometriska data på person och forskargruppsnivå med varsamhet. På den nivån går det inte att rationalisera bort peer-review.

CHRISTER LARSSON, professor i Tumörcellsbiologi

Web of Science (WoS) is a bibliographic database of published articles; it is a Lund University licensed product and can be found at ELIN@Lund. WoS has a useful function called ‘citation report’, where you can see a person’s production and how many citations his/her articles have. You can also view a person’s h-index.

David Ingvars pris

Svenska Läkaresällskapet tilldelar i år David Ingvars pris, 35 000 kr, till professor emeritus Carl-Henrik Nordström, Lund, för att ha utvecklat ett nytt synsätt när det gäller behandling av patienter med svåra skallskador, den så kallade Lundamodellen, som har fått en omfattande internationell spridning.

Alvarengas prisSvenska Läkaresällskapet tilldelar i år Alvarengas pris, 45 000 kr, till docent Karin Källén med medförfattare för artikeln ”Significant effect on neonatal morbidity and mortality after regional change in management of postterm pregnancy”.

Pris till yngre framgångsrik klinisk forskare vid Region Skåne

Isabel Goncalves - kardiolog vid Skånes universitetssjuk-hus i Malmö och forskare vid Medicinska dfakulteten - söker som forskare metoder att förutsäga när plack som orsakar hjärtinfarkter och stroke kan bli farliga. För denna forskning har hon tilldelats Pris till yngre fram-gångsrik klinisk forskare vid Region Skåne.

Årets Diabetolog 2010

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi på Lunds universitets Diabetescenter och överläkare på Endokrinologiska kliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö har utsetts till årets diabetolog av Svensk förening för Diabetologi.

Jana Brodszki prisad vid världskongress

Jana Brodszki, obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, har tilldelats priset ”Young Investigators Award” vid 20th World Congress on Ultrasound in Obstetrics and Gynecology i Prag. Jana Brodszki fick priset för arbetet om kardiovaskulära effekter av intrauterin tillväxthämning i tidig skolålder. Titel: Vascular properties and function at early school age following IUGR with abnormal fetal blood flow and very preterm birth.

Innovationspris vid Lunds universitet

årets innovationspris vid Lunds universitet gick till Malin Malmsjö, som utvecklat en metod för att förhindra allvarliga biverkningar, i värsta fall död till följd av att hjärtat spricker, i samband med under-trycksbehandling av sårskador. Malin Malmsjö är verksam som läkare och forskare vid Lunds universitet och Region Skåne.

2010 års pris till Nanna Svartz minne

Professor Lennart Jacobsson tilldelas 2010 års pris till Nanna Svartz minne, för framstående insatser inom den reumatologiska forsk-ningen. Prissumman är på 50.000 kr och tilldelas Lennart Jacobsson för hans arbete med att kartlägga reumatiska sjukdomars förekomst genom epidemiologiska studier. Bakom stipendiet står Reumatiker-förbundet och läkemedelsbolaget Pfizer AB.

Elsa och Inge Anderssons pris samt ParkinsonFör-bundets hedersmedaljMaria H Nilsson, Instituionen för hälsa, vård och samhälle, är den första motta-garen av Parkinsonfondens nyinstiftade Elsa och Inge Anderssons pris på 100 000 kronor. Maria H Nilsson har systematiskt undersökt hur Deep Brain Stimulation påverkar balans, fallolyckor och rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom.

Maria H Nilssons forskning upp-märksammas även av ParkinsonFörbundet som tilldelar henne en hedersmedalj. Hedersmedaljen ges till personer som främjat forsk-ning, vård och rehabilitering inom förbundets intresseområde.

Bengt Falcks pris i neurovetenskapNils Wierup, som leder forskargruppen Neuroendokrin cellbiologi med följande motivering: För nyskapande neuroendokrin inriktad på simultan förekomst och funktionell betydelse av neuropeptiden CART i det centrala och perifera nervsystemet samt pankreas endokrina celler.

enkäten: 1. Vilken forskning hade du helst satsat pengar på?2. Vilken upptäckt hade du helst sett på fakulteten?

christina linde, servicetek-niker, Hsc

1. Jag tycker man ska satsa på hjärt- och kärlsjuk-domar. Det är den vanligaste dödsorsaken. Och speciellt forskning om kvinnor. Man missar ofta dem i vården för att deras symtom inte överens-stämmer med männens.

2. Det hade varit fantastiskt om Medicinska fakul-teten funnit ett botemedel för cancer.

catrine Werder, controller, institutionskansliet, malmö

1. Jag hade satsat ännu mera på cancerforskningen. Det är bra med insamlingar som görs genom rosa bandet och blå bandet mm, men man får inte glömma bort att det finns många andra cancersjukdomar också. Idag räknar man ju med att var tredje person i Sverige någon gång under sin levnad kommer att få en can-cerdiagnos och man får inte heller glömma bort att detta är en sjukdom som också berör många indirekt.

2. Cancervaccinet så klart!

1. Jag vill se satsningar på forskning som rör stora glo-bala hälsofrågor, som HIV/AIDS, TBC och malaria. Mer forskningsmedel skall gå till forskningsprojekt som bygger på ett äkta samarbete mellan svenska och lokala forskningsgrupper i utvecklingsländer. På så sätt bygger man forskningskapaciteten i utvecklings-landet samt får forskningsresultat som gynnar den lokala befolkningen.

2. Ett HIV/ AIDS vaccinanna Beran, internatio-nell koordinator

1. Jag skulle vilja se mer forskning kring datorstödd medicin och kirurgi.

2. En anti-stroma-cancer-terapi - dvs ett sätt att attackera de tumörstödjande celler som hjälper tumören att t.ex. växa eller metastasera och på så sätt hämma tumörcellerna.

Jan claas Brune, doktorand, stamcellscentrum

Hur mäter man och väger man forskningskvalitet?

8

1110

FAKTA/

dagb

oKen

Måndag

Kommer tillbaka efter två dagars vabbande för snorig och febrig 2-åring. Jag kommer tidigt på morgonen. Även om jag egentligen är en utpräglad kvällsmän-

niska tycker jag om att komma tidigt till jobbet några dagar i veckan – det är mörkt, tyst och mysigt – perfekt för att starta dagen. Jag går igenom min e-post: Jag läser breven från rektor och dekanus – som anslagsadmi-nistratör är det bra att veta vad som händer på olika plan inom universitetsvärlden. Jag har fått ytterligare några bidrag från föreläsare som ska undervisa på en kurs (Translational Neu-roscience) som NRC organiserar tillsammans med BAGADILICO och jag sammanställer frågorna till den avslutande tentan.

Jag bokar in ett lunchmöte med andra anslagsadministratörer inom LU. Birgitta Larsson på Forskningsservice (som tidigare arbetade som anslagsadministratör hos Patrik Brundin och fortfarande är med i anslagsad-ministratörsgruppen) har bjudit med andra medarbetare från Forskningsservice. Roligt – nu har vi ett stort nätverk som arbetar med forskningsfinansiering på olika sätt!

Jag går hem vid 11:30 för att vabba resten av dagen – en envis förkyl-ning har han fått, den lille!

Tisdag

I min tjänst ingår även att vara studierektor/mentor för NRCs dok-torander. Det innebär bland annat att jag har uppföljningssamtal med varje doktorand en gång per termin. Jag börjar förbereda höstens enkät som doktoranderna får fylla i inför våra samtal. Från början var dessa samtal ett sätt att följa upp och utvärdera den handledning som doktoranderna fick, men de har alltmer utvecklats mot att handla om doktorandens hela situation. Jag funderar på att lägga till några frågor om hur doktoran-derna uppfattar och bedömer sin egen insats i projekten.

På tisdagar har NRC sitt veckomöte. Sedan jag började på NRC hösten 2006 har denna veckomötes-grupp vuxit från 8 personer till över 30! Idag informerar Jens om utvärde-

ringen som NRCs ”Advisory board” gjort och om målen de kommande åtta månaderna. Vi är nu en stor grupp med många olika kompe-tenser representerade och målen är många och ambitiösa.

Min kollega Linda Eliasson har fått e-post från en deltagare i ett EU-projekt som inte vill fylla i sin tidsrapport som ska lämnas in till EU. Vi beklagar oss och funderar på att skicka personen ett litet ordspråk ”Obey the rules or become a politician”* – har man fått pengar från EU är det bäst att följa reglerna!

NAMN: Maria Weineisen

TITEL: Anslagsadministratör UTBILD-

NING: PhD (Medicinska fakulteten),

Civilingenjör (kemi)

ARBETAR: NRC – Neuronano Research

Center

MEDARBETARE: Jens Schouenborg,

Nils Danielsson, Martin Garwicz m fl

FAMILJ: Gift med Jörgen, sönerna Erik (7

år) och David (2 år)

INTRESSEN: Sällskapsdans, landsvägs-

cykling och simning (har i höst på börjat

på en nybörjarkurs i crawl – ”Jag har alltid

velat lära mig simma annat än grodsim!”)

NRC - Neuronano Research Center

nrc [www.med.lu.se/nrc] är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum

vid lunds universitet lett av professor Jens schouenborg. inom nrc samar-

betar forskare från tre olika fakulteter (medicinsk, teknisk, naturvetenskap-

lig) med att ta fram framtidens Brain machine interface (Bmi), elektroder

som kan opereras in hjärnan och ryggmärgen och som kommunicerar

trådlöst med en extern dator och därmed förmedlar information till och

från nervcellerna. dessa elektroder kommer att användas för studier av

inlärningsmekanismer, för behandling av förlamade patienter och personer

med Parkinsons, för styrning av proteser, samt för smärtlindring. inom ramen

för nrc arbetar även forskare från humanistiska fakulteten med att utreda

de etiska konsekvenserna av användningen av Bmi.

nrc finansieras bl a av ett 10-årigt linnébidrag från vr och av knut och

alice Wallenbergs stiftelse.

mitt skrivbord…

forskare i sydafrika

Onsdag

Just nu arbetar vi med en EU-ansökan. Det är mycket information att sålla bland. En stor del av min uppgift i ansökningsprocessen är att ta fram relevant information och välja ut det som är viktigast att läsa. Jag håller även i kontakterna med EU och Forskningsservice. Idag söker jag efter politiska beslut angående denna utlysning och allmänna policydokument. Informationsmängden är stor och det tar tid att sålla. Jag letar även efter relevanta artiklar som vi kan använda som referenser i ansökan.

På eftermiddagen går jag in på anslagsgivares hemsi-dor och undersöker om det finns några anslag för NRC som grupp eller som våra enskilda medarbetare kan söka. Jag hittar en del intressanta anslag som är värda att kolla upp noggrannare, men det får vänta till efter det att vi skickat in EU-ansökan. Jag ägnar sista delen av eftermid-dagen åt att svara på e-post.

Torsdag

Frost på bilrutan!Möte med övriga kursansvariga för doktorandkursen

Translational Neuroscience som börjar på måndag. Vi diskuterar hur examinationen kommer att gå till, fastställer litteraturlistan och tentan samt gör gruppin-delningar. Efter mötet sammanställer jag all information och skickar ut till kursdeltagarna och föreläsarna.

I korridoren hejdar en av doktoranderna mig och vill att jag läser igenom en ansökan han skrivit. Det är bra

skrivet och jag har bara några få kommentarer om ändringar och förtydliganden.

Jag har telefonkontakt med Olle som arbetar hos en av de tilltänkta samarbetspartners i vår EU-ansökan. Vi diskuterar upplägget och vad de behöver bidra med. De är ännu inte regist-rerade i EUs databas och måste börja med att göra detta – jag lotsar honom vidare till en av VINNOVAS experter.

Fredag

Lämnar pojkarna på skolan och förskolan. Det var en smidig morgon och hela packningen med gympakläder, overall, mössor, frukt och vantar kom med!

Jag förbereder det sista inför kursen på måndag – det blir en bra och intressant kurs, tror jag!

Pratar igen med Olle om EU-ansökan och hur vi ska lägga upp arbetet. Han har registrerat sin organisation och nu är det dags att börja fundera på hur vi ska lägga upp budgeten. Jag inser att vi inte har all information och skickar iväg mina frågor till Forskningsservice – vilken tur att de finns!

När det är dags för lunch tar jag min plastpåse och går till lunchrummet. Jag stoppar ner handen i påsen för att ta upp min lunch – och fiskar upp en lerig allväder-stövel storlek 24! Jag undrar om David går runt med en makrillburk på ena foten och en avokado på den andra…

Efter lunch (min matpåse låg längst ner i ryggsäcken) arbetar jag vidare med EU-ansökan, fyller i de uppgifter jag har, kontrollerar vad som saknas och vilken informa-tion jag behöver för att göra det helt klart.

Veckan avslutar jag kl 14:30 och går på keramikkurs tillsammans med Erik – härligt, lerigt, kladdigt, roligt och mysigt!

TEXT & FOTO: MARIA WEINEISEN

*Sagt av EU-konsult Sean McCarthy på en kurs om FP7.

En vecka som anslagsadministratör

soluppgång på väg till jobbet (östra odarslöv)

förmiddagsfika (fr vänster runt bordet: nils danielsen, Per Petersson, agneta san martin, linda eliasson och andrea nord).

1312

MAX IV – En översikt

ElektronkanonI elektronkällan dras alla elektroner

som används i anläggningen ut ur en metallbit (koppar eller volfram)

(motsvarande teknik som den kanon som sitter längst bak i en tjock-TV)

Kortpulsanläggning Extremt korta ljusblixtar kan produceras här genom att ta

elektronerna direkt från linjäracceleratorn.

Lagringsring (ca 500 m i omkrets)Lagrar elektroner som accelererats i linjäracceleratorn i ett vakuumrör.

Elektronerna böjs runt lagringsringen med hjälp av magneter. När elektronerna böjer

av i magneterna sänder de ut ljus. (som strömmen i en radioantenn

sänder ut radiovågor.)

StrålrörLjuset som producerats av elektronerna lyser

genom strålröret ut till experiment-stationen. I strålröret kan man välja vilken färg (våglängd) av ljuset man vill använda och fokusera det på det

prov man vill analysera. Några få strålrör kommer att behöva vara längre för att nå högre prestanda.

ExperimentstationLängst ut på strålröret sitter en experiment-station. Varje station är specialiserad på ett visst forskningsområde. Här monterar man sitt prov och mäter vad som händer med

det när synkrotronljuset belyser det.

Linjäraccelerator (ca 250 m lång)

Fri Elektron LaserMAX IV är förberett för att byggas ut med en laserliknande ljuskälla

i framtiden.

StrålningElektronerna i acceleratorn ger lite strålning när maskinen är igång. När maskinen stängs av finns ingen strålning kvar eftersom inga radioaktiva material skapas. Om något går

fel är det första som sker att maskinen stannar. Själva acceleratorn är inbyggd i betong vilket gör att man kan

arbeta fritt i alla andra utrymmen i laboratoriet.

1.5 GeV Ring

FoRS

KnIn

gVärldsanläggningarna MAX IV och ESSMAX IV och ESS – två världsanläggningar som tar vid när mikroskopen inte räcker till och som kan bli mycket värdefulla för den medicinska forskningen.Förverkligandet av de två stora ”jättemikroskopen” MAX IV och ESS (European Spallation Source) i Lund närmar sig. Arkitektförslagen för MAX IV presenterades i slutet av september och i oktober kom beskedet om en donation på 400 Mkr från Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse för de första 8-10 strålrören. Det första spadtaget tas den 22 november i år och fullt utbyggt ska anläggningen hysa 20 experimentstationer. Samtidigt pågår för fullt design och projektering av ESS norr om MAX IV. Ungefär samtidigt som MAX IV står körklar påbörjas bygget av ESS. Mitt emellan dessa och öster om de två jättemikroskopen planeras ett ”Science City” med

teknik- och forskningslaboratorier, hotell och bostäder för den gemen-samma infrastruktur som behövs för de två världsanläggningarna.

De båda anläggningarna kommer att komplettera varandra och man kan enkelt uttryckt säga att medan MAX IV är en ”foton-fabrik” är ESS en ”neutronfabrik”. I den förstnämnda accelereras elektroner till hög energi (3 GeV) som sedan får cirkla runt i lagrings-ringen med 528 meters omkrets. När elektronerna passerar genom

avancerade magneter avböjs de och genererar mycket väldefinierat och högintensivt sk synkrotronljus, i en extremt smal stråle med våglängder från ultraviolett till hård röntgenstrålning. I ESS kommer neutroner att produceras genom att protoner accelereras till hög energi (1,5 GeV) som får kollidera med ett neutronrikt målmaterial (t ex bly, volfram eller kvicksilver), varvid atomkärnorna splittras och sänder ut ett 30-tal neutro-ner för varje proton som kolliderar. I båda fallen tar man hand om strålningen i ett flertal vinklar varför experi-ment kan göras samtidigt vid flera experimentstationer runt om strålkällan, så kallade beam-lines.

I media framstår ofta de båda anläggningarna som forskningslaboratorier för fysiker, men anläggningarna blir lika värdefulla instrument för många naturvetare och medicinare samt även arkeologer och historiker. Det monokromatiska synkrotronljuset i MAX IV möjliggör nämligen att ”se vad som döljer sig innanför”, dvs för att detaljerat studera uppbyggnad och egenskaper i ett objekt. Den intensiva neutronstrålningen från ESS kommer att kunna användas för att studera materiens innersta och t ex ge mycket detaljerade bilder av hur molekyler och ytor ser ut och fungerar.

Anläggningarna kan komma att ha stor betydelse för det medicinska området. I princip tar MAX IV och ESS vid där nuvarande tekniker inte räcker till. De närmaste tio åren är det MAX IV som är av störst intresse t ex för imaging i två och tre dimensioner med sub-mikrome-terskärpa samt möjligheter att följa förlopp i realtid i levande material, dvs försöksdjur, vävnader och celler. Andra områden är t ex vävnadskarakteristik, mikrolo-kalisation av biomolekyler, toxiner och tungmetaller. Synkrotronljus med hög energi är särskilt intressant för strålningsbiologi och experimentell strålbehandling men även för framtida klinisk strålbehandling.

Möjligheterna vid MAX IV har väckt ett stort och visionärt intresse i norden. Flera forskargrupper inom de nordiska länderna, särskilt Danmark, Finland och Sve-rige är mycket intresserade av en medicinsk experiment-station och detta är förstås av mycket stor betydelse för Lunds universitet, Medicinsk fakulteten, Region Skåne och dess sjukvård. Genom Avdelningen för medicinsk strålningsfysik, IKVL, byggs för närvarande ett nätverk av intressenter och i mitten av november arrangeras en workshop med nordiska forskare för att utreda möjlighe-terna för en ansökan om en ”Nordic Medical Beamline” på MAX IV.

BO-ANDERS JÖNSSONkontaktpersoner: Bo-anders Jönsson & crister ceberg, medicinsk strålningsfysik, ikvl. Bo-anders.Jonsson@med.lu.se, crister.ceberg@med.lu.se

MAX IV and ESS – two international facilities that take over where the microscope reaches its limits and that could make valuable contributions to medical research. The first sod will be turned for MAX IV on 22 November this year, and when complete the facility will house 20 experiment stations. At the same time, work in underway on the design and planning of ESS, north of MAX IV. Construction of ESS will begin at around the time MAX IV enters operation. Between and to the east of the two giant microscopes, a ‘science city’ is planned, with engineering and research laboratories and hotels. The facilities could play a significant role for research in the field of medicine. Over the next ten years, MAX IV will be of most interest, e.g. for 2D and 3D imaging with sub-micrometre resolution and the possibility of following developments in real time in vivo, i.e. in laboratory animals, tissue and cells. Other areas include tissue characterisation and microlocalisation of biomolecules, toxins and heavy metals. High-energy synchrotron radiation is of particular interest for radiation biology and experimental radiation treatment, as well as future clinical radiation treatment.

FoRSKnIn

gFORSKNINGENS DAG 2010

Vid det här laget har det väl inte undgått någon att temat för årets Forskning-ens dag var ”Depression och mani”! ?Det var ett angeläget tema och närmare 1000 personer besökte de båda dagarna på SUS i Malmö och Lund. Dessutom var det premiär för direkt webbsändning av arrangemanget, vilket innebar ytterligare 550 personer som följde sändningen!

Nytt för i år är också att vi glädjande har blivit fler aktörer som står bakom arrangemanget; Psykiatri Skåne och Labmedicin Skåne ingår numer i den ”klöver” utöver Region Skåne FoU, Medicinska fakulteten och SUS som samverkar kring bland annat forskningskom-

munikation. Ytterligare en huvudarrangör för Forsk-ningens dag är naturligtvis Eric K. Fernströms stiftelse som delar ut de prestigefulla Fernströmpriserna.

Bakom det vetenskapliga temat stod Lil Träskman-Bendz, professor i psykiatri och Lena Eidevall, FoU-kor-dinator vid Psykiatri Skåne. Tillsammans med kollegor, var och en med sin egen specialistkompetens, presente-rade de aktuell forskning inom området. Aulorna var fullsatta och många av besökarna fick följa presentatio-nerna via tv-sändning i intilliggande föreläsningssalar.

Publiken fick ta del av rön om allt från hur socioeko-nomiska faktorer påverkar den psykiska hälsan, om det historiska förloppet för unga deprimerade och hur det sedan gått längre fram i livet, om bipolär sjukdom som dödligt tillstånd. Vi fick lyssna till hur inflammation kan påverka sinnet och hur psykoterapi eller elektroder i hjärnan kan vara vägar att gå för att behandla svåra depressiva tillstånd.

I pausen minglade forskare och publik kring poster-presentationerna och dagen avslutades med prisutdel-ningar. I Malmö tilldelades forskaren och kardiologen Isabel Goncalves priset Yngre framgångsrik klinisk fors-kare vid Region Skåne. I Lund mottog professor Antti Vaheri från Helsingfors Fernströmstiftelsens Nordiska pris. och yngre särskilt lovande och framgångsrika fors-kare från Sveriges sex medicinska fakulteter mottog lokala priser. Lunds universitets egen Fernströmpris-tagare var Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö.

För dem som inte hade tillfälle att delta vid Forsk-ningens dag finns det möjlighet att se och lyssna till alla presentationerna via webben i efterhand.

Pristagarna hyl-lades med sång av lunds student-sångare.

efter presentatio-nen fick publiken möjlighet att ställa frågor till panelen.

Priser delades ut till de tre bästa posterpresentatio-nerna. Här mats B lindström som tillsammans med kollegor mottog priset för bästa poster.

Pausen gav tillfälle att ta del av innehållet på de 10 posterpresen-tationerna och diskutera med posterförfattarna.

temat depression och mani lockade många åhörare och aulorna var fullsatta i både malmö och lund!

fernströmstiftelsen ordf. elisabeth edholm fernström tillsammans med nordika pristaga-ren antti vaheri.

forskningens dag spelas in och sänds på webben både direkt och i efter-hand. Planen är att föreläsningarna också ska sändas i svt/kunskapska-nalen.

dagen innehöll elva presentationer om aktuell forsk-ning kring depres-sion och mani. anders tingström som talade om elektroder i hjär-nan som möjlig behandling.

foto

: ken

net

ruon

a

foto

: ken

net

ruon

afo

to: k

atrin

stå

hl

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: kat

rin s

tåhl

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: kat

rin s

tåhl

Gå in på www.med.lu.se/forskningens_dag

© m

aX

-lab

UtbILdnIn

g

14 15

Ny kurs för lärare - Pedagogik och teknik Fem lärare var först ut att gå ”Pedagogik och teknik” - en helt ny kurs som tagits fram genom ett samarbete mellan MedCUL och biblioteks- och IKT-enheten. Syftet med kursen är att deltagarna skall stärka sin kompetens att utifrån ett pedagogiskt behov planera och utveckla ett undervisningsmoment där någon digital resurs (till exempel en wiki, Facebook eller PeerWise) stöder studenternas lärande.

Deltagarna fick också förklara och reflektera kring peda-gogiska teorier i relation till den valda aktiviteten och hur den underlättar studenternas lärande, samt planera för utvärdering. Som sista momentet i kursen presenterade de sitt resultat i ett virtuellt seminarium som genomfördes via Adobe Connect Pro.

Inför tentamen valde Anne Sundén att låta sina studenter använda PeerWise. I PeerWise kan de skapa och förklara sin förståelse för kursrelaterade instuderingsfrågor. De kan även svara på och diskutera frågor skapade av sina medstu-derande. Anne tänker sedan välja ut några av frågorna och låta dem utgöra en del av tentan.

Magnus Hillman ville snabbt kunna nå ut till sina studenter med ny information och skapade en fan-page på Facebook för sin kurs. På Facebook får alla som väljer att

gilla en fan-page nyhetsuppdateringar när något händer på sidan; en klar fördel när studenterna kollar sin profil betydligt oftare än till exempel mitt kursbibliotek eller en kurs-hemsida. En fan-page möjliggör tvåvägskommunikation utan att studenter och lärare behöver se varandras privata Facebooksidor.Varför valde du att gå kursen?

– Jag valde att gå kursen för att få ytterligare verktyg till min pedagogiska verksamhet.Vad vill du säga till någon som funderar på att gå kursen?

– Jag kan starkt rekommendera de som vill gå kursen eftersom man inspireras till många nya idéer och finner fler möjligheter att utvecklas som lärare med nya tekniker.

ANNA BRüMMER och ANNA GAHNBERG, Bibliotek och IKT och EVA NORDMARK och CHRISTINA GUMMESSON, MedCUL

Nationellt läkar-utbildningsmöte i Lund En ny läkarutbildningskollega fick presentera sig. Diskussioner om att samlas kring en gemen-sam ”core” för Sveriges läkarut-bildningar. Och Lund fick visa upp sin humanism.

Lund stod som värd för det årliga nationella utbildnings-mötet för läkarprogrammen. Mötet samlade 70 personer från hela Sveriges numera sju läkarutbildningar. Örebros universitet var med för första gången och fick chansen att presentera sin nya läkarutbildning som ska starta våren 2011. De vill skapa en modern och nyskapande läkarutbild-ning och man har inte bara tittat nationellt utan har även besökt läkarutbildningarna i Glasgow och Maastricht när man har format sin läroplan.

Idén till de nationella läkarutbildningsmötena uppkom i slutet av 70 talet i samband med att linjenämnden på res-pektive lärosäte tog över ansvaret för att utforma kurser och innehåll. Från början gick sammankomsterna under namnet ”gemensamt linjenämndsmöte”. Då var det ett nätverk för nämndordförande och nämndsekreterare. Idag har mötet utvidgats och även lärare, studenter och studievägledare deltar. Lena Sandberg som var en av årets arrangörer har varit med i 20 år och hon berättar att syftet med mötena är att skapa kontakter och att dra lärdom av varandra, hur man kan förbättra och utveckla landets läkarutbildningar.

– Kan vi samarbeta så ska vi, säger Lena Sandberg.Värdskapet sker enligt rullande schema och innebär att

värden står för program och får chans att visa upp sig. Lund passade på att presentera sin unika delkurs som handlar om humaniora i medicinen. Kursansvarige Anders Palm berättade om upplägget och två studenter fick presentera sina arbeten. Det ena handlade om sjukhusclowner som en lekande och läkande kraft och det andra arbetet hade titeln ”patografin som case” och tog upp Kafka och hans förhål-lande till sin dödliga sjukdom.

Från Karolinska Institutet kom ett förslag på att skapa en nationell ”core” av utbildningen. Den skulle definiera en kärna av gemensam kunskap, som en garanti för att studen-terna har lärt sig samma saker oavsett var de har utbildats. Men utan att ändra de individuella uppläggen som varje lärosäte har. Karolinska Institutet ska titta vidare på förslaget och man sneglar på dokumentet ”Tomorrow doctors” som används i Storbritannien.

ANNA MANSFELD

UtbI

Ldn

Ing

En arbetsgrupp har under våren haft i upp-drag av dekanus att föreslå hur utbildning på forskarnivå ska organiseras och kvalitets-säkras för att anpassas till Bolognaprocessen. De stora huvudfrågorna som diskuterats är hur vi bättre kan sammanlänka utbildning på avancerad nivå och utbildning på forskar-nivå, vidareutveckling av forskarutbildning-ens portfolio, kurser och examination samt vissa organisatoriska förändringar. Rappor-ten med en rad nya förslag redovisades för dekanus i oktober.

Bland förslagen som kom fram finns en utökning av forskarutbildningskommit-tén. Med en extern ledamot kan man öka omvärldskontakterna och tillgodose att mer övergripande frågor ges utrymme. Detta kan ge nya värdefulla perspektiv för det fortsatta utvecklingsarbetet. För att bättre kunna arbeta med tillgodoräknandefrågor och öka kontaktytan mellan avancerad- och forskarnivå föreslås en ny beredningsgrupp med representanter från bägge nivåerna. Alla forskarutbildningens kursplaner ska upprät-tas enligt samma anvisningar som gäller för kurser på grund- och avancerad nivå bl.a. med lärandemål och examination.

Bedömningskriterier för avhandlingsarbetet ska utvecklas och tydliggöras och arbetet med portfolion ska utvecklas med hjälp av pedago-giskt stöd.

Frågor man arbetar med är:• Hur ska vi organisera och kvalitetssäkra vårt

arbete för att forskarutbildningen ska möta omvärldsförändringar på bästa sätt?

• Hur ska vi samordna lärandemål och bedöm-ning (inklusive examination) på forskarut-bildningen i allmänna studieplaner, indivi-duella studieplaner och kursplaner?

• Hur ska vi hantera tillgodoräknande från utbildning på avancerad nivå till utbildning på forskarnivå. Det är viktigt att koppla stu-dievägledningsfrågor till studenter på avan-cerad nivå och forskarnivå samt andra frågor som rör gränsytan mellan dessa utbildnings-nivåer?

Arbetsgruppen leds av åsa Lindberg-Sand (pedagogisk utvecklare vid CED) med repre-sentanter för forskarutbildningskommittén, biträdande prefekter, doktorandrepresentanter och företrädare för utbildning på avancerad nivå. Man kommer nu att arbeta vidare med de olika förslagen under hösten.

ANNA ARSTAM, bitr. utbildningschefrapporten finns på http://www.med.lu.se/utbildning/utbildning_paa_forskarnivaa

Bolognaanpassning av forskarutbildning

Ny katalog för utbildningar på grundnivå ute! Nu är det dags att slänga de gamla katalogerna och beställa nya. Den nya katalogen är uppdaterad med senaste utbildningsin-formation. Nytt för i år är intervjuer med befintliga och färdiga studenter.

För beställning kontakta Viktoria Klingenfors på: Viktoria.Klingenfors@med.lu.se

1

Lär för Livet – om Livet

UTBILDNINGAR PÅ GRUNDNIVÅ

MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

Pedagogiskt idéforum

Dagen var verkligen intressant och stimulerade till nytän-kande, utifrån olika perspektiv och på olika abstraktions-nivåer. åsa Lindberg-Sand som är pedagogisk utvecklare på CED höll en plenarföreläsning om resultatstyrning och bedömningskultur som gav mig ytterligare en infalls-vinkel i arbetet med att förbereda biomedicinprogram-men för en ny nationell utvärdering. Denna kommer att fokusera på just examensarbetenas kvalitet, och sådana bedömningar är komplexa redan på individnivån. Ännu svårare kommer det att bli att överblicka hela utbildning-ens resultat, utifrån ett antal individuella arbeten.

Anders Jönsson tydliggjorde i sin föreläsning att arten av en bedömning måste knytas till dess syfte. Vi måste göra klart för oss om den ska användas för sortering av studenter eller för kontroll av kunskaper och förmågor, och i så fall varför och hur den ska utformas för att gynna

lärandet. Examinationsformen, liksom bedömningskriterierna, styr nämligen i hög grad stu-denternas lärande. Det perspektivet känns viktigt att ha med i den översyn och anpassning av examinationerna till kursmålen, som vi har inlett i våra program.

Seminarierna med presentationer av utvecklingsprojekt gav mer konkreta, men likafullt stimulerande tankefrön. Kan t. ex. ett peer review-system i undervisningen, utformat så att en ”kritisk kollega” iakttar och diskuterar ett visst undervisningsmoment, vara användbart, då ett PBL-gruppsarbete kör fast? Och kan studenternas skriftliga alster, såsom populärvetenskap-liga sammanfattningar av examensarbeten, riktas till en specifik målgrupp och t.o.m. i någon mening nyttiggöras? Det skulle nog både öka motivationen hos studenterna och höja kvaliteten på deras sammanfattningar! Ett internationaliseringscertifikat till studenter som samlat ”inter-nationella” studiepoäng – nog vore det en ny och spännande möjlighet.

Mot slutet av dagen fick jag möjlighet att vara student och träna mig i lärandemodellen ”Inquiry-based learning” – en nyttig och mycket intressant perspektivförskjutning!

lena stenson, programdirektrör för biomedicinprogrammen

åsa Lindberg-Sand talade om att dagens resultatinriktade läroplaner kan liknas vid en kravspecifikation och examination ska visa ifall målen med kurserna uppnåtts. åsa ansåg att lärandemålen i läroplanerna ska formuleras ganska öppet, så att även ”bild-ningsfrågor” kan inrymmas. Härligt! Det var något som liksom föll på plats i mig. Kanske kan jag tänka på åsas ord när vi fastställer alla dessa kursplaner i ”min” nämnd? Vi kommer i alla fall att kunna öva oss bra eftersom vi har 152 stycken, och många troligen kommer revideras det närmaste året!

Sjukgymnastprogram-met hade en ny spän-nande process på gång

med utnyttjande av så kallade Critical friends. Jag gillar det! Som PD:n Susanne Brokop sa: ”Critical men också FRIEND”! Ibland är vi nog lite väl kritiska i vår gärning på universitetet, tänker jag, men man måste också vara FRIENDS!

Elisabet Londos beskrev hur hon i samband med examina-tionen på läkarprogrammet fått studenterna i termin 9 att ta ett större ansvar och engagera sig i tredje uppgiften, det kändes väl-digt fräscht. Examination där verklighet och kreativitet går hand i hand. Malin Parmars presentation av internationalisering med portfoliotanke var också bra. Det är inte bara utlandsresor som ska räknas, utan även att göra uppgifter på engelska, ta hand om inresande studenter eller på annat sätt göra internationella saker på ”hemmaplan” ska kunna premieras med ett extra certifikat.

Petra Lilja Andersson och Jakob Donnér talade om nationella examinationer för sjuksköterskor respektive läkare, något som kanske kunde tillämpas även inom övriga program som sjuk-gymnastik och arbetsterapi. Själva tanken med legitimering är ju att utbildningen ska stå för något som är gemensamt oberoende var man utbildat sig.

Anders Jönsson från Malmö Högskola talade om kvalité i examination och tog upp viktiga begrepp som validitet, reliabi-litet och diskrimineringsförmåga. Anders tyckte att det är bättre att ge bedömningar under kursens gång och inte bara som en avslutning. Med återkommande bedömningar blir det mer som feedback, (eller -forward!) och ger studenten en chans att lära sig något av bedömningen och det är så klart det allra bästa.

Gudrun Edgren pratade om att det är på tiden att pedago-giska meriter premieras mer i universitetslärares karriär (och inte bara forskning!). Jag gillar verkligen Gudruns driv med att lärarna behöver kurser och stimulans i sin lärargärning, även om det känns tungt när alla ens handlingar ska vara formaliserade, valida, kriteriebedömda, reliabla och framför allt gå att hitta och kunna presenteras i lämpliga sjok. Gudrun menar att man får utmana sig själv lite och det är väl just det som är utveckling, och det var det ju det dagen handlade om!

Sammanfattningsvis var det en intressant, trevlig, nyttig och utvecklande dag och jag är verkligen tacksam att jag fick möjlighet att vara med.

Det var en trevlig dag med många bra föreläsare som gav oss idéer på hur vi kan förbättra vårt pedagogiska arbetssätt. åsa Lindberg-Sands föreläsning om bedöm-ning av examination fick mig att reflektera över hur vanligt det är med en relativt osynlig bedömnings-kultur. Examinationer styrs av gamla läroplaner men bedöms enligt nya läroplaner. Vi har en del att arbeta med…

Jag lyssnade också på ett föredrag om pedagogisk utveckling av sjukgymnastprogrammet med hjälp av kritiska vänner. Kollegor lyssnar på undervisningen och kommer sedan med konstruktiv kritik hur föreläs-ningen kan förbättras. Det är ett arbetssätt som jag kan tänka mig att testa, det lät spännande. Elisabet Londos från neuropsykiatriska kliniken i Malmö berättade om hur hon har inriktning på tredje uppgiften i den fem

veckor långa valbara kursen om demenssjukdomar på läkarprogrammet. Elisabets studenter jobbar under kursen med att ta fram olika informationsmaterial. Vi fick se hur några hade gjort en meny som var bra för minnet. De olika ingrediensernas innehåll beskrevs hur de kunde förbättra minnet. Mycket spännande. Vi var många som var mycket imponerade av Elisabets och av hennes studenters arbete

Petra Lilja Andersson informerade om den nationella kliniska slutexaminationen som är på väg in i sjuksköterskeutbildningen i Lund. Examinationen består av två delar en teoretisk och en klinisk examination som genomförs i sista terminen. Det innebär att uppsatskursen som idag ligger sist kommer att flyttas vilket studenterna har önskat. De vill gärna ha sin sista långa placering sist på utbildningen. Jag tror att denna förändring är ett stort lyft för vår utbildning och väl värd att satsa på trots att det innebär en massa jobb med flyttande av kurser.

ami Hommel, universitetslektor, avdelningen för omvårdnad,

eva ramel, universitetslektoravd. för arbetsterapi och gerontologi

MedCul anordnade ett pedagogiskt idéforum för alla som arbetar med undervisning och pedagogik på fakulteten den 7 oktober. Årets tema var examination och handledning. Tan-ken med idéforumet är att fakultetens pedagoger ska dela med sig av framgångsrika meto-der och lära av andra. Vi bad några av deltagarna att rapportera från dagen.

du kan ladda ner hela presentationerna på www.med.lu.se/ideforum

magnus Hillmans fan-page på facebook

På nytt JoBB!

Hej!1716

VÄRL

den

U21 i MexikoI Universitas 21 (U21) Health Sciences-konferens ingår totalt 24 världsledande universitet från 14 olika länder. Denna gång deltog endast ett 60-tal delegater från 14 institutioner, vilket var lite synd. Kanske var det våldet som avskräckte? Flera (både hemma och där) avrådde oss från att ta egna initiativ på grund av kidnappningsrisk! Monterrey är den rikaste staden i Mexiko, därav kidnappningsrisken.

Alla medicinska specialiteter ingår i nätverket, men bland föredragshållarna var det mest läkare och tandläkare och någon sjuksköterska. Ämnena rörde global utveckling och utveckling av medicinska utbildningar. Det bästa anförandet hölls via länk från Harvard på storbildskärm av professor Julio Frenk Mora som reflekterade över utvecklingen de senaste hundra åren ”A Century after Flexner”. Flexner skrev en rapport om medicinarutbildningen i USA för hundra år sedan och var kritisk till kvalitén och framför allt att det då inte fanns någon minsta gemensam nämnare över landet för vad en läkarut-bildning skulle innehålla. Sedan har utbildningen ”standardiserats”. Men trenden idag enligt professor Mora, är just en återgång till fler små och privata

universitet, något som han såg som problematiskt ur kvalitetssynpunkt.

Professor Mora nämnde också att 25 % av alla som jobbar i vården idag i Europa och USA har utbildat sig någon annanstans i världen och talade om ett globalt utbyte. Han ansåg också att världens största hälsorisker nu är: 1. näringsbrist, 2. infek-tionsrisk och 3. miljöfaror och att dessa tre är lika för rika och fattiga samhällen.

De olika disciplinerna hade egna gruppmöten och som sjukgymnast (och även representant för arbetsterapi) tillhörde jag gruppen Health and Rehabilitation Sciences (HRS). Det var väldigt få (6) sjukgymnaster och INGA arbetsterapeuter där. Flera av universiteten i U21 är privata med höga terminsavgifter och eftersom dessa yrkesgrupper i flera länder är låglöneyrken så har man inte råd att gå på en dyr skola. Det visade sig också att sjukgymnas-tik- och arbetsterapiutbildningar ligger på så olika nivåer i utbildningssystemen i olika länder. I USA och flera andra länder är de t ex alltid på master- eller doktorsnivå, vilket försvårar utbyten för oss.

Jag tyckte att det var förvånansvärt lite diskus-

sioner, och ibland inte så hög nivå på föredragen. Annars var det hög nivå på deltagarna (flera deka-ner). När det gäller FN:s milleniemål, som behand-lades speciellt, har ju Lunds universitet integrerat information om det i utbildningarna, men förutsätt-ningarna för att ARBETA med det ser väldigt olika i olika länder. En reflexion var också att MedCul och sättet som pedagogik numera karriärpremieras i Lund, visar att Lunds universitet kanske har kommit lite längre än flera av de andra i U21. MedCUL borde absolut vara med och presentera sig vid kon-ferensen om ”Faculty development in the health professions” i Toronto 2011.

Jag lärde mig mycket om det globala engage-manget och skapade många kontakter, något som är den stora behållningen av en sådan här konferens. Till nästa gång behöver HRS ha fler representanter med. Det var annars lyckat med alla de mexikanska studentrepresentanterna. Jag tycker vi ska jobba på att också få med några doktorander från Lund nästa gång! Nästa år är det i Korea.

EVA RAMEL, universitetslektor avdelningen för arbetsterapi och gerontologi

Universitas 21

nätverket syftar till att uppmuntra och underlätta rörlighet mellan medlemsuniversiteten samt skapa förutsättningar för samverkans- och utvecklingsprojekt inom utbildning, forskning och administration. nätverket underlättar också informationsutbyte, spridning av best practices och expertkunskap.

u21s övergripande strategi är att stärka och uppmuntra gemensamma forskningssamarbeten kring global, hållbar utveckling för att hitta lösningar på globala samhälls-problem. satsningar på modern teknologi i utbildning, forskning och administrativa processer, liksom pedago-giska framsteg, är centrala frågor inom u21samarbetet. målgrupper för u21-samarbetet omfattar studenter, lärare, forskare och administratörer.

Årets Universitas 21 årliga möte hölls i Monterrey i Mexiko. Medier över hela världen rapporterade om maffiakrigen, medan delegaterna från vår fakultet fokuserade på samarbete. Eva Ramel rapporterar här från mötet.

tvärprofessionellt mentorskapsprogram för internationella studenterMedicinska fakulteten har ett mentors-program för internationella studenter som bygger på att välkomna och ta hand om de som kommer hit.

Mentorsprogrammet visar upp både den svenska kultu-ren och utbyter även kunskap mellan de olika program-men. En styrgrupp har det övergripande ansvaret för aktiviteterna och informationsspridningen. Ett fem-tontal svenska studenter från olika program och olika terminer inom Medicinska fakulteten deltar vid de olika aktiviteterna. Det finns inga måsten mer än att du ska

ha kul när du är med! Förslag på ”större” aktiviteter

läggs fram innan terminsstart och preliminära datum sätts. Mindre aktiviteter som hålls i Lund poppar upp spontant under terminen.

Terminen inleds med ett välkomstmöte för alla men-torerna, där man förbereder ankomsten av de interna-tionella studenterna och den Welcoming man ska bjuda dem till. ”Welcoming” är namnet på det första mötet där alla ska få chans att bekanta sig. I våras ordnades en skidresa till Vallåsen, knytkalas, IKEA-tripp, Våffeldag och bowling och även två heldagar en lördag i Danmark med besök på Louisiana och i Köpenhamn. Vi gjorde också en utflykt till Österlen som började med ett stopp på Ale stenar, följt av Stenshuvud och Café Annorlunda.

Innan vi åkte hem för grillning passade vi på att åka in om Kiviksmusteri.

Höstterminens aktiviteter drog igång med Welcoming den 9 september. Planerade aktiviteter är bland annat en dagstur runt i nordvästra Skåne, en äkta skånsk gåsa-middag, IKEA-trip och sittning. Terminen kommer att avslutas med luciafirande och julfika!

För att få mer information om våra aktiviteter kan ni gå in och kolla på våra Facebook-grupp ”International stu-dents and mentors, Faculty of Medicine, Lund University”

Vi hoppas på ännu en trevlig termin tillsammans!

BITTE BERGSTRÖM, EMELIE NISSBORG, EVELINA CRONA, VANESSA MåRTENSSON

Du är ny professor på Centrum för primärvårdsforskning. Vad har du gjort innan?Jag kommer närmast från en tjänst som professor i allmänmedicin på Karolin-ska Institutet. Jag sökte mig hit för att jag tyckte att det är en otroligt kreativ forskningsmiljö med närheten till SUS och alla naturliga mötesplatser som finns här på CRC. Jag ser fram emot utbyten med forskare inom olika spe-cialiteter.

Vad kommer du att arbeta med här på Centrum för primärvårdsforskning?

Jag är sedan tidigare involverad i ett antal projekt. Bland annat Dalby-projektet, där man vill stödja patienter som är i riskzonen att utveckla diabetes och hypertoni till att förbättra sin livsstil. Ett annat projekt är Medim, där personer med irakisk bakgrund studeras avseende livsstil och diabetesförekomst. Jag har ett stort intresse för hur olika faktorer i arvet och miljön påverkar risken att utveckla hjärtinfarkt. Härnäst ämnar jag studera hur dessa faktorer samverkar. Primärvården har en unik möjlighet att studera helhetsbilden av patienterna och känner bra till deras sociala och fysiska miljö.

Vad ser du som din största utmaning nu?

Jag har som mål att få fler kliniskt verksamma i primärvården att ta upp den vetenskapliga tråden och att bli nyfikna på forskning.

Vilka frågor tycker du är viktigast inom primärvården idag?

Helhetsbilden av patienten, med olika datakällor kan vi undersöka hypoteser om samsjuklighet som t ex om depressioner ökar risken för hjärtinfarkt. I Sverige finns det rika dataregister som man kan använda för sina kliniska frågeställningar. Idéerna får man ofta i den kliniska vardagen. Jag arbetar t ex själv en dag i veckan på vårdcentralen Granen i Malmö.

Du är ny på Lunds universitet, hur skiljer sig LU från din tidigare arbetsplats?

Karolinska Institutet är uteslutande ett medicinskt universitet medan Lunds universitet har många olika fakulteter. Jag har tidigare arbetat tvärprofessionellt, och jag upplever det som att avstånden mellan de olika fakulteterna är mindre här än i Stockholm, inte bara geografiskt utan även mentalt.

Du är nyinflyttad till Skåne, hur känns det?

Jättebra, jag har flyttat många gånger p g a studier och arbete, men aldrig har jag känt mig så välkommen på en ny plats. Här är allt så annorlunda, redan när jag landade med flyget så kändes det som jag kommit hem.

ANNA MANSFELD

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Lei Cao, doktorand med utbildningsbidrag, medicinBertil Christensson, universitetslektor, infektionsmedicinLill Eriksson, forskningsadministratör, psykiatriSophie Eriksson, doktorand, onkologiLotta Gustafsson, biträdande forskare, oftalmologiEva Körner-Muhrbeck, forskningsadministratör, lungmedicin & allergologiAida Maddahi, doktorand, medicinLinnea Svensson, doktorand med utbildningsbidrag, lungmedicin & allergologiAlf Tunsäter, klinisk assistent, lungmedicin & allergologiMads Werner, gästlärare, onkologi

Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Klas Cederin, systemingenjör, enheten för klinisk epidemiologi och befrämjande av hälsa i primärvårdenSara Rattik, doktorand, experimentell kardiovaskulär forskningWidet Tas, biomedicinsk analytiker, diabetes och endokrinologiPeter Kjellen, biträdande forskare, LUDC/diabetes och endokrinologiElin Hall, doktorand, diabetes och endokrinologiHanna Skärstrand, doktorand, diabetes och celiakiRamunas Jokubka, biträdande forskare, medicinsk genetik

Kansli och icke-institutionsanknutna tjänster:Martin Stigmar, gästlärare vid MedCUL, LundSten Erici, gästlärare, MedCUL, Lund Anna Gahnberg, IT-tekniker vid Biblioteks- och IKT-enheten, LundSidika Basic, IT-tekniker vid Biblioteks och IKT-enheten, LundEmelie Josephsson, utbildningsadministratör, kansliet, LundSara Holmgren, utbildningsadministratör, kansliet, Lund

Institutionen för laboratoriemedicin, Lund Charles Walther, doktorand, avdelningen för klinisk genetikDaniel Sehic, utbildningsbidrag, avdelningen för klinisk genetikGezina (Ineke) de Jong, laboratorieingenjör, avdelningen för molekylärmedicin och genterapiAlexander Doyle, post doc, avdelningen för molekylärmedicin och genterapiMargareta Maxe, biomedicinsk analytiker, avdelningen för arbets- och miljömedicinAnna Stiehm, biomedicinsk analytiker, StamcellscentrumLaura Tarnawski, utbildningsbidrag, StamcellscentrumAnne Thorsén, utbildningsbidrag, StamcellscentrumQianren Jin, forskningsingenjör, StamcellscentrumOliver Lieven, post doc, Stamcellscentrum

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Hanna K Johansson, doktorand, Medicinsk mikrobiologiRegina Miftakhova, doktorand, Experimentell cancerforskningKishan Bellamkonda, doktorand, CellpatologiFarshid Jalalvand, doktorand, Medicinsk mikrobiologi

Inst. för experimentell medicinsk vetenskap Agneta Sanmartin, Biomedicinsk analytiker, NRCPetter Pettersson, forskningsingenjör, NRCStefan Broselid, doktorand, Drug Target Discovery

Institutionen för hälsa, vård och samhälle Roman Kaspar, gästlärare, HVS, LundInes Himmelbach, gästlärare, HVS, LundSigne Tomsone, gästlärare, HVS, LundTim Neumann, gästlärare, HVS, LundMargareta Reis, adj. universitetslektor, omvårdnadLinda Kvist, adj. universitetslektor, omvårdnadAnders Pålsson, adj. universitetsadjunkt, sjukgymnastikAnneli Jönsson, universitetsadjunkt, omvårdnad Bolette Pedersen, projektadministratör, klinisk alkoholforskningKjerstin Stigmar, doktorandRagnhild Måstrup, doktorand

Fakta om Kristina SundquistTitel: professor i allmänmedicin, distriktsläkareÅlder: 45 år Bor: Lägenhet i centrala MalmöFamilj: 17-årig son, 13-åriga tvillingflickor, fyra bonusbarn, föräld-rar, syskonBakgrund: Kommer närmast från en professorstjänst på Karolinska InstitutetIntressen: Musik, konst, filmDet visste du inte om Kristina Sundquist: Gillar att lyssna på tysk industrimetal. Det ger energi!

Hallå där...

Kristina Sundquist

17

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv., ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster

18 19

fakultetens fastighet mitt i stan

Genom donation har Medicinska fakulteten en hyresfastighet mitt i stan som är till för fakultetens gästforskare. Det finns i dagsläget 17 lägenheter i storlekar från 1-4:or. 1986 donerade Nils T och Clara Andersson fastigheten på Gråbrödersgatan till Medi-cinska fakulteten. Bostäderna är främst tänkta för medicinska fakultetens gästforskare, men i de fall då det saknas ansökningar från fakulteten får andra fakulteter också chans att hyra. I nuläget är det 95 % som kommer från vår fakultet. Respektive institution står som ansvarig för hyresgästen och får gå i god för att hyra betalas och att slutstädning sköts.

– Det händer att hyresgästen sticker innan kontraktet gått ut och att de åker utan att städa, säger Linn Hambert, som är ansvarar för universitets gästforskarbostäder.

Lägenheterna är fullt utrustade med möbler, sänglinne och köksutrustning och är inflyttningsklara. Linn Hambert går över lägenheterna efter varje uthyrning och ersätter inventerier efter behov .

– Men så vill vi ju kunna locka hit forskare och de flesta sliter hårt, säger Linn Hambert.Lägenheterna får hyras i minst en månad och max 6 månader. Men man måste skicka

en garanti som visar att det verkligen är en gästforskare och inte en anställd. Storlekarna är mellan 21-105 m2 och hyran ligger på mellan 4700 - 10 200:-.Om du har någon gästforskare som behöver bostad, kontakta Linn Hambert på Linn.Hambert@se.lu.se

ANNA MANSFELD

”Examensarbetet är hjärtat i det livslånga lärandet”Fakultetens Educational Advisory Board höll sitt årliga möte den 28-29 oktober. Fakultetens ledning och utbildningsor-ganisation fick råd som bland annat rörde examensarbe-ten, MedCULs verksamhet och den pedagogiska akademin.Educational Advisory Board (EAB) består av sex ledmöter som alla har stor erfa-renhet av att jobba med pedagogiska utvecklingsfrågor inom högskoleutbildning i norden. Deras uppdrag är framför allt att vara rådgivare åt fakultetsstyrelsen, fakultetsledningen och grundutbildningsorganisationen och dess arbetsgrupper i breda och övergripande pedagogiska frågor.

Tre av ledamöterna är nya för i år, tre har suttit med tidigare. Ordförande är professor Berit Eika, som har ett särskilt uppdrag inom medicinsk pedagogik vid Aarhus universitet. Hon presenterade under fredagen några områden som EAB identifierat som särskilt viktiga att jobba med under de kommande tre åren: lärarnas situation på fakulteten, studenterna situation (före, under och efter utbildningen) samt gränsöverskridande utbildning. EAB vill dessutom gärna vara ett stöd för fakulteten i arbetet med Lunds universitet eget kvalitetsprojekt EQ11.

Vid sammanträdet diskuterades bland annat kvalitetsarbete. Inom utbild-ningsorganisationen är många bekymrade över att Högskolverket kommer att utvärdera utbildningarna genom examensarbeten. EAB gav rekommendationen att fakultetens utbildningar måste börja jobba med examensarbetet tidigt under utbildningen och se det som hjärtat i det livslånga lärandet. Alla utbildningar bör även ha tydliga kriterier för vad som krävs för att ett examensarbete ska bli godkänt.

När det gäller MedCULs verksamhet menade EAB att den i högre grad bör styras av fakultetens behov av duktiga lärare, snarare än individens behov av pedagogiska meritering. De menade även att MedCul behöver mer resurser och personal för att kunna upprätthålla de kurser som finns idag och möta de behov som finns.

Andra frågor som EAB diskuterade var den pedagogiska akademins roll och fakulteten egna interna kvalitetsarbete.

Mötesanteckningar från EAB:s sammanträde finns på fakultetens webbplats: www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation/naemnder_och_kommitteer/educational_advisory_board

JOHANNA SANDAHL

lunds universitets internationella hemsida har fått nytt utseende. som ett led i att våra utbildningar har avgiftbelagts för utomeuropeiska studenter så har gjort en ny mer lockande hemsida:www.lunduniversity.lu.se

foto

: Jul

ia H

anss

on

för tredje året i rad anordnade fakultetens ekonomiavdelning en halvdag för fakultetens ekono-mer. i år stod Hälsa, vård och samhälle som medarrangör. På programmet stod bl a rundvandring och en historiebeskrivning av sjuksköterskeutbilningen, där man fick veta att 1936 års sköterska skulle ”gå med hurtiga, tysta, lätta steg och aldrig knarrande skor”. sedan följde en underhållande föreläsning om skillnaden mellan att vara äldsta eller yngsta barn i en syskonskara. eftermiddagen avslutades med mingel och buffé. På bilden syns ett besök i labbet, och en mätning om hur elsa Warkanders axlar klarar av den tunga bördan att vara fakultetens ekonomichef.

Jörgen malmsten

Fakultetens ekonomer hade trivseldag

18

Som en del av det institutionella samarbetet mellan forskargruppen Social medicin och glo-bal hälsa, IKVM, och Medicinska fakulteten vid Mbarara University of Science and Technology (MUST) i Uganda har fem administratörer från MUST besökt oss under en vecka i oktober.

I gruppen ingick Mr Dominique Musana (stf ekonomichef vid MUST), Mr Peter Kamugisha (Controller Faculty of Medicine vid MUST), Mrs Anne Kyomugisha (Ekonomiadministratör), Mr Lawrence Kamihanda (stf bibliotekschef vid MUST), Mr Amos Baryashaba (IT-avdelningen vid MUST). MUST håller just nu på att genomföra en decentralisering av sin administration och ska samtidigt införa ett nytt aktivitetsbaserat budgetsystem.

Syftet med besöket har därför bland annat varit att de skulle få en inblick i hur vår decentraliserade administration fungerar eller inte fungerar, att veta få lite mer om hur vi arbetar med aktivitets-styrd budgetering, hur vi gjorde när vi skapade vår gemensamma organisation för Bibliotek och IKT mm. Det blev en intensiv vecka med många givande samtal, diskussioner och presentationer. De fick bland annat besöka Karl Ageberg på Förvaltningsstaben, Klas Bergman controller på Juridicum, Andreas Andersson på IKVM´s kansli som presenterade hur institutionskansliet arbetar med att stödja institutionens arbete, Sara van Lunteren på byggnadsenheten och Hugh Connell på CRC för att få veta mer om hur vi hanterar kostnader för byggnader, lokaler mm. Utöver detta har de besökt fakultetens bibliotek och IKT enhet, LDC och UB för att få en bild av hur de arbetar med att stödja våra studenter, våra utbildningar och våra forskare. En slutsats av veckan är att vi i grunden har ungefär

En skattkista av kunskap och insikter Varje år genomförs cirka 650 examensarbeten av stu-denter vid Medicinska fakultetens olika utbildningar. Det är en skattkista med kunskap och insikter om modern sjukvård som man vill dela med sig av.

I slutet av oktober arrangerades för första gången arrangemanget ”Nytänkande i vården – examensar-beten med vårdperspektiv”. Studenter som nyligen examinerats vid någon av Medicinska fakultetens utbildningar står för nytänkandet. I premiäruppla-gan av Nytänkande i vården var det nyutexaminerade sjuksköterskor, läkare, logopeder och sjukgymnaster som generöst delade med sig av sina erfarenheter och resultat från sina examensarbeten.

– Projektet går helt enkelt ut på att skapa insikt om att det finns en stor mängd resurser, färdigheter och resultat som vi borde värna mer om och ta tillvara på ett klokare sätt i vården än vi gör idag, säger Bengt Jeppsson, professor i kirurgi och vicedekanus med särskilt ansvar för utbildningen vid fakulteten.

– Studenternas arbeten har också ofta en för-ankring i det reella hälso- och sjukvårdsarbetet i Region Skåne och Skånes kommuner och är därför av intresse för många olika målgrupper.

Det var cirka 70 personer från akademin, sjuk-vården, region och kommun som fattat intresse för en eller flera presentationer. Examensarbetena handlade om allt från förskrivning av fysisk aktivitet på recept, via självskattningsformulär för bedömning av en persons gångsvårigheter (Gång 12:an), till det kliniska värdet av MRCP (Magnetic Resonance Cholangio- Pancreatography) för att nämna några.

Examensarbetena som presenterades hade nomi-nerats inom respektive utbildning. För att nomineras ska examensarbetet dels ha en frågeställning och resultat som kan vara av potentiell nytta för den svenska hälso- och sjukvården, dels vara av hög kvalitet.

Studenterna, eller rättare sagt de före detta stu-denterna eftersom de flesta redan hunnit få arbete i sjukvården, tackades med diplom och bok för att de delade med sig av kunskap och erfarenhet.

KATRIN STåHL

kollegor på besök från uganda

en delegation från medicinska fakulteten vid mbarara university of science and technology (must) i uganda var i lund och malmö för att se hur vi arbetar med administrativa frågor. Här besöker de Hugh connell på crc.

As a part of the collaboration between the Division of Social Medicine and Global Health at the faculty and the Mbarara University of Science and Tech-nology (MUST) in Uganda, represen-tatives from MUST came to Lund and Malmö. In October five administrators from MUST visited us to see how we work in a decentralised administration. During their stay they met people from the central administration, the Depart-ment of Clinical Sciences Malmö (IKVM) departmental office and LU Estates, among others.

samma problem, t ex att de statliga medlen inte alltid räcker, vilket kan leda till att man blir beroende av externa bidragsgivare. De fick också flera konkreta exempel på hur de skulle kunna förbättra och utveckla sin administration baserat på hur vi löser olika administrativa problem. Ett exempel på detta är vårt sätt att hantera hyreskostnader och hur vi arbetar med finansieringen av om/ny-byggnationer. Ett annat är det sätt på vilket vi systematiskt arbeta med fundraising. Besöket kommer att följas upp med en workshop i Mbarara senare i år. Vi vill passa på att tacka alla som har bidragit till att detta har blivit en givande vecka för våra gäster.

MICHAEL DE ROOY, ekonomSocialmedicin och global hälsa

foto

: mic

hael

de

rooy

foto

: kat

rin s

tåhl

foto

: kat

rin s

tåhl

två av de som presenterade sina examensarbeten var logopeden susanna Whitling (till vänster) och distriktssköterska denis selan (i mitten).

från vänster, sjukgymnasterna anja trädgårdh och charlotte olsson pre-senterade sitt examensarbete som handlar om fysisk aktivitet på recept och stina Bladh som gjort sitt examensarbete i medicinska vetenskap om svenska gång-12:an

7

19

foto

: ann

a m

ansf

eld

In en

gLISHAvsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

Season’s greetings In en

gLISH

A few years ago my friends and I agreed to celebrate Christmas in memory of Bruce Willis’s action movie Die Hard. However we’re not always faithful to that vow. In my last column I mentioned an episode with the family Thanksgiving turkey. I hope you will forgive me for sticking to the subject: With the holidays approaching I haven’t exhausted poultry just yet.

I’m a fan of magic realism. I like it when Rebeca in Gabriel Garcia Marquez’s novel A 100 Years of Solitude is so in love she eats dirt. I’ve toiled through Michail Bulgakov’s The Master and Margarita in Russian and marveled at Woland’s tricks. However, magic to me doesn’t neces-sarily have to be “magic” magic; plain “muggler” magic is fine. I know at least two journalists that can evoke this feeling without reaching for a wand: Ola Wong does it in his Chinese-Romanian family odyssey No I’m from Borås. And Nina Solomin (also Swedish) does it when she penetrates the lives of orthodox, New-York jews in her book Ok, Amen. Moving across cultures like they do adds an elusive third dimension that revives literature, revives life. The two of them accomplish an upgrade of a standard, off-the-shelf European perspective to something where the subject tells a new story teaching us valua-ble insights; 1+1 suddenly equals 3. It’s very refreshing. With people travelling all over the world nowadays I rejoice in the fact that there must be many good reads ahead.

A common contemporary belief is that it’s impossible to write any new music: all the notes have supposedly already been combined in every possible way. When composing, the assump-tion is that 1+1 equals 2 like a zillion times before. I used to think the same was true for cooking. Until I heard about the turducken. This is a portmanteau of turkey, duck, and chicken. According to Wikipedia “a turducken is a dish consisting of a deboned chicken stuffed into a debo-ned duck, which itself is stuffed into a deboned turkey.” The popularity of turducken is mostly limited to rural parts of the United States and Canada, but turducken is readily available by mail order. There is also the Mid-East variety, where you stuff stuffed lamb into a medium-sized camel. (Although Wikipedia warns that this might in fact be a joke.)

To me the turducken embodies that sought-after third dimension. What a revolution for all chefs who feel stuck in a rut! Imagine sausages

rolled into crêpes baked into calzones! Or black-pudding stuffed into dumplings, baked into pies! You thought you knew 100 recipes when in fact you know 100^3. Gazing into the crystal ball for 2011 I predict tremendous success for 3-in-1 cooking!

Returning to Christmas, it is not only a food holiday, but also a sugar holiday. One year, while still living in the student dorm, I decided to copy

a wintery creation I saw in a café window: I was going to make a copy of the AF-building from sugar cubes. That year the dorm

learnt something about cooperation. My neighbors got all inspired and also wanted sugar-cube castles! The

kitchen turned into an adhesive building site. Soon there was not a single sugar cube to be found

at Malmborgs, Foodman or ICA Tuna… Needless to say, no one had the material nor the stamina to finish their project. Wall segment after wall segment ended up in a sticky, wrecked heap on top of old news

papers in the trash room.When it was time for the julbord (the Christ-

mas smorgasbord) we had learnt our lesson and decided to join forces. Traditionally, the julbord is an affair with variations of salty fish, salty meat and cabbage. The twelve Swedes each selected a herring recipe and got started. Then our Spanish exchange student exclaimed that he was going to honor this festive occasion by contributing his famous paella!! We half-heartedly tried to hint that perhaps the paella would taste a little quaint next to all the herring. But we gave up. Rafa was simply too enthusiastic. Kudos to him. His tasty paella earned its place on the julbord, infusing the celebrations with the proper turducken spirit.

ANNA APPELBERG

This column needs a new theme for 2011. What would you like? Please send your suggestions to: anna.appelberg@med.lu.se