PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

1/2012

NYA LEDNINGEN OM FRAMTIDENLäs på sid 12-13

INVIGNING AV EPIHEALTH I MALMÖ Läs på sid 14

ANNA APPELBERGIN ENGLISHRead, page 20

Stora utmaningarför utbildningarnaVi gasar och bromsar samtidigt. Sidorna 4-9

TEMA: UTBILDNING

KÄRA LÄSARE!

Nytt år, ny fakultetsledning, nya utmaningar! I det här numret har vi valt att fokusera på utma-ningarna för vår utbildningsverksamhet. Bud-getpropositionen i höstas innebar en insikt om att vi har en tuff ekonomisk period framför oss. Och blir det tufft 2012, så blir det enligt kans-lichef Mattias Brattström ännu tuffare 2013... Se sidan 4.

Ett stort ansvar för utbildningarna ligger på nämnderna, och de får därför själva redogöra för vilka utmaningar de har att tampas med detta och nästa år. Se sidorna 6-7.

För att få en förståelse för hur det hela hänger ihop ekonomiskt reder David Ganrot ut begrep-pen och ger oss en kort lektion i utbildningsfi-nansiering. Se sidan 6-7.

Trots en tuff ekonomisk situation pågår ett digert arbete för att öka kvaliteten på våra utbild-ningar. Den pedagogiska akademin växer och har nu 13 ledamöter som arbetar för att den peda-gogiska kompetensen ska bli mer meriterande, se sidan 5. På sidorna 8-9 presenterar MedCUL vårens kursutbud och beskriver utbildningarnas utmaningar ur sitt perspektiv.

Några som vill ha en större utmaning är stu-denterna. På sidan 8 skriver Medicinska för-eningens ordförande Anja Nylander om den akademiska utmaningen!

Samtidigt som viss verksamhet måste spara, satsas det och byggs ut på andra håll.

Regeringen har beslutat att vi ska utbilda fler läkare och specialistsjuksköterskor och om detta skriver Martin Stjernquist och Karin Björkegren på sidan 8.

Sedan 1 januari har vi en ny fakultetsledning. På sidorna 12-13 ger de sin bild av framtiden och varje vicedekanus svarar på frågan om vilka utmaningar de ser inom sitt ansvarsområde!

En av de nya vicedekanerna, Roland Anders-son, får vi dessutom följa under några av hans sista veckor som prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. På sidorna 10-11 får vi en inblick i hans vardag som förenar ett tungt administrativt uppdrag och hans arbete som överläkare och kirurg på Skånes universitets-sjukhus i Lund.

Trots att det bara gått ett par månader har det redan hunnit hända en mängd spännande saker under 2012; det strategiska forskningsområdet EpiHealth har invigts, studenter har börjat på nya utbildningar och kurser, och nya miljo-ner, utmärkelser och utrustning har tilldelats våra duktiga forskare och lärare vid fakulteten (se sidorna14-17)! Vi passar därför på att hälsa alla nya medarbetare välkomna till en spännande arbetsplats (se vilka de är på sidan18)!

I det här numret porträtterar vi professor Catharina Svanborg som berättar om hur hon hämtar kraft och inspiration till sitt arbete genom att ha en rik och kreativ fritid. Se sidan 19.

Självklart får du heller inte missa Anna Appel-bergs krönika på sista sidan!

Med dessa ord önskar jag trevlig läsning och skickar med följande fråga: Vilka utmaningar står DU inför det här året?

Sara Liedholm, redaktör

2

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Sara LiedholmE-post: sara.liedholm@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, kommunikationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepre-sentant), Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Fryden-lund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Olle Dahlbäck, Nin Hult, Sara Akramy, Sara Bernstrup Nilsson (Skå-nesuniversitetssjukhus), Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

Redigering: Sara Liedholm och Ragnhild Ahlgren (Dagboken, Porträttet och In English)

Omslagsbild: Sara Liedholm

Grafisk form: Mumma Reklambyrå

Tryck: Elanders

NR 1/2012

Närvaro och nerv= NÄRV!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

3

AKTUELLTINNEHÅLL

TEMA: UTBILDNING

I DETTA NUMMER:

ALLTID I NÄRV!

Dekanus Gunilla Westergren-Thorsson 4

Tuffa tider för utbildningarna 4

Kommentar: Historisk tillbakablick 4

Hallå där: Margareta Troein 5

Studenterna vill ha en akademisk utmaning 5

Nämnderna om utmaningarna 2012-2013 6-7

En lektion i utbildningsfinansiering 6-7

Regeringens riktade satsningar 8

Utmaningar ur ett MedCUL-perspektiv 8-9

Ny ledning 12-13

Invigning av EpiHealth 14

CEPI: Åtta miljoner i julklapp 15

Hallå där: Jens Lagerstedt 15

Studenter från fakultetens partner- 16 universitet på plats

Dagboken: Roland Andersson 10-11

Utmärkelser 17

Porträttet: Catharina Svanborg 19

Anna Appelberg: In english 20

Excellensseminarium med Nobelpristagaren MARIO R. CAPECCHIMario R. Capecchi tilldelades nobelpriset i medicin 2007 tillsammans med Martin J. Evans och Oliver Smithies för deras upptäckter av ”principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller”. Den 12 april gästar Dr. Capecchi Medicinska fakulteten för en gästföreläsning inom ramen för Excellence Seminar Series.Föreläsningstitel: Gene Targeting into the 21st Century: Mouse Models of Human Disease from Cancer to Neuropsy-chiatric Disorders.Tid och plats: 12 april kl 16.00 i aulan på Skånes universitets-sjukhus Lund. Värd: Madeline Durbeej-HjaltOrganisationskommitté: Madeline Durbeej-Hjalt, Heiko Herwald, Angela Cenci Nilsson och William Agace.

Från nerv till piller 50 år med Falck-Hillarp metodenMed anledning av det stundande 50-årsjubileet vill forskare från Lund, Göteborg och Stockholm beskriva landvinningarna i spåren av Falck-Hillarp-metoden. Forskarna kommer bland annat att föreläsa om: ”Att reparera hjärnan”, ”Lyckopillrens segertåg”, ”Losec - en svensk framgångssaga” och ”Beroende – psykiatrins bäst kända sjukdom”.Tid: Fredagen den 27 april kl 09:00-17:30Plats: Aulan, Skånes universitetssjukhus, LundDeltagande och förtäring är kostnadsfritt!Program och anmälan: www.med.lu.se/nervtillpiller

Neuroscience DayNeuroscience Day in Lund is an annual event bringing together both researchers and research students in the Lund - Malmö - Copenhagen area to stimulate interaction in an informal setting. This year’s program features poster presentations by young investigators from the Lund Malmö area and invited lectures by Benoni Edin, Marten Smidt and Torkel Klingberg.Neuroscience Day concludes with the prestigious Segerfalk lecture, this year presented by Ann Graybiel. When and where: Thursday May 3rd, 2012, Fernström Lec-ture Hall, BMC, Sölvegatan 19, LundLast day for registration: April 20th 2012More: http://www.med.lu.se/neuroscience_day

The Segerfalk MinisymposiumThe Segerfalk Minisymposium in Lund is an annual event bringing together both researchers and research students in the Lund - Malmö - Copenhagen area to stimulate interaction in an informal setting. This year’s program features prominent researchers who have complementary expertises and back-grounds in the area of extrapyramidal motor control. The chosen topic is highly relevant to ongoing projects within our Linné centres, NRC and BAGADILICO, and it is also quite in tune with this year´s Segerfalk lecture (given by Ann Graybiel). When and where: Friday May 4th, 2012, Fernström Lecture Hall, BMC, Sölvegatan 19, LundLast day for registration: April 20th 2012More: http://www.med.lu.se/the_segerfalk_minisymposium

TEM

A

4

Viktiga hörnstenar i Medicinska fakulteten är utbildning och forsk-ning för att utveckla vårt samhälle

med omvärld. Det är av stor vikt att hålla en hög kvalitet både på bredd och djup. Kvalitet innebär att kunna söka information, tolka och förstå samt sammanställa och presentera information med både ett kritiskt och positivt förhållningssätt. Detta är extra viktigt i en värld som ständigt förändras, vilket innebär stora krav på oss både i vår vardag och under ett helt arbetsliv. Egenskaper som relaterar till flexibili-tet kommer att vara allt mer viktiga. Flexibilitet innebär att snabbt kunna inhämta information och till detta inta ett förhållningsätt.

Medicinska fakulteten har ett stort ansvar gentemot samhället då många av våra utbild-ningar har en direkt yrkesinriktning med han-tering av människor i både glädje och sorg, där det gäller att ha ett professionellt förhållnings-sätt. Vi arbetar också i en alltmer internationell miljö med många kulturer och samverkan med näringsliv där det behövs en förmåga att över-föra information på olika sätt.

De pågående diskussio-nerna med neddragning-arna/omfördelning av eko-nomin kring utbildningar, att studentpengen skall delas på allt fler studenter och tillkommande avgifter är därför mycket oroande. Det kommer att bli en stor utmaning för oss att kunna bibehålla vår höga kvalitet, men det är verkligen viktigt att kämpa för.

Att läsa i Lund skall vara attraktivt. Hårt arbete men roligt arbete

Våra studenter är fram-tiden!

GUNILLA WESTERGREN- THORSSON, DEKANUS

Under senare halvan av 1990-talet drab-bades anslagen till medicinsk grundut-bildning av mycket kraftiga besparingar. Besparingarna fortsatte även åren däref-ter men jag nöjer mig med en beskrivning av ovan nämnda perioden.

Den av riksdagen beslutade nerdimensione-ringen av läkarutbildningen som startade hösten 1994 innebar en besparing med fyra miljoner kronor (mkr) per år i 5,5 år. Vi fick färre studenter men hade kvar lärarstaben. Sjukgymnastutbild-ningen fick genom ett regeringsbeslut en ändrad finansiering 1999. Från 1994 till 2001 kan bespa-ringarna beskrivas som i tabellen till höger.

Pris- och löneomräkningen var under perioden otillräcklig. En jämförelse med utvecklingen av konsumentprisindex (vilket sannolikt gav en för låg beräkning med tanke på löneutvecklingen inom läkarlöneavtalet) visade på en otillräcklig kompen-sation om nästan 5 mkr vilket då skulle ge en total besparing under perioden med 55 mkr.

Nerdimensionering läkar-utbildning

-22,0 mkr

Gemensamma sats-ningar m m, (behålls av U-styrelsen)

-2,4 mkr

Besparingar som bl a skulle klaras av genom effektivisering

-21,6 mkr

Förlust p g a sjuk-gymnastutb ändrade finansiering

-4 ,5 mkr

Summa besparingar -50,5 mkr

Resurstillskotten under perioden åtföljdes mesta-dels av motsvarande nya kostnader till exempel lokalmedel, ersättningen till den under perioden nystartade biomedicinutbildningen mm.

Sammantaget beräknades den reala resursminsk-ning uppgå till 40 procent. Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag minskade under samma period med 70 helårsstudenter eller med 6,3 procent.

Så med denna historiska tillbakablick vill jag tro att vi klarar oss nog ändå.

LENNART ANGERE BITR KANSLICHEF, FD EKONOMICHEF

Utbildningsverksamheten står inför ett antal utmaningar under de närmaste åren. Vissa utbildningar byggs ut med riktade medel från regeringen medan andra drabbas av besparingar till följd av förändrade ekonomiska villkor. Det framgår av fakultetens resursfördel-ningsbeslut för 2012.

Läkarutbildningen, specialistsjuksköterskeutbild-ningen och sjuksköterskeutbildningen ingår i reger-ingens prioriterade utbildningar. De närmaste åren kommer därför resurser att satsas på att bygga ut dessa utbildningar.

På grund av avgiftsreformen 2011 väntas en minskning av fakultetens utbildningsuppdrag för 2012 motsvarande fem mil-joner kronor. Fakultetens två internationella masterprogram (i folkhälsa respektive idrottsve-tenskap) antog i höstas för första gången studenter med skyldig-het att betala avgifter. Det står nu klart att denna kategori av studenter inte är tillräckligt stor, varför ett ekonomiskt underskott uppstått som innebär att omfördelningar av resurser måste göras om inte de två utbildningarna ska tillåtas generera ekonomiska underskott.

Utöver de riktade medlen för utbyggnad av läkar- barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbild-ningarna kommer fakulteten knappt få några ökade

utbildningsresurser till 2012. Samtidigt beräk-nas lönekostnaderna för lärare öka och uppgå till cirka nio miljoner. Eftersom denna löneökning inte kompenseras, måste besparingar genomföras i utbildningsverksamheten i motsvarande utsträck-ning (se artikel på nästa uppslag om utbildnings-finansiering).

Enligt kanslichef Mattias Brattström kommer sannolikt ytterligare minskningar av antalet utbildningsplatser vara nödvändiga till 2013 för

att komma i balans med fakul-tetens utbildningsuppdrag. En särskild prognosgrupp har till-satts på kansliet för att noggrant följa utvecklingen under året för att vi under budgetberedningen i höst ska kunna presentera ett tillförlitligt beslutsunderlag.

– Med tanke på konsekven-serna är det mycket viktigt att beslut om platsminskningar fattas på helt korrekta grunder säger Mattias Brattström.

SARA LIEDHOLM

Fotnot: Läs mer om de riktade satsningarna på sidan 8 och på sidan 13 skriver Cecilia Lundberg, ny vicedekanus med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå, hur hon tänker ta sig an utbild-ningarnas utmaningar.

TUFFA TIDER FÖRUTBILDNINGARNA

Kommentar: Historisk tillbakablick

Utöver de riktade medeln kommer fakulteten knappt få några ökade utbildningsresur-ser till 2012.

5

TEMA: UTBILDNING

Under utvärderingen av grundutbildningen, EQ11, myntades ett begrepp: Akademisk utmaning. Medicinska Fakultetens utvärde-ringsgrupp identifierade bristen på akade-misk utmaning som en av de högst priorite-rade frågorna för att säkra en fortsatt god kvalité inom våra utbildningsprogram.

En större akademisk utmaning uppnås, enligt oss studenter, genom att tydligt definiera kun-skapsmålen. Gränsen för godkänt ska vara hög, och undervisningen ska göra det möjligt för studenten att uppnå godkänt. Samma krav ska ställas på alla studenter. Alla fakultetens lärare ska undervisa och därmed se till att studenterna uppnår en tillräck-lig kunskap inom deras område. Lärare ska vara förtrogna med den nivå som krävs för godkänt, och ge studenten återkoppling vid varje undervis-ningstillfälle. Studenterna uppmuntras att resonera

och att dra egna slutsatser utifrån sin kunskap, både i teoretiska sammanhang och vid praktik i klinisk verksamhet. Goda för-kunskaper hos studenten ger tillfälle för djupare diskussion med lärare i samband med semina-rium och PBL. Då upp-står nyfikenhet för det ännu outforskade inom ämnesområdet.

Studentkåren anser att begreppet akademisk utmaning bör vara en ledstjärna i all undervisning på fakulteten. Vi hoppas att våra lärare bereds möjlighet, och tar chansen att utveckla sina under-visningsmoment och kurser. På längre sikt är en större akademisk utmaning i våra utbildningar

den enda möjligheten för Lunds universitet att i framtiden ligga i framkant för utvecklingen av bättre vård, bättre behandlingar och lösningar på ohälsans gåtor. Det är ju vi, som är studenter idag, som ska driva forskningen och sjukvården framåt. För detta måste ni ge oss verktyg i form av akade-miskt utmanande utbildning!

ANJA NYLANDER, ORDFÖRANDE MEDICINSKA FÖRENINGEN

Fotnot: Den 10 och 24 april, bjuder studentkåren

Corpus Medicum, i samarbete med Kandidatfören-

ingen för Svenska Läkaresällskapet, in till seminarier

och diskussion på temat akademisk utmaning.

Välkomna!

- Det är en svår fråga. Vi är nu 13 personer som ingår i akademin och alla är oerhört upptagna personer vilket betyder att vi fortfarande söker efter formerna för att göra ett intressant och bra jobb. Vad har ni åstadkommit hittills? - Vi har t ex bidragit till bedömningar i pedagogiska meriter när det gäller lärartjänster. Vi har även haft ett antal seminarier inom bedömning och peda-gogisk meritering. Traditionellt har ju forskning framhävts som meriterande men utbildning är faktiskt universitetets första uppgift.

Vem kan ansöka till Pedagogiska akademin?- Vem som helst är välkommen att ansöka till PA. Du ska ha ditt ämneskunnande, en pedagogisk utbildning men även ha ett reflekterande förhåll-ningssätt kring utbildning – beskrivit, ifrågasatt och utvärderat pedagogiska metoder i skrift.

Hur kommer det sig att huvuddelen av akademins ledamöter har sin hemvist på Institutionen för hälsa, vård och sam-hälle?

- HVS har en lång pedagogisk tradition och ett djupt engagemang i pedagogiken. Där finns ju också väldigt många studenter och program under samma tak vilket främjar pedagogisk utveckling. På HVS har forskningen även kommit igång senare, medan förhållandena är det omvända på andra institutioner inom fakulteten.

Vad är dålig pedagogik?- Det är den pedagogik som inte leder till att studen-terna lär sig det de behöver kunna. Det finns många vägar som bär till Rom och människor har olika sätt att lära sig, men vi vet ju att det finns metoder som är mer effektiva än andra.

Är du själv en bra pedagog?- Jag är en intresserad och engagerad lärare som följer med i utvecklingen och försöker göra utbild-ningen bättre både för studenternas och patien-ternas skull så ja - på så sätt är jag en bra pedagog.

Hur ser du på framtiden?- Vi vill lyfta fram behovet av kompetens inom

pedagogik i ledningsfunktioner för fakultetens utbildningar - något som tidigare inte varit ett kri-terium. Ett annat arbete är att synliggöra de övergri-pande målen som etik, bemötande, patientsäkerhet m fl som inte är riktigt tydliga och transparanta för studenterna i utbildningarna. Vi kommer också att lägga ett förslag om att man, precis som på LTH, får en tydlig titel som ledamot i PA som visar på peda-gogisk skicklighet - det är en viktig signal utåt. Min vision är att vi inom tre år har minst tre gånger så många ledamöter som nått kriterierna för akademin och att fler yngre lärare känner att det är eftersträ-vansvärt att nå den pedagogiska excellensen.

ÅSA HANSDOTTER

Fotnot: Läs om alla ledamöternas pedago-giska ”hang ups” på www.med.lu.se/peda-gogisk_akadem

Hallå där...

Studenterna vill ha en Akademisk utmaning!

...Margareta Troein Töllborn, ledamot i den Pedagogiska akademin (PA) som har funnits sedan 2008.

Börjar ni bli varma i kläderna nu?

TEM

A

6

1. NRU påverkas så till vida att vi inte får något extra tillskott, och därför måste klara rejäla kost-nadsökningar i verksamheten på något trolleri-sätt. Inga nya helårsstudenter (HST) och därmed inga nya pengar. Därför beslutades att stoppa intaget hösten 2012 till Masterprogrammet för Audiologi och Logopedi. På sikt kommer det kanske bli en besparing, men kortsiktigt hjälper det föga. På sikt hoppas vi dessutom få till någon annan lösning än att hindra intaget.

Det faktum att LU just fått ett avtal med Kom-munförbundet Skåne, som innebär att vi från och med höstterminen 2011 ska betala nästan 1400 kr per student och vecka för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom kommunerna, gör läget ännu tuffare. Det är en ”ny” kostnad som vi inte har täckning för utan återigen måste lösa på något trolleri-sätt! Våra studenter behöver verkligen den här VFU:n för många kommer så småningom söka jobb i den kommunala sektorn, men som jag ser det är det inte ett fördelaktigt avtal för oss.

Istället för ett pris på varje studenthuvud hade jag hellre sett att vi betalade per ”intrång” dvs för handledarens tid, och att vi alltid hade minst två studenter på varje VFU. Det hade varit en fördel rent pedagogiskt med sådan så kallad ”peer lear-ning”, och jag vet av erfarenhet (som handledare för sjukgymnaststudenter inom företagshälsovård) att det är betydligt roligare och faktiskt enklare att ta emot två eller fler studenter än enbart en.

En positiv effekt av vårt svåra ekonomiska läge är säkert ändå att de sju programmen inom NRU nu verkligen söker krea-tiva lösningar när de brottas med en genomgång av sina utbildningspro-gram och var man ska kunna spara.

2. Vår största utmaning är att få anslagen att räcka till så att utbildningarna kan fortsätta utveck-las. Vi vill minst ha bibehållen kvalitet, men PBL (Problembaserat lärande) som praktiseras till stor del inom våra program är ganska personalkrävande och dyrt.

Med stöd från MedCUL har lärarnas kompe-tens hela tiden stärkts och pedagogiskt händer det ganska mycket. Men det hade också varit intressant om pedagogiska förändringar hade kunnat prövas och våra utbildningsprogram t ex hade medverkat i den medicinska pedagogiska forskningen i högre utsträckning.

När det sedan gäller utbildningsinnehållet tror jag programmen behöver rannsaka sig än mer för att verkligen hänga med sin tid och svara upp mot kraven från t ex Region Skåne på bl a ökad interprofessionalism och på kvalitetssäkringen i vården. Men inom vissa urgamla ”grund-ämnen” som t ex anatomi på olika sätt, gäller det också att fortsatt utveckla pedagogiken men framför allt ”stå på sig” för ämnets existens och för att studenterna ska kunna svara upp mot förväntad kompetens från framtida arbetsgivare och patienter.

3. Med tanke på hur den senaste tidens föränd-ringar mer eller mindre drog undan mattan för NRU vågar jag knappast sia om något så långt bort som 2013.

Vi har få möjligheter att påverka våra inkomster (statliga anslag) men större chans att påverka våra utgifter. Samtidigt vill jag hellre satsa än spara för att hänga med i utvecklingen! Men NRU som helhet behöver tillsammans med fakulteten fundera mycket mer på HUR det ska kunna låta sig göras.

Fakulteterna får från och med 2012 större ansvar för att själva beräkna, priori-tera och dimensionera sina utbildningar. Det innebär att vi måste bli bättre på att se, inte bara vad olika studen-ter kostar utan också vad de genererar för intäkter.

I stället för att få en påse pengar (takbelopp) och ett

utbildningsuppdrag av universi-tetet, får fakulteten från och med i år bara

en påse pengar. Förutom ett fastställt antal läkar- och sjuksköterskestudenter får fakul-teten nu själv välja hur många, och vilka, stu-denter vi vill utbilda. Det är samma modell som staten sedan tidigare använt mot uni-versitetet, som nu universitetet tillämpar gentemot fakulteterna.

Olika kombinationer av studenter och utbildningar genererar olika mycket pengar. Om utfallet blir för litet kan fakulteten bli återbetalningsskyldig, ersättningen blir dock aldrig större än pengapåsen (det är därför det kallas takbelopp).

Fakultetsstyrelsen beslutar hur mycket

Vid Medicinska fakulteten ligger ansvaret för utbildningarna hos nämnderna. Närv ställde därför följande frågor till respektive nämndsordförande:

1. Hur påverkas din nämnd kommande år (2012) av budgetpropo-sitionen?2. Vilka utmaningar står ni inför?3. Vad tror ni om 2013?

Och så får vi en liten lektion i utbildningsfinansiering!

Om vi tidigare blev tilldelade ett visst antal brödskivor (studenter) och en viss mängd pålägg (pengar), så får vi nu en viss mängd pålägg och får själva avgöra på hur många skivor bröd vi vill fördela det på. Det gäller för nämnderna att få ut maximalt med pålägg per brödskiva!

FOTO: ISTOCKPHOTO

Eva Ramel, ordförande i Nämnden för rehabiliteringsutbildning NRU:

7

TEMA: UTBILDNING

1. Budgetpropositionen och det förändrade sätt som utbildningspengar räknas och tilldelas fakul-teten centralt från universitetet tillsammans med första kullen utomeuropeiska som betalar avgifter påverkade NBMFU omedelbart. Vi blev tvungna att tillsammans med utbildningskansli och fakul-tetsledning fatta ett antal svåra beslut.Vi antog att om vi inte vidtog åtgärder redan till antagningen höstterminen 2012, så kunde NBMFU hamna i ekonomiska svårigheter 2013.

Det svåraste beslutet var att inte starta Apotekar-programmet. Allt arbete och den entusiasm som programledning gjort och visat upphörde i stort sett omedelbart. Programledning kunde dock snabbt samla ihop sig och fokusera på nästa mål, att starta en uppdragsutbildning till apotekare för en grupp om ca 20 individer som förlorade sin arbetsplats när AstraZeneca försvann. Detta program startar mars 2012. Vidare fick vi dra ned på antalet nybör-jarplatser för kandidatprogrammet i biomedicin till hösten 2012 och fördela om medel så att inte

masterprogrammet i folkhälsovetenskap skulle få akuta ekonomiska bekymmer.

2. De utmaningar vi har är att säkerställa att vi räknar och bedömer rätt vad avser HST och takbelopp, att vi ”producerar” rätt antal studenter i förhållande till de medel vi får. Det stora antalet nybörjarstudenter på läkarprogrammet kräver att vi hela tiden måste arbeta med kvaliteten i den verksamhetsförlagda delen av programmet och att utbyggnaden av Helsingborgsdelen fortsätter som planerat. Vi måste också fortsätta arbetet med att öka antalet studenter som betalar avgifter för att klara uppdraget för våra folkhälsovetare. En spän-nande utmaning är att den nya utbildningsplanen för vår biomedicinmaster börjar gälla hösten 2012.

3. Den ekonomiska pressen på utbildningpro-grammen blir än större år 2013. Genom att vi redan genomförde åtgärder innevarande år är vi väl förberedda inför dessa utmaningar.

Budgetpropositionen anger att vi ska utöka sjuk-sköterskeprogrammet på avancerad nivå med 20 platser under åren 2012-2014 (därefter upphör den satsningen). Vi har också fått besked om att mellan åren 2013 och 2017 ska vi utöka i sjukskö-terskeprogrammet på grundnivå, med i skrivande stund okänt antal platser. På nationell nivå ska den sistnämnda utökningen omfatta 700 platser och preliminärt är vår förhoppning att vi ska kunna ta vårt ansvar med en utökning av 35-40 platser här i Lund. Dessa utökningar utgör således ”gasen”. Finansieringen är inte helt klar, men kommer troli-gen att innebära omprioriteringar inom och mellan lärosäten.

Vi måste beakta att satsningen vi gör är relativt kortvarig, dels att årskullarna framöver kommer att minska, men också att det sker en uppstramning så att vi inte längre kommer att få medel för så kallade nollpoängare.

För att kunna utöka, behöver vi tillgång till fler VFU-platser inom främst Region Skåne, vilket inte

är alldeles enkelt. Inom RS och framför allt på SUS råder en av de starkaste kostnadsneddragningarna på över 15 år. Det kan komma att innebära en minskning av sjukhusets verksamhet och därmed också antalet sjuksköterskor – och på så sätt också antal VFU-platser för våra sjuksköterskestudenter. Neddragningarna gör också att vikarier inte tillåts, vilket i sin tur gör att sjuksköterskor som vill spe-cialistutbilda sig kan ha svårt att få tjänstledigt. Vi måste således finna lösningar för att kunna utbilda fler sjuksköterskor trots det svåra läge som råder inom vården.

Vi har numera ett separat intag på sjuksköter-skeutbildningen i Helsingborg – med ett glädjande högt söktryck. Denna grupp av studenter har sin teoretiska utbildning i Lund, med den verksam-hetsförlagda delen förlagd till Helsingborg. En möjlighet kan vara att utöka intaget i Helsingborg. Vi planerar också för ett ökat intag på röntgen-sjuksköterskeutbildningen då behovet av denna profession är oerhört stort inom vården.

pengar varje utbildningsnämnd ska få. Varje nämnd måste därefter se till att utföra sitt uppdrag och utbilda så många studenter man åtagit sig.

Eftersom universitetet beslutade att inte skjuta till några extra pengar för att fakulteten skulle kunna starta en apotekarutbildning, fick vi välja mellan att lägga utbildningen på is, eller att starta den och lägga ned andra utbildningar istället.

På grund av ett antal yttre faktorer blir dock pengarna i påsen både färre och mindre värda:

Löneökningarna. Efter lönerevisionen ökade universitetets sammanlagda löner med ca 6 pro-cent, medan staten bara kompenserat oss med

0,9 procent. En rätt stor skillnad som bekostas av nämnderna själva.

Avgiftsstudenterna. 2012 får fakulteten 2 miljoner kronor för de uppskattningsvis 19 utomeuropeiska studenter som beräknas läsa vid Medicinska fakulteten under året. I samband med att studieavgiftsreformen infördes gjordes en beräkning av hur mycket pengar universiteten kunde förväntas dra in på avgifter, och regeringen uttalade att man ämnade minska sina anslag med motsvarande belopp. Enligt dessa beräkningar – som alltså baseras på antalet utomeuropeiska studenter före införandet – skulle Medicinska

fakultetens anslag 2013 minska med 5 miljoner kronor.

Nollpoängare. Av de studenter som inte tar några poäng beräknas hälften vara helt inaktiva.

2013 kommer regeringen inte längre att ge ersättning för dessa studenter, vilket för medicin-ska fakultetens del innebär att utbildningsanslaget minskar med ytterligare en dryg miljon kronor, utan att det faktiska antalet studenter på kurserna minskar.

DAVID GANROT, EKONOM, FAKULTETSKANSLIET

Om vi tidigare blev tilldelade ett visst antal brödskivor (studenter) och en viss mängd pålägg (pengar), så får vi nu en viss mängd pålägg och får själva avgöra på hur många skivor bröd vi vill fördela det på. Det gäller för nämnderna att få ut maximalt med pålägg per brödskiva!

FOTO: ISTOCKPHOTO

Nils Danielsen, ordförande i Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning NBMFU:

Petra Lilja Andersson, ordförande i Nämnden för omvårdnadutbildning (NOU):

8

TEM

AVi som arbetar på MedCUL får vårt per-spektiv på utbildningens utmaningar via våra kontakter med utbildningsle-dare och alla de lärare på fakulteten som vi träffar i våra kurser.

Utmaningarna är olika. För många utbild-ningsledare är ekonomin en stor utmaning. En annan utmaning som delas av många är att hitta tillräckligt många platser för verksamhetsför-lagd utbildning. För läkarutbildningens del har detta inneburit att vissa studenter går delar av sin utbildning i Helsingborg. Högskoleverkets pågående utvärderingar är en utmaning för pro-gramansvariga. Några program har redan lämnat

1. Vår nya kurs Perspektiv på lärande är en utveckling och utvidg-

ning av den tidigare kursen Högskolepedago-gisk introduktion. En bärande tanke i kursen är att lärarna skall ges möjlighet att ta med sin undervisningsvardag till kursen och använda den som utgångspunkt för utveckling. På kursen möter lärarna en stor variation av arbets-former där maximalt erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna värnas. En utmaning som är gemensam för alla utbildningsprogram är exa-mensarbetet. Examensarbetet ses idag som det viktigaste underlaget för Högskoleverkets utvär-deringar. Vi har därför låtit handledarrollen vid examensarbete ingå som en del i den nya kursen “Perspektiv på lärande”.

2. I kursen Perspektiv på kurs utgår vi från de kurser där lärarna undervisar.

Lärarna analyserar sin egen kurs och arbetar sedan vidare med utvecklingen av kursen eller av sin egen undervisning i kursen. Det viktiga i “Perspektiv på kurs” är att arbeta utifrån en helhetssyn på den egna kursen, dvs med mål, arbets- och bedömningsformer. För många del-tagare är det utbytet av erfarenheter med kollegor från andra program eller andra delar av det egna programmet som är den största behållningen. Man är ofta ensam i sin undervisning och kursen kan erbjuda en möjlighet att bygga nätverk.

Utmaningar ur ett MedCUL-perspektiv

Aktuella kurser i vår:

För närvarande tar vi in knappt 130 studenter per termin på läkarutbild-ningen. Från hösten 2012 räknar vi med att ta in ytterligare 5 studenter.

Situationen har redan varit pressad på SUS i Lund och Malmö och klagomål har ibland framförts från studenthåll när det gäller den kli-niska undervisningen – den verksamhetsförlagda utbildningen. Våra ögon föll då i första hand på Helsingborgs lasarett, där man redan tagit emot studenter under delar av utbildningen.

I Helsingborg var man positiv till att hjälpa till och ett arbete påbörjades för att utvidga den verksamhetsförlagda utbildningen under de fyra kliniska terminerna 6-9 till att innefatta Helsingborgs lasarett.

Efter de avhopp som trots allt sker har antalet läkarstudenter minskat till ca 120, och efter tre inledande terminer i Lund av framförallt prekli-niska ämnen (även andra mer kliniska moment finns) delas de upp så att 60 stannar i Lund och 60 flyttar över till Malmö under termin 4-5. Sedan följer de fyra kliniska terminerna och då delas studenterna upp så att ca 48 hamnar i

Lund, 48 i Malmö och 24 i Helsingborg. Troli-gen kan antalet utökas en del på sikt framförallt i Helsingborg. 24 studenter startar nu vårtermi-nen 2012 på termin 6 Helsingborg.

Under termin 10 och 11 återlokaliseras alla studenter till Lund rent organisatoriskt.

På läkarprogrammet är vi mycket glada över att man i Helsingborg ställer upp och på detta sätt avlastar Lund och Malmö när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen på termi-nerna 6 – 9. Jag tror också att man på sikt kan ta fler studenter i Helsingborg, men det finns naturligtvis en gräns och skulle studentantalet överskrida den får vi nog titta på i första hand sjukhuset i Kristianstad eller Halmstad.

MARTIN STJERNQUIST PROFESSOR OCH PROGRAMDIREKTÖR

FÖR LÄKARUTBILDNINGEN

Fotnot: Utbildningsdepartementet har och också gjort en förfrågan om hur många ytterligare läkarstudender vi kan utbilda de kommande åren.

Specialistsjuksköterskeprogram-met med tio inriktningar har i upp-drag under 2012 att utöka med 20 helårsstudieplatser. Mindre utök-ning med enstaka studenter och platser görs därför inom de tio olika inriktningarna. Samtidigt pågår arbete med att starta fler inriktningar tex inom Onkologisk vård, Medicinsk vård och Kirurgisk vård.

Nytt från i år är att från att ha tidigare gått på helfart startade inriktningen Ambu-lanssjukvård 60 hp på halvfart med 26 stu-denter. Intag kommer att göras årligen. Från och med 2014 är planen att samköra delar av programmet med en ny inriktning, Akutsjukvård, 60 hp. Specialistprogram-met Onkologisk vård startade på halvfart med den tidigare inriktningen Palliativ vård tillsammans med en ny inriktning inom medicinsk onkologisk vård, båda på 60 hp. Studenterna (12 resp. 18) samläser delar av utbildningen. Inriktningen inom Strålbe-handling som återupptogs 2010 utgår pga för få sökande och konkurrens från annan

institution inom Medicinska fakulteten. Inriktningen Vård av Äldre fortsätter i sitt andra intag 2012-2013 i samverkan med fem andra högskolor med totalt 70 nya studenter.

Bristen på specialistsjuksköterskor är stor inom Region Skåne. Därför beräknas inriktningarna Medicinsk vård, 60 hp och Kirurgisk vård, 60 hp starta våren 2013. Här pågår ett samarbete mellan Lunds univer-sitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola för att gemensamt driva dessa inriktningar på halvfart.

Studenterna på specialistsjuksköterske-programmet har sedan 2007 kunnat skriva en magisteruppsats som examensarbete. Detta införs från och med 2012 som obliga-toriskt moment. Varje termin startar mellan 70-100 studenter inom de olika inriktning-arna magisteruppsatskurs där etik- och metodundervisning tillsammans med pro-jekt-, arbets- och examinationsseminarium samt handledning skall koordineras.

KARIN BJÖRKMAN BJÖRKELUND, NOU

Utredning av läkarutbildningenStefan Lindgren från Medicinska fakulteten ska analysera de behov av förändringar som finns inom läkarutbildningen, bland annat när det gäller längd och ansvarsfördelning, och lämna förslag till förbättringar. Han ska också analysera det framtida kompetensbehovet för läkare och föreslå vilka krav som ska ställas för att få läkarlegitimation. Syftet med översynen är att utbildningen av läkare fram till legitimation ska få en tydlig, samlad uppläggning och bättre stämma överens med vårdens behov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2012.Läs mer: http://regeringen.se/download/608802d1.pdf?major=1&minor=178762&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

Fler INRIKTNINGAR påspecialistsjuksköterskeprogrammet

Regeringens riktade satsningar:

HELSINGBORG avlastar Lund och Malmö

3. Ett aktuellt och angelä-

get område för samtliga utbildningar är examination. De självvärderingar som görs

inför Högskoleverkets granskning ska visa hur våra studenter nått målen för sina utbildningar. För

att stödja och inspirera utveckling av kvalitet vid examination finns nu en ny kurs,

Examination, där deltagarna

9

TEMA: UTBILDNING

4. Dagens kunskapsutveckling och lärande sker ofta integrerat med användning

av digital teknik i olika former. För att möta de behov som finns och för att stötta utvecklingen inom fakultetens utbildningar finns kursen Pedagogik och teknik. Kursdeltagarna utvecklar - med lärande i fokus - någon form av digitalt stöd med utgångspunkt i studenter-nas lärandemål. Som exempel kan nämnas stöd för kommunikation, samarbete och repetition, såsom användande av studentgenererade frågor under pågående kurs. Andra exempel är använd-ning av Facebook för studentkontakter, skapande av virtuella mötesrum för grupper och skapande av videofilmer för att möjliggöra repetition och reflektion.

5. I Klinisk handledning prövar vi en ny utbildningsform för läkare som

handleder läkarstudenter. Syftet är att ge del-tagarna möjlighet att påverka innehåll, lärande och utvecklingsmål, i en pressad klinisk vardag. Utbildningen vill stimulera till utveckling av praktikgemenskap (“community of practice”) kring klinisk handledning på den arbetsplats där deltagarna är handledare. En grupp kollegor från samma arbetsplats får möjlighet att delta i samtal och kollegialt utbyte om handledning, dela idéer, lösa problem gemensamt samt genomföra och utvärdera ett mindre projekt för att tillsammans utveckla handledningen. En särskild satsning planeras för utbildning av handledare på de inter-professionella utbildningsavdelningarna.

6. Problembaserat lärande (PBL) ger goda möjligheter att öka den akademiska utmaningen för studenterna. MedCULs kurs, Problembaserat lärande, utgör det första steget

i fakultetens utbildning av handledare/tutorer för PBL. Vi kommer till hösten att erbjuda en påbyggnad i PBL, inriktad på gruppdynamik och kommunikation, för att ge handledarna stöd i t ex den bedömning av prestationer i gruppen som är en följd av studenternas krav på ökade utmaningar.

7. Fakultetens introducerande Forskarhandledarkurs har nu getts vid 7 tillfällen sedan starten 2010 och något över 200 handledare vid fakulteten har hittills deltagit.

Kursen ger en introduktion till lagar, regler och praxis för forskarutbildningen men erbjuder också möjligheter till att diskutera doktorandernas lärande och utveckling samt handledning och handledarroll. I utvärderingarna framhålls ofta värdet av att få diskutera utmaningar i hand-ledarskapet med andra forskarhandlare samt önskemål om fler tillfällen till sådana diskussioner, antingen i kurs- eller seminarieform, vilket vi hoppas kunna erbjuda i framtiden.

9. Många lärare upplever föreläsningar som en stor utmaning. Till hösten erbjuder vi för första gången en kurs som fokuserar på kommunikation i föreläsningssituationen.

Till hösten kommer vi också att erbjuda en längre kurs som stöd för lärares utveckling. Den kommer att gå på deltid över lång tid för att göra det möjligt att inom ramen för kursen genomföra utvecklingsprojekt. Kursen kommer också ge möjlighet till kollegial handledning, nätverksbyggande och arbete med den egna pedagogiska portföljen.

Utmaningar ur ett MedCUL-perspektivin sina självvärderingar, andra har fortfarande arbetet framför sig. Sjuksköterskeutbildningen genomgår en curriculumförändring och i sam-band med det byter de nätplattform.

För läkarutbildningens del kan den nationella utredning som nu pågår komma att resultera i en ny reform. Vi har också nyligen fått veta vilka utmaningar EQ-11 panelen ansåg att fakul-teten behövde ta sig an. Exempel på dessa är interprofessionell utbildning, krav från studen-terna på ökad akademisk utmaning, e-learning, internationalisering och förbättringar avseende pedagogisk meritvärdering. Forskarutbildningen har utsatts för förändringstryck från både den nationella utvärderingen och EQ11.

De lärare vi möter i kurserna har även andra utmaningar. De försöker genomföra sin under-visning så bra som möjligt i en tillvaro där forsk-ningen ställer stora krav på resultat och där undervisningssituationen kan vara så pressad att det knappt finns plats för förberedelser. För klinikerna konkurrerar sjukvården med utbild-ningsuppdraget, patienterna måste komma först.

På MedCUL försöker vi fånga upp de utma-ningar vi upplever hos utbildningsledare och lärare och anpassa våra kurser så långt det går inom de ramar som finns. Vi ordnar också semi-narier och workshopar, gärna i samarbete med enskilda program eller grupper av lärare. Till hösten kommer fakultetens Idéforum tillbaka,

den 25 oktober, med nya möjligheter för lärare att utbyta erfarenheter och låta sig inspireras. Det Idéforum som arrangerades 2010 var välbesökt och vi ser fram emot att höstens forum också ska bli en värdefull mötesplats och ett tillfälle att diskutera utveckling av fakultetens utbildningar. Alla som arbetar med undervisning vid Medicin-ska fakulteten kommer att under våren inbjudas att skicka in förslag på bidrag till konferensen.

GUNILLA AMNÉR, GUDRUN EDGREN, CHRISTINA GUMMESSON, EVA NORD-

MARK, ANDERS SONESSON, PIA STRAND

8. M e d C U L s a m o r d n a r

fakultetens kvalitetsarbete för utbildningar på grund- och avancerad

nivå. Det innebär att vi samordnar kurs- och programutvärderingar inom fakulteten. Det

arbetet bedrivs tillsammans med programdirektö-rerna. I gruppen finns nu programdirektörer som har erfarenhet av att sammanställa självvärderingar till Högskoleverket, och det kommer att bli viktigt att tillvarata deras synpunkter i fakultetens utveckling av kvalitetsarbetet. Inom ramen för kvalitetsarbetet genomför vi också alumnutvärderingar av program-men. Enkäterna vänder sig till studenter några år

efter examen, som genom sina erfarenheter på arbetsmarknaden och som yrkesverk-

samma kan ge värdefulla synpunkter på den utbildning de nyligen

avslutat. kommer att ha stort inflytande över kursinnehållet. En fördjupningsmöjlighet är användning av programvara (Questionmark) som kan under-lätta både administration av examinationer och analys av examinationsresultat. Vi kommer också att inbjuda till möjlighet att orientera sig kring detta program utöver examinationskur-sen.

10

DAGB

OKEN

Måndag Innan solen gått upp börjar arbets-

veckan. På röntgenavdelningen i Cen-tralblocket granskar jag tillsammans med operationsteamet och en röntgen-läkare röntgenbilder på de patienter som ska opereras.

Därefter hastar jag upp till mitt tjänsterum på plan 8 för veckomötet med den stab som leder institutionen.

Några minuter sen, men alla tycks vana... Bokslut och budget på agendan. Tvingas stänga av telefonen. Därefter träff med nyanställd professor. Lunch vid skrivbordet, spättfilé med kokt pota-tis.

Efter denna anställningsintervju och därefter möte med läkarstudenter. Från eftermiddagen till tisdag morgon är jag bakjour på Kirurgiska kliniken. Halv tio på kvällen cyklar jag hem. Rings aldrig in under natten.

Tisdag Står i operationssalen större del av

dagen – leverresektion på grund av can-cermetastaser. Därefter kontakt med

anhörig till patienten jag har opererat. Innan jag trampar hem vid sjutiden på kväl-

len hinner jag med ett forsknings- och innova-tionsmöte.

Onsdag På förmiddagen tar jag emot patienter på

kirurgmottagningen. En halvtimmes promenad genom LTH på lunchen känns bra innan jag träf-far studenter och diskuterar fördjupningsstudier.

Läser några vetenskapliga artiklar innan koll i e-posten. 100-120 nya mail i inkorgen dagligen. Varför sänder alla kopior till mig?

Torsdag Dagen ägnar jag åt att läsa forskningsmanu-

skript, planeringsmöte med operationsteamet och en projektdiskussion med några utländska forskare.

På eftermiddagen träffar jag Medicinska fakultetens nya ledningsgrupp med dekanus Gunilla Westergren-Thorsson.

Fredag Morgonen ägnas åt diskussion kring veckans

nyhetsbrev ”Prefektens veckobrev” med institu-tionens informationsansvarige Olle Dahlbäck.

Vad har hänt under veckan och vad är på gång kommande vecka?

Nyhetsbrevet skickas varje fredag eftermiddag som e-post till cirka 800-900 personer knutna till institutionen. En viktig informationskanal.

Därefter tidningsintervju, handledning till forskare och möte med egna forskargrup-pen. Vi lägger upp strategin inför våren. Kort lunch innan videokonferens med kirurgkollegor i Malmö. Har planerat gå hem tidigt men fastnar i e-postflödet…

LördagLedig.

Söndag Bakjour på Kirurgiska kliniken söndag

morgon till måndag morgon. Rond under dagen, något akut kirurgiskt ingrepp. Cyklar hem vid halvsju på kvällen, glad åt att cykeln inte blivit stulen utanför ”gamla akuten”.

Några samtal från sjukhuset på kvällen, men ingen akut operation under natten

ROLAND ANDERSSON FOTO: OLLE DAHLBÄCK

FAKTA/

Motto: ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”.

Gäller i alla lägen - på jobbet, familj, vänner och inte

minst patienter.

Om uppdraget som prefekt:

Under sex år har jag varit prefekt för Institutionen för

kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitets största

institution. Det har varit en synnerligen intressant ”resa”

där vi från ett underskott fått ekonomin i balans. Forsk-

ning och utbildningsinsatserna har ökat markant och rönt

stor framgång och vi har nu de allra bästa möjligheter att

gå in i framtiden med en betydligt offensivare inställning.

Prefektskap är ett administrativt uppdrag som lätt tenderar

att bli en heltidssyssla. Jag har parallellt fortsatt (givetvis

inte i full skala) som kliniker (onkologisk pankreas- och

leverkirurgi) och hängt kvar i den handfull seniorer i Lund

som utgör referenspunkt för denna verksamhet inom

Södra sjukvårdsregionen. Detta har gett en fantastisk

balans mot de ibland triviala problem som man som chef

måste lösa. Att samtidigt fortsätta min kliniska experimentella forsk-

ning har också varit en förutsättning för att efter prefekt-

skapsperioden kunna ha ett ”återbruksvärde”.

Det är med stor glädje jag den 1 april överlämnar en

välmående institution och går vidare till nya spännande

utmaningar med uppdrag som vicedekanus med ansvar för

innovation och translationell forskning. Min inställning

är att livet har olika faser och man ska absolut passa på att

byta inriktning innan slentrian uppstår och nyfikenhet

och engagemang tonar ner.

Namn: Roland Andersson

Anställningar: Professor och prefekt

vid Institutionen för kliniska vetenska-

per i Lund och överläkare i kirurgi vid

Skånes universitetssjukhus i Lund

Forskning: Translationell forskning

inom pankreascancer, abdominella

infektioner (specifikt pankreatit) och

systemiskt inflammatoriskt svar/organ-

dysfunktion samt prevention av adhe-

renser (sammanväxningar); det senare

även i form av ett företag för närvarande

i Bioinkubatorn. Internationellt samar-

bete och mycket i pipeline, prio Kina

(gästprofessor x 2)

En vecka med prefekten** Från 1 mars 2012 vicedekanus

11

Roland Andersson är förutom prefekt också verksam som professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

En lunchpromenad fungerar utmärkt som mot-vikt till en stressad prefekts vardag.

Arbetsveckans första dag inleds med genomgång av röntgenbilder på de patienter som står på operationsteamets lista

12

”Fakultetens visoner, mål och strategier måste förnyas”

Medicinska fakul-teten ska vara en attraktiv arbets- och lärandemiljö som kännetecknas av kvalitet, kreativitet och socialt ansvar.

Arbetsmiljöar-betet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet och omfatta alla fysiska och psykosociala förhållanden som har bety-delse för arbetsmiljön. Det bästa är om man kan arbeta förbyggande, tex med bra intro-duktioner för nyanställda och att skapa väl fungerande lärandemiljöer för studenterna. Risken finns annars att man bara “släcker bränder” och inte hittar långsiktiga lösningar på arbetsmiljöproblem som kan uppstå i verksamheten.

Det kommer att bli ännu mera viktigt att satsa på en hållbar utveckling i framtiden, både vad gäller ekologisk, social och ekono-misk hållbarhet. Hållbar utveckling måste prioriteras högt inom vår fakultet. En annan viktig fråga är jämställdhet och likabehandling – det är av största vikt att fakulteten bedrivs i former som ger möjlighet för var och en att utvecklas utifrån sina förutsättningar obe-roende av kön, etnisk eller social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Vi kommer

föreslå fakultetsstyrelsen att bilda en ny arbetsgrupp med fokus på jäm-ställdhets- och likabehandlingsfrågor som tar fram policydokument och handlingsplaner för dessa frågor.

Medicinska fakulteten ska ta plats, vara synlig och tydlig. En väl fung-erade intern och extern kommuni-kation är en stark framgångsfaktor. För att stärka kommunikationen ytterligare måste vi satsa ännu mer på den senaste IT-tekniken och ta fram strategier för hur de nya medi-erna ska användas inom utbildning, forskning och samverkan. En sam-verkan som är gränsöverskridande, både inom och utom fakulteten, är sannolikt det bästa sättet för att nå de mål som fakulteten ställer upp. Fakultetens visoner, mål och strate-gier måste förnyas – den förra stra-tegiska planen slutade gälla 2011. Nu är det dags att formulera en ny strategisk plan för 2012-2017!

Arbetet har börjat!

ANNA MARIA DRAKEVicedekan med särskilt ansvar för sociala frågor som arbets-miljö, kommunikation, samver-kan och jämställdhet

Vilka utmaningar ser du inom ditt ansvarsområde?

KICK

OFF

Inom grundutbildningen vid fakulteten finns det utmaningar av olika typ. Som exempel kan nämnas önskan från utbildnings-departementet att utöka läkar- och sjuksköterskeprogrammen samti-digt som vårt utbildningsuppdrag minskar från Lunds universitet centralt. Vidare har vi en något haltande nämndorganisation samt en apotekarutbildning i limbo. Att anta dessa utmaningar och göra något bra och framåtsyftande är min ambition men jag kan inte göra det själv. Därför kommer jag att arbeta nära andra ledare inom utbildningen, såsom studerande representanter, nämndord-föranden, GU-ekonomer med flera.

Vad gäller mitt andra ansvarsområde- inter-nationalisering- har de föregående åren karak-

teriserats av kartläggning och strategiskt arbete. Detta arbete har utmynnat i att alla utbild-ningsprogram nu har handlings-planer för internationalisering. Det kommande året blir utma-ningen att realisera dessa planer. Förutom detta kommer jag att jobba för vidare konkretisering av milleniemålen i undervisningen samt att underlätta arbetet med

att strukturera internationella utbyten av kli-niska placeringar.

CECILIA LUNDBERGVicedekan med särskilt ansvar för utbild-ning på grund- och avancerad nivå samt internationalisering

”Att utöka samtidigt som utbildningsuppdraget minskar ”

Dekanus Gunilla Westergren-Thorsson målar med stora penseldrag upp framtidens viktiga områden. Stort fokus ligger på samverkan; mellan grundforskning, hälso-/vårdvetenskap och klinik; verksam-heterna i Lund och Malmö; universitetet och Region Skåne. Bättre villkor och karriärvägar för yngre forskare och en översyn av verksamehtens lokalbehov är andra viktiga frågor.- Det är full fart framåt. Vi har bara möjligheter, säger hon!

...och så här svarar vicedekanerna på frågan:

För att attrahera medicinarstu-denter till att ägna tid åt forskning, framförallt preklinisk forskning, krävs tydligare incitament och målvisioner. I första hand behöver studenterna förebilder, kliniskt verksamma läkare som bedriver aktiv translationell forskning, en kategori som blir allt mindre. Dessa förebilder inspirerar, erbju-der avgränsade forskningsprojekt och fungerar som viktiga rekryteringsplattfor-mar till de olika specialistområdena. Arbetsin-satsen för deras handledning och undervisning bör få ett högre meriteringsvärde och dess-utom ges bättre utrymme inom sjukvården.

Karriärvägarna för kliniska forskare måste bli tydligare, det skall vara attraktivt att utbilda sig till en forskningsaktiv kliniker. Det skall i större utsträckning finnas förutsättningar att påbörja en forskarutbildning, under grund-utbildning, AT- respektive ST tjänstgöringen. Att disputera och uppnå docentkompetens skulle kunna premieras med en automatisk

adjungering till universitetet, något som skulle utöka lärarkå-ren och bättre införliva det kli-niska tänkandet i undervisningen på ett tidigt stadium. Samtidigt bör forskarutbildade kliniker ges företräde till överordnade tjänster inom sjukvården.

Vidare bör tvärvetenskapligt sammansatta forskargrupper, med representanter för preklinik-

klinik, vårdvetenskap och biomedicin, pre-mieras. Detta skapar kreativa grupper som har förutsättningar att belysa viktiga kliniska problem ur olika perspektiv och ger dess-utom en naturlig känsla för tvärvetenskapligt teamarbete, en nyckelkomponent i modern sjukvård.

STEFAN HANSSONVicedekan med särskilt ansvar för utbild-ning på forskarnivå och karriärvägar(Från och med 1 mars)

”Att tidigt rekrytera blivande kliniker till forskarutbildning”

”FULL FART FRAMÅT!”

13

Ansvarsområdet bjuder på stora utmaningar och inte minst möj-ligheter, men kräver både ökade satsningar och nytänk. Begreppet translationell forskning är under stark utveckling och satt under stort fokus.

Att strukturera och skapa optimala förutsättningar som möjliggör att vi kan ta kliniska iakttagelser till den experimentella miljön, kartlägga mekanismer och med detta som bas skapa helt nya möjligheter för diagnostik och behandling, och sedan föra dessa tillbaks till den kliniska verkligheten, utgör fantastiska möjligheter och utmaningar.

Implementeringen av våra forskningsfynd i klinik har utgjort ett av de största hindren och denna process måste förbättras. Detta kan även inbegripa en vidare utveckling av innovationssystem som nyttiggör forskningen.

Vidareutveckling av fakultetsnära system, finansiering, utbildning/information relaterat till inno-vation och nätverksbildande borde möjliggöra bättre förut-sättningar för den translationella forskningen, tillvaratagandet av innovationer och förbättrad implementeringsprocess. Detta kräver ett tvärdisciplinärt samar-

bete, även inbegripande flera fakulteter och dessutom ökad internationalisering. Ytterst ska vi nå bättre och effektivare vård med riktad diagnostik och behandling i strukturerade och evidensbaserade förlopp, med beaktande av effektiva organisationsmodeller.

ROLAND ANDERSSONVicedekan med särskilt ansvar för innova-tion och translationell forskning (Från och med 1 mars 2012)

Utan sjukvård ingen medicinsk fakul-tet - utan forskning och undervis-ning ingen universitetssjukvård. Att sjukvård och akademi är beroende av varandra är inte kontroversiellt. Det är inte heller särskilt kontroversiellt att påstå att i denna relation blir 1+1>2, alla vinner på ett närmare samarbete. Likväl samarbetar vi inte alltid.

Min vision är att alla medarbe-tare, inom sjukvård och akademi arbetar för att överbrygga de kulturskillnader som fortfarande finns. En förutsättning för att vi skall kunna nå dit är att vi har tillit till varandra, förstår och deltar i varandras svårig-heter och glädjeämnen samt tar ansvar för att växa tillsammans. Helheten gynnas om bägge organisationer har sunda finanser med med-arbetare som mår bra. Transparens av verk-samhet och ekonomi är en förutsättning för gott samarbete. Sjukvård skall finansieras av sjukvårdsmedel, forskning eller undervisning skall finansieras av medel avsedda för just dessa

ändamål. Jag kommer att göra vad jag kan för att bidra till ökad trans-parens hur forskningsmedel och overheadkostnader beräknas och används.

Utifrån patienternas perspektiv är det min önskan att akademin fick större inflytande över sjuk-vården än vad man har idag. Detta bör ske genom att akademin tar ett större ansvar för att i kliniken

driva evidensbaserad medicin, implementera ny kunskap och därmed bidra till kvalitets-höjning och effektivisering av sjukvården. Ingenting kan främja klinisk forskning, under-visning och sjukvård bättre än om företrädare för akademi och sjukvård arbetar i ett lag för helhetens bästa.

KARL OBRANTVicedekan med särskilt ansvar för klinisk forskning och samverkan med sjukvården

ALF-medlen är en av den kliniska forskningens vikti-gaste finansierings-källor. Det är en viktig och ansvars-full uppgift att för-dela dessa. Man bör ställa stora krav på hur det sker och på uppföljningen av vilka resultat som uppnåtts.

ALF-avtalet mellan stat och landsting sades upp i december 2009 och ska omförhandlas inom den femåriga uppsägningstiden, det vill säga före 2014.

Det finns olika strategier om man ser till hur andra universitet i Sverige fördelar ALF-medel och jag har redan börjat orientera mig om vilka skillnader som föreligger. Lund och Göteborg anses vara föregångare då det gäller att hitta ett bra system att fördela ALF-medel där större delen söks i öppen konkurrens. Ingenting är dock så bra att det inte kan bli bättre. Jag ser det som en stor utmaning att arbeta vidare mot ett ännu bättre system och förhoppningsvis att man inom hela Sverige har likartad bedömning för att få så rättvis fördel-ning som möjligt av ALF-medel till forskning och undervisning. Det är en viktig uppgift att försvara forskande läkares möjlighet att verk-ligen få utföra sina forskningsprojekt eftersom många idag är hårt pressade inom sjukvården och att även att kunna stimulera klinisk och translationell forskning med stor potential för bättre hälsa och liv.

Sverige uppmärksammas ofta internatio-nelIt för våra högkvalitativa register och nog-granna kliniska prövningar vilket vi också bör slå vakt om. Detta är en del av den nya can-cerstrategin men också viktigt att tänka på när det gäller att ge möjlighet till klinisk forskning inom ramen för ALF. Vi måste alltid sträva efter att hålla högsta möjliga kompetens i våra prioriteringsgrupper och att tilldelningen av ALF-medel sker efter klinisk relevans och vetenskapligt värde till gang för den enskilde patienten.

Inför att ALF-avtalet ska förnyas före 2014 vill jag verka för en optimal dialog mellan universitet och sjukvårdens företrädare så att vi tillsammans kan skapa ett så bra system som möjligt med balans mellan projektanslag och tjänsteutrymme.

Forskningsfinansiering måste bygga på vetenskaplig konkurrens. Om inte den bästa forskningen premieras är det i slutändan patienterna som får betala.

ANDERS BJARTELLVicedekan med särskilt ansvar för ALF-frågor

Vilka utmaningar ser du inom ditt ansvarsområde?

”Skapa balans mellan projekt-anslag och tjänsteutrymme”

”Bättre och effektivare vård med riktad diagnostik och behandling”

”Alla vinner på ett närmare samarbete”

Den nya fakultetsledningen presenterade sig och sina visioner för medarbetarna vid informationmö-ten i Lund och Malmö den 17 februari. Läs ett längre referat av mötet på www.med.lu.se/medarbetare

Läs också mer om Gunilla och Kristian i förra numret av Närv: http://www.med.lu.se/narv

”FULL FART FRAMÅT!”NY FAKULTETSLEDNING

14

FORS

KNIN

G

Inauguration of EpiHealth

EpiHealth is a strategic research area at Lund University in collaboration with Uppsala University. Its aim is to map the lifestyle and genetic factors that may com-bine to cause the most common chronic diseases in our society. 6 February saw the inauguration of the new clinic in Malmö, where participants will undergo a medical examination and answer questions about their lifestyle, working environment and medical history. “Malmö is an epidemiology Mecca with many years of experience of epidemiological studies. There are many dif-ferent research groups and the local popu-lation is very willing to participate in the research”, says Sölve Elmståhl, Professor of Geriatrics, who is in charge of the study at Lund University.

– Jag vill vara med och bidra till forsk-ningen och tycker också att det är ett bra tillfälle att få veta hur jag egent-ligen mår, säger Lena Fogelberg och testdeltagare i Epihealth. Hon är en av de 300 000 invånare mel-lan 45-75 år som kommer att undersö-kas i befolkningsstudien som räknas som en av de största i Sverige.

EpiHealth är ett strategiskt forskningsområde vid Lunds universitet i samarbete med Uppsala universitet. Syftet är att kartlägga hur våra vanliga folksjukdomar uppträder i ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener. Den 6 februari invig-des den nya mottagningen i Malmö, där delta-garna får genomgå en hälsokontroll och svara på frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdom. Deras prestationsförmåga mäts och genom blod-prov analyserar man genetiska förutsättningar.

– Malmö är ett epidemiologiskt mecka med mångårig erfarenhet av flera epidemiologiska studier. Här finns en mångfald av forskargrup-per och en stor villighet hos malmöbefolkningen att ställa upp och medverka för att bidra till forskningen, menar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien vid Lunds universitet.

Dekanus Gunilla Westergren-Thorsson och Hannie Lundgren, forskningschef på Region Skåne var på plats och klippte bandet vid invig-ningsceremonin.

– Den här typen av studier är av stor betydelse för hur vi ska planera vår framtida vård och omsorg för en allt äldre befolkning, säger Hannie Lundgren.

TEXT & BILDER: ÅSA HANSDOTTER

Dekan från Uganda redo för doktorshatt i LundI början av februari var det dags för en speciell disputation vid Medicinska fakulteten. Jerome Kabakyenga från Uganda har under flera år kombinerat doktorand-studierna i Malmö/Lund med vardags-sysslan som dekan vid Medicinska fakulteten på universitetet i Mbarara.– Det finns inte många disputerade forskare i Uganda, och doktorsexa-men är heller inget krav för dekan-uppdraget, förklarar Jerome Kabaky-enga.

Mbarara är beläget i sydvästra Uganda och grundades 1989. Fakulteterna i Lund och Mbarara har sam-arbetat sedan 2001 och genom åren har ett stort antal studen-ter och forskare vid de båda universiteten del-tagit i utbytesaktiviteter. Vid Lunds universitet

koordineras samarbetet från Socialme-dicin och global hälsa i Malmö, och samarbetet har idag framförallt fokus på ungdomars sexuella och reproduk-tiva hälsa samt mödrahälsovård.

Några personliga möten med fakul-tetens nya motsvarighet, Gunilla Westergren-Thorsson, har det ännu inte hunnit bli. Men väl med hennes företrädare, Bo Ahrén. Det första mötet ägde rum i Uganda för några år sedan, när Ahrén förkovrade sig i hur Mbarara-fakulteten arbetar med platsförlagd utbildning av medicinstu-denter ute i lokala samhällen och byar.

Med erfarenhet av universitets-livet i både Uganda och Sverige – vilka reflektioner gör du?

– Att förändringstakten är hög, även vid ett väletablerat universitet som det i Lund. Det förvånade mig lite i början. När det gäller grundutbildning för läkare är det mycket som är ganska likt här och i Uganda, men samhällsstruktur, resurser och sjukdomspanorama är helt annor-lunda vilket bl a påverkar forskningen. Här är det mycket fokus på äldres sjuk-domar, medan utmaningarna i Uganda handlar om t ex smittor som HIV och malaria.

Jerome Kabakyenga började sin aka-demiska bana med en läkarexamen, och i centrum för hans avhandlingsarbete står komplikationer och risker vid förloss-ningar. Tillbaka i Mbarara har han planer på att starta ett institut för mödra- och barnhälsovård - ansöknings- och förbe-redelsearbetet är redan igång. Och även återbesök i Lund ingår i framtidsplanerna.

BJÖRN MARTINSSON

Varje år dör 350 000 kvinnor världen över i samband med graviditet eller födsel. Socialmedicin och global hälsa vid fakulteten har engagerat sig i arbetet med att minska mödradödlig-heten. Nyligen presenterades resultaten från en flerårig utbildningssatsning på temat sexuell hälsa och mänskliga rät-tigheter vid en konferens i Stockholm.

Effektivare teamarbete mellan läkare och barn-morskor, cykelambulanser som räddar kvin-nor i otillgängliga byar, sex och samlevnad på skolschemat för att bl a förebygga HIV/AIDS – det gavs många exempel från olika deltagare på till synes små insatser som har åstadkommit konkreta förbättringar.

– Vi har nu 220 nyckelpersoner som med skicklighet och kunskap kan åstadkomma för-ändringar i direkt kontakt med berörda och bidra till FN:s millenniemål, sammanfattade Karen Odberg Pettersson och Anette Agardh, båda från

Socialmedicin och global hälsa och ansvariga för de utbildningar som genomförts.

Utbildningarna har engagerat över 200 barn-morskor, gynekologer och obstetriker från 33 länder i tre världsdelar. Tillsammans har de sjösatt ett 100-tal lokala projekt i hemländerna.

Upplägget har bl.a. bestått av studier i Sverige under ledning av Lunds universitet. Studierna har inkluderat planering och genomförande av lokala projekt i hemlandet. Sida har finansierat.

Konferensen ”Towards a healthier world – change is possible” ägde rum i Stockholm den 11 november 2011.

BJÖRN MARTINSSONFotnot: Se posterutställningen från kon-

ferensen: http://www.med.lu.se/medarbetare/internationellt/internationella_naetverk_och_samarbeten/posters_from_stockholm_itp_semi-nar_2011

Invigningen av EpiHealth:

”Malmö är ett epidemiologiskt

MECKA”

Hälsoprojekt med ringar på vattnet i tre världsdelar

15

Hallå där...

AKTUELLT

Professor Lars Hansson fick en fin jul-klapp när regeringen precis före jul beviljade åtta miljoner till CEPI och forskningen kring psykosociala insat-ser för människor med allvarlig psy-kisk sjukdom.

Hur glad är du på en skala?– Vi blev naturligtvis jätteglada för den

respons vi fick från departementet – den var över all förväntan! Regeringen har för 2012 gett oss en budget som är dubbelt så stor som tidigare.

Vad ska ni använda pengarna till?– Det finns ett stort glapp mellan forskning

och nationella riktlinjer och de insatser som finns i praktiken t ex vad gäller arbetsrehabilite-ring och familjeinterventioner för personer med schizofreni. Det är ett jättestort problem som leder till en sämre vård och ett samhällsekono-miskt slöseri. Forskning kring implementering av dessa insatser är därför ett viktigt fokus för oss.

Vad planerar ni mer framöver?– När CEPI bildades 2007 fick vi pengar

under fem år för att bedriva forskning som handlar om män-niskor med psykisk funktionsnedsättning, deras rehabilitering och livssituation. Under de fem år som vi arbetat inom detta område, har vi insett att det finns fortsatta stora forskningsbehov och vi vill fortsätta att arbeta vidare inom områden som boendestöd, meningsfull sysselsättning, diskri-minering och stigma.

TEXT & BILD: ÅSA HANSDOTTER

Fakta: CEPI - Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser är ett nationellt kunskaps-centrum för att främja forskning, kunskapssprid-ning och implementering av psykosociala insat-ser för personer med psykiskt funktionshinder. Läs mer på www.cepi.nu

– Bra! Nu finns det lab och utrustning i Bio-logihuset. Vi håller på att rekrytera tre forsk-ningsingenjörer – två är redan klara så vi räknar med att sätta igång med verksamheten i slutet av februari.

Vad kommer den att användas till?– Vid LP3 som plattformen heter ska vi

erbjuda produktion av proteiner till forskar-grupper på universitetet. Vi har sett att det finns ett behov hos ett stort antal forskargrupper på såväl Medicinska fakulteten som på LTH och Naturvetenskapliga fakulteten att få hjälp med produktion av proteiner för olika forskningspro-jekt. Tanken är att LP3 ska kunna bistå med hela processen från gen till renat protein, alternativt delar av processen, beroende på forskagruppens önskemål. Det kommer också att finnas möjlig-het att spendera tid på produktionsplattformen för att lära sig hur man går tillväga. Utifrån den förfrågan vi gick ut med tidigare har vi valt ut tio projekt som ska samköras i ett uppstartsskede.

Det finns många tillämpningsområden och vi räknar med att detta kan ge synergief-fekter.

Vad har MoReLife för framtidsplaner för övrigt?

– Under våren ska vi anordna symposium då tanken är att belysa hur nya Maxlab kan använ-das i nya medicinska tillämpningar och hur den medicinska forskningen kan dra nytta av de satsningar som görs i Lund.

SARA LIEDHOLMFakta: MoReLife - Molecular Recognition in Life - är ett life-science-nätverk som sträcker sig över fakulteterna M, N och LTH. MoReLife arbetar strategiskt med att främja kopplingen mellan medicin och kemi, med fokus på proteiner.Läs mer på: www.med.lu.se/morelife

Den 28/3 föreläser du på Hälsovetenskapens dag?

...Kajsa Landgren, sjuksköterska och universitetsadjunkt på Institutionen för hälsa, vård och samhälle!

CEPI: Åtta miljoner i julklapp!

Mattias Belting ny koordinator för LUCancerStemMet - The tumor stem cell-metastasis network byter namn och koordinator. Professor Mattias Belting tar över efter Tommy Andersson som koo-ridnatör för programområdet som nu istället heter LUCancer och vars mandat nu även omfattar cancer i ett vidare perspektiv.

– Ja, vi är ett tiotal forskare knutna till Medi-cinska fakulteten som medverkar under efter-middagen. Det är ett jättebra tillfälle att ta del av den aktuella forskning som görs kring barn och ungdomar och dessutom är det gratis.

Vad kommer du att prata om?– Min forskning som visar hur hela familjen

påverkas av att ha ett barn med kolik, och att akupunktur minskar skrikandet vid spädbarn-skolik.

Hur ser programmet i övrigt ut?– Eftermiddagen består av korta, populärveten-skapliga föreläsningar med allt från hur vi kan hjälpa barn med kronisk huvudvärk till hemba-serad vård för barn med cancer. Vi kommer att vara på Health Sciences Centre, HSC, i Lund.

TEXT & BILD: ÅSA HANSDOTTER

Fotnot: Hälsovetenskapens dag äger rum den 28 mars klockan 14-17. Temat är Barn & ung-domar. Fullständigt program finns på:www.med.lu.se/hvs

...Jens Lagerstedt, ny koordinator för forsknings- nätverket MoReLife!

Hur går det med protein-produktionsplattformen?

Ettögonblick...

16

VÄRLDEN

Ett 50 tal studenter dök upp på ”welcoming” för de utländska stu-denterna den 6 februari. Eventet anordnades av fakultetens mentors-grupp, bestående av studenter från hela fakulteten. Under våren vän-tas spännande arrangemang för våra gäster såsom skridskoåkning och cykeltur på Österlen mm.

Studenter från fakultetens partneruniversitet på plats!

Kick off för internationella handlingsplaner Fakulteten kan nu stolt visa upp handlingsplaner för internatio-nalisering för samtliga utbildningar på grundnivå och ett flertal på avancerad nivå. Handlingsplanerna som löper över två år innehåller samtliga åtgärder som ska leda till integrerad internationalisering på hemmaplan och ökad mobilitet. Läs mer på http://www.med.lu.se/medarbetare/internationellt

VISUALISERA MERA!Vill du som forskare/lärare skapa och publicera egna filmer att använda i din undervisning eller för att sprida din forskning? CED har tagit fram en verktygs-låda som finns tillgänglig på webben. Det går också att boka en workshop för sitt lärarlag, kontakta i så fall Marita Ljungqvist: marita.ljungqvist@ostas.lu.seDu kan även hålla dig uppdaterad om Teachingand-LearningLab på Facebook.Se: http://toolbox.multimedia.lu.se

DEBATT:”Anställda doktorander gynnar universitet”Den senaste tiden har doktorandernas anställ-ningsvillkor varit i fokus. Detta beror på beslutet att avskaffa utbildningsbidraget från och med den första januari 2013, något som Lunds doktorand-kår och Medicinska doktorandrådet har jobbat hårt för under flera års tid. Doktoranderna har en viktig roll i den forskning och undervisning som genomförs på Medicinska fakulteten, de är därför en värdefull tillgång för fakulteten och förtjänar det sociala skyddsnät och den ekonomiska kom-pensation som en anställning innebär.Förändringen i anställningsmodell har orsakat en del debatt på Medicinska fakulteten på grund av den ökade ekonomiska belastning som detta innebär för många forskares redan ansträngda ekonomi. Det är dock viktigt att inte bara fokusera på de ökade kostnaderna utan även på vinsterna. De flesta av er håller förmodligen med om att man presterar bättre om man får tillfredsställande kompensation för sitt arbete. Därför leder dessa förändringar förhoppningsvis till ökad forskningskvalitet, kreativitet, innova-tion så väl som undervisningskvalitet. De nya villkoren ger även Lunds universitet en fördel jämfört med andra universitet i konkurrensen

om de bäst kvalificerade doktoran-derna. Beslutet signalerar också att universitetens grundutbildningar ger tillräckliga kunskaper för en dok-torandanställning och kräver därmed inte ytterligare två års förberedelser för att nå en lämplig nivå. Beslutet har belyst doktorandens kluvna roll som både student och anställd, något som diskuterades i ett tidigare nummer av Närv. Här skulle vi vilja framhålla AT-tjänsten som ett exempel på en anställning som kräver handledning, detta ifrågasätts aldrig. Fördelarna med en arbetsplats i forsk-ningsfronten har länge överskuggats av nackdelarna med dåliga arbetsvill-kor, vi är därför glada att se att detta nu förändras.Diskutera artikeln i vårt forum på nätet: http://www.med.lu.se/dialogforum

HELENA CHRISTIANSON, 2:E VICE ORDF LDK

OCH ULRIKKE VOSS, ORDF MDR

Mentorsgruppens arrangemang gör det möjligt för våra utländska studenter att få kontakt med svenska studenter.

Mentorsgruppen hälsar välkomna.

Smörgåstårta - en liten bit av Sverige...

TEXT& FOTO: KARIN FRYDENLUND

AKTU

ELLT

Debate

PhD students play an important role in the research and teaching undertaken at the Medical faculty. PhD students are therefore a valuable source for the faculty and deserve the social security and economic compensation that an employment offers. The change in employment model has caused some debate at the Medical Faculty.Full text in English: http://www.med.lu.se/dialogforum

Be more visual!

Lecturers and researchers, would you like to create and publish your own films to use in your teaching or to disseminate your research? CED has developed a toolkit, “Teaching & Learning Lab: Film” which is available on its web-site. It is also possible to book a workshop for one’s teaching team; contact Marita Ljungqvist: marita.ljungqvist@ostas.lu.se. See: http://toolbox.multimedia.lu.se

17

Karin Frydenlund, Internationella avdelningen:

– Fint! Det är positivt att befinna sig i händelsernas cen-trum. Närheten till studenterna är en förbättring, det väger upp bullret och ljudnivån och det är så vi vill jobba. Det är ljust och fint och vi har en egen möteslokal. Nu saknas bara bra skyltning, men det ska vi lösa.

Mats Johansson, Medicinsk etik:

– Det känns bra. De här rummen är mer anpassade för vår verksamhet. Nu sitter vi mer sammanhållna än tidigare då vi var mer utspridda. Rummen vi lämnade var labbanpas-sade och det hade vi ingen användning av. Här finns också bättre förvaringsutrymmen.

Matthias Bank, Bibliotek & IKT:

– Det är kul! Här är en stor genomströmning av studenter. Det brukar vara tyst på bibliotek, men här smälter biblio-teket in i studenternas egen miljö, så det är inte speciellt tyst. Förutom informationsdisken har vi ju också våra kontor där vi kan jobba i lugn och ro. Det tog lite tid att få tekniken på plats, men nu fungerar det och studenterna tog direkt till sig det nya biblioteket!

Januari:”Ofta fel i äldres läkemedelslistor”Titel: The effect of medication reconciliation in elderly patients at hospital discharge. Läs januari månads vetenskapliga artikel i LMFM.

Många äldre riskerar att få fel mediciner när de skrivs in eller ut från sjukhus. Det gäller främst dem som får sina mediciner i dosförpackningar, Apodos, från apoteket.

– Det är inte fel på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, som tillsammans med forskarkollegor i Lund har visat hur man kan kvalitetssäkra de äldres läkemedelslistor vid utskrivning.

Artikeln författad av Patrik Midlöv, Leila Bahrani, Mehran Seyfali, Peter Höglund, Eva Rickhag, Tommy Eriksson har valts ut till månadens artikel i Lund Medical Faculty Monthly.

December:Livsstilstest i dator får människor att röra mer på sigTitle: Improvement of Physical Activity by a Kiosk-based Electronic Screening and Brief Intervention in Routine Primary Health Care: Patient-Initiated Versus Staff-Referred.

Nu är ”livsstilsdatorer” på väg ut till ett tret-tiotal vårdcentraler i Skåne. Det är ett koncept som använts på Östergötlands vårdcentraler sedan 2006, och som visat sig vara ett använd-bart stöd för att förbättra människors hälsa. I en nyligen publicerad studie visar man att metoden fick människor att röra mer på sig.

Artikeln är författad av: Matti Leijon, Daniel Arvidsson, Per Nilsen, Diana Stark Ekman, Siw Carlfjord, Agneta Andersson, Anne Lie Johans-son, Preben Bendtsen.

Läs tidigare artiklar på: http://www.lmfm.med.lu.se/

”Skalpellen” till Martin Lindsten

Martin Lindsten, läkare vid Kirurgiska kliniken i Lund, får det pedagogiska priset ”Skalpellen” som delas ut av läkarstuderande på termin 8. Priset som avser höstterminen 2011 motiveras:”Martin är väldigt engagerad och har gjort det bästa av de alldeles för få undervisningstillfällen under kirurgiplaceringen. På ett lugnt och tryggt sätt, och med respekt, leder han studenten genom de moment han handleder. Martin undervisar också på ett mycket pedagogiskt sätt utan pre-stige. Han lyfter studenten, och genom att på ett bra och konkret sätt visa på de misstag studenten gör, maximerar han inlärningen vid varje under-visningstillfälle”.

Johan Flygare får ”Ingvar Carlsson Award”Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett fjorton unga forskare i Sverige som motta-gare av Ingvar Carlsson Award. Johan Flygare vid Lunds universitet forskar kring anemi och är en av pristagarna. I priset ingår ett forsk-ningsanslag på 2,95 miljoner kronor och möjligheten att delta i ett ledarskapsutvecklingsprogram.

De får ”Eurospine Best Full Paper Award 2011”

Artikeln ”Dural lesions in decompression for lumbar spinal stenosis – incidence, risk factors and effect on outcome” av Fredrik Strömqvist, Bo Jönsson och Björn Strömqvist (bilden)har tilldelats Eurospine Best Full Paper Award 2011. Prisutdelningen skedde vid Eurospines (the Spine Society of Europe) årsmöte i Milano, oktober 2011.

Håkan Olsson får ERC Advanced GrantC a n c e r f o r s k a r e n Håkan Olsson vid Lunds universitet får ERC, European Research Council, Advanced Grant, vilket innebär ett stöd till epi-demiologiforskningen på maximalt elva mil-joner kronor under en femårsperiod. Forsk-ningsstödet är avsett för projekt kring ”genetiska och miljöassocierade orsaksfaktorer vid van-liga tumörsjukdomar, särskilt bröstcancer och malignt melanom”.ERC Grant syftar till att stödja excellent forskning utförd och ledd av oberoende och världsledande forskningsledare som ska bedriva högriskprojekt som öppnar nya vägar inom respektive områden.

UTMÄRKELSER

En fråga, tre svarar:Hur trivs du i era nya lokaler på BMC?

De utsågs till Månadens artikel i LMFM

18

Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap: Emma Morin, forskningsingenjör, Respiratorisk Immunofarmakologi.Tatu Haataja, postdoktor, Medicinsk proteinvetenskap.Maria Lindhal, forskningsingenjör, Medicinsk proteinvetenskap.Therese Johansson, vik personalsamordnare, EMV:s kansli.Therese Lindvall, forskningsingenjör, Medicinsk proteinvetenskap.Jakob Axelsson, postdoktor, Matrixbiologi.Malin Hernebring, forskningsingenjör, Med structural biology.Karin Rödström, doktorand, Med structural biology.Martin Tinnerfelt Winberg, biträdande forskare, Molekylär endokrinologi

Institutioen för laboratoriemedicin, Lund:Anna Andersson, forskarassistent, klinisk genetik Charlotta Böiers, postdoktor, molekylärmedicin och genterapi Mehrnaz Safaee, forskarstuderande, molekylärmedicin och genterapi Sarah Warsi, forskarstuderande, molekylärmedicin och genterapi Debnath Shubhranshu, forskarstuderande, molekylärmedicin och genterapi Simon Andersson, projektassistent, medicinsk mikrobiologi Eile Butler, projektassistent, medicinsk mikrobiologi Oscar Ljungberg, amanuens, medicinsk mikrobiologi Jolanta Mazurek, projektassistent, medicinsk mikrobiologi Magnus Alsterfjord, biträdande forskare, medicinsk mikrobiologi Mats Gåfvels, universitetslektor, klinisk kemi och farmakologi Gustav Östner, doktorand, klinisk kemi och farmakologi Hanna Wallin, laboratorieingenjör, klinisk kemi och farmakologi Natalija Buza-Vidas, biträdande forskare, Stamcellscentrum Olaf Bergmann, biträdande forskare, Stamcellscentrum Zhi Ma, laboratorieforskare, Stamcellscentrum James Wood, forskningsingenjör, Stamcellscentrum Enas Sheik-Khalil, doktorand, avdelningen för MIG John Stegmayr, forskarstuderande, avdelningen för MIG Mikael Kronborg Christophersen, projektassistent, hematologi och trans-fusionsmedicin Zsuzsanna Kertez, Postdocstipendiat, Molekylärmedicin och Genterapi Valgadur Sigurdsson, Postdocstipendiat, Molekylärmedicin och Genterapi Talia Velasco Hernadez, Postdocstipendiat, Molekylärmedicin och Genterapi

Institutionen för hälsa, vård och samhälle:Stinne Glasdam, universitetslektor, avd för omvårdnad Lina Behm, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Kajsa Landgren, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Elisabeth Argentzell, universitetsadjunkt, avd för arbetsterapi och gerontologi Jonas Wihlborg, doktorand, avd för omvårdnad Andreas Rantala, doktorand, avd för omvårdnad

Institutioen för laboratoriemedicin, Malmö:Katarzyna Chmielarska Masoumi, laboratorieforskare, molekylär tumörpatologi Hengning Ke, laboratorieforskare, molekylär tumörpatologi Reihaneh Zarrizi, doktorand, molekylär tumörpatologi Filiz Serifler, biomedicinsk analytiker

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund:Karin Annersten, biomedicinsk analytiker (vikariat), onkologi Jonas Broms, doktorand med utbildningsbidrag, psykiatri Dongfeng Chen, doktorand, neurokirurgi Maria Christiansson, 1. laboratorieassistent, onkologi Helena Cirenajwis, doktorand, onkologi Annika Dahlgren Sandberg, gästprofessor, logopedi, foniatri och audiologi Chinmay Gundewar, doktorand, kirurgi Karin Haraldsson, forskningsingenjör, onkologi Sandra Jovic, doktorand med utbildningsbidrag, lungmedicin och allergologi Sinéad Hurley, doktorand med utbildningsbidrag, infektionsmedicin Martina Kalle, doktorand, dermatologi och venereologi Emelie Karnevi, doktorand med utbildningsbidrag, kirurgi Siker Kimbung, doktorand, onkologi Enida Kuric, doktorand, neurokirurgi Martin Lauss, postdoktor, onkologi Gierdre Miskinyte, doktorand med utbildningsbidrag, neurologi Manli Na, doktorand, neurokirurgi Suzan Nilsson, projektadministratör, psykiatri Christina Perdikouri, biträdande forskare, ortopedi Sigurbjörg Rutardottir, doktorand, infektionsmedicin Kjell Salvesen, professor, obstetrik och gynekologi Helena Siller, forskningsingenjör, dermatologi och venereologi Katarina Steding, biträdande forskare, klinisk fysiologi Ihdina Sukma Dewi, doktorand med utbildningsbidrag, kardiologi Lisbeth Svensson, doktorand med utbildningsbidrag, infektionsmedicin Maria Svensson, doktorand med utbildningsbidrag, psykiatri Annika Törling-Ring, forskningsadministratör, diagnostisk radiologi Ulrika Tajthy, amanuens, logopedi, foniatri och audiologi Linnéa Taylor, doktorand, oftalmologi Lijun Zhao, laboratorieassistent, psykiatri Yaping Zhang, laboratorieforskare, medicin

Institutionen för kliniska vetenskaper, MalmöMats-Åke Persson, databasadministratör, diabetes och endokrinologi/LUDC Maria Fälemark, forskningssköterska, diabetes och endokrinologi och islet patophysiology Anna Karlsson, biomedicinsk analytiker, islet patophysiology Gunilla Hughes Wulkan, administratör,islet patophysiology/Innovation LUDC Hannah Nenonen, postdoktor, islet patophysiology/LUDC Thomas Reinbothe, postdoktor, islet patophysiology Hedvig Bennet, doktorand, diabetes och celiaki Ulrica Swartling, forskare, diabetes och celiaki Gull Rukh, doktorand, diabetes och kardiovaskulär sjukdom - genetisk epidemiologi Annette Fundberg, projektsamordnare, socialmedicin och global hälsa Benedict Oppong Asamoah, projektkoordinator, socialmedicin och global hälsa Faisal Al-Emrani, doktorand, socialmedicin och global hälsa Devika Mehra, doktorand, socialmedicin obh global hälsa Markus Larsson, projektassistent, socialmedicin och global hälsaChristina Nilsson, forskningsadministratör, socialepidemiologiHelena Hansson, administrativ projektassistent, enheten för internmedicinPetra Järlhem, administrativ projektassistent, enheten för internmedicinMagnus Dustler, doktorand, medicinsk strålningsfysikIsabel Drake, doktorand, nutritionsepidemiologiMehdi Osooli, projektassistent, klinisk koagulationsforskningHelene Widet Tas, biomedicinsk analytiker, hypertonei och hjärt-kärlsjukdom Lena Nilsson, biomedicinsk analytiker, hypertonei och hjärt-kärlsjukdom

Övriga:Anders Sonesson, pedagogisk utvecklare vid MedCUL i LundAnders Mårtensson, systemadminisitratör vid Lund University Bioimaging Center i LundCarola Tilgmann, forskningskommunikatör, Bibliotek och IKT-enheten

18

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv, ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster!

PÅ NYTT JOBB

HEJ!

19

Catharina Svanborg gick nämligen både real-skolan och gymnasiet i Göteborgs högre sam-skola, en friskola som bygger på montessoripeda-gogiken, vilket starkt präglat henne som person och forskare.

– Pedagogiken ska stärka individens inne-boende kreativitet och lust, anpassad till indivi-dernas olika förutsättningar. Det var en alldeles underbar skola, med besjälade lärare och högt i tak!

Universitetet ser hon som en miljö som också borde arbeta för att maximera kreativiteten hos sina forskare istället för att ”tvinga in dem i rigida strukturer”.

Att det blev forskning hon skulle ägna sig åt var naturligt även om hon valde mellan att studera medicin eller arkitektur.

Hennes pappa var professor i geriatrik och hennes mamma barnhälsovårdsöverläkare i Göteborg.

– Vi hade alltid internationella kollegor hemma vid köksbordet. Intressanta personer och samtal.

Passion för forskningen

Ändå är Catharina Svanborg den enda av fyra syskon som gjort akademisk karriär (en är egen-företagare, en verksam inom skogsindustrin och en tandläkare) och det är tydligt att hon älskar sitt yrke.

– Det är passionen för forskningen som är min drivkraft. Det är därför man håller på. Det är en härlig känsla. Men det man gör ska vara till glädje för andra!

En del av forskningen handlar om infek-tioner - varför bakterier är farliga och patienter infektionskänsliga. Från kliniska problem till molekyler och gener och så tillbaka till kliniken. – När man får hålla på länge sluts cirklarna, om man ställt rätt frågor.

1995 publicerades den första artikeln om HAMLET, upptäckten av ett protein som dödar cancerceller. Och nu, 15 år senare börjar man förstå hur HAMLET dödar cancercellerna och man börjar också förstå hur HAMLET ser ut. Under året väntas flera artiklar bli publicerade om detta.

Catharina Svanborg är mån om att inte själv ta åt sig äran för vare sig upptäckten av HAMLET eller det arbete som nu görs, och påtalar upprepade gånger att det är hennes fors-kargrupps förtjänst. Fantastiska medarbetare

– Den består av helt fantastiska medarbetare, säger hon och framhåller BMC som en privile-gierad miljö att få verka i, och hela korridoren på C12 som bestående av otroliga kollegor!

Hon är generös med beröm och tycker vi är generellt dåliga på att visa andra uppskattning när det går bra. Hon har också handlett ca 40 doktorander till disputation.

Catharina Svanborg hämtar kraft och inspiration till sitt arbete genom att se till att ha en rik och kreativ fritid. Bland annat stödjer hon unga internationella konstnärer inom Galleri Loyal i Malmö.

– Jag är väldigt konstintresserad, och allt från musik, teater och film.

Hurdan är du som chef? – Det får andra svara på, men jag

tycker det är viktigt med kvalitet. Och de som blivit klara har fått bra jobb som läkare, forskare eller inom industrin. Jag tror de fått en bra bas.

Du har en stark personlighet och framstår som rätt tuff?

– Jag har odlat mina höga klackar och röda naglar och aldrig försökt bli en av männen. Det har jag med mig hemifrån att det är alldeles tillräck-ligt att vara kvinna och forskare!

– Jag vet inte om jag är tuff, men jag är passionerad!

SARA LIEDHOLM

Fakta om Catharina Svanborg

Bor: Mitt i LundYrke: Professor i klinisk ImmunolgiFamilj: Arvid född 1975, Gustav född 1979Intressen: Konst teater och filmÖvrigt: Var inspektor vid Göteborgs nation i Lund 2006 till 2008 då hon flyt-tade till i Singapore för att under två år vara med och bygga upp ett nytt humanimmunologiinstitut.

Med passion för KONST och FORSKNINGPORTRÄTTET

Vad har Catharina Svanborg och Maria Montessori gemensamt? Bortsett från att båda är kvinnor är de läkare och har stark koppling till Montessoripedagogiken. Maria som grundare av den och Catharina som elev.

Maria Montessori Född 1870, italiensk pedagog, forskare, läkare, feminist, filosof och filantrop. Utvecklade montes-soripedagogiken och föreläste om ”Den nya kvinnan” som en vetenskapligt tänkande person.

Foto: Wikipedia

Catharina Svanborg med sönerna Arvid (t.h.) och Gustav (t.v.), på utflykt i Rocky Mountains, USA Foto: Privat

Catarina Svanborg introducerade 2011 års Nobelpris-tagare Bruce Beutler när han gästföreläste här före jul.

IN EN

GLISHAvsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

My colleague Tord Ajanki at Lund University Diabetes Center, (LUDC) has made a

prediction that I am most excited about: “Soon it will be time to harvest” he says, meaning that time is ripe for research investments that were made years ago, to bear fruit in terms of results and, possibly, even break-throughs.

My fellow colleagues in the information and communication trade at the Medical Faculty recently donned our fortune-teller chapeu in a series of workshops. We have tried to circle in on the current trends in society that will most likely affect our work in the near future.

Turns out we are not the only ones inte-rested in the future. At the end of Decem-ber a report called “The Data Explosion and the Future of Health” came out. The report, co-financed by Region Skåne, sums up the future in ten mind-blowing bullit points:

• Doctors must adjust to their new role • E-health can streamline care• Artificial Intelligence will be the next

colleague• We will have a second, informal health system• Privacy is the eternal trade-off• Responsibility is a straitjacket • There will be conflict • We’re operating on a living patient • The deconstruction of insurance• We stand on the brink of a golden age of medical insights

If you’ve paid a visit to your doctor recently, chances are you had a pretty good idea about what ailed before you even got there. With encyclopedic knowledge at every patient’s fingertips, the doctor’s self-image is subject to change. In the future empathic doctors with strong informa-tion interpretation skills will be more in

demand than ever. This is why:Just like you can keep excellent track of your exercise regime with the help of die-tary and fitness apps on your smart phone, the same technology can, and will be, used to monitor and store data related to your health. App data on sleeping patterns, heart rate, blood pressure and what not will bring on an abundance of information that will no longer be the sole property of researchers.

The report predicts that the sheer volu-mes of readily available data will turn the traditional order of scientific experiments on its head; analyzing vast data volumes enables us to find casual pattern after casual pattern before a single question has even been posed. Thus the scientist of the future is more likely to work “back-wards” looking for an explanation to their evidence, as opposed to designing and performing experiments to prove a theory.

Since data will be available to everyone, scientists and medical doctors will not be alone in this venture. Did you know

there is a facebook for patients? The social network is called PatientsLikeMe. Com-munity members who are comfortable sharing their medical history upload data on their symptoms, treatments, recoveries etc to help each other answer the ques-tion: ”Given my status, what is the best outcome I can hope to achieve, and how do I get there?”

As networks like this grow, they might turn into real challenges for the medical community; what if their results contra-dict the scientific studies? What if an opi-nionated mass of patients want the trendy, expensive medication but not what’s good for them? This informal system is sure to bring conflict in its wake.

We have to remember that as much as this development hurts, the growth is a prerequisite for the very alluring tenth and last prediction. “We stand on the brink of a golden age of medical insights”. Now, if everyone at the Medical Faculty are as with it as LUDC’s Tord Ajanki I say we are well prepared to face the future.

“Soon it will be time to harvest”

Photo: Phil Sangwell, Wikipedia Commons