Nationellt forum för inriktningoch samordning av övningar

Kommuner &Landsting

NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR 3

Vad är NAFS?

NAFS är en förkortning av Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar. Forumet leds av MSB. NAFS ska vara med och inrikta och samordna tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå samt övningar med kopplingar till övningsverksamhet inom EU och internationellt. Med tvärsektoriella menar vi övningar där aktörerna övar sin förmåga att tillsammans hantera konsekvenserna av en händelse. I tvärsektoriella övningar medverkar sektorsmyndig-heter inom två eller flera samhällssektorer eller samverkansområden samt myndigheter med geografiskt områdesansvar på olika nivåer – nationell, regional och lokal.

Arbetet i NAFS ska sträva mot en sammanhållande och systematisk övningsverksamhet som syftar till att öka förmågan att hantera oönskade händelser, olyckor, kriser och höjd beredskap – både enskilt och i samverkan.

Vilka är med i NAFS?

Forumet består av representanter från de myndigheter som finns med i krisberedskapsförordningen samt av adjungerade organi-sationer, bland annat Försvarsmakten. Även kommunerna och landstingen är representerade.

Det är respektive arbetsgivare som formellt utser sina representan-ter – en ordinarie och en ersättare, och det är någon av dem som deltar i möten och sammankomster. Orsaken till det förhållnings-sättet är att det ska finnas kontinuitet i forumet.

NAFS – Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Kontakt: Christina Schenning, 010-240 00 00, christina.schenning@msb.se

Illustrationer: Martin Ek Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: Danagård LiTHO

Publikationsnummer: MSB1033 - november 2016

4 NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR 5

Inriktning av övningar

I regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (2009) står det: ”Mot bakgrund av erfarenheter från inträffade händelser, genomförda övningar och inlämnade förmåge-bedömningar bör det årligen tas fram en övergripande inriktning för tvärsektoriella övningar.” Utifrån detta bildades NAFS 2010.

Syftet med att inrikta övningsverksamheten är att få aktörerna att färdas framåt utifrån en gemensam vägbeskrivning, i samma kom-passriktning. På så sätt kan man uppnå samma mål att utveckla sig mot – både i sin egen roll och i samverkan med andra. Det bidrar också till framförhållning, kontinuitet och samstämmighet i pla-neringen och ger en förståelse för den egna organisationens roll i ett större sammanhang. Förmågor kan stärkas och utvecklas, och inriktningen kan också utgöra ett ramverk för metodutveckling och en större systematik i planering, genomförande och utvärdering av övningar. Inriktningsarbetet kan också resultera i att man utvecklar gemensamma begrepp; ett gemensamt språk är en av förutsättning-arna för att man ska kunna formulera gemensamma mål.

Fokuserade områden och aspekter

I inriktningen av övningar ska vi fokusera på områden som skapar förmåga: samverkan, ledning, resurser, kommunikation och kom-petens. Dessa områden bryts ned i underliggande, mer konkreta aspekter. Aspekterna grundar sig i de förmågebrister som identi-fierats i olika ingångsvärden. Ett axplock av dessa aspekter skulle kunna vara:

Samverkan och ledning • Att dela information på ett säkert sätt med krav på

robusthet och sekretess.

• Länsstyrelsens övertagande av kommunal räddningstjänst.

• Privat-offentlig samverkan, särskilt vad gäller rutiner vid informationsdelning och frågor som rör sekretess.

Resurser • Att lämna stöd till Försvarsmakten inför och under

höjd beredskap.

• Personell uthållighet, främst vad gäller expert- och nyckelfunktioner.

Kommunikation • Att information till allmänheten är korrekt, tillförlitlig,

samordnad och målgruppsanpassad och ges inom rimlig tid.

• Analysarbete vid omvärldsbevakning av medier, sociala medier etc.

6 NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR 7

Erfarenhetshantering vid övningar

Lärdomar från övningar ger näring åt ny inriktning. Erfarenhets-hanteringen är uppdelad i flera beståndsdelar: fleråriga övnings-planer, utvärderingsrapporter, utvecklingsområden och åtgärds-planer. Åtgärdsplanerna i sin tur utgör ingångsvärden för uppdat erade fleråriga övningsplaner.

Som ett av resultaten av arbetet i NAFS har metoder för arbetet med erfarenhetshantering vid övningar tagits fram. Erfarenheter – både styrkor och brister – från övningar ska tas om hand på ett systema-tiskt sätt och bidra till verksamhetsutveckling och ökad förmåga.

Det kan bl.a. göras genom att arbeta strukturerat med utvärdering, vilket beskrivs i metodhäftet Utvärdering av övning.

Som en del av erfarenhetshanteringen gör MSB en årlig uppföljning och analys av resultaten från ett antal genomförda övningar. Det arbetet ligger tillsammans med andra underlag till grund för kom-mande övningsinriktning.

Figuren nedan visar hur arbetsgången för erfarenhetshanteringen ser ut och vilket stöd och vilka produkter som finns och behövs i det arbetet.

NAFS & interna NAFS

Aktör -rapportering till

MSB

MSB - analys

NAFS & interna NAFS

Inträ�ade händelserOmvärldsanalyserFörmågebedömningarRisk- och sårbarhets-analyser, trender m.m.

Aktör -�erårig

övningsplan

Aktör - övning

UtvärderingsrapportUtvecklingsområdenÅtgärdsplan

Stärktaförmågor

genomövning

MSB - övnings-

inriktning & samordning

Förankring och spridning

Utveckladövningsinriktning

Stöd nns redan

Nytt rapporteringssystem

Nytt metodhäfte

Utveckladanalys

8 NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR 9

Fleråriga övningsplaner

Varje år ska myndigheterna i krisberedskapsförordningen ta fram fleråriga övningsplaner och rapportera dem till MSB. De ska upp dateras kontinuerligt och läggas in i den nationella övnings-kalendern.

Fleråriga övningsplaner utgör ett samlat verktyg för att arbeta strategiskt och systematiskt med inriktning, genomförande och erfarenhetshantering av övningar. De skapar också förutsättningar för samordning av övningar och gör det möjligt att arbeta mot gemensamma och tydliga mål.

Övningsplanerna ska redovisas i den nationella övningskalendern, vilket ger en samlad överblick över inplanerade övningar och gör det möjligt att hitta samverkanseffekter med andra verksamheter och myndigheter.

Även landsting, kommuner, företag och andra inom krisberedskaps-området kan ha nytta av att upprätta fleråriga övningsplaner för sina verksamheter. En övningsplan kan med fördel också tas fram gemensamt inom en sektor, region eller annan samverkanskonstel-lation.

Det finns en vägledning som stöd för att utveckla en flerårig övnings-plan att ladda ner på msb.se.

Samordning av övningar

Övningssamordning sker på flera sätt, bl.a. med hjälp av den natio-nella övningskalendern. De myndigheter som finns upptagna i kris-beredskapsförordningen ska rapportera in sina planerade övningar för att underlätta samordningen med de övningar som MSB planerar att genomföra. De ska dessutom lämna in övningsutvärderings-rapporter till MSB, beskriva utvecklingsområden och upprätta åtgärdsplaner efter genomförda övningar.

Nationella övningsplanen bidrar även den till ökad samordning av övningsverksamheten, liksom övningsinriktningen, som ses över årligen och där NAFS spelar en viktig roll.

Nationell övningsplanEn strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

10 NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR NAFS – NATIONELLT FORUM FÖR INRIKTNING OCH SAMORDNING AV ÖVNINGAR 11

Samverkansövningar – tvärsektoriella övningar

En förutsättning för att samverkansövningar ska ha god effekt är att det finns en grundläggande förmåga att hantera kriser inom varje samhällssektor (t.ex. telekommunikation). Denna förmåga måste kontinuerligt underhållas och utvecklas genom sektors-övningar, såväl inom sektorn som genom tvärsektoriella övningar.

Det finns ett behov av växelverkan mellan samverkansövningar och sektorsövningar, så att effekterna av dem förstärker varandra och tillsammans utvecklar samhällets krisberedskapsförmåga.

Övningar som är tvärsektoriella • Samverkansövningar (SAMÖ) på nationell nivå är tvär-

sektoriella.

• Samverkansövningar på regional nivå (RÖ) är tvärsektoriella.

• Sektorsövningar på nationell nivå är tvärsektoriella endast om de kräver medverkan från aktörer inom andra sektorer för att fylla sitt syfte.

Övningsvägledningen

MSB:s övningsvägledning består av en grundbok med tillhörande metodhäften. Grundboken är allmänt tillämplig vad gäller övnings-planering, genomförande och utvärdering, medan metodhäftena tar upp olika övningsformat, utvärdering samt rollen som lokal övningsledare. Publikationerna finns att ladda ner från msb.se.

Interna NAFS

Det MSB-interna forumet leds av enheten för övning för att bidra till inriktning och samordning av övningsverksamheten inom MSB, och ska i första hand behandla tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå. Gruppens funktioner är att vara en arbetsgrupp för att bidra till arbetet med övningsinriktningen inför NAFS och att informera om och föra dialog kring övningsverksamhet i stort och särskilt kring MSB:s fleråriga övningsplan. Interna NAFS sam-ordnar dessutom övningsinbjudningar som kommer till MSB.

Vi övar för att hålla kontinuitet i vår utveckling av förmåga – övande ska ske löpande och ofta.Hanna Ågren, Länsstyrelsen Norrbotten

Mycket bra utbyte med andra aktörer i NAFS. Jag tar med mig information tillbaka och delar med de län jag representerar.Elin Göransson, Länsstyrelsen Halland

Hur gör vi?

Komplex eller enkel övningVad ska övas?

Seminarie-övning

Övning med fältenheter

Simulerings-övning med motspel

Funktionsövning

Logistik

LÖLLÖLUL

LOGPL

SLSL

Övningsvägledning Grundbok – Introduktion till och grunder i övningsplanering

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB1033 - november 2016