Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011– stöd för styrning och ledning

Tandvård.indd 1 4/28/2011 3:39:29 PM

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.

ISBN: 978-91-86885-09-0 Artikelnr: 2011-5-1

Omslag: Socialstyrelsen/Iwa WasbergFoto: Scanpix/Mikko StigSättning: Edita Västra ArosTryck: Edita Västra Aros, Västerås, maj 2011

Tandvård.indd 2 4/28/2011 3:39:29 PM

3

Förord

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utarbeta nationella rikt-linjer för tandvård och indikatorer [1] för god tandvård. Det är de första nationella riktlinjerna inom tandvårdsområdet. Riktlinjerna avser vuxen-tandvård inom sju riktlinjeområden och i huvudsak den del som omfat-tas av det statliga tandvårdsstödet. För två riktlinjeområden (Total- och partiell tandlöshet och Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna) har Socialstyrelsen samarbetat med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) för att ta fram det vetenskapliga underlaget.

Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd till beslutsfattare och verksamhetsledningar inom offentlig och pri-vat tandvård så att de kan styra vården med öppna och systematiska prio-riteringar. Riktlinjerna är också en kunskapsbank som ger möjlighet att överblicka den forskning som har gjorts inom olika områden. Vidare ska riktlinjerna vara ett stöd till de tandläkare och tandhygienister som arbe-tar i offentlig och privat tandvård i deras val av behandling. Riktlinjerna ska också vara ett underlag för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) när de beslutar vilka behandlingsåtgärder som berättigar till tand-vårdsstöd.

Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resurs-fördelningen i tandvården så att mer resurser används till åtgärder som rangordnas högt, än till lågt rangordnade åtgärder. En av utgångspunkter-na har varit att lyfta fram fungerande åtgärder med bästa möjliga veten-skapliga grund (evidens) så att vuxna över hela landet kan erbjudas en god tandvård.

För att göra det möjligt att följa upp att tandvården erbjuder en god tandvård på lokal, regional och nationell nivå, har Socialstyrelsen även tagit fram ett antal indikatorer som utgår från rekommendationer i rikt-linjerna, samt övergripande indikatorer för god tandvård. Myndigheten planerar en första uppföljning under 2012 med utgångspunkt från indi-katorerna.

Socialstyrelsen har fått många värdefulla synpunkter på den prelimi-nära versionen av riktlinjerna och vad de kan få för konsekvenser för tandvården vid de seminarier som genomförts i samtliga 21 landsting och regioner över landet. Vid seminarierna har representanter från olika beslutsfattare (vårdgivare, verksamhetsledning, politiker med flera), tand läkare och tandhygienister inom offentlig och privattandvård, samt Socialstyrelsen medverkat.

Tandvård.indd 3 4/28/2011 3:39:29 PM

4

Dessutom har Socialstyrelsen fått ytterligare synpunkter från berörda myndigheter, intresseorganisationer, yrkesföreningar, specialistfören-ingar, patientföreträdare och enskilda tandläkare och tandhygienister. Socialstyrelsen har bearbetat alla dessa synpunkter innan myndigheten slutgiltigt tagit ställning till Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011.

Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expert-kunnande deltagit i arbetet med riktlinjerna.

Lars-Erik Holm Generaldirektör

Tandvård.indd 4 4/28/2011 3:39:29 PM

5

Innehåll

Förord ...................................................................................................... 3Sammanfattning ...................................................................................... 9

Metoder för beteendepåverkan – beteendemedicinsk prevention och behandling är effektiv ................................................................. 9Karies – helhetsbilden är viktig ....................................................... 10Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat – viktigt med god munhygien ........................................................................ 11Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna – var sparsam med antibiotika .................................................................. 11Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar – stor underbehandling............................................................................... 12Bett- och tandpositionsavvikelser – de flesta bettavvikelser kan behandlas med tandreglering ........................................................... 13Total och partiell tandlöshet – behandla endast vid störd funktion 13Indikatorer för att mäta tandvårdens kvalitet ................................... 14Patientens delaktighet och inflytande är viktigt ............................... 14

1. Inledning .......................................................................................... 15Uppdraget till Socialstyrelsen .......................................................... 16Riktlinjerna ett stöd för prioriteringar .............................................. 16Riktlinjernas avgränsning ................................................................ 17Flera sjukdomar samtidigt kan vara vanligt ..................................... 18Kvalitetsuppföljning av tandvården ................................................. 18Tandvårdsorganisation och munhälsa i Sverige ............................... 19Kunskapsluckor inom flera områden ............................................... 22

2. Rekommendationer .......................................................................... 24Centrala rekommendationer från sju riktlinjeområden .................... 27Metoder för beteendepåverkan – patientundervisning..................... 27Karies ............................................................................................... 32Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat ................... 36Sjukdomar i tandpulpan och i vävnaderna kring tandroten ............ 40

Tandvård.indd 5 4/28/2011 3:39:29 PM

6

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar ............... 46Bett- och tandpositionsavvikelser .................................................... 52Total och partiell tandlöshet ............................................................. 56

3. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser .............................. 59Beteendemedicinsk prevention och behandling ger bättre oral hälsa ................................................................................................. 60Rationell antibiotikaanvändning ger minskad antibiotikaresistens 62Resursåtgång för sjukdomsförebyggande vid karies och icke-kirurgisk behandling vid parodontit ................................................. 65Skillnad mellan praxis och rekommendation vid pulpektomi och rotfyllning ........................................................................................ 67Samarbetet mellan allmäntandvård och specialisttandvård ............. 68

4. Indikatorer för god tandvård ............................................................ 70Samordning med projektet Övergripande indikatorer för God tandvård ........................................................................................... 71Indikatorer som speglar patientnytta................................................ 72Indikatorer som speglar jämlik tandvård ......................................... 72Behov av system för kvalitetsuppföljning ....................................... 72Uppföljning av tandvården .............................................................. 73Redovisning av indikatorer .............................................................. 73

5. Delaktighet och medinflytande ........................................................ 77Tandvårdens finansiering ................................................................. 78Patientundervisning ......................................................................... 80

Projektorganisation ............................................................................... 83Bilaga 1. Förtydligande av vissa tillstånd och åtgärder ........................ 93

Metoder för beteendepåverkan ........................................................ 93Karies ............................................................................................... 95Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat ................... 96Sjukdomar i tandpulpan och i de periradikulära vävnaderna .......... 98Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar ............. 100Bett- och tandpositionsavvikelser .................................................. 104Total och partiell tandlöshet ........................................................... 105

Tandvård.indd 6 4/28/2011 3:39:30 PM

7

Bilaga 2. Tillstånds- och åtgärdslista .................................................. 109Bilaga 3. Kunskapsluckor ................................................................... 243Referenser ........................................................................................... 245

Tandvård.indd 7 4/28/2011 3:39:30 PM

8

Tandvård.indd 8 4/28/2011 3:39:30 PM

9

Sammanfattning

I de nationella riktlinjerna för vuxentandvård lyfter Socialstyrelsen rekommen dationer för behandlingar inom sju riktlinjeområden. Med dessa avser myndigheten att främja ett vårdutbud som innebär effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds patienter på lika villkor i landet. Social styrelsen ger rekommendationer inom följande områden:● metoder för beteendepåverkan● karies● sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat● sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna● smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar● bett- och tandpositionsavvikelser● total och partiell tandlöshet.

I riktlinjerna visar Socialstyrelsen också några ekonomiska och organi-satoriska konsekvenser som rekommendationerna kan innebära för tand-vården. Ett par situationer där rekommendationerna kan innebära för-ändringar i klinisk praxis, är vid behandling av djupa kariesskador, samt hur tandvården förhåller sig till förskrivning av antibiotika. Ytterligare ett område med konsekvenser för tandvården är patientundervisning och arbetet med beteendeförändringar. I dag finns ny kunskap som innebär att det finns ett behov av en nationell utbildningsplan och på sikt betydande utbildningsinsatser, samt en strategi för hur metoden bäst kan införas.

I detta dokument har Socialstyrelsen valt ut ett antal rekommendatio-ner som kan vara särskilt viktiga för tandvården ur ett lednings- och styr-ningsperspektiv.

På Socialstyrelsens webbplats (www.socialstyrelsen.se/tandvardsrikt-linjer) är samtliga rekommendationer sökbara. Alla tillstånd, åtgärder och rekommendationer med motiveringar beskrivs och rangordnas i bilaga 2.

Metoder för beteendepåverkan – beteendemedicinsk prevention och behandling är effektivPersonens egen medverkan när det gäller såväl hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande som behandlande åtgärder har stor betydelse. Det är därför viktigt att tandvården har effektiva metoder för patientundervis-

Tandvård.indd 9 4/28/2011 3:39:30 PM

10

ning för att långsiktigt kunna påverka beteenden som är viktiga för mun-hälsan. På senare tid har det kommit ny kunskap som det är viktigt att tandvården uppmärksammar.

Tandvården bör ge en kort hälsofrämjande återkoppling till personer som fortfarande är friska. Syftet är att öka deras delaktighet och samti-digt stärka goda beteenden som är viktiga för munhälsan, eller förebygga ogynnsamma munhälsobeteenden. Åtgärden syftar till att behålla en god munhälsa.

Personer som har en sjukdom bör på sikt kunna erbjudas en teoribase-rad beteendemedicinsk prevention och behandling (förklaras i bilaga 1). Detta gäller i första hand patientundervisning vid tillstånd där bristande munhygien eller rökning bedöms vara riskfaktorer.

Beteendemedicinsk prevention och behandling som avser undervis-ning relaterat till ett rökstopp, är en åtgärd som i dag i huvudsak genom-förs inom hälso- och sjukvården. Tandvården behöver därför i samråd med hälso- och sjukvårdens ledningsfunktioner ta ställning till om tand-vårdens roll är att enbart etablera kontakt mellan patienten och hälso- och sjukvården, eller om tandvården bör spela en aktivare roll när det gäller att erbjuda metoder för att ge stöd och hjälp till personer att sluta röka.

Karies – helhetsbilden är viktigTandvården kan genom att arbeta kariesförebyggande och sjukdomsbe-handlande minska behovet av framtida tandvårdsinsatser. En riskbedöm-ning eller orsaksutredning är nödvändig för att göra det tydligt vilka fak-torer som har betydelse när det gäller karies hos den enskilda individen. Tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag ger de flesta perso-ner en god kariesförebyggande grund.

När en person har en förhöjd risk att få karies eller tecken på en aktiv kariessjukdom, bör tandvården föreslå patienten att skölja med 0,2 pro-centig fluorlösning. Tandvården bör även stödja personer som samtidigt har ett högt sockerintag att ändra ogynnsamma matvanor. Ett ytterligare alternativ är att tandvården erbjuder fluorlackning. Däremot bör tandvår-den undvika att uppmana personer (med normal salivfunktion och som borstar tänderna med fluortandkräm två gånger per dag) att använda till exempel fluortandsticka, fluorsugtabletter eller fluortuggummin eftersom de har en liten tilläggseffekt till den dagliga tandborstningen med fluor-tandkräm.

När en tand har skadats till följd av karies och skadan har nått en viss storlek är det nödvändigt att avlägsna den kariesskadade vävnaden. När skadan ligger nära tandpulpan och det finns risk att tandpulpan blottas,

Tandvård.indd 10 4/28/2011 3:39:30 PM

11

bör tandvården erbjuda stegvis exkavering för att tandpulpan ska behål-las frisk.

Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat – viktigt med god munhygien De sjukdomar som förekommer i vävnaderna kring tänder och tand-implantat är bakteriellt orsakade och därför infektionssjukdomar.

Att tidigt ställa diagnos och behandla sjukdom i vävnaderna kring tän-der och tandimplantat, med målet att få kontroll över infektionen, innebär ett mindre omfattande framtida behandlingsbehov och lidande för perso-nen.

En god munhygien har stor betydelse för sjukdomens behandling och prognos. När det finns brister i munhygienen bör tandvården därför er-bjuda munhygienundervisning till personer med kronisk och aggressiv parodontit, samt till dem med periimplantit. Tandvården bör däremot undvika att råda personer med parodontit och periimplantit att skölja dag-ligen med antiseptiska munvatten, som ett komplement till tandborstning.

Till personer med kronisk och aggressiv parodontit bör tandvården er-bjuda icke-kirurgisk, mekanisk rengöring av rotytor för att kunna kontrol-lera infektionen. Tandvården bör också erbjuda lambåkirurgi för tänder med djupare tandköttsfickor som är svåra att nå. Tandvården bör även er-bjuda lambåkirurgi till personer med periimplantit eftersom det är svårare att nå infektionskontroll med icke-kirurgisk behandling i djupare fickor vid tandimplantat, jämfört med behandling vid kronisk och aggressiv paro dontit. Tandvården bör också se till att personer med kronisk och aggres siv parodontit, samt periimplantit, erbjuds åtgärder för att före-bygga återfall efter avslutad behandling.

Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna – var sparsam med antibiotikaBehovet av behandling av tandpulpan och rotbehandlingar är fortfarande stort i Sverige. Vanliga orsaker till att tandpulpan skadas är djup karies, sprickor, tandlagningar eller slag mot tänder. Tillståndet är ofta helt utan symtom, men kan även ge tandvärk som ibland är svår. Vid rotbehandling rengörs rotkanalen och fylls ut tätt (rotfyllning). Utan rotbehandling går tanden förlorad.

Till personer med en kariesskada nära tandpulpan bör tandvården er-bjuda stegvis exkavering för att minska risken att pulpan exponeras. När tandpulpan ändå har exponerats i samband med kariesexkavering, har

Tandvård.indd 11 4/28/2011 3:39:30 PM

12

Socialstyrelsen rangordnat pulpektomi (rotbehandling och rotfyllning) högre än pulpaöverkappning eftersom det är stor risk att tandpulpan inte behåller sin vitalitet vid pulpaöverkappning. Det senare leder till rotkanals infektion och sämre prognos för den rotbehandling som ändå krävs. Här kan Socialstyrelsens rekommendation skilja sig från tand-vårdens sätt att arbeta. Det visar Statens beredning för medicinsk utvär-dering (SBU) i en nyligen genomförd praxisundersökning där merparten av tandläkarna erbjuder pulpaöverkappning.

Tandvården bör i första hand erbjuda systemisk antibiotikabehandling endast till personer med symtom på grund av apikal parodontit, där in-fektionen kring rotspetsen visar på spridning och där personens allmän-tillstånd är påverkat. Tandvården bidrar på detta sätt till att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning.

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar – stor underbehandlingSmärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar är vanliga. Behandlings behovet i den vuxna befolkningen är 5–15 procent. Till-gänglig statistik visar dock att endast ca 0,5–1,5 procent får behandling i Sverige inom ramen för det statliga tandvårdsstödet, vilket kan tyda på underbehandling.

Tillstånden medför varierad grad av obehag, inte minst i samband med grundläggande funktioner som att äta, tugga och tala, och det sociala um-gänget och livskvaliteten påverkas negativt. Behandlingen är i huvudsak inriktad på att minska smärta och obehag, ge patienter stöd att hantera smärtan och förbättra funktionen.

Tandvården bör använda reversibla behandlingar till att börja med, som exempelvis individanpassad rådgivning eller beteendemedicinsk be-handling som båda syftar till beteendepåverkan. Ett annat exempel på reversibel behandling är behandling med en stabiliseringsskena. Till per-soner som har käkfunktionsstörningar som utgår från käkleden, till exem-pel en diskförskjutning med eller utan återgång, bör tandvården erbjuda stabiliseringsskena eller olika former av rörelseträning.

Till personer som också har käkledssmärta kan tandvården förutom stabiliseringsskena och rörelseträning även erbjuda behandling med anti-inflammatoriska preparat (NSAID). Tandvården bör inte erbjuda korrige-ring av bettet till personer med akut käkledssmärta.

Tandvård.indd 12 4/28/2011 3:39:30 PM

13

Bett- och tandpositionsavvikelser – de flesta bettavvikelser kan behandlas med tandregleringBett- och tandpositionsavvikelser hos vuxna är lika vanliga som hos barn och ungdomar. Trots det är cirka 90 procent av de personer som får behand ling unga. Den viktigaste följden av bettavvikelser är att det på-verkar personens psykosociala upplevelse, som att våga öppna munnen, le och skratta. En del personer kan även tycka att de har svårare att tugga och bita av.

Med tandreglering (ofta fast apparatur) kan de flesta bettavvikelser be-handlas även hos vuxna personer. För entandsluckan i framtandsområ-det (3:a till 3:a) bör tandvården överväga flera behandlingsalternativ. En entands lucka i underkäken är möjlig att behandla med både tandreglering (ortodonti) som ett vävnadsbevarande alternativ, eller med en protetisk ersättning. Tandvården bör också erbjuda tandreglering till personer med tänder som står trångt och har en avvikande plats i tandbågen. En förut-sättning för att kunna erbjuda tandreglering är att det också finns tillgång till specialisttandvård i regionen och att det finns rutiner för ett samarbete mellan allmäntandvård och specialisttandvård.

Total och partiell tandlöshet – behandla endast vid störd funktionTandlöshet kan orsakas av sjukdomar som karies och parodontit, eller bero på en medfödd avsaknad av tand eller tänder. Även olyckshändelser kan vara orsak till tandlöshet. Det är inte självklart eller angeläget att er-sätta alla tandförluster. I första hand bör den tandlöshet ersättas som ger upphov till funktionsstörning i form av svårigheter att tugga, äta och tala, eller som påverkar personen estetiskt eller psykosocialt negativt.

För personer som är totalt tandlösa i överkäken bör tandvården erbjuda implantatstödd bro, implantatstödd täckprotes eller total plattprotes. För de som är tandlösa i underkäken bör tandvården i första hand erbjuda implantatstödd bro, i andra hand implantatstödd täckprotes och i tredje hand total plattprotes.

Till personer med flera tandluckor bör tandvården erbjuda tandstödd eller implantatstödd bro. Däremot bör behandling med etsbro undvikas.

När det saknas en tand i underkäkens framtandsområde bör tandvården i första hand erbjuda tandstödd protetik eller tandreglering och i andra hand implantatstödd krona. Tandvården kan erbjuda etsbro i både över- och underkäkens framtandsområde.

Tandvård.indd 13 4/28/2011 3:39:30 PM

14

Indikatorer för att mäta tandvårdens kvalitetI Socialstyrelsens uppdrag ingår även att utarbeta nationella indikatorer som ska spegla god tandvård. En indikator är ett mått som speglar kva-liteten och som kan användas som underlag för verksamhetsutveckling, öppen redovisning av tandvårdens processer, samt resultat och kostnader. Myndigheten har tagit fram 50 indikatorer som omfattar samtliga sju ämnes områden som utgör riktlinjerna för vuxentandvården. Cirka hälften av indikatorerna är inte möjliga att följa på nationell nivå med de upp-följningssystem som finns tillgängliga i dag och kallas utvecklings-indikatorer. Flera av indikatorerna kan dock fungera väl vid uppföljningar som görs på lokal och regional nivå.

Under 2012 gör Socialstyrelsen en öppen jämförelse för att utvärdera tandvårdens processer, resultat och kostnader. Uppföljningen utgår fram-för allt från de indikatorer som Socialstyrelsen har tagit fram som natio-nella indikatorer för vuxentandvården, samt de övergripande indikato-rerna för God tandvård.

Patientens delaktighet och inflytande är viktigt Patientens roll och delaktighet i vården har en central och ofta avgörande betydelse.

I tandvården finns en tydlig ansvarsfördelning där vårdgivaren ska pla-nera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård uppfylls och behandlaren ska utföra sitt arbete i överensstäm-melse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det är särskilt viktigt att behandlingen utformas och genomförs i samråd med patienten och att patienten visas omtanke och respekt. En evidensbaserad praktik innebär att kunskap om vetenskaplig effekt (evidens) kombineras med ett kliniskt kunnande hos professionen och patientens förutsättningar och önskemål.

Tandvård.indd 14 4/28/2011 3:39:30 PM

15

1. Inledning

I det här dokumentet – Stöd för styrning och ledning – har Socialstyrel-sen valt ut ett antal rekommendationer ur de nationella riktlinjerna för vuxentandvård. De utvalda rekommendationerna är särskilt viktiga för tandvården ur ett lednings- och styrningsperspektiv.

Stöd för styrning och ledning är en del av den totala riktlinjen (figur 1). I denna ingår också det vetenskapliga underlaget för samtliga rekom-mendationer, en tillstånds- och åtgärdslista som är en sammanfattning av samtliga tillstånd, åtgärder och rekommendationer (bilaga 2), samt en patientversion. På Socialstyrelsens webbplats (www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer) går det att ladda ner hela det vetenskapliga under-laget, inklusive bilagor (pdf) och tillstånds- och åtgärdslistan (excelfil). Det är också möjligt att söka enskilda rekommendationer via webb-platsens sökverktyg.

Figur 1. Innehållet i de nationella riktlinjerna för vuxentandvård.

Stöd för styrning och ledning (detta dokument)Urval av rekommendationer från sju områden och indikatorer.Konsekvensbeskrivning av rekommendationer.Sammanfattning av tillstånds- och åtgärdslista.Målgrupp: beslutsfattare.

PatientversionUrval av rekommendationer utifrån ett patientperspektiv.

Vetenskapligt underlag (på webbplatsen/nedladdningsbar pdf)Vetenskapligt underlag för samtliga 397 rekommendationer.Målgrupp: beslutsfattare och profession.

Tillstånds- och åtgärdslista (på webbplatsen/nedladdningsbar excelfil)Samtliga 397 rekommendationer.Sammanfattning av vetenskapligt underlag.Målgrupp: beslutsfattare och profession.

Tandvård.indd 15 4/28/2011 3:39:31 PM

16

Uppdraget till SocialstyrelsenSocialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för tandvård och indikatorer [1] för god tandvård. Riktlinjerna avser vuxen-tandvård och i huvudsak den del som omfattas av det statliga tandvårds-stödet som utgår från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Utgångspunkten för arbetet med riktlinjerna är riksdagsbeslutet från våren 1997 om prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket grundas på Prioriteringsutredningens slutbetänkande (SOU 1995:5). Av riksdags-beslutet framgår det att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre etiska grundprinciper: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, samt kostnadseffektivitetsprincipen. Social-styrelsens arbete med riktlinjerna utgår från dessa principer.

Uppdraget innebär också att hålla innehållet i riktlinjerna aktuellt ge-nom återkommande uppdateringar och kompletteringar. Socialstyrelsen ska också redovisa till regeringen hur riktlinjerna påverkar praxis inom riktlinjeområdet.

Riktlinjerna ett stöd för prioriteringarSocialstyrelsens syfte med de nationella riktlinjerna är att styra tandvår-den mot en mer evidensbaserad vård. Riktlinjerna hjälper tandvården att välja och erbjuda den vård som är effektiv och som ger störst nytta för patienten i förhållande till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar. Målet med riktlinjerna är att bidra till att tandvården använder sina resurser effektivt, fördelar dem efter behov och styr verksamheten genom systematiska och öppna prioriteringar.

Eftersom riktlinjerna är ett underlag för styrning och ledning av tand-vården, är en viktig målgrupp beslutsfattare på olika nivåer inom tand-vården. Till beslutsfattarna hör politiker, chefstjänstemän, vårdgivare, verksamhetschefer och övriga som arbetar med tandvårdsplanering. I hälso- och sjukvården och inte minst tandvården går riktningen mot en tydligare vårdgivare- respektive behandlarroll. Den ansvarsfördelningen tydliggörs i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kommer att använda riktlinjerna som en del av beslutsunderlaget som avgör vilka åtgärder som ska få statligt tandvårdsstöd. På detta sätt bidrar också tandvårdsstödet till en styrning mot en mer evidensbaserad tandvård.

Riktlinjerna består av rekommendationer på gruppnivå, det vill säga de gäller för hela grupper av personer. När det handlar om tandläkarens eller tandhygienistens bedömning av den enskilda personen, kan det all-

Tandvård.indd 16 4/28/2011 3:39:31 PM

17

tid finnas undantag som leder till att det är aktuellt att göra avsteg från rekommendationerna.

Att arbeta med evidensbaserad praktik innebär att kombinera kunska-pen om evidens med den individuella personens förutsättningar och öns-kemål, samt tandläkarens och tandhygienistens kompetens och kliniska kunnande. Men i en grupp med till exempel förhöjd risk för karies bör alltså de allra flesta få den behandling som Socialstyrelsen rekommende-rar. För tandvårdspersonalen är därför riktlinjerna ett viktigt stöd vid valet av metod i den enskilda behandlingssituationen. Riktlinjerna är också en kunskapsbank som ger möjlighet till en överblick av den forskning som har gjorts inom de olika områdena.

Riktlinjernas avgränsning Socialstyrelsen har utvärderat det underlag som finns om effekten av spe-cifika åtgärder inom vuxentandvården. Detta har gjorts utifrån vetenskap-liga studier av god kvalitet, samt kunskap och beprövad erfarenhet från odontologiska experter. Något som också har påverkat valet av tillstånd och åtgärder är att riktlinjerna ska vara en del av underlaget i TLV:s arbete med att besluta om vilka åtgärder som ska erhålla statligt tandvårdsstöd. Som en följd av detta ingår inte barn- och ungdomstandvård i de första riktlinjerna inom tandvårdsområdet.

I arbetet med de nationella riktlinjerna för vuxentandvård har Soci-alstyrelsen valt att ta med de tillstånd och åtgärder som hanteras inom vuxentandvården och som speglar behandlingspanoramat för följande sju riktlinjeområden: ● metoder för beteendepåverkan

● karies

● sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat

● sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna

● smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar

● bett- och tandpositionsavvikelser

● total och partiell tandlöshet.

För två områden (total- och partiell tandlöshet, samt sjukdomar i tand-pulpan och de periradikulära vävnaderna) har Socialstyrelsen samarbe-tat med SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) för att ta fram det vetenskapliga underlaget. På grund av områdets omfattning och regerings uppdragets utformning har en viss avgränsning varit nödvändig.

Tandvård.indd 17 4/28/2011 3:39:31 PM

18

För att möta den avgränsningen och som exempel på områden där Social styrelsen anser att behovet av ta fram nya riktlinjer är stort, kan föl-jande områden nämnas: barn– och ungdomstandvård (inklusive tandregle-ring), tandvård till personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, diagnostik, övrig sjukhusrelaterad tandvård som utförs för patienter med specifika allmänmedicinska diagnoser, sjukhusbaserad käkkirurgi och all-män dentoalveolär kirurgi (kirurgi i anslutning till tänder och tandbågar, inklusive insättning av tandimplantat), samt munslemhinneförändringar.

Flera sjukdomar samtidigt kan vara vanligtDet är inte ovanligt att tandvården behöver ta hänsyn till behandlingsprin-ciper från flera diagnosområden för att kunna behandla patienten effektivt. Det gäller särskilt den patientgrupp som har en förhöjd sjukdomsrisk och som visar tecken på aktiv sjukdom eller någon form av funktionsstörning.

Inom ett par av riktlinjeområdena finns det tillstånd där tandvården dessutom behöver ta hänsyn till att det förekommer en samsjuklighet för personer som har allmänmedicinska diagnoser. I det enskilda fallet kan det vara en komplicerande faktor vid diagnostik och behandling. Ett exem pel är att patienter med smärtproblematik från mun, ansikte och käkar också kan ha en allmän sjukdomsdiagnos (generell smärta, depres-sion) som påverkar behandling och prognos. Ett annat exempel är vid behandling av vissa infektionssjukdomar i munhålan.

Individuella ställningstaganden utifrån patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov har stor betydelse för behandlarens bedömning av patien-ter med flera diagnoser.

Kvalitetsuppföljning av tandvårdenFörutom regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer, har Socialstyrelsen även i uppdrag att utarbeta nationella indikatorer för god tandvård. Indikatorerna speglar kvaliteten i tandvården och kan användas nationellt, lokalt och regionalt för uppföljning och som underlag för verksamhets-utveckling, öppen redovisning av tandvårdens processer, samt resultat och kostnader. För en mer utförlig redovisning av indikatorer se kapitel 4.

I Sverige har det hittills saknats nationella datakällor som gör det möjligt att följa upp vuxnas tandvård och munhälsa. Det nya tandvårds-stödet infördes 2008 och den utredning som låg till grund för stödet (SOU 2007:19) påtalade bristen på kunskapsstyrning och möjligheter till upp-följning. Socialstyrelsen fick förutom uppdraget att ta fram nationella riktlinjer även i uppdrag att inrätta ett nationellt tandhälsoregister.

Tandvård.indd 18 4/28/2011 3:39:31 PM

19

I dag finns det endast uppgifter om antalet kvarvarande och antalet intak ta tänder som variabler på munhälsa. För att det på sikt ska bli möj-ligt att göra nationella jämförelser, måste registret kompletteras med ytter ligare hälsorelaterade variabler.

Inom hälso- och sjukvården finns cirka 70 så kallade nationella kva-litetsregister med ett gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvud-männen och staten. Två av registren finns inom tandvården: Svenskt kva-litetsregister för sjukdomarna karies och parodontit (SKaPa) och National Quality Register for Dental Implants (NQRDI) som avser uppföljning av tandimplantat. Båda registren är fortfarande under uppbyggnad. När de är fullt utbyggda ska det bli möjligt att följa upp behandling på både enskilda kliniker och på nationell nivå.

Tandvårdsorganisation och munhälsa i SverigeLika delar offentlig och privat tandvårdDet finns likheter men också stora skillnader i tandvårdens organisation, jämfört med övrig hälso- och sjukvård. Allmän- och specialisttandvård är indelad i en offentlig och en privat vårdverksamhet, där den offent-liga vården i huvudsak utförs i landstingen (Folktandvården). Den privata tandvården utgörs till stor del av mindre enheter som ofta ägs av tand-läkarna själva. Utöver dessa mindre enheter finns också ett producent-kooperativ (Praktikertjänst) med omkring 1 200 anställda tandläkare. Även tandhygienister arbetar i privattandvården. Under senare år har det också tillkommit ytterligare aktörer på den privata marknaden, vårdföre-tag som har etablerats på flera orter i Sverige.

Omkring hälften av Sveriges tandläkare och tandhygienister arbetar i privat respektive i offentlig regi, men det är stora regionala skillnader i fördelningen mellan offentlig och privat vård. Generellt sett utförs mer-parten av barn- och ungdomstandvården inom den offentliga tandvården, medan något mer än häften av tandvården för den vuxna befolkningen utförs i privat regi.

Vuxentandvården finansieras till stor del av patientavgifterEn betydande skillnad mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård är hur vården finansieras. Den största delen av tandvårdens kostnader finan-sieras av patientavgifter, medan en del finansieras av staten genom det statliga tandvårdsstödet och en del finansieras av landstingen.

Tandvård.indd 19 4/28/2011 3:39:31 PM

20

År 2007 var den totala samhällskostnaden för hälso- och sjukvården i Sverige, inklusive den kommunala hälso- och sjukvården, nästan 278 miljarder kronor. Tandvårdens totala kostnader beräknas till cirka 22 mil-jarder kronor, alltså 7,2 procent av hälso- och sjukvårdens totala kostna-der [2].

Barn och ungdomar har fri tandvård och landstingen finansierar deras vård till och med det år de fyller 19. Men i vuxentandvården får perso-nerna själva stå för den största delen av finansieringen.

Alla vuxna har i dag rätt till ett tandvårdsbidrag. Det varierar mellan 300 och 600 kronor per tvåårsperiod, beroende på ålder. Dessutom till-kommer ett statligt tandvårdsstöd, högkostnadsskyddet, vars huvudsyfte är att ge stöd till dem som har de mest omfattande behandlingsbehoven. För tandvården gäller fri prissättning och för att beräkna storleken på hög-kostnadsskyddet används en referensprislista över samtliga tandvårds-åtgärder, vilken bestäms av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Vid utgifter upp till 3 000 kronor lämnas ingen statlig ersättning. När summan av referenspriserna uppgår till mellan 3 000 och 15 000 kro-nor lämnas ersättning med 50 procent för tandvårdsåtgärder. Om summan överstiger 15 000 kronor ersätter staten den överskjutande delen med 85 procent. Majoriteten av alla vuxna i Sverige (cirka 75 procent) betalar dock mindre än 3 000 kronor årligen för tandvård och tar därmed inte del av det statliga tandvårdsstödet.

Det finns också ett särskilt stöd till vuxna som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning har rätt att betala tandvård enligt samma regler som gäller för hälso- och sjukvården. Det stödet ansvarar landstingen för.

Eftersom vuxna personer betalar en stor del av tandvården själva kan det få konsekvenser för vilken behandlingsåtgärd de väljer. Även om det finns en åtgärd som har rangordnats högt i riktlinjerna och som tandvår-den föreslår, kanske personen ändå föredrar en annan åtgärd på grund av kostnaden.

Tandläkare, tandhygienist och tandsköterska i tandvårdsteametI tandvårdsteamet ingår tandläkare, tandhygienist och tandsköterska med olika kompetens och arbetsuppgifter. Tandläkare och tandhygienist är le-gitimerade yrken och båda arbetar med patientbehandling inom ramen för sina respektive kompetenser. Tandsköterskan har ofta en stödjande och assisterande funktion på klinken. Vissa tandsköterskor kan också arbeta med framför allt kariesförebyggande åtgärder.

Tandvård.indd 20 4/28/2011 3:39:31 PM

21

Tillgång till personalFördelningen mellan tandläkare och tandhygienister kommer med stor sannolikhet att förändras framöver. Socialstyrelsens prognoser visar att antalet tandhygienister kommer att öka fram till år 2023. Antalet tandlä-kare beräknas däremot minska och det kan eventuellt uppstå en brist på tandläkare [2]. Detta kommer att ställa krav på att tandvården organiserar arbetet så att respektive kompetens tas tillvara på ett effektivt sätt.

Det framgår redan i dag i rapporter från nationella planeringsstödet [3] att det finns regionala skillnader i hur kvoten mellan antalet tandläkare och tandhygienister fördelas över landet. Detta kan innebära att det redan finns skillnader i hur arbetet organiseras.

Socialstyrelsen konstaterar i hälso- och sjukvårdsrapporten 2009 [4] att landsting och regioner i dag anser sig ha tillräckliga personalresur-ser för att täcka specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxna, även om det finns lokala skillnader inom vissa specialistområden. Det bedöms vara en något sämre tillgång till specialister inom vuxentandvård jämfört med barn- och ungdomstandvården. I dag är tillgången till specialister sämst inom endodonti och odontologisk radiologi.

Organisation för att uppnå bästa möjliga munhälsaTandvårdens uppdrag handlar inte enbart om ekonomisk effektivitet eller produktivitet (att producera så mycket som möjligt). Ett ytterligare mål är att producera så mycket munhälsa som möjligt utifrån tillgängliga resurser. Resurstillgången är ofta knapp inom vården, vilket innebär att det är nödvändigt att prioritera så att resurserna används effektivt. Även personalresurserna måste fördelas så att respektive kompetens används på bästa sätt, med fokus på patienternas behandlingsbehov.

En praktisk väg kan vara att tandläkartiden bäst används till konsulta-tion, terapiplanering och rehabilitering av den mindre gruppen patienter som har ett omfattande vårdbehov. Tandsköterskor kan, om de utöver sin assisterande funktion även arbetar med förebyggande vård, arbeta med framför allt populationsinriktade och kariesförebyggande insatser. Med sin hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande profil är tandhygienisten lämpad att ta hand om hälsokontroller, och i samarbete med tandläkaren även terapiplanering, samt behandling och utvärdering av behandling för den grupp personer som har en högre sjukdomsrisk.

För vissa patienter och sjukdomstillstånd finns det ibland anledning att arbeta multidisciplinärt, det vill säga att tandvården efterfrågar den kom-petens som finns inom den allmänna hälso- och sjukvården.

Tandvård.indd 21 4/28/2011 3:39:31 PM

22

Munhälsan i Sverige är godI den kartläggning som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport om be-folkningens munhälsa [5] är patienternas självskattade munhälsa god. Rapporten visar också att majoriteten har regelbunden kontakt med tand-vården. Nära 80 procent av den vuxna befolkningen besöker tandvården inom en tvåårsperiod. Men det innebär samtidigt att omkring 20 procent inte besöker tandvården regelbundet, vilket kan innebära en risk för säm-re munhälsa på sikt.

Även om de flesta säger sig ha god munhälsa finns det grupper som uppger att de har en dålig munhälsa. Detta bekräftas av resultatet från Sta-tens folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkäter [6, 7]. Socioekonomis-ka faktorer, nationalitet, kön och ålder kan vara möjliga förklaringar till skillnader i munhälsa och vårdkonsumtion mellan olika vuxengrupper.

Sverige saknar nationella kliniska och epidemiologiska studier som redovisar den vuxna befolkningens tandstatus och munhälsa. I tre regio-ner har det under de senaste årtiondena genomförts epidemiologiska tvär-snittstudier. Hugoson med medarbetare [8, 9] redovisar tand- och mun-hälsodata från Jönköpings län från 1973, 1983, 1993 och 2003. I Dalarna [10] och Västerbotten [11] finns epidemiologiska data från 1983, 1993 och 2003, respektive 1990 och 2002.

Samtliga tre regioner redovisar att tand- och munhälsan hos den vuxna befolkningen väsentligen har förbättrats under åren. De stora folksjukdo-marna karies och parodontit har minskat, men i studierna framgår också att det fortfarande finns grupper av personer som har stora behandlings-behov.

Antalet tandlösa har minskat kraftigt och år 2005 var mindre är tre procent helt tandlösa. Minskningen av tandlösa leder inte bara till att per-sonernas tuggförmåga förbättras, utan också att behovet av tandvård kan öka eftersom allt fler äldre har fler kvarvarande tänder. Det leder till ett behov av skötsel och tandvårdens resurser i någon form [12].

Det finns därför skäl till att tandvården arbetar hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande även i fortsättningen, samt bidrar till att ta fram och förbättra metoder så de som drabbas av sjukdom kan tas om hand på ett effektivt sätt.

Kunskapsluckor inom flera områdenI arbetet med de nationella riktlinjerna för vuxentandvård har det blivit tydligt att det finns kunskapsluckor inom många områden och att det sak-nas vetenskapliga studier med de krav som ställs för god evidens. Social-styrelsen pekar därför på vikten av en ökad forskningsintensitet inom

Tandvård.indd 22 4/28/2011 3:39:31 PM

23

tandvården för både tandläkare och tandhygienister. Det gäller också sti-mulans i form av ekonomiska resurser (forskningsmedel) och vetenskap-lig utbildning. För samtliga riktlinjeområden har flera angelägna områden identifierats (se bilaga 3).

Tandvård.indd 23 4/28/2011 3:39:31 PM

24

2. Rekommendationer

Rekommendationerna i riktlinjernaI det här kapitlet har Socialstyrelsen valt ut de rekommendationer som är mest centrala för beslutsfattare på olika nivåer inom tandvården, med utgångs punkt från samtliga rekommendationer som myndigheten har tagit fram för vuxentandvården. Det finns alltså fler rekommendationer utöver de som tas upp här (se www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer och bilaga 2).

Syftet med rekommendationerna är att ge vägledning för beslut på gruppnivå, det vill säga att rekommendationerna gäller för hela grupper. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar tandvården så att mer resurser fördelas till tillstånd och åtgärder som myndigheten har rangordnat högt i riktlinjearbetet (se förklaring av tillstånd och åtgär-der i bilaga 1).

Indirekt utgör rekommendationerna även en vägledning och ett stöd för beslut som rör enskilda personer, även om det kan finnas omständigheter som motiverar att tandvården gör avsteg från dem. I valet av behandling behöver tandvården förutom kunskaper om vetenskaplig effekt (evidens) också beakta tandläkarens och tandhygienistens kompetens, samt patien-tens förutsättningar och önskemål.

Tre typer av rekommendationerTillstånds- och åtgärdskombinationerna (till exempel förhöjd risk för ka-ries och fluorlackning) är rangordnade i en skala från 1–10, eller klas-sificerade som ”icke-göra” eller ”FoU”. De rangordnade tillstånds- och åtgärdskombinationerna har en dokumenterad effekt som baseras på ve-tenskapliga studier, eller som har stöd i beprövad erfarenhet. Siffran 1 anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta, alternativt liten nytta i förhållande till kostna-den vid de aktuella hälsotillstånden.

Rekommendationen icke-göra avser åtgärder som tandvården inte bör utföra. Med rekommendationen icke-göra stödjer Socialstyrelsen en ord-nad utmönstring av ineffektiva metoder inom tandvården.

En tillstånds- och åtgärdskombination kan få rekommendationen icke-göra om det finns god vetenskaplig dokumentation för att åtgärden inte har någon effekt, eller sämre effekt än annan behandling. Det kan också vara att komplikationer och biverkningar överväger de goda effekterna.

Tandvård.indd 24 4/28/2011 3:39:31 PM

25

FoU-rekommendationen ger Socialstyrelsen för åtgärder där under-laget är bristfälligt eller motstridigt och där pågående eller kommande forskning kan tillföra relevant kunskap.

Syftet med FoU-rekommendationen är att på ett ordnat sätt föra in nya metoder inom tandvården genom att en metod utvärderas inom ramen för en klinisk prövning.

Vertikal och horisontell prioriteringAtt prioritera innebär att sätta ett alternativ före ett annat. Socialstyrel-sen har anpassat riktlinjerna för både vertikal och horisontell prioritering. Vertikal prioritering innebär att olika behandlingsalternativ för ett till-stånd rangordnas inom ett diagnosområde, till exempel en förhöjd risk för karies inom området karies.

Horisontell prioritering innebär att även tillstånd och åtgärder priori-teras i ett diagnosområde i förhållande till andra diagnosområden, till exem pel mellan sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat och total och partiell tandlöshet.

Socialstyrelsens prioriteringsprocess finns också beskriven i metod-bilagan (www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer).

Tillståndets svårighetsgrad väger tyngstSocialstyrelsens prioriteringssiffra (1−10) för en tillstånds- och åtgärds-kombination är en sammanvägning av tillståndets svårighetsgrad, åtgär-dens effekt, vetenskapligt stöd och kostnadseffektivitet. Socialstyrelsen har också tagit hänsyn till värdet av förebyggande och vävnadsbevarande tandvård, vilket markerades särskilt i regeringens proposition 2007/08:49 om statligt tandvårdsstöd.

För att skapa förutsättningar för en horisontell prioritering har Social-styrelsen gett tillståndets svårighetsgrad stor betydelse i rangordningen av tillstånds- och åtgärdskombinationer. Det avser hur allvarligt ett till-stånd är, det vill säga i vilken grad det påverkar personens orala hälsa.

Att utgå från tillståndets svårighetsgrad stämmer väl överens med avsik ten i Prioriteringsutredningens slutbetänkande (SOU 1995:5) och behovs- och solidaritetsprincipen: det är de stora behoven och svåra till-stånden som bör prioriteras i tider av begränsade resurser.

Endast mycket svåra tillstånd har rangordnats högstAtt Socialstyrelsen har gett tillståndets svårighetsgrad stor betydelse har i praktiken inneburit att svårare tillstånd har prioriterats högre än lindrigare tillstånd.

Tandvård.indd 25 4/28/2011 3:39:31 PM

26

Svårighetsgraden har delats in i mycket stor, stor, måttlig och liten på-verkan på oral hälsa och översatt detta till rangordningsskalan (1–10). Endast tillstånd med mycket stor svårighetsgrad har fått de högsta rang-ordningssiffrorna, det vill säga 1–2. På samma sätt har ett tillstånd med stor svårighetsgrad som högst fått 3–4, en måttlig svårighetsgrad 5–6 och liten svårighetsgrad 7.

Det innebär däremot inte att ett tillstånd med till exempel mycket stor svårighetsgrad alltid får 1–2 eller att ett tillstånd med stor svårighetsgrad alltid får 3–4. Myndighetens slutliga förslag på rangordningssiffra på ska-lan 1–10 påverkas också av åtgärdens effekt, kostnadseffektivitet och det vetenskapliga stödet.

Inget tillstånd har rangordnats högre än sin svårighetsgradEn annan viktig förutsättning i Socialstyrelsens arbete med rangordningen har varit att inget tillstånd har kunnat rangordnas högre än vad svårighets-graden tillåter. Det innebär till exempel att oavsett hur effektiv en åtgärd är har ett måttligt svårt tillstånd inte kunnat få högre rangordning än 5.

Aggressiv parodontit kan tas som ett exempel. Socialstyrelsen har be-dömt det som ett mycket svårt tillstånd. Enligt resonemanget ovan utgår prioriteringen (rangordningen) från 1–2 för varje tillstånds- och åtgärds-kombination där tillståndet är aggressiv parodontit. Därefter har Social-styrelsen rangordnat varje specifik tillstånds- och åtgärdskombination uti-från åtgärdens effekt, kostnadseffektivitet och det vetenskapliga stödet. En åtgärd som har god effekt vid aggressiv parodontit, är kostnadseffek-tiv och där effekten har ett bra vetenskapligt stöd, har fått en hög rangord-ning, upp mot 1. Men om åtgärden har sämre effekt eller vetenskaplig evidens och inte är kostnadseffektiv, så har Socialstyrelsen gett den en lägre rangordning, ner mot 10.

Ett annat exempel är en tandlucka långt bak i munnen, vilket Social-styrelsen bedömer är ett måttligt svårt tillstånd. Då startar rangordningen i mitten av skalan, vid 5. Vid detta tillstånd kan en åtgärd alltså inte rang-ordnas bättre än siffran 5, det vill säga den kan endast variera i intervallet mellan 5 och 10 på skalan.

Annan bedömning av hälsofrämjande- och förebyggande åtgärders svårighetsgrad Inriktningen har varit att hälsofrämjande- och förebyggande åtgärder, inklu sive patientundervisning, har en central roll i tandvården. Svårig-hetsgraden för de åtgärderna har Socialstyrelsen bedömt på ett annat sätt.

En utgångspunkt har varit att svårighetsgraden inom det område som åtgärden avser att förebygga har varit styrande för var rangordningen bör-

Tandvård.indd 26 4/28/2011 3:39:31 PM

27

jar. Flera tillstånd som påverkas av hälsofrämjande och sjukdomsföre-byggande åtgärder bedöms ha en stor påverkan på oral hälsa, alltså en stor svårighetsgrad. En ytterligare utgångspunkt för Socialstyrelsens arbete inom detta område har därför varit att den högsta möjliga rangordningen är 3.

Centrala rekommendationer från sju riktlinjeområdenI den följande texten redovisar Socialstyrelsen ett urval av samtliga re-kommendationer i de nationella riktlinjerna för vuxentandvård. Riktlin-jerna är uppdelade i sju områden:● metoder för beteendepåverkan● karies● sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat● sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna● smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar● bett- och tandpositionsavvikelser● total och partiell tandlöshet.

De rekommendationer som Socialstyrelsen lyfter fram är dels de som tandvården i första hand bör erbjuda till patienterna, dels de som tandvår-den av någon anledning bör undvika eller inte bör utföra.

Det följande avsnittet redovisar alltså inte riktlinjens alla rekommen-dationer. Samtliga rekommendationer som ingår i riktlinjearbetet finns i bilaga 2 eller på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

I textavsnitten som följer för respektive riktlinjeområde lyfter Social-styrelsen också fram några för- och nackdelar för åtgärderna som har haft betydelse för motiveringen till en viss rekommendation.

Metoder för beteendepåverkan – patientundervisningDen som har genomgått en undersökning behöver på något sätt få in-formation av tandvården om sitt munhälsotillstånd. Informationen kan ges utifrån ett individuellt anpassat förhållningssätt, exempelvis ett häl-sofrämjande samtal där en motiverande samtalsteknik kan vara en kom-munikationsmetod.

Tandvård.indd 27 4/28/2011 3:39:31 PM

28

För den som av tandläkaren eller tandhygienisten bedöms vara oralt frisk (med eller utan riskfaktorer för sjukdom) kan en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling vara tillräcklig. För personer som bedöms ha en hög sjukdomsrisk eller som har en aktiv pågående sjukdom och där beteendeförändring är nödvändig, finns däremot andra metoder för att förebygga eller behandla tillståndet. Det är metoder med varie-rande effekt och innehåll, från standardiserade råd till metoder som har en tydlig beteendemedicinsk inriktning. De olika alternativen förklaras i bilaga 1.

Frisk person med eller utan riskfaktorer – hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling(Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: A1.1)Syftet med åtgärden är att främja goda och förebygga ogynnsamma mun-hälsobeteenden för att öka personens delaktighet till god munhälsa. Häl-sofrämjande metoder utgår från ett hälsofrämjande perspektiv och gäller här vuxna personer utan en känd munrelaterad sjukdom, med eller utan riskfaktorer.

Den hälsofrämjande åtgärd som Socialstyrelsen tar upp här är en häl-sofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling som tar cirka 5 mi-nuter och exempelvis kan läggas i anslutning till en undersökning.

Fördel med åtgärden● En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling har stor

effekt när det gäller att göra personen mer delaktig och att uppmuntra till fortsatt goda munhälsorelaterade beteenden, eller vid behov för-ändra ogynnsamma beteenden. På sikt kan det innebära bättre möjlig-heter för personen att behålla en god munhälsa och mindre behov av tandvård.

Rekommendation om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åter-koppling

Tandvården bör

● erbjuda personer utan känd munrelaterad sjukdom, med eller utan riskfaktorer, en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åter-koppling i samband med undersökning (prioritet 3).

Tandvård.indd 28 4/28/2011 3:39:31 PM

29

Personer med munrelaterad sjukdom – åtgärder med syfte att förändra beteenden(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: A2.1–A4.3)Vid en hög sjukdomsrisk eller en aktiv, pågående sjukdom är personens medverkan viktig. Den kan ha stor, ibland avgörande, betydelse för hur väl en behandling lyckas och för den långsiktiga munhälsan. Patient-undervisningen har en central roll för att öka personens delaktighet.

På senare tid har det kommit ny kunskap som på sikt kan komma att påverka patientundervisningen. För tandvårdens del har det till exempel visats i studier att behandlingsstrategier som bygger på social kognitiv teori [13–15] har varit framgångsrika när det gäller att mer långsiktigt förbättra en persons munhygienbeteende.

I det här avsnittet har Socialstyrelsen därför valt att ta upp ett antal cen-trala rekommendationer som myndigheten bedömer kommer att påverka klinisk praxis på sikt. Rekommendationerna gäller vuxna personer med munrelaterad sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där munhygien, tobak (rökning) eller matvanor bedöms som riskfaktorer.

Munhygienen har stor betydelse bland annat vid behandling av pa-rodontit. Även rökning har, förutom en allmän hälsoskadlig effekt, en negativ påverkan vid parodontit. Ogynnsamma matvanor och framför allt socker är starkt kopplade till karies. För att komma fram till rekom-mendationerna om det bästa sättet att påverka tobaksvanor och negativa matvanor, har Socialstyrelsen i tandvårdsriktlinjerna delvis använt det ve-tenskapliga underlag som de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyg-gande metoder bygger på (www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer).

Åtgärder med syfte att förändra beteenden delas in i: ● Standardiserad rådgivning i cirka 5 minuter som innebär korta allmän-

na råd som inte är individuellt anpassade.● Rådgivande samtal med eller utan uppföljning som innebär mer av ett

samtal eller dialog med patienten och är mer individuellt anpassad än standardiserad rådgivning. Rådgivande samtal är tidsmässigt mer om-fattande än standardiserad rådgivning.

● Beteendemedicinsk prevention och behandling innebär en strukturerad patientundervisning som i regel integreras med övrig behandling och har en uttalad teoribaserad grund. Åtgärden är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivning, men behöver inte vara det. För att kunna genomföra åtgärden krävs speciell kompetens och utbildning.

Tandvård.indd 29 4/28/2011 3:39:31 PM

30

Socialstyrelsen bedömer att tre delar är nödvändiga för att utföra åtgär-den. Den tandhygienist eller tandläkare som genomför patientundervis-ning enligt metoden bör ha kunskap och praktisk färdighet i:● Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka.● Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt kommunicera

med patienten. ● De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors

beteenden.

De olika alternativen förklaras närmare i bilaga 1. För samtliga åtgärder och rekommendationer se www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer eller bilaga 2.

Fördelar med åtgärderna● Beteendemedicinsk prevention och behandling som baseras på kogni-

tiva beteendestrategier har stor effekt på munhälsorelaterade beteen-den. Det gäller på både kort och lång sikt för personer med munrelate-rad sjukdom där bristande munhygien är en riskfaktor.

● Teoribaserad undervisning har stor effekt på munhälsorelaterade bete-enden på lång sikt och bättre effekt än enbart standardiserad rådgivning eller rådgivande samtal, med eller utan uppföljning.

● Goda munhälsorelaterade beteenden kan förutom en positiv hälso-effekt även bidra till ett minskat behov av vårdinsatser på längre sikt.

Nackdel med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller att bedöma

effekten av metoder för beteendeförändringar inom tandvård, med av-seende på tobaksprevention och förändring av matvanor eller socker-intag.

Tandvård.indd 30 4/28/2011 3:39:32 PM

31

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom och bristande munhygien

Tandvården bör

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande mun-hygien är en riskfaktor, en beteendemedicinsk prevention och be-handling med syfte att förändra munhygienbeteende (prioritet 3) och i andra hand rådgivande samtal med särskild uppföljning (prio-ritet 4).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande mun-hygien är en riskfaktor, enbart standardiserad rådgivning (prioritet 10).

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom, kost och socker

Tandvården kan

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom där matvanor, främst socker, är en riskfaktor, en beteendemedicinsk prevention och be-handling med syfte att förändra matvanor (prioritet 6).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom där ogynnsamma mat-vanor, främst socker, är en riskfaktor enbart en standardiserad råd-givning (prioritet 10).

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom och rökning

Tandvården bör

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där tobak (rökning) är en riskfaktor, en beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att förändra tobaksbruket (prioritet 3).

Tandvården kan

● erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där tobak (rökning) är en riskfaktor, en standardiserad rådgivning med syfte att förändra tobaksbruk (prioritet 7).

Tandvård.indd 31 4/28/2011 3:39:32 PM

32

KariesI området karies (kron- och rotkaries) ingår:● risk och förhöjd risk för karies● tidig karies med risk för progression● karies som kräver att skadad tandsubstans tas bort.

De flesta personer drabbas någon gång i livet av karies, men risken varie-rar från person till person. I dag ägnar tandvården en stor del av arbets-tiden till att göra om redan utförd vård, till exempel att byta ut defekta fyllningar. I tandvårdens uppdrag ingår självklart även att erbjuda stöd och hjälp till personer för att förhindra karies, men också att bromsa en skada till följd av karies innan den är så stor att den behöver lagas. Före-byggande insatser är viktiga, både rent samhällsekonomiskt men också för att personer i allmänhet sannolikt önskar en god munhälsa och helst undviker att behöva laga en tand.

Att identifiera risk, riskfaktorer och sjukdomsaktivitet för karies hos den enskilda personen är grundläggande inför en behandling. För de per-soner som bedöms ha en ökad risk för karies eller visar tydliga tecken på aktiv kariessjukdom, ger en orsaksutredning ett bra stöd vid behandling. Reparation av en enstaka tand påverkar inte personens kariessjukdom i stort. Det är därför viktigt att förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder sätts in parallellt med operativa åtgärder (exkavering och lag-ning) för att motverka fortsatt sjukdomsutveckling i bettet. Förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder beskrivs även i området Metoder för beteendepåverkan.

Åtgärder vid risk och förhöjd risk för karies och vid initial karies med risk för progression(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: B1.1–B4.1; B5.1–B9.1; B10.1–B12.13; B14.1–B15.15)Alla personer riskerar att utveckla karies och personer med befintliga, aktiva eller nytillkomna initiala kariesskador löper en ökad risk att få nya kariesskador och att befintliga, initiala skador förvärras.

I det här avsnittet har Socialstyrelsen tagit med rekommendationer om förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra att kariesskador upp-står, eller att bromsa tidiga skador så att tandlagning kan undvikas.

Åtgärderna gäller personer med normal salivfunktion och inkluderar både egenvård och professionell tandvård. De flesta åtgärder ska ses som alternativ till varandra och som tillägg till tandborstning två gånger dag-ligen med fluortandkräm.

Tandvård.indd 32 4/28/2011 3:39:32 PM

33

Av samtliga rekommendationer inom området har myndigheten valt att lyfta fram ett antal centrala rekommendationer.

Se samtliga åtgärder och rekommendationer i bilaga 2 eller på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördelar med åtgärderna● Kariesförebyggande åtgärder minskar risken för tandskador i fram-

tiden och därmed finns ett mindre framtida behov av att laga tänder. ● Metoder som förebygger kariesskador förhindrar att redan befintliga

kariesskador sprider sig genom emaljen.● Daglig sköljning med 0,2-procentig natriumfluoridlösning, fluorgel

och fluorlackning har måttlig till stor kariesförebyggande tilläggs-effekt.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av kariesföre-

byggande åtgärder till vuxna personer är otillräckligt. Den kunskap som finns hämtas från studier och erfarenheter i barn- och ungdoms-tandvård. Det saknas också kunskap och erfarenhet om metoder som kan påverka riskbeteenden (intag av socker, läsk med mera)

● Fluorsugtabletter och fluortuggummin har endast viss kariesförebyg-gande tilläggseffekt, utöver att tänderna borstas dagligen med fluor-tandkräm.

Rekommendationer karies

Tandvården bör

● uppmuntra personer som kommer till tandvården att borsta tänder två gånger dagligen med tandkräm som innehåller natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller aminfluorid (1 000–1 500 ppm fluor) (prioritet 3).

● stödja personer med en bedömd risk för karies och ett samtidigt högt sockerintag att ändra ogynnsamma matvanor (prioritet 3).

För de personer som tandvården bedömer har en förhöjd risk för karies, samt de med en initial risk för kariesprogression, har Socialstyrelsen ytter ligare rekommendationer, varav några visas i tabell 1.

Tandvård.indd 33 4/28/2011 3:39:32 PM

34

Tabell 1. Översikt av ett antal rekommendationer vid förhöjd risk för kron- och rotkaries, samt initial kron- och rotkaries med risk för progression

För samtliga rekommendationer se www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer eller bilaga 2

Förhöjd risk Initial karies med risk för progression

kronkariesprioritering 1–10

rotkaries prioritering1–10

kronkariesprioritering 1–10

rotkaries prioritering1–10

Tandvården bör erbjuda

0,2-procentig NaF-lösning

4 3 5 4

Fluorgel i skena 4 3 4 4

Tandkräm 5 000 ppm NaF

3 4

Fluorlackning minst 2 ggr/år

3 3

Fluorlackning minst 4 ggr/år

4 4

Tandvården bör undvika att ge råd om användning av

Fluorsugtabletter 9 9

Fluortuggummin 9 9

Klorhexidinlösning/-gel (vid borstning)

10 10 10 10

Tandvården bör endast inom ramen för studier erbjuda Ozonterapi

FoU

FoU

För beskrivning av tillstånd och åtgärder, se bilaga 1.

Tandvård.indd 34 4/28/2011 3:39:32 PM

35

Åtgärder vid kariesskada som kräver operativ åtgärd(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: B17.1–B21.2)När en kariesskada har nått en viss storlek är det nödvändigt att, utöver förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder, avlägsna den karies-skadade vävnaden (exkavering) för att bromsa en fortsatt skada på tand-ytan. Genom att därefter försluta kaviteten med tandfyllningsmaterial, återställs funktion och estetik. Kariesskadad tandsubstans kan avlägsnas med olika metoder som exempelvis ett handinstrument (exkavator), borr, laser (Er: YAG), eller kemo-mekanisk exkavering. Det senare innebär att kariesskadad vävnad (dentin) först behandlas kemiskt och därefter av-lägsnas med handinstrument.

Fördelar med åtgärderna● Borr och exkavator tar snabbt och effektivt bort kariesskadad tandsub-

stans.● Kemo-mekanisk exkavering angriper enbart den skadade vävnaden

(dentin) och är mer vävnadsbevarande jämfört med borr.● Stegvis exkavering vid djupa kariesskador har stor effekt när det gäller

att minska risken att exponera tandpulpan och bättre effekt än omedel-bar exkavering. Stegvis exkavering ger en högre pulpaöverlevnad än omedelbar exkavering, vilket minskar behovet av en mer omfattande behandling.

Nackdelar med åtgärderna● Exkavering med borr riskerar att ta bort frisk tandsubstans i samband

med avlägsnande av kariesskadad tandsubstans och kan upplevas obe-hagligt för vissa personer.

● Kemo-mekanisk exkavering utesluter inte helt användning av borr eller exkavator, vilket medför en ökad tidsåtgång.

● Behandling med laser (Er: YAG) för att ta bort kariesskadad tandsub-stans ger en högre kostnad per vunnen effekt, jämfört med borr.

● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av exkavering med air-abrasion.

● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av att lämna kvar karies under en permanent tandfyllning (indirekt över-kappning eller ofullständig exkavering).

Tandvård.indd 35 4/28/2011 3:39:32 PM

36

Rekommendationer – kariesskada som kräver operativ åtgärd

Tandvården bör

● erbjuda personer med djup dentinkariesskada behandling med steg-vis exkavering (prioritet 3).

Tandvården bör

● erbjuda personer med kariesskadad tandsubstans behandling med borr och exkavator (prioritet 3).

Tandvården kan

● erbjuda personer med kariesskadad tandsubstans behandling med kemo-mekanisk exkavering (prioritet 5)

● erbjuda personer med kariesskadad tandsubstans behandling med laser (Er: YAG) (prioritet 6).

Tandvården bör

● erbjuda personer med djup dentinkariesskada indirekt överkappning (ofullständig exkavering) endast inom ramen för studier (FoU)

● erbjuda personer med kariesskadad tandsubstans exkavering med air-abrasion endast inom ramen för studier (FoU).

Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantatI området för sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat ingår gingivit, mukosit vid tandimplantat, kronisk parodontit, aggressiv paro-dontit, periimplantit, behandling av vertikala, djupa bendefekter i anslut-ning till tand och implantat, mjukvävnadsplastik och övriga tillstånd.

Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen tagit fram för om-rådet väljer myndigheten att, för de centrala rekommendationerna, lyfta fram ett antal rekommendationer inom kronisk och aggressiv parodontit, samt periimplantit. För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Åtgärder vid parodontit och periimplantit(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: C3.1–C7.1, C8.1–C12.1, C13.1–C17.1)Det finns kronisk och aggressiv parodontit (infektionssjukdom). Kronisk parodontit leder till att personen drabbas av en förlust av tändernas fäste

Tandvård.indd 36 4/28/2011 3:39:32 PM

37

(stödjevävnader). Förekomsten och svårighetsgraden av kronisk paro-dontit ökar med stigande ålder. Uppskattningsvis 30 till 35 procent av alla tandförluster orsakas av parodontit [16] och protetiska ersättningar för tänder som förlorats på grund av parodontit utgör en avsevärd andel av dagens tandvårdskostnader.

Aggressiv parodontit karaktäriseras av en snabb sjukdomsutveckling med avancerad nedbrytning av tändernas stödjevävnader som följd. Hos en vuxen innebär tillståndet vanligtvis att flera av tänderna är drabba-de. Förekomsten av aggressiv parodontit i den svenska befolkningen är okänd, men uppskattas som låg (några procent).

Periimplantit innebär att personer drabbas av en bakteriellt orsakad in-flammation i vävnaden runt ett tandimplantat, vilket resulterat i förlust av fästet (benstöd) kring implantatet. Förekomsten av periimplantit är san-nolikt lika hög som förekomsten av kronisk parodontit.

Behandlingen för samtliga tre tillstånd syftar till att uppnå infektions-kontroll och därmed förhindra fortsatt förlust av fästet kring tänder och tandimplantat. Personens egen medverkan för att nå god munhygien är avgörande för resultat och prognos av behandlingen. Det innebär att insatser som syftar till att stärka personens egen roll i detta avseende har stor betydelse. Se även området Metoder för beteendepåverkan.

Med en god munhygien och en icke-kirurgisk behandling (mekanisk rengöring av rotytor) finns goda möjligheter att uppnå en god infektions-kontroll hos de allra flesta som drabbas av framför allt kronisk och ag-gressiv parodontit. Men kirurgi är ett nödvändigt komplement i de fall där åtkomligheten av infektionen är sämre, till exempel vid djupare tand-köttsfickor och bendefekter vid tänder och tandimplantat.

Det är viktigt med en tidig diagnos och en effektiv behandling för att minska framtida behandlingsbehov och lidande för personer som drab-bas av sjukdomarna. Till detta kommer också betydelsen av ett individu-ellt och effektivt utformat stödprogram efter utförd behandling i syfte att behålla det uppnådda behandlingsresultatet och förhindra att sjukdomen återkommer.

En del av åtgärderna har bedömts med utgångspunkt från att de är till-läggsbehandlingar till andra åtgärder. Som exempel kan nämnas mun-sköljning med antiseptisk lösning som ett komplement till tandborstning eller en lokal tilläggsbehandling med klorhexidinchip som tillägg till mekanisk infektionsbehandling.

Fördelar med åtgärderna● Goda munhygienbeteenden hos personer med parodontit och pe-

riimplantit har stor betydelse för effekten av sjukdomsbehandlingen och den framtida prognosen för tänder och tandimplantat.

Tandvård.indd 37 4/28/2011 3:39:32 PM

38

● Mekanisk, icke-kirurgisk infektionsbehandling av rotytor har en måttlig till stor effekt när det gäller att avlägsna bakterieplack och mineraliserade beläggningar och bidrar därmed till infektionskontroll.

● Lambåkirurgi har stor effekt på tillgängligheten och att nå infek-tionskontroll vid tänder eller tandimplantat med djupare tandköttsfickor som är svåra att nå med mekanisk, icke-kirurgisk infektionsbehandling.

● Individuellt utformad och effektivt utförd stödbehandling (åter-fallsprevention) efter avslutad aktiv behandling har stor effekt för att uppnå infektionskontroll. Åtgärden minskar därmed risken för mer omfattande behandlingar i framtiden.

● Antibiotikabehandling som tilläggsbehandling till mekanisk infek-tionsbehandling har stor effekt för att uppnå infektionskontroll vid aggressiv parodontit.

Nackdelar med åtgärderna● Antibiotikaanvändning bidrar till en ökad resistensutveckling mot anti-

biotika i befolkningen.● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten

av de flesta av behandlingsåtgärderna vid aggressiv parodontit och peri implantit hos vuxna. Kunskaperna baseras till stor del på studier och erfarenheter från behandling av kronisk parodontit.

● Mekanisk infektionsbehandling enligt ”full mouth desinfection” (om-fattande användning av klorhexidin under och efter behandling) har ingen säkerställd tilläggseffekt till mekanisk rengöring (instrumente-ring) av rotytor för att uppnå infektionskontroll.

● Daglig sköljning med antiseptika, lokal antibiotikabehandling eller spolning av tandköttsfickor som tilläggsbehandling till icke-kirurgisk eller kirurgisk mekanisk infektionsbehandling, kan ha viss effekt för att uppnå infektionskontroll.

Rekommendation – parodontit och periimplantit

Tandvården bör

● stödja personer att nå en god munhygien vid aggressiv parodontit (prioritet 2), kronisk parodontit (prioritet 3) och periimplantit (prio-ritet 3).

För kronisk och aggressiv parodontit, samt periimplantit finns ett antal ytterligare rekommendationer som tandvården bör och kan erbjuda, respek tive bör undvika eller inte bör erbjuda. Några visas i tabell 2.

Tandvård.indd 38 4/28/2011 3:39:32 PM

39

För övriga åtgärder och rekommendationer, se www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer eller bilaga 2.

Tabell 2. Översikt över ett antal rekommendationer vid kronisk och aggressiv parodontit, samt peri-implantit

För övriga åtgärder och rekommendationer som tandvården kan utföra, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Kronisk parodontit

prioritering 1–10

Aggressiv parodontit

prioritering 1–10

Periimplantit

prioritering 1–10

Tandvården bör erbjuda

Mekanisk icke-kirurgisk infektionsbehandling

3 2

Lambåkirurgi för åtkomlighet 4 2 4

Stödbehandling/ återfallsprevention

3 2 3

Tandvården bör undvika att erbjuda

Mekanisk infektionsbehand-ling ”full-mouth desinfection”

10 10

Systemisk antibiotika som tilläggsbehandling

10

Antiseptika (daglig sköljning) 10 10 10

Spolning av tandköttsfickor 10 10 10

Lokal tilläggsbehandling med klorhexidingel

10 10

Lokal tilläggsbehandling med klorhexidin (gel, ship)

9

Lokal antibiotikabehandling 10 10 10

Tandvården bör inte erbjuda

Systemisk antibiotika som enda behandling

icke-göra

För beskrivning av tillstånd och åtgärder se bilaga 1.

Tandvård.indd 39 4/28/2011 3:39:32 PM

40

Sjukdomar i tandpulpan och i vävnaderna kring tandroten Trots att munhälsan förbättrats hos personer i Sverige, är behovet av be-handling av tandpulpan och rotbehandlingar fortfarande stort. Obehand-lade kariesskador är den främsta anledningen till att personer har tänder som behöver rotbehandlas, men orsaken kan också vara andra skador i samband med äldre lagningar och kronor, eller ett tandtrauma (till exem-pel en avbruten tand).

Om det inte är möjligt att behandla sjukdomar i tandpulpan i ett tidigt skede, riskerar personer med sjukdom att pulpavävnaden dör och det uppstår ett behov av en mer omfattande rotbehandling. Risken för att exponera tandpulpan kan minskas genom att tandvården erbjuder stegvis exkavering till personer med djup dentinkaries för att tandpulpan ska be-hållas frisk.

I rekommendationerna för sjukdomar i tandpulpan och i vävnaderna kring tandroten (de periradikulära vävnaderna), har Socialstyrelsen valt att lyfta fram tillstånden när tandpulpan exponeras genom friskt dentin eller karies, pulpanekros och revisionsbehandling (med och utan inflam-mation i vävnaderna kring tandroten), samt tillstånd som ger upphov till symtom.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Åtgärder vid exponerad tandpulpa(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: D1.1–D2.3)Tandpulpan kan exponeras av olika anledningar, vanligen på grund av karies. Den kan också exponeras genom ett trauma där en bit av en frisk tand slås av, samt genom friskt dentin i samband med tandbehandling.

Det finns tre sätt att behandla: pulpaöverkappning, partiell pulpotomi och pulpektomi. Pulpaöverkappning (kalciumhydroxid eller mineral trioxid aggregat, MTA) syftar till att återskapa en barriär mot munhålan för att undvika infektion, inflammation och vävnadsdöd i pulpan. Vid par-tiell pulpotomi avlägsnas det yttre skiktet, cirka 1–2 mm av den sårgjorda pulpan, och en barriär mot munhålan återskapas på samma sätt som vid pulpaöverkappning. Vid pulpektomi avlägsnas all pulpavävnad i rotkanal och tanden rotfylls.

Fördelar med åtgärderna● Pulpaöverkappning och partiell pulpotomi har stor effekt på pulpaö-

verlevnaden när tandpulpan har exponerats genom friskt dentin. Med

Tandvård.indd 40 4/28/2011 3:39:33 PM

41

dessa åtgärder kan mer komplicerad tandbehandling undvikas genom att tandpulpan behålls levande och pulpektomi (urrensning av rotkanal och rotfyllning) kan undvikas.

● Vid överkappning bedöms materialen kalciumhydroxid och mineral trioxid aggregat (MTA) ha lika stor effekt på pulpaöverlevnaden, men kalciumhydroxid har en lägre kostnad per vunnen effekt.

● Pulpektomi har stor effekt när det gäller att behålla vävnaden kring tandroten frisk när tandpulpan har blottats vid kariesbehandling.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma skillnader

i behandlingseffekt mellan olika rotfyllningsmaterial.● Bondingmaterial vid överkappning har endast viss effekt på pulpaöver-

levnaden. ● Pulpaöverkappning och partiell pulpotomi har måttlig effekt på pulpa-

överlevnaden när tandpulpan har blottats vid behandling av kariesska-dor. Möjligheten att lyckas försämras med stigande ålder.

Rekommendationer – exponerad tandpulpa

Tandvården bör

● erbjuda personer där tandpulpan exponerats genom friskt dentin pulpaöverkappning (kalciumhydroxid alternativt MTA) eller partiell pulpotomi (prioritet 4).

Tandvården bör inte

● använda bondingmaterial för pulpaöverkappning för personer med exponerad tandpulpa genom friskt dentin (icke-göra).

Rekommendationer vid exponerad tandpulpa – kariesexkavering

Tandvården bör

● erbjuda personer där tandpulpan har exponerats vid kariesexkave-ring pulpektomi (prioritet 3).

Tandvården kan

● erbjuda personer där tandpulpan har exponerats vid kariesexkave-ring pulpaöverkappning eller partiell pulpotomi (prioritet 6).

Tandvård.indd 41 4/28/2011 3:39:33 PM

42

Åtgärder vid pulpanekros(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: D3.1–D5.1)Om tandpulpan har exponerats så innebär det att barriären mot munhå-lan bryts och att munhålans bakterier kan tränga in i pulpan och orsaka inflammation och vävnadsdöd, ofta med åtföljande inflammation i väv-naden runt tandens rotspets. Behandling vid pulpanekros (icke vital tand-pulpa) med apikal parodontit inkluderar rotbehandling vid ett eller flera tillfällen, samt i undantagsfall retrograd rotbehandling.

Fördel med åtgärderna● Rotbehandling har stor effekt när det gäller att uppnå läkning av väv-

naden kring rotspetsen och kostnaden per vunnen effekt är låg.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma skillnader i

behandlingseffekt mellan olika antimikrobiella spolvätskor och mellan de olika rotfyllningsmaterial som används vid rotbehandling.

● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma eventuella skillnader i biverkningar mellan olika rotfyllningsmaterial och biverk-ningar redovisas enbart som fallrapporter.

Rekommendation – pulpanekros med eller utan apikal parodontit

Tandvården bör

● erbjuda personer med pulpanekros, med eller utan apikal parodontit, rotbehandling vid ett eller flera behandlingstillfällen (prioritet 3).

Åtgärder vid rotfylld tand(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: D6.1–D7.3)Om förslutningen av rotkanalen är ofullständig (otät eller för kort rotfyll-ning) finns det en risk att kanalen invaderas av bakterier från munhålan. Detta kan i sin tur leda till en inflammation i den vävnad som omger tan-dens rotspets (apikal parodontit).

Revisionsbehandling syftar till att dels avlägsna den tidigare rotfyll-ningen, dels skapa en barriär mot munhålan genom att göra en ny, tät förslutning av rotkanalen.

En vanlig fråga är om rotfyllningen behöver göras om när tandvården planerar att göra en stiftförankrad krona på en rotfylld tand där rotfyll-ningen inte är av bra kvalitet.

Tandvård.indd 42 4/28/2011 3:39:33 PM

43

Fördelar med åtgärderna● Revisionsbehandling har mycket stor effekt för att uppnå en tät rotfyll-

ning och bevara frisk vävnad kring rotspetsen hos personer som har en tidigare ofullständigt rotfylld tand.

● En revisionsbehandling av en ofullständigt rotfylld tand har stor effekt när det gäller att uppnå läkning av vävnad kring rotspetsen.

● Rotspetsoperation med retrograd rotfyllning har stor effekt för att nå läkning av vävnaden kring rotspetsen.

Nackdelar med åtgärderna● Revisionsbehandling har en mycket hög kostnad per vunnen effekt hos

personer där rotfyllningen visserligen är ofullständig, men där vävna-den kring rotspetsen är frisk och där tandvården inte planerar någon behandling av tandkronan (till exempel krona eller fyllning).

● Rotspetsoperation utan retrograd rotfyllning kan ha viss effekt på läk-ningen av vävnad kring rotspetsen.

Rekommendationer vid rotfylld tand

Tandvården bör undvika

● att erbjuda personer med en rotfylld tand (ofullständigt rotfylld) utan apikal parodontit, där koronal restaurering är utan anmärkning en revisionsbehandling (prioritet 10).

Tandvården kan

● erbjuda personer med en rotfylld tand (ofullständigt rotfylld) utan apikal parodontit, där rotkanalssystemet exponeras inför koronal restaurering en revisionsbehandling (prioritet 6).

Tandvården kan

● erbjuda personer med en rotfylld tand med apikal parodontit en re-visionsbehandling (prioritet 6) eller apikalkirurgi med retrograd rot-fyllning (prioritet 6).

Tandvården bör undvika

● att erbjuda personer med en rotfylld tand med apikal parodontit apikal kirurgi utan retrograd rotfyllning (prioritet 8).

Tandvård.indd 43 4/28/2011 3:39:33 PM

44

Åtgärder vid symtomatiska tillstånd vid pulpit och apikal parodontit(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: D8.1–D9.4; D10.1–D11.1)Vid pulpit till följd av inflammation i tandpulpan, exempelvis som en följd av karies, upplever ofta personen en intensiv smärta som kräver ett snabbt och effektivt omhändertagande från tandvården.

Apikal parodontit uppstår som en följd av pulpanekros och kan vara förenad med såväl lokala som allmänna symtom på grund av spridning av rotkanalsinfektionen. Allmäntillståndet hos personen kan påverkas med feber, svullna lokala lymfkörtlar och i sällsynta fall blodförgiftning (sepsis).

Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen tagit fram för om-rådet lyfter myndigheten här fram ett antal rekommendationer vid sym-tomatiska tillstånd.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördelar med åtgärderna● Exkavering av kariesskadad tandsubstans till hårt dentin har mycket

stor effekt på symtomfrihet om kariesskadan inte nått pulpan.● En fullständig rensning av rotkanalssystemet har en stor effekt på sym-

tomfrihet hos personer med symtom från apikal parodontit och när per-sonens allmäntillstånd inte är påverkat. Åtgärden har en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt.

● Systemisk antibiotikabehandling har en stor effekt på att uppnå infek-tionskontroll hos personer där inflammationen vid rotspetsen uppvisar spridning och där personens allmäntillstånd är påverkat.

Nackdelar med åtgärderna● Antibiotikaanvändning bidrar till en ökad resistensutveckling mot anti-

biotika i befolkningen.● Vid symtomatiska tillstånd och där det finns inflammation kring rot-

spetsen, har en systemisk antibiotikaanvändning endast effekt på den akuta infektionen, medan det krävs kompletterande rotbehandling för en långsiktig effekt.

Tandvård.indd 44 4/28/2011 3:39:33 PM

45

Rekommendationer – symtom från tandpulpan

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk pulpit där kariesskadans upp-mjukningszon inte nått tandpulpan kariesexkavering till hårt dentin, samt försegling med temporär eller permanent fyllning (prioritet 2).

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk pulpit där kariesskadans upp-mjukningszon eller bakterier på annat sätt nått tandpulpan, pulpo-tomi och försegling med temporär fyllning (prioritet 2).

● erbjuda personer med symtomatisk pulpit där kariesskadans uppmjuk-ningszon eller bakterier på annat sätt nått tandpulpan, pulpektomi och kalciumhydroxidinlägg eller permanent rotfyllning (prioritet 4).

Tandvården bör inte:

● erbjuda personer med symtomatisk pulpit, där kariesskadans upp-mjukningszon eller bakterier på annat sätt nått tandpulpan, syste-misk antibiotikabehandling (icke-göra),

Rekommendationer – symtom vid apikal parodontit

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd, en fullständig rensning av rotkanalssystemet (prio-ritet 2).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd, systemisk antibiotikabehandling som enda behand-ling (prioritet 9).

● erbjuda personer med symtomatisk apikal parodontit utan påver-kat allmäntillstånd, systemisk antibiotikabehandling som tillägg till fullständig rensning av rotkanalssystemet (prioritet 10).

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk apikal parodontit med spridning och påverkat allmäntillstånd dränage genom rensning av rotkanals-systemet (eller på annat sätt) och ge systemisk antibiotikabehand-ling (prioritet 2).

Tandvård.indd 45 4/28/2011 3:39:33 PM

46

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkarI riktlinjeområdet för smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar ingår sex huvudgrupper: käkfunktionsstörning utan närmare spe-cifikation (TMD/UNS), samt käkfunktionsstörning relaterat till käkled, käkmuskulatur, ocklusion, störning i nervsystemet, samt till sömnapné.

Epidemiologiska studier har visat att dessa tillstånd är vanliga, med ett behandlingsbehov i intervallet 5–15 procent i den vuxna befolkningen (vanligare bland kvinnor än män), medan tillgänglig statistik i Sverige visar att endast ca 0,5–1,5 procent får behandling inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Socialstyrelsen antar därför att det kan finnas en betydande underbehandling.

Tillstånden medför att personer upplever obehag i samband med grundläggande funktioner som att äta, tugga, tala och det påverkar socialt umgänge och livskvalitet negativt. Hos många personer finns en sam-sjuklighet med andra smärtor i kroppen eller nedsatt allmän hälsa, vilket gör det viktigt att varje person utreds ur både ett odontologiskt och ett psykosocialt perspektiv.

Behandlingen är i huvudsak inriktad på att minska smärta och obehag, ge personen stöd att hantera smärta, förändra belastningsförhållanden för käkleden och käkmuskulaturen, förbättra funktionen och rörelseförmå-gan, skydda tänder, samt minska risken för att sjukdomen och besvären kommer tillbaka. Generellt sett har personens medverkan ofta stor bety-delse för en lyckad behandling.

Tandvården använder vanligen reversibla behandlingar till att börja med, som exempelvis att personen erbjuds en individanpassad rådgivning som syftar till beteendepåverkan eller behandling med en stabiliserings-skena. Det är även vanligt med olika former av rörelseträning. Det finns ett antal ytterligare åtgärder som bland annat syftar till att åstadkomma avslappning och smärtlindring, men som är mindre vanliga i tandvården. Till exempel TENS (transkutan elektrisk nervstimulering), behandling med terapilaser, samt injektion med botulinumtoxin. Om reversibla be-handlingar inte är tillräckligt effektiva kan det bli aktuellt med irreversi-bla behandlingar, som exempelvis käkkirurgiska ingrepp.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 46 4/28/2011 3:39:33 PM

47

Åtgärder vid käkfunktionsstörning utan närmare specifikation(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: E1.1–E1.10)Temporomandibular disorders (TMD) eller käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (UNS), innebär att personen har smärta eller funk-tionsstörning i käkmuskler och käkled. Smärtan förvärras ofta vid käkrö-relser och det maximala rörelseomfånget är ofta begränsat. Samtliga be-skrivna åtgärder nedan föregås av att personen först erbjuds information och råd eftersom det kan ha en positiv effekt på tillståndet och är viktigt för de fortsatta behandlingsresultaten.

Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen har tagit fram för området väljer myndigheten att lyfta fram ett antal som tandvården bör eller bör undvika att utföra.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördel med åtgärderna● Beteendepåverkande behandling (där personen själv aktivt tar del i för-

ändringen av sitt beteende), stabiliseringsskena och rörelseträning har måttlig effekt på att lindra smärta.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att effekten av olika

behandlingsalternativ ska kunna jämföras med varandra.● Behandling med terapilaser eller transkutan elektrisk nervstimulering

(TENS) har viss till måttlig effekt på smärta.

Rekommendationer

Tandvården bör

● erbjuda personer med käkfunktionsstörning utan närmare specifi-kation beteendepåverkande behandling (prioritet 4), rörelseträning (prioritet 4), behandling med stabiliseringsskena (prioritet 4) eller läkemedelsbehandling med NSAID (prioritet 5).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med käkfunktionsstörning utan närmare specifika-tion behandling med terapilaser (prioritet 8) eller behandling med TENS (prioritet 9).

Tandvård.indd 47 4/28/2011 3:39:33 PM

48

Åtgärder vid käkfunktionsstörning relaterat till käkled(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: E2.1–E20.1)Symtomatisk diskförskjutning med återgång innebär att personen har käkledsknäppningar, upphakningar och intermittenta låsningar. Diskför-skjutning utan återgång innebär att käkledsdisken är permanent förskju-ten och hindrar käkledens rörelse. Diskförskjutning utan återgång ses som ett svårare tillstånd.

Med käkledssmärta (artralgi) avses smärta som oftast förstärks vid käkrörelser, till exempel tuggning och gapning. Smärtan kan vara relate-rad till en inflammation i käkleden och omgivande vävnad. Behandlingar syftar bland annat till avlastning av käkleden, ett förändrat rörelsemönster och att på olika sätt påverka smärtan. Kirurgi kan bli nödvändig för ett fåtal personer och där det handikappande tillståndet kvarstår efter rever-sibel behandling.

För samtliga nedan beskrivna åtgärder förutsätts att de görs vid indika-tion och att de föregås av att patienten först erbjuds information och råd.

Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen har tagit fram för området väljer myndigheten att lyfta fram ett antal som tandvården bör eller bör undvika att utföra.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördelar med åtgärderna● Reversibel konventionell behandling som exempelvis stabiliserings-

skena och rörelseträning har måttlig till stor effekt på smärtlindring. ● Patientinformation, rörelseövningar och behandling med bettskena har

en låg kostnad per vunnen effekt.● Läkemedelsbehandling med NSAID vid käkledssmärta har en måttlig

effekt på smärtlindring.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att effekten av olika

behandlingsalternativ ska kunna jämföras med varandra. ● Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), pulserande elektromag-

netiska fält, intraartikulär injektion med natriumhyaluronat, glukokor-tikoid applicerat med jonofores, terapilaser har samtliga viss till mått-lig effekt på smärtlindring och funktionsstörning. Kostnaden är hög per vunnen effekt, jämfört med andra behandlingsalternativ.

● Ocklusionskorrigering till personer med akut käkledssmärta kan vara skadlig.

Tandvård.indd 48 4/28/2011 3:39:33 PM

49

Rekommendationer – symtomatisk diskförskjutning

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk diskförskjutning med återgång, behandling med stabiliseringsskena (prioritet 5) eller koordinations-träning (prioritet 6).

Tandvården bör

● erbjuda personer med symtomatisk diskförskjutning utan återgång, töjningsövning (prioritet 4) eller behandling med stabiliseringsske-na (prioritet 6).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med symtomatisk diskförskjutning utan återgång, behandling med TENS (prioritet 9), intraartikulär injektion med natrium hyaluronat (prioritet 10) eller glukokortikoid applicerat med jonofores (prioritet 10).

Rekommendationer – käkledssmärta

Tandvården bör

● erbjuda personer med käkledssmärta (artralgi), farmakologisk be-handling med NSAID (prioritet 4), behandling med stabiliserings-skena (prioritet 4), eller rörelseträning (prioritet 5).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med käkledssmärta (artralgi), behandling med terapilaser (prioritet 10), eller behandling med pulserande elektro-magnetiska fält (prioritet 10).

Tandvården bör inte

● erbjuda personer med akut käkledssmärta ocklusionskorrigering (icke göra).

Åtgärder vid käkmuskelsmärta(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: E21.1–E22.4)Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) innebär att personen har lokal smärta och värk i en eller flera käkmuskler. Ofta förekommer också smärta i angränsande muskelgrupper, till exempel nacke och skuldror,

Tandvård.indd 49 4/28/2011 3:39:33 PM

50

samt huvudvärk. Behandlingar syftar bland annat till att erbjuda avlast-ning och avslappning, samt att på olika sätt påverka smärta hos personen. För samtliga nedan beskrivna åtgärder förutsätts att de görs vid indikation och att de föregås av att personen först erbjuds information och råd.

Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen tagit fram för om-rådet lyfter myndigheten fram ett antal som tandvården bör eller bör und-vika att utföra.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördel med åtgärderna● Stabiliseringsskena har måttlig effekt på smärtlindring.

Nackdelar med åtgärderna● Med andra bettskenor än stabiliseringsskena i hårdplast (som mjuk-

plastskena och frontal skena) finns risk för negativ påverkan på bettet (ocklusionen) vid användning under lång tid. Detta innebär att perso-nen som erbjudits denna typ av skena behöver kallas för täta kontrol-ler och eventuella justeringar. Åtgärden ger därför en hög kostnad per vunnen effekt, jämfört med stabiliseringsskena.

● Behandling med botulinumtoxin-injektion och diazepam har viss ef-fekt på smärtlindring. Med diazepam finns risk för biverkningar, där den vanligaste är att åtgärden kan vara beroendeframkallande.

Rekommendationer – käkmuskelsmärta

Tandvården bör

● erbjuda personer med käkmuskelsmärta behandling med stabilise-ringsskena (prioritet 4) eller töjningsövningar (prioritet 5).

Tandvården kan

● erbjuda personer med käkmuskelsmärta behandling med mjukplast-skena (prioritet 6) eller partiell frontal skena (prioritet 7).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med käkmuskelsmärta behandling med botulinum-toxin-injektion (prioritet 10) eller ordinera diazepam (prioritet 10).

Tandvård.indd 50 4/28/2011 3:39:33 PM

51

Åtgärder vid käkfunktionsstörning relaterat till ocklusion(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: E28.1–E31.3)I gruppen käkfunktionsstörningar relaterat till personens ocklusion ingår: ● traumatiserande ocklusion som innebär att ett tandpar belastas ogynn-

samt under tuggning eller sammanbitning● dysocklusion som avser personens upplevelse av att tänderna inte pas-

sar ihop vid sammanbitning, men som inte kan observeras kliniskt● tandslitage som innebär att tandkronor och protetiska konstruktioner

nöts onormalt ● bruxism eller parafunktion som innefattar tandpressning och tandgniss-

ling och även beteenden som nagelbitning, tungpressning och kindbit-ning.

Behandlingen syftar till att reducera ogynnsam belastning, skydda tänder från normalt slitage, samt bryta personens ogynnsamma vanor och bete-enden. Av samtliga rekommendationer som Socialstyrelsen tagit fram för området lyfter myndigheten fram ett antal som tandvården bör eller bör undvika att utföra.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Rekommendationer vid traumatiserande ocklusion, tandslitage, bruxism och dysocklusion Fördel – ocklusionskorrigering (slipning)Slipning har stor effekt när det gäller att ta bort traumat vid traumatise-rande ocklusion.

Fördel – stabiliseringsskenaStabiliseringsskena har måttlig effekt på att både bryta en parafunktion och att skydda tänder från fortsatt slitage, samt att förhindra tandpress-ning, tandgnissling (bruxism), eller annan funktionsstörning i mun och ansiktsregion (orofacial parafunktion).

Nackdel –TENSTENS saknar effekt när det gäller att förhindra tandpressning, tandgniss-ling (bruxism), eller annan funktionsstörning i mun och ansiktsregion (orofacial parafunktion).

Tandvård.indd 51 4/28/2011 3:39:33 PM

52

Nackdel – ocklusionskorrigering (slipning)● Ocklusionskorrigering vid dysocklusion som inte kan observeras kli-

niskt, innebär stor risk för irreversibla skador.

Tandvården bör

● erbjuda personer med traumatiserande ocklusion slipning (ocklu-sionskorrigering) (prioritet 5).

Tandvården bör

● erbjuda personer med tandslitage med risk för progression stabilise-ringsskena (prioritet 5).

Tandvården kan

● erbjuda personer med bruxism eller orofacial parafunktion stabilise-ringsskena (prioritet 6).

Tandvården bör undvika att

● erbjuda personer med bruxism eller orofacial parafunktion behand-ling med TENS (transkutan elektrisk nervstimulering (prioritet 10).

Tandvården bör inte

● erbjuda personer med dysocklusion som inte kan observeras kliniskt slipning (ocklusionskorrigering) (icke göra).

Bett- och tandpositionsavvikelserBett- och tandpositionsavvikelser hos vuxna personer förekommer i sam-ma omfattning som hos barn och ungdomar. Trots det är cirka 90 procent av de personer som får behandling unga. Personer över 50 år uppvisar en något lägre förekomst av bettavvikelser, vilket delvis kan förklaras med att fler vuxna i de åldrarna ofta behandlats med protetiska rekonstruktio-ner.

Den viktigaste följden av bettavvikelser är påverkan på personens psyko sociala upplevelse, främst när det gäller estetik. Även upplevelser av bristande tugg- och avbitningsförmåga kan förekomma.

Kombinationsbehandlingar med tandreglering (ortodonti) och exempelvis protetisk behandling kan för många personer förbättra möjligheterna till en optimal bettrehabilitering.

Tandvård.indd 52 4/28/2011 3:39:33 PM

53

I de centrala rekommendationerna lyfter Socialstyrelsen fram ett antal tillstånd och åtgärder där myndigheten bedömer att det kan finnas behov av vägledning. Tandregleringsbehandling avser i de flesta fall behand-ling med fast ortodontisk apparatur (tandställning) om inget anges. Fast ortodontisk apparatur avser exempelvis olika typer av fastsittande tand-ställningar.

För tillståndet entandslucka i framtandsområdet har Socialstyrelsen ta-git med åtgärder från diagnosområdet total- och partiell tandlöshet för att visa att det finns andra möjliga behandlingsalternativ.

Tandluckor(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: I1.1-I3.2; F13.1)Tandluckor kan uppstå av flera orsaker, exempelvis som en följd av en medfödd avsaknad av tandanlag, tänder som inte har kommit fram i tandbågen, trauma, karies eller parodontit. Tandluckan kan åtgärdas med tandreglering genom att personens egna tänder förs samman. Det är ett behandlingsalternativ som ska vägas mot en protetisk tandersättning. En tandlucka som beror på att en hörntand inte kommit fram i tandbågen kan åtgärdas med kirurgisk friläggning och att tanden därefter dras fram med tandreglering. Tandreglering kan också användas i syfte att förbättra för-utsättningarna för behandling med protetiska tandersättningar.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördelar med åtgärderna● Med tandreglering (ofta fast apparatur) kan de flesta bettavvikelser be-

handlas hos vuxna personer.● Tandreglering är en vävnadsbevarande behandling som kan vara mer

fördelaktig vid slutning av tandluckor, jämfört med tand- eller implan-tatförankrad protetik då tändernas anpassningsförmåga till bett- och käkförändringar kvarstår, till skillnad mot ett tandimplantat.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att jämföra effekten av

tandreglering med andra behandlingsalternativ.● Behandlingstiden (upp till 2 år) kan upplevas lång av patienten.● Vid tandreglering i samband med kirurgisk friläggning av hörntänder

som inte kommit fram i tandbågen, kan komplikationer förekomma, exempelvis rotresorptioner.

Tandvård.indd 53 4/28/2011 3:39:33 PM

54

● Livslång retention i form av en avtagbar nattskena eller en klistrad metalltråd på tandbågens insida är ofta nödvändig för att undvika att bettavvikelsen kommer tillbaka. På längre sikt kan det vara svårt för patienten att följa rådet att använda en avtagbar nattskena. Även en klistrad tråd kan för vissa patienter upplevas som en merinsats efter-som åtgärden i regel innebär återbesök, uppföljning och justeringar.

Rekommendationer

Tandvården bör

● erbjuda personer med entandslucka i överkäkens fronttandsområde (3:a till 3:a) luckslutning med ortodontisk apparatur (prioritet 3), eller tandstödd bro (prioritet 3), eller implantatstödd krona (prioritet 3)

● erbjuda personer med entandslucka i underkäkens fronttandsområde (3:a till 3:a) luckslutning med ortodontisk apparatur (prioritet 3), eller tandstödd bro (prioritet 3)

● erbjuda personer med entandslucka i fronttandsområdet (3:a till 3:a) förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning (prio-ritet 4).

Tandvården kan

● erbjuda personer med entandslucka som följd av retinerad hörntand, kirurgisk friläggning och luckslutning med ortodontisk apparatur (prioritet 7).

I tabell 3 visas några ytterligare rekommendationer inom området bett– och tandpositionsavvikelser: rekommendationer för stort horisontellt överbett (rad i tillstånds- och åtgärdslistan: F2.1), inverteringar (F3.1, F4.1), trångställning med displacering av tänder (F11.1–F11.3), korsbett (F7.1, F8.1, F9.1) och retinerad tand eller tänder (F13.1).

Tandvård.indd 54 4/28/2011 3:39:34 PM

55

Tabell 3. Översikt för rekommendationer vid stort horisontellt överbett (HÖB), invertering (INV), trångställning med avvikande tandpositioner (TRST), retinerad tand i käken (RET) och korsbett (enkelsidigt, ej tvångsförande samt tvångsförande, och dubbelsidigt).

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

HÖB INV TRST RET Korsbett

prioritering 1–10

enkelsidigt enkelsidigt dubbel- tvångsfört ej tvångsfört sidigt

prioritering 1–10

Tandvården bör erbjuda

Ortodontisk Apparatur

4

Ortodontisk apparatur (buccalt)

5

Tandvården kan erbjuda

Ortodontisk Apparatur

5 6

Ortodontisk apparatur (lingualt)

7

Friläggning 7

Tandvården bör undvika att erbjuda

Ortodontisk Apparatur

10 10

Upplinjerings- skena

9

För beskrivning av tillstånd och åtgärder, se bilaga 1.

Tandvård.indd 55 4/28/2011 3:39:34 PM

56

Total och partiell tandlöshetTandlöshet kan vara en följd av sjukdomar som karies och parodontit, eller uppstå på grund av en medfödd avsaknad av tand eller tänder. Även trauma kan vara orsak till tandlöshet. I riktlinjeområdet för total och par-tiell tandlöshet ingår total tandlöshet i över- eller underkäke, en- respek-tive flertandslucka, samt friändstandlöshet.

Det är inte självklart eller angeläget att ersätta alla tandförluster, utan i första hand de tandförluster som ger upphov till funktionsstörning i form av svårigheter att tugga, äta, eller tala. Det kan också vara tandförluster som ger personen en negativ estetisk eller psykosocial påverkan.

Det finns ofta flera möjliga behandlingsalternativ som till exempel tand- och implantatstödda protetiska konstruktioner, samt avtagbara tand-proteser. Dessa skiljer sig åt när det gäller komfort och kostnad.

För tillståndet entandslucka i framtandsområdet har Socialstyrelsen tagit med en åtgärd från diagnosområdet bett- och tandpositionsavvikel-ser för att visa att det finns andra möjliga behandlingsalternativ.

Rekommendationerna avser åtgärder på gruppnivå, men för den en-skilde patienten är det nödvändigt att tandvården tar hänsyn till anatomi, käkrelationer, bett– och belastningsförhållanden, granntändernas status, ekonomi, samt naturligtvis personens egna önskemål. Av samtliga re-kommendationer som Socialstyrelsen tagit fram för området, lyfter myn-digheten fram ett antal som tandvården bör utföra, eller bör undvika att utföra.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Fördelar med åtgärderna● I helt tandlösa käkar har implantatstödd bro en lång överlevnadstid.● Tand- och implantatstödda broar har en likvärdig överlevnadstid i del-

vis betandade käkar. ● Avtagbar, total plattprotes är en åtgärd som har en låg kostnad per vun-

nen effekt.● Etsbro är vävnadsbevarande och har en låg kostnad per vunnen effekt.

Nackdelar med åtgärderna● Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller hur olika

personer värderar olika behandlingsmetoder. ● Implantatbehandling har en högre kostnad per vunnen effekt, jämfört

med tandstödd protetisk ersättning.

Tandvård.indd 56 4/28/2011 3:39:34 PM

57

● En person som har en avtagbar protes kan uppleva en sämre livskvali-tet och en större osäkerhet eftersom protesen kan lossna, jämfört med att ha tänder som sitter fast.

● En person med en avtagbar, total plattprotes upplever ofta att den fung-erar sämre i underkäken, jämfört med i överkäken.

● En etsbro har en kort funktionstid och kräver återcementering när kon-struktionen lossnar, vilket sannolikt upplevs negativt av personer med etsbro.

Total tandlöshet(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: G1.1–G2.3)

Rekommendation

Tandvården bör

● erbjuda personer med total tandlöshet i överkäken implantatstödd bro, implantatstödd täckprotes eller total plattprotes (prioritet 2).

Rekommendationer

Tandvården bör erbjuda personer med total tandlöshet i underkäken

● implantatstödd bro (prioritet 2) ● implantatstödd täckprotes (prioritet 3) ● total plattprotes (prioritet 4).

I tabell 4 visas ett ytterligare antal rekommendationer inom området total och partiell tandlöshet. Rekommendationer för friändstandlöshet (rader i tillstånds- och åtgärdslistan: G3.1–G4.9), flertandslucka (G5.1–G5.8) och entandslucka (I1.3–I3.6).

Tandvård.indd 57 4/28/2011 3:39:34 PM

58

Tabell 4. En översikt av några rekommendationer vid friändstandlöshet i över eller underkäke, flertandslucka, entandslucka i över- eller underkäkens fronttandsområde (3:a till 3:a) och flertandslucka.

För samtliga åtgärder och rekommendationer, se bilaga 2 eller www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Friänds- Flertands- tandlöshet lucka

prioritering 1–10

EntandsluckaÖk-front Uk-front Ök/Uk–sida

prioritering 1–10

Tandvården bör erbjuda

Tandstödd bro 3 3 3 5

Tandstödd extensionsbro

4 4

Implantatstödd krona

3 5

Implantatstödd bro

3 3

Implantatstödd extensionsbro

4

Tandreglering 3 3

Tandvården kan erbjuda

Tandstödd ex-tensionsbro

5 5 6

Implantatstödd krona

5

Etsbro–metall 6 6

Avtagbar protes 6 6

Tandvården bör undvika att erbjuda

Extensionsbro på stiftförankrat stöd

8

Etsbro 8 8

Etsbro–fiber 8 8

För beskrivning av tillstånd och åtgärder, se bilaga 1.

Tandvård.indd 58 4/28/2011 3:39:34 PM

59

3. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Det här kapitlet beskriver några av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser i tandvården som de nationella riktlinjerna för vuxentandvård förväntas leda till. Kapitlet bygger på ett urval av riktlinjernas centrala rekommendationer som presenteras i kapitel 2.

Rekommendationerna kan innebära att tandvården behöver göra för-ändringar i sin organisation. De kan också innebära att tandvården be-höver tillföra resurser för att möta behovet av kompetenssatsningar. En rekommendation kan även innebära att resurser (tid eller pengar) frigörs vid införandet.

I det här kapitlet har Socialstyrelsen valt rekommendationer som be-döms vara intressanta utifrån skillnader i klinisk praxis i svensk tandvård, eller som har betydelse för verksamhetsplaneringen. Skillnaderna har bli-vit tydliga vid de seminarier som genomförts över landet efter det att den preliminära versionen av riktlinjerna publicerades.

I de flesta regioner har seminarierna planerats av lokala kontaktperso-ner med uppdrag för strategisk tandvårdsplanering i landstingen (tidigare ”beställarnätverk”). Till seminarierna har representanter på ledningsnivå bjudits in (vårdgivare, verksamhetschefer och politiker), tillsammans med tandläkare och tandhygienister från offentlig och privat tandvård. Socialstyrelsens projektledning och prioriteringsgrupp har också medver-kat. Arbetsgrupper i regionerna har sammanfattat resultaten av semina-rierna i en konsekvensanalys som Socialstyrelsen fått ta del av.

Konsekvenserna har beskrivits utifrån följande frågeställningar:● Vad säger rekommendationen? ● Hur arbetar vi i dag i förhållande till rekommendationen? ● Vad ska tas bort från det vi erbjuder i dag?

Vid avvikelser i förhållande till rekommendationerna görs analyser av:● Behovet av utbildning? Vad innebär det för kostnader?● Behöver vi mer personal? Vad innebär det för kostnader?● Är det möjligt att arbeta på annat sätt i tandvårdsteamet för att genom-

föra ändrade rutiner?

Tandvård.indd 59 4/28/2011 3:39:34 PM

60

● Resulterar initialt ökade kostnader i minskade kostnader på sikt?● Hur kan behovet av nya rutiner omsättas till lokala vårdprogram?

De områden som Socialstyrelsen anser får stora konsekvenser för tand-vården och som diskuterats mest frekvent vid de regionala seminarierna är: ● Beteendemedicinsk prevention och behandling (metoder för beteende-

påverkan).● Rationell antibiotikaanvändning (sjukdomar i vävnader kring tänder

och tandimplantat och sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna).

● Resursåtgång för sjukdomsförebyggande vid karies, samt icke-kirur-gisk behandling vid kronisk parodontit (sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat).

● Skillnad mellan praxis och Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller överkappning, partiell pulpektomi eller pulpektomi och rotfyllning (sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna).

● Samarbetet mellan allmäntandvård och specialisttandvård (bett- och tandpositionsavvikelser, total och partiell tandlöshet och sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat).

Beteendemedicinsk prevention och behandling ger bättre oral hälsa(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: A2.4, A3.4 och A4.3) Socialstyrelsen rekommenderar att personer med munrelaterad sjukdom erbjuds beteendemedicinsk prevention och behandling för att långsiktigt nå bättre resultat när det gäller möjligheten att påverka munhygien-beteende, tobaksvanor och ogynnsamma matvanor (främst socker). Det är en satsning som på lång sikt borde innebära vinster för både patienterna och tandvården i form av effektivare patientundervisning, en ökad delak-tighet, samt bättre munhälsa i befolkningen. Men det är en ny metod för tandvården och det är därför inte möjligt att införa den omedelbart. Som för alla nya metoder är det också lämpligt med ett ordnat införande och en successiv utvärdering innan metoden införs i full skala.

I allmänhet saknar tandvården i dag kompetens för att erbjuda en teo-ribaserad, beteendemedicinsk prevention och behandling (begreppet för-klaras i bilaga 1). Det innebär att det finns ett stort behov av utbildning och att resurser avsätts till detta. Till dess att det finns en mer generell kunskap i tandvården om hur metoden praktiskt ska tillämpas, kan tand-

Tandvård.indd 60 4/28/2011 3:39:34 PM

61

vården använda andra alternativ för patientundervisning enligt rekom-mendationerna i riktlinjerna (se raderna A2.1–A4.3 i bilaga 2).

För tandvårdens del är beteendemedicinsk prevention och behandling inom områdena munhygienbeteende och möjligen ogynnsamma matva-nor (främst socker) en naturlig del. Men när det gäller tobaksbruk (rök-ning) är en central fråga om tandvården, utöver den korta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkopplingen, ska avsätta tid och resurser till metoder som syftar till att ge stöd och hjälp till personer så att de slutar röka. Rökning har negativa effekter på allmänhälsan, men även på den orala hälsan (exempelvis behandling och prognos för sjukdomar i vävna-der kring tänder och tandimplantat).

Metoder som avser att stödja och hjälpa personer att sluta röka erbjuds i dag huvudsakligen inom hälso- och sjukvården till sjukvårdsavgift. I tandvården saknas i dag (förutom i några få landsting och regioner) möjligheten att ta betalt för åtgärden enligt sjukvårdstaxan, vilket inne-bär en högre kostnad för de personer som erbjuds stöd att sluta röka i tandvården. Tandvården behöver därför i samråd med hälso- och sjukvår-dens ledningsfunktioner ta ställning till om tandvårdens roll är att enbart etablera kontakt mellan patienten och hälso- och sjukvården, eller om tandvården bör ha en aktivare roll när det gäller åtgärden. Det är en fråga som sannolikt bäst kan lösas efter lokala förutsättningar.

Om tandvården ska ha en aktivare roll kommer det att få både organi-satoriska och ekonomiska konsekvenser. Det leder till ett behov av perso-nal och utbildning, samt beslut om finansiering enligt sjukvårdsavgiften.

En nationell utbildningsstruktur saknasFör att kunna genomföra en beteendemedicinsk prevention och behand-ling är det nödvändigt att ha en god insikt i både den teori som ligger till grund för åtgärden och den praktiska tillämpningen [17].

Inom tandvården saknas det en nationell utbildningsstruktur för bete-endemedicinsk prevention och behandling. Vid de regionala seminarierna framkom att det är naturligt att den beteendemedicinska grenen integre-ras i grundutbildningen på högskolorna och på så sätt kommer framtida studenter till del. I dag finns en viss grundläggande beteendemedicinsk utbildning i tandhygienistprogrammet och det är ofta tandhygienisten som arbetar med beteendeförändringar i tandvården. Det är naturligtvis möjligt att även tandläkare arbetar med beteendemedicinsk prevention och behandling efter en kompletterande grund- och vidareutbildning.

Som en följd av diskussionerna vid de regionala seminarierna har Svensk Tandhälsovårdsförening tagit ett första initiativ till att diskutera vad beteendemedicinsk prevention och behandling innebär för tandvår-

Tandvård.indd 61 4/28/2011 3:39:34 PM

62

den, ett lämpligt innehåll och omfattning av en utbildning i metoden, samt vilka förkunskapskrav som bör ställas för att studerande ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. I diskussionen deltar representanter från grundutbildningen för tandhygienist- och tandläkarprogrammet, samt an-dra aktörer med kunskap inom området.

Organisatoriska och ekonomiska konsekvenserNär det gäller de tandhygienister (och eventuellt tandläkare) som är verk-samma i dag kommer det att krävas en betydande utbildningsinsats för att de ska kunna erbjuda beteendemedicinsk prevention och behandling.

I kliniska studier har beteendemedicinsk prevention och behandling i tandvården i huvudsak prövats för att förändra munhygienbeteenden, med utgångspunkt från kognitiva beteendestrategier. Men på sikt skulle rekommendationen även kunna tillämpas inom flera områden, exempel-vis inom området Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar.

Att utbilda de som redan är yrkesverksamma innebär att tandvården behöver avsätta tid för att personalen ska kunna gå på utbildning. Vid seminarierna uttrycktes en oro för kostnaderna som uppstår i och med utebliven patientbehandling. En annan konsekvens av rekommendationen som framfördes av lands-tingen och regionerna är att ett mindre antal tandhygienister enbart har en ettårig grundutbildning och med stor sannolikhet inte har tillräckliga förkunskaper inom ämnesområdet för att kunna genomgå en utbildning.

Landstingen diskuterade också möjligheten att rikta utbildningen till ett mindre antal yrkesverksamma tandhygienister och tandläkare. Utbild-ningen skulle då i första hand erbjudas dem som specifikt arbetar med de sjukdomstillstånd och den mindre grupp patienter som har stor nytta av den typen av åtgärd.

Rationell antibiotikaanvändning ger minskad antibiotikaresistens (Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: C5.5, C10.5, C15.4, C15.5, C27.1, D9.4, D10.3, D10.4, D11.1).Här lyfter Socialstyrelsen fram de rekommendationer som avser anti-biotikabehandling, utifrån aspekten rationell antibiotikaanvändning. Re-kommendationerna avser antibiotikabehandling i två riktlinjeområden: Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat, samt Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna.

Tandvård.indd 62 4/28/2011 3:39:34 PM

63

Allmänt gäller att antibiotikabehandling enbart bör användas när det finns risk för spridning av infektionen, eller när patientens allmäntillstånd är påverkat. Myndigheten beaktar därmed särskilt råden och synpunkter-na från Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA).

I rekommendationerna har Socialstyrelsen tydligt markerat de situa-tioner där tandvården bör erbjuda antibiotika och där den bör undvika det. Socialstyrelsens bedömning är att det kan finnas ett överutnyttjande av antibiotika i de områden som tas upp i riktlinjerna. Socialstyrelsens förslag till rekommendationer inom de två riktlinjeområdena bör på sikt bidra till en minskad förskrivning och användning av antibiotika och där-med till en rationell antibiotikaanvändning.

Överanvändning av antibiotika i tandvårdenInom hälso- och sjukvården finns ett nationellt mål att användningen av antibiotika ska minska på sikt, vilket ska förhindra en fortsatt utveckling av resistenta bakterier. STRAMA (www.strama.se) definierar rationell antibiotikaanvändning som att antibiotika bara bör ges när den verkligen behövs, att det ska vara en lämplig typ av antibiotika och att den ska ges i korrekt dosering under lämplig tidsrymd.

Tandvården har, relativt sett, en betydande andel antibiotikaanvänd-ning i jämförelse med hälso- och sjukvården. Enligt statistik från STRAMA (2008) står tandvården (tandläkare) för mellan sju och åtta pro-cent av all receptförskrivning av antibiotika. Totalt 80 procent av antibio-tikan i tandvården avser V-penicillin (PcV).

STRAMA visar också på stora skillnader i antibiotikaanvändningen över landet (Figur 2). Det är en betydande skillnad mellan de landsting och regioner som skriver ut flest recept per 1 000 innevånare och de som skriver ut minst. Antalet receptförskrivningar har ökat konstant under de senaste tio åren. Orsaken till detta är okänd, men under 2009 verkar det ha blivit ett trendbrott och ökningen avstannade. Receptförskrivningarna visar att antibiotika används både till profylax och för behandling.

Tandvård.indd 63 4/28/2011 3:39:34 PM

64

Figur 2. Antibiotika förskrivet av tandläkare, september 2009–augusti 2010

Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen

Organisatoriska och ekonomiska konsekvenserOm en mun- eller tandrelaterad infektion innebär en risk eller leder till en allmänpåverkan hos patienten, är antibiotika en viktig del av behandling-en. Vid symtomgivande pulpit och apikal parodontit utan påverkat all-mäntillstånd, finns bättre behandlingsalternativ än antibiotika som tand-vården enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör välja i första hand. En konsekvens av detta kan vara att tandvården vid akuttillstånd behöver ha en flexibilitet så att patienten kan erbjudas tid för en alternativ behand-ling, till exempel rensning av rotkanal och efterföljande rotfyllning.

För sjukdomarna kronisk och aggressiv parodontit innebär rekommen-dationerna att tandvården bör erbjuda antibiotika enbart till dem med aggres siv parodontit. Som en konsekvens av en mer selektiv förskriv-ning till en liten patientgrupp, bidrar detta till både samhällsekonomiska vinster i form av minskade läkemedelskostnader och minskad använd-ning av antibiotika.

Antibiotika föreskrivet av tandläkare (sep 2009 – aug 2010)Antal förpackningar per 1000 invånare

PcV (J01CE02) Amoxicillin (J01CA04) Klindamycin (J01FF01) Metronidazol (P01AB01)

Tandvård.indd 64 4/28/2011 3:39:35 PM

65

Resursåtgång för sjukdomsförebyggande vid karies och icke-kirurgisk behandling vid parodontit (Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: B6.11, B15.12, C3.1, C4.1, C7.1) I det här avsnittet tar Socialstyrelsen upp fluorlackning vid initial karies med risk för progression, samt icke-kirurgisk parodontal behandling och stödbehandling vid kronisk parodontit som samtliga har rangordnats högt i riktlinjerna. Socialstyrelsens rekommendationer om sjukdomsbehand-lande och sjukdomsförebyggande åtgärder för personer med karies och kronisk parodontit innebär att tandvården behöver avsätta resurser i form av tid och personal för att kunna erbjuda åtgärder med god kvalitet.

Organisatoriska och ekonomiska konsekvenserFör att visa på behovet av resurser använder Socialstyrelsen ett enkelt räk-neexempel (tabell 5) som visar vad begränsade, sjukdomsbehandlande in-satser kan innebära. Exemplet kan användas som ett underlag av den som är ansvarig för vårdplanering. Resultatet i tabell 5 bör tolkas med stor för-siktighet eftersom de data som har använts endast utgör en grov skattning och är till för att visa på en möjlig konsekvens av rekommendationerna.

Följande förutsättningar ligger till grund för Socialstyrelsens skattning av resursbehovet (tid) per år: en klinik med 1 000 vuxna, 30 år och äldre, samt en behandlingsperiod på fem år. Sjukdomsprevalensen är i genom-snitt 15 procent för båda grupperna. I förutsättningarna ingår också att det kontinuerligt både tillkommer och försvinner ett antal personer till gruppen vuxna.

Följande två grupper tas upp i tabell 5:Personer med aktiv kariessjukdom som erbjuds fluorbehandling fyra gånger per år, inklusive en årlig hälsokontroll som enda aktiva åtgärd. Undersökning och orsaksutredning, samt kontroller inkluderas i exem-plet.

Personer med kronisk parodontit i behov av behandling som under en femårsperiod får en fullständig behandling, kontroller och därefter regel-bunden återfallsprevention en till fyra gånger per år (i genomsnitt två gånger per år), inklusive en årlig hälsokontroll. Den aktiva behandlingen genomförs under ett år.

De antal behandlingstillfällen som används i exemplet förutsätter att föl-jande moment ingår i sjukdomsbehandlingen: diagnostik, orsaksutred-

Tandvård.indd 65 4/28/2011 3:39:35 PM

66

ning, terapiplan, goda rutiner för behandling (patientundervisning, instru-mentering), utvärdering av den aktiva behandlingen, eventuell komplette-rande behandling om inte behandlingsmålet uppnåtts, samt att planera för individuell stödbehandling och återfallsprevention efter avslutad, aktiv behandling. Eventuella behov av kirurgi eller specialisttandvård har inte tagits med i räkneexemplet.

Tabell 5. Resursförbrukning i minuter för högt rangordnade rekommendationer vid karies och kronisk parodontit

Tid i minuter Karies

Tid i minuter Parodontit

Undersökning, röntgen, status, utredning och terapiplan

75 75

Aktiv behandling (4*15) 60 (5*60) 300

Kontroll (1*40) 40

Kompletterande behandling (1*60) 60

Årlig hälso- samt slutkontroll 45 45

Summa år 1 per patient 180 700

Fluorbehandling år 2–5 (16*15) 240

Individuellt stöd år 2–5 (8*40) 320

Årlig hälsokontroll år 2–5 (4*40) 160 (4*40) 160

Summa år 2–5 per patient 400 480

Totalt år 1–5 per patient 580 1 180

Antal patienter 150 150

KliniKtid totalt (min) (150*580) 87 000 (150*1 180) 177 000

KliniKtid totalt/år (min) (87 000/5) 17 400 (177 000/5) 35 400

Det här enkla räkneexemplet visar på ett förväntat resursbehov (kliniktid och personal) som en följd av de rekommendationer Socialstyrelsen har tagit fram för personer med kronisk parodontit och karies. Tandvården kan använda en liknande analys för att bedöma hur detta förhåller sig till rådande klinisk praxis.

Tandvård.indd 66 4/28/2011 3:39:35 PM

67

Enbart för dessa två frågeställningar beräknar Socialstyrelsen den ef-fektiva behandlingstiden till 880 timmar per år (fördelat på tandläkare eller tandhygienist), utifrån ett patientunderlag på 1 000 personer. Det innebär att tiden behöver planeras in i klinikens övriga verksamhet för att tandvården ska kunna ta ställning till det totala resursbehovet och hur kliniken ska klara av alla arbetsuppgifter samt hur resurserna fördelas mest effektivt.

Planering och genomförande av en effektiv sjukdomsbehandling kan innebära ökade kostnader initialt. Förutsatt att befolkningens munhälsa förbättras och att behovet av tandvård minskar, bör resurser frigöras på sikt. Tid och personal som kan användas för annan tandvård.

Skillnad mellan praxis och rekommendation vid pulpektomi och rotfyllning(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: D2.1–D2.3)Socialstyrelsen rekommenderar stegvis exkavering vid behandling av karies skador nära tandpulpan för att minska risken för att tandpulpan expone ras. Om tandpulpan ändå har blottats i samband med karies-behandling rekommenderar Socialstyrelsen pulpektomi och rotfyllning.

Bakgrunden till rekommendationen är att det är en hög sannolikhet att rotbehandling blir nödvändig eftersom risken är stor att tandpulpan på sikt dör när den är blottad efter kariesexkavering. Därmed är det bättre att omedelbart överväga pulpektomi och rotfyllning. Detta är ett exempel på att det finns en skillnad mellan Socialstyrelsens rekommendation i rikt-linjerna och klinisk praxis. Konsekvensanalyser från regionerna visar på tydliga skillnader över landet.

Organisatoriska och ekonomiska konsekvenserVid en pulpablotta som uppstår efter kariesbehandling hos en 22-årig pa-tient, väljer en klar majoritet av tandläkarna i Sverige (över 80 procent) att behandla med pulpaöverkappning eller partiell pulpotomi, medan res-ten väljer pulpektomi och rotfyllning. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU [18], i en praxisundersökning. För mot-svarande situation på en överkäkspremolar hos en 50-åring, väljer cirka hälften av tandläkarna pulpektomi och rotfyllning.

Tillsammans med de konsekvensanalyser som regionerna redovisat till Socialstyrelsen, innebär detta att det med stor sannolikhet finns ett gap mellan Socialstyrelsens rekommendation och rådande praxis i tandvården.

En misslyckad överkappning innebär att patienten löper en högre risk för tandvärk och att tanden ändå behöver rotbehandling. Ytterligare be-

Tandvård.indd 67 4/28/2011 3:39:35 PM

68

handling kan medföra konsekvenser för patienten i form av tid (ledigt från arbete, resor med mera), kostnader och eventuella obehag. Dessutom försämras prognosen för rotbehandlingen eftersom prognosen är sämre för behandling av en tand med nekrotisk pulpa och apikal parodontit, i jämförelse med pulpektomi och rotfyllning.

Enligt regionernas konsekvensanalyser kan valet av överkappning som alternativ till pulpektomi och rotfyllning ha två orsaker. Det ena är att tandläkaren i första hand erbjuder överkappning och tar vara på den möj-lighet som finns att behandlingen lyckas. Den andra är att personer som ska genomgå behandlingen föredrar överkappning, främst för att den är billigare med viss möjlighet att behandlingen lyckas.

Även om överkappning innebär en kortare behandlingstid och att det krävs mindre tandvårdsresurser i det korta perspektivet, så finns det en stor sannolikhet att rotbehandling ändå blir nödvändig på sikt. Sam-mantaget innebär det ökade kostnader i ett längre perspektiv, både för tandvården och för den person som genomgår behandlingen. Förutom de hälsovinster som beskrivs ovan, bör en ökad följsamhet till rekommenda-tionen också resultera i totalt minskade kostnader på sikt och att resurser kan frigöras för annan tandvård.

På grund av detta anser Socialstyrelsen att det är angeläget att gapet mellan rekommendation och praxis minskar och att tandvården och tand-läkarutbildningarna i Sverige arbetar för en bättre följsamhet till rekom-mendationerna.

Samarbetet mellan allmäntandvård och specialisttandvård(Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: I2.1, I2.3, C16.1)

Organisatoriska och ekonomiska konsekvenserTillgången till specialisttandvård är i dag allmänt god [4], bland annat när det gäller barn- och ungdomstandvård även om det regionalt finns avvi-kelser. För vuxentandvården finns i dag brister inom några områden, men framför allt förväntas en brist på specialistkompetens inom den närmaste framtiden. Vid de regionala seminarierna framkom att några landsting och regioner i Sverige helt saknar specialistkompetens inom vissa om-råden, bland annat vuxenortodonti. Det innebär att det blir svårare att följa några av Socialstyrelsens rekommendationer. Några landsting och regioner framförde också möjligheten till en ökad samverkan mellan re-gionerna för att möta behovet av specialisttandvård, men också för att erbjuda utbildning till allmäntandvården.

Tandvård.indd 68 4/28/2011 3:39:35 PM

69

I det här avsnittet lyfter Socialstyrelsen fram två rekommendationer där tillgång till specialisttandvård och ett nära samarbete mellan allmän-tandvård och specialisttandvård är centralt för att tandvården ska kunna erbjuda personer god vård.

I den ena rekommenderar Socialstyrelsen att tandvården bör erbjuda personer med entandslucka i underkäkens frontsegment (3:a till 3:a) endera protetisk tandersättning med tandstödd bro, eller ortodonti (tand-reglering) som ett vävnadsbevarande alternativ. I den andra rekommen-derar myndigheten att tandvården bör erbjuda personer med sjukdomen periimplantit lambåkirurgi som en av åtgärderna.

Anledningen till att Socialstyrelsen belyser åtgärder vid entandslucka är att tandvården mer sällan utvärderar möjligheten att föreslå och be-handla tillståndet med tandreglering. Kunskapen och erfarenheten av pro-tetisk tandersättning är i allmänhet god i allmäntandvård, vilket kan styra valet av terapi. I och med att Socialstyrelsen lyfter fram ortodonti som en lika högt prioriterad åtgärd för tillståndet, innebär det att professionen i valet av terapi också bör beakta och erbjuda patienten samtliga lösningar som är möjliga i det individuella fallet.

Vid tillståndet periimplantit rekommenderar Socialstyrelsen att tand-vården bör erbjuda lambåkirurgi med fickreduktion. Den icke-kirurgiska behandlingen är ofta otillräcklig för detta tillstånd, jämfört med motsva-rande behandling vid kronisk parodontit. Orsaken är att det är svårare att komma åt med mekanisk, icke-kirurgisk rengöring hos patienter med implantat.

Det saknas nationella data om hur vanlig förekomsten av periimplantit är, men svenska studier [19, 20] visar att ett flertal personer drabbas av sjukdomen med inflammationer och förlust av fäste kring implantat som en följd. Med tanke på att implantatbehandling blir allt vanligare, innebär det sannolikt också att problemen med periimplantit ökar på sikt.

Organisatoriskt ställer det krav på att tandvården tillgodoser att det finns rutiner för tidig upptäckt (diagnostik) och därmed möjlighet att minimera behandlingsinsatsen. När kirurgi anses nödvändig för att om möjligt förhindra fortsatt nedbrytning av käkbenet, bör patienten också kunna erbjudas behandling. Vid seminarierna framkom att kan finnas skillnader mellan regionerna när det gäller diagnostik och möjligheten att erbjuda lambåkirurgi till personer som drabbas av periimplantit.

Kunskaperna om omhändertagandet av personer med periimplantit är fortfarande begränsade inom allmäntandvården. Det innebär dels att till-gången på specialisttandvård är viktig, dels att det finns behov av ett nära samarbete mellan allmäntandvård och specialisttandvård för stöd i terapi-planering och eventuellt med behandling.

Tandvård.indd 69 4/28/2011 3:39:35 PM

70

4. Indikatorer för god tandvård

InledningTandvården bör, som all annan hälso- och sjukvård, hela tiden arbeta med att förbättra sin kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. Det framgår bland annat av föreskrifterna God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12).

En allsidig och nyanserad bild av kvaliteten i tandvården tillgodoser olika intressenters behov av information om tandvårdens kvalitet. Hu-vudintressenter är:● befolkningen● patienterna● ledningsansvariga ● anställda inom tandvårdens verksamheter● privata och offentliga vårdgivare● landstingens och regionernas politiska och administrativa ledningar● regeringen.

Socialstyrelsen tar fram indikatorer för uppföljningSocialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta nationella indikato-rer som ska spegla god tandvård. En indikator är ett mått som speglar kva-liteten och som kan användas som underlag för verksamhetsutveckling, öppen redovisning av tandvårdens processer, samt resultat och kostnader.

En indikator ska vara tydlig, pålitlig, mätbar, accepterad och möjlig att registrera kontinuerligt i olika ledningssystem, som register och andra datakällor.

Målsättningen är att indikatorerna ska kunna användas av olika intres-senter för att:● möjliggöra uppföljning av tandvårdens utveckling av processer, resul-

tat och kostnader över tid – lokalt, regionalt och nationellt● möjliggöra jämförelser av tandvårdens utveckling av processer, resul-

tat och kostnader över tid – lokalt, regionalt, nationellt och internatio-nellt

● initiera förbättringar av tandvårdens kvalitet – lokalt, regionalt och nationellt.

Tandvård.indd 70 4/28/2011 3:39:35 PM

71

Socialstyrelsen har utarbetat indikatorer inom ramen för arbetet med Nationel la riktlinjer för vuxentandvård. Arbetet har bedrivits enligt en modell som tagits fram inom det nationella InfoVU-projektet (myndig-hetens utvecklingsarbete när det gäller informationsförsörjning och verk-samhetsuppföljning i vård och omsorg).

Modellen innebär att man utgår från relevanta kunskapsdokument, riktlinjer eller vårdprogram och utformar indikatorerna i ett konsensus-förfarande med odontologiska experter. Enligt modellen ska en indikator för god vård ha vetenskaplig rimlighet (validitet) och vikt (relevans), och den ska dessutom vara möjlig att mäta och tolka.

Indikatorer för vuxentandvårdenSocialstyrelsen har tagit fram 50 indikatorer som omfattar samtliga sju ämnesområden som utgör riktlinjerna för vuxentandvården. Cirka hälften av indikatorerna är inte möjliga att följa på nationell nivå med de upp-följningssystem som finns tillgängliga i dag och kallas för utvecklings-indikatorer. Flera av dem kan dock fungera väl vid uppföljningar som görs på lokal och regional nivå. Vid de regionala seminarierna framkom synpunkter på antalet indikatorer. Flera av landstingen och regionerna framhöll att ett mindre antal indikatorer som redan nu är uppföljningsbara vore att föredra. Socialstyrelsen bedömer att det ändå kan vara av värde att inledningsvis behålla samtliga, för att ge landsting och regioner möj-lighet att välja indikatorer utifrån lokala förutsättningar. Myndighetens planerade uppföljning kan komma att medföra justeringar av riktlinjernas indikatorer.

Bland de indikatorer som tagits fram finns mått som är av mera ge-nerell karaktär och som beskriver exempelvis prevalens av sjukdomar i munhålan. Tillsammans med resultat och processmått ger dessa indikato-rer en mer heltäckande bild av vuxentandvården.

Samordning med projektet Övergripande indikatorer för God tandvårdSocialstyrelsen har också haft regeringens uppdrag att utarbeta övergri-pande nationella indikatorer för tandvården. Dessa indikatorer följer upp de sex kvalitetsområden som tillsammans utgör God vård och tandvård och som publicerades under hösten 2010 i rapporten: Övergripande natio-nella indikatorer för God tandvård.

Tandvård.indd 71 4/28/2011 3:39:35 PM

72

Indikatorer som speglar patientnyttaInom tandvården finns ett stort behov av att kunna utvärdera patientens upplevelser och tillfredsställelse inom flera behandlingsområden. Det finns exempel på att sådana utvärderingar utförs på lokal och regional nivå, men det saknas i dag möjligheter att samla in och sammanställa information om patientupplevelser av utförda behandlingar på nationell nivå. Tandvården saknar i dag möjligheten att samla in data via en natio-nell patientenkät för att exempelvis spegla patientens perspektiv.

Bland de indikatorer som tagits fram finns ett antal utvecklingsindika-torer som syftar till att följa upp patientnytta och patientens upplevelser av en behandling. Detta är ett område där ett utvecklingsarbete är nöd-vändigt för att informationen om upplevd patientnytta ska bli tillgänglig.

Indikatorer som speglar jämlik tandvårdOmrådet jämlik tandvård innefattar inte några särskilda indikatorer. I stäl-let är utgångspunkten för alla indikatorer att det ska vara möjligt att pre-sentera resultaten uppdelade på män och kvinnor, där detta är möjligt och relevant. I vissa fall kan också resultaten redovisas uppdelade på olika geografiska och socioekonomiska nivåer eller andra grupperingar för att spegla en jämlik tandvård.

Behov av system för kvalitetsuppföljningÅr 2008 inrättade Socialstyrelsen ett nationellt tandhälsoregister. Re-gistret innehåller odontologiska data som vårdgivarna lämnar till För-säkringskassan inom ramen för det statliga tandvårdsstödet och som in-kluderar uppgifter om antalet kvarvarande och intakta tänder. Registret innehåller även uppgifter om patienten, exempelvis folkbokföringsort, födelseland, medborgarskap och civilstånd. För att öka möjligheterna att följa kvaliteten finns ett behov av att utveckla registret. Socialstyrelsens förslag till utveckling finns redovisade i rapporten: Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret juli 2008–december 2009.

Två kvalitetsregister för tandvård håller på att utvecklas: Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och National Quality Register for Dental Implants (NQRDI) för uppföljning av dentala implantat. När täckningen blir tillräckligt bra kommer båda registren ut-göra en värdefull kunskapskälla för tandvården.

Tandvård.indd 72 4/28/2011 3:39:35 PM

73

Uppföljning av tandvårdenUnder 2012 ska Socialstyrelsen göra en öppen jämförelse och utvärdering av tandvårdens processer, resultat och kostnader. Uppföljningen kommer framför allt att ha sin utgångspunkt i de indikatorer som Socialstyrelsen tagit fram som nationella indikatorer för vuxentandvården och de övergri-pande indikatorerna för God tandvård, men även andra aspekter kommer att belysas.

Redovisning av indikatorerSocialstyrelsen har tagit fram samtliga indikatorer utifrån sex områden som tillsammans definierar begreppet god vård eller god tandvård. De sex områdena är:● kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård som bygger på veten-

skap och beprövad erfarenhet och utformas för att på bästa sätt möta varje persons behov

● säker tandvård som aktivt förebygger skador● patientfokuserad tandvård som ges med respekt och lyhördhet för var-

je persons behov● effektiv tandvård som utnyttjar tillgängliga resurser på bästa sätt för att

nå uppsatta mål● jämlik tandvård som ges och fördelas på lika villkor för alla● tandvård i rimlig tid som innebär att ingen person ska behöva vänta på

vårdinsatser oskäligt länge.

Indikatorerna redovisas i matriser, enligt exempel 1 nedan. På Social-styrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer går det att ladda ner den fullständiga indikatorlistan.

Tandvård.indd 73 4/28/2011 3:39:35 PM

74

Exempel 1: Redovisning av en indikatorIndikator 1: Effekt av rotbehandlingMotivering för val av indikator (relevans): Rotbehandlingen syftar till att den behandlade tanden ska kunna behållas utan att ytterligare endodon-tiska åtgärder (revision eller apikalkirurgi) behöver utföras.Led i vårdkedjan: All tandvårdKvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård

Resultatmått Beskrivning Mät-metod

Datakälla Felkälla/tolknings-svårig-heter

Form förredo-visning

Andel rotbe-handlade tänder som ef-ter fem år finns kvar i munnen utan att ytterli-gare endodon-tiska åtgärder har behövt ut-föras.

Täljare:Antal rotbe-handlade tänder som ef-ter fem år finns kvar i munnen utan att ytterli-gare endodon-tiska åtgärder har behövts utföras.

Nämnare:Antal rotbe-handlade tänder.

Register Tandhälso-registret.

Registret kan inte skilja på primär rot-fyllning och revision av rotfyllning.

Nationell- och re-gional nivå

Kön/Ålder

IndikatorerMetod för beteendepåverkan1.1: Utbildning i teoribaserad beteendemedicinsk prevention och be-

handling (U)1.2: Rökande patienter med parodontit eller periimplantit som erbjuds

beteendemedicinsk prevention och behandling som hjälp för att sluta röka (U)

Karies2.1: Karies – sjukdomsförekomst och sjukdomsaktivitet2.2: Tandförlust orsakad av karies2.3: Restaurativa åtgärder utförda på grund av sekundärkaries eller de-

fekt fyllning2.4: Sjukdomsförebyggande åtgärder till patienter med en förhöjd risk

för karies

Tandvård.indd 74 4/28/2011 3:39:36 PM

75

2.5: Sjukdomsbehandling vid karies2.6: Omfattande kariologisk utredning vid karies eller förhöjd risk för

karies

Sjukdomar i vävnaderna kring tänder och tandimplantat3.1: Individer med parodontit3.2: Individer med sjukdom i vävnader kring tandimplantat, periimplan-

tit3.3: Individer med parodontit som blir friska efter sjukdomsbehandling3.4: Tandförlust orsakad av parodontit3.5: Implantat som förloras, orsakat av periimplantit3.6: Registrering av parodontalt status3.7: Behandlingsplan vid parodontit och periimplantit (U)3.8: Behandling av periimplantit3.9: Stödbehandling eller återfallsprevention vid parodontit och peri-

implantit (U)

Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna4.1: Pulpabevarande restaurativ behandling4.2: Effekt av endodontisk akutbehandling (U)4.3: Iatrogen infektion vid endodontibehandling (U)4.4: Effekt av rotbehandling4.5: Teknisk kvalitet på utförda rotfyllningar (U)4.6: Förskrivning av antibiotika vid endodontisk behandling4.7: Användning av kofferdam vid endodontisk behandling (U)4.8: Användning av Ni-Ti instrument vid endodontisk behandling (U)

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar5.1a: Smärta i ansikte och käkar5.1b: Funktionsnedsättning i käksystemet (U)5.2: Patienter som behandlas för käkfunktionsstörning (U)5.3: Patienter med smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och

käkar som avstår utredning och behandling på grund av kostnaden (U)

5.4a: Väntetid för besök hos specialisttandläkare (U)5.4b: Uppfyllelse av vårdgaranti (U)5.5: Smärtlindring i ansikte och käkar efter behandling (U)5.6: Förbättrad käkfunktion efter behandling (U)5.7: Patienter tillfrågade om förekomst av smärta i ansikte och käkar

(U)

Tandvård.indd 75 4/28/2011 3:39:36 PM

76

5.8: Behandling vid käkmuskelsmärta (U)5.9: Behandling vid käkfunktionsstörning relaterad till käkled (U)

Bett- och tandpositionsavvikelser6.1: Upplevelse av bettets funktion och utseende (U)6.2: Vuxna som sökt tandregleringsklinik för ortodontisk frågeställning

och som fullföljer behandling6.3: Vuxna som behandlas för bett- och tandpositionsavvikelser6.4: Biverkningar eller oönskade effekter vid tandregleringsbehandling

(U)6.5: Uppföljning av patientens upplevelse av tandregleringsbehandling

(U)6.6: Utvärdering av måluppfyllelse och behandlingsresultat av tandreg-

leringsbehandling (U)6.7: Uppföljning av biverkningar och oönskade effekter vid tandregle-

ringsbehandling (U)

Total och partiell tandlöshet7.1: Patientupplevelser efter oral rehabilitering med protetiska åtgärder

(U)7.2: Funktionstid utan kompletterande åtgärder för oral protetisk reha-

bilitering med tand- och implantatstödda, fasta konstruktioner7.3: Funktionstid för oral protetisk rehabilitering med tand- och im-

plantatstödda, fasta konstruktioner7.4: Funktionstid för oral protetisk rehabilitering med avtagbara kon-

struktioner7.5: Komplikationer vid tand- och implantatstödda, fasta konstruktio-

ner7.6: Utförd patientutvärdering av protetisk behandling (U)7.7: Dokumentation av restaurativa och protetiska material (U)

(U) = Utvecklingsindikator

Tandvård.indd 76 4/28/2011 3:39:36 PM

77

5. Delaktighet och medinflytande

I det här avsnittet tar Socialstyrelsen upp aspekter som berör patientens delaktighet i mötet med tandvården och som får betydelse för möjligheten att följa rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för vuxentand-vård.

Patientens roll och delaktighet i vården har en central och ofta avgöran-de betydelse. Av patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, framgår det hur ansvarsfördelningen mellan vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal ska se ut i vården. Vårdgivaren ska enligt 3 kap. 1 § PSL planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I samma paragraf betonas också patientens roll genom kraven på att behandlingen så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten och att patienten ska visas omtanke och respekt. Det innebär att patientperspektivet ska vägas in när rekommendationer i riktlinjerna tillämpas.

En viktig del av riktlinjerna är att styra tandvården mot en mer evi-densbaserad och god tandvård, det vill säga att patienten erbjuds den mest effektiva behandlingen och att vården ska vara patientfokuserad, säker, jämlik och ges i rimlig tid. Men även annan kunskap behövs för besluts-fattande i det enskilda fallet (figur 3).

Tandvård.indd 77 4/28/2011 3:39:36 PM

78

Med evidensbaserad praktik är kunskap om den vetenskapliga effekten nödvändig, men inte tillräcklig. Kunskap behöver kompletteras med infor-mation om patientens förutsättningar och önskemål, med kontextuella fak-torer som möjliggör eller begränsar, samt den professionella kompetensen [21]. Dessa faktorer sammantagna förbättrar förutsättningarna att göra pa-tienten delaktig i tandvården och att erbjuda patienten bästa möjliga hjälp. Vård och behandling ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten enligt 3 § tandvårdslagen (1985:125), TL.

Finansiering påverkar följsamhet till riktlinjernaI följande avsnitt lyfter Socialstyrelsen två aspekter som båda berör patientens delaktighet och medinflytande i tandvården, men utifrån två skilda perspektiv. Den ena aspekten avser hur tandvårdens finansiering kan påverka förhållningssättet till riktlinjerna, det vill säga hur kostnaden kan styra valet av behandling. Den andra aspekten beaktar patientunder-

Figur. 3. Att arbeta med evidens i praktiken. (EBM, Evidensbaserad medicin)

Källa: Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, Socialstyrelsen. (Modifierad).

Tandvård.indd 78 4/28/2011 3:39:36 PM

79

visning som ett behandlingsområde där patientens delaktighet och med-inflytande är centralt.

Tandvårdens finansieringVuxentandvården finansieras till stor del av patientavgifter, vilket skiljer den från övrig hälso- och sjukvård. Även om det finns ett statligt tand-vårdsstöd som ger personer med de mest omfattande behandlingsbehoven ekonomiskt stöd, betalar personen själv en väsentlig del. För kostnader upp till 3 000 kronor betalar den vuxna själv hela kostnaden för behand-lingen (förutom ett tandvårdsbidrag).

Två frågor kan ställas när det gäller tandvårdskostnad och följsamhet till riktlinjerna:● Hur förhåller sig personer till åtgärder som understiger gränsen för

tandvårdsstöd?● Hur mycket påverkar priset personens val av behandling?

Majoriteten av de som besöker tandvården når inte upp till det belopp som ger tandvårdsstöd. Många av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyg-gande åtgärderna, inkluderat åtgärder som omfattar patientundervisning, understiger ofta det belopp som ger tandvårdsstöd. Även om kostnaden för en behandling som understiger 3 000 kronor kan anses förhållandevis låg för många personer, kan den innebära att enskilda personer avstår från behandling på grund av kostnaden, trots att åtgärden på sikt kan ge gynnsamma hälsoeffekter. Även om förebyggande åtgärder rangordnas högt i riktlinjerna så kan patienten välja att avstå på grund av kostnaden. Detta kan upplevas otillfredsställande för den tandläkare eller tandhygie-nist som erbjuder vården och som har kunskap om att åtgärden på sikt kan innebära munhälsovinster. Men patienten kan självfallet också uppleva det otillfredsställande att behöva avstå en förebyggande åtgärd i dag och därmed riskera en sämre munhälsa längre fram.

En annan situation som kan uppstå mellan behandlare och patient är när riktlinjerna rekommenderar en viss åtgärd, men patienten tycker att kostnaden är för hög och därför önskar en åtgärd som på grund av en sämre effekt är lägre rangordnad i riktlinjerna. Som exempel kan näm-nas rehabilitering av flera tandförluster där riktlinjerna rekommenderar en fastsittande tandersättning, men där patienten inte anser sig ha råd med detta utan i stället önskar en behandling med avtagbar tandersättning. I detta fall blir kostnaden avgörande för patientens val.

Tandvård.indd 79 4/28/2011 3:39:36 PM

80

I 6 kap. 7 § PSL anges följande: ”När det finns flera behandlingsalterna-tiv som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar”. I exemplen ovan blir det tydligt att också tandvårdens finansie-ringssystem kan få stor betydelse vid valet av behandling. Om följden blir ett val av behandling med sämre effekt eller att patienten avstår behand-ling, kan konsekvenserna på sikt innebära en risk för sämre munhälsa.

Kostnaden kan också få betydelse för om och hur ofta personer besöker tandvården, vilket på sikt kan få stor betydelse för munhälsan. Socialsty-relsen och Statens folkhälsoinstituts kartläggning om munhälsa och vård-konsumtion [5-7] visar att socioekonomiska faktorer kan vara en möjlig orsak till att en grupp personer (upp emot 20 procent) i Sverige undviker att besöka tandvården regelbundet. Dessa personer uppger även att de har dålig munhälsa.

PatientundervisningPatientens medverkan har stor betydelse för att behålla och uppnå en god och förbättrad munhälsa. För flera sjukdomstillstånd är patientens del-aktighet direkt avgörande för en lyckad behandling och även för att på lång sikt förbättra prognosen. För att tandvården ska vara framgångsrik behöver den också ta upp frågor som kan upplevas som att de inkräktar på personens integritet och autonomi, till exempel frågor om munhygien-beteende, kostvanor (främst socker) och tobaksbruk (rökning och snus).

Av 3 § TL och 6 kap. 6 § PSL framgår tandvårdens skyldighet att upp-lysa patienten om hälsotillståndet och de behandlingsmetoder som står till buds. Ett eventuellt behov av vård och behandling ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Tandvården ska också lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder.

Eftersom munsjukdomar i hög grad påverkas av olika munhälsobete-enden och vanor, ingår frågor om dessa i en professionell anamnes.

Det kan däremot vara mer ifrågasatt att ställa frågor om beteenden och vanor innan ett problem har uppstått, till exempel i ett hälsofrämjande sam-tal där individen inte upplever besvär eller har önskat någon information.

Legitimerad personal (tandläkare och tandhygienist) ska enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna och det underlag som ligger till grund för priorite-ringarna i tandvården ger också vetenskapliga argument för betydelsen av att arbeta preventivt, både före och efter det att tecken på sjukdom obser-veras. En motfråga blir hur patientens integritet och autonomi påverkas om tandvården inte agerar och följden av detta innebär en ökad ohälsa på sikt.

Tandvård.indd 80 4/28/2011 3:39:36 PM

81

I tandläkarens och tandhygienistens yrkesansvar ligger också att den information som ges patienten ska vara individuellt anpassad (6 kap. 6 § PSL). Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (6 kap. 1 § PSL). Detta innebär att tandläkare och tandhygienister, på ett bra sätt, ska kunna sätta sig in i olika patienters situation och perspektiv.

Kraven på ett ökat inflytande från patienten ställer sammanfattningsvis stora krav på att tandvården också har bra metoder för att samtala med patienten.

Metoder för att stärka patientens delaktighet i behandlingenDet finns två modeller som beskriver olika perspektiv på hur hälso- och sjukvården (tandvården) arbetar med hälsa och sjukdom, ett biomedi-cinskt och ett biopsykosocialt perspektiv [22].

På samma sätt som övrig hälso- och sjukvård har tandvården av tradi-tion arbetat enligt ett strikt biomedicinskt perspektiv där vården och de åtgärder som föreslås, tolkas och i första hand utgår från ett sjukdoms-perspektiv. Enkelt uttryckt innebär ett biomedicinskt perspektiv att bara behandlaren reparerar eller tar bort det som orsakar problemet så bidrar detta med automatik till en förbättrad hälsa. I begreppet ligger också att kommunikationen mellan behandlare och patient sker utifrån behand-larens perspektiv och det finns stor risk för att patienten blir en passiv mottagare av ett råd som kanske inte ens efterfrågas. Detta kan leda till att patienten skuldbeläggs.

Att erbjuda standardiserad information och råd (förvisso i all välme-ning) kan upplevas kränkande för den enskilde patienten. Råd som inne-bär en standardiserad information kan snarare leda till övertalning och ge tandläkaren eller tandhygienisten tolkningsföreträde om vad som anses viktigast för patienten i fråga.

Ett bredare perspektiv är ett biopsykosocialt perspektiv som också tar hänsyn till den påverkan som psykologiska och sociala faktorer har på hälsan. De psykologiska faktorerna avser det som påverkar individens kognition (upplevelse, tolkning, lärande med mera), känslor och motiva-tion att göra en aktivitet. De sociala faktorerna avser hur individen på-verkas av sin familj, vänner och omgivning. Inom detta perspektiv ges utrymme för ett mer patientcentrerat förhållningssätt.

I hälso- och sjukvården och även tandvården finns tecken på ett para-digmskifte där vården tar ett ökat avstånd från det strikt biomedicinska perspektivet och istället strävar mot ett biopsykosocialt perspektiv. I pro-cessen utvecklas nya metoder för patientundervisning. Som exempel kan

Tandvård.indd 81 4/28/2011 3:39:36 PM

82

nämnas den metod som avser beteendemedicinsk prevention och behand-ling och som rangordnats högt i tandvårdsriktlinjerna.

Den metoden ger tandvården bättre möjligheter att på sikt utveckla och förbättra en individuellt anpassad undervisning. Undervisningen bör ock-så ge förutsättningar för ett samtal där patienten blir en aktiv deltagare. Med ett individuellt anpassat förhållningssätt ökar tandvårdens möjlig-heter att stödja patienten till att ta en aktivare roll i behandlingen, känna större tillit till sin egen förmåga och vid behov klara av en beteendeför-ändring. På detta sätt kan mötet mellan tandvård och patient förbättras och förutsättningarna att erbjuda hjälp och stöd till patienten och nå en god munhälsa ökar på lång sikt.

Tandvård.indd 82 4/28/2011 3:39:36 PM

83

Projektorganisation

ProjektledningNils Oscarson projektledare, med.dr,

Socialstyrelsen

Anders Jakobsson projektsekreterare, Socialstyrelsen

Andreas Cederlund projektledare indikatorer, odont.dr, Socialstyrelsen

Elisabeth Wärnberg Gerdin prioriteringsordförande, fil.dr, Landstinget i Öster-götland

Anders Berglund sakkunnig (KDM), odont.dr, Socialstyrelsen

Mariana Blixt utredare, Socialstyrelsen

Christina Kärvinge sakkunnig, Socialstyrelsen

Andra medverkande

Lena Weilandt enhetschef, Socialstyrelsen

Kristina Eklund metod- och kvalitets-ansvarig, Socialstyrelsen

David Svärd kommunikatör, Socialstyrelsen

Hanna Olofsson informationsspecialist, Socialstyrelsen

Lena Claréus administratör, Socialstyrelsen

Sofia Tranæus odont.dr., projektledare, SBU

Susanna Axelsson odont.dr., programchef, SBU

Tandvård.indd 83 4/28/2011 3:39:36 PM

84

HälsoekonomiAnders Norlund ekon.dr, projektledare,

hälsoekonom SBU

Lars-Åke Marké ekon.dr, projektledare, hälsoekonom SBU

Thomas Davidson fil.dr, hälsoekonom, Linköpings Universitet

KariesDan Ericson ordförande i faktagrupp,

professor, Malmö Högskola

Peter Lingström professor, övertandläkare, Göteborgs Universitet

Katarina Konradsson med.dr, universitetslektor, Umeå Universitet

Vetenskapliga författare Ingegerd Mejàre professor, Tandvårdshög-

skolan, Malmö

Thomas Jacobsen odont.dr, leg. tandläkare, Folktandvården Västra Götaland

Lars G Petersson docent, övertandläkare, Halmstad

Peter Carlsson universitetslektor, Malmö Högskola

Anders Berglund sakkunnig, Socialstyrelsen

Marianne Kjaeldgaard dr med.vet., universitets-lektor, övertandläkare, Karolinska Institutet

BiverkningarGunilla Sandborg Englund professor, leg. tandläkare,

Karolinska Institutet

Tandvård.indd 84 4/28/2011 3:39:36 PM

85

Ulf Örtengren professor, Universitetet i Tromsö

Arne Hensten professor, Universitetet i Tromsö

Metoder för beteendepåverkanKatarina Konradsson ordförande i faktagrupp,

med.dr, universitetslektor, Umeå Universitet

Pia Gabre docent, chefstandläkare, Folktandvården Uppsala län

Katri Ståhlnacke dr odont.vet, verksam-hetschef, Folktandvårdens Folkhälsoenhet, Örebro läns landsting, leg. tandhygienist

Görel Müller universitetsadjunkt, Högskolan Dalarna, leg. tandhygienist, fil.mag

Sjukdomar i vävnaderna kring tänder och tandimplantatJan Wennström ordförande i faktagrupp,

professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Helene Thorstensson docent, övertandläkare, Odontologiska institutio-nen, Jönköping

Annsofi Johannsen med.dr, universitetslektor, Karolinska Institutet

Vetenskapliga författare Gun Paulsson docent, universitetslektor,

Högskolan i Halmstad

Annelie Lengheden dr med.vet, leg. tandläkare, Stockholm Parod-Konsult AB

Tandvård.indd 85 4/28/2011 3:39:36 PM

86

Jonas Lindhe övertandläkare, Folktandvården Kronoberg

Anders Hugosson professor emeritus, Hälso-högskolan Jönköping

Margareta Hultin odont.dr, universitetslektor, övertandläkare, Karolinska Institutet

Per Ramberg docent, Göteborgs Universitet

Lars Heijl docent, övertandläkare, Folktandvården Västra Götaland

Christina Diogo Löfgren st-tandläkare, doktorand, Malmö Högskola

Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnadernaKerstin Petersson ordförande i faktagrupp,

professor, Malmö Högskola

Claes Reit professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet,

Ewa Wolf universitetslektor, Malmö Högskola

Michael Ahlqvist odont.dr, universitetslektor, leg. tandläkare, Karolinska Institutet

Vetenskapliga författareLeif Olgart professor emeritus,

Karolinska Institutet

Peter Jonasson med.dr, övertandläkare, Västra Götalands läns landsting

Tandvård.indd 86 4/28/2011 3:39:36 PM

87

Johan Warfvinge odont.dr, övertandläkare, Västra Götalands läns landsting

Anders Molander docent, samverkans-chef, övertandläkare, Folktandvården Västra Götaland

Bengt Möller docent, övertandläkare, Folktandvården Skåne

Leif Lysell docent

BiverkningarGunilla Sandborg Englund professor, Karolinska

Institutet

Anders Tillberg docent, Tromsö universitet

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkarAnders Wänman ordförande i faktagrupp,

professor, övertandläkare, Umeå Universitet

Malin Ernberg docent, övertandläkare, klinikchef, Karolinska Institutet

Thomas List professor, övertandläkare, Malmö Högskola

Vetenskapliga författareBritt Hedenberg-Magnusson med.dr, övertandläkare,

Folktandvården Eastman-institutet

Dan Ström docent, Praktikertjänst, samt övertandläkare, Folktandvården Örebro

Kerstin Wahlund odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Linköping

Tandvård.indd 87 4/28/2011 3:39:37 PM

88

Bertil Sundqvist odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Örebro

Gunnar E Carlsson professor emeritus

Anders Holmlund professor, övertandläkare, Karolinska Institutet

Sigvard Kopp professor, övertandläkare, Karolinska Institutet

Åke Tegelberg professor, övertandläkare, Malmö Högskola

Bo Sunzel odont.dr, verksamhetschef, övertandläkare, Universitetssjukhuset MAS

Bett- och tandpositionsavvikelserBengt Mohlin ordförande i faktagrupp,

professor, övertandläkare, Göteborgs Universitet

Viveca Pyk Brattström docent, övertandläkare, Folktandvården Uppsala län

Agneta Marcusson odont.dr, verksamhetschef, Käkkliniken, Linköpings Universitetssjukhus

Maurits Persson professor emeritus, Umeå Universitet

Vetenskapliga författareKen Hansen docent, Folktandvården

Västra Götaland

Lars Bondemark professor, Malmö Högskola

Ronny Fors med.dr, övertandläkare, Västerbottens läns landsting

Krister Bjerklin docent, Folktandvården Jönköpings län

Tandvård.indd 88 4/28/2011 3:39:37 PM

89

Agneta Karsten docent, universitetslektor, Karolinska Institutet

Heidrun Kjellberg docent, övertandläkare, Folktandvården Skåne

Jan Huggare professor, Karolinska Institutet

Bertil Lennartsson docent, övertandläkare

Total och partiell tandlöshetMargareta Molin Thorén ordförande i faktagrupp,

professor, övertandläkare, Umeå Universitet

Stig Karlsson professor, Göteborgs Universitet

Ingrid Collin Bagewitz odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Skåne

Johan Gunne professor emeritus, Umeå Universitet

Vetenskapliga författarePer-Olof Glantz professor emeritus, Malmö

Högskola

Gunnar E Carlsson professor emeritus

Alf Eliasson övertandläkare, Örebro läns landsting

Ann Wennerberg professor, Malmö Högskola

Victoria Stenport docent, Göteborgs Universitet

Anders Örtorp odont.dr, universitetslektor, övertandläkare Göteborgs Universitet

Tandvård.indd 89 4/28/2011 3:39:37 PM

90

BiverkningarChrister Bessing docent, Specialistkliniken

för Dentala implantat

Jon E Dahl professor, Nordisk Institutt for Odontologiske Matrialer

PrioriteringsgruppenElisabeth Wärnberg Gerdin ordförande, fil.dr, leg.tandl.,

Landstinget i Östergötland

Lennart Nordenfelt professor, Linköpings Universitet

Dan Ericson professor, Malmö Högskola

Jan Wennström professor, Göteborgs Universitet

Margareta Molin Thorén professor, Umeå Universitet

Bengt Mohlin professor, övertandläkare, Göteborgs Universitet

Anders Wänman professor, Umeå Universitet

Kerstin Petersson professor, Malmö Högskola

Katarina Konradsson med.dr, universitetslektor, Umeå Universitet

Benny Enbuske leg.tandläkare, Tjänstetand-läkarna

Hans Göransson leg.tandläkare, distrikts-tandläkare, Folktandvården Sörmland

John Bratel odont.dr, övertandläkare, klinikchef, Mun-H-Center, Göteborg

Magrethe Persson Toremalm leg.tandläkare, privatklinik

Elisabeth Wiklund leg.tandläkare, verksam-hets ansvarig, Praktikertjänst AB

Tandvård.indd 90 4/28/2011 3:39:37 PM

91

Håkan Olsén leg.tandläkare, Praktiker-tjänst AB

Ewa Nyström leg.tandhygienist, Folktand-vården Västra Götaland

Ingela Jägestrand leg.tandhygienist, Stockholm

Åke Tegelberg professor, Malmö Högskola

Lars Medin övertandläkare, Landstinget Dalarna

Anders Lindberg med.dr, leg.tandläkare, Folktandvården Väster-botten

Lars-Erik Moberg docent, övertandläkare, Folktandvården Stockholms län

Fredrik Erhardt leg.tandläkare, privat specialistmottagning Sigtuna

Anders Holmlund med.dr, övertandläkare, Folktandvården Gävleborg AB

IndikatorerAlstergren, Per docent, Karolinska institutet

Andlin Sobocki, Anna odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Stockholm

von Bültzingslöwen, Inger odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Värmland

Christersson, Cecilia docent, universitetslektor, Malmö Högskola

Danin, John odont.dr, Stockholm

Feldmann, Ingalill odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Gävleborg

Tandvård.indd 91 4/28/2011 3:39:37 PM

92

Gahnberg, Lars professor, Göteborgs universitet

Hänsel Petersson, Gunnel odont.dr, universitetslektor, övertandläkare, Malmö Högskola

Jansson, Leif odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Stockholm

Johnson, Gunilla docent, Stockholm

Kvist, Thomas odont.dr, övertandläkare, Göteborgs universitet

Marklund, Susanna odont.dr, övertandläkare, Umeå universitet

Molander, Anders docent, övertandläkare, Folktandvården Västra Götaland

Norderyd, Ola professor, övertandläkare, Folktandvården Jönköping

Norevall, Lars-Inge odont.dr, övertandläkare, Folktandvården Östergöt-land

Segerström, Susanna med.dr, övertandläkare, Folktandvården Uppsala

Söder, Birgitta professor emerita

Wenneberg, Bengt professor, Göteborgs universitet

Örtorp, Anders odont.dr, universitetslektor, övertandläkare Göteborgs Universitet

Tandvård.indd 92 4/28/2011 3:39:37 PM

93

Bilaga 1. Förtydligande av vissa tillstånd och åtgärder

Metoder för beteendepåverkanSocialstyrelsen arbetar med att ta fram enhetliga begrepp för metoderna som ingår i detta område, vilket innebär att namnen på de olika meto-derna kan komma att ändras.

Tillstånd● God oral hälsa – oral hälsa är den del av den allmänna hälsan som

bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, med upplevda och fullgoda orala funktioner, relaterat till individens förutsättningar och frånvaron av sjukdom.

● Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk – när tecken på oral sjuk-domsaktivitet har identifierats eller när personen bedöms ha en förhöjd risk för oral sjukdom, beroende på bristande munhygien, rådande mat-vanor eller tobaksbruk.

Åtgärder● Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling – åtgärden

innebär information om munhälsotillstånd och råd om munhälsofräm-jande åtgärder, samt återkoppling i form av bekräftelse och förstärk-ning av personens hälsofrämjande beteende. Syftet är att stödja indivi-dens delaktighet och autonomi genom ett individuellt anpassat förhåll-ningssätt och därigenom skapa förutsättningar för hälsosamma val och ansvar för egen munhälsa. Råd om munhälsofrämjande åtgärder kan också innebära att aktivt fråga eller samtala kring beteenden som på lång sikt kan utgöra en risk för sjukdomsutveckling. Tidsåtgången för åtgärden är vanligen mycket kort.

● Standardiserad rådgivning – åtgärden utgörs av mycket korta, stan-dardiserade (inte individuellt anpassade) råd och rekommendationer. Åtgärden överstiger vanligen inte fem minuter.

● Rådgivande samtal – med ”rådgivande samtal” avses ett samtal eller en dialog med patienten som är mer individuellt anpassad än den standar-diserade rådgivningen, vilket innebär att den anpassas till den enskilda

Tandvård.indd 93 4/28/2011 3:39:37 PM

94

personen utifrån bland annat ålder, hälsa och risknivåer. Rådgivningen kan inbegripa en demonstration med eller utan träning, samt komplet-teras med skriftlig information och egenkontroll. Åtgärden är tidsmäs-sigt mer omfattande än den standardiserade, korta rådgivningen, och omfattar vanligen högst 30 minuter.

● Rådgivande samtal med särskild uppföljning – särskild uppföljning innebär att rådgivningen också kompletteras med en förnyad kontakt, exempelvis i form av återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl vid ett eller flera tillfällen, då råden förstärks och personen får ytterligare stöd.

● Beteendemedicinsk prevention och behandling – syftar till att förändra munhygien-, mat- eller tobaksvanor. Åtgärden är individanpassad och teoribaserad. Det innebär att den utgår från teoretiska modeller, följer en viss struktur och innehåller vissa bestämda komponenter. Beteen-depåverkande strategier med eller utan kognitiv inriktning kan vara ett exempel på beteendemedicinsk prevention och behandling. Även mo-tiverande samtal, men då utförd enligt det fullständiga konceptet, kan vara exempel på denna åtgärd. Beteendemedicinsk prevention och be-handling som är integrerad i övrig sjukdomsbehandling förutsätter att personalen som utför åtgärden är utbildad i metoden. Tre delar bedöms nödvändiga för att åtgärden ska kunna utföras och den tandhygienist eller tandläkare som genomför patientundervisning enligt metoden bör ha kunskap och praktisk färdighet i:● den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka● lämplig kommunikationsmetod för att på ett effektivt sätt kommuni-

cera med patienten, exempelvis motiverande samtal (MI, motivatio-nal interviewing)

● de teorier och metoder som ligger till grund för att påverka männis-kors beteende.

Åtgärden riktas till den mindre grupp personer där det är speciellt vik-tigt att påverka ett beteende för att lyckas med sjukdomsbehandling och prognos. Beroende på individuella faktorer hos olika personer och det beteende som behöver påverkas, kan åtgärden väsentligt variera i tid och innehåll. Åtgärden kan ske individuellt eller i grupp, kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel och förstärkas med särskild uppfölj-ning. I tandvården har beteendemedicinsk prevention och behandling som bygger på kognitiva beteendestrategier utvärderats på personer med oral sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor. Åtgärden är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal, men behöver inte vara det.

Tandvård.indd 94 4/28/2011 3:39:37 PM

95

KariesTillstånd● Kariesrisk – personen bedöms ha en risk för ny karies, eller en risk för

progression av en befintlig skada, men har inga kariesskador som be-döms aktiva. Under det senaste året har inga nya kariesskador tillkom-mit och de befintliga skadorna har inte uppvisat någon progression.

● Förhöjd risk för karies – personen bedöms ha en förhöjd risk för ka-ries, vilket innebär att nya skador förväntas uppkomma eller att befint-liga skador förväntas progrediera. Kariesskador kan ha tillkommit eller progredierat under det senaste året.

● Initial kronkaries med risk för progression – avser antingen en nytill-kommen kariesskada i emaljen utan kavitetsbildning, eller en befintlig skada med tecken på aktivitet eller progression. Om röntgenbilder jäm-förs, syns en kariesskada i emaljen där det tidigare var frisk emalj. Om det tidigare gick att se en tydlig skada på röntgenbilden, går det nu att se att skadan har ökat i storlek

● Initial rotkaries med risk för progression – avser antingen en nytill-kommen kariesskada i rotytan utan kavitetsbildning, eller en befintlig skada med tecken på aktivitet eller progression.

● Kariesskada som kräver operativ åtgärd – avser vanligen en karies-skada med en tydlig utbredning i dentinet som bedöms progrediera inom den närmsta framtiden. Även en kariesskada som gett omfattande substansförlust kräver en operativ åtgärd för att återställa funktion och estetik.

● Djup dentinkariesskada med risk för läsion – avser en omfattande den-tinkariesskada som vanligen överstiger ¾ av dentintjockleken och som vid fortsatt exkavering bedöms kunna resultera i att pulpan blottläggs (pulpaexponering).

Åtgärder● Minskat sockerintag – innebär en minskning av intagsfrekvensen eller

det totala kolhydratintaget för att minska mängden näring till karies-framkallande bakterier.

● Ozonbehandling – avser att stoppa eller bromsa progression av rot-karies genom behandling med den bakteriedödande gasen ozon, lokalt på kariesangreppet.

● Exkavering med laser (Er: YAG) – avser avlägsnande av kariesska-dad tandsubstans genom så kallad fotoablation. Det innebär att laserns

Tandvård.indd 95 4/28/2011 3:39:37 PM

96

höga energi absorberas i tandens ytskikt, vilket medför att vävnaden avlägsnas genom mikroexplosioner.

● Kemo-mekanisk exkavering – avser avlägsnande av kariesskadat den-tin genom behandling med kloraminer som mjukar upp kariesskadad vävnad, vilken sedan kan skrapas bort med handinstrument.

● Exkavering med air-abrasion – avser avlägsnande av kariesskadad tandsubstans genom luftblästring med abrasiva partiklar.

● Stegvis (successiv) exkavering – avser att kariesskadat dentin avlägs-nas i två steg. Steg 1 innebär att all ytlig och perifer kariesskadad väv-nad avlägsnas. Djupare delar av kariespåverkat dentin lämnas kvar och täcks vanligen med kalciumhydroxidinnehållande material, var-efter kaviteten temporärt försluts under minst 3 månader. Avsikten är att kariesprocessen ska stanna av, samtidigt som reparativa processer i dentin och pulpa stimuleras. I steg 2 sker fortsatt exkavering till karies-frihet och sedvanlig fyllning.

● Indirekt överkappning (ofullständig exkavering) – avser att mindre mängd kariesskadat dentin lämnas kvar under en slutlig fyllning. Ge-nom förslutningen antas kariesprocessen stanna av.

Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantatTillstånd● Gingivit – inflammation i mjukvävnaden kring tänder. ● Mukosit – inflammation i mjukvävnaden runt tandimplantat. ● Kronisk parodontit – infektionssjukdom som leder till en progressiv

förlust av tändernas stödjevävnader.● Aggressiv parodontit – infektionssjukdom som karaktäriseras av snabb

sjukdomsprogression med avancerad nedbrytning av tändernas stödje-vävnader som följd.

● Periimplantit – bakteriellt orsakad inflammation (infektionssjukdom) i vävnaden runt tandimplantat som resulterat i förlust av benstöd kring implantatet.

● Nekrotiserande gingivit och parodontit – akut inflammatorisk, destruk-tiv sjukdom som karaktäriseras av förekomsten av approximala nek-rotiska sår som är smärtsamma vid beröring och mycket lättblödande. Oftast förekommer också uttalad halitosis (dålig andedräkt).

Tandvård.indd 96 4/28/2011 3:39:37 PM

97

● Parodontal abscess – akut, lokalt begränsad och purulent (varig) in-flammation i tandens parodontala vävnader, till följd av förhindrat drä-nage genom tandköttsfickan. Den vanligaste orsaken är akutisering av en kronisk parodontit som är associerad med en djup tandköttsficka eller furkationsinvolverad tand

● Parodontit som en manifestation av genetiska sjukdomar – sjukdomar-na neutropeni och Downs syndrom är förknippade med ökad risk för parodontit till följd av ökad infektionskänslighet

● Djup bendefekt vid tand – uppkommer vanligtvis som en följd av olika grader av parodontitutveckling vid två angränsade tänder

● Djup bendefekt vid tandimplantat – kraterformad bendefekt vid tan-dimplantat som är vanligt förekommande som en följd av periimplantit

● Furkationsinvolverad tand – flerrotig tand där stödjevävnadsdestruk-tionen involverar furkationsområdet, det vill säga en vävnadsförlust föreligger i området mellan tandens rötter. Graden av vävnadsförlust (involveringsgrad) i furkationsområdet anges som initial (grad I), par-tiell (grad II) eller total (grad III)

● Mjukvävnadsretraktion (gingival retraktion) – förlust av mjukväv-nadstäckning över en del av en tandrot eller tandimplantat

● Läkemedelsinducerad gingival överväxt – volymökning av mjukväv-naden kring tänderna som är associerad till användning av läkemedel tillhörande grupperna antiepileptika, immunosuppressiva läkemedel och kalcium-blockerare. Den är oftast mest uttalad i framtandsom-rådet.

Åtgärder● Egenvård – innefattar munhygien och användning av tandkräm och

munsköljningslösning med antimikrobiell substans.● Professionell tandrengöring – utförs med visst tidsintervall för bort-

tagande av bakteriell biofilm och eventuell tandsten och utgör en till-läggsbehandling till upprepad munhygieninstruktion och -kontroll.

● Professionell rengöring av tandimplantat – utförs för avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar i kombination med instruktion i munhygien.

● Mekanisk infektionsbehandling – professionell icke-kirurgisk eller kirur gisk instrumentering för avlägsnande av bakterieplack (biofilm) och mineraliserade beläggningar på tänder och tandimplantat.

Tandvård.indd 97 4/28/2011 3:39:37 PM

98

● Medikamentell infektionsbehandling – tilläggsbehandling med antimi-krobiella preparat (antiseptika, antibiotika).

● Rekonstruktiv behandling – kirurgisk tilläggsbehandling som syftar till att återskapa parodontal vävnad kring tänder och uppnå defektutfyll-nad kring tandimplantat.

Sjukdomar i tandpulpan och i de periradikulära vävnadernaTillstånd● Pulpa exponerad via karierat dentin – om tandpulpan exponeras bryts

barriären mot munhålan och munhålans bakterier kan tränga in i pul-pan och orsaka inflammation och vävnadsdöd. Tandpulpan exponeras vanligen på grund av karies och i denna situation är tandpulpan inflam-merad och i många fall infekterad.

● Pulpanekros med apikal parodontit – pulpanekros innebär att tandpul-pan genomgått en vävnadsnedbrytning, vanligen beroende på en fort-skridande inflammation som orsakats av munhålans mikroorganismer. När dessa etablerat sig i rotkanalen ger de ofta upphov till en inflam-mation i den vävnad som omger tandens rotspets.

● Rotfylld tand (ofullständigt rotfylld) utan apikal parodontit, där rot kanalssystemet exponeras inför koronal restaurering – om förslutningen av rotkanalen är ofullständig (otät eller för kort rot-fyllning) finns det en risk att kanalen invaderas av bakterier från munhålan. Detta kan i sin tur leda till att en inflammation utvecklas i den vävnad som omger tandens rotspets (apikal parodontit). Baserat på fynd från longitudinella epidemiologiska studier bedöms 20 procent av rotfyllda tänder med frisk apikal vävnad, utveckla apikal parodontit under en femårs period, och tänder med otäta rotfyllningar utvecklar detta signifikant oftare (23 procent) än tänder med täta rotfyllningar (4 procent). Man har i en studie funnit att rötter med dåligt förseglande rotfyllningar hade en signifikant högre frekvens av apikal parodontit om roten var försedd med stiftförankring. Det är därför rimligt att anta att risken för invasion av bakterier från munhålan är särskilt stor när rotkanalssystemet öppnas direkt mot munhålan som till exempel vid restaurering med stiftförankring.

● Rotfylld tand med apikal parodontit – i en rotfylld tand med kvarvarande eller tillstötande apikal parodontit (inflammation kring tandens rotspets), räknar man med att bakterier finns i rotkanalen. Det

Tandvård.indd 98 4/28/2011 3:39:37 PM

99

kan vara kvarvarande bakterier efter den tidigare rotbehandlingen, eller nyetablerade bakterier som trängt in genom läckande restaureringar eller sprickor.

● Symtomatisk pulpit där kariesskadans uppmjukningszon nått pulpan (eller annan mikrobiell invasion) – symtomatisk pulpit beror på att orala mikroorganismer eller deras produkter når pulpan genom karierat dentin. (Samma tillstånd kan uppstå på grund av en läckande fyllning eller tandspricka). Smärtan är ofta intensiv och kräver ett snabbt och effektivt omhändertagande, i annat fall kan smärtan kvarstå under lång tid. Efter hand inträder ofta symtomfrihet och pulpanekros, samt en infektion som sprider sig till käkbenet runt roten.

● Symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd – symto-matisk apikal parodontit uppstår som följd av pulpanekros och infek-tion i rotkanalsystemet, vilket ger upphov till en inflammation i den vävnad som omger tandens rotspets. Inflammationen kan vara förenad med både lokala och allmänna symtom.

● Symtomatisk apikal parodontit med spridning och påverkat allmän-tillstånd – symtomatisk apikal parodontit uppstår som en följd av pul-panekros och infektion i rotkanalsystemet, vilket ger upphov till in-flammation i den vävnad som omger tandens rotspets. Inflammationen kan vara förenad med både lokala och allmänna symtom. Spridning av rotkanalsinfektionen innebär att mikroorganismer invaderar vävnaden utanför tandroten, vilket kan ge både svullnad och abscessbildning. Detta kan leda till att gapförmågan reduceras (trismus). Allmäntillstån-det kan påverkas med sjukdomskänsla, feber, svullnad av lokala lymf-körtlar och i sällsynta fall sepsis som följd.

● Rotperforation i samband med rotbehandling – perforationer genom roten från rotkanalssystemet ut i rothinnan kan uppkomma vid kavum-preparation, preparation för stiftförankring och vid rensning av rotka-nalen inför rotfyllning. En sådan perforation kan utgöra en inkörsport för mikroorganismer så de når vävnaden runt tanden, vilket kan ge upphov till fortskridande periradikulär bendestruktion.

Åtgärder● Pulpaöverkappning – syftar till att återskapa barriären mot munhålan

för att undvika infektion, inflammation och vävnadsdöd i pulpan, det vill säga att pulpan fortsätter att vara vital på lång sikt.

● Partiell pulpotomi – syftar till att avlägsna det yttre skiktet, cirka 1–2 mm av den sårgjorda pulpan, samt att återskapa barriären mot munhå-

Tandvård.indd 99 4/28/2011 3:39:37 PM

100

lan för att undvika infektion, inflammation och vävnadsdöd i pulpan, det vill säga att pulpan fortsätter att vara vital på lång sikt.

● Rotbehandling (nekrosbehandling) – syftar till att dels avlägsna mik-roorganismerna i rotkanalen, dels återskapa en barriär mot munhålan genom att göra en tät förslutning av rotkanalssystemet (rotfyllning).

● Revisionsbehandling – syftar till att göra en ny behandling av rotkana-len för att avlägsna eller avdöda infektionen och att därefter säkra en barriär mot munhålan genom att göra en ny, tät förslutning av rotkanal-systemet.

● Symtomatisk behandling – pulpotomi – syftar till att avlägsna karies och inflammerad vävnad i kronpulpan ned till rotkanalsmynningarna. Pulparummet försluts med ett temporärt cement, eventuellt med något medikament mot sårytan.

● Symtomatisk behandling – rensning av rotkanalsystemet – innebär att nekrotisk och infekterad vävnad avlägsnas, att rotkanalen förses med kalciumhydroxid inlägg och att tanden förseglas med temporär fyll-ning. Vid behov kan behandlingen kombineras med analgetika.

● Antibiotikabehandling och dränage – syftar till att abscessen dräneras kirurgiskt med incision, eller endodontiskt behandling med rensning av rotkanalsystemet. En symtomatisk behandling i form av systemisk antibiotikabehandling kan förväntas ha effekt på den del av infektio-nen som finns i vävnaderna utanför rotspetsen. I situationer när drä-nage inte kan erhållas vid den primära behandlingen, kan systemisk antibiotikabehandling ha god effekt i avvaktan på vidare tandbehand-ling.

● Förslutning av perforation med MTA – syftar till att återskapa barriä-ren genom att försluta perforationen. Tidigare behandlingsmetoder, förslutning med andra cement, eller med varierande guttaperkatek-niker, eventuellt i kombination med kirurgi, gav en måttligt god prog-nos. Perforationer i furkaturen var speciellt svåra att försegla och hade en hög frekvens inflammationer i efterförloppet.

Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkarTillståndTillstånden har delats in i ett antal huvudgrupper. Den första är käkfunk-tionstörningar utan någon närmare specifikation (TMD UNS). Därutöver finns fem huvudgrupper med mer specifika tillstånd som är relaterade till

Tandvård.indd 100 4/28/2011 3:39:37 PM

101

käkleden, käkmuskulaturen, ocklusioner, störningar i nervsystemet och sömnapnéer.● Käkfunktionstörningar utan någon närmare specifikation TMD

(Temporomandibular disorders) UNS (utan närmare specifikation). Tillståndet omfattar smärta och funktionsstörningar i käkmusklerna och käkleden. Smärtan förvärras ofta vid käkrörelser och gapförmågan är ofta nedsatt. Huvudvärk och smärta i angränsande muskelgrupper, till exempel nacke och skuldror, är vanligt förekommande.

● I gruppen käkfunktionstörning relaterad till käkled ingår symtomatisk diskförskjutning, käkledssmärta (artralgi), käkledsartrit, symtomatisk käkledsartros och övriga käkledsdiagnoser. Symtom från käkleden kan vara knäppningar, upphakningar och låsningar beroende på att käk-ledsdiskens position hindrar käkledshuvudets rörelse (symtomatisk diskförskjutning). Smärta (artralgi) kan vara relaterad till en inflam-mation i käkleden (artrit) och den omgivande vävnaden och kan ha en lokal eller systemisk orsak. Inflammationer liksom degenerativa för-ändringar kan ge skador på ledbrosk och underliggande ben (artros)

● I gruppen käkfunktionsstörning relaterad till käkmuskulatur ingår käk-muskelsmärta (myofasciell smärta), käkmuskelsmärta associerad med generell smärta, masseterhypertrofi och övrig samsjuklighet. Käkmus-kelsmärta innebär smärta och ömhet i en eller flera käkmuskler (myo-fasciell smärta). Ofta förekommer också smärta i angränsande muskel-grupper, till exempel nacke och skuldror, samt huvudvärk (huvudvärk som är associerad med en käkfunktionsstörning). Ibland är smärtan en del i ett mer utbrett smärttillstånd (käkmuskelsmärta som är associerad med generell smärta eller en pisksnärtskada). Ibland är käkmusklerna förstorade (masseterhypertrofi). En begränsad gapförmåga (nedsatt käkrörelseförmåga) kan uppstå som en följd av flera tillstånd och mo-toriken kan påverkas av pares.

● I gruppen käkfunktionsstörning relaterad till ocklusion ingår trauma-tiserande ocklusion, dysocklusion som inte kan observeras kliniskt, tandslitage med risk för progression och bruxism samt oral parafunk-tion. En ogynnsam belastning på tänderna under tuggning eller sam-manbitning kan göra att tanden smärtar, ömmar, fakturerar eller får ökad rörlighet (traumatiserande ocklusion). Ibland kan patienterna uppleva att bettet inte stämmer utan att detta kan observeras kliniskt (dysocklusion). Tandgnissling (bruxism) kan leda till att tänderna och tandlagningarna slits lite snabbare än normalt (tandslitage med risk för progression).

Tandvård.indd 101 4/28/2011 3:39:37 PM

102

● I gruppen smärta i ansikte och mun relaterad till störning i nerv systemet ingår idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi samt tung- och munsveda. Intensiv tandvärk i enstaka eller grupper av tänder eller i området där en tand har suttit, utan någon registrerbar dental orsak, (idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi) liksom kroniskt brän-nande smärta i munslemhinnorna, utan någon odontologisk eller medi-cinsk orsak (tung- och munsveda), kan vara relaterade till störningar i det perifera eller centrala nervsystemet. Känsel- och smakstörningar är vanligt förekommande.

● I gruppen sömnapnésyndrom karaktäriseras av hela eller delvisa till-täppningar av andningsvägarna (apnéer respektive hypopnéer). Snark-ningar och försämrad sömnkvalitet ger en påtaglig allmänpåverkan av såväl kroppsliga som kognitiva funktioner. Obehandlat ger tillståndet en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar inklusive stroke.

Åtgärder● Beteendepåverkande behandling omfattar allt från information och

rådgivning om egenvård till mer omfattande åtgärder som biofeedback och progressiv avslappning, samt kognitiv terapi. Gemensamt för be-handlingarna är att de syftar till att medvetandegöra patienten, påverka beteenden, motivera till egenvård och att undvika skadlig belastning. Beteendepåverkande behandlingsinsatser utgör en självklar bas för allt omhändertagande. Effekten är beskriven och prioriterad under rubri-ken käkfunktionsstörning utan närmare specifikation, men gäller för samtliga tillstånd.

● Motorisk aktivering syftar till att öka rörelseomfånget och därmed förbättra funktionen för käksystemet. Rörelseträning kan omfatta akti-vering med eller utan motstånd, koordinationsträning, töjning med fingrar eller med något hjälpmedel, mobilisering och stretching, samt påverkan på hållningen för att medvetandegöra patienten om god ergo-nomi.

● Sensorisk stimulering omfattar akupunktur, transkutan elektrisk nerv-stimulering (TENS), terapilaser, icke-invasiv radiofrekvensterapi, samt pulserande elektromagnetiska fält. Akupunktur syftar till att ak-tivera det kroppsegna smärtförsvaret och därigenom minska smärta och förbättra funktionen. TENS innebär att huden över det smärtande området stimuleras med svag elektrisk ström, vilket hämmar smärta från underliggande vävnader. Terapilaser avser att påverka ämnesom-sättningen i cellerna i syfte att påverka läkningsprocesser och smärta. Icke-invasiv radiofrekvensterapi är en form av värmeterapi (mikro-

Tandvård.indd 102 4/28/2011 3:39:37 PM

103

vågor) och pulserande magnetiska fält anses kunna minska känslighe-ten i nervbanorna.

● Farmakologisk behandling avser smärtlindring och inflammations-dämpning och omfattar följande huvudgrupper av läkemedel: analge-tika, antiinflammatorika (NSAID-nonsteroid antiinflammatory drug, respektive glukokortikoid), opioider, antiepileptika, antidepressiva, sedativa, hyaluronsyra, botulinumtoxin, ketamin, lidocain samt cap-saicin. Läkemedlen kan ha administrerats per os, intraartikulärt, in-tramuskulärt, samt topikalt. I många fall saknas studier som specifikt har undersökt effekten av läkemedlet på smärta i mun, ansikte och käkar. Eftersom de farmakologiska mekanismerna är generella, har vår bedömning varit att effekten kan extrapoleras från likartade smärt-tillstånd. Tandläkare har inte förskrivningsrätt för flera av preparaten, varför behandling sker i samarbete med läkare.

● Bettskena – den vanligaste typen är stabiliseringsskenan som kan an-vändas vid de flesta tillstånd. Den täcker samtliga tänder i en käke och syftar till att minska parafunktionsmönster, muskelaktivitet och belastning av käkledens strukturer för att därigenom minska smärta och förbättra funktionen. Den skyddar också tänderna mot tandslitage. En reponeringsskena kan användas vid symtomatisk diskförskjutning. Den skjuter fram underkäken så att ledhuvudet normaliseras mot käk-ledsdisken och avlastar därmed ledvävnaderna. En partiell skena med framtandskontakt, liksom en skena i mjukplast, avser att minska pa-rafunktionsmönster och muskelaktivitet, men är framför allt avsedda för temporärt bruk. Vid sömnapné kan en mandibelframdragande bett-skena användas för att vidga andningsvägarna och därmed minska and-ningstörningarna.

● Ocklusal korrigering innebär en uppbyggnad av tänder eller en selek-tiv bettslipning för att förbättra stabiliteten i bettet och därmed minska belastningen mot käkleden och enskilda tänder. Syftet är att öka tugg-komforten och förbättra käksystemets funktion.

● Käkledskirurgiska ingrepp omfattar artroscentes, artroskopi, resektion av käkledshuvudet (med eller utan autogen eller allogen artroplastik), diskektomi, diskreponering, eminektomi, förlängning av tuberkulum artikulare, intermaxillär fixation, käkledsrekonstruktion med resektion modifierad kondylotomi, reponering av käkled, samt synovektomi. Be-handlingen avser huvudsakligen handikappade tillstånd som har före-gåtts av reversibel behandling utan tillfredställande effekt.

Tandvård.indd 103 4/28/2011 3:39:37 PM

104

Bett- och tandpositionsavvikelserTillstånd● Kraniofaciala syndrom eller defekter med för individen kvarvarande

bett- och tandpositionsavvikelser – Läpp-Käk-Gom-spalt (LKG) – är den vanligast förekommande missbildningen. I Sverige behandlas barn med LKG av multidisciplinära team vid regionala kompetenscentra. För att normalisera utseende, tal, bettfunktion och psykosocial hälsa, krävs en lång multidisciplinär behandling. De flesta patienterna är färdigbehandlade vid cirka tjugo års ålder. Några kan ha kvarstående bettavvikelser. Behandlingen kan innefatta samtliga ortodontiska diag-noser. I vissa fall sker bettrehabiliteringen i samarbete med framför allt protetiker och käkkirurg.

● Stort horisontellt överbett (med ofullständig läppslutning) avser här ett överbett större än 6 mm, där läppslutning inte kan erhållas vid ocklu-sion utan anspänning av läppmuskulaturen.

● Måttlig grad av frontal invertering utan tvångsföring innebär en av-vikelse som bedöms som behandlingsbar med enbart tandreglering. Vid större avvikelser som beror på uttalade käkställningsanomalier, krävs multidisciplinär behandling, inkluderande käkkirurgi.

● Frontal invertering med tvångsföring innebär att inverteringen i huvudsak är framkallad av en anterior tvångsföring. Patienten kan i retruderat ocklusionsläge bita kant-i-kant.

● Djupt bett innebär en förstorad vertikal överbitning. När det djupa bet-tet är framkallat av omfattande tandförluster i sidosegment eller uttalad attrition, så kallat sänkt bett, krävs i regel mer omfattande kombina-tionsbehandlingar.

● Öppet bett innebär en vertikal överbitning som är mindre än 0 mm.● Trångställning med displacering av tänder innebär en utrymmesbrist

för de befintliga tänderna som medfört avvikelser av kontaktpunkter.● Glesställning i frontsegment med displacering av tänder kan bero på ett

överskott av utrymme. Avvikelsen kan även framkallas vid parodontal fästeförlust, då tungans muskelkraft kan sprida tänderna framåt–utåt. Vid sådana tillfällen kan glesställning förekomma tillsammans med ett ökat horisontiellt överbett.

Tandvård.indd 104 4/28/2011 3:39:37 PM

105

Åtgärder● Korrigering med upplinjeringsskena är ett alternativ till fast apparatur

för korrigering av bett- och tandpositionsavvikelser. Tandförflyttning-en görs med ett stort antal genomskinliga skenor som byts med gradvis allt mer normaliserad bågform och därmed förflyttar tänderna.

● Öppen eller sluten kirurgisk friläggning och ortodontisk framdragning – med öppen friläggning menas att tanden (ofta hörntanden) friläggs och täcks med en kirurgisk packning varefter tandens eruption avvak-tas innan någon fast apparatur appliceras. Vid en sluten friläggning fäl-ler man upp en periostlambå och fäster en ”platta” med en kedja på tanden. Denna inkorporeras sedan i en fast apparatur för att föra tanden ut till sin rätta plats i tandbågen. Den ortodontiska apparaturbehand-lingen tar lång tid, ofta två till tre år. Vid en öppen friläggning måste man dessutom avvakta tandens eruption i ett–två år innan den fasta apparaturen kan appliceras.

Total och partiell tandlöshetTillstånd● Total tandlöshet – tillståndet har delats in i över- och underkäken efter-

som resultatet av åtgärden bedöms kunna skilja sig åt mellan käkarna. Den indelningsgrunden har även tillämpats för tillstånden friändstand-löshet och entandslucka.

● Friändstandlöshet – tillståndet kan ha orsakats av karies, parodontit, trauma, sjukdom eller medfödda defekter. Friändstandlöshet innebär ett restbett med avsaknad av en till åtta tänder i över- eller underkäkens sidopartier, räknat från mittlinjen av käken. Som friändstandlöshet be-tecknas även tillstånd där en enkelsidig avsaknad av tänder går över tandbågens mittlinje. Friändstandlöshet kan föreligga på båda sidor om framförliggande tänder och betecknas då som dubbelsidig. Maximalt kan 15 av 16 tänder saknas. Svårighetsgraden av tillståndet ökar med ökat antal saknade tänder. Avsaknad av upp till fem tänder medför hu-vudsakligen fysisk funktionsnedsättning (tuggfunktion, fonetisk och estetisk funktion). Avsaknad av mer än fem tänder kan medföra såväl fysisk som psykosocial (komfort, självkänsla, allmän hälsa, välbefin-nande, livskvalitet) och social (arbetsförmåga, socialt liv och samliv) funktionsnedsättning.

● Flertandslucka – tillståndet har beskrivits för över- och underkäken gemensamt. Eftersom stödtändernas kondition anses kunna påverka

Tandvård.indd 105 4/28/2011 3:39:38 PM

106

resultatet av åtgärden så har tillstånden delats in utifrån detta krite-rium.

● Entandslucka – tillståndet har delats in utifrån luckans position i kä-ken. En lucka i fronten anses som ett svårare tillstånd, framför allt uti-från ett socialt och estetiskt perspektiv.

● Enskild tand med defekt – tillståndet har delats in med tanke på både defektens omfattning och det individuella behovet.

Åtgärder● Avtagbar partialprotes innebär en ersättning för förlorade tänder och

en viss volym av käkbenet. En avtagbar delprotes består av ett metall-skelett som hålls fast till de kvarvarande tänderna med klamrar. Över de tandlösa områdena fästs sadlar i plast till skelettet där tänder i plast fästs. Metallskelettet tillverkas oftast i en kobolt-kromlegering, men även en guldlegering eller rent titan kan användas.

● Implantatstödd bro innebär en ersättning för förlorade tänder och en viss volym av käkbenet. En implantatstödd bro består av en bro som är stödd på inopererade skruvar (konstgjorda tandrötter) i titan i käken. Bron består av en stomme av metall eller keram där konstgjorda tänder i plast eller keram är fästade. Effektmåttet funktionstid är inte avhän-gigt av om tillståndet är enkel- eller dubbelsidigt.

● Implantatstödd bro med extension innebär en ersättning för förlorade tänder och en viss volym av käkbenet. En implantatstödd bro består av en bro som är stödd på inopererade skruvar (konstgjorda tandrötter) i titan i käken. Bron består av en stomme av metall eller keram där konstgjorda tänder i plast eller keram är fästade. En implantatstödd bro med extension innebär att brons ena ände avslutas med ett hängande led, utan stöd av implantat. Storleken på det hängande ledet motsvarar bredden av den ersatta tanden. Effektmåttet funktionstid är inte avhän-gigt av om tillståndet är enkel- eller dubbelsidigt.

● Kombinationsprotetik (eller kombinationsprotes) innebär en ersättning för förlorade tänder och en viss volym av käkbenet. Kombinations-protetik innebär att en avtagbar delprotes retineras till de kvarvarande tänderna som har behandlats med fastsittande protetik. En avtagbar delprotes består av ett metallskelett till vilket det fästs sadlar och tän-der i plast över de tandlösa områdena. Metallskelettet tillverkas oftast i en kobolt-kromlegering, men även en guldlegering eller titan kan an-vändas. Den fastsittande protetiken kan vara av olika slag (attachment, inner- och ytterkronor, barer) och är oftast tillverkad i en guldlegering.

Tandvård.indd 106 4/28/2011 3:39:38 PM

107

● Ortodontisk distalisering innebär att den mest näraliggande tanden i anslutning till ett tandlöst område flyttas in i det tandlösa området. För-flyttningen åstadkoms med ortodontisk apparatur. Därigenom erhålls en en- eller flertandslucka som kan överbryggas med en tandstödd bro, alternativt ersättas med implantat.

● Ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro innebär en förflyttning av tanden framför det tandlösa området. Tanden förflyt-tas med hjälp av tandregleringsapparatur bakåt och inåt i munnen så att den intar den saknade tandens position. Därigenom uppkommer en tandlucka i den förflyttade tandens ursprungliga position som vid be-hov kan ersättas med en implantatstödd krona, alternativt en tandstödd bro.

● Tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension innebär en ersättning för en förlorad tand eller tänder med stöd av kro-na, kronor eller bro på en eller flera intilliggande naturliga tänder, där den stiftförankrade tanden (eller tänderna) är avital och rotfylld. Stift-förankringen består av en gjuten pelare med ett gjutet eller prefabrice-rat metallstift som cementeras i tandens rotkanal. Den kan även bestå av ett stift av ett annat material. Den tandstödda bron med extension avslutas med ett eller flera hängande led, utan stöd av en naturlig tand. Storleken på det hängande ledet motsvarar bredden av den ersatta tan-den. Bron består av en stomme av metall eller keram på vilken konst-gjorda tänder i plast eller keram är fästade.

● Tandstödd bro med extension innebär en ersättning för en förlorad tand eller tänder med stöd av krona, kronor eller bro på en eller flera intillig-gande naturliga tänder. Den tandstödda delen av konstruktionen avslu-tas med ett eller två hängande led, utan stöd av en naturlig tand. Stor-leken på det hängande ledet motsvarar bredden av den ersatta tanden. Bron består av en stomme av metall eller keram på vilken konstgjorda tänder i plast eller keram är fästade. Effektmåttet funktionstid är inte avhängigt av om det är över- eller underkäke eller om det är enkel- eller dubbelsidigt.

● Tandstödd bro med parodontalt försvagade stödtänder och med exten-sion innebär en ersättning för en förlorad tand eller tänder med stöd av krona, kronor eller bro på en eller flera intilliggande naturliga tänder, där det stödjande käkbenet kring varje tand är reducerat i höjdled. Den tand-stödda delen av konstruktionen avslutas med ett eller flera hängande led, utan stöd av en naturlig tand. Storleken på det hängande ledet motsvarar bredden av den ersatta tanden. Bron består av en stomme av metall eller keram på vilken konstgjorda tänder i plast eller keram är fästade.

Tandvård.indd 107 4/28/2011 3:39:38 PM

108

● Tand- och implantatstödd bro innebär en ersättning för förlorade tän-der och en viss volym av käkbenet. En tand- och implantatstödd bro består av en bro som har stöd av både tänder och konstgjorda tandrötter i titan som är inopererade i käken. Bron består av en stomme av metall eller metallegering på vilken konstgjorda tänder i plast eller porslin är fästade.

Tandvård.indd 108 4/28/2011 3:39:38 PM

109

Bilaga 2. Tillstånds- och åtgärdslista

Tillstånds- och åtgärdslistan är indelad i följande sju avsnitt:A. Metoder för beteendepåverkanB. KariesC. Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantatD. Sjukdomar i tandpulpan och i de periradikulära vävnadernaE. Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkarF. Bett- och tandpositionsavvikelserG. Total och partiell tandlöshet.

Till detta kommer några tillstånds- och åtgärdskombinationer där det finns möjliga behandlingsalternativ inom ett annat riktlinjeområde:

H. Karies och Total och partiell tandlöshetI. Bett och tandpositionsavvikelser och Total och partiell tandlöshet

En utförlig beskrivning av innehållet i respektive tillstånds- och åtgärds-rad finns på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 109 4/28/2011 3:39:38 PM

110

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

A 1.1 God oral hälsa Hälsofrämjande och sjukdoms-förebyggande återkoppling

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa. Siffran 3 är den högst möjliga rang-ordningen för till ståndet. Hälsofräm jande och sjukdomsförebyggande åter koppling har god effekt på individens delaktighet och autonomi och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-naden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärd har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

A 2.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

Standardiserad rådgivning

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Standardiserad rådgivning be-döms sakna effekt och åtgärden bedöms inte kostnadseffektiv. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

A 2.2 Rådgivande samtal

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Rådgivande samtal – utan särskild uppföljning har en låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekt av åtgärd har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 110 4/28/2011 3:39:39 PM

111

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

A 2.3 Rådgivande samtal – med särskild uppfölj-ning

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Rådgivande samtal – med särskild uppföljning ger en positiv effekt på munhygienbeteende och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

A 2.4 Beteendemedi-cinsk prevention och behandling

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendemedicinsk preven-tion och behandling med syfte att på-verka munhygienvanor har en god effekt att positivt påverka munhygienbeteende och därmed den orala hälsan. Åtgärden har bättre effekt jämfört med rådgivande samtal med eller utan särskild uppfölj-ning. Socialstyrelsen har bedömt att kost-nad per vunnen effekt är låg. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

A 3.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjuk-domsrisk där rå-dande matvanor är en riskfaktor

Standardiserad rådgivning

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Standardiserad rådgivning saknar effekt och möjlighet att positivt påverka oral hälsa. Åtgärden bedöms inte kostnadseffektiv. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 111 4/28/2011 3:39:39 PM

112

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

A 3.2 Rådgivande samtal

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangord-ningen för tillståndet. Rådgivande samtal utan särskild uppföljning saknar eller har mycket låg effekt och möjlighet att posi-tivt påverka oral hälsa. Åtgärden bedöms inte kostnadseffektiv. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

A 3.3 Rådgivande samtal – med särskild uppfölj-ning

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av rådgi-vande samtal med särskild uppföljning på förändring av matvanor och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

A 3.4 Beteendemedi-cinsk prevention och behandling

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangord-ningen för tillståndet. Beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att förändra matvanor har positiv effekt och därmed också möjlighet att positivt på-verka oral hälsa. Det har inte varit möjligt att bedöma kostnadseffektivitet. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

A 4.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjuk-domsrisk där tobaksbruk är en riskfaktor

Standardiserad rådgivning

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för till-ståndet. Standardiserad rådgivning har låg effekt och viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 112 4/28/2011 3:39:40 PM

113

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

A 4.2 Rådgivande samtal

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för till-ståndet. Rådgivande samtal har måttlig effekt och därmed också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-naden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärd har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

A 4.3 Beteendemedi-cinsk prevention och behandling

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller för-hindra fortsatt sjukdomsutveckling. Siffran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att förändra to-baksbruk har god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-naden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärd har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 113 4/28/2011 3:39:40 PM

114

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 1.1 Risk för kron-karies och sam-tidigt högt sock-erintag

Minskat socker-intag (frekvens och mängd)

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siff-ran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. För vuxna med risk för karies och samtidigt högt sockerintag har Socialstyrelsen bedömt att en minskning av sockerintag i mängd och frekvens har en kariesförebyggande effekt och därmed en positiv framtida påverkan på den orala hälsan. En minskning av sockerintag har dessutom bedömts som en kostnadsef-fektiv åtgärd. Den förebyggande effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

3

B 2.1 Risk för kron-karies

Tuggummi sötat med xylitol och/eller sorbitol flera gånger dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siff-ran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet.Tuggummit ger låg kari-esförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed liten möjlighet att påverka den orala hälsan. Dessutom har Socialstyrel-sen bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är hög. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

B 2.2 Ost och probiotika

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av intag av ost eller probiotika för att förebygga karies och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 114 4/28/2011 3:39:40 PM

115

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 2.3 Tandkräm med natriumfluorid eller natriummo-nofluorfosfat med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siff-ran 3 är den högst möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig kariesföre-byggande effekt och därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har också bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

3

B 2.4 Tandkräm med aminfluorid med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig kariesförebyg-gande effekt och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har också bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

3

B 2.5 Tandkräm med tennfluorid med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en kariesförebyggande effekt liknande den som uppnås för tand-kräm med natriumfluorid men det finns risk för missfärgningar. Socialstyrelsen har dessutom bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 115 4/28/2011 3:39:40 PM

116

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 2.6 Tandtråd eller tandsticka med fluor dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorinnehållande tandtråd eller tand-sticka ger ingen till låg kariesförebyg-gande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och har därmed mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Social-styrelsen bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är hög. Den fluorinnehållande tandtrådens eller tandstickans tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 3.1 Förhöjd risk för kronkaries

Natriumfluorid-lösning 0,05% dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med en låg koncentration natriumfluoridlösning sak-nar kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och saknar därmed också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Meto-den bedöms därför inte vara kostnads-effektiv. Sköljningens tilläggseffekt är bedömd med stöd från ett vetenskapligt underlag. Åtgärden har rangordnats trots att den, med vetenskapligt stöd, bedöms sakna effekt på det aktuella tillståndet. Rangordningen motiveras av att åtgärden har effekt på andra tillstånd och inte be-döms skadlig.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 116 4/28/2011 3:39:40 PM

117

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 3.2 Natriumfluorid-lösning 0,2% dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med en hög koncentration natriumfluoridlösning har en låg till måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har också bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Skölj-ningens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 3.3 Fluorgel i skena dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig användning av fluorgel i skena har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt kostnaden per vunnen effekt som måttlig. Fluorgelens tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 3.4 Fluorsugtablet-ter flera gånger dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorsugtabletter ger låg ka-riesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Social-styrelsen bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är hög. Fluorsugtabletternas tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 117 4/28/2011 3:39:40 PM

118

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 3.5 Fluortuggummi flera gånger dag-ligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluortuggummi ger låg kari-esförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Social-styrelsen bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är hög. Tuggummits tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

B 3.6 Klorhexidinlös-ning

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidinsköljning saknar eller har mycket låg kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har dessut-om bedömt att åtgärden inte är kostnads-effektiv. Sköljningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 3.7 Klorhexidingel (eller fluortand-kräm med klor-hexidin) dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med klorhexidingel saknar kariesförebyggande tilläggseffekt och därmed möjlighet att po-sitivt påverka den orala hälsan. Metoden bedöms därför inte vara kostnadseffektiv. Gelens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 118 4/28/2011 3:39:40 PM

119

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 4.1 Förhöjd risk för kronkaries och samtidigt högt mutanstal

Klorhexidingel i skena

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av klorhexidingel i skenor har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed också en po-sitiv påverkan på den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt kostnaden per vunnen effekt som låg. Klorhexidingelens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 3.8 Förhöjd risk för kronkaries

Essenslösning Det saknas underlag för att Socialsty-relsen ska kunna bedöma en effekt av essenslösning för att förebygga karies och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 3.9 Professionell tandrengöring med puts- eller polerpasta med fluor minst varan-nan månad

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionell tandrengöring har en måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Den professionella tand-rengöringens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 119 4/28/2011 3:39:40 PM

120

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 3.10 Fluorlack minst 2 gånger per år

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorlackning har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till dag-lig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg till måttlig. Lackningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 3.11 Tennfluoridgel 1% minst 4 gång-er per år

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Applikation av tennfluoridgel har en måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är hög. Gelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

6

B 3.12 Klorhexidinlack Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Behandling med klorhexidin-lack har ingen till låg kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har dess-utom bedömt att åtgärden inte är kost-nadseffektiv. Lackens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 120 4/28/2011 3:39:40 PM

121

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 3.13 Fissurförsegling med resinbase-rade material

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fissurförsegling med resin har ingen till låg kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög. Fissurföreseglingens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

9

B 3.14 Fissurförsegling med glasjono-mercement

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fissurförsegling med glasjono-mer har ingen till låg kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed en mycket li-ten möjlighet att positivt påverka den ora-la hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög. Fissurförseglingens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

B 5.1 Initial kron karies med risk för progression och samtidigt högt sockerintag

Minskat socker-intag (frekvens och mängd)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. . För vuxna med initial kronkaries med risk för progression och samtidigt högt sockerintag har Socialstyrelsen bedömt att en minskning av sockerintag i mängd och frekvens har en hämmande effekt och därmed en positiv framtida påverkan på den orala hälsan. En minskning av sockerintag har dessutom bedömts som en kostnadseffektiv åtgärd. Den förebyg-gande effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 121 4/28/2011 3:39:40 PM

122

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 6.1 Initial kronkaries med risk för pro-gression

Tuggummi sötat med xylitol och/eller sorbitol flera gånger dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av tuggummi har ingen häm-mande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och därmed saknas möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Tugg-gummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

10

B 6.2 Ost och probiotika

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma om intag av ost och probiotika har hämmande effekt på kariesprogression och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 6.3 Tandtråd eller tandsticka med fluor dagligen

Tillståndet innebär en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorinnehållande tandsticka eller tand-tråd sugtabletter saknar hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed saknas också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att åt-gärden inte är kostnadseffektiv. Tilläggs-effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 6.4 Natriumfluorid-lösning 0,2% dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning har en låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed finns en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Sköljningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 122 4/28/2011 3:39:40 PM

123

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 6.5 Fluorgel i skena dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Flu-orgel i skena har en låg till måttlig häm-mande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och har därmed viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mått-lig till hög. Fluorgelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 6.6 Fluorsugtablet-ter flera gånger dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Flu-orsugtabletter har ingen till låg hämman-de tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har en mycket liten positiv påverkan på oral hälsa. Soci-alstyrelsen bedömer att kostnaden är hög till mycket hög per vunnen effekt. Tablet-ternas tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

B 6.7 Fluortuggummi flera gånger dag-ligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tuggummit har ingen till låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har en mycket liten positiv påverkan på oral hälsa. Socialsty-relsen bedömer att kostnaden är hög till mycket hög per vunnen effekt. Tuggum-mits tilläggseffekt har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 123 4/28/2011 3:39:41 PM

124

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 6.8 Klorhexidin-lösning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidinsköljning saknar hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed saknas också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden bedöms därför inte kostnadseffektiv. Sköljningens tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 6.9 Klorhexidingel (eller fluortand-kräm med klor-hexidin) dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med klorhexidingel saknar hämmande tilläggseffekt på ka-riesprogression utöver daglig tandborst-ning med fluortandkräm och därmed sak-nas också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden bedöms därför inte kostnadseffektiv. Klorhexiding-elens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 7.1 Initial kron karies med risk för progression och samtidigt högt mutanstal

Klorhexidingel i skena

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidingel i skena har en låg häm-mande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden per vunnen effekt är hög. Gelens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 124 4/28/2011 3:39:41 PM

125

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 6.10 Initial kronkaries med risk för pro-gression

Professionell tandrengöring med puts- eller polerpasta med fluor minst varan-nan månad

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionell tandrengöring med puts- el-ler polerpasta med fluor har ingen till låg hämmande tilläggseffekt till daglig tand-borstning med fluortandkräm och har där-med mycket liten möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är hög. Professionella tandrengöringens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

B 6.11 Fluorlack minst 4 gånger per år

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Lackning har en måttligt hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och en positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är måttlig. Lackningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

4

B 6.12 Tennfluoridgel 1% minst 4 gång-er per år

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tennfluoridgelen har en låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed en viss positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är hög. Gelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 125 4/28/2011 3:39:41 PM

126

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 6.13 Klorhexidinlack Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidinlack saknar hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och därmed saknas också en positiv påverkan på oral hälsa. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Lackets tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

9

B 6.14 Ozonbehandling Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma ozonbehandling-ens hämmande effekt på kariesprogres-sion och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 8.1 Initial kronkaries med risk för pro-gression på ock-lusalytor

Fissurförsegling med resinbase-rade material

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fis-surförsegling med resinbaserade material har ingen till låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortand-kräm och en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen bedömer att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Förseglingens tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

B 8.2 Fissurförsegling med glasjono-mercement

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fis-surförsegling med glasjonomerbaserade material har ingen till låg hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och en mycket liten möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden per vunnen effekt är hög. Förseglingens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 126 4/28/2011 3:39:41 PM

127

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 9.1 Initial kronkaries med risk för pro-gression på ap-proximalytor

Fissurförsegling med resinbase-rade material

Det saknas underlag för att Socialsty-relsen ska kunna bedöma fissurförseg-lingens hämmande effekt på kariespro-gression på approximalytor och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 10.1 Risk för rotkaries och samtidigt högt sockerintag

Minskat socker-intag (frekvens och mängd)

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. För vuxna med risk för rotkari-es och samtidigt högt sockerintag har So-cialstyrelsen bedömt att en minskning av sockerintag i mängd och frekvens har en kariesförebyggande effekt och därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. En minskning av sockerintag har dessutom av Socialstyrelsen bedömts som en kost-nadseffektiv åtgärd. Den förebyggande effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 11.1 Risk för rotkaries Tuggummi sötat med xylitol och/eller sorbitol flera gånger dagligen

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangord-ningen för tillståndet. Tuggummit ger låg kariesförebyggande tilläggseffekt till dag-lig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Socialstyrelsen bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

6

B 11.2 Ost och probiotika

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av intag av ost eller probiotika för att förebygga karies och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 127 4/28/2011 3:39:41 PM

128

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 11.3 Tandkräm med natriumfluorid eller natriummo-nofluorfosfat med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig kariesförebyg-gande effekt och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har också bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

3

B 11.4 Tandkräm med aminfluorid med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig kariesförebyg-gande effekt och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har också bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

3

B 11.5 Tandkräm med tennfluorid med 1000-1500 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig kariesförebyg-gande effekt liknande den som uppnås för tandkräm med natriumfluorid men det finns risk för missfärgningar. Socialstyrel-sen har dessutom bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Tandborstning-ens effekt har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 128 4/28/2011 3:39:41 PM

129

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 11.6 Tandtråd eller tandsticka med fluor dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorinnehållande tandtråd eller tandsticka ger ingen till låg kari-esförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en mycket liten möjlighet att posi-tivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Socialstyrelsen bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Den fluorinne-hållande tandtrådens eller tandstickans tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 12.1 Förhöjd risk för rotkaries

Tandkräm med natriumfluorid med 5000 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en måttlig till hög före-byggande effekt, bättre än konventionell tandkräm innehållande mindre än 1 500 ppm fluor och därmed också en god möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 129 4/28/2011 3:39:41 PM

130

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 12.2 Natriumfluorid-lösning 0,05% dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med en låg koncentration natriumfluoridlösning har en måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Sköljningens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 12.3 Natriumfluoridös-ning 0,2% dag-ligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med en hög koncentration natriumfluoridlösning har en måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Ef-fekten är högre än den som uppnås för lösningen med den lägre fluorkoncen-trationen. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Skölj-ningens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 12.4 Fluorgel i skena dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig användning av fluorgel i skena har en måttlig till hög kariesförebyg-gande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostna-den per vunnen effekt är låg till måttlig. Fluorgelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 130 4/28/2011 3:39:41 PM

131

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 12.5 Fluorsugtablet-ter flera gånger dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorsugtabletter ger låg förebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Socialstyrelsen bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tabletternas tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

B 12.6 Fluortuggummi flera gånger dag-ligen

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangord-ningen för tillståndet. Fluortuggummi ger låg förebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är hög. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

B 12.7 Klorhexidinl-ösning

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangord-ningen för tillståndet. Klorhexidinsköljning saknar kariesförebyggande tilläggseffekt och saknar därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden be-döms därför inte kostnadseffektiv. Skölj-ningens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 131 4/28/2011 3:39:41 PM

132

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 12.8 Klorhexidingel (eller fluortand-kräm med klor-hexidin) dagligen

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med klorhexidingel saknar kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och saknar därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Metoden bedöms därför inte vara kostnadseffektiv. Gelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 13.1 Förhöjd risk för rotkaries och samtidigt högt mutanstal

Klorhexidingel i skena

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av klorhexidingel i skena har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt kostnaden per vunnen effekt som måttlig. Klorhexidingelens till-läggseffekt har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 12.9 Förhöjd risk för rotkaries

Essenslösning Det saknas underlag för att Socialsty-relsen ska kunna bedöma en effekt av essenslösning för att förebygga karies och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 132 4/28/2011 3:39:41 PM

133

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 12.10 Professionell tandrengöring med puts- eller polerpasta med fluor minst varan-nan månad

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionell tandrengöring har en måttlig kariesförebyggande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög. Den professionella tandrengöringens tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

B 12.11 Fluorlack minst 2 gånger per år

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorlackning har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till dag-lig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg till måttlig. Lackningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 12.12 Tennfluoridgel 1% minst 4 gång-er per år

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Applikation av tennfluoridlös-ning har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Social-styrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög. Gelens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 133 4/28/2011 3:39:42 PM

134

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 12.13 Klorhexidinlack minst 6 gånger per år

Tillståndet innebär att en person har be-hov av intervention för att bevara oral häl-sa och/eller förebygga sjukdom. Siffran 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Behandling med klorhexidin-lack har låg till måttlig kariesförebyggan-de tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden innebär en måttlig kostnad per vunnen ef-fekt. Lackens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

8

B 14.1 Initial rotkaries med risk för pro-gression och samtidigt högt sockerintag

Minskat socker-intag (frekvens och mängd)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. För vuxna med initial rotkaries med risk för progression och samtidigt högt socker-intag har Socialstyrelsen bedömt att en minskning av sockerintag i mängd och frekvens har en hämmande effekt och därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. En minskning av sockerintag har dessutom av Socialstyrelsen bedömts som en kostnadseffektiv åtgärd. Den fö-rebyggande effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 15.1 Initial rotkaries med risk för pro-gression

Tuggummi sötat med xylitol och/eller sorbitol flera gånger dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tuggummit saknar hämmande tilläggsef-fekt till daglig tandborstning med fluor-tandkräm på kariesprogression och sak-nar därmed möjlighet till positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 134 4/28/2011 3:39:42 PM

135

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 15.2 Ost och probiotika

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma om intag av ost och probiotika har hämmande effekt på kariesprogression och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 15.3 Tandtråd eller tandsticka med fluor dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Flu-orinnehållande tandsticka eller tandtråd och sugtabletter saknar hämmande till-läggseffekt på kariesprogression och sak-nar därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedö-mer att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Tilläggseffekten har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 15.4 Tandkräm med natriumfluorid med 5000 ppm fluor 2 gånger per dag

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med tandkrämen har en låg till måttlig hämmande effekt och bättre än tandkräm med lägre kon-centration fluor (1 000–1 500 ppm fluor) och ger därmed möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är måttlig till hög. Tandborstningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 15.5 Natriumfluorid-lösning 0,2% dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning har en låg till måttlig hämmande tilläggseffekt till daglig tand-borstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mått-lig till hög. Sköljningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 135 4/28/2011 3:39:42 PM

136

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 15.6 Fluorgel i skena dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorgel i skena har en måttlig häm-mande tilläggseffekt till daglig tandborst-ning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Fluorgelens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

4

B 15.7 Fluorsugtablet-ter flera gånger dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fluorsugtabletter har ingen till låg häm-mande tilläggseffekt på kariesprogression och har en mycket liten möjlighet att posi-tivt påverka orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden är mycket hög per vunnen effekt. Tabletternas tilläggs-effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

B 15.8 Fluortuggummi flera gånger dag-ligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tuggummit har ingen till låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har en mycket liten möjlighet att positivt påverka oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden är mycket hög per vunnen effekt. Tuggum-mits tilläggseffekt har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 136 4/28/2011 3:39:42 PM

137

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 15.9 Klorhexidinlös-ning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidinsköljning saknar hämmande tilläggseffekt på kariesprogression och saknar därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden be-döms därför inte kostnadseffektiv. Skölj-ningens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 15.10 Klorhexidingel (eller fluortand-kräm med klor-hexidin) dagligen

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig tandborstning med klorhexidingel saknar hämmande tilläggseffekt utöver daglig tandborstning med fluortandkräm och saknar därmed möjlighet att påverka den orala hälsan. Åtgärden bedöms där-för inte kostnadseffektiv. Klorhexiding-elens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

B 16.1 Initial rotkaries med risk för progression och samtidigt högt mutanstal

Klorhexidingel i skena

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidingel i skena har låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kost-naden per vunnen effekt är hög. Gelens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 137 4/28/2011 3:39:42 PM

138

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 15.11 Initial rotkaries med risk för pro-gression

Professionell tandrengöring med puts- eller polerpasta med fluor minst varan-nan månad

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionell tandrengöring med fluorin-nehållande puts- eller polerpasta har låg hämmande tilläggseffekt till daglig tand-borstning med fluortandkräm och har en liten möjlighet att positivt påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är hög. Profes-sionella tandrengöringens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

7

B 15.12 Fluorlack minst 4 gånger per år

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Lackning har en måttlig hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är måttlig. Lackningens tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

B 15.13 Tennfluoridlös-ning 8-10% 4 gånger per år

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tennfluoridlösningen har en låg till mått-lig hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och en viss möjlighet att positivt påverka orala hälsan. Lösningen kan dock ge missfärg-ning av tandsubstans, illamående och gingivairritation. Socialstyrelsen bedömer att kostnad per vunnen effekt är hög. Lös-ningens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 138 4/28/2011 3:39:42 PM

139

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 15.14 Klorhexidinlack minst 6 gånger per år

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Klorhexidinlack har låg hämmande till-läggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och viss positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv jäm-fört med alternativa åtgärder. Lackets tilläggseffekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

B 15.15 Ozonbehandling Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma ozonbehandling-ens hämmande effekt på kariesprogres-sion och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 17.1 Karies som kräver operativ åtgärd

Exkavering med borr

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mekanisk exkavering med borr har god effekt att avlägsna kariesskadad tandsub-stans till en låg kostnad per vunnen effekt. Effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 17.2 Exkavering med exkavator

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Me-kanisk exkavering med exkavator har god effekt att avlägsna kariesskadad tandsub-stans till en låg kostnad per vunnen effekt. Effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 17.3 Exkavering med laser (Er:YAG)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ef-fekten med laser är lika med den som uppnås av mekanisk exkavering med borr/exkavator men till en högre kostnad. Effekten är bedömd med stöd från ett ve-tenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 139 4/28/2011 3:39:42 PM

140

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 17.4 Exkavering med kemo-mekanisk teknik

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ef-fekten på kariesfrihet är lika den som uppnås med mekanisk exkavering med borr/exkavator men tidsåtgången bedöms större. Detta innebär att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med borr/exka-vator. Effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

5

B 17.5 Exkavering med air-abrasion

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av exkave-ring med air-abrasion och framtida forsk-ning förväntas tillföra kunskap .

FoU

B 18.1 Djup dentin- karies med risk för läsion

Stegvis (succes-siv) exkavering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Stegvis exkavering ger en minskad risk för pulpaläsion och behov av en mer om-fattande behandling. Åtgärden bedöms kostnadseffektiv jämfört med omedelbar fullständig exkavering. Effekt av åtgärd har bedömts både med stöd från ett ve-tenskapligt underlag och av Socialstyrel-sens expertgrupp där det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

B 18.2 Indirekt över-kappning (ofull-ständig exkave-ring)

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av indirekt överkappning (ofullständig exkavering) och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

B 19.1 Risk för iatrogen granntandsskada

Approximalt skydd

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Me-kaniskt skydd för att undvika skada på granntand i samband med exkavering har en god skyddande effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden skattas låg per vun-nen effekt och åtgärden bedöms vara kostnadseffektiv. Effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 140 4/28/2011 3:39:42 PM

141

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

B 20.1 Enskild tand med defekt som ger funktionsstörning (orsakad av rot-karies, icke tugg-belastad)

Fyllningsterapi komposit

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fyllningsterapi med komposit har en god effekt likvärdig med den som uppnås med glasjonomer och har därmed möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnads-effektiviteten är likvärdig med den som uppnås med glasjonomer. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

B 20.2 Fyllningsterapi glasjonomer

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fyllningsterapi med glasjonomer har en god effekt likvärdig med den som uppnås med komposit och har därmed möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnads-effektiviteten är likvärdig med den som uppnås med komposit. Effekten har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

H 1.1 Enskild tand med ringa till måttlig defekt som ger funktionsstörning

Fyllningsterapi komposit

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fyllning med kompositfyllning har hög överlevnad och kan positivt på-verka den orala hälsan.Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadsef-fektiv i jämförelse med glasjonomer eller kompositinlägg. Effekten är bedömd med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 141 4/28/2011 3:39:42 PM

142

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

H 1.2 Fyllningsterapi glasjonomer

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fyllning med glasjonomer har en låg till måttlig överlevnad. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden inte är kost-nadseffektiv i jämförelse med komposit/kompositinlägg. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

B 21.1 Mindre och åt-komliga defekter till följd av se-kundärkaries i anslutning till en i övrigt intakt fyll-ning

Byte av fyllning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fyll-ningsterapi med utbyte av hela fyllningen har god effekt och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv i förhållande till re-paration av fyllning och åtgärden medför ytterligare avverkning av tandsubstans. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

B 21.2 Reparation av fyllning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fyllningsterapi som innebär reparation av fyllning har god effekt och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv i förhållande till ett utbyte av hela fyllningen och inne-bär mindre avverkning av tandsubstans. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 142 4/28/2011 3:39:42 PM

143

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 1.1 Gingivit Förbättrad munhygien

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. . Förbättrad munhygien leder till mins-kad gingivitförekomst och har en positiv påverkan på oral hälsa. Användning av elektrisk tandborste med kombinerat ro-terande och oscillerande funktion har en positiv tilläggseffekt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

C 1.2 Tandkräm med tillsats av antimi-krobiell substans

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av tandkräm med antimikro-biell substans har en låg till måttlig till-läggseffekt jämfört med tandkräm utan tillsats av antimikrobiell substans och en viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

7

C 1.3 Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med antiseptisk lösning har låg till måttlig tilläggseffekt till tand-borstning och en viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög. Effekten av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 143 4/28/2011 3:39:42 PM

144

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 1.4 Professionell tandrengöring

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Upprepad professionell tandrengöring ger ingen tilläggseffekt jämfört med enbart upprepad munhygienuppföljning och be-döms därför inte vara en kostnadseffektiv åtgärd. Effekten av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag. Åtgärden har rangordnats trots att den, med vetenskapligt stöd, bedöms sakna effekt på det aktuella tillståndet. Rang-ordningen motiveras av att åtgärden har effekt på andra tillstånd och inte bedöms skadlig.

10

C 2.1 Mukosit vid tan-dimplantat

Förbättrad munhygien

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Munhygieninstruktion leder till minskad mukositförekomst och har en positiv på-verkan på oral hälsa. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

C 2.2 Tandkräm med tillsats av antimi-krobiell substans

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av tandkräm med antimikro-biell substans har en låg till måttlig till-läggseffekt jämfört med tandkräm utan tillsats av antimikrobiell substans och således en viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mått-lig. Tandkrämens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 144 4/28/2011 3:39:43 PM

145

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 2.3 Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med antiseptisk lösning har låg till måttlig tilläggseffekt till tand-borstning och har således en viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är måttlig till hög. Sköljningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

C 2.4 Professionell rengöring av tandimplantat för avlägsnande av plack och mineraliserande belägg ningar

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionell rengöring av tandimplantat för avlägsnande av plack och minerali-serade beläggningar leder till en mins-kad mukositförekomst och har således en viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

C 3.1 Kronisk parodontit

Förbättrad munhygien

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ef-fektiv egenvård (munhygien) är av avgö-rande betydelse för prognos och för ett lyckat behandlingsresultat och förbättrad munhygien har därmed stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten för att uppnå förbättrad munhygien har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 145 4/28/2011 3:39:43 PM

146

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 3.2 Tandkräm med tillsats av antimi-krobiell substans

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig användning av tandkräm med tillsats av triklosan och copolymer har en låg tilläggseffekt och därmed finns en liten möjlighet att påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Tandkrämens effekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

C 3.3 Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med antiseptisk lösning saknar tilläggseffekt och därmed också möjligheten att påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Sköljningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 3.4 Rökstopp Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rök-stopp som tillägg till infektionsbehandling har låg till måttlig positiv effekt och där-med också en möjlighet att positivt påver-ka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv då ett rökstopp också innebär övriga po-sitiva följdeffekter. Rökstoppets effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 146 4/28/2011 3:39:43 PM

147

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 4.1 Kronisk parodontit

Mekanisk infek-tionsbehandling – sektionsvis – för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pro-fessionellt icke-kirurgiskt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar (sektionsvis) har god klinisk effekt och därmed stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Åtgärdens effekt har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

C 4.2 Mekanisk infek-tionsbehandling – ”full-mouth” – för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pro-fessionellt icke-kirurgiskt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar (”full-mouth”) har god klinisk effekt och därmed stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Åtgärdens effekt har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

C 4.3 Mekanisk infek-tionsbehandling – ”full-mouth disinfection” – för avlägsnande av bakterieplack och mineraliserade beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Omfattande desinfektion i kombination med professionellt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar (”full-mouth”) saknar ytterligare tilläggseffekt och därmed saknas också möjlighet att påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden inte är kost-nadseffektiv. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Icke-göra

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 147 4/28/2011 3:39:43 PM

148

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 4.4 Laser vid infek-tionsbehandling för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet . Professionellt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar med Er:YAG laser har klinisk effekt motsvarande den för mekanisk infektionsbehandling och har därmed också möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att behandlingen inte är kostnadseffektiv i jämförelse med meka-nisk infektionsbehandling. Laserbehand-lingens effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

C 5.1 Kronisk parodontit

Spolning av tand-köttsfickor med antimikrobiell lösning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Spolning av tandköttsfickor med antimi-krobiell lösning saknar effekt och Soci-alstyrelsen har bedömt att metoden där-med inte är kostnadseffektiv. Effekten av spolning har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 5.2 Lokal behandling med klorhexi-dingel

Tillståndet innebär en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av klorhexidingel i behand-ling av tandköttsfickor saknar effekt och Socialstyrelsen har bedömt att metoden därmed inte är kostnadseffektiv. Effekten av gel har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 148 4/28/2011 3:39:43 PM

149

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 5.3 Lokal tilläggs-behandling med klorhexidinchip

Tillståndet innebär en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av klorhexidinchip i behand-ling av tandköttsfickor har låg tilläggsef-fekt och således också en liten möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt. Ef-fekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

C 5.4 Lokal tilläggs-behandling med antibiotika

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. An-vändning av antibiotika lokalt i behandling av tandköttsfickor har låg tilläggseffekt och därmed endast en liten möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infek-tionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

10

C 5.5 Systemisk till-läggsbehandling med antibiotika

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av systemisk antibiotikabe-handling har ingen till låg tilläggseffekt till mekanisk infektionsbehandling och således endast en liten möjlighet att yt-terligare positivt påverka den orala häl-san. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta inne-bär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är på-verkat. Socialstyrelsen har bedömt att åt-gärden inte är kostnadseffektiv. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 149 4/28/2011 3:39:43 PM

150

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 5.6 Systemisk till-läggsbehandling med antiinflam-matoriskt prepa-rat (doxycyklin i låg dos)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. An-vändning av antiinflammatoriska preparat som tillägg till mekanisk infektionsbe-handling har låg till måttlig positiv effekt men enbart i korttidsperspektiv och där-med endast viss möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Social-styrelsen beaktar den risk för resistensut-veckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att anti-biotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Kostnadseffektivitet inte bedömbar. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

10

C 6.1 Kronisk parodontit

Kirurgisk be-handling – gingi-vektomi för infek-tionskontroll

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Gin-givektomi har generellt en låg tilläggsef-fekt till ickekirurgisk infektionsbehandling och således endast en liten möjlighet ytterligare påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt. Effekten av gingi-vektomi har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

C 6.2 Kirurgisk be-handling – lam-båkirurgi för in-fektionskontroll

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Lambåkirurgi ger en tilläggseffekt till icke-kirugisk infektionsbehandling främst för åtkomlighet av kvarstående djupare tandköttsfickor där inte önskad läkning erhållits. Med lambåkirurgi finns därmed en viss ytterligare möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnaden är måttlig till hög per förhindrad tandförlust. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 150 4/28/2011 3:39:43 PM

151

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 7.1 Kronisk parodontit

Regelbunden stödbehandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Regelbunden individuellt utformad stöd-behandling efter utförd aktiv behandling bedöms vara en grundläggande och nödvändig åtgärd för att främja uppnått resultat av behandling och förebygga sjukdomsåterfall. Därmed bidrar åtgärden positivt till att påverka den orala hälsan på lång sikt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg per vunnen effekt. Effekten av stödbehandling har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

C 8.1 Aggressiv parodontit

Förbättrad mun-hygien

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Effektiv egenvård (munhygien) är av avgörande betydelse för prognos och ett positivt behandlingsresultat och förbätt-rad munhygien har därmed stor möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten för att uppnå förbättrad munhygien har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

2

C 8.2 Tandkräm med tillsats av antimi-krobiell substans

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Daglig användning av tandkräm med tillsats av antimikrobiell substans (till ex-empel triklosan och copolymer) har ingen till låg tilläggseffekt och därmed också mycket liten möjlighet att ytterligare på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tandkrämens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 151 4/28/2011 3:39:43 PM

152

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 8.3 Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillståndet har en mycket stor för påver-kan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Daglig sköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborst-ning saknar tilläggseffekt och därmed saknas också möjligheten att ytterligare påverka den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Sköljningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 8.4 Rökstopp Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Rökstopp som tillägg till infektionsbe-handling har låg till måttlig positiv effekt och har därmed också en möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv då ett rökstopp också innebär övriga positiva följdeffekter. Rök-stoppets effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

5

C 9.1 Aggressiv parodontit

Mekanisk infek-tionsbehandling – sektionsvis – för avlägsnande av balterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en mycket stor påver-kan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionellt icke-kirurgiskt avlägsnande av plack och mineralise-rade beläggningar (sektionsvis) har god klinisk effekt och därmed stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per förhindrad tandförlust låg. Åtgärdens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 152 4/28/2011 3:39:44 PM

153

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 9.2 Mekanisk infek-tionsbehandling – ”full-mouth” – för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en mycket stor påver-kan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionellt icke-kirurgiskt avlägsnande av plack och mineralise-rade beläggningar (”full-mouth”) har god klinisk effekt och därmed stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per förhindrad tandförlust låg. Åtgärdens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

C 9.3 Mekanisk infek-tionsbehandling – ”full-mouth disinfection” – för avlägsnande av bakterieplack och mineraliserade beläggningar

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Omfattande desinfektion i kombina-tion med professionellt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar (”full-mouth disinfection”) saknar till-läggseffekt och därmed saknas också möjlighet att ytterligare påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åt-gärden inte är kostnadseffektiv. Desinfek-tionens tilläggseffekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Icke-göra

C 9.4 Laser vid infek-tionsbehandling för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Professionellt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar med Er:YAG laser har sannolikt god klinisk effekt motsvarande den för mekanisk in-strumentering och därmed också möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att behand-lingen inte är kostnadseffektiv i jämförel-se med mekanisk instrumentering. Laser-behandlingens effekt har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 153 4/28/2011 3:39:44 PM

154

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 10.1 Aggressiv parodontit

Spolning av tand-köttsfickor med antimikrobiell lösning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Spolning av tandköttsfickor saknar effekt och Socialstyrelsen har bedömt att metoden därmed inte är kostnadseffektiv. Effekten av spolning har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 10.2 Lokal behandling med klorhexi-dingel

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Användning av klorhexidingel i behandling av tandköttsfickor saknar ef-fekt och Socialstyrelsen har bedömt att metoden därmed inte är kostnadseffektiv. Effekten av gel har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 10.3 Lokal tilläggs-behandling med klorhexidinchip

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Användning av klorhexidinchip i be-handling av tandköttsfickor har ingen till låg tilläggseffekt och därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt. Effekten av klorhexidinchip har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 154 4/28/2011 3:39:44 PM

155

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 10.4 Lokal tilläggs-behandling med antibiotika

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Användning av antibiotika lokalt i behandling av tandköttsfickor har låg till-läggseffekt och därmed finns endast en li-ten möjlighet att ytterligare positivt påver-ka den orala hälsan. Socialstyrelsen be-aktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmän-tillstånd är påverkat. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt. Effekten av lokal antibiotikabe-handling har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 10.5 Systemisk till-läggsbehandling med antibiotika

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Användning av systemisk antibiotika-behandling har för detta tillstånd en till-läggseffekt till mekanisk infektionskontroll och därmed finns möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Social-styrelsen beaktar den risk för resistensut-veckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att anti-biotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per förhindrad tandförlust är låg. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

C 10.6 Systemisk till-läggsbehandling med antiinflam-matoriskt prepa-rat (doxycyklin i låg dos)

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av syste-misk medikamentell tilläggsbehandling med antiinflammatoriska preparat vid ag-gressiv parodontit och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 155 4/28/2011 3:39:44 PM

156

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 11.1 Aggressiv parodontit

Kirurgisk be-handling – gingi-vektomi för infek-tionskontroll

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Gingivektomi har sämre tilläggseffekt till icke-kirurgisk infektionskontroll jämfört med lambåkirurgi och har mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åt-gärden inte är kostnadseffektiv. Effekten av gingivektomi har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 11.2 Kirurgisk be-handling – lam-båkirurgi för in-fektionskontroll

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Lambåkirurgi ger en tilläggseffekt till icke-kirugisk infektionskontroll främst för åtkomlighet av kvarstående djupare tandköttsfickor där inte önskad läkning erhållits. Med lambåkirurgi finns därmed en viss ytterligare möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnaden är måttlig till hög per förhindrad tandförlust. Effek-ten av lambåkirurgi har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

C 12.1 Aggressiv parodontit

Regelbunden stödbehandling

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Regelbunden individuellt utformad stödbehandling efter fullständigt utförd aktiv behandling bedöms vara en grund-läggande och nödvändig åtgärd för att främja uppnått resultat av behandling och förebygga sjukdomsåterfall. Därmed bi-drar åtgärden positivt till att påverka den orala hälsan på lång sikt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg per vun-nen effekt. Effekten av stödbehandling har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 156 4/28/2011 3:39:44 PM

157

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 13.1 Periimplantit Förbättrad munhygien

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ef-fektiv egenvård (munhygien) är av avgö-rande betydelse för ett positivt behand-lingsresultat och förbättrad munhygien bör därmed ha stor möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnaden per vun-nen effekt är låg. Effekten för att uppnå förbättrad munhygien har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

C 13.2 Tandkräm med tillsats av antimi-krobiell substans

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig användning av tandkräm med tillsats av antimikrobiell substans (till ex-empel triklosan och copolymer) har ingen till låg tilläggseffekt och därmed också mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tandkrämens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

9

C 13.3 Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Daglig sköljning med antiseptisk lösning saknar tilläggseffekt och därmed också möjligheten att påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt kostnaden per vunnen effekt som hög till mycket hög. Sköljningens effekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 157 4/28/2011 3:39:44 PM

158

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 13.4 Rökstopp Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rökstopp som tillägg till infektionsbe-handling har låg till måttlig långsiktig posi-tiv effekt och har därmed också en möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadseffektiv då ett rökstopp också innebär övriga positiva följdeffekter. Rök-stoppets effekt har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

5

C 14.1 Periimplantit Mekanisk infek-tionsbehandling för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pro-fessionellt icke-kirurgiskt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar har låg effekt och begränsad möjlighet att som enskild åtgärd positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt därmed blir hög. Effekten har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

C 14.2 Laser vid infek-tionsbehandling för avlägsnande av bakterieplack och mineralisera-de beläggningar

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Professionellt avlägsnande av plack och mineraliserade beläggningar med Er:YAG laser bedöms ha låg klinisk effekt och därmed liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att behandlingen inte är kostnadsef-fektiv i jämförelse med mekanisk instru-mentering. Laserbehandlingens effekt har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 158 4/28/2011 3:39:44 PM

159

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 15.1 Periimplantit Spolning av för-djupade fickor med antimikrobi-ell lösning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Spolning av tandköttsfickor med antimi-krobiell lösning saknar effekt och Soci-alstyrelsen har bedömt att metoden där-med inte är kostnadseffektiv. Effekten av spolning har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

C 15.2 Lokal tilläggs-behandling med klorhexidin

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. An-vändning av klorhexidingel eller klorhexi-dinchip lokalt vid behandling av fördjupa-de fickor kring tandimplantat har ingen till låg effekt och Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden därmed är hög per vunnen effekt och att åtgärden inte är kostnadsef-fektiv. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

9

C 15.3 Lokal tilläggs-behandling med antibiotika

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. An-vändning av antibiotika lokalt i behandling av fördjupade fickor kring tandimplantat har ingen till låg effekt och därmed en mycket liten möjlighet att ytterligare posi-tivt påverka den orala hälsan. Socialsty-relsen beaktar den risk för resistensut-veckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att anti-biotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är hög per vunnen effekt och åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekten av lokal antibiotikabehandling har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 159 4/28/2011 3:39:44 PM

160

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 15.4 Systemisk till-läggsbehandling med antibiotika

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av systemisk antibiotika-behandling har låg till måttlig tilläggsef-fekt och därmed finns en viss möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektio-nen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten av systemisk antibiotikabehand-ling har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

C 15.5 Systemisk be-handling med antibiotika som enda behandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Användning av systemisk antibiotikabe-handling som enda behandling saknar effekt och därmed saknas också möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen beaktar den risk för resis-tensutveckling som alltid följer med an-vändning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påver-kat. Socialstyrelsen har bedömt att åtgär-den inte är kostnadseffektiv. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Icke-göra

C 15.6 Systemisk till-läggsbehandling med antiinflam-matoriskt prepa-rat (doxycyklin i låg dos)

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av generell medikamentell tilläggsbehandling med antiinflammatoriska preparat vid pe-riimplantit och framtida forskning förvän-tas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 160 4/28/2011 3:39:44 PM

161

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 16.1 Periimplantit Lambåkirurgi med fickreduk-tion

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Lambåkirurgi ger måttlig effekt på kli-nisk utläkning av periimplantitläsionen och stabilisering av bennivån kring tan-dimplantat. Lambåkirurgi är ofta nödvän-dig för åtkomlighet för infektionsbehand-ling kring tandimplantat och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är måttlig per vunnen effekt. Effekten av lambåkirurgi har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

4

C 17.1 Periimplantit Regelbunden stödbehandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Re-gelbunden individuellt utformad stödbe-handling efter utförd aktiv behandling av periimplantit bedöms vara en grundläg-gande och nödvändig åtgärd för att främ-ja uppnått resultat av behandling och fö-rebygga sjukdomsåterfall. Därmed bidrar åtgärden positivt till att påverka den orala hälsan på lång sikt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg per vunnen effekt. Effekten av stödbehandling har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

C 18.1 Djup bendefekt vid tand

Rekonstruktiv be-handling – mem-bran (GTR) som tillägg till lambå-kirurgi

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rekonstruktiv kirurgisk behandling med membran (GTR) har god effekt och där-med en möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är måttlig. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 161 4/28/2011 3:39:44 PM

162

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 18.2 Rekonstruktiv be-handling – emalj-matrixprotein som tillägg till lambåkirurgi

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rekonstruktiv kirurgisk behandling med emaljproteiner (EMP) har god effekt och därmed en möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är måttlig. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

C 18.3 Rekonstruktiv be-handling – bener-sättningsmaterial som tillägg till lambåkirurgi

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rekonstruktiv kirurgisk behandling med benersättningsmaterial som tillägg till lambåkirurgi har god effekt och därmed en möjlighet att ytterligare positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är måttlig. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

C 19.1 Djup bendefekt vid tandimplantat

Rekonstruktiv be-handling – mem-bran (GTR) som tillägg till lambå-kirurgi

Det saknas underlag för att Socialsty-relsen ska kunna bedöma effekt av rekonstruktiv kirurgisk behandling vid tandimplantat och framtida forskning för-väntas tillföra kunskap.

FoU

C 19.2 Rekonstruktiv be-handling – bener-sättningsmaterial som tillägg till lambåkirurgi

Det saknas underlag för att Socialsty-relsen ska kunna bedöma effekt av re-konstruktiv kirurgisk behandling med benersättningsmaterial vid tandimplantat och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 162 4/28/2011 3:39:44 PM

163

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 20.1 Furkationsinvol-verad tand grad III, underkäk-smolar

Tunnelering Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fur-kationsinvolvering innebär en svårare åt-komlighet för att uppnå infektionskontroll. Tunnelering innebär en måttligt minskad risk för framtida tandförlust och därmed finns viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

C 21.1 Furkationsinvol-verad tand grad II-III

Rotseparation eller rotresektion

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fur-kationsinvolvering innebär en svårare åt-komlighet för att uppnå infektionskontroll. Rotresektion innebär en måttligt minskad risk för framtida tandförlust och därmed finns viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

C 22.1 Furkationsin-volverad tand grad II

Rekonstruktiv be-handling – mem-bran (GTR) som tillägg till lambå-kirurgi

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Furkationsinvolvering innebär en svårare åtkomlighet för att uppnå infektionskon-troll. Rekonstruktiv behandling i samband med furkationsinvolverade tänder har låg effekt och en liten möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. För un-derkäksmolaren kan en viss möjlighet till effekt finnas förutsatt att defekten är väl avgränsad och begränsad i omfattning men för överkäksmolaren är prognosen för behandling sämre. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är mycket hög. Effekt av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 163 4/28/2011 3:39:45 PM

164

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 22.2 Rekonstruktiv be-handling – emalj-matrixprotein som tillägg till lambåkirurgi

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Furkationsinvolvering innebär en svårare åtkomlighet för att uppnå infektionskon-troll. Rekonstruktiv behandling i samband med furkationsinvolverade tänder har låg effekt och en liten möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. För un-derkäksmolaren kan en viss möjlighet till effekt finnas förutsatt att defekten är väl avgränsad och begränsad i omfattning men för överkäksmolaren är prognosen för behandling ännu sämre. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mycket hög. Effekt av åtgärd har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

C 22.3 Rekonstruktiv be-handling – bener-sättningsmaterial som tillägg till lambåkirurgi

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av rekon-struktiv kirurgisk behandling med bener-sättningsmaterial som tillägg till lambå-kirurgi och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

C 23.1 Lokal mjukväv-nadsretraktion vid tand

Rekonstruktiv kirurgi – lambå-teknik

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Tillståndet innebär en försvårad hygie-nisk åtkomlighet med risk för en framtida ogynnsam följdeffekt samt negativ este-tisk påverkan. Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsskada med lambåteknik har god effekt och därmed en möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala häl-san. Socialstyrelsen har bedömt att kost-naden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 164 4/28/2011 3:39:45 PM

165

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 23.2 Rekonstruktiv kirurgi – tilläggs-behandling med bindvävnads-transplantat

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Tillståndet innebär en försvårad hygie-nisk åtkomlighet med risk för en fram-tida ogynnsam följdeffekt samt negativ estetisk påverkan. Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsskada med bindvävs-transplantat har bättre effekt jämfört med enbart lambåteknik och därmed en möj-lighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen bedömer att åtgärden är kostnadseffektiv jämfört med enbart lambåteknik. Effekt av behand-lingen har bedömts med stöd från ett ve-tenskapligt underlag.

5

C 23.3 Rekonstruktiv kirurgi – tilläggs-behandling med membran (GTR)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Tillståndet innebär en försvårad hygie-nisk åtkomlighet med risk för en framtida ogynnsam följdeffekt samt negativ este-tisk påverkan. Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsskada med membran (GTR) har sämre effekt jämfört med enbart lam-bå och lambå med bindvävstransplantat och är därför inte kostnadseffektiv. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Icke-göra

C 23.4 Rekonstruktiv kirurgi – tilläggs-behandling med emaljmatrix-protein

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Tillståndet innebär en försvårad hygie-nisk åtkomlighet med risk för en framtida ogynnsam följdeffekt samt negativ este-tisk påverkan. Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsskada med emaljmatrixpro-tein har bättre effekt än enbart lambåtek-nik och likvärdig effekt och kostnadseffek-tivitet som bindvävstransplantat. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 165 4/28/2011 3:39:45 PM

166

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 23.5 Rekonstruktiv ki-rurgi – fritt mjuk-vävnadstrans-plantat (gingiva-transplantat)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Tillståndet innebär en försvårad hygie-nisk åtkomlighet med risk för en fram-tida ogynnsam följdeffekt samt negativ estetisk påverkan. Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsskada med fritt mjukväv-nadstransplantat har sämre effekt jämfört med enbart lambå och lambå med bind-vävstransplantat och är därför inte kost-nadseffektiv. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Icke-göra

C 24.1 Lokal mjukväv-nadsretraktion vid tandimplantat

Rekonstruktiv kirurgisk behand-ling

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. . Rekonstruktiv kirurgi av mjukvävnadsska-da med lambåteknik bedöms ha måttlig effekt och en viss begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

9

C 25.1 Läkemedelsor-sakad gingival överväxt(omfattande hyperplasi)

Infektionskontroll – Professionell tandrengöring och munhygien-instruktion som enda åtgärd

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pro-fessionell tandrengöring och munhygien-instruktion som enda åtgärd har låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Effekt av åtgärd har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 166 4/28/2011 3:39:45 PM

167

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 25.2 Kirurgisk be-handling i kombi-nation med infek-tionskontroll och stödbehandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta rangordningen för tillståndet. Kirurgisk behandling i kombination med infektions-kontroll och individuellt utformad stöd-behandling bedöms ha positiv effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg till måttlig. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

4

C 26.1 Nekrotiserande gingivit och paro-dontit

Infektionskontroll – mekanisk och medikamentell

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Infektionskontroll – mekanisk och vid behov i kombination med medikamentell behandling (systemisk antibiotikabe-handling) har god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

C 27.1 Parodontal abscess

Dränage och systemisk anti-biotikabehandling

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Dränage och vid behov i kombination med systemisk antibiotikabehandling har god effekt och möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av anti-biotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patien-tens allmäntillstånd är påverkat. Social-styrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 167 4/28/2011 3:39:45 PM

168

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

C 28.1 Parodontit som en manifestation av neutropeni

Infektionskontroll – icke kirurgisk eller kirurgisk in-klusive frekvent stödbehandling

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Kombination av mekanisk och medikamentell infektionsbehandling plus frekvent stödbehandling bedöms ha god effekt och därmed en möjlighet att po-sitivt påverka den orala hälsan. Social-styrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

C 29.1 Parodontit som en manifestation av Downs syn-drom

Infektionskontroll – icke kirurgisk och kirurgisk in-klusive frekvent stödbehandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Kombination av mekanisk och medika-mentell infektionsbehandling plus frek-vent stödbehandling har effekt och där-med en viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 168 4/28/2011 3:39:45 PM

169

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 1.1 Pulpa exponerad via friskt dentin

Pulpaöverkapp-ning med kalci-umhydroxid

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning med kalciumhydroxid har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

D 1.2 Pulpaöverkapp-ning med mineral trioxid aggregat (MTA)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning med mineraltrioxidaggre-gat (MTA) har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten med avseende på hård-vävnadsbildning och pulpainflammation är till fördel för MTA jämfört med kalcium-hydroxid men den kliniska erfarenheten är mindre då materialet är relativt nytt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

D 1.3 Pulpaöverkapp-ning med bon-dingmaterial

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning med bondingmaterial har en sämre effekt avseende pulpaöverlev-nad jämfört med kalciumhydroxid och mineraltrioxidaggregat (MTA). Social-styrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Icke-göra

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 169 4/28/2011 3:39:45 PM

170

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 1.4 Partiell pulpotomi Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Partiell pulpotomi har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg men något högre jämfört med den för överkappning. Effekt av åtgärd har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

D 1.5 Pulpektomi Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pul-pektomi har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan men till högre kostnad jämfört med överkappning och pulpotomi och är därmed inte kostnadseffektiv. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 2.1 Pulpa expone-rad via karierat dentin

Överkappning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning har en måttlig effekt och därmed begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är inte kostnadseffektiv jämfört med pulpek-tomi. Effekt av åtgärd har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 2.2 Partiell pulpotomi Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Par-tiell pulpotomi har en måttlig effekt och därmed begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är inte kostnadseffektiv jämfört med pulpek-tomi. Effekt av åtgärd har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 170 4/28/2011 3:39:45 PM

171

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 2.3 Pulpektomi Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pul-pektomi har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg och att åtgärden är kostnadseffektiv jäm-fört med partiell pulpotomi respektive överkappning. Effekt av pulpektomi har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

D 3.1 Pulpanekros utan apikal parodontit

Rotbehandling (nekrosbehand-ling)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rotbehandling har mycket god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden för vunnen effekt har bedömts låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

D 4.1 Pulpanekros med apikal parodontit

Rotbehandling (nekrosbehand-ling)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rotbehandling har god effekt och möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden för vunnen effekt har bedömts låg. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

D 4.2 Rotbehandling (nekrosbehand-ling) – vid ett be-handlingstillfälle

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Rotbehandling har god effekt och möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden för vunnen effekt har bedömts låg. Rotbehandling vid ett tillfälle är kost-nadseffektivt i förhållande till behandling vid flera tillfällen men detta har inte varit avgörande för att skilja rotbehandling vid eller flera tillfällen åt i prioritet. Effekten har bedömts både med stöd från ett ve-tenskapligt underlag samt av Socialstyrel-sens expertgrupp.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 171 4/28/2011 3:39:45 PM

172

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 5.1 Pulpanekros med apikal parodon-tit där ortograd rotbehandling bedöms ha hög risk för komplika-tioner

Apikalkirurgisk behandling med retrograd fyllning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Re-trograd rotbehandling vid detta tillstånd har måttlig till hög effekt och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnad bedöms måttlig per vun-nen effekt. Erfarenheten av metoden är än så länge begränsad. Effekten har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 6.1 Ofullständigt rot-fylld tand utan apikal parodontit med exponerat rotkanalssystem

Revisionsbe-handling

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Inför en koronal restaurering och vid exponering av rotkanalssystemet finns en risk för att det utvecklas en apikal parodontit. Revisionsbehandling har då god effekt och möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 6.2 Revisionsbe-handling

Tillståndet har en liten påverkan på oral hälsa vilket innebär att 7 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Revisionsbehandling har god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. När det inte planeras någon tandbehandling som ex-ponerar pulparummet, exempelvis kron-terapi, bedöms risken för utveckling av apikal parodontit som mycket låg varför revisionsbehandling inte är motiverad och åtgärden är därmed inte kostnadseffektiv. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 172 4/28/2011 3:39:46 PM

173

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 7.1 Rotfylld tand med apikal parodontit

Revisions-behandling

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Revisionsbehandling har måttlig till god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 7.2 Apikalkirurgisk behandling med retrograd fyllning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Apikalkirurgi (med retrograd fyllning) har god effekt och möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt och åtgärden är kostnadseffektiv jämfört med apikalkirurgi utan retrograd fyllning. Även om effekten är något bättre jämfört med revisionsbehandling är bevisvärdet inte tillräckligt starkt för att skilja behandling-arna åt. Effekten har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 7.3 Apikalkirurgisk behandling utan retrograd fyllning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Apikalkirurgisk behandling utan retrograd fyllning har låg effekt och möjlighet att po-sitivt påverka den orala hälsan. Kostna-den har bedömts hög per vunnen effekt och behandlingen är inte kostnadseffektiv jämfört med kirurgi med retrograd rotfyll-ning. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 173 4/28/2011 3:39:46 PM

174

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 8.1 Symtomatisk pul-pit då kariesska-dans uppmjuk-ningszon inte nått pulpan

Symtomatisk behandling – ka-riesexkavering till hårt dentin – för-segling med tem-porär eller per-manent fyllning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Exkavering till hårt dentin och försegling med fyllning har mycket god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är vävnads-bevarande. Kostnaden är låg per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

2

D 9.1 Symtomatisk pul-pit där kariesska-dans uppmjuk-ningszon eller annan mikrobiell invasion nått pulpan

Symtomatisk behandling – ka-riesexkavering – försegling med temporär fyllning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Exkavering till läsion och försegling med fyllning har en måttlig effekt och en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Detta är en behandling som alltid följs av permanent åtgärd så-som pulpektomi och rotfyllning. Åtgärden innebär en måttlig kostnad per vunnen effekt men åtgärden är inte kostnadsef-fektiv jämfört med pulpotomi. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

D 9.2 Symtomatisk behandling – pul-potomi och för-segling med tem-porär fyllning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Pulpotomi har mycket god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg och att åtgärden är kostnadseffektiv jämfört med att enbart göra en fyllning. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 174 4/28/2011 3:39:46 PM

175

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 9.3 Symtomatisk behandling – pulpektomi och kalciumhy-droxidinlägg eller permanent rotfyll-ning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Pulpektomi har en mycket god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig men att åtgärden inte är kostnadseffek-tiv jämfört med pulpotomi för att åstad-komma smärtfrihet i en akut situation. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

D 9.4 Symtomatisk be-handling – sys-temisk antibioti-kabehandling

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Antibiotikabehandling har ingen effekt och saknar möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnads-effektiv. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektio-nen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Effekten har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

Icke-göra

D 10.1 Symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd

Symtomatisk be-handling – enbart utrymning av pulpakavum

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Enbart utrymning av pulpakavum som temporär symtomatisk behandling har måttlig effekt och en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 175 4/28/2011 3:39:46 PM

176

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 10.2 Symtomatisk be-handling – full-ständig rensning av rotkanalssys-temet

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Rensning av rotkanalssystemet har god effekt och möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

D 10.3 Systemisk anti-biotikabehandling som tillägg till rensning av rot-kanalssystemet

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Systemisk antibiotikabehandling som tillägg till rensning av rotkanalssystemet har ingen tilläggseffekt och saknar möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Behandlingen är därför inte kostnadsef-fektiv. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektio-nen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Effekten har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 176 4/28/2011 3:39:46 PM

177

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 10.4 Enbart systemisk antibiotikabe-handling

Tillståndet har en mycket stor påver-kan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Enbart systemisk antibiotika-behandling har god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan men är inte den slutliga behandlingen av tillståndet. Tillståndet kräver en fort-sättning med rensning och rotfyllning. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infek-tionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. För detta tillstånd finns det ett behandlingsalternativ. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 177 4/28/2011 3:39:46 PM

178

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

D 11.1 Symtomatisk apikal parodontit med spridning och påverkat all-mäntillstånd

Antibiotikabe-handling och dränage

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Systemisk antibiotikabehandling och dränage har god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Social-styrelsen beaktar den risk för resistensut-veckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att anti-biotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

2

D 12.1 Frakturerat instrument i rotkanalen

Rotbehandling och rotfyllning till instrumentfrag-mentet

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden med rotfyllning till ett instrument-fragment beläget i rotens apikala tred-jedel bedöms ha god lyckandefrekvens. Kostnad bedöms låg per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

D 13.1 Rotperforation vid rotbehandling

Förslutning av perforation med MTA

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden med förslutning av perforationen med mineraltrioxidaggregat (MTA) be-döms ha mycket god lyckandefrekvens. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg per vunnen effekt. Effekten har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 178 4/28/2011 3:39:46 PM

179

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 1.1 Käkfunktionsstör-ning utan närma-re specifikation (TMD UNS)

Beteende-påverkan

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendepåverkan som exempelvis kog-nitiv beteendeterapi har måttlig effekt på smärta och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

E 1.2 Hållningsträning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mo-torisk aktivering (hållningsträning, aktive-ring mot motstånd) har en låg till måttlig effekt på smärta och låg effekt på gapför-måga och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

E 1.3 Töjning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mo-torisk aktivering (töjning eller töjning som tillägg till bettskena) har en måttlig effekt på smärta och gapförmåga och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Töjning har en bättre effekt jäm-fört med enbart hållningsträning eller akti-vering mot motstånd. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

E 1.4 Akupunktur Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Aku-punktur har måttlig effekt på smärta och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 179 4/28/2011 3:39:46 PM

180

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 1.5 Terapilaser Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Terapilaser har en låg till måttlig effekt på smärta och låg effekt på gapförmåga och därmed en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag samt av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget i vissa delar är bristfälligt.

8

E 1.6 Transkutan elek-trisk nervstimule-ring (TENS)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. TENS har en låg effekt på smärta och låg effekt på gapförmåga och därmed en be-gränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en hög kostnad per vun-nen effekt och inte är kostnadseffektiv i jämförelse med alternativa behandlingar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

E 1.7 Paracetamol Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Paracetamol har en låg till måttlig effekt på smärta och viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt men inte är kostnadseffektiv i jämförelse med NSAID, förutsatt att NSAID kan rekommenderas (med tanke på risk för biverkningar). Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 180 4/28/2011 3:39:46 PM

181

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 1.8 Antiinflammato-rika (NSAID)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. NSAID har en måttlig effekt på smärta och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Det finns risk för bi-verkningar. Åtgärden är kostnadseffektiv i jämförelse med paracetamol och opioider förutsatt att NSAID kan rekommenderas även med hänsyn till viss risk för biverk-ningar. Effekten har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 1.9 Opioider Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Opi-oider har en låg till måttlig effekt på smär-ta och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vun-nen effekt men inte är kostnadseffektiv i jämförelse med NSAID och paracetamol. Ökad risk för biverkningar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 1.10 Bettskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskena har en måttlig effekt på smärta och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Det finns viss risk finns för icke önskvärda sidoeffekter vid an-vändning av partiella skenor (exempelvis relaxerings och NTI skena). Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 181 4/28/2011 3:39:46 PM

182

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 2.1 Symtomatisk diskförskjutning med återgång

Rådgivning samt koordinations-träning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Rådgivning inklusive motorisk aktivering har en måttlig effekt och därmed möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

E 2.2 Stabiliserings-skena

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Stabiliseringsskena har en låg till måttlig effekt på knäppning och smärta och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Långtidseffekten är lika med den som uppnås med reponeringsskena. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

E 2.3 Reponerings-skena

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Reponeringsskena har en god effekt på smärta och knäppning och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig i det korta perspektivet men att repone-ringsskena inte är kostnadseffektiv jäm-fört med stabiliseringsskena i ett längre perspektiv, på grund av ett ökat behov av efterkontroller. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 182 4/28/2011 3:39:46 PM

183

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 3.1 Handikappande symtomatisk diskförskjutning med återgång som inte lindrats efter reversibel behandling

Diskektomi eller diskreponering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Diskektomi har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att behandlingen är kostnadseffektiv jämfört med modifierad kondylotomi, artroskopi och artrocentes. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

E 3.2 Modifierad kondylotomi

Tillståndet har en mycket stor påver-kan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Modifierad kondylotomi har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan och en något mindre sammantagen effekt jämfört med diskektomi. Socialstyrelsen har bedömt att behandlingen inte är lika kostnadsef-fektiv jämfört med diskektomi, men kost-nadseffektiv jämfört men artroskopi och artrocentes. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

E 3.3 Artroskopi Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Artroskopi har en låg effekt på käk-ledsknäppningar och upphakningar och därmed begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att behandlingen inte är kostnadseffektiv jämfört med diskektomi och modifierad kondylotomi. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 183 4/28/2011 3:39:47 PM

184

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 3.4 Artrocentes Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Artrocentes har en låg effekt på det huvudsakliga problemet, käkledslåsning och därmed begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att behandlingen inte är kostnadseffektiv jämfört med, diskektomi och modifierad kondylotomi. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 4.1 Symtomatisk diskförskjutning utan återgång

Töjning som till-läggsbehandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Töjning i kombination med NSAID eller bettskena har en låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

E 4.2 Transkutan elek-trisk nervstimule-ring (TENS)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. TENS har en låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

E 4.3 Glukokortikoid kombinerat med lokalanestetika applicerat med jontofores

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordning-en för tillståndet. Jontofores med glukokortikoid+lokalanestetika har en låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att metoden inte är kost-nadseffektiv. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 184 4/28/2011 3:39:47 PM

185

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 4.4 Natriumhyalu-ronat intraarti-kulärt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Intraartikulär administrering av natrium-hyaluronat har en måttlig effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att metoden inte är kostnadseffektiv. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 4.5 Stabiliserings-skena

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskenor har låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg till måttlig per vun-nen effekt. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

E 4.6 Ocklusal korrigering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering/åtgärd har låg till måttlig effekt och viss möjlighet att po-sitivt påverka den orala hälsan. Stabili-seringsskena föredras framför ocklusal korrigering. Socialstyrelsen har bedömt att kostnad är låg per vunnen effekt. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 5.1 Handikappande symtomatisk diskförskjutning utan återgång som inte lindrats efter reversibel behandling

Diskektomi Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Diskektomi har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att behandlingen inte är kostnadseffektiv jämfört med artroskopi och artrocentes. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 185 4/28/2011 3:39:47 PM

186

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 5.2 Artroskopi Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Artroskopi har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att behandlingen är kostnadseffektiv jäm-fört med diskektomi och att kostnad per vunnen effekt är likvärdig med den för artrocentes. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

E 5.3 Artrocentes Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Artrocentes har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten är dock något sämre ef-fekt jfr artroskopi/diskektomi. Socialstyrel-sen har bedömt att behandlingen är kost-nadseffektiv jämfört med diskektomi och att det inte är någon avgörande skillnad i kostnadseffektivitet jämfört med artrosko-pi. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

E 6.1 Käkledssmärta (artralgi)

Rörelseträning (Passiv töjning, leddistraktion, stretch, under-käksrörelser med motstånd, koor-dinationsträning och hållningsträ-ning)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mo-torisk aktivering har en låg till måttlig ef-fekt och därmed möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden för behandling-en är låg per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 186 4/28/2011 3:39:47 PM

187

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 6.2 Terapilaser Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Te-rapilaser har ingen till låg effekt och en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden för behandlingen är mycket hög per vunnen effekt. Effekt av behandlingen har bedömts både med stöd från ett vetenskapligt underlag och av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget delvis är bristfälligt.

10

E 6.3 Pulserande elek-tromagnetiska fält

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pul-serande elektromagnetiska fält har ingen till låg effekt och därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Metoden är en sällsynt metod i Sverige. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden för metoden är mycket hög per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

10

E 6.4 Icke invasiv ra-diofrekvens tera-pi (värmeterapi)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Icke invasiv radiofrekvensterapi har en måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Metoden är en sällsynt behandling i Sverige. Social-styrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 187 4/28/2011 3:39:47 PM

188

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 6.5 Capsaicinkräm Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Capsaicinkräm 0,025procentig 4 gånger per dag i 4 veckor har en måttlig tem-porär effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 6.6 Glukokortikoid intraartikulärt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Glukokortikoid intraartikulärt har en måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 6.7 Natriumhyalu-ronat intraarti-kulärt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. In-traartikulär administrering av natriumhy-aluronat har en låg till måttlig effekt och viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig till hög och att behandlingen inte är kost-nadseffektiv jämfört med glukokortikoid intraartikulärt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 188 4/28/2011 3:39:47 PM

189

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 6.8 Ketamin intraar-tikulärt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. In-traartikulär administrering av Ketamin har låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är hög. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 6.9 Antiinflammato-rika (NSAID)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. NSAID per os har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Det finns viss risk för biverkningar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

E 6.10 Bettskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskenor har måttlig till god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 189 4/28/2011 3:39:47 PM

190

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 7.1 Akut käkleds-smärta (artralgi)

Ocklusal korrigering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering/åtgärd har av So-cialstyrelsen bedömts ge mer skada än nytta för tillståndet. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt. Åtgärden har rekommendationen icke-göra trots att vetenskapliga under-laget är bristfälligt. Socialstyrelsens mo-tivering är att åtgärden oftast innebär en irreversibel påverkan och skaderisk om inte inflammationen först behandlas med bättre behandlingsalternativ. Dessutom bedöms det från ett etiskt perspektiv inte möjligt att genomföra kliniska studier för aktuell frågeställning.

Icke-göra

E 8.1 Långvarig käk-ledssmärta (artralgi)

Ocklusal korrigering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusionskorrigering har låg till måttlig till effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen ef-fekt är låg. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 9.1 Käkledsartrit as-socierad med inflammatorisk sjukdom

Rörelseträning Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Motorisk aktivering har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsa. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är låg till måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 190 4/28/2011 3:39:47 PM

191

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 9.2 Transkutan elek-trisk nervstimule-ring (TENS)

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. TENS har låg effekt och begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att metoden inte är kostnadseffektiv. Effek-ten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

E 9.3 Glukokortikoid intraartikulärt

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Glukokortikoid intraartikulärt har en måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Av 3 förekom-mande intraartikukära injektioner bedöms glukokortikoid vara det bästa alternativet. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

E 9.4 Natriumhyalu-ronat intraarti-kulärt

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Intraartikulär administrering av na-triumhyaluronat har en låg effekt och be-gränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög och att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med glukokortikoid. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 191 4/28/2011 3:39:47 PM

192

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 9.5 Antiinflammato-rika (NSAID)

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. NSAID har en måttlig effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten är något sämre jämfört med den som uppnås med intraartikulär injektion med glukokortikoid för att den har effekt på färre effektvariabler. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag och av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget i vissa delar är bristfälligt.

4

E 9.6 Bettskena Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Bettskenor har en låg effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Tillståndet bedöms så svårt att flera möjliga behandlingsalternativ behöver användas tillsammans för att nå effekt på inflammation och avlastning av led. Det har inte varit möjligt att bedöma åtgärdens kostnadseffektivitet. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 192 4/28/2011 3:39:47 PM

193

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 10.1 Akut käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom

Ocklusal korrigering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Erfarenhet ger att ocklusal korrige-ring är skadlig vid ett akut tillstånd och därför inte bör utföras. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnads-effektiv. Effekten har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt. Åtgärden har rekommendationen icke-göra trots att det saknas vetenskapligt stöd. Socialstyrelsens motivering är att åtgärden oftast innebär en irreversibel påverkan och skaderisk om inte inflam-mationen först behandlas med bättre behandlingsalternativ. Dessutom bedöms det från ett etiskt perspektiv inte möjligt att genomföra kliniska studier för aktuell frågeställning.

Icke-göra

E 11.1 Långvarig käk-ledsartrit as-socierad med inflammatorisk sjukdom som orsakat bettför-ändring

Ocklusal korrigering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Ocklusal korrigering har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden sker ofta i kombination med avlastning o slipning. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

E 12.1 Handikappande kronisk käk-ledsartrit as-socierad med inflammatorisk sjukdom som inte lindrats efter reversibel be-handling

Käkledskirurgi Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Käkledskirurgi har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt på lång sikt är måttlig med beaktande av att det är ett fåtal patienter som avses. Behandlings-alternativen är få. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 193 4/28/2011 3:39:47 PM

194

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 13.1 Symtomatisk käkledsartros

Glukokortikoid intraartikulärt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Glukokortikoid intraartikulärt har en låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 13.2 Natriumhyalu-ronat intraarti-kulärt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Intraartikulär administrering av natrium-hyaluronat har en låg till måttlig effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnad för behandling är hög per vunnen effekt och att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med NSAID och intraartikulär injektion med glukokortikoid. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 13.3 Antiinflammato-rika (NSAID)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. NSAID har en måttlig effekt och har där-med en möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 194 4/28/2011 3:39:47 PM

195

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 13.4 Opioider Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Opioider har en låg korttidseffekt och be-gränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög och behandlingen inte är kostnadseffektiv i jämförelse med andra jämförbara alter-nativ. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

9

E 13.5 Stabiliserings-skena

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskenor har en måttlig till hög effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 13.6 Ocklusal korrigering

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 14.1 Käkledsankylos Resektion av ledhuvudet med eller utan autogen rekon-struktion

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Resektion av käkledshuvud med eller utan autogen rekonstruktion har en god effekt och möjlighet att positivt påver-ka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 195 4/28/2011 3:39:48 PM

196

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 14.2 Resektion av led-huvudet med al-logen artroplastik (ledprotes)

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Resektion av käkledshuvudet med allogen artroplastik (ledprotes) har en låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgär-den har en stor risk för komplikationer. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mycket hög. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

7

E 15.1 Käkledsluxation Manuell repone-ring av luxerad käkled

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Manuell reponering har en god effekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

E 16.1 Förhöjd risk för käkledsluxation

Rörelseträning efter reponering av luxerad käkled

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Rörelseträning har en låg till måttlig ef-fekt och möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 17.1 Återkommande käkledsluxation

Kirurgisk reduk-tion av tuberku-lum artikulare (eminektomi)

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Öppen kirurgisk och artroskopisk reduktion av tuberkulum artikulare har en måttlig till hög effekt och därmed möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är måttlig. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 196 4/28/2011 3:39:48 PM

197

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 17.2 Öppen kirurgi, förlängning av tuberkulum arti-kulare

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Öppen kirurgi, förlängning av tuberkulum artikulare har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden innebär en stor risk för komplikationer. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 18.1 Käkledsfraktur Konservativ be-handling med el-ler utan intermax-illärfixering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Konservativ behandling har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

2

E 18.2 Öppenkirurgisk reponering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Öppenkirurgisk behandling har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en hög kostnad per vunnen effekt. Åtgärden är inte kostnadseffektiv i de fall där konser-vativ behandling är möjlig/lämplig. Viss komplikationsrisk. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 197 4/28/2011 3:39:48 PM

198

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 19.1 Synovial chondromatos

Synovektomi Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Käkledskirurgi har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

3

E 20.1 Osteochondrom, kondylhyperplasi

Käkledsrekon-struktion med resektion

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Resektion med rekonstruktion har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

E 21.1 Käkmuskelsmär-ta (myofasciell smärta)

Hållningsträning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden har låg effekt och en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med töjning. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

7

E 21.2 Töjning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mo-torisk aktivering med töjning har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnad per vunnen effekt är låg och att åtgärden är kost-nadseffektiv jämfört med hållningsträning. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 198 4/28/2011 3:39:48 PM

199

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 21.3 Akupunktur Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Akupunktur har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnad per vunnen effekt är måttlig till hög och att åtgärden inte är kostnadsef-fektiv jämfört med bettskena eller rörel-seträning. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

E 21.4 Triggerpunkts-behandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Trig-gerpunktsbehandling har låg effekt och endast liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att triggerpunktsbehandling inte är kostnadseffektiv jämfört med alternativa behandlingar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

9

E 21.5 Pulserande ultraljud

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pul-serande ultraljud har ingen till låg effekt och därmed en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att pulserande ultraljud inte är kostnadseffektiv jämfört med alternativa behandlingar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 199 4/28/2011 3:39:48 PM

200

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 21.6 Botuliniumtoxin-injektion

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Botuliniumtoxin har låg effekt på smärta och därmed en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. So-cialstyrelsen har bedömt att behandling med botuliniumtoxin har en måttlig till hög kostnad per vunnen effekt och inte är kostnadseffektiv jämfört med salicylat-kräm. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 21.7 NSAID eller salicylatkräm

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Sali-cylat eller NSAID har låg effekt på smärta och liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att kostnaden är måttlig per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 21.8 Diazepam Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Be-handling med diazepam har mycket låg effekt och en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg men behandlingen inte är kostnads-effektiv jämfört med alternativa behand-lingar. Risk för biverkningar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 200 4/28/2011 3:39:48 PM

201

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 21.9 Stabiliserings-skena

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Sta-biliseringsskena i hårdplast har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnad per vunnen effekt är låg och att åtgärden är kostnads-effektiv jämfört med mjukplastskena och partiell skena. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

E 21.10 Mjukplastskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mjukplastskena/resiliensskena har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att kostnad per vunnen effekt är måttlig men att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med stabilise-ringsskena i hårdplast. Effekt av behand-lingen har bedömts med stöd från ett ve-tenskapligt underlag.

6

E 21.11 Partiell skena med framtands-kontakt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Partiell skena har måttlig effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnad per vunnen effekt är måttlig men att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med stabiliseringsskena i hård-plast. Det finns risk för biverkningar/kom-plikationer. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 201 4/28/2011 3:39:48 PM

202

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 21.12 Ocklusal korrigering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering har ingen till låg ef-fekt och därmed mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekten har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

E 22.1 Käkmuskelsmär-ta associerad med generell smärta

Rörelseträning Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Motorisk aktivering har låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden har en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Ef-fekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

E 22.2 Tricykliska antidepressiva

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Farmakologisk behandling med tri-cykliska antidepressiva har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten bedöms lik-värdig med den som uppnås för generell smärtbehandling. Kostnadseffektivitet inte bedömbar. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

E 22.3 Bettskena Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Bettskena har låg effekt och begrän-sad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 202 4/28/2011 3:39:48 PM

203

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 22.4 Ocklusal korrigering

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av ocklusal korrigering och framtida forskning förvän-tas tillföra kunskap.

FoU

E 23.1 Masseterhyper-trofi

Botuliniumtoxin-injektion

Det saknas underlag för att Socialstyrel-sen ska kunna bedöma effekt av botulini-umtoxin och framtida forskning förväntas tillföra kunskap.

FoU

E 24.1 Nedsatt käkrörel-seförmåga

Transkutan elek-trisk nervstimule-ring (TENS)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. TENS har låg effekt och en begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig till hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

8

E 24.2 Töjning Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Mo-torisk aktivering/töjning har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

E 25.1 Störd ansikts-käkmotorik pga pares

Koordinations-träning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Motorisk aktivering av mimisk mus-kulatur har ingen till låg effekt och där-med en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden medför en hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 203 4/28/2011 3:39:48 PM

204

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 25.2 Akupunktur Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Akupunktur har låg effekt och en be-gränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en hög kostnad per vun-nen effekt. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

E 26.1 Smärta och störd käkmotorik as-socierad med pisksnärtskada (WAD)

Rörelse- och koordinations-träning

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Motorisk aktivering bedöms kan ge effekt på att normalisera funktion och därmed finns viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan men åtgärden saknar effekt på smärta. Kostnadsef-fektivitet inte bedömbar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 27.1 Huvudvärk asso-cierad med käk-funktionsstörning

Akupunktur Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Aku-punktur har måttlig effekt och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åt-gärden har en måttlig till hög kostnad per vunnen effekt. Effekt av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

E 27.2 Antiinflammato-rika (NSAID)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. NSAID har låg till måttlig effekt på smärta och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 204 4/28/2011 3:39:48 PM

205

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 27.3 Bettskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskena har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt och bedöms kostnads-effektiv i jämförelse med alternativa be-handlingar. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 27.4 Ocklusal korrigering

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering har ingen till mycket låg effekt och därmed endast en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv i jämförelse med alternativa behandlingar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 28.1 Traumatiserande ocklusion

Ocklusal korrigering

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vun-nen effekt. Effekten har bedömts av So-cialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

E 29.1 Dysocklusion som inte kan observeras kliniskt

Bettskena Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Bettskena bedöms ge mer nytta än olägenhet och kan även användas som en del i utredning av tillståndet. Social-styrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig till hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 205 4/28/2011 3:39:48 PM

206

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 29.2 Ocklusal korrigering

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Ocklusal korrigering riskerar att förvärra tillståndet och saknar möjlighet att posi-tivt påverka den orala hälsan. Socialsty-relsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt. Åtgärden har rekommendationen icke-göra trots att det saknas vetenskap-ligt stöd. Socialstyrelsens motivering är att åtgärden oftast innebär en irreversibel påverkan och skaderisk och att tillståndet i första hand bör behandlas med andra behandlingsalternativ.

Icke-göra

E 30.1 Tandslitage med risk för progres-sion

Beteende-påverkan

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendepåverkan genom information har låg till måttlig effekt och viss möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 30.2 Bettskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskena har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 206 4/28/2011 3:39:49 PM

207

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 31.1 Bruxism och an-nan orofacial pa-rafunktion

Elektrisk biofeed-back

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Elektrisk feedback har måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka ora-la hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

E 31.2 Transkutan elek-trisk nervstimule-ring (TENS)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. TENS saknar effekt och möjlighet att po-sitivt påverka hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadsef-fektiv. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 31.3 Bettskena Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskena har en måttlig effekt avseende minskning av episoder med nattlig brux-ism och därmed finns möjlighet att posi-tivt påverka oral hälsa. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Effek-ten har bedömts med stöd från ett veten-skapligt underlag.

6

E 32.1 Idiopatisk an-siktssmärta och atypisk odontalgi

Akupunktur Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Akupunktur har låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 207 4/28/2011 3:39:49 PM

208

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 32.2 Terapilaser Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Terapilaser har ingen till låg effekt och endast en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Social-styrelsen har bedömt att åtgärden har en mycket hög kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

10

E 32.3 Antiepileptika Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Antiepileptika har måttlig smärtlind-rande effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden har en låg kostnad per vunnen effekt och är kostnadseffektiv jämfört med tricykliska antidepressiva och capsaicin. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

E 32.4 Tricykliska antidepressiva

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Tricykliska antidepressiva har låg ef-fekt på smärta och en begränsad möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv jämfört med antiepileptika. Risk finns för biverkningar. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 208 4/28/2011 3:39:49 PM

209

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 32.5 Capsaicinkräm eller Lidokain-salva

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Topikal behandling med Capsaicin eller Lidokainkräm har låg till måttlig ef-fekt på smärta och därmed viss möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg per vunnen effekt men åtgärden är inte kostnadseffektiv jämfört med antiepi-leptika till följd av en något sämre effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

E 33.1 Tung- och mun-sveda

Beteende-påverkan

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Be-teendepåverkan (kognitiva behandlings-strategier) har måttlig till hög effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

E 33.2 Farmakologisk behandling

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Far-makologisk behandling har en mycket låg effekt och en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Soci-alstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

10

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 209 4/28/2011 3:39:49 PM

210

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

E 33.3 Bettskena Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Bettskena har en låg till måttlig effekt och därmed viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har be-dömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

7

E 34.1 Sömnapné-syndrom

Mandibelfram-dragande bett-skena

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Mandibelframdragande skena (MRA) har god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 210 4/28/2011 3:39:49 PM

211

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 1.1 Kraniofaciala syndrom och/eller defekter med för individen kvarvarande bett- och tandposi-tionsavvikelser

Ortodonti som del i en multidis-ciplinär betthabi-litering

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Ortodonti som en del i multidiscipli-när bettrehabilitering har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedö-ma. Effekten har bedömts med konsen-susförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 1.1 Entandslucka i överkäkens front-segment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning

Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en god effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

3

I 1.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pre-protetisk ortodonti har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

4

I 2.1 Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en god effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 211 4/28/2011 3:39:49 PM

212

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 2.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pre-protetisk ortodonti har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

4

I 3.1 Avsaknad av tand eller tänder i sidosegment

Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en måttlig till god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedö-ma. Effekten har bedömts med konsen-susförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

I 3.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Förbehandling inför tandersättning har en hög lyckandefrekvens för att förbättra förutsättningar inför tandersättning. Kost-nadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande ef-tersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

F 2.1 Stort horisontellt överbett (med ofullständig läpp-slutning)

Reduktion av överbettet med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Ortodontisk korrigering av överbett har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-nadseffektiviteten av åtgärd har inte varit möjlig att bedöma. Effekten av behand-lingen har bedömts med stöd från ett ve-tenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 212 4/28/2011 3:39:49 PM

213

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 3.1 Måttlig grad av frontal invertering utan tvångsföring

Korrigering av invertering med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Korrigering av invertering med ortodon-tisk apparatur har en god effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

5

F 4.1 Frontal inverte-ring med tvångs-föring

Behandling med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Korrigering av invertering och tvångsfö-ring med ortodontisk apparatur har en god effekt och därmed möjlighet att posi-tivt påverka den orala hälsan. Kostnads-effektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

F 5.1 Djupt bett Reduktion av vertikal överbit-ning med orto-dontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Med ortodontisk apparatur reduceras den vertikala överbitningen och därmed finns möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Prognosen är dock osäker med risk för recidiv vilket innebär att det ofta krävs långvarig retention. Kostnadsef-fektiviteten av åtgärd har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 213 4/28/2011 3:39:49 PM

214

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 6.1 Öppet bett Reduktion av öppet bett med ortodontisk ap-paratur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Reduktion av öppet bett med ortodontisk apparatur har en låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Det finns risk för recidiv av behandlingen och det krävs därför en långsiktig uppföljning. Kostnadseffekti-viteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

F 7.1 Korsbett – enkel-sidigt ej tvångsfö-rande

Behandling med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en liten påverkan på oral hälsa vilket innebär att 7 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Breddanpassning med ortodontisk ap-paratur har en måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgär-den har inte varit möjlig att bedöma. Ef-fekten har bedömts med konsensusförfa-rande eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

10

F 8.1 Korsbett – enkel-sidigt tvångsfö-rande

Breddanpassning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Breddanpassning med ortodontisk ap-paratur har en hög lyckandefrekvens och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 214 4/28/2011 3:39:49 PM

215

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 9.1 Korsbett – dubbelsidigt

Behandling med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en liten påverkan på oral hälsa vilket innebär att 7 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Breddanpassning med ortodontisk ap-paratur har en låg effekt och en begrän-sad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusför-farande eftersom det vetenskapliga un-derlaget är bristfälligt.

10

F 10.1 Saxbett Behandling med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Be-handling med ortodontisk apparatur har en måttlig lyckandefrekvens och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Det finns en begränsad erfaren-het av behandling. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedö-ma. Effekten har bedömts med konsen-susförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

F 11.1 Trångställning med displacering av tänder

Korrigering med buckalt placerad fast apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Be-handling med buckalt placerad fast appa-ratur har en god effekt och därmed möj-lighet att positivt påverka den orala häl-san. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten av behandlingen har bedömts av Social-styrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 215 4/28/2011 3:39:49 PM

216

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 11.2 Korrigering med lingualt placerad fast apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Lingualt placerad fast apparatur har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-nadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Åtgärden lingualt placerade bågar och bågfästen rangord-nas lägre jämfört med buckalt placerade bågar och bågfästen. Linguala bågar och bågfästen väljs i första hand av este-tiska skäl, ofta till en högre kostnad och patienten är den som kan avgöra värdet av detta. Effekten av behandlingen har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

F 11.3 Korrigering med upplinjerings-skena

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Upplinjeringsskena har en låg till mått-lig effekt och därmed viss möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kost-nadseffektiviteten av åtgärd har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt. Effekten av behandlingen har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

9

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 216 4/28/2011 3:39:49 PM

217

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

F 12.1 Glesställning i frontsegment med displacering av tänder

Ortodontisk luckslutning med fast apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Or-todontisk luckslutning med fast apparatur har en måttlig effekt och därmed möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Det finns risk för recidiv av behandling och det krävs därför en långsiktig uppfölj-ning. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

F 13.1 Retinerad hörn-tand som medfört tandlucka

Öppen eller sluten kirurgisk friläggning och ortodontisk fram-dragning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Fri-läggning och framdragning med ortodon-tisk apparatur har en måttlig till god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Det finns vissa risker med behandlingen (rotresorption) och behandlingen ska jämföras med andra behandlingsalternativ som exempelvis protetisk ersättning. Kostnadseffektivi-teten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

7

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 217 4/28/2011 3:39:49 PM

218

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 1.1 Total tandlöshet i överkäken som ger funktionsstör-ning

Total plattprotes Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden total plattprotes kan positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

2

G 1.2 Implantatstödd bro

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden implantatstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kost-naden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

2

G 1.3 Implantatstödd täckprotes

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden implantatstödd täckprotes har en måttlig till hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt un-derlag.

2

G 2.1 Total tandlöshet i underkäken som ger funktions-störning

Total plattprotes Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för till-ståndet. Åtgärden total plattprotes i un-derkäken kan positivt påverka den orala hälsan men ger vanligen sämre upplevd komfort jämfört med fast konstruktion som implantatstödd täckprotes eller im-plantatstödd bro. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 218 4/28/2011 3:39:49 PM

219

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 2.2 Implantatstödd bro

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden implantatstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Åtgär-den bedöms ge bättre komfort jämfört med total plattprotes. Kostnaden har be-dömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

2

G 2.3 Implantatstödd täckprotes

Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden implantatstödd täckprotes har en måttlig till hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan i högre grad jämfört med total plattpro-tes. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt un-derlag.

3

G 3.1 Friändstandlös-het i överkäken som ger funk-tionsstörning

Avtagbar partialprotes

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar parti-alprotes har låg överlevnad och därmed minskad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Avtagbar protes ger sämre upplevd livskvalitet jämfört med fastsittande konstruktion. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 219 4/28/2011 3:39:50 PM

220

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 3.2 Avtagbar partial-protes/kombina-tionsprotetik

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar parti-alprotes/ kombinationsprotes har måttlig överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Frekvent underhåll av kon-struktionen krävs till följd av framförallt tekniska komplikationer. Kostnaden har bedömts måttlig till hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

G 3.3 Implantatstödd bro

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro har hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Konstruktionen kräver fortlö-pande underhåll. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

G 3.4 Implantatstödd bro med exten-sion

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro med extention har en hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Överlevnaden är något sämre jämfört med implantatbro utan extension. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 220 4/28/2011 3:39:50 PM

221

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 3.5 Tandstödd bro med extension

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med extension har en låg till måttlig över-levnad. Överlevnaden är sämre jämfört med en tandstödd bro utan extension. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

G 3.6 Ortodontisk dis-talisering i kombi-nation med tand-stödd bro

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden ortodontisk distalise-ring i kombination med tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Rot-resorption på de distaliserade tänderna förekommer. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 3.7 Tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med ex-tension har mycket låg överlevnad och därmed sämre möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 221 4/28/2011 3:39:50 PM

222

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 3.8 Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd fullbro med extension på tänder med reduce-rat benstöd men med friska parodontala förhållanden har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 3.9 Tand- och implantatstödd bro

Tillståndet haren stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tand och im-plantatstödd bro har hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

G 4.1 Friändstandlös-het i underkäken som ger funk-tionsstörning

Avtagbar partialprotes

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar parti-alprotes har låg överlevnad och därmed minskad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Avtagbar protes ger sämre upplevd livskvalitet jämfört med fastsittande konstruktion. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 222 4/28/2011 3:39:50 PM

223

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 4.2 Avtagbar partial-protes/kombina-tionsprotetik

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar parti-alprotes/ kombinationsprotes har måttlig överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Frekvent underhåll av kon-struktionen krävs till följd av framförallt tekniska komplikationer. Kostnaden har bedömts måttlig till hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

G 4.3 Implantatstödd bro

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro har hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Konstruktionen kräver fortlö-pande underhåll. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

G 4.4 Implantatstödd bro med exten-sion

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro med extension har en hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Överlevnaden är något sämre jämfört med implantatbro utan extension. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expert-grupp eftersom det vetenskapliga under-laget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 223 4/28/2011 3:39:50 PM

224

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 4.5 Tandstödd bro med extension

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med extension har en låg till måttlig över-levnad. Överlevnaden är sämre jämfört med en tandstödd bro utan extension. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

G 4.6 Ortodontisk dis-talisering i kombi-nation med tand-stödd bro

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden ortodontisk distalise-ring i kombination med tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Rot-resorption på de distaliserade tänderna förekommer. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 4.7 Tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension

Tillståndet har en stor till mycket stor på-verkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med ex-tension har mycket låg överlevnad och därmed sämre möjlighet att positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 224 4/28/2011 3:39:50 PM

225

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 4.8 Tandstödd bro på tänder med re-ducerat benstöd och med exten-sion

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd fullbro med extension på tänder med reduce-rat benstöd men med friska parodontala förhållanden har mycket god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 4.9 Tand och implan-tatstödd bro

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tand och im-plantatstödd bro har hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har be-dömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

G 5.1 Flertandslucka som ger funk-tionsstörning

Tandstödd bro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 225 4/28/2011 3:39:50 PM

226

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 5.2 Tandstödd bro med minst en stiftförankrad stödtand

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med minst en stiftförsedd stödtand har måttlig till hög överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Stiftförsedda stödtänder har sämre biomekanisk funktion än vitala stödtänder. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt un-derlag.

4

G 5.3 Tandstödd bro med extension

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden tandstödd bro med extension har måttligt till hög överlevnad och kan posi-tivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har en sämre överlevnad jämfört med tandstödd bro utan extension. Överlevna-den försämras med flera extensionsled. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfäl-ligt.

5

G 5.4 Tandstödd bro på tänder med redu-cerat benstöd

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd men med friska pa-rodontala förhållanden har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 226 4/28/2011 3:39:50 PM

227

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 5.5 Tand- och im-plantatstödd bro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden tand och implantatstödd bro har hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

5

G 5.6 Implantatstödd bro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden implantatstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

G 5.7 Avtagbar partialprotes

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden avtagbar partialprotes har låg till måttlig överlevnad och kan positivt påver-ka den orala hälsan. Avtagbar partialpro-tes ger sämre upplevd livskvalitet jämfört med fast konstruktion och kräver frekvent underhåll. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

G 5.8 Etsbro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden metallförstärkt etsbro bedöms ha låg överlevnad och därmed sämre möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Risk föreligger att konstruktionen lossar och kräver recementering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 227 4/28/2011 3:39:50 PM

228

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 1.3 Entandslucka i överkäkens front-segment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning

Tandstödd bro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 1.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan därmed posi-tivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har be-dömts låg per vunnen effekt. Effekt av åt-gärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

I 1.5 Etsbro – metall-förstärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad. Det finns risk att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

I 1.6 Etsbro – fiberför-stärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fiberförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad och sämre överlevnad än metallförstärkt etsbro. Skillnad i estetik kan tala för behandlingen om etsbro är ett alternativ. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 228 4/28/2011 3:39:50 PM

229

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 1.7 Implantatstödd krona

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

I 2.3 Entandslucka i underkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstör-ning

Tandstödd bro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket god överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 2.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan därmed posi-tivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har be-dömts låg per vunnen effekt. Effekt av åt-gärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

I 2.5 Etsbro – metall-förstärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad. Det finns risk att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 229 4/28/2011 3:39:50 PM

230

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 2.6 Etsbro – fiberför-stärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fiberförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad och sämre överlevnad än metallförstärkt etsbro. Skillnad i estetik kan tala för behandlingen om etsbro är ett alternativ. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

I 2.7 Implantatstödd krona

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Åtgärden har hö-gre komplikationsrisk jämfört med tand-stödda konstruktioner. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

I 3.3 Entandslucka i sidosegment som ger funk-tionsstörning

Tandstödd bro Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Broar i metallke-ramik har högre överlevnad jämfört med broar i kärnförstärkt helkeramik. Kostna-den har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 230 4/28/2011 3:39:50 PM

231

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 3.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan positivt påver-ka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

I 3.5 Implantatstödd krona

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och ett vetenskapligt underlag.

5

I 3.6 Etsbro Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har mått-lig överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Det finns risk för att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

H 1.3 Enskild tand med ringa till måttlig defekt som med-för funktionsstör-ning

Inlägg metall (gjutet guld)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallinlägg har hög överlev-nad och kan därmed positiv påverka den orala hälsan. Åtgärden är en kostnadsef-fektiv behandling i jämförelse med fyll-ningsterapi (glasjonomer/ komposit) eller kompositinlägg. Effekt av åtgärden har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 231 4/28/2011 3:39:51 PM

232

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

H 1.4 Inlägg keram laboratoriefram-ställt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg av keram (laboratorie-framställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Åtgärden är inte kostnadseffektiv i jämförelse med metallinlägg/kompositfyll-ning. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

H 1.5 Inlägg keram klinikframställt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg av keram (klinikfram-ställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Kostnadseffektiviteten av åtgärd har inte varit möjlig att bedöma. Effekt av åtgär-den har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

H 1.6 Inlägg komposit Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg i komposit (klinikfram-ställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Åtgärden bedöms inte kostnadseffektiv i jämförelse med kompositfyllning. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 232 4/28/2011 3:39:51 PM

233

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 6.1 Enskild tand i frontsegment (3:a till 3:a) med måttlig till stor defekt som med-för funktionsstör-ning

Krona metallke-ramik/kärnför-stärkt helkera-mik/glaskeramik

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden krona i metallkeramik, kärnför-stärkt helkeramik eller glaskeramik har en hög överlevnad och därmed god möjlig-het att positivt påverka den orala hälsan. Effekten av åtgärderna har bedömts likvärdiga. Metallkeramik och glaskera-mik bedöms vara lika kostnadseffektiva. Kärnförstärkt helkeramik medför en ökad laboratoriekostnad som ska beaktas. Ef-fekt av åtgärd har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 6.2 Fasad keram Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden keramfasad har en mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadsef-fektiv jämfört med kompositfasad. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 6.3 Fasad komposit Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden kompositfasad har en hög över-levnad på kort sikt och kan positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnads-effektiv jämfört med keramfasad. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 233 4/28/2011 3:39:51 PM

234

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 7.1 Enskild tand i si-dosegment med måttlig till stor defekt som ger funktionsstörning

Krona metallke-ramik och kärn-förstärkt helke-ramik

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden krona (metallkeramik eller kärn-förstärkt helkeramik) har en hög överlev-nad och kan positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åt-gärden innebär en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

G 7.2 Onlay keram Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den högsta möjliga rangordningen för tillstån-det. Åtgärden onlay i keram har en hög överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden är låg till måttlig per vun-nen effekt och kostnadseffektiviteten som likvärdig med krona i metallkeramik eller kärnförstärkt helkeramik. Effekt av åt-gärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

G 8.1 Enskild tand med måttlig till stor defekt som ger funktionsstörning och som kräver rotbehandling

Krona med stift-förankring (labo-ratorieframställt eller klinikfram-ställt)

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden krona med stift har hög över-levnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är kostnads-effektiv i jämförelse med extraktion med efterföljande implantat och krona. Effekt av åtgärd är bedömd med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 234 4/28/2011 3:39:51 PM

235

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

G 8.2 Krona utan stiftförankring

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden krona utan stift har hög överlev-nad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

G 8.3 Extraktion och implantat med krona

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åt-gärden extraktion med efterföljande im-plantat och krona har hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är inte kostnadseffektiv i jämförelse med krona med stiftförank-ring. Effekt av åtgärd är bedömd med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

H 1.1 Enskild tand med ringa till måttlig defekt som ger funktionsstörning

Fyllningsterapi komposit

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fyllning med kompositfyllning har hög överlevnad och kan positivt på-verka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden är kostnadsef-fektiv i jämförelse med glasjonomer eller kompositinlägg. Effekten är bedömd med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

H 1.2 Fyllningsterapi glasjonomer

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fyllning med glasjonomer har en låg till måttlig överlevnad. Socialstyrel-sen har bedömt att åtgärden inte är kost-nadseffektiv i jämförelse med komposit/kompositinlägg. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 235 4/28/2011 3:39:51 PM

236

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

H 1.3 Inlägg metall (gjutet guld)

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallinlägg har hög överlev-nad och kan därmed positiv påverka den orala hälsan. Åtgärden är en kostnadsef-fektiv behandling i jämförelse med fyll-ningsterapi (glasjonomer/ komposit) eller kompositinlägg. Effekt av åtgärden har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

4

H 1.4 Inlägg keram laboratorie-framställt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg av keram (laboratorie-framställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Åtgärden är inte kostnadseffektiv i jämförelse med metallinlägg/kompositfyll-ning. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

H 1.5 Inlägg keram klinikframställt

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg av keram (klinikfram-ställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Kostnadseffektiviteten av åtgärd har inte varit möjlig att bedöma. Effekt av åtgär-den har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

H 1.6 Inlägg komposit Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden inlägg i komposit (klinikfram-ställt) har en måttlig överlevnad, sämre än den som uppnås med inlägg i metall. Åtgärden bedöms inte kostnadseffektiv i jämförelse med kompositfyllning. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

6

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 236 4/28/2011 3:39:51 PM

237

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 1.1 Entandslucka i överkäkens front-segment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning

Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en god effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensus-förfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 1.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pre-protetisk ortodonti har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensus-förfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

I 1.3 Tandstödd bro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 1.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan därmed posi-tivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har be-dömts låg per vunnen effekt. Effekt av åt-gärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 237 4/28/2011 3:39:51 PM

238

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 1.5 Etsbro – metall-förstärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad. Det finns risk att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

I 1.6 Etsbro – fiberför-stärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fiberförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad och sämre överlevnad än metallförstärkt etsbro. Skillnad i este-tik kan tala för behandlingen om etsbro är ett alternativ. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

I 1.7 Implantatstödd krona

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

3

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 238 4/28/2011 3:39:51 PM

239

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 2.1 Entandslucka i underkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstör-ning

Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en god effekt och där-med möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensus-förfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 2.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Pre-protetisk ortodonti har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensus-förfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

I 2.3 Tandstödd bro Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket god överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialsty-relsens expertgrupp eftersom det veten-skapliga underlaget är bristfälligt.

3

I 2.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan därmed posi-tivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har be-dömts låg per vunnen effekt. Effekt av åt-gärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

4

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 239 4/28/2011 3:39:51 PM

240

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 2.5 Etsbro – metall-förstärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad. Det finns risk att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

I 2.6 Etsbro – fiberför-stärkt

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden fiberförstärkt etsbro har låg till måttlig överlevnad och sämre överlevnad än metallförstärkt etsbro. Skillnad i este-tik kan tala för behandlingen om etsbro är ett alternativ. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

I 2.7 Implantatstödd krona

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Åtgärden har hö-gre komplikationsrisk jämfört med tand-stödda konstruktioner. Kostnaden har bedömts måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 240 4/28/2011 3:39:51 PM

241

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 3.1 Avsaknad av tand eller tänder i sidosegment

Luckslutning med ortodontisk apparatur

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Luckslutning har en måttlig till god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedö-ma. Effekten har bedömts med konsen-susförfarande eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

I 3.2 Förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Förbehandling inför tandersättning har en hög lyckandefrekvens för att förbättra förutsättningar inför tandersättning. Kost-nadseffektiviteten av åtgärden har inte varit möjlig att bedöma. Effekten har bedömts med konsensusförfarande ef-tersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

7

I 3.3 Entandslucka i sidosegment som ger funk-tionsstörning

Tandstödd bro Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Broar i metallke-ramik har högre överlevnad jämfört med broar i kärnförstärkt helkeramik. Kostna-den har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Soci-alstyrelsens expertgrupp eftersom det ve-tenskapliga underlaget är bristfälligt.

5

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 241 4/28/2011 3:39:51 PM

242

Rad

Tillstånd

Åtgärd

Motivering till rekommendation

Rekom-men-dation

I 3.4 Tandstödd extensionsbro

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd extensionsbro har måttlig överlevnad och kan positivt påver-ka den orala hälsan. Åtgärden har något sämre överlevnad jämfört med bro utan extension. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

6

I 3.5 Implantatstödd krona

Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd krona har hög överlevnad och kan därmed positivt på-verka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrel-sens expertgrupp och ett vetenskapligt underlag.

5

I 3.6 Etsbro Tillståndet har en måttlig påverkan på oral hälsa vilket innebär att 5 är den hög-sta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden metallförstärkt etsbro har mått-lig överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Det finns risk för att konstruktionen lossar och kräver rece-mentering. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

8

Få mer information i en sökbar lista på www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Tandvård.indd 242 4/28/2011 3:39:52 PM

243

Bilaga 3. Kunskapsluckor

I riktlinjearbetet och arbetet med att ta fram det vetenskapliga under- laget har det blivit tydligt att det inom flera områden finns kunskaps-luckor och att det saknas vetenskapliga studier med de krav som ställs för god evidens.

I den här bilagan lyfter Socialstyrelsen fram ett par områden inom res-pektive riktlinjeområde där det finns behov av studier med god studie-design. ● Generellt sett saknas hälsoekonomiska studier inom tandvården. Det

finns ett stort behov av sådana studier inom samtliga riktlinjeområden och för flertalet av områdena nedan.

● Patientperspektivet. Hur patienten upplever sin situation före och efter en behandling, när det gäller funktion, komfort och livskvalitet, samt hur patienten ser på sin egen roll i behandlingen.

● Patientundervisning. Utvärdera metoder för att arbeta med beteende-förändringar. Behovet finns inom flera ämnesområden.

● Karies. Utvärdera kariesförebyggande åtgärder på vuxna personer.● Fyllningsterapi. Studera fyllningsöverlevnad vid behandling i allmän-

tandvård.● Exkavering av kariesskadad tandsubstans. Studier när det gäller väv-

nadsbevarande exkaveringsmetoder.● Protetiska ersättningar. Kontrollerade kliniska studier där olika alter-

nativ jämförs med varandra, exempelvis avtagbar- och fast protetik, tand- och implantatförankrad protetik.

● Avvikande biologiska reaktioner på moderna dentala material.● Ortodonti i jämförelse med protetik. Utvärdera effekten av ortodonti

jämfört med behandling med tandstödd eller implantatstödd protetik. ● Ortodonti. Resultat när det gäller bettstabilitet efter ortodontibehand-

ling på vuxna och eventuella komplikationer.● Rotbehandling. Utvärdering av endodontisk behandling med utfalls-

måtten periapikalstatus och tandöverlevnad med prospektiva kontrol-lerade studier (≥ 4 år). Jämförelser mellan överkappning och pulpek-tomi, samt rotbehandling som alternativ till extraktion och en protetisk tandersättning.

Tandvård.indd 243 4/28/2011 3:39:52 PM

244

● Rotbehandling. Med kontrollerade studier utvärdera effekten av be-handlingsmoment som tekniker för rensning och rotfyllning, medel för spolning, samt jämförelser av olika rotfyllningsmaterial.

● Bettfysiologi. Med kontrollerade kliniska studier (RCT) utvärdera effek ten av olika behandlingar eller kombinationer av behandlingar vid smärta och käkfunktionsstörningar, samt identifiera prediktorer så att behandlingen blir så effektiv som möjligt.

● Parodontit och periimplantit. Studera förekomst (prevalens) av peri-implantit och utvärdera olika behandlingsmetoder vid periimplantit.

Tandvård.indd 244 4/28/2011 3:39:52 PM

245

Referenser

1. Regeringsuppdrag i Socialstyrelsens regleringsbrev 2008. Diarienum-mer 53-2359/2008. ”Socialstyrelsen ska utarbeta nationella riktlinjer och kvalitetsindikatorer för tandvården i enlighet med den modell som Socialstyrelsen redovisade till regeringen den 1 september 2007. Socialstyrelsen ska årligen, senast den 28 februari, redogöra för sitt fortsatta arbete med att ta fram riktlinjer inom tandvårdsområdet”.

2. Socialstyrelsen. Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården, samt tandvården. Åren 2008–2023. Barnmorskor, sjuksköterskor, läkar e, tandhygienister och tandläkare. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.

3. Socialstyrelsen. Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbets-marknad. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008.

4. Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport. Stockholm: Social-styrelsen; 2009.

5. Socialstyrelsen. Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet. Stockholm; Socialstyrelsen; 2010.

6. Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor. Nationell folkhälso-enkät. Östersund: Folkhälsoinstitutet; 2008.

7. Statens folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor. Nationell folkhälso-enkät. Östersund: Folkhälsoinstitutet; 2009.

8. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973–2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Hugoson et al. Swed Dent J 2005;29:125–38.

9. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jönköping, Sweden dur-ing 30 years (1973–2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Hugoson et al. Swed Dent J 2005;29:139–55.

10. EpiWux 2008. Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård. En tvärsnittsstudie i Dalarna 2008 avseende 35-, 50-, 65-, 75- och 85 åringar, samt analys av personalresurser inom tandvården Dalarna. Folktandvården, Landstinget Dalarna. ISBN 978-91-633-5839-5.

11. Tillståndet i mun och käkar bland Västerbottens vuxna befolkning år 2002. Umeå Universitet och Västerbottens läns landsting. Umeå 2004. ISSN 0283-846x.

Tandvård.indd 245 4/28/2011 3:39:52 PM

246

12. Socialstyrelsen. Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa, och tandvårdsförsäkring (i samarbete med Försäkringskassan). Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.

13. Bandura, A. Self-Efficacy: the exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company; 1997.

14. Bandura, A. Health Promotion by Social Cognitive Means. Health Education & Behavior 2004;31:143–64.

15. Baranowski, T, Perry L C, Parcel S G. How Individuals, Environme-nts and Health Behavior Interact: Social Cognitive Theory. I: Glans K, Rimer B K, Lewis F, red. Health Behavior and Health Education: theory, research, and practice. 3 uppl. San Francisco: Jossey-Bass; 2002. s. 165–209.

16. SBU. Kronisk parodontit – prevention, diagnostik och behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2004;169.

17. Mälardalens högskola (2011), www.mdh.se. Det finns en större er-farenhet av teoribaserad beteendemedicinsk behandling inom häl-so- och sjukvården, exempelvis inom sjukgymnastik där bland annat kognitiva beteendestrategier integreras i sjukgymnastikbehandling. Mälardalens högskola har utformat ett utbildningsprogram för legi-timerade sjukgymnaster och de som ska arbeta tillämpat med beteen-demedicin. Kursen erbjuds på avancerad nivå (magisternivå) 7.5 p teori (MDH 42018) och 7.5 p tillämpningskurs (MDH 12016).

18. SBU. Rotfyllning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2010;203.

19. Roos-Jansaker A M, Lindahl C, Renvert H, Renvert S. Nine- to four-teen-year follow-up of implant treatment. Part I: implant loss and as-sociations to various factors. J Clin Periodontol. 2006;33(4):283–9.

20. Fransson C, Lekholm U, Jemt T, Berglundh T. Prevalence of subjects with progressive bone loss at implants. Clin Oral Implants Res. 2005; 16(4):440–6.

21. Sackett D L, Rosenberg W M, Gray J A, Haynes R B, Richardson W S. Evidence based medicine: what it is and what it isn´t. Brit Med J. 1996;312:71.

22. Sarafino EP. Health Psychology – Biopsychosocial Interaction. 4 uppl. Crawfordsville: John Wiley & Son (2002).

Tandvård.indd 246 4/28/2011 3:39:52 PM