Natur- och kulturguide

Utflyktsmål och upplevelser i Aneby kommun

Foto: Peter Hörenius, Mats Thorin, Robert Jansson, Lene Aronsson, Torbjörn Aronsson, Aneby Turistbyrå och Smålandsbilder.se Text: Torbjörn Aronsson Layout: Angelica Thorin Korrektur: Maria Hedberg Tryck: Bergfoths Grafiska AB, Aneby 2009

Det skymtar en by i dalen med ängar och fält omkring, och högt över allt ett kyrktorn sig reser i gårdarnas ring;här lever det idoga folket, som formade bygd och sång av möda och levande andetill arv under släktets gång.

Välsignade, solblonda släktemed stål i vilja och hand! Du format vid boken och plogen ditt eget öde och land, alltmedan hassel och hängbjörkoch ljunghed och lingonmo ger färg åt dagsverk och visa av småländsk längtan och tro.

Pälle Näver

Där bygdesagan viskar

InledningNaturen - är det något man ser på TV? Eller kanske hade jag en bok lig-

gandes någonstans? Nå, det verkar ganska krångligt det där. Jag behöver nog köpa lite utrustning först eller speciella kläder, annars blir jag väl utskrattad. Det är nog inget för mig… men det verkar ju så härligt att vandra och det skulle vara roligt att få besöka den där ängen som blommar så vackert. Kan-ske borde man göra ett försök ändå!

Naturen tar vi många gånger för given och de flesta av oss svischar bara förbi den, när vi stressar fram till arbete eller andra möten. Beundrar den lite på avstånd från bilen eller tåget. Men ingen av oss kan nog helt ärligt säga att den inte berör oss eller är oviktig för vår tillvaro. Även om den kan kännas avlägsen för en del av oss så behöver den inte vara det. Det finns oändligt mycket att studera för den vetgirige, i våra trädgårdar, i lekparken eller varför inte i balkonglådan, bara vi öppnar våra ögon.

Men för dem av oss som ändå behöver en liten knuff eller tips på vad som finns att se, så lägger vi nu fram en enkel guide till Anebys fantastiska natur. Guiden ska inte ses som något heltäckande dokument över allt sevärt utan är bara en introduktion till ett urval av platser i Anebys natur varifrån du kan börja dina upptäcktsfärder och sedan gå vidare till att utforska på egen hand.

Lycka till!

Torbjörn Aronsson Naturvårdshandläggare Samhällsbyggnadsavdelningen, Aneby kommun

InnehållKort om Aneby 3

Djur och natur Geologi 5 Vegetation och naturtyper 9 Fauna 13 Flora 21

Skyddad natur Naturreservat 23 Natura 2000-områden 27

Historik om bygden Aneby 28Bredestad 28 Marbäck 28 Askeryd 30 Bälaryd 30Frinnaryd 33 Lommaryd 33 Vireda 36 Haurida 36

Utflyktsmål 38

Kort om Aneby 3

Djur och natur 4Geologi 5 Vegetation och naturtyper 9 Fauna 13 Flora 21

Skyddad natur 22Naturreservat 23 Natura 2000-områden 27

Historik om bygden 28Aneby 28Bredestad 28 Marbäck 28 Askeryd 30 Bälaryd 30Frinnaryd 33 Lommaryd 33 Vireda 36 Haurida 36

Utflyktsmål 38

3

Kort om AnebyPå toppen av det Småländska höglandet ligger Aneby kommun. Kom-munens landareal uppgår till 521 kvadratkilometer och delas från norr till söder av Svartån och södra stambanan. Aneby har varit boplats för människor sedan stenåldern. Närheten till vatten och en fantastisk natur lockade redan då, fast kanske av andra skäl än idag.

Tätorten Aneby utgör kommunens centralort som bildades 1907. Utöver centralorten finns flera mindre tätorter och kyrkbyar som till exempel Sunhultsbrunn, Frinnaryd, Vireda, Haurida, Askeryd och Bälaryd. Kommunen Aneby bildades 1967 efter sammanslag-ningen av Bredestad och Hullaryd storkom-muner.

Aneby är Jönköpings läns minsta kommun, men för oss har storleken ingen be-tydelse. Det kan till och med vara en fördel att vara liten. Närheten mellan människor och till service ökar och den ger bra jordmån för delak-tighet och tillhörighet.

Turistbyrån i kommunhuset har mer information om sevärdheter och aktiviteter. Se även Aneby kommuns hemsida. www.aneby.se.

4

Djur och natur

5

Fakta Aneby

Folkmängd: cirka 6 700 Yta: 521 km2

Antal sjöar: cirka 95 Skogbevuxen yta: 67 procent Våtmark: 6,3 procent, varav cirka 80 procent utgörs av

mossar. Högsta punkt: 343 meter

(Rödjestuguberg) Lägsta punkt: 161meter

(Ralången)

Berggrunden i Aneby kom-mun består till största delen av urberg från det äldsta skedet i jordens historia. För ungefär en och en halv miljard år sedan skakades jordskorpan av väldiga jordbävningsrörelser. Breda sprickzoner bildades och längs dessa försköts bergsblocken i olika riktningar.

Hela denna process med bergskedjeveckningar gav som resultat ett landskap med höga toppar och djupa dalar. Det Småländska höglandet ligger cirka 250 meter över havet.

SjöarPå Småländska höglandet, och

inte minst i Aneby kommun, finns relativt många och små sjöar. Sjöarnas form kommer sig av de ursprungliga svaghets-zonerna i berget, uppkomna vid de urtida jordbävningarna.

En av dessa sprickor kan rela-teras till sjön Ören, vars största djup mäter 36,8 meter.

BergarterI Anebytrakten finns två typer

av urberg. Dels porfyr, som är en lavabergart, bildad vid vul-kanutbrott. Därtill finns granit,

som är en stelnad magmaberg-art. Graniten är i princip yngre än porfyren. Graniten, som dominerar berggrunden i större delen av kommunen, lik-som i grannkommunen Tranås, är röd och kvartsrik så kallad smålands-värmlandsgranit.

Delar av den geologiskt intressanta Almesåkraforma-tionen sträcker sig längs Brede-stadsdalen upp mot Frinnaryd. Almesåkraformationen inne-håller sedimentära bergarter som sandsten, kvartsiter, kvart-sitsandstenar, konglomerat, röda lerskiffrar och lite kalk-sten. Den är betydligt yngre än urberget och bildades för cirka 1 200 miljoner år sedan.

Praktiskt taget hela Aneby kommun är, liksom omgivande trakter, täckt av morän. På flera håll har det bildats så kallade drumliner, det vill säga morän-ryggar eller kullar med längd-axeln i isens rörelseriktning. I Aneby kommun finns många vackra exempel på sådana bild-ningar, främst i Frinnaryd, Mar-bäck och Askeryd socken.

Geologi

6

Utsikt mot sjön Västra Lägern från stenbrottet i Askeryd

7

RullstensåsarUnder senaste istiden (som

upphörde för omkring 15 000 år sedan) anhopades rullstenar och grövre grus i tunnlar under den kilometertjocka isen. Detta resulterade i så kallade rull-stensåsar eller, framför isran-den, i rullstensfält. Aneby tätort ligger på en stor ås medan det i närheten bildades sumpmarker, till exempel i Bredestadsdalen.

Grusavlagringar finns i form av åsar, terasser, deltan och i mer oregelbundna kullar och sänkor, så kallade kames. I kommunen finns avlagringarna som regel på sluttningarna mot djupare dalgångar.

Sex sådana nord-sydliga stråk med mer eller mindre sam-manhängande förekomster kan urskiljas. Två av dessa bildningar är så värdefulla för tolkningen av deglaciations-förloppet (avsmältningen av glaciärer) i norra Småland att de har klassats som riksobjekt för den vetenskapliga naturvår-den. Det gäller Sjöamålen vid Västra Lägern och ett område söder om Bredestads kyrka med fortsatt utbredning in i Nässjö kommun.

Ett annat exempel på en vär-defull och intressant grusavlag-ring är Svartåstråket i norr. Det senare sträcker sig från Ralång-ens nordspets fram till Frinna-ryds samhälle.

Inslaget av kalksten är påtag-ligt i rullstensåsarna i norra delen av kommunen. Bakgrun-den är inlandsisens transport av kalk från de östgötska slätterna. Jordlagren i norra Småland har därmed fått ett högre inslag av kalk, vilket gynnar jordarna och växtligheten på platsen. Det höjer också pH-värdet i de vat-tendrag som tar emot avlopps-vatten, recipienter.

8

”Lövskog kan även vara vanlig i olika typer av kantzoner, exempelvis mot odlingsmark.”

9

Aneby kommun tillhör natur-geografiskt Sydsvenska höglan-dets centrala och östra delar. Kommunen karaktäriseras av vågig bergkullterräng med höjdskillnader mellan 20 och 100 meter. Aneby är genomgå-ende en högt belägen kommun. Högsta punkten är Rödjestu-guberg 343 meter över havet, längst i nordväst. Lägsta punk-ten utgörs av sjön Ralången i norr, belägen drygt 160 meter över havet.

”Lilla Norrland”Anebytrakten, med sina väx-

lingar mellan imponerande höjder och dalar, sina morän-marker, stora myrar och sitt, på grund av höjden, relativt stränga klimat, brukar ibland träffande benämnas ”Lilla Norrland”. Skogen dominerar eftersom berggrund, jordarter och klimat i allmänhet ger dåliga förutsättningar för odling.

BarrskogAneby kommun är till 67 pro-

cent täckt av skog, varav mer än hälften utgörs av barrskog. Så gott som hela denna areal skogsmark används i ett aktivt

skogsbruk och har påverkats av människans utnyttjande under en mycket lång tid.

Skogarna är därför, med mycket få undantag, hårt bru-kade kulturskogar med likartad och artfattig flora.

Gran är allra vanligast, men på de stora isälvsavlagringarna är det tallen som dominerar. Ett visst inslag av lärk finns på Bordsjös marker i sydöstra kommundelen. Skogsområde-na är vanligen gallrade och har mycket sparsamt med död ved.

LövskogSumplövskog förekommer

i anslutning till sjöar och vat-tendrag och längs kärr, och den domineras då vanligen av klibbal och glasbjörk. Lövskog av trivialtyp förekommer också mycket ofta på gammal ängs- och hagmark, där hävden upp-hört och som inte längre hålls efter genom exempelvis bete och slåtter.

Lövskog kan även vara vanlig i olika typer av kantzoner, exem-pelvis mot odlingsmark. Det handlar i regel om små restzo-ner av ung triviallövskog med mer eller mindre stort inslag av

Vegetation och naturtyper

10

ädellövträd, och botaniska vär-den är som regel låga.

Gamla och grova lövträd förekommer här och där soli-tärt utspridda i jordbruksland-skapet, eller som kvarstående inslag i skogsmarken. Någon gång uppvisar träden även spår från tidigare hamling. Dessa gamla lövträd har var för sig stora biologiska värden, och är viktiga och sällsynta miljöer för flora (lavar och mossor) och fauna (insekter etcetera).

Större sammanhängande stråk av ädellövskog finns på östsi-dan av Ralången och Noen.

OdlingslandskapInsprängt i skogsmarken finns

ett småskaligt, variationsrikt och mosaikartat odlingslandskap. Karaktäristiskt är björkhagar, enebackar och öppna mar-ker med betande nötkreatur. Jordbruksmark förekommer i större sammanhängande stråk i dalgångar som vid Bredestad, Hestraån och Mölarpsån.

I anslutning till de ofta mycket små åkrarna finns odlingsrö-sen, stenmurar, öppna diken och åkerholmar som, förutom att de har ett kulturhistoriskt

värde, också är livsmiljöer för många växter och djur.

Hävdad ängs- och hagmark med större inslag av gamla och grova lövträd finns på Edhults gård, i området kring Aneby Gård och på Åsens by i Haurida.

VåtmarkVåtmarksarealen i Aneby

kommun är låg. Våtmarkerna har en viss koncentration mot de sydvästra delarna, väster om Aneby samhälle, och utgörs till största delen av mossar. I lång-sträckta svackor och i dalgångar är kärrmarker vanliga.

”Jordbruksmark förekommer i större sammanhängande stråk i dalgångar som vid Bredestad,

Hestraån och Mölarpsån.”

11

Utsiktsplats vid sjön Noen

12

Hare fångad på bild vid Herrestad

13

Älg- och rådjursstammen är god i Anebytrakten. Grävling, hare, räv och ekorre är också väl representerade, och vild-svinsstammen ökar. Minken är mycket vanlig i kommunen. Utter förekommer i Svartåns vattensystem, framförallt i Ralången och Svartån men även i Söljen. Svartåns vattensystem, med Ralången som huvudlokal, är ett av få vattensystem i Sve-rige som fortfarande hyser en relativt god utterstam.

Uttern trivs i sjöar som har vida in- och utflöden samt är eutrofa, det vill säga har närings-rik karaktär med rik fisktillgång. Uttern tillbringar med förkärlek vintern i Noån. En artrik fisk-fauna är en viktig förutsättning för utterstammen som finns inom Svartåsystemet.

FiskarVästra Lägern, en typisk

sprickdalssjö, hyser anmärk-ningsvärda fiskarter som sik, siklöja, nors och löja. I sjön före-kommer även insjööring och i Bordsjöbäcken bäcköring. Här finns även den av försurningen hotade flodpärlmusslan.

De stora och djupa sjöarna

Bunn och Ören har en rik och ovanlig fiskfauna. I Ören finns ett naturligt rödingbestånd.

FåglarFör den fågelintresserade har

Anebytrakten en hel del att bjuda på. Hyllingen/Ralången-området, inklusive Noån som förbinder Ralången med sjön Noen, är en av de bästa rastloka-lerna i kommunen för sjö- och vadarfågel.

Ruppen är extremt grund och med sand- och gyttjebotten. Fågellivet är rikt bland annat i sankmarkerna i sjöns sydvästra hörn. Den vassrika sjön tre kilo-meter norr om Haurida kan bäst beskådas från den nybyggda naturstationen.

Sjön Islingen i norr är en annan intressant lokal såväl ur botanisk som ornitologisk synpunkt. Sjön sänktes enligt ortsbefolkningen någon gång kring 1870.

En bra lokal för att uppleva orrspel är Bolerumsmossen, mellan Bälaryd och Ryd, eller Hagridamossen fyra kilometer sydsydväst om Askeryd i kom-munens sydöstra del. Bäst spel-plats för tjäder ligger i de västra kommundelarna.

Fauna

Bilden ovan visar mindre hackspett. En av de cirka 2 000 fåglar som årligen

ringmärks i Aneby kommun.

Hare fångad på bild vid Herrestad

14

UtterUtter (Lutra lutra), eller euro-

peisk utter som den egentligen heter, ingår i familjen mårddjur. Den är Smålands landskapsdjur sedan 1988.

Huvudsakligen lever uttern på fisk som den fångar i mun-nen. De många morrhåren på nosen anses vara viktiga i sam-band med lokaliseringen av föda i vattnet. Den uppträder oftast ensam och är nattaktiv. Regelbundet patrullerar den av sina hemområden och lämnar då spillning som en signal till andra uttrar.

Uttern föder två till fyra ungar som honan är ensam vårdare om. Utterbeståndet har länge varit hotat och nedgången har till stor del tillskrivits förekom-sten av PCB (polyklorerade bifenyler) i naturen. Nu visar undersökningar på att stammen i Småland återhämtar sig bland annat som en följd av att PCB förbjudits.its.

MinkMinken (Mustela vison) är ett

mårddjur som ursprungligen infördes från Nordamerika för pälsproduktion, men är sedan

ett drygt halvsekel en etablerad art i Skandinavien. Den är far-mad i Sverige sedan 1928, men det finns över en miljon vilda exemplar.

Minken lever till skillnad från uttrar och bävrar större delen av sin tid på land i skogen. Den vistas ibland vid vattendrag där den äter fisk, kräftor men även simfågel, främst måsar och änder, speciellt ungar. Dess-utom tas smågnagare, samt kanin och hare.

Detta mårddjur finns allmänt i hela Skandinavien men sak-nas i södra Danmark. Minken förekommer också på södra Island, samt fläckvis i Storbri-tannien, Baltikum och spora-diskt i Frankrike och Spanien. I Nordamerika existerar den från Alaska till Florida.

VildsvinVildsvin, eller svin, (Sus

scrofa) är ett partåigt hovdjur av samma art som tamsvinet. En könsmogen hane benämns galt medan en könsmogen hona heter sugga och avkom-man kallas kulting.

En hona som inte fött några kultingar heter gylta, dessa

15

16

17

I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det kän-ner lukten av en människa. På senare tid har man dock doku-menterat vildsvin nära män-niskor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning.

StorrödingStorröding, som är den större

rödingarten med det latinska namnet Salvelinus umbla, finns i många sjöar i södra Sverige såsom Vättern, Sommen, Myck-laflon och Ören. Rödingen leker under september och oktober. Den kan bli över 80 centime-ter lång, väga över tio kilo och uppnå en ålder av 25 år.

Under 1900-talet har de syd-svenska storrödingbestånden minskat kraftigt i antal och den nuvarande förekomstarean upp-går till drygt 2 000 kvadratkilo-meter. Storrödingen finns idag (2008) i endast 14 kvarlevande bestånd söder om Dalälven.

Enbart under det senaste decenniet har tre populatio-ner dött ut, samtidigt som bestånden i Ören, Mycklaflon, Sommen och Vättern minskat kraftigt. Storrödingen påverkas

begrepp används även när det talas om tamsvinet.

Vildsvinet har ganska dålig syn (dock ej så dålig som många tror) men extremt god hörsel och luktsinne, och kan känna lukten av en människa på nära en kilometers håll om vinden ligger rätt.

Vildsvin är sociala djur och lever i flockar, som oftast består av några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider, som pågår från november till januari. Efter en dräktighetstid på 16-20 veckor föder honan fem till sex (sällan upp till 15) kultingar i en grop. Det händer att suggor föder två kullar om året men de flesta får en kull om året.

Ungdödligheten hos vildsvin är låg. Hanarna från förra året måste lämna hjorden och lever minst ett år i en egen hjord. Efter ytterligare två år skiljs dessa hanar. Vildsvin kan uppnå en ålder av 30 år. Det är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark.

Kattuggla

Höstspindel väver sitt nät

Bilden till vänster visar spår efter bäver. Bävrar lever

alltid i närheten av vatten-drag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar och kvistar. Ett ensamt djur behöver fyra

timmar för att fälla ett träd med 25 centimeters dia-

meter.Oftaarbetardenfleranätter med ett sådant träd.

18

negativt av nätfiske, försurning, jakt från gädda samt av konkur-rens från sik, siklöja och lax.

FlodpärlmusslaFlodpärlmussla (Margaritifera

margaritifera) är ett fridlyst söt-vattenlevande blötdjur som till-hör klassen musslor (Bivalvia). Pärlmusslan har sin främsta utbredning i norra Europa där den lever i rinnande, kalkfattiga och klara vatten. Den kan leva på bottnar av sand, grus eller sten.

Musslan har ett mörkbrunt till svart njurformat och kraftigt skal, som hos äldre musslor ofta har en erodering eller ”buckla” på ena sidan. Flodpärlmuss-lan har gått starkt tillbaka och är idag utrotningshotad. Den är ett av de ryggradslösa djur som blir allra äldst. Individer kan leva i över 100 år och den äldsta funna musslan var 256 år gammal.

De lever helt eller delvis ned-grävda på botten av vattendra-gen och andas genom att dra in vatten genom rör, vars ändar mynnar i öppningen mellan skalen, in till sina gälar. Under inandningen följer små orga-

niska partiklar med vattnet, vil-ket är musslans föda. Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer med vattnet in i musslan då den andas och äter. Om musslan då inte kan göra sig av med partikeln så över-lagras den med pärlemor från manteln i musslans skal. Pärl-fisket förbjöds i Sverige 1994. Historiskt har pärlfiske varit det största hotet men sedan fisket förbjöds utgörs hoten av andra mänskliga faktorer, framför allt skogsbruk, hot mot värdfisken öring och försurningen.

19

Flodpärlmussla

20

Hästeryds ängar

21

Noån har ett näringsrikt vat-ten vilket avspeglas i den rika floran på sjöns stränder. Här hittas arter som brunstarr, blomvass och hampflockel.

I anslutning till Noån finns grusåsar som gett upphov till flera källflöden med hög kalk-halt. Här finns ett av länets få extremrikkärr med arter som fjällskära, näbbstarr och sump-röksvamp. Vattnet i extrem-rikkärr innehåller särskilt hög mineralhalt.

Det rika inslaget av kalksten i rullstensåsarna märks på före-komsten av kalkkrävande växter vid åsarna i bland annat Rupp-hult. Här finns sandmaskros, solvända, kattfot, backsippa och rödklint.

Hästeryds ängarLängs Ralångens östra sida

utbreder sig ett vackert och vidsträckt odlingslandskap av nationellt intresse. Det innehål-ler stora varierade naturbetes-marker med rik växtlighet och många grova lövträd.

Här finns Hästeryds ängar som är Aneby kommuns största lövhage med en rik flora och gamla och grova träd. Några

arter som nämns är skogs-bingel, smånunneört, svalört, hässleklocka, rödblära, och rödkämpar.

MajmålenEtt annat besöksvärt mål är

Majmålen som ligger i nordöst och är ett av Aneby kommuns mest skyddsvärda ängs- och hagmarksområden som är stort och nästan helt opåverkat av negativa ingrepp. Här finns bland annat backnejlika, sol-vända, slåttergubbe, men också Jungfru Marie nycklar.

I sydöstra delarna av kom-munen vid Måletorpet och Nybygget finns en spännande myr- och mossflora bestående bland annat av dunmossa, gyl-lenmossa, piprensarmossa, myr-lilja och tuvsäv.

Mosippan (bilden nedan) är fridlyst i hela landet. I Jön-

köpings län växer den på ett fåtal platser. Detta exemplar är fotograferat vid Västra Oron i Aneby kommun.

Flora

Humleblomster

22

Skyddad natur

23

Björkenäs naturreservatBjörkenäs naturreservat

ligger vid sjön Örens östra strand. Här finner du lätt ro i den vackra naturen. Reserva-tet omfattar ett ekrikt, varierat odlingslandskap, som vintertid förvandlas till en omväxlande skidterräng. Sommartid är det kanske badplatserna som lockar mest. Passa också på att njuta av solnedgången från någon av utsiktspunkterna!

Landskapet i Björkenäs natur-reservat består av hävdade hagmarker, lövträdsbestånd, mindre skogspartier och åkrar som sluttar ner mot sjön. Att marken är hävdad betyder att den hålls efter, genom exempel-vis slåtter och bete. Här växer träslag som körsbär, ask, lind och hassel. Mest utmärkande är de grova ekar som står spridda i de öppna markerna.

Området är rikt på småfåglar och örter som gullviva, blå-sippa och mandelblom. Betes-markerna betas varje sommar.

För att de öppna markerna ska bevaras utförs även slyröj-ningar varje år, främst av hag-torn och nypon som inte betas av djuren. I reservatet går stigar

genom lövskog och betesmar-ker, upp på utsiktsplatserna och ned till badplatsen.

Vållingöns naturreservatVållingsöns naturreservat i

nordöstra delen av sjön Ören är ett av länets minsta och äldsta naturreservat. Reservatet bilda-des 1960 för att skydda fågel-livet på ön.

Eftersom Vållingsön är en av relativt få öar i Ören har den ett stort värde som ostörd häckningsplats för till exem-pel sjöfåglar som storlom och skäggdopping.

För fågellivet är det också vik-tigt att skogen får utvecklas fritt och ostört.

Sjön Ören som Vållingsön lig-ger i har högt naturvärde som en av få rödingsjöar i södra Sve-rige. Sjön har också i övrigt ett rikt fiskliv.

Syftet med Vållingsöns natur-reservat är att skydda områdets funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför förbju-det att beträda ön under perio-den 1 april – 1 juli.

Naturreservat

”Området är rikt på små-fåglar och örter som gullviva, blåsippa och mandelblom.”

Blåsippa

Påfågelöga

24

Hyllingens naturreservatI den öppna jordbruksda-

len, öster om Aneby, ligger den grunda och igenväxande sjön Hyllingen. Sjön genomströmmas av Svartån och är en betydelsefull plats för både rastande och häck-ande fåglar.

Med åren har sjön vuxit igen allt mer, vilket har försämrat villkoren för en del fågelarter. Nu pågår pla-ner för en restaurering som ska stoppa igenväxningen och locka tillbaka fåglarna.

Landskapet runt sjön är öppet, utom i söder där den kantas av en större lövdunge. Under hög-vattenperioder blir en stor del av området översvämmat, medan lågvattenperioder blottlägger dybankarna på sjöns botten.

Till sjöns rastande fåglar hör sångsvan, brun och blå kärrhök, skedand och småskrake. Fåglar som häckar i sjön är bland annat storspov, dubbelbeckasin, gulärla och gräshoppsångare.

Hyllingen avsattes som naturre-servat 1968 i syfte att skydda sjöns funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför förbjudet att gå runt i området under perioden 1 mars – 15 november. Fågeltornet och stigen dit får dock användas.

Nynäs naturreservatNynäs naturreservat är kom-

munens senast bildade naturre-servat. Nynäs ligger strax norr om sjön Ruppen. Terrängen i området är kuperad med berg-knallar och branter. Området är tydligt präglat av den långa perioden av skogsbete, som är särskilt värdefull för ovanliga marksvampar och insekter.

Skogen är mycket varierad med gammal tallskog på berg-krönen, granskog i branter och sluttningar, samt lövskog vid sjön och vid gården. I reserva-tets södra delar växer gott om asp, där många av träden är grova och håliga.

Tillgången av gamla håliga träd är av stort värde för bland annat insekter och fåglar. Arter som mindre hackspett, större hackspett, gröngöling och spillkråka trivs här. De gamla tallarna betas av tjäder och i fuktstråken hittar järpen löv-trädsknopp och örter.

Lodjur tillhör de mer ovanliga däggdjur som passerar områ-det, liksom utter som regelbun-det förekommer i Ruppen.

”Syftet med naturreservatet Hyllingen är att skydda sjöns funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför för-bjudet att gå runt i området under perioden 1 mars – 15 november. Fågeltornet och

stigen dit får dock användas.”

25

Gräshoppsångaren har sitt starkaste fäste i kommunen från sjön Hyllingen och norrut längs med den östra sidan av Ralången upp till Råby. Fågeln är en nattsångare vilket gör den svår att observera.

26

27

Natura 2000 är ett nätverk med syfte att bevara hotade arter eller naturtyper i Europa. Målet är att ha en ”gynnsam bevarandestatus” för arterna.

Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan, som inte är juridiskt bindande. Många områden är dessutom national-parker eller naturreservat.

I Aneby kommun är sex av de åtta områden som förkla-rats som Natura 2000-områden sjöar, vilket kommer sig av att det här finns flera sjöar med höga naturvärden och som hyser hotade arter, bland annat utter och en rad sällsynta fiskar-ter. Inget av dessa områden innefattar mark ägd av Aneby kommun.

AssjönNäringsfattig sjö med rikt

fågelliv, bland annat fisktärna, spillkråka, storlom och smålom. Områdets yta är totalt cirka 494 hektar.

Försjön

Näringsfattig sjö med före-komst av bland annat storlom. Området omfattar totalt cirka 159 hektar.

Sötåsasjön

Näringsfattig sjö med före-komst av bland annat den hotade flodkräftan. Ett rikt fågelliv, med bland annat stor-lom, finns också. Området är totalt 121 hektar.

Sjön ÖrenSjön är näringsfattig till meso-

trof (måttligt näringsrik) och hyser en av de få förekom-sterna av fjällröding i södra Sverige. Sjön hyser även vårsik-löja. Strand- och vattenvegeta-tionen är varierad. Total areal för Natura 2000-området är 925 hektar.

Bordsjön

Bordsjön är en näringsfattig sjö som ingår i Svartåsyste-met. Sjön hyser den rödlistade flodkräftan samt vissa sällsynta ryggradslösa djur. Total yta är cirka 54 hektar.

Åsen 1:1Området på knappt 13 hektar

består av naturskog med äldre gran och tall. Området har en rik tillgång på död ved och hög-stubbar. Vitryggig hackspett har

tidigare observerats i området. Svamp-, moss- och lavfloran är rik, bland annat förekommer gammelgranslav, vågig siden-mossa och vedticka.

Herrestad-EketOmrådet är totalt cirka 18

hektar stort och består av ängs- och hagmarker. Förekomsten av grova solitära ekar och andra gamla lövträd är riklig. Det finns även höga kulturvärden.

Sjön HyllingenUnder våren översvämmas ofta

madmarkerna kring Hyllingen och lockar till ett rikt fågelliv. I maj varje år brukar dubbelbeckasin spela, ett välbesökt skådespel för många fågelskådare, och under sommaren ses fiskgjuse ofta fiska över den öppna vattenytan.

Fågeltornet vid Hyllingens naturreservat nås via en marke-rad led vid gården Äng. Där finns också parkeringsplats.

Hyllingen har pekats ut som Natura 2000-område för sin före-komst av skyddsvärda fågelarter, däribland dubbelbeckasin, små-fläckig sumphöna, kornknarr, sångsvan och törnskata. Områ-det har en areal på 43,9 hektar.

Natura 2000-områden

28

Historik om bygden

AnebyGodsägare Anders Petter

Andersson på Skärsjö köpte Aneby Gård 1907. Han styck-ade av norra delen och började planera för samhället Aneby. Han gjorde som brukligt var vid den här tiden och stakade ut kvarter med fyra hörntom-ter i varje och därtill 24 meter breda gator. Det fanns vid den tiden bara tre hus i Aneby, för-utom torp och backstugor. Själv byggde Andersson ett hus på Järnvägsgatan 34. Det finns kvar i relativt orört skick. Fram till 1920 byggdes inte mindre än 140 lägenheter. Hos Andersson centraliserades flera ämbetsverk. Han var vägmäs-tare, byggnadsnämnd och hade ensamrätt till tomtförsäljning.

Aneby kyrkaAneby kyrka byggdes 1958

men har om- och tillbyggts 1997. I Aneby kyrka kan man beskåda en korsformig dopgrav som har sitt ursprung i den dop-grav som Konstantins moder Helena lät utforma på ön Paros på 300-talet efter Kristus.

MarbäckI Marbäcks hem-

bygdsgård förvaras en gammal ekplanka, på vilken det sitter en kopparplåt med följande inskription. ”År 1766 när Svea Rikes Konung Gustaf III såsom dåvarande kronprins reste att möta sin tillkommande gemål nu Drottning Sophia Magdalena uppkom denna sällsynta Flottholmen vid dess förbiresa”. Flottholmen var en märklig ö med den egenskapen

BredestadIntill Bredestad kyrka

ligger Bona Gästgivargård från 1750-talet som har socknens enda runsten i trädgården. Den hitta-des i gästgiveriets grund under en renovering på 1950-talet. I dalen kan man se en Fallossten från järnåldern. På 1760-talet anlades ett tegelbruk och ugnen och en av ladorna finns kvar än idag. Skolmuséet och soldattor-pet Hultastugan i kyrkparken är andra intressanta sevärd-heter. Från Skrivarebergets topp har man fin utsikt över Bredestadalen.

Bredestads kyrka Kyrkan anses vara en av de

äldsta i Linköpings stift och de äldsta delarna är från 1100-talet. Bland inventarierna kan näm-nas ljuskronan i koret som tro-ligen är från medeltiden, även spår av runskrift finns på den samma. Krucifixet från 1200-talet anses vara kyrkans främsta inventarium.

29

Marbäck kyrka

Kyrkan uppfördes på 1200-talet och komplette-rades på 1400-talet med sakri-stia, vapenhus och tegelvalv. Tornet byggdes år 1879. Kyr-kan pryddes tidigt med takmål-ningar och bland inventarierna märks bland annat en violett mässhake med guldbrokad från

1400-talet. Besökare kan via en bandspelare få berättat för sig om kyrkan.

att ibland ligga över, ibland under vattenytan i

Ralången. I kyrkböckerna fördes under

tiden 1696-1887 mycket nog-granna anteckningar om ön. Dess stigande eller sjunkande ansågs förebåda krig, pest eller andra olyckor. Sedan sjön i bör-jan av 1900-talet sänktes, har ön legat synlig över vattnet.

30

”Därför band man ihop två baggar och där dom stannade

och sa ”bää” skulle kyrkan ligga, därav namnet Bälaryd. ”

AskerydI Askeryd har det funnits

bosättningar sedan stenåldern, härom vittnar många fynd, gravhögar och gravrösen. Namnet Askeryd nämns för-sta gången 1282 då det skrivs ”askeryt”.

Namnets första del är sanno-likt identiskt med trädnamnet ask, dess senare del ”ryd” bety-der röjning. Boplatsen Askeryd har namngivit socknen och namnet tyder på att bosätt-ningen skett under vikingati-den. Den nuvarande stenkyrkan i Askeryd började uppföras under 1100-talets slut.

Askeryd kyrkaI denna vackra gråstens-

kyrka vars äldsta delar här-stammar från cirka 1200 kan man beskåda och lyssna till en äkta Wisteniusorgel från 1760. Dörren till vapenhuset från 1200-talets början är kyrkans äldsta föremål. I kyrkan finns vackra kalkstensmålningar från 1500-talet föreställande våra kvinnliga helgon.

BälarydKyrkan i Bälaryd var ämnad

att ligga på annan plats än vad som nu är fallet. Folket som inte hade fått vara med och bestämma, rev ner den påbörjade kyrkan eftersom de tyckte att platsen var illa vald. Det beslöts att slumpen skulle få avgöra var kyrkan skulle byggas.

Därför band man ihop två baggar och där dom stannade och sa ”bää” skulle kyrkan ligga, därav namnet Bälaryd. Kyrkan är från 1200-talet. Den första skolan, inrymd i sock-enstugan vid kyrkan, startade 1830. Fattigvård bedrevs, till slutet av 1920-talet, i den nuva-rande bygdegården.

Bälaryds kyrkaBälaryds kyrka byggdes på

1200-talet av gråsten. Sakristian tillkom på 1700-talet. Av kyr-kans inventarier kan nämnas en dopfunt från medeltiden.

Badplats vid Assjön, Askeryd socken

Interiör från soldattorpet vid Marbäcks kyrka

31

I Lommaryds socken ligger Gränseryds djupkällor

32

Noån är en av Anebys mest värdefulla miljöer. Här trivs såväl utter som strömstare och kungsfiskare.

33

”Under brunnssäsongen i juni – juli erbjöds också bad i badhuset av ”baderskor”, där det fanns varmbad, gyttjebad och andra medicinska bad. ”

Frinnaryd Frinnaryd socken var en ren-

odlad jordbruksbygd ända fram till 1870-talet. Järnvägen kom och medförde genomgripande förändringar.

Östra stambanan mellan Katrineholm och Nässjö blev en pulsåder i det svenska järn-vägsnätet. Frinnaryd samhälle blomstrade i några decennier som stationssamhälle.

Frinnaryd kyrkaDe äldsta delarna av kyrkan

är från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Kyrkan är byggd av gråsten i romansk stil. 1659 antändes kyrkan av en blixt och brann ner så att endast murarna återstod, men kyrkan återuppbyggdes omedelbart i sitt gamla skick. Kyrkans torn stod färdigt 1889. Triumfkrucifixet härstammar från medeltiden.

SunhultsbrunnSamhället Sunhultsbrunn

har fått sitt namn på grund av den hälsokälla som finns vid Brunnsgården. Vattnet är järn-haltigt och under hälsobrunnens blomstringstid efter 1850-talet

uppfördes en brunnssalong över källan. Under brunnssäsongen i juni-juli erbjöds också bad i bad-huset av ”baderskor”, där det fanns varmbad, gyttjebad och andra medicinska bad.

LommarydLommaryd socken är en

utpräglad jord- och skogsbygd och rymmer ett rikt kulturland-skap med spår från äldre och yngre järnålder. Därom vitt-nar många fornlämningar som gravfält och stenkretsar. Lom-maryd kyrkby har en ståtlig kyrka byggd av tätt sammanfo-gade röda granitblock. I början av 1860-talet byggdes en över-våning på sockenstugan och det blev sedan det första riktiga skolhuset i socknen.

Innan dess hade undervisning bedrivits ute i byarna av ambu-lerande lärare som tjänstgjorde både som kyrkväktare, kantorer och barnalärare. År 1933 bygg-des skolhuset.

Lommaryd kyrkaÅr 1894 invigdes den nya

kyrkan i Lommaryd. En del saker finns kvar från den gamla

Munkakvarn

34

stenkyrkan. Dopfunten av kalksten, ett par krucifix och ett rökelsekar från medeltiden. Predikstolen är en gåva från landshövdingen Menxer och tillverkades i barockstil 1724.

Hullaryd Hullaryds by i Lommaryds

socken var länge centralort innan järnvägen kom. Under 150 år var Hullaryd tingstad för Norra Vedbo Härad, fram till och med 1909 då tinget flyttade till Tranås.

Hullaryd har varit tingsplats och militär mönstringsplats och till omkring 1940 hölls här häradets största torg. Tidi-gare fanns här även ett rikt näringsliv bestående av bland annat garveri, skoaffär, färgeri, slakteri, charkuteriaffär och två lanthandlare.

Strax utanför byn ligger ett gravfält från vikingatiden. I Hullaryd ligger även Thele-gården, som tidigare var kom-munalhus och numera används som bland annat allaktivitets-hus med samlingslokal.

Ralingsås

Ralingsås i Lommaryds socken är rätt unik. 14 småbruk som för en till två generationer sedan klarade försörjningen för en storfamilj vardera, ofta tre gene-rationer tillsammans. Det unika består i att alla hus och lillstugor i stort sett är använda som året-runtbostäder än idag.

Byn är mycket långsträckt, drygt två kilometer mellan Lars-gården längst i söder och ”Ing-enting” längst i norr. Ja det är rätt, det fanns en stuga, numera riven, som kallades Ingenting. När torparen kom för att anmäla en födsel frågade prästen ”Vad heter stället där ni bor?” ”Ing-enting” svarade torparen och så var det inskrivet i kyrkboken som adress för den nya bybon.

Ralingsås ligger på en ås utefter sjön Ralången, med vidsträckt utsikt åt alla håll. Alltså inget ”mörkaste Småland” utan något av det ljusaste och naturskönaste som Småland kan visa upp.

Thelegården, Hullaryd

”Ralingsås ligger på en ås utefter sjön Ralången. Med vidsträckt utsikt åt alla håll.

Alltså inget ”mörkaste Småland” utan något av det ljusaste och naturskönaste som Småland kan visa upp.”

35

Detta vackra utedass finns vid Thelegården i Hullaryd. Med hjälp av pengar från Länsstyrelsen har dasset kunnat renoveras.

36

Vireda Vireda kyrkby är kulturhisto-

riskt mycket intressant. Forn-lämningar berättar om tidig bosättning. Kyrkan, en vacker träkyrka är ett minne från med-eltiden. Kring sockenkyrkan ligger skolbyggnaderna och mittemot en gammal socken-stuga som byggdes under 1600-talet, denna används idag som församlingshem.

Vireda kyrkaDenna träkyrka med fantas-

tiska målningar är till stor del en medeltida träkyrka. Äldst är den östra delen av långhu-set och koret. Kyrkan äger bland annat en ljuskrona från 1600-talet med svarvad stam av masurbjörk med tolv ljuspipor.

Haurida Haurida socken ligger i Norra

Vedbo härad och är en av hära-dets minsta socknar. Ved är det gamla namnet för skog och ett talande exempel på detta är Hola-veden, som utgör häradets norra skogrika och bergiga gränssträck-ning mot Östergötland.

1292 nämns Haurida första gången under namnet Hagryd. Namnen har sedan växlat mel-lan Haugrida, Hagrida, Hafrida, Havrida och Haurida. Namnet anses av de flesta ortsnamns-forskare leda sitt ursprung till en hägnad röjning. När poststation inrättades i socknen vid årsskif-tet 1873-74, torde dock namnet Haurida för framtiden ha blivit definitivt fastlagt.

I Haurida ligger också Åsens by – ett kulturreservat som visar hur en Småländsk by såg ut vid sekelskiftet 1900.

Haurida kyrkaPå 1100-talet fanns det i Hau-

rida en mindre stavkyrka, men den nuvarande kyrkan har sitt ursprung från 1300-talet.

Kyrkan har genomgått flera om- och tillbyggnader. Bland många inventarier finns här Karl XII:s bibel från 1703. Kyrkan är en av landets äldsta träkyrkor.

Pimpelfiske på sjön Ralången

”1292 nämns Haurida första gången under namnet Hagryd.

Namnen har sedan växlat mellan Haugrida, Hagrida,

Hafrida, Havrida och Haurida.”

37

Häst och vagn på kulturreservatet Åsens by, Haurida socken

38

Utflyktsmål

1Bredestadsdalen

Bredestadsdalen är mycket intressant både ur kultur- och naturhänseende. Dalen bebod-des redan på 500-talet. Berget som reser sig österut kallas Skrivareberget och därifrån erbjuds en fantastisk utsikt över hela Bredestadsdalen.

Bredestads kyrka är uppförd på en gammal offerkulle och intill denna ligger Bona Gästgi-veri som är byggt på 1750-talet. I trädgården står Bredestads enda runsten.

En bit från kyrkan hittar man även en av Sveriges största och ståtligaste fallosstenar. Fal-losstenen restes cirka 400 efter Kristi födelse. Stenen är en av de största och ståtligaste i riket och klassas som riksintressant. Folket hade kultfester vid sådd och skörd och mycket tyder på att något rituellt drama upp-fördes vid stenen. Det är inte otänkbart att människooffer förekom där. Det som är märk-

ligt med stenen är att den har fått stå kvar. Många kultplatser av detta slag försvann med kris-tendomens intåg i Sverige. Fal-losstenen finns cirka 500 meter från Bredestad kyrka, till höger om vägen vid färdriktning mot Aneby.

Strax intill finns ett tegel-bruk som också är unikt i det att både tegelladan och ugnen finns bevarade. Tegelbruket är Aneby äldsta industri och här-stammar från 1700-talet. I Bre-destad finns också kommunens enda skolmuseum.

2Kulturreservatet Åsens by

Kulturreservatet Åsens by är en restaurerad by där livet kring år 1900 har återskapats. Här finns ett väl bevarat kultur-landskap med betande djur och äldre hägnader. Här finns även konferensrum, museer, natur-stigar, vandrarhem, kaffestuga och handelsbod. Området var tidigare ett naturreservat,

men är sedan mars år 2000 landets första kulturreservat. Odlingslandskapet i kombina-tion med byggnadsbeståndet är ett karakteristiskt exempel på landsbygdens småskaliga jord-bruksmiljöer vid sekelskiftet.

Naturskogen på Åsen är det enda större sammanhängande området med naturskog som återstår i Aneby kommun. Naturskogsområdet Åsen lig-ger precis söder om sjön Rup-pen (se bild). Det är ett äldre skogsområde som uppvisar många av de kvaliteter man hittar i en naturskog. Träden är olikåldriga, många är gamla och innanmurkna och lågor (liggande död ved) finns i olika åldrar och nedbrytningsstadier. Det består främst av gran men med inslag av tall, asp och björk. Inga direkta spår av skogsbruk förutom några mycket gamla stubbar finns i området vilket gör det värdefullt. Den skogliga kontinuiteten kan antas vara lång. Genom skogen löper en vandringsled som utgår från Kulturreservatet Åsens by.

Här följer några tips på utvalda besöksmål i Aneby kommun. Kartan i omslaget visar var du hittar de olikautflyktsmålen.

39

2 Kulturreservatet Åsens by

1Bredestadsdalen

1Fallosstenen, Bredestads-dalen

40

6 Stjärneborgs museum och pyramid

3Åsens naturstation

4 Stalpets vattenfall

6 Skyttlingebäcks ängar och utsikten

41

3Åsens naturstation

Åsens naturstation byggdes 2009 som ett led i Aneby kom-muns natursatsning. Den ligger naturskönt intill sjön Ruppen i Haurida. Härifrån kan du göra mindre egna utflykter i skog och mark eller bara beundra fågellivet över sjön. Fåglar som du kan se är bland annat sång-svan, lärkfalk, fiskgjuse och storlom.

Byggnaden är allmänt tillgäng-lig och handikappvänlig, här finns också en grillplats. Nyckel kan efterfrågas hos personalen vid Åsens by.

4Stalpets vattenfall

Stalpets vattenfall är 20 meter högt och södra Sveriges högsta vattenfall. Vattnet kastar sig ned i en kittelliknande urgröpning med två stora klippgrytor. Ned-ströms Stalpet rinner Svartån genom en djup klippravin och vidare ut i sjön Ralången. Värt

ett besök är även Stalpets Café och Hantverk som ligger pre-cis intill vattenfallet. Här kan du fika i trädgården med utsikt över vattenfallet och shoppa lokala hantverk.

5Hästeryds ängar

Hästeryds ängar är ett 15 hektar stort område av gam-mal hagmark som sluttar ner mot sjön Ralången. Området är bevuxet med 100-åriga ekar och vackra planterade bokar och lärkträd med ansenliga stammar och kronor.

Floran är riklig och omväx-lande med exempelvis skogsbin-del och getrams. Parkeringsplats finns cirka 200 meter söder om Hästeryds gård.

6 Stjärneborgs mu-seum och pyramid

I Stjärneborg byggde den excentriske ingenjören Malte Liewen Stierngranat (1871-

1960) upp ett museum med många antika föremål som han hade samlat på sig under sina resor i när och fjärran.

Stierngranat lät även bygga en sju meter hög gravpyramid åt sig och sin familj. Den finns att beskåda ett litet stycke upp i slottsskogen. Intill finns det slott han byggde efter att ha kommit tillbaka från USA med sin familj 1912. Slottet är ej öppet för visning.

7 Skyttlingebäcks ängar och utsikten

Ängarna är ett område för blomsterälskare. Tidigt på våren blommar rikligt med blåsippor, vitsippor, gullvivor, svalört, nunneört och vätteros. Under högsommaren blir ängarna till en färgprakt av allehanda blomsterarter. Bland höstblom-morna kan nämnas nattviol och Jungfru Maria Nycklar. En cirka tre kilometer lång natur-stig finns utmarkerad. Utsikten vid Skyttlingebäck ligger 330 meter över havet.

42

8 Hyllingens natur-reservat och fågeltornet

Hyllingens naturreservat och fågeltornet vid Hyllingen med omkringliggande fuktmarker är av stor betydelse som rast-plats för flyttfåglar, till exempel sångsvan, skedand, brun och blå kärrhök. Under häcknings-tid kan man bland annat se änder, sothöns, storspov och skäggdoppingar. För att studera fåglar inom reservatet hänvisas besökare till fågeltornet vid sjöns östra strand.

En stilla sommarkväll kan man dessutom med säkerhet få höra den sällsynta gräshoppsångaren som häckar i området.

Parkeringsplats finns vid går-den Äng utmed vägen Aneby - Blå grindar.

9Fornborgen

I Sundsmålen vid sjön Noen hittar du fornborgen, som är en av Aneby kommuns mest unika

fornlämningar från folkvand-ringstiden cirka 400 - 550 efter Kristus. Informationstavla och trappa finns. Här finns även trollskogsliknande natur samt jättegrytor som skapats av smältvattnet efter istiden. Från borgen har man en hänförande utsikt över sjön Noen och kringliggande gårdar.

10 Stenbrottet i Askeryd

Det granitstråk som löper genom kommunen kallas Små-lands-värmlandsgraniterna och är omkring 1,6-1,8 miljoner år gamla. Graniter skiftar i färg, kornstorlek och kvalité. Det som gör graniten i just detta område så unik är den hög-röda färgen, som kommer av den höga halten kalifältspat. Graniten är finkornig och svår-vittrad, vilket också bidrar till den höga kvalitén. Stenen som brutits här kallas Askerydsgra-nit eller Tranås röda rubin. AB Bröderna Wallins Granitindu-stri drev stenbrottet från 1950-talet fram till 1990-talet, då

den rödaste stenen med högst kvalité tog slut. Stenblock sål-des över hela världen och har använts till husfasader i till exempel Milano och San Frans-isco, och till skulpturer, bland annat Hiroshima-monumentet i Tokyo och ”Rött antecknings-block” på torget i Aneby. I området finns en markerad väg som är lämplig att promenera efter. Det finns också ett vind-skydd med en grillplats att rasta invid.

11Bengts fågel-torn

I strandkanten intill sjön Ralångens östra sida ligger Bengts fågeltorn naturskönt inbäddat i strandvegetationen. På väg ner till tornet passe-rar man vackra en och busk-bevuxna hagar. Från tornet ser man ut över en stor del av sjön, men också, om man har kikare med sig, över till de mot-satta strandängarna med en god överblick över Ralångens fågelliv.

43

10 Stenbrottet i Askeryd

9Utsikt från forn-borgen mot Noen

11Bengts fågeltorn

8 Hyllingens natur-reservat och fågeltorn

44

14Gränseryds djupkällor

16 Assjön13 Målkvistadammen och åpromenaden

16 Assjön

45

12 Björkenäs naturreservat

Björkenäs naturreservat vid sjön Örens östra strand utmärks av de grova ekar som växer i det öppna landskapet, med sluttning ned mot sjön. Naturreservatet är 85,5 hektar stort. I området finns två parkeringsplatser och gott om strövstigar. Badplats finns i området, som också erbjuder vacker utsikt över sjön.

13Målkvista-dammen och åpromenaden

Målkvistadammen, som är en del av Svartån, är belägen i norra delen av Aneby tätort och sträcker sig cirka en kilometer i nord–sydlig riktning.

Längs med dammen på den östra sidan går en liten prome-nadstig. Utmed den finns en anlagd rhododendronpark, där buskar och blommor bjuder på vacker färgprakt under blom-ningssäsongen. På dammens väs-tra sida går en mindre väg.

Genom att vandra längs

Svartån från Köpmansgatan runt Målkvistadammen passe-ras många för Aneby historiska platser och minnesmärken. Nere i ravinen finns ett kraftverk, och söderut i ravinen turbiner som samlar upp kraften från Svartåns vatten. Turbiner och kraftstation anlades här redan under tidigt 1900-tal. Under 2008 byttes den gamla trätuben ut, men materia-let är fortfarande detsamma. Vid Målkvistadammen har det under början av förra seklet funnits en kvarn. Till kvarnen tog man sig från den östra stranden via en väg över till den lilla ön där det idag finns en liten rast- och grillplats.

14 Gränseryds djupkällor

Gränseryds djupkällor är ett bio-topskyddat objekt. Djupkällorna består av en cirka 15 gånger 20 meter stor vattensamling med klart källvatten omgiven av barrblandskog. Området i och kring vattensamlingen hyser ett mycket speciellt växt- och djur-liv. Det biotopskyddade områ-

det är totalt 0,7 hektar, varav 0,5 hektar omfattar skog och 0,2 hektar vatten.

15 Vandringsled runt Ekotopia

Vandringsleden är en cirka tre kilometer lång naturstig i områ-det, som ansluter till spårsystemet som utgår från Furulidsområdet. Några enkla bänkar och sittgrup-per med bord har byggts och satts upp längs naturstigen.

Ett fågeltorn i två våningar har byggts vid östra delen av Anebysjön. Naturstigen ansluts till fågeltornet via spänger över våtmarken.

16 Assjön

Assjön är en 494 hektar stor näringsfattig klarvattensjö med ett största djup på cirka 35 till 40 meter och med ett medeldjup på cirka elva meter. Stränderna består mestadels av sten, sand och block, klippformationer och

46

skrevor. Växtligheten utgörs av sparsamma vassar och av brax-engräs, notblomster och strand-pryl. Dessa arter är typiska för naturtypen näringsfattig sjö och indikerar bland annat avsaknad av övergödning i sjön. Bland häck-ande sjöberoende fågel i Assjön märks bland annat storlom. Före-kommande fiskarter är sik, gädda, sutare, mört, lake, abborre, berg-simpa, elritsa och gärs. Natur-vårdsverket har år 2007 inom miljömålsarbetet klassat Assjön som ett nationellt särskilt vär-defullt vatten ur naturvårdssyn-punkt. Vid Gransnäs finns en 16 meter lång klyfta, kallad ”gågata” med lavklädda, fyra till fem meter höga väggar. Hit kommer du om du går den så kallade lilla rundan, en promenadstig som passerar denna trånga och spännande passage.

17 V äg mellan Marbäck och Hästeryd

Herrestad-Eket-Råby utgör ”kärnområdet” i det riksintres-santa odlingslandskapet runt Ralången.

Markerna är så kallad förhis-torisk centralbygd och har varit odlade under mycket lång tid. Herrestads betesmarker är när-mast unika vad gäller storlek, antal vegetationstyper och artrikedom. Vid gården Råby norr om Her-restad sluttar det flacka öppna landskapet markant mot sjön. Här är utsikten vidunderligt vacker.

Ytterligare norrut ligger Häste-ryd. Här finns gamla och grova träd av ek och björk, men också ängs- och betesmarker vars flora utmärker sig med bland annat ormrot, jungfrulin, solvända och grönvit nattviol. Med fördel kan sedan en utflyktstur förlängas runt hela sjön Ralången via Frin-naryd och därefter över Nobynäs och Noån för att sluta vid Stalpet.

18 Vandringsled Aneby- och Höglandsleden

Höglandsleden är en 44 mil lång naturskön vandringsled som sträcker sig genom de fem höglandskommunerna - Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vet-landa. Anebyleden är en del av Höglandsleden och sträcker sig

genom hela Aneby kommun. Leden är cirka 85 kilometer lång och bjuder på många smultron-ställen med varierande landskap. Längs med leden finns vind-skydd och övernattningskojor.

19 Utsiktsplat-ser runt Ralången

Från Katrineholmsberget har man utsikt över Bredestadsda-len. I området, som ligger utefter Anebyleden men också kan nås från vägen väster om sjön, finns även gravfält och stensättningar.

Fortsätter man Anebyleden norrut, till Härstad, nås Matsa-berget som erbjuder en fin utsikt över sjön och omnejden.

20 Noån – Munkakvarn

Noån rinner från sjön Noen och möter Svartån vid Ralångens norra del. Ån omges huvudsak-ligen av öppna jordbruksmarker med en del naturbetesmarker, men även av lövskogar.

47

17,19Vägsträckning mellan Marbäck och Hästeryd och utsiktsplatser runt Ralången

20Noån – Munkakvarn22Brohemmet

Västra Lägern

48

Flera strandängar med betes-präglade växter finns kvar och här märks gökblomster, äng-skära, brudborste, samt blom-vass och sjöranunkel. Här och var finns extremrikkärr med bland annat Smålands enda förekomst av den nordliga växt-arten fjällskära. I det mycket fågelrika området kan man få se bland andra gräshoppssång-are, rosenfink, strömstare och kungsfiskare. Uttern har dess-utom sitt kanske starkaste fäste just i Noån.

Intill Noån byggdes vid sekelskiftet två kvarnar och en såg. År 1923 byggdes även ett kraftverk som har två turbiner på tillsammans 150 hästkraf-ter. Kraftstationen utnyttjade fallets elva meter och försåg kvarnarna och sågen med elek-trisk ström. Anläggningen är välbevarad och oförändrad. Den första kvarnanläggningen dateras dock till 1200-talet. På 1300-talet donerades kvarnen till Vadstena kloster.

21Bordsjö och skogarna

Bordsjön är en cirka 53 hek-tar stor näringsfattig klarvat-tensjö med ett största djup på 9,5 meter. Stränderna är steniga med en sparsam övervattens-växtlighet (till exempel vass och säv). Förekommande växter i sjön är strandpryl, notbloms-ter, sylört, styvt braxengräs och strandranunkel. Bland häckande sjöfågel märks bland annat storlom. Förekommande fiskarter är sik, gädda, mört, lake och abborre. Sjöns när-miljö består till största delen av öppen mark och barr- och blandskog.

Naturvårdsverket har år 2007 inom miljömålsarbetet klassat Bordsjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten.

Skogarna i området runt Bord-sjö är också de värda ett besök. Vare sig man önskar plocka bär eller svamp eller bara vill upp-leva naturen på nära håll, så är dessa skogar fulla av djurliv och omväxlande natur.

22 Brohem-met Västra Lägern

Gränsar mot Östergötland och ligger naturskönt vid sjön Västra Lägerns norra ände. Här slingrar sig vägen ut ur blåbärsskogen och korsar gränsen in i Östergötland. I norr går Långenäsudden ut i sjön och runt den ligger myrmark bestående av blöta mader och tallbevuxna mossytor. Här finns dessutom ett rikt fågelliv, speciellt om våren med såväl vadarfåglar som sångare och änder.

23Majmålen

I kommunens nordöstra hörn ligger Majmålen. Här finns betesmarker av skilda slag. I betesmarkernas växtlighet märks ängsskallra, svinrot, kattfot och solvända.

Öster om Majmålen ligger en myr. Den bryts av på tre håll av så kallade mjukmattekärr och här märks vit- och brunmossor, dy- och flaskstarr.

AllemansrättenInte störa - inte förstöraDet är grundregeln i den svenska allemansrätten. Detaljerad information finns på www.naturvardsverket.se

Gå, cykla och rida Du får ta dig fram till fots, cykla och rida i naturen. Men privata tomter, planteringar och brukad mark är förbjudna områden. Glöm inte att stänga grindar efter dig. Undvik att cykla och rida på mjuka stigar och annan ömtålig mark. Rid inte heller i motionsspår och skidspår.

Tält och husvagn Du får tälta något dygn. För att tälta längre tid i närheten av hus eller med flera tält bör man fråga markägaren om lov. Likaså innan man ställer upp sin husvagn eller husbil utmed en enskild väg. Det är inte tillåtet att köra ut med husbil eller husvagn i terrängen, till exempel på stränder eller ängsmark.

På vattnet Du får åka båt, ligga tillfälligt förtöjd, gå i land och bada vid stränder-na, utom i närhet av boningshus. Observera att det finns fågelskyddsområden och andra områden där det är förbjudet att vistas.

Hund och jakt Lämna djurens bon och ungar i fred. Att skada eller ofreda djur är förbjudet. Av hänsyn till det känsliga djurlivet får hundar inte löpa lösa i naturen tiden 1 mars-20 augusti. Även annan tid måste hunden hållas under noggrann uppsikt i naturen. I friluftsområden och på öar i skärgården råder ofta kopplings-tvång.

Eld på sommaren är det ofta eldningsförbud. Då är all öppen eld förbjuden- även vid iordninggjorda eldplatser. Annars är det tillåtet att göra upp eld under största försiktighet. Släck noga! Elda aldrig direkt på berget! Det spricker sönder med fula sår som aldrig läker.

Bär svamp och annat Du får plocka vilda bär, svamp och blommor som inte är fridlysta. Men det är förbjudet att utan tillåtelse hugga ner träd eller buskar, bryta grenar eller kvistar, ta näver eller på annat sätt skada växande träd.

Ta med skräpet! All nedskräpning utomhus är förbjuden. Krossat glas, burkar, plast, fiskelinor och annat skräp kan skada både människor och djur.

Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se)