NATUrVETArE.NU 2008

Skribenter:Linda KärrmarckJohan LennströmKerstin DiamantMarita Teräs

Grafisk form och layout:Katarina Bengtsson

Annonser:Jeanette Duvert

Tryckeri: Norra Skåne Offset, 2007

Naturvetare.nu ges ut av:Naturvetareförbundet i samarbete med universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Omslagsfoto:Colourbox

Marita Teräs, redaktör

Det är kul att göra naturvetare.nu och redaktör är faktiskt också något som man kan bli som naturvetare. Det är jag själv ett exempel på. Jag upphör aldrig att fascineras av vilka otroligt roliga jobb naturvetare har. Spänn vidden är enorm och jag är övertygad om att fler skulle överväga en naturvetenskaplig karriär om de visste vilka möjligheter som står till buds.

I årets upplaga av naturvetare.nu får du möta bland andra läkemedelsutvecklare, hälsopedagoger, program-merare, innovatörer, cytodiag nostiker, EU-handläggare, politiker och biståndsarbetare. De har alla tack vare sin naturvetenskapliga utbildning fått riktigt roliga jobb.

Varsågod, låt dig inspireras!

D

3Naturvetare.nu

INNEhållVarför naturvetenskap? ............................ 4–5

Kemi .............................................................6

Toxikologi ......................................................7

Fysik ......................................................... 8–9

Skogsvetenskap ..........................................10

Miljövetenskap ...........................................11

Datavetenskap ............................................12

Nutrition .....................................................13

Biologi ........................................................14

Cytodiagnostik ............................................15

Geovetenskap ...................................... 16–17

Matematik ..................................................18

Vanliga jobb ................................................19

Universitet och högskolor .................... 20–23

4 Naturvetare.nu

Vårt samhälle bygger på naturveten-skaplig kunskap. Vi har inte bara lärt oss hur vi ska hålla oss varma, mätta och friska. Idag är landvinningar som radio, tv, datorer och bilar självklara delar i vårt liv. Naturvetenskapen har gett oss möj-ligheter att leva ett liv som är väsensskilt från det som våra anfäder levde för bara några hundra år sedan. Samtidigt är vi mer sårbara än någonsin. Hur många av oss skulle kunna återskapa åtminstone en del av den moderna tekniken vid en katastrof? Trots våra till synes trygga liv är mänskligheten ständigt involverad i en kamp för sin överlevnad. Natur-katastrofer, farsoter och inbördes kon-flikter kring jordens begränsade resurser är reella och ständiga hot.

MöjligheterEn naturvetenskaplig utbildning ger dig möjligheter. Du kan få ett traditionellt naturvetenskapligt yrke, men det finns också en mängd ar-beten som inte är enbart

naturvetenskapliga. Journa list, politiker, utredare eller vd är bara någ ra exempel. En naturvetenskaplig utbildning är in-gen begräns ning, den är en möjlighet.

Bli unikPå varje naturvetare går det sex tek niker och lika många samhällsvetare och hu-manister, så vill du sticka ut – bli natur-vetare! Det är en fördel när du ska ut på dagens tuffa arbetsmarknad. Du bör också tänka på att ett arbetsliv är långt. Det är klokt att ha en bred bas att falla tillbaka på. Vem vet vad du vill arbeta med om tio, tjugo eller trettio år?

SkräddarsyDe naturvetenskapliga programmen ger stora möjligheter att själv kombinera äm-nen som passar just dig. De flesta obliga-

toriska kurser ligger under de första åren. Därefter är det upp till dig att välja de kurser som ger dig bästa möjliga förut-sättningar. Du kan specialisera dig eller bredda dig ytterligare. Det är bara din fantasi som sätter gränserna.

BreddIdag sker den mest spännande utveck-lingen i gränslandet mellan olika ämnen. Tvärvetenskapliga angreppssätt verkar vara framtidens melodi, inte bara inom naturvetenskapen, utan också mellan naturvetenskap och andra områden som teknik, statsvetenskap, ekonomi och medicin. Historiens berömda naturve-tare, som behärskade flera naturveten-skapliga ämnen, börjar åter vinna mark från de specialister som varit allena-rådande de senaste decennierna.

KontakterFör att du ska få möjlighet att välja det som är rätt för dig, bör du så tidigt som möjligt skaffa dig kunskap om arbets-livet. Sök kontakt med yrkesverksamma naturvetare och försök att komma ut på praktik. Det ger dig uppslag och idéer som kan hjälpa dig i din karriär. Du får också nyttiga kontakter som kan bli en ingång till ett första jobb.

DärFör Bör DU SaTSa På Vill du ha ett meningsfullt jobb?

Om du svarar ja på dessa frågor bör du satsa på en naturvetenskaplig utbildning.Vill du bli allmänbildad på allvar och delaktig i utvecklingen?

har du ingen aning om vad du vill ägna dig åt de kommande 40 åren? Är du trött på att vara en i mängden?

möjligheter. Du kan få ett traditionellt naturvetenskapligt yrke, men det finns också en mängd ar-beten som inte är enbart

5Naturvetare.nu

NaturveteNskapVad menas med naturvetare?

För det mesta avses en naturvetenskap-ligt inriktad akademiker. Om naturvetare översätts till engelska blir det scientist, det vill säga ”vetenskapsman”. Helt korrekt blir alltså inte översättningen eftersom natur-vetare egentligen är ett snävare begrepp. Naturvetare är emellertid vetenskapsmän i den meningen att de har tränats i att förstå och använda vetenskapliga metoder. Var-ken scientist eller naturvetare är emellertid samma sak som ”forskare”. Forskare är ett yrke och scientist eller naturvetare snarare något man är.

Vem är naturvetare?

Alla som har gått naturvetenskapliga utbildningar på universitet eller högskola är naturvetare. Inom det naturvetenskap liga området finns mängder av utbildningar. Det finns idag hela 346 program på grundnivå. De huvudsakliga naturvetenskapliga inrikt-ningarna är biologi, data, fysik, geoveten-skap, kemi och matematik. Dessutom finns det en mängd tvärvetenskapliga utbild-ningar, till exempel inriktade mot biome-dicin, nutrition, toxikologi, miljö och skogs-vetenskap.

Vad kännetecknar utbildningen?

Naturvetenskapliga utbildningar är inrik-tade på att förstå hur saker och organismer i vår omvärld fungerar och hänger ihop. Det handlar om allt från de små byggstenar som bygger upp våra celler till de processer som styr hela universum. Vår framtida exis-

tens är intimt förknippad med vår förmåga att förstå, förutsäga och tygla de natur-vetenskapliga processerna. Med exempel-vis nya mediciner, bättre möjligheter att för-utsäga naturkatastrofer och med produkter som är mindre skadliga för miljön kan vi ge oss själva och framtida generationer ett bättre liv. Vad kan vara mer meningsfullt?

Typiskt för naturvetenskapliga utbild-ningar är också att de ger träning i att förstå och tillämpa vetenskapliga metoder. Du lär dig skilja på spekulationer och vedertagna fakta. Du lär dig också att lösa problem och dra slutsatser på ett vetenskapligt sätt. Sam-tidigt får du ta del av kunskap som tusen-tals naturvetare samlat ihop under mänsk-lighetens historia och kanske får du också chansen att bygga vidare på det arvet.

hur blir man naturvetare?

Naturvetare blir du genom att ta en exa-men i något naturvetenskapligt ämne. An-tingen väljer du ett av alla de naturveten-skapliga program som landets universitet och högskolor erbjuder eller skapar du ett eget program genom att läsa fristående kur-ser. Efter tre års inledande studier på grund-nivå kan du ta en kandidatexamen, och efter ytterligare ett eller två års studier på avancerad nivå kan du sedan få en magister -examen eller en internationellt gångbar masterexamen. Därefter kan du fortsätta och ta en licentiat- eller doktorsexamen på forskarnivå.

Du hittar alla naturvetenskapliga utbildn-ingar och kurser på www.studera.nu. Ofta krävs förkunskaper utöver den grundläg-gande behörigheten. Den som saknar

behörighet kan komplettera sin gym-nasiekompetens genom att läsa ett natur-vetenskapligt basår.

Alla universitet och högskolor har webb-platser med detaljerad information om sina utbildningar. Adresserna hittar du sist i den-na skrift. Länkar finns även på webbplatsen www.naturvetare.nu. Där möter du också fler livs levande naturvetare.

Får jag jobb som naturvetare?

Ja, det får du. Exakt vilken kompetens som kommer vara i ropet när du tar examen är svårt att sia om. Men med en naturveten-skaplig utbildning har du inte stängt några dörrar, däremot öppnat ganska många. Du blir en av relativt få som har en natur-vetenskaplig allmänbildning. Troligen en dörröppnare om något, nu när allt fler fram-tidsbranscher bygger på naturvetenskaplig kompetens. Miljö, IT, life science, energi och nanoteknik är bara några exempel.

En naturvetenskaplig examen är också gångbar utanför Sverige. Svenska naturve-tare har gott rykte och i många länder är det brist på personer med naturveten skaplig kompetens.

1.

2.

3.

4.5.

Naturvetare.nu

sökbar. Johan säger:– Om man vill jobba med analytisk kemi

är det en stor fördel om man tycker om att arbeta med datorer, eftersom så mycket görs framför datorn.

Johan Forsgard är med och tar fram nya läkemedel på Astra Zeneca i Möln-dal. Varje liten förändring av den mo-lekyl eller de molekyler som ingår kan ha stor betydelse för funktionen.

– Jag valde mellan att studera kemi eller da-torvetenskap. Om jag hade valt datorveten-skap skulle kanske kemin, och i synnerhet pyrotekniken, blivit en fritids sysselsättning. Det skulle kanske inte vara så hälsosamt.

Nu arbetar Johan Forsgard som analy-tisk kemist på Astra Zeneca. Att ta fram nya läkemedel är stora processer där flera yrkes-grupper är involverade. Johan är med tidigt i processen för att kontrollera att det verkli-gen är rätt molekyl som har syntetiserats.

Detta är naturligtvis helt avgörande för att läkemedlet ska få avsedd effekt. Men det finns en mängd andra faktorer som kan ställa till problem. Den tilltänkta sub-stansen utsätts för en stor mängd tester för att se om den verkligen håller måttet för att bli läkemedel.

Senaste tekniken– Skolan var som ett tekniskt museum. Den mesta utrustningen som används fanns där, men den var gammal och inte lika upp-daterad som på arbetsplatserna. Det leder till att arbetet kräver mer teknisk kunskap än den som utbildningen gav.

Mycket av den kunskapen har Johan fått lära sig under arbetets gång. Numera är

han också delaktig i plane-ringen för inköp av nya tek-niska hjälpmedel.

Arbetet på labb handlar till stor del om att se till att alla installationer och app-likationer fungerar.

Gillar datorerNär Johan började på Astra Zeneca höll företaget på att utveckla en ny programvara, för att enklare kunna hantera alla data som tester na ger.

– Den processtödjande mjuk varan, som jag varit med om att ta fram från grunden, har fortfarande inte någon verklig konkurrent på marknaden.

I dag lagras det mesta av de data, som kommer fram, elektroniskt. Det finns ock-så krav på att all framtagen data ska vara

Kemi

Kemin är naturens innehållsför­teckning. Den berättar vad alla ämnen som omger oss är och hur de beter sig var för sig och till­sammans. Kemin finns överallt i vårt dagliga liv. Vilka kemikalier finns egentligen i barnens lek­saker? Hur gör man en bottenfärg till båtar som inte skadar miljön?

Hur sätter man ihop en läke­

medelsmolekyl så att den får så precis verkan som möjligt?

Kemister brukar antingen ar­beta med oorganisk kemi eller organisk kemi där biokemin ingår. Biokemisterna ägnar sig åt livets kemi och finns ofta inom läke­medelsindustrin, medan oorga­niska kemister snarare arbetar inom mer traditionell industri

som papper och stål.

Kemi är också en av hörn­stenarna inom nutrition eller näringslära. Vilken betydelse har maten för hur du mår? Och hur kan du genom att äta rätt lindra symptom eller tillfriskna snab­bare? För att få svar behövs också kunskaper inom humanfysiologi, cellbiologi och molekylärbiologi.

6

CVNamn: Johan Forsgard ålder: 32Utbildning: KemistNuvarande jobb: analytisk kemist på astra ZenecaBor: MölndalFamilj: FruFritid: Dyker, spelar innebandyStolt över: Vår egen processtödjande mjukvara och att jag får jobba med ny modern teknik

ANAlyTISKKEMIST

Naturvetare.nu 7

Ulrika Pettersson är föräldraledig från sitt jobb som kvalitetskontrollant av geler som används vid separation av olika kemiska äm-nen inom kromatografi. Hon är toxikolog, men arbetar som kemist.

– Det visar bredden i en naturvetenskap-lig utbildning. Att man faktiskt kan arbeta inom så många områden.

Gelerna används till att rena fram till ex-empel proteiner, peptider eller virus. GE Healthcare levererar utrustning till företag inom bioteknik och läkemedelsindustri. Då är det viktigt att produkterna fungerar som de ska.

Explosiv arbetsplatsPå Ulrikas avdelning testar man både nya geler samt gör stickprovskontroller av den pågående produktionen.

– Det är ett roligt och varierande jobb. Och rörligt. I min grupp är vi 13 personer med olika ålder, bakgrund och kön som alla arbetar tillsammans. Man går runt i lab-bet hela dagen och blir sällan sittande vid datorn, förutom när man sammanställer resultat.

Och ibland händer det som inte ska hända.– Gelkolonner kan explodera om trycket

blir för högt. Det säger poff och innehållet rinner ut. Vi bär alltid labbrock och skydds-glasögon, men man måste vara försiktig när man handskas med till exempel rent brom, som är ett mycket giftigt och farligt ämne.

KulturkrockUlrika följde en väns råd och började på matematiskt naturvetenskapligt program på Uppsala universitet. Förutom grundkurs-er i matematik, biologi och kemi läste hon bland annat fördjupning i ekotoxikologi.

Ulrika provade på livet som ekotoxikolog, när hon gjorde examensarbete på ön Zanzi-bar utanför Tanzanias kust. Tillsammans med en väninna kom hon i kontakt med några forskare och de blev erbjudna att studera bekämpningsmedel i mark, vatten och fisk. Det blev dock inte riktigt som de tänkt sig.

– Kul-turkrock-en var enorm. Vi var jätte-

tända och kom ner och ville arbeta. Där nere rådde ett helt annat tempo, vilket i och för sig är förståeligt med tanke på värmen.

Och de stötte på många hinder.– De hade jättestora miljöproblem, men

framförallt slogs vi av bristen på organisation och resurser. Bara att få tag på en hink tog en hel dag. När vi sedan skulle samla in fisk i en sjö hade den torkat ut. Efter att vi hade åkt till en annan sjö visade det sig sedan att våra akvarier var trasiga, så fisken dog. Kulturellt lärorikt, men frustrerande.

Satsa brettUlrika börjar längta efter sitt jobb på GE Healt-

hcare medan hennes man har vant sig vid spännande trerätters-middagar och bakprojekt.

– Jag älskar att baka, laga mat och läsa kokböcker. Man får pas-sa på när man är föräldraledig.

Ulrika betonar vikten av en bra utbildning.

– Man bör satsa på en bred utbildning för man vet inte hur arbets marknaden ser ut när man är klar. Men glöm inte bort att läsa det som är roligt och in-tressant.

Ulrika Pettersson har examen i ekotoxikologi, men arbetar som kemist.

Namn: Ulrika Petterssonålder: 31Utbildning: Matematiskt natur­vetenskapligt programNuvarande jobb: Kvalitetskontrollant, GE HealthcareTidigare jobb: Lärare, konsultföretagBor: örsundsbroFamilj: Man och två barnFritid: Spelar flöjt och tränarStolt över: Min familj

CV

KVAlITETSKONTrOllANT

Toxikologi Toxikologi handlar om hur kemiska ämnen påver­kar miljön och människors och djurs hälsa. Toxi­kologer studerar mole kyler, celler, organ, indivi­der och grupper av individer för att få veta mer om riskerna med exponering för olika ämnen.

Hur stor är risken att drabbas av cancer, aller­gier eller fosterskador vid vissa exponeringar av ett ämne? Hur mycket tungmetaller tål skogen innan mikroorganismerna tar så mycket skada att det hämmar nedbrytningen av gamla växtdelar?

EUs kemikaliedirektiv, reach, har ökat behovet av toxikologisk kompetens. Framförallt är det näringslivet som fått ett utökat ansvar och där­med behöver få in ny kunskap. I Helsingfors har EUs kemikaliemyndighet slagit upp dörrarna. Där utlyses kontinuerligt nya tjänster och det är en ny spännande arbetsplats för svenska toxikologer.

Naturvetare.nu

– Fysik är den enda vetenskapen som sysslar med det som är obestämt och det finns fortfarande ganska mycket obruten mark, säger fysikern Henrik Öhman.

Efter examen har det blivit mycket jobb med datorer, men han drömmer om att en dag doktorera inom partikelfysik.

Henrik ska snart möta ett kompisgäng från universitetstiden för att bege sig till en stuga i Dalsland. Där ska de låsa in sig i sex dagar och spela rollspel.

– Vi sitter dygnet runt. Det är en slags verklighetsflykt, men ibland kan vi snöa in på naturvetenskapliga diskussioner om till exempel materialet och hållbarhet hos olika stål i vapen, säger Henrik och skrattar.

Utmanande jobbEfter examen har det handlat mycket om datorer.

– Jag började tycka det var tradigt att plugga och fick jobb på ett

företag som utvecklar elektron- och rönt-genspektrometrar.

Spektrometrar används inom bland annat kemi och astronomi för att utifrån elek troners energi eller ljusets våglängder studera ett ämnes egenskaper eller en stjärnas innehåll.

– Jag visste nog inte riktigt vad jag gav mig in på. Jag arbetade mestadels ensam, men fick mycket stöd från min chef. Jobbet hade en klar fysikanknytning och gick ut på att utveckla en programvara, som kunde styra, samla in och tolka data från instrumentet.

Företaget säljer instrument till hela världen, vilket innebar installationsresor till nästan alla världsdelar för Henrik.

– Utmaningen var att kunna tillverka en stabil mjukvara som inte kraschade eller vi-sade fel data.

Efter sex år på företaget kände Henrik för att röra på sig. Han arbetar nu på dataföre-

taget IAR Systems. Där gör han program-varor i form av kompilatorer. De översätter till ett datorspråk, det vi

vill att processorn i till exempel en bil, pace-maker eller mobil telefon ska göra.

– Jag gick på en intervju och fick jobbet direkt. Jag trivs jättebra, men saknar fysiken en aning. Och resorna!

Dra nytta av universitetet– Matte har man alltid användning för, men jag förstod nog inte värdet av den förrän jag kom upp på högre nivåer.

Henrik rekommenderar också att man tar till sig universitetsvärlden maximalt.

– Det gäller att inte vara lat och överväldi-gad utan se till att utnyttja sina lärare så att man verkligen förstår vad man håller på med. Ambition och tålamod i kombination.

Fysik

Fysiken är naturens regelverk. Den beskriver hur det allra minsta och närmaste till det allra största och yttersta i universum hänger ihop. Det mesta av den teknik vi omges av bygger på fysik och för teknisk utveckling krävs nästan alltid fysisk kompetens.

Nanovetenskapen är ett område som fått stor uppmärksamhet på sistone. Tänk att självrengö­rande fönster och kanske till och med kläder som gör dig osynlig snart kan vara självklara delar av vår vardag.

CVNamn: Henrik öhmanålder: 32Utbildning: Matematiskt naturvetenskapligt programTidigare jobb: Gammadata ScientaNuvarande jobb: Iar Systems Bor: UppsalaFamilj: SärboFritid: rollspel, musik och fjällvandring Stolt över: att jag fick ett bra jobb trots att jag bara gick på en intervju

8

henrik Öhman fascineras av det stora och det lilla inom fysiken.

han gillar att få en helhetsförståelse.

PrOGrAM-MErArE

9Naturvetare.nu

Direkt efter civilingenjörsexamen bör-jade Anna Mölder på Phase Holographic Imaging, ett litet företag som utvecklar digitala holografiska mikroskop. En profes-sor från universitetet som också är delägare i företaget förmedlade kontakten.

– Jag var labbhandledare på några av hans kurser. Sen gjorde jag ett examens-arbete om optik och cellbiologi, så jag frå-gade om de behövde anställa någon.

Utvärderar mikroskopAnnas uppgift är att utvärdera hur mikroskopen som företaget utvecklar fun-gerar. De bygger mikroskopen själva, och

Anna är med i stora delar av det arbetet.– Fördelen med att jobba på ett litet

företag är att det alltid är omväxlande. Ena dagen sätter jag fast en kontakt, för att an-dra dagen odla celler – det finns alltid saker att göra.

Cellerna som odlas används för att se om mikroskopen ger en bild med tillräck-ligt bra kvalitet. Det är Anna som ska sam-ordna försöken med mikroskopet och cel-ler. Är bilderna av cellerna inte tillräckligt bra, så försöker Anna och hennes kollegor byta olika komponenter i mikroskopet el-ler odla upp cellerna på ett annat sätt för att förbättra bildkvaliteten.

längtar ut i världenEfter första året började Anna läsa biologi vid sidan om fysikstudierna.

– Biologi har alltid intresserat mig, så jag hoppade på en biologikurs, sedan blev det flera. När jag skulle ta ut min civilingenjörs-examen upptäckte jag att jag hade gått tillräckligt med biologikurser för att ta ut en biologexamen också.

– Arbetet är självständigt, det är ingen som hänger över en, utan jag kan själv be-stämma när och hur jag ska göra en viss sak, så länge allt blir gjort.

Än så länge är det grundforskning som Anna ägnar sig åt, men i framtiden kom-mer fokus att flyttas från forskning till försäljning.

– Då hoppas jag att vi får internationella kontakter, det skulle vara roligt.

Biofysiken är ett annat område som kan kom­ma att revolutionera vår vardag framöver. Man kan säga att det handlar om att styra biologiska system på samma sätt som elektroniska.

Snart kanske vi också kan förstå hur Einsteins relativitetsteori hänger ihop med kvantfysiken. Den som lyckas med det kommer att skriva in sig i världshistorien. är svaret att det finns flera uni­versum och flera dimensioner?

Studier i både fysik och biologi gav Anna Mölder jobb på ett företag som utvecklar en ny typ av mikroskop.

CVNamn: anna Mölderålder: 26Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik och biologNuvarande jobb: Utvecklings ingenjör på Phase Holographic ImagingBor: MalmöFamilj: Mamma och pappaFritid: Målar, läser, tränar med hundarna och vistas mycket i naturenStolt över: att ha överlevt sex års studier

UTVEcKlINGS-INGENJÖr

10 Naturvetare.nu

Daniel Johansson funderade både på att läsa till ingenjör och lärare i biologi innan han valde den skogliga banan. Sedan han blev klar 2004 har han arbetat på skogs-bolaget Holmen Skog, och sedan december 2006 är han verksamhetsutvecklare på före-tagets skogstekniska avdelning i Örnskölds-vik med inriktning på skogsbränsle. Daniels arbete på senare tid kretsar kring hur delar av träden som inte används till pappersmas-sa, som stubbar och det som kallas grot (gre-nar och toppar), ska tas tillvara. På ungefär hälften av arbetstiden leder han ett projekt kring upptagning av stubbar.

Eftersom träden behövs både till att göra papper, bygga hus och värma med är det viktigt att ta tillvara alla delar på ett effektivt sätt. Och skogen är biobränsle, ett alternativ

till att elda fossila bränslen, alltså ett sätt att spara miljön.

Ständigt bättre Skogsbränslet ska levereras till värmeverk på lämpligt sätt, lämplig tid och i lämplig mängd. Hur – är en av Daniels uppgifter att klara ut.

– Jag sysslar mycket med flödesanalyser, vilket innebär att ge svar på frågor som: hur, var och i vilken form råvaran ska tas från skog till industri för att minimera kostnaden.

– Hela tiden söker vi nya och bättre me-toder, berättar Daniel.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?– I mitt jobb är ingen dag den andra lik.

Gårdagen gick helt i stubbarnas tecken. Då var jag hos en uppfinnare i Östersund och tittade på en skogsmaskin som bygger på

helt nya idéer. Holmen Skog har verksam-

het från Småland upp till Väs-terbotten och Daniel reser en hel del och träffar mycket folk .

– En till två dagar i veckan kommer taxin klockan fem på morgonen, iväg med flyget till något av våra projekt, eller något möte. Jag är hemma sent på kvällen igen. Men jag gillar att träffa folk så än så länge går också resandet bra.

– Biobränsle är verkligen ett hett område, skojar Daniel. Det händer mycket både tek-niskt och politiskt.

Intresset avgjordeDaniel har alltid varit intresserad av natur-vetenskap och han påpekar att naturveten-skapen ger stora möjligheter att utvecklas. Han trivs mycket bra i sitt nuvarande arbete.

– Att jobba med biobränsle som jag gör är att vara inne på flera områden: teknik, biologi, samhälle. Och man kan utveckla maskiner utan att vara ingenjör.

Efter gymnasiet gjorde Daniel militärtjänst och sedan provade han på bland annat att vara servitör i Österrike.

– Det kan vara bra att ”ta ett steg tillbaka” och fundera på sin framtid. Det viktigaste när man väljer utbildning är att fråga sig: vad är jag mest intresserad av. När jag bör-jade läsa på SLU fanns det få jobb inom skogsnäringen och mina föräldrar tyckte att ingenjörsutbildning vore tryggare. Nu finns det många jobb för skogsakademiker. Ja, jag valde helt rätt!

Skogen är full av stubbar som kan användas till att värma våra bostäder. Att hitta nya vägar att ta tillvara dem är en av skogsakademikern Daniel Johanssons arbetsuppgifter.

CV

SkogsvetenskapSkogsvetenskap handlar om skogen och hur den kan användas. Hur ska skogen se ut för att ge största möjliga avkastning och samtidigt vara en trevlig miljö i vistas i? är det möjligt att minimera risken för skadeangrepp och samtidigt värna om den biologiska mångfalden? Vilken betydelse har klimatförändringarna för den svenska skogen? Kan skogen lösa energiproblemen eller bör råvaran användas på annat sätt?

Frågorna hopas och för att kunna ge svar krävs skogsbiologisk kunskap, men också kunskaper om mark, teknik och ekonomi. Jägmästare, skogsmästare och skogsvetare är några titlar som är vanliga bland dem som är experter på skog.

Skogen är full av stubbar som kan användas till att värma våra bostäder. Att hitta nya vägar att ta tillvara dem är en av skogsakademikern Daniel

SkogsvetenskapSkogsvetenskap handlar om skogen och hur den kan användas. Hur ska skogen se ut för att ge största möjliga avkastning och samtidigt vara en trevlig miljö i vistas i? är det möjligt att minimera risken för skadeangrepp och samtidigt värna om den biologiska mångfalden? Vilken betydelse har klimatförändringarna för den svenska

VErKSAMhETS-UTVEcKlArE

Namn: Daniel Johanssonålder: 28 Utbildning: Skoglig magister, jägmästar­programmet (tidigare skogsvetarprogrammet)Nuvarande jobb: Verksamhetsutvecklare på Holmen Skogs huvudkontor i örnsköldsvikTidigare jobb: aspirant/trainee på Holmen Skogs region Lycksele, därefter produktionsledare i robertsforsBor: I örnsköldsvikFamilj: Sambo och två hundarFritid: Squash, jakt, fiske och samvaro med goda vännerStolt över: Mina föräldrar

Naturvetare.nu

Caren Jakubaschk kom till Sverige som ut-bytes student från Tyskland. Hon trivdes och nu är hon miljö- och kemispecialist på Ikea.

– Jag visste att jag ville jobba med miljö och företag, men det fanns ingen bra ut-bildning i Tyskland.

hittade drömutbildningenI Sverige utbildade hon sig först till naturge-ograf, och hon hann med att jobba både på länsstyrelsen i Malmö och inom ett projekt för hållbar skogsutveckling i Namibia, innan hon hittade drömutbildningen: Environ-

mental Management and Policy. Det är den utbildningen som hon har störst använd-ning av i jobbet på Ikea.

– Jag ska se till att det inte finns några far-liga kemikalier i våra produkter. En arbetsupp-gift är att utbilda inköpspersonalen, eftersom den har kontakten med leverantörerna.

Mycket resandeFör att se till att kemikaliehanteringen fun-gerar under produktionen och att inga otillåt na ämnen används, besöker Caren Ikeas leverantörer.

Vid besöken har hon en checklista med punkter som de ska gå igenom. Hon tittar på själva produktionen men också på den dokumentation, som leverantören har, för att jämföra om dokumentationen stämmer med verkligheten.

– Ska man jobba här måste man känna för

att resa, ungefär en tredjedel av min tid reser jag. Oftast reser jag inom Europa och då är jag bara borta några dagar. Men ibland blir det längre resor till Asien.

Under resorna är många möten med olika leverantörer inplanerade.

Ikea är ett stort företag och Ikeas miljö-arbete påverkar andra företag. Det är viktigt för Caren.

caren Jakubaschk är miljö- och kemispecialist på Ikea. hon har studerat miljövetenskap i två länder.

Namn: Caren Jakubaschkålder: 30Utbildning: Magisterexamen i naturgeografi och Master of Science in Environmental Management & PolicyNuvarande jobb: Ikea ComponentsTidigare jobb: Länsstyrelsen i Malmö, Deutscher Entwicklungsdienst (tysk biståndsorganisation) i Namibia Bor: MalmöFamilj: PojkvänFritid: Vandra och paddla, boxning och dansStolt över: För tillfället är det att jag har fått ett förstahandskontrakt

11

CV

MiljövetenskapMiljövetaren har vår livsmiljö som sitt arbetsfält. För att kunna se helheten krävs kunskaper inom en lång rad områden. Naturvetenskapens biologi, kemi och fysik är tre viktiga ingredienser. andra viktiga områ­den är ekonomi, juridik, statsvetenskap, kommunika­tion och teknik.

Företag behöver kompetens inom miljöområden för att minimera den miljöpåverkan deras produkter och tjänster har. Statliga myndigheter behöver det för att komma till rätta med nationella och internatio­nella miljöproblem och parallellt med detta finns det ett stort antal organisationer som arbetar med olika miljöproblem. För framgång krävs en förmåga att få människor att ta till sig problemen, utan att drabbas av handlingsförlamning. Förmågan att kommunicera och entusiasmera är a och o för en miljövetare.

Miljö­ och hälsoskydd är ett specialområde som är inriktat på arbete på landets kommunala miljö­ och hälsoskyddskontor. Huvuduppgifterna är att skydda människors och djurs hälsa genom miljö­, livsmedels­ och djurtillsyn samt genom att hålla invånare och fö­retag i kommunen informerade om hur de bör agera.

SPEcIAlISTcaren Jakubaschk är miljö- och kemispecialist på

SPEcIAlIST

12 Naturvetare.nu

Företaget BitCycle startades för två år se-dan av Gustaf Jorlin och en studiekamrat. Det hela började som ett examensarbete på matematiskt naturvetenskapligt program på Uppsala universitet. Examensarbetet är inte klart, men en framgångsrik företagsidé har fötts i dess ställe.

BitCycle arbetar med program inom bild-analys och bildbehandling för mobiltelefo-ner. En mobiltelefon innehåller en kamera och en dator. Syftet är att utnyttja dem för att utöka telefonens användningsområde.

– Utmaningen ligger i att skriva snabba och resurssnåla program.

hemligt projektBitCycles första produkt var programvaran Pullface som säljs för ett flertal telefoner. Funktionen gör att man kan förvräng a fo-tograferade bilder till grimaser. För närvaran-de håller företaget på med ett än så

länge hemligt projekt. Aktivite-ten är hög hos de två program-merarna i det kala arbetsrummet.

– Mobilbranschen är stres-sig eftersom tillverkarna hela tiden vill ha ut nya modeller på marknaden. Till en början gick det trögt att få igång företaget, men nu är vi nästan i behov av

fler programmerare för arbetet gör intrång på familjen och fritiden.

Punkig rockTrots att man har ytterligare två medarbe-tare i firman, som sköter säljarkontakter och pappers jobbet, är det lätt att arbetet följer med hem.

– Jag jobbar nog ändå 150 procent. Och man kommer på sig själv att inte höra vad tjejen eller barnen säger, säger han och drar en hand genom det långa håret.

Gustaf har också en gammal hobby som börjat ta mer tid och intresse. Sen grund-skolan har han spelat i olika rockband och sedan 1999 med bandet Durakov. De har just spelat in en egenproducerad CD.

– Jag spelar bas och vi kör modern punkig rock.

Bandet består av folk han träffade på uni-versitetet. Efter att ha läst upp gymnasiebetygen på

basåret sökte Gustaf matematiskt natur-vetenskapligt program på Uppsala univer-sitet. Det blev det stora lyftet och friheten.

– På gymnasiet hade lärarna så bestämda åsikter om hur det fungerade på universitet. Men jag upplevde det snarare tvärtom. Det blev friare och man bestämde mer själv vilket jag trivdes med. I och för sig en frihet under ansvar, men kom man efter var det bara att ta igen det till tentan.

Din egen väg

Gustaf tror att det är viktigt att man går sin egen väg och inte lever någon annans liv.

– Det är viktigt att man följer sin egen vilja och inte lägger ner hela sig själv i studier till följd av en föräldrapress. Prova på det som är kul! Sedan kanske det leder till något.

Gustaf Jorlins examensarbete blev ett framgångsrikt företag som utvecklar

CVNamn: Gustaf Jorlinålder: 30Utbildning: Matematiskt naturvetenskapligt programNuvarande jobb: Egna företaget BitCycleBor: UppsalaFamilj: Sambo och två barnFritid: Musik och meka med mopeder Stolt över: Familjen

bildapplikationer till både Nokias och Ericssons mobiltelefoner.

Datavetenskap I takt med att möjligheterna att mäta allt mer ökar, ökar behovet av datavetenskapen. Tack vare effektiva program och algoritmer kan vi idag göra analyser som bara för några år sedan var helt omöjliga. Utan kunskap om hur data ska lagras och systematiseras skulle det vara omöjligt att urskilja mönster och tolka resultaten. Datavetenskapen hjälper till att selektera bort överflödig data och kan också hjälpa oss att åskådliggöra resultaten. Det krävs förstås personer med djupa kunskaper i datalogi, men också inom det aktuella området.

Spelbranschen var snabb med att inse potentialen. De utnyttjar de nya metoder för visualisering och simulering för att skapa ännu häftigare spel. Filmeffekter skapas också allt oftare av datavetare. Spana bara in ”King Kong” eller ”The Day after Tomorrow”.

Datavetenskapen är också naturvetenskapens muskler. Inom framför allt biologin och fysiken eskalerar mängden data något helt enormt. Kort och kort kan är det bara att konstatera att en stor del av de senaste naturvetenskapliga framstegen gått hand i hand med utvecklingen inom data­vetenskapen. Ett aktuellt exempel är möjligheten att göra korrekta bedömningar av klimatförändringen.

FörETaGarEMobiltelefoni

13Naturvetare.nu

– Tallriksmodellen funkar alltid, sen får man anpassa den efter hur aktiv personen är, säger Linda Hallberg, nutritionist och föreläsare.

Linda började utbilda sig till biolog.– Men jag bytte till Kost- och friskvårdsprogrammet

i Göteborg, eftersom det var det jag ville syssla med. När jag sedan flyttade till min pojkvän i Stockholm fanns inte den utbildningen så jag hoppade in på nutritionistpro-grammet istället, berättar Linda.

Nu håller Linda föreläsningar som kan ta upp allt ifrån hur man ska äta till ett specifikt näringsämne. Föreläsningarna kan hållas för gym-nasieelever, anställda på kommunen eller för privata företag. Vad som ska tas upp bestäms ofta tillsammans med dem som beställer.

– Ofta handlar det om att förklara hur det vi äter påverkar oss och hur vi kan påverka vår livsstil för att må bättre, säger Linda.

Presenterar senaste rönen Mycket tid går åt till att förbereda föreläsningarna och de kurser om kost och hälsa som Linda också håller i.

– Föreläsningarna ska föra ut den kunskap och översätta de fors k-ningsresultat som finns inom nutrition, så att det blir lättförståeligt.

Förutom föreläsningar håller Linda flera kurser som ger fördjup-ade kunskaper om mat och näring. På en kurs kan deltagarna

f å hjälp med både kost och träning, oavsett om deras mål är att

g å upp eller ner i vikt.

På kurserna, som sträcker sig över en längre tid, kan Linda mer in-gående förklara hur kroppen tar hand om maten och eventuellt vilka kemiska processer som ligger bakom.

– Alla har en viss bild av vad man ska äta eller inte ska äta, och det finns många myter att slå hål på. Då gäller det att förklara varför det är på ett visst sätt mot bakgrund av det som sker i kroppen och den aktuella forskningen. Om deltagarna sedan ändrar sin livsstil – det är upp till dem att bestämma.

Fest är festTrots alla kurser och föreläsningar så går det att koppla bort näringsläran till viss del.

– Visst är jag uppmärksam på vad jag äter, men fest är fest. Äter man onyttiga saker någon gång ibland så är det inte farligt. För en bra hälsa är det viktigt är att man äter varierat och har bra kost- och motionsvanor överlag.

Vill du veta vad man ska äta? Då kan linda hallberg

hjälpa dig. hon är nutritionist och föreläsare.

Namn: Linda Hallbergålder: 31Utbildning: NutritionistprogrammetNuvarande jobb: Mammaledig och på gång med egna företaget numa. www.numa.nu Tidigare jobb: Vasastans ost, Evexia – hälsopedagogiskt centrumBor: GöteborgFritid: Träffar vänner, fikar, tränar och läser böckerFamilj: Sambo Henrik och min son Hannes Stolt över: Min mamma

CVNutritionNäringslära, nutrition, är läran om hur och vad vi äter och hur det påverkar kroppen. Som nu­tritionist forskar du fram ny kunskap om vad som händer i kroppen när vi äter. Du kan också utbilda och sprida information om matens betydelse för hälsan. Hur fungerar matsmält­ningen, vad är sambandet mellan kosten och sjukdomar?

Näringslära är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar biokemi, humanfysiologi, mo­lekylärbiologi, livsmedelsvetenskap och folk­hälsoarbete.

Nutritionister kallas även näringsfysiologer eller näringsforskare.

Hälsa

14 Naturvetare.nu14

Ulf Westerlunds uppgift är att öka sam-arbetet mellan forskare i olika länder kring Östersjön och kring marin fiskforskning. Som EU-handläggare på statliga forsknings-rådet Formas har han många internationella kontakter.

– Målet är att forskare ska kunna dra nytta av varandras resurser och kunskap obe-roende av nationsgränser.

Påverkar EU

Delar av arbetet går också ut på att samord-na finansieringen av forskningsprojekt inom EU. Vanligtvis samarbetar representanter från tio länder, varav ett land har huvud-ansvaret för hela projektet. Arbetet utförs sedan från mindre arbetsprojekt som repre-sentanterna delas in i.

– Jag är uppväxt i en sommarstuga vid Östersjön, därför har Östersjön alltid intres-se rat mig.

Ulf har varit med på rådgivande möten

om vilka forskningsfrågor som ska prioriteras inom EU.

– Det var både roligt och intressant, jag fick en inblick i hur det fungerar.

EU prioriterar forskning i Östersjön, så där behövdes ingen ytterligare påverkan från Ulf Westerlund och hans kollegor.

Även företagareEfter avklarad limnologexamen arbetade Ulf praktiskt med att ta prover på växtplankton. Han har även ett eget företag som ägnar sig åt en informationskampanj hur klimatföränd-ringarna påverkar idrotten.

– Även om jag inte arbetar praktiskt nu så sysslar jag med vattenbaserade frågor. Som limnolog har jag kunskaper om hur ekosys-tem i sötvatten fungerar, vilket är grunden i mitt jobb.

Ulf avslutar med en uppmaning: – Följ dina drömmars mål

när du väljer utbildning.

Ulf Westerlund ser till att forskare runt Östersjön samarbetar med varandra.

CVNamn: Ulf Westerlundålder: 34Utbildning: Biolog med inriktning mot limnologi, naturvård och miljörättNuvarande jobb: EU­ handläggare på FormasTidigare jobb: Labbassistent och egen företagareBor: UppsalaFamilj: Sambo och dotterFritid: Idrottar, tittar på idrott och umgås i goda vänners lagStolt över: Mitt val av utbildning och yrke trots arbetsmarknadsutsikterna

Biologi Biologi handlar om det som lever. Ibland ägnar sig biologer åt livet på cell­ och molekylär nivå, ibland på organism­, popu­lations­ eller ekosystemnivå. Hur undgår cancercellen den programmerade celldöd som drabbar alla andra celler? Hur kan möss och människor vara så olika och ändå så lika genetiskt? Varför lever vissa djur ensamma och andra i flock? Varför är blås­tången så viktig för östersjön? allt detta är frågor som olika typer av biologer ägnar sig åt.

allt oftare hämtas inspiration från bio­logiska processer och de lösningar som finns i naturen. Hjärnans kapacitet är svår att efterlikna, men insekters feremoner är redan idag ett alternativ till besprutning. Miljön har blivit allt viktigare och biologen vet vilka åtgärder som fungerar.

EU-hAND-lÄGGArE

Naturvetare.nu

15Naturvetare.nu

Det går inte att glömma patienten bakom provet och alla prover är unika. – När det är en ung människa bakom ett posi-tivt prov för cancer känns det fruktansvärt, säger Malin Hansson.

Malin Hansson utbildade sig till bio-medicinsk analytiker, med inriktning mot pa-tologi, och vidareutbildade sig sedan till cyto-diagnostiker vid Malmö högskola.

Till cytologen får man in prover från till exempel gynekologundersökningar, urin el-ler andra vätskor. För att diagnos ska kunna ställas undersöks cellens form, färgning och cellernas inbördes förhållande till varandra i mikroskop.

– Som cytodiagnostiker tar det tid att lära sig allt som man måste kunna för att ge kor-rekta provsvar. Den första tiden efter utbild-ningen har man en handledare på arbet-splatsen, som också tittar på proverna och i slutändan är ansvarig för svaren. Malin säger:

– Handledningen är inte tidsbestämd utan

det är upp till hand ledaren att avgöra när man är redo att ge provsvar helt på egen hand.

Förbereder för diagnosTill patologen får man in väv-

nadsprover som ligger i formalin. Malin bäd-dar in materialet i parafinklossar, snittar mate-rialet (i 3 tusendels millimeter) och färgar det. En patolog, som har läkarutbildning, ställer diag nos. Med hjälp av färgmarkörer, som visar vissa företeelser, går det att se i ett mikroskop om det exempelvis finns cancer, svamp eller annan celltyp i vävnaden.

Den här processen tar två dagar, men ibland kan en läkare behöva ett snabbt svar. Patienten kan vara nersövd under tiden provet analyseras och testresultatet avgör sedan den fortsatta behandlingen.

Ett hantverkNu är Malin mammaledig med sonen Oskar, 15 månader. Annars jobbar hon två dagar i veck-an som cytodiagnostiker på Malmö akademis-ka sjukhus. De andra tre dagarna jobbar hon på patologavdelnin-gen intill.

– Patologi är ett

hantverk, vävnader skärs ut för hand, och det måste ske på rätt sätt. Vissa vävnadsprover skär en biomedicinsk analytiker ut själv, till ex-empel blindtarm, födelsemärken och gallblå-sor, för att nämna några, resten skär patolo-gen ut. Många tror att patologi bara innebär obduktioner, men det mesta arbetet består i att undersöka vävnader som opererats bort, allt från födelsemärken till bröst och tarmar.

– Inom cytologin sitter man mycket vid mikroskop för att kunna se alla cellerna. Jag tycker detta är spännande och det var det som lockade mig, berättar Malin och fortsätter:

– I det här jobbet går det alltid att lära sig något nytt, så det finns möjlighet att utveck-las som yrkesperson.

Namn: Malin Hanssonålder: 31Utbildning: Biomedicinsk analytiker och cytodiagnostikerNuvarande jobb: Patologen och cytologen på UMaSTidigare jobb: Biomedicinsk analytiker i Köpenhamn ochpå ett vattenreningsverkslaboratoriumBor: HörbyFamilj: Man och barn Fritid: Mitt nybyggda hus och min trädgårdStolt över: Min son Oskar

cyTOMalin hansson, biomedicinsk analytiker och cytodiagnostiker, preparerar vävnadsprover och analyserar cellprover.

cyTO

CVcytodiagnostikCancer är en av vår tids allvarligaste sjukdomar. Varannan dag dör exempelvis en kvinna i Sverige i livmoderhalscancer och betydligt fler tvingas genomgå svåra cancerbehandlingar. Men med tidig diagnostik och hög säkerhet i be­dömningarna kan sjukdomen förebyggas.

Cytodiagnostik går ut på att med mikroskopets hjälp upptäcka cellföränd­ringar i cellprover från olika organ i vår kropp. Men att avgöra om det verk­ligen är cancer och hur allvarliga förändringarna är kräver stor skicklighet. Precis som läkare ställer cytodiagnostiker självständigt diagnoser.

De flesta cytodiagnostiker arbetar inom ett landsting men det finns också cytodiagnostiker på privatägda laboratorier. De finns gott om jobb för cyto­diagnostiker och eftersom den svenska utbildningen har ett mycket gott rykte finns även möjlighet att arbeta utomlands.

hantverk, vävnader skärs ut för hand, och det

DIAGNOSTIKEr

Naturvetare.nu

Jacob Johnsons intresse för geologi bör-jade då han sommarjobbade på Kebnekai-ses forskningsstation. Sedan dess har han jobbat med geologi, med undantag för pe-rioder då han har arbetat politiskt.

– Jag har hela livet varit intresserad av natur och samhällspolitik, säger Jacob Johnson.

Jacob sitter i riksdagens miljö- och jord-bruksutskott. I det politiska arbetet kan han använda sina geologiska kunskaper när det bland annat gäller naturliga halter av giftiga tungmetaller i marken, hur man ska ta sedimentprover eller var i jord och berg grundvattnet rör sig. Kunskaperna ger en grund till kritisk tänkande.

riksdagsledamot– Jag började studera till politisk magister i Uppsala men gick över till geologprogram-

met. Det var geologi jag ville arbeta med.

När studierna var avklarade var det svårt att få jobb i Sverige. På Norges geologiska undersökningar, NGU, fanns första job-bet som geolog. Där gjorde han jordarts-kartläggning och grundvattenundersök-ningar. Efter en tid i Norge fick han tjänst på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Där han har haft olika uppdrag i 30 år, med undantag för perioder då han haft politiska uppdrag. För tillfället är han återigen tjänst-ledig, denna gång för att sitta i riksdagen.

Flyktingar engageradeJacob växte upp på 1960-talet då det var stormigt i politiken, och det lämnade ett stort avtryck. Men det var först när han bodde i ett studentområde med många politiska flyktingar från Latinamerika och Kurdistan i slutet av 1970-talet som Jacob gick med i vänsterpartiet. Då engagerade han sig kommunpolitiskt och var förtroen-devald i Uppsalas kommunstyrelse.

– Fler naturvetare borde delta i den poli-tiska debatten. Det är viktigt att kunskapen som naturvetare har kommer fram. Naturve-tare borde inte vara passiva och enbart se till sin egen forskning.

Det geologiska tidsperspektivet är långt, samtidigt som det samhälliga perspektivet är kort. Det gäller att sammanfoga dessa perspektiv, tycker Jacob. En begränsning av klimatpåverkan behöver göras inom några decennier. Men när man diskuterar förvar-ing av utbränt kärnbränsle är det viktigt att ha ett geologiskt tidsperspektiv.

Jacob Johnson är politiker och geolog, för honom är kopplingen mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap viktig.

Namn: Jacob Johnsonålder: 58Utbildning: Grundutbildning i geologi med inrikt­ning mot kvartär­ och hydrogeologiNuvarande jobb: riksdagsledamot, tjänstledig från SGUTidigare jobb: NGU, Skandia konsult, gruppledare i Uppsalas kommunstyrelseBor: UppsalaFritid: åker skridskor och paddlar kanot, påtar i trädgårdenFamilj: Fru och två vuxna döttrar, barnbarnStolt över: Döttrarna

16

CV

Geovetenskap Geovetare har jordklotet som sitt labora­torium. De ägnar sig åt berg, jord, vatten, landformer och klimat. Vissa studerar de processer som format jorden, andra stu­derar kretslopp och hur människan påver­kar – man har till och med börjat kalla den tid vi lever i för antropocen (människan i centrum), just på grund av de stora effek­terna människan har på jordklotet.

Geovetare studerar fenomen som kan leda till naturkatastrofer för att bättre kunna förebygga skador. De kan också klättra på vulkaner, leta efter diamanter och guld, borra iskärnor i antarktis och studera dinosauriefotspår på Svalbard eller metanhydrater i Sibirien, vara med och planera och bygga vägar, tunnlar, broar och hus, utveckla geografiska in­formationssystem samt hålla reda på hur föroreningar sprider sig i sjö och mark.

rIKSDAGS-lEDAMOT

Naturvetare.nu

Jenny är hydrogeolog till yrket. Ett yrke där hon kan kombinera naturvetenskap med humanitärt bistånd.

– Utan vatten fungerar ingenting. Det går inte att producera mat, fattiga männi-skor drabbas och det kan också leda till in-ternationella konflikter. Därför var det gan-ska självklart för mig att jobba med vatten.

Som vatten- och sanitetstekniker i Kenya på uppdrag för Läkare utan gränser an-svarade hon för att det fanns rent vatten. Hon skulle också se till att saniteten på ett sjukhus var acceptabel.

Det fanns en rädsla för att epidemier skulle spridas med vatten och framför allt för en epidemi orsakad av blödarfeber-virus. Därför renades vattnet med klor. Jen-nys upp gift var att utbilda icke-medicinsk personal i hur man skulle blanda.

hotande mygginvasionUnder en lång tid hade det varit torka, sedan kom häftiga skyfall. Detta är ideal-iska förhållanden för malaria-myggens kläck ning.

– Vi sprayade mot malaria-myggor inomhus med ett gift som är ofarligt för människor – om man inte dricker det, vill säga. Men myggen behöver bara sätta sig på giftet så dör de, berättar Jenny.

Andra arbetsuppgifter var rent tekniska, som att dra vattenledningar och att mura en toalett. Jennys bakgrund som

hydrogeolog gjorde att hon ute på fält kunde sätta det som skedde i ett sammanhang.

– Jag kunde förstå varför det var som det var på vattenfronten, varför det inte regnade och även var det kunde finnas vatten.

MålmedvetenEfter att ha läst geovetenskap ett tag, bör-jade Jenny samla information om olika biståndsarbeten och anpassade sin ut-bildning efter det. Bland annat gjorde hon ett projekt på Kuba. Det är Sida som delar ut stipendium som gör det möjligt för en student att åka iväg till ett utvecklingsland och göra antingen fältstudier, examens-arbete eller uppsats. Jenny säger:

– Det är ett alldeles utmärkt sätt att skaffa sig erfarenheter från utlandet under studie-tiden, men man måste ordna med allt själv, såsom att få ett projekt godkänt, hand ledare och skapa de kontakter som behövs.,

Och i maj bar det av till Bor i södra Sudan, där Jenny arbetar som logistiker, också nu

för Läkare utan gränser. Hon sammanfattar:– Jag har alltid varit intresserad av natur-

vetenskap, och visste att det var det jag skulle jobba med. Samtidigt ville jag jobba med mänskliga rättigheter, politik och bistånd. Och den kombinationen har jag hittat.

Namn: Jenny Levanderålder: 31Utbildning: HydrogeologNuvarande jobb: Logistiker i södra Sudan för Läkare utan gränserTidigare jobb: Praktik på FN i Bangkok, konsultföretag och SGUBor: SävsjöFamilj: Mamma, pappa och syskon Fritid: arbeta på föräldrarnas gårdStolt över: att jag är flexibel och kan anpassa mig till olika kulturer

17

CV

Jenny levander kombinerar naturvetenskap med humanitärt bistånd.

hon arbetar med en livsnödvändig tillgång och en källa till internationella konflikter – vatten.

lOGISTIKEr

Naturvetare.nu

A B

C

DCA BCA B

B

F

A

E

H

G

p −A Bp −A BA BaA Bp −A Bp −A BbA BbA B p − c

r

ρ

– Matematik är alltid logisk och har ett svar. Det finns olika vägar att komma fram till svaret, vilket fascinerar mig. För mig är istället språk tråkigt och jag har svårt att lära mig. Matematik har däremot alltid varit lätt att lära in.

Det säger Elin Magnehed, som tidigt visste att hon ville studera matematik vid universitetet, men inte vad hon skulle bli efter studierna. Nu har hon arbete som matematiker.

OmväxlingElin blev aktuarie på Folksam sakförsäkrin-gar. En aktuarie är en matematiker som har ansvar för att ett försäkringsbolag all-tid har pengar att täcka utbetalningarna till försäkringstagarna. För att beräkna hur

ekonomin ser ut, används modeller som bygger på hur mycket som har betalats ut hittills under året och hur det sett ut tidigare år. På så sätt går det att räkna ut hur mycket pengar som kommer att behöva utbetalas.

ProblemlösningFörsäkringarna utvecklas hela tiden. I utveck-lingsfasen arbetar ett team, bestående av ju-rister, produktutvecklare, marknadsförings-avdelningen och Elin, fram en lösning.

Jobbet består inte bara av matematik. – Hade jag behövt sitta åtta timmar på

mitt rum och räkna, hade jag tyckt att det var tråkigt. Men omväxlingen är stor. Jag kan både sitta och räkna några timmar och sedan jobba i projekt med ett stort team. Omväxlingen gör att jag trivs.

Matematik har alltid varit lätt för Elin Magnehed.

Namn: Elin Magnehedålder: 25Nuvarande jobb: aktuarie på FolksamTidigare jobb: Extrajobb under studie tiden i delikatessen på Ica och på HemtjänstUtbildning: Matematisk­datalogisk linje, inriktning mot matematisk statistik och försäkring, på Stockholms universitet Familj: Föräldrar och två syskonFritid: Klättra på klättervägg och ridaStolt över: att jag har genomfört min ut­bildning och fått ett jobb som jag trivs med

18

CV

hon är matematiker och aktuarie på Folksam.

MatematikGlöm det där med att räkna. Matematik handlar om att lösa problem. Till sin hjälp har matema­tikerna en verktygslåda som består av ett stort antal metoder. Genom att göra logiska antagan­den och följa metodernas matematiska regler letar de efter tänkbara lösningar. Med tiden tes­tas de ofta i experiment, men det kan ta år innan det blir möjligt. På det sättet kan man säga att matematikerna får en inblick i framtiden. Mate­matiken är naturvetenskapens kristallkula.

Matematiken behövs förstås inte bara inom det naturvetenskapliga området. att fastställa värdet på en option eller en försäkringspremie, att effektivisera transportsystemen eller att kryptera hemlig information är andra viktiga arbetsuppgifter.

AKTUArIE

Naturvetare.nu

NåGrA VANlIGA JOBB FÖr NATUrVETArEArbetsområde Titel Utbildningsinriktninganalytiskt/ analytiker (statistisk­, läkemedels­) Samtliga naturvetenskapligalaborativt försöksledare, prövningsledare (klinisk) ämnenarbete laborator, laboratorieingenjör, ­tekniker, laboratoriechef, ­assistent

Data/IT­arbete databas­, nätverksspecialist Datavetare, data­, applikations­, driftingenjör, datasystemledare, fysiker, systemprogrammerare matematiker data/IT­strateg, ­samordnare, ­chef, informatiker programvarukonstruktör systemingenjör, ­utvecklare, ­analytiker systemkonstruktör, ­designer, systemerare, programmerare

Forskningsarbete forskare, forskningsingenjör, forskningsledare, ­chef, Samtliga naturvetenskapliga senior researcher, ­scientist, Professor, lektor ämnen

Information/ rådgivare (vetenskaplig, energi­, hälso­, medicinsk, data­) Samtliga naturvetenskapligarådgivning informatör (produkt­, teknik­, miljö­) ämnen kommunikatör, marknadskommunikatör, konsulent (läkemedels­, fiskeri­), vetenskapsjournalist, teknisk skribent

Inventering/ GIS­ingenjör, fjärranalys­, GIS­specialist Biolog, geovetare, kartläggning Inventerare, projektör (mark­, miljö­) miljövetare, skogsakademiker

Kontroll/ kontrollant, säkerhetsansvarig, ­chef, risk manager datavetare, fysiker, kemist,säkerhet testingenjör matematiker

Kvalitetsarbete kvalitetsansvarig, ­chef, kvalitetssäkrare Samtliga naturvetenskapliga kvalitetsspecialist, ­ingenjör, ­utvecklare, säkerhetschef ämnen

Ledningsarbete forskningschef, ­ledare, laboratoriechef Samtliga naturvetenskapliga kvalitetschef, säkerhetschef, marknadschef, affärsområdeschef ämnen produktchef, produktionsledare, driftchef, projektledare senior projekt manager, utvecklingschef, utredningschef

Marknadsföring/ försäljare, säljare, säljledare, marknadsförare, Samtliga naturvetenskapligaförsäljning ­kommunikatör, ­chef, regulatory affairs assistant ämnen

Matematiskt/ aktuarie, försäkringsmatematiker, beräknings­, valideringsingenjör Fysiker,statistiskt arbete finansingenjör, ­analytiker, kalkylator, logistiker, logistikansvarig, matematiker ­chef, simuleringsingenjör, statistiker, statistisk rådgivare, ­analytiker

Miljöarbete miljö­, miljöskyddshandläggare, mljöingenjör, ­ansvarig, ­chef, Biolog, fysiker, geovetare, kemist, ­controller, miljösamordnare, agenda 21­samordnare, miljövetare, skogsakademiker miljörevisor, miljöinformatör

Tekniskt arbete ingenjör (drifts­, mät­, radio­, kemi­), konstruktör Fysiker, geovetare, materialtekniker, materialspecialist kemist, matematiker

Tillsynsarbete inspektör (miljö­ och hälsoskydd, djurskydd, livsmedel, läkemedel) Biolog, geovetare, miljövetare, skogsakademiker

Utredning/ handläggare, patentingenjör, ­ombud, -attorney Samtliga naturvetenskapligahandläggning utredare, utredningschef ämnen

Utvecklingsarbete affärsutvecklare, produktchef, processpecialist, ­ingenjör, ­utvecklare Samtliga naturvetenskapliga produktspecialist, ­ingenjör, ­utvecklare ämnen utvecklingsingenjör, ­chef 19

20 Naturvetare.nu

UNIVErSITET Och h

Vi har breda naturvetenskapliga utbildningar inom Biologi och Miljövetenskap men också utbildningar med yrkespro�l inom För-nybar energi, Biomedicin/Biomekanik och Miljö- och hälsoskydd.

Undervisningen sker ofta i samarbete med företag och samhälls-institutioner. Magisterprogrammet – tillämpad miljövetenskap har en internationell karaktär med stark forskningsanknytning.

Fristående kurser �nns i stor omfattning inom såväl biologi, kemi och energi som biomedicin/biomekanik och miljö, både på traditionellt sätt och på distans.

Ett av Sveriges mest populära universitet med drygt 50 000 studenter. Många lockas av staden Göteborg, och att Göteborgs universitet är ett cityuniversitet med gångavstånd mellan centrum och universitetets alla lokaler.

» Erbjuder ett tjugotal olika utbildningsprogram och över hundra kurser att välja mellan inom naturvetenskap och matematik. Här kan du läsa nästan allt!

» Har Sveriges enda heltäckande marina utbildning, där under - visningen bland annat sker på våra två marina fältstationer.

Högskolan Halmstad035-16 71 00www.hh.se

Biologi med fokus på ekologi och kustens naturresurser. Högskolan på Gotland erbjuder både längre biologiutbildningar med sikte på kandidat- och magisterexamen och ett �ertal fristående kurser inom biologi, ekologi och kustzonsförvaltning. Högskolans läge mitt i Östersjön och närheten till rika natur- och kulturarv ger studenterna mycket goda möjligheter att på nära håll studera fauna, �ora och unika kustmiljöer samt inte minst människans nyttjande av Öster-sjöregionens naturresurser.

Högskolan på Gotland0498-29 99 00www.hgo.se

Göteborgs universitet031-786 00 00www.science.gu.se

För naturvetare finns inga gränser. Det är upptäckarglädjen och ny�kenheten som förenar oss. Det �nns alltid mer att utforska och alltid mer att lära sig. Att vara naturvetare i Kalmar är lite av en upp-täcktsresa. Du kommer att lära dig massor om livet och allt som lever. Du kommer dessutom att lära dig en hel del om dig själv. Livet är ett äventyr som blir ännu mer spännande som naturvetare.

I Kalmar har vi utbildningar på grund-, avancerad och forskarutbild-ningsnivå som passar dig med naturvetenskapligt intresse. Saknar du behörighet för våra grundutbildningar kan du antas via våra behörig-hetsgivande förutbildningar, Collegeår eller Bastermin.

Högskolan i Kalmar0480-44 60 00www.hik.se

21Naturvetare.nu

ch hÖGSKOlOr

Linköpings universitets främsta uppgift sammanfattas med ordet ”Expanding Reality” – vidga din verklighet. Det innebär att du kommer att få:

» förmågan att tänka friare och djärvare » modet att gå längre » lusten att nå högre

Låter det kaxigt och ansvarsfullt? Bra, för så ska det vara.Kom och var student för en dag så får du själv känna efter om det stämmer.

Karlstads universitet är ett ungt universitet där det är nära mel-lan människorna. Här �nns en öppenhet över ämnesgränserna och mellan studenter, lärare och professorer som bidrar till en inspi-rerande miljö där människor kan växa. Är naturvetenskap något som känns spännande och viktigt för dig? Då har du �era utbild-ningar att välja mellan, och frihet att själv utforma utbildningen efter dina intressen. Du kan också läsa naturvetenskap inom våra lärarutbildningar.

Linköpings universitet013-28 10 00www.liu.se

Karlstads universitet054-700 10 00www.kau.se

Högskolan Kristianstad044-20 34 00www.hkr.se/mna

Högskolan ligger mitt i UNESCO:s biosfärområde Kristianstads Vattenrike, vilket ger utmärkta förutsättningar för dina biologi-studier. Vi erbjuder utbildningsprogrammen Biologiprogrammet, Landskapsvetarprogrammet och Biomedicinsk analytikerpro-grammet, magisterprogram och ett �ertal fristående kurser inom biologi, ekologi, vatten- och miljöteknik, geovetenskap, kemi och matematik. Hos oss får du nära kontakt med dina lärare och andra studenter på ett trivsamt campus.

Lunds universitet0200-11 76 10www.naturvetenskap.lu.se

Naturvetenskapliga fakulteten i Lund har ett av landets bredaste utbildningsprogram för naturvetare. Ungefär 2 000 studenter går på vår grundutbildning och mer än 400 doktorander arbetar på sina av-handlingar. Vi är en forskningsintensiv fakultet och undervisningen sker ofta ute i forskningslaboratorierna av våra aktiva forskare/ lärare. Du som är intresserad av naturvetenskap kan absolut hitta kurser och forskning som intresserar dig i Lund.

E-post: studieinformation@naturvetenskap.lu.se

22 Naturvetare.nu

Stockholms universitet08-16 20 00www.su.se

SLU berör alla – allt från maten vi äter, skogen vi vandrar i, land-skapets och landsbygdens betydelse, till människans och djurens livsvillkor. Hos oss blir du naturvetare med tydlig yrkesidentitet, du kan till exempel välja mellan agronom, hortonom, jägmästare, biolog, veterinär och landskapsarkitekt, eller varför inte läsa etologi och djurskydd? Du studerar på ett av våra �na campus i Alnarp, Skara, Umeå eller Uppsala.

Vill du veta mer? Besök vår hemsida eller maila studexpeditionen:studievagled.ultuna@slu.se.

SLU018-67 10 00www.slu.se

Södertörns högskola08-608 32 00www.sh.se

Södertörns högskola har idag cirka 13 000 studenter. Högskolan ligger i Flemingsberg, 20 min från Stockholms central i ett spän-nande campusområde som även rymmer Karolinska institutet, Novum forskningspark, KTH och Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.Inom naturvetenskap erbjuder Södertörns högskola bland annat ut-bildningar inom biologi, biokemi, molekylärbiologi, miljövetenskap och geogra�. Vi har ett �ertal kandidatprogram, magisterkurser samt Masterprogrammet Environmental Science, Communication and Decision Making. För mer information, se www.sh.se/natur

Stockholms universitet är huvudstadens universitet med bredd, mångfald och nära kontakt med samhället. Detta präglar såväl un-dervisning som forskning. Campusområdet ligger cirka tio minuter från storstadens puls och i världens första nationalstadspark, en inspirerande kultur- och naturmiljö. Forskare, lärare och 39 000 studenter möts här i ett böljande parklandskap inramat av sjöar och hav. Här ligger Sveriges största naturvetenskapliga fakultet.

Välkommen till händelsernas centrum!

Umeå universitet090-786 92 94www.teknat.umu.se

Vi har inga isbjörnar på gatorna, men 29 000 studenter, en medel-ålder på 37 år, 170 km cykelvägar och 1 800 soltimmar per år.

Se efter själv – kom och hälsa på som student för en dag!

Mer information om hur du anmäler dig hittar du på vår hemsida.

23Naturvetare.nu

Växjö universitet0470-70 80 00www.vxu.se/msi www.vxu.se/td

Örebro universitet019-30 30 00www.oru.se/nat

Naturvetenskap vid Örebro universitet erbjuder utbildningar inom biologi, molekylär medicinsk biologi, miljökemi, biokemi, miljövetenskap, fysik och matematik. Våra engagerande lärare bryr sig om dig som student. Örebro Life Science Center och Män-niska Teknik Miljö är framgångsrika forskningscentra inom natur-vetenskap. Deras spännande verksamheter bidrar till att utveckla och förnya våra kurser. Vårt campus är omgivet av vacker natur, har ett stort utbud av idrottsaktiviteter och som student är du garanterad en bostad! Vill du veta mer? Ring studievägledare Ulla Stenlund tel: 019/303913, e-post: ulla.stenlund@nat.oru.se

Uppsala universitet018-471 00 00www.uu.se

Visste du att... » Uppsala universitet är Sveriges mest kända universitet i utlandet?

» Uppsala universitet är bland de största i Sverige när det gäller studentutbyte? Vi har utbyten med cirka 430 universitet.

» Uppsala har �er cyklar än invånare?

» Uppsala endast ligger 20 minuter från Arlanda med tåg?

Växjö är ett ungt och expansivt universitet med ungefär 14 000 studenter. Tillräckligt stort för att erbjuda en spännande studie- miljö; tillräckligt litet för att du ska kunna påverka din utbild-ning och ha nära kontakt med lärare, forskare och andra stu-denter. Hos oss kan du läsa matematik, fysik, kemi, dataveten-skap, bioenergi- och glasteknik, skogsvetenskap och mycket mer, i form av fristående kurser eller program upp till master-nivå. Vi bedriver forskningsprojekt inom en rad intressanta om-råden och har ett omfattande studentutbyte över hela världen. Sveriges mest spännande universitetsområde, campus, får du på köpet!

Naturvetareförbundet

Planiavägen 13, Box 760

131 24 Nacka

Tel: 08-466 24 80, Fax: 08-466 24 79

info@naturvetareforbundet.se

www.naturvetareforbundet.se

www.naturvetareforbundet.se