Embed Size (px)
Citation preview
NCS, Stockholm 2018
• Disputerade i Pedagogiskt arbete, februari
2017
• Lektor vid Institutionen för pedagogiska
studier vid Karlstads universitet och
Institutionen för språk, litteratur och
interkultur (svenska som andraspråk)
• Utbildningsledare vid rektorsutbildningen,
Kau
• http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1055930/FULLT
EXT01.pdf
Pågående forskningsprojekt
• Nyanlända
gymnasieungdomars
användande av
digitala resurser
(Uppkopplade
klassrum)
• Samverkan med
hemmet – nyanlända
och flerspråkiga
elever
• Nyanlända elever och
läxor
Upplägg för dagen
• Teorier om flerspråkig, parallell litteracitet. NLS.
• Translanguaging
• Min avhandlingsstudie
• Diskussion grupper, ev. på fikat
• Reflektion under föreläsningen: Försök inta ett nyanlänt
barnperspektiv när du funderar över: Hur förhåller det sig
i min(-a) verksamhet(-er) vad gäller flerspråkighet,
förhållningssätt normer och translanguaging? Ha en
kritisk, konstruktiv blick på din(-a) verksamhet(-er).
Litteracitet – literacy
New literacy studiesLiteracy socializationLitteracitet som en social praktik - innefattar även abstrakta fenomen som vanor, traditioner, ideologier kopplade till läsande, skrivande, text och språk.
Kontext och meningsskapande i fokus
Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker”To us events are empirical and observable; practices are more abstract and are inferred from events and from other cultural information” (Barton & Hamilton 1998, s.14)
• Därmed är uppdelningen mellan läsande, skrivande och
användande av andra medier inte så intressant och
därmed blir heller inte SKOLA det som är avgörande.
• förskolan – före skolan – skolan – ”fritiden”
• Emergent literacies: lärandet är en process som startar… när?
Hur många språk finns det i
världen?
• Och hur många nationer finns det?
• Föreställningen om Sverige som ett enspråkigt land…
Flerspråkighet är vanligare
än enspråkighet runt om i
världen...
• I Europa har ofta föreställningen om: en nation - ett
språk varit förhärskande.
• Enspråkiga föreställningar i Sverige?
• Kanske därav har en rad myter om två-/flerspråkighet
varit (är?) seglivade…?
2018-12-03 Susanne Duek
Myter om tvåspråkighet
(flerspråkighet)• Myt 1: ”Forskare är oeniga”
• Myt 2: ”Modersmålet stör
andraspråksinläringen”
• Myt 3: ”Barn lär sig fort”
• Myt 4: ”Vuxna lär sig bäst på jobbet”
• Myt 5: ”Språk ska hållas isär” (Lindberg, 2003)
• Myt 6: ”Halvspråkighet”
2018-12-03 Susanne Duek
Varför ska vi stötta
modersmålet?
Vad kan ett barn i sitt
modersmål när det börjar
skolan?Bas:
• Talspråkets uttal
• och grammatik
• samt 7000-10 000 ord
Utbyggnad:
• Därefter lär de sig ca 4000 ord per läsår i grundskolan.
• I slutet av grundskolan ca 35 000-46 000 ord! (för att ta till sig innehållet i en
dagstidning behövs ca 40 000 ord).
BICS och CALP (Cummins)
• Basic Interpersonal
Communication skills,
ca. 1 år
• Cognitive Academic
Langugage
Proficiency, ca. 5-8 år
• Startåldern är
avgörande, men…
Hypotesen om interdependens (överförbarhetshypotesen)
Många av läsförmågorna är språkoberoende, dvs.
överförbara från ett språk till ett annat vid läsning:
• lässtrategier
• förmåga att läsa mellan rader
• tolkningsförmåga
• meningsskapande
• metaspråklig förmåga
• ”knäcka koden”
• läslust!
Alltså, en god läsare på förstaspråket har goda
förutsättningar att bli detsamma på andraspråket
– grundläggs redan innan barnet börjar skolan!
Identity texts
- modersmålets betydelse för identitet, tänkande
och lärandeprocesser (Cummins)
Translanguaging -
transspråkande• Vad är det?
• Hur gör man?
• Vad får det för
effekter?
• Vad kan finnas för
hinder?
TL: Språkideologi
• Olika språk är inte separata enheter, utan i våra huvuden
”arbetar” språken tillsammans.
• Dynamiska processer där alla språk utgör en språklig
repertoar.
• Alla språk har lika värde.
TL: Pedagogiskt
• Inte en metod!
• …utan ett förhållningssätt till språk och
språkanvändning där flerspråkighet är norm.
Ofelia Garcias principer för
translanguaging• Social rättvisa OCH social praktik
Med social rättvisa menas att alla språk har samma värde.
Alla språk hos en individ bör få erkännande och kunna
användas i meningsfulla sammanhang. För en pedagog
betyder det att man uppmuntrar barnet/eleven att använda
alla språk och man ständigt visar att alla språk har ett
värde.
Inställning och förhållningssätt till flerspråkighet viktigast!
Hur gör man då?
• Prata OM språken, uppmuntra
• Tillåta att språk blandas
• Använda böcker, musik, sång, ramsor och andra medier
på flera språk
• Digitala verktyg!
• Låta barnen möta litteracitet på flera språk
• Engagera föräldrarna, uppmuntra samverkan
(samarbetsuppgifter till hemmet)
• Vara öppen och NYFIKEN! Fråga och låta berätta.
Språkliga porträtt (Birgitta Busch)
Vilka möjligheter och
utmaningar för translanguaging
finns i era verksamheter?
Vanliga hinder
• Pedagogers och barns ovana
• Förlegad syn på att språk ska hållas isär
• Föreställningar och förhållningssätt: inte bara svenskan
som ska utvecklas
• Pedagoger inte ”ser” vad barnet lär sig i och med att de
själva inte kan barnets andra språk.
• (Bedömning?)
Samverkan med hemmet
• Alla hem kan vara en resurs!
• Samverkan gynnar barnet!
• Integration, förskolan och skolan en viktig länk till det nya
samhället.
• Barnens identitet och tillitsskapande.
Sammanfattningsvis, för en
likvärdig förskola• Se alla språk som viktiga resurser i barnens utveckling
och lärande!
• Ge barnen och deras bakgrund erkännande
• Viktigt för identitetsskapandet och relationer hemma
• Social rättvisa
• Flerspråkig praktik för pedagogiskt arbete
• Kodväxling en del av det hela
• Andra ”icke-flerspråkiga” barn/elever får möjlighet att
höra och lära (om) andra språk, kulturer och globala,
interkulturella perspektiv; ”hela världen” i klassrummet
Hur förhåller sig de flerspråkiga
barnen till sina olika språk i
praktiken hos er?
Bakgrund till studien• Läs- och skrivutvecklingen börjar långt innan ett barn
börjar skolan (Barton, Fast, Heath m fl)
• Det som ett barn har med sig när det kommer till skolan
har betydelse för hur barnet kommer att nå skolans mål,
”Hemmets läroplan” (Skolverket, 2009)
• Föräldrars utbildningsbakgrund (och särskilt moderns)
påverkar barns skolframgång (ibid, även Bakken, 2003)
• Tillgång till böcker och andra artefakter och dess
betydelse för skolframgång (Snow et al., 1991; Bakken,
2003)
• Ca. 24000 vuxna med 0-6 års skolbakgrund vid SFI
(Skolverket, 2015).
• En autentisk fråga jag hade som lärare: ”Vilka
förutsättningar och villkor har mina elever?”
Ledande forskningsfrågor:
Vilka förutsättningar och villkor i förhållande till litteracitet
framträder i de olika praktiker som barnen deltar i i
förskola/skola och i hemmet?
Hur samspelar litteracitetspraktikerna inom de olika
arenorna?
Forskningsdeltagare, etnografisk studie
• Barnen i fokus: 6 barn (4-9 år) från 4 nyanlända familjer
(ursprung: Afghanistan, Somalia, Burma)
• Barnens klasslärare/förskollärare (i totalt 11
klasser/barngrupper), modersmålslärare (9 intervjuade)
• Barnens föräldrar (4 mammor, 2 pappor)
• Urvalskriterier: barn till föräldrar som går i s.k.
alfabetiseringsgrupp
• Ingen av mammorna har gått i skolan i ursprungslandet.
• Papporna har några års skolgång från ursprungslandet.
Sociokulturell (in-)kongruens: matchning mellan
förskola/skola och hem i fråga om vanor, normer,
värderingar etc.
Missmatchning mellan en elevs sociokulturella bakgrund
och (för-)skolans praktik ses ofta som orsaken till elevens
misslyckande.
Den ena partens ”fel” har ofta varit i fokus.
Sociokulturell inkongruens hos mig…
Med andra ord…
För att förstå ett barns litteracitet behöver man förstå dess
helhet. Inte minst när en elev har flera olika språk och/eller
är nyanländ – inte bara ett nytt språk, utan också nya
kontexter.
• Miljö och artefakter för litteracitet
• Fritidssysselsättningar
• Socialt umgänge
• Föräldrarnas förhållande till litteracitet, språk och skola
• Stöd för litteracitet och utbildning
• Framtiden
Hemmen som arena för
litteracitetFöräldrarna:
• Samtliga föräldrar mycket måna om och tacksamma för
barnens förskola/skola.
• Höga ambitioner för barnen, en chans som de inte har
haft.
• Kämpar med egna studier och nya tillvaron, byråkrati
m.m.
• Stöttar sin barn i skolarbetet. Ser sig som delvis
begränsade, men finner oftast vägar genom internet,
vänner, äldre syskon.
• Viktigt att barnen lär sig båda språken, ambivalenta till
svenskans utveckling.
Miljöer i hemmen
• Få eller inga tryckta texter (t ex. böcker eller tidningar). Inga alls på
modersmålen.
• Inga eller mycket få leksaker (jfr. barn i Sverige har i genomsnitt ca.
500 leksaker, Nelson & Svensson, 2005)
• Möblering för social samvaro
• TV och datorer med internetuppkoppling i samtliga hem: spel,
musikvideos, filmer ägnas stor del av fritiden åt, dock nästan
uteslutande på svenska eller engelska.
• Muntliga berättelser i det somaliska hemmet. Spår i förskolan.
Villkor och förutsättningar i förskolans
och skolans litteracitetspraktiker
• Modersmålens plats och utrymme
• Uppfattningar och förhållningssätt till barnens
sociokulturella bakgrund
• Barnens förhållningssätt till sina modersmål i förskole-
/skolvardagen
• Rutiner, traditioner och normer i skolan/förskolan
• Samverkan med modersmålslärare och
studiehandledare
• Kongruens och kontinuitet mellan förskola/skola och
hem
Kännedom om barnen
[…] när det gäller de här, alltså invandrarbarnen, då är det mycket
svårare. […] Väldigt många utav de barnen, de, när de stänger dörren
på morgonen, så lämnar de sin kultur. […] De byter på vägen till
skolan. Det är ju lättare med de svenska barnen som man har det ju
liksom. De byter ju liksom aldrig någonstans. […] De [invandrarbarnen]
byter identitet.
[…] Och jag har inte den kunskapen och därför blir det svårt för mig att
veta, vad de har med sig och vad vi har skapat här. […]
Modermålslärarna! […] de kan se: Det här är en kulturgrej. Det har de
med sig hemifrån. […] Jag känner bara igen det som jag ser
här och som jag kan relatera till min värld. (Intervju med
förskolläraren Mona, förskoleklass)
Lärarnas föreställningar om hemmet
• Neutrala: Fokus på det som sker i förskolan/skolan och
tar inte notis om hemmet
• Undrande: men, frågor riktas till mig eller till
modersmålsläraren
• Bristperspektiv: = lågt ställda förväntningar på hemmet
som stödjande resurs – i förlängningen på barnens
möjligheter”Analfabeter är något alldeles särskilt -ett helt annat tänk”, ”Dina föräldrar kan
inte hjälpa dig” ”Alla våra föräldrar är analfabeter eller traumatiserade”
Låga förväntningar på föräldrar
som resurs för barnens lärande
Klasslärare (under utvecklingssamtal):
Vi, för … jag har ju barn som har föräldrar som bara pratar
svenska men som inte läser så bra eller skriver så bra och
då kan jag be dem hjälpa sitt barn, men eftersom mamma
och pappa pratar ett annat språk så kan inte dom
hjälpa dig. (Utvecklingssamtal för Darya, åk 4)
Ingen av lärarna, varken modersmålslärare eller klass-
/förskollärare, ger uttryck för tankar om en parallell
litteracitetsutveckling eller interdependens.
Sociokulturell inkongruens och diskontinuitetTina: /…/ egentligen så känner man… man känner henne inte så
bra. Egentligen.
Susanne: Känner du att du känner henne mindre än de andra?
Tina: Ja, på ett sätt öhh, känns det ju så. DÄRFÖR att man har ju
ingen aning om hur.. det är ju väldigt svårt när man inte kan ha
någon kommunikation med föräldern till exempel. Det är ju
jättesvårt. (mm) det blir inte naturligt. Jag har ju ingen.. bara som
det här: är hon född i Sverige, eller har hon bott i Somalia, eller
vad har hon med sig? Vi vet ju ingenting. Och då är det ju svårt.
Och då betyder det ju mer än man faktiskt tror. Och sen så tror vi
att vi tar emot alla barn på samma och lika villkor. Men det gör vi
ju inte alls. Det är ju väldig olika. Och olika förutsättningar, så
klart. (Lärare i förskoleklass)
Handlingsmönster hos barnen
Skapar kontinuitet när sociokulturell inkongruens råder
genom:
• nyfikenhet/frågvishet,
• tystnar/utanförskap,
• spelar pajas/hittar på,
• hittar förklaringsmodeller
Barnens förhållningssätt till sina
modersmål• Ambivalens
• Ovana att prata om det och att använda i skolan, utanför
modersmålsklassrummet.
• Vissa vill inte alls använda eller prata om det, andra
uppvisar stolthet i våra samtal - efter ett tag.
• I hemmet: vissa talar enbart modersmål i hemmet, vissa
blandar och ett par går över allt mer till svenska.
• Texter: inga tryckta texter på modersmål, främst svenska
och engelska via tv och internet.
Några slutsatser
• Samverkan och kommunikation mellan skola och hem
haltar.
• Låga förväntningar på hemmets som resurs för barnens
lärande från skolans håll. Bygger på antaganden.
• Tydlig enspråkig och monokulturell norm i klassrummen.
Modersmålet begränsat i tid och rum.
• Barnens handlingsmönster – när sociokulturell
inkongruens föreligger: nyfikenhet, ställer mycket frågor
för att skapa en länk- eller tystnar, pajasroll.
• Stark anpassningsvilja!
Lärare/förskollärare kan göra skillnad!
Spång…Exemplet Daidalosleken
