Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna · kröns Sunnerstaåsen av en fornborg, som kan karakteriseras som en farledsborg. Under yngre järnåldern, med en vattennivå 5 högre

Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna

Arkeologisk slutundersökning

Gälbo, Ultuna 2:2, raä 565:1 Fd Bondkyrko sn, Uppland

sau rapport 2010:3

Helena Hulth

Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna

Arkeologisk slutundersökning

Gälbo, Ultuna 2:2, raä 565:1 Fd Bondkyrko sn, Uppland

sau rapport 2010:3

Helena Hulth

tekniska och administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets diarienr 414-350-2003

Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd 220-8312-01, 2001-08-08

sau:s projektbeteckning 3030

Uppdragsgivare Sveriges lantbruksuniversitet & Stiftelsen Ultuna Studentbostäder

Belägenhet landskap Upplandlän Uppsalakommun Uppsala socken Bondkyrko (fd). Nu: Uppsala stad fastighetskartblad 11I6a Ultunafastighet 2:2 Ultunaraä 565:1koordinater x6634975 y160392724-27 m ö h

Personal Ansvarig: Helena Hulth. Övriga arkeologer: Ylva Bäckström, Kajsa Willemark (SAU) och Kerstin Åberg Hong (Upplandsmuseet). Grävmaskinist: Sidde Hammarling

Undersökningen typ av undersökning Arkeologisk slutundersökningutförandetid i fält 2001-09-01 – 2001-10-03maskintid 72 timmardumpertid 34 timmararkeologtid 366 timmarundersökt yta 4 838 m²koordinatsystem RT90 2,5 gon Vhöjdsystem UK72inmätningssystem Digitalt

Fynd förvaras i väntan på fyndfördelning på SAU. Vissa fynd har blivit gallrade, se lista. Övrigt material förvaras tillsvidare på SAU.

Arkivmaterial Dokumentationsmaterial bestående av foton, fältplaner, fältprofiler, digitala inmätningsfiler och anläggningsbeskrivningar förvaras på SAU.

sau rapporter 2010:3issn 1404-8493©sau 2010

utgivning och distributionSocietas Archaeologica UpsaliensisGamla Prefektbostaden Villavägen 6G, 752 36 Uppsala

[email protected] www.sau.se

omslagbild Översikt över undersöknings-området mot öster. Foto: Helena Hulth

allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080.

digitala planer och sektionsritningar Ann Lindkvist, Jens Lindström, Kristina Martinelle, Maud Emanuelsson, Maja Hultman och Erik Sanzén

faktagranskare John Ljungkvist

lektör Kent Andersson

redaktionell bearbetning Helena Hulth

layout Karin Hallgren Produktion

tryck Kopieringshörnan, Uppsala

Inledning 7

Förmedling 7

Bakgrund 8Topografi och geologi 8Fornlämningsmiljö 9Tidigare undersökningar, utredningar och

antikvariska kontroller i Ultuna 11Syfte och frågeställningar 12Genomförande och metod 14

Resultat 17Schaktbeskrivning 17Anläggningar 17

stolp- och pinnhål 17gropar 17anläggning 16 20anläggning 100 23anläggning 171 24anläggning 172 26härdar 27anläggning 128 27anläggning 130 27anläggning 134 28anläggning 207 28anläggning 208 28kokgropar 29anläggning 206 30anläggning 210 31anläggning 211 32övriga nedgrävningar och lager 32diken 33recenta nedgrävningar 33

Fynd 33nitar och spikar 35handsklameller 35övriga järnfynd 37tegel 37ben 37övriga fynd 37

Analyser 39osteologisk analys 39makrofossilanalys 39vedartsanalys 3914c-analys 40

Datering 41

Utvärdering och diskussion 41Bronsålder 42

landskapets karaktär under bronsålder 42intensivt eller extensivt – permanent

eller tillfälligt? 43Medeltid 46

förhållandet till samtida bebyggelse 46groparnas betydelse 46

Sammanfattning 48

Referenser 49använt kartmaterial från lantmäteriet 49arkiv 49litteratur 49muntlig uppgift 51

Bilagor 52Bilaga 1. Anläggningar 52Bilaga 2. Fyndlista Gälbo Ultuna Bondkyrko sn 55Bilaga 3. Osteologisk analys 59Bilaga 4. Rapport från makroanalys 65Bilaga 5. Protokoll från vedartsanalys,

i förkortad form 69Bilaga 6. Ultuna Gälbo. Fördjupad

utredning inför nya studentbostäder 71

Innehåll

6 sau rapport 2010:3

Figur 1. Utdrag ur terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Skala: 1:50000. Ur Terrängkarta©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080.

sau rapport 2010:3 7

InledningEfter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län den 8 augusti 2001 (Lst dnr 220-8312-01) genomförde SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) i samarbete med Upplandsmuseet (UM) en arkeo-logisk slutundersökning på fastigheten Ultuna 2:2, Uppsala, Uppsala kommun. Undersökningen skedde under perioden 2001-09-01 – 2001-10-03, med anledning av att Sveriges lantbruksuni-versitet (SLU) och Stiftelsen Ultuna studentbostäder (SUS) avsåg att uppföra nya studentbostäder i anslutning till den befintliga studentbostads området.

Den aktuella undersökningen är den första mer omfattande som har gjorts i Ultuna i modern tid. Undersökningsområdet låg omedelbart söder om en sedan tidigare registrerad förhistorisk boplats (RAÄ 565/1, Bondkyrko socken). Eftersom det var nöd-vändigt att klarlägga om boplatsen sträckte sig in i det planerade byggområdet genomförde SAU i maj 2001 en fördjupad arkeolo-gisk utredning som i form av sökschaktsgrävning fick förunder-sökningskaraktär. Resultatet från denna visade att platsen rymde förhistoriska boplatslämningar. Flera olika anläggningskategorier registrerades, däribland härdar, gropar, stolphål och årderspår. Dessutom gjordes fynd i form av förhistorisk keramik och bränd lera. Sammantaget bedömdes dessa fynd motivera att området skulle slutundersökas (Hulth 2001, bilaga 6). Bemanningen vid slutundersökningen bestod av Ylva Bäckström, Kajsa Willemark och Helena Hulth (projektledare) från SAU samt Kerstin Åberg från Upplandsmuseet.

FörmedlingFörmedlingsinsatsen i samband med denna undersökning skedde med inriktning på barn i förskoleåldern. Med tanke på målgrup-pens låga ålder var det givet att förmedlingen fick inriktas på akti-viteter av handgripligt slag. Detta kunde ske först efter att under-sökningen avslutats, då en grupp om 14 barn i åldrarna 1,5 till 5 år bjöds till grävningen.

Inför barnens besök hade ett antal av de undersökta och tömda anläggningarna samt några av de recenta nedgrävningarna pre-parerats med både gallrade arkeologiska föremål (exempelvis obrända ben, tegel, recent spik) och nyinförskaffade saker (plast-smycken och pärlor). Föremålen lades ned i groparna och täcktes över med kulturpåverkad mörk fyllning. Efter en anpassad och kortfattad genomgång om hur arkeologer arbetar fick barnen under ett par timmar tillfälle att prova på fältarkeologi. De åter-funna föremålen lades i minigrippåsar och togs med till förskolan för vidare utvärdering och utställning.

Aktiviteten var mycket uppskattad av alla inblandade. På grund av de olycksrisker som ofta är förbundna med en arkeologisk undersökningsplats är det sällan möjligt att genomföra förmed-


lingsinsatser med inriktning på en så pass ung målgrupp. Likväl är vår slutsats att denna typ av aktiviteter definitivt bör hållas i åtanke och genomföras när det är möjligt. Händelsen dokumente-rades av en journalist och en fotograf och publicerades i Uppsala Nya Tidning (UNT 2001-10-04).

Bakgrund

Topografi och geologi

Med bidrag av Jens LindströmUltuna ligger på och i anslutning till Uppsalaåsen. Tack vare åsen är de geologiska förhållandena varierande med åsgravar och skog-bevuxna höjder med omkringliggande åkermark. Vid åsen domi-nerar isälvsgrus med skikt av finare grus och sand. Från åsen löper utstickande av sandrevlar med inslag av skikt av fin- och lättlera. Undersökningsområdet låg mellan 24 och 27 m ö h strax väster om åsen, åtskiljt av en förhållandevis djup skogbevuxen åsgrav skiljer undersökningsområdet från åsen. I klyftans botten dominerar gyttja och torv. Jordarten i själva undersökningsområdet utgörs av finsilt och lerhaltig sand, som mot söder övergår till lättlera, mellan- och styv lera, med partier av postglaciala sjösediment innan torven, gyttjan och slutligen Fyrisån tar vid. Områdets omgivningar är till största delen bebyggda eller odlade, alternativt betade.

Ultuna har haft ett ypperligt läge i anslutning till viktiga vatten-

Figur 2. Foto från förskolebesöket. Foto: SAU.


leder under förhistorisk och historisk tid. Fyrisån öster om Ultuna har under järnåldern utgjort en viktig transport- och kommuni-kationsled. Om detta vittnar ett stort antal gravfält och boplatser som omger Fyrisåns avrinningsområde, t ex vid Gamla Uppsala, Fullerö, Valsgärde och Vendel. Omkring 2,5 km söder om Ultuna kröns Sunnerstaåsen av en fornborg, som kan karakteriseras som en farledsborg. Under yngre järnåldern, med en vattennivå 5 meter högre än idag, utgjorde platsen ett naturligt hamnläge. Den vikingatida hamnen har skyddats av en pirarm i form av en långsmal ö vid platsen för den gamla kungsgården, som nu upptas av Ultuna herrgård. Omkring 1 km norr om Ultuna, vid Övre Föret mynnar Sävjaån vilken utgjort den sista anhalten av Långhundra-leden, en förhistorisk inlandsvattenled som sträckt sig ända från Trälhavet i Stockholmsskärgården. Ultuna var troligen en av slut-punkterna för denna vattenled.

FornlämningsmiljöDe kända fornlämningarna i Ultuna består av gravar och boplat-ser, huvudsakligen från äldre järnålder och framåt. Spåren efter den kända förhistoriska bebyggelsen i Ultuna är sporadiska med ca 1 km mellan den nordligaste respektive den sydligaste fynd-platsen (RAÄ 565/1 respektive 555/2). Det aktuella undersöknings-området anknyter till den nordligaste. På 1600- och 1700-tals-kartorna beskrevs detta område som tallbevuxen sandig mark, ämnad för bete. Någon stängsling tycks dock inte ha förekommit runt betesmarken (J H Fallgren, muntligen).

Ultuna har sedan 1600-talet intresserat många namnkunniga forskare. Olof Rudbeck omtalade förekomsten av ”öfwer 700 ätte-backar” i området, av vilka han grävde ut ”en hoop”. I samband med grushämtning i åsen åren 1854 och 1855 hittades resterna efter två vendeltida båtgravar av det slag som ca 25 år senare skulle komma att hittas i Vendel. Fynden var rika och innehöll skelett av människa och djur, vapen, häst- och köksutrustning ( Hildebrand & Hildebrand 1873). Geologen Hampus von Post nämnde i ett föredrag i slutet av 1800-talet att gravområdet i Ultuna uppskatt-ningsvis omfattat ca 700 gravar på 8 – 10 tunnland, d v s 4 – 5 hek-tar (Upplands fornminnesförenings tidskrift 1876). Idag återstår omkring ½-1 hektar av detta område.

En rad faktorer förutom det fördelaktiga läget, pekar mot att Ultuna haft en central betydelse under yngre järnålder; namn-kombinationen med ett sakral förled och ett administrativt efter-led är en. Båtgravarna och andra s k högstatusfynd från vendeltid är en annan. Ytterligare en faktor är ett möjligt båtoffer med fyndet av en guldgubbe i de övre lagren. Det finns dessutom starka belägg för att platsen redan under yngre järnålder rymde en omfattande bebyggelse. För detta talar inte bara det en gång mycket stora gravfältet (RAÄ 401), utan även de vidsträckta boplats indikationer som återfinns över stora ytor i området. Indikationerna styrks


RAÄ 555:1

RAÄ 567:1

RAÄ 565:1

RAÄ 557:1 RAÄ 468:1

RAÄ 594:1

RAÄ 407:1RAÄ 401:1

RAÄ 566:1

RAÄ 402:1

RAÄ 426:1

RAÄ 348:1

RA

Ä 471:3

RAÄ 666

RAÄ 560:1

RAÄ 559:1

RAÄ 488:1

RAÄ 471:2

RAÄ 404:1

RAÄ 354:1

RAÄ 474:1-3

RAÄ 473:1

RAÄ 472:1

RAÄ 471:1

RAÄ 562:1

RAÄ 561:1

RAÄ 555:2

RAÄ 565:2

RAÄ 470:1

RAÄ 469:1

RAÄ 468:1

RAÄ 406:1

RAÄ 347:1

RAÄ 347:2

RAÄ 412:1

2

RAÄ 405:1

RAÄ 402:2

0 100 200 300 m

Figur 3. Plan över Ultunaområdet med UO och fornlämningar markerade. Skala 1:10 000.


dessutom av värdena från den fosfatkartering som utfördes på 1930-talet (Torstensson & Eriksson 1941).

De yngsta förhistoriska boplatslämningarna dateras till 1000/1100-talet e. Kr. Dessutom finns broar och minnesstenar av senare datum (Ljungkvist 2000). Under medeltiden rymde Ultuna en by bestående av 10 gårdar (DMS 1:2, s 65 ff). Byn tillhörde en av Uppsalatraktens större med ett jordetal på 8:5 (Rahmqvist 1986, tabell 26, s 267). Kärnan i den medeltida byn antas ha legat i Ultunas centrala delar strax norr om det nuvarande undervisningshuset och aulan (C. Tollin muntligen). I detta område har dessutom ett medeltida ringspänne hittats som lösfynd (UM 7706). Vidare har ett välbevarat svärd från 1200 – 1300-talet hittats mellan Ultuna kungsgård och Fyrisån (UMF 1044).

Den första skriftliga urkunden som omnämner Ultuna är från 1221 och rör S:ta Marias kyrka i Östra Aros innehav av 2 ½ örtug-land (DMS 1:2, s 65). Nästa uppgift är från 1316 och rör en skatt som Magnus Ladulås son hertig Valdemar pålagt kyrkogodsen i Tiundaland. Denna innebar att bonden ”Gunnar in Ullatunum” skulle betala en tillfällig skatt om 5 öre jämte ½ mark och 2 spann korn, 1 ½ spann råg, 2 pund och 5 mark smör och 5 örtugar boskap (Hebbe 1936 s 5; DMS 1:2, s 65).

Tidigare undersökningar, utredningar och antikvariska kontroller i UltunaPlatsen för slutundersökningen ingick 1999 i ett större utred-ningsområde bestående av Ultuna samt delar av Rosendal och Ulleråker. Vid 1999 års utredning konstaterades att den förhisto-riska bebyggelsen troligen varit utbredd över större delen av det område som idag är bebyggt inom Ultuna. Utredningen gjordes som en fältbesiktning utan markingrepp. Boplatsindikationer (RAÄ 565/1) i form av skärvig sten och enstaka keramikfragment kunde dock konstateras i åkermarken strax norr om den nu aktu-ella ytan, som då var gräsbevuxen (Ljungkvist 2000). Kombinatio-nen närliggande boplatsindikationer och förhöjda fosfatvärden, samt ett fördelaktigt topografiskt läge, väckte misstanken om att boplatsindikationerna kunde ha en sydligare utsträckning, vilket motiverade en fördjupad arkeologisk utredning.

Vid den fördjupade arkeologiska utredningen, som skedde i form av maskingrävda provschakt, konstaterades flera olika anläggningar såsom härdar, gropar, troliga stolphål och årder-spår. Fynd framkom i form av förhistorisk keramik och bränd lera. Sammanlagt grävdes 38 schakt, varav indikationer påträffades i 14. Den sammanlagda grävda ytan uppgick till 532 m2, vilket innebar ca 5 % av hela utredningsområdet. Spridningen av de registrerade anläggningarna antydde att det kunde vara en aktivitetsyta, med sannolik anknytning till boplatsindikationerna (RAÄ 565/1) strax norr om utredningsområdet.

En annan antikvarisk åtgärd som utförts i närområdet är 2002


års förundersökning inför anläggandet av Ultuna kunskapsträd-gård. Denna yta ligger drygt 500 m sydost om det aktuella under-sökningsområdet. Undersökningen ledde ej till vidare undersök-ningar då schakten endast innehöll recent material (Hulth 2005:22).

Förutom de fördjupade utredningarna vid Gälbo och Ultuna by, samt nämnda förundersökning har ett antal schaktövervak-ningar genomförts i undersökningens närområde. År 2000 skedde en antikvarisk kontroll inom bostadsområdet i Gälbo, i samband med reparation av en värmekulvert (Wikborg 2000). År 2002 kontrollerades en drygt 300 m lång sträcka genom 19 sökschakt längs Veterinärvägen och Gälbovägen inför dragning av fjärr-värme (Hulth 2004:16). Samma år skedde antikvariska kontrol-ler inför uppförande av transformatorstationer och dragning av el längs Ulls väg, Gälbovägen och Kronåsvägen inom befintligt bostadsområde i Gälbo och österut mot bebyggelsen på Kronå-sen (Hulth 2004:19). År 2002 kontrollerades även en 110 m lång sträcka mellan det aktuella undersökningsområdet i Gälbo och restaurangen vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) inför schaktning för vatten och avlopp (Hulth 2004:17). De arkeologiskt relevanta indikationerna har varit få i samband med dessa anti-kvariska kontroller. Sträckorna med störda, omgrävda marklager har varit desto fler. Endast i schaktet längs den nordligaste delen av Gälbovägen, i anslutning till RAÄ 565/1 påträffades ett stolphål.

Syfte och frågeställningarAtt Ultuna med sina fynd av Sveriges första kända vendeltida båtgravar (SHM 2194) och högstatusföremål under järnåldern har varit en plats av betydelse råder det inga tvivel om. Det är dock ett beklagligt faktum att Ultunas förhistoria blivit så knapphändigt behandlad och dokumenterad. Fornlämningsbilden har domine-rats av gravfälten, medan kunskapen om områdets boplatsläm-ningar förblivit mycket begränsad. Den aktuella undersökningens primära syfte var därför att skaffa mer kunskap om de boplats-lämningar som konstaterades i området i samband med 1999 års utredning och vid den fördjupade utredningen 2001. Det knappa kunskapsläget ledde till ett antal tämligen grundläggande frågor. Prioriterade uppgifter var att:

• undersöka om hus/gårdslämningar gick att fastställa • undersöka om lämningarna ingick i ett boplatsområde och i så fall utreda vad lämningarna representerade

• utvärdera anläggningarnas frekvens och struktur och söka fast-ställa om ytorna varit extensivt eller intensivt utnyttjade

• med hjälp av daterande föremål och/eller med 14C-analys utröna lämningarnas kronologiska relation till områdets undersökta gravfält

• analysera förhållandet till övriga omgivande fornlämningar och landskap.


Figur 4. Rektifierat flygfoto över norra Ultuna med boplatsområden, området för den fördjupade utredningen och slutundersökningen markerade. Skala 1:5000. Digital bearbetning: Ann Lindkvist. Flygfoto©Lantmäteriet.

0 100 200 300 m

SlutundersökningUtredningSchaktkontrollFornlämning

RAÄ 565

P437

P1039

P2050

P4053

P4054

P4056


Figur 5. Foto över undersökningsområdet från NV. I förgrunden syns Gälbo-vägen mot Gälbotorpet. I bakgrunden skymtar en del av den äldre student-bostadsbebyggelsen och Uppsalaåsen. Foto: Kerstin Hong-Åberg, Upplands-museet.

Inledningsvis var ytterligare en frågeställning aktuell, som i huvudsak var av antikvarisk karaktär. I samband med schaktkon-troll inför nedläggning av elkabel skulle förhistoriska lämningars utbredning och karaktär fastställas i kanten av RAÄ 565/1, d v s i åkerkanten precis norr om Gälbovägen och undersökningsom-rådet. Denna schaktning blev dock inte aktuell då man istället valde att placera elkabeln inom undersökningsområdet.

Genomförande och metodSlutundersökningen kom att beröra hälften av den utreddda ytan, d v s lite drygt 4800 m2. Undersökningsytan sluttade svagt åt väster och var vid tidpunkten för undersökningen obrukad åker-mark, bevuxen med högt gräs. Marken hade intill relativt nyligen använts till försöksodling av bland annat potatis, men hade under senare år legat i träda och då främst tjänat som rastplats och trans-portsträcka till närliggande strövområden.

Matjordslagret avlägsnades maskinellt och massorna forslades bort med dumper. I samband med avbaningen rensades den frilagda ytan och anläggningar markerades. Konstruktioner som bedömdes


vara recenta undersöktes extensivt, men i så pass omfattande grad att eventuella äldre lämningar belägna i underliggande lager inte skulle förbises.

Samtliga anläggningar mättes in digitalt i plan med totalstation (Geodimeter) i inmätningsprogrammet Bertil (Victor & Victor). Inmätningsdata bearbetades sedan i GIS-programmet ArcView. Merparten av anläggningarna grävdes manuellt med skärslev och /eller spade. Anläggningarna snittades och grävdes till minst hälf-ten och sektionsritningar upprättades. De stora groparna A16 och A172 undersöktes och dokumenterades i korsprofiler (se nedan). Vissa anläggningar, däribland A16 undersöktes i sin helhet.

Bilddokumentationen omfattade översiktsbilder, arbetsbilder och foton av enskilda anläggningar. Kolprover samlades in från de kontexter som bedömdes vara tillförlitliga, varefter vedartsanalys utfördes av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Syftet med vedartsanalysen var i första hand att finna lämpliga prover för 14C-datering. Analysen syftade även till att undersöka om före-kommande träslag kunde vara orsakade av medveten selektion (se avsnittet om vedanalys, nedan och bilaga 5).

Insamling av makro planerades primärt i sammanhängande huskontexter, men kom att ske i de fall en makroanalys bedöm-des kunna tillföra information. Makroanalys utfördes av Annelie Ekblom, Geark (se bilaga 4).

Figur 6. Arbetsbild. Kerstin Åberg, UM, mätansvarig. Foto: Helena Hulth.


84

58

128

65

13370

131

69 96

60

130

77

79

59

95

78

134

64

197

98

183

93 92

97

196

61

126

141

127

185

94

195

63

186140

135

76

184

136

137138

80

124187

129

62

132

1 603 950 1 604 000

6 6

35 0

00

6 6

35 0

50

Schakt I - västra delen

Schakt III

Schakt II

Schakt I

Schakt III

Schakt V

Schakt IV

0 10 20 m

Sotlager

Grop

Härd

Kulturlager

Stolphål

Sten

Pinnhål

Dike

Sand

Recent lämning

Figur 7 Översikt, schakt och anläggningar i västra delen av schakt I och schakt III. Skala 1:500. Digital bearbetning Ann Lindkvist.


Resultat

SchaktbeskrivningDe undersökta ytorna fördelade sig på två större schakt i norra delen av undersökningsområdet, schakt I (4445 m2 ) och II (312 m2) och schakt III i sydväst (59 m2), samt två små schakt, IV-V (14 och 6 m2) mellan schakt I och II (se översikter, figur 7 , 8 och 9). Schakt II kom att delvis hamna utanför ursprungligt utredningsområde då exploateringsområdet visade sig vara mer omfattande än utred-ningsområdet. Schakt II öppnades efter samråd med länsstyrelsen och innehöll eldrelaterade anläggningar i form av kokgropar och rester efter härdar (se avsnittet om härdar och kokgropar). Schakt II begränsades naturligt i öster av den branta sluttningen mot åsgraven. Övriga schakt låg inom ursprungligt utredningsområde.

AnläggningarTotalt dokumenterades 104 anläggningar, samt 21 recenta stör-ningar (diken, planteringsgropar, stenlyft etc). Ytterligare en anläggning, A211, en kokgrop, dokumenterades utanför under-sökningsområdet öster om schakt I i samband med en efterbe-siktning.

Stolp- och pinnhålSammanlagt påträffades 40 stolphål och 36 pinnhål spritt över ytan och i mindre grupperingar. Stolphålen hade generellt få inbördes likheter och var formmässigt varierade med relativt stora skillnader ifråga om storlek (0,45 – 1 m i diameter), djup (0,08 – 0,42 m). Botten formerna var spetsiga, skålformade respek-tive planbottnade. Tre stolphål var tydliga i plan men diffusa i pro-fil och fick därför utgå. Det begränsade antalet stolphål tillåter inte några eventuella hustolkningar. Däremot kan en anhopning av pinnhål centralt inom undersökningsområdet ha utgjort delar av en hägnad eller boskapsfålla. Pinnhålen bildar en kort sträcka med två mer eller mindre tydliga rader med knappt tre meter mellanrum (se figur 8 och bilaga 1). I anslutning till pinnhålen fanns ett mindre kulturlager (A131) och en grop (A133).

GroparTotalt har 11 anläggningar klassificerats som gropar (A16, A18, A100, A119, A121, A125, A133, A171, A172, A183 och A197). Merparten av dem låg relativt väl samlade i två grupper. Groparna var av varie-rande karaktär och klassificeringen kan närmast betraktas som en samlingskategori. Groparna var mellan 0,85 – 3,6 m i diameter och 0,15 – 0,6 m djupa. Fyra av dem hade en diameter kring 2 m eller mer (A16, A18, A171 och A172). Tre har kategoriserats som avfalls-gropar (A16, A100 och A172) och en förmodas vara resultatet av


Figur 8. Översikt, schakt och anläggningar i östra delen av schakt I. Skala 1:500. Digital bearbetning Ann Lindkvist.

192

180

172

16

181

18

128

171

193

133

110

131

100

130

91

119

121

197

194

87

109

183

125

118

196

104105

106

112

126

141

127

185

115

85120

108

103

195

101

186

122

184

113102

116

107

114

111124187

129

123

132

1 604 000 1 604 050

6 6

35 0

00

6 6

35 0

50Schakt I - östra delen

Schakt II

Schakt I

Schakt III

Schakt V

Schakt IV

0 10 20 m

Sotlager

Grop

Härd

Kulturlager

Stolphål

Sten

Pinnhål

Dike

Sand

Recent lämning


209

206

210

207

208

1 604 050 1 604 100

6 6

34 9

20

6 6

34 9

60

Schakt II

Schakt I

Schakt III

0 10 20 m

Sotlager

Grop

Härd

Kulturlager

Stolphål

Sten

Pinnhål

Dike

Sand

Recent lämning

Schakt V

Schakt IV

Figur 9. Översikt, schakt och anläggningar i schakt II, IV och V. Skala 1:500. Digital bearbetning Ann Lindkvist.


Figur 10. Anläggning 16 från SV. Foto: Helena Hulth.

ansträngningar gjorda för att få undan en stor sten (A171). Övriga har inte kunnat bestämmas närmare bortsett från att de med utgångspunkt i fyllning och/eller artefaktinnehåll bedöms vara förhistoriska eller medeltida. Gropen A100 innehöll undersök-ningens mest utmärkande fynd: lamelldelar från en pansarhand-ske (F31). Ett urval av groparna beskrivs nedan. Övriga redovisas i anläggningslistan (bilaga 1).

Anläggning 16En av de största groparna var A16, en oval något oregelbunden ned-grävning som påträffades vid den fördjupade utredningen. Anlägg-ningen tolkades preliminärt som ett grophus och enligt denna hypotes slutundersöktes den lagervis och i sin helhet. Gropen var 3,2 × 2,6 m stor och 0,6 m djup. Den rymde sex lager av varierande karaktär (lager 1 – 6), från homogen ljusare silt till svartbrun kultur-påverkad och kolbemängd, jordigare silt. I anläggningens sydvästra kvadrant framkom tre mindre nedgrävningar, 0,15 – 0,2 m i diameter, varav en innehöll spår av liggande trä. De mindre nedgrävningarna tolkas som stolphål och var inte synliga i plan. Nedgrävningarna lutade svagt åt olika håll: söder, norr och nordost, men övriga grop-huskännetecken saknades, framförallt då nedgrävningen för gro-pens sidor hade väl flack lutning, vilket innebär att anläggningens golvyta skulle ha varit mindre än 2 m i diameter.

Från gropen finns 21 fyndposter registrerade. Huvuddelen av fynden påträffades i ett mörkt, fett lager (lager 2) och utgjordes av bland annat bränd lera, brända och obrända ben, samt några nitar och spikar. Merparten av nitarna och spikarna återfanns dock


Figur 11. Anläggning 16 från NÖ. Foto: Helena Hulth.

Figur 12b. Anläggning 16 i profil. Digital bearbetning Maud Emanuelsson.

26,20 Möh

26,20 Möh

26,20 Möh

Figur 12a. Anläggning 16 i profil. Digital bearbetning Maud Emanuelsson.


Figur 13. Anläggning 16 i bottenplan. Skala 1:20. Digital bearbetning Maud Emanuelsson.


relativt väl samlade i det nordvästra hörnet av gropen i ett under-liggande, torrare lager (lager 4). Till fynden räknas även ett par söl-jor (F11 och F14), som båda är av typer som förekommit under lång tid; den ena från vikingatid – medeltid och den andra från medel-tid – 1800-talet (J. Ljungkvist, muntligen). Skärvig, skörbränd sten och tegel förekom. Vidare fanns ca 15 l skörbränd/skärvig sten och drygt 9 kg handslaget stortegel (F73) spritt i anläggningen, rikligast dock i lager 2.

Från gropen togs sex kolprover som dock inte prioriterades för 14C-analys. Ett makroprov analyserades (MP 4000) och visade sig innehålla en mindre mängd obestämbara sädeskorn och något enstaka frö (se bilaga 4).

Beskrivning: Oval något oregelbunden nedgrävning.Mått: 3,2 × 2,58 m och 0,6 m djup.Lager 1: Homogent brun humös silt med lite kol.Lager 2: Fet svartbrun kulturpåverkad silt med kol, tegel och

obrända ben, lerklining samt enstaka nitar.Lager 3: Ljusare parti med gråbeige grusinblandad silt.Lager 4: Brun kulturpåverkad, ganska homogen silt med enstaka

kol. Lagret var av torrare karaktär än lager 2. I lagrets NV kvadrant framkom rikligt med nitar.

Lager 5: Brunbeige melerad silt med kolinslag och fragment av tegel. Lagret var hårdare packat än de övriga lagren.

Lager 6: Undergrund av sand.Fynd: järn F8-17, F3; brons F; obrända ben F45-46, 50, 58; brända

ben F47-49, 5, F59; bränd lera F43-44; handslaget tegel F73.Osteologi: Från anläggningen har sammanlagt 153,9 g ben analy-

serats, varav obrända ben utgjorde merparten (138,6 g). Bland de arter som kunde urskiljas fanns fisk (bland annat gös), nöt, får/get. Dessutom fanns oidentifierbara arter och de som endast kunde härledas till stora gräsätare.

Makroanalys: Analyserade prover innehöll hela korn och frag-ment av sädeskorn av obestämd sort, samt obestämt korn och dito frö. Även tallbarr påträffades.

Datering: Någon 14C-datering finns inte, men med utgångspunkt i överensstämmelse ifråga om fyndmaterialet antas anläggningen vara samtida med A100, d v s högmedeltida.

Tolkning: Några rester efter en väggkonstruktion kunde inte kon-stateras. Anläggningen tolkas därför som en avfallsgrop. Däremot kan den inledningsvis ha fungerat som en förvaringsgrop, t ex en stuka, för förvaring av rotsaker.

Anläggning 100Tre meter söder om och inom samma ”kluster” som avfallsgropen A16 fanns A100, en 1,5 × 1,2 m vid och 0,6 m djup grop. Skärvig sten och gråsvart fyllning syntes i plan. Gropen hade skålad bot-tenform och sluttande sidor. Anläggningen sektionsgrävdes till hälften och visade sig bestå av tre lager av kulturpåverkad silt. Innehållet hade som nämnts flera beröringspunkter med innehål-


Figur 14. Anläggning 100 i profil. Digital bearbetning Maud Emanuelsson.

26,33 Möh

let i A16. Fynden bestod av ett par kilo handslaget tegel, brända och obrända ben samt ett fragment av ett sandstensbryne. Två små plattor av metall (järn) visade sig vara lamelldelar till en pan-sarhandske (F31). Från gropen finns en 14C-datering till högme-deltid, vilket överensstämmer väl med järnlamellens datering (se avsnittet om 14C-analys och utvärderingsavsnittet).

Beskrivning: Sågs i plan som oval anläggning med gråsvart kulturpåverkad silt och ytligt liggande skärvig sten.

Mått: 1,5 × 1,2 m och 0,6 m djup.Lager 1: Gråbrun kulturpåverkad silt med inslag av kol, sot, tegel,

bränd lera, brända och obrända ben. Ca 0,1 m ned i lagret i anlägg-ningens ytterkant fanns en koncentration av brända ben.

Lager 2: Gråbrun omrörd sandig silt med inslag av ljusare sand och silt, samt kol, sot, tegel och bränd lera.

Lager 3: Infiltrerad del med ljusare sandig silt. Inslag av kol och kulturpåverkad silt.

Lager 4: Undergrund av silt.Fynd: Handsklameller, F31; sandstensbryne, F32; brända och

obrända ben F33, 35; br ben F34; handslaget tegel F57.Osteologi: Totalt har 74,2 g ben analyserats varav obrända ben

stod för 50 g av totalvikten. Arterna som kunder urskiljas var får/get, svin och nöt. Dessutom fanns stora gräsätare, ej närmare bestämda, samt ben som inte kunde identifieras överhuvudtaget.

Datering: Ett kolprov av björk från anläggningens botten har 14C-daterats till 1300 – 1370 e Kr och 1380 – 1410 e Kr (1 sigma) och 1290 – 1430 e Kr (2 sigma). Handsklamellerna kan genom parallel-ler till fynd från Korsbetningen på Gotland dateras till omkring år 1361 (Thordeman 1939:423 f).

Tolkning: Avfallsgrop.

Anläggning 171Anläggningen framträdde som en svagt oval, regelbunden ned-grävning i grå finsand. A171 sektionsgrävdes i halvor, men under-söktes i sin helhet. Fyllningen bestod av sand och lera med inbland-


25,51 Möh

25,51 Möh

Figur 15a och b. A171 i profil. Digital bearbetning: Maud Emanuelsson.

ning av matjord. En stor sten vilade på botten av norra delen av anläggningen. Stenen förmodas vara nedsänkt från ursprungligt läge. Tolkning: nedgrävning för sten. I nedgrävningen påträffades en mycket liten mängd brända och obrända ben, samt bränd lera, enstaka kolbitar och kolnat trä.

Beskrivning: I plan svagt oval anläggning med grå finsand.Mått: 1,92 × 1,58 m och 0,9m djup.Lager 1: Kulturpåverkad sand och silt.Lager 2: Lera och sand, 0,05 – 0,15 m stora stenar samt enstaka

kolbitar. Fynd av obrända ben, bränd lera.Lager 3: Sand och silt.Lager 4: Lera.Lager 5: Sand.Lager 6: Undergrund av sand.Fynd: Handslaget tegel F36; bränd lera F37; trä F38.Osteologi: Endast 0,3 g ben obrända ben har insamlats. Benen

befanns vara från ett (mellanstort) däggdjur.


Datering: Anläggningen har inte daterats. Teglet är dock av samma karaktär som det som påträffades i A16 och A100.

Tolkning: Grop för nedgrävning av sten.

Anläggning 172Undersökningens andra stora nedgrävning var gropen A172. Gro-pen mätte 3,6 × 3,2 m och var 0,54 m djup, med skålad bottenform. Fyllningen påminde om den i A16. Några nedgrävningar för stol-par påträffades dock inte. Anläggningen tolkas ursprungligen ha använts som förvaringsgrop, senare återanvänd som avfallsgrop. Halva anläggningen har undersökts och dokumenterats i kva-dranter. I anläggningen påträffades 98 bitar kalksten med en vikt på 4,544 kg, samt 800,3 gram brända och 2,4 gram obrända ben. Vidare framkom olika typer av järnföremål (se nedan).

Beskrivning: I plan svagt oval anläggning med grå finsand.Mått: 3,6 × 3,2 m och 0,54 m djup.Lager 1: Kulturpåverkad brun humös lerblandad silt.Lager 2: Svart kulturpåverkad jord med kol, tegel, obrända ben

och enstaka järnföremål. Kolprover togs i nedre delen av detta lager.Lager 3: Ljusare gråbrunt kulturpåverkat, sandinfiltrerat lager med

inslag av kol. En löst lagd stenpackning bestående av 0,05 – 0,15 m stora stenar, vissa skörbrända, fanns detta lager, totalt ca 30 l. Före-komst av järnföremål.

Lager 4: Undergrund av sand.Fynd: Obestämbart järn, koskälla, låssprint, nyckelhandtag/

beslag, hästskosöm, kniv, F1-7, F62; slagg F60; br lera F63; skiffer-bryne F64; br ben F 61; obr ben F67-72, F74.

Osteologi: Anläggningen tillhör den fyndrikaste ifråga om ben-mängd. Sammanlagt har 802,7 gram ben analyserats, varav merpar-ten var obränt (800,3 g). Till benfynden i denna anläggning räknas svin, får/get, nöt, häst (varav ett fragment från kraniet). Dessutom fanns oidentifierade stora gräsätare och däggdjur av olika storlek.

Makro: Analysen resulterade i fem hela men obestämbara sädes-korn och lika många fragmenterade. Dessutom påträffades havre och måra, samt tallbarr och ej närmare definierat gräs/ört.

Tolkning: Avfallsgrop.

26,32 Möh

Figur 16. A172 i profil. Digital bearbetning av Maud Emanuelsson.


HärdarSammanlagt fem härdar påträffades vid undersökningen (A128, A130, A134, A207 och A208). Dessa låg spridda över undersökningsytan och var mellan 1,9 – 0,95 m långa och 0,4 – 0,9 m breda. Härdarna var i allmänhet ganska illa åtgångna. Av ett par av dem återstod endast bottnarna eller spåren efter hård bränning. Djupet varierade sålunda mellan 0,03 – 0,14 m. Anläggningarnas fyllning konstaterades huvud-sakligen bestå av kolbemängd silt, ibland med enstaka skörbränd sten. Samtliga härdar befanns vara fyndtomma. Inte heller några ben kunde konstateras i dessa anläggningar. Makrofossilanalys utfördes på material från den största av härdarna, A128 i schakt I (se nedan). Från samma anläggning finns en 14C-datering som daterar härden till sen bronsålder/äldre förromersk järnålder.

Anläggning 128Beskrivning: I plan rund anläggning med kol, sot och skärvig sten.

Mått: 1,9 × 0,7 m och 0,14 m djup.Lager 1: Svart siltig fyllning med enstaka kolbitar och skörbränd

sten.Lager 2: Sand.Makro: Två makroprover analyserades från anläggningen, varav

det ena visade sig innehålla penningört. Det andra provet gav inga makrofossil.

Datering: Kolprover av bark 14C-analyserades med 1 sigma till 800 – 750 f. Kr. respektive 710 – 520 f. Kr. och med 2 sigma till 800 – 480 f. Kr. repektive 470 – 410 f. Kr., d v s yngre bronsålder.

Tolkning: Härd.

Anläggning 130Beskrivning: I plan oval sotig anläggning med kol och sot. Skadad av plöjning.

26,96 Möh

26,96 Möh

Figur 17 a & b. A128 i profil. Digital bearbetning av Maud Emanuelsson.


Figur 18. Foto av A128.

Mått: 1,0 × 0,9 m och 0,03 m djup.Lager 1: Svart sandig silt med sot och fragment av kol.Lager 2: Sand/lera.Tolkning: Härd.

Anläggning 134Beskrivning: I plan oregelbunden sotig anläggning med kol och

sot. Något skadad av plöjning.Mått: 1,1 × 0,9 m och 0,08 m djup.Lager 1: Brungrå silt med sot och kol i stora bitar.Lager 2: Sand.Tolkning: Härd.

Anläggning 207Beskrivning: I plan oregelbunden sotig anläggning med riklig

mängd kol och sot.Mått: 1,1 × 0,67 m och 0,08 m djup.Lager 1: Sotig sand och en del kol.Lager 2: Undergrund av sand.Tolkning: Härd.

Anläggning 208Beskrivning: I plan oval rödbränd nedgrävning.Mått: 0,95 × 0,4 m och 0,06 m djup.Lager 1: Rödbränd sand.Lager 2: Undergrund av sand.Tolkning: Rest av härd.


26,97 Möh



25,22 Möh


25,43 Möh


25,69 Möh

KokgroparTre anläggningar som kategoriserats som kokgropar påträffades i undersökningsområdet. Två av anläggningarna låg intill varandra i schakt II (A206, A210) medan den tredje påträffades i samband med efterbesiktning öster om schakt I (A211). Kokgroparna var mellan 1,1 – 2,3 m långa och 0,88 – 1,4 m breda. Djupet varierade mellan 0,46 – 0,2 m. Typbestämningen grundas beträffande de första två på anläggningarnas storlek, form, djup och rikliga innehåll av skör-bränd sten. Den tredje kokgropen (A211) avviker från de övriga ifråga om förekomst av skörbränd sten. Anläggningen innehöll dock ett par stenhällar som tolkas som värmekälla vid beredning av mat, alterna-tivt rostning av cerealier. Från denna anläggning härrör en relativt stor mängd sädeskorn (se nedan och i bilaga 4). Från kokgroparna A206 och A210 finns två 14C-dateringar som placerar anläggningarna i yngre bronsålder. Den tredje kokgropen har inte daterats.


Anläggning 206A206 framkom i den östra kanten av schakt II. Efter rensning syntes en anläggning med två synbarligen sammanhängande nedgrävningar bestående av sot- och kolbemängd jord och skärv-sten (A206 och A210). Anläggningarna flankerades av två större ca 1 meter stora stenar. A206 hade närmast rektangulär form i plan och mätte 2,3 × 1,4 m i omfång och var 0,46 m djup. Fyllningen innehöll rikligt med skärvsten. Anläggningen hade en relativt plan botten med svagt sluttande sidor. Två 0,5 m stora stenar utgjorde begränsning i anläggningens NV del, förutom mindre skärvsten. Plogspår störde anläggningen både i Ö och V. Anläggningen var dessutom störd i ÖSÖ av en 0,3 m djup nedgrävning fylld med sprängsten. Några fynd gjordes inte i anläggningen. Från anlägg-ningen har ett 14C-prov av träkol från björk analyserats och date-rats till sen yngre bronsålder.

Beskrivning: I plan oregelbunden närmast rektangulär skärv-stensbemängd anläggning. Rikligt med kol och sot.

Mått: 2,3 × 1,4 m och 0,46 m djup.Lager 1: Mörkgrå kol- och sotblandad lera med inslag av sand.Lager 2: Lager med kol och sot samt ett kompakt 0,25 m kraftigt

lager av uppemot 0,15 m stor skärvsten och 0,3 – 0,7 m stor eldpå-verkad sten.

Figur 23. Kajsa Willemark i färd att undersöka kokgropar från yngre brons-ålder. Foto: Ylva Bäckström.



26.64 Möh

25,15 Möh


Lager 3: Grå silt.Lager 4: Undergrund av lera.Makro: Tallbarr och någon odefinierad ört/gräs.Datering: Ett kolprov av björk från lager 2 14C-daterades med 1

sigma till 800 – 750 BC; 690 – 660 f. Kr.; 640 – 590 BC samt 580 – 540 BC och med 2 sigma till 810 – 520 f. Kr., d v s yngre bronsålder.

Tolkning: Kokgrop.

Anläggning 210A210 mätte 1,1 × 0,8 m och var 0,3 m djup. Kokgropen hängde sam-man med A206 och var närmast oregelbunden i plan med skålfor-mad botten. Anläggningen var störd i den södra delen av en recent nedgrävning intill markfast sten. Kokgropen innehöll riktligt med skörbränd sten och fyllningen i övrigt bestod av sotblandad sand. Några fynd påträffades inte, inte heller några ben. Anläggningen har daterats till yngre bronsålder.

Beskrivning: I plan oval något oregelbunden nedgrävning med 0,05 – 0,3 m stor skärvsten i riklig mängd i ytan. Den större stenen fanns i anläggningens yttre begränsning.

Mått: 1,1 × 0,8 m och 0,3 m djup.Lager 1: Svartbrun sand.Lager 2: Svart och sotig sand, kol endast i begränsad mängd,

däremot rikligt med tätt packad skärvsten.Lager 3: Undergrund av sand.


Makro: Vid analysen konstaterades obestämt frö och växtstam av ört/gräs.

Datering: Ett kolprov av hassel har 14C-daterats med 1 sigma till 828 – 794 f. Kr. och med 2 sigma till 900 – 760 f. Kr., d v s yngre bronsålder.

Tolkning: Kokgrop.

Anläggning 211Kokgropen A211 som konstaterades i samband med efterbesikt-ning, låg strax öster om schakt I. Anläggningen mätte 1,37 × 0,88 m och var 0,2 m djup. Anläggningen hade en närmast oval form i plan och skålformad profil med en flack sida. På anläggningens botten var ett par omkring 0,35 m i diameter stora flata kalkstenar placerade som en häll. Kalkstenen har sitt ursprung i Gävlebukten och förekommer tack vare inlandsisen naturligt i området. Det är dock sällan som den dyker upp i så stora stycken. Några fynd i övrigt eller ben påträffades inte.

Beskrivning: I plan oval rödbränd nedgrävning med kolfläckar.Mått: 1,37 × 0,88 m och 0,20 djup.Lager 1: Rödbränd sand med kolfläckar och järnutfällningar. Två

flata och skörbrända kalkstenar låg tätt sammanlagda med de fla-taste ytorna uppåt. Sot och kol fanns under de flata stenarna.

Lager 2: Sand.Makro: Två prover från botten av anläggningen har analyserats.

Utfallet var förhållandevis rikt och innehöll förutom obestämda frö-näven korn, skalkorn, vete och brödvete. Dessutom förekom målla.

Tolkning: Kokgrop.

Övriga nedgrävningar och lagerI samband med undersökningen konstaterades spridda nedgräv-ningar/kulturlagerrester på fem ställen. Lagren var uppemot 5 m i omfattning och mellan 0,1 – 0,6 m kraftiga. Distinktionen mellan gropar och kulturlagerrester var inte alltid glasklar. Den grundar sig huvudsakligen på bestämningar i fält ifråga om skillnader i fyll-ningarnas sammansättning och färg. I förhållande till groparna var lagrens fyllningar i allmänhet relativt homogena med riklig mat-jordsinblandning och få eller inga fynd. Groparnas fyllningar var generellt mer varierade med en större mängd kulturindikerande


26,26 Möh


element, såsom kol, bränd lera, tegel etc. Vissa av dessa element förekom dock även i lager som definierats som kulturlager (A87). I ett fall förekom spår efter bränning i ett kulturlager (A58).

DikenEtt flertal diken korsade undersökningsområdet. Avståndet mellan dikena varierade, som mest mellan 20 m till drygt 40 m och som minst mellan ca 5 och 7 m. Dikesbredden låg strax över 0,7 m. På fyra ställen grävdes snitt genom dikena. Alla var tämligen grunda och skålformade eller planbottnade. Fyllningen bestod av matjordsblandad sand. Även ett antal rännor noterades, vilka san-nolikt utgör rester efter diken. Inga spår efter ris eller sten påträffa-des. Det inbördes avståndet och avsaknaden av ris och sten gör att dikena sannolikt är från ganska sen tid.

Recenta nedgrävningarRecenta störningar, varav några mycket omfattande (exempelvis A180 och A192) och övriga störningar konstaterades på 21 plat-ser inom området. De recenta anläggningarna utgjordes uteslu-tande av matjordsbemängda nedgrävningar, som ibland innehöll recenta fynd. Denna kategori av nedgrävningar är orsakade av bland annat planteringsgropar och stenlyft.

FyndFörutom rensfynden påträffades merparten av fynden i sex anlägg-ningar (A16, A18, A100, A108, A171 och A172). Alla tycks härröra från medeltid. Sammanlagt har 56 fyndposter registrerats vid slut-undersökningen. Fyndkategorierna består av diverse metallföremål, främst järn, obrända och brända ben, tegel, fragment av brynen och kvarts. Även bitar av slagg samt bränd lera framkom (bilaga 2). Ett par

Figur 27. Skänkel från en sax. Lösfynd F17. Föremålet är 85 mm långt och 16 mm brett vid skänkelns bas. Foto: Markus Andersson.


Figur 28. Ett påsyningsbeslag i brons, 33 mm i diameter. Försett med ögla på baksidan. Lösfynd F18. Foto: Markus Andersson.

Figur 29. Fynd nr 8, nitar från gropen A16. Nitarna är 42 till 44 mm långa, med runda nithuvuden och uppemot 20 mm stora trapetsoida eller kvadratiska plattor. Spikarna är ca 40 mm långa. Foto Markus Andersson.


av de påträffade fynden är lösfynd, dels skänkeln från en sax (F17) och ett påsyningsbeslag av brons (F18).

Nitar och spikarBland järnföremålen finns en samling hela och fragmentariska nitar av svårdaterad om än ålderdomlig karaktär (F8 och F7). Som nämnts ovan tyder kontexterna på medeltida dateringar. Nitarna var uppe-mot 45 mm långa och hade uppemot 20 mm stora, runda, platta huvuden. Brickorna mätte mellan 20 – 30 mm och var i huvudsak kvadratiska. I ett fall förekom dock en romboid nitbricka. Ålder-domliga var även de spikar som påträffades i samma anläggningar. Dessa var mellan 40 – 75 mm långa med runda huvuden.

HandsklamellerSärskilt intressanta bland metallfynden är de lamelldelar från en pansarhandske (F31), som hittades i gropen A100. Lamellerna mäter 21 × 10 mm och 25 × 13 mm. De är halvmåneformade med lätt välvt snitt och har i stort sett bevarade nithuvuden. Passningen visar att de suttit intill varandra och rimligtvis varit fästade på en läderhand-ske. Lamelldelarna har stor likhet med motsvarande detaljer från högmedeltida pansarhandskar (gauntlet 2 och 3) från Korsbetningen på Gotland (Tordeman 1939, s 423 f). Från anläggningen finns dess-

Figur 30. Handsklameller från en pansarhandske. Fynd F31 från grop A100. Foto: Markus Andersson.


Figur 31. F1, beslag funnet i grop A172. Foto: Markus Andersson

Figur 32. F2, beslag funnet i grop A172.

Figur 33. F4, sannolikt del av ett verktyg, funnen i grop A172. Foto: Markus Andersson.

Figur 34. F5, låssprint till ett bultlås. Funnen i grop A172. Foto: Markus Andersson.

Figur 35. F6, nyckelskaft, funnen i grop A172. Foto: Markus Andersson.

Figur 36. F7, nit och spik funna i grop A172. Foto: Markus Andersson.


utom en överensstämmande 14C-datering till 1300-tal på kol från björk, varför dateringen får sägas vara väl underbyggd.

Övriga järnfyndFrån A172 kommer två beslag (F1 och F2), en koskälla (F3), en låssprint till ett bultlås (F5) och ett nyckelskaft (F6). Från samma anläggning härrör även fragment av något verktyg (F4) och en kniv (F62). Från A16 tillvaratogs förutom nitar och spikar även hästsko-söm (F9), ett par söljor (F11 och F14), ett beslag (F15), samt en nål eller ten (F16).

TegelHandslaget tegel förekom i tre anläggningar (A16, A100 och A171). Det tillvaratagna teglets sammanlagda vikt uppgick till drygt 11 kg. Teglets färg och struktur varierar något. Merparten (drygt 9 kg) omfattar fyra tegelstycken från A16 som gavs fyndnummer 73. Det största stycket från fyndposten F73 har en bredd på 0,14 m, en höjd på 0,09 m och mäter 0,26 m, vilket är i det närmaste full längd. Teglet är rödbränt med dragning åt gult och ytan är porös, ganska grov och något veckad. Det yttersta skiktet på stycket är kornigt av sand. Andra stycken från samma anläggning är mer fragmentariska och något brunare och jämnare till sin karaktär. Från A100 finns två fragmenterade tegelbitar (F57) varav det ena i sina fulla mått är 0,135 m brett och 0,085 m högt. Teglet är rödare än F73, men har samma veckade, sandkorniga ytstruktur som det största stycket i F73. Teglet från A171 i sin tur är mycket fragmente-rat med en vikt om endast 2,2 g.

BenFynd av ben gjordes i sex anläggningar (A16, A18, A100, A108, A171 och A172), varav den obrända andelen stod för merparten: 999,8 g. Dessutom tillvaratogs 68,2 g obrända ben som lösfynd. De brända benens sammanlagda vikt uppgick till 44,7 g (se avsnittet under Analyser nedan och bilaga 3). Så gott som samtliga ben påträffades i anläggningar som av allt att döma är medeltida.

Övriga fyndVid sidan av ovan uppräknade fynd påträffades ett fragment av ett sandstensbryne (F32 från A100) och ett dito fragment av skif-fer (F64 från A172). Slagg påträffades både som lösfynd (F55) och från A172 (F60). Slaggen har ej bestämts närmare, men är lätt mag-netisk. Ett enstaka fragment av bearbetad kvarts påträffades om lösfynd i schakt I. Dessutom framkom en del bränd lera. Bränd lera med kvistavtryck påträffades såväl i A16 (F44) som i A172 (F63) (se bilaga 2).


Figur 37. Fynd F11, sölja tillvaratagen i grop A16. Foto: Markus Andersson.

Figur 38. Fynd F14, sölja tillvaratagen i grop A16. Foto: Markus Andersson.

Figur 41. Fynd F16, en nål/ten tillvaratagen i grop A16. Foto: Markus Andersson.

Figur 39. Fynd F15, beslag tillvarataget i grop A16. Foto: Markus Andersson.

Figur 40. Fynd F62, en kniv hittad i grop A172. Foto: Markus Andersson.


Analyser

Osteologisk analysBenmaterialet har analyserats av osteolog Emma Sjöling på SAU. Efter analysen kan man konstatera att den art som baserat på antal fragment är mest frekvent är svin följt av får/get, nöt och häst samt fisk. Baserat på vikt domineras materialet av nöt följt av häst, ode-finierad stor gräsätare, svin, får/get, andra däggdjur och slutligen fisk, bland annat gös. En mindre mängd ben (6,1 g) har inte kun-nat bestämmas överhuvudtaget. Ett intressant faktum är att alla benfragment från får/get var brända, medan svin, nöt och häst var obrända. Beträffande de odefinierade däggdjuren förekom både brända och obrända ben i materialet. En annan notering rör ett stort obränt ben från häst (F53) som har sågats mitt itu (se avsnittet om osteologi och osteologisk rapport, bilaga 3).

MakrofossilanalysÅtta prover från anläggningarna A16, A128 (2 st), A172, A206, A210 och A211 (2 st) har analyserats, Makroanalysen utfördes av Anneli Ekblom, GeArk. Syftet med analysen var dels att identifiera material för datering, dels att belysa anläggningarnas funktion, resursutnyttjande och närmiljöns karaktär. Totalt analyserades åtta prover fördelat på 5,3 liter jord. Anläggningarnas innehåll av fröer var ganska sparsamt. Sammantaget påträffades 27 sädeskorn av vete, korn och i ett fall råg. Sädeskornen fanns såväl i medeltida som i förhistoriska anläggningar. Även ogräsfröer förekom, dock endast ett fåtal. Då den totala mängden analyserade fröer var liten och andelen obestämda fröer var relativt hög är möjligheterna att närmare diskutera platsens närmiljö små. Samtliga ogräsfröer kan dock associeras till en åkermarksmiljö (se bilaga 5).

VedartsanalysVedartsanalysen utfördes av Ulf Strucke, UV-Mitt. Vedartsanaly-sens primära syfte var att ta fram lämpligt material för 14C-date-ring, men den förväntades, förutom en inblick i områdets art-sammansättning, även ge upplysningar om hur valet av bränsle gjorts. Resultaten av vedartsanalysen framgår av bilagorna 5 och 6. Avfallsgropen A16 innehöll mycket lättfragmenterat kol. Detta kan vara en signal om att träet blivit rötat före, eller varit blött vid förbränningen (Strucke muntligen).

Strucke konstaterade vidare att kokgroparna A206 och A210 innehöll många arter och dessutom aska, vilket ger en indikation om att anläggningen rymmer kulturlagerfyllning.

För 14C-analys valdes i samtliga fall unga delar av björk och has-sel samt en bit bark, se nedan.


14C-analysMaterialet som valdes för 14C-analys härrörde från fyra olika anläggningar: två kokgropar, en härd och en grop (se tabell 1 nedan). Härden och gropen låg i schakt I i norr och kokgroparna i schakt II. Tre av proverna gav dateringar till yngre bronsålder och ett prov resulterade i en datering till högmedeltid. Bronsålder finns därmed representerad i både schakt I och II. Den medeltida dateringen överensstämmer väl med fynddateringen av hands-klamellerna från samma anläggning. Bronsåldersdateringarna är relativt samstämmiga och styrker varandra. Det daterade mate-rialet från A100 och A206 bestod av björkkvistar vars egenålder enligt vedartsanalysen låg under 10 – 12 år.

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:6 sd:12 prob usp[chron]

2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD 2000CalADCalibrated date

A100, Ua-19430 580±50BP

A128, Ua-19431 2515±55BP

A206, Ua-19432 2540±40BP

A210, Ua-19433 2635±40BP

Figur 42. Kalibrerade 14C-värden från den aktuella undersökningen enligt Stuvier et al (1998).

Anl.nr Labnr Material Art Anl.typ Dat. BP Kal 1 σ 68,2% Kal 2 σ 95,4%

A100 Ua-19430 Träkol Björk Grop 580±50 1300 – 1370 AD (46,8) 1290 – 1430 AD (95,4)

1380 – 1410 AD (21,4)

A128 Ua-19431 Träkol Bark Härd 2515±55 800 – 750 BC (11,7) 800 – 480 BC (89)

710 – 520 BC (56,5) 470 – 410 BC (6,4)

A206 Ua-19432 Träkol Björk Kokgrop 2540±40 800 – 750 BC (23,8) 810 – 520 (95,4)

690 – 660 BC (9,1)

640 – 590 BC (22,1)

580 – 540 BC (13,3)

A210 Ua-19433 Träkol Hassel Kokgrop 2635±40 828 – 794 BC (68,2) 900 – 760 BC (95,4)

Tabell 1. Resultat av 14C-analys från slutundersökningen. Inom parentes efter BC- och AD-värdena anges sannolikheten för den kalibrerade dateringen i procent.


Datering14C-dateringarna visar att den undersökta lokalen dels innehål-ler lämningar från yngre bronsålder, dels till högmedeltid. Date-ringarna från kokgroparna A206 och A211 och härden A128 är anmärkningsvärda såtillvida att dessa är de första kända brons-åldersdateringarna inom Ultunaområdet. Genom den aktu-ella undersökningen har den äldsta kända boplatslämningen i området kunnat flyttas tillbaka från 500 f. Kr. till ca 900 f. Kr.

Från medeltid finns även fynd som stärker dateringen. Kon-struktionsmässiga överensstämmelser och ett likartat, om än inte säkert daterande, fyndmaterial gör att ett urval anläggningar (A16, A18, A100, A108, A171 och A172) med största sannolikhet kan här-ledas till medeltid.

Utvärdering och diskussionDen stora frågan beträffande fornlämningsbilden i Ultunaområdet under det senaste decenniet har rört bebyggelselämningarnas före-komst och omfattning. Vid 1999 års utredning kunde ett antal stora boplatsområden pekas ut okulärt. Inget av dessa områden hade dock bekräftats med hjälp av sökschaktning. Som framgått ovan anknyter det aktuella slutundersökningsområdet till den nordli-gaste inventerade bebyggelselämningen (RAÄ 565/1). Ett av syftena med slutundersökningen var att se om hus- och gårdslämningar gick att fastställa och om lämningarna i så fall ingick i ett centralt boplatsområde eller om de representerade utkantsaktiviteter. Ett annat spörsmål var att klargöra om ytan utnyttjats intensivt eller extensivt. Ett tredje syfte var att med hjälp av daterande föremål och/eller med 14C-analys utröna de aktuella lämningarnas kronologiska relation till omkringliggande gravfält. Vidare skulle lämningarnas förhållande till övriga fornlämningar och det omgivande landska-pet analyseras, för att på så sätt få en bild av hur området utnyttjats.

Utfallet från slutundersökningen blev något oväntat, framförallt p g a av dateringarna som innebar att bronsålder för första gången kunde beläggas i området. För att återknyta till frågeställningarna kan vi till att börja med slå fast att några säkra hus- eller gårdsläm-ningar inte påträffades. Däremot är den sammantagna bilden att lämningarna är av boplatskaraktär. Vilka områden dessa aktivite-ter ska relateras till är fortfarande något osäkert och med hänsyn till de vitt skiftande dateringarna även beroende av vilken period som avses. Uppenbart är i alla fall att den undersökta ytan innehål-ler spår efter två tydligt åtskiljda faser: bronsålder och medeltid. Ytterligare generalisering innebär vidare att de eldrelaterade akti-viteterna (härdar, kokgropar) hör samman med områdets använd-ning under bronsålder och att avfallsgroparna och möjligen även stolp- och pinnhål hör till den medeltida fasen. Åtminstone tyder innehållet i groparna på det.


Beträffande frågan om intensivt eller extensivt nyttjande kan vi konstatera att mängden anläggningar under båda de fastställda perioderna var ganska liten, vilket generellt skulle kunna peka mot extensiv användning. Självklart kan man fundera över käll-materialets representativitet. Området var som på så många andra håll inom Ultuna mycket stört. Diverse planteringsgropar och djupt liggande plogspår visar att den tidigare bedrivna försöksod-lingen inte lämnat ytan opåverkad. Å andra sidan kan förhållandet spegla en realitet, vilket i så fall skulle innebära att just denna yta inte har nyttjats särskilt intensivt, vare sig under bronsålder eller under medeltid och inte heller inom loppet av perioden däremel-lan. Landskapsutnyttjandet under bronsålder har sannolikt inte mycket gemensamt med dito bruk under högmedeltid. För att närmare kunna besvaras frågorna om platsens nyttjande måste sålunda respektive period studeras var för sig.

Dateringen av gravar och gravfält i området sträcker sig så vitt vi vet från äldre järnålder till vikingatid (t ex RAÄ 401, 402, 407, 426, 474). Dessutom visar 10 – 12 öst-väst orienterade skelettgravar (RAÄ 471) att en tidigkristen kyrkogård med största sannolikhet bör ha funnits i Ultuna. Ur dateringssynpunkt anknyter under-sökningsresultatet inte alls till de kända gravarna. Frågan om läm-ningarnas kronologiska relation till områdets gravfält får därmed fortfarande anses vara öppen.

Bronsålder

Landskapets karaktär under bronsålderÄven om några uttömmande svar inte kan ges på grund av områ-dets allmänna fragmentering bidrar dateringen av kokgroparna och härden på flera sätt till förståelsen av platsens karaktär under bronsålder. Olika studier av strandförskjutningen visar att land-höjningsförloppet i Uppland rymmer stora skillnader (Risberg 2007, s 124). Även om olikheterna avtar med tiden kan nivåerna variera så mycket som 8 m mellan norra och södra Uppland vid samma tidpunkt under bronsåldern (H. Victor muntligen 2008). De nu daterade bronsålderslämningarna låg mellan 25 – 27 m över havet och har rimligen varit relaterade till strandlinjen. Under bronsåldern låg Ultuna på sydöstra spetsen av en omfångsrik ö, omgiven av farleder (se figur 43). I undersökningsområdet och dess närmaste omgivning bildar ytan ovanför 25-meterskurvan vad som närmast kan liknas vid en skoformad udde (figur 44 och figur 45). Denna ansluter till den smala landtunga som utgjorde åsens krön och som likt en svans hänger samman med nämnda ömassiv. Tack vare landtungan bildar öns östra del en attraktiv vik, som dessutom var förhållandevis grund.


Intensivt eller extensivt – permanent eller tillfälligt?Kokgropar betraktas normalt som en boplatsindikation, vilket skulle kunna tala för att det i områdets närhet fanns en stationär bebyggelse under bronsålderns senare del. Att kokgroparna A206 och A210 innehöll många arter och dessutom aska är möjligen en indikation på att anläggningarna rymmer kulturlagerfyllning, vilket skulle kunna vara ytterligare ett belägg för att lämningarna är av ett mer permanent slag. Samtida bebyggelse i områdets ome-delbara närhet skulle då i första hand ha kunnat sökas något söder om undersökningsområdet, eftersom ytan vid RAÄ 565/1, strax norr om undersökningsområdet är mer låglänt. Redan när havs-nivån låg 20 m ö h hade dock stora landmängder frilagts i norra Ultuna, vilket skulle kunna innebära att omfattande ytor fanns till-gängliga för bebyggelse under bronsålderns senare del. På grund av den intensiva markanvändningen i området är dock risken för att spåren efter en sådan bebyggelse raderats ut överhängande.

Figur 43. Bronsålderslandskapet kring södra Uppsala med en havsnivå 25 m ö h. Digital bearbetning Maja Hultman.


Den totala mängden anläggningar från undersökningen och de daterade anläggningarnas karaktär och läge talar emellertid för att lämningarna representerar ett extensivt bruk. Ett bruk som möjli-gen har varit av återkommande art.

Lämningarna i Gälbo ligger perifert i förhållande till den täta koncentrationen av bronsålderslämningar som återfinns omkring en kilometer åt nordväst, i Rosendals- och Malma-området, samt i Valsätra i väster. Här är skärvstenslokalerna många. Delar av Malma undersöktes 1982 i samband med uppförande av nya bostäder i Folke Bernadotteområdet, vilket gav delvis samtida dateringar med de nu undersökta lämningarna (Hjärtner-Holdar & Ullén 1984; Åstrand 1996). Dessa lokaler skulle med andra ord kunna representera de mer permanenta bosättningar till vilka lämningarna i Gälbo varit förbundna.

Förekomsten av ensamliggande härdar och härdgrupper har givits flera förklaringar, vilket har diskuterats av olika forskare ( exempelvis Eriksson 1998; Streiffert 2001; Petersson 2006). Eriksson framför att en del av eldandet i bosättningarnas ytter-områden, åtminstone under äldre järnålder, kan vara sprunget ur behovet att markera revir (Eriksson 1998, s 228 ff). Streiffert menar att spridda härdar, gropar och fynd från bronsålder är resultat av en oreglerad hushålls struktur (Streiffert 2001, s 55). Petersson påpekar i

Figur 44. Undersökningsområdet i relation till en havsnivå 25 m ö h. Digital bearbetning: Maja Hultman.


Figur 45. Den skoformade udden med funna bronsålderslämningar marke-rade med rött. Digital bearbetning: Maja Hultman.

sin grundliga analys av östgötska förhållanden under yngre brons-ålder och äldre järnålder att ensamliggande härdar och kokgropar kan tillhöra spåren efter en välorganiserad betesdrift (Petersson 2006, s 143 ff). Att man rört sig över stora områden för exempelvis betesdrift och annat näringsfång ter sig rimligt. För Gälbos del före-faller kanhända betesdrift långsökt, med hänsyn till de topografiska förutsättningarna. Däremot borde läget på udden med skyddade vikar vid den dåtida strandlinjen ha varit ett ypperligt för fiske och fågeljakt. Även ur strategisk synvinkel får läget anses vara mycket fördelaktigt. Kokgroparna kan mycket väl ha använts i ett sådant sammanhang. Att platsen kan ha använts för att markera närvaro och revir kan också vara värt att beakta.


Medeltid

Förhållandet till samtida bebyggelseUnder medeltid var Ultuna som nämnt en av de största byarna i trakten av Uppsala. Under denna period ägdes marken i varie-rande omfattning av frälset, kyrkan och någon enstaka skatte-bonde. Efter många vändningar omvandlades jordegendomarna i Ultuna genom Gustav Vasas expropriation av kyrkans egendomar slutligen till ett storskaligt kronogods, vilket skedde i början av 1600-talet (Hebbe 1936, s 5). Några historiska kartor över byn finns inte. Upplysningar saknas därför om läget för de medeltida husen och indirekt även den yngre järnålderns bebyggelselägen. Genom kartstudier har dock Claes Tollin lokaliserat den medeltida byns kärna till nuvarande Ultunas centrala delar (Tollin & Wallgren 2000, s 30). Som nämndes inledningsvis finns enstaka medeltida fynd i området, t ex ett ringspänne (UM 7706). En datering från ett stolphål kan delvis bekräfta antagandet om det medeltida byläget (Hulth 2008).

Den aktuella undersökningen antyder dock att Ultunas med-eltida bebyggelse kan ha varit ganska utspridd. Undersöknings-området ligger ca 650 m från den medeltida byns förmodade kärna. De förhållandevis fåtaliga anläggningarna i undersöknings-område talar visserligen för att ytan nyttjats extensivt. Avsaknaden av huslämningar och kunskapen om hur medeltida byar normalt är disponerade pekar också mot att undersökningsområdet var perifert under medeltid. Mot detta talar dock de stora fyndrika groparna, som antyder att en gård bör ha legat i områdets omedel-bara närhet. Tollin menar att denna i så fall bör ha varit en avgärda enhet (C Tollin muntligen 2008). Med hänsyn till svårigheterna att identifiera de medeltida bytomterna i verkligheten är det möjligen så att bilden av den medeltida bystrukturen även för Ultunas del måste revideras.

Tolkningen att groparna representerar en gård i utkanten av Ultunas medeltida bebyggelse understryks i viss mån av den fos-fatkartering som utfördes på 1930-talet (Torstensson & Eriksson, 1941). Att fosfatkarteringen är bebyggelseindikerande styrks av utredningen från 1999 samt olika schaktövervakningar. Om detta stämmer är det ytterligare en indikation på att Ultunas bebyg-gelse varit tämligen utspridd under medeltid och även perioderna dessförinnan. Med tanke på den medeltida byns omfattning före-faller det rimligt att en av gårdarna har kunnat vara belägen vid Gälbo. Kanske har vi här stött på den nordligaste begränsningen av Ultunas medeltida bebyggelse.

Groparnas betydelseNågra 14C-dateringar finns inte från de största groparna (A16 och A172). Fyndsammansättningen i dessa anläggningar uppvisar dock stora likheter med den mindre A100 och det är därför högst troligt att anläggningarna är medeltida. Vilken funktion de haft är dock


oklar. Anläggningarna skulle kunna ha varit förrådsgropar, sekun-därt använda som avfallsgropar. Från medeltida stadsmiljöer finns exempel på sopbingar. Dessa antas dock inte vara så vanliga på landsbygden där man lika gärna kunde slänga avfallet på dynghö-gen (K Svensson, muntligen 2007). Nämnda överensstämmelse gör att även A100 tolkas som förvarings- och/eller avfallsgrop. Denna grop är betydligt mer oansenlig än de övriga, men fyndinnehål-let med sina pansarhandskdetaljer tillhör ett av undersökningens intressantare. Lamelldelarna är tankeväckande ur flera aspekter. Dessa är som nämnts nära paralleller till en handske som hittades från Korsbetningen, daterad till ca 1361. Ultuna är inte känt för att under medeltid ha varit en militär plats, eller för att ha hyst en borg eller någon sätesgård. Som fyndkategori är medeltida vapen inte särskilt vanliga, men från Ultuna finns som nämns även lös-fynd av svärd från den aktuella perioden (UMF 1044).

Även om belägg för eventuella sätesgårdar saknas på Ultuna vet vi att en rad prominenta personer ur högfrälse och kyrka ägt jord i området under decennierna runt 1300-talets mitt. Namn som nämns är bland andra Styrbjörn Torstensson från Sandbroätten, Johan Karlsson (Sparre) och Magnus Erikssons klerk Paulus (DMS 1:2, s 65 ff).

Ett par pansarlameller i en liten grop säger dock inget uttöm-mande om vare sig statusen för Ultuna eller de personer som bott på enskilda gårdar i området. Däremot är det intressant att notera att vapen- och ridutrustningsdetaljer då och då dyker upp vid boplatsundersökningar i annars tämligen anonyma agrara mil-jöer. Situationen på Sommaränge som undersöktes i samband med E4-undersökningarna visar att föremål med militär anknyt-ning mycket väl kan förekomma även utanför borgar och sätes-gårdar (Schmidt Wikborg 2006, s 75 f, 101 f). Pollista är ett annat exempel (Hållans & Svensson 1998).

Med utgångspunkt i de gamla landskapslagarna är fenomenet med vapendetaljer i agrara miljöer emellertid inte särskilt anmärk-ningsvärt. Tvärtom bör ett tämligen brett skikt av den medeltida all-mogen ha varit militärt förberedda, åtminstone materiellt. Lagarna föreskrev hur allmogesoldaten för sitt personliga skydd skulle vara utrustad. Minimikravet stipulerade att denne skulle ha sköld, ringbrynja (vilket inkluderar lamellrustning), någon from av hjälm (järnhatt) och ringbrynjehuva (muza). Under 1300-talet skedde flera förändringar ifråga om regleringen av soldatens utrustning, bland annat tillkom platan, järnplåtar för att skydda bålen (Sundberg 1999, s 26 f).


SammanfattningEfter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län den 8 augusti 2001 (Lst dnr: 220-8312-01) genomförde SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) i samarbete med Upplandsmuseet (UM) en arkeo-logisk slutundersökning på fastigheten Ultuna 2:2, f d Bond-kyrko socken, Uppsala kommun. Undersökningen skedde under perioden 2001-09-01 – 2001-10-03, med anledning av att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stiftelsen Ultuna studentbostäder (SUS) avsåg att uppföra nya studentbostäder i anslutning till den befintliga bostadsbebyggelsen.

Ultuna är framförallt känt för sina gravar, medan frågan om läget för de förhistoriska boplatserna länge förblivit obesva-rad. Känt är dock att Ultuna med sina 10 gårdar under medeltid utgjorde en av de större byarna i trakten av Uppsala. Vid en utred-ning 1999 konstaterades omfattande boplatslämningar i samband med inventering (Ljungkvist 2000). Det aktuella undersöknings-området anslöt till den nordligaste av dessa förhistoriska boplatser (RAÄ 565/1), som dock inte var avgränsad åt söder. Efter en fördju-pad utredning kunde det konstateras att ytan söder om RAÄ 565/1 rymde boplatslämningar i form av härdar, gropar och stolphål, samt åderspår. Detta motiverade att området skulle slutunder-sökas, vilket skedde i september 2001. Totalt dokumenterades 105 anläggningar av varierad karaktär och omfattning, inklusive pinn-hål och kulturlager, samt 21 recenta störningar av olika slag.

14C-analyserna gav dateringar till yngre bronsålder och hög-medeltid. Fyndmaterialet var förhistoriskt och medeltida; beträf-fande den senare perioden bland annat i form av lamelldelar från en pansarhandske med parallell till Korsbetningen på Gotland. Dessutom påträffades ett relativt stort antal nitar av ålderdomlig karaktär, bränd lera och en mindre mängd keramik, samt en del brända och obrända ben.

Genom undersökningen har den äldsta kända lämningen i Ultunaområdet kunnat flyttas tillbaka från 500 f Kr till ca 900 f Kr. Bronsålderslämningarna tolkas som spår efter extensiva aktivite-ter av mer tillfällig karaktär, sannolikt med anknytning till dåti-dens skärgårdslandskap. Den permanenta samtida bebyggelsen representeras troligen av de rika bronsålderslämningarna i Malma och i dalgången upp till Rosendal.

Även de medeltida lämningarna var få, men fyndmaterialet var så pass rikligt att man inte oreserverat kan förutsätta att detta utgör utmark under medeltid. Det är snarare troligt att en gård funnits mycket nära undersökningsytan.


Referenser

Använt kartmaterial från LantmäterietDigitala fastighetskartan över Ultunaområdet ©LantmäterietFlygfoto över Ultunaområdet ©Lantmäteriet

ArkivUM Upplandsmuseets arkiv, UppsalaUMF Uppsala universitets museum för nordiska fornsakerATA dnr 4871/36 Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm

LitteraturDMS. 1984. Det medeltida Sverige. 1:2. Uppland, Tiundaland: Ulleråker,

Vaksala, Uppsala stad. G. Dalbäck, O. Ferm & S. Rahmqvist (red). (KVHAA). Stockholm.

Eriksson, T. 1998. Egen härd guld värd – härdar från äldre järnålder i sydvästra Uppland. I: ”Suionum hinc civitates” Nya undersökningar kring norra Mälarens ädre järnålder. Red. Andersson, K. Occasio-nal papers in Archaeology 19. Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala.

Hebbe, P., 1936. Några blad ur Ultunas äldsta historia. Kungliga Lantbruksakademiens handlingar och tidskrift, 1936, häfte 5. Stock-holm.

Hildebrand, B. E. & Hildebrand, H. 1873. Teckningar ur Svenska sta-tens historiska museum 1. Stockholm.

Hjärtner Holdar, E., Ullén, I., Steen, S., 1984. En fornlämningsmiljö i Uppsala, fornlämningarna 418, 427 och 476 Valsätra, Bondkyrko socken, Uppland. Arkeologisk undersökning 1982. Rapport – Riksantikvarie-ämbetet och Statens historiska museer. Undersökningsverk-samheten 1984:27.

Hjärtner-Holdar, E & Ullén, I., 1984. Malma by och Valsätra. Upp-land 1984. Uppsala.

Hulth, H., J. Lindström. 2001. Ultuna Gälbo, förjdupad utredning inför nya studentbostäder, RAÄ 565:1, Ultuna 2:1, 2:3, Bond-kyrko sn, Uppland. Projekt 1039. SAU rapport 2001:4. Otryckt rapport.

-2004. Ultuna. Antikvarisk kontroll angående schaktningsarbete för fjärr-värmeledning längs Veterinärvägen och Gälbovägen. Ultuna 2:23, 2:2, i anslutning till RAÄ 565/1, Bondkyrko sn, Uppland. Lst dnr: 220-13269-01. Projekt 4053. SAU Rapport 2004:16. Otryckt rapport.

-2004. Antikvarisk kontroll. Schaktningsarbete för VA-ledningar till stu-dentbostäder i Ultuna. Ultuna 2:23, intill RAÄ 565/1, Bondkyrko sn, Uppland. Lst dnr: 220-13932-01. Projekt 4054. SAU Rapport 2004:17. Otryckt rapport.


-2004. Ultuna. Antikvarisk kontroll. Schaktningsarbete för dragning av elkablar till studentbostäder i Ultuna. Ultuna 2:23, 2:2, RAÄ 565/1, Bondkyrko sn, Uppland. Lst dnr: 220-2433-02. Projekt 4056. SAU Rapport 2004:19. Otryckt rapport.

-2005. Kunskapsträdgården i Ultuna. Arkeologisk förundersökning. Ultuna 2:23, Bondkyrko sn. Uppland. Lst dnr: 220-13094-02. SAU Rapport 2005:22. Otryckt rapport.

Hållans, A.M, & Svensson, K.. 1998. Pollista, bo och bruka under 1200 år. Arkeologi på väg E18: kompletterande arkeologisk förundersökning och arkeologisk undersökning. Uppland, Övergrans socken, Pollista 2:6, RAÄ 228. Arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet Rapport 1998:110. Stockholm.

Ljungkvist, J. 2000. Med bidrag av Fredrik Hallgren, Lars Sund-ström, Clas Tollin och Anneli Wallgren. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Rapport 2000:4. Otryckt rapport.

Ljungkvist, J. (i manus) Det förhistoriska Ultuna.Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och

landskap i Västra Östergötlandunder yngre bronsålder och äldre järnålder. Linköping.Rahmqvist, S., 1986. Gamla Uppsala by – Upplands största. I:

Uppsala stads historia VII. Från Östra Aros till Uppsala. Uppsala 1986.Risberg, J., 2007. Strandförskjutningen i centrala/norra Uppland i

relation till omlandet. I: Hjärtner-Holdar, E., Raheden, H. och Seiler, A., 2007. Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Volym 4. Arkeologi E4 Uppland studier. Uppsala.

Streiffert, J., 2001. På gården. Rumslig organisation inom bosättningsytor och byggnader under bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarie-ämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter 35. Stockholm. Gotarc. serie C. Arkeologiska skrifter 37. Göteborg.

Sundberg, U., 1999. Medeltidens svenska krig. Lund.Thordeman, B., 1939-40. Armour from the battle of Wisby 1361. Volume

1 – 2. KVHAA. Stockholm.Torstensson, G, Eriksson, S., 1941. Agronomiska kartor över Ultuna

egendom. Jemte beskrivning. Lantbrukshögskolans institution för allmän jordbrukslära. Uppsala.

Tollin, C., & Wallgren, A., 2000. Bilaga 2. Historisk kartanalys. I: Ljungkvist, J.2000. Med bidrag av Fredrik Hallgren, Lars Sund-ström, Clas Tollin och Anneli Wallgren. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Rapport 2000:4. Otryckt rapport.

Upplands fornminnesförenings tidskrift, 1876. Uppsala.Wikborg, J., 2000. Antikvarisk kontroll. Schaktningsövervakning vid

reparation av värmekulvert. Ultuna Studentbostadsområde, Grå-bovägen B 01-B 04, Bondkyrko sn, Uppsala kommun, Uppland. Lst dnr: 220-9489-00. P4037. Otryckt rapport.


Wikborg Schmidt, E., 2006. Från gård och grund uppå Sommaränge skog. Medeltida bebyggelselämningar i Viksta sn, Uppland. Arkeologi E4. SAU Skrifter 15. Societas Archaeologica Upsaliensis. Uppsala.

Åstrand. J., 1996. Malma, en långvarig bosättning i Uppsalas södra delar. Arkeologiska undersökningar, Bondkyrko socken, Uppsala, Upp-land. Rapport/UV Uppsala 1996:45. Riksantikvarieämbetet UV Uppsala.

Muntlig uppgiftFallgren, Jan-Henrik, 2000-01Ljungkvist, John, 2007-11Svensson, Kennet, 2007-12-04Tollin, Clas, 2008-06.Victor, Helena 2008-04.


Bilagor

Bilaga 1. Anläggningar

Anl nr Typ Ytmått, m Djup, m Kommentar x y z

16 grop 3,20 × 2,58 0,60 Avfallsgrop 6635019,13 1604044,24 26,20

18 grop 1,90 × 1,40 0,56 Oval med skålformad botten. Enstaka br ben 6635024,52 1604049,15 26.20

58 kulturlager 5,00 × 2,70 0,60 Oregelbundet i plan och botten. Kolfrgm. Spår e. bränning. Matjordsinbl.

6634979,62 1603930,59 24.74

59 recent anl 0,90 × 0,54 0,60 Utgår 6634981,31 1603933,27 24.75

60 recent anl 1,45 × 1,04 0,34 Förekomst av recent tegel. Skär över A58. Utgår

6634979,08 1603932,31 24.69

61 recent anl 0,40 × 0,43 Utgår 6634979,31 1603934,38 24.86

62 recent anl 0,24 × 0,26 Utgår 6634979,52 1603935,04 24.93

63 recent anl 0,27 × 0,25 Utgår 6634981,30 1603935,35 24.86

64 sotlager 0,63 × 0,52 Recent, utgår 6635026,66 1603932,14 24.86

65 recent anl 1,65 × 0,90 Utgår 6635026,64 1603930,37 24.17

69 recent anl 1,85 × 0,65 Utgår 6635021,18 1603930,15 23.98

70 recent anl 1,17 × 1,18 Utgår 6635012,72 1603938,33 23.89

76 stolphål 0,22 × 0,22 0,42 Kvadratisk i plan, spetsig botten 6635005,98 1603940,96 24.09

77 recent anl 0,80 × 0,90 Utgår 6635002,44 1603941,06 24.19

78 recent anl 1,26 × 0,49 Utgår 6635001,11 1603944,30 24.39

79 recent anl 1,26 × 0,41 Utgår 6634996,74 1603940,11 24.45

80 stolphål 0,18 × 0,18 0,18 Rundad i plan, spetsig botten 6635000,56 1603941,79 24.25

81 pinnhål 6635000,98 1603941,69 24.24

82 pinnhål 6635000,74 1603941,01 24.15

83 pinnhål 6635000,17 1603940,30 24.17

84 kulturlager 3,09 × 2,57 0,25 Matjordsinblandning 6635000,70 1603939,62 24.22

85 stolphål 0,42 × 0,37 0,12 Oregelbunden i plan, rundad bottenform. Enstaka kol

6635028,41 1604047,87 26.09

87 kulturlager 0,52 × 0,52 0,10 Förekomst av tegel, slagg, stenkol, bränd lera. Matjordsinblandning

6635027,53 1604048,18 26.12

91 recent anl 1,04 × 0,61 Planteringsgrop, utgår 6635011,06 1604045,89 26.35

92 kulturlager 0,62 × 0,60 0,20 Diffus botten, två lager, matjordsinbland-ning

6635023,12 1603940,72 23.89

93 stolphål 0,60 × 0,60 0,20 Oregelbunden plan- och bottenform 6635022,89 1603939,56 23.10

94 stolphål 0,32 × 0,37 0,15 Oval i plan 6635022,78 1603937,89 23.94

95 stolphål 0,74 × 0,80 0,14 Oregelbunden plan- och bottenform. Två lager 6635022,25 1603935,61 23.95

96 stolphål 0,82 × 0,90 0,18 Överlagrad av recent anl. Oregelbunden botten

6635021,44 1603932,95 23.89

97 stolphål 0,58 × 0,35 0,15 Oval i plan 6635019,55 1603929,74 23.93

98 stolphål 0,68 × 0,68 0,14 Oregelbunden i plan, skålformad botten 6635021,93 1603942,12 23.87

100 grop 1,50 × 1,20 0,60 Avfallsgrop, oval i plan, skålformad botten 6635013,51 1604045,48 26.33

101 stolphål 0,26 × 0,26 0,12 Rundad i plan, skålformad botten 6635006,59 1604050,75 26.48

102 stolphål 0,26 × 0,24 0,10 Rund i plan, skålformat botten. Skärvstens-frgm, kolstänk

6635017,77 1604042,41 26.21

103 stolphål 0,44 × 0,40 0,10 Plan bottenform. Raka sidor 6635017,05 1604038,80 26.09

104 recent anl 0,69 × 0,55 Planteringsgrop, utgår 6635012,87 1604050,06 26.45

105 stolphål 0,55 × 0,42 0,10 Rundad i plan. Plan botten. Inslag av sot och kol

6635011,35 1604038,85 26.15

106 stolphål 0,65 × 0,52 0,14 Oval i plan. Skålformad botten. Inslag av sot och kol

6635010,11 1604036,06 26.10



107 stolphål 0,23 × 0,22 0,08 Rund i plan. Skålformad botten. Fynd: br lera, stortegel

6635013,51 1604036,45 26.02

108 stolphål 0,45 × 0,45 0,27 Rund i plan, skålformad botten. Obr ben, rec. trä i fyllning

6635004,14 1604033,06 26.17

109 recent anl 0,50 x0,50 Stenlyft, utgår 6635004,29 1604035,34 26.20

110 recent anl 1,91 × 1,35 0,12 Planteringsgrop, utgår 6635024,17 1604045,04 26.16

111 stolphål 0,26 × 0,19 0,10 Rundad i plan. Skålformad botten 6635016,76 1604041,30 26.24

112 recent anl 0,50 × 0,38 Utgår 6635021,62 1604035,31 26.04

113 recent anl 0,20 × 0,20 Utgår 6635016,99 1604028,00 25.92

114 stolphål 0,22 × 0,17 0,11 Oregelbunden i plan 6635002,41 1604027,48 26.09

115 stolphål 0,54 × 0,38 0,10 Oregelbunden i plan 6635000,01 1604023,72 25.91

116 stolphål 0,34 × 0,33 0,10 Rund i plan 6634998,30 1604015,60 27.46


119 grop 1,07 × 0,75 0,18 Oval i plan 6635009,86 1604008,73 27.15

120 stolphål 0,50 × 0,40 Oval i plan. Ej urskiljbar profil. Utgår 6635026,58 1604027,01 27.26

121 grop 0,85 × 0,85 0,15 Tydlig nedgrävning, sten, br lera 6635015,56 1604010,90 27.19

122 stolphål 0,32 × 0,32 Ej urskiljbar profil. Utgår 6635020,60 1604013,59 27.18

123 stolphål 0,32 × 0,24 Ej urskiljbar profil. Utgår 6635020,40 1604012,67 27.17

124 stolphål 0,20 × 0,20 0,10 Rund i plan. Skålformad botten 6635015,81 1604005,39 27.11

125 grop 0,77 × 0,45 0,20 Oregelbunden 6634996,57 1604008,75 27.57

126 stolphål 0,68 × 0,60 0,26 Oval i plan, plan botten. Tydligt stolpmärke 6635009,06 1604002,59 27.14

127 stolphål 0,54 × 0,52 0,38 Oval i plan, oreglbunden botten. Tydligt stolpmärke

6635009,52 1604001,43 27.14

128 härd 1,90 × 0,70 0,14 Rund i plan, plan botten. Kol och skörbränd sten

6635013,67 1603990,40 26.96


130 härd 1,10 × 0,90 0,03 Rundoval i plan, plan botten. Härdbotten 6635005,85 1603981,44 26.97

131 kulturlager 2,32 × 1,04 0,30 Relation A129 6635011,06 1604000,72 25.59

132 pinnhål 0,12 × 0,10 0,2 6634044.93 1605022.30 25.58

133 grop 0.60 × 0,90 0.36 Störd av recent nedgrävning 6635013,07 1604000,51 25.60

134 härd 1,10 × 0,90 0,08 Rund i plan, plan botten 6635008,44 1603975,75 25.22

135 stolphål 0.30 × 0.30 0.06 Gråbrun sand. Tydlig 6635002,70 1603961,64 24.94

136 stolphål 0.32 × 0.28 0.06 Gråbrun silt 6635001,15 1603959,99 24.96

137 stolphål 0.32 × 0.28 0.08 Gråbrun silt 6635006,69 1603958,61 24.64

138 stolphål 0.22 × 0.20 0.10 Gråbrun sand 6635007,43 1603961,04 24.81

139 pinnhål 0,08 × 0,08 0,15 Rund i plan, U-formad botten. Gråbrun sand

6635008,41 1603961,32 24.80

140 stolphål 0.30 × 0.30 0.08 Brungrå sand 6635009,78 1603962,37 24.76

141 stolphål 0,38 × 0,35 0,28 Oval i plan, oregelbunden bottenform. Stenskoning

6635007,11 1604001,68 25.66

142 pinnhål 6635010,56 1604003,51 25.59

143 pinnhål 6635010,67 1604003,93 25.65

144 pinnhål 6635010,53 1604004,09 25.63

145 pinnhål 6635010,53 1604004,27 25.64

146 pinnhål 6635010,33 1604004,66 25.64

147 pinnhål 6635010,25 1604004,78 25.63



148 pinnhål 6635010,33 1604004,85 25.64

149 pinnhål 6635010,78 1604003,91 25.65

150 pinnhål 6635011,20 1604003,88 25.65

151 pinnhål 6635011,66 1604003,69 25.64

152 pinnhål 6635012,05 1604003,96 25.62

153 pinnhål 6635012,79 1604002,81 25.60

154 pinnhål 6635013,20 1604002,76 25.60

155 pinnhål 6635013,60 1604003,04 25.58

156 pinnhål 6635014,16 1604001,49 25.56

157 pinnhål 6635014,82 1604001,59 25.56

158 pinnhål 6635014,10 1603998,39 25.53

159 pinnhål 6635014,81 1603998,33 25.50

160 pinnhål 6635013,61 1603997,55 25.52

161 pinnhål 6635013,26 1603997,49 25.53

162 pinnhål 6635012,54 1603997,72 25.53

163 pinnhål 6635012,35 1603997,75 25.53

164 pinnhål 6635010,79 1603999,45 25.60

165 pinnhål 6635008,91 1603992,45 25.54

166 pinnhål 6635009,38 1603991,92 25.52

167 pinnhål 6635008,77 1603991,70 25.54

168 pinnhål 6635009,00 1603992,83 25.55

169 pinnhål 6635016,64 1604000,79 25.54

170 pinnhål 6635017,04 1604000,87 25.52

171 grop 1,92 × 1,68 0,90 Oregelbunden i plan och bottenform 6635002,26 1604010,94 25.51

172 grop 3,60 × 3,20 0,54 Avfallsgrop 6635005,27 1604048,97 26.32

180 recent anl 9,92 × 3,28 6635042,91 1604022,26 25.14

181 recent anl 2,50 × 2,84 6635033,57 1604019,82 25.31

183 grop 0,80 × 0,50 0,11 Svagt V-formad botten 6635016,88 1604001,38 25.56

184 stolphål 0,30 × 0,26 0,09 Rundad bottenform 6635010,77 1603996,82 25.53

185 stolphål 0,56 × 0,35 0,15 Plan bottenform 6635009,79 1603992,42 25.52

186 stolphål 0,30 × 0,30 0,15 Oregelbunden bottenform 6635012,74 1603987,89 25.43

187 stolphål 0,12 × 0,12 0,16 V-formad botten 6635014,30 1603992,91 25.40

188 pinnhål 6635008,67 1603998,77 25.58

189 pinnhål 6635008,68 1603998,65 25.59

190 pinnhål 6635012,74 1603998,74 25.57

191 stenpack-ning

17,92 × 3,60 6635004,75 1604048,98 26.08

192 recent anl 6635011,93 1604025,98 25.91

193 kulturlager 3,0 × 1,20 0,46 Enstaka kolstänk, bränd lera 6635031,30 1604007,17 25.24

194 stolphål 1,0 × 0,50 0,40 Enstaka kolstänk 6635031,24 1604009,29 25.22

195 stolphål 0,45 × 0,45 0,20 6635034,17 1604001,26 24.87

196 stolphål 0,6 × 0,6 0,15 Stenskoning 6635034,97 1604000,74 24.85

197 grop 0,85 × 0,50 0,20 Fyllning kulturpåverkad lera, sten 6635036,01 1603987,69 24.73

206 kokgrop 2,3 × 1,4 0,46 Rektangulär i plan, plan botten, sluttande sidor 6634946,76 1604086,68 26.64

207 härd 1,10 × 0,67 0,08 Oregelbunden i plan och botten 6634943,28 1604081,44 25.43

208 härd 0,95 × 0,40 0,06 Oregelbunden i plan, plan botten 6634947,98 1604076,73 25.69

209 recent anl 2,81 × 2,34 6634945,18 1604086,85 24.81

210 kokgrop 1,10 × 0,98 0,30 Rundad i plan, skålformad botten 6634946,28 1604085,23 25.15

211 kokgrop 1,37 × 0,88 0,20 Oval i plan, skålad, något oregelbunden botten 6635026,28 1604070,11 26,26


Bila

ga 2

. Fyn

d

Fynd

nr

Anl n

rM

ater

ial

Sako

rdAn

tal

Vikt

(g)

Nam

nRA

Ä nr

Sock

enFa

stig

het

Besk

rivni

ngko

ntex

tG

allra

t

117

2jä

rnbe

slag

110

,2G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2l:

64 m

m, b

r: 6

mm

NÖ

kv

övre

om

rört

lage

r

217

2jä

rnbe

slag

19,

2G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2l:

56 m

m, b

r: 24

mm

lage

r 2 S

V kv

317

2jä

rnko

skäl

la1

151,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2h;

l;br:

80 ×

65

× 30

mm

SV k

v la

ger 2

11/6

/200

7

417

2jä

rnfr

gm a

v ve

rkty

g?2

16,4

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

35 ×

5 – 2

0 m

m,

tria

ngul

ärSV

kv

lage

r 1

517

2jä

rnlå

sspr

int

17,

9G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2l:

42 m

m, b

r: 5

mm

NÖ

kv

617

2jä

rnny

ckel

skaf

t1

11,7

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

ögla

, 50m

mSV

kv

717

2jä

rnsp

ik/n

it2

10,9

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

nit,

frgm

: l:2

5 m

m, s

pik:

53

SV k

v

816

järn

spik

/nit

1294

,9G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2ni

t 40

mm

, spi

k 40

– 50

mm

NV

kv

916

järn

häst

skos

öm2

7,6

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 34

mm

, 30

mm

SV k

v

1016

järn

spik

18,

9G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2lä

ngd:

63

mm

1116

järn

sölja

123

,8G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2da

t: m

tid -

nyar

e tid

SV k

v

1216

järn

spik

?2

13,9

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 75

mm

och

40

mm

(frg

m)

NV

kv

1316

järn

spik

216

,3G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2l:

62 m

m o

ch

50 m

m (f

rgm

)N

Ö k

v

1416

järn

sölja

112

,4G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2da

t: vi

t - 1

800-

tal

1516

järn

besl

ag1

25,2

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 16

0 m

m, b

r: 11

mm

1616

järn

nål/

ten

21

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

läng

d 50

mm

SÖ k

v

17jä

rnsa

x/sk

änke

l1

11,5

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 85

mm

, br:

6 – 15

mm

lösf

ynd

F3

18br

ons

påsy

ning

sbe-

slag

1

7,6

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

tris

kelo

rnam

entik

, 36

mm

Ølö

sfyn

d sc

hakt

II

3110

0jä

rnha

nskl

amel

l2

4,5

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

se fy

ndav

snitt

3210

0sa

ndst

enbr

yne,

frgm

157

,2G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:230

× 2

9 ×

32 m

m

3310

0ob

r ben

ben

3259

,6G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2

3410

0br

ben

ben

135

24,4

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2


Fynd

nr

Anl n

rM

ater

ial

Sako

rdAn

tal

Vikt

(g)

Nam

nRA

Ä nr

Sock

enFa

stig

het

Besk

rivni

ngko

ntex

tG

allra

t

3517

1ob

r ben

ben

30,

3G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2

3617

1te

gel

tege

l1

2,2

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

11/6

/200

7

3717

1br

lera

lera

22,

8G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:211

/6/2

007

3817

1tr

ätr

ä4

1,5

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

koln

at tr

ä11

/6/2

007

3918

br b

enbr

ben

355,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2

4118

br le

rabr

lera

21,

8G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:211

/6/2

007

4218

slag

gsl

agg

20,

2G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:211

/6/2

007

4316

br le

rabr

lera

737

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

SV k

v

4416

br le

rabr

lera

4215

6,8

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

NÖ

kv

4516

obr b

enob

r ben

2817

,9G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2SÖ

kv

4616

obr b

enob

r ben

49,

1G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2N

Ö k

v

4716

br b

enbr

ben

102,

6G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2N

Ö k

v (-1

5)

4816

br b

enbr

ben

136,

2G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2N

Ö k

v (-5

0)

4916

br b

enbr

ben

142,

7G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2N

Ö k

v

5016

obr b

enob

r ben

2884

,3G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2SV

kv

5116

br b

enbr

ben

10,

3G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2SÖ

kv

5310

8ob

r ben

obr b

en2

10,7

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

55sl

agg

slag

g1

21,9

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 52

mm

, mag

-ne

tisk

lösf

ynd

56kv

arts

kvar

ts1

83,7

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

bear

beta

dlö

sfyn

d m

itt i

scha

kt I

5710

0te

gel

stor

tege

l2

1964

,5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:214

0 x

(110

) x

85 m

m

5816

obr b

enob

r ben

2137

,6G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2

5916

br b

enbr

ben

133,

4G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2

6017

2sl

agg

slag

g1

34,6

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

mag

netis

kre

nsfy

nd

6117

2br

ben

br b

en7

2,5

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

6217

2jä

rnkn

iv1

18,4

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

l: 98

mm

, br:

17 m

m, b

öjd

6317

2br

lera

br le

ra2

64,6

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

kvis

tavt

ryck

NÖ

kv

6417

2sk

iffer

bryn

e, fr

gm1

19,1

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

54 ×

20

× 8

mm

, lju

s ski

ffer

NÖ

kv

6717

2ob

r ben

obr b

en7

19,6

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

NÖ

kv,

övre

la

ger


Fynd

nr

Anl n

rM

ater

ial

Sako

rdAn

tal

Vikt

(g)

Nam

nRA

Ä nr

Sock

enFa

stig

het

Besk

rivni

ngko

ntex

tG

allra

t

6817

2ob

r ben

obr b

en48

242,

8G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2av

bani

ngs-

fynd

6917

2ob

r ben

obr b

en20

118,

6G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2N

Ö k

v

7017

2ob

r ben

obr b

en47

212,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2SV

kv

7117

2ob

r ben

obr b

en30

76,8

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

7217

2ob

r ben

obr b

en50

145,

6G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2SV

kv

7316

tege

lst

orte

gel

490

61,0

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:211

/6/2

007

7417

2ob

r ben

obr b

en25

131,

1G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2



Bilaga 3. Osteologisk analys

Gälbo

Osteologisk analys

raä 565:1, Ultuna 2:2 Fd Bondkyrko socken, Uppland

sau rapport 2007:13 O

Emma Sjöling


InledningUnder september och oktober 2001 undersökte SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) i samarbete med Upplandsmuseet (UM) boplatslämningar i Ultuna, fd Bondkyrko socken, Upp-land. Totalt dokumenterades 105 anläggningar, inklusive pinnhål och kulturlager. 14C-analyserna daterade boplatslämningarna till yngre bronsålder och högmedeltid. Även fynden utgörs av förhis-toriskt och medeltida material. A100 (se fig. 2) har 14C-daterats till 1290-1430 e.Kr.

ResultatSammanlagt har 540 fragment eller drygt 1100 g analyserats. Av dessa var 299 fragment, eller ca 1070 g, obrända och 241 fragment, eller ca 45 g, brända (fig. 1). Ben framkom i sex anläggningar, varav ett stolphål och fem gropar (fig.2).

Antal fragm Vikt (g)

Obränt 299 1068

Bränt 241 44,7

Totalt 540 1112,7

Fig 1. Antal obrända och brända ben.

Antal Vikt(g)

Anl nr Anltyp O B Totalt O B Totalt

16 grop 67 48 115 138,6 15,3 153,9

18 grop 35 35 2,8 2,8

100 grop 27 153 180 50 24,2 74,2

108 stolphål 2 2 10,6 10,6

171 grop 3 3 0,3 0,3

172 grop 197 5 202 800,3 2,4 802,7

Lösfynd F53 3 3 68,2 68,2

Totalt 299 241 540 1068 44,7 1112,7

Fig. 2. Antal fragment och vikt per anläggning uppdelat i obränt (O) och bränt (B).

Den art som är mest frekvent är svin, följt av får och/eller get, nöt, häst samt fisk (räknat på antalet fragment) (fig. 3 och 4). Intressant är att alla identifierade benfragmenten från får/get var brända, medan nästan alla identifierade benfragment av svin, nöt och häst var obrända. Ett stort antal av de obrända benen hade utsatts för kemisk vittring av ytstrukturen. Ett mellanhandsben från häst (F53) har sågats mitt itu där den distala delen med ledrullen har påträffats.

Ett av fiskbenen har identifierats till gös (F45).


Art Antal Vikt (g)

O B Totalt O B Totalt

Svin 45 2 47 101,9 1,6 103,5

Får/Get 24 44 68 12,3 16,8 29,1

Nöt 46 46 538 538

Häst 14 14 222,7 222,7

Fisk * 4 4 1,8 1,8

Stor gräsätare 66 4 70 174,4 7,6 182

Mellanstort däggdjur 7 36 43 2,7 4,7 7,4

Däggdjur 93 48 141 14,2 7,9 22,1

Oidentifierat 107 107 6,1 6,1

Totalt 299 241 540 1068 44,7 1112,7

Fig. 3. Benlista med art- och benslag samt antal fragment och vikt (g).* varav ett ben från gös.

Anl nr

Fnr Art Kroppsdel Benslag/Tand Bendel Antal Vikt (g)

Fragm.grad

Bränt/Obränt

53 Häst Hand/Fot Metacarpale III, os distal 1 47,4 Fragment OB

53 Häst Hand/Fot Metapodium diafys 1 17,3 Fragment OB

53 Stor gräsätare Extremiteter Os longum 1 3,5 Fragment OB

16 45 Får/Get Bål Costa 22 8,1 Fragment OB

16 45 Stor gräsätare Hand/Fot Metapodium 1 3,9 Fragment OB

16 45 Stor gräsätare Os longum/metapo-dium

2 1,7 Fragment OB

16 45 Svin Bål Humerus diafys 1 2 Fragment OB

16 45 Fisk (gös, lucioperca lucioperca)

Cleithrum 1 1,2 Komplett OB

16 45 Fisk Kranium 1 0,2 Fragment OB

16 46 Stor gräsätare Extremiteter Os longum diafys 2 4,9 Fragment OB

16 46 Får/Get Extremiteter Humerus diafys 1 1,8 Fragment OB

16 46 Får/Get Extremiteter Tibia diafys 1 2,4 Fragment OB

16 47 Stor gräsätare Bål Costa caput 1 1,3 Fragment BB

16 47 Däggdjur Obestämt benslag 8 1,3 Fragment BB

16 48 Stor gräsätare Hand/Fot Metapodium 2 5,1 Fragment BB

16 48 Däggdjur Obestämt benslag 6 1 Fragment BB

16 48 Oidentifierat Obestämt benslag 5 0,1 Fragment BB

16 49 Får/Get Extremiteter Humerus dist-lat epifys 1 1,5 Fragment BB



16 50 Nöt Kranium Dens 2pd; 2pm; 3M i maxilla

7 68,9 Intakt OB

16 50 Nöt Kranium Maxilla/ Mandibula 1 1,4 Fragment OB

16 50 Mellanstort däggdjur

Bål Costa 3 1,7 Fragment OB


Bål Vertebra lumbalis 1 0,3 Fragment OB

16 50 Stor gräsätare Extremiteter Humerus diafys 1 9,7 Fragment OB

16 50 Stor gräsätare Extremiteter Os longum 1 0,6 Fragment OB

16 50 Däggdjur Obestämt benslag 2 0,3 Fragment OB

16 50 Fisk Obestämt benslag 2 0,4 Fragment OB


Anl nr


Fragm.grad

Bränt/Obränt



Bål Vertebra lumbalis proc. Transversus 1 0,6 Fragment OB

16 58 Däggdjur Extremiteter Os longus 2 1,9 Fragment OB

16 58 Nöt Kranium Dens Molar i maxilla 3 14,5 Komplett OB

16 58 Nöt Kranium Dens Molar i maxilla 1 5,6 Defekt OB

16 58 Nöt Kranium Dens Premolar 3 4 Komplett OB

16 58 Nöt Kranium Dens 7 2,5 Fragment OB

16 59 Däggdjur Bål Costa 1 0,9 Fragment BB

16 59 Stor gräsätare Bål Vertebra 1 1,2 Fragment BB





Bål Costa 9 0,7 Fragment BB


Extremiteter Os longus 26 3,8 Fragment BB


100 34 Däggdjur Kranium Cranium 1 0,5 Fragment BB


100 34 Oidentifierat Obestämt benslag 0,8 Fragment BB

100 33 Stor gräsätare Extremiteter Radius diafys 1 24,1 Fragment OB

100 33 Stor gräsätare Extremiteter Os longus 2 5 Fragment OB

100 33 Nöt Hand/Fot Metatarsale III & IV distal diafysfr. 1 3,3 Fragment OB

100 33 Stor gräsätare Os longus/Metapodium 19 7,2 Fragment OB

100 33 Får/Get Kranium Dens Molar 10 2 Komplett BB

100 33 Nöt Kranium Dens Premolar i maxilla 1 2,3 Defekt OB

100 33 Svin Kranium Dens M3 i maxilla under utbrott

1 5,8 Defekt OB

100 33 Svin Kranium Dens Molar under utbrott 1 1,5 Defekt OB

100 33 Svin Kranium Dens under utbrott 1 0,8 Fragment OB

100 34 Får/Get Bål Coxae, os acetabulum-ilium 9 6,9 Komplett BB

100 34 Får/Get Extremiteter Tibia proximal 7 2,6 Defekt BB

100 34 Får/Get Extremiteter Tibia diafys 1 0,4 Fragment BB

100 34 Får/Get Extremiteter Femur diafys 1 1,9 Fragment BB

100 34 Får/Get Hand/Fot Talus fragm. 5 0,6 Komplett BB

100 34 Får/Get Hand/Fot Calcaneus fragm. 9 0,5 Komplett BB

108 53 Stor gräsätare Extremiteter Os longus 1 7,8 Fragment OB

108 53 Stor gräsätare Bål Vertebra 1 2,8 Fragment OB


Bål Costa 2 0,1 Fragment OB


172 61 Svin Extremiteter Ulna distal epifys 1 1,1 Intakt BB

172 61 Får/Get Hand/Fot C4 = Carpale quartum, os

1 0,4 Defekt BB

172 61 Svin Hand/Fot T4 = Tarsi quartum, os 1 0,5 Fragment BB


Extremiteter Os longus 1 0,2 Fragment BB

172 67 Nöt Kranium Dens Premolar 1 3,4 Intakt OB


Anl nr


Fragm.grad

Bränt/Obränt

172 67 Nöt Kranium Dens Molar 1 9,9 Defekt OB

172 67 Nöt Kranium Dens M3 1 4,9 Defekt OB


172 68 Svin Kranium Dens Canini (hörntand) i underkäke

1 6,2 Komplett OB

172 68 Svin Bål Tibia distal 1 9,7 Intakt OB

172 68 Nöt Extremiteter Humerus diafys 1 84,6 Fragment OB

172 68 Häst Extremiteter Tibia diafys + distal epifys (hel)

7 87,7 Komplett OB

172 68 Häst Kranium Dens Premolar/Molar i mandibula

1 18,9 Fragment OB

172 68 Stor gräsätare Bål Scapula 1 11,9 Defekt OB

172 68 Stor gräsätare Extremiteter Os longus diafys 2 3,2 Fragment OB


172 68 Svin Kranium temporale, os: (fossa mandibularis)

15 16 Komplett OB

172 70 Nöt Kranium Dens Molar i mandibula 1 8,5 Defekt OB

172 70 Nöt Kranium Dens Tandrot 1 0,5 Fragment OB

172 70 Stor gräsätare Bål Vertebra cervicalis 5 10,7 Fragment OB

172 70 Svin Kranium Dens Incisiv i mandibula 1 1 Defekt OB

172 70 Svin Kranium Maxilla + dentes M2, M3 1 16,4 Fragment OB

172 70 Däggdjur Kranium Cranium 1 1,4 Fragment OB


172 71 Nöt Hand/Fot Talus 1 28,7 Intakt OB

172 71 Nöt Kranium Dens Molar i maxilla 1 12,2 Intakt OB

172 71 Nöt Hand/Fot Ci = Carpi intermedium, os

1 2,6 Fragment OB

172 71 Svin Extremiteter Ulna diafys + proximal ledyta

1 6,9 Fragment OB

172 71 Svin Bål Ulna diafys + proximal ledyta, del av olecranon

1 7,5 Fragment OB

172 71 Häst Kranium Dens Incisivrot 1 0,6 Fragment OB

172 71 Nöt Extremiteter Radius diafys 1 3,3 Fragment OB

172 71 Stor gräsätare Bål Scapula 1 3 Fragment OB

172 71 Stor gräsätare Kranium Dens 1 0,2 Fragment OB


172 71 Stor gräsätare Kranium Cranium 1 1,4 Fragment OB

172 71 Stor gräsätare Kranium Mandibula 5 4,1 Fragment OB


172 72 Nöt Bål Femur diafys 1 56,4 Fragment OB

172 72 Nöt Hand/Fot Phalanx 1 1 5,8 Defekt OB

172 72 Häst Extremiteter Radius distalt-medialt 1 8,9 Fragment OB

172 72 Stor gräsätare Extremiteter Tibia diafys 2 38,6 Fragment OB

172 70 Nöt Kranium Mandibula + dentes P4 (under utbrott), M1, M2, M3 (under utbrott)

6 156,6 Komplett OB

172 70 Stor gräsätare Extremiteter Radius diafys 1 11 Fragment OB

172 70 Däggdjur Kranium Maxilla/ Mandibula 14 2 Fragment OB



Anl nr


Fragm.grad

Bränt/Obränt

172 72 Svin Kranium Maxilla + dentes P3, P4, M1, M2, M3 20 28,1 Komplett OB


172 74 Häst Hand/Fot Phalanx 1 1 24,5 Defekt OB

172 74 Häst Extremiteter Radius distal-lateralt 1 17,4 Fragment OB



172 74 Nöt Kranium Dens M3 i mandibula 1 14 Defekt OB

172 74 Nöt Kranium Dens M3 i mandibula 1 18,1 Defekt OB

172 74 Stor gräsätare Hand/Fot Carpi/tarsi, os 1 0,9 Fragment OB

172 74 Stor gräsätare Kranium Mandibula 4 7,5 Fragment OB

172 74 Stor gräsätare Kranium Cranium 1 2,1 Fragment OB


Fig. 4. Benlista


Bilaga 4. Rapport från makroanalys

Anneli EkblomJenny Lindsväg 86752 44 Uppsalatel (dagtid) 018 471 21 01(mobil) 073- 679 2842E mail: [email protected]

Geark Konsultation inom geo-arkeologimakrofossil (frö) analys och pollenanalys

Rapporter 8

Makrofossil analys, GälboPå uppdrag av SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) har mak-rofossilanalys utförts på jordprover från en möjlig boplats i Gälbo, på fastighet Ultuna 2:2, fd Bondkyrko sn, Uppland. Proverna bestod av fyllning ifrån möjliga stolphål och andra nedgrävningar. Associationen med övriga närliggande lämningar antyder en grov datering mellan brons och järnålder. Syfte med anlysen var dels att identifera material för vidare datering, dels att belysa anlägg-ningarnas funktion, resursutnyttjande på platsen samt platsens närmiljö. Åtta prover har analyserats och totalt 5,3 liter jord.

PrepareringJordproverna vattenmättades och volymbestämdes innan pre-parering. Kaustiksoda tillsattes för att dispergera proverna. Pre-parering gjordes genom en kombination av slamning och flote-ring. Materialet sattes i rörelse i en behållare under det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker till botten. Lösningen hälls sedan av succes-sivt och sållas genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. Denna pro-cess upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre kan observeras.

Proverna analyserades i 10 – 40 × förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämningen av fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur Beijerink (1969), Bergren (1969, 1981) Jacomet


et al. (1989), Jacomet (1989), Anderberg (1994). Endast förkolnat material har beaktats i analysen, övriga påträffade färska fröer och annat växtmaterial har betraktats som recent då de inte kan skiljas från moderna fröer. Antalet recenta fröer i samtliga prover var dock generellt få. Fragmenterade sädeskorn och andra fröer presenteras här uppskattade till antal (se appendix 1).

ResultatInnehållet var generellt lågt i samtliga prover, provmängderna var också små (400 – 1100 ml). Proverna innehöll måttligt till rikligt med kol, med undantag av anläggning 16 där en mindre mängd träkol påträffades. A 211, innehöll uppskattningsvis sex hela sädes-korn som ej kunde bestämmas närmare då de var alltför fragmen-terade. Proverna innehöll också sex korn, huvudelen bestämd till skalkorn samt två sädeskorn bestämt till brödvete. Dessa prover innehöll också ett fåtal ogräsföer av målla. I A 172, påträffades fem sädeskorn, ej närmare bestämda till art samt ett sädeskorn av havre. Här påträffades också ett frö av måra samt ett antal frag-ment av tallbarr. Anläggning 16, i förundersökningen identifierad som ett möjligt grophus eller brunn, innehöll en mindre mängd fragment av sädeskorn ej närmare bestämda till art, samt två obe-stämda korn. Ytterliggare prover innehöll endast ett ogräsfrö av penningört samt fragment av tallbarr.

DiskussionProverna innehöll sammanlagt 26 sädeskorn, varav sex kunde bestämmas till korn och fyra till vete. I landet i stort dominerar korn över vete under yngre bronsålder och järnålder (Welinder, Pedersen & Widgren 1998). Vetet är dock generellt vanligare i Mälardalen än övriga delar av Sverige och ökar också i betydelse under yngre järnåldern (Eriksson 1997, Ranheden 2000). I Gälbos fall är andelen obestämda sädeskorn så stor och materialet alltför begränsat för att diskutera den inbördes fördelningen av repre-senterade sädeslag. Mängden ogräsfröer var relativt låg då endast 5 st påträffades. Samtliga ogräsfröer kan associeras till en åker-marks/ruderat miljö. Då den totala mängden fröer var låg, medges dock inte någon närmare diskussion om platsens närmiljö.


PM n

umm

er

Anlä

ggni

ngs n

umm

er

Prep

arer

ad vo

lym

(ml)

säde

skor

n ob

est (

cere

alea

ind)

frag

m/h

el

korn

obe

stäm

t (H

orde

um v

ulg

ind)

skal

korn

(Hor

deum

vul

g. V

ulg.

)

vete

obe

stäm

d (T

ritic

um sp

p)

bröd

vete

(Trit

icum

vul

gare

)

Hav

re (A

vena

sp)

mål

la (C

heno

podi

acea

e)

mår

a (G

aliu

m sp

)

penn

ingö

rt (T

hlas

pi a

rven

se)

frö

obes

täm

d

Tall

barr

frag

m/h

el

växt

stam

ört

/grä

s

rece

nta

fröe

r

kol

4005 172 700 5/5 1 1 4/1 2 x xxxx

4004 206 400 2/1 3 x xxxx

4006 211 800 7/2 1 2 1 2 2 x xxx

4007 211 500 9/4 3 1 1 x xxx

4001 128 900 xxx xxx

4000 16 400 5/2 2 1 2/1 xxx xx

4003 (HD 210) 1100 1 1 xxx xxxx

4002 128 500 1 xx xxx

Fig 1. Tabell över samtliga prover och påträffade makrofossil.

ReferenserAnderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelli-Part 4. Resedaceae-Umbifelli-

ferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys &

Meesters. Amsterdam. Bergren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Stockholm.

Naturvetenskapliga forskningsrådetBergren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stock-Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stock-

holm. Naturvetenskapliga forskningsrådetJacomet, S. 1987. Prähistorische Getreidenfunde. Eine Anleitung zur Bes-

timmung prähistorischer Gersten und Weizenfunde. Basel. Botaniches Institut der Universität Abteilung Pflanzensystematik und Geo-botanik.

Jacomet, S, C. Brombacher och M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von neolitichen und bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli.

Mossberg B., L. Stenberg & S. Ericsson, 1997. Den nordiska floran. Wahlström och Widstrand. Welinder, S. E. A. Pedersen och M. Widgren, 1998. Det svenska jordbrukets historia. (Bd 1), Jordbrukets första femtusen år: (4000 f. Kr. – 1000 e. Kr). Stockholm: Natur och kultur/LT i samarbete



Bilaga 5. Protokoll från vedartsanalys, i förkortad form

Analys utförd av Ulf Strucke, UV Mitt.

Analysprotokoll

Landskap: Uppland Socken: Bondkyrka

Fastighet: Ulltuna 2:2 RAÄ nr: RAÄ 565/1

Kategori: Gälbo

Träkolsproverna torkades och rensades från jord och sot. Proverna vägdes både före och efter rensning (Tab. 1). Analyserna utfördes med mikroskop vid 200 respektive 500 X förstoring. De analyserade fragmenten bröts isär och studerades i tvär-, radial- och tangential-snitt (Sammanställning i tab 2). Underlag för bestämning utgjordes av referenssamling samt nedan angiven referenslitteratur.

Referenser:Greguss, P 1945. Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhöltzer

und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. Naturwissen-schaftliche Monografien I. Budapest.

Mork, E 1966. Vedanatomi. Oslo.Schweingruber, F. H. 1990. Anatomie europäischer Hölzer. Stuttgart.Schweingruber, F. H. 1978. Mikroskopische Holzanatomie. Zürich.

Anl nr Prov nr Rensning

A16 Kp 2001 0,1 gram gråbrun sotfri silt med inslag av träkol.



A16 Kp 2026 Rent prov.

A100 Kp 2010 0,1 gram grå silt.

A100 Kp 2011 1,4 gram gråbrun silt med enstaka gruskorn.

A128 Kp 2000 Rent prov.

A128 Kp 2002 0,1 gram sotig silt.

A172 Kp 2015 1,0 gram gråbrun sotfri silt.

A172 Kp 2016 0,6 gram gråbrun sotfri silt.

A206 Kp 2022 1,7 gram sotig kolblandad silt, Enstaka små klumpar med vit aska samt smågrus.

A206 Kp 2023 0,6 gram sotig silt.

A206 Kp 2024 0,8 gram sotig silt och sand.

A210 Kp 2018 5,7 gram sotig kolblandad silt. Enstaka små klumpar med vit aska.

Tabell 1. Resultat av rensning av träkolsprover.


Anläggnings-typ

Anlnr Vikt (g)

Analyse-rad vikt (g)

Fragment Analyserat antal

Tall Gran En Barr-träd

Björk Hassel Ek Bark

Avfallsgrop A100 0,4 0,4 36 36 1 1 34

Avfallsgrop A16 2,1 2,1 52 52 4 11 37

Avfallsgrop A172 1,3 1,3 12 12 1 11

Härd A128 1,1 1,1 7 7 1 6

Härd A210 4,1 3,2 över 50 30 30

Kokgrop A206 2,7 2,7 70 70 14 19 3 2 32

S:a - 11,7 10,8 Ca 200 207 14 4 19 3 2 62 82 6

Tabell 2. Sammanställning vedartsanalys per anläggning.

Sammanställning av vedartsanalys.

Anläggning Provid Frgm, vikt Trädslag Kommentar

A16 KP2001 2 frgm, >0,1 g Gran

KP2001 2 frgm >0,1 g Björk

KP2008 9 frgm >0,2 g Björk

KP2008 6 frgm > 0,2 g Ek Mkt lättfragmenterat kol

KP2009 31 frgm, 0,1 g Ek Mkt lättfragmenterat kol

KP2026 2 frgm, 1,4 g Gran Delvis förkolnad granstam

A100 KP2011 33 frgm, 0,3 g Ek Gren eller klen stam. Låg egenålder

KP2010 1 frgm, >0,1 g Tall Stam

KP2010 1 frgm >0,1 g Björk Sommarfälld kvist under 12 år

KP2010 1 frgm > 0,1 g Ek Stam

A128 KP2000 6 frgm, 0,1 g Bark

KP2002 1 frgm, 0,1 g Björk

A172 KP2015 11 frgm, 0,3 g Ek

KP2016 1 frgm, 1,0 g Björk Stam

A206 KP2022 13 frgm, >1,5 g En Möjlig rot

KP2022 23 frgm, >1,5 g Hassel

KP2023 8 frgm, >0,8 g Tall Hårt bränt kol

KP2023 1 frgm, >0,8 g En 0,6 g sotig silt

KP2023 2 frgm, >0,8 g Björk Kvist under 10 år

KP2023 9 frgm, >0,8 g Hassel

KP2024 6 frgm, >0,4 g Tall

KP2024 14 frgm, >0,4 g En 0,8 g sotig silt och sand

KP2024 3 frgm, >0,4 g Barrträd Troligen tall.

A210 KP2018 30 frgm, >4,1 g Hassel


Ultuna Gälbo

Fördjupad utredning inför nya studentbostäder

raä 565:1, Ultuna 2:2Fd Bondkyrko socken, Uppland

sau rapport 2001:4

Helena Hulth & Jens Lindström

Bilaga 6. Ultuna Gälbo. Fördjupad utredning inför nya studentbostäder


tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd 220-1500-01, 2001-04-27

sau:s projektbeteckning P1039

Uppdragsgivare Tekniska Byrån, Sveriges Lantbruksuniversitet

Belägenhet landskap Upplandlän Uppsalakommun Uppsala socken Bondkyrko fastighetskartblad 11I6a Ultunafastighet Ultuna 2:2topografiskt kartblad 11INVraä Invid RAÄ 565/1koordinater x6634975 y160392724-27 m ö h

Personal Helena Hulth (ansvarig), Ylva Bäckström, Camilla Lööf-Andersson. Maskinist: Sune Dubois

Undersökningen typ av undersökning Fördjupad utredning inför nya studentbostäderutförandetid i fält 2001-05-15–2001-05-17maskintid 24 timmar, inkl. igenläggning arkeologtid 42 timmarundersökt yta 532 m²koordinatsystem RT90 2,5 g Vhöjdsystem RH00inmätningssystem Geodimeter

Fynd förvaras i väntan på fyndfördelning på SAU.

Arkivmaterial Dokumentationsmaterial bestående av foton, fältplaner, fältprofi ler, digitala inmätningsfi ler och anläggningsbeskrivningar förvaras på SAU.

sau rapporter 2001:4issn 1404-8493©sau 2008

utgivning och distributionSocietas Archaeologica UpsaliensisGamla PrefektbostadenVillavägen 6G, 752 36 Uppsala

[email protected] www.sau.se

allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080.

digitala planer och sektionsritningar Jens Lindström och Helena Hulth

faktagranskare John Ljungkvist

lektör Kent Andersson

redaktionell bearbetning Helena Hulth

layout Karin Hallgren Produktion

tryck Kopieringshörnan, Uppsala


Innehåll1. Inledning 7

2. Topografi och fornlämningsmiljö 8

3. Tidigare undersökningssteg 9

4. Syfte och metod 9

5. Representativitet 10

6. Undersökningsresultat 11

7. Fortsatta åtgärder 13

8. Sammanfattning 13

Referenser 14använt kartmaterial från lantmäteriet 14arkiv 14litteratur 14muntlig uppgift 14

Bilagor 15Bilaga 1. Schakt 15Bilaga 2. Anläggningar 17Bilaga 3. Fynd 19


sau rapport 2010:3 75sau rapport 2009:00 7

1. InledningEfter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län den 27 april 2001 (dnr 220-1500-01) genomförde Societas Archaeologica Upsaliensis en fördjupad arkeologisk utredning som senare utvidgades till en förundersökning på fastigheten Ultuna 2:2, fd Bondkyrko sn, Uppsala kommun (se fi gur 1). Arbetet utfördes under tiden 15-17 maj 2001 och gjordes i form av sökschaktsgrävning. Uppdrags-givare var Tekniska Byrån vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Sökschaktningen föranleddes av planerad byggnation av student-bostäder.

0 1 2 km

Figur 1. Utdrag ur gröna kartan beteckning 11INV med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Allmänt kartmaterial ©Lantmäteriverket Gävle. Medgivande M2004/3001.

76 sau rapport 2010:38 sau rapport 2009:00

Figur 2. Rektifi erat fl ygfoto över Ultunaområdet i skala 1:10 000 med utred-ningsområdet, förundersökningsområdet och de omgivande boplatserna markerade. Flygfoto ©Lantmäteriet.

2. Topografi och fornlämningsmiljöOmgivningarna kring utredningsområdet är till största delen bebyggda eller odlade, alternativt betade. Bebyggelsen i dagens Ultuna sträcker sig från Fyrisån och upp och förbi Uppsalaåsen, över åkermarken och mot de mer sammanhängande impedi-menten i väster. De kända fornlämningarna i Ultuna utgörs av gravar och boplatser från ca 500 f. Kr. till 1000/1100-talet e. Kr. Dessutom fi nns broar och minnesstenar av senare datum (Ljungkvist 2000). Under medeltid var Ultuna en ovanligt stor by bestående av 10 gårdar (Ljungkvist 2000). Den medeltida byns kärna antas ha legat centralt i dagens Ultuna strax norr


om nuvarande undervisningshuset (hus C4:185/190) (C. Tollin muntligen).

Spåren efter den förhistoriska bebyggelsen i Ultuna har hittats sporadiskt med ca 1 km mellan den nordligaste respektive den sydligaste fyndplatsen (RAÄ 565/1 resp. 555). Det aktuella utred-ningsområdet anknyter till den nordligaste. Utredningsområdet omfattade ca 10 500 m2 på 24-27 m ö h strax väster om åsen, avskilt av en förhållandevis djup skogbevuxen ravin. Utredningsområdet sluttar svagt åt väster och består numera av obrukad åkermark. Jordarten utgörs i huvudsak av siltig sand med vissa inslag av lera. På 1600- och 1700-talskartorna beskrivs området som tallbevuxen sandig mark. Till för en tid sedan användes åkern till försöksod-ling (av bl.a. potatis), men under de senaste åren har marken legat i träda och då främst tjänat som rastplats och transportsträcka till intilliggande strövområden för boende och anställda vid Ultuna. Intill utredningsområdet ligger det relativt unga Gälbotorpet, som tidigast kan härröra från 1800-talet.

3. Tidigare undersökningsstegPlatsen för den fördjupade utredningen ingick 1999 i ett större utredningsområde bestående av Ultuna samt delar av Rosendal och Ulleråker. Vid 1999 års utredning konstaterades att förhis-torisk bebyggelse troligen varit utbredd över större delen av det område som idag är bebyggt inom Ultuna.

Utredningen gjordes som en fältbesiktning utan markingrepp, varvid man bl.a. konstaterade boplatsindikationer i form av skärvig sten och enstaka keramikfragment (RAÄ 565/1) i åkermarken strax norr om den nu aktuella ytan (se fi gur 2), som då liksom vid detta till-fälle var gräsbevuxen (Ljungkvist 2000). Kombinationen närliggande boplatsindikationer och förhöjda fosfatvärden, samt ett fördelaktigt topografi skt läge, väckte misstanken om att boplatsindikationerna kunde ha en sydligare utsträckning, vilket motiverade en fördjupad arkeologisk utredning i form av provschaktning (se fi gur 3).

4. Syfte och metodMålet med utredningen var att kontrollera förekomsten av förhis-toriska lämningar i den gräsbevuxna åkermarken. Eftersom detta inte kunde göras utan markingrepp beslutades att en fördjupad utredning bestående av sökschaktning med grävmaskin skulle genomföras. Schaktningen syftade till att avlägsna matjordslagret och registrera om förhistoriska lämningar bevarats i alven

Schaktningen följdes av rensning med handredskap och digital och i enstaka fall manuell registrering av påträffade förhistoriska anläggningar. Vidare beskrevs schakten avseende mått, jordart och


innehåll (se bilaga 1). Enstaka anläggningar, framförallt de av osäker karaktär, undersöktes och beskrevs alternativt avskrevs (se bilaga 2).

5. RepresentativitetDen sandiga jordmånen på platsen medförde att allehanda mörk-färgningar framträdde mycket tydligt, men även att riktigt gamla förhistoriska spår kan ha urlakats och bleknat. Tidigare använd-ning av åkerytan har dessutom inneburit både djupplöjning och jordfräsning, vilket sannolikt medfört att mycket som funnits i området har blivit förstört. Vid utredningstillfället konstaterades även att åkersork och eventuellt enstaka mullvadar trivs i omgiv-ningarna. En yta i den nordöstra delen av området var vid utred-ningstillfället planterad med små träd och buskar som inte fi ck fällas (en ”trädbank”) och ytan kunde därför inte undersökas.

Figur 3. Området för den fördjupade utredningen. Sökschakt med indikation (rödmarkerade) och utan indikation (svartmarkerade) Skala 1:1000.

7

35

21

24 2325

29

30

16

38

27

22

31

33

5

9

2

1

6

4

11

8

13

3

10

20

19

26

12

14

28

37

32

36

15

18

17

34

1 603 950 1 604 000 1 604 050

6 63

4 95

06

635

000

6 63

5 05

0

0 10 20 30 mSchakt med indikation

Schakt utan indikation


6. UndersökningsresultatTotalt grävdes 38 schakt av varierande längd med ca en skopas bredd, d.v.s. 1,5 m. Den sandiga marken bidrog till att schakt-ningen och rensningen kunde genomföras relativt lätt och snabbt. Tre maskindagar och fyra arkeologdagar hade avsatts för schakt-ning, dokumentation och igenläggning. Då fornlämningar kon-staterades redan under första dagen bestämdes med länsstyrel-sens och uppdragsgivarens samtycke att utredningen syftade till att fastställa förekomst av fornlämning kunde få karaktären av för-undersökning i syfte att avgränsa och fastställa fornlämningens karaktär. Projektet som helhet var tämligen tidspressat och med detta förfaringssätt var förhoppningen att tidsåtgången för den antikvariska processen skulle kunna begränsas.

Den sammanlagda grävda ytan uppgick till 532 m2 eller ca 5 % av hela utredningsområdet. Den ursprungligen planerade maskinti-den var tillräcklig, men arkeologtiden utökades med drygt en dag. Att undersöka och detaljdokumentera alla anläggningar/mörk-färgningar kunde dock inte bli aktuellt inom den avsatta tiden.

Indikationer påträffades i 14 av de 38 schakten. Den sammanlagda arean i dessa schakt är 220 m2. Flera olika anläggningar registrera-des, bl.a. ett par eldstäder (A24 och A57 i schakt 24 resp. 16), av vilka åtminstone den förstnämnda är av klart förhistorisk karaktär. En rundoval anläggning (A16), med måtten ca 2,35 × 2,26 m påträffa-des i schakt 7. Denna har i plan många likheter med ett grophus, alternativt en brunn. I anslutning till anläggningen löpte ett dike som vid närmare kontroll kunde konstateras ligga stratigrafi skt över rund ovalen, d.v.s. diket är den yngre av de båda lämningarna. Någon ytterligare bedömning av den rundovala anläggningen gjordes inte vid utredningstillfället.

Förutom dessa spår registrerades 16 lämningar i kategorin ’arkeologiska anläggningar’ vilka förmodas vara stolphål och/eller andra nedgrävningar, exempelvis sop-/förvaringsgropar, varav vissa hade skärvig sten i toppen. Vidare registrerades 18 pinnhål och 17 årderspår. En förmodad förhistorisk konstruktion, A18, snittades och avskrevs. Enstaka keramikfragment och bränd lera hittades i ploglagret i samband med rensningen av schakten. Förutom detta framkom tegel, glas och porslin i plogsulan, på vissa håll ganska rikligt. Ställvis påträffades även koksfragment, något som är relativt vanligt inom Ultunaområdet. Detta förklaras genom att här funnits ett gasverk under 1800-talet och att koks och ved använts för uppvärmning av olika fastigheter.

De funna anläggningarnas karaktär, närheten till gravfält och det troliga medeltida boplatsläget (bakom undervisningshuset) tillsammans med höjden över havet, gör att lämningarna endast grovt kan placeras någonstans mellan bronsålder och vikingatid och möjligen medeltid. Inte heller de fåtaliga fynden säger något närmare om dateringen.


010

2030

m

Pin

nhål

Ård

ersp

år

Rec

ent

Ark

eolo

gisk

anl

äggn

ing

Här

d

Kul

turla

ger

Dik

e

Sch

akt m

ed in

dika

tion

Sch

akt u

tan

indi

katio

n

Figu

r 4. Ö

vers

ikt ö

ver a

nläg

gnin

gar i

scha

kten

med

indi

katio

n. S

kala

1:60

0.


7. Fortsatta åtgärderDe nu funna indikationerna ligger förhållandevis glest och beva-ringsförhållandena är inte alltid de bästa. Antalet anläggningar som registrerades i samband med sökschaktningen är 21 förde-lade i 14 schakt, pinnhål och årderspår oräknade. Anläggningarna ligger spritt över ett område som utgör ca hälften av den utredda ytan. Dessutom befanns en av härdarna ligga till synes isolerat i områdets sydvästra hörn. Detta gör två ytor som är tänkbara för en eventuell vidare undersökning. Omfattningen av dessa uppgår till sammanlagt ca 5200 m2. Den väntade anläggningstätheten kan uppskattas till 0,07 st/m2, vilket i sin tur innebär totalt drygt 350 ”större” anläggningar. Genom det rundovala ”kulturlagret” i schakt 7 (A16), som kan vara ett grophus eller en brunn, kan man i fråga om dokumentationen vänta enstaka mer tidskrävande konstruktioner.

Flera av anläggningarna förefaller, som nämnts vara skadade, vilket på många sätt är signifi kativt för stora delar av Ultunas forn-lämningsbestånd. En fortsatt undersökning av Gälboområdet skulle dock innebära ett första tillfälle att bedöma delar av den omfattande bebyggelse som en gång funnits i området. Sprid-ningen av de nu registrerade anläggningarna antyder att detta kan vara en aktivitetsyta som sannolikt ska knytas till de boplatsindi-kationer (RAÄ565/1) som fi nns strax norr om utredningsområdet. Möjligheten att huskonstruktioner fi nns i utredningsområdets norra delar är inte obefi ntlig. En fortsatt undersökning skulle innebära ett boplatsmaterial som kan relateras till det i området framtagna gravfältsmaterialet, vilket i sig kan ge en helt ny dimen-sion till kunskapsläget kring Ultunas förhistoria.

8. SammanfattningEn fördjupad utredning i form av sökschaktsgrävning har skett med anledning av planerat uppförande av studentbostäder i Gälbo i norra Ultuna. Utredningen genomfördes av SAU efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län. Arbetet utfördes under tiden 15-17 maj 2001. Uppdragsgivare var Tekniska Byrån vid Sveriges Lantbruks-universitet. Av de sammanlagt 38 undersökta schakten rymde 14 arkeologiska indikationer i form av gropar, pinnhål, stolphål, härdar och kulturlager. Några dateringar fi nns inte från anlägg-ningarna, men utifrån allmän karakteristika, topografi skt läge och kända fornlämningar i området bedöms de vara från bronsålder till vikingatid, möjligen även från medeltid.


Referenser

Använt kartmaterial från LantmäterietDigitala fastighetskartan över Ultunaområdet ©LantmäterietFlygfoto över Ultunaområdet ©Lantmäteriet

ArkivUMF, Upplandsmuseéts arkivATA. Dnr 4871/36, Antikvarisk topografi ska arkivet

LitteraturLjungkvist, J. 2000. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och

Rosendal, Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. Med bidrag av Fredrik Hallgren, Lars Sundström, Clas Tollin, Anneli Wallgren. SAU Rapporter 2000:8 U. Otryckt rapport.

Muntlig uppgiftTollin, Clas, 2000.


Bila

gor

Bila

ga 1.

Sch

akt

Nr

Indi

katio

nAr

ea (k

vm)

Dju

p (m

)Jo

rdar

tAn

l. N

rKo

mm

enta

rX-

koor

d.Y-

koor

dZ-

koor

d

1 n

ej21

,60

0.30

-0.5

0sa

ndig

silt

tydl

ig o

dlin

gsho

rison

t, po

rslin

, gla

s66

3411

9.74

1604

971.

8326

,38

2 n

ej22

,70

0.40

-0.6

0sa

ndig

silt

odlin

gsho

rison

t, ko

lstä

nk, t

egel

, gla

s66

3410

3.44

1604

985.

2826

,75

3 n

ej9,

300.

30-0

.40

sand

/silt

anty

dan

till o

dl.h

oris

ont,

tege

l, gl

as66

3411

8.42

1605

000.

9826

,88

4 n

ej13

,20

0.25

-0.3

0sa

nden

stak

a te

gel,

glas

, por

slin

6634

123.

2316

0502

9.19

26,8

9

5 n

ej11

,00

0.30

-0.3

5sa

nden

stak

a ko

lstä

nk, t

egel

6634

113.

0616

0504

6.75

26,6

4

6 n

ej14

,20

0.25

-0.3

0sa

ndig

silt

bred

a pl

ogsp

år66

3410

3.08

1605

034.

5626

,6

7 ja

67,1

00.

30-0

.40

sand

A16,

A18

, A19

brän

d le

ra i A

1666

3409

4.77

1605

029.

7526

,55

8 n

ej11

,20

0.25

-0.3

0sa

ndpl

ogsp

år66

3409

6.47

1605

007.

3426

,79

9 n

ej10

,70

0.20

-0.3

0si

lt, p

artie

r m. l

era

plog

spår

, kok

s66

3408

5.61

1605

005.

5726

,48

10 n

ej16

,20

0.20

-0.3

0sa

ndpl

ogsp

år66

3408

0.08

1605

026.

0026

,23

11 n

ej26

,50

0.20

-0.5

0sa

ndig

silt

enst

aka

plog

spår

, ker

amik

frgm

, kok

s66

3407

1.32

1605

004.

5926

,54

12 n

ej11

,20

0.20

-0.3

0si

ltig

lera

plog

spår

, teg

el, e

v. ke

ram

ik, k

oks

6634

050.

6216

0500

2.62

26,4

8

13 n

ej21

,40

0.20

-0.3

0sa

nd, l

era

plog

spår

6634

031.

4316

0500

0.53

26,2

2

14 n

ej10

,90

0.20

-0.3

0sa

ndpl

ogsp

år, e

v. ke

ram

ik, k

ol, k

oks

6634

004.

2316

0499

8.65

25,7

7

15 n

ej9,

700.

22-0

.25

sand

, jor

dfas

t ste

npl

ogsp

år66

3398

8.80

1604

996.

7125

,41

16 ja

10,7

00.

30-0

.35

sand

A57

plog

spår

6633

970.

6916

0500

0.62

24,6

6

17 n

ej7,

700.

40-0

.50

sand

plog

spår

, kok

s66

3396

9.80

1605

007.

3824

,57

18 n

ej8,

500.

50-0

.60

silti

g le

ra, j

ordf

ast s

t66

3396

8.53

1605

018.

6524

,34

19 n

ej12

,10

0.30

-0.3

5sa

nd, s

ilt- o

lerli

nser

plog

spår

6634

065.

0316

0502

1.79

26,2

2

20 n

ej13

,10

0.30

-0.5

0si

lt/sa

nd, l

era

i Vpl

ogsp

år, g

rop

efte

r pla

nter

ing?

Br l

era

6634

083.

4716

0505

8.27

25,4

8

21 ja

17,0

00.

30-0

.35

sand

A1, A

266

3407

0.86

1605

049.

1225

,63

22 ja

8,00

0.25

-0.3

0le

ra m

. silt

insl

agA3

, A4

skör

brän

d st

en66

3404

6.49

1605

051.

7425

,3

23 ja

14,8

00.

40-0

.45

sand

A5, A

6pl

ogsp

år66

3405

2.04

1605

020.

6126

,1

24 ja

15,9

00.

30-0

.35

sand

A24

plog

spår

6634

034.

1516

0503

2.89

25,3

8

25 ja

12,7

00.

40-0

.45

sand

plog

spår

6634

022.

0416

0502

0.27

25,5

2

26 n

ej11

,50

0.30

-0.3

5sa

ndPi

nnhå

lpl

ogsp

år66

3400

9.73

1605

012.

5825

,54

27 ja

8,40

0.35

-0.4

0le

rbla

ndad

silt,

sand

Årde

rspå

r66

3398

8.94

1605

017.

4324

,53

28 n

ej10

,70

0.30

-0.4

0sa

ndso

rkgå

ngar

6633

980.

2516

0500

3.75

24,8

7


Nr

Indi

katio

nAr

ea (k

vm)

Dju

p (m

)Jo

rdar

tAn

l. N

rKo

mm

enta

rX-

koor

d.Y-

koor

dZ-

koor

d

29 ja

12,1

00.

25-0

.30

lera

, san

dig

silt

A25

6634

026.

2116

0504

8.66

24,7

5

30 ja

11,5

00.

30-0

.35

lerb

land

ad si

lt, sa

ndA2

666

3401

2.57

1605

046.

3324

,57

31 ja

7,80

0.40

-0.4

5si

ltig

lera

- le

raA2

7, p

innh

ålde

l av

gärd

esgå

rd/h

ägna

d?66

3401

2.86

1605

036.

6724

,81

32 n

ej10

,00

0.30

-0.4

0sa

ndig

silt

6633

997.

6816

0503

4.93

24,5

5

33 ja

6,50

0.40

-0.5

0si

lt - l

era

Pinn

hål

6633

983.

4016

0502

2.67

24,0

4

34 n

ej7,

200.

30-0

.40

lera

i Ö, s

and

i V66

3398

9.00

1605

043.

0624

,43

35 ja

18,9

00.

30-0

.35

sand

m. l

erin

slag

A20-

A23

sten

med

slip

yta,

bry

ne?

6634

046.

4816

0501

2.21

25,9

9

36 n

ej9,

800.

35-0

.40

sand

6634

072.

8416

0501

7.74

26,3

3

37 n

ej10

,60

0.30

-0.3

5sa

ndig

lera

plog

spår

6634

058.

7316

0503

8.47

25,5

6

38 ja

9,20

0.30

-0.4

0sa

nd, i

nsla

g le

raA5

6pl

ogsp

år66

3397

7.67

1605

033.

9723

,92


Bilaga 2. Anläggningar

Anl, nr Typ av anl Längd (m) Bredd (m) Kommentar X-koord Y-koord Z-koord

1 ark, anläggning 0,80 0,58 6634068,43 1605050,32 25,35

2 ark, anläggning 0,60 0,36 6634066,24 1605048,42 25,28

3 ark, anläggning 0,33 0,22 6634045,88 1605050,45 25,04

4 ark, anläggning 0,44 0,32 6634044,29 1605050,38 24,99

5 ark, anläggning 0,50 0,33 6634051,64 1605021,89 25,73

6 ark, anläggning 0,77 0,60 6634049,49 1605026,00 25,68

7 pinnhål 6634050,20 1605027,88 25,60

8 pinnhål 6634049,94 1605027,71 25,66

9 pinnhål 6634049,86 1605027,50 25,64

10 pinnhål 6634050,62 1605026,49 25,68

11 pinnhål 6634050,48 1605024,91 25,67

12 pinnhål 6634050,61 1605024,07 25,70

13 pinnhål 6634050,93 1605023,10 25,71

14 pinnhål 6634051,36 1605022,33 25,72

15 pinnhål 6634051,41 1605022,11 25,69

16 kulturlager 2,35 2,26 skärs av A17 6634087,57 1605026,56 26,30

17 dike 8,20 0,54 överlagrar A16 6634084,62 1605027,66 26,19

18 ark, anläggning 0,70 0,61 snittad, utgår 6634090,91 1605034,95 26,15

19 ark, anläggning 0,55 0,90 6634092,64 1605033,27 26,16

20 stensträng 3,12 0,80 6634042,50 1605015,51 25,92

21 ark, anläggning 0,24 0,17 6634041,59 1605015,03 25,88

22 ark, anläggning 0,74 0,43 6634041,44 1605014,49 25,88

23 ark, anläggning 0,41 0,32 6634041,21 1605013,38 25,94

24 härd 1,67 1,32 6634034,41 1605024,70 25,49

25 ark, anläggning 0,73 0,25 6634033,16 1605048,19 24,80

26 ark, anläggning 0,60 0,27 6634007,83 1605045,33 24,39

27 ark, anläggning 1,58 0,57 6634012,45 1605034,96 24,53

28 pinnhål 6634012,13 1605034,96 24,52

29 pinnhål 6634011,92 1605035,17 24,49

30 pinnhål 6634012,14 1605035,24 24,51

31 pinnhål 6634012,21 1605035,40 24,52

32 pinnhål 6634011,93 1605035,53 24,51

33 pinnhål 6634011,50 1605036,04 24,49

34 pinnhål 6634011,71 1605036,16 24,50

35 pinnhål 6634011,87 1605035,92 24,51

36 ark, anläggning 0,60 0,49 6634020,27 1605023,25 25,27

37 årderspår 1,65 6633990,22 1605011,91 24,70

38 årderspår 0,67 6633990,01 1605012,76 24,64

39 årderspår 0,53 6633989,65 1605013,91 24,58

40 årderspår 0,78 6633990,11 1605014,48 24,57

41 årderspår 0,44 6633990,01 1605014,99 24,52

42 årderspår 1,51 6633989,81 1605016,77 24,42

43 årderspår 0,33 6633989,18 1605016,28 24,45

44 årderspår 1,07 6633989,52 1605015,19 24,49

45 årderspår 0,82 6633989,92 1605015,25 24,52

46 årderspår 0,58 6633989,35 1605014,27 24,55


Anl, nr Typ av anl Längd (m) Bredd (m) Kommentar X-koord Y-koord Z-koord

47 årderspår 1,55 6633989,32 1605014,14 24,57

48 årderspår 1,52 6633989,41 1605013,91 24,59

49 årderspår 1,71 6633989,37 1605013,60 24,61

50 årderspår 0,70 6633990,01 1605012,96 24,64

51 årderspår 0,91 6633989,58 1605012,20 24,66

52 årderspår 0,71 6633989,62 1605011,94 24,69

53 årderspår 0,54 6633989,55 1605011,87 24,70

54 utgår

55 pinnhål 0,65 6633982,74 1605024,31 23,98

56 ark, anläggning 0,62 0,43 6633976,53 1605036,45 24,02

57 härd 1,10 0,62 6633973,26 1604994,61 24,76


Bila

ga 3

. Fyn

d

Fynd

Scha

ktM

ater

ial

Sako

rdAn

tal

Vikt

gN

amn

RAÄ

nrSo

cken

Fa

stig

het

Besk

rivni

ng

19Sc

h 11

kera

mik

kera

mik

12

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

frag

men

tera

d

20Sc

h 7

br le

rabr

lera

42,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2ga

llrad

071

106

21Sc

h 17

slag

gsl

agg

1G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2si

ntra

d

22Sc

h 12

hart

sha

rts

10,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2ga

llrad

071

106

23Sc

h 7

br le

rabr

lera

1022

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

24Sc

h 24

slag

gsl

agg

227

,5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2sv

agt m

agne

tisk

25Sc

h 11

br le

rabr

lera

19,

3G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2si

ntra

d

26Sc

h 20

br le

rabr

lera

24

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

gallr

ad 0

7110

6

27Sc

h 12

obr b

enta

nd1

5,1

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

28Sc

h 12

br le

rale

ra1

0,45

Gäl

bo56

5/1

Bond

kyrk

oU

ltuna

2:2

gallr

ad 0

7110

6

29Sc

h 35

sand

sten

bryn

e,

frgm

111

,5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:254

x 1

5 x

10 m

m

30Sc

h 14

br le

rabr

lera

38,

7G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2si

ntra

d

40Sc

h 7

hart

sha

rts

10,

5G

älbo

565/

1Bo

ndky

rko

Ultu

na 2

:2ga

llrad

071

106

Rapporten behandlar en arkeologisk slutundersökning som SAU genomfört på Ultuna strax söder om Uppsala. Grävningen skedde 2001 och var den första mer omfattande arkeologiska undersökningen på Ultuna i modern tid.

Ultuna har främst varit känt för sina gravar från järnåldern. Genom de senaste årens arkeologiska insatser har dock bilden av fornlämnings-miljön klarnat, bland annat ifråga om områdets boplatslämningar.

Bland de nu funna anläggningarna finns stolphål, kokgropar och eld-städer samt några större avfallsgropar. För första gången har lämningar från bronsålder kunnat beläggas i Ultuna. Även medeltida lämningar är representerade. Från denna period kom ett par av undersökning-ens intressantare fynd: lameller från en pansarhandske daterad till 1300-talet.

Documents

Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna · kröns Sunnerstaåsen av en fornborg, som kan karakteriseras som en farledsborg. Under yngre järnåldern, med en vattennivå 5 högre