SFHLS tidskrift sedan 1920 4/20122012

”Huvudmän ställer folkhög-skolans frihet på sin spets”

SFHLS tidskrift sedan 1920

Deras folkhögskola kördes i bottenScoutförbundets felsatsning ledde till att Kjesäter lades ned

”ABF äventyrarfolkhögskolan!”

Kritiserade bemanningsföretagNu hyr ABF själva in lärare

20

jesäter folkhögskola i Ving-åker finns inte mer. Det har

gått ett år sedan den ödesdigratorsdagen, 7 april 2011, då allpersonal samlades i matsals-byggnaden för den veckovisainformationsfikat. Ingen varberedd på det som skulle

komma. De som höll i mötet varHelena Kaså Winqvist, Generalsekre-terare i Svenska Scoutförbundet ochMaria Graner, generalsekreterare iSvensk Scoutrådet, en paraplyorgani-sation för fem olika scoutförbund iSverige. De var ordförande respektivevice ordförande i Kjesäter stiftelsensstyrelse som var ansvarig för folkhög-skolans verksamhet..

Utan förvarning eller diskussionermed personalen berättade HelenaKaså Winqvist att skolans styrelse tro-ligen avvecklar verksamheten på Kje-säter. Folkhögskolan hade hamnat i enakut likviditetskris och en anlägg-

ningsutredning visade på ett stortunderhållsbehov för Kjesäter på sam-manlagt 14,5 miljoner kr, något Scout-förbundet inte hade råd med. Detbetydde att all personal, 30 anställda,sades upp. För Camilla Lundborg kän-des det overkligt. Bara en månad tidi-gare hade man anställt en ny vaktmäs-tare och annonserat efter en biträdan-de rektor. Folkhögskolan hade funnitsi nästan femtio år och var en stor ochbetydelsefull arbetsplats i Vingåker.Själv hade hon jobbat där i tolv år.

ERKÄNDE SITT ANSVAR

Pär Lindar hade arbetat där ännulängre, sedan 1979, mer än trettio år,varav fem år som biträdande rektor.Han minns inte så många detaljer frånmötet utom en sak som etsat sig fast iminnet. Det är enda gången han harhört representanter från huvudman-nen erkänna sitt ansvar. Maria Granersa: "Vi har inte haft kontroll över eko-

Två fatala misstag blev Kjesäters öde.Scoutförbundet anställde fel rektor. Skolandrogs in i huvudmannens ekonomiskakaos. 30 anställda förlorade sina jobb.

t e x t o c h f o t o : s t a f f a n m y r b ä c k

K J E SÄTER

Offer förscouternasfelsatsning

nomin." Men den förklaringen skullesnabbt försvinna bland andra förkla-ringar till varför det gick som det gick.

När representanter från scoutför-bundet senare förklarade bakgrundentill beslutet förlade man problementill Kjesäter. Skolan kostade för myck-et. Den hade dragits med underskott iflera år och det nämndes allt ifrån 15till 25 år. Men Egil Boräng, som varskolans rektor åren 1983-1996, skrevatt under hans år gick Kjesäter aldrigmed underskott.

Efterhand gled även siffran förunderhållsbehovet upp, först till 18miljoner kr, sedan ännu mer.

– Man talade om ett underhållsbe-hov på 25 miljoner kr. Till slut gickdet en mängd rykten om att Kjesätervar ett gammalt slott som höll på attramla ihop, ruttna takbjälkar och lik-nade som inte hade någon substans iverkligheten, säger Pär Lindar.

I besiktningsprotokollet får man

inte heller bilden av en anläggning iförfall. Besiktningsföretaget, SjögrensHus, skriver att "det allmänna intryck-et är att Kjesäters gamla slottsanlägg-ning, med senare komplementbyggnader,är en vacker och fungerande folkhögsko-la. Bebyggelsen är sammanhållen ochde moderna tilläggen smälter väl in,med de vita fasaderna som gemensamnämnare."

ÖVERDRIFTER

Av besiktingsprotokollet framgårockså att ledningen lade ihop kostna-der för sådant som krävde akutaåtgärder med förslag på långsiktigainvesteringar (utbyggnad av bergvär-meanläggningen) och förslag på kost-samma men icke nödvändiga ombygg-nader. Scoutförbundet hade rätt i attunderhållet var eftersatt men dethandlade mycket om ytskikt somtapeter och behov av ommålning.Bland det akuta fanns frysskador på

– Jag har tänkt mycketpå om vi kunnat gjortmer eller annorlunda föratt rädda kvar skolan.Men Kjesäters öde kanvara viktig att lära sigav, en varning till kolle-gor på andra skolor attprotestera och gapahögre, säger Pär Lindar.

21

22

– När man lade nerfotokursen, som var envälfylld kurs med inter-natelever, valde man attlägga statsbidraget påscoututbildningar. Det

fick till konsekvens attinternatet minskade med30 procent men kostna-

den för internatet minskade inte.

fasaden, fuktskador, avsaknad av enluftspalt i slottets tak och en vatten-läcka vid entretrappan. Men detmesta kunde tas efterhand och försla-gen till åtgärder, som att bygga omnågra rum på elevhemmen till gemen-samhetslokal, var bara kostnadsberäk-ningar på förslag om hur lokalernakunde användas.

”SKICKET NORMALT”Anläggningen har nu legat ute till

försäljning i ett år och i mäklarensprospektbeskrivning syns inte ett spårav förfall och stora underhållsbehovutan "skicket bedöms huvudsakligensom normalt men med visst yttre ochinre underhållsbehov". Anläggningen ärvärderad till 9 miljoner kr men denmäklarbyrå Scoutförbundet anlitat,Iwers mäklarbyrå, en svartlistad mäk-lare som blivit fråntagen sin licens ochär dömd för svartmäkleri, har satt ettutropspris på 15 miljoner kr.

Kjesäters ekonomiska problem varockså kraftigt överdrivna. I t.ex.Scoutmagasinet sade Helena KasåWinqvist att Kjesäter de senaste tioåren bara burit sina kostnader ett år.En granskning visar att man gick plustre år under denna tid och de år mangick med förlust har man alltid kun-nat täcka upp med egna reserver. Pådet hela taget har skolan aldrig kostatScoutförbundet något.

Mellan 1990 fram till och med2007 visar Kjesäter underskott vid sextillfällen. Från verksamhetsåret1998/1999 till 2oo2 gick skolan medunderskott tre år i rad. En viktig för-

klaring är att riksdagen i början av nit-tiotalet sänkte statsbidraget med 20procent. Statsbidraget täckte intelängre kostnadsutvecklingen för folk-högskolorna i landet.

I början av 2002 anställdes MagnusMåhl som rektor. Han hade suttit iKjesäters styrelse som representantför Scoutförbundet i början av nittio-talet och hade viss insikt i skolansverksamhet. De följande åren ladehan och personalen ned ett hårt arbe-te på att slimma organisationen.Antalet tjänster minskade från 40 till29 tjänster. Lärare och servicepersonalbildade grupper där alla hade insyn iskolans intäkter och utgifter. Utbild-ningar med för få sökande lades nedoch man startade nya, bland annat enfotoutbildning där så gott som allaelever bodde på internatet, vilket gavytterligare inkomster.

Våren 2008, det år Måhl lämnadesin tjänst, var Kjesäter en skola i eko-nomisk balans med ett överskott på1,2 miljoner kr. Försäljningen av enpersonalvilla gav ytterligare 400 000 kri kassan. Skolan hade alltså tagit sittansvar och personalen borde ha kun-nat andas ut.

AVGÖRANDE FÖRÄNDRINGAR

Men under 2008 genomfördeScoutförbundet flera förändringarsom blev avgörande för skolans fram-tid. De senaste 20 åren har scoutrörel-sen i Sverige halverats till 66 000medlemmar (2010). Svenska Scout-förbundet med sina 40 000 medlem-mar är störst av scoutförbunden ochden organisation som minskat mest.För att motverka nedgången ville manbland annat satsa på ledarutbildning-ar. Kjesäter skulle dels bedriva folk-högskoleverksamhet, dels bli navet iScoutförbundets största utbildnings-satsning någonsin, Ledarskapsakade-min, med målet att utbilda 10 000scoutledare på olika platser i Sverige.Planen var – och är – att 2015, omdrygt två år, ska scoutrörelsen beståav 200 000 medlemmar.

Hittills hade Kjesäter fungerat som

Pär Lindar blickar utöver samlingssalen i Slot-tet, det som varit hansarbetsplats i mer äntrettio år.

Jonas Forsmark var SFHL-ordförande i Kjesäterslokalavdelning och lar-made utan framgångscoutförbundet om situa-tionen på skolan.

en självständig verksamhet som styr-des av en stiftelse med SvenskaScoutförbundet som huvudman.Hälften av ledamöterna representera-de Scoutförbundet, hälften var perso-nal, studerande och lokala represen-tanter från kommunen och stiftet.

Scoutförbundet beslöt att styrelseni framtiden enbart ska bestå av funk-tionärer och förtroendevalda i Scout-förbundets, och senare också Scoutrå-dets, ledning i Stockholm. Ingenrepresenterade längre Vingåker ellerstiftet. Ingen av de nya hade erfaren-het av att sköta en folkhögskola. Ipraktiken styrdes nu stiftelsen ochScoutförbundet av samma personer.

VALET AV REKTOR

Det andra beslutet av betydelse varstyrelsens val av rektor. Under vårenhade man diskuterat rollfördelningen iden nya organisationen. Rektorn skul-le formellt vara chef för folkhögskolanoch sköta de externa kontakterna,ragga pengar till skolan och ansvaraför att dra igång och utveckla scouter-nas ledarutbildning, Ledarskapsakade-min. Pär Lindar skulle som biträdanderektor vara platschef på Kjesäter ochsköta folkhögskoleverksamheten.

Styrelsen val av rektor föll på enung doktorand från Uppsala universi-tet, utan erfarenhet av vare sig folk-högskola eller att vara chef.

Jonas Forsmark, ordförande i sfhlslokalavdelning, ställde kritiska frågortill scoutförbundets ledning om dok-toranden kunde hantera personal menfick till svar att ledningen skulle till-sätta en platschef som skötte skolanoch personalen. Men så blev det inte.

Den nye rektorn började styra ochställa på Kjesäter och hade en heltannan ledarstil jämfört med MagnusMåhls öppna och transparenta stil.När några i personalen visade ettuppenbart engagemang för skolantalade han om att han inte ville haderas engagemang. Vid ett möte medall personal hade Pär Lindar synpunk-ter på verksamheten. Den hälften sågamle rektorn tog Lindar i upptuktel-

se och sa att han absolut inte fickframföra åsikter som han inte diskute-rat med honom först.

Ganska snart började den nye rek-torn också fatta beslut om den dagligaverksamheten på Kjesäter. Han lösteupp de grupper som personalen hadeskapat för att ha kontroll och insyn iekonomin. Han köpte mobiler tillpersonalen med dyra företagsabonne-mang med fri surfning och fria samtal,vare sig de behövde det eller inte.Han kastade ut funktionsdugliga kon-torsmöbler och köpte nya från ikea.

Mot slutet av terminen avsatte hanPär Lindar som biträdande rektor ochanställde en vice rektor som inte hadenågon erfarenhet av folkhögskola.

Våren 2009 beslöt rektorn att lägganed fotoutbildningen, utan att startanågon annan kurs. Skolan förloradestatsbidrag för 22 deltagare sombodde på internatet. Inför hösttermi-nen 2009 uppmanade han lärarna attinte ta in några internatelever.

– Han verkade tro att om mankrympte internatet så får man mindrekostnader. Men det bodde ju folk därså man kunde ju inte dra ner på vär-men helt och hållet, säger Pär Lindar.

TALADE FÖR DÖVA ÖRON

Hittills hade personalen talat fördöva öron när de larmat om rektornoch situationen på skolan. Först närgeneralsekreteraren i Svenska Scout-rådet, Maria Graner, hösten 2009 blevvald till vice ordförande i skolans sty-relse hittade de någon som lyssnade.Hon hade inte varit med vid anställ-ningen av den nye rektorn. Därefterdröjde det inte länge förrän rektorn

fick sluta. Officiellt hette det att hanslutade då man hade skilda synsätt påhur verksamheten skulle styras.

Förutom felrekrytering av rektorhade Kjesäters nya styrelse beslutatatt all ekonomisk administration, dvsutskick av fakturor och betalning avräkningar, skulle skötas från kansliet iStockholm. Skolan tappade all insynoch kontroll över ekonomin. Efter-hand upptäckte personalen att faktu-ror saknades och hade inte skickats uttill elever som bodde på internatet.Det gick så långt att elever ringdeFolkbildningsrådet och klagade på attde inte fick fakturor för rummen såatt de kan betala hyran. Skolan ham-nade också hos kronofogden för obe-talda räkningar. När en av kursernavar på Gotland med den egna bussenoch skulle betala för tankningen varskolans ok/q8-kort spärrat.

BEHÖVDE ANSTÄLLA FLER

Sommaren 2010 anställdes UrbanHermansson som rektor. Skolan hadedå varit utan ordinare rektor sedanhösten 2009. Tjänsten var förlagd tillStockholm och Hermansson skullevara rektor för såväl folkhögskolansom Ledarskapsakademin som täcktescoututbildningarna i hela landet.

Han såg dock att det fanns ettbehov att anställa fler lärare på Kjesä-te för att kunna uppfylla skolans åta-ganden men han hade lika svårt somskolans personal att få besked om sko-lans ekonomi. Han frågade styrelsenom det fanns ekonomiskt utrymmeatt anställa. Styrelsen svarade ja, ove-tande om att skolans kostnader hade

börjat skena. Förklaringen till okun-skapen fanns på Scoutförbundetskansli i Stockholm. Det var inte baraskolans styrelse som tappat kontrol-len. I ett styrelseprotokoll från decem-ber 2010 kan man läsa att Scoutför-bundets kansli, som administreradesåväl Scoutförbundets som Kjesätersekonomi, inte fungerade.

I protokollet skrev man att styrel-sen utifrån det material man får frånkansliet "inte kan avgöra huruvida för-bundets förvaltning och bokföring skerpå ett betryggande sätt."

Kansliets ekonomiska rapporteroch prognoser var så undermåliga attman inte längre hade kontroll överförbundets utgifter.

MIL JONER I UNDERSKOTT

En vecka efter mötet i Kjesätersmatsal, då personalen fått veta attskolan troligen läggs ned, fick skolansstyrelse en erinran från revisorerna.Sista kvartalet 2010 hade personal-kostnaderna ökat dramatiskt, från 10till 12,3 miljoner kr. Prognosen, somför 2010 var ett överskott på 689 000kr, hade vänt till skolans störstaunderskott någonsin, 3,9 miljoner kr.För första gången översteg underskot-tet skolans reserver på 1,4 miljoner kr.

Under våren står det klart att ävenScoutförbundets kostnader skenadeoch pekade mot ett underskott på 4,3miljoner kr. Det fanns flera orsaker,framför allt det nya ekonomiska admi-nistrationssystemet, Scoutnet, somblivit mycket dyrare än budgeterat.Av årsredovisningen 2010 framgår attScoutnet fungerade så dåligt att mantvingades köpa in externa tjänster förnärmare en miljon kr för att få inmedlemsavgifterna på 5,5 miljoner kr.Dessutom fick man betala 400 000 kr iexterna kostnader för det gamla med-lemsregistret, Melker, då det hadevarit väldigt krångligt att föra överuppgifterna från Melker till Scoutnet.

Sammantaget översteg Scoutför-bundets underskott med råge de 2,4miljoner Kjesäter skulle behövt av denbrist täckningsgaranti på 2,7 miljoner

Tre kilometer utanförcentrala Vingåker liggerdet som en gång varKjesäter folkhögskola.Huvudbyggnaden, ett

vackert slott från mittenav 1800-talet, och de

övriga 14 byggnadernamed namn som Nordan,Västan och Sunnan, Stal-let, Lidret och Vita Vil-lan, Västra flygeln och

Östra Flygeln är tom påmänniskor. Den endesom återstår är en

vaktmästare som sköter underhållet och klipper

gräsmattorna.

som Scoutförbundets reserverat omKjesäter skulle få likviditetsbrist

Sedan Scoutförbundet felrekrytera-de en rektor och dragit in Kjesäter iScoutförbundets ekonomiska admi-nistrationssystem hade skolan gåttmed underskott tre år i rad. Det arbe-te personalen lagt ned på att slimmaorganisationen och få kontroll påintäkter och utgifter var lagt i ruiner.

FEBRIL AKTIV ITET

Efter beslutet om nedläggningutbröt en febril aktivitet hos persona-len, hos före detta lärare, tidigare rek-tor och kassaförvaltare på skolan,scoutförbundare från förr som suttitbåde i skolans styrelse och förbunds-styrelsen och hade stor erfarenhet avatt sköta en folkhögskola. De försökteövertala ledningen att låta skolan levaett år till, för att undersöka förutsätt-ningarna att rädda skolan. Man ladefram ett förslag på en garantiföreningdär Vingåkers kommun var beredd attgå in med borgen för skolan.

Ett tag såg det ut som att ledning-en lyssnade. Därför kom det som enkalldusch när den föreslog Scoutför-bundets extra förbundsstämma i juni2011 att lägga ned Kjesäter, ett förslagsom också gick igenom. Motiveringenvar att scoutförbundet inte hade rådatt satsa mer på skolan. Däremot villeman behålla folkhögskoleverksamhe-ten och statsbidraget och driva verk-samheten vidare på annan plats. För-utsättningen var att 15 procent avverksamheten bestod av allmän kurs.

Hade då Scoutförbundet verkligeninte råd att lägga ut pengar så att folk-högskolan i Vingåker kunde fortsätta?

Svaret kom sex månader senare iett styrelseprokoll från december2011. Scoutförbundets styrelse sköttill 5,5 miljoner kr som nytt eget kapi-tal i Kjesäterstiftelsen och den nyafolkhögskoleverksamheten. Scoutför-bundets ordförande, Erik Sillén, läm-nade en rapport om Kjesäter stiftelsen.Arbetet med att rädda folkhögskole-verksamheten från nedläggning hadegått bra – man hade ordnat 15 pro-

cent allmän kurs genom att köpa intjänsten av Fryshuset. 19 studerandedeltog i den allmänna kursen på Frys-huset och det var kö till den allmännanätbaserade kursen.

SÖKER REKTOR – IGEN

Det som återstår av Kjesätersursprungliga personal är vaktmästarenpå anläggningen i Vingåker och 1,5lärartjänst som sköter distansutbild-ningarna i den nya folkhögskoleverk-samheten. Scoutförbundet söker nuen rektor som ska bygga upp Scouter-nas folkhögskola. Visionen är densam-ma som när man anställde en ny rek-tor 2008: ”Scouterna har bestämt sig föratt växa och bli fler medlemmar. För attklara det räknar vi med att utbilda,fortbilda och kompetensutveckla i stor-leksordningen 10 000 ideella ledare,unga och äldre, varje år.”

Det slaget av visioner har CamillaLundborg och Pär Lindar redan varitmed om och är anledningen till att vinu sitter i deras tillfälliga arbetsrum ikällaren på högstadieskolan i Ving-åker. När Scoutförbundet beslöt attlägga ned folkhögskolan i Vingåkermåste man hitta en lösning för elever-na på fritidsledarutbildningen. Dehade ett år kvar av sin utbildning, sådärför hyrde man in sig i högstadies-kolans lokaler. Pär Lindar och CamillaLundborg gör nu sina sista veckorsom lärare för Kjesäters folkhögskola.I juni är en nästan femtioårig epokdefinitivt över. Och slottet på Kjesä-ter står fortfarande tomt.v

– Man pratar om värde-baserat ledarskap mendet är ingen frånScouterna som hört avsig och frågat hur vimår eller hur det går,säger Camilla Lundborg.

25

Se också intervju medScoutförbundets ordföran-de, Erik Sillén, på Sid 26.

26

Varför dröjde det ett år innan nireagerade när personalen larma-de om rektorn och situationen påskolan?

– Jag kommenterar inteenskilda personalärenden.

När ni beslutade er för attavveckla folkhögskolan i Vingåkerhänvisade ni till ett underhållsbe-hov av byggnaderna på först 14,5miljoner, senare 18 miljoner,även 25 miljoner har nämts.Samtidigt går ni ut i en annons,där anläggningen ska säljas, ochskriver att "skicket bedömshuvudsakligen som normalt menmed visst yttre och inre under-hållsbehov" Vad är det som gäl-ler?

– Jag lutar mig mot denutredning vi lät göra tillsam-mans med Sjögrens hus 2011,som pekade på ett väldigt stortunderhållsbehov. Man skullekunna göra som man tidigarehade gjort på Kjesäter, att bara

göra det som är absolut nödvän-digt. Men den långsiktiga kost-naden i rapporten visar att var-ken Kjesäterstiftelsen ellerScoutförbundet skulle ha haftråd att ha kvar fastigheten i ettlängre perspektiv.

Ni har lagt ett utropspris på15 miljoner kr på en anläggningsom är värderad till nio miljonerkr, samtidigt som det enligt erfinns ett underhållsbehov på mel-lan 15-20 miljoner kr. Hur gårdet ihop?

– Som försäljare har man ettansvar att försöka sälja anlägg-ningen för så mycket pengarsom möjligt. Vi är ju en ideellbarn- och ungdomsorganisationsom inte har några stora ekono-miska förutsättningar. I samrådmed mäklare har vi satt det härutropspriset. Vi får se var detlandar vid en försäljning.

När jag talar med kunniga ifastighetsskötsel anser de att kost-naden för underhållet är överdri-ven. Ni har lagt ihop kostnader-na för akuta skador med investe-ringsförslag och sådant som baraär förslag på ombyggnader ochinte är akuta.

– Alldeles oavsett om det är14,5 miljoner kr eller 5 miljonerhar vare sig Scoutförbundeteller Kjesäterstiftelsen pengarför att göra de investeringarna.

Skolan hade inga större lån påanläggningen, en miljon kr. Perso-nalen lade fram ett alternativtförslag som visade att man skulleklara av detta med ett lån somskulle ge skolan ett nollresultat2011.

– Visst, det fanns ett alterna-tivt förslag till till förbunds-stämman att vi skulle ta upp ettstort lån och renovera fastighe-ten men stämman valde att gåen annan väg.

I december 2011 beslöt ni attskjuta till 5,5 miljoner kr till Kje-säterstiftelsen. Då fanns det peng-

K J E SÄTER

På Svenska Scoutförbundetsförbundsstämma 2011 beslötman att lägga ned folkhög-skolan i Vingåker med moti-veringen att stiftelsen ”intehar de ekonomiska förutsätt-ningarna.” Men ett halvårefter beslutet fick stiftelsen 5,5miljoner av förbundet tillden nuvarande folkhögskole-verksamheten. Nu säger ErikSillén förbundsordförandeatt man inte trodde på attha verksamhet i Vingåker.

s t a f f a n m y r b ä c k

Trodde inte på att hafolkhögskola i Vingåker

Skeppsholmens folkhögskola SÖKER REKTOR

Skeppsholmens folkhögskola, har en inriktning på maritim verksamhet, musik och frågor som rör nordiska och internationella förhållanden. Vi söker en rektor som i samspel med styrelse, lärare, admi-nistrativ personal och deltagare tar ett övergripande ansvar för såväl skolans pedagogiska arbete som dess administra-tion och ekonomi samt kan driva utvecklingen av skolan. Tillträdesdag: snarast under hösten 2012 Läs mer på skolans hemsida: www.skeppsholmensfolkholskola.se eller kontakta Styrelsens ordf. Anette Svensson Clefberg 070-581 73 09 SFHL Ola Lindergård 073-356 30 29 Övriga fack Helena Flemström 08-679 28 02

27

ar men ett halvår tidigare sa niatt ni inte hade råd. Hur kom-mer det sig att ni har råd nu?

– Vi har aldrig sagt att vi intehar råd. Vad det handlar om ärtill vilken verksamhet vi skaskjuta till pengar. Förbunds-stämman beslutade sig för att vitror inte på att stötta Kjesäters-tiftelsen verksamhet i den formsom den bedrevs i Vingåker.Förbundsstyrelsen fick ett upp-drag att utreda förutsättningar-na för fortsatt folkhögskoleverk-samhet. Om vi inte hade skjutittill 5,5 miljoner kr hade stiftel-sen gått i konkurs och vi hadefått avbryta fritidsledarutbild-ningen och vår allmänna kurs.

Ni har anlitat en mäklare somär dömd för svartmäkleri och inteär registrerad. Hur kommer detsig?

– Han är med i mäklarsam-fundet.

Nej, det är han inte.– Det är den uppgiften jag

har. Den mäklare vi samarbetarmed är med i Mäklarsamfundet.

Vem är det?– Iwers mäklarbyråHan dömd för brott mot fas-

tighetsmäklarlagen och fick sinregistrering som fastighetsmäklareåterkallad 1992. Jag frågar igenvarför ni valt en sådan mäklare?

–Jag har personligen intevarit med i upphandlingen avmäklare. Jag vet att den fråganhar figurerat tidigare, att hanska vara dömd på något sätt.Vad jag förstått är det en annanman som effektuerar Kjesäter.

Fotnot: Ägaren till Iwers mäk-larbyrå fråntogs licensen 1992.År 2008 dömdes han för brottmot fastighetsmäklarlagen. Hansmäklarbyrå är specialiserad påatt förmedla slott och herresäten.Nu mer använder han sig avmedarbetare som är registrerademäklare.

Kungen talar inför 225näringslivstoppar på semi-nariet Värdebaserat Ledar-skap som Konungens Stif-

telse Ungt ledarskaparrangerar tillsammans

med Scouterna varje år.Foto: Jonas Elmqvist/

Scouterna

är Svenska Scoutförbundetlade ner utbildningarna vidKjesäters folkhögskola ifjolpåstod förbundsledningen attskolans dåliga ekonomi varorsaken. Som visades i förranumret av Folkhögskolan vardet en sanning med modifika-tion. Anledningen var snarare

att förbundsledningen lät skolan kläskott för egna ekonomiska och organi-satoriska misstag som gjort att dentappat kontrollen över såväl förbun-dets som skolans ekonomi. Menbakom nedläggningsbeslutet ochbeslutet att sälja fastigheterna på Kje-säter fanns djupare motiv.

KU R S MOT NÄ R I NG S L I V E T

Historiskt sett har scouterna variten idéburen rörelse, med rötter i detvidsträckta folkrörelselandskapet.Grundaren, den engelske generalenRobert Baden-Powell var orolig för de

unga männens andliga och fysiskasvaghet och ansågs att de behövdefostras till goda medborgare. Scouter-na strävade bl.a. efter att sudda utklassgränser och sociala skillnader, enkorporativ idé som fortfarande leverkvar. Nu tar de ytterligare steg iriktning mot näringslivet och de vär-den som råder där, en förändring sommärks tydligt i hur scouterna nuanordnar och marknadsför sina utbild-ningar. Stiftelsen Kjesäter finns kvaroch fortsätter att anordna utbildningarunder namnet Scouterna folkhögsko-la. Alla utbildningar har samlats underen hatt som kallas Scouternas ledar-skapsakademi.

– Det är en väldig omvandling sompågår. Det är många parter inomscoutrörelsen som håller på medutbildning och folkhögskolan är tänktatt vara paraplyet för de utbildningar-na, säger Kjesäterstiftelsens ordföran-de Katarina Hedberg.

Scouternas folkhögskola Kjesäter har förvandlats helt. Nu ärdet utbildningar sponsrade med miljonbelopp från kungahusetoch näringslivet som gäller. De flesta lärare är vanliga scoutle-dare med en veckas pedagogisk utbildning. Och den obligato-riska allmänna kursen de måste hålla för att få statsbidraghar de lagt ut på entreprenad. Helt enligt reglerna sägerFolkbildningsrådet. Men facket är kritiskt.

s v a n t e i s a k s s o n

14

SCOUTERNA

Scouterna redo för näringslivet

Scouternas SeminariiumUngt Ledarskap på slot-tet 2011. Konungens stif-telse sponsrar scouterna

med 2,7 miljoner krvarje år. Andra somsponsrar Scouternas

utbidningar är ICA, Adi-das, SEB, Volvo med

flera. Företagen kräverockså en motprestation.På scouternas hemsidafinns t.ex. förslag på

lämpliga aktiviteter somkårerna kan göra till-

sammans med lokala ICA-handlare. Foto: MagnusFröderberg/Scouterna

Flera av kurserna genomförs i närasamarbete med näringslivet och medstöd från företag och Konungens Stif-telse Ungt Ledarskap. Det handlar ommånga miljoner per år. Totalbeloppetär okänt, men till exempel betalar icaen miljon kronor per år. Sparbanken1826 ger en halv miljon kronor per åroch kungens stiftelse ger 2,7 miljonerkronor per år.

B I D R AG F R ÅN NÄR I NG S L I V E T

Kjesäterstiftelsen finansieras i höggrad genom bidrag från näringslivet.Energikoncernen e.on. är en annanhuvudsponsor men de vill inte uppgehur mycket de sponsrar med. Andraföretag som samarbetar med scouter-na kring utbildning är bl.a. Stena,Adidas, friskvårdsföretaget sats, seboch Volvo.

Konungens stiftelse Ungt ledarskaparrangerar också ett årligt seminariumi samarbete med scouterna.

– Där brukar cirka 225 av näringsli-vets toppar delta, säger stiftelsensLena Bengtsson. Vid det tillfälletdelas också tre stipendier om vardera

250 000 kr ut till unga ledare.Sedan man lämnade Kjesäter i

Vingåker har skolan bytt namn tillScouternas folkhögskola och är numeren folkhögskola utan egen skolbygg-nad med rätt att anordna folkhögsko-leutbildningar. Det innebär att Folk-bildningsrådet även fortsättningsvisbetalar ut statligt stöd precis som förr.Men den obligatoriska allmänna kurssom krävs för att överhuvudtaget fåstatsbidraget genomför scouterna intesjälva, utan köper tjänsten av Fryshu-set – som inte är en folkhögskola.

Förutom en allmän distanskurs iegen regi är resten av scouternas folk-högskoleutbildningar vanliga ledarut-bildningar.

– De är också en del av folkhögsko-lan säger Kjesäterstiftelsens ordföran-de Katarina Hedberg.

sfhl anser att anordnaren också skavara arbetsgivare.

– För sfhl är det viktigt att folk-högskolor har kompetent personalanställd och som är väl förankrade ifolkbildningen. För anordnare av folk-högskolekurser borde det också vara

16

17

en självklarhet. Här finns det en riskatt utbildningsföretagen inte har folk-högskole- och folkbildningskompe-tens, säger sfhls ordförande IngelaZetterberg

Men Folkbildningsrådets reglersäger ingenting om vem som får utfö-ra folkhögskolekurser, så länge enregistrerad folkhögskola står bakom.Det är alltså fritt fram för en folkhög-skola att köpa utbildning från vilketutbildningsföretag som helst, tillexempel ett kommersiellt utbildnings-företag eller en skola inom en annanskolform. Några formella krav påutförarna finns inte eftersom folkhög-skolans princip är ”fri och frivillig”.Från sfhls utgångspunkt är det inteoproblematiskt.

Vad kan hända med folkhögskolanssärart?

– Svår fråga. Det hänger mycket påvilket avtal anordnare skriver medutbildningsföretaget och om det ärlärare och skolledning med folkbild-ningskunskap i bagaget. Vi får hoppasatt båda parterna tittar på statsbi-dragsreglerna innan de ingår ett avtal.

D E L TAGA R V E C KOR M I N S K A R

Statsbidraget till scouterna kommerantagligen att minska framöver pågrund av att scouterna haft svårt attnå upp till lika många deltagarveckorsom under Kjesätertiden enligt upp-gift från Folkbildningsrådet.

Förutom den allmänna kursen viaFryshuset och den egna distanskursenframgår av deras egen utbildningska-lender på nätet att scoutkursverksam-heten är relativt liten. Till exempelplaneras endast fyra omgångar av kur-sen Värdebaserat ledarskap under2012. Varje kurs är sammanlagt cirka13 dagar lång. De har totalt cirka 100deltagare enligt Lena Bengtsson,handläggare hos sponsorn KonungensStiftelse Ungt Ledarskap.

Det innebär att kursen genererar1300 kursdagar. Omräknat till delta-garveckor blir det cirka 260 deltagar-veckor. Men enligt Folkbildningsrå-det behåller scouterna fjolårets delta-

garveckor året ut enligt gängse princi-per, så en nedskärning av stödet kanbli aktuellt först nästa år. Men scou-terna tror att det inte kommer att bliså.

– Vi har idag 4607 deltagarveckor,men enormt mycket scoututbildning-ar ute i landet så det är nog en nivå vikommer att behålla, säger KatarinaHedberg.

En eventuell nedskärning skulleändå betyda mindre för scouterna änför andra folkhögskolor på grund avalla sponsormiljoner. Dessutom måstedeltagarna själva betala en kursavgiftpå 4 000 kronor för den 13 dagar långakursen ”Värdebaserat ledarskap”.Detta trots att det uttryckligen ingår iföretagens åtagande att betala en del-tagares kursavgift.

Scouterna kan alltså få betalt fleragånger om för utbildningen: från Folk-bildningsrådet, från sponsorföretagen,kungens stiftelse – och från deltagarnasjälva. Det innebär att den kursendrar in ungefär 15 000 kr per deltagar-vecka jämfört med folkhögskolornasgenomsnitt som ligger runt 3 000kr/dv, det vill säga fem gånger mer.

– Just kursen Värdebaserat ledar-skap har glada dagar, men övrigautbildningar har inte lika mycket attröra sig med, säger Katarina Hedberg.

I N G EN L Ä RA RUT B I L DN I NG

Det är helt i sin ordning att finan-siera folkhögskoleutbildningar pådetta sätt enligt det regelverk somfinns för folkhögskolor anser man påFolkbildningsrådet. Med ett undantag:Undervisningen ska vara kostnadsfriför deltagarna och det är den inte.

– Vi ska titta på det, säger SignhildHåkansson hos Folkbildningsrådet.

En annan aspekt på scouternas sättatt ordna utbildningar är kvaliteten pålärarna. Det finns inga formella kravpå lärarutbildning för att få undervisapå en folkhögskola men i praktikenhar 65 procent av lärarna på folkhög-skolornas långa kurser en lärarutbild-ning, enligt Folkbildningsrådet senasterapport om folkhögskolans pedagogis-

Kursen Värdebaseratledarskap har gladadagar, menar KatarinaHedberg, Kjesäterstiftel-sens ordförande. Deltagarna betalar 4000kr för kursen. Med stats-bidraget och sponsringenfrån näringslivet drar de100 deltagarna in15 000 kr per deltagar-vecka på den 13 dagarlånga kursen Foto: JensElmqvist/Scouterna

– För anordnare avfolkhögskolekurser bordedet vara en självklarhet

att folkhögskolor harkompetent personal

anställd och som är välförankrade i folkbildning-en, säger Ingela Zetter-

berg, SFHLs förbundsord-förande. Foto Staffan

Myrbäck

18

ka personal. Det har varit ett uttalatmål att på så sätt höja kvaliteten påutbildningarna och att försvara folk-högskolornas status.

Scouterna väljer dock en egen vägoch har infört en egen ackreditering:

För att ackrediteras ska “Utbildningför utbildare” genomföras. Grundutbild-ningen innehåller fyra moduler (meto-dik, pedagogik och förhållningssätt, pla-nering och utvärdering, samt säkerhetoch ansvar) om totalt fyra dagar. Tilldet tillkommer en självstudiemodulkring vad som är aktuellt i scoutrörelsensamt en specialanpassad modul för justden utbildning som man ska hålla.Gäller ackrediteringen kursansvarigutbildare tillkommer tre moduler (team-ledarskap, kursansvar samt administra-tion) omfattande totalt två dagar.

Det handlar alltså om 4-6 dagarsutbildning samt självstudier, därefteranses scoutledarna vara färdigutbild-ade lärare. Men inte ens lärarutbildar-na behöver ha någon utbildning.

– Vi har ideella utbildare som ärscoutledare som håller i de här utbild-ningarna på sin fritid, säger KatarinaHedberg.

L E DA M ED V I N S T

En av kursmodulerna i folkhögsko-lekursen Värdebaserat ledarskap heter”Att leda med vinst och värderingar”och drivs i nära samarbete med deföretag som bidrar med pengar, men-torer och studiebesök på de egnaanläggningarna och kontoren. Kursenhar alltså en tydlig inriktning där före-tagens strävan efter vinst diskuteras isamband med scouternas egna värde-ringar.

Energikoncernen e.on. är ett av deföretag som medverkat, bland annatgenom att koncernchefen har varit enav mentorerna.

– Vi har också uppmuntrat scout-föreningar att besöka våra anläggning-ar och våra utställningar som vändersig till barn och ungdomar, sägerE.ON.:s Pressofficer Torbjörn Lars-son.

Scouterna får alltså många miljoner

från näringslivet varje år. ica och”Konungens stiftelse Ungt Ledar-skap”bidrar alltså med en miljon krper år vardera. Men ”får” är fel ord.

– Vi kräver motprestationer när visponsrar. Vi använder scouterna när vigenomför olika aktiviteter. Till exem-pel under Cykelvasan kommer de ditoch aktiverar barn och ungdomar påplats, säger icas projektledare AnnaBrente.

S K A T T J A K T P Å I C A

ica är Cykelvasans huvudsponsor.På scouternas hemsida finns en hand-bok med exempel på lämpliga aktivi-teter som de lokala kårerna kan göratillsammans med lokala ica-handlare.En av dem är skattjakt i butiken ochen annan att sätta upp en hajk påaffärens parkering. Maten under aktivi-teten kommer givetvis från ICA och påICAs hemsida finns färdiga menyförslagoch inköpslistor för helg- vecko- ochendagarshajker. Visa tydligt att matenkommer från ICA, lyder instruktionenfrån scoutledningen.

Sammanfattningsvis kan man kon-statera att scouternas ledning tagit alltfler och närmare kontakter mednäringslivet både vad gäller innehålloch syfte med folkhögskoleutbildning-arna och verksamheten i stort. Det ärkärnan i den förändring som pågårinom scoutrörelsen. I det ljuset kanman ana att den traditionella folkhög-skolan Kjesäter i Vingåker ansågs varaen omodern rest från en annan tid.

Hur ser du på scouternas utvecklingutifrån SFHLs perspektiv?

– Vi tycker att det är tråkigt attScouterna har lämnat sitt gamla Kje-säter. Samtidigt är det anordnarensansvar att sköta verksamheten och dekan flytta den. Att samarbeta medandra utbildare kräver stor insikt ifolkbildningsförordningen. Jag vill intedra på för stora växlar men jag tror attvi kommer se en del förändringarinom folkhögskolans värld. Vi får för-söka möta framtiden med tillförsiktoch framförallt vara med och delta iframtiden, säger Ingela Zetterberg.v

19

– Man bakbinder folkhög-skoletanken säger Peter

Svernby som blev uppsagdsom lärare vid Södertörns

folkhögskola allmännalinje i Häggvik.

ABF kan gå runt återan-ställningsskyldigheten iLAS genom att istället

hyra in lärare. Foto: Svante Isaksson

rbetarrörelsen, som ABF är en delav, har varit emot bemanningsföre-tag i över hundra år. Ursprungli-gen användes privata, vinstdri-vande bemanningsföretag somstrejkbrytare. Konflikternakring användandet av dem

avlöste varandra ända tillsde förbjöds 1936. Den utlösande orsa-ken var skotten i Ådalen 1931. Förbu-det mot bemanningsföretag bestod till1993 då det avskaffades av den rege-ringen Bildt. tco, Arbetsmarknadsty-relsen och hela arbetarrörelsen varemot det, eftersom de ansåg attbemanningsföretagen urholkadeanställningstryggheten.

Det är ett motstånd som, åtminsto-ne på papperet, även finns inom ABFNordöstra Stor-Stockholm som ärhuvudman för Brunnsvik, Södertörnoch Väddö folkhögskolor. Ombuds-mannen Tommy Hindrikes ochBrunnsviks rektor Sofie Wiklundskrev i Dalademokraten 19 december2011 att ”bemanningsföretagen dum-par löner och försämrar arbetsvillko-

ren för de anställda” och att “flerastora företag har satt i system attplocka in bemanningsföretag när debehöver folk. Det är ett sätt förarbetsgivarna att slippa anställa sådanasom vågar sätta ner foten.”

UP P S AGD T VÅ GÅNG E R

Peter Svernby var fast anställd somlärare vid Södertörn folkhögskolas all-männa linje i sex år. Under den tidenblev han uppsagd två gånger – avsamma arbetgivare. Peter Svernby haren akademisk examen och pedago-giskt utbildad i Linköping vid univer-sitetets folkhögskolelärarprogram.Han var ansvarig för undervisningen inaturkunskap och undervisade även ilättare svenska, engelska och matema-tik. Första gången han blev uppsagdvar 2010 från den Södertörns allmän-na linje som då låg i Handen söderom Stockholm. Anledningen var attledningen bestämt sig för att flyttahela skolan.

– Vi fick sparken allihop, sägerPeter Svernby. Folk grät. Några hade

Rektorn vid Brunnsvik och högste chefen för ABF NordöstraStor-Stockholms utbildningar är mycket kritiska mot använ-dandet av bemanningsföretag eftersom de sätter LAS ur spel.Trots det sparkar de lärare och hyr istället in lärare till sinafolkhögskolor via ett företag som ABF Nordöstra själv äger.

s v a n t e i s a k s s o n

20

ABF

ABF hyr istället föratt anställa lärare

När ABF Nordöstra Stor -stockholm beslöt att

flytta Södertörns folkhög-skola sades Peter Svern-by och alla hans kolle-

gor upp. ”Folk grät,”berättar Peter Svernby.

”En del hade arbetatdär i 30 år.” Foto:

Svante Isksson

ju jobbat där i 30 år.Tolkutbildningarna flyttade till

Gamla Stan och den allmänna linjenflyttade till Häggvik i Sollentuna. Ditflyttades också Väddö folkhögskolasoch Brunnsviks folkhögskola allmännalinjer och ett samarbete inleddes mel-lan skolorna. Några lärare fick följamed på flyttlasset och Peter Svernbyvar en av dem. Men nu hade han intelängre en fast anställning utan en viss-tidsanställning.

– Ledningen sa att det bara skullevara så i början, säger berättar Peter.

Men tiden gick och inget hände.Alla var fortfarande visstidsansällda.Till sist satte Peter Svernby ned fotenoch sa ifrån till den dåvarande led-ningen. Då fick han en fast anställ-ning. Men det var han ensam om.

Tiden i Häggvik har varit turbulentsedan flytten med återkommande för-ändringar, byten i ledningen, brist påinformation och otydliga besked omframtiden.

– Det var helt kaotiskt ett tag. Ochdet ökade så klart stressen för bådelärare och deltagare.

I mitten av juni 2012 fick deltagar-na nog och kontaktade lokaltidningenMitt i Sollentuna. De klagade på attdet har varit brist på lärare hela året.De hade haft ”jättemånga håltimmar”och inte fått den hjälp de behövde itill exempel matteundervisningen.Alla deltagare var mer eller mindrestressade.

– Det är jobbigt att inte kunna litapå sin egen skola, berättade en avdem för tidningen.

NYA B E S K E D – I G EN

Samtidigt kom det nya besked frånledningen. Skolan skulle bytainriktning från och med hösten. Devisstidsanställda lärarna fick gå, trotsatt alla hade hög kompetens och långerfarenhet av folkbildning. Precis somde som tidigare fick gå i Handen.

– Jag fick veta av Sofie Wiklund att

22

23

de ville ha med mig i höst, säger PeterSvernby som tog det som ett positivtbesked eftersom han just hade fåttfast anställning.

Och Sofie Wiklund bekräftar attdet var så:

– Ja det var tanken då, säger hon.En månad senare fick Peter Svern-

by sparken för andra gången.I protokollet från mbl-förhandling-

en sa skolledningen att de ville för-ändra organisationen på grund avvikande elevtillströmmning och att deville öka ”flexibiliteten” genom ”externförhyrning av lärarkompetens istället förmed egen lärarkompetens.”

På så sätt satte ABF återanställ-ningsskyldigheten enligt las §25 urspel, genom att skolan formellt settinte längre skulle vara arbetsgivare.Peter Svernby hade därför inte rätt tillåteranställning, trots att utbildningenvid allmän linje fortsätter.

– Vi vill ha en flexibel organisationoch det här är bästa lösningen, säger

Sofie Wiklund till Folkhögskolan.sfhl ställde frågan om detta inte

var ett sätt att ”nedmontera den kom-petens som folkhögskolelärarna besit-ter” och ansåg att det finns ”mycketstor risk att skolorna tappar kontrollenöver den viktiga basverksamheten ochpå så sätt riskerar sitt statsbidrag.”

Anders Dahlin var sfhls fackligaombud vid förhandlingarna:

– Vi reserverade oss hårt och ställ-de också frågan huruvida detta följerfolkbildningens idé. Vi ställde fråganhur man kan bedriva folkbildning iprivata företag men arbetsgivaren sva-rade att det kunde de bedöma.

KÖ P E R I N L Ä RA R E

I klartext betydde det att från ochmed nu skulle folkhögskolornasgemensamma allmänna linje köpalärare via bemanningsföretag. Företa-get som anlitades var ABF Nordöstraseget dotterbolag Verab, som egentli-gen är ett utbildnings- och omställ-ningsföretag men i det här falletanvändes som ett bemanningsföretag.ABF Nordöstras dotterbolag hyr alltsåut lärare till ABF Nordöstras folkhög-skolor. Och rundar på så sätt las.

I artikeln i Dalademokraten skrevABF:s ombudsman Tommy Hindrikesoch rektor Sofie Wiklund att beman-ningsföretag ”ser till att Lagen omanställningsskydd, LAS, sätts ur spel.”

Men Sofie Wiklund försvararbeslutet att hyra in lärare.

– Ibland måste man gå emot sinalångsiktiga mål och principer. Just idet här fallet är det ett övervägandeom vad som är bäst just nu. Dethandlar om ett ansvar mot verksam-heten. Vi måste ha en mer flexibelverksamhet just nu utifrån att elev-kullarna går ned och annat, men lång-siktigt står jag för det det som stod idebattartikeln, säger Sofie Wiklund.

ABFs omställningsföretag Verab haren devis som lyder: ”Att leva somman lär är byggstenen för vår värde-grund”. I artikeln i Dalademokratenskrev Wiklund och ABFs ombudsmanTommy Hindrikes att de tyckte att

Brunnsviks rektor SofieWiklund försvarar beslu-tet att säga upp ochistället hyra in läraremed att man måste hamer flexibilitet då elev-kullarna går ned.

– Historiskt har lärarnahaft ett stort inflytandei folkhögskolan. Genom

att hyra in lärare avytt-ras lärarnas inflytande

från folkhögskolan sominstutition och det är

ett stort steg, sägerBernt Gustavsson, som

leder forskningsprojketetFolkhögskolans praktiker

och är professor iutbildning och demokrati

vid Örebro universitet.

24

fackföreningar som anlitar omställ-ningsföretag, som är dotterföretag tillbemanningsföretag, gör fel. I ställetborde de anlita omställningsföretagsom ägs av arbetarörelsen. Annars“dör arbetarrörelsen inifrån”. Verab äralltså ett sådant omställningsföretag.Men auktoriserade bemanningsföretagmed kollektivavtal har en skyldighetatt vid behov försöka omplacera sinaanställda hos alla sina kunder. Detmöjligheterna är större hos ett stortoch väletablerat bemanningsföretagsom har många skolor som kunder.Verab är ett litet företag som egentli-gen inte sysslar med bemanning.Deras möjligheter att hitta alternativaarbetsgivare är således av allt attdöma rätt små. Men hur Verab arbe-tar kan bara de svara på.

F Å R I N T E S V A RA PÅ F R ÅGOR

Folkhögskolan försökte ställa frågortill Verab:s chef Monica Jalke, menhon sa att hon inte fick svara på någrafrågor och hänvisade till TommyHindrikes. Folkhögskolan har utanresultat vid flera tillfällen söktTommy Hindrikes per telefon, lämnatmeddelanden, mailat och bett honomringa upp. Vilket han inte gjort.

Eftersom det ytterst är Hindrikessom bestämmer det mesta inom ABFNord östra och de skolor och företagman äger och är huvudman finns detytterligare frågor som bara han kaneller får svara på. Folkhögskolan skullevilja få svar på frågan om tanken äratt i framtiden hyra in ännu fler lärareoch personal? Vi vill också veta omhan står fast vid sitt principiella mot-stånd mot bemanningsföretag ellerom han nu ändrat sig?

Redan tidigare har personalen sku-rits ner på flera håll inom ABF Nord -östras folkhögskolor. Nu ökar man”flexibiliteten” genom att köpa lärar-tjänster via bemanningsföretag ochkan därmed säga upp lärare utan för-handling, flytta dem inom koncernen,anpassa timmar och antal lärare efterbehov. Är det ytterligare ett sätt attförsöka skära ner kostnaderna? Men

hur blir det med anställningstrygghe-ten?

– Vi ställer krav på att de vi köperarbetskraft av ska ha kollektivavtaloch att det ska vara tydligt vilkaramar som gäller, säger Sofie Wik-lund.

Hon säger också att lärarna inte skabehöva hoppa runt mellan olikautbildningar utan att de som jobbar åtfolkhögskolan ska vara där och ingenannanstans.

– Sedan är ju alla medvetna omvilka villkor de anställts på. Det är juett val man gör.

”MAR KNAD I S E R I NG”Sett överlag i landet är personal-

omsättningen bland folkhögskollärar-na låg. Det innebär att det finns enlångsiktig stabilitet på utbildningarnaoch en stor ackumulerad kunskap omfolkbildning. Frågan är vad som hän-der om lärarna, som ju är basen för allverksamhet på folkhögskolorna, blirlätt utbytbara i framtiden?

– Utifrån folkbildningens traditionär det främmande att göra så, sägerBernt Gustavsson, professor i utbild-ning och demokrati vid Örebro Uni-versitet.

Han säger att lärarna historiskt haftett stort inflytande i folkhögskolangenom bl. a lärarråden. När folkhög-skolan avreglerades år 1991 flyttadesmakten över verksamheten till rektoroch huvudmännen.

– Det här är ju ett steg till, häravyttras inflytandet från själva institu-tionen, säger Bernt Gustavsson omanlitandet av bemanningsföretag. Detingår väl i en slags ”marknadisering”och det är ju ett rätt stort steg.

Peter Svernby är naturligtvis inteheller glad åt att bemanningsföreta-gandet nu gjort entré i folkhögskole-världen eftersom det ledde till att hanfick sparken. Men bortsett från det serhan stora risker om undervisningenska skötas av inhyrda lärare:

– Man bakbinder folkhögskoletan-ken. Bildning är en lång och långsamprocess. Nu äventyrar ABF den.

25

Örjan Svedberg, SFHLsombud på Brunnsvik, hartillsammans med Lärar-förbundets representant

satt samman en skrivelsetill arbetsgivaren där

man kräver åtgärder. Iskrivelsen tar man upphur lärarnas situation

har försämrats med högtarbetstempo, ständiga

förändringar, hot, kränk-ningar, samarbetssvårig-

heter, personalomsättningoch sjukfrånvaro. Foto:

Staffan Myrbäck

äget är kaotiskt på Brunnsvik justnu säger lärare vi talat med. Äveneleverna är upprörda.

– Vi har inget förtroende allsför skolans ledning, säger kursdeltaga-ren Jon Nilsson.

Han är en av många som organise-rar motståndet. Enligt honom finnsdet knappt någon på skolan som villflytta och den bilden bekräftas när vipratar med många fler elever, perso-nal och lärare. Och missnöjet ärutbrett långt utanför själva skolan.

Några timmar senare denna fredag5 oktober hålls ett protestmöte i cen-trala Ludvika med 200 deltagare.Talarna står på kö. KursdeltagarenLorena Sierra-Gustavsson säger attrektor Sofie Wiklund avfärdat derasprotester med att ”de är i chock”.

– Men nog är det väl konstigt att vikunnat åstadkomma så mycket ichocktillstånd, säger Lorena Sierra-Gustavsson med ironisk udd.

Ludvikas S-ordförande Ingvar Hen-rikssson går fram till mikrofonen ochär sylvass och tydlig i sin kritik:

–Vi socialdemokrater i Ludvika ärledsna och förbannade över det somhänder med Brunnsvik.

Han kräver att abf Nordöstra skalämna skolledningen. Han tycker att

det hade varit rimligt om skolledning-en först kontaktat Ludvika kommunkring sina planer i stället för Borlänge.

Skrivläraren Örjan Svedberg ärsfhls lokala ombud på Brunnsvik,men det är inget fackligt tal han hål-ler. Han beskriver sin situation somkluven. Å ena sidan är han ålagd avskolledningen att verkställa flyttenoch måste göra det som anställd, åandra sidan gör det ont att lämnaBrunnsvik.

– Med min klyvnad går jag vidare ilivet till en ny osäker situation och detkommer absolut inte att bli som påBrunnsvik.

S K R ÄD E R I N T E O RD EN

abf Dala-Finnmarkens ombuds-man Titti Berg skräder inte hellerorden:

– Jag vill heller använda ordet”nedläggning” för det här rimmar såilla med det som abf och folkbild-ningen ska stå för: deltagarstyrd verk-samhet, inflytande och öppenhet.

Hon understryker att varken abfDala-Finnmark eller förbundet somsådant har något att göra med flytten.På mötet är missnöjet massivt. För endel är Brunnsvik en viktig del av arbe-tarrörelsens bildninghistoria. Skolan

För en månad sedan kom beskedet att Brunnsvik lägger ner iLudvika och flyttar till Borlänge. Det är fullt uppror på sko-lan och i bygden. Lokala politiker i Ludvika vill tvinga borthuvudmannen ABF Nordöstra Storstockholm, som nu äranmäld till både Folkbildningsrådet och Arbetsmiljöverket.

s v a n t e i s a k s s o n

B R U N N S V I K

Massiva protester motBrunnsviks ledning

14

16

– Brunnsviks ledninghar gått bakom ryggen

på oss. De verkar haplanerat flytten fast desagt till oss att det var

lugnt, säger Anna Forsen,kurseltagare på Brunns-

vik. Redan 2 juli varförhandlingana med fas-tighetsbolaget avslutademen kursdeltagarna fick

inget veta förrän 26september. Foto: Svante Isaksson

grundades redan 1906. För andra ärskolan en lantlig tillflykt undan stadendär man ostört kan arbeta med musik,konst och skrivande. Just läget ochomgivningarna är viktiga och enhuvudanledning till att man sökt sighit. Nu tvingas de flytta mitt i läsåret.

GÅTT BA KOM R YGG EN

– Vi har blivit väldigt dåligt infor-merade kring flytten och ledningenhar gått bakom ryggen på oss. De ver-kar ha planerat den fast de sagt till ossatt det var lugnt, säger kursdeltagarenAnna Forsén.

Förhandlingarna med hyresvärdenlo avslutades redan 2 juli, innan del-tagarna påbörjat sin utbildning. Mendet dröjde ända till 26 septemberinnan kursdeltagarna fick veta att manskulle flytta. Nu har kursdeltagareanmält Brunnsvik till Folkbildningsrå-dets studeranderättsliga råd, fsr, förfalsk marknadsföring och kon-traktsbrott. fsrs Linda Rosén sägeratt deras yttrande kommer i början avnovember. Eleverna har även anmältskolan till arbetsmiljöverket ochLärarförbundet funderar på att görasamma sak.

Ända sedan ABF Nordöstra tog

över för tre år sedan har det varit tur-bulent på Brunnsvik. Den dåliga eko-nomin har varit ett återkommandetema och knappheten märks även nu.Behandlingspedagogutbildningen meddess 20 deltagare sköts av lärare frånett utbildningsföretag. Resten, 90 del-tagare, har fyra lärartjänster omräknattill heltider. Bara en av dem har fasttjänst. Resten är visstidsanställda. Bib-lioteket, som för några år sedan utsågstill Sveriges bästa folkhögskolebiblio-tek med en heltidsanställd biblioteka-rie, sköts idag av en elev som jobbargratis på sin fritid.

lo var huvudman fram till 2009.Decenniet dessförinnan präglades avförluster i mångmiljonklassen ochständiga nedskärningar. I oktober2006 kom Enrico Barile till skolansom verkställande direktör och kon-sult med uppgift att komma tillrättamed underskotten. Efter hårda ned-skärningar vändes resultatet 2007 frånen beräknad förlust på 8,7 miljonerkronor till nästan en miljon kronor ivinst. Trots det bestämde sig lo föratt koncentrera sina utbildningar tillRunö folkhögskola.

Efter många turer tog abf Nordö-stra Storstockholm över huvudman-

17

Lorena Sierra-Gustavsson,kursdeltagare på Brunns-vik inledde och leddeprotestmötet mot attFlytta Brunnsvik frånden plats Brunnsviksfolkhögskola har hållittill på i 106 år. Delta-garna har nu vunnit endelseger. LOs fastighets-bolag är beredda atthyra ut elevrummen tillde elever som vill bokvar på skolan. Foto:Svante Isaksson

naskapet 2009 och hyrde fastighetenav lo. I överenskommelsen ingick attlo skulle täcka de tidigare ackumule-rade förlusterna och återställa detegna kapitalet. Det innebar i principatt man nollställde balansräkningen såatt abf Nordöstra kunde börja på nykula. Men det hjälpte inte. 2010 varförlusten minus 5,7 miljoner kronor,trots att intäkterna ökade med 4,5miljoner kronor.

– Det stora underskottet i bokslu-tet härrör främst från tappet i konfe-rensverksamheten och från nödvändi-ga investeringar i undervisningsloka-ler, säger Per-Ola Jansson som varrektor 2009-2011.

Per-Ola Jansson som arbetat imånga år inom folkbildningen äromtalad som en traditionell folkbild-are. Han säger att verksamhetsplanenför Brunnsvik följde styrelsens beslutoch att det var svårt att spara på per-sonalkostnader eftersom nya kurserstartade hösten 2010.

– Vi hamnade i en situation där visamtidigt måste både gasa och brom-sa.

S K Y L L E R P Å FÖ R R E R E K TO RN

På grund av de stora förlusternabegärde Folkbildningsrådet en förkla-ring från Brunnsviks styrelse. I enkompletterande bilaga till bokslutet2010 som skickades in 25 augusti2011, det vill säga medan Per-OlaJansson fortfarande var anställd, ladesskulden på honom.

Undertecknarna, ordförande LarsStarkerud och den blivande rektornSofie Wiklund, påstår att Jansson inteföljt budgeten och styrelsens beslut,att han inte hade informerat persona-len om det ekonomiska läget, att hanlämnat stora rabatter till eleverna påinternatet, haft för många lärare ochannan personal och brustit i schema-läggningen.

Per-Ola Jansson hade inte en aningom kompletteringen. När han förstnu, ett år senare, får kännedom ombilagan blir han mycket upprörd. I enlång skrivelse, som han tänker skicka

till Folkbildningsrådet, bemöter hankritiken punkt för punkt. Han skriveratt han ”varit en rektor på låtsas” sominte hade någon makt att tala om.Den har legat hos abf Nordöstraschef Tommy Hindrikes. Han anser deutsett honom till en ”syndabock somman tar heder och ära av”. Han skri-ver att han var naiv som trodde påabf Nordöstras vilja att driva Brunns-vik professionellt. I samma ögonblicksom uppgörelsen med lo skrevsunder, kopplades han bort från enstor del av beslutsfattandet.

MYCK E T K R I T I S K

Per-Ola Jansson är mycket kritisktill vad som hänt med skolan:

”Brunnsvik är idag inordnad i ettsystem där skolans styrelse i praktikenär en målvakt för beslut som fattas iABF Nordöstras styrelse, om ens där,och där det folkbildningsmässiga ansva-ret är utplånat till förmån för ett kall-hamrat utnyttjande av folkhögskolanför helt andra syften bortom de förvänt-ningar som staten har med sitt bidragtill verksamheten.”

Vi har under lång tid sökt TommyHindrikes via sms, mejl och telefonmen har inte fått något svar. Däremothar han tillsammans med abf Nordö-stra Storstockholms ordförande LarsStarkerud och Brunnviks rektor SofieWiklund svarat kritikerna i en debatt-artikel i Dalarnas Tidning där huvud-budskapet är att Brunnsvik flyttar pågrund av höga lokalkostnader.

Genom flytten frigör man sex mil-joner kronor till utbildning, skriverde, som annars skulle gå till hyra ochuppvärmning, två miljoner till hyraoch fyra miljoner i uppvärming. Deskriver också att renoveringsbehovetav fastigheterna ligger på mellan 60-90miljoner kr.

I ett svar undrar los fastighetschefEnrico Barile hur man ska kunnaspara sex miljoner kr – får man loka-ler gratis i Borlänge? Han skriver attderas påstående att uppvärmningenkostar fyra miljoner kronor inte stäm-mer med den totala kilowattförbruk-

ningen. Energikostnaderna bör liggaunder tre miljoner kronor per år. Hanpåpekar också att enligt årsredovis-ningen 2011 var kursgårdsintäkternanära tio miljoner kronor, en intäktsom försvinner när man flyttar frånBrunnsvik. Barile tillbakavisar dessu-tom påståendet att utbildningslokaler-na skulle vara i dåligt skick och attsiffran 60-90 miljoner i renoveringsbe-hov inte kommer från lo.

I N T E FÖ R S T A GÅNG EN

Men det är inte första gången abfNordöstra påstår att de flyttar enutbildning på grund av för dyra hyror.Samma argument har återkommitgång efter annan. Så sade de ifjol omSäbyholms naturbruksgymnasium,som man är huvudman till, så sade denär de 2010 flyttade Södertörn frånHaninge till lokaler i Gamla Stan medpåföljden att hyrorna mångdubblades.

En viktig fråga är vad som händermed de utbildningar som idag finns påBrunnsvik. När vi pratar med deltaga-re och personal är det få som tror attde kulturinriktade utbildningarnainom konst, skrivande och musik finnskvar efter detta läsår. I en debattarti-kel i Dalarnas Tidning får man enantydan om hur Hindrikes, Starkerudoch Wiklund har tänkt med flytten:

"Nästa år startar vi en allmän linje iBorlänge, där eleverna får läsa in kärn -ämnena. Vi kommer att starta flerayrkesutbildningar som Dalarnas företagoch kommuner har behov av. Utbild-ningarna kommer att utformas i sam-råd med det lokala näringslivet, fackför-eningarna och kommunerna."

I det perspektivet saknas de kultur -inriktade utbildningarna. Och desslärare. Tittar man på abf Nordöstrashistoria och verksamhet de tio år manvarit huvudman för folkhögskolor ärdet inte kulturen som stått i fokus förderas utbildningar, utan yrkesutbild-ningar. Södertörn består i huvudsakav tolkutbildningar och Väddö harflera olika yrkesutbildningar. abfNordöstra är också huvudman förnaturbruksgymnasiet Säbyholm som

är yrkesinriktat mot djurhållning ochträdgård.

Ett annat område man satsar stortpå är utbildningar och aktiviter förarbetslösa. abf Nordöstras dotterbo-lag Verab utbildar och hjälper arbets-lösa som behöver nya jobb. Verabanvänds också som bemanningsföretagoch hyr ut lärare till de egna folkhög-skolorna.

FÖ R T RO END E T BO R TA

Hur det nu blir för lärare och del-tagare på Brunnsvik är det ingen somvet. Förtroendet för ledningen ärborta. Rektorn vill att eleverna skaskriva kontrakt på boende i Borlänge.Eleverna vägrar eftersom de inte vetvad de ska flytta till. Högste chefen,Tommy Hindrikes, vet möjligen mer,men han svarar inte.

På torget i Ludvika skingrades såsmåningom mötesdeltagarna. Denlokala abf-avdelningen arbetar hårtinom förbundet för att försöka ändrabeslutet. Det är fortsatt debatt ilokalpressen. På Brunnsvik fortsättereleverna att organisera motståndet.

Strak före pressläggningen har tvåsaker hänt: Deltagarna har vunnit endelseger då LOs fastighetsbolag ärberedda att hyra ut elevrummen tillde elever som vill bo kvar på skolan.Det andra som hänt är att två lärarenu är sjukskrivna som en direkt följdav beslutet att flytta. Skyddsombudetpå Brunnsvik, Örjan Svedberg, hartillsammans med ordförande i Lärar-förbundets lokalavdelning i Ludviksatt samman en skrivelse till arbetsgi-varen och krävt åtgärder.

De skriver hur lärarnas situationhar försämrats med stor arbetsmängd,högt arbetstempo, ständiga föränd-ringar, otrygghet i anställningen, hot,kränkningar, samarbetssvårigheter,personalomsättning och sjukfrånvaro.

Lämnar inte skolledningen sitt svarinom tio dagar (senast den 1 novem-ber 2012) vänder sig skyddsombudettill Arbetsmiljö verket med begäranom föreläggande eller förbud enligtarbetsmiljölagen.v

Ingvar Henriksson, ordförande för socialde-mokraterna i Ludvika,

kräver att ABF Nordöstralämnar ledningen för

Brunnsvik och kritiseradeden för att inte ha kon-taktat Brunnsviks hem-kommun Ludvika utan

att istället gått tillgrannkommunen Bor-

länge. Foto: Staffan Myrbäck

18

Box 12239, 102 26 Stockholm. 08-737 65 00.

Böcker för digfrån Lärarförbundets Förlag

Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Vill du bli bättre på att hantera konfl ikter?

I de här böckerna har vi samlat praktisk och teoretisk kunskap samt forskningsrön om konfl ikthantering, mobbning, rasism, mångkultur och religion. Böckerna ingår i Pedagogiska magasinets skriftserie, och vänder sig till dig som är lärare eller skolledare – inom alla skolformer.

Läs mer och beställ alla våra böcker i vår webbshop:

www.lararforbundetsforlag.seMedlemmar i SFHL/Lärarförbundet som lägger upp ett konto och anger sitt medlemsnummer får 10% rabatt!

Med olika manövrer i bokföringen gömde ABF

Nordöstra flera miljoner iskulder som dolde att

verksamheten blöder medmiljonförluster och växande

skulder hos de tre folk-högskolorna, bolagen och

gymnasiet. Lilla bilden:Väddö folkhögskola. Stora

bilden: ABF Nord östraslokaler, Tunbergskolan i

Sollentuna, där folkhögsko-lornas allmäna linjer

håller till.

et här är historien omekonomisk fortkörning.Den börjar på skolgår-

den utanför den före dettaTunbergskolan i Sollentuna

som ligger tyst och öde tidigt en mor-gon i oktober. Den gamla skolbyggna-den i rött tegel är centrum för abfNordöstras utbildningskoncern. Enreklamskylt på fasaden sammanfattaraffärsidén: ”Från cirkel till universi-tet”. I huvudbyggnaden håller de all-männa linjerna från Väddö, Södertörnoch Brunnsvik till. I annexet finnsderas omställnings- och utbildningsfö-retag, Verab AB. Planen är att derasnaturbruksgymnasium Säbyholm ABockså ska flytta hit efter årsskiftet.Här finns också koncernens manage-mentbolag abf Utvecklingsbolag AB. abf Nordöstras chef är ombudsman-nen Tommy Hindrikes. Han är också

VD i alla bolag och firmatecknare förBrunnsvik. ”Det är han som bestäm-mer” säger alla vi pratat med. Denbild jag får av folk som känner honomär att han är expansiv och företagsam,ständigt på jakt efter nya projekt. Detgår fort och det är inte alltid lätt föralla att hänga med i alla turer.

S T ÄND I G A FÖ RÄNDR I NGA R

De senaste åren har det gått särskiltfort. abf Nordöstra tog över Brunns-vik och Säbyholm och flyttade Söder-törn från lokalerna i Handen till loka-ler i Gamla Stan och Sollentuna. Deständiga förändringarna har slitit pålärare, personal och elever. Vad somhänt och hur det gått till ville jagprata med Tommy Hindrikes om. Jaghar ringt, mejlat och skickat sms otali-ga gånger under ett par månaders tidoch bett om en intervju. Han har ald-

Vidlyftiga affärer, hejdlös expansion och dålig kontroll på ekonomin har lett till att ABF Nordöstra Storstockholmsutbildningsimperium håller på att rasa ihop. Tre folkhögsko-lor, ett gymnasium, tre bolag och moderföreningen är på rui-nens brant – trots över hundra extra miljoner i bidrag.

s v a n t e i s a k s s o n

20

A B F N O R D Ö S T R A

Utbildningsimperiumpå ruinens brant

Brunnsvik, Väddö och Södertörn äventyras

21

rig hört av sig. Det har gjort jakten påinformation besvärlig eftersom det ärbara han som vet allt. Nu är ekono-min körd i botten och jag vill veta hurdet gick till och vad som händer nu.Många är ju beroende av honom försina jobb och studier.

Men det finns ett annat och merhandfast sätt att följa pengarna genomalla år och verksamheter. Traven medhandlingar och bokslut från alla skoloroch bolag växer på skrivbordet. Ochdetta är vad de berättar:

EN GY L L EN E S T A R T

År 2001 beslutar den borgerligamajoriteten i landstinget i Stockholmsig för att göra sig av med Väddö ochVästerhaninge folkhögskolor. Väddöstartades år 1879 och är den äldstafolkhögskolan i Stockholm län. ÄvenVästerhaninge är en anrik folkhögsko-la som startades 1915.

Två till synes omaka studieförbund,arbetarrörelsens abf Sollentuna ochdet borgerliga studieförbundet Med-borgarskolans Stockholmsregion, villeta över och gjorde det genom att bildaen stiftelse 2002. Västerhaninge byttenamn till Södertörn och där ladesinternatet omgående ner. Landstingetlät stiftelsen köpa Väddös fastighet för20 miljoner kr. Samtidigt fick stiftel-sen ett omställningsbidrag på 40 mil-joner kr, det vill säga 20 miljoner krnetto. Nu fanns en solid ekonomiskgrund att bygga folkbildning på.

Och det skulle bli ännu bättre.Samma år kom det statliga aktivitets-stödet för arbetslösa. Stiftelsen hakadepå med kurser och jobbsökarstöd.

Miljonerna rullade in, fram till 2007drog de in 113 miljoner kr bruttoenbart på aktivitetsstödet. Av dettafår stiftelsen behålla 23 miljoner kr.Resten, 90 miljoner kr, tar de bådahuvudmännen hand om säger en somvar med.

Pengarna skulle täcka kostnadernaför att ordna kurserna, men hurmycket som blev över till huvudmän-nen är inte lätt att följa. De passeraråtminstone två bolag som skötte sko-lornas administration och redovisningmen sen går det inte att utläsa mer ihandlingarna. För stiftelsen blir detändå glada dagar. När aktivitetsstödettar slut år 2007 finns över 21 miljonerkr i samlade vinster hos de båda folk-högskolorna. Men därefter krymperdet kapital man byggt upp i rask takt.Kostnaderna är fortfarande högamedan intäkterna minskar. Sedan2008 har de båda folkhögskolornasförluster legat på sammanlagt tio mil-joner kr, vilket därmed tär på skolor-nas reserver.

D E T FÖ R S VUNNA HU S E T

abf Sollentuna ägnar sig även åtfastighetsaffärer. Den ena är köpet avTunbergsskolan i Sollentuna. En vän-lig dam på lantmäteriet berättar attabf Sollentuna köpte skolan i juni2005 för nio miljoner kronor av kom-munen. Den andra affären är ett stortgammalt hus på Bergsbogatan 15 näraSollentuna centrum. Jag åker dit.Huset är tillbommat och ser dött ut.Persiennerna är neddragna. Enligtoffentliga register bor här sex perso-ner med utländska namn. Hos lant-mäteriet får jag veta att huset är enskolbyggnad som ägs av ett av abf:sbolag. Men en kontroll i bolagets bok-slut visar överraskande att de såldehuset i oktober 2006! En dubbelkollmed lantmäteriet igen men damenstår på sig: abf:s bolag äger huset.Men huset finns inte längre i bokslu-tet. Den som vet vad som hänt,Tommy Hindrikes, svarar inte.

I Väddö-Södertörns bokslut finnsfler märkligheter kring fastigheter:

22

ABF Nord östra vill nuflytta sitt naturbruks-gymnasium Säbyholm.från lokalerna i Upp-

lands-Bro till ABFs egnalokaler i Häggvik. Orsa-

ken uppges vara förhöga hyror.

Södertörns folkhögskolaflyttade från Handencentrum till lokaler i

Gamla Stan. Anledningenvar för höga hyror i

Handen på 600 000 kr.Efter flytten till Gamla

Stan mångdubbladeshyran. Den sammanlagda

hyreskostnaden de tvåefterföjande åren blev

8,3 miljoner kr.

23

Den som vill låna pengar kan ta ut eninteckning i ett hus som säkerhet förett lån. Inteckningen registreras pålantmäteriet. Och där säger man attfastigheten på Väddö folkhögskola ärintecknad med 13 miljoner kr. Men, iVäddös eget bokslut finns bara tiomiljoner kronor noterade. Samma sakmed Tunbergsskolan i Sollentuna.Lantmäteriet säger att den är inteck-nad med 15 miljoner kronor, men iabf:s bokslut står det sju miljoner kr.Förutom att årsredovisningar enligtlag måste vara korrekta betyder detatt utrymmet för att låna pengar medfastigheterna som säkerhet är mycketmindre än vad ABF talar om. Som vistrax ska se kommer det att få bety-delse.

DRÄN E RA R KA S S AN

Under åtta år, mellan 2002-2010,stiger inteckningarna på de fastighetersom abf Sollentuna kontrollerar,direkt eller indirekt via bolagen ellerstiftelsen, till sammanlagt 30 miljonerkr. Frågan är varför de belånas med såmycket när både föreningen och folk-högskolorna under dessa år av allt attdöma borde ha det gott ställt? Bådestiftelsen och abf har ju haft myckethöga inkomster under många år. Vadskulle de ha lånepengarna till?

Under 2009 snurrar affärerna ochexpansionen allt snabbare. Förutom

Säbyholms naturbruksgymnasium tarabf Nordöstra över Brunnsvik.

Säbyholm ligger i Upplands-Bro,även den en anrik skola som startade1910. Säbyholm går dåligt redan frånbörjan och förlusterna dränerar kassansom minskar från tre miljoner kr tillnära noll på bara tre år. För att räddasig bestämde man sig ifjol för att flyt-ta till Sollentuna. Men flytten gårsnett. Skolinspektionen säger nej ochdet blir många turer med både över-klagande och en ny ansökan. Samti-digt hoppar många elever av.

abf Nordöstra lovar skolinspektio-nen att skjuta till pengar om detbehövs. Problemet är att de inte harnågra egna pengar. I ett brev till skol-inspektionen i mitten av oktoberpåstår de att de kan få loss kapitalgenom att belåna sina fastigheter.

Och här kommer den felaktigt lågainteckningen på sju miljoner kr avTunbergskolan in. abf Nordöstra harnämligen bifogat sin årsredovisningdär det står att inteckningen är på sjumiljoner kr. Men enligt lantmäterietär inteckningen alltså på 15 miljonerkr, vilket minskar låneutrymmet medåtta miljoner kr och därmed möjlighe-ten att låna pengar för att hjälpaSäbyholm att komma på fötter. Mendet får alltså skolinspektionen inteveta.

Samtidigt som abf Nordöstra tar

Huvudmannen ABF Nord -östra har beslutat attflytta folkhögskolan iBrunnsvik till Borlänge.Orsaken uppges vara förhöga hyror i Brunnsvik.

24

över Säbyholm tar man också överBrunnsviks folkhögskola, arbetarrörel-sens äldsta folkhögskola som startade1906. abf Nordöstra lovade hyra helaanläggningen av LO:s fastighetsbolag– trots att LO bestämt sig för att flyt-ta alla sina utbildningar till Runö folk-högskola. Det innebar att en storkund försvann redan innan starten.

I överenskommelsen ingick att LOskulle täcka de tidigare förlusterna vil-ket innebar att abf Nordöstra kundebörja på ny kula. Men det hjälpteinte. De följande åren blev de sam-manlagda förlusterna för Brunnsvik10,5 miljoner kr. Då bestämmer sigskolledningen för att flytta Brunnsviktill Borlänge.

HY RAN MÅNGDUB B L AD E S

Detta är tredje gången i abf Nord -östras historia, förutom Brunnsvik ochSäbyholm, där de säger att hyran ärför hög och att de därför måste flytta.Den första flytten, den av Södertörn,är en märklig historia:

En av orsakerna till att man 2010flyttade Södertörns folkhögskola frånHanden sades vara de höga hyreskost-nader. Därför hamnade tolkutbild-ningarna i Gamla Stan medan den all-männa linjen flyttades till lokalerna påTunbergsskolan i Häggvik i Sollentu-na. Där slogs de i praktiken ihop medBrunnsviks och Väddös allmänna lin-

jer. Årshyran i Handen var 600 000kronor per år. Men de två åren efterflytten steg stiftelsens hyreskostnadertill sammanlagt 8,3 miljoner kr! Detmesta av ökningen har med valet avlokaler i Gamla Stan att göra. Tolkut-bildningarna håller till i ett stenhus påStora Nygatan 27. Här hyr Södertörntvå våningsplan om sammanlagt 1345kvadratmeter. Det är ett av Stock-holms dyraste lägen. Resten av Söder-törns hyror går till abf som ägerTunbergsskolan.

I M P E R I UM I GUNGN I NG

Jag har i flera veckor försökt få tagpå Tommy Hindrikes. Jag har ringt,skrivit sms, skickat mail utan att fånågot livstecken från honom. Så nuchansar jag och beger mig till skolan iännu ett försök att få tag i honom.Men han är upptagen. I sammanträ-desrummet på Tunbergsskolan sitterabf Nordöstras styrelse. Jag tittar ingenom dörren och det är idel sam-manbitna ansikten. Medelåldern ärhög, de flesta är pensionärer eller nästintill. Tommy Hindrikes är i det sam-manhanget en junior på 49 år.

Här sitter alltså de som är ytterstansvariga för hela abfs utbildnings-imperium. Jag vet att det är det andrastyrelsemötet på bara några veckor.

– De håller audition, skämtar enkvinna jag möter utanför.

Det ”försvunna” huset påBergbogatan 15 är

registrerad som skolbygg-nad. ABF Nord östra sägeratt de sålde fastigheten2006, därmed upphördeden att existera i ABFsårsredovisning. Men hoslantmäteriet säger manatt det fortfarande ärett av ABF Nord östras

bolag som äger fastighe-ten. Enligt offentliga

register bor här sex personer med

utländska namn. Foto:Staffan Myrbäck.

Auditionen innebär att varje bolagoch skola i sfären har fått varsin stundtill att redogöra för just sin situation.Medan jag väntar på att mötet ska taslut går jag runt och pratar med andrasom arbetar på skolan. Frågar om devet något om ekonomin, om hur alltfungerar och hur det kommer att bli.Alla skakar på huvudet. Jag sätter migi bilen, väntar till sen kväll men tving-as ge upp och åka hem till mina bok-slut medan styrelsen sitter kvar. Jagmisstänker att de haft en jobbig dag.

V E R K S AMH E T EN B LÖD E R

När man lägger ihop bokföringenför alla företag och skolor blir bildentydlig. Verksamheten blöder, miljon-förluster, tillgångarna minskar och attskulderna växer. Alla kurvor pekar åtfel håll. Hur ska de klara sig? undrarjag och åker ännu en gång till Tun-bergsskolan.

– Det är vår stora utmaning, sägerabf Nordöstras ekonomichef HåkanHeglert. Utgångspunkten är att varjedel måste bära sina egna kostnader,eftersom det inte finns någon kapital-stark ägare eller huvudman som kantäcka upp.

Inte bra med tanke på hur stortbehovet av ytterligare pengar till verk-samheterna är. Jag frågar hur storaekonomiska reserver föreningen har?

– Inga större reserver. Vi har ingaupparbetade överskott på banken somvi kan ta av. Det vi har är vår löpandeverksamhet, så det finns ju inga vär-den på det viset.

Moderföreningen själv lever alltsåur hand i mun. abf Nordöstra årsre-dovisning visar att även föreningensegen verksamhet går med förlust, ettminus på totalt 3,4 miljoner kr desenaste två åren. I kassan och på ban-ken finns inte en krona. Men det ärvärre än så: de har lånat ut 4,5 miljo-ner kr till Brunnsvik. Men när och hurska skolan kunna betala tillbaka det?Brunnsvik har knappast råd mednågra amorteringar.

Klart är dock att det enda av fastvärde i föreningen är fastigheten Tun-

bergsskolan. Men den är som sagtintecknad med 15 miljoner kr – intesju miljoner som det står i abf Nord -östras bokslut. Det är mycket sominte stämmer eller är oklart i alla sko-lors och bolags årsredovisningar.

En sak är ändå mycket tydlig: abfNordöstras hela utbildningsimperiumär i stark gungning. abf Nordöstralånar ut pengar, flyttar verksamheteroch försöker rädda det som går medfler och fler lån. Varken Nordöstraeller någon av skolorna eller bolagenhar några större reserver och de somfinns krymper i rask takt.

” S TA B I L E KONOM I ”När jag till slut får tag i abf Nord -

östras ordförande, Gunnar Sahlin, gerhan en helt annan bild än sin ekono-michef:

– Vi har en stabil och bra ekonomi.Sen är det ju som det är med allautbildningsinstanser, det vet vi, attman kan aldrig säga exakt därför attelevantal och allt….men vi har en sta-bil och bra ekonomi.

Det är ju inte direkt den bild manfår när jag läser boksluten?

– Nej det kan ju vara så att detskiljer sig år från år sådär, men vårtotala finansiering som helhet, den ärstabil och bra.

Men ni har ju gått med förlust i dehär verksamheterna rätt mycket, både iSäbyholm och i Väddö.

– Det ligger lite i sakens natur såatt säga. Det är ju så att elevantaletskiftar, det vet vi ju att det är olikaårgångar, det blir starkare ibland ochsvagare ibland och vi har genomförtolika åtgärder det senaste året som påett mycket förtjänstfullt sätt har gettoss en bra framförhållning, vi hargenomfört olika besparingar ochmarknadsföring. I dagsläget känner jagett förtroende som vi har det.

En annan sak som jag vill ta uppmed Gunnar Sahlin är en affär somredovisas i abf Nordöstras årsredovis-ning. Där står att de köpt ”substans-värdet” i stiftelsen Väddö-Södertörnför 11,5 miljoner kr. Affären är märk-

25

Tommy Hindrikes ärombudsman, chef förABF Nordöstra Storstock-holm, firmatecknare förBrunnsvik och VD i ABFNordöstras alla bolag. Vihar sökt honom i tvåmånader för att få svarpå frågor men hansvarar inte när manringer, skickar sms ellermejl.

lig eftersom en stiftelse juridiskt settinte har någon ägare, den ”äger sigsjälv” brukar man säga, så den går inteatt köpa.

GÖMD E 11,5 M I L J ON E R K R

För att förstå vad affären handlarom måste vi titta tillbaka på Väddö-Södertörns historia. Stiftelsen bildades2002 av det omaka paret abf ochMedborgarskolan. Samarbetet sprackoch så småningom lämnade Medbor-garskolan styrelsen. I stiftelseurkun-den/stadgarna som finns på länsstyrel-sen står numera att alla ledamöter skaföreslås av abf Sollentuna. Uppen-barligen var det inte gratis att få kon-troll över stiftelsen. Men abf Nordö-stras ordförande Gunnar Sahlin villinte berätta hur affären gick till.

– Nej, jag går inte in och berättarexakt hur den affären genomfördes.

Men du är ordförande och det vardu som skrev under bokslutet?

– Hela den här övergången skeddeinnan min tid som ordförande.

Den tidigare ordförande BrittaLejon säger att affären blev slutgiltigtklar efter hennes tid, men att belop-pet 11,5 miljoner är i närheten av vadhon förhandlade om då.

–Medborgarskolan ville flyttaVäddö till Stockholm och det villeinte vi. Vi betalade Medborgarskolanför att de skulle kliva av, absolut, detgjorde vi och vi skiljdes åt som godavänner.

Affären var abf Nordöstras i sär -klass största utgift under 2011, menden nämns inte med ett ord i verk-samhetsberättelsen som gick ut tillabf Nordöstras 109 medlemsorgani-sationer.

Affären "gömdes" undan i redovis-ningen så att bara den som har ekono-miska specialkunskaper kan förstå vadsom hänt. I normala fall redovisasårets inkomster och utgifter i resultat-räkningen. Efter lite plus och minusser man vad som blev kvar det året. INordöstras fall blev det minus 641 000kronor. Så här gjorde man för att inteunderskottet skulle bli större:

Utgiften för ”substansvärdet” iVäddö, 11,5 miljoner kr, noteradesinte som brukligt i resultaträkningen.Hade man gjort det hade ABF Nordö-stra redovisat en förlust på hela 12,4miljoner kr! Då hade hela kapitaletförbrukats och därmed hade mantvingats begära sig i konkurs – ellervara tydliga med att de tvingats låna11,5 miljoner kr för att överleva. Föratt slippa det noterade de istället de11,5 miljonerna kr i balansräkningensom en tillgång – och – som en låne -skuld. De båda beloppen tog därmedut varandra.

Och vad det verkligen handladeom formulerades kryptiskt längst baki redovisningens Not 3, under rubri-ken ”Immateriella anläggningstillgång-ar” som Årets inköp Substansvärde Stif-telsen Väddö. Det fattade antagligeningen utanför den innersta kretsen.Inte heller att de antagligen intecknatbåde Tunbergsskolan och Väddö föratt få låna – det finns överhuvudtagetinte med i någon årsredovisning –eftersom det "fattas" inteckningar förtre miljoner kr i Väddös och åtta mil-joner kr i ABF Nordöstras bokslut.

NÅGRA HA R VUNN I T

Hittills redovisar boksluten storaförluster och skulder men det finnsnågra som vunnit. En man på Skatte-verket berättar att Tommy Hindrikestjänade 932 400 kronor år 2010. Det ärnästan dubbelt så mycket som engenomsnittlig abf-ombudsman iStorstockholm. Han är inte ensam iabf Nord östras topp som tjänar bra.Med några få undantag är inkomster-na för de ledande personerna inomsfären mycket goda, minst 500 000kronor per år.

Så svaret på frågan var alla pengartog vägen är att de försvann på grundav hejdlös expansion, vidlyftiga affäreroch dålig kontroll på ekonomin. Detsägs att den som gapar efter mycketmister ofta hela stycket. Ska det blitill priset av tre hundraåriga folkhög-skolor och ett anrikt hundraårigtnaturbruksgymnasium?v

26

ABF Nordöstras ordföran-de Gunnar Sahlin tycker

att föreningen har enstabil och bra ekonomi.

27

ara några timmarföre det protest-mötet 17 no ve m -ber kom beske-det: Ni får gåklart erapåbörjade

utbildningar iBrunnsvik. Och

glädjen bland elevernavar stor när de samlades mellanBrunnsviks röda hus.

– Det var knappt jag troddeatt det var sant när jag hördedet i morse, säger Anna Forsén.

– Det gick så här bara för attvi var så många som tryckte på,säger Beata Sjöstedt.

– Vi har inget till övers förabf Nordöstra, säger en annanelev och gruppen instämmer.

Den direkta anledningen tillatt flytten sköts fram ett halvårvar att protesterna blev förmycket för lo och abf cen-tralt. Droppen blev att skolanvägrade följa FolkhögskolornasStuderanderättsliga råds (fsr)rekommendation att inte flyttamitt i läsåret. De båda förbun-den satte press på abf Nordö-stra Storstockholm som harmajoritet i Brunnsviks styrelse.

– abf och lo centralt har

hjälpts åt för elevernas skull,säger abf:s förbundssekreterareAnnika Nilsson.

hon vill inte kommentera ombeslutet innebär några ekono-miska åtaganden från deras sida.Beskedet ledde till att det pla-nerade protestmötet förvandla-des till en segerfest. I köketinvid festsalen bakades tårtoroch kokades kaffe. Högtalareoch instrument sattes upp påscenen och talarna förbereddesig. Men det var inte bara elever

och lärare som tyckte att detvar viktigt att utbildningarnafortsätter i Brunnsvik även eftervårterminens slut.

Sivert Åkerström är 88 år ochsitter stödd mot sin käpp ochväntar på att mötet ska börja.Han var elev på Brunnsvik 1945.

– Det var ju ett tag sedan,säger han och skrattar.

Under 60- och 70-talen arbe-tade han som vaktmästare ochpå Brunnsviks eget tryckeri. Närjag frågar varför han kommit tillmötet blir han först tyst, sägersedan sakta.

–- Det är åt helvete nu.

vi pratar en stund och han sägerhur viktigt det är att lära sig för-eningsteknik och att tala infören grupp. Han tycker också attarbetstillfällena är viktiga förkommunen. Men mest av allthandlar det om att Brunnsvikska ligga i Brunnsvik.

På scenen börjar talarna avlö-sa varandra. Jon Nilsson är enav de elever som varit mestaktiv för att stoppa flytten ochär i likhet med många eleverkritiska till det ekonomistiska”tänk” som de anser präglardagens skolledning.

10

BRUNNSV I K Glädjen var stor när eleverna fick beskedet att de får gå kvar påBrunnsvik också under vårterminen. Nu börjar kampen för att folkhög-

skolan ska få bli kvar i Brunnsvik med en annan huvudman.

ABF centralt grep inEleverna vid Brunnsviksfolkhögskola slipper flytta tillBorlänge. När LOs ochABFs centrala ledningargrep in ändrade huvudman-nen beslutet. Eleverna får gåkvar till sommaren 2013.Men frågan är hur stor delav flyttlasset som verkligengår till Borlänge. Myckettalar för att en del av delta-garveckorna hamnar i Bot-kyrka i stället.

s v a n t e i s a k s s o n

Protesterna leddetill en delseger

– brunnsviksandan består sålänge det finns verksamhet påBrunnsvik, så länge det finnsstuderande och andra som vär-nar om idealen, säger han. Menabf Nordöstra Storstockholmhåller på att tömma sin egenvagga. De är inte beredda attsatsa pengar på ideal, värdering-ar och bakgrund. De satsar barapengar på pengar. Nu har viförvisso fått en seger. I morsekom beskedet att vi får studerahär läsåret ut. Men sen då?

Vänsterpartiets kulturpolitis-ke talesperson Lars Ohly hållerett brandtal om folkbildningensbetydelse för de svaga i samhäl-let. Författaren Lena Kallenbergtalar om vikten av läsandet.

– Det är bara femtio procentav LO-männen som öppnar enbok, säger hon.

Eleven Linnea Hansanderhade samlat citat från de möteneleverna haft med skolledningenoch skrivit ner den på storapappersark. Nu läser hon uppdem: ”Om det varit demokratiskthär skulle skolan gått i konkurs”.

”Du kan väl skicka ett litetSMS när du är framme på psyk.”

Det framgår att det fanns ettförbud mot att fotografera eller

spela in vad som sades vid dessamöten. Inget skulle komma utvar det meningen. Men elevernaminns och de antecknade ochnu redovisade de vad som sagtspå stora handtextade ark somLinnea Hansander läser upp ettoch ett och släppers mot golvetdär de bildar en ordmatta.

ingen av dem jag talat med påskolan eller andra håll har någotförtroende för skolans ledningoch frågan är vad rektorn ochBrunnsviks styrelse ska göra föratt återupprätta förtroendet.

– Jag är rektor för samman-lagt 480 elever per år vidBrunnsvik. De enda som protes-terat är 48 elever på internatet,säger rektor Sofie Wiklund.

Vi har under mycket lång tidförsökt få en intervju med densom bestämmer det mesta inomabf Nordöstra, Tommy Hindri-kes. Han är ombudsman, VD isamtliga utbildningsföretag ochverkställande tjänsteman ochfirmatecknare för Brunnsvik.

Det tar veckor innan hansvarar på våra mejl. När hansvarar kräver han att få väljareporter, att de ska få frågorna iförväg, att rektor och abf

Nord östras ordförande GunnarSahlin och ekonomichefenHåkan Heglert ska vara närva-rande mot en ensam reporter.

När han får beskedet att detär enbart honom vi vill inter-vjua och att det är tidningensom bestämmer vem som skagöra intervjun ändrar han sig,lovar att ställa upp och ringatillbaka. Men han gör det inte.Tiden går och det gick inte atthitta en lucka för intervju företidningens pressläggning. Inteens per telefon.

några dagar senare publicerarDalademokraten en debattarti-kel där Tommy Hindrikes, SofieWiklund och Brunnsviks styrel-seordförande Lars Starkerudtillbakavisar all kritik.

Skolans styrelse har inte gjortnågot fel. Fackföreningarna vidskolan ogillade visserligen flyt-ten, men hade inte något attinvända eftersom skolledningenföljt regelverket. Den bild sommålats upp i media av dåligarbetsmiljö och dålig ekonomistämmer inte. Flytten är ett fak-tum skriver de och de nyautbildningarna ska påbörjas iBorlänge i januari.

12

Protestmötet mot att elevernaskulle flytta mitt under terminenförvandlades till ett segermötemed tårtbak. Foto: Svante Isaksson

BRUNNSV I K

Turbulensen kring Brunnsvikoch abf Nordöstra har nu bli-vit en fråga för Folkbildningsrå-det. Vid styrelsemötet 14november behandlades entjänstemannarapport där denuppkomna situationen diskute-rades. Den 28 november kalla-des Brunnsviks ledning till ettmöte med rådets ledning. Vidstyrelsemöte 12 december skafrågan om abf Nordöstras age-rande upp på dagordningenännu en gång.

samtidigt med denna utvecklingplanerar abf Nordöstra attstarta fler arbetsinriktadeutbildningar i Botkyrka utanförStockholm. I ett pressmedde-lande skriver Botkyrka kom-mun att man tillsammans medVäddö, Södertörn, Brunns vikoch Vårdinge By folkhögskolor,abf Utveckling AB och Stu-diefrämjandet Söderort ska för-söka skapa en ny folkhögskola iAlby.

Det innebär att en del avBrunnsviks deltagarveckorhamnar i Botkyrka. Alby folk-högskola fick nämligen nej tillsin ansökan om statsbidrag vidFolkbildningsrådets styrelsemö-tet 14 november. Rådet ansågatt de inte uppfyllde verksam-hetskriterierna enligt regelver-ket samt att det inte finns eko-nomiskt utrymme för ytterliga-re satsningar. Detta innebäralltså att man måste ta delta-garveckor från ABF Nordöstrasandra folkhögskolor.

I Dalarna pågår nu ett inten-sivt arbete bland abf:are iDalarna, Ludvika kommun ochbrunnsviksvänner för att behål-la Brunnsvik på sin ursprungli-ga plats med en annan huvud-man. Man har startat en nam-ninsamling och en facebooksidasom i dagsläget har 750 med-lemmar.v

13

I NGÅNG Staffan Myrbäck är redaktör för tidningen Folkhög-skolan och har arbetat som folkhögskollärare i 20 år.

i mer än hundra år är det lärare och rektorer somutvecklat folkhögskolan och dess pedagogik. I merän hundra år var lärare och rektorer samarbetspart-ner. Det är lärarna som bär folkhögskolans traditionoch är de som möter deltagarna. Kort sagt, det ärlärarna som är folkhögskolans ryggrad. Fram till1991 var lärarnas makt reglerat i Skolövertyrelsen

bestämmelser. I läraråden diskuterades och beslutades om angelägnafrågor för skolan. Allt detta förändrades 1991 när skolöverstyrelsenförsvann och all makt för folkhögskolan lades på huvudmännen. Alltansvar överfördes till rektorn, som fick ett tydligt arbetsgivaransvaroch blev en motpart istället för den samarbetspartner denne varit.

Trots förändringen kan man nog säga att lärarna haft ett fortsattstort inflytande i Folkhögskolan, av det enkla skälet att det är lärarnasom besitter kunskapen, erfarenheten och det pedagogiska kunnan-det. Folkhögskolan har en stabil lärarkår. Få lärare slutar sin anställ-ning, vilket skapar stabilitet och kontinuitet och är en viktigt förkla-ring till folkhögskolans popularitet och goda resultat. De har förvär-vat en kunskap, erfarenhet och ett förhållningssätt om både skolanstraditioner och sätt att arbete som förs över från äldre till yngrelärare – det som man brukar säga ”sitter i väggarna.” Sam Paldaniusforskning om folkhögskolans praktiker har belyst vikten och betydel-sen av dessa traditioner för folkhögskolans framgångsrika arbetssätt.

Jag tror att många huvudmän och skolstyrelser fortfaranderespekterar lärarnas kunnande och betydelse på skolorna. Statsbidra-get till folkhögskolan bygger på ett förtroende, att huvudmannenansvarsfullt förvaltar den frihet som folkhögskolan har.

Under detta år har vi granskat två huvudmän som för första gång-en sedan avregleringen 1991 ställt folkhögskolans frihet och maktenöver folkhögskolan på sin spets och vad statsbidraget ska användastill. Framför allt har man gjort sig av med eller löst upp det som varitfolkhögskolans stabila kärna: lärarkåren. Den som förde på tal vaddenna förändring innebar var Bernt Gustavsson i Folkhögskolans arti-kel om hur ABF Nordöstra Storstockholm gjorde sig av med anställ-da lärare och istället hyrde in dem via ett eget bemanningsföretag.Gustavsson sa: ”Historiskt har lärarna haft ett stort inflytande i folk-högskolan. Genom att hyra in lärare avyttras lärarnas inflytande frånFolkhögskolan som institution.”

Scouterna avskaffade den professionella lärarkåren helt och hållet.Man lade ner Kjesäters folkhögskola i Vingåker, gjorde sig av med sågott som alla lärare och hyr istället in Fryshuset att ta hand allmännalinjen. Man döpte om folkhögskolan till Scouternas folkhögskola och iframtiden ska skolans egna utbildningar skötas av lärare med enveckas pedagogisk utbildning.

Vad vi här ser är alltså hur ett par huvudmän gjort sig av med denorganisation och dem som burit upp och utvecklat det sätt att orga-nisera studierna som gett folkhögskolans sitt goda namn och rykte imer än hundra år. Frågan är om detta bildar prejudikat och omnågon är däremot? Vem, om inte lärarna, bjuder motstånd?

S T A F F A N M Y R B Ä C K

När man avskaffar lärarkåren