SFHLS tidskrift sedan 1920 4/20124/2012

Vill ha tvågradigt omdöme ÅTTA AV TIO FÅR JOBB

VAR TOG TILLITEN VÄGEN? Folkhögskolans DagNy generation tar över UNGA LÄMNAS UTANFÖR

Hon fickLjungkilespris för civil-kurage

SFHLS tidskrift sedan 1920

GYSINGEVärldens enda folkhögskolaför ålderspensionärer

UTVÄRDERINGARKonflikt mellan kontroll och kvalitet

ANGEREDServicen flyttar ut men alla kommer hit

Deras folkhögskola kördes i bottenScoutförbundets felsatsning ledde till att Kjesäter lades ned

Ingela har ordet

Många nya intresserade av att engagera sig fackligt

Vi i fackföreningsvärldenfunderar ofta på hur vi

skall rekrytera fler medlem-mar. Vi tror på att facketbehövs. Vi som redan ärmedlemmar tycker det ärviktigt med just vår organisa-

tion och sfhl är viktig för folkhögskollära-re. Och vi har fått 118 nya medlemmar!Jätteroligt! För mig var det överraskande siffror

eftersom jag tyckte mig ha hört att folk-högskolorna har det svårt med sin ekono-mi. Så en liten funderare var på sin plats. Med hjälp av Lärarförbundet tog vi oss

an uppgiften och sände ut en enkät tillsamtliga nya sfhl-medlemmar via mail .För oss var det intressant att få reda på - Varför bli medlem i sfhl?- Hur och vem har gjort dig intresse-

rad?- Är du intresserad av att vara fackligt

aktiv?På den första frågan blev svaret att sfhl

var den största fackliga organisationen påfolkhögskolan och då fann man det natur-ligt att vara med i sfhl. Det känns väldigt bra!

Intresset att vara medlem fanns redanhos de nya medlemmarna men det varfå som hade blivit rekryterade av sfhl-representanten på skolan. Det gör mig litebekymrad! Är sfhl inte synliga på folk-högskolan? Vi som säger att vi ”äger” ochkan folkhögskolan… Vad kan vi göra från förbundsnivå för

att stötta rekryteringsarbetet? För vi villväl att alla folkhögskollärare skall varamedlemmar i sfhl?Svaret på den tredje frågan överraskade

oss. Många var intresserade av att engage-ra sig fackligt! Hur tar vi vara på det enga-gemanget? Vad kan det lokala sfhl göraför att ta vara på den nya medlemmen?För vi vill väl ta vara på dessa nya krafter?Det måste vi göra! Folkbildningsrådet kom nyligen med en

rapport om att genomsnittsåldern på folk-högskollärare har sjunkit. En naturligutveckling eftersom många går i pension.Då är det viktigt för sfhl att ta vara på denya . Frågan är hur? Behöver vi förnya vårorganisation och hitta nya sätt att få våramedlemmar att engagera sig?

En organisation förändras efter vilkamedlemmar som finns i den men

också omvärlden påverkar hur den skall seut. Kommunikationsmönster förändrasoch det ställer krav på sfhls organisation. Vi bör ta oss en funderar på om vi har

den bästa organisationen för våra med-lemmar och deras behov. Vi behöver göraen omvärldsanalys och lyfta fram de för-ändringar som påverkar sfhl! Det stegettar vi genom att bjuda in samtliga som ärlokalavdelningsordförande till 110-års kon-ferens (sfhl är 110 år!) i oktober och tarsikte på framtiden. Se till att din ordföran-de kommer!

i n g e l a z e t t e r b e r gIngela.zetterberg@folkbildning.net

2

Hit åker man för att uppleva något 6Försäkringskassan har flyttat. Likaså vårdcentralen. Och livsmedelsaffären har lagt ned. Men till Angered kommer folk från hela Göteborg.

Sent i livet ska man ha så trevligt man kan 10Här arbetar man för att motverka känslan av att inte duga på grund av ålder.Möt världens enda folkhögskola som drivs av en pensionärsorganisation.

Kontroll inte samma sak som kvalitet 14Rektorn på Nyköpings folkhögskola tycker att Folkbildningsrådet ger dåligfeeback på utvärderingar, åtminstone ingen som hon har användning för.

Deras skola kördes i botten 20Scoutförbundet gjorde två fatala misstag. Därför gör Pär Lindar och Camilla Lundborg sina sista veckor på Kjesäters folkhögskola i Vingåker.

Ny lärargeneration tar över stafettpinnen 32Tomas Rosengren började som lärare på Strömbäck för sju år sedan. Nu tillhör han snart gamlingarna bland lärarna.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

artidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 298 kr. REDAKTÖR/LAYOUT: Staffan Myr-

bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se

ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Myrbäck. REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net),

Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12

229, 102 26 Stockholm. TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 5/2012: 17 aug.

UTGIVNING: 5 sept. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. OMSLAG: Foto: Staffan Myrbäck

3

INSÄNT . . . Så lämnas unga i utanförskap ...................................................................................4INGÅNG . . . Vart tog huvudmännens tillit för lärarna vägen .................................................5NOTISER . . . Södra Stockholms folkhögskola vill ha tvågradigt omdöme............................7SIFFROR . . . Frtidledarna får jobb och söktrycket är stabilt ................................................8MÅNADENS LINJE . . . En instutition på nygammal folkhögskola..........................................8KRÖNIKA . . . Nu har också Tanzania en folkhögskollärarutbildning................................13SFHL . . . Het diskussion på rådgivande om hur stor allmän kurs ska vara ......................26KRÖNIKA . . . En resa till Sara Lidmans land...........................................................................29BÖCKER . . . Gellert Tamas, Brasilien, Homo Economicus och Lena Andersson ......30TIDSKRIFTEN . . . Demokrati i miljöundervisningen är inte lätt ........................................31PERSONER . . . Firade vackraste språket och facebookaktivist fick Antigonepriset .....31

4

Skriv till oss. Om vad som händer på skolan, politik, pedagogik, klimatfrågor, fackligt, litteratur, skolämnen – allt som känns angeläget! Du kan mejla till: staffan.myrback@lararforbundet.se

I N SÄNT

hur mycket gemensamt har egent-ligen unga i dagens splittrade sam-hälle? Vad har en ung som talar omfattigdom i sitt bostadsområde ochen annan som talar om ekologinsvärde gemensamt? I Glokala folk-högskolans demokratiprojektWatch it!s möten med unga ominflytande och påverkan visar detsig att likheterna är större än olik-heterna. Lärdomarna från våra del-tagare är att unga, vare sig de leveri miljonprograms- eller villahusom-råden, befinner sig i en typ av utan-förskap som inte uppmärksammas– bristen på möjligheter till inflytan-de och medbestämmande.

Vilka områden är det då somunga deltagare varit mest intresse-rade av att påverka? På en lokalnivå tycker många att fritidsaktivi-teter, trygghet, närmiljön och sko-lan är viktigast. Oftast hör deockså samman. Bland annat ansermånga av våra deltagare att det ärviktigt att det finns fritidsaktiviteteri närområdet vilket också ansesbidra till ökad trygghet. En deltaga-re säger;

”Hade vi växt upp med det[aktiviteter] hade vi haft mycketmer att göra och jag personligentror inte att det hade varit likamycket brott eftersom man hadehaft grejer att göra istället för attsitta och göra ingenting.”

Många unga deltagare anserdessutom att deras bostadsmiljöerskulle kunna göras mer levande.Dels genom att göra dem vackraredär de som bor där får vara medoch bestämma, men också genomatt bygga fler billiga hyresrättersom unga har råd att bo i. Ungatalar inte helt oväntat mycket omskolan, där de upplever att betygs-

sättningen är orättvis mellan olikaskolor, att sättet att betygsätta ele-ver på är väldigt snävt och att detinte berättar allt om en elevs kun-skaper. Det finns också en upple-velse om att kvaliteten i skolmatensjunker samtidigt som läxbergetväxer. Engagemanget från vuxen-världen ses av en stor andel ungasom direkt frånvarande.

ett annat av de mest återkom-mande ämnena som unga deltagaretalar om är kollektivtrafiken. Idénom att kollektivtrafiken borde varaavgiftsfri och tillgänglig för allakommer ofta fram liksom att kol-lektivtrafiken är viktig i arbetet förklimatet och det hållbara samhället.

Inom ramen för klimatarbetetoch det hållbara samhället talaunga också mycket om dagenskonsumtionssamhälle och att vimåste konsumera mindre ”köpoch släng”-varor samtidigt som viborde göra det mer tillgängligt attköpa ekologiska varor. Många ungaoroar sig dessutom för arbets-marknaden där det är svårt att fåjobb och delar en känsla av uppgi-venhet inför arbetslivet. Här talarunga deltagare om behovet avpraktik och satsningar från politikeratt faktiskt göra något för att ungaska kunna få ett jobb. Många kopp-lar an arbetsmarknaden till viktenav att satsa på skolor och utbild-ning, som många unga ser somtrampolinen in i arbetslivet.

Utanförskapet skär på så sättidag en linje mellan unga och vux-envärlden. Samhället har inte lyck-ats skapa en gemenskap unga ochvuxna emellan som är nödvändig.Vi har inte lyckats demokratiseraoch fördela den politiska makten

och vi har heller inte i tillräckliggrad skapat det utrymme för ungaatt förverkliga sina visioner. Iställethar vi stora och oöverskådliga ochsom det ibland förefaller, nästanopåverkbara institutioner, myndig-heter, företag och organisationer. Iett sådant perspektiv blir inte sam-hället särskilt behagligt, för någon.

vi måste därför börja demokrati-sera och göra så att människor fårmakt över de beslut vi berörs av.Vi måste också medverka till attden aktivitet och det engagemangsom är nödvändigt för att en sådandemokrati blir en levande demo-krati och att samhället blir ettlevande samhälle med en varmgemenskap. I en sådan demokratiinkluderas möjligheten till ett aktivtfritidsliv i sitt närområde, kreativalivsmiljöer, en jämlik och rättvisskolgång och ett socialt och miljö-mässigt hållbart samhälle där allahar tillgång till en meningsfull sys-selsättning. Men också till kunska-pen om demokratins faktiska inne-håll.

Det är därför vår bestämdaövertygelse att demokratiska pro-cesser och medbestämmandemåste finnas överallt i samhället,inte avskilt och förpassat till tung-rodda strukturer och institutioner.Vi tror att det är möjligt och attdet är dags att börja med arbetetnu.

Daniel Wolski, Fatuma Awil, Hilda Kraft, Emma Rydin, August Nilsson, Lisa Bauer

Glokala folkhögskolan

Watch it! är ett demokratiprojektsom har mött över 2000 unga iMalmö och Lund under 18 månader.

Så lämnas ungdomar i utanförskap

5

i mars var jag på Föreningen för folkbildningsforskningsårliga seminarie om ungdom och folkbildning på tollare.Där mötte jag folkhögskolans nestor, Gösta Västlund.”tillit,” sa han, ”visst är det ett vackert ord. Vänder du påordet ser det likadant ut från andra hållet”.

även författaren och förre rektorn Stewe claesontalade om tillit när jag talade med honom för en tid sedan. I fyrtio år varhan rektor på nordiska folkhögskolan. Stewe claeson tycker att arbets-tidsavtal som kräver att lärarna ska vara på skolan mellan 8 och 16 haringet i folkhögskolan att göra. Var tog tilliten vägen? frågade han.

Samma sak frågade tina Bok, lärare på Klarälvdalens folkhögskola iVärmland, när jag intervjuade henne i början av året. I Värmland villregionsledningen, som är huvudman för fem av Värmlands sex folkhögsko-lor, införa arbetsplatsförlagd arbetstid som innebär att alla lärare ska varapå skolan mellan 8-16. ”Vad säger det om tilliten till oss lärare?”, frågadetina Bok. ”Det är hutlöst med tanke på hur mycket verksamhet vi gör.Hur tror de att vi kan göra all denna verksamhet om vi inte är på jobbet.”

tillit är inte bara ett vackert ord. En gång i tiden byggde relationen mel-lan arbetsgivaren och läraren på tillit. I ett århundrade fungerade den.Lärar yrket är ett intellektuellt yrke. Lärarna sågs som kloka, vuxna, bildadeoch ansvarskännande människor. Lärarna var respekterade. när lärarnainte hade lektioner litade man på att de skötte sitt arbete, läste, tänkte ochkom väl förberedda till lektionerna. Förberedelsen var a och O.

Men de senaste årtiondena har en tayloristisk syn på läraren och under-visningen smygit sig in hos många huvudmän för skolorna. Som att det gäl-ler att få ut mer undervisning per enhet lärare. tid för förberedelse ochefterarbete ska inte räknas, bara den tid man är på skolan, mellan 8-16.Det finns skolor som t.o.m infört digitalt stämpelur. Vad har man uppnåttmed det? Man har kontroll över att läraren är på plats. Men det säger ing-enting om innehållet, kvaliteten, hur deltagarna utvecklas och lär sig.

Varje lärare vet att tiden för förberedelse avgör kvaliteten. Och varjelärare vet att när höstterminen börjar så lever man med skolan, eleverna,ämnena, planeringen, lektionsuppläggen och mötena med kollegor. För -utom dagarna ägnar man också många kvällar och helger till genomgångarav deltagarnas uppgifter och – åt förberedelser. Som lärare lever man i sinatankar och känslor med jobbet under terminerna, samtidigt som man skaförsöka hänga med och utveckla sig själv i yrket, sina lektioner och denutbildning man är ansvarig för. Och är det något som utmärker folkhög-skollärarna är det just engagemanget för sitt arbete och för deltagarna.

Det är en gåta att dessa huvudmän ägnar så mycket kraft åt något somsom försämrar kvaliteten på lärarnas undervisning och kränker det viktigas-te folkhögskolan har: lärarna. när huvudmannen struntar i lärarnas argu-ment om den viktiga förberedelsetiden säger han: ”Vi vet bättre än ni vadsom krävs för att undervisa.” Eller: ”Vi litar inte på vad ni säger.”

En klok huvudman behandlar och respekterar lärarna som de anvars-kännande och professionella yrkesutövare de är. En klok huvudman ägnarkraften åt det som annika nyberg på Åsa folkhögskola uttryckte så vack-ert i en intervju förra året: Läraryrket ”är ett intellektuellt yrke som behö-ver intellektuell inspiration.”

Just så är det. Lärare behöver inspireras, inte kontrolleras.S t a F F a n M y r B ä c K

I NGÅNG

Tillit är inte bara ett vackert ord

Staffan Myrbäck är redaktör för FolkhögskolanKonst och musik påFolkhögskolans dagfolkhögskolans dag firades iapril på många håll i landet medmycket konst och musik. I Galle-rian i centrala Piteås bjöd eleveroch lärare från Framnäs musik-linje på sång och musik. Eleverfrån utbildningen för personligaassistenter informerade genomen tipsrunda om yrket. PåSödra Stockholms folkhög-skola i Skärholmen hade delta-garna på den tvååriga utbildning-en i bildpedagogik, LevandeVerkstad, en utställning medtemat att växa som människaoch grupp. En av landets äldstaskolor, Kävesta folkhögskolautanför Örebro, överraskades avden stora publikanstormningennär skolan bjöd på konstutställ-ning, dansuppvisning och vand-ring mellan skolans hundraårigabyggnader. Deltagare från Gei-jerskolans musiklinjer i Värm-land upprädde på Förenings- ochkulturmässa i Munkfors. Fornbyi Dalarna firade med loppis ochutställningar av elevarbeten frånkonst- och textilkurserna. Boll-näs folkhögskola, grundad i slu-tet av 1800-talet, visade hur stu-diemateralet sett ut från startenfram till idag. Birka och Hål-lands folkhögskolor i Jämtlandhade en musikmarsch, fotout-ställningar och uppträdanden påolika platser i centrala Öster-sund och avslutade med att 250personer sjöng Jämtlandssångenpå Stjärntorget. Edelviks folk-högskola i Bur träsk, hade teater-föreställningar och konstutställ-ningar och loppis. På Hellidensfolhögskola delades tygkassar utmed skolans nya logotyp ochdeltagare från Grafikskolan ochhantverkslinjen visade upp vadde skapat. På Sommenbygdenfick besökarna en CD-skiva ochett häfte med skolans historia.

S t a F F a n M y r B ä c K

6

Vilka är era kursdeltagare?– De flesta på allmän kurs har inte svenska som moders-mål. De kommer från Somalia, Iran, Irak, afghanistan ochmånga andra länder. Hälften studerar på grundskolenivå,hälften på gymnasienivå. De går här mellan ett och fyraår. Ett problem är att cSn inte erbjuder studiestöd till-räckligt länge för deltagare med kort skolbakgrund. Invandrare är väl en mycket blandad grupp vad gäl-ler utbildningsbehov?– Ja, här i angered finns både analfabeter och högutbild-ade läkare och arkitekter. Vår främsta uppgift är att satsapå dem som behöver mest. De välutbildade kan vi erbju-da SFI. Men vår viktigaste målgrupp är de som kommerhit med stora utbildningsluckor.Beskriv Angered som stadsdel!– Ungefär 50 000 människor bor i angereds centrum,Hjällbo, Hammarkullen, Lövgärdet och Gårdsten. ändåhar Skatteverkets, Försäkringskassans och Pensionsmyn-dighetens gemensamma servicekontor i angered justbeslutat att flytta härifrån. Livsmedelsaffären i Hammark-ullen där skolans huvudkontor ligger är nedlagd. nu finnsen närbutik och en pizzeria. Vårdcentralen flyttade nyligenhärifrån till Hjällbo centrum. Vårdvalet har tyvärr inte givitoss fler vårdcentraler. Majoriteten av invånarna har rötteri andra kulturer. Bostadssegregationen är mycket stor igöteborgsområdet. Vad ser du som skolans viktigaste uppgift?– att göra skillnad med och för människorna som bor häri området. Vi skall inte bara höja utbildningsnivån utanockså bidra till att skapa delaktighet och engagemang.angered skall vara ett ställe man åker till för att upplevanågot. Våra föreläsningsserier med kända namn på BlåStället och Folkets hus i Hammarkullen är ett sätt att göraHammarkullen och angered till en attraktiv mötesplats

med mycket att lära för alla. Folk kommer hit från helaGöteborg. Vi är en skola som finns där den behövs och virekryterar de flesta deltagarna lokalt. Vi är en nätverkan-de skola som lägger stor vikt vid samarbete. Som till exempel…?– Vi samarbetar med centrum för Urbana Studier (Göte-borgs universitet och chalmers tekniska högskola), Fol-kets Husföreningen samt med Stadsdelsnämnden i pro-jektet Lärandets torg. andra sam arbetspartners är Stöd-nätet, en lokal organisation av främst kvinnor, kulturcen-trat Blå Stället, Finska Mångkulturella Folkhögskolan ocholika lokala kulturföreningar. Vilka kurser erbjuder ni?– Vi har allmän kurs i Hammarkullen och i Hjällbo medstark betoning på arbete med svenska språket. I Gårdstenhar vi en estetisk kurs som drar deltagare från hela Göte-borgsområdet. Vi har från och med våren SFI-undervisningoch även SMF-kurser – Studiemotiverande Folkhögskole-kurser för unga arbetslösa. tillsammans med Högskolanför Scen och Musik, the Musical college, driver vi en för-beredande kurs för högskolestudier i musik.Varför musik?– Högskolan för Scen och Musik vill bredda rekryteringenoch få in soul, hårdrock och liknande genrer till sinamusikutbildningar. Hittills har högskolan dominerats av detraditionella orkesterinstrumenten och det har också variten snäv social rekrytering av unga musiker som tränats ikulturskolan eller inom olika kyrkor. Många unga musikerhär ute behöver grundläggande gymnasiekompetens innande kan komma in på högskolan och det kan vi hjälpa demmed.Hur arbetar ni pedagogiskt?– Vi jobbar tematiskt men engelska, matte och svenskakör vi separat nivågrupperat. Deltagarna skriver texter

T IO F RÅGOR

Kina Thorsell sökte rektorsjobbetvid Folkhögskolan i Angered förravåren för att få jobba med det honser som folkhögskolans viktigasteuppgift – att minska utanförskapoch segregation. Det är hennes

första chefsjobb. Tidigare jobbadehon som lärare på Göteborgs

Folkhögskola i Biskopsgården ochpå Nordiska folkhögskolan.

Hit kommer folk från hela Göteborg för

7

Ska utbilda app-formgivareöstra grevie startar en utbildning där deltagarnafår lära sig att skapa attraktiva appar, alltså dentyp av program som finns i mobiltelefoner ochläsplattor. Mobila appar är idag världens snabbastväxande media, skriver skolan i ett pressmedde-lande. I framtiden finns appar i sport utrustning,tv-apparater och avancerade säkerhetssystem.Den nya utbildningen är en utveckling av skolansestetiska program vänder sig till studenter medintresse för form och design och kräver inga för-kunskaper när det gäller programmering.– Att vi valt att fokusera just på mobila apparberor främst på att de representerar en genera-tion av ny användargenererad teknologi där detkonstnärliga uttrycket ges ett stort utrymme,säger Lars Svensson, huvudlärare i Grafisk Form.

Vill ha tvågradigt omdömesödra stockholms folkhögskola vill införa entvågradig omdömesskala, i andra hand behålla denfyrgradiga skalan. Det skriver skolans rektor,Karin Eidebrant och kursföreståndaren för All-män kurs, Anette Lydén, i ett remissvar till Folk-bildningsrådet där de avslår införandet av ettsjugradig omdöme. Argumentet, att det fyrgradigaomdömet gör det svårt för högskolan att särskiljadem som har lika studieomdöme, håller intemenar de. Högskolan kommer ändå behöva ta tilllottning och högskoleprov. De anser att urskilj-ningen till högskolan i första hand är högskolor-nas ansvar, inte folkhögskolans. En sjugradig skalakommer oundvikligen blandas samman med detövriga utbildningssystemets sjugradiga betygsskala.Deras förslag är ett omdöme med två steg:

”1. Vi bedömer att den studerande har till-räcklig studieförmåga för att på ett meningsfulltsätt bedriva högre studier.” Och: ”2. Vi bedömeratt den studerande inte har tillräcklig studieför-måga för att på ett me nings fullt sätt bedrivahögre studier.”

Kriterierna för steg 1 följer dem som Folkbild-ningsrådet utarbetat, eftersom alla steg i denfyrgradiga skalan relaterar till kriterierna för”Utmärkt studieförmåga.” I praktiken är det barastuderande med studieomdömena 3 och 4 somhar möjlighet att komma in på högskola, därförräcker det med två steg: De som bedöms kunnagå vidare och de som inte gör det. Med en sju -gradig skala finns risk för att lokala bedömningarkommer att variera stort. Nästa steg, skriver de,blir ett detaljerat regelverk med kriterier för vartoch ett av de sju skalstegen. Vad blir då kvar avfolkhögskolans frihet och kunskapssyn?

antingen själva eller i mindre grupper och gör presenta-tioner. Lärarna bearbetar texterna tillsammans med del-tagarna både språkligt och innehållsmässigt. Personalstyr-kan är 18 personer varav de flesta har någon pedagogiskuppgift. all pedagogisk personal har samma lön, 27 800kronor. Jag ser det som en tillgång – vi slipper konkur-rens och missnöjt sneglande på varandras insatser. närjag rekryterar nya lärare ser jag gärna att de behärskarnågot av de vanliga språken i området och att de har f-linjen.Vilka problem ser du för skolan?– Ekonomiskt står vi oss väl. Vår fantastiska ekonom ärguld värd och håller i ekonomin perfekt. Våra kurserrekryterar bra – vi har uppenbarligen en attraktiv verk-samhet. Lärarna är flexibla och nyfikna och tar gärna påsig nya uppgifter, vilket gynnar skolans utveckling. Så långthar vi inga problem. Men trots att skolan funnits i 15 år ärdet många som inte känner till oss. Våra före detta delta-gare är våra bästa ambassadörer men vi behöver synasmer genom till exempel affischkampanjer. Vi vet ju attbehovet av folkbildning i alla dess former är enormt.Vad ser du som viktigast i din rektorsroll?– att hålla ihop skolan – vi finns ju på tre olika ställen ochdet blir lätt tre skilda skolor om man inte jobbar för sam-manhållningen. Ett sätt har varit att köra all informationpå First class. alla får samma information och alla vet vadsom händer. Som rektor är det viktigt att ha bra relatio-ner till styrelse och personal och arbeta för samverkanoch tydlighet i ansvarsfördelningen. Svårigheten är atthinna med alla större frågor som kvalitetsarbete och del-tagarrättsliga frågor, Det finns så mycket som hela tidenmåste lösas omedelbart, så mer långsiktiga frågor blir lättframskjutna.

B I r G I t t a t I n G D a L

r att mötas

Ungefär 50 000 människorbor i Angereds Centrum,Hjällbo, Hammarkullen, Löv-gärdet och Gårdsten. Ändåhar Skatteverkets, Försäkrings-kassans och Pensionsmyndig-hetens gemensamma service-kontor i Angered just beslutatatt flytta härifrån.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

81arbetsmarknaden ser bra utför dem som utbildats till fri-tidsledare på landets folkhög-skolor. Fritidsledarskolornahar i 15 år undersökt vadsom händer med studenternaefter utbildningen. År 2011avslutade 350 studerande sinutbildning. I årets enkät har307 svarat. Av dem somavslutade sin utbildning ochfick utbildningbevis hade 81procent anställning, av demutan utbildningsbevis hade 70procent anställning. Ytterliga-re 8 procent studerade.

10 945söktrycket till folkhögsko-lorna ligger på en stabilt högnivå visar Folkbildningsrådetsundersökning. Hösten 2011var det i genomsnitt tvåsökande (1,9) till varje plats iallmän kurs och 2,3 till sär-skild kurs. Efter den 15:ekursdagen hade allmän kurs10 945 deltagare och särskildkurs 14 282 deltagare.

18stor frånvaro, avhopp, fåsom begär omdöme är någraförklaringar till att bara 47procent har fått omdöme avdeltagarna i allmän kurs. Detframgår av Folkbildningsrådetrapport om studieomdömeoch avbrott i folkhögskola.Läsåret 2011/2012 avbröt 18procent av deltagarna i all-män kurs sina studier – 60procent kvinnor, 40 procentmän. Flest avhopp sker iNorrbotten där avhoppenökat från 22 till 32 procent.Även Blekinge och Västman-land har många avhopp, båda26 procent. Minst avhopp harGotland med 4 procent.

teaterlinjen är något av en insti-tution på Hampnäs folkhögskola.Nu fortsätter traditionen på denhundraåriga skolan under namnetÖrnsköldsviks folkhögskola. Detgick inte att behålla namnet Hamp-näs när man flyttade de sju kilo-metrarna från Själevadsudden iHampnäs in till det nyrenoverade,pampiga och mer än hundraårigaRådhuset i centrala Örnsköldsvik.

– Även om flytten och om ställ -ningen var jobbig råder det godstämning på skolan. Särskilt de som undervisar i allmän kurs tycker att detblivit bättre. De får fler deltagare från Ö-vik. Och vi har lika många deltagar-veckor som tidigare, säger Tomas Larsson, lärare på teaterlinjen.

Tomas Larsson har jobbat som lärare på Hampn... förlåt Örnsköldsviksfolkhögskola i tio år. Han kommer från de fria teatergrupperna och har job-bat som regissör, med barnteater, amatörteater, sommarspel och brinnerjust för att regissera och sätta upp föreställningar.

I början av femtiotalet studerade jämtingen Halvar Björk teater här ochgick sedan skådespelarvägen via en rad svenska scener, TV-teater ochMalmö stadsteater. Nu för tiden är teaterlinjen ettårig och även om Tho-mas Larsson saknar den stora lokalen ute på Hampnäs ser han också förde-larna med att vara inne i stan – det är lättare att få publik. Varje höst sätterteaterlinjen upp en pjäs som föregående årskull har skrivit. I vintras repete-rade de i tre månader för årets stora föreställning, La Strada del Amore,som handlar om ett resande varietésällskap på deras allt annat än fram-gångsrika turné. Just nu repeterar de två enaktare som ska spelas införpublik, bland annat Frieriet av Anton Tjechov.

Teatereleverna har som regel kommit från platser utanför länet och bottpå internatet. I samarbete med kommunen erbjuder man nu studentrum påpromenadavstånd från skolan. Det är också lättare för deltagare att dag-pendla från Umeå och Härnösand, särskilt när Botniabanan börja gå. Ochtrots avsaknaden av internatet gör det intensiva repeterandet och spelandetatt den starka gemenskapen finns kvar i teatergruppen.

– Det är också fler från Ö-vik som söker jämfört med tidigare. Men vihar fortfarande deltagare från Skåne, Norrbotten, även från Finland, sägerThomas Larsson som också kan se andra fördelar med att finnas inne i stan.

– Det är lätt för öviksbor att slinka in för att t.ex. lyssna på ett föredrag. S T A F F A N M Y R B Ä C K

Institution på nygammal folkhögskola

Valet av skola allt viktigare för att lyckasLikvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats visar en ny rap-port från Skolverket. Sedan slutet av nittiotalet har skillnaderna mellanolika skolors betygresultat ökat kraftigt. Tidigare hade Sverige små resul-tatskillnader mellan skolor men vi börjar nu närma oss många andra län-der. Det fria skolvalet bidrar till att studiemotiverade elever samlas i sko-lor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Teaterlinjen på Örnsköldsviks folkhög-skola (f.d. Hampnäs) repeterar AntonTjechovs Frieriet.

C I TATET”Jag noterade att Johan Nopp (FP)i bildningsnämnden i Motala före-slagit att en av scenerna i lokverk-staden, Gamla Motala Verkstad,ska döpas till "Estelle-scenen". Detvore trevligt. Men tyvärr måste jagmeddela att Johan är lite sent ute.Bona folkhögskola har lokaler iområdet. På sitt möte 24 februari iår utropade skolans styrelse GamlaMotala Verkstads-området till enrepublikansk frizon.”

Thomas Holmgren, rektor Bona folkhögskola 16 maj 2012

i Östgöta Correspondenten.

”Jag är ingen principiell motstån-dare till privata förskolor och fristå-ende skolor. All offentligt finansie-rad verksamhet behöver inte mednödvändighet drivas i offentlig regi.Olika alternativ kan utveckla ochförbättra verksamheten – men detmåste grunda sig i ett genuintintresse för och engagemang i denpedagogiska verksamhet det hand-lar om. Att släppa in renodladeekonomiska vinstintressen – sominte bryr sig om huruvida det är ikrigsindustri och vapenproduktioneller vård och utbildning kapitaletsatsas – i den gemensamma väl-färdssektor som har till uppgift attvårda sjuka och gamla och lärabarn och ungdomar inför framtidenär inte bara djupt problematiskt.Det är på sikt förödande för legiti-miteten och tilltron till hela det sys-tem som vår gemensamma välfärdvilar på.”

Leif Mathiasson Chefredaktör,Pedagogiska magasinet nr 2 2012.

”Vi vet att killar generellt, mensärskilt invandrarkillar, halkar efteri skolan. Men hur kommer det sigatt vissa skolor lyckas bryta möns-ter och höja skolresultaten för allamedan andra sitter fast? ”

Gunnar Strömmer SvD 2 maj 2012.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Kulturpolitiken är ofrånkomligen en ideologisk arena”Per Lodenius (C):”Centerpartiet värnar en stark public service med en mångfald avolika programtyper där högkvalitativa samhälls- och kulturprogramhar en självklar plats i utbudet, liksom sportsändningar och bredaunderhållningsprogram... om uppdraget för public service skullesnävas av och man inom public service enbart skulle tillåtas attsända smala program... så skulle med stor sannolikhet färre än idag ta del av public services utbud. Det skulle i sin tur innebära attpublic services folkbildningsuppdrag inte skulle gå att uppfylla påett bra sätt.”

Anne Marie Brodén (M):”Riksdagens beslutade 2009 att ställa sig bakom propositionen Tidför kultur. Genom detta beslut lades grunden för en ny ochmodern kulturpolitik... Nu handlar debatten alltmer om kulturensroll i ett öppet demokratiskt samhälle och hur en fri och obundenkultur kan bidra till tillväxt och välfärd... Selma Lagerlöfs magnifikaförfattarskap och spännande liv lockar varje år tiotusentals turistertill Sunne kommun....- Alla dessa besökare äter, dricker, bor ochhandlar i Sunne, vilket skapar arbetstillfällen och tillväxt.”

Annika Lillemets (MP):”Är det tillväxt som har gett oss goda liv, eller är det strävan eftergoda liv som har gett oss tillväxt? Redan Aristoteles i antikensGrekland konstaterade att pengar i sig inte ger lycka men att dekan användas så att de leder till lycka och det goda livet. Därför äraldrig pengar målet i politiken utan ett medel. Men när medel blirmål, som ekonomisk tillväxt nu har blivit, hamnar man snett.

Bengt Berg (V):”Jag hade lyckan att göra ett studiebesök på Sveriges Radios bildar-kiv som ... hyser inte mindre än fem miljoner originalbilder i pap-persformat. Det är en osedvanlig bredd på dessa bilder, alltifrånskördetröskor i Stalins Sovjet till cirkusbröllop i Paris 1948, engels-ka kungahuset, Berlin i ruiner, svenska 50-talsidyller och MonicaZetterlund som sitter och tittar beundrande på Ella Fitzgerald i ensminkloge. Även dessa bilder digitaliseras. Ungefär 30 000 finns till-gängliga på nätet. Min fråga och min farhåga gäller dock dettaarkivs framtid. Utredning pågår nämligen och en diskussion om attarkivet ska omhändertas av företaget Scanpix, det vill säga hamnautanför det public service-ansvar som Sveriges Radio står för.”

Christina Zedell (S):”Kulturpolitiken är ofrånkomligen en ideologisk arena. Den är detav samma skäl som exempelvis arbetsmarknadspolitiken eller soci-alpolitiken är en ideologisk arena: Det handlar i grunden om maktoch maktfördelning. Kultur har att göra med det latinska ordetcultivare, som betyder odla, förädla. I enlighet med det skulle mankunna beskriva kulturpolitik som det som har att göra med odlingoch förädling av tankar och känslor.”

(Redigerat urval från interpellationer och debatter, april-maj 2012)

9

gentligen ärpros folkhögskolaöppen för alla,både yngre ochäldre. Men i prak-tiken är det nästanbara 65-plusare

som går här. Det finns förståsundantag. En kvinna hade medsin dotter på en kurs. Det ärnågot som skolan gärna vill slåett slag för.– Tidigare har gjorts försök

med generationskurser, men dehar inte slagit väl ut. Nu föddesen ny idé: mamma eller pappaplus dotter eller son. Här har viverkligen tid att tala medvarandra, säger Pia Uhle Eric-son, rektor sedan oktober 2011.Hon kommer närmast från

Långholmens folkhögskola. Därarbetade hon med tjejer sommånga gånger haft det svårt ilivet. Att arbeta med äldre serhon inte som en så stor skillnad.Egentligen tycker hon inte attdet behövs en särskild pedago-gik för att lära ut till äldre.

– deltagarna har läs- ochskrivsvårigheter och svårighetermed inlärning här som där. Menvåra deltagare har ett långt liv

bakom sig med arbets- och liv-serfarenheter, så svårigheternablir inte lika påtagliga. Många ärlågutbildade men har haft rela-tivt kvalificerade yrken.Gästläraren Lars Hansson,

själv pensionär efter att arbetatpå skolan sedan 2000, proteste-rar mot sin rektor. Han menaratt det finns en upparbetadpedagogik för de äldre.– Det handlar om tempo, att

repetera och så tar allt lite läng-re tid. Samtidigt är här en miljösom är väl anpassad till mål-gruppen, säger Lars Hansson.

Vi sitter i Orangeriet, somnumera är ombyggt till matsal.Det hör till herrgårdsbyggnadentill Gysinge gamla järnbruk.Utifrån ser den ut som Saltsjö-baden Grand Hotell, fast denligger vid Nedre Dalälven.– Man har olika strategier för

inlärning för olika åldrar. Somäldre har man ju ett helt liv averfarenheter och lärande medsig i bagaget, säger Pia UhleEricson.Lars Hansson, som nu arbe-

tar motsvarande en kvarts tjänsthåller i föreningskurser, allaknutna till pro. Han undervisarockså i data och natur.

– vi jobbar med att uppleva natu-ren. I den kursen som jag harnu, ”Fåglar”, hetsar jag inte mednamn. Jag talar om artkänned-om, vilka fåglar vi ser. Bävrarnaär också viktiga, deras spår ochhyddor och levnadssätt, och såallemansrätten. Han berättar att hans elever

under förmiddagen gått tre kilo-meter längs älven, druckit kaffeoch eldat. Kursdeltagarna trod-de att de hörde ”taltrasten”, närdet i själva verket var drillsnäp-por som slogs om sitt revir.

10

Första tecknetKursdeltagarnas egna livser-farenheter och kunskaperinförlivas i alla kurser.Lärarna arbetar för att mot-verka känslan av att inteduga på grund av ålder. Detär huvudingredienserna i denpedagogik som används påvärldens enda folkhögskolasom drivs av en pensionärs-organisation, PROs folkhög-skola i Gysinge.

ho l g e r n i l é n

– Anna Struwe, längst fram, hittade Gysinge och målar-kursen på nätet. Intill henne sitter Elisabeth Wachtmeister

och Yvonne Johansson. Foto: Holger Nilén

Sent i livet gäller det att ha så

trevligt man kan

PRO : S FOLKHÖGSKOLA

Vi förflyttar oss till Natu-rum. Lars Hanssons kursdelta-gare är bara sex. En ligger ochvilar efter förmiddagens prome-nad. En annan, Ann-Sofie Forssfrån Nynäshamn, säger att honblev inspirerad att gå kursen närhon tidigare gick på skolan.Och Alf-Göran Rantzow, skå-ning numera boende i Nordin-grå, berättar att hans fru går enmålarkurs. Han gärna ville följamed så det blev kursen ”Fåglar”.

inne på naturum finns 150 fågel-läten att lyssna på. Lars Hans-son nämner ett:– Kungsfågeln hörde vi mitt i

en grandunge. Den är så litenatt den är svår att se. Hälften avdem flyttar, hälften stannar. Defåglar som flyttar längst kom-mer från Norrland, de flygerända ned till Afrika. Och då ärlövsångaren först.I Naturum finns också en

film om bäver och en skulpturav en utter. Någon hade settoch tagit bild på en stor mink,trodde man. Men det var enutter. – Det är viktigt för mig att

säga att jag är naturguide ochinte biolog. Vi har allting sånära i naturen men vi behöverlära oss vad vi ser och vad vikan se. Samtidigt är vår tid

utmätt. Och då gäller det att hadet så trevligt som möjligt. På folkhögskolan genomförs

ungefär 150 kurser om året. Deflesta varar några dagar eller envecka: Skriv ditt liv, Målarkurs,Seniordansledare, QiGongleda-re, Linedance, Bugg, Valbereda-re, Surfplattor, Luftsolfångareoch mycket mera. Två tredjede-lar är korta kurser och resten ären lång allmän kurs. För att få gå på pros folkhög-

skola behöver man inte varamedlem men medlemskap gerrabatter. Föreningskurserna ärsubventionerade och pro gerbidrag till resor och för vistelsenpå skolan. I grundpriset ingårett delat hotellrum. Kostnadenför en vecka är 2 200 kr. Förickemedlemmar kostar det3 400. Undervisningen är gratis.

pro köpte Gysinge Herrgårdmed anor från slutet av 1600-talet för en hundralapp. Ett årsenare, 1971, började denanvändas som kursgård, 1982blev det en folkhögskol.a Hithör också ytterligare 13 byggna-der. Där ingår smedslängorna,som inhyser gästrum och brän-neriet som nyttjas som hant-verkslokaler. Intill ligger Cen-trum för byggnadsvård, ett föredetta flottningsmuseum och ettvattenkraftverk från 1890.

I skolans måldokument beto-nas vikten av att utveckla meto-der för att motverka en känslaav att ”inte duga” på grund avålder. En del i detta är att inteha några prov.

– vi lyfter fram samtalet i inlär-ningsprocessen, uppmuntrar deegna möjligheterna att ta inkunskap. Samtidigt försöker viutveckla metoden: Du måstelära dig själv, se till dina egnamöjligheter och aldrig säga ”Jagkan inte”, säger Pia Uhl Ericson.Intill Orangeriet, matsalen,

håller målarkursen till. Konstnä-ren Anne-Lie Larsson Ljung ärlärare här för första gången.Hon arbetar normalt på Edsvikskonstskola. På Gysinge är hon ien vecka och föreläser om olikamaterial som olja, akryl ochakvarell. I hennes undervisningingår också färglära, komposi-tion och konsthistoria.– Deltagarna får uppgifter av

mig. Men en del är obstinataoch gör på sitt eget sätt, sägerhon och skrattar.Hon menar bland andra

Anna Struwe, Eskilstuna, 70 år:– Jag sitter gärna ute och job-

bar, och så smyger jag in litesenare. Just nu målar Anna Struwe

ett vattenfall hon tittat på länge

12

– Man har olika strategier förinlärning för olika åldrar. Somäldre har man ju ett helt liv averfarenheter och lärande med sigi bagaget, säger Pia Uhle Ericson,rektor sedan oktober 2011. Foto: Holger Nilén

PRO : S FOLKHÖGSKOLA

och fotograferat.Vad är det för skillnad mel-

lan yngre elever och äldre?– De yngre eleverna reagerar

direkt om de inte tycker under-visningen är bra. De vuxna ärmera tålmodiga. Med dom härmåste man också släppa in erfa-renheten bakom, deras egnareferenser i bilduttrycket, sägerAnne-Lie Larsson Ljung.Har lärarens ålder någon

betydelse?– Nej, definitivt inte. Det

viktigaste är att hon eller han ärerfaren och sprider lugn ochharmoni, som Anne-Lie, sägerAnna Struwe.Anne-Lie Larsson säger att

hon blir glad av eleverna, närde fångar upp det hon sagt ochuttrycker sig i en målning. – Alla ville att jag skulle visa

mina alster redan första dagen.Men det är de som ska uttryckasig, inte jag. Sedan kan de få senågra på slutet i stället.

på målarkursen går totalt 20.Två är män. En är åldermannen90-årige Eskil Andersson frånBromma. Han visar sina akva-reller: Nattvardsvinet ochTema Ångest, som han tyckerär bäst. Just nu arbetar hanmed ett självporträtt i helfigur.Det är han själv med gult för-kläde. Anne-Lie Eva Caverininstruerar i hur man blandarfärger, medan Berit Windefalktittar på. Den ”obstinata” AnnaStruwe fortsätter arbetet medtorrpastell, en teknik från 1700-talet. Hon försöker efterliknaimpressionisterna. – Jag hittade Gysinge på

nätet, för varje år vill jag åkatill olika ställen. Man äter gottoch kan koncentrera sig påmåleriet och för ett tag glömmabort att gräsmattan behöverklippas, säger Anna Struwe.v

13

Det finns allt som oftast tankar på att exportera svensk folk-bildning som den ser ut i Sverige. Inte bara begreppet folk-bildning ska heta så internationellt (det går inte att översättafolkbildning begripligt till stora språk) utan även folkbildning-ens svenska företeelse ska införas ibland. Det brukar kallaspostkolonialt tänkande med en akademisk inneterm. Folk-bildning finns förvisso i stort sett överallt i världen, men den

tar sig olika uttryck efter vad eget tänkande och vad kulturen ger möjlighettill. Svensk folkbildning är väldigt bra men den är nog som allra bäst på hem-maplan. Ska man ut i världen i folkbildningsärenden bör man ha ett öppetsinne för den lokala folkbildningstraditionen.

nu finns ännu ett land som kan ståta med folkhögskollärarutbildning. nuhar tanzanias lärare på FDc:na möjlighet att gå en distansutbildning för attbli bättre lärare på samma sätt som vi i Sverige har distansutbildning för desom redan är anställda som folkhögskollärare. FDc är tanzanias form avfolkhögskola och läses Folk Development college. Det finns ett femtiotalverksamma i ett land med 40 miljoner invånare. Inriktningen är till mycketstor del yrkesutbildning för unga människor som inte kommit in på annanutbildning. Den är dock inte gratis, skolavgiften är ganska hög eftersomFDc:na inte får något statligt stöd till undervisningen. Och då måste utbild-ningen ha bra kvalité för att kunna rekrytera deltagare.

Ett kvalitetskrav är goda lärare, vilket man till stor del har men mångasaknar pedagogisk utbildning. De har gott yrkeskunnande i sin bransch ochär ofta duktiga lärare men har aldrig fått chansen att utbilda sig. nu får chan-sen när en Diplomakurs börjat på distans. Det kallas Diplomakurs efter ettvälkänt begrepp i tanzania, att ta sitt lärardiplom. Distansutbildningen görsutan datorer, man träffas ofta och får uppgifter mellan träffarna och utbild-ningen görs av IaE (Institute of adult Education) i samarbete med Linköpingsuniversitets Vuxenutbildarcentrum, dvs F-programmet. Grundfinansieringenkommer från Forum Syd.

Det här är en av de mera lyckade insatserna Karibuföreningen i Sverigedragit igång tillsammans med Karibu i tanzania, som har sett behovet ochtillsammans med Karibu i Sverige har skissat på hur en utbildning skullekunna genomföras. Med från start fanns också SFHL och F-programmet ochganska snart lyckades man få med ansvarigt ministerium i tanzania och ttU,facket för lärare i tanzania. nu är kursen i full gång med hjälp av Karibu Sve-riges biståndsarbetare, som förstås är två folkhögskollärare. Syftet är inte attöverföra svensk folkbildning till tanzania. Syftet är att hjälpa till och få framgoda tanzaniska FDc-lärare på deras villkor. Därför är Diplomakursen fram-för allt ett tanzaniskt projekt. Det mest glädjande med kursen är att bådeministeriet och utbildaren IaE är beredda att ta över den som sin egen påsikt. De folkhögskolor som är medlemmar i Karibu Sverige (www.karibus-weden.se) kan känna sig nöjda och glada som varit med och stöttat ett lyck-at projekt som ser ut att ge FDc-lärare en givande fortbildning. Det kommeratt betyda mycket för FDc:nas utveckling som egen skolform i tanzania.

E B B E A N D E R S S O N

Nu har Tanzania sin egen folkhögskollärarutbildning

KRÖN I KA Ebbe Andersson var tidigare förbundsordförande iSFHL och är numera pensionerad folkhögskollärare

– Jag upplever det somatt Folkbildningsrådet

har bristande förtroendeför oss, säger Christin

Bierbrier, rektor på Nyköpings folkhögskola.

Foto: Svante Isaksson

on är världens bästa lära-re! utbrister en deltagare ikursen ”I balans” vidNyköpings folkhögskolaspontant när jag kommerin i klassrummet. Hen-

nes bänkgranne hakar på direkt ochrabblar snabbt upp några momentsom ingår: yoga, mindfulness, kostoch motion. – Det har förändrat mitt liv! Rektorn Christin Bierbrier står

bredvid, ler och säger:. – Det är väl sådant som är kvalitet. Utanför skolan sitter en ung man

med mentalt funktionshinder i vårso-len och stickar med gult garn. Handeltar i kursen ”Stick och virk”. –Det är jättekul, säger han nöjt. Och inne på Läderlinjen syr en del-

tagare koncentrerat på en mockasin.Bilder på vackra slöjdalster sitter påväggen, det doftar gott av lädret ochstämningen är lugn och harmonisk.Gemensamt för alla dessa kursdeltaga-re är att de är nöjda, får det stöd debehöver, känner att de utvecklas ochtar steg framåt i livet. De gör alltså

exakt det som är grundbulten i folk-högskolornas ideologi: Att växa sommänniskor, på sina egna villkor, till attbli fria och frivilliga medborgare i ettdemokratiskt Sverige. Medborgaresom var och en bidrar till vårt gemen-samma. Det är exakt den vägen, som också

är målet, för alla folkhögskolor; självakärnan i begreppet kvalitet i derassammanhang. Hade det varit så enkelthade artikeln tagit slut här.

K V A L I T E T S A R B E T E

Men istället har ett annat synsättsuccessivt smugit sig in de senastetjugo åren. Det talas mycket om sys-tematiskt kvalitetsarbete, om utvärde-ringar och om att leverera det somriksdag och regering ”beställt”. – Vi kommer inte ifrån det säger

Eva Åström som är ansvarig för”Enheten för nationell utvärdering”hos Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet måste utföra det

arbetet, något de är ålagda att genom-föra av regeringen. Rådet skickarbland annat ut en årlig enkät med frå-

Det ställs höga krav på förbättringar inom folkhögskolorna.Vad de gör ska beskrivas i kvalitetsrapporter och utvärdering-ar från Folkbildningsrådet. Dessutom arbetar många skolorintensivt med frågorna på lokal nivå. Men till vilken nytta ärdet att försöka pressa in skolornas mångfald i standardformu-lär som har sitt ursprung i tillverkningsindustrin?

s v a n t e i s a k s s o n

14

UTVÄRDER INGAR

Konflikt mellankontroll och kvalitet

Nyköpings folkhögskolafick ett lågt värde när

det handlade om medve-tenheten om könsrollerhade ökat. När Christin

Bierbrier undersöktesaken berodde det påatt man svarat att ”Vivar redan medvetna”.

Det är svårt att öka detsom är bra.

Foto: Svante Isaksson

gor kring skolornas kvalitetsarbetesamt genomför också andra utvärde-ringar och uppföljningar. Utifrån detmaterialet skrivs sedan rapporter somlämnas till departementet. – Jag vill trycka på att det i grun-

den är någonting bra. Det marknads-för folkbildningen och gör den synlig.Skolorna får det gratis. Jag ser detsom en service” säger Eva Åström. Ett helt annat perspektiv blir syn-

ligt från Christin Bierbriers horisont. – Jag vet inte hur mycket tid det

tar, säger hon. Bara att det är mycket. För det är inte bara att svara på

Folkbildningsrådets enkät. Frågorna ärformulerade så att de förutsätter attdet finns ett organiserat och mycketsystematiskt kvalitetsarbete ute påfolkhögskolorna. Sammanlagt innehål-ler årets enkät 12 kryssfrågor och 13frågor där man med egna ord i detaljska beskriva sitt eget kvalitetsarbete.En av dem är: ”Använder ni er avvedertagen/stan dar diserad metod i ertkvalitetsarbete? (ex. Balanserat styr-kort, ISO, SWOT, PCD, TQM, RamböllManagement Utvärderingsmodell)” Om en skola använder en sådan

modell, vilket inte är ett krav, måste

de också motivera varför de valt justden modellen, dock med maximalt100 ord. Förutom Folkbildningsrådets enkät

svarar Nyköpings folkhögskola ocksåpå Rios (Rörelsefolkhögskolornasintresseorganisation) egen kvalitetsen-kät två gånger per år, använder Ram-bölls utvärdering, gör kursutvärdering-ar i grupper/klasser och en självvärde-ring tillsammans med lärarna. Sam-manlagt fyra externa utvärderingaroch många fler internt. Per år. Dessutom upprättar rektor Chris-

tin Bierbrier en Kvalitetsplan somrevideras varje år. Frågan ställer sigsjälv: Vad gör ni med all information? – Resultatet av Rios enkäter tas

upp i aulan och och presenteras fördeltagarna. Sedan väljer jag ut någotområde ur den och tar upp det i klas-serna och ställer frågor kring det, samtockså till lärarna.

M I S S V I S A N D E V Ä R D E N

Men hon säger också att de värdensom blir resultatet av frågorna kan blimissvisande. Ett exempel handladeom medvetenheten kring könsrollerhade ökat. Skolan fick ett lågt värde.

16

17

När Christin Bierbrier kollade visadedet sig att svaret blev: ”Vi var redanmedvetna.” Det är svårt att öka detsom redan är bra.Svårigheten att tolka resultaten av

allt frågande och utvärderande är enakilleshäl. Vad är det man egentligenmäter? I rapporten ”Folkhögskolanskvalitet är hög, jämn och robust” disku-terar Tage Johansson de problemen: ”Folkhögskolan är en verksamhet

som rymmer många perspektiv och sam-mansatta mål. Det är därför inte rimligtatt enbart mäta kvalitet utifrån ett endasyfte eller ett perspektiv. Ändamålsenlig-het i folkhögskolans verksamhet harflera dimensioner – för deltagarna, förfolkhögskolan, för huvudmannen och församhället.” Utsiktspunkten är alltså avgörande.

Ett intressant mått är om kursdelta-garna nått sina mål. Hans svar är posi-tivt. Däremot går det inte att faststäl-la hur det gick till. Till exempel sak-nar lärartätheten och arbetskulturenbetydelse. Skillnaderna mellan skolor-na är också statistiskt sett försumbar.Det enda som går att säga är att kvali-teten är hög och ändamålsenlig fördeltagarna.

M Ä T A U R S A M H Ä L L S P E R S P E K T I V

Än svårare blir det att mäta kvali-teten utifrån ett samhällsperspektiv,det vill säga om riksdag och regeringfår vad de ”beställt”. Vad de vill haanges i de fyra syften och sju priorite-rade områden som ställts upp:”Detta perspektiv skapar än större

mättekniska problem än vad vi hittillsskådat. Är det själva förekomsten av deprioriterade områdena i verksamhetensom utgör kvaliteten? Eller är detomfattningen av dessa områden i folk-bildningen som anger graden av kvali-tet? Eller är det uppnådda deltagareffek-ter inom prioriterade områden som ärden egentliga kvaliteten?” Då det är så svårt att mäta kvalite-

ten blir det än svårare att belöna godkvalitet. Eller ens hitta faktorer somär avgörande för god kvalitet.Inne på Christin Bierbriers rektors-

expedition ligger enkäter och andrapapper i prydliga högar på skrivbor-det. När jag frågar vilken nytta honhar av allt detta kvalitetsarbete tänkerhon noga efter innan hon svarar: – Värdet ligger i samtalen, i självre-

flektionen och att man blir medveten. Men om det är det som är värdet –

varför då sammanställa en massa rap-porter? – Ja, det kan man fundera över,

skrattar hon. Vi ska nog dra ner pådet. För någon feedback från Folkbild-

ningsrådet upplever hon inte att sko-lan får. Ingen de har någon använd-ning för i alla fall. – De vill tvinga mig att medvetan-

degöra mig. Men det gör jag ju redan.Jag upplever det som att de har bris-tande förtroende för oss.

”F Å R E X E M”Och i vissa fall går kontroll- och

styrivern så långt att hon ”får exem”som hon säger. Skolan var nyss utsattför Folkbildningsrådets inspektion ochen fråga rörde ”Riskbedömning vidanvändning av statsbidrag”. – Jag har en rörelsemarginal på sex

promille, säger hon upprört. Jag görju inget annat än springer runt ochkollar var vi kan spara, än här och ändär. Men det där kommer väl frånriksrevisionen. Av bokslutet 2011 framgår att

Nyköpings folkhögskola gått med enliten vinst de senaste åren och att dehar ett ackumulerat överskott.Och det är väl just där, i frågan om

kontroll visavi förtroende som synsät-ten och uppdragen skär varandra. Åena sidan är Folkbildningsrådet skyldi-ga att verkställa statens direktiv omuppföljning, utvärdering och kontroll,å andra sidan är det svårt att fångafolkhögskolornas verksamhet i ettkvalitetssystem. Och det är kanske inte så konstigt.

Hela tänket med kvalitetssystem (ISO,PCDA, TQM m.fl.) har sina rötter iindustrin där man arbetar med förhål-landevis enkla och kvantitativa mått.

Det är inte enkelt attmäta del tagarnas upple-

velser av till exempelNyköping folkhögskolas

läderkurs, så att kursenverkligen svarar mot sta-tens fyra syften och sju

prioriterade områden. Foto: Svante Isaksson

18

Hur många skruvar det går åt för attbygga en bil är lätt att räkna. Likasåhur lång tid det tar att skruva i den.Och så vidare. Med hjälp av mätning-ar identifieras svagheter i produktion,leveranstider och reklamationer. Detyttersta måttet är bilfabrikens vinst.Även den är lätt att mäta och kvanti-fiera.På åttiotalet började det systema-

tiska kvalitetstänkandet vinna instegäven i den offentliga och privata tjäns-tesektorn, vilket ledde till storabekymmer eftersom de inte alls passa-de den sortens verksamhet.

K V A L I T E T S M Ä T A S T A T E N S M Å L

Även om systemen har anpassatsoch modifierats under årens lopp ärdet ändå mycket svårare att kvalitets-mäta eller kvalitetsstyra en skola änen bilfabrik, det vill säga hur välmålen med statens bidrag till folkbild-ningen uppnås: att utveckla demokra-tin, göra det möjligt för människor attpåverka sin livssituation, att delta isamhällsutvecklingen och att delta ikulturlivet. Eva Åström på Folkbildningsrådet

anser att det inte finns några somhelst band mellan de industriella kva-litetssystem (t.ex. TQM) och den enkätsom Folkbildningsrådet skickat ut.Deras syfte är enbart att stödja skolor-na i deras eget kvalitetsarbete betonarhon. Folkbildningsrådet lägger nermycket tid på att sammanställa rap-porter som sedan skickas uppåt, tilldepartement och ansvariga politiker.

– Vi får mycket positiv responsfrån tjänstemän på departementet ochfrån ministern. Det är mycket somtalar till folkbildningens fördel. Tillexempel har statens anslag till folk-bildningen varit konstanta. Samtidigt säger hon sig förstå att

skolorna ”inte ropar jippi” när kvali-tetssystemen kommer på tal. – Skolorna sysslar ju med folkbild-

ning. Allt som tar tid från det upplevsförståeligt nog som störande.Med början nästa vår ska Folkbild-

ningsrådet genomföra ett antal semi-narier och möten tillsammans medfolkhögskolorna med utgångspunkt ide resultat som uppföljningen av sko-lornas kvalitetsarbete visar. – Det har varit en process och är

en del i utvecklingen. Vi ska bidra tillatt stärka kvalitetsarbetet, säger hon.

L E V E R E R A D E T S O M B E S T Ä L L T S

Den ökade mängden utvärderingaroch kvalitetsmätningarna kan ocksåses ur ett annat perspektiv – som ändåär rätt likt bilfabrikens: Den sombeställt en bil vill ju veta att den leve-reras och fungerar. Idag är beställar-utförarmodellen legio i den offentligasektorn. Då vill ju beställaren (politi-kerna) veta att utförarna (skolorna)levererar det som beställts. Men detär som beskrivits inte alltid så lätt attfå veta om en kursdeltagare blivit merdemokratiskt sinnad.– Nu är det ekonomi som gäller,

säger Christin Bierbrier. Det talas numycket om att vara "anställningsbar.’"Det är nyttobetonat. Det pratas inteom "kritiskt tänkande och ansvarsfullamedborgare." Det är en värderingsför-ändring. Men jag är inte bara skatte-betalare. Jag är medborgare och det ärett mycket större och vidare begrepp.Ute skiner solen på skolans spruck-

na fasad som håller på att repareras.Kvinnorna på kursen ”I balans” hargått hem. Av mannen som stickadenågot gult syns inte ett spår. Ändåfinns de, fast vi inte ser dem. Och definns också någonstans i någons dator,i ett myller av frågor, svar och siffror.

Bokmässan27–30 september 2012

Beställ höstens schema. Nu är seminarieprogrammet klart. Temat i år är Norden med fokus på den nordiska litteraturen. Välkommen till Svenska Mässan, Göteborg. Läs gärna mer om Skolspåret och beställ seminarieprogrammet på www.bokmassan.se

20

jesäter folkhögskola i Ving-åker finns inte mer. Det har

gått ett år sedan den ödesdigratorsdagen, 7 april 2011, då allpersonal samlades i matsals-byggnaden för den veckovisainformationsfikat. Ingen varberedd på det som skulle

komma. De som höll i mötet varHelena Kaså Winqvist, Generalsekre-terare i Svenska Scoutförbundet ochMaria Graner, generalsekreterare iSvensk Scoutrådet, en paraplyorgani-sation för fem olika scoutförbund iSverige. De var ordförande respektivevice ordförande i Kjesäter stiftelsensstyrelse som var ansvarig för folkhög-skolans verksamhet.. Utan förvarning eller diskussioner

med personalen berättade HelenaKaså Winqvist att skolans styrelse tro-ligen avvecklar verksamheten på Kje-säter. Folkhögskolan hade hamnat i enakut likviditetskris och en anlägg-

ningsutredning visade på ett stortunderhållsbehov för Kjesäter på sam-manlagt 14,5 miljoner kr, något Scout-förbundet inte hade råd med. Detbetydde att all personal, 30 anställda,sades upp. För Camilla Lundborg kän-des det overkligt. Bara en månad tidi-gare hade man anställt en ny vaktmäs-tare och annonserat efter en biträdan-de rektor. Folkhögskolan hade funnitsi nästan femtio år och var en stor ochbetydelsefull arbetsplats i Vingåker.Själv hade hon jobbat där i tolv år.

E R K Ä N D E S I T T A N S V A R

Pär Lindar hade arbetat där ännulängre, sedan 1979, mer än trettio år,varav fem år som biträdande rektor.Han minns inte så många detaljer frånmötet utom en sak som etsat sig fast iminnet. Det är enda gången han harhört representanter från huvudman-nen erkänna sitt ansvar. Maria Granersa: "Vi har inte haft kontroll över eko-

Två fatala misstag blev Kjesäters öde.Scoutförbundet anställde fel rektor. Skolandrogs in i huvudmannens ekonomiskakaos. 30 anställda förlorade sina jobb.

t e x t o c h f o t o : s t a f f a n m y r b ä c k

K J E SÄTER

Offer förscouternasfelsatsning

nomin." Men den förklaringen skullesnabbt försvinna bland andra förkla-ringar till varför det gick som det gick.När representanter från scoutför-

bundet senare förklarade bakgrundentill beslutet förlade man problementill Kjesäter. Skolan kostade för myck-et. Den hade dragits med underskott iflera år och det nämndes allt ifrån 15till 25 år. Men Egil Boräng, som varskolans rektor åren 1983-1996, skrevatt under hans år gick Kjesäter aldrigmed underskott.Efterhand gled även siffran för

underhållsbehovet upp, först till 18miljoner kr, sedan ännu mer.– Man talade om ett underhållsbe-

hov på 25 miljoner kr. Till slut gickdet en mängd rykten om att Kjesätervar ett gammalt slott som höll på attramla ihop, ruttna takbjälkar och lik-nade som inte hade någon substans iverkligheten, säger Pär Lindar.I besiktningsprotokollet får man

inte heller bilden av en anläggning iförfall. Besiktningsföretaget, SjögrensHus, skriver att "det allmänna intryck-et är att Kjesäters gamla slottsanlägg-ning, med senare komplementbyggnader,är en vacker och fungerande folkhögsko-la. Bebyggelsen är sammanhållen ochde moderna tilläggen smälter väl in,med de vita fasaderna som gemensamnämnare."

Ö V E R D R I F T E R

Av besiktingsprotokollet framgårockså att ledningen lade ihop kostna-der för sådant som krävde akutaåtgärder med förslag på långsiktigainvesteringar (utbyggnad av bergvär-meanläggningen) och förslag på kost-samma men icke nödvändiga ombygg-nader. Scoutförbundet hade rätt i attunderhållet var eftersatt men dethandlade mycket om ytskikt somtapeter och behov av ommålning.Bland det akuta fanns frysskador på

– Jag har tänkt mycketpå om vi kunnat gjortmer eller annorlunda föratt rädda kvar skolan.Men Kjesäters öde kanvara viktig att lära sigav, en varning till kolle-gor på andra skolor attprotestera och gapahögre, säger Pär Lindar.

21

22

– När man lade nerfotokursen, som var envälfylld kurs med inter-natelever, valde man attlägga statsbidraget påscoututbildningar. Det

fick till konsekvens attinternatet minskade med30 procent men kostna-

den för internatet minskade inte.

fasaden, fuktskador, avsaknad av enluftspalt i slottets tak och en vatten-läcka vid entretrappan. Men detmesta kunde tas efterhand och försla-gen till åtgärder, som att bygga omnågra rum på elevhemmen till gemen-samhetslokal, var bara kostnadsberäk-ningar på förslag om hur lokalernakunde användas.

”S K I C K E T N O R M A L T”Anläggningen har nu legat ute till

försäljning i ett år och i mäklarensprospektbeskrivning syns inte ett spårav förfall och stora underhållsbehovutan "skicket bedöms huvudsakligensom normalt men med visst yttre ochinre underhållsbehov". Anläggningen ärvärderad till 9 miljoner kr men denmäklarbyrå Scoutförbundet anlitat,Iwers mäklarbyrå, en svartlistad mäk-lare som blivit fråntagen sin licens ochär dömd för svartmäkleri, har satt ettutropspris på 15 miljoner kr.Kjesäters ekonomiska problem var

också kraftigt överdrivna. I t.ex.Scoutmagasinet sade Helena KasåWinqvist att Kjesäter de senaste tioåren bara burit sina kostnader ett år.En granskning visar att man gick plustre år under denna tid och de år mangick med förlust har man alltid kun-nat täcka upp med egna reserver. Pådet hela taget har skolan aldrig kostatScoutförbundet något.Mellan 1990 fram till och med

2007 visar Kjesäter underskott vid sextillfällen. Från verksamhetsåret1998/1999 till 2oo2 gick skolan medunderskott tre år i rad. En viktig för-

klaring är att riksdagen i början av nit-tiotalet sänkte statsbidraget med 20procent. Statsbidraget täckte intelängre kostnadsutvecklingen för folk-högskolorna i landet.I början av 2002 anställdes Magnus

Måhl som rektor. Han hade suttit iKjesäters styrelse som representantför Scoutförbundet i början av nittio-talet och hade viss insikt i skolansverksamhet. De följande åren ladehan och personalen ned ett hårt arbe-te på att slimma organisationen.Antalet tjänster minskade från 40 till29 tjänster. Lärare och servicepersonalbildade grupper där alla hade insyn iskolans intäkter och utgifter. Utbild-ningar med för få sökande lades nedoch man startade nya, bland annat enfotoutbildning där så gott som allaelever bodde på internatet, vilket gavytterligare inkomster. Våren 2008, det år Måhl lämnade

sin tjänst, var Kjesäter en skola i eko-nomisk balans med ett överskott på1,2 miljoner kr. Försäljningen av enpersonalvilla gav ytterligare 400 000 kri kassan. Skolan hade alltså tagit sittansvar och personalen borde ha kun-nat andas ut.

A V G Ö R A N D E F Ö R Ä N D R I N G A R

Men under 2008 genomfördeScoutförbundet flera förändringarsom blev avgörande för skolans fram-tid. De senaste 20 åren har scoutrörel-sen i Sverige halverats till 66 000medlemmar (2010). Svenska Scout-förbundet med sina 40 000 medlem-mar är störst av scoutförbunden ochden organisation som minskat mest.För att motverka nedgången ville manbland annat satsa på ledarutbildning-ar. Kjesäter skulle dels bedriva folk-högskoleverksamhet, dels bli navet iScoutförbundets största utbildnings-satsning någonsin, Ledarskapsakade-min, med målet att utbilda 10 000scoutledare på olika platser i Sverige.Planen var – och är – att 2015, omdrygt två år, ska scoutrörelsen beståav 200 000 medlemmar.Hittills hade Kjesäter fungerat som

Pär Lindar blickar utöver samlingssalen i Slot-tet, det som varit hansarbetsplats i mer äntrettio år.

Jonas Forsmark var SFHL-ordförande i Kjesäterslokalavdelning och lar-made utan framgångscoutförbundet om situa-tionen på skolan.

en självständig verksamhet som styr-des av en stiftelse med SvenskaScoutförbundet som huvudman.Hälften av ledamöterna representera-de Scoutförbundet, hälften var perso-nal, studerande och lokala represen-tanter från kommunen och stiftet.Scoutförbundet beslöt att styrelsen

i framtiden enbart ska bestå av funk-tionärer och förtroendevalda i Scout-förbundets, och senare också Scoutrå-dets, ledning i Stockholm. Ingenrepresenterade längre Vingåker ellerstiftet. Ingen av de nya hade erfaren-het av att sköta en folkhögskola. Ipraktiken styrdes nu stiftelsen ochScoutförbundet av samma personer.

V A L E T A V R E K T O R

Det andra beslutet av betydelse varstyrelsens val av rektor. Under vårenhade man diskuterat rollfördelningen iden nya organisationen. Rektorn skul-le formellt vara chef för folkhögskolanoch sköta de externa kontakterna,ragga pengar till skolan och ansvaraför att dra igång och utveckla scouter-nas ledarutbildning, Ledarskapsakade-min. Pär Lindar skulle som biträdanderektor vara platschef på Kjesäter ochsköta folkhögskoleverksamheten.Styrelsen val av rektor föll på en

ung doktorand från Uppsala universi-tet, utan erfarenhet av vare sig folk-högskola eller att vara chef. Jonas Forsmark, ordförande i sfhls

lokalavdelning, ställde kritiska frågortill scoutförbundets ledning om dok-toranden kunde hantera personal menfick till svar att ledningen skulle till-sätta en platschef som skötte skolanoch personalen. Men så blev det inte. Den nye rektorn började styra och

ställa på Kjesäter och hade en heltannan ledarstil jämfört med MagnusMåhls öppna och transparenta stil.När några i personalen visade ettuppenbart engagemang för skolantalade han om att han inte ville haderas engagemang. Vid ett möte medall personal hade Pär Lindar synpunk-ter på verksamheten. Den hälften sågamle rektorn tog Lindar i upptuktel-

se och sa att han absolut inte fickframföra åsikter som han inte diskute-rat med honom först. Ganska snart började den nye rek-

torn också fatta beslut om den dagligaverksamheten på Kjesäter. Han lösteupp de grupper som personalen hadeskapat för att ha kontroll och insyn iekonomin. Han köpte mobiler tillpersonalen med dyra företagsabonne-mang med fri surfning och fria samtal,vare sig de behövde det eller inte.Han kastade ut funktionsdugliga kon-torsmöbler och köpte nya från ikea.Mot slutet av terminen avsatte han

Pär Lindar som biträdande rektor ochanställde en vice rektor som inte hadenågon erfarenhet av folkhögskola.Våren 2009 beslöt rektorn att lägga

ned fotoutbildningen, utan att startanågon annan kurs. Skolan förloradestatsbidrag för 22 deltagare sombodde på internatet. Inför hösttermi-nen 2009 uppmanade han lärarna attinte ta in några internatelever. – Han verkade tro att om man

krympte internatet så får man mindrekostnader. Men det bodde ju folk därså man kunde ju inte dra ner på vär-men helt och hållet, säger Pär Lindar.

T A L A D E F Ö R D Ö V A Ö R O N

Hittills hade personalen talat fördöva öron när de larmat om rektornoch situationen på skolan. Först närgeneralsekreteraren i Svenska Scout-rådet, Maria Graner, hösten 2009 blevvald till vice ordförande i skolans sty-relse hittade de någon som lyssnade.Hon hade inte varit med vid anställ-ningen av den nye rektorn. Därefterdröjde det inte länge förrän rektorn

fick sluta. Officiellt hette det att hanslutade då man hade skilda synsätt påhur verksamheten skulle styras. Förutom felrekrytering av rektor

hade Kjesäters nya styrelse beslutatatt all ekonomisk administration, dvsutskick av fakturor och betalning avräkningar, skulle skötas från kansliet iStockholm. Skolan tappade all insynoch kontroll över ekonomin. Efter-hand upptäckte personalen att faktu-ror saknades och hade inte skickats uttill elever som bodde på internatet.Det gick så långt att elever ringdeFolkbildningsrådet och klagade på attde inte fick fakturor för rummen såatt de kan betala hyran. Skolan ham-nade också hos kronofogden för obe-talda räkningar. När en av kursernavar på Gotland med den egna bussenoch skulle betala för tankningen varskolans ok/q8-kort spärrat.

B E H Ö V D E A N S T Ä L L A F L E R

Sommaren 2010 anställdes UrbanHermansson som rektor. Skolan hadedå varit utan ordinare rektor sedanhösten 2009. Tjänsten var förlagd tillStockholm och Hermansson skullevara rektor för såväl folkhögskolansom Ledarskapsakademin som täcktescoututbildningarna i hela landet. Han såg dock att det fanns ett

behov att anställa fler lärare på Kjesä-te för att kunna uppfylla skolans åta-ganden men han hade lika svårt somskolans personal att få besked om sko-lans ekonomi. Han frågade styrelsenom det fanns ekonomiskt utrymmeatt anställa. Styrelsen svarade ja, ove-tande om att skolans kostnader hade

börjat skena. Förklaringen till okun-skapen fanns på Scoutförbundetskansli i Stockholm. Det var inte baraskolans styrelse som tappat kontrol-len. I ett styrelseprotokoll från decem-ber 2010 kan man läsa att Scoutför-bundets kansli, som administreradesåväl Scoutförbundets som Kjesätersekonomi, inte fungerade. I protokollet skrev man att styrel-

sen utifrån det material man får frånkansliet "inte kan avgöra huruvida för-bundets förvaltning och bokföring skerpå ett betryggande sätt." Kansliets ekonomiska rapporter

och prognoser var så undermåliga attman inte längre hade kontroll överförbundets utgifter.

M I L J O N E R I U N D E R S K O T T

En vecka efter mötet i Kjesätersmatsal, då personalen fått veta attskolan troligen läggs ned, fick skolansstyrelse en erinran från revisorerna.Sista kvartalet 2010 hade personal-kostnaderna ökat dramatiskt, från 10till 12,3 miljoner kr. Prognosen, somför 2010 var ett överskott på 689 000kr, hade vänt till skolans störstaunderskott någonsin, 3,9 miljoner kr.För första gången översteg underskot-tet skolans reserver på 1,4 miljoner kr.Under våren står det klart att även

Scoutförbundets kostnader skenadeoch pekade mot ett underskott på 4,3miljoner kr. Det fanns flera orsaker,framför allt det nya ekonomiska admi-nistrationssystemet, Scoutnet, somblivit mycket dyrare än budgeterat.Av årsredovisningen 2010 framgår attScoutnet fungerade så dåligt att mantvingades köpa in externa tjänster förnärmare en miljon kr för att få inmedlemsavgifterna på 5,5 miljoner kr.Dessutom fick man betala 400 000 kr iexterna kostnader för det gamla med-lemsregistret, Melker, då det hadevarit väldigt krångligt att föra överuppgifterna från Melker till Scoutnet. Sammantaget översteg Scoutför-

bundets underskott med råge de 2,4miljoner Kjesäter skulle behövt av denbrist täckningsgaranti på 2,7 miljoner

Tre kilometer utanförcentrala Vingåker liggerdet som en gång varKjesäter folkhögskola.Huvudbyggnaden, ett

vackert slott från mittenav 1800-talet, och de

övriga 14 byggnadernamed namn som Nordan,Västan och Sunnan, Stal-let, Lidret och Vita Vil-lan, Västra flygeln och

Östra Flygeln är tom påmänniskor. Den endesom återstår är en

vaktmästare som sköter underhållet och klipper

gräsmattorna.

som Scoutförbundets reserverat omKjesäter skulle få likviditetsbristSedan Scoutförbundet felrekrytera-

de en rektor och dragit in Kjesäter iScoutförbundets ekonomiska admi-nistrationssystem hade skolan gåttmed underskott tre år i rad. Det arbe-te personalen lagt ned på att slimmaorganisationen och få kontroll påintäkter och utgifter var lagt i ruiner.

F E B R I L A K T I V I T E T

Efter beslutet om nedläggningutbröt en febril aktivitet hos persona-len, hos före detta lärare, tidigare rek-tor och kassaförvaltare på skolan,scoutförbundare från förr som suttitbåde i skolans styrelse och förbunds-styrelsen och hade stor erfarenhet avatt sköta en folkhögskola. De försökteövertala ledningen att låta skolan levaett år till, för att undersöka förutsätt-ningarna att rädda skolan. Man ladefram ett förslag på en garantiföreningdär Vingåkers kommun var beredd attgå in med borgen för skolan.Ett tag såg det ut som att ledning-

en lyssnade. Därför kom det som enkalldusch när den föreslog Scoutför-bundets extra förbundsstämma i juni2011 att lägga ned Kjesäter, ett förslagsom också gick igenom. Motiveringenvar att scoutförbundet inte hade rådatt satsa mer på skolan. Däremot villeman behålla folkhögskoleverksamhe-ten och statsbidraget och driva verk-samheten vidare på annan plats. För-utsättningen var att 15 procent avverksamheten bestod av allmän kurs.Hade då Scoutförbundet verkligen

inte råd att lägga ut pengar så att folk-högskolan i Vingåker kunde fortsätta? Svaret kom sex månader senare i

ett styrelseprokoll från december2011. Scoutförbundets styrelse sköttill 5,5 miljoner kr som nytt eget kapi-tal i Kjesäterstiftelsen och den nyafolkhögskoleverksamheten. Scoutför-bundets ordförande, Erik Sillén, läm-nade en rapport om Kjesäter stiftelsen.Arbetet med att rädda folkhögskole-verksamheten från nedläggning hadegått bra – man hade ordnat 15 pro-

cent allmän kurs genom att köpa intjänsten av Fryshuset. 19 studerandedeltog i den allmänna kursen på Frys-huset och det var kö till den allmännanätbaserade kursen.

S Ö K E R R E K T O R – I G E N

Det som återstår av Kjesätersursprungliga personal är vaktmästarenpå anläggningen i Vingåker och 1,5lärartjänst som sköter distansutbild-ningarna i den nya folkhögskoleverk-samheten. Scoutförbundet söker nuen rektor som ska bygga upp Scouter-nas folkhögskola. Visionen är densam-ma som när man anställde en ny rek-tor 2008: ”Scouterna har bestämt sig föratt växa och bli fler medlemmar. För attklara det räknar vi med att utbilda,fortbilda och kompetensutveckla i stor-leksordningen 10 000 ideella ledare,unga och äldre, varje år.”Det slaget av visioner har Camilla

Lundborg och Pär Lindar redan varitmed om och är anledningen till att vinu sitter i deras tillfälliga arbetsrum ikällaren på högstadieskolan i Ving-åker. När Scoutförbundet beslöt attlägga ned folkhögskolan i Vingåkermåste man hitta en lösning för elever-na på fritidsledarutbildningen. Dehade ett år kvar av sin utbildning, sådärför hyrde man in sig i högstadies-kolans lokaler. Pär Lindar och CamillaLundborg gör nu sina sista veckorsom lärare för Kjesäters folkhögskola.I juni är en nästan femtioårig epokdefinitivt över. Och slottet på Kjesä-ter står fortfarande tomt.v

– Man pratar om värde-baserat ledarskap mendet är ingen frånScouterna som hört avsig och frågat hur vimår eller hur det går,säger Camilla Lundborg.

25

Se också intervju medScoutförbundets ordföran-de, Erik Sillén, på Sid 26.

26

Varför dröjde det ett år innan nireagerade när personalen larma-de om rektorn och situationen påskolan?– Jag kommenterar inte

enskilda personalärenden.När ni beslutade er för att

avveckla folkhögskolan i Vingåkerhänvisade ni till ett underhållsbe-hov av byggnaderna på först 14,5miljoner, senare 18 miljoner,även 25 miljoner har nämts.Samtidigt går ni ut i en annons,där anläggningen ska säljas, ochskriver att "skicket bedömshuvudsakligen som normalt menmed visst yttre och inre under-hållsbehov" Vad är det som gäl-ler?– Jag lutar mig mot den

utredning vi lät göra tillsam-mans med Sjögrens hus 2011,som pekade på ett väldigt stortunderhållsbehov. Man skullekunna göra som man tidigarehade gjort på Kjesäter, att bara

göra det som är absolut nödvän-digt. Men den långsiktiga kost-naden i rapporten visar att var-ken Kjesäterstiftelsen ellerScoutförbundet skulle ha haftråd att ha kvar fastigheten i ettlängre perspektiv.Ni har lagt ett utropspris på

15 miljoner kr på en anläggningsom är värderad till nio miljonerkr, samtidigt som det enligt erfinns ett underhållsbehov på mel-lan 15-20 miljoner kr. Hur gårdet ihop?– Som försäljare har man ett

ansvar att försöka sälja anlägg-ningen för så mycket pengarsom möjligt. Vi är ju en ideellbarn- och ungdomsorganisationsom inte har några stora ekono-miska förutsättningar. I samrådmed mäklare har vi satt det härutropspriset. Vi får se var detlandar vid en försäljning.

När jag talar med kunniga ifastighetsskötsel anser de att kost-naden för underhållet är överdri-ven. Ni har lagt ihop kostnader-na för akuta skador med investe-ringsförslag och sådant som baraär förslag på ombyggnader ochinte är akuta.– Alldeles oavsett om det är

14,5 miljoner kr eller 5 miljonerhar vare sig Scoutförbundeteller Kjesäterstiftelsen pengarför att göra de investeringarna.Skolan hade inga större lån på

anläggningen, en miljon kr. Perso-nalen lade fram ett alternativtförslag som visade att man skulleklara av detta med ett lån somskulle ge skolan ett nollresultat2011.– Visst, det fanns ett alterna-

tivt förslag till till förbunds-stämman att vi skulle ta upp ettstort lån och renovera fastighe-ten men stämman valde att gåen annan väg.I december 2011 beslöt ni att

skjuta till 5,5 miljoner kr till Kje-säterstiftelsen. Då fanns det peng-

K J E SÄTER

På Svenska Scoutförbundetsförbundsstämma 2011 beslötman att lägga ned folkhög-skolan i Vingåker med moti-veringen att stiftelsen ”intehar de ekonomiska förutsätt-ningarna.” Men ett halvårefter beslutet fick stiftelsen 5,5miljoner av förbundet tillden nuvarande folkhögskole-verksamheten. Nu säger ErikSillén förbundsordförandeatt man inte trodde på attha verksamhet i Vingåker.

s t a f f a n m y r b ä c k

Trodde inte på att hafolkhögskola i Vingåker

Skeppsholmens folkhögskola SÖKER REKTOR

Skeppsholmens folkhögskola, har en inriktning på maritim verksamhet, musik och frågor som rör nordiska och internationella förhållanden. Vi söker en rektor som i samspel med styrelse, lärare, admi-nistrativ personal och deltagare tar ett övergripande ansvar för såväl skolans pedagogiska arbete som dess administra-tion och ekonomi samt kan driva utvecklingen av skolan. Tillträdesdag: snarast under hösten 2012 Läs mer på skolans hemsida: www.skeppsholmensfolkholskola.se eller kontakta Styrelsens ordf. Anette Svensson Clefberg 070-581 73 09 SFHL Ola Lindergård 073-356 30 29 Övriga fack Helena Flemström 08-679 28 02

27

”de första sararesorna sålde ut på 20 minuter. Det ver-kar finnas ett omättligt intresse för att veta mer om våraVästerbottensförfattare”. annika Edlund, en av grundarna tillkulturföreningen Pilgatan i Umeå räknar in så att alla finnsmed i bussen som strax ska avgå. Vi är på väg ”oppåtmarka” till författarinnan Sara Lidmans hemtrakter.

Det liv som Sara Lidman skildrar i sina böcker är till stordel också mitt liv tänker jag när vi susar fram längs E4:an där långbenta tra-nor spatserar över åkrarna. Mina föräldrar, mor- och farföräldrar och ocksåsvärföräldrar, växte upp och levde stora delar av sina liv i glesbygd. Brukadejorden, fällde timmer och drev sina småbruk. Enkla människor vars gärning-ar nu är glömda och överväxta. Sara gav röst åt bönderna och torparna.

är det därför som Pilgatans författarresor blivit en sådan succé, tänkerjag när vi stannar till i Österjörn för lunch i den gamla prästgården, bara ettstenkast från kyrkogården där Sara vilar under en enkel gravsten med upp-maningen: Lev!

– Det finns ett sug efter folkbildning, säger annika Edlund vars ickevinstdrivande kulturförening har just begreppet folkbildning som portalpara-graf i sin stadgar. Det här är den nionde Sararesan som annika och henneskollegor arrangerar. Och intresset verkar inte sina. några av de andra rese-närerna talar om vikten att förstå sin historia och sina rötter. Kulturför-eningen har även arrangerat resor i fotspåren av de andra Västerbottensför-fattarna. några av resorna har resulterat i studiecirklar kring författarnas livoch böcker. Måhända en något otidsenlig företeelse i dessa tider när kultu-ren förväntas drivas av entreprenörer med f-skattsedel och eget vinstintres-se.

För Sara fanns det en röd tråd mellan torparnas kamp för drägligare vill-kor och de fattiga bönderna i Indokina som blev offer för amerikanskabombmattor. redan som ung betraktade jag Sara som en frände som medsin språkkänsla och vrede placerade kampen i ett större kolonialt samman-hang. Oavsett om det gällde vreden över skogsbolagens skövlingar, ellerkampen för folket i Vietnam.

Vi närmar oss Missenträsk och de utdikade myrarnas land. Kalhyggenakommer allt tätare. rader av tallar står i givakt i snörräta led som en påmin-nelse över det moderna skogsbrukets villkor.

Vi tassar omkring i Saras hus med blå skoskydd på fötterna. I kammarenstår hennes skrivmaskin kvar.

Det bjuds på kaffe och nybakat i huset som omges av blånande åsar ochmilsvida skogar. Här i den lilla byn var det inte alla som uppskattade Sarasbedrifter när hon skrev på dialekt och gjorde sig till tals för de utsatta män-niskorna. Ett öde hon delar med PO Enquist, Helmer Grundström, KurtSalomonsson och de andra namnkunniga Västerbottensförfattarna som avomgivningen sågs som ”lite eljest”. att bli accepterad som författare i enmiljö där arbetet i skogen och på gården var det som räknades var inte lätt.

I den varma och ombonade bussen på vägen hem till tillväxtstaden kän-ner jag en upprymdhet över att ha delat dagen med andra. Må många fler fåta del av Saras berättelser om förtryck, orättvisor och människoöden ochom hur allting hänger ihop. I Västerbotten och världen.

T O R B J Ö R N B E R G S T R Ö M

Resa till Saraland

KRÖN I KA Torbjörn Bergström är frilansjournalist och har arbe-tat som radiolärare på Strömbäcks folkhögskola.

ar men ett halvår tidigare sa niatt ni inte hade råd. Hur kom-mer det sig att ni har råd nu?– Vi har aldrig sagt att vi inte

har råd. Vad det handlar om ärtill vilken verksamhet vi skaskjuta till pengar. Förbunds-stämman beslutade sig för att vitror inte på att stötta Kjesäters-tiftelsen verksamhet i den formsom den bedrevs i Vingåker.Förbundsstyrelsen fick ett upp-drag att utreda förutsättningar-na för fortsatt folkhögskoleverk-samhet. Om vi inte hade skjutittill 5,5 miljoner kr hade stiftel-sen gått i konkurs och vi hadefått avbryta fritidsledarutbild-ningen och vår allmänna kurs.Ni har anlitat en mäklare som

är dömd för svartmäkleri och inteär registrerad. Hur kommer detsig?– Han är med i mäklarsam-

fundet.Nej, det är han inte.– Det är den uppgiften jag

har. Den mäklare vi samarbetarmed är med i Mäklarsamfundet.Vem är det?– Iwers mäklarbyråHan dömd för brott mot fas-

tighetsmäklarlagen och fick sinregistrering som fastighetsmäklareåterkallad 1992. Jag frågar igenvarför ni valt en sådan mäklare?–Jag har personligen inte

varit med i upphandlingen avmäklare. Jag vet att den fråganhar figurerat tidigare, att hanska vara dömd på något sätt.Vad jag förstått är det en annanman som effektuerar Kjesäter.

Fotnot: Ägaren till Iwers mäk-larbyrå fråntogs licensen 1992.År 2008 dömdes han för brottmot fastighetsmäklarlagen. Hansmäklarbyrå är specialiserad påatt förmedla slott och herresäten.Nu mer använder han sig avmedarbetare som är registrerademäklare.

Het diskussionom inriktningdet blev en stundtals het dis-kussion om det folkbildnings -politiska programmet och hurfolkhögskolan ska prioritera iframtiden när deltagare frånsfhl-distrikten möttes på Rådgi-vande förbundskonferens 18-19april på Sigtuna folkhögskola.Rådgivande behandlade två

frågor, dels hur sfhls framtidadistriktsindelning ska se ut, delsarbetade med förbundets folk-bildningspolitiska program.De flesta ville behålla nuva-

rande distriktsindelning menlåta skolor på gränsen till andradistrikt välja vilket de vill tillhö-ra. Ett av skälen till diskussio-nen är att enstaka distrikt harhaft svårt att få ihop en dis -triktsstyrelse. Ett annat att idistrikt nära vandra kan t.exlandstingsfolkhögskolor från tvådistrikt ha samma huvudmanoch mer gemensamt än medskolor inom samma distrikt. De flesta ansåg att det kan

lösas inom nuvarande indelning.Under konferensen arbetade

man i grupper med vad som skafinnas med i Folkbildningspoli-

tiska programmet. Tonäget höj-des något när några deltagareansåg att folkhögskolan ska hasom mål att ha 85 procent all-män kurs. Det finns skolor medtre fyra sökande till varje plats iallmän kurs men som inte fårplats på grund av att man harspeciallinjer. Andra menade attdet inte var fackets uppgift att

ha sådana krav ochatt det skulle ställalärare mot varandra och leda tillmotsättningar. Ett förslag tillprogram ska ha arbetats framtill nästa utvidgade rådgivandekonferens 18-19 oktober, då allaordförande i lokalavdelningarnaär inbjudna.

s t a f f a n m y r b ä c k

S FHL

28

Önnestads folkhögskola

söker Rektor

mer om tjänsten på www.onne.sesista ansökningsdag 7 juni

Rikskonferens, 20-21 september 2012”Heder- en fråga för folkbildningen!”

Rikskonferensen är särskilt avsedd för personal inom folkhögskolor och studieförbund.Plats: Länsstyrelsen Västra Götaland, Stora Badhusgatan 2B, Göteborg

Program: Föreläsningar med bl.a. Juno Blom (Länsstyrelsen Östergötland), Mikael Thörn (Socialstyrelsen, Göteborg), Machofabriken, Eva Ohlsson (SKRUV-projektet). Workshops med bl.a. KID/Kvinnofolkhögskolan, Det handlar om kärlek!/Rädda Barnen. Rundvisning, middagsbuffé och film på Kvinnofolkhögskolan.Arrangör: Kvinnofolkhögskolan i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Östergötland.

ANMÄLAN Konferensdagarna kostar 400 kr (föreläsningar, fika, lunch, middagsbuffé) och betalas in på Kvinnofolkhögskolans konto-nummer: BG 959-8194Märk inbetalningen: ”Heder Konferens”. Anmälan är bindande.Frågor och anmälan enligt nedan skickas till Alexandra Lange.E-post alexandra.lange.kvi@folkbildning.net

OBS! Sista anmälningsdag är 31 augusti 2012

Ny bok!

Box 12239, 102 26 Stockholm

Är du medlem i SFHL/Lärarförbundet? Lägg upp ett konto och registrera ditt medlems-nummer, så får du 10 % rabatt på våra böcker!

Läs mer om och beställ alla våra böcker på

lararforbundetsforlag.se

Status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar

Uppdrag Lärare – en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar Leif Mathiasson (red).Pedagogiska magasinets skriftserie nummer nio.Texterna, som har varit publicerade i tidigare nummer av Pedagogiska magasinet, är bearbetade och uppdaterade i boken. Mjuka pärmar, 248 sidor. Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Ur innehållet:Att göra skillnad Mikael Alexandersson

Auktoritet är inte att peka med hela handen Anneli Frelin

Learning study ger kollektiv kunskap Ulla Runesson

Bryggan mellan undervisning och lärande Dylan Wiliam

Den svenska bedömningskulturens framväxt Christian Lundahl

Problembarn blir aldrig omoderna Karin Johannisson

Framtidens kunskap är ingen snabbköpsvara Sven-Eric Liedman

Läraren är den viktigaste faktorn för barns och ungas lärande i förskola och skola. En erfaren och skicklig lärare kan utmana och lyfta sina barn och elever – om de rätta förutsättningarna fi nns och läraren får möjlighet att utveckla sig i sin profession. Uppdrag Lärare är en forskningsantologi som vill bidra till att vidga och fördjupa diskussionerna om läraryrket, dess innehåll och utveckling. Texterna belyser på olika sätt lärarrollen, dess förutsättningar och möjligheter. Ett tjugotal skribenter medverkar. Boken vänder sig till blivande och yrkesverk-samma lärare i förskola och skola och kan användas i både lärarutbildning och fortbildning.

Håll dig uppdaterad

– prenumerera på vårt

nyhetsbrev!

30

Till försvar av mänskliga rättigheterman skulle kunna säga att för-fattaren Lena Andersson är tuffsom sticker ut hakan. Sanningenär nog att hon inte tänker så. Honär bara mycket uppriktig när honreder ut tankar och försvar förmänskliga rättigheter mot förtryckav alla de slag. Och som hon gördet! I Förnuft och högmod har honsamlat artiklar, prosa och pjäser.Lena Andersson skriver och tän-ker på ett sätt att man ofta gårtillbaka och funderar ett varv till.

Hon skriver om hur vi kan kri-tisera mullor och imamer i andraländer för förtrycket av kvinnormen skrapar med foten och hum-mar när samma slags förtryckavslöjas i Sverige. När särartsfemi-nister utesluter männen från demänskliga rättigheterna blir de hyl-lade utan att någon reagerar.

Lena Andersson tvingar läsarenatt tänka. Hon ställer de oför -ytterliga mänskliga rättigheternamot alla tankar som hotar dem.Oavsett vilken grupp vi tillhör,kvinna eller man, vänster ellerhöger, vit eller svart, kristen ellermuslim, måste de mänskliga rättig-heterna alltid försvaras mot tan-kar och religiösa tolkningar sominnebär förtryck – även om deutsägs av så kallade ”svaga grup-per” i samhället.

S T A F F A N M y R B Ä c K

det är intressant att träffa författaren bakom den bok manläst. Även om han eller hon inte alltid kan förklara varför textenhar blivit si eller så. Häromdagen gjorde jag en längre intervjumed Gellert Tamas, författare och journalist, som för tillfälletockså är gästprofessor på JMG, journalisthögskolan i Göteborg. Vi hade ett livesamtal inför en publik bestående av frilansjourna-lister i Stockholmsregionen. Temat för intervjun var ”Så här gör

jag när jag skriver mina böcker”. Under samtalets gång blev det allt tydligareatt själva skrivandet endast är en mindre del av författarskapet. En stor sak ärhur man ska nå ut med sin bok, och då är det självklara första steget få sintext tryckt.

Den bok som Gellert Tamas är mest känd för är ”Lasermannen” som komut 2002. Den handlar om John Ausonius, som sköt 11 personer, varav en dogoch flera fick men för livet. Det enda offren hade gemensamt var sin mörkahårfärg. Boken känns mycket aktuell idag genom massmördaren AndersBehring Breivik i Norge och serieskytten Peter Mangs i Malmö.

Tamas berättar hur han träffade lasermannen Ausonius i omkring 60 tim-mar vid tio besök. De sista tre gångerna hade han med sig en kameraman.Det gjordes också en dokumentär. Inte vid något tillfälle frågade Ausoniusnågot om Tamas. Vid ett besök ville Ausonius dock ”mysa till det”. Han hadedå bakat en chokladkaka till Gellert och hans TV-fotograf. Receptet till kakanhade han fått av Jackie Arklöf, som mördat en polis i Malexander.

Researchen om John Ausonius tog nio månader och Tamas tvingades ta lånför att försörja sig. När det blev dags att hitta ett förlag fick han nej från sex.När Tamas arbetade med materialet blev han snart orolig för att någon annankommit på samma idé som han. Och det var faktiskt så. Det var Stieg Larssonpå Expo, känd för sin deckartrilogi. Men Larsson och Tamas kom bra överensoch Larsson avstod från idén.

Boken Lasermannen (Ordfront förlag) har nu tryckts i en kvarts miljonexemplar och översatts till tolv språk.

Vad hans nästa bok ska handla om vill han inte avslöja. En sak verkar varahelt klar och det är att han inte vill bli spökskrivare. Men om Zlatan Ibrahimo-vic ställt frågan? Det är klart om Zlatan hade frågat så hade det varit svårt attsäga nej för Tamas som själv är fotbollsspelare. Men egentligen vill han varaden synlige skribenten, den som själv analyserar materialet.

H O L G E R N I L é N

Skrivandet en mindre del av författandet

Brasiliens historiaDag RetsöBrasilien är ett avBRIK-länderna som till-sammans med Kina,Indien och Rysslandleder den ekonomiskautvecklingen i världen.

Med Brasiliens historia ger lektorDag Retsö den första och heltäck-ande historien på svenska om Syd-amerikas mest tongivande land.(Historiska Media)

L I TTERATUR

Kort om... Brasilien, Homo Economicus och kontroversiella slutsatserDet enda könetKatrine KielosDe senaste decenni-erna har den ekono-miske mannen domi-nerat, domderat ochlagt sig i det mesta.Katrine Kielos ifrå-gasätter på ett lärt

och lekfullt sätt de principer ochförklaringsmodeller som styr våraliv – i högre grad än vad vi kanskesjälva inser. (Albert Bonnier förlag)

Guds utvalda artMark LynasI Guds utvalda artsammanfattar MarkLynas den senasteforskningen på miljö-området. Den har

identifierat nio planetariska gränsersom inte får överskridas. Lynas bokmynnar ut i slutsatsen att vi måsteöka användningen av kontroversiellteknik som kärnkraft och genmodi-fiering. (Ordfront).

i senaste numret av Alfa, en avlärarförbundets tidningar, läser jagen artikel som får mig att tänka påen sak som Gita Sen sade på ICAEsvärldskonferens förra sommaren.Gita Sen är lärare från indien somgrundade ett nätverk för feministiskaakademiker från den sydliga delen avjordklotet. Gita Sen sade att vi somlärare måste våga ta ställning utifrånden kunskap vi har idag, den slutgilti-ga kunskapen kommer aldrig attinfinna sig. Jag tyckte det lät bra.Men så läste jag artikeln i Alfa.

En stor förändring i geografi -undervisningen är att klimatföränd-ringarna fått en tydlig roll. AndersGrahn, gymnasielärare i geografi, harforskat om hur den har förändrats.Det finns tre undervisningstraditio-ner i svensk skola: en faktabaserad,

en normativ och en pluralistisk. Iden traditionella faktabaserade lederläraren undervisningen. Eleverna harliten möjlighet att påverka. Även dennormativa, som kom i början avåttiotalet, ger litet utrymme fördebatt. Läraren har bestämt vad somär den rätta lösningen. Med en plu-ralistik hållning får eleverna träna påatt diskutera och se saker från olikahåll. Sen säger Grahn det där somfick mig att tänka på Gita Sen.

– Ingen lösning är mer rätt änden andra. De lösningar som verkarbäst idag kanske inte alls är det omtjugo år.

Men också:– Det är viktigt att ge eleverna

verktyg att själva lösa problemen.Där tror jag att Grahn har rätt.

S T A F F A N M y R B Ä c K

31

urban hamid tar översom huvudlärare ochlinjeansvarig på Ålstafolkhögskolas journa-listlinje. Hamid är fril-ansjournalist somsedan 2003 specialise-rat sig på den muslims-ka världen. Han varden ende journalist påplats i Bagdad underhela kriget och bevaka-de även folkupproren iNordafrika förra året.Urban Hamid tilldela-des 2007 priset ÅretsJournalist av branschor-ganisationen SverigesTidskrifter.

deidre palacios fickårets Antigoneprissom delas ut av Ljung-kiles folkhögskola tillpersoner som visatcivilkurage. Hon star-tade uppropet på face-book i protest motkränkande kommenta-rer mot en kvinnasom vid Melodifestiva-len i Globen i mars2012 visade sig medhår under armarna.Palacios fick utståspott och spe menstod fast vid sin stånd-punkt och vittnade omett starkt civilkurage.

gunilla kolm, rektorpå Västanviks folkhög-skola i Leksand, firade14 maj vad hon tyckerär världens vackrastespråk. Västanviks mål-grupper är döva, hör-selskadade, dövblindaoch hörande deltagare.14 maj är Teckensprå-ket dag eftersom detvar den dagen för 31år, 1981, som riksda-gen erkände tecken-språket som dövasförsta språk. I år firademan alltså att tecken-språket i Sverige harvarit erkänt i 31 år.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Om demokrati i miljöundervisningen

Tankar om denfjärde åldern det en verklig upplevelse attläsa hur Diane athill ser på livetnär det högst troligt återstårnågra få år. när hennes Någon-stans vid vägen slut – Tankar omden fjärde åldern (Forum) komut i Storbritannien 2008 var för-fattaren 89 år.

Diane athill växte upp i väl-bärgad medelklassmiljö menkom att välja sin egen okonven-tionella livsväg. yrkesmässigt varhon förlagsredaktör och förfat-tare. Privat levde hon i okon-ventionella förhållanden och omän utan egna barn fick hon bådebarn och barnbarn genom attvåga ta de möjligheter livet visardem som vågar möta det medöppna ögon. nu på ålderns höstursäktar hon inte sin egen mot-vilja mot att sköta sin åldrigamor med att mamman själv inteville sköta sin mamma; det äringen idé att skylla från sig läng-re. Hon konstaterar med sinlånga livserfarenhet att ganskamånga människor verkar stannainte så långt från var de en gångbörjade. Och hon noterar ocksåatt hon inte skulle skaffa sig envalp längre – det vore orättvistmot den lilla hunden – men attdet i alla fall är värt att köpa ettormbunksträd. Visserligen kom-mer hon inte att få se plantansom ett färdigt träd men baraglädjen att få se det växa räcker.

Det är livsinsikt, historisk till-bakablick och samhällsanalys påhög nivå från en person sominte längre har behov av attglömma, gömma eller fly undan.Förra året i London såg jag enaffisch som berättade om ettkommande föredrag av Dianeathill. Det gladde mig att honfått ytterligare några goda år.

B I r G I t t a t I n G D a L

även om det verkade som enslump var det nog självklart attTomas Rosengren skulle blilärare på folkhögskola. I börjanav nittiotalet gick han allmänkurs på Strömbäck. Senare job-bade han mycket med ledarut-bildningar inom kfum, bådelokalt och internationellt. I sexår, fram till 2007, var han viceordförande i en organisationmed 70 000 medlemmar.Under tiden han utbildade

sig till lärare såg han till att hanfick sin praktik på folkhögskolaoch samma sommar som hantog sin lärarexamen, 2005,

sprang han på en av sina lärarefrån tiden som elev på Ström-bäck. Hon jobbade numera sombiträdande rektor. TomasRosen gren frågade om hon möj-ligen hade något jobb?– Hon svarade att hon kan-

ske hade det. Jag fick gå in ochta en engelskakurs och baraefter en månad hade jag heltid.Han var fortfarande engage-

rad i kfum på nationell ochinternationell nivå men arbetetsom lärare och tvåbarnsföräldertill två småpojkar tar sin tid.Numera begränsar sig rörelseen-gagemanget i stort sett till detfackliga arbetet i sfhls lokalav-delning och som ledamot i för-bundsstyrelsen.Sen han blev anställd som

lärare har fem sex lärare gått ipension. Nu är det det baranågra få kvar av den äldre gene-rationen. På kort tid har skolanfått in många nya yngre lärare.– Men jag tycker att växling-

en har fungerat bra, sägerTomas Rosengren. De äldrelärarna har varit bra förebilder.Vi pratar mycket om folkhög-

skoleanda och det folkhögskole-mässiga när vi har linjeråd ochlärarråd och ska besluta omnågon ny inriktning på allmänlinje.Hur har de nya lärarna mot-

tagit det?– Ofta med någon slags för-

siktig optimism. Från början vetde inte riktigt vad det innebärmen när de väl träffar deltagar-na märker de att det här ärnågot annat än gymnasiet. Vihar ju med vuxna människor attgöra, mindre grupper och enannorlunda skolmiljö.

generationsväxlingen påverkarockså det fackliga arbetet. PåStrömbäck är det Nina Ödlingsom i alla år tagit ett stortansvar för lokalavdelningen. Nuhar hon lämnat över stafettpin-nen till Tomas Rosengren somockså sitter i förbundsstyrelsen.– Nina har varit jätteviktig

och min mentor in i facket. Jaghar lärt mig mycket av att jobbamed henne, framför allt lokalt. Iförbundsstyrelsen har jag haftmin egen utveckling och klevkanske in på ett annat områdeän när hon satt i förbundsstyrel-sen.På Strömbäck är så gott som

alla medlemmar i sfhl. Sistaåret har man fått tre nya med-lemmar. Med engagemanget ärdet till och från.– Så är det ju. Men dyker det

upp någon fråga så kommer folkoch det blir ganska intensivamöten. Vi lägger ju alltid fack-mötena i anslutning till arbets-platsträffarna. Då vet man attalla är där. Det fungerar väldigtbra.v

Ny generation tar över stafettpinnen i facket

– Växlingen mellan denäldre och yngre lärarge-nerationen har fungeratväldigt bra, säger TomasRosengren, lärare påStrömbäcks folkhögskola.Foto: Staffan Myrbäck

S FHL - PORTRÄTT

Det är inte bara i statistikendet blir allt tydligare med engenerationsväxling blandlärarna. Trots att det baraär sju år sedan TomasRosengren anställdes somlärare på Strömbäck folkhög-skola börjar han snart tillhö-ra gamlingarna på skolan.

s t a f f a n m y r b ä c k