SFHLS tidskrift sedan 1920SFHLS tidskrift sedan 1920

FITTSTIMMET“Belinda Olsson harinte hängt med”

KONKURSENFBR begär att ABF utreder sig själva

SCENKONSTLär sig förändra med politisk teater

1/20141/2014

Budo ger balans i skolan och i livet

”Belinda har inte hängt med i utvecklingen” 6Belinda Olssons programserie “Fittstim-Min kamp” har väckt debatt. Viställde tio frågor till Lena Bjurving på Kvinnofolkhögskolan om programmet.

ABF ska utreda om de använt bidraget fel 10Folkbildningsrådet har gett ABF-förbundet i uppdrag att själva utreda omförbundet och ABF Nordöstra använt statsbidraget felaktigt.

Jujutsu ett sätt att hantera livet och skolan 14På Karlskoga folkhögskola får deltagarna väldigt konkret lära sig att inte bara se hinder utan möjligheter, såväl i jujutsun, i skolan som i livet.

Teater som vill förändra världen 20En ny kurs på Långholmens folkhögskola ser teatern som ett “ett vapen iden ständigt pågående kampen. Men det finns de som inte gillar det.

Folkbildningen föreslås få ett eget mål 28Utbildningsdepartementet föreslår att folkbildningen ska få en egen målskrivning. På sid 28 kan ni läsa hur den ser ut.

I NNEHÅLLFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svantei-

saksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 2 2014: 17 mars. UTGIVNING:

10 april. OMSLAG: Staffan Myrbäck

2

INGÅNG . . . Ödmjukhet lär vi oss inte på avstånd .................................................................5INSÄNT . . . Förändrad pedagogik gjorde bokstavsbarnen synliga ........................................7MÅNADENS LINJE . . . Ny Singsong-writerkurs på Löftadalen ..............................................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Det fria valet har sitt pris ..................................................13SFHL. . . Viktigt att tänka på som förtroendevald ...............................................................26LEDARE . . . 2014 året som det händer ... eller? ...................................................................27KRÖNIKA . . . Kärrtorp nådde ända till Jamaica ....................................................................29BÖCKER . . . Den omöjliga tillväxten, kvinnliga föregångare och feminister...................30PERSONER . . . Fick Oscarsprisets hedersomnämnande ....................................................31

3

Folkbildningsrådethar gett ABF-för-bundet i uppdragatt utreda omABF-förbundetoch ABFs lokalav-delning, ABFNordöstra, har

använt statsbidraget felaktigt. Debidrag som utgått till såväl ABF-förbundet som ABF Nordöstra fårenbart användas till kostnadersom är förbundna med folkbild-ningsverksamheten.

Men Folkhögskolans gransk-ningar av penningflödet I ABFNordöstra visar att statsbidragettill folkhögskolorna gått till attbetala skulder i aktiebolagen ochså får de inte användas. ABF-för-bundet har också gått in och stöt-tat ABF Nordöstra med krediterpå flera miljoner och har medgetti intervjuer att pengarnas använtstill att betala löner i Säbyholmsgymnasium. I kriterierna för stats-bidraget står det uttryckligt attpengarna inte får gå till verksam-het med annan huvudman ochsom exempel ger man bland annatgrundskola, gymnasium och kom-

munal vuxenutbildning. Det kan tyckas märkligt att

Folkbildningsrådet ger ABF-för-bundet i uppdrag att själva utredaom de har använt statsbidragetfelaktigt. Men Folkbildningsrådethar detta som rutinåtgärd. Blirman inte nöjd kan man gå vidare.Hade det gällt en kommunal skolahade det skett en oberoendegranskning av skolinspektionen.

Före 1991 styrdes folkhögsko-lan av en mängd statliga regleroch bestämmelser. Det var Skol-överstyrelsen som såg till att folk-högskolan följde reglementet. År1991 avreglerades folkhögskolanoch Folkbildningsrådet skapades ivad som kallas "i myndighets stäl-le." Folkbildningsrådet är alltsåinte en myndighet. Och den ärframför allt inte oberoende.

De som styr över Folkbild-ningsrådet är folkhögskolorna ochstudieförbunden genom sina orga-nisationer: RIO, (Rörelsefolkhög-skolornas intresseorganisation)Folkbildningsförbundet där studie-förbunden ingår (av vilket ABF ärdet största studieförbundet) ochlandstingsskolorna representerar

av SKL, Sveriges kommuner ochlandsting. Varje år har man ettrepresentantskap där man väljeren styrelse, som i sin tur är ansva-rig för Folkbildningsrådet somorganisation. Kort sagt: Folkbild-ningsrådet är huvudmännens orga-nisation som varje år får 3,2 mil-jarder att fördela till folkhögsko-lor och studieförbund.

Hela denna konstruktion föratt fördela statsbidraget bygger påatt staten har förtroende för folk-bildningen och att folkbildningenanvänder bidraget som det ärtänkt och på ett ansvarsfullt sätt.Folkbildningsrådet, dvs den orga-nisation som styrs av folkbildning-ens huvudmän, bygger på att det isin tur har förtroende för atthuvudmännen använder pengarnasom det är avsett.

Det som nu har hänt inom ABFNordöstra och ABF-förbundetsätter fingret på en känslig punkt:

Klarar den organisation sombyggts upp för att fördela statsbi-draget att också kontrollera attdet används som det är tänkt?

Staffan Myrbäck

REDAKTÖREN

Klarar folkbildningen att kontrollera sig själv?

Den 27 och 28 mars arrangerasVestlunddagarna på Tollare folk-högskola, en folkbildningskonfe-rens som genomförs varje år medstart 2014. När Gösta Vestlund fyll-de hundra år 2013 samladesmedel in för detta ändamål.

Temat för den första konferen-sen är Demokratisera demokratin.Syftet är att i hans anda belysafolkbildningens utvecklingsmöjlig-heter. Årets konferens ställer frå-gan om var och hur den epokgö-rande utvecklingen av demokratinsker idag. Vvad kan vi lära avdemokratiseringsförsöken iÖsteuropa och arabstaterna?

Möt Katrine Kielos, författare till

Det enda könet, en uppgörelsemed nationalekonomins företräda-re ur ett genus- och ekonomiper-spektiv. Vilken möjlighet innebärsociala medier i demokratin? Lyss-na till Johnny Lindqvist, expert påungdomskommunikation.

Vad kan folkbildning och vuxen-utbildning innebära för människorsom får en andra chans i livet?Rapartisten Petter Alexis Askergrenär ett levande exempel på hurokonventionella vägar kan leda tillatt en person börjar uppskattaord och språk.

Vad betyder skönlitteraturensframställningar av världen idag iutvecklingen av en global demo-

krati? Hur ska vi se på förhållan-det mellan västerländsk litteraturoch framställningar av författarefrån andra delar av världen? MötBernt Gustavsson, professor i peda-gogisk filosofi i Trondheim

Ungdom och demokrati, hurhänger de ihop? Alice Bah Kuhnke,generaldirektör för Ungdomssty-relsen delger oss sina tankar ochreflektioner

Konferensavgiften är 2180 krutan logi och 2950 kr med logi.Anmälan görs till info@tollare.org.Skriv Vestlunddagarna i ämnesra-den.

Per-Ola Jansson Arbetsgruppen för Vestlunddagarna

I N SÄNTVad kan vi lära av arabstaterna?

4

I N LÄGGET

Förändrad pedagogik gjorde bokstavsbarnen synliga

Mats Kindell är lärare på Bona folkhögskola och kursföreståndare på enspecialkurs för deltagare med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

en återkommandefråga då jag förelä-ser om neuropsyki-atriska funktions-nedsättningar ärvarför det finns såmånga aspergare

nu? Är det något i maten vi stop-par i oss? Det finns en klartbelagd ärftlighet inom Aspergerssyndrom, och då faller det på sinegen orimlighet att det skullebero på maten vi äter.

En faktor som tycks samman-falla med hur det ser ut i skolansvärld skulle kunna förklara saken.Under lång tid var det så kalladkatederundervisning som varmelodin i grundskolan. Schematvar detsamma för varje vecka,inga block eller teman lästes, alladagar inleddes med någon form avinnehåll att samlas kring och för-utsägbarheten skapade en perfektmiljö för elever med autism-spektrumstörningar.

Dagens grundskola är närmastkaotisk vid en jämförelse. Härförväntas redan de små knattarnai årskurs ett kunna ”forska”, arbe-ta i projekt i grupp och att kunnaanalysera och dra slutsatser.Resultatet blir helt logiskt att deannorlunda barnen märks tydliga-re. Aspergerbarnen blir oroligaoch förstår inte vad som förvän-tas, ADHD-barnen blir utåtage-rande och revolterar mot detkaos de upplever i klassrummet.Bokstavsbarnens tid inleddes dåpedagogiken förändrades, ochkraven på det enskilda barnet blevstörre.

I de tider då katederundervis-ningen var norm fanns det enutväg för dem som av olika orsa-ker inte klarade högre studier.Fram till början av 1990-talet

fanns det nämligen så kalladeokvalificerade arbeten att tillgå.Inom industrin fanns enkla arbe-ten som linjemontör, materialp-lockare och handräckare medmera, och många av dem som varanställda vid de numera nedlagdaindustrierna, var med all sannolik-het människor inom autism-spektrumstörning. Det fanns ävengott om ensamarbeten, där män-niskor med svårigheter i socialinteraktion ändå kunde fylla enviktig funktion.

Detta fick ett slut då industrineffektiviserades i allt högreutsträckning och de enklare yrkensom tidigare funnits rationalisera-des bort. Personer med Asper-gers syndrom och ADHD blev alltmer synliga i samhället. Ett eskale-rande utanförskap tog vid ochsamhället hade till en början väl-digt lite att erbjuda denna gruppav människor.

Det kan synas vara en paradoxatt tillskriva folkhögskolan möjlig-heten att på ett bra sätt bildadem med autismspektrumstör-ningar. Hur kan denna fria skol-form med gruppbaserad under-visning, tematiskt studerande varaförenligt med behovet av förut-sägbarhet, schemalagda och rutin-fyllda dagar? Är inte katederun-dervisningen och folkbildningen imotsatsförhållande till varandra?Svaret står att finna i just dengrad av frihet som finns i folkhög-skolan.

Friheten att bygga upp en skol-miljö anpassad till de behov somde med Aspergers syndrom ellerADHD har ger oss möjlighet attöppna upp en bildningsinstans förde marginaliserade som har fåttstå utanför. I en trygg och förut-sägbar miljö för deltagarna har

pedagogen i folkhögskolan möjlig-het att genom en process somstartar från en uppstramad kate-derundervisning, långsamt mensäkert träna deltagarna socialtmot ett fritt och bredare lärande.

Med frihet kommer ansvar ochfolkhögskolan har ett ansvar fördem som inte kunnat, orkat ellerfått ta del av reguljär undervis-ning. Det handlar inte om att stäl-la ett skolsystem mot ett annat.Det handlar inte om att utpekabrister eller att klaga på dem somarbetar inom ett visst skolsystem.Det handlar om att det gamla epi-tetet från 1970-talet, en skola föralla, inte längre kan appliceras påden reguljära grundskolan ellergymnasiet. Där det ena fallerarmåste med nödvändighet någotannat ta vid.

Som enda skolform i dagensSverige kan folkhögskolan erbjudautrymme för enskilda speciallös-ningar, en skola där det är ”högt itak” och alla får vara med igemenskapen. Detta ställt mot enreguljär skola där en del av grup-pen med autismspektrumstörning-ar uppfattar sig själva som margi-naliserade och förbisedda. Frihet,ansvar och vilja till förändring ärvad folkhögskolan borde stå för,och det är i detta sammanhangfrågan om bildningsmöjligheter fördem som står långt från samhälletska förstås.

En skola fri från styrning ochmed utrymme för individuellaåtgärder i en gruppbaserad miljöär vad som kan kompensera demsom fallit ur undervisningssyste-met. Bland dem återfinns mångaunga vuxna med autismspektrum-störningar.

Mats KindellBona folkhögskola

5

I NGÅNG Mats Tängermark är lärare påHyllie Parks folkhögskola i Malmö .

jag har en god vän, Pontus, som har startat en heltinformell tankesmedja. Vi träffas då och då en kvällrunt ett bord och pratar om samhälle, politik, det viser omkring oss och det vi skulle vilja se.

Vi är ett litet brokigt gäng, musiker, tv-människor,andra kulturarbetare, flera politiskt engagerade. Varjegång bjuder vi in en gäst, och häromdagen kom för-fattaren och debattören Ann Heberlein och hälsade

på. Det blev ett samtal om klyftor, nyfattigdom och ekonomism,men också om gemenskapens och bildningens makt att förändra, ochom det fysiska mötets betydelse.

Många av oss lever till stor del på nätet. Vi definierar oss, marke-rar revir eller marknadsför oss själva genom att visa vem vi bekänneross till eller tar avstånd ifrån. ”Men det där är ju inte på riktigt, närvi klickar, gillar och delar”, påminde oss Ann. Hon refererade tillEmmanuel Lévinas resonemang om Ansiktet. Den andre vi möter ärjust det – någon Annan, bortom vår kontroll. Ett eget subjekt. Ochförst när vi sitter ner, ansikte mot ansikte, blir det uppenbart föross.

Jag ser det hos mig själv. Jag kan föra kilometerlånga debatter pånätet, men oavsett vad de mynnar ut i vet jag en sak: jag känneroftast inte mer respekt för den andre efteråt än när diskussionendrog igång. Och jag misstänker att den erfarenheten är allmängiltig.Ödmjukhet inför tillvaron och medmänniskorna lär vi oss inte påavstånd.

Men när jag sitter ner vid ett bord och pratar med någon är deten annan sak. När jag får se en annan människa i ögonen, möta intebara den där självsäkra åsikten som jag så starkt ogillar utan ocksåtvekljuden, pauserna, sårbarheten. En liten människa, rädd ibland,glad ibland, precis som jag. En liten glimt av den ryggsäck den andresläpar med sig genom livet lockar kanske fram något skamfilat ur minegen. I de samtalen växer respekten av sig själv.

Det här är folkhögskola för mig. Mötet. Jag vet inte på rak armhur många nationaliteter som finns representerade på Allmän kurspå Hyllie Park folkhögskola i Malmö, där jag tillbringar mina vardagar.Men en sak vet jag – i vårt café och i våra klassrum sker varje dagmöten mellan människor som aldrig skulle lärt känna varandra om deinte hade bestämt sig för att gå på folkhögskola.

Det är vilda diskussioner i stort sett varje dag. Folk blir osams. Dehöjer rösten. De blänger på varandra tvärs över klassrummet. Mende fortsätter att komma till skolan. Och efterhand händer något. Demest oväntade vänskaper uppstår.

De här vänskaperna är sin egen belöning,givetvis, men de föderockså något annat som är minst lika betydelsefullt. Världen vidgas. Jumer man möter människor som inte liknar en själv, desto mer av ensamhällsbyggare blir man. Att vara folkbildare innebär att skapa are-nor för sådana möten – och det behövs i Sverige idag

m a t s t ä n g e r m a r k

Ödmjukhet lär vi oss inte på avstånd

KORT OM . . .

... albins folkhögskolas globalalinje som för andra året i rad hargjort ett studiebesök i ”TransitionTown” i Bristol. Deltagarna har settatt det går att förändra en hel stadi riktning mot en hållbar utveckling,T. ex har det installerats solpanelerpå samtliga offentliga byggnader.Transition Bristol drivs huvudsakli-gen av volontärer som agerar somen sammanbindande länk för olikagrannskapsaktiviteter.."

.... ingesunds folkhögskola som21 april får besök av Kelly JoePhelps, amerikansk blues- och folk-musiker, som ger konserter och enworkshop med kursdeltagare påfolkhögskolan. Han anses av mångamusikkritiker som en av de bästafolkmusiker som någonsin spelatsin. Han släppte nyligen skivan Brot-her Sinner And the Whale som ärinspirerad av gospel och rootmusik.

.... gotlands folkhögskola som8 mars anordnar skapafestivalen föralla som är intresserade av designoch redesign på. Festivalen anord-nas av Studieförbundet Vuxensko-lan, röda korset och Gotlands folk-högskola. Bland dragplåstren finnsbland annat modebloggaren ochprogramledaren Elsa Billgren somska prata om vintage och att vårdaoch älska gamla kläder..

.... mora folkhögskola som får1,8 miljoner kronor i bidrag av All-männa arvsfonden för att starta enny, tvåårig IT-utbildning. Den riktarsig till personer med kognitiv funk-tionsnedsättning och deras stödper-soner..

.... oscarspriset i svensk folkbild-ning, ett nyinstiftat pris av OscarOlsson Museet i Malmö. OscarOlsson var socialdemokratisk riks-dagsman och anses som studiecir-kelns fader. Det första Oscarsprisetdelades ut Mötet Ideell förening, somsedan 2012 anordnar knytkonferen-ser där det är deltagarna sombestämmer vad som ska diskuteras,allt från sociala medier till framti-dens välfärd.

6

Hur reagerade du på Belinda Olssons program omdagens feminism?

– Efter första programmet tänkte jag: Vad vill honsäga? Det var Belindas problemformuleringar. Nuvalde hon att belysa det spekulativa och göra speku-lationer av viktiga frågor. Jag skrattade ofta åt hennessätt att använda mediernas konfliktdramaturgi men iandra programmet fastnade skrattet i halsen. Det ärvanskligt att spela på människors känslor, speciellt påderas rädslor. I sista programmet valde hon att lyftafram andra feministiska aktivister där deras uttalandefick stå för sig själva utan att hon vinklade det somde sagt. Till skillnad från tidigare avsnitt kom sakinne-hållet i fokus. Hur ser du på hennes syn på dagens feminism?

– Att hon inte har hängt med i utvecklingen. Honverkade inte veta vilka frågor som diskuteras i olikasammanhang och på olika nivåer. I sista programmettycker jag dock att det blev tydligt att det inom femi-nismen finns olika frågor som drivs och utgår frånsamma maktanalys. Klart att det då kan uppfattassom skillnader och det är självklart att det uppstårdiskussioner/konflikter kring vilka frågor som”skall”sättas överst på dagordningen. Vad i hennes tankegång håller du med om…

– Att hon ville väcka debatt men vilka frågor vardet som diskuterades? Istället för analyser kringsakfrågorna blev det vem som har problemformule-ringsinitiativet inom feminismen som hamnade ifokus. Det blev en konflikt mellan dem som driveridentitetspolitik mot dem som driver fördelningspoli-tik och ingen lyckades reda ut hur dessa hänger ihopoch är ömsesidigt beroende av varandra.

... och finns det något du definitivt vänder dig emot?Hennes sätt att använda mediernas konfliktdra-

maturgi gör att hon missar många poänger. T. ex närhon intervjuade hjärnforskaren som sa att det finnsstörre skillnader inom gruppen kvinnor och gruppenmän än mellan grupperna. Genom att fokusera påkonflikten mellan kön som en social konstruktioneller ett biologiskt faktum osynliggjorde hon detta. Vad innebär det enligt dig att vara feminist idag?

– Att fortsätta fokusera på orättvisor och ojämlik-heter, se hur maktstrukturer minskar människorslivs- och handlingsutrymme. Kön och ras är lika vikti-ga som klass eller funktion. Det finns många skillna-der inom gruppen kvinnor och gruppen män. Kvinnoroch män från olika klasser lever med olika sortershandlings- och livsutrymme. Det gäller att se hur alladessa aspekter samspelar och förstärker varandra.Vilka segrar har vunnits de senaste tjugo åren...?

– Jag vet inte om man kan prata om segrar. Orätt-visorna och ojämlikheten har ökat på många områ-den. Om vi ser till gruppen kvinnor kan vi inte sägaatt livs- eller handlingsutrymmet har ökat för dem.Det anses självklart att kvinnor skall vara ekonomisktoberoende men ensamstående kvinnor med barn ärfortfarande de mest utsatta och löneskillnaderna mel-lan kvinnor och män består. Vi har kommit långt medkvinnlig representation i de politiska organen ochorganisationerna men i övrigt är man fortfarandelångt efter, främst i näringslivet.... och vilka nya problem har dykt upp?

– Ett av de stora problemen idag är sexualisering-en av det offentliga rummet och det ökade sexualise-rade våldet som också blivit allt grövre. Detta skapar

T IO F RÅGOR

Belinda Olssons program Fittstim – Min kamp i Sverigestelevison har väckt mycketdebatt och diskussioner. Vi frå-gade Lena Bjurving, lärare påKvinnofolkhögskolan, hur honser på debatten och BelindaOlssons programserie.

”Belinda Olsson har inte hängt med

7

Österlen i pilotprojekt österlens folkhögskola tar i mars emot sinaförsta ensamkommande flyktingbarn som både skabo och studera på skolan. Folkhögskolan blir först iSverige med en modell som kombinerar HVB-hem(Hem för vård och boende) och folkhögskola. Sko-lan ska ta emot elva ensamkommande pojkar på 16och 17 år med permanent uppehållstillstånd somska studera för gymnasiebehörighet. Bakom sats-ningen ligger projektet Folkhögskolespåret som finan-sieras av Länsstyrelsen och även inkluderar Malmö,Vellinge och Trelleborgs kommun. Eventuellt utökasprojektet till hela Skåne och kringliggande län.

Får färdtjänst till skolanen deltagare på Sundsgårdens folkhögskola hadeansökt om att få riksfärdtjänst mellan hemmet iMarkaryd Kommun och folkhögskolan som ligger iHelsingborg. Mannen lider av afasi, läs och skrivsvå-righeter och en halvsides funktionsnedsättning. Hanhar dessutom svårt att uppfatta information. I sinansökan skriver han att det blir kaos i hjärnan ochatt han ofta förväxlar ja och nej. Om ett fel skulleuppstå under resan har han inte förmåga att ringahem. Socialnämnden i Markaryd avslog dock hansansökan och ansåg att mannen kunde ta buss, vilketkrävde två byten. Förvaltningsrätten har nu dömt tillmannens fördel och anser att han har rätt till färd-tjänst mellan hemmet och skolan.

Fick uppdrag av regeringenför första gången anordnas en kurs om svensktsamhällsliv som familjerätt, demokrati och mänskligarättigheter för samfundsledare med utländsk bak-grund. På den första kursen, våren 2014, var målet16 deltagare. 130 ville gå kursen. Uppdraget komfrån regeringen och gick till Botkyrka folkhögskola.Trots att kursen är efterfrågad är dess framtid oviss.Regeringen har bara avsatt medel för vårens kurser.

en miljö som främst de unga blir utsatta för. Desenaste våldtäktsdomarna ser jag vara en del avdetta. Vi ser också att "nya" grupper som diskrimine-ras och förtrycks kämpar för att bli synliggjorda ocherkända..Vad ser du idag som den viktigaste uppgiften?

– Att få fortsätta det meningsfulla folkbildningsar-betet. Det vill säga medverka till att människor fårredskap för att både "få" en röst och göra sin rösthörd. Det är oerhört viktigt i dessa tider då klyftor-na ökar och flera grupper blir alltmer marginalisera-de. Folkhögskolan har en oerhört viktig uppgift iarbetet för ett mer demokratiskt och jämlikare sam-hälle. Märker du någon skillnad i attityden till feminismbland deltagarna idag och för 15 år sedan?

– Det har skett en förändring främst de senastetre till fyra åren. Försämringarna i välfärden ochökningen av skillnaderna och ojämlikheten leder tillatt allt fler människor får det sämre och blir merutsatta. Det märks på deltagarna som varje dag upp-lever detta. Frustrationen och ilskan blir mer uttaladmen också, tyvärr, illamåendet över utsatthetens vill-kor som för många innebär stor ohälsa.8 mars närmar sig – hur firar ni på skolan?

– Den internationella kvinnodagen är vår storaprofildag där vi i olika workshops diskuterar frågorom allt från hur vi skaffar oss mer makt till hur sexu-alundervisning bedrivs i grundskolan. Denna dag tarvi också fram slagord, banderoller och förhoppnings-vis gör vi en flashmob till demonstrationen. Dagenär fylld av aktiviteter runt om i hela Göteborg.

i utvecklingen”

Ett av de stora problemenidag är sexualiseringen avdet offentliga rummet ochdet ökade sexualiserade vål-det som också blivit allt gröv-re. Detta skapar en miljösom främst de unga blirutsatta för.

SÖKER REKTORTillträde våren 2014

Skeppsholmens folkhögskola behöver en rektor som har • gedigen ledningserfarenhet inom folkbild-ningen, helst folkhögskola, • förmåga att hantera, förklara och utvecklaskolans ekonomi,• förmåga att i samarbete med skolans sty-relse och personal utveckla det pedagogiskaarbetet och förverkliga skolans visioner ochmål. Läs mer på skolans hemsida:

ww.skeppsholmensfolkhogskola.se

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

90Enligt raporten "Svenskarnaoch internet 2013," som gesut av Stiftelsen för Internetin-frastruktur, har idag 90 pro-cent av sveriges invånare somär över 18 år tillgång till datori hemmet och 89 procent hartillgång till internet. Det kanjämföras med 1995 då 25procent hade tillgång till datoroch två procent hade tillgångtill internet. Därefter harutvecklingen gått snabbt. År2004 hade 75 procent tillgångtill dator och 68 procent till-gång till internet.

500 000År 2011 lanserades kampan-jen Digidel 2013 med målsätt-ningen att i slutet av 2013 få500 000 fler svenskar digitaltdelaktiga. I ett pressmeddelan-de skriver nu kampanjen, därbland annat Folkbildningsrådetingår, att målsättningen nu äruppfylld. Studieförbund ochfolkhögskolor har varit delak-tiga och partners i kampanjenoch bidragit med Ipadkurserför äldre, internet för skräck-slagna och aktiviteter kringhur man använder banktjäns-ter och e-tjänster.

31Enligt rapporten "Svenskarnaoch internet 2013" använderfortfarande en miljon perso-ner över 65 år sällan eller intealls internet. Användningenskiljer sig dock åt. Det ärframför allt pensionärernasyrkesbakgrund som spelar in.Nästan alla pensionärer medhög utbildning och inkomstanvänder internet jämförtmed omkring 40 procentbland dem med låg inkomstoch utbildning.

–över alla för-väntningar, sägerSofia Ekberg omSing Songwriter-kursen på Löfta-dalens Folkhög-skola några vec-kor efter star-ten. Det är honsom dragit igångkursen för del-tagare som villutveckla sinmusik och sittlåtskrivandeunder ett år. Sofia har hittatplatsen där honkan använda alla sina erfarenheter – även de mindre positiva. Hon ärutbildad musikalartist, har jobbat på Oscars och Östgötateatern, ficksluta på grund av problem med rösten, utbildade sig till lärare i svenskaoch engelska, fick jobb på Nordiska folkhögskolan och kom sedan tillLöftadalen.

– På Nordiska fanns redan en vislinje så det passade inte med en SingSongwriterkurs. Men här på Löftadalen passade det perfekt.

Inför kursstarten sökte fyrtiotalet ungdomar.– Inte illa för att vara första året.Antagningskriterier var ett eget musikaliskt driv, viss erfarenhet av

musicerande och en stark längtan till egen musik.De 16 antagna fick en flygande start genom att lekfullt befrias från

tävlingstendenser, höga prestationskrav och att få fart på kreativitetenoch samarbetsförmågan.

– Det gäller att hitta sin egen röst och sitt eget musikaliska uttryck,säger Sofia. För att hitta dit gäller det att bli av med hindrande krav ochrädsla för andra synpunkter. Vår pedagogik är den som utmärker folk-bildningspedagogiken – processinriktning och kontinuerligt samarbete.

Musikaliskt uttryck, scenvana, inspelningsteknik, samspel, eget ochgemensamt låtskrivande, tips för att komma ur skrivkramp är några avområdena som deltagarna tränas i. Scenvana tränas på projektet ÖppenScen var fjortonde dag. Man samarbetar med lokala musikföreningar. Tillvåren blir det en resa till en musikskola i Köpenhamn och turnéer.

– Att jag själv haft problem med rösten är faktiskt en fördel när jagtalar med deltagarna hur de skall arbeta med rösten. Det är roligt att sehur man kan vända sina tidigare problem till något positivt. Idag jobbarjag som musiker och sångare igen utöver lärarjobbet.

Målet för deltagarna varierar, alltifrån proffsdrömmar till hobbymusi-cerande.

– Det viktiga är det egna uttrycket. Det är då man kan beröra mest –och det vill nog de flesta låtskrivare och sångare.

B I R G I T T A T I N GDA L

Det viktiga är det egna uttrycket

Att Sofia Ekberg själv haft problen med rösten ser honsom en fördel när hon talar om hur deltagarna skaarbeta med rösten. Foto: Birgitta Tingdal.

C I TATET”Det låter på Grimmark ochNordström som om Sverige krän-ker sina människorättsliga åta-ganden genom att inte låta vård-personal vägra delta i abortvård.Men det är oriktigt. Visst är sam-vets- och religionsfrihet grundläg-gande rättigheter enligt Europa-konventionen och andra männi-skorättsliga instrument. De ärdock inte absoluta rättigheter.Enligt artikel 9 i Europakonventio-nen kan samvets- och religionsfri-heten begränsas bland annat medhänsyn till ”hälsa eller moral ellertill skydd för andra människorsfri- och rättigheter”. Med andraord: kvinnors rätt till sjukvård ochett värdigt bemötande utgör enhelt tillåten begränsning av enskil-da vårdgivares utövande av sinsamvetsfrihet.”

Johanna Westeson och MarielleNakunzi, RFSU, Aftonbladet

Debatt 31 jan 2014.

”Om man går vilse i feminismenhar man sannolikt taskigt lokalsin-ne och saknar inre kompass. Detfinns gps som kan råda bot pådetta.”

Alexandra Pascalidou, Författare i DN, 26 jan 2014.

”När Länstidningen får ett sam-tal med fyra elever känns detplötsligt som ljusår mellan olikaskolformer. Alla fyra beskriver sinnuvarande skola som en plats därman finns, där man är trygg ochfår vara sig själv. En plats därman ser människan och där detinte finns någon mobbning. Ingenstatuskamp, man kan berömmavarandra. Lärarna är intresseradeav människan och tillgängliga.”

Deltagare på Vadstena folkhög-skola intervjuas av LänstidningenÖstergötland om skillnaden mel-lan gymnasiet och folkhögskolan,

24 jan 2014.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN”Tyvärr har regeringen prioriterat ned kampen mot hatbrott”Richard Jomshof (SD):.”Den 5 november blev till exempel Sverigedemokraternas partiledareJimmie Åkesson i samband med en boksignering på Nytorget attacke-rad av en politiskt motiverad extremist. Inte nog med det, boksigne-ringen fick dessutom avbrytas på grund av den hotfulla situation somuppstod i och med att ett stort antal vänsterextremister hade samlatspå platsen... Den 15 december blev en demonstration i Kärrtorp attac-kerad av en grupp nazister, och ett våldsamt tumult utbröt mellanbeväpnade extremister från båda sidor.... Hur kommer justitieministernatt agera för att minimera riskerna för att liknande händelser skainträffa under detta valår?

Beatrice Ask Justitieminister (M):”Enligt Brottsförebyggande rådet uppger nästan en av sex förtroende-valda att de blivit utsatta för brott eller liknande obehaglig händelse isamband med sitt uppdrag som politiker... Erfarenheten visar att deproblemen ökar i samband med valrörelser. Politiker blir mer synliga,sakfrågor lyfts fram tydligare och olika intressen ställs mot varandra.Rikskriminalpolisen samordnar och samverkar med polismyndigheternai landet och med Säkerhetspolisen. Den lokala polisen ansvarar för all-män ordning och säkerhet på plats, till exempel vid politiska möten.Säkerhetspolisen deltar med underrättelsestöd, insatsledning och sam-verkan.... Polisen samverkar med riksdagspartierna och med andra sombehöver vara med i arbetet.

Morgan Johansson (S):”För ett par veckor sedan attackerades en...16-årig tjej och SSU:are, iMalmö. Det var två män som hoppade på henne, hotade henne, sloghenne, knäade henne, spottade på henne... De talade också om varförde gav sig på henne: Hon hade talat offentligt för invandring och varsocialdemokrat... Det politiska våldet från höger har nära släktskapmed det som vi brukar kalla hatbrott, där man ger sig på någon som ärinvandrare eller homosexuell... Tyvärr har regeringen prioriterat nedkampen mot hatbrott. Fram till 2006 fanns det i regleringsbrevet tillpolisen ett särskilt uppdrag att prioritera hatbrott. Men detta tog denborgerliga regeringen bort, vilket jag tycker var ett stort misstag.

Hannah Bergstedt (S):”2005 genomförde Kommittén om hot och våld mot förtroendevaldaen undersökning som visade att 74 procent av riksdagsledamöternaoch 29 procent av de förtroendevalda i kommuner och landsting hadeutsatts för trakasserier, hot eller våld...Jag välkomnar att regeringengenomför en granskning av hur domstolar dömer när det gäller våldoch hot mot politiker. Att brott mot tjänsteman och brott mot politi-ker likställs är någonting som skulle kunna övervägas. Men det räckerinte. En bredare översyn behövs. Det är knappast så att en straffskärp-ning kommer att verka avskräckande, utan det ska snarare ses som ensignal om vikten av det demokratiska samtalet.

(Redigerat urval från riksdagen 21 januari 2014)

9

ABF Nordöstras ordförandeGunnar Sahlin förbereder kon-kursförhandlingar i tingsrätten.Nu skrivs början till slutkapit-let i ABF Nordöstras tio årlånga försök att bygga ettutbildningsimperium. Foto:Svante Isaksson

11

lutet närmar sig för ABF Nor-döstras utbildningsimperium.Två bolag har gått i konkursoch gymnasieskolan Säbyholmska läggas ner. Skulderna ochunderskotten ökar lavinartatoch ABF:s förbundsledning hartvingats skjuta till 9,6 miljonerkronor. Nu ska Folkbildningsrå-det utreda om statsbidragenanvänts på rätt sätt.ABF Utveckling AB användes

som managementbolag för helagruppen av skolor och utbild-ningsföretag och hade kontor iGamla Stan två stenkast frånriksdagshuset. Tanken var att deskulle ha nära till de politikersom beslutar om pengar tillolika slags utbildningar. I ABFUtveckling AB var chefernaöver det lilla utbildningsimpe-riet anställda och planen var attväxa som utbildningsföretag.Efter tio år av misslyckade affä-rer kom slutet 15 december2013 i Sollentuna tingsrätt därbolaget begärdes i konkurs avägaren ABF Nordöstra.

Samma dag gick även ABFNordöstras bemannings- ochutbildningsföretag Verab i kon-kurs. Det hundraåriga natur-bruksgymnasiet Säbyholmbegärde rekonstruktion, och omden lyckas får skolan en fristvårterminen ut, så att de eleversom inte fått plats i andra skolorska kunna slutföra sina utbild-ningar. Sedan är det slut ävenmed Säbyholm.

det som då återstår av imperie-drömmen är folkhögskolornaBrunnsvik, Väddö och Söder-törn samt moderföreningenABF Nordöstra. Men framtidenär oviss även för dem eftersomekonomin är helt söndertrasad.De samlade underskotten iSäbyholms rekonstruktion ochkonkursbona är enligt boupp-teckningarna 12 miljoner kro-nor. ABF Nordöstra och ABF:sförbundsledning har skjutit till9,58 miljoner i krediter under2013 för att klara de akutabetalningssvårigheterna. Trots

det finns det fortfarande storahål i kassorna.Många leverantörer, kreditgi-

vare, staten och enskilda småfö-retag kommer också att görastora förluster. Det är de, skat-tebetalarna, elever och anställdasom får betala ett högt pris förde äventyrliga affärerna. Enpappa till en elev vid Säbyholmringde och var mycket upprörd.Hans son tvingades flytta till enannan skola långt från hemmetoch bo på internat. För pappaninnebar det att kostnaderna försonens utbildning ökade med70 000 kronor jämfört med omSäbyholm levt vidare.Mycket talar också för att

statsbidragen till folkbildningenanvänts på ett felaktigt sätt. Avbouppteckningarna i aktiebola-gen framgår att det har utgåttmiljonbelopp från ABF Nordö-stra, folkhögskolorna och ABF:sförbundsledning till bolagen.Det ser ut som om statsbidragetgått till att betala skulder iaktiebolagen och så får det inte

Folkbildningsrådet har gett ABF-förbundet i uppdrag attsjälva utreda om förbundet använt statsbidraget felaktigt. I bouppteckningarna för ABF Nordöstras konkursade bolagframgår att ABF betalat miljoner till bolagen. Och så fårstatsbidraget inte användas. Pengarna är avsedda för folkbildningsverksamhet och deltagarna. Inget annat.

s v a n t e i s a k s s o n

Ska utreda om statsbidraget haranvänts felaktigt

användas.– Enligt kriterierna ska stats-

bidrag till studieförbundenanvändas till kostnader som ärdirekt förbundna med folkbild-ningsverksamheten, säger Folk-bildningsrådets generalsekrete-rare Britten Månsson-Wallin.

abf:s förbundssekreterare Anni-ka Wallin har tidigare sagt i enintervju i Dala-Demokraten atten del av förbundets krediteranvänts till att betala löner igymnasieskolan Säbyholm.Även det är otillåtet eftersomFolkbildningsrådets regler ärglasklara på den punkten:

Verksamhet med annanhuvudman än studieförbundetkan inte finansieras av folkbild-ningsanslaget. Exempel på dettaär grund- och gymnasieskolasamt kommunal vuxenutbildningoch yrkeshögskolan, verksamhetinom Migrationsverkets ansvars-område och svenska för invand-rare.Av bouppteckningarna fram-

går att ABF-förbundets krediteranvänts till att betala räkningaräven till de andra aktiebolagen. Utöver detta har folkhögsko-

lorna Väddö och Södertörnköpt ett stort växthus och enmarkhall för Säbyholms räk-ning, byggnader som skulleanvändas i Säbyholms undervis-ning. Väddö-Södertörn hadeinget alls med den utbildningenatt göra. Skälet till att Väddöbetalade var att Säbyholm intevar kreditvärdiga och varkenfick leasa eller ta husen påavbetalning. Nu är det Väddö-Södertörn som står med kostna-derna för dessa hus.Dessutom har de olika enhe-

terna inom ABF Nordöstra tidi-gare lånat 27,6 miljoner kronormellan sig, lån som nu måstebetraktas som ytterst osäkrafordringar med tanke på denekonomiska krisen. Vad de sam-lade underskotten blir när allt äröver är svårt att säga. Helt klartblir det mycket tufft att klara avsituationen. Det gäller framför-allt Brunnsvik och moderför-eningen ABF Nordöstra. Lägetför Väddö-Södertörn ser åtmin-stone på papperet bättre ut, sär-skilt som de nu slipper att beta-la miljoner för managemant-tjänster till ABF Nordöstraskonkursade bolag, vilket de har

gjort i flera årSammanfattningsvis har ett

otal lån, aktieägartillskott ochandra transaktioner utförts sominnebär att statsbidragen tillfolkbildningen hamnat hos ABFNordöstras tre aktiebolagVerab, ABF Utveckling AB ochFriskolan Säbyholm AB.

när detta stod klart skickadeTidskriften Folkhögskolan översamtliga bouppteckningar ochandra dokument till Folkbild-ningsrådet och ställde frågan omman får använda statsbidragenpå detta vis?– Mot bakgrund av dina frå-

gor kommer Folkbildningsrådetatt begära att ABFs förbundssty-relse utreder om det statsbidragsom förbundet förmedlat tilllokalavdelningen ABF Nordö-stra har använts i enlighet medgällande villkor och kriterier,säger Britten Månsson-Wallin.Denna begäran gäller även

bidragen till folkhögskolornaBrunnsvik, Väddö och Söder-törn, samt om ABF:s förbunds-ledning använt sina egna pengarkorrekt. Det kan tyckas litemärkligt att ABF ska granska sig

12

Tidskriftens frågor om hur ABFanvänt statsbidraget har letttill att rådet nu begär attABF-förbundet utreder om detstatsbidrag som förbundet för-medlat till ABF Nordsöstra haranvänts enligt gällande villkoroch kriterier för statsbidraget.På bilden Folkbildningsrådetsgeneralsekretare Britten Måns-son-Wallin Foto: S. Myrbäck

ABF

själv, men så är Folkbildnings-rådets rutiner. Om Folkbild-ningsrådet inte blir nöjd medsvaren kan de gå vidare medegna undersökningar.Samtidigt fortsätter Länssty-

relsen att granska hur StiftelsenVäddö och Södertörn skött sinaaffärer. Efter Folkhögskolansavslöjande fick länsstyrelsenklart för sig hur StiftelsenVäddö-Södertörn skött Väddö-elevernas stipenidefond, ochbörjade ställa frågor. Nu med-ger styrelsen för Stiftelsen attden i strid med stiftelselagenlånat hela kapitalet på 1,8 mil-joner kronor från Väddö-ele-vernas stipendiefond och depåstår också att de betalat till-baka hela beloppet.

tillsynsenhetens chef på Läns-styrelsen, Mikael Wiman, sägeratt de på grund av resurs bristtills vidare har tvingats att läggaen del av utredningen åt sidan,fast de förstår att det finnsmycket att utreda och åtgärda.Sedan en tid pågår också ett

intensivt arbete för att får ord-ning på den ekonomiska oredanoch förlusterna inom ABF Nor-döstra. I det arbetet är ABF:sförbundsledning, en konkurs-förvaltare, en rekonstruktör ochABF Nordöstras styrelse invol-verade. Skulle det visa sig attABF Nordöstra, folkhögskolor-na eller ABF:s förbundsledninganvänt statsbidragen på ettotillåtet sätt kan det bli frågaom krav på återbetalning. Flera personer i de förening-

ar som är medlemmar i ABFNordösta överväger att anmälaABF-avdelningen till ekobrotts-myndigheten för rättslig pröv-ning.

13

KRÖN I KA

i en tidigare krönika berättade jag om Robert Put-nams bok Bowling alone och den intensiva diskussion,som den skapade framför allt i USA. Putnam konsta-terade att flera organisationer, bland annat bowling-klubbar hade förlorat många medlemmar och ett stortantal klubbar hade upphört. Medlemmarna föredrogatt stanna hemma vid sina TV-apparater och de socia-

la kontakterna försvagades. Putnam såg denna förändring med stor oro och föreslog kraftfulla

åtgärder för att vända utvecklingen. I det sammanhanget pekade jagpå liknande orosmoln i vårt land.

Men efterhand utsattes Putnams bok och hans oro för betydandekritik. Flera av kritikerna framhöll att Putnam inte räknat med de nyarörelser som börjat växa fram i USA, och den kanske starkasteinvändningen kom från Ronald Inglehart, professor i politisk samhälls-vetenskap vid universi-tetet i Michigan ochledare för den världs-omspännande värde-ringsforskningen WorldValues Surveys. Ingle-hart menade att detsociala kapitalet intehade försvagats mendet hade förändrats.Tidigare hade det i regel varit bundet (bounded) till exempel vidgemensamt arbete för att klara skörden, eller för att bemästra olikahot. Men genom ökad trygghet hade den sociala förmågan successivtförändrats och blivit överbryggande (bridgeing), d.v.s. sociala kontak-ter har mer och mer blivit en fråga om fritt val.

Såvitt jag vet tog Inglehart inte upp en följdfråga: Kan det fria valetgöra den sociala förmågan eller viljan skörare?

Att ta kontakt med andra människor, bevara den kontakten ellerbryta den beror alltså ytterst på individens egna beslut. Det fria valetuppfattar väl de flesta som mycket positivt, men det har sitt pris.Goda traditioner och vanor kan brytas och en nödvändig samhällsso-lidaritet försvagas.

Inglehart och andra kritiker framhöll också att Putnam inte räknatmed nya organisationer i USA. För Sveriges del hade vi kunnat berät-ta om alla dessa små klubbar som samlas kring olika aktiviteter sombridge, bokanalyser, etniskt stadsdelsssamarbete och mycket annat.Svenska undersökningar visar att både män och kvinnor fått fler vän-ner under de senaste decennierna och samtidigt har besök på kaféeroch restauranger ökat kraftigt.

Det finns all anledning att begrunda både Putnams och Inglehartsanalyser. Likaså utvecklingen i vårt land. Problemet förtjänar högprioritet, inte minst i våra folkhögskolor och studieförbund.

g Ö s t a V e s t l u n D

gösta Vestlund är f.d. lärare och rektorpå folkhögskola. År 1978 gick han i pen-

sion som undervisningsråd för folkhög-skolorna. Förra året fyllde han 100 år.

Det fria valet har sitt pris

Kan det fria valetgöra den sociala

förmågan eller viljanskörare?

14

Jujutsu på schemat lär dig se möjligheter istället för hinder.Det skapar inte bara balans i kropp och själ utan också i skolan och livet. Folkhögskolan for till Karlskoga folkhögskola i Värmland och besökte allmän linje med budoinriktning.

t e x t o c h f o t o : s t a f f a n m y r b ä c k

er Eriksson tar ett stadigtgrepp om min handled. Han

frågar hur det känns. Handleden sitterfast som i ett skruvstäd. Fångad svararjag. Det är en fråga om inställningsäger han. För att visa vad han menarlåter han en av deltagarna, Jesper Ols-son, ta ett grepp om Per Erikssonshandled. Nu är Per Eriksson fångad.Jag hinner knappt uppfatta vad somhänder. Plötsligt ligger Jesper påmagen och Per Eriksson har Jespershand i ett grepp bakom hans rygg.När han rest sig tar Jesper Olsson

åter ett tag om Per Erikssons handled.Per Eriksson pekar på sin handled ochsäger att du kan låsa tanken vid attbara se att handleden sitter fast. Ellerså väljer du att se möjligheten, denandra handleden som är fri. Likasåbenen och resten av kroppen. Han tarett steg framåt, kliver runt Jesper ochstår nu bakom honom. Nu är det Jes-per som är fast. Men, säger Per Eriks-son, samma sak gäller nu för Jesper –att se vilka möjligheter han har. Det handlar om att lära sig se

utifrån ett annat perspektiv, vända dettill sin fördel. Du kan röra på fötternaoch den andra armen. Kroppen består

av mycket mer än en handled. – Om du kan omsätta det till livet

tror jag du kan se på människor ochdig själv på ett annat sätt. Allting somdu tolkar som ett problem behöverinte vara det. Så är det i livet också.Till en början ser man bara “att dethär var ju inte bra.” Men kanske ärdet något som kan leda till något bra.

S AMURA J T R AD I T I ON

Vi befinner oss i en dojo i Karlsko-ga. Per Eriksson bär vit jacka, svartabyxor och svart bälte. De flesta delta-gare har vit jacka, vita byxor och vittbälte. Per Eriksson är lärare i allmänlinje med budoinriktning på Karlskogafolkhögskola. Han undervisar i reli-gion och historia men är också en avtvå västerlänningar utanför Japan (denandra finns i Australien) som harlicens att lära ut Yagyu Shingan Ryu,en samurajtradition känd för sin jujut-su. När Per Eriksson berättar om denär det tydligt att filosofin är central,synen på livet och människan. Jujutsusom en väg att bli en bättre människa. – Just filosofin är något som jag

mer renodlat lyfter fram i min under-visning på folkhögskolan.

Jujutsu är en kampsportsom kan utövas både

med och utan stav. JennyClaesson bär vida

hakama byxor som samu-rajerna bar under feo-daltiden i Japan. Idag

används byxorna fram-förallt av budoutövare

inom till exempel aikidooch kendo.

Skapar balans i skolan och livet

Per Eriksson hade ingen tanke påatt Budo, ett samlingsnamn förjapanska kampsporter, skulle bli ensärskild inriktning i allmän linje påfolkhögskola. År 2008 vikarierade hansom lärare i religion och historia påKarlskoga folkhögskola. Några timmari veckan hade alla deltagare på skolanskapande verksamhet. Per Erikssonhöll självförsvarskurser. Han var vanvid elever som var relativt vältränade.De som kom från folkhögskolan varovana vid fysisk ansträngning. Menhan såg hur snabbt de utvecklades.Några av deltagarna ville ha mer ochdeltog även i hans kvällskurser.

S TO R E F F E K T P Å MÄNN I S K AN

– Att jujutsu kan ha en stor effektpå människan visste jag redan. De ele-ver jag haft tidigare har varit i brafysisk form men på folkhögskola träf-far du människor som kan vara litetilltufsade. Vissa har taggarna utåt ochandra har dem inåt. Det blev än tydli-gare när de fick göra det här. De somhar taggarna utåt drar in dem och demed taggarna inåt drar ut dem.Det här är också att ett sätt att

göra upp med rädsla och bli tryggare.Blir du tryggare i dig själv blir du engladare och mer vänlig människa. PerEriksson berättar om en kvinnlig del-

tagare som tränade med honom.Jujutsu är en fysisk kampsport medmycket närkontakt. Ett inslag är attman brottas och ligger på varandra.Kvinnan fick panik och kunde inteandas. Efterhand lärde hon sig attbemästra sin rädsla, att andas lugntnär hon kände sig pressad och hittadevägar att göra sig fri. På ett år gickhon ned 15-20 kilo, blev gladare, mersocial och utåtriktad. Hon vågade taför sig mer. Efteråt skrev hon ett brevdär hon tackade och skrev att hon fåttmed sig kunskap som hon kommer attbära med sig livet ut.Varje måndag och fredag är de nio

deltagarna i träningslokalen, dojon.Det japanska ordet Dojo kan uttydassom platsen för studier eller en platsdär vägen utövas. För buddistmunkar-na är dojon i första hand en plats förstudier men också för meditativaövningar. Do betyder konst och Jobetyder plats. På ena kortsidan hängeren japansk och en svensk flagga ochtvå porträtt på grundarna av aikidonrespektive judon. Det enda som sak-nas är Shinzen, altaret.Inför varje träning bugar lärare och

deltagare först mot porträtten, för attvisa respekt mot föregångarna. Däref-ter vänder sig lärare och deltagaremot varandra, bugar och sitter ned,

16

Emil Junström och JohanLindqvist tränar en

“kata”. Ett bestämt ochnoga genomtänkt rörelse-mönster. De tränar kator

ungefär som när enmusikelev lär sig och

övar noter. Målet är attkunna kombinera katornaoch göra sina egna tolk-

ningar av katorna.

17

vända mot varandra. Per Erikssonsäger till dem att blunda och tömmatankarna. De sitter tysta. De öppnarögonen, bugar än en gång åt varandra,som ett kontrakt på att nu är vi häroch ska göra vårt bästa.Hälsningsritualen fungerar som en

gemensam samling, lämna det somhänt och det som ska hända efteråt.Lämna världen utanför och vara häroch nu, fokusera på uppgiften.– Ritualen påverkar också i de

andra ämnena, lär dem att bli merfokuserade och koncentrerade påuppgiften, säger Per Eriksson.

D I S C I P L I N OCH FOKU S

När jag besöker dojon en fredagligger deltagarna på golvet och brot-tas. Alla uppträder disciplinerat ochkoncentrerat och går in för uppgiftenmed stort allvar. Träningen går ut påatt lära sig "kator", ett bestämt ochnoga genomtänkt rörelsemönster.Ungefär som när en musikelev övarsig i att läsa noter, öva skalor ochmusikstycken så övar budolinjens del-tagare rörelsemönster, kator, i jujut-sun. Och på samma sätt som musik -eleven efterhand lär sig att tolka ettmusikstycke på sitt eget sätt lär sigbudolinjens deltagare att bli snabbareoch skickligare på att röra sig utifrånkatorna och så småningom kunna göraegna tolkningar och kombinationer avrörelserna. I Japan ses Jujutsun somen konstart och målet är, som i allkonst, att hitta ett eget uttryck.– I början kan det vara känsligt

med den nära fysiska kontakten menefterhand växer det bort och de serdet som naturligt. Det handlar ompositioner för att kunna genomförauppgiften.Emil Junström sitter lutad över

Johan Lindqvist och har tagit ett sta-digt grepp om hans jacka. Johan lig-ger på rygg och försöker göra sig fri.Han griper tag om Emils högra arm,saxar benen runt Emils vänstra axeloch tvingar ned hans huvud. När hanfått kontroll över situationen börjar deom och växlar roller.

Ett par tre av deltagarna hade visserfarenhet av kampsport innan debörjade på Karlskoga. För de flesta vardet något nytt. Johan Lindqvist hadetränat Judo i tre år innan han kom tillKarlskoga. Innan dess var det förhonom som för så många andra: Skol-kade mycket i högstadiet, hade svårtför auktoriteter och gillade inte lärar-na. Han hade inga problem med deteoretiska ämnena. Han har alltidtyckt om att läsa men det var ingetkul att plugga. Han mådde ocksådåligt, delvis på grund av att hanspappa dog och att det var jobbigthemma. Han hoppade av gymnasiet,drog sig undan från kompisar och iso-lerade sig. Han sov på dagarna, varuppe på nätterna och surfade pådatorn.

V I L L E FÖ RÄNDRA S I T T L I V

Till slut tröttnade han och ville haen förändring i sitt liv. Han fick hjälptill en praktik på ett screentryckerioch började må bättre. Han hade fun-derat en tid på att börja med judo, sånär en judo klubb öppnade i Vara gickhan dit. Han bestämde sig också föratt bli klar med studierna och gick entermin på Vara folkhögskola. Menhan ville bort från Vara, gå någonskola med friskvård eller motion. Hansökte fyra fem folkhögskolor och förrasommaren deltog han i en kurs medPer Eriksson. Det avgjorde saken.– Jag gillar den här lite mer gam -

meldags stilen med den filosofiska,

Dojo, som träningsloka-len kallas, betyder plat-sen för studier eller enplats där “vägen”utövas.

– Man kan uppleva attman har misslyckats i

sina liv. Men det äregentligen fel att se detsom misslyckanden. Filo-sofin i jujutsu hjäper tillatt se dem som erfaren-heter vi kan lära oss av,säger Per Eriksson lärarepå allmän linje – Budo.

andliga sidan. Judo är mer ytligt. Härhandlar det mer om att kultiverakropp och sinne. Numera är jag gladnär jag är i skolan. Jag missar intemånga lektioner och har lättare atttrivas med människor.Budon har också blivit en liten

“snackis” på skolan.– Jag kan känna att många på sko-

lan tycker att vi är lite spännande.Ibland står vi i matkön och gör kator.Det finns nog lite stolthet över oss.Jujutsun och träningen svetsar

också samman. Sammanhållningenoch förmågan till koncentration ochfokusering följer också med i annanundervisning, när de har Per Erikssoni religion och historia eller andraämnen.– Jag har fått höra av andra lärare

att de tycket att det är en jättebra ochtrevlig klass, säger Per Eriksson.

SOM EN BA L E T T

Vid dojons ena kortsida står JennyClaesson och tränar en kata med stav.Hennes hållning är rak, ansiktet all-varligt och blicken koncentrerad. Honrör staven och kroppen snabbt ochbestämt i olika positioner.Per Eriksson ber henne att göra en

kata som hon tränat in, utan stav.Jenny Claesson för armarna uppåt,nedåt och åt sidorna i olika positioner,sparkar, rör sig vigt framåt med kraft-fulla, graciösa och vackra rörelser. Detär som att se en balett. Jenny Claesson har varit med sedan

linjen startade för ett och ett halvt årsedan. Hon gick aldrig i gymnasiet.Istället började hon träna taekwondo,en koreansk kampsport som påminnerom karate men där man lägger storvikt vid sparkar. – Jag var inte intresserad av gymna-

siet. Det var nog med att ha gått nioår. Jag följde med min bror som trä-nade taekwondo. Efter två år, 2004, slutade hon helt

med taekwondo. Anledningen var attonlinespelet World of Warcraft släpp-tes. I två år, mer eller mindre dag ochnatt, satt hon och spelade. Hon höll

sig vaken med energidryck ochumgicks bara med kompisar på nätet.Hon sökte och gick flera gånger påfolkhögskola och läste allmännaämnen men hoppade av för att honhellre ville spela.

År 2012 sökte hon Karlskoga. Sko-lan föreslog att hon gick allmän linje –Budo. Hon går nu fjärde terminen.– Jag är rastlös som person och blir

frustrerad när det går för långsamt.Det här har nog hjälpt mig, kanskelugnat ned mig lite. Jag har definitivtlärt mig att ha tålamod. Och så harjag blivit mer självsäker.Numera spelar hon nästan aldrig på

datorn.

UTV E C K L A S SOM MÄNN S I K A

I pausen lämnar vi dojon och går ini fikarummet. Vid utgången stannarPer Eriksson och deltagarna, vändersig in mot lokalen och gör en lätt bug-ning. Det gör de varje gång de går in ieller lämnar dojon. Det handlar omatt visa respekt för den plats där"vägen" förmedlas förklarar Per Eriks-son Efter Pausen fortsätter deltagarna

att öva sina kator. Per Eriksson gårrunt, ser på deras rörelser, stoppar,korrigerar och visar hur en rörelse skagöras. Ibland ber han alla att samlas.Det hela är odramatiskt. Deltagarnalyssnar och jobbar vidare. Det är när de provar han som lära-

re har möjlighet att hjälpa till ochkorrigera och lära deltagarna att seandra möjligheter och att de kan görapå ett annat sätt. Per Eriksson vill för-medla ett annat perspektiv på det vikallar misslyckanden. – Det finns deltagare som upplever

att de har misslyckats i sina liv menegentligen är det är fel att tala ommisslyckanden. Det är en naturlig vägmot utveckling. Det handlar om erfa-renheter, att vi kan lära oss av det vigör. Vi får verktyg att ta oss vidaremed och utveckla vår potential – attutvecklas som människa. Om du serdet på det sättet kan du aldrig blibesegrad, av något eller någon.

18

Terminsstartserbjudande

Box 12239, 102 26 Stockholm

Läs mer och beställ boken på www.lararforbundetsforlag.se

Kunskap, språk och identitet – att undervisa fl erspråkiga elever i F–6Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett fyrtio-tal färgbilder. Ordinarie pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Specialerbjudandet – 179 kr inkl moms plus frakt – gäller till och med 28 februari 2014, eller så länge lagret räcker.

Terminsstartserbjudande

Specialpris

179:- gäller till och med

28 feb 2014

”””Denna bok har mycket matnyttigt och inspirerande att ge för alla pedagoger och skolledare som möter elever med annat modersmål än svenska.” Eeva-Stiina Sundén, BTJ-häftet 2013:12

Många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Men det går att göra mycket för att stötta eleverna och förbättra resultaten! I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sina kunskaper och erfarenheter. De berättar om förhållningssätt som fungerar – och som även gynnar elever med svenska som modersmål.

Teater med politi

edan i foajén tillTeater Tribunalen

får jag en deja vú-upplevel-se. Det känns som att jag harvarit här förr, fast jag bestämtvet att det är första gången jag

är här. Men plötsligt förstårjag var känslan kommer

ifrån. Tältprojektet sommaren 1977 iUmeå. Tältprojektet var en stor musi-kalisk och vänsterpolitisk teaterföre-ställning som uppfördes av många väl-kända musiker och skådespelare somSven Wollter, Ulf Dageby, JohannesBrost och Totta Näslund. Jag var 19 årgammal och en av alla de lokala ung-domar som hjälpte till med praktiskasaker kring arrangemanget. Vi hadetapetserat hela stan med affischer pålagliga och olagliga ställen och vibrann för begrepp som solidaritet,rättvisa och kamp mot förtryck. Det var sådant föreställningen ”Vi

äro tusenden” handlade om och detvar den känslan som kom tillbaka iTribunalens entré. Femton år efterTältprojektet, i mitten av 1990-talet,var Sverige ett helt annat land än detvi drömt om som unga. Då startade

Teater Tribunalen.– Det behövdes ett motstånd och

det vi kunde var teater och scenkonst,säger Henrik Dahl som var med ochstartade teatern 1994.

HÄR BÄ RG E FÖ R H EM LÖ SA

De hade stora planer som sträcktesig långt utanför teaterscenen.– Det skulle bli ett härbärge för

hemlösa, en egen tidning och en egenTV-kanal men vi lyckades integenomföra allt.

En idé om ett stort vänsterprojektmed teatern i mitten?– Det kan man säga. Vi sökte och

fick pengar till ett slags vänsterkultur-hus med gästspel och utställningar, sådet pågår också annan verksamhet änteater. Ibland går det bra och iblandmindre bra för vi har begränsat medplats och pengar. Men det är enormtmånga människor som varit här, sägerHenrik Dahl.Sedan dess har mycket vatten run-

nit under broarna och även teaternhar förändrats och utvecklats över tid.Maria Edwall är bl.a. producent ochtycker att frågan om ”vänster” och

Politisk scenkonst är en ny kurs på Långholmens folkhögskola. Skolans huvudman är LO Stockholm. De hoppas att utbildningen ska ge kursdeltagarna verktyg att skapa teater med politik på repertoaren. Kursen görs ihop med Teater Tribunalen som använder scenen för att skapa debatt kring viktiga samhällsfrågor.

t e x t o c h f o t o : s v a n t e i s a k s s o n

ik på repertoaren

21

22

Mikaela Knapp är del-tagare i Långholmens

kurs Politisk Scenkonst.Hon arbetar som skåde-

spelare och har desenaste åren drivit en

feministisk teatergrupp.

”höger” är ett förenklat sätt att beskri-va verkligheten och vad de sysslarmed.– Vi är en politiskt riktad teater,

men vår konstnärlige ledare väljerprojekt utifrån dagsaktuella händelser,men också utifrån politiska och filoso-fiska tankar, säger hon.

ÖP P EN FÖ R A L L A

Dessa tankar och idéer behöverinte nödvändigtvis vara ”vänster” vaddet begreppet nu står för. Utbildning-en ”Politisk scenkonst” är öppen föralla och för alla politiska åsikter. Detär inte styrt och låst, tvärtom.I en paus sätter jag mig med kurs-

deltagarna Jenny Salomonsen ochMikaela Knapp på bredvid scenen därde och deras kurskamrater just avslu-tat ett övningspass tillsammans.– Jag har alltid haft ett politiskt

intresse. De frågor jag är intresserad

av förutom klass och funktion ärrasism och feminism, säger JennySalomonsen.Hon utbildade sig tidigare till tea-

terpedagog, gick en performancekursoch har drivit egna projekt. Nu tarhon ett steg till.

Varför har du valt den här kursen?– Jag tycker att det är viktigt att

det finns alternativa former att görascenkonst på, scenkonst som har enförändringsvilja i sig och att man fårgå en utbildning med en annan väg änden traditionella med alla dessa man-liga författare, säger Jenny Salomon-sen.Mikaela Knapp arbetar som skåde-

spelare och har de senaste åren driviten feministisk och normkritisk teater-grupp. – När den här utbildningen kom

kändes det så himla bra att få bådebredda min scenkonstkunskap och att

23

Jenny Salomonsson, söktetill långholmens teater-kurs eftersom hon alltidhar varit intresserad avpolitiska frågor somklass, feminism ochrasism.

göra scenkonst till politik tillsammansmed andra i kursen, säger hon. Detkänns också som att skolan har högstandard med aktiva konstnärer somjobbar med oss, säger Mikaela Knapp.

FÖ RÄNDRA VÄ R L D EN

Utbildningen är ingen traditionellteaterlinje som utbildar skådespelareutan är klart inriktad på att kursdelta-garna efteråt ska kunna gå ut ochskapa egna projekt och teatergruppermed politik på repertoaren.

Du vill förändra världen?– Ja, säger Mikaela Knapp och

skrattar.Förändra världen vill också Lång-

holmens folkhögskola som har LO-distriktet i Stockholm som huvud-man. På sin hemsida skriver man:Arbetarrörelsens värderingar om allamänniskors lika värde ligger till grundför vårt arbete. Skolan har en facklig-

politisk profil, med jämställdhet, likabe-handling och integration som de vikti-gaste frågorna.– När jag blev rektor såg jag att vi

hade den fackliga delen i våra kurser,men i inte så tydlig politisk inriktningi våra långa kurser och då tänkte jagatt vi skulle försöka återuppväckaden, säger rektor Peter Davidsson.Han tyckte att Teater Tribunalen

var en bra samarbetspartner. PeterDavidsson och teaterns konstnärligaledare kände också varandra sedan degick en amatörteaterkurs i Brunnsviksregi för många år sedan. Politisk scenkonst startade för förs-

ta gången i höstas och söktrycket blevomedelbart större än på skolans andralinjer. Arton deltagare antogs av desjuttio som sökte. En dag i veckan ärde på Långholmen och de andra påTeater Tribunalen.

L Ä S E R OM SAMHÄ L L S F R ÅGOR

En viktig del i utbildningen är attsätta sig in i olika samhällsfrågor, vil-ket ligger nära till hands då flera avLångholmens övriga kurser har justglobal rättvisa, miljö, demokrati ochmänskliga rättigheter som tema. – En femtedel av utbildning är

teori, säger Peter Davidsson. Redannär de söker utbildningen får de göratester för att vi ska få en bild av derassamhällskunskaper. Och vi börjarmed arbetarrörelsens historia. Under hösten har de fått lyssna på

föreläsare som berättat om likabe-handling, etnicitet, diskriminering,genus m.m.För Peter Davidsson är kursen och

samarbetet med teatern viktigt avandra skäl.– Jag tyckte att vi var lite introver-

ta på skolan och saknades en kanalutåt och då är konst och teater ett brasätt att förmedla det på, säger han.På scenen i Teater Tribunalens

lokaler masserar, klappar och styrkerkursdeltagarna varandras kroppar. Enman blundar och tycks koncentrerasig på att bara känna när en kvinnaslår på hans ben och fötter med lätta

slag. Och så byter de till att hålla ettrep sträckt mellan varandra där deömsom drar och ömsom ger efter. Deböjer sig, rullar med överkroppen, läg-ger sig ner och sitter i olika ställningarmen hela tiden med repet mellan sigföljsamt spänt i en tyst kommunika-tion. Läraren Henrik Dahl ger några

korta anvisningar men står mest tystoch tittar på. Han är ungefär dubbeltså gammal som de flesta av kursdelta-garna. Många av dem som jobbar påteatern har varit med länge och är lik-som Henrik Dahl i medelåldern. Närvi tidigare satt i foajén pratade hanom hur viktigt det är att föra arvetvidare till de unga så att det de byggtupp kan leva vidare.Några av dem som är kända just

för sin politiska scenkonst har delta-garna fått möta under utbildningen.En av dem är Mellika Melouani Mela-ni, regissör och konstnärlig ledare påFolkoperan som debuterade på TeaterTribunalen 2002 med sin pjäs Vem skatrösta Mona eller Sveriges förloradeheder, en pjäs om hedersmord ochrasism i spåren efter mordet på Fadi-me Sahindal samma år.

D I P LOMAT I S K K R I S

Två andra lärare som gav upphovtill en mindre diplomatisk kris mellanIsrael och Sverige är Dror Feiler ochhustrun Gunilla Sköld-Feiler. Deraskonstverk Snövit och sanningens van-sinne bestod av en bassäng fylld medvatten som färgats rött för att liknablod. På vattnet drev en liten båt kal-lad "Snövit" med ett foto på själv-mordsbombaren Hanadi Jaradat somsegel. Israels ambassadör vandalisera-de konstverket genom att slänga ettelektriskt ljus i vattnet så att det blevkortslutning.– Vi vill föra ut vårt sätt att tänka

och fostra i vår anda så att våra kun-skaper kan leva vidare och inte för-svinner med oss in i pensionsåldern,säger Henrik Dahl med ett leende.Plötsligt blir han allvarlig.– Det behövs ju nu när samhället

hårdnar och fascismen växer. Då ärdet ”all hands on deck” som gäller.Jag berättar för Henrik Dahl att jag

läst ett par riksdagsmotioner från Sve-rigedemokraterna som två år i radmotionerat om att dra in det återkom-mande direkta och indirekta stödet tillvad de kallar vänsterextrema gruppe-ringar som de anser står i direkt stridmed en konstruktiv samhällsutvecklingoch grundläggande demokratiska princi-per. I motionen skriver de också att"verksamhet med inslag av stark, ensi-dig politisk eller religiös påverkan börsåledes inte kunna uppbära statligt stödinom ramen för folkbildningen," en for-mulering som täcker in ett stort antalrörelsefolkhögskolor med arbetarrörel-sen, miljörörelsen, svenska kyrkaneller frikyrkorörelsen som huvudman.Henrik Dahl skakar på huvudet.

För honom är det ingen tvekan omvem som är extrem– Det är självklart vansinne. För

mig är det de som står för det extre-ma.

S J Ä L V K L A R T VAN S I NN E

Jag har i flera veckor sökt riksdags-motionären Mattias Karlsson (SD)som är ledamot i kulturutskottet ochvice gruppledare för Sverigedemokra-ternas riksdagsgrupp för att ställa frå-gor. Jag ville veta om politiska, reli-giösa eller fackligt ägda huvudmänsom Långholmen, som använder sinafolkhögskolor för att driva sina frågor,inte ska få stöd? Och jag vill veta vadde menar med ”samhällsnyttigt inne-håll”? Vem definierar det? Men trotsflera påstötningar får jag aldrig svar. .Det är dags att lämna teatern och

jag går mot ytterdörren. När jag serteateraffischerna på väggarna går tan-karna till Tältprojektet 1977 igen, tilloss som var tusenden ungdomar somville förändra världen. Vi som tänktevilt och drog iväg med åsikter ochaktioner som det spretade åt alla håll.Men vad hade det blivit av våradrömmar om vi inte fått tänka frittoch söka vår egen väg?

För Peter Davidsson ärkursen Politisk Scen-konst och samarbetet

med Teater Tribunalenockså ett sätt för skolanatt synas mer och delta

i samhällsdebatten.

24

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Nu ännu bättre!Lärarschemat Synka mellan

flera enheter.

lararschemat.se App Store.

Förenklad tidsplanering.

Färgkoda dina kalenderuppgifter.

schematarLär

schemat

n

schematNu ännu bättr

arLär

schemate!Nu ännu bättr

.r n

tidsplanenkl örF

.erift a

ranidro

å du hispa unidl lor kåfälerdnucsraräL

h

26

förhandlingsrätten i SFHLI SFHL företräder lokalavdelningen förbundetsmedlemmar och påverkar utvecklingen på arbets-platsen. För att ha förhandlingsrätt krävs även attfirmatecknare utses. Om ingen firmatecknareutses har närmaste Lärarförbundsavdelning för-handlingsrätten.Skyddsombuden ansvarar för frågor som handlarom arbetsmiljön.

några av lokalavdelningens viktigaste uppgifter • svara på medlemmarnas frågor om avtal och lagar,• informera medlemmarna, media, politiker ocharbetsgivare om vad som händer fackligt, • sköta förhandlingar, till exempel MBL- ochbudgetförhandlingar,• delta i skolans utvecklingsarbete, • delta i möten med arbetsgivaren och• rycka ut när medlemmar hamnat i konflikt medarbetsgivaren, elever eller kollegor.måste jag kunna alla avtal för att väljas in ilokalavdelningen?Nej, du lär dig med tiden. Alla nya ombud ska gåen grundkurs, antingen hos SFHL eller hos Lärar-förbundet. En utbildningsvecka hålls årligen hosSFHL. Lärarförbundet håller kontinuerligt utbild-ningar.

hur mycket kan lokalavdelningen påverka?Det centrala avtalet ger vägledning för hur arbe-tet ska ske lokalt. Lokalavdelningen har därmedmycket stora möjligheter att delta i utvecklingsar-betet oavsett om det är fråga om en rörelse- ellerlandstingsfolkhögskola.

lokalavdelningen handlar utifrån • lagar och avtal,• ombudsmötets beslut och stadgar samt• vad medlemmarna vill.

hur ska jag hinna med uppdraget?Av lokalavdelningen utsett ombud har rätt tillledighet med bibehållen lön för fackligt arbetesom gäller den egna arbetsplatsen. Arbetsgivarenär skyldig att på lämpligt sätt ordna ersättare. Detär inte meningen att ombuden ska behöva arbetaövertid för att hinna med uppdraget.

hur bevakar jag mina egna rättigheter?Som ombud är du facklig förtroendeman. Lagenom facklig förtroendemans ställning på arbetsplat-sen säger att ombuden inte får ges sämre arbets-förhållanden eller villkor med anledning av fackli-ga uppdrag.

vilket stöd får lokalavdelningen?Lokalavdelningarna i SFHL står för det medlems-nära arbete, som gör SFHL till en organisationsom står medlemmarna nära. Ibland behövs extrastöd för att komma vidare i frågor. På båda för-bundens hemsidor finns information om lagar ochavtal; sfhl.se och lararforbundet.se. Ni kommerockså att få hem tidningen Lärarfackligt som hål-ler er uppdaterade om för ombud aktuella frågor.Stöd ges även av SFHL:s eller Lärarförbundetsombudsmän. Tveka inte att kontakta oss vid frå-gor. Ring hellre en gång för mycket än en gångför lite!

SFHL:s ombudsmän: 08-737 67 00, Lärarförbun-dets Medlemsservice 0770-33 03 03.

Viktigt att tänka på som förtroendevaldS FHL

Ny kurs för ej förtroendevaldavecka 12, 17 -20 mars anordnas facklig grundkurs,kurs i arbetsmiljö för skyddsombud, kurs i hur vigör ordförandeskapet lustfyllt samt en kurs om pen-sioner. I år har vi också en kurs för ej förtroende-valda som är nyfikna på SFHL som facklig organi-sation. Förutom fackliga kurser har vi också trekurser om folkhögskolan: • Vad innebär de nya kursplanerna i gymnasiet,Gy11, för oss i folkhögskolan . Vi delar erfaren-

heter i arbetet att definiera en fri skolform.• Folkhögskola AB – Hot eller möjlighet? Minska-de statsbidrag gör att skolorna måste hitta nyavägar för att kunna upprätthålla sin verksamhet.Vad säger erfarenheterna från fältet och forsk-ningen om omställningar och förändringar.• Heldagsseminarium om folkhögskolornas inter-nationella arbete både på hemmaplan och i andraländer.Anmälningstiden går ut 7 februari. I mån av platskan man fortfarande anmäla sig.

27

L EDARE Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

när ett nytt år börjar brukar jag, antagligen som allaandra, titta i min nya almanacka och konstatera attden ser rätt tom ut. Det finns inte en massa görandenedskrivet (fast jag vet att det finns att göra). Det ärmånga oskrivna blad och för mig väcks det förvänt-ningar på att det helt enkelt ska bli ett bra år. Dockfinns det, i det tomma (arket), förhoppningar om

goda möten och inspirerande lärande dialoger. Jag blir eftertänksamett kort tag och vilar i mina drömmar för att så småningom kommaupp till ytan och ställa mig frågan – vad händer egentligen 2014? Vadfinns på dagordningen i vår omvärld som vi, SFHL, bör förhålla osstill?

Att det är valår har väl ingen missat! Med ett av folkbildningenssyfte – stärka och utveckla demokratin – som stöd, ska vi på allanivåer, lokalt, i distrikten och nationellt göra folkhögskollärarens rösthörd, samtala och informera om folkhögskolan i så många samman-hang vi bara kan. Medlemmar och förtroendevalda inom SFHL – låtoss hjälpas åt! Jag vet att flera folkhögskolor bjuder in de lokala politi-kerna för att de ska informera och inspirera kursdeltagarna att gå tillvalurnorna. Varför inte passa på att ta lite tid till ett samtal om folk-högskollärarens arbete som har så stor betydelse för folkhögskolanoch samhället? Berätta om hur vi arbetar – det kan ge frukt på sikt!

Folkbildningsrådets representantskap beslöt om organisationsför-ändring i höstas. Genom det beslutet bildas en ny spännande organi-sation inom folkbildningen. Den håller på att växa fram med Rörelse-folkhögskolorna och Offentligägdas folkhögskolors intresseorganisa-tion som parter och 1 juli går startskottet. Den ska tillgodose folk-högskolornas behov av service, kommunikation och utveckling. Jaghar stora förhoppningar om att SFHL nu får en ny samtalspartner ochatt vi nu kan tillsammans arbeta för att stärka folkhögskolan. Jag trorpå samverkan och jag tror på det goda samtalets möjligheter!

Under det här året, närmare bestämt i mars, kan vi få se en nyfolkbildningsproposition. Vid två tillfällen har utbildningsdepartemen-tet bjudit in folkbildningens organisationer till hearing. Åsikter harframförts kring syfte och mål, om att folkbildningen har en viktig platsi vårt samhälle och är en gemensam angelägenhet. Nu väntar vi”bara” på propositionen! I mars är det sagt… vi får se!

Och så ska SFHL skriva ett nytt avtal med Arbetsgivaralliansen i år.Yrkandet lämnas fram i slutet av januari och därefter sätter förhand-lingarna fart. Om det och annat som rör folkhögskollärarna kan dufölja på www.sfhl.se.

Självklart händer väldigt mycket mer som påverkar oss. Om det fårdu läsa i Folkhögskolan under året.

Till sist önskar jag er ett bra 2014!Er ordförande

I N G E L A Z E T T E R B E R G

2014 – året som det händer….eller

Brunnsviksbibliotek är räddati december i fjol avslöjade Folk-högskolan att Brunnsviks anrikabibliotek riskerade att förstöras.De cirka 50 000 böckerna förva-rades utomhus i stålcontainrarvid havet några mil utanförNorrtälje i Roslagen. Nu tarLudvika kommun över ansvaretoch räddar böckerna.– Det är Sveriges största

samling av arbetarlitteratur sådet är naturligt för oss. Brunns-vik är också en del av Ludvikaså det viktigt att de blir kvar ibygden, säger kulturnämndensordförande Ingvar Henriksson(S) som varit drivande i rädd-ningsaktionen tillsammans medBrunnsvikarnas förbund.Biblioteket ska tillfälligt flyt-

tas till det gamla gruvkontoret iGrängesberg som kommunendisponerar. Under 7-9 februariska böckerna packas upp. – Då behövs många starka

armar, men vi får återkommaom detaljerna hur det ska gåtill. Det känns tillfredställandeatt böckerna räddas och vi ärglada att kunnat medverka iden, säger ordförande i Brunns-vikarnas förbund, Zenita Berg-man.Tanken är att det ska skapas

ett publikt bibliotek i Ludvikadär böckerna ska finnas tillgäng-liga för allmänheten, men någrabeslut kring det har inte hunnittas ännu.ABF Nordöstra som är

huvudman för de tre folkhög-skolorna Brunnsvik, Väddö ochSödertörn hade lovat att deskulle skapa ett nytt bibliotek iBorlänge dit Brunnsvik flyttadeefter vårterminen ifjol. Iställethamnade de i stålcontainrarna.

s v a n t e i s a k s s o n

28

hittills har folkbildningspoliti-ken bakats in i den samladevuxenutbildningens mål, därfolkbildningen inte särskilt harpekats ut. I regeringens mål förvuxenutbildningen och somockså gällt folkbildningen stårdet:

Alla vuxna ska ges möjlighet

Folkbildningen får ett eget målPROPOS I T IONEN

I mars lägger regeringenfram en ny folkbildningspro-position. En av nyheternablir att Folkbildningspoliti-ken för första gången får etteget mål.

s t a f f a n m y r b ä c k

En kreativ folkhögskola - genom ämnesövergripande samarbete

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar meningsfullheten och engagemanget hos både elever och lärare.”Jan-Olof Norell,utbildare

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främ-jar lust, energi och kreativitet? När vi identi� erar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett äm-nesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner.

Målgrupp: Lärare i FolkhögskolaPlats: Stockholm Datum: Tisdagen den 18 mars 2014Pris: 2 200kr exkl moms

DELTAGARE PER KURS!

Sjunde Nordiska Dyslexikongressen14-16 augusti 2014 i Stockholm

Program och anmälan www.dyslexiforeningen.se

Svenska Dyslexistiftelsen - Svenska Dyslexiföreningenkansliet@dyslexiforeningen.se 08-43746239

Bli vän med det skrivna ordet

att utvidga sina kunskaper ochutveckla sin kompetens i syfte attfrämja personlig utveckling,demokrati, jämställdhet, ekono-misk tillväxt och sysselsättningsamt en rättvis fördelning.Vid en hearing i januari i

presenterade utbildningsdepar-tementet en ny skrivning förfolkbilningspolitiken som inle-der de fyra syftena:

Folkbildningen ska ge allamöjlighet att tillsammans medandra öka sin kunskap och bild-ning för personlig utveckling ochdelaktighet i samhället.Skrivningen, “jämställdhet,

ekonomisk tillväxt och syssel-sättning samt en rättvis fördel-ning" som finns i målet för vux-enutbildningen försvinner.

i syftena skriver man sedan attverksamheten ska: Stödja verk-samhet som bidrar till att stärkaoch utveckla demokratin; bidratill att göra det möjligt för män-niskor att påverka sin livssitua-tion och skapa engagemang attdelta i samhällsutvecklingen;bidra till att utjämna utbild-ningsklyftor och höja bildnings-och utbildningsnivån i samhäl-let; bidra till att bredda intres-set för och öka delaktigheten ikulturlivet.Skrivningen, “jämställdhet,

ekonomisk tillväxt och syssel-sättning samt en rättvis fördel-ning" som finns i målet för vux-enutbildningen försvinner.Propositionen är en följd av

den folkbildningsutredning somblev färdig i oktober 2012 sombland annat föreslog en nyutvärderingsmodell för folkbild-ningen och att regeringen stry-ker de utpekade sju verksam-hetsområdena. Utredningenansåg att det räcker med attbehålla de fyra syftena för folk-bildningen. I mars läggs alltsåpropotionen fram för riksdagen.

29

KRÖN I KA Holger Nilén skriver för Folkhögskolan och är journalistlärare på Jakobsbergs folkhögskola

regnet slår hårt mot kyrkotaket, men det är varmtbåde ute och inne. Runt 28 grader. Nya besökarekommer hela tiden in i kyrkan. Den rytmiska sångenär igång, ibland tillsammans med klangerna från enkeyboard. Det tisslas och tasslas. Varför är hon intehär idag? Hon har inget sagt om att hon skulle varaborta? Är hon sjuk?

Det blir dags för bibelstudier. En församlingsmedlem, cirka 70 år,berättar om en kvinna på Kap Verde som blivit troende och nu förli-tar sig på Jesus. Det är lördag förmiddag i början av januari i sjunde-dags adventisternas kyrka i Ocho Rio, i norra Jamaica. Jag och minfamilj är de enda vita och de enda kyrkobesökarna som kommerutifrån. Vi går annars aldrig i kyrkan. Men vi vill gärna lyssna på sång-en. Och den är stark och alla mår bra av den, även vi.

Efter två timmar känner vi oss nöjda. Det har nästan slutat regna.Dagens mässa ska dra ut över eftermiddagen och vi vill hinna tillmarknaden down town och köpa grönsaker och frukt.

Vid utgången står en av pastorerna, ytterst välklädd i grå kostymoch slips. Själv har jag kortbyxor, sandaler och uppkavlade skjortär-mar. Han ser allvarlig ut och jag funderar över om han ska säganågot om att jag är fel klädd. Kanske borde jag skyla knäna? Men pas-torn undrar bara varifrån vi kommer. Och jag säger Sverige. Hansansikte skiner upp i ett stort leende:

– Det är fantastiskt med era demonstrationer mot rasismen. Visstvar det i Kärrtorp?

Först tror jag att jag hört fel. Men det är just ”Kärrtorp” hansäger. Jag blir stolt som svensk. Vi är inte enbart ett land med ettrasistiskt parti i riksdagen. Demonstrationerna i en av Stockholmssödra förorter har spritt sig över jordklotet. Och jag var där. Det ärsom om pastorn i Ocho Rio förstår det.

Själv flyttade jag från Kärrtorp i somras, strax innan nazisternaställde till bråk på torget. Så när demonstrationen skulle genomförastvå dagar före julafton var det självklart att gå med och delta i ropsom ”Inga rasister på våra gator”. Jag stod på idrottsplatsen, därnazisterna fått träna sina Hitlerhälsningar. Vi var 16.000 enligt SVToch ytterligare uppemot 60 000 skrev på ett upprop mot nazismen.

I Kärrtorp hade nazisterna börjat agera redan i november. En nattvar en ung man på väg hem när några andra unga, välklädda män frå-gat om han sett till några nazister. Den ensamme unge mannen hadeinte det, men samtidigt uttryckte han en oro för dessa. Då hade hanblivit misshandlad. Det var därefter ”Linje 17 mot rasism” skapades,ett nätverk längs södra delen av T-banans Linje 17.

Jag frågar aldrig pastorn hur han fått veta allt om Kärrtorp. Detkänns som om han bara vet. Som om han är en av de 1,2 miljardersom använder sig av Facebook. Jag gläder mig över internet ochFacebook och Twitter som gör detta möjligt. Samtidigt som vimåste hålla ögonen på den amerikanska underrättelsetjänsten NSA,som enligt de senaste rapporterna har tillgång till data om facebooksanvändare.

h o l g e r n i l é n

kärrtorp nådde ända till Jamaica

30

angeläget omromernas situationen del böcker blir åter aktuella.Det senaste årets händelser ochskriverier om romerna gör att detfinns anledning att påminna omirka Cederbergs bok Född för-dömd Romerna – ett europeisktdilemma från 2010. i snart tusenår har romer trakasserats och för-följts, jagats som djur och förkla-rats fredlösa. under det nazistiskaväldet mördades hundratusentals.romerna har förföljts undersamma period som judarna mentill skillnad från dem har romernainget hemland, vilket svarar på frå-gan varför de reser runt så myc-ket – ingen vill ha dem i sin när-het. De bor sämst, lever sämstoch har få som står upp för dem.irka Cederbergs bok är en gedi-gen genomgång av romernas för-hållande till det europeiska majori-tetssamhället från 1000-talet till idag. hon är socionom och jour-nalist och har i två årtionden rap-porterat om romerna i tidningar,radio och tV. med hjälp av nyarön och teorier berättar honderas historia och beskriver derassituation i dagens europa med enväxande och allt mer våldsamantiziganism. med titeln anspelarhon på gunnar myrdals Ett ameri-kanskt dilemma, förtrycket avafroamerikanerna. Född fördömdborde finnas i varenda folkhögsko-las bibliotek.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

ständig tillväxt är en omöjlighet. oljan är snartslut. Den industriella civilisationen är en historiskparentes. David Jonstads bok visar övertygande att dethär inte är några olycksprofetior utan den verklighetvåra barn och barnbarn måste leva med.

under vägen beskriver han ett antal tidigare civilisa-tioner, deras uppgång och fall. Vi får följa mesopotami-

en på 3000-talet före kristus, det romerska riket före och efter kristifödelse, mayacivilisationens försvinnande i den centralamerikanskadjungeln på 800-talet, sovjetunionens sammanbrott.

Det nya för en gammal historielärare är beskrivningen av ett håll-bart alternativ: Det resilienta samhället. han inleder med att citeraden amerikanske miljöaktivistgurun Bill mckibbens bild av samhälletsom en fullblodshäst: ”Det vi behöver göra medan vi fortfarande är isadeln, är att förvandla vår tävlingshäst till en arbetshäst – till någotpålitligt, stabilt, uthålligt och tåligt. springer inte fort, men går långt.Vinner inga fina priser men tar ändå hem segern i slutändan. Vi pra-tar skritt, lunk och trav, inte sporrsträck och galopp.”

Det handlar bland annat om att gå tillbaka till vårt beroende avnaturen, att stärka empatin med såväl andra människor som icke-mänskligt liv, att fördjupa den lokala demokratin, att bygga ut ettekologiskt jordbruk i städerna, att ransonera fossil energi liksom kli-matutsläpp, att genomföra arbetstidsförkortning, att genom ökadmedvetenhet motverka fruktan. ett synnerligen faktaspäckat kapitel,som avslutas med ett citat av Franklin D. roosevelt från 1933: ”Detenda vi behöver frukta är fruktan själv”..

ovanligt nog blir jag mest fångad av författarens slutord. Därberättar han om ett projekt han är engagerad i sedan år 2009. engammal jordbruksfastighet på 20 hektar i sörmland med frukt- ochgrönsaksodlingar, skogsmark, beteshagar, .djur och människor, snart30 stycken. Där finns enkla ekologiska hus, gemensamt ägd tvättstu-ga, storkök, växthus, uppvärmning huvudsakligen med egen ved. Detär inte lösningen, men ett av många nödvändiga bidrag till en möjligframtid. en mycket användbar bok i folkhögskolan. skaffa den till bib-lioteket.

B J Ö r n h Ö J e r

Den omöjliga tillväxten

kerstin hesselgrenrenée FrangeurKerstin Hesselgren varen föregångare somvågade använda ordetfeminist redan på tret-tiotalet. Hon var en

stor och känd politiker i Europa, isynnerhet i Nationernas förbund,under mellankrigstiden. I riksdagendrev hon frågor som utbildning förkvinnor, kvinnors rätt till statligatjänster och lika lön.

L I TTERATUR

Kort om... kvinnliga föregångare och tidiga feministersvenska hemmonika Björk m.fl TV-serien SvenskaHem har alla sinaförebilder i verklighe-ten. Monika Björkoch Eva Kaijser

berättar om verklighetens butiks-kedja "Svenska Hem" som mot allaodds blev en framsgångssaga menockså historien om deras fall. Vi fårmöta de stridbara kvinnorna somdrömde om en ny och rättvis värld.

mig själv och mitt gods förvaltaBritt liljewall Mig själv och mittgods förvalta är enbok om nio kvinnor i1800-talets Sverige.

Alla är kvinnor som levde i en tidnär omyndighet var det normala förogifta kvinnor. Men just dessa kvin-nor agerade för att bli myndiga. Dekom från olika miljöer, olika socialaskikt och hade skilda erfarenheter.

den liberala tidskriften Axesshar ett läsvärt tema i sitt sista num-mer för 2013, Den saknade med-borgarkänslan. I fyra artiklar (somalla finns att tillgå på nätet) skriverolika skribenter om fyra stater:Frankrike, Ryssland, Sydafrika ochUSA och vad som händer medmedborgarkänslan när de som styrinte längre anses trovärdiga. Ochvad händer med systemet när med-borgarna inte längre ser sig som endel av systemet. Robert J Shapiro,ekonomisk rådgivare till PresidentClinton, skriver om hur tepartistersom vägrar kompromissa och ensi-diga åsiktsmedier undergräver till-tron till demokratin. I en välresear-chad artikel skriver Tor Billgren,Journalist som bott i Sydafrika, omkorruptionen och vanstyret inom

ANC. Sydafrikanska forskare menaratt å ena sidan vore det önskvärtom väljarna lät ANC ta konsekven-serna för sitt vanstyre, å andrasidan äventyras landets stabilitet omANC maktcentrum kollapsar - Runthörnet väntar militanta populistermed lättköpta löften. Anna-LenaLaurén. korrespondent för SvenskaDagbladet skriver kunnigt om Ryss-land, där medborgarna inte ser sigsom medborgare i ett system därläkare och sjuksköterskor förväntarsig en dusör av patienten för att fågod vård. Enda svagheten i dennafyrklöver är en cynisk artikel omFrankrike av Jacob Arfwedson.Även om den har sina poänger för-vandlas demokratiproblemet mesttill en fråga om skatter.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

31

bo scharping, författa-re, poet och tidigarelärare i bl. a kulturhis-toria på Viskadalensfolkhögskola har fåttmotta makarna Emiloch Vivi Johanssonskulturstipendium somförvaltas av Markskommun. Bo Scharpingarbetade som lärare i40 år på Viskadalen.Paret Johansson testa-menterade sin kvarlå-tenskap till Marks kom-mun för att användastill kulturstipendium tillen eller flera personer ikommunen varje år.

ninja thyberg är enav nio regissörer somnominerats i kortfilms -tävlingen Startsladdenpå Göteborgs Filmfes-tival i 24 januari försin film "Hot Chicks".Filmen tävlar om500 000 kr. NinjaThybergs tidigare film,"Pleasure", fick pris iCannes och har ocksåkommit med på denprestigefyllda ameri-kanska filmfestivalenSundance. Ninja Thy-berg gick på Filmlinjenpå Fridhems folkhög-skola 2008-2010.

gunilla andersson,lärare på Munka folk-högskola och initiativ-tagare till nätverketGemensam Välfärd harfått Oscars prisetsheders omnämnande2013 för att ha “visatprov på ett omfattandeoch glokalt folkbild-ningsengagemang iangelägna och aktuellafrågor.” Oscar OlssonMuseet i Malmö instif-tade priset i svenskfolkbildning år ifjol föratt lyfta fram godaförebilder i folkbild-ningen.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Medborgarkänslans minskade betydelse

kofi annan omåren i Fns tjänstförre generalsekreteraren kofiannan skriver i förordet i Ett liv iFN:s tjänst: “ett Fn för 2000-talet måste försvara principen attnationell suveränitet aldrig kananvändas som en sköld för folk-mord eller grova kränkningar avmänskliga rättigheter.”

År 1957, när kofi var 19 år,blev ghana, där hans far vardirektör i ett europeiskt han-delsföretag, den första självstän-diga republiken i afrika söderom sahara. Vid 24 fick hananställning på Who i genève.35 år senare valdes han till Fnsgeneralsekreterare.

han skriver om några av Fn-stillkortakommanden: tragedier-na i somalia 1993, rwanda 1994och Bosnien 1995 med hundra-tusentals civila offer. men ocksåom framgångsrika insatser motmilosevic i kosovo, indonesien iÖsttimor och om den tystadiplomati, som gav fred mellannigeria och kamerun år 2001.kofi annan och Fn fick nobelsfredspris samma år. Då hade Fn44 000 anställda och en budgetpå tio miljarder dollar. en höjd-punkt under hans tid blev noginrättandet av internationellabrottmålsdomstolen 2002 medromstadgan, som 2011 harundertecknats av 2/3 av Fnsmedlemsstater.

milleniemålen och den globalakampen mot fattigdom utgör ettviktigt avsnitt om förebyggandefredsarbete. att utrota extremfattigdom, ordna grundläggandeskolutbildning för alla, främjajämställdhet mellan könen, mins-ka barnadödligheten, förbättramödrahälsan och bekämpahiv/aids. ”Världens förkastnings-spricka” kallar han israel/Palesti-na-konflikten. Där, liksom omkrigen efter 11 september 2001,talar han klarspråk. irakkrigetvar ”en tragedi för rättsstatensprinciper världen runt”.

B J Ö r n h Ö J e r

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

jerry marklund har bara hunnitvara ordförande några dagar närvi talas vid. Vi talar om denstundande sfhl--veckan i mars,vecka 12. Han var med förraåret och ska åka även i år.– Det är oerhört givande att

träffa människor från andrafolkhögskolor. Det är det somär grejen med sfhl-veckan. Ifjol deltog han i en kurs som

behandlade allmän linje ochdess utveckling.– Vi som var på kursen var

ganska eniga om att vi är enunik skolform som vi alla ärmåna om att bevara. Vi betrak-

tar väl gymnasiets nya kursplan,Gy11 med lite skepsis. Vi villfundera över vad våra mål skavara och vilka som ska varavåra metoder för att nå dit.I år innehåller SFHL-veckan

en fortsättning om allmän linjesom heter Att ramla i kursdi-ket – Gy11 i folkhögskolan. JerryMarklund deltar även i år.– Jag tycker nog att vi på

Solvik inte har ramlat ned igymnasiets kursdike. Vi har tit-tat på kursplanerna, diskuteratbegreppet "motsvarande" ochgjort vår tolkning av det.

innan han kom till Solvik arbeta-de han som grundskolelärare iSundsvall. Men familjen valdeatt flytta tillbaka till Skellefteå.Jerry Marklund vikarierade endel som lärare men det var inteenkelt att få fast jobb i grund-skolan. Han startade eget, ettsnickeri, men det gick inte hel-ler så bra, så när Solvik behövdeen elevassistent sökte han och

fick jobbet. Eftersom han varutbildad lärare fick han mer ochmer undervisning och sedan sexår arbetar han helt och hålletsom folkhögskollärare.

Hur var det att komma frångrundskolan till Folkhögskolan?– Min upplevelse är att folk-

högskolan i dagsläget inte ärlika styrda av centrala doku-ment. Det ser jag som en för-del. Jag tycker att verksamhetenska utformas så nära deltagarnasom möjligt. Helst ska de varamed och utforma verksamhe-ten. Det är den ideala lärmiljönför mig. Det är så Folkhögsko-lan är tänkt att vara.

Men du antyder också att niblir mer och mer styrda.– Jag kan inte säga jag att vet

att det är så men jag tycker migkunna se att det finns en diskus-sion där tänket går mer motutbildning än bildning. Och jagtror inte att folkhögskolan ärsådan till sin natur. Nu liggerdet ingen konflikt i att folkhög-skolan sysslar med både utbild-ning och bildning men jag tyc-ker att det finns ett ökat inslagav styrning uppifrån.På SFHLs årsmöte i början

av februari avgick Jerry Mark-lund som skyddsombud ochvaldes till ordförande i lokalav-delningen. Man har en delutmaningar framför sig sominvolverar de vanliga fackligafrågorna: Arbetstider, löner ocharbetets innehåll.– Det är lite spännande men

jag upplever att diskussionskli-matet med vår rektor, somockså är ny, är gott. Även om viinte alltid har samma åsikterhar vi en bra dialog.

“Folkhögskola är folkhögskola,inte komvux eller gymnasium”

Jerry Marklund arbe-tar som lärare isvenska och engels-ka på allmän linjeoch allmänna linjenskonsttillval. Tvådagar i veckan bry-ter de av de teore-tiska studierna ochägnar sig åt attmåla., rita ochskulptera.

S FHL - PORTRÄTT

– Folkhögskolan är inte gym-nasium eller grundskola.Folkhögskola är inte komvux.Folkhögskola är folkhögskola,en unik skolform, säger JerryMarklund, ordförande i Solviks sfhl-avdelning utan-för Skellefteå.

s t a f f a n m y r b ä c k