DOKUMENT

J.nr. 18-00227-1

Dokument 1/2019

Indhold

1. Nordisk Råds Fællesmøder 2018 ...................................................... 3

2 Præsidiet .......................................................................................4

2.1 Præsidiets arbejdsgruppe til behandling af Nordisk Ministerråds budget 6

2.2 Tema – Norges præsidentskabsprogram ................................................6

2.3 Opfølgning af interne beslutninger ......................................................... 7

2.4 Redegørelse vedrørende politisk dialog ................................................ 10

3 Udvalgenes og komitéernes arbejde i 2018 ...................................... 11

3.1. Utskottet för kunskap och kultur i Norden ........................................... 11

3.2. Utskottet för välfärd i Norden ............................................................. 14

3.3. Utskottet för ett Hållbart Norden ........................................................ 17

3.4. Utskottet för Tillväxt och Utveckling i Norden ..................................... 22

3.5. Kontrolkomitéen ................................................................................. 23

3.6. Valgkomitéen ..................................................................................... 27

4. Sessioner 2018 ............................................................................ 28

4.1 Temasession Akureyri .......................................................................... 28

4.2 Ordinær session Oslo ........................................................................... 28

5. Västnorden ................................................................................. 30

6. Nordisk råds internasjonale samarbeid .......................................... 31

6.1 Samarbeid med Baltisk forsamling og BSPC ......................................... 31

6.2 Russland .............................................................................................. 32

6.3 Hviterussland ....................................................................................... 32

6.4 Arktis ................................................................................................... 32

6.5 EU ....................................................................................................... 33

6.6 Øvrige interparlamentariske kontakter ................................................ 34

7. Nordisk Råds priser ...................................................................... 35

7.1. Nordiska rådets litteraturpris ............................................................... 35

7.2. Nordiska rådets barnelitteraturpris ...................................................... 35

7.3. Nordiska rådets musikpris ................................................................... 36

7.4. Nordiska rådets filmpris ...................................................................... 36

7.5. Nordiska rådets miljøpris ..................................................................... 36

2 / 53

8. Ligestilling – fordeling af kvinder og mænd .................................... 37

8.1 Nordisk Råds Præsidium og udvalg ....................................................... 37

8.2 Formands- og næstformandsposter i Nordisk Råd ................................ 38

8.3 Rådssekretariatet i København ............................................................. 38

9. Nordisk Råds økonomi 2018 ......................................................... 38

10. Nordisk Råds nye sager 2018 ....................................................... 39

10.1 Nye medlemsforslag 2018 .................................................................. 39

10.2 Nye ministerrådsforslag 2018 ............................................................. 41

10.3 Beslutninger om ikke at foretage sig yderligere .................................. 41

10.4 Nye skriftlige spørgsmål 2018 ............................................................ 41

10.6 Rekommandationer vedtaget i 2018 ................................................... 43

10.7 Interne beslutninger vedtaget i 2018 ................................................... 44

11. Nordisk Råds medlemmer ........................................................... 45

12. Partigrupper i Nordisk Råd .......................................................... 51

13. Nordisk Råds delegationer .......................................................... 53

3 / 53

1. Nordisk Råds Fællesmøder 2018 Sverige, 23.-24. januar: Nordisk Råds januarmøder blev afholdt i Riksdagen i Stock-

holm. Der blev afholdt et fællesmøde med temaet: Den digitala utvecklingens möj-

ligheter att förbättra demokratiska och hållbara Nordiska välfärdssamhällen – poli-

tiskt ledarskap och ansvar. På mødet var der oplæg fra flere svenske eksperter på

området og udvalgene fik lejlighed til at give deres forslag til det videre arbejde med

digitaliseringsdagsordenen

Island 9.-10. april: Nordisk Råds temasession og aprilmøder blev afholdt i kulturhuset

HOF i Akureyri. Sessionens tema var havet, med et særligt fokus på miljø sikkerhed

til havs. Under den aktualitetsdebatten indledte Islands samarbejdsminister Sigurður

Ingi Jóhannsson med en status på de nordiske landes arbejde med FN’s 14. bæredyg-

tighedsmål ”liv i havet. Debatten kom også omkring plast i havet og havet som en

ressource for de nordisk lande.

Grønland 19.-20. september: Nordisk Råds septembermøder blev afholdt i kulturhuset

Katuaq i Nuuk. Nordisk Råds fire fagudvalg deltog i tre forskellig faglige seminarer

der gav en introduktion til hvordan status er på Grønland indenfor: Børn og unge,

Uddannelse og kultur samt Udvikling og bæredygtighed.

Der blev afholdt et fællesmøde med fokus på klimaforandringer og i den anledning

var Naturinstituttet og Arktisk kommando inviteret til at holde oplæg om Klimafor-

andringer og de marine økosystemer i Grønland samt Klimaforandringer betydning for

Arktisk Kommando opgaver

Norge, 31. oktober – 2.november: Nordisk Råds 70. session blev afholdt i Stortinget i

Oslo. Blandt de vigtigste emner der blev debatteret på sessionen var international

politik og forsvars- og sikkerhedspolitik Tirsdag den 30. oktober var Premierminister Theresa May (UK) Sessionens internati-onale gæstetaler. Fokus var Brexit, og konsekvenserne heraf, særligt for samarbejdet med de nordiske lande. Partigruppetalspersoner fik anledning til at spørge Theresa May om hvad de fandt relevant i forhold til Brexit. Senere samme dag afholdtes top-møde med de nordiske statsministre og regeringsledere om De nordiske landes ro-busthed i mødet med andre landes forsøg på at påvirke vores samfund og demokratiske processer

Sessionen afsluttedes med valg af præsident og vicepræsident for Nordisk Råd for

2019, samt efterfølgende præsentation af præsidentskabsprogram for 2019 – Norden

var dag - demokrati och folklig föankring

Jessica Polfjärd (Moderaterna – Den Konservative Gruppe) blev valgt til præsident og

Gunilla Carlsson (Socialdemokraterna – Den Socialdemokratiske Gruppe) blev valgt

til vicepræsident.

4 / 53

2 Præsidiet Præsidiets arbejdsområder

• Nordisk Råds Præsidium er det højeste besluttende organ mellem sessioner-

ne, og har beføjelser til at træffe beslutninger på rådets vegne

• Præsidiet er Nordisk Råds ledelse med ansvar for overordnede politiske

spørgsmål, herunder budget, udenrigs-og sikkerhedspolitik, og internationalt

samarbejde

• Præsidiet er Nordisk Råds ledelse med ansvar for overordnede administrative

spørgsmål, herunder planlægning og koordinering af møder og sessioner

Præsidiets sammensætning

Præsidiet havde under året 15 medlemmer, 4-6 kvinder og 9-11 mænd. Alle lande og

partigrupper skal være repræsenteret i Præsidiet. Norge havde præsidentskabet i

Nordisk Råd i 2018. Præsident var Michael Tetzschner og Vicepræsident Martin Kol-

berg. Medlemmerne fordelte sig således:

Midtergruppen (M)

• Britt Lundberg (ÅC), Åland

• Bertel Haarder (V), Danmark

• Kjersti Toppe (Sp) (jan–sept)/ Heidi Greni (Sp) (okt–des), Norge

• Staffan Danielsson (C) (jan–sept)/ Magnus Ek (C) (jan–sept) Sverige

• Silja Dögg Gunnarsdóttir (F), Island

Den Socialdemokratiske Gruppe (S)

• Phia Andersson (S) (jan–sept)/ Gunilla Carlsson (S) (okt–des), Sverige

• Erkki Tuomioja (sd), Finland

• Martin Kolberg (A), Norge

• Henrik Dam Kristensen (S) (jan–okt), Danmark

• Oddný G. Harðardóttir (A), Island

Den Konservative Gruppe (K)

• Hans Wallmark (M) (jan–sept)/ Jessica Polfjärd (M) (okt–des), Sverige

• Michael Tetzschner (H), Norge

• Wille Rydman (saml), Finland

Nordisk Grønt Venstre (NGV)

• Christian Juhl (EL), Danmark

• Steinunn Þóra Árnadóttir (VG) (okt–des), Island

Nordisk Frihed (NF)

• Mikkel Dencker (DF), Danmark

Præsidiets hovedtemaer

Præsidiets arbejde tog udgangspunkt i Norges præsidentskabsprogram, der havde

som hovedtemaer:

• Helseteknologi og patientsikkerhed

5 / 53

• Uddannelse, inkludering og mobilitet

• Miljø og sikkerhed til havs

• Forsvar og sikkerhed

De mest fremtrædende sager i Præsidiets arbejde under året var:

• Sprog i Nordisk Råd

• Forsvars- og sikkerhedspolitik

• Samfundssikkerhed

• Evaluering af Nordisk Råds priser

• Nordisk Råds og Nordisk Ministerråds budgetter 2019

• Grænsehindringer

Der henvises i øvrigt til oversigt over medlemsforslag, rekommandationer mv sidst i

beretningen.

Præsidiets møder

• 24. januar, Riksdagen, Stockholm, Sverige

• 10. april, Folkets Hus, Akureyri, Island

• 27. juni, Hoel gård, Nes, Norge

• 13. september, Katuaq, Nuuk, Grønland

• 30. oktober, Stortinget, Oslo, Norge

• 11. december, Hanaholmen, Esbo, Finland

Møder med ministre

• 24. januar, Stockholm, Sverige, møde med formanden for de nordiske sa-

marbejdsministre

• 23. maj, Örnsköldsvik, Sverige, Præsidentens møde med de nordiske stats-

ministre

• 31. oktober, Oslo, Norge, møde med de nordiske samarbejdsministre

Internationale bilaterale møder

• 30. oktober, Oslo, Norge, møde med Vestnordisk Råd

• 10. december, København, møde med Baltisk Forsamling

Der henvises i øvrigt til afsnit 6 i beretningen om Nordisk Råds internationale arbej-

de.

Rundbordssamtaler

• 26. juni, Oslo, Norge, Rundbordssamtale om forsvarspolitik

6 / 53

2.1 Præsidiets arbejdsgruppe til behandling af Nordisk Ministerråds budget

Præsidiets arbejdsgruppe til behandling af Nordisk Ministerråds budget for det

kommende år arbejdede under 2018. Partigrupperne udpegede hver sin budgetord-

fører til gruppen, som ledtes af præsidenten der kunne samles uafhængigt af Præsi-

diet og forhandle med Ministerrådet, når det var påkrævet.

Budgetordførerne for 2018 var følgende medlemmer:

• Britt Lundberg, Midtergruppen

• Martin Kolberg, Den Socialdemokratiske Gruppe

• Christian Juhl, Nordisk Grønt Venstre

• Mikkel Dencker, Nordisk Frihed

• Michael Tetzschner, præsident

Budgetarbejdet blev fortrinsvist afviklet på Præsidiets møder gennem året. Dog

mødtes ordførerne også på følgende møder i 2018:

• Den 12. september i Nuuk, for at foreslå til Præsidiet hvilke af partigrupper-

nes ændringsforslag til budgetforslaget burde prioriteres i forhandlinger med

Ministerrådet.

• Den 8. oktober i Stockholm mødtes præsident Michael Tetzschner med Sve-

rige samarbejdsminister Margot Wallström, for at opnå et samsyn om rådets

forslag til ændringer til ministerrådets budget 2019.

På mødet den 8. oktober blev et budgetkompromis etableret. Et kompromis, der ef-

terfølgende blev indskrevet i Nordisk Råds betænkning over ministerrådsforslag om

Nordisk Ministerråds budget 2019. Betænkningen blev vedtaget på Præsidiemøde i

Oslo den 30. oktober, og efterfølgende på Nordisk Råds plenarforsamling som Rek.

17/2018.

2.2 Tema – Norges præsidentskabsprogram

Norges præsidentskabsprogram i Nordisk Råd 2018 havde som hovedtemaer:

• Helseteknologi og patientsikkerhed

• Uddannelse, inkludering og mobilitet

• Miljø og sikkerhed til havs

• Forsvar og sikkerhed

Disse prioriteringer var i tråd med følgende af FN´s 17 verdensmål for bæredygtig

udvikling:

• Mål 3:Sundhed og trivsel

• Mål 4: Kvalitetsuddannelse

• Mål 14:Livet i havet

• Mål 16: Fredelige og inkluderende samfund

7 / 53

Præsidentskabsprogrammets hovedtemaer blev særlig sat i fokus ved følgende ar-

rangementer:

• Helsedataforskning var tema for lunchseminar i forbindelse med den ordinæ-

re session i Oslo i oktober

• Skrivekonkurrence blandt skoleungdom blev holdt i forbindelse den ordinære

session i Oslo i oktober

• Havet var tema for aktualitetsdebat under temasession i Akureyri i april samt

for udstilling i forbindelse med den ordinære session i Oslo i oktober

• Forsvar og sikkerhed var tema for tema for rundbordssamtale om forsvarspo-

litik i forbindelse med præsidiets junimøde i Norge og cyber sikkerhed var

tema for topmøde med de nordiske statsministre og regeringsledere på den

ordinære session i Oslo i oktober

2.3 Opfølgning af interne beslutninger

IB 1/2017: Godkendelse af hvidbog "Norden i kampen mod antimikrobiel resistens"

Nordisk Råd besluttede:

• at godkende dokument: ”Norden i samlet kamp mod antimikrobiel resistens

– en hvidbog indeholdende nye nordisk initiativer”

Nordisk Råd afholdt et seminar om antibiotikaresistence med overskriften Solutions

to Antimicrobial Resistance -The Way Forward from a Nordic Perspective, i samarbejde

med Europaparlamentarikeren Frederick Federley fra Sverige, i Europa parlamentet i

Bruxelles den 25. april 2018. Deltagere i seminariet var parlamentarikere fra Nordisk

Råd, Europa parlamentet og repræsentanter fra interesseorganisationer.

IB 2/2017: Internasjonal strategi for Nordisk Råd

Nordisk råd besluttede:

• at vedlagte internasjonale strategi for Nordisk Råd godkjennes

Den internationale strategi blev gældende fra den 1. januar 2018 og er retningsgi-

vende i Nordisk Råds internationale samarbejde.

IB 3/2017: Nordiskt arbete inom fredsförmedling

Nordiska rådet beslutade:

• att Nordiska rådet arrangerar ett seminarium i samarbete med de nationella

utrikesutskotten för att sprida och samla kunskap om nordiskt arbete inom

fredsförmedling

Et seminar om nordisk indsats i globalt freds- og forsoningsarbejde, herunder bidrag

for at øge kvinders deltagelse og indflydelse i processer knyttet til fred og sikkerhed,

afholdes i samarbejde med Københavns Universitets Centre for Resolution of Inter-

national Conflicts -CRIC den 9. april 2019 hvor repræsentanter fra den nordiske nati-

onale udenrigspolitiske udvalg er inviteret.

8 / 53

IB 4/2017: Agenda 2030

Nordisk råd besluttet:

• at utvalgene deler ansvaret for å følge opp på målene og at Nordisk råds sek-

retariat sikrer at arbeidet inngår i de årlige arbeidsplaner

• at utvalgene rapporterer årlig om sitt arbeid med bærekraftsmålene, og rap-

portene fremlegges på presidiets årlige desembermøter. Presidiet skal etter

behov følge opp på utvalgenes rapporter på de regelmessige møter med

samarbeidsministrene, alternativt statsministrene og ta oppfølgningen opp i

for-bindelse med budsjettprosessen;

• at de nasjonale delegasjonene i Nordisk råd fremover oppfordres til også å ta

hensyn til bærekraftsmålene når de tar beslutning om prioriterte oppgaver

under sine respektive presidentskaper

• at det i betenkninger over alle medlemsforslag og ministerrådsforslag svares

på spørsmålet om forslaget er relevant for et eller flere av bærekraftsmålene,

inklusive delmål, og i så fall om gjennomføring av rekommandasjonen ventes

å kunne underbygge eller motvirke oppfyllelse av vedkommende mål

• at Nordisk råd bidrar til at bærekraftsmålene kommer på agendaen i andre

internasjonale fora og de nasjonale parlamenter

• at Nordisk råd tar initiativ til en nordisk rundbordskonferanse hvor medlem-

mer av de nordiske lands parlamenter utveksler informasjon og ideer om par-

lamentenes rolle i implementeringen av bærekraftsmålene.

Nordiska rådets utskott och presidium har en ansvarsfördelning av hållbarhetsmålen.

Utskottet för ett hållbart Norden arbetar med:

• Mål 2: Ingen hunger

• Mål 6: Rent vatten och sanitet

• Mål 11: Hållbara städer och samhällen

• Mål 13: Bekämpa klimat-förändringarna

• Mål 14: Hav och marina resurser

• Mål 15: Ekosystem och biologiska mångfald

Utskottet för välfärd i Norden arbetar med:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande

• Mål 4: God utbildning för alla

• Mål 5: Jämställdhet

• Mål 10: Minskat ojämlikhet

Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden arbetar med:

• Mål 7: Hållbar energi för alla

• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

• Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Utskottet för kunskap och kultur i Norden arbetar med:

• Mål 4: God utbildning för alla

9 / 53

Presidiet arbetar med:

• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

• Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Utskottsordförandena deltog och rapporterade om utskottens arbete med hållbar-

hetsmålen vid presidiets möte i december 2018 på Hanaholmen i Esbo i Finland. Ty-

värr kunde varken ordförande eller viceordförande i utskottet för ett hållbart Norden

deltaga på grund av samtidigt deltagande i COP 24 i Katowice.

Eftersom detta var utskottens första rapporteringen av arbetet med hållbarhetsmå-

len under första året efter att internt beslut 4/2017 träffades, har det ännu inte visat

sig hur presidiet önskar följa upp på utskottens rapportering i sina möten med MR-

SAM.

Norges presidentskapsprogram i 2018 innehöll prioriteringar i tråd med följande

hållbarhetsmål:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande

• Mål 4: God utbildning för alla

• Mål 14: Hav och marina resurser

• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Det har varit olika hur aktiva utskotten och presidiet har varit i att inkludera i sina be-

tänkanden svar på frågan om förslag till behandling är relevanta för hållbarhetsmå-

len. Utskottet för ett hållbart Norden, Utskottet för välfärd i Norden och Utskottet

för kunskap och kultur i Norden har varit aktiva. Utskottet för tillväxt och utveckling i

Norden och presidiet har varit inaktiva.

Hållbarhetsålen är en del av Nordiska rådets internationella strategi och målen lyfts i

det internationella samarbetet.

Presidiet beslutade i december 2018 att använda 300.000 DKK av Nordiska rådets

fria egna kapitalet från 2017 till COP25 och uppföljning av internt beslut 4 2017 om

agenda 2030, inklusive ev. rundabordssamtal. Tidpunkt för rundabordssamtalen är

ännu ovist.

IB 5/2017: Officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

Nordiska rådet beslutade:

• att alla medlemmar har möjlighet att lämna in ett medlemsförslag på sitt

eget språk

• att protokoll på skandinaviska översätts till finska och isländska

• att ge rådssekretariatet i uppdrag att se på vilka möjligheter som finns för att

förenkla arbetsgången med hänsyn till mötesmaterial och mötesstruktur i

Nordiska rådet och komma med förslag härom

• att frågan om arbetsordning och tolkning av arbetsspråkens ställning remit-

teras till presidiet och behandlas av Nordiska rådets 70:e session i Oslo 2018

10 / 53

Från och med 1 januari 2018 har medlemmar haft möjlighet att lämna in medlems-

förslag på eget språk och protokoll på skandinaviska blivit översatt till finska och is-

ländska.

Rådssekretariatet kom med förslag om förenklat arbetsgång med hänsyn till mötes-

material och mötesstruktur i Nordiska rådet som blev behandlade i presidiet under

2018.

Ett presidieförslag om språk i Nordiska rådet behandlades på Nordiska rådets 70:e

session i Oslo 2018.

2.4 Redegørelse vedrørende politisk dialog

I 2018 afholdt Nordisk Råd to politiske dialoger med Nordisk Ministerråd:

• Udvalget for Vækst og udvikling i Norden afholdt politisk dialog den 24. janu-

ar med Sveriges landbrugsminister Sven Erik Bucht om rekommandation

5/2014 om Fiskodling i recirkulationsanläggningar

• Udvalget for Kundskab og kultur i Norden afholdt politisk dialog den 31. ok-

tober med de nordiske kulturministre om rekommandation 24/2017 om Nor-

disk Råds litteraturpriser

11 / 53

3 Udvalgenes og komitéernes arbejde i 2018

3.1. Utskottet för kunskap och kultur i Norden

Utskottets arbetsområden

Utskottet arbetar med ämnen och ärenden inom kultur, utbildning, forskning, grund-

och sekundärskolan, vuxenutbildning och folkupplysning - härunder frågor om språk-

samarbete, nya medier, kompetensutveckling och innovation i utbildning. Utskottet

sysselsätter sig också med civilsamhället och frivilliga krafter. Idrott, språk, film och

medier, allmän och mångfaldig konst och kultur, barn- och ungdomskultur hör också

till arbetsområdena för utskottet.

Utskottets sammansättning

Utskottet består av 18 medlemmar. Johanna Karimäki (gröna), Finland, är ordfö-

rande för utskottet och utskottets vice ordförande är Aron Emilsson (SD), Sverige.

Efter riksdagsvalet i Sverige i september så gjordes en justering mellan partigrupper-

na i Nordiska rådet. I utskottet så blev resultatet att S- och K-gruppen tappade varsin

plats och två nya medlemmar utan partigruppstillhörighet trädde in.

Under året har utskottet tackat av följande medlemmar: Laura Huhtasaari (saf),

Torhild Bransdal (KrF), Eva Sonidsson (S), Peter Johansson (S), Lars-Arne Staxäng

(M), Kelly Berthelsen (IA).

Utskottet har välkomnat: Peter Östman (kd), Kjell-Arne Ottosson (KD), Lars Mejern

Larsson (S), Daniel Riazat (V), Erlend Wiborg (FrP), Kimmo Kivelä (blå).

Sofia Geisler (IA) gjorde ett kortare inhopp i utskottet under mötet i september innan

hon vid sessionen i oktober gick in utskottet för ett hållbart Norden.

I början av året hade utskottet 10 kvinnor och 8 män. I slutet av året var antalet 7

kvinnor, 11 män.

Utskottets prioriteringar/teman

• Förebyggande folkhälsoarbete för att minska avhopp från skolan

• Ömsesidiga sanktioner mot matchfixning

• Nordic PhD program

• Kulturpolitisk redogörelse

Utskottet har dessutom arbetat med digitalt världsarkiv på Svalbard, ökat samarbete

mellan folkhögskolor i Norden, stöd för studenter i fara, Stories from the Ice, ömse-

sidigt godkännande av utbildning och yrkesmässiga kvalifikationer, finansieringen av

samarbetsorganen inom utbildningsområdet, översättningar av Nordiska rådets litte-

raturpriser, digitalisering i Norden, Nordens sångdag, nominering av meänkielisprå-

kig litteratur till Nordiska rådets litteraturpriser, översyn av Nordiska rådets littera-

turpriser, uppföljning av språkdeklarationen, nytt samarbetsprogram för utbildnings-

och forskningsområdet. På sessionen i Oslo presenterades två nya medlemsförslag:

Lancering af Spil Nordisk och Felles nordisk komité for etisk godkjenning av klinisk

12 / 53

forskning. Alla ärenden har mer eller mindre koppling till utskottets arbete med

gränshinder och med de Globala målen för hållbar utveckling.

Uppnådda resultat

Förebyggande folkhälsoarbete för att minska avhopp från skolan

Den gemensamma arbetsgruppen för utskottet för kunskap och kultur och utskottet

för välfärd i Norden arrangerade i december i Stortinget i Oslo en rundabordskonfe-

rens med deltagande av ledamöter i utskotten, ledamöter från de nationella utskot-

ten för social- och hälsoutskott och utbildningsutskott samt experter för att diskutera

hur man kan arbeta förebyggande med folkhälsoarbete för att minska skolavhopp.

Ömsesidiga sanktioner mot matchfixning och Nordic PhD program

Svar på rekommendationerna väntas i januari 2019.

Kulturpolitisk redogörelse

Ministerrådet har svarat att man avser att lämna en kulturpolitisk redogörelse under

2019.

Stöd för studenter i fara

Efter svar från ministerrådet att frågan om ett program för stöd för studenter i fara är

en nationell angelägenhet har utskottet ställt en skriftlig fråga till de nordiska rege-

ringarna om intresset för att etablera ett sådant program. Svar förväntas i mitten av

januari 2019.

Digitalt världsarkiv på Svalbard

Utskottet har ställt en skriftlig fråga till de nordiska ländernas regeringar om intres-

set för att deponera kulturhistoriskt värdefullt material i digitala utgåvor i Arctic

World Archive på Svalbard. Svar förväntas i början på 2019.

Ökat samarbete mellan nordiska folkhögskolor

Utskottet har gett sekretariatet i uppdrag att tillsammans med Nordiskt folkhögsko-

leråd se på förutsättningarna till att ta fram ett utskottsförslag om ärendet.

Finansieringen av samarbetsorganen på utbildningsområdet

Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för utbildnings och forskning (ÄK-

U) har utnämnt en förhandlingsperson för en omförhandling av samarbetsorganens

finansieringsförutsättningar. Förhandlingspersonen ska under 2019 ha dialog med

värduniversiteten/samarbetsorganen, relevanta nationella och nordiska aktörer,

samt lägga fram rekommendationer till ÄK-U som är nationellt politiskt förankrade.

Politisk dialog om översättningar av vinnare av Nordiska rådets litteraturpriser

Utskottet genomförde en politisk dialog med de nordiska kulturministrarna om Rek.

24/17 Nordisk råds litteraturpriser. Dialogen resulterade inte i den från utskottet öns-

kade kompromissen om att öronmärka en del av Nordiskt översättningsstöd till över-

sättningar av prisvinnare till de små språkområdena.

13 / 53

Remisser/höringar

Utskottet har lämnat remiss/höringssvar på följande ärenden:

• Ömsesidigt godkännande av utbildning och yrkesmässiga kvalifikationer –

utskottet för tillväxt och utveckling i Norden

• Nominering av meänkielispråkig litteratur till Nordiska rådets litteraturpriser

– presidiet

• Översyn av Nordiska rådets priser – presidiet

• Nytt samarbetsprogram för utbildning och forskning – Nordiska ministerrå-

dets ämbetsmannakommitté för utbildning och forskning

Redogörelser

Utskottet har framfört synpunkter på Nordiska ministerrådets redogörelse om upp-

följning av språkdeklarationen.

Möten, konferenser, seminarier

Utskottet har haft fem möten under 2018 inklusive en tre dagars sommar-

möte/studieresa till Höga Kusten i Sverige.

• På januarimötet den 24 januari i Stockholm fick utskottet besök av Svanen Miljömärkning, Røros Folkhögskola, Nordiska ministerrådets sekretariat för utbildning, Helene Hellmark Knutson – Sveriges minister för högre utbild-ning- och forskning samt Alice Bah Kunke – Sveriges kulturminister.

• På aprilmötet den 10 april i Akureyri, Island hade utskottet besök av Norsk Friluftsliv och Hof Kulturcenter.

• På sommarmötet/studieresan till Höga Kusten i Sverige den 24 – 27 juni så besökte utskottet bl.a. Höga Kusten Destinationsutveckling, Musikmakar-na/Songwriters Academy of Sweden, Naturum vid Skuleberget, lyssnade på föreläsning om Digitalisering 2.0 inom skolväsendet av rektorn på Ådalssko-lan, Mjältön och avslutade med utskottsmöte på Ulvön.

• Under septembermötet den 13 september i Nuuk, Grønland besökte utskot-tet gymnasiet i Nuuk för att höra mer om utbildningsplanen och NAPA för att höra om deras arbete med kulturproduktion för barn och unga.

• På utskottets oktobermöte den 30 oktober i Oslo hade utskottet besök av Nordiska Kulturfonden, Nordiska ministerrådets sekretariat för utbildning och Nordiskt Folkhögskoleråd. Samrådsmötet med kulturministrarna under sessionen hade tema Nordiska rådets priser och samverkansformer mellan utskottet och MR-K.

Utskottets ledamöter har under året deltagit i olika konferenser/seminarier på vägnar

av utskottet:

• Aron Emilsson (NF) på Indigenous Film Conference in the Arctic i Kautokeino

Norge 7-9 mars,

• Aron Emilsson på möte i Baltic Assembly Education, Science and Culture

Committee, Riga 12-13 april,

• Joroddd Asphjell på invigningen av Nordic Heritage Museum Seattle 5 maj,

• Johanna Karimäki, Jorodd Asphjell, Annette Lind och Anna Kolbrún Árnadót-

tir på The Nordic Cultural Political Summit i Malmö 8-9 maj,

14 / 53

• Annette Lind på möte i Baltic Assembly Education, Science and Culture

Committee, Tartu, Estland 7–8 juni,

• Johanna Karimäki, Norunn Tveiten Benestad och Jorodd Asphjell på Runda-

bordssamtal om förebyggande folkhälsoarbete för att minska skolavhopp i

Oslo den 7 december

Internationellt samarbete

Utskottet är i god dialog med Baltisk församling och Benelux parlament. Aron Emils-

son deltog på möte i the Education, Science and Culture Committee of the Baltic

Assembly i Riga, Lettland och Annette Lind deltog i samma kommittés möte i Tartu,

Estland, i juni.

3.2. Utskottet för välfärd i Norden

Udvalgets arbejdsområder

Utskottet för välfärd i Norden har fokus på den nordiska välfärdsmodellen. Målet

med arbetet är att hitta smarta ekonomiska lösningar som är hållbara på längre sikt.

På utskottets agenda står ämnen som omsorg om barn, ungdom, funktionshindrade

och äldre samt alkohol, narkotika och missbruksfrågor. Vidare handlar arbetet om

jämställdhet, medborgarrättigheter, demokrati, mänskliga rättigheter och bekämp-

ning av kriminalitet. Integration, migration och flyktingar hör också till detta utskott

och det gör även bostadspolitik samt urfolkens villkor i Norden.

Udvalgets sammensætning

Utskottet består av 18 medlemmar. Bente Stein Mathisen (H), Norge, var ordförande

för utskottet, och vice ordförande var Ketil Kjenseth (V), Norge.

Utskottets övriga medlemmar var per den 1 januari 2018: Karen J. Klint (S), Danmark,

Lennart Axelsson (S), Sverige, Rikard Larsson (S), Sverige, Nina Sandberg (A), Norge,

Jenis av Rana (Mfl.), Färöarna, Anna-Maja Henriksson (SV), Finland, Jakob Engel-

Schmidt (V),Danmark, Jóna Sólveig Elínardóttir (vid), Island, Juha Rehola (cent), Fin-

land, Maria Stockhaus (M), Sverige, Mika Raatikainen (saf), Finland, Paula Bieler

(SD), Sverige, Steingrímur J. Sigfússon (VG), Island, Helge André Njåstad (Frp),

Norge, Ulf Leirstein (FrP), Norge.

Udvalgets prioriteringer/temaer

Utskottets övergripande huvudtema Nordiska välfärdslösningar för minskad ojämlik-

het fokuserades två konkreta prioriteringar:

• Välfärdsteknologi och e-hälsa

• Likalön och uppföljning av #metoo

Som en del av det pågående arbetet höll utskottet fortsatt fokus på uppföljningen av

det nordiska hälsosamarbetet såväl som fortsatt fokus på gränshinder inom social-

försäkring och arbetsmarknad.

Utöver huvudtemana behandlade utskottet ärenden inom följande områden:

Antibiotikaresistens, integration och migration, psykisk ohälsa bland barn och unga i

Norden, nordiskt e-ID, utökat likalönscertifikat, utbrändhet i arbetslivet, obligatorisk

15 / 53

medling för vårdnadshavare vid separation harmonisering av lagstiftning gällande

hbtqia-personer i Norden och ökat samarbete mellan de nordiska sjukvårdssystemen

Samarbetsprogram inom nordiskt jämställdhetssamarbete 2019–22, samarbetspro-

gram för justitiesektorn 2019–22 såväl som funktionshinderhandlingsplanen för peri-

oden 2018-22 har också varit till behandling i utskottet.

Opnåede resultater

• Välfärdsteknologi och e-hälsa

Förutom att behandla Nordiska ministerrådets svar på rek. 23/2017 om digitalisering

och däribland välfärdsteknologi och 5G där nu de nordiska regeringarna har ambi-

tiösa planer, har utskottet tog del av Nordiska ministerrådets insatser kring välfärds-

teknologi vid sitt januarimöte i Stockholm. Nordens välfärdscenter deltog och pre-

senterade projektverksamhet och tankesmedjan kring välfärdsteknologi. Under sep-

tembermötet kunde utskottet ta del av hur e-hälsa möjliggör för den grönländska

sjukvården att nå ut långt ut i glesbygden.

I förhållande till hälsosamarbetet mer generellt kan konstateras att det reviderade

Arjeplogavtalet som reglerar arbetsmarknaden för sjukvårdspersonal äntligen skrivits

under av de nordiska länderna och nu väntar en ratificeringsprocess. Med utökad till-

syn och inkludering av Färöarna och Grönland kommer nu patientsäkerheten att öka

och förhoppningsvis slipper vi problem med felbehandlande så kallade nomadläkare.

• Likalön och uppföljning av #metoo

Efter att ha fått tagit del av det isländska likalönscertifieringssystemet såväl som ett

norskt gott regionalt exempel på likalönscertifiering har nu Nordiska rådet rekom-

menderat de nordiska regeringarna att ta fram nya verktyg för likalönsarbetet. Vi-

dare har utskottet följt upp hur Nordiska ministerrådet arbetat med #metoo, dels

genom att få den årliga jämställdhetsredogörelsen att fokusera på uppföljning av

#metoo, dels genom att delta i den nordisk-baltiska konferensen om uppföljning av

#metoo som anordnades av svenska ordförandeskapet och Nordisk information och

kunskap om kön. Utskottet har även påbörjat planer för att anordna ett nordiskt run-

dabordssamtal där dessa frågor kan tas upp ur ett parlamentariskt perspektiv under

nästa år.

Mötesverksamhet under året:

• Januarimöte, Sveriges Riksdag, Stockholm, 24 januari

Januarimötet inleddes med att anta årets arbetsplan och årets fokusområden. Ut-

skottet träffade Socialutskottet i Sverige som representerades av följande personer:

Emma Henriksson (KD), ordförande, Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande,

Lennart Axelsson (S), Anders W Jonsson (C), Kristina Nilsson (S) och Yasmine Larsson

(S). Frågor som diskuterades var: hälso- och sjukvård, patienträttigheter, läkeme-

delsfrågor, omsorg för barn, ungdomar, samt personer med funktionsnedsättning

och äldre.

Maria Montefusco, Nordens välfärdscenter informerade om handlingsplanen för det

nordiska funktionshindersamarbetet 2018-22 och Kjell Nilsson, direktör, Nordregio

16 / 53

informerade om publikationen State of the Nordic Region samt Nordic Economic Policy

Review om de ökade löneskillnaderna i Norden.

• Aprilmöte, Akureyri, Island, 10 april

Utskottet gjorde studiebesök hos Jafnréttisstofa, Islands jämställdhetscenter, där ut-

skottet togs emot av Katrín Björg Ríkarðsdóttir, direktör vid Jafnréttisstofa som gav

en presentation av Islands nya likalönslagstiftning och jämställdhet.

• Sommarmöte och studieresa, Kiruna, Sverige & Narvik, Norge, 25-28 juni

Utskottet träffade regionråd Maria Stenberg, som berättade om regionens sjukvård,

förvaltningschef Lars Bäckström som berättade om flytten av Kiruna stad och Marie

Enoksson, Sametinget. Utskottet gjorde även studiebesök på gruvan LKAB, Esrange

och Ishotellet, Jukkasjärvi. Dag tre tog utskottet tåget till Narvik där kommunalrådet

Rune Edvardsen tog emot. Här fick utskottet information om hur man arbetar med

nya möjligheter att jobba inom sjukvården genom digitalisering, liksom kommunens

pågående arbete för att förbättra miljön samt Narviks ansökan om att genomföra al-

pina VM 2020.

• Septembermöte, Grönland

Utskottet deltog i ett seminarium om utsatta barn och arbetet med barns rättigheter

på Grönland där projektledare Najaaraq Møller och avdelningschef i Departementet

för Sociala angelägenheter, Kirsten Olesen deltog. Utskottet träffade även Aviaja E.

Lynge, barnombudsman i barnrättighetsinstitutionen. Ett studiebesök på den grön-

ländska hälso- och sjukvården hanns också med. Här deltog Departementschef Tine

Pars, Styrelsechef Malene Marie Nielsen, chefsygeplejerske Ella Skifte, datachef Kent

Kleinschmidt och avdelningschef Mikaela Augustussen.

• Oktobermöte 30 oktober, Oslo, Norge

Till utskottsmötet kom Samiskt parlamentariskt råds president Per-Olof Nutti från

Sametinget i Sverige och diskuterade dagsaktuella nordiska samefrågor. När de nor-

diska ländernas mottagande av flyktingbarn var på agendan hade utskottet bjudit in

Claus Bech Hansen från UNICEF för att informera om rapporten ”Protected on Paper

– An Analysis of Nordic Country Repsonses to Asylum Seeking Children”. Under

punkten ”Likalöncertifiering – exempel från Norge” bjöds Helle Millingen, Vest-

Agder Fylkeskommune ock Aust-Agder fylkeskommune, Bent Sigmund Olsen, Gro

Bråten, Aust-Agder fylkeskommune, Terje Damman, Vest-Agder fylkeskommune

och Cheryl MacDonald, Vest-Agder fylkeskommune in till mötet för att delge sina ex-

empel i frågan.

På torsdagen under sessionsveckan anordnades ett samrådsmöte mellan Nordiska

rådets utskott för välfärd i Norden och Svenska ordförandeskapet i Nordiska mi-

nisterrådet för social- och hälsopolitik samt Ministerrådet för jämställdhet.

Internationalt samarbejde

Utskottet för välfärd i Norden representerade Nordiska rådet i arbetsgruppen om

migration och integration inom Östersjösamarbetet Baltic Sea Parliamentary Confe-

17 / 53

rence genom utskottsmedlemmarna Karen J. Klint (S), Socialdemokratiska gruppen,

och Ulf Leirstein (FrP), utanför partigrupp. De deltog tillsammans med sekretariatet

vid arbetsgruppsmöte i Stockholm den 18-19 mars, Köpenhamn 21 juni, Kiel 16-17

december.

Tillsammans med Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden arrangerades ett

seminarium i Europaparlamentet kring behovet för insatser mot antibiotikaresistens

där nordiska experter framlade goda exempel på hur man kan arbeta förebyggande

med djurhälsa och hur

Utskottet för välfärd arrangerade tillsammans med Nordiska ministerrådet och Nor-

dens välfärdscenter ett nordiskt funktionshinderevent "A Region for All - Cooperation

on Disability" i Bryssel den 19 november där utskottsordförande Bente Stein Mathis-

en och utskottsledamot Steinunn Þóra Árnadóttir (VG) deltog. Här diskuterades nor-

diskt-europeiskt samarbete kring funktionshinderfrågorna. Bland annat lyftes frågor

som universell design, jämställdhet och inkluderande beslutsfattande.

3.3. Utskottet för ett Hållbart Norden

Udvalgets arbejdsområder

Utvalget for et bærekraftig Norden arbeider med saker som berører miljø- og natur-

vern, naturressurser – herunder utnyttelse av naturressurser innenfor jordbruk, fiskeri

og skogbruk. Klimaspørsmål er en viktig del av arbeidet – herunder arbeidet med FNs

bærekraftsmål. Forbrukerrettigheter, fiskeriforvaltning, landbrukspolitikk, nærings-

midler, atomsikkerhet, biologisk mangfold og bærekraft er temaer som utvalget for

et bærekraftig Norden også beskjeftiger seg med. Det er tale om nordiske, arktiske

og globale utfordringer.

Udvalgets sammensætning

Udvalget bestod 1.1. 2018 av 18 medlemmer, varav 5 kvinnor och 13 män: Lars Tysk-

lind (L), Sverige Formand, Heidi Greni (Sp), Norge, Mikko Kärnä (cent), Finland, Ras-

mus Ling (MP), Sverige, Villum Christensen (LA), Danmark, Karin Gaardsted (S),

Danmark Næstformand, Ingalill Olsen (A), Norge, Ineqi Kielsen (S), Grønland, Suzan-

ne Svensson (S), Sverige, Susanna Koski (saml), Finland, Thomas Finnborg (M), Sve-

rige, Vilhjálmur Árnason (Sj.), Island, Christian Poll (Alternativet), Danmark, Kolbeinn

Óttarsson Proppé (VG), Island, Pauli Trond Petersen (T), Færøerne, Jan Erik Mess-

mann (DF), Danmark, Richard Jomshof (SD), Sverige, Simon Elo, Utan partigrup-

pstillhörighet

Udvalgets prioriteringer/temaer

FNs verdensmål – bærekraftsmålene/Agenda 2030

Holdbarhetsutvalget har hovedansvar for mål 2, 6, 11, 13, 14 og 15.

18 / 53

Inntil nå har utvalget med hjelp av sakkyndig og ved behandling av medlemsforslag

arbeidet med å skaffe seg overblikk over klimaendringenes effekt, muligheter til å

redusere utslipp av CO2 fra fiskerisektoren, plastforurensingen og internasjonalt

samarbeid for å fremme bærekraftig utnyttelse av havressursene.

Klima- og energipolitikk

Under året ble det vedtatt rekommandasjoner om forbrukere i kampen mot klima-

endringene, hvor NMR blant andet har tilkendegivet at undersøge muligheden for at

afholde et årligt engagement for borgere som forandringsagenter i kampen mod

klimaforandringer. I forbindelse med FNs klimatoppmøte COP24 2018 i Katowice,

Polen arrangerte Nordisk råd et internt nordisk møte samt møter mellom medlem-

mer av parlament i Norden og medlemmer av parlament fra Tyskland, Syd-Afrika,

Zimbabwe og Frankrig. Nordisk råd havde en fuld dag i den Nordiske pavillion, hvor

der var arrangeret 5 sideevents: Climate (in)security, Climate change, Biodiversity

and human well-being, Private sector in the spotlight, One step ahead – partnerships

and collaboration, og How to accelerate change – parliamentarians challenged by

youth. Flere nordiske parlamentarikere deltog i programmet samt den islandske og

finske minister. Desuden deltog Presidenten fra NR og eksekutiv sekretæren fra Bio-

diversitetskonventionen.

Affaldspolitik

Avfallspolitikk og den sirkulære økonomi (plastavfall, mikroplast, matsvinn, pant)

Arbeidet har tatt utgangspunkt i fire rekommandasjoner. Rekommandasjon om for-

bud mot mikroplast i Norden fikk ikke gjennomslagskraft, men det har vært en opp-

følgning på rekommandasjon om tiltak for å redusere plastavfall og gennemføre en

udredning af udbredelsen af mikroplast i drikkevandet i Norden.

Sjøfartsikkerhet og miljø i Arktisk

Under året er svaret fra NMR om søfartssikkerhed blevet drøftet og udvalget god-

kendte svaret fra NMR.

Søfartssikkerhed i Øresund

Drøftelse af søfartssikkerhed heriblandt anvendelse af lods pågår forsat i udvalget,

ønsker at undersøge muligheden for udvikling af tillægskontrakt/aftale om obligato-

risk brug af lods i Øresund. Der arbejdes videre med denne sag i 2019.

Bæredygtigt forbrug og produktion

Utvalget har under året vært i dialog med de nordiske forbruker organisasjoner om

mulig nordiske politiske tiltak som kan fremme bærekraftig forbruk, gjøre det lettere

for forbrukere å velge produkter, som fremmer bærekraftig utvikling. Som opfølg-

ning blev der i forbindelse med udvalgets sommermøde afholdt Rundbordskonferen-

ce om bæredygtigt forbrug og produktion – det skal være let og vælge ret. Som op-

følgning på konferencen arbejdes der med udvalgsforslag omhandlende kemikalier,

og udvikling af svanemærket, herunder et ’sort svanemærke’. Der er desuden stillet

forslag om bæredygtigt byggeri, herunder affaldshåndtering og design.

19 / 53

EU politikk

Utvalget vedtok posisjonspapirer om følgende EU-saker under 2018:

Rammeverket for EUs klimapolitikk 2021-30, inklusive regler for inkludering av bin-

ding av CO2 i mark og skog i de enkelte lands klimaregnskap (LULUCF) – sammen

med Utvalget for vekst og utvikling. Udvikling af fælles positionspapir vedrørende

EU’s landbrugspolitik – CAP, men grundet tidsrammen for forhandlingerne frafaldt

udvalget at arbejde videre med sagen.

Finansiering av den grønne omstilling (Nordisk bank for grønn vekst)

Norden har tre effektive institusjoner på det finansielle området, nemlig Nordisk In-

vesteringsbank (NIB), som eies i fellesskap med de tre baltiske land, Nordisk Utvik-

lingsfond (NDF) og Nordisk miljøfinansieringsselskap (NEFCO). Estland, Latvia og Li-

tauen inngår som medeiere i NIB. Disse institusjonene utfører i dag nyttig innsats i

klimaarbeidet og den grønne omstilling. Utvalget har vært i dialog med ekspert om

institusjonen og kunne etterfølgende konkludere at institusjonenes potensiale ikke

utnyttes fullt ut, og at de kan påta seg flere og større oppgaver, både i Norden og

globalt. Derfor ble det etterlyst en grundig undersøkelse av hvordan den kapasitet

som Norden har bygget opp i NIB, NEFCO og NDF, kan utnyttes fremadrettet for å

fremme den grønne omstillingen. Som reaksjon på henvendelse fra Nordisk råd har

Sverige i formannskapsprogrammet for Nordisk ministerråd i 2018 konstatert at man

vil undersøke muligheten til å igangsette den utredningen som Nordisk råd etterly-

ser. Denne udredning pågår og forventes afsluttet i juni 2020.

CO2 utslipp fra fiskerisektoren

Utvalget har fått innblikk i utviklingen av CO2 utslipp fra fiskeriindustrien i Island.

Mens det har vært betydelig økning i de totale utslipp av klimagasser i Island fra 1990

til dagsdato, ikke minst pga. prosessindustrien og veitransport, har fiskeriflåten klart

å redusere sine utslipp med 43 % fra 1990 til 2017. Over samme perioden har verdien

av produksjonen vært relativt stabil. Fiskerisektorene i Island for sin del allerede har

levet opp til Parisavtalens mål samt EUs målsetning for 2030 om 40 % reduksjon.

Prognose er at denne positive utvikling vil fortsette mot 20301, ikke kun pga. at fiske-

riflåten blir mer effektiv, men også pga. økt elektrifisering av fiskeriindustrien på

land. Forklarer at grunnen til denne positive utviklingen er høye oljepriser, lavere fis-

keriintensitet pga. av at fiskebestandene er sterkere (higher catch per unit of effort),

økt samling av fiskeribedrifter (konsentrasjon) og nye teknologier, både i selve far-

tøyene men også fiskeredskapene. Fiskeriregimet har bidratt til mer stabilitet i bran-

sjen og miljøaspektene har fått større oppmerksomhet.

Oppvarming av havene

Utvalget har kunnet konstatere at pågående forskning på effekter av klimaendringer

på nordlige hav og økosystem viser at Barentshavet er det hav som varmest mest

opp pga. av den globale oppvarmingen. Det viser både målinger og modellprognoser.

Aktuelle målinger viser 4-ganger hurtigere oppvarming enn modellene. Havområdet

er systematisk bevoktet og endringen er tydelige på alle parametere. Heldigvis for

1 Prognose er at 19 % ytterligere reduksjon i 2030 fra dagens nivå.

20 / 53

fiskenæringen er torsken en vinner i de pågående endringer. Barens-torskebestanden

utvider sitt leveområde, og flytter seg nordover. Det har effekt på andre arktiske ar-

ter som blir utkonkurrert og har ingen andre havområder at gå til. Effekten er også

negativ på visse større havpattedyr. Biodiversiteten er derfor under større forandring.

Klimaendringer påvirker også fjord- og kystøkosystemer i nord. Forskningen viser at

hele økosystemet er i drift på grunn av klimaendringene. Noen arter taper terreng

mens andre vinner terreng. Til eksempel har man registrer vekst i den viktige tare-

skogen utenfor Midt-Norge.

Forsuring av havene

Utvalget har kunnet konstater at oppvarmingen påvirker havets kjemi. Havet er ba-

sisk. Det er målt en betydelig reduksjon av pH-verdien, -30 % fra det som betraktes

som naturlig tilstand. CO2 reagerer med vann og det danner syre som oppløser kal-

sium som er byggestein for mange viktige arter i havets fødekjede. Dette har også ef-

fekt på koralene og korallrevene som er viktig for fornyelse av flere fiskebestander.

Globalt er Polhavet mest påvirket av denne prosess fordi kalt vann oppløser mer

CO2.

Utvalget har til behandling et forslag om nordiske samarbeid om forskning av effek-

ten av forsuring på fiskeriet og kystbefolkningenes levevilkår.

Internasjonal samarbeid om forvaltning av havressursene i et varmere klima

Utvalget kan konstatere at landene er ved å gjøre seg klare til å takle utfordringer

koblet til forventet åpning av Polhavet. Utvalget har forventinger om at det vil hindre

at det i fremtiden oppstår en situasjon med uregulerte fiskeri i området, som i

Smutthullet i sin tid. I prinsippet er Polhavet et åpent hav, men en fremtidig fiske skal

ta utgangspunkt i Havrettskonvensjonens bestemmelser. Men for å unngå fremtidig

konflikt er det utarbeidet et utkast til avtale som tilsier at uregulert fiske i området

ikke vil være tillatt. De fem arktiske staters med territorial tilknytting til Polhavet

(Danmark/Grønland, Kannada, USA, Russland og Norge) har sammen med flere stør-

re fiskerinasjoner som Kina, Island samt EU, utarbeidet forslag til avtale.

Utvalget kan konstatere at det fortsatt ikke har lykkes å komme frem til en avtale om

forvaltning av flere felles pelagiske fiskebestander i Nord-Atlanteren, med makrell

som det mest omtalte eksempel på. Oppvarmingen bidrar til at fiskebestanden flyt-

ter seg og oppholder seg i områder hvor de ikke har vært før. Fordeling som alene

bygger på historiske fangst kan derfor ikke lenger styre fordelingen av kvotene. Det

har vist seg at det internasjonale regelsett ikke var og er godt nokk til å unngå kon-

flikt når makrellen fra 2009 kunne fiskes innen for Islands og Grønlands økonomiske

sone. Det er derfor risiko for at makrellbestand, men også silde- og kolmulebestan-

dene, blir overfisket. Det vil kunne medføre store tap for kyststatene og ødeleggelse

av fiskebestander.

21 / 53

Plastavfall i have

Over 80 % av det avfall som finnes i havet er plast, og ca. 80 % av dette plast stam-

mer fra land.

Utvalget kan konstatere at plast som betegnes som nedbrytbar, er det ikke ute i na-

turen, men kun under industriell kompostering. Det kan derfor forårsake samme ska-

der som vanlig plast i det marine miljøet.

Utvalget konstaterer også at plast er et bra og nyttig materiale og at det derfor er ta-

le om et kretsløps problem. Derfor skal det arbeides for smartere bruk av plast. Vide-

re kan det være smart å erstatte plast med andre nedbrytbare materiale, til eksempel

skogsprodukter.

Utvalget konstaterer at det finnes mange typer plast og det gjør sortering for gjen-

vinning vanskelig. Dog kan det konstateres at 5 typer er mest vanlige og utgjør 70-80

% av markedet.

Utvalget har notert EU Kommisjonen har lagt fram et forslag til direktiver som inne-

bærer at de 6 mest vanlige plastprodukter som havner i naturen, og som det finnes

alternativer til, skal forbydes. Videre skal forbrukerne få bedre informasjon, produ-

sentene skal ha større ansvar og dekke livsikkelkostnader. Miljøvennlig eko-designe

skal fremmes. De bebudede tiltak ventes å skape 30 til 40.000 nye arbeidsplasser og

industrien har uttrykte støtte til forslagene. Forslaget fremhever også pant-systemer

som en god løsning for noen plastprodukter.

Utvalget kan konstatere at et globalt problem og at derfor bør man også søke løs-

ninger på et globalt nivå.

Utvalgets dialog

Utvalget har under året hørt følgende eksperter om Agenda 2030 mål 14:

• Guðbergur Rúnarsson og Benedikt Sigurðsson fra Forening islandske fiskeri-

bedrifter, SFS

• Maria Fossheim, Havforskningsinstituttet, Norge

• Lis L. Jørgensen, Havforskningsinstituttet, Norge

• Irene Vanja Dahl, Juridisk Fakultet, Universitetet i Tromsø

• Åsa Stenmarck ved IVL Svenska Miljöinstitutet, som har fått oppdrag fra Sve-

riges regjering å utrede plastens miljøeffekt

• Matilda af Hällström, Nordisk råds EU eksepert

Møder m.m.

Utvalget har hatt 5 møter i 2018, inklusive et tredagers sommermøte i Norge.

Utvalget har tradisjonen tro hatt møte med de nordiske lands miljøministre og har på

flere av sine regulære møter vært i dialog med nordiske eksperter om et antall saker

som står på agendaen.

22 / 53

Internationalt samarbejde

Utvalget bidro med parlamentarisk program på Klimatoppmøtet COP23. Utvalget ble

invitert til flere møter med Baltisk forsamling, men hadde dessverre ikke mulighet til

å delta. Udvalget (ved Cecilie Tenfjord-Toftby) deltog på Benelux parlamentets sess-

ion i november.

3.4. Utskottet för Tillväxt och Utveckling i Norden

Udvalgets arbejdsområder

Utskottet ansvarar för politikområdena finans, arbetsmarknad, energi, transport,

regional, näringsliv samt gränshinder/mobilitet.

Udvalgets sammensætning

Utskottet har bestått av 18 medlemmar, med Pyry Niemi (Socialdemokratiska grup-

pen och Sverige) som ordförande, och Lena Asplund (Konservativa gruppen, och Sve-

rige) som vice ordförande. Medlemmarna har skiftat under året på grund av val, men

nationalitetsmässigt har alla länder i Norden varit representerade. Könsfördelningen

har överlag varit jämn.

Udvalgets prioriteringer/temaer

Utskottets huvudsakliga fokusområden under året har varit

• Transportpolitik i Norden

• Arbetsmarknaden och arbetsvillkor

• Gränshinder

• Teknologiutveckling och digitalisering

• Skattefusk

Opnåede resultater

Utskottet tog fram ett väl förankrat utskottsförslag om nordiskt transportsamarbete,

där bland annat återupprättandet av ett ministerråd fanns med som ett av totalt 15

förslag. Trots att detta i meddelandet avvisats, har frågan levt vidare i Ingvard

Havnens rapport om ökad mobilitet i Norden, och kan komma att finnas med i den

nya handlingsplan för ökad mobilitet som tas fram av ministerrådet under våren

2019. Rekommendationen om att länderna ska se över sitt nationella arbete med

gränshinder förväntas också kunna positivt påverka formen och innehållet i det sam-

lade arbetet mot gränshinder.

Under våren tog utskottet, tillsammans med Utskottet för ett Hållbart Norden, fram

ett positionspapper kring biobränslen/clean mobility. Positionspappret tillsändes ett

antal Europaparlamentariker och inspirerade förhoppningsvis dessa i sina ställnings-

taganden där Kommissionens förslag diskuterades i Europaparlamentet.

Genom en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministrarna, har utskottet fått klarhet i

att nordiska avtal inte får ingås eller revideras på områden där EU har kompetens.

23 / 53

Detta är ett viktigt klargörande som har inverkningar på hela det nordiska samar-

betets fortsättning.

Utskottet har för sin del valt ut fyra av FNs hållbarhetsmål, som man vill låta genom-

syra alla kommande behandling av medlemsförslag.

Møder, konferencer og seminarer

• Utskottet höll den 24/1 en politisk dialog med Sveriges lantbruksminister Sven Erik Bucht, rörande rekommendationen om fiskodling i recirkulationsanläggningar.

• En representant från utskottet deltog den 9/2 i Baltic Assemblys möte, för att ge Nordiska rådets syn på EUs energiunion

• Utskottet ansvarade för ett seminarium om nordisk transportsamarbete under Al-medalsveckan i Visby

• Utskottet var medarrangör till en nordisk transportkonferens (järnväg) i Stockholm den 16/10, där centrala aktörer var samlade.

• Utskottet hade möte 31/10, med Norges finansminister Siv Jensen och hennes stats-sekreterare, för att diskutera gränshinder kring moms och tull. Även Gränshinder-gruppen och Gränshinderrådet deltog.

• Den 30/11 deltog utskottet i Beneluxparlamentarikernas rådsmöte i Haag, för att tala om vätgas som energikälla.

• Den 17/12 deltog utskottet i ett möte med ministerrådet, rörande energi inom trans-portsektorn.

• På sekretariatsnivå har utskottets hållningar i transportfrågor även framförts på olika seminarier i bland annat Vemdalen, Vasa och Sollefteå.

Utskottets sommarmöte var förlagt till finska Lappland (Torneå och Rovaniemi), där

utskottet besökte Arctic Centre och University of Lapland (Rovaniemi), och i övrigt

träffade företrädare från Gränshinderrådet, Pohjola-Norden, Nordkalottens Gräns-

tjänst, Haparanda och Torneå städer, Auroraprojektet (självkörande bilar), Nordka-

lottrådet, House of Lapland (turism)och Lapland Chamber of Commerce samt Hyper-

loop.

3.5. Kontrolkomitéen Nordisk Råds kontrolkomite har ifølge Nordisk Råds arbejdsordning følgende opgaver: Kontrolkomiteen udfører den parlamentariske kontrol med det arbejde, der finansieres af fælles nordiske midler samt anden kontrol som plenarforsamlingen træf-fer beslutning om (§6). Kontrolkomiteen kan afgive udtalelse til Præsidiet om tolkning af Helsingforsaftalen, andre aftaler om nordisk samarbejde, denne forretningsorden samt andre interne be-stemmelser (§46).

24 / 53

Kontrolkomiteens sammensætning i oktober 2018: Ruth Marie Grung (S), Ordfører Norge Ólafur Ísleifsson (Flf) Viceordfører, Island Eva Sonidsson (S), Sverige Ramus Ling (MP), Sverige Paavo Arhinmäki (vänst), Finland Jan-Erik Messmann (DF), Danmark (indtil d. 2.oktober 2018)

Maria Stockhaus (M), Sverige Kontrolkomiteen har i løbet af 2018 afholdt tre møder og gennemført en studierejse (24. januar i Stockholm, 9. april i Akureyri og 13 september i Nuuk, samt en studierej-se til Stockholm d. 24. august). Til forskel fra fagudvalgene, har medlemmerne i kontrolkomiteen personlige supple-anter. Institutionsbesøg Siden 2011 har kontrolkomiteen gennemført regelmæssige kontrolbesøg i de nordi-ske institutioner som modtager støtte fra Nordisk Ministerråd. Formålet med besø-gene er at belyse den nordiske nytte som institutionen bidrager til. Efter besøgene udarbejdes en rapport som sendes til institutionen, Nordisk Ministerråd, det udvalg i Nordisk Råd som dækker institutionens område samt til Nordisk Råds Præsidium. I 2018 besøgte kontrolkomiteen Nordisk Velfærdscenter i Stockholm, Sverige. Insti-tutionen har også en afdeling i Helsinki , men da fokus var en status på arbejdet med døvblinde unge og en introduktion til centerets arbejde generelt, blev besøgt lagt til hovedkontoret i Stockholm.

NVC er en institution under Nordisk Ministerrådet, social- og sundhedssektoren. Be-

villingen er på 25,5 mio DKK til drift og yderligere 8,5 mio DKK til projekter, forvaltes

af i alt 32 ansatte, hvoraf 9 er ansat i Helsinki.

Centerets bestyrelse er overgået til at være en rådgivende enhed – advisory board og

centeret har sommeren 2018 fået ny ledelse – Eva Franzén er tiltrådt som direktør.

Kontrolkomiteens møde med direktøren var inde for hendes første 14 dage efter at

være tiltrådt.

Centerets arbejde fordeler sig på fire indsatsområder: • Folkesundhed

• Handicap

• Integration

• Velfærdspolitik

Kontrolkomiteen havde, udover en generel introduktion til virksomheden og mulig-

heden for at træffe medarbejderne og ledelsen, et særligt fokus på døvblinde unge,

som en opfølgning på komiteens besøg i 2014, som havde givet anledning til be-

mærkningen: Ved overføring av virksomheten fra Dronninglund i Danmark til Stock-

holm er det viktig å ta vare på kompetanse og kunnskap på dette området. Kontroll-

25 / 53

komiteen mener det er en risiko for at kompetansen kan forsvinne ved flytting og vil der-

for følge utviklingen, og ha en tilbakemelding på et kommende møte

I NVCs bevillingsbrev for 2018 er døvblinde fortsat opsat som et delmål under ind-

satsområdet Handicap:

”NVC bidrar till att främja lika möjligheter och deltagande i samhället för personer

med dövblindhet genom att samla in, utveckla och förmedla kunskap om till exempel

orsaker till dövblindhet (re-)habilitering, kommunikation och förståelse av dövblind-

het generellt till praktiker myndigheter och forskningsmiljöer”

Kontrolkomiteen fik et indtryk af at opgaven med døvblinde blev løftet kompetent

og med stor nordisk nytte for de involverede i arbejdet med de nordiske døvblinde

unge på alle niveauer. En egentlig vurdering af arbejdet med døvblinde unge er ikke

foretaget siden overflytningen af afdelingen fra Danmark, men det er centeret vurde-

ring at målt på deltagelse i diverse arrangementer, så er området godt varetaget og i

en god udvikling.

Overordnet spurgte kontrolkomiteen ind til centerets bevillingsbrev og det blev be-

mærket at formen på dette give begrænset råderum i forhold til tilpasning af indsat-

ser, da bevillingsbrevet forholdsvist skarpt definerer centerets arbejdsopgaver.

Kontrolkomiteen bemærkede at centerets kommunikation foregik på mange plat-

forme men ikke på sociale medier og at det var svært at vurdere om hvorvidt det ret-

te publikum som projekterne/indsatsområderne så klart definerede også blev nået.

Det blev tilføjet fra centerets side at dette var et opmærksomhedspunkt som vil blive

taget op i nærmeste fremtid.

Kontrolopgaver 2018

Under Kontrolkomiteens besøg på Nordisk Velfærdscenter i Stockholm, blev der ar-

rangeret et møde med repræsentanter fra Nordisk Ministerråds administration af

henholdsvis de projekter der modtager støtte samt de institutioner der modtager

støtte. Dette møde blev sat i stand efter ønske om en gennemgang af Nordisk Mini-

sterråds projektdatabase. Projektdatabase blev undersøgt i 2015 af COWI og der var

bemærkninger til opdateringen af projektdatabasen. Efter denne gennemgang af

COWI har Nordisk Ministerråd gennemført en egen gennemgang af projekter i data-

basen og gjort data aktuelle. Kontrolkomiteen ønskede med en gennemgang at ef-

terse om databasen stadig var opdateret og indholdet relevant. Til dette blev Nordisk

Ministerråd inviteret til Stockholm for at fremlægge, for kontrolkomiteen, hvordan

projektdatabasen fungerer og hvordan der overordnet arbejdes med projekter, støtte

og evaluering i regi af Nordisk Ministerråd.

Gennemgangen gav en forståelse for arbejdet med projekter og ikke mindst at pro-

jektdatabasen i sin nuværende udformning ikke vil kunne være det sted, hvor rele-

vante og opdaterede oplysninger findes for alle projekter. Dette skyldes at projektda-

tabasen præsenterer oplysninger fra et økonomistyringssystem, og at dette ikke mu-

liggør en præsentation af data som giver et fyldestgørende indblik i projektet og dets

fremdrift.

I forbindelse med, at Nordisk Ministerråd overgår til et nyt EAP-system i løbet af

2019, vil det også blive muligt at lave en bedre præsentation af projektstatus i en ny

”projektdatabase. Dette arbejde vil forventelig ske ved udgangen af 2019.

26 / 53

Inden udgangen af 2018 vil Kontrolkomiteens formand mødes med repræsentanter

fra den danske Rigsrevision med henblik på en dialog om principperne for den revisi-

on der ligger til grund for revisionens rapporter. Øvrige opgaver Institutionernes årsrapporter Komitéen har som tidligere år gennemgået årsrapporterne fra de nordiske institutio-ner som er knyttet til Nordisk Ministerråd. Totalt handler det om 11 institutioner. Det generelle indtryk er, at virksomhederne totalt set fungerer godt og at de når de mål, som indgår i resultatkontrakterne fra Nordisk Ministerråd. Årlige bevillingsbreve Som vanligt udarbejder Nordisk Ministerråd bevillingsbreve til sine institutioner. Formålet med bevillingsbrevene er, at skabe et bedre overblik over virksomheden i de forskellige institutioner, at bidrage til større transparens og bedre mulighed for at udøve en parlamentarisk kontrol. Kontrolkomitéen har fået præsenteret samtlige bevillingsbreve. Rigsrevisionens rapporter Kontrolkomitéen har på sit møde i september i Nuuk, gennemgået den danske rigs-revisions rapporter om Nordisk Ministerråd, Nordisk Råds respektive Nordisk Kultur-fond. Det er komitéens opgave at forberede behandlingen af regnskaberne ved Nor-disk Råds session. Nordisk Ministerråd Rigsrevisionen i Danmark har afleveret sin beretning om Nordisk Ministerråds regn-skab for 2017. Kontrolkomiteen bemærker i sin betænkning, at Rigsrevisionen anser årsregnskabet for at give et retvisende billede af aktiver, passiver og finansielle stilling, og at det ik-ke er nødvendigt at knytte væsentlige bemærkninger til Nordisk Ministerråds regn-skab for 2017. Samt at de dispositioner, der er omfattet af årsregnskabet, er i over-ensstemmelse med love og andre forskrifter samt med indgående aftaler og sædvan-lig praksis. Kontrolkomiteens betænkning noterer yderligere:

• At der i forbindelse med implementering af et nyt økonomisystem i Nordisk Ministerråd bør arbejdes med en mere retvisende angivelse af projektgæl-den, så den mere præcis opdeles år for år.

• At de bemærkninger som er fremkommet ved revisionen af Nordens Hus i Is-land, NordRegio, NordGen og NVC noteres og efterleves af institutionernes ledere i forhold til bedre administrativ praksis.

Nordisk Råd Rigsrevisionen i Danmark har gennemgået Nordisk Råds regnskab for 2017. Kontrol-komiteen bemærker i sin betænkning, at Rigsrevisionen anser regnskabet for at give et retvisende billede af aktiver, passiver og finansielle stilling og at der ikke er væ-sentlige bemærkninger knyttet til Nordisk råds regnskab for 2017. Samt at de dispo-

27 / 53

sitioner der er omfattet af årsregnskabet, er i overensstemmelse med love og andre forskrifter samt med indgående aftaler og sædvanlig praksis. Nordisk kulturfond Rigsrevisionen i Danmark har gennemgået Nordisk Kulturfonds regnskab for 2017. Kontrolkomiteen bemærker i sin betænkning at Rigsrevisionen anser årsregnskabet for at give et retvisende billede af aktiver, passiver og finansielle stilling, og ar der ik-ke er væsentlige bemærkninger at knytte til Nordisk Kulturfonds regnskab for 2017. Samt at de dispositioner der er omfattet af årsregnskabet, er i overensstemmelse med love og andre forskrifter samt med indgåede aftaler og sædvanlig praksis.

3.6. Valgkomitéen

Valgkomitéen består af syv medlemmer. Alle partigrupper er repræsenteret og Valg-

komitéen udpeger selv formand og næstformand.

På baggrund af partigruppernes indstillinger (og medlemmer, som ikke tilhører no-

gen partigruppe), fremlægger Valgkomitéen kandidater til de valg, som foretages af

plenarforsamlingen. Delegationerne indstiller præsident og vicepræsident samt med-

lemmer til Den Nordiske Investeringsbanks kontrolkomité og bestyrelsen for Nordisk

Kulturfond.

Valgkomitéen bestræber sig på at indstillingerne foretages under hensyntagen til en

national og kønsmæssig balance. Ved behov for suppleringsvalg mellem sessionerne

fremlægges disse for Præsidiet.

Valgkomitéens medlemmer 2018:

• Heidi Greni (Sp), Norge

• Lars Tysklind (L), Sverige (jan–sept)/Arman Teimouri (L), Sverige (okt–des)

• Jorodd Asphjell (A), Norge, formand

• Pyry Niemi (S), Sverige

• Norunn Tveiten Benestad (H), Norge

• Christian Juhl (EL), Danmark, næstformand

• Juho Eerola (saf), Finland

Valgkomitéen har afholdt to møder i 2018, henholdsvis den 13. september i Nuuk og den 29. oktober i forbindelse med sessionen i Oslo. Derudover har Valgkomitéen be-handlet fire indstillinger til suppleringsvalg, hvoraf fire foretaget som skriftlig proce-dure og én på mødet.

28 / 53

4. Sessioner 2018

4.1 Temasession Akureyri

Nordisk Råds Temasession 2018 blev afholdt den 10. april i Hof i Akureyri. Tema for

aktuel debat var Havet.

Altingets præsident Steingrímur J. Sigfússon, Islands samarbejdsminister Sigurður

Ingi Jóhannsson og Islands socialminister Ásmundur Einar Daðason deltog i Tema-

sessionen.

Dagsorden for Nordisk Råds Temasession 2018:

1. Sessionens åbning

2. Aktuel debat om Havet

3. Ministerrådsforslag

4. Medlemsforslag

5. Nye medlemsforslag

6. Sessionens afslutning

4.2 Ordinær session Oslo

Nordisk Råds 70. session blev afholdt i Oslo fra den 30. oktober – 1. november 2018.

Den første mødedag i plenum indledtes med at Stortingets præsident Tone Wilhelm-

sen Trøen bød Nordisk Råd velkommen til Stortinget hvorefter Nordisk Råds præsi-

dent Michael Tetzschner åbnede sessionen. Først på dagsorden var en international

gæstetaler, Storbritanniens premierminister Theresa May, efterfulgt af et topmøde

med de nordiske statsministre og regeringsledere om De nordiske landes robusthed i

mødet med andre landes forsøg på at påvirke vores samfund og demokratiske processer.

Til sidst blev programmet for det islandske formandskab for Nordisk Ministerråd

2019 præsenteret af den islandske statsminister.

Om aftenen den anden dag blev Nordisk Råds Prisuddeling afholdt i Den Norske

Opera & Ballett.

Den anden dag i plenum indledtes med samarbejdsministrenes forslag og redegørel-

ser med fokus på grænsehindringer. Den blev efterfulgt af andre ministerrådsforslag

og redegørelser og derefter fulgte debatter om udenrigs- samt forsvarspolitik med

deltagelse af nordiske udenrigsministre samt Norges forsvarsminister. Til sidst blev

medlemsforslag behandlet nordisk identitet og bæredygtig udvikling.

Dag tre indledtes med første debat om nye medlemsforslag. Derefter behandledes

medlemsforslag om kultur, lovgivning og grænsehindringer, arbejdsmarkedet, og

velfærd. Til sidst blev afholdt valg til Nordisk Råds organer og andre tillidsposter i

2019 og Nordisk Råds præsidentskabsprogram for 2019 præsenteret. Jessica Polfjärd

29 / 53

fra Sverige blev valgt som præsident 2019 og Gunilla Carlsson fra Sverige vicepræsi-

dent 2019.

Dagsorden for Nordisk Råds 70. session i Oslo:

1. Sessionens åbning

2. International gæstetaler

3. Nordisk topmøde med de nordiske statsministre og regeringsledere

4. Nordisk Ministerråds program 2019

5. Samarbejdsministrenes forslag og redegørelser

6. Internationalt samarbejde

7. Ministerrådsforslag og redegørelser

8. Udenrigsministrenes redegørelse

9. Forsvarsministrenes redegørelse

10. Udenrigs- og forsvarspolitik

11. Nordisk identitet

12. Bæredygtig udvikling

13. Nye medlemsforslag

14. Kultur

15. Lovgivning og grænsehindringer

16. Arbejdsmarkedet

17. Velfærd

18. Nordisk Råds interne anliggender og beretninger

19. Valg 2019

20. Nordisk Råds program 2019

21. Sessionens afslutning

30 / 53

5. Västnorden Under 2018 har Nordiska rådets presidium närvarat vid två av Västnordiska rådets

möten. Dels i januari på Grönland då två av Presidiets ledamöter deltog i en konfe-

rens kring turism i Arktis.

Det var i allra högsta grad en intressant och informativ konferens som bland annat

tog upp den allt viktigare frågan om hållbar turism.

Vid konferensen konstaterades det att man ser en annan typ av turism där naturupp-

levelser och unika möten står i fokus. Under konferensen uttrycktes det en fara i att

turismen kan slita på den unika miljön och den unika kulturen.

Men det fanns också röster som menade att just det faktum att människor från hela

världen vill uppleva just den ostörda naturen och den nordliga kulturen garanterar att

de bevaras. Det inger hopp.

Nordiska rådet deltog också vid Västnordiska rådets årsmöte i september i Torshavn.

De diskussioner som ägde rum på detta möte visar också hur mycket gemensamt vi

har. Frågorna som stod på agendan stämmer väl överens med det som Nordiska rå-

det arbetar med såsom frågor kring jämställdhet, miljö och klimat, kultur och välfärd.

Sammantaget kan konstateras att Nordiska rådet och Västnordiska rådet har mycket

gemensamt och det bådar gott för det fortsatta arbetet.

Tidigare har NR och VNR kommit överens om att hålla en gemensam konferens. I

samband med Sessionen i Oslo kom man överens om att avhålla en konferens under

2020 och man gav de båda sekretariaten i uppdrag att arbeta vidare med frågan un-

der 2019. Från Nordiska rådets sida föreslogs att frågan om digitalisering kunde vara

ett möjligt ämne liksom problemet med mikroplaster i haven.

31 / 53

6. Nordisk råds internasjonale samarbeid Nordisk råds internasjonale samarbeid i 2018 har i stor grad fulgt prioriteringene fra

Nordisk råds internasjonale strategi 2018-2022. Strategien ble enstemmig vedtatt på

Nordisk råds sesjon i 2017, og slår blant annet fast at Nordisk råd vil spille en aktiv

rolle i å fremme «nordiske verdier» som demokrati, rettsstat, menneskerettigheter,

likeverd, velferdsstat, tillit og åpenhet. Nordisk råd vil også ha et særlig fokus på FNs

bærekraftsmål samt migrasjons- og integreringspolitikk. Videre slår strategien fast at

Nordisk råd skal jobbe for at de nordiske regjeringene styrker samarbeidet innenfor

utenriks-, forsvars- og sikkerhetspolitikken.

Konkret i 2018 er strategiens føringer blant annet kommet til uttrykk ved at presi-

dentskapet og øvrige medlemmer av presidiet har hatt et klart fokus på demokrati,

menneskerettigheter og andre nordiske verdier i en rekke taler og innlegg de har

fremført i internasjonale fora. FNs bærekraftsmål har også spilt en viktig rolle i 2018,

og Nordisk råd la ned betydelig arbeidsinnsats og ressurser i COP24 i Katowice. Nor-

disk råd har også vært aktive i BSPCs arbeidsgruppe for migrasjon og integrasjon. I

tråd med Nordisk råds internasjonale strategi er det særlig samarbeid i Nordens nær-

områder som er blitt prioritert i 2018, det vil si Østersjøområdet, Arktis og EU.

Nordisk råd fortsatte i 2018 sitt arbeid for å styrke Nordisk forsvars- og sikkerhets-

samarbeid, og en forsvarskonferanse og rundebordssamtale med NORDEFCO-

formannskapet (Norges forsvarsminister, Frank Bakke-Jensen) ble arrangert i Oslo i

juni.

For å sikre en bedre ivaretagelse av Nordisk råds internasjonale kontakter, ble det

under Nordisk råds sesjon i Oslo avholdt en felles lunsj for de internasjonale gjestene

og presidiet. Årets sesjon hadde for øvrig et særlig internasjonalt fokus med Storbri-

tannias statsminister Theresa May som gjestetaler.

6.1 Samarbeid med Baltisk forsamling og BSPC

I Nordisk råds internasjonale strategi 2018-2022 fremheves Baltisk forsamling som en

av Nordisk råds viktigste partnere. Utvalgene har deltatt på flere møter i regi av Bal-

tisk forsamling i løpet av året, og som vanlig deltok representanter fra Baltisk for-

samling på Nordisk råds sesjon. En større delegasjon under ledelse av President

Tetzschner deltok på Baltisk forsamlings sesjon i Vilnius i oktober. De tre baltiske

landene markerte i 2018 hundreårsjubileet for deres selvstendighet.

Det årlige møtet mellom presidiene i Baltisk forsamling og Nordisk råd ble i desem-

ber 2018 avholdt på Hanaholmen i Finland i kombinasjon med et omfattende seminar

om samfunnssikkerhet. Dette temaet er høyt prioritert av både Baltisk forsamling og

Nordisk råd.

BSPC (The Baltic Sea Parliamentary Conference) samler parlamentarikere og tjenes-

temenn fra alle landene rundt Østersjøen, og forumet var derfor også i 2018 en viktig

plattform for Nordisk råd. I inneværende toårsperiode er det Island som har Nordisk

32 / 53

råds plass i BSPC Standing Committee (til og med årskonferansen i 2019). Nordisk

råd arbeider for et mer konkret og målrettet BSPC.

6.2 Russland

Nordisk råd samarbeider med russiske parlamentarikere i BSPC og innenfor det ark-

tiske samarbeidet. Nordisk råds årlige studietur for russiske parlamentarikere ble

avholdt i Oslo i samarbeid med Stortinget. Russerne møtte blant annet representan-

ter fra Stortingets presidentskap, Nordisk råd og Stortingets arktiske delegasjon. På

Stortinget ble det gitt en innføring i Norges parlamentariske system, og hos NRK

(Norsk rikskringkasting) fikk russerne en spesialomvisning og grundig innføring i

statskanalens mandat samt norsk mediepolitikk. Oslos ordfører tok imot russerne i

Rådhuset, der de fikk flere presentasjoner om styringen av Oslo, herunder om sivil-

samfunnets rolle i beslutningsprosesser.

6.3 Hviterussland

Nordisk råds Hviterussland-seminar ble i mai 2018 avholdt i Helsinki med presidiets

Hviterusslands-rapportør, Erkki Tuomioja, som vert. Blant deltagerne var en rekke

hviterussiske opposisjonspolitikere, representanter fra hviterussiske NGOer samt

medlemmer av Hviterusslands parlament. Nordisk råd stilte med flere medlemmer,

og OSSEs parlamentarikerforsamling, BSPC og Nordisk ministerråd var også repre-

sentert. Situasjonen for demokrati og menneskerettigheter er fortsatt svært alvorlig i

Hviterussland på tross av visse fremskritt. De hviterussiske deltagerne fremhevet

Nordisk råds Hviterusslands-seminar som en viktig plattform for dialog.

6.4 Arktis

Det arktiska samarbetet har länge varit en hörnsten för det nordiska samarbetet. Det

arktiska samarbetet är en av de tre prioriterade områden i Nordiska rådets internat-

ionella strategi 2018–2022. För Nordiska rådet är det arktiska parlamentariska sam-

arbetet (CPAR, Conference of Parliamentarians of the Arctic Region) av stor vikt ef-

tersom Nordiska rådet var en av initiativtagarna till samarbetet. 2018 firade det ark-

tiska parlamentariska samarbetet 25-år.

Nordiska rådet har en observatörsroll i CPAR och deltar därmed på Standing Com-

mittee mötena som hålls två-tre gånger om året. Nordiska rådet deltog på Standing

Committee mötet i Kiruna, Sverige i maj 2018. Utöver detta hålls det vartannat år en

konferens för parlamentariker från det arktiska området. I år ordnades konferensen i

Enare, Finland. På bägge möten representerades Nordiska rådet av presidiets rap-

portör för det arktiska samarbetet, Oddný G. Harðardóttir.

33 / 53

6.5 EU

2018 arbetade Nordiska rådet med EU-saker i alla utskott samt i presidiet. Presidiet

har ansvar för EU-saker och EU är en av de tre prioriterade områdena i Nordiska rå-

dets internationella strategi 2018–2022. Nordiska rådets Brysselkontor hade 2018 sitt

första fulla verksamhetsår efter etableringen september 2017.

I februari arrangerade Nordiska rådet tillsammans med Baltiska församlingen ett

möte med baltiska och nordiska europaparlamenteter i samband med BSPC-mötet i

Europaparlamentet. På dagordningen stod Brexit samt EU:s säkerhets- och försvars-

samarbete. Nordiska rådet representerades av presidiemedlemmarna Silja Dögg

Gunnarsdóttir och Wille Rydman.

Nordiska rådet har under årets gång ordnat två seminarier i Bryssel. I april ordnade

Utskottet för Hållbart Norden och Utskottet för Välfärd i Norden seminariet Solut-

ions to Antimicrobial Resistance – the Way Forward from a Nordic Perspective i

Europaparlamentet. Nordiska rådet representerades av utskottsordförande Bente

Stein Mathisen och Susanna Koski.

Utskottet för Välfärd i Norden ordnade ett till seminarium i november: A Region for

all: cooperation on disability på Sveriges ständiga representation i Bryssel. Semi-

nariet förde samman nordiska och europeiska nyckelaktörer inom funktionshinder-

arbetet. Nordiska rådet representerades av utskottsordförande Bente Stein Mathisen

och Steinunn Þóra Árnadóttir.

Utskottet för ett Hållbart Norden och Utskottet för Tillväxt och Utveckling i Norden

hade som prioritering för 2018 valt kommissionens paket om ren mobilitet. Utskot-

ten presenterade ett gemensamt positionspapper om kommissionen förslag gällande

CO2 utsläppsnormer för personbilar. Nordiska rådets positionspapper förmedlades

till relevanta Europaparlamentariker. Bägge utskott har också behandlat energipoli-

tik ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Ytterligare har Utskottet för ett Hållbart

Norden bland annat arbetat med EU:s jordbrukspolitik samt EU:s platsstrategi.

Under året 2018 har Nordiska rådet behandlat fyra medlemsförslag med direkt an-

knytning till EU, varav två har blivit antagna som rekommendationer på sessionen.

De antagna rekommendationerna är, till ministerrådet, att utreda möjligheten att in-

föra en gemensam nordisk konsekvensbedömning vid implementering av EU-

rättsakter (Rek.24/2018) samt en rekommendation till de nordiska regeringarna om

att arbeta för och driva på ett gemensamt nordiskt ställningstagande rörande skogs-

näringar i förhållande till EU (Rek.22/2018). Presidiet behandlade under året ett med-

lemsförslag om att inrätta ett EU- och försvarspolitiskt utskott (A1743/presidiet), i

plenum valde församlingen att inte företa sig vidare åtgärder. Under behandling är

ännu medlemsförslaget om etableringen av en nordisk märkningsordning för halal-

och kosherslakt (A 1762/holdbart).

2018 var Nordiska rådets Brysselkontors första hela verksamhetsår. Brysselkontoret

består av en rådgivare som arbetar som en del av Nordiska rådets sekretariat. Brys-

34 / 53

selkontoret håller kontakt med nordiska europaparlamentariker och andra nordiska

aktörer i Bryssel. Kontoret är aktiv i diverse nordiska nätverk i Bryssel, bland annat

nätverket för nordiska kulturaktörer. Brysselkontoret har väletablerad kontakt med

representanter för Beneluxsamarbetet. Nordiska rådets EU-arbete har uppmärk-

sammats på en rad olika evenemang där rådgivaren har deltagit som paneldeltagare

eller moderator, både i Bryssel och i Norden. Presidiet mottog en rapport om Brys-

selkontorets verksamhet på sitt sommarmöte i Norge.

6.6 Øvrige interparlamentariske kontakter

Benelux

Nordiska rådet har ett väletablerat samarbete med Beneluxparlamentet. Under det

gångna året har Nordiska rådet deltagit på Beneluxparlamentets samtliga tre sess-

ioner i Haag.

I mars stod Beneluxparlamentet värd för Trilateral Conference, vilket är en konferens

som hålls vartannat år, på roterande basis mellan Benelux, Nordiska Rådet och Bal-

tiska Församlingen. Konferensens tema var cirkulär ekonomi och Karin Gaardsted,

vice ordförande för Utskottet för ett Hållbart Norden representerade Nordiska rådet.

I juni höll Benelux sin årliga session, denna gång med temat Brexit. I samband med

sessionen hölls ett kort möte mellan Benelux, Baltiska Församlingen och Nordiska

Rådet. Syftet var informationsutbyte. Nordiska rådets president Michael Tetzschner

deltog. I november var energi temat för Beneluxparlamentets höstsession. Cecilie

Tenfjord-Toftby från Utskottet för ett Hållbart Norden deltog.

Beneluxparlamentet framförde en hälsning på Nordiska rådets session. Beneluxpar-

lamentet har uttryckt sitt intresse att fördjupa samarbetet.

Tyskland

Tyskland er viktig for alle de nordiske landene, og Nordisk råds president, Michael

Tetzschner, deltok i september 2018 på en konferanse i Berlin i regi av Nordisk mi-

nisterråd og Stiftung Wissenschaft und Politik. Konferansen omhandlet nordisk-tysk

samarbeid i bred forstand, og hadde også en egen bolk med fokus på fredsarbeid.

President Tetzschner hadde også et møte med medlemmer av Bundestag, blant an-

net med leder av forsvarskomiteen og leder av Tysklands delegasjon til BSPC. Både

under konferansen og på møtet i Bundestag understreket presidenten at Tyskland er

viktigere for Norden enn noen gang tidligere: «Tyskland er ikke bare en av våre vik-

tigste handelspartnere. Vi deler også felles kjerneverdier for moderne demokratier,

verdier som er under press i det nåværende politiske klimaet».

Schleswig-Holstein

Schleswig-Holsteins parlament (Landtag) er faste gjester på Nordisk råds sesjon, og

er i likhet med Nordisk råd også medlem av BSPC. I november 2018 ble det etter ini-

tiativ fra Schleswig-Holsteins parlament avholdt et møte i København mellom presi-

dent Tetzschner og Landtagspresident Klaus Schlie. Schleswig-Holstein, som også

har en betydelig dansk minoritet, er opptatt av å styrke sitt samarbeid med Norden.

35 / 53

7. Nordisk Råds priser I løbet af året blev de nominerede til priserne præsenteret i en række forskellige

sammenhænge i og udenfor Norden. Eksempelvis var det muligt at møde de to dan-

ske nominerede i en event på Kulturværftet i Helsingør samme dag, som det blev of-

fentliggjort at de var nominerede. Under kulturfestivalen Best of Norden fik de no-

minerede til Nordisk Råds priser 2018, indenfor alle kategorierne film, litteratur, bør-

ne- og ungdom, musik og miljø, stor opmærksomhed. De nominerede til Børne-og

ungdomslitteraturprisen blev præsenteret på en event under Børnelitteraturfestiva-

len i Bologna, og flere af de nominerede til Litteraturprisen deltog i Helsingfors Bog-

messe.

Selve prisuddelingen fandt sted den 30. oktober på Den Norske Opera & Ballett i Os-

lo, i forbindelse med Nordisk Råds session. Vinderne fik overrakt deres priser af Nor-

ges statsminister Erna Solberg, kronprinsesse Mette-Marit, forfatter Gunilla Berg-

ström, skuespiller Jakob Oftebro og komponist Sofia Jernberg. Prisuddelingen blev

sendt på NRK men også streamet af YLE (Arenaen), DR (DRK), SVT (Kulturstudion),

RUV, KVF og KNR.

Som optakt til prisuddelingen arrangerede Norden i Fokus et stjernespækket pro-

gram med seminarer, oplæsninger, diskussioner og events, som handler om de vær-

ker, initiativer og kunstnere fra hele Norden, som er nomineret til de forskellige pri-

ser i 2018. Disse events gennemført i samarbejde med bland andre Litteraturhuset i

Oslo, Cinemateket i Oslo, Music Norway og Voksenåsen.

I perioden 14.10-14.11.2018 var der 920 artikler/presseklip, som omhandlede de no-

minerede til Nordisk Råds priser eller prisuddelingen.

7.1. Nordiska rådets litteraturpris

Den islandske forfatter Auður Ava Ólafsdóttir fik Nordisk Råds litteraturpris 2018 for

romanen Ör (Ar, Batzer & Co 2018, oversat af Erik Skyum-Nielsen). Ólafsdóttir mod-

tog prisen for et værk, som er fuld af underfundig humor, og et sprog som funkler af

liv. Samtidig stiller værket dybe spørgsmål om liv og død. Juryens begrundelse:

https://www.norden.org/da/nominerede/2018-audur-ava-olafsdottir-island-or

7.2. Nordiska rådets barnelitteraturpris

Den færøske forfatter, Bárður Oskarsson, fik Nordisk Råds børne- og ungdomslittera-

turpris 2018 for billedbogen Træið (Træet, Forlaget Torgard, 2018, oversat af Hugin

Eide). Oskarsson modtog prisen for en fortælling, som tør tage sin tid i en virke-

lighed, hvor vi hele tiden bliver bombarderet med indtryk. Juryens begrundelse:

https://www.norden.org/da/nominee/vinder-af-nordisk-rads-borne-og-

ungdomslitteraturpris-2018

36 / 53

7.3. Nordiska rådets musikpris

Nils Henrik Asheim fra Norge fik Nordisk Råds musikpris 2018 for værket Muohta.

Asheim modtog prisen for et værk, som juryen beskriver som "et musikstykke, som

er højaktuelt og samtidig bevidst om sin historie". Juryens begrundelse:

https://www.norden.org/da/nominee/vinder-af-nordisk-rads-musikpris-2018

7.4. Nordiska rådets filmpris

Per Ole Frederiksen, Pâviârak Jakobsen og Nette Levermann modtog på vegne af

Naturressourcerådet i Attu ved Grønlands vestkyst Nordisk Råds miljøpris 2018 for

sin indsats for at dokumentere havmiljøet og sine forslag til måder at forvalte det på.

Juryens begrundelse: https://www.norden.org/da/nominee/vinder-af-nordisk-rads-

miljopris-2018

7.5. Nordiska rådets miljøpris

Kona fer í stríð (Woman at War) af den islandske instruktør, manuskriptforfatter og

producent, Benedikt Erlingsson, manuskriptforfatter Ólafur Egill Egilsson og produ-

centerne, Marianne Slot og Carine Leblanc, fik Nordisk Råds filmpris 2018. Et værk

som er humoristisk og legende i behandlingen af storpolitiske spørgsmål og af privat-

livet, som det tager sig ud for den 48-årige kvinde, som er filmens overraskende ac-

tionhelt. Juryens begrundelse: https://www.norden.org/da/nominee/vinder-af-

nordisk-rads-filmpris-2018

37 / 53

8. Ligestilling – fordeling af kvinder og mænd

Alle oplysninger er per 1. januar 2018

8.1 Nordisk Råds Præsidium og udvalg

Præsidiet

Kvinder: 4

Mænd: 11

Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden

Kvinder: 10

Mænd: 8

Udvalget for Holdbart Norden

Kvinder: 5

Mænd: 13

Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden Kvinder: 6 Mænd: 12 Udvalget for Velfærd i Norden Kvinder: 8 Mænd: 10 Kontrolkomitéen Kvinder: 4 Mænd: 3 Valgkomitéen Kvinder: 2 Mænd: 5

38 / 53

8.2 Formands- og næstformandsposter i Nordisk Råd

Alle oplysninger er per 1. januar 2018

Formænd og Præsident

Kvinder: 3

Mænd: 4

Næstformænd og vicepræsident

Kvinder: 3

Mænd: 4

8.3 Rådssekretariatet i København

Ved Rådssekretariatet i København var der pr. 1 januar 2018 ansat syv kvinder og ot-

te mænd.

9. Nordisk Råds økonomi 2018 Fördelningsnyckeln mellan länderna var 2018 följande (i procent):

2014 2015 2016 2017 2018

Danmark 21,0 20,0 20,0 20,2 21,1

Finland 16,3 15,5 15,7 15,8 16,1

Island 0,7 0,7 0,8 0,9 1,0

Norge 30,6 31,5 32,3 31,7 30,2

Sverige 31,4 32,3 31,8 31,4 31,6

Det preliminära bokslutet för 2018 visar att årets intäkter uppgår till 36.755 tDKK

medan utgifterna preliminärt hamnar på 34.390 tDKK, vilket innebär ett överskott

2018 på 2.125 tDKK2 (resultat av ordinarie verksamhet*), vilket är något lägre än

2017. Överskottet har fördelats till fria medel minus Presidiets tidigare beslut om

1.980 tDKK.

*I sammanhanget bör observeras att ovanstående räkenskaper ännu inte, i skrivande

stund, slutligen har granskats och reviderats av Rigsrevisionen i Danmark.

2 Årets resultat for Nordisk Råd ændret den 2. maj 2019 efter modtagelse af opdaterede regnskabstal fra Økonomiafdelingen

39 / 53

10. Nordisk Råds nye sager 2018

10.1 Nye medlemsforslag 2018

A 1756/kultur: Utskottsförslag om förebyggande folkhälsoarbete för att minska skol-

avhopp

A 1757/kultur: Utskottsförslag om en kulturpolitisk redogörelse

A 1758/holdbart: Medlemsforslag om genanvendelsesstrategi

A 1759/holdbart: Medlemsforslag om fælles portal og standarder for havmiljødata

A 1760/kultur: Medlemsförslag om utredning om möjligheterna för att etablera ett

Nordic PhD program

A 1761/presidiet: Medlemsförslag om nordiskt energisamarbete, försörjningssäker-

het och krisberedskap

A 1762/holdbart: Medlemsforslag om etablering af en nordisk mærkningsordning for

Halal- og kosherslagtning

A 1763/holdbart: Medlemsforslag om forskning i forsuring af havet

A 1764/presidiet: Medlemsförslag om inrättande av ett EU- och försvarspolitiskt ut-

skott

A 1765/presidiet: Medlemsförslag om att hitta kompromiss- och förhandlingslösning

för den katalanska krisen som prövar Europa

A 1766/Presidiet: Medlemsforslag om nordisk flagning på Nordens dag den 23. marts

A 1767/præsidiet: Præsidieforslag om sprog i Nordisk Råd

A 1768/vekst: Medlemsforslag om gjennomgang av miljømerkeordningene for nor-

disk møbelindustri

A 1769/tillväxt: Medlemsförslag om goda arbetsvillkor inom sjöfarten

A 1770/præsidiet: Præsidieforslag om ændringer i Nordisk Råds forretningsorden

A 1771/tillväxt: Medlemsförslag om elektrifiering av sjöfart och terminaler

A 1772/vekst: Medlemsforslag om Norden som ledende innen bærekraftig havbruk

og havøkonomi

A 1773/hållbart: Medlemsförslag om nordiskt samarbete om utnyttjande av kolsänkor

för att förbättra effektiviteten av klimatarbetet

A 1774/velferd: Medlemsforslag om at gøre Norden en foregangsregion for å motvir-

ke utenforskap

A 1775/tillväxt: Medlemsförslag om att elektrifiera Norden

A 1776/holdbart: Udvalgsforslag om Nordens stemme i forhandlingerne af global FN

aftale om biodiversitet

A 1777/kultur: Medlemsforslag om lancering af Spil Nordisk

A 1778/vækst: Medlemsforslag om arktisk turistklynge

40 / 53

A 1779/præsidiet: Medlemsforslag om nul-vision omkring branddøde

A 1780/tillväxt: Medlemsförslag om nordisk roaming som omfattar Färöarna och

Grönland

A 1781/hållbart: Medlemsförslag om klimatsmart byggande i Norden

A 1782/præsidiet: Medlemsforslag om Nordisk kriseberedskab

A 1783/holdbart: Medlemsförslag om att förstärka de nordiska miljöfinansieringsin-

strumenten

A 1784/presidiet: Medlemsförslag om nordiskt polisiärt samarbete mot cyberbrotts-

lighet och inom forensiskt arbete

A 1785/vækst: Medlemsforslag om pilotuddannelser

A 1786/tillväxt: Medlemsförslag om ökad kontroll av fartyg i nordiska hamnar gäl-

lande alkoholtester och säkerhet ombord

A 1787/välfärd: Medlemsförslag om att inte deportera till farliga länder

A 1788/välfärd: Medlemsförslag om att tillåta sexuella minoriteter att donera blod

A 1789/tillväxt: Medlemsförslag om att avveckla utvinningen av fossila energikällor i

Norden

A 1790/välfärd: Medlemsförslag om förstärkt nordiskt civilrättsligt samarbete

A 1791/kultur: Medlemsforslag om Felles nordisk komité for etisk godkjenning av kli-

nisk forskning

A 1792/presidiet: Medlemsförslag om planering för sjukvård inom civilt försvar

A 1793/presidiet: Medlemsförslag om att Nordiska rådets verksamhet blir koldioxid-

neutral

A 1794/holdbart: Udvalgsforslag om bæredygtig forbrug og produktion

41 / 53

10.2 Nye ministerrådsforslag 2018

B 321/kultur: Ministerrådsforslag om gradvis utfasing av den direkte finansieringen av

de nordiske samarbeidsorganene

B 322/holdbart: Nytt samarbetsprogram för miljö- och klimatsektorn - Rek. 18/2018

B 323/välfärd: Ministerrådsförslag om Handlingsplan för nordiskt samarbete om

funktionshinder 2018 - 2022

B 324/välfärd: Ministerrådsförslag om samarbejdsprogram for justitssektoren 2019-

2022

B 325/presidiet/C 2: Nordisk Ministerråds samlede budget for 2019, Generalsek-

retærens budgetforslag

10.3 Beslutninger om ikke at foretage sig yderligere

A 1715/tillväxt: Medlemsförslag om Global Deal

A 1716/vækst: Medlemsforslag om fælles nordisk luftfartspolitik - Ikke foretage sig

yderligere

A 1719/presidiet: Medlemsförslag om att utöka försvarssamarbetet mellan reservis-

ter och frivilliga i de nordiska länderna

A 1736/kultur: Medlemsforslag om nordisk svanemerking for mat, håndverk og de-

sign

A 1764/presidiet: Medlemsförslag om inrättande av ett EU- och försvarspolitiskt ut-

skott

10.4 Nye skriftlige spørgsmål 2018

E 1/2018: Skriftlig spørsmål om det nordiske samarbeidet for å redusere mengden

mikroplast i havet

E 2/2018: Skriftlig spørsmål om nordisk samarbeid om forskning av forsuring av ha-

vet, økosystemer og eventuelle konsekvenser av havforsuring på levevilkår for Nor-

dens kystbefolkning

E 3/2018: Skriftlig spørgsmål om undersøkelser av mikroplast i drikkevann

E 4/2018: Skriftlig spørsmål om kjemikaler i importerte produkter fra ikke EU/EØS-

land

E 5/2018: Skriftlig spørgsmål om tiltak for å redusere matsvinn

E 6/2018: Skriftlig spørsmål om et senter for å hjelpe bedrifter til å substituere farlige

kjemikaler med bedre alternativer

E 7/2018: Trukket tilbage

E 8/2018: Skriftligt spørgsmål om konsekvenser for utenlands-ferger ved anvendelse

av det Norske internasjonale skipsregister (NIS)

42 / 53

E 9/2018: Skrifligt spørsmål om forstærkede fællesnordiske foranstaltninger for be-

kæmpelse af skattely, skattesnyderi, skattespekulation og skadelig skattekonkurren-

ce

E 10/2018: Skriftlig spørgsmål om nordisk samarbejde om udveksling af oplysninger

om udviste og uønskede personer

E 11/2018: Skriftligt spørgsmål om omfanget av importert og eksportert avfall

E 12/2018: Skriftlig spørsmål om nordisk samarbeid om salgsstatistikk på alkoholom-

rådet, særskilt i land som har alkoholmonopol

E 13/2018: Skriftlig fråga om hållbarhetsmål 10 om minskad ojämlikhet

E 14/2018: Skriftlig spørgsmål om nordisk samarbeid om harmonisering av tiltak og

virkemidler for å redusere klimautslipp fra drivstoff i transportsektoren og økt pro-

duksjon av biodrivstoff basert på fornybare ressurser i de nordiske landene

E 15/2018: Skriftligt spørgsmål om mikroplast i drikkevandet

E 16/2018: Skriftlig fråga om att deponera arkivmaterial i Arctic World Archive

E 17/2018: Skriftlig fråga om etablerande av Student at Risk program

E 18/2018: Skriftlig fråga om demokratiutvecklingen i Norden

43 / 53

10.6 Rekommandationer vedtaget i 2018 Rek. 1/2018 Felles nordisk standart for miljø-differensiert havneavgift

Rek. 2/2018 Revisjon av direktiv om mottakingsfasiliteter i havn til avlevering

Rek. 3/2018 Minska utsläppen från sjöfarten i Norden

Rek. 4/2018 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018-2022

Rek. 5/2018 Faglig organisering

Rek. 6/2018 Nordisk transportpolitik

Rek. 7/2018 Nordiskt inflytande och samarbete med G20

Rek. 8/2018 Totalförsvars-, kris- och försörjningsplanering

Rek. 9/2018 Global nedrustning av kärnvapen

Rek. 10/2018 Harmonisering av lagstiftning gällande hbtiq-personer i Norden

Rek. 11/2018 Stöd för studenter i fara

Rek. 12/2018 Stöd till projektet Stories from Ice

Rek. 13/2018 Förebyggande av utbrändhet i arbetslivet

Rek. 14/2018 Plastpartiklar i dricksvatten

Rek. 15/2018 Kulturpolitisk redogörelse

Rek. 16/2018 Ömsesidigt erkännande av sanktioner mot matchfixning

Rek. 17/2018 Nordisk Ministerråds budget for 2019

Rek. 18/2018 Nytt samarbetsprogram för miljö- och klimatsektorn

Rek. 19/2018 Øget nordisk samarbejde i Nordamerika

Rek. 20/2018 Förstärkt nordiskt samarbete kring cyberförsvar

Rek. 21/2018 Gemensam Nordisk kraft i förhållandet EU och skogspolitiken

Rek. 22/2018 Gemensam Nordisk kraft i förhållandet EU och skogspolitiken

Rek. 23/2018 Utredning om möjligheterna för att etablera ett Nordic PhD program

Rek. 24/2018 Nordisk konsekvensbedömning i EU-lagstiftningsprocesserna

Rek. 25/2018 Nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nor

diska länderna

Rek. 26/2018 Goda arbetsvillkor inom sjöfarten

Rek. 27/2018 Samarbetsprogram inom nordiskt jämställdhetssamarbete 2019-2022

Rek. 28/2018 Gemensamt nordiskt likalönscertifikat

Rek. 29/2018 Jämställdhet på arbetsmarknaden

Rek. 30/2018 Ökat samarbete mellan de nordiska sjukvårdssystemen

Rek. 31/2018 Obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separation

44 / 53

Rek. 32/2018 Nordens stemme i forhandlingerne af global FN aftale om biodiversitet

Rek. 33/2018 Udvikling af koncept for Nordens stemme i forhandlingerne af

global FN aftal om biodiversitet

Rek. 34/2018 Samarbejdsprogram for justitssektoren 2019-2022

10.7 Interne beslutninger vedtaget i 2018 IB 1/2018 Nordisk flagning på Nordens dag den 23. marts

IB 2/2018 Sprog i Nordisk Råd

IB 3/2018 Ændringer i Nordisk Råds forretningsorden

45 / 53

11. Nordisk Råds medlemmer Alle oplysninger er per 1. januar 2018

Præsidiet

Mittengruppen (M)

Bertel Haarder (V), Danmark

Britt Lundberg (ÅC), Åland

Kjersti Toppe (Sp), Norge

Silja Dögg Gunnarsdóttir (F), Island

Staffan Danielsson (C), Sverige

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Erkki Tuomioja (sd), Finland

Henrik Dam Kristensen (S), Danmark

Martin Kolberg (A), Norge

Oddný G. Harðardóttir (A), Island

Phia Andersson (S), Sverige

Den konservativa gruppen (K)

Michael Tetzschner (H), Norge

Hans Wallmark (M), Sverige

Wille Rydman (saml), Finland

Nordisk grön vänster

Christian Juhl (EL), Danmark

Nordisk frihet

Mikkel Dencker (DF), Danmark

46 / 53

Udvalget for et Holdbart Norden

Mittengruppen (M)

Lars Tysklind (L), Sverige

Heidi Greni (Sp), Norge

Rasmus Ling (MP), Sverige

Mikko Kärnä (cent), Finland

Villum Christensen (LA), Danmark

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Karin Gaardsted (S), Danmark

Ingalill Olsen (A), Norge

Ineqi Kielsen (S), Grønland

Suzanne Svensson (S), Sverige

Den konservativa gruppen (K)

Susanna Koski (saml), Finland

Thomas Finnborg (M), Sverige

Vilhjálmur Árnason (Sj.), Island

Nordisk grön vänster

Christian Poll (Alternativet), Danmark

Kolbeinn Óttarsson Proppé (VG), Island

Pauli Trond Petersen (T), Færøerne

Nordisk frihet (NF)

Jan Erik Messmann (DF), Danmark

Richard Jomshof (SD), Sverige

Ingen gruppe

Simon Elo, utan partigruppstillhörighet

47 / 53

Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden

Mittengruppen (M)

Johanna Karimäki (gröna), Finland

Elsi Katainen (c), Finland

Marcus Knuth (V), Danmark

Thorhild Bransdal (KrF), Norge

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Annette Lind (S), Danmark

Jorodd Asphjell (S), Norge,

Mogens Jensen (S), Danmark

Maarit Feldt-Ranta (sd), Finland

Eva Sonidsson (S), Sverige

Peter Johnsson (S), Sverige

Den konservativa gruppen (K)

Brigitte Klintskov Jerkel (KF), Danmark

Norunn Tveiten Benestad (H), Norge

Lars-Arne Staxäng (M), Sverige

Marianne Synnes (H), Norge

Nordisk frihet (NF)

Aron Emilsson (SD), Sverige

Laura Huhtasaari (saf), Finland

Nordisk grön vänster

Kelly Berthelsen (IA), Grønland

Paavo Arhinmäki (vänst), Finland

48 / 53

Udvalget for Velfærd i Norden

Mittengruppen (M)

Anna-Maja Henriksson (sv), Finland

Jenis av Rana (Mfl.), Færøerne

Ketil Kjenseth (V), Norge,

Ólafur Ísleifsson (Flokkur fólksins), Island

Anna Kólbrun Árnadóttir (Mfl.), Island

Jakob Engel-Schmidt (V), Danmark

Juha Rehula (cent), Finland

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Karen J. Klint (S), Danmark

Lennart Axelsson (S), Sverige

Nina Sandberg (A), Norge

Rikard Larsson (S), Sverige

Den konservativa gruppen (K)

Bente Stein Mathisen (H), Norge

Maria Stockhaus (M), Sverige

Nordisk frihet (NF)

Paula Bieler (SD), Sverige

Mika Raatikainen (saf), Finland

Nordisk grön vänster

Steinunn Þóra Árnadóttir (VG), Island

Utan partigruppstillhörighet

Helge André Njåstad (FrP), Norge

Ulf Leirstein (FrP), Norge

49 / 53

Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden

Mittengruppen (M)

Arto Pirttilahti (cent), Finland

Katri Kulmuni (cent), Finland

Mikael Staffas (Lib), Åland

Robert Halef (KD), Sverige

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Orla Hav (S), Danmark

Ruth Mari Grung (A), Norge

Pyry Niemi (S), Sverige

Stein Erik Lauvås (A), Norge

Ville Skinnari (s), Finland

Den konservativa gruppen (K)

Juhana Vartiainen (saml), Finland

Lena Asplund (M), Sverige

Nils Aage Jegstad (H), Norge

Solveig Sundbø Abrahamsen (H), Norge

Nordisk frihet (NF)

Henrik Brodersen (DF), Danmark

Juho Eerola (saf), Finland

Nordisk grön vänster

Håkan Svenneling (V), Sverige

Torgeir Knag Fylkesnes, (SV), Norge

Utan partigruppstillhörighet

Hanne Dyveke Søttar (FrP), Norge

50 / 53

Kontrolkomitéen

Mittengruppen (M)

Ramus Ling (MP), Sverige

Ólafur Ísleifsson (Flokkurfólkins), Island

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Ruth Marie Grung (A), Norge

Eva Sonidsson (S), Sverige

Den konservative gruppen (K)

Maria Stockhaus (M), Sverige

Nordisk grön vänster

Paavo Arhinmäki (vänst), Finland

Nordisk frihet (NF)

Jan Erik Messmann (DF), Danmark

Valgkomitéen

Mittengruppen (M)

Heidi Greni (Sp), Norge

Lars Tysklind (L), Sverige

Den socialdemokratiska gruppen (S)

Jorodd Asphjell (A), Norge Formand

Pyry Niemi (S), Sverige

Den konservativa gruppen (K)

Norunn Tveiten Benestad (H), Norge

Nordisk grön vänster (NGV)

Christian Juhl (EL), Danmark Næstformand

Nordisk frihet (NF)

Juho Eerola (saf), Finland

51 / 53

12. Partigrupper i Nordisk Råd Midtergruppen

Liberal Alliance (LA), Danmark

Radikale Venstre (RV), Danmark

Venstre (V), Danmark

Framsókn, Færøerne

Sambandsflokkurin (sb), Færøerne

Sjálvstýrisflokkurin (Sjfl.), Færøerne

Atassut (A), Grønland

Demokraterne (D), Grønland

Partii Inuit, Grønland

Centern i Finland (cent), Finland

De Gröna (gröna), Finland

Kristdemokraterna i Finland (kd), Finland

Svenska folkpartiet (sv), Finland

Liberalerna på Åland (Lib), Åland

Ålands framtid (ÅF), Åland

Åländsk Center (ÅC), Åland

Björt framtíð (BF), Island

Miðflokkurin (Mfl.), Island

Framsóknarflokkurinn (F), Island

Viðreisn (Vi), Island

Kristelig Folkeparti (KrF), Norge

Senterpartiet (Sp), Norge

Venstre (V), Norge

Centerpartiet (C), Sverige

Folkpartiet liberalerna (FP), Sverige

Kristendemokraterna (KD), Sverige

Miljöpartiet de gröna (MP), Sverige

Den Socialdemokratiske Gruppe

Socialdemokratiet (S), Danmark

Siumut (S), Grønland

Finlands Socialdemokratiska Parti (sd), Finland

Socialdemokraterna på Åland (ÅSD), Åland

Javnaðarflokkurin (Jvfl.), Island

Samfylkingin (A), Island

Det norske Arbeiderparti (A), Norge

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S), Sverige

52 / 53

Den Konservative Gruppe

Det Konservative Folkeparti (KF), Danmark

Samlingspartiet (saml), Finland

Moderaterna Åland (MÅ), Åland

Obunden samling (ObS), Åland

Fólkaflokkurin (Ff), Island

Sjálfstæðisflokkurinn (Sj.), Island

Høyre (H), Norge

Moderata samlingspartiet (M), Sverige

Nordisk Grønt Venstre

Alternativet (ALT), Danmark

Enhedslisten (EL), Danmark

Socialistisk Folkeparti (SF), Danmark

Tjóðveldi (T), Færøerne

Inuit Ataqatigiit (IA), Grønland

Vänsterförbundet (vänst), Finland

Vänsterpartiet - De Gröna (VG), Island

Sosialistisk Venstreparti (SV), Norge

Vänsterpartiet (V), Sverige

Nordisk Frihed

Sannfinländarna (saf), Finland

Dansk Folkeparti i Danmark (DF), Danmark

Sverigedemokraterna (SD), Sverige

Uden for partigruppe

Hreyfingin (Hr), Island

Fremskrittspartiet i Norge (FrP), Norge

53 / 53

13. Nordisk Råds delegationer De nordiske lande samt Færøerne, Grønland og Åland har hver en delegation i Nor-

disk Råd. Delegationerne har egne delegationssekretariater hvis primære opgaver er

at bistå de valgte medlemmer med rådgivning og praktiske anvisninger samt tilbyde

råd og vejledning til offentligheden.

Danmarks delegation

Delegationssekretær Joan Ólavsdóttir

Færøernes delegation

Delegationssekretær Høgni Joensen

Grønlands delegation

Delegationssekretær Bibi Mikaelsen

Finlands delegation

Delegationssekretær Mari Herranen

Ålands delegation

Delegationssekretær Sten Eriksson

Islands delegation

Delegationssekretær Helgi Þorsteinsson

Norges delegation

Delegationssekretær Einar Ekern

Sveriges delegation

Delegationssekretær Lena Eklöf