Nr 1 · 2018 - SNPF · 2018-02-16 · SVENSKA NARKOTIKA-POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsg. 10 C 415 02 Göteborg Tel. 031-707 59 55 [email protected]

Heroinboom i Stockholm CitySamverkan i kampen mot spritbussar

Lönsam langning på darknet gav långa fängelsestraffGrovt narkotikabrott kopplat till försäljning i prioriterade områden

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

SVENSKA

P O L I S F Ö R E N I N G E N S T I D S K R I F TNr 1 · 2018

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

Innehåll2 Ledare: Ledare: Välkommen 20183 Styrelse-Nytt och Redaktörens rader6 Grovt narkotikabrott kopplat till försäljning i prioriterade områden10 Heroinboom i Stockholm City14 Debatt: Tre år efter polisreformen15 Debatt: Modernisera svensk narkotikabekämpning!22 Legalisering, butangas och Pablo Escobar – CNOA konferens 201726 Att göra skillnad i vardagen30 Husrannsakan på Postnord – ett halvlyckat försök att vara proaktiv34 Rumäner bakom organiserad smuggling av Rivotril-tabletter42 Cannabisodlandet påverkar stadsplanering, el och miljö i USA43 Federal konflikt med delstaterna om marijuanakontroll46 Ett stjärnfall50 Rättsrutan: Val av påföljd för brott51 Genmäle till artikeln ”Fokus på AAS-missbruket” i nr 5-201754 Notiser: Världen runt55 Notiser: Landet runt58 Samverkan i kampen mot spritbussar64 Lönsam langning på darknet gav långa fängelsestraff70 Misstagen som avslöjade stor droghandel på darknet72 Den tredje mannen – killen med kolakranarna73 Kokain är innedrogen i NHL76 Bokrecensioner77 Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida78 Cannabis omstritt läkemedel80 Stipendierutan

SVENSKANARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

ANSVARIG UTGIVARE:Lennart Karlsson

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson (GH)

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktörLennart Karlsson (LK)Niklas Lindroth (NL)Emil Lundberg (EL)Ulla-Stina Nilsson (UN)Joakim Jansson (JJ)

ADRESS:SNPF:s TidskriftPolisregion Väst, PO StorgöteborgSpaningssektion 1, Box 429401 26 GöteborgTel. 070-751 53 71www.snpf.org

SVENSKA NARKOTIKA-POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsg. 10 C415 02 GöteborgTel. 031-707 59 [email protected]

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotikapolis-föreningenBox 429, 401 26 GöteborgAnsökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRINGVia www.snpf.org eller e-posta till [email protected]

MANUSSTOPPManusstopp 9 mars 2018.Utgivning vecka 15. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopptill [email protected]

GRAFISK FORMEva-Lotta [email protected]

OMSLAGSBILDFotolia

TRYCKÅkessons - GPC TryckEmmaboda - VäxjöISSN 1101-6817

1

Svenska Narkotikapolisföreningen 1 · 20182

Nu har vi gått in i 2018. Men innan vi tittar framåt så kanske det kan vara bra att reflektera lite över året som har gått.

Hur summerar man då 2017 bäst? Det beror ju naturligt-vis på vilken utgångspunkt

man har. Någon skulle kanske sum-mera 2017 med det faktum att USA fick en ny och, i vart fall för de flesta svenskar, oväntad president i Donald Trump installerad i vita huset. Vare sig man vill eller inte så påverkar det som sker i USA även oss här i Sverige. Narkotikautvecklingen i USA är också en påverkansfaktor för övriga länder i västvärlden. I augusti 2017 utropade presidenten ett ”nationellt nödläge” beträffande den eskalerande opiodkri-sen. Beräkningar presenterades att så många som 142 personer dör av över-doser varje dygn. Samtidigt med detta fortsätter också utvecklingen av canna-bislegaliseringen runt om i USA. Från och med januari 2018 har nu Kalifor-nien, den folkrikaste staten i USA, le-galiserat cannabis för ”rekreationellt” bruk. SNPF har genom sin mångåriga kontakter med syskonföreningar runt om i USA en unik möjlighet att få kun-skap från insidan och därigenom på nära håll följa utvecklingen.

Andra skulle kanske summera 2017 som året då svensk öppenhet och tro på omvärlden fick en rejäl törn. De stora migrationsrörelserna i Europa, där Sverige blev en slutdestination för många av de nyanlända, skapade ett hårt tryck på samhällssystemen. Sverige ändrade under 2017 inriktning och intog en betydligt mer restriktiv linje än vad som varit under de när-mast föregående åren.

Sverige blev också påmint om sin sår-barhet genom det fasansfulla terrordå-det på Drottninggatan i Stockholm. Ett dåd som trots all sin tragik och brutalitet ändå plockade fram det bästa ur svenskarna. Många poliser vittnade om att de aldrig tidigare hade varit

med om liknande reaktioner från med-borgarna. Polisen fick bli en slags kol-lektiv projektionsyta för människornas behov av att visa medkänsla. Veckor efter dådet stod polisbilar fortfarande kvar på platsen täckta med blommor.

När vi ändå är inne på området polismyndigheten så beskrevs ju 2017 som året när allt skulle vända. Den nya polisorganisationen, en myndighet införd i januari 2015, skulle nu ha satt sig. Allt skulle falla på plats och kur-vorna skulle peka uppåt. Med facit i hand vet vi att så inte riktigt blev fallet. Snarare vände vissa kurvor åt fel håll. 2017 kanske av vissa skulle beskrivas som det året när svensk polis var nära på att gå in i väggen, eller till och med gick in i densamma.

Om jag själv skulle sammanfatta 2017 med ett ord så skulle det vara ”polarisering”. Sällan har jag upplevt debatter och diskussioner lika hårda i tonen som under 2017. Aldrig tidigare upplevt att begrepp som ”fakta” och ”forskning” använts lika flitigt och lika tydligt som ett slagträ i debatten. Min egen teori är att vårt allt mer kom-plexa samhälle driver fram ett behov av att förenkla för att vi ska förstå. Vi matas med så många alternativ och valmöjligheter att många till slut i ren desperation väljer att vara antingen svarta eller vita.

Det senare har inte minst präglat narkotikadebatten. Antingen är man för restriktivitet och kontroll. Då antas man också vara motståndare till allt vad vård och skadereducering heter. Eller så är man för en liberalisering och då kan man inte se någon nytta med kontroll eller förbud. Dessa två ytterlighetspositioner i diskussioner, oavsett fråga, bidrar till en illusion av att lösningen på ett problem finns i att välja antingen det ena eller det andra. Vår förmåga att hålla flera tan-kar i huvudet på samma gång tycks ha försämrats avsevärt. Att detta synsätt idag är en realitet visar inte minst den

narkotikapolitiska viljeinriktningen i vårt västra broderland Norge. För mig framstår det som ytterst märkligt att ett av världens rikaste länder, om inte det rikaste, anser att man måste frigöra resurser från rättsväsendets narkoti-kabekämpning och överföra dessa till vården. Varför kan man inte göra båda delar samtidigt? Att följa utvecklingen i Norge blir en viktig punkt på agendan för SNPF. Som tur är så har vi våra vänner i NNPF med vilka samarbetet under 2018 kommer att bli ännu vik-tigare.

Vad ska vi då förvänta oss av 2018? Till att börja med kan vi konstatera att vi går in i ett valår. Sannolikt kommer valåret 2018 att bli ett av de mest osäk-ra och intensiva i modern tid. Narko-tikafrågan kommer nog inte att vara högst upp på agendan i direkt mening. Men indirekt kommer den att finnas med då frågan om ordning, trygghet och säkerhet kommer att hamna högt upp.

2018 kommer även att bli ett inten-sivt år för SNPF. Föreningen kommer att bevaka utvecklingen, framföra före- ningens uppfattningar och tillvarata medlemmarnas intressen. Men före- ningen kommer också att fortsätta utveckla sitt grunduppdrag, att främja medlemmarnas kunskaper om narko-tika. Inte minst genom den kommande utbildningskonferensen i Karlstad.

Lennart KarlssonOrdförande

LEDARE

Välkommen 2018

Svenska Narkotikapolisföreningen 1 · 2018 3

Sök SNPF:s resebidragStyrelsen beviljar varje år ekonomiskt bidrag till medlemmar för ett antal stu-dieresor. Enskilda SNPF-medlemmar eller i grupp har möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, ansöka om resebidrag för studieresa. Styrelsen fattar beslut om bidragen i samband med ordinarie styrelsemöten i mars och september.

Logga in på Medlemsinfo på vår hemsida för mer information om hur du ansöker om resebidrag.

Om medlemsavgiften inte betalasDet har varit lite si och så med styrel-sens hantering av medlemskap då års-avgiften inte betalats. Styrelsen fattade i december beslut om att medlemmar som inte erlagt medlemsavgiften på ett

år rensas ut från registret och distribu-tion av medlemstidningen kommer att upphöra dessförinnan.

Inbetalningsavin för årets medlems-avgift bifogas denna tidning.

Har du inte anmält dig till konferensen i Karlstad?Antalet platser till utbildningskonfe-rensen i Karlstad den 27–29 april är be-gränsat, men det är ännu inte för sent för SNPF-medlemmar att anmäla sig via www.snpf.org.

Logga in på Medlemsinfo för att hitta anmälningsformuläret. Väl mött i Karlstad!

Vi i Sverige och övriga Europa brukar i olika sammanhang påverkas av USA – på gott och ont. Därför har vi ständigt anledning att följa utvecklingen på andra sidan Atlanten.

En positiv amerikansk påverkan var tillkomsten av SNPF för drygt 30 år sedan. Moderför-

eningen CNOA, som nyligen fyllde 53, finns i Kalifornien, men avstånd bety-der inget i denna familjen. Vi har regel-bundna kontakter och träffas en till två gånger per år, eftersom vi har väldigt mycket gemensamt.

Narkotikabekämpare världen över strävar mot samma mål men utifrån olika förutsättningar. I USA påver-kas narkotikamarknaden sedan länge av två starka ekonomiska intressen - marijuanaindustrin och läkemedelsin-dustrin. Bruk och missbruk av canna-

bis och narkotiska läkemedel för i sin tur med sig en ökad illegal handel och missbruk av en mängd andra illegala droger.

Vi känner naturligtvis av den utveck-lingen i Sverige med ökade krav på att göra cannabis mer tillgängligt för alla och en påfallande hög dödlighet av narkotikaklassade läkemedel, framför allt opioider. På senare tid också ett mer utbrett missbruk av bl.a. kokain och heroin och fentanyl.

Vår restriktiva narkotikapolitik är ändå inte helt misslyckad som vissa gör gällande och vi fortsätter att stre-ta emot så gott vi kan. Det är också ofrånkomligt att vi genom artiklar och reportage i denna tidning följer tren-derna i USA. Det finns trots allt en del att lära ”over there”.

Mina medarbetare i redaktionen bidrar med sitt trägna arbete till att

hålla oss upplysta om vad som händer på drogmarknaden. Ni gör ett strålande jobb och ett särskilt tack till Christina Lindgren, Sven Alhbin, Walter Kegö, Richard Johansson, Urban Bengtsson och Martin Eggert som är gästskriben-ter i detta numret.

Gunnar HermanssonTel 0707-51 53 71

Redaktörens rader

FRÅN STYRELSEN OCH REDAKTÖRENS RADER

Styrelse-nytt

Gör som snart tusen andra gör – följ SNPF på Facebook


CANNABIS

32 år och 6 månader dömdes sex åtalade till när Göteborgs tingsrätt avkunnade sin dom i en härva av narkotika och vapen. Personerna har varit möjliggö-rare åt huvudmän i särskilt prioriterade områden i Göteborgsområdet. Att två av dem dömdes för synnerligen grovt narko-tikabrott var en framgång för chefsåkla-gare Jonas Almström och internationella åklagarkammaren i Göteborg, som lyck-ades med sin bevisning kring hur affä-rerna och hanteringen var organiserade.

Men först får vi backa ett par månader i tiden till mitten av april 2017, när Spanings-

sektionen i Storgöteborg hade fått upp ögonen för två bröder som hantera-de marijuana, heroin och kokain i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg. Man inledde en spaningsinsats som på-gick en längre tid och i samband med detta kartlades hur bröderna rörde sig både i och utanför Göteborg. Vid ett tillfälle hamnade spanarna i Alingsås och där såg man att en för spanarna okänd person, som möttes upp vid ett köpcentrum, överlämnade en plastpå-se till den ene av bröderna. Vid kontroll senare av den ene brodern anträffades marijuana i plastpåsen som han fått ti-digare och sedermera även heroin och kokain i hans bostad, vilket gjorde att han häktades. Kvar ute var den andre brodern och den som kom att bli hu-vudmannen i Alingsås.

Vapen och kokain i väskanDet visade sig snart att den andre bro-dern hade personer under sig som fick göra grovjobbet. En man som åkte runt och sålde narkotika på uppdragsbasis, och en kvinna som fick förvara narko-tikan. Pengarna tog han naturligtvis hand om själv. Snart visade det sig att dessa två underhuggare fick i uppdrag att köra en större mängd narkotika och

vapen för den av bröderna som fortfa-rande var ute på fri fot. Förberedelsen av transporten dokumenterades väl av spaningspersonalen och de såg hur en väska lastades in i ett fordon som un-derhuggarna satte sig i och åkte iväg norrut på E6. När de kommit till Sto-ra Höga gjordes ett stopp av fordonet. Man hittade då en pistol, en AK-47 och 860 gram kokain i väskan i bagageut-rymmet på fordonet de färdades i.

De tre frihetsberövades, men utred-ningen mot huvudmannen i Alingsås fortsatte.

Resväskor preparerades med narkotikaHuvudmannen i Alingsås rörde sig obehindrat i Göteborgsområdet och det var uppenbart att hans kontaktnät växte för varje dag som gick. Spaningen intensifierades när två kvinnor anlände med flyg från Grekland och inkvarte-rades på ett vandrarhem på Hisingen. I samband med detta började huvud-mannen åka runt med tre män och en

av männen tog in på vandrarhemmet tillsammans med kvinnorna. Under ett dygn umgicks huvudmannen flitigt med både männen och kvinnorna. Spa-narna dokumenterade hur tre männen omsorgsfullt valde ut två pastellfärga-de resväskor i ett köpcentrum i Göte-borg. Väskorna, kvinnorna och mannen de delade rum med på vandrarhemmet skjutsades sedan av huvudmannen till sitt bostadsområde i Alingsås.

I Alingsås såg spanarna hur huvud-mannen hanterade väskorna i bagaget på bilen och de misstänkte att väs-korna preparerades med narkotika. Huvudmannen körde sedan tillbaka sällskapet och väskorna till vandrar-hemmet på Hisingen där de släpptes av.

Marijuana smugglades till FinlandFöljande dag på eftermiddagen kördes kvinnorna till centralstationen i Göte-borg och försågs med var sin tåg- och bussbiljett till Luleå och Haparanda, och så bar det i väg med SJ norröver. Strax efter att kvinnorna rest iväg läm-nade också mannen som sammanbott med dem vandrarhemmet. Han tog tåg till Stockholm och sedan flyg från Arlanda till Helsingfors och buss till Lahtis.

Spaningspersonal från Luleå tog emot kvinnorna och följde dem från Luleå till finska gränsen där finsk spa-ningspersonal tog över. De fick följa efter kvinnorna hela vägen ner till Lahtis, dit de transporterades av en man som mötte upp dem i bil vid finska gränsen.

När de anlänt till Lahtis möttes de av mannen de sammanbott med på vandrarhemmet i Göteborg, och strax därefter gjordes ett ingripande av finsk polis. I varje väska låg det fem kilo marijuana, sammanlagt tio kilo i beslag. Kvinnorna och männen sattes i

Grovt narkotikabrott kopplat till försäljning i prioriterade områden

De kvinnliga kurirerna reste tåg till Finland via Haparanda.


CANNABIS

häkte i Finland och dömdes sedermera av finsk rätt.

Utredaren kriminalinspektör Pether Lundin om förundersökningenNär jag kom in i förundersökningen så hade leveransen till Finland precis skett och det bedrevs intensiv spaning mot huvudmannen och den adress han bodde på i Alingsås.

Sedan en kamera installerats i trapphuset förstod man att lägenhe-ten beboddes av huvudmannen och en yngre man. Man förstod att ynglingen sällan tilläts lämna bostaden, utan satt och bevakade lägenheten på uppdrag av huvudmannen. Hans arbetsuppgif-ter förutom att vakta lägenheten var att gå ut och handla mat, slänga sopor och öppna dörren till trapphuset för huvudmannen. Förklaringen till att han fick öppna dörren till trapphuset var att om man gick ut utan nyckel och blir kontrollerad, så kan man inte spåras till någon bostad. Man förstod att de två var i Sverige för att sälja

narkotika, inget annat. De hade ingen känd koppling till Sverige på annat vis.

Så småningom kunde huvudmannen identifieras, och via Europol framkom det att han var efterlyst i Italien för att avvikit från ett sexårigt italienskt fäng-elsestraff motvarande grovt narkotika-brott. Han har en del kvar i Italien på två år och 15 dagar. Uthålliga spanare följde huvudmannen så fort han läm-nade adressen, ibland med misstänkt narkotika, ibland tomhänt. Spaningen fortskred och när man sedan gick ige-nom kameraövervakningen så kunde man konstatera 115 iakttagelser hur de två gick in och ut ur lägenheten.

Natten mot den 28 maj lämnade de två männen för en gångs skull lägen-heten tillsammans för att gå på stads-hotellet i Alingsås. Då passade spanar-na på att göra en dold husrannsakan i lägenheten för att konstatera hur mycket narkotika som fanns kvar.

I lägenheten, som bestod av 2 r o k, fann man flyttlådor i sovrummet som innehöll 162 kg vakuumförpackad can-

nabis. Doften av marijuana var tydlig i lägenheten, men eftersom ventiler var förtejpade så spreds inte lukten ut från lägenheten. I rummet fanns spår av hanteringen i form av plasthandskar och kniv. På platshandskarna fanns DNA-spår från ynglingen, men också från huvudmannen, något som visade sig bli helt avgörande i förundersök-ningen. Huvudmannen medgav till slut att han bott i lägenheten, men inget mer.

Tingsrätten dömde två för synnerligen grovt narkotikabrottVad var det som gjorde att de två alba-nerna i Alingsås dömdes för synnerli-gen grovt brott? Åklagarna valde från början att åtala för synnerligen grovt brott främst på grund av den stora mängden marijuana som hanterats, men också eftersom bevisningen var så pass bra tack vare idogt spaningsar-bete, bra kameradokumentation, och bevisningen om att huvudmannen i Alingsås hanterade narkotikan affärs-mässigt. Han var i Sverige för att sälja av narkotikapartiet och tjäna pengar, och ynglingen som var satt att bevaka narkotikan i lägenheten arbetade på uppdrag åt honom. Detta plus de två överlåtelser som man hade bevisning för gjorde att det fanns tillräckligt för att väcka åtal för synnerligen grovt brott.

Kommer domen att stå sig i hov-rätten? Pether Lundin tror att alla kommer att bli dömda i nästa instans och att påföljderna fastställs och hans förhoppning är att hovrätten går på åklagarens linje och dömer de två till synnerligen grovt narkotikabrott.

Viktigt lokalt samarbeteFramgångsfaktorer för Spaningssek-tionen i Storgöteborg är ett tätt samar-bete med lokalpolisområdena som har kännedom om personer, lokaler, lägen-heter, företeelser och framför allt, gör ingripanden och kan spana i uniform. Det gäller också att komma åt de som är möjliggörare för de gäng som finns i förorter vilket naturligtvis märks på lokal nivå.

Christina LindgrenSpaningssektionen Storgöteborg

I en lägenhet i Alingsås och hittades drygt 160kg marijuana i flyttlådor. En 22-åring från Albanien vaktade narkotikan i lägenheten som han nästan aldrig fick lämna.


HEROINNÄTVERK

Aldrig tidigare har heroinet varit så billigt i Stockholms innerstad. Aldrig tidigare har antalet heroinsäljare varit så många. Aldrig tidigare har den öppna heroinförsäljningen, det öppna bruket av heroin och antalet ständigt jagande heroinanvändare varit så omfattande som nu. Och de tragiska effekterna kom-mer som ett brev på posten.

Under sommaren och hösten 2017 åkte ambulanser och polisbilar i skytteltrafik till

Klaraområdet på överdoslarm. Många överdoserade räddades tack vare snab-ba och alerta poliser, ambulansvårda-re och läkare. Och sannolikt även tack vare närheten till stora sjukvårdsin-rättningar. Men tyvärr klarade sig inte alla. Bara under hösten 2017 dog minst fyra unga män och kvinnor på offentlig plats i Klaraområdet.

Västafrikanska nätverk från topp till gataHistoriskt sett så har heroinförsälj-ningen i Stockholm dominerats och styrts av individer och/eller löst sam-mansatta nätverk med etniskt ur-sprung från västra Afrika. På 1980-, 90- och början av 2000-talet hade de flesta dominerande aktörerna gemensamt att de kom från Gambia. Tyvärr var det under lång tid ett visst ”tabu” att prata om detta öppet och offentligt. Skälet till detta ”tabu” var en rad olyckliga, svepande och generaliserande offent-liga uttalanden i polishistorien. Dessa uttalanden kunde lätt missförstås som att ”alla gambier sålde heroin”.

Men varför just Gambia? Gambia är ett förhållandevis litet västafrikanskt land och synen på narkotika i Gambia är väldigt sträng. Ingen har väl egentli-gen exakt kunnat svara på frågan var-för det blev som det blev. Men ett antal troliga orsaker kan finnas.

Den första var att relativt många gambier kom till Stockholm och Sverige på naturlig väg. Gambia var ett av de första charterresmålen och

började besökas av svenskar redan i början på 1960-talet. Svenska kvinnor träffade gambiska män, kärlek uppstod och männen flyttade med till Sverige. Väl på plats i Sverige så fick många av männen svårt att komma in i sam-hället. Rasism är ett starkt ord, men sannolikt fick många av de gambiska männen tidigt utstå olika grader av dis-kriminering och därmed också svårig-heter att komma in i samhället fullt ut. Och framförallt svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Redan på denna tid var västra Afrika en omlastningsplats för narkotika. Access till produkten fanns alltså

via kontakter i hemlandet. I samma tid uppstod också ett utökat opiat-missbruk. Under tidigt 1980-tal gick opiatanvändandet från att vara en rela-tivt marginaliserad företeelse till att bli ett fullt utbrett missbruk. Dessa sam-tidiga skeenden påverkade sannolikt utvecklingen att bli till det den blev.

Redan tidigt satte sig också regio-nala skillnader. I Stockholm och stora delar av Mälardalen användes heroin-hydroklorid, det vita heroinet. Medan i södra delarna av Sverige var den bruna heroinbasen dominerande. Men detta har kommit att förändras. I dagens ”Stockholmska” heroinmarknad är

Heroinboom i Stockholm City

Amatörmässigt knutna heroinförpackningar.


HEROINNÄTVERK

den bruna heroinbasen minst lika van-lig, om inte vanligare, än heroinhy-drokloriden.

Under 90-talet byggde de löst sam-mansatta gambiska nätverken upp en total dominans på Stockholms marknad. De styrde i princip all han-del från införsel till gatuförsäljning. Organisationen fanns i olika ”famil-jer” som styrde import, fördelning till gatusäljare och hemtagning av kapital samt kapitalöverföring till hemlandet. Ibland kom enstaka gatusäljare från andra västafrikanska länder. Främst då från Senegal, Guinea Bissau, Mali och Elfenbenskusten. Dessa tvingades dock agera på de gambiska nätverkens villkor. De flesta försvann. De som kla-rade sig bäst var säljarna från Senegal, ett land som historiskt sett har nära kopplingar till Gambia och som av många till och med anses vara nästan samma land. Några enstaka aktörer

kom även från Nigeria. Men styrke-förhållandena skulle snart komma att ändra sig.

Nigeria tar överDen gambiska dominansen skiljde ut Sverige och Stockholm från övriga eu-ropeiska länder. I de flesta andra län-der dominerades heroinhandel, och även till vissa delar kokainhandeln, av västafrikanska nätverk med ursprung i Nigeria. Även om aktörer från Nigeria funnits i Sverige och Stockholm en tid så var det några år in på 2000-talet som det började hända saker på allvar. Inom loppet av 6-7 år började allt fler aktörer från Nigeria komma på plats i Stock-holm. Gradvis skedde ett stillsamt men ändå ganska tydligt ”maktövertagan-de” som ledde fram till dagens läge där nigerianätverken i allt väsentligt tycks dominera införsel och lagerhåll-ning av framförallt heroinet. Nätverken

för även in stora mängder kokain men tycks inte vara lika dominanta på den-na marknad.

De gambiska nätverken föreföll helt enkelt ha blivit nedputtade från tro-nen. Hur kunde det bli så? Återigen finns inga enkla svar. Men en försiktig gissning, och svar på frågan, kan man kanske få när man jämför ländernas befolkning. Gambia har ca 2 miljoner invånare. Nigeria har 186 miljoner!

Alldeles oavsett orsak så blev det tydligt att nätverk från Nigeria valde att ”satsa” på införsel av heroin och kokain till Sverige och Stockholm. Det dröjde inte heller länge förrän de för-sta beslagen kopplade till tydliga nige-rianätverk började göras. Samtidigt kunde ett överflöd av heroin skönjas som pressade priserna nedåt. 2015 var-nade poliser i Stockholm city att pri-serna lokalt hade halverats och att en boll med heroin, normalvikt 0,2-0,25 gram, kostade 200-250 kronor. Detta skulle då jämföras med att motsva-rande mängd under sent 90-tal kos-tade ca 500 kronor. Någon polisman konstaterade lakoniskt att ”det bara var tv-apparater och heroin som blivit billigare”.

Ökat tryck på gatanUnder hösten 2017 var 2015 års ”skräckpriser” bara ett minne. Nu hade priserna återigen näst intill halverats till dagens nivå. En boll heroin kostar i dagsläget 120-150 kronor. En lavinar-tad ökning av antalet gatusäljare sked-de även under 2017. Vissa dagar kunde så många som 25-30 säljare operera öp-pet i Klaraområdet. Ibland jobbade de enskilt. Ibland i grupp.

Den lokala gatulangningsgruppen på Norrmalm, där artikelförfattaren är gruppchef, jobbade för högtryck med ojämna odds. Under den senare delen av september till mitten av december greps inte mindre än 30 västafrikans-ka heroinlangare. Ingripanden skedde dock mot mångdubbelt fler där bevis inte kunde säkras. Främst genom att langarna bedömdes ha svalt narkotika och där brist på rutiner och otillräckli-ga resurser inte tillät att utredningarna kunde fullföljas. Misstänkta langare släpptes ut trots att ingripande poliser kunde vittna om att det synts misstänk-ta narkotikaförpackningar i munnen.

Brunt rökheroin, som tidigare sällan skådades i Stockholm, har på senare år blivit minst lika vanligt som vitt heroin.


HEROINNÄTVERK

Människohandel för narkotikasäljande ändamål?En stor del av de gatusäljare som under hösten 2017 befann sig på Stockholms gator var så kallade ”gästarbetare”. Unga män med afrikanskt ursprung från Gambia, Mali, Senegal, Ghana och Guinea Bissau. De allra flesta med spanska eller italienska tillfälliga up-pehållstillstånd. Många av de gripna bedömdes som relativt orutinerade i sitt värv. En del av dem hade dessut-om helt uppenbart kommit orimligt snabbt ”igång” med sin försäljning. Att redan ett par dagar efter ankomst ha portionsförpackad heroin, en försälj-ningstelefon fullproppad med telefon-nummer till köpare, handskrivna lap-par med hänvisning till boenden etc. är inget som låter sig göras om det inte finns en logistik bakom.

Underrättelsemässiga kontakter i miljön vittnade också om att vissa av säljarna lurats till Sverige under före-spegling och diffusa löften om att man skulle få ”riktiga jobb”. Därefter har man indirekt blivit försatta i beroen-deställning och på så sätt blivit ”enkla byten” för de som vill nyttja dessa män i narkotikahandel. En reflektion i detta sammanhang har varit en stilla und-ran om när svensk polis ska förmå att ”landa” sitt första människohandels- ärende i denna grupp där syftet med de ”människohandlade” är narkotikaför-säljning.

En annan oroande utveckling, under senare delen av 2017, var att en del av heroinsäljarna som greps var, eller uppgav sig vara, riktigt unga. I enskilda ärenden till och med under femton år. Här visade sig tyvärr återigen rätts-systemets och samhällets oförmåga att hantera denna typ av problem. Tagna på sängen av detta faktum ”dribbla-de” såväl polis, åklagare samt soci-altjänst bort vissa av dessa ärenden. Rutiner tappades. Ansvar föll mellan stolarna. Den gemensamma nämnaren i fallen med de ”unga heroinsäljarna” var att de hade ursprung från Senegal och kommit in via Italien och där erhållit tillfälligt uppehållstillstånd. Organiserat eller tillfälligheter?

Inga tecken på avmattningI närtid så har både tullen och polisen, var för sig men även i samarbete, ta-

git en mängd stora beslag kopplat till de nigerianska nätverken. Något som bland annat kommer att avhandlas på den kommande utbildningskonferen-sen i föreläsningen med namnet ”Mi-chelin, Miranda och Udo”.

Beslag har även gjorts i andra nord-iska länder där det kan misstänkas att Stockholm utgör en omlastnings- eller vidaresmugglingspunkt. Trots de framgångsrika beslagen så fortsätter

kommersen på de öppna drogscenerna att vara hög och priserna rekordlåga. Om vi ska förmå att störa dessa hög-aktiva narkotikanätverk så kommer det att krävas uthållighet och ökad kunskap. Men även samverkan såväl nationellt som internationellt.

Lennart Karlsson

Heroinkapslar som ingick i ett av flera stora beslag i samband med smuggling.


DEBATT

Vi har passerat treårsdagen av den stora polisreformen, och i allsköns media krävs med jämna mellanrum Dan Eliassons avgång på grund av alla de krav som man anser att polisen inte kan leva upp till. Samtidigt rasar gängkrigen i olika delar av landet och fler och fler offer skördas i dess spår.

På senare tid har också polissta-tioner i Skåne, men också på andra ställen i landet, utsatts för

grova sabotage och enskilda poliser har attackerats. Bl.a. utsattes ett polisbefäl i Västerås för en beskjutning mot sin villa när hela familjen var hemma.

Utredningsarbetet avseende dessa attacker och andra väldigt grova vålds-brott kräver stora utredningsresur-ser som naturligtvis innebär att annat utredningsarbete prioriteras ner.

De politiska partierna tävlar nu om att kräva flest nya poliser och hårdare straff, utan att reflektera över att deras njugga inställning till fler poliser med bättre lönevillkor under flera år har skapat dagens prekära situation.

Felkalkylering i omorganisationenRedan när man från 2012 och framåt planerade för den nya polismyndig-heten och dess närmare knytning till medborgarna och lokalsamhället, kun-de man lätt se att det inte fanns resur-ser till alla de kompetenser man behöv-de i den nya organisationen. Samtidigt sade man från regering och riksdag att det fanns 20 000 poliser och fler be-hövdes minsann inte.

Effektiviseringen av verksamheten och minskningen av antalet chefer till gagn för den yttre verksamheten skul-le uträtta underverk, vilket enligt min uppfattning var en grov felkalkyl.

De ”kloka experterna” i Genomför- andekommittén beslutade dessutom i sin vishet att någon specialiserad nar-kotikabekämpning inte längre behöv-des, utan skulle utföras i linjen ute i lokalpolisområdena. Från blivande

Region Väst genom dåvarande läns-polismästaren Klas Friberg inkom en begäran om undantag från detta beslut. Region Väst ville ha kvar en speciali-serad narkotikaenhet men detta rös-tades ner av övriga representanter i Genomförandekommitténs lednings-grupp.

Man beslöt också av någon outgrund-lig anledning att ordet kriminalpolis inte längre skulle finnas eller vara en del av den polisära vokabulären, vilket innebar att ytterligare en befordrings-gång inom yrket försvann. Det är idag i stort sett bara chefskarriären som möj-liggör en större löneutveckling inom utredningsverksamheten, eller för den delen inom polisen i sin helhet.

Men polisreformen var nödvändigÄr då allt så svart inom polisen som så många självutnämnda experter inom bland annat politiken och media utta-lar sig om, inte minst alla de pensione-rade poliser som i alla möjliga forum tycker allt var mycket bättre förr?

Låt mig först slå fast att polisrefor-men enligt min mening var nödvändig

för att få ordning på mycket inom polisorganisationen. Det finns i dag en mycket större möjlighet att fördela resurser mellan polisregioner när så behövs och beslut om detta åvilar nu den nationella ledningsgruppen.

Utvecklingen mot en mer lokalt orienterad polisverksamhet är också definitivt av godo. Kommunpoliser och områdespoliser bidrar till en bättre förankring i lokalsamhället och sam-verkansavtal har skrivits under med alla kommuner i landet och medbor-gardialoger har skapat medborgarlöf-ten där polisen och kommunala organ lovar olika saker grundat på problem-bilderna i de olika kommunerna.

Ny handlingsplan mot narkotika på gångAvseende narkotikaproblematiken så finns det också många tecken på att man från ledningsnivån börjar inse att man begick ett stort misstag när man drog ner på den specialiserade narkoti-kabekämpningen. Dan Eliasson tog för några månader sedan beslut om att ta fram en ny handlingsplan mot narko-tika, och på flera håll i polisregionerna

Tre år efter polisreformen

Den specialiserade narkotikabekämpningen är oumbärlig.


DEBATT

Narkotikabekämpningen i Sverige har sina äldsta rötter tillbaka till 1955. Då tillsattes två polistjänstemän i Stockholm för att bekämpa den illegala handeln. Sedan dess har verksamheten genom-gått många skiftningar, allt eftersom missbruksläge, lagstiftning och politiska konjunkturer växlat.

Ur ett allmänt brottsbekämpan-de perspektiv är det angeläget att ha högt tryck i kampen mot

narkotikabrottsligheten, eftersom den-na har stark koppling till annan brotts-lighet. Det har vi de senaste åren sett inte minst i utanförskapsområdena.

Under senare år har man dock bland svenska poliser som arbetar med nar-kotikabekämpning kunnat märka en känsla av att inte veta vart verksam-heten är på väg samt att vårt land hål-

ler på att halka efter. Till stor del beror detta på en snabbt skiftande global nar-kotikamarknad med ett ökande antal nya psykoaktiva substanser utanför narkotikakontrollen. Andra faktorer är oklara besked från statsmakterna om inriktning och prioriteringar men även att lokala polischefer negligerar arbe-tet mot narkotika.

Allt detta gör att svensk narkoti-kabekämpning måste moderniseras i grunden.

I andra länder har man löst kon-trollfrågorna på andra sätt. Särskilt intressant för svensk del är att titta på hur den federala amerikanska administrationen hanterat dessa pro-blem. I USA spelar Drug Enforcement Administration (DEA) en central roll för kontroll, bekämpning och samord-ning. Dess uppdrag omfattar allt från

bevakning av nya psykoaktiva sub-stanser och klassning som narkotika till inspektion av läkarförskrivning men även av kemikaliehantering samt inhemska och internationella operatio-ner med stor tyngd och räckvidd. DEA är internationellt stilbildande inom många områden, inte minst genom att ligga i framkanten då det gäller under-rättelseverksamhet och ny teknik.

Om man som yrkesmänniska inom praktisk narkotikakontroll snabbt vill ha en dagsaktuell bild av vad som hän-der ”vid fronten” är DEA ofta en natur-lig första kontaktkälla.

Man kan ha många synpunkter på amerikansk narkotikapolisverksam-het. Men då bör man hålla i minnet att den arbetar under andra processuella regler än svensk polis. I USA har man stränga regler kring ”otillåten bevis-

Modernisera svensknarkotikabekämpning!

har grupper med gatulangningsinrikt-ning återbildats. Denna verksamhet vet vi ju av erfarenhet är lika viktig i dag som den varit under många år tidigare.

Det är ju i dessa miljöer polisen först hittar de unga på väg in i grov krimina-litet och där initiala insatser förhopp-ningsvis kan återföra en del ungdomar in mot en bättre utveckling.

Det är också i dessa miljöer man samlar upp ovärderlig underrättelsein-formation som blir till polisiär kunskap om de kriminella gängmiljöerna och underlag för strategiska, men fram- förallt operativa underrättelserapporter.

Rapporter som ska leda till insatser på olika nivåer inom polisverksam-heten.

En bra kunskap om de olika miljöer-na skapar naturligtvis också en större förutsättning för att poliser, som arbe-tar i dessa utsatta miljöer, ska kunna göra det i trygg förvissning om att de har aktuell uppdaterad kunskap i ryg-gen när de går ut och jobbar.

Samverkansarbetet måste intensifierasTyvärr finns det alltför få poliser att tillgå för att möta alla krav på synlighet och ett tillräckligt bra utredningsarbe-te, och detta faktum kommer man att få leva med i ytterligare ett antal år innan rekrytering och utbildning hunnit ifatt de behov som finns. Under tiden måste man se till att redan utbildade poliser blir kvar i yrket genom att bland annat lönepåslagen måste bli tillräckligt att-raktiva för att man ska stanna.

Samtidigt måste man också se över och ytterligare intensifiera samver-kansarbetet inom rättsväsendet och på olika nivåer försöka skapa multidis-ciplinära samarbetsgrupper där man arbetar inom olika grenar av den tra-ditionella polisverksamheten med en större kapacitet än den polisen själva orkar med idag. Inom många områden idkas i dag ”då och då-verksamhet”, som kan ge tillfälliga bra eller mycket bra resultat men som inte har någon som helst uthållighet.

Satsa på effektivare lagarAvslutningsvis anser jag att väldigt sto-ra felbeslut togs när den nya polismyn-digheten bildades, men det är idag vik-tigare att hitta vägarna framåt än gnälla över det som varit. Jag tror inte polisverksamheten är betjänt av att man nu gör sig av med Dan Eliasson. Det är viktigare att man fokuserar på att stöd-ja alla de duktiga polisanställda, som varje dag går till jobbet och gör allt för att skapa bra verksamhet. Detta tror jag vi gör bäst genom att stödja kraven på bättre och effektivare lagstiftning inom de områden som rör förutsättningarna för att kunna göra ett bra utrednings-arbete med stabila åtal och bra domar mot den grova brottsligheten som flo-rerar i samhället idag.

Sven Alhbinpensionerad chef för Länskriminal-

polisen i Västra Götaland och f.d.ordförande i SNPF


ning”, alltså vad som får insamlas och presenteras till stöd för ett åtal. Det gör att andra taktiker måste användas, bl.a. under cover-agenter för att få fram bevisning. Trots kritiken upp-fattas DEA som internationell senior- partner genom sin samordning av internationella operationer men även beträffande sin kvalificerade utbild-ning. DEA erbjuder därför en intres-sant jämförelseram för diskussioner inom andra länder då det gäller att utveckla spetskompetens inom polisiär narkotikabekämpning.

När man diskuterar ett svenskt DEA efter amerikansk modell bör man även diskutera att utveckla de svens-ka arbetsmetoderna efter amerikanska förebilder. Även om de rättsliga pro-cedurreglerna skiljer sig från de ame-rikanska bör vi vara uppmärksamma på hur amerikanerna arbetar praktiskt med narkotikabekämpning. Detta av två skäl. Som en av världens resurs-starkaste organisationer i fråga om operativa insatser har DEA nära kon-takt med den dagsaktuella situationen i många länder, inte minst avseende kriminella modus operandi för smugg-ling, penningtvätt m.m. För det andra leder DEA ofta utvecklandet av nya metoder för spaning, samordning osv.

Av särskilt intresse för oss i Sve- rige är att DEA har funktioner som i vårt land ligger splittrade på bland annat Folkhälsomyndigheten (bevak-ning av nya substanser med mera.). Giftinformationscentralen (medi-cinsk information om nya substanser m.m.), Läkemedelsverket (kontroll av narkotikaklassade läkemedel m.m.), Nationellt Forensiskt Centrum (ana-lyser av nya substanser och nya råva-ror m.m.), Nätverket för den Aktuella Drogsituationen i Sverige (NADiS; samordning), Polismyndigheten (underrättelseverksamhet, bekämp-ning m.m.), Rättsmedicinalverket (dödsfallstatistik m.m.), Tullverket (underrättelseverksamhet, bekämp-ning m.m.) samt till viss del även på Centralförbundet för alkohol och nar-kotikabekämpning (missbruksstatistik, dokumentationssupport m.m.). Vissa funktioner, som sakkunnigbedömning-ar av farligheten hos nya narkotika, är inte alls reglerade i vårt land, varför den försörjningen synes ske närmast

slumpmässigt. Tiden har nu kommit att disku-

tera ifall den svenska narkotika-kontrollen borde samordnas under en myndighet, förslagsvis kall-lad Narkotikakontrollmyndigheten (NKM). Som anslutet land till FN:s narkotikakonventioner har vi åtagit oss att skapa en särskild myndighet (eng. ”special administration”) för alla frågor som rör narkotikakontroll i enlighet med Förenta Nationernas kontrollmandat. Bestämmelser om detta finns i bl.a. i FN:s allmänna nar-kotikakonvention (1961, artikel 17).

En svensk narkotikakontrollmyndig-het skulle få ett överordnat adminis-trativt och operativt ansvar för alla aspekter som rör kontroll av narkotika, hälsofarliga varor, råvaror (prekurso-rer) m.m. Ansvaret skulle gälla många sektorer och funktioner. Här kan man tänka sig åtminstone följande:

Administrativ narkotikakontroll m.m. innefattande även direktiv om att lämna förslag till regeringen om klass-ning av nya psykoaktiva substanser som narkotika, hälsofarliga varor m.m.

Bevakning av global, nationell och lokal utveckling av det icke-medicin-ska bruket (missbruket) av narkoti-ka och nya psykoaktiva substanser dessutom nya missbruksmönster, nya risker, nya produktionsområden, nya syntesvägar m.m. Detta skulle kunna ge en detaljerad och flerdimensio-nell bild av läget och aktuella tren-der. Återkoppling till egen verksamhet och till andra samhällsinstanser skulle kunna ge snabbare besked om utfallet av olika insatser.

Inspektion och revision av all han-tering som gäller svenska narkotikaklassade läkemedel, från råvaror i far-maceutisk industri till läkarförskriv-ning. Särskilda resurser bör avdelas för att kunna följa upp förskrivning till enskilda för att utreda potenti-ellt missbruk. Detta bör förenas med

långtgående befogenheter att få till-gång till uppgifter om enskilda. Med befogenheter motsvarande dem för Ekobrottsmyndigheten skulle ett svenskt DEA kunna bli en effektiv part då det gäller att hejda och lagföra den illegala avdriften av receptförskriven narkotika, som idag utgör en viktig dödsorsak bland missbrukare.

Internationellt samarbete med FN-organ men även EU, Interpol m.fl. för att hålla den svenska världsbilden uppdaterad.

Operationer inom Sverige och inter-nationellt. Sådana skulle ha krav på sig att arbeta efter senaste spetskom-petens, så att största möjliga effekter uppnås.

Statistik, lägesbedömningar och sce-narioutveckling skulle kunna lägga en mer solid bas för politiska och strate-giska bedömningar.

Information till yrkesfolk och all-mänhet, särskilt om nya psykoaktiva substanser och deras risker. Sådan kunskap kan ha avgörande betydelse för metodutveckling inom drogtester, diagnostik m.m. men även för faktaba-serad och verklighetsförankrad infor-mation till allmänheten, medier och andra.

Sakkunnigförsörjning med bevakning av nya narkotika m.m. och utvärdering av deras farlighet i allt från opera-tiva bedömningar (t.ex. skyddskläder för poliser och kriminaltekniker vid insatser mot laboratorier) till juridiska bedömningar i narkotikamål. En spe-cialiserad sådan resurs behövs för att kunna förse andra instanser med kom-petens och praktisk assistans.

Samordning av kontrollinsatser m.m. för att säkerställa att Sverige i alla delar följer sina folkrättsliga åtaganden enligt FN-konventionerna med deras krav på att begränsa användningen av narkotika till endast medicinska eller vetenskapliga syften.

Listan kan göras mycket läng-re. Men de noterade funktionerna torde vara tillräckliga för att visa på de effektivitets- och samordnings-vinster som skulle kunna uppnås genom tillskapandet av en särskild Narkotikakontrollmyndighet.

Walter Kegö

DEBATT

Kanske vi har något att lära av DEA?


CNOA KONFERENS 2017

Genom CNOA-stipendiet, som jag till-delades på SNPF-konferensen i Malmö förra året, fick jag möjlighet att delta i California Narcotic Officers Associations årliga konferens i USA.

Den 1 januari blev det verklighet av lagförslag 64 och marijuana och andra cannabisprodukter

säljs numera lagligt i Kalifornien. Att den nya lagen skulle gå igenom var se-dan länge förväntat och kom därför att utgöra det stora samtalsämnet under den 53:e CNOA-konferensen som hölls i mitten av november i Reno i delstaten Nevada i USA. Legaliseringen av ma-rijuana kom också av naturliga skäl att genomsyra många av de föreläsningar som hölls under konferensen, vare sig de handlade om hur man kommer åt kriminellas tillgångar eller hur man använder sociala medier för att avslöja brottslighet.

Låga straff för cannabisbrottÄven om marijuana skulle legaliseras för alla över 21 år, skulle försäljningen, tillverkningen och brukandet komma att omgärdas av ett omfattande regel-verk. Särskilt tillverkning och försälj-ningen skulle inte få ske utan särskilt tillstånd och tillsynsmyndigheterna skulle aktivt arbeta för att kontrollera att regelverken följdes. Och det var inom ramen för detta tillsynsarbete som många förutspådde att de brotts-bekämpande myndigheterna skulle komma att få en viktig roll. Att de il-legala cannabismarknaderna skulle försvinna med den nya lagen var ingen som verkade tro på i Kalifornien.

Som en konsekvens av den förestå-ende legaliseringen hade straffvärdena redan nu sjunkit rejält för brottslighet kopplad till cannabis. Många trodde att när lagändringen blev ett faktum så skulle straffvärdena sjunka ännu mer

vilket skulle göra det ännu svårare att använda tvångsmedel i bekämpningen av de illegala cannabismarknaderna. Redan nu tyckte många att åklagarnas benägenhet att åtala för cannabisrela-terad brottlighet hade blivit betydligt mindre, och att det skulle bli än värre efter årsskiftet verkade de flesta vara överens om.

Istället för att ge upp gällde det nu att tänka utanför boxen menade en del. Om nu lagstiftaren tyckte att cannabis i sig inte var tillräckligt farligt skulle fokus istället flyttas till andra mera handfasta faror som den illegala can-nabishantering förde med sig. Flera exempel på detta gavs under den före-läsning som handlade om utvinning av så kallad hascholja med hjälp av butangas.

Riskfylld tillverkning av hascholja och metamfetaminTa ett antal burkar butangas. Tryck gasen igenom ett plaströr fyllt med de överblivna växtdelarna från din can-nabisodling och ut på andra sidan rö-ret droppar hascholjan. Och även bu-tangasen såklart, som genom att vara tyngre än luft lägger sig osynligt nere på golvet. Minsta gnista innebär att rummet och allt i dess närhet explode-rar. Nu gällde det att i den efterföljan-de brottsutredningen peka på vad som funnits i cannabishanteringens närhet och som skadats eller som riskerats att skadas genom expositionen. Fanns det förskolor, skolor eller äldreboenden i kvarteret fanns goda skäl att argu-

mentera för ett högre straff. Och ju fler olika brott som uppkommit eller kun-de ha uppkommit genom den illegala cannabishanteringen desto bättre. Om ett husdjur skadats eller avlidit genom explosionen kunde exempelvis brottet djurplågeri bli aktuellt.

Tankesättet var egentligen inte nytt utan hade växt fram i de rättsliga efterspel som exploderande metam-fetaminlabb gett upphov till. En av de mer populära föreläsningarna under konferensen var den där deltagarna själva fick tillverka metamfetamin. Allt i en kontrollerad laboratoriemiljö och under ledning av före detta kri-minalteknikern Brian Escamilla från Sacramentos polisdistrikt. Även om det bara krävs ett fåtal ingredienser, som ganska enkelt går att skaffa fram även i Sverige, ingår i framställningen moment som felaktigt eller slarvigt utförda snabbt kan leda till explosio-ner med omfattande skador som följd.

Pablo EscobarFörutom intressanta föreläsningar och övningsmoment fick jag även en unik och värdefull inblick i den vardag som möter personal från de brottsbekäm-pande myndigheterna i USA. Och en av höjdpunkterna under konferensen var naturligtvis föreläsningen om vad som verkligen hände i Colombia i början av 90-talet då Pablo Escobar byggde upp sitt drogimperium och som beskrivits i tv-serien Narcos. De som föreläste var nämligen inga mindre än den riktige agent Javier Peña och den riktige agent Steve Murphy. Numera pensionerade från DEA och i full färd med att turne-ra runt i världen och föreläsa om Pablo Escobar och tv-serien Narcos. Och säl-ja signerade t-shirts och kepsar.

Richard JohanssonTullkriminalen Göteborg

Legalisering, butangas och Pablo Escobar - CNOA konferens 2017


NARKOTIKABEKÄMPNING I KARLSTAD

Allt som oftast i dessa tider så är media och andra aktörers bild av den svenska polisen av stark negativ prä-gel. Självfallet finns det en hel del att önska även när det gäller arbetet mot narkotika, inte minst i form av resurser och prioritering. Det känns trots detta angeläget att ibland stanna upp och reflektera över att det görs en hel del mycket förtjänstfullt arbete mot narko-tikabrottsligheten. Följande beskrivna är absolut ingen kioskvältare, snarare en tanke om att ryktet om vår död ibland kan behöva nyanseras en aning.

Polisområde Värmland och Lo-kalpolisområde (LPO) Karlstad har historiskt sett en lång tra-

dition av framgångsrikt arbete mot narkotikabrottslighet. Här gör lokal-polisområdets ingripandegrupper (IG) ett mycket bra arbete. Utöver klassisk uniformerad narkotikabekämpning, i form av arbete mot drograttfylleri och narkotikahantering i offentlig miljö, arbetar man även framgångsrikt mot langningsbrott. Då företrädesvis av ty-pen gatulangning eller försäljning från bostad.

Tilläggas bör att LPO Karlstad har, likt övriga landet, behov av mer resur-ser i form av personal och då i syn-nerhet poliser. Vi, ledningen för LPO Karlstad, upplever att vi klarar av att hålla ett rimligt tryck i narkotikabe-kämpningen sett till de resurser vi har tillgängliga. Den helt avgörande fak-torn i detta är personalens kreativa, proaktiva och offensiva arbete.

Utöver IG-grupperna har LPO Karlstad en grupp områdespoliser (OPG), som har narkotikabekämpning som en prioriterad arbetsuppgift om än inte den enda. De jobbar mestadels civilt och består av 7-9 poliser, varie-rande över tid. OPG är förhållandevis kostnadseffektiva, sett till vilken kost-nad de medför jämfört med resulta-ten de genererar. De hanterar inga långa spaningsärenden och heller inga

utredningar där hemliga tvångsmedel ingår. De använder inga hyrbilar etc. och verkar primärt inom eget LPO.

Cannabis, kokain och unga mänLPO Karlstad har prioriterat vilken typ av narkotikabrottslighet som ska han-teras i första hand. Detta givetvis bero-ende på att resurserna är begränsade där mycket ska prioriteras och hante-ras i vardagen.

LPO Karlstad har i nuläget inget utsatt eller särskilt utsatt område. Orsakerna till det är troligen flera komplexa samverkande faktorer. Det finns dock stadsdelar där risken har identifierats som relativt stor. I en del forskning och analys av faktorer som är signifikativa för utsatta områden, är narkotikabrottslighet en faktor som ofta återkommer. LPO Karlstad är givetvis på intet sätt förskonat från narkotikabrottslighet. Alltmer har vi valt att fokusera på cannabis och koka-in, preparat som vi ser som centrala i kontexten av utsatta områden och dess signalbrott. Då vi valt att fokusera på

dessa preparat, har vi i nästa steg haft lättare att fokusera på vilka individer som vi primärt behöver arbeta mot (hade resurserna varit oändliga hade vi givetvis arbetat bredare).

Rent konkret innebär det att unga män, vilket det oftast rör sig om som säljer cannabis och/eller kokain, prio-riteras i arbetet. Fokus har primärt inte legat på stora beslag eller grova narko-tikabrott, utan mer av karaktären störa och lagföra. Detta innebär av och till prioriteringar som kan smärta i själen på vilken polis som helst. Givetvis skul-le man önska att resurser och tid fanns till att jobba mot exempelvis ”Jerry” 50+ som säljer amfetamin i varierande omfattning, oftast då till samma typ av olycksbröder och systrar.

Arbetet mot narkotika är ett medborgar- löfteResultatet av OPG:s arbete i rena siff-ror är egentligen på sitt sätt ointressan-ta, om man inte ser till vilka individer som det fokuserats på och som lagförts samt effekten av detta.

Att göra skillnad i vardagen

I Karlstad finns denna konferensanläggning där SNPF:s utbildningskonferens hålls i slutet av april.


Gruppchefen för OPG, Daniel, skri-ver i en kort sammanfattning av grup-pens arbete för 2017 så här.

”Områdespolisgruppen (OPG) har under den utvärderade perioden job-bat primärt med de medborgarlöften som tagits fram tillsammans med med-borgare och kommuner i vårt LPO.

Ett av de medborgalöften som är gemensamt för alla kommuner är att polisen ska jobba aktivt för att stoppa nyrekryteringen bland unga in i narko-tikamissbruk. Narkotikaproblematiken ses som en motor i utanförskap, var-dagsbrottslighet, våldsbrott samt en bidragande orsak till fenomenet social oro. OPG har därför prioriterat narko-tikabrottsligheten under den utvärde-rade tiden.

För att nå maximal effekt när det gäller att stoppa nyrekryteringen in i ett narkotikamissbruk har OPG valt att attackera problematiken från alla håll. Med detta menas att vi jobbat mot såväl säljare som brukare. Mycket av arbetet som gjorts av OPG har skett i linjeverksamheten, men även ett antal särskilda aktiviteter och insatser har genomförts under den utvärderade perioden.

Cannabis har över tid varit den störs-ta drogen i vårt LPO och är så även idag. Cannabis är ofta den drog man testar först och således också den som vi ser som viktigast att bekämpa för att stoppa nyrekryteringen bland unga. Ett växande problem i vårt LPO har varit den relativt stora ökningen av kokain. Kokain är inte en drog som unga primärt startar med utan något man testar efter en tids bruk av andra substanser. Vi ser att de nätverk som tidigare enbart sålt cannabis och nar-kotikaklassade tabletter nu också säljer kokain.

Kokain är en drog med ett relativt högt straffvärde varför det varit tak-tiskt riktigt att slå mot de aktörer som säljer kokain och cannabis. Många gånger renderar lyckade insatser i långa fängelsestraff.”

OPG:s resultat av narkotikabekämpning-en sedan slutet av 2016Antalet narkotikabrott .......................322 BeslagCannabis ..............................14 700 gramAmfetamin .............................2 300 gramKokain ........................................700 gramNarkotikaklassadetabletter ....................................... 17 000 stSteroider ...........................3000 tabletterKontanter ............................... 670 000 kr Skjutvapen ............................................8 st(6 personer gripna för grova vapen-brott).

Arbetet har fortsatt på samma sätt första veckan 2018 med ett beslag på 1.7 kilo cannabis och cirka 50.000kr i kontanter.

Icke att förglömma är att dessa beslag och brott renderar i frihets-berövade personer, som i sin tur krä-ver utredningsresurs. I allt väsentligt utreds dessa brott av utredningsgrup-perna på LPO.

Utan engagemang och driv i utred-ningsfasen, skulle resultatet inte bli att ett antal ledande försäljare av kokain och/eller cannabis på lokal nivå dömts till fängelsestraff.

Urban Bengtson Inspektör, LPO Karlstad

NARKOTIKABEKÄMPNING I KARLSTAD

Karlstadspolisens arbete mot narkotika har resul-terat i beslag av många droger och stora summor i kontanter.


NARKOTIKA I POSTFÖRSÄNDELSER

I november 2016 genomfördes husrann-sakan under några dagar på Postnords terminal i Hallsberg. Detta i syfte att se om det är ett möjligt arbetssätt mot internethandel med narkotika.

Att en stor del av rikets narkoti-kaleveranser numera sker via olika distributionsfirmor är ett

välkänt faktum. I särklass störst av dist-ributionsfirmorna är Postnord, som till 60 procent ägs av svenska staten (res-terande del ägs av den danska). Som en konsekvens därav är det också rimligt att anta att det i faktiska tal är det bolag som levererar flest försändelser inne-hållande narkotika. Detta är dock inte något Postnord ska lastas för, eftersom de varken har uppdrag eller befogen-het att utöva någon kontroll över vad som finns i de försändelser de hanterar.

Mot bakgrund av att den offentligt finansierade sjukvården är en mycket stor leverantör av narkotika till sam-hället (genom förskrivningar som i bästa fall kan anses aningslösa, samt läckage från substitutionsprogram) når man den obehagliga konklusionen att två av samhällets mest väletablera-de institutioner spelar en betydande roll i narkotikaproblematiken!

Utanför Hallsberg finns en stor brev-terminal. Till den kommer brev och försändelser som postats i en stor del av Mellansverige för att sorteras och skickas vidare till sina adressater. Det finns nio sådana större terminaler för brev i landet, och därutöver finns en mängd mindre uppsamlingsterminaler och postkontor.

Varje vecka åker polis till terminalen i Hallsberg för att ta hand om försän-delser som postpersonal på goda grun-der misstänker innehåller narkotika. Problemet är att försändelserna i regel upptäcks så långt fram i sorteringen att det är omöjligt att ens gissa var i upp-

tagningsområdet de är postade. De kan till och med vara postade i en annan terminals upptagningsområde, men ha en adressat i Hallsbergsterminalens område. I ett försök att snäva in för-sändelsernas ursprung genomfördes en insats under fyra dagar i november 2016.

InsatsenTanken var att med Postnords goda minne genomföra en husrannsakan och söka både manuellt och med hund bland de försändelser som kom in i ter-minalen och som var postade i Polis- område Örebro. Beslutet om husrann-sakan grundades på att det frekvent anträffas narkotika i posthanteringen och att det därför fanns synnerlig an-ledning anta att vi skulle hitta narkoti-ka på terminalen. Förhoppningen var

att vi skulle kunna se ett mönster, t.ex. att vi skulle kunna hitta flera liknan-de narkotikaförsändelser postade i ett visst område. Därifrån skulle vi då möj-ligen kunna snäva in området ytterliga-re med biträde från Postnord (genom t.ex. uppmärkning av säckar från vissa postlådor eller områden), och i slutän-dan skulle vi kunna ha ett underlag för ett spaningsärende. Det visade sig dock mer komplicerat än vi trott.

Postnord var mycket hjälpsamma i detta och körde, trots en mycket hög arbetsbelastning, de försändelser vi ville ha till en särskild plats för att vi skulle söka i dem. När vi sökt färdigt återgick försändelserna till sortering-en.

Det slog oss genast att det är en ofattbart stor mängd försändelser som passerar terminalen varje dag! Det blev

Husrannsakan på Postnord - ett halvlyckat försök att vara proaktiv

I Postnords stora brevterminal utanför Hallsberg sorteras brev och försändelser som postats i en stor del av Mellansverige.


NARKOTIKA I POSTFÖRSÄNDELSER

därför omöjligt att söka så noga som vi till en början tänkt oss, eftersom det skulle sinka posthanteringen i alltför stor utsträckning.

SökmetoderVid de tillfällen vi hade tillgång till hund lade vi ut postsäckar i en rad och lät hunden nosa på dem. Dessutom sökte vi manuellt genom att helt enkelt tömma säckar i en vagn och rota runt bland breven. Eftersom hundarna åter-kommande rycktes till andra jobb blev det manuella sökandet det vanligaste, men också det mest effektiva sett till antalet anträffade försändelser! Detta då de mesta som anträffades var tablet-ter, och dessa hittades uteslutande ma-nuellt.

UtfallUnder de tre dagarna var vi i genom-snitt 2–3 personer som ägnade oss åt insatsen. Vi anträffade fem försändel-ser som togs i beslag, och de visade sig innehålla cannabis (två st), narkotikak-lassade tabletter (två st) samt sildenafil (potenshöjande oklassat preparat, 1 st).

En överlåtelse gick att styrka fram

till fällande dom, men det var ett udda fall som egentligen inte kändes särskilt angeläget - en person hade av oför-stånd skickat narkotikaklassad medi-cin han fått utskrivet av läkare till sin sambos dotter. Han hade av allt att döma inte fått relevant information av läkaren om vad han fått utskrivet!

Därutöver utreddes ytterligare ett fall där adressaten bodde i närområdet. Där kunde vi i slutändan inte styrka överlåtelsen, även om den var polisiärt uppklarad, men ärendet ledde i alla fall till positiva prov avseende eget bruk på två tidigare okända missbrukare.

De övriga fallen ledde bara till tele-fonsamtal med adressaterna, som samtliga var helt oförstående till att någon skickat dem narkotika. En av dem jobbade dessutom inom psykia-trin! Den ende som med kraft gjorde anspråk på beslaget var den som fått sildenafil skickat till sig. Han var dock ambivalent, eftersom han inte beställt dem och heller inte ville vidgå att han hade behov av dem. De förverkades med stöd av läkemedelslagen.

Vi lyckades inte se något mönster i försändelserna, och min tro är att

ingen av de försändelser vi hittade kom från någon riktig ”internetsäljare”. Det vi hittade var helt enkelt axplock ur något slags ”myrtrafik”.

Det framkom också att det är svårare än man kan tro att bakspåra en försän-delse, även i ett tidigt skede. Detta då post kan vara blandad i både säckar och vagnar innan den kommer till ter-minalen.

LärdomarSett till antalet beslag i förhållande till arbetstimmar finns det andra arbets-metoder som är mer effektiva än vad vi lyckades uppnå i den här insatsen. Det-ta är dock som i allt polisarbete till viss och relativt stor del beroende av om-ständigheter utanför vår kontroll. Om vi av egen kraft ska kunna spåra upp några internetsäljare så måste vi bör-ja någonstans och jag är ännu inte be-redd att avfärda den här metoden, men den kräver större kontinuitet än vad vi lyckats åstadkomma i Hallsberg hittills.

Jag har tre rekommendationer till den som vill genomföra något liknan-de:1. Rikta in dig på de försändelser som

är postade i det direkta närområ-det! Ett polisområde är sannolikt för stort, men går man ner på ett eller ett par lokalpolisområden bör det vara hanterbart. Då kan det också vara så att försändelserna är lättare att bakspåra, eftersom de kommer med respektive postbil di-rekt från lådorna och in till termi-nalen. Dessutom kommer eventu-ella narkotikaförsändelser att vara postade i det område där du själv arbetar!

2. Välj en annan månad! Det visade sig att november är en relativt då-lig månad att genomföra en sådan här insats, eftersom november och december är två mycket hektiska månader för Postnord med stora volymer.

3. För att upprätthålla fokus i arbetet är det sannolikt bättre att göra fle-ra men kortare insatser, kanske på två dagar istället för fyra.

Joakim JanssonEtt kuvert som undersöktes under polisens insats visade sig innehålla en bit hasch.


SMUGGLING AV NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL

Den organiserade smugglingen av nar-kotikaklassade tabletter från Ungern har nu pågått under minst 7-8 år. Norge, Sverige och Finland är mottagarländer för de eftertraktade bensodiazepinerna.

För två år sedan (nummer 1–2016) skrev vi om den omfattande ta-blettsmugglingen som tullen

och polisen uppdagar med jämna mel-lanrum sedan flera år. Kurirerna var ofta ungrare som reste in med bil, buss eller tåg. Förutom 2 mg Rivotril, som alltid var det dominerande preparatet, transporterade kurirerna ibland också Xanax (alprazolam) 1 mg, diazepamta-bletter 10 mg och även tramadol kunde förekomma.

Tablettsmugglingen var än mer uppmärksammad i Norge där många och stora beslag gjordes av tullen vid Svinesund och i Oslo. Rivotril-tabletter dominerade och den norska tullen hade registrerat en markant uppgång av ärenden där smugglarna kom från Ungern med tablettburkar som hade ungersk text och som var till synes äkta apoteksvaror.

Smugglarna är numera sedan ett par år nästan uteslutande rumäner och det är också rumänska kriminella nät-verk som ligger bakom den illegala handeln, åtminstone i Norge. Detta åskådliggjordes på ett bra sätt i doku-mentären Lyckolandet som sändes i SVT Uppdrag granskning i september 2017. Filmen är producerad av norska journalister som under 2016 med hjälp av bl.a. dolda kameror kartlagt 140 per-soner i ett rumänskt nätverk i Bergen. Utåt sett höll man på med tiggeri, men det var genom gatuprostitution och försäljning av narkotikaklassade läke-medel som det kriminella nätverket samlade sina rikedomar.

Stavanger, en ganska stor stad söder om Bergen, ”översvämmades”

av narkotikaklassade läkemedel 2014. Rumänska tiggare och tidningsförsäl-jare skötte handeln och det gick så långt att lokala missbrukare bad poli-sen sätta stopp för langningen. Polisen satte till resurser och samarbetade även med rumänsk polis. Efter ett stör-re tillslag mot den genomtänkta och väl planerade handeln med Rivotril och andra bensodiazepiner, flyttade de rumänska tiggarna till Bergen.

Falsktillverkade tabletterUnder 2017 stoppade tullen i Skåne och Blekinge åtminstone de fem ru-mänska smugglarresor med bil som återges nedan. Slutmålet för tabletts-mugglingarna har varit Norge, Sverige eller Finland. I samtliga fall har bilarna preparerats med tablettburkar i Ung-ern, oftast på en bilverkstad i Budapest. Med hjälp av bilder som smugglarna tagit med mobiltelefoner i bilverksta-den, har tullens utredare lokaliserat platsen i Budapest.

Under sommaren 2017 hölls ett

möte på Europol med representanter från Sverige, Norge, Finland, Ungern och Rumänien angående läkemedels-smugglingen. Det är oklart om mötet kommer att leda till några mer ingri-pande åtgärder eftersom ungersk polis märkligt nog inte anser sig ha lagstöd för att ingripa. I vart fall är priorite-ringen låg när det gäller oriktig han-tering av narkotikaklassade bensodia-zepiner.

En omständighet som kanske kan öka intresset är att Rivotril-tabletterna med ungersk text på burkarna nume-ra verkar vara illegalt tillverkade. Rivotril-läkemedel tillverkas av företa-get Roche som menar att de smugglade tabletterna utseende och innehåll inte överensstämmer med de äkta tablet-terna. Läs mer om detta i det sista exemplet på sidan 39.

1. Gjorde två smugglingsresor i januari – greps med 75 000 tabletterDen 28-årige rumänen Roventa hade enligt egen uppgift spelat bort pengar

Rumäner bakom organiserad smuggling av Rivotril-tabletter

Numret E 1048E1 som ses på den upp och nervända burken till vänster, som är hämtad från fall num-mer 3, är samma batchnummer som kontrollerades med Roche i fall nummer 5 på sidan 39.


på ett casino i Budapest och nödgats låna 1700 euro. När han inte kunde be-tala tillbaka beordrades han under hot av långivaren att transportera lugnan-de tabletter till Sverige med bil. Resan företogs den 6 januari 2017 och skul-den skulle därmed vara avskriven.

När Roventa återvänt hem kände han sig fortfarande hotad och gick med på att träffa en man på en gård i Ungern. Tillsammans med mannen monterade de bort insidorna på dörrarna i hans bil och stoppade in tablettburkar som skulle smugglas till Sverige.

Roventa fick också med sig två per-soner i bilen och de åkte till Polen och vidare med färja till Ystad. Där blev hans bulgariskregistrerade bil under-sökt av tullens personal och han greps. Man hittade 75 200 Rivotril-tabletter i bildörrarna.

Tingsrätten i Ystad godtog inte Roventas förklaring om att han varit i en nödsituation utan dömde honom för grov narkotikasmuggling till fängelse i tre år. Hans bil blev också förverkad.

2. Smugglade 130 700 tabletter avsedda för den norska marknadenDen stora mängden narkotikaklassade Rivotril-tabletter fann tullen i Trelle-borg den 24 mars i en svenskregistre-rade Audi som kommit med färjan från Polen. 31-årige rumänen Marius var

ensam i bilen och uppträdde nervöst när han tilltalades av tullinspektören. Det ledde till en grundligare kontroll och man fann då ett stort antal tablett-burkar gömda på olika ställen i bilen såsom i stötfångare, reservdäck och i bilens sidopaneler.

Marius har lämnat motsägelsefulla uppgifter vid förhör under förunder-sökningen och i rätten. Han har hävdat att bilen tillhör Alex som han träffat på ett kasino i Rumänien. Alex erbjöd den skuldsatte Marius 600 euro för att köra bilen till Sverige och i slutet av febru-ari åkte de båda till Stockholm. Men den utlovade ersättningen uteblev och Marius åkte tillbaka till Rumänien.

Ett par veckor senare blev han på nytt kontaktad av Alex som än en gång bad Marius om hjälp att köra bilen till Sverige. De åkte först till en verkstad i Budapest för reparation innan fär-den gick vidare till Polen. Marius fick direktiv var han skulle lämna bilen i Sverige, men han blev alltså stoppad i tullen.

Marius berättelse imponerade inte på vare sig tingsrätten eller hovrätten. Han hade tre mobiltelefoner i bilen som innehöll sms- och Facebook-trafik med namngivna personer i Norge. Konversationen rörde inköp och leve-rans av narkotikaklassade tabletter och där nämndes ord som ”riv” och ”rivo”

och ”xanax”. Detta var besvärande för Marius eftersom det var Rivotril (rivo) som smugglades.

Smugglarbilen var registrerad på en rumänsk medborgare som saknade adress i Sverige. Mannen var uppen-barligen en målvakt eftersom han var registrerad på ytterligare ett tiotal for-don.

Ystads tingsrätt menade att Marius kände till narkotikan i bilen och att hans roll därför var mer än bara en kurir. Domen blev 4 års fängelse, utvis-ning på 10 år och förverkande av bilen.

Hovrätten över Skåne och Blekinge gjorde i huvudsak samma bedömning som tingsrätten, men man ansåg att enbart mängden och sorten av narko-tikan motsvarade ett fängelsestraff på drygt fyra år. Eftersom Marius roll var mer än bara kurir höjdes fängelsestraf-fet av hovrätten till 4 år och 6 månader.

3. Kärlekskrank kurir fick 4 års fängelseEn ensam man i en finskregistrerad personbil blev uttagen för tullkontroll när han körde av Polenfärjan i Ystad den 4 maj. Föraren var en 25-årig ru-mänsk medborgare som hette Valentin.

Tullens inspektörer hittade burkar med Rivotriltabletter i specialbyggda utrymmen bakom instrumentbrädan och i bilens stötfångare både fram och bak. Valentin förnekade all känne-dom detta, men vid fingeravtrycks-undersökning fann man ett avtryck från honom på en av tablettburkar-na. Tullens personal hittade sam-manlagt 1025 tablettburkar, 102 500 Rivotriltabletter, gömda i bilen.

Valentin berättade att han tidigare under året träffat en kvinna i Rumänien. Hon befann sig nu i Finland, men hade ordnat så att Valentin fick låna en bil i Rumänien för att åka till henne. Denna resa startade den 23 april då han åkte via Ystad och genom Sverige till Finland. En vecka senare återvände han hem till Rumänien via de baltiska länderna.

Efter ett par dagar hemma i Rumänien blev det bestämt att Valentin på nytt skulle åka till kvinnan i Finland. Han fick låna samma bil och gjorde ett stopp på en bilverkstad i Budapest. I hans mobiltelefon fanns bilder som visade när bilen preparerades med tablettburkar i verkstaden. Valentin


Mer än 1300 Rivotrilburkar som tullen i Trelleborg plockade fram ur olika gömställen i bilen.



tog även denna gången vägen via Ystad dit han anlände på kvällen den 4 maj.

Den tekniska bevisningen, tillsam-mans med sms-meddelanden och fotografier i den genomsökta telefo-nen samt omständigheterna i övrigt var sådana att Ystads tingsrätt ansåg det vara ställt utom rimligt tvivel att Valentin måste ha känt till narkotikan i bilen. Valentin dömdes för grov nar-kotikasmuggling till 4 års fängelse och utvisning på 10 år. Eftersom bilen var specialbyggd för narkotikasmuggling och Valentin ansågs vara ägare, beslu-tade tingsrätten att förverka den.

Domen överklagades men överkla-gandet drogs tillbaka.

4. Alla i bilen dömdes för tablettsmugg-lingNär morgonfärjan M/S Mazovia från Swinoujcie i Polen anlände till Ystad den 3 juli fanns tullens personal på plats. I flödet av personbilar som kör-de iland selekterade man rutinerat ut en bil för kontroll. Efter ett kort samtal med den rumänske föraren och hans tre landsmän i bilen, togs beslut om närmare undersökning av bil och pas-sagerare som uppgavs vara på väg till Göteborg.

En tullinspektör gjorde en ytlig besiktning av bilen, en finskregistrerad Volkswagen Golf Combi, och såg att bakre stötfångaren verkade sitta lös. Genom att peta med en plastbit i en springa såg han en mängd tablettbur-kar inuti stötfångaren. Tullaren hade nyligen varit med om att avslöja en liknande smuggling och bilen togs nu in för grundlig undersökning.

Förutom en stor mängd Rivotril- burkar i stötfångaren hittades fler tabletter inuti tre av bilens dörrar, i båda framstolarnas ryggstöd och mellan framskärmarnas inner- och ytterplåtar. Totalt beslagtogs 46 900 Rivotriltabletter (klonazepam), 8396 diazepam och 457 tabletter innehål-lande alprazolam, samtliga narkotikak-lassade bensodiazepiner.

Passagerarna hade olika förklaringar till att de fanns i bilen. En man skulle till Göteborg för att tigga och kvinnan i bilen var på väg till Finland för att stjäla kläder. Bilföraren George berättade att han tre dagar före avfärden i Rumänien blivit ombedd av en man i hans egen

hemby att köra den finskregistrerade bilen till Helsingfors. Mannen, som kallades Redactor, erbjöd honom 1500 euro för uppdraget.

Resan företogs i sällskap med Redactor som körde en Audi med fyra passagerare. Golfen som George körde läckte olja och Redactor visade vägen till en bilverkstad i Budapest i Ungern för att åtgärda felet. George fick inte vara inne i verkstaden under tiden, men han hann se att den bakre stöt-fångaren togs loss och att tablettburkar stoppades in där. Redactor förklarade att de bara var vanliga mediciner mot förkylning och det var inget att bry sig om.

När George berättade om detta i för-hör kunde tullens utredare se i fär-jans passagerarlista att Redactor varit ombord på samma färja med en Audi och fyra passagerare. Utredningen säk-rade också Redactors fingeravtryck, som fanns i fingeravtrycksregistret, på en av de beslagtagna tablettburkarna.

Tingsrätten i Ystad menade att det stod klart att de fyra i VW Golfen age-rat tillsammans och i samförstånd och att de haft en kurirroll. Med hänsyn till mängden narkotika, närmare 56 000 tabletter, har de gjort sig skyldiga till grov narkotikasmuggling med ett straffvärde motsvarade fängelse två år och nio månader. Rätten fann inga skäl

Bilen hade specialbyggda utrymmen bakom instrumentbrädan och i stötfångarna både fram och bak.


att differentiera straffvärdet för de till-talade som alla dömdes i enlighet med straffvärdet.

5. Tablettsmugglaren valde Polenfärjan till KarlskronaVerköhamnen i Karlskrona söndag kväll den tredje september. Färjan från Gdynia i Polen har just anlänt och en finskregistrerad VW skåpbil som kör av färjan stoppas av tullen. Den 25-åri-ge Alexandru från Rumänien är ensam i bilen och är på väg till Finland där han varit förut för att arbeta. På grund av den ovanliga resvägen och att han lämnar vaga uppgifter och reser nästan utan bagage, blir Alexandru och hans bil intagna för närmare kontroll.

Tullinspektörerna märker snart att sidorutorna inte går att veva ner helt. Inuti dörrarna och i bilens sidoväggar plockar man fram 98 paket inslagna i aluminiumfolie och plast. Varje paket innehåller fem burkar Rivotril med vardera 100 tabletter klonazepam 2 mg, totalt 49 000 tabletter.

Alexandru berättade i förhör att han och en tillfällig bekant preparerat bilen med tablettpaketen i Budapest och att han blivit lovad 1000 euro för att köra bilen till Finland.

De 490 tablettburkarna hade alla samma batchnummer och på etiketter-na angavs att de tillverkats av Roche i Budaörs i Ungern. När Tullverkets utredare Josefine Oredsson kontak-tade Roche i Sverige fick hon veta att samma batchnummer dykt upp på flera beslag i andra länder, bland annat i Finland. Enligt Roche har tillsatserna i tabletterna inte överensstämt med de tablettämnen Roche använder. Märkningen på de tidigare analyse-rade tabletterna, som också haft sitt ursprung i Ungern, har varit djupare och sett annorlunda ut än på original-tabletterna, vilket tyder på att de varit förfalskade.

Blekinge tingsrätt dömde Alexandru som kurir till fängelse 2 år och 10 månader, vilket enligt praxis mot-svarar straffvärdet för den mängden tabletter av detta slag. Alexandru blev också utvisad på tio år.

Gunnar Hermansson


I bakre stötfångaren på en VW Golf hittades 469 burkar Rivotril som vardera innehöll 100 tabletter á 2 mg klonazepam.

Några av de tablettpaket som tullen i Karlskrona hittade gömda i skåpbilens dörrar och sidoväggar.


CANNABIS I USA

Under senare år har omkring 20 del-stater i USA ”legaliserat” cannabis för medicinska ändamål. Det innebär att det finns legala indikationer att använda cannabisberedningar som läkemedel för exempelvis glaukom eller posttrauma-tisk stress. Några delstater har också avkriminaliserat innehavet av mindre mängder för eget bruk. Sammantaget har detta markant ökat efterfrågan och vidgat avsättningsområdet för inhemskt odlad cannabis.

Det amerikanska ordet ”town” betyder ”stad”, men användes även för att beteckna tätorter

med mindre än 100 invånare. I sökan- det efter ett lämpligt landområde med passande infrastruktur för cannabisodling fann företaget American Green den lilla staden Nipton i Californien med 15 invånare. Företaget betalade fem miljoner USA-dollar (ca 45 miljo-ner SEK) för hela staden, inklusive den enda affären, ett hotell och en stor par-keringspark för husvagnar.

Nipton skall utvecklas till att bli en turistort genom att man anlägger can-nabisodlingar på 120 tunnland och ska-par kringverksamhet såsom tillverk-ning av läkemedel. (Ett amerikanskt tunnland är omkring 4000 kvadratme-ter eller något mer än en halv fotbolls-plan.) På sikt vill man göra staden till ”Pot Town, USA” (ung. ”Haschstad, USA”), alltså ett samhälle som är orga-niserat helt kring cannabisproduktion.

En annan stad i Californien, Adelanto, söker nu bli den medicinska marijuanaodlingens motsvarighet till IT-industrins Silicon Valley. Staden har utfärdat lokala stadgor om odling, beredning och försäljning av medi-cinsk marijuana. Den har på några år gått från att vara närmast bankrutt till att nå en stark tillväxt. Orsaken är att marijuanaindustrin drar till sig fler invånare, som vill ha shopping-

centra, biografer och annan service. Skattebaserna ökar. Fastighetspriserna har tiofaldigats på bara några år. Staden planerar nu för att kunna börja odla cannabis också för ”nöjesbruk”.

I Colorado, som var tidigt ute med att acceptera medicinsk cannabis, har odlingen tagit fart. För vissa områden har den blivit räddningen i en svår ekonomisk nedgång. I Pueblo svarar byggprojekt med anknytning till can-nabisindustrin för mer än 50 procent av nybyggnationen.

En annan viktig orsak till det

ökande intresset för frilandsodling-ar av cannabis är att tillgången på tomma förrådsbyggnader, som tidigare varit de vanligaste odlingsutrym-mena, börjat tryta i stadsbebyggelser-na. Dessutom slipper man komplicerad och energikrävande belysning.

Tusenwattslampor och elstölderInomhusodlingar av cannabis for-drar mycket ström för belysning (ofta 1000-wattslampor) för att ge flera skördar per år. Belysningen genererar så mycket värme att det behövs stora

Cannabisodlandet påverkarstadsplanering, el och miljö i USA

Inomhusodlingar av cannabis kräver mycken elektricitet för belysning. (LK)

Mesa Organics i Pueblo är ett av de nystartade företag i Colorado som etablerat sig sedan delstaten började tillåta medicinsk marijuana. Man säljer även en rad ätliga produkter, inkl. cannabischoklad. (Mesa Organics)


kylanläggningar, som kan vara höggra-digt energislösande.

Cannabisodlingar i en privatbostad kan kräva upp till fyrtio gånger mer el än normala hushåll. En vanlig odling med 500 plantor behöver åtminstone 80 lampor som hålls inkopplade minst tolv timmar per dag. Några av de störs-ta anläggningarna kan förbruka el mot-svarande närmare en miljon dollar i månaden. Den ökade elkonsumtionen har lett till ökad användning av fossila bränslen för elproduktionen.

En skattning av den totala elförbruk-ningen två procent (2 %) av alla can-nabisodling i USA, gjord av en fors-kare vid Lawrence Berkeley National Laboratory, fann att den utgjorde omkring en procent (1 %) av USA:s elförbrukning eller två procent (2 %) av all hushållsel. Kostnaden uppskatta-des till sex miljarder USA-dollar (när-mare 60 miljarder kronor) per år. Det skall jämföras med att den amerikan-ska läkemedelsindustrin konsumerar el för endast en miljard USA-dollar.

För Colorados del fann samma rap-port att de nya anläggningarna för marijuanaproduktion förbrukar mot-svarande hälften av den nya efterfrå-gan på el som uppkommit under senare tid, eller sammanlagt motsvarande för-brukningen hos 35 000 hushåll.

I Storbritannien har man funnit att mycken el för cannabisodlingar stjäls från lagliga abonnenter. Den totala summan för elstölderna för cannabis-

odlingar var år 2013 totalt 70 miljoner pund (ung. 750 miljoner SEK). Siffran har troligen ökat sedan dess.

MiljökonsekvenserCannabis har inom delar av miljörörel-sen beskrivits som en grön och miljö-vänlig växt, som bildar stor fibermassa, berikar jorden och t.o.m. kan användas för att bygga hus. Den bilden har ifråga- satts alltmer under de senaste åren. Ny forskning visar att miljökonsekvenser-na av cannabisodling i stor skala kan bli allvarliga. En uppskattning ger att ett kilogram hampa har samma miljö-effekter som att köra bil tvärsöver USA sju gånger.

I norra Californien har cannabis- odlare röjt stora arealer skog för sina planteringar. Resultatet blir ett massivt ”ekologiskt fotavtryck”. Huvuddelen av denna avverkning sker i avrinnings-områden (watersheds), där den kan få förödande effekter. Miljöskadorna orsakas av att plantagerna förbrukar bristresurser som grundvatten. En cannabisplanta behöver 8 – 10 gallons (ca 32 – 40 liter) vatten per dag. Grundvattnet belastas också med syn-tetiska näringsmedel.

Även den högre näringskedjan på- verkas. Bekämpningsmedel mot ohyra, som först äts av råttor och andra gna-gare, kommer med i födan för kött-ätande djur som björnar och bergsle-jon. Laxen försvinner ur vattendragen.

Växtskyddsmedlen, främst mot skade-

djur, har ej testats för möjliga skade- effekter på cannabisrökande män- niskor.

På en del håll har man börjat infor-mera cannabisrökare om att de stöder en miljöskadlig industri.

En politisk konsekvens av den ökande miljöpåverkan från cannabisodlingen är att man börjat diskuterat reglering av denna, t.ex. i fråga om vattenut-tag och giftanvändning. Miljöskadorna åberopas även som argument för full legalisering, eftersom det hävdas i så fall bli lättare att reglera produktionen och dess miljöeffekter.

Marijuana-industriellt komplexCannabisindustrin har nått sådan om-fattning och ekonomiskt styrka med politiskt inflytande att man börjat tala om ett ”marijuana-industriellt kom-plex”. Begreppet är bildat som parallell till presidenten Dwight D. Eisenhowers begrepp ”det militär-industriella kom-plexet”, som en maktfaktor i ameri-kansk politik. Han använde det i sitt avskedstal till nationen i januari 1961 och varnade för att komplexet skulle få allt större inflytande.

Senare års utveckling visar att det nya marijuana-industriella komplexet i USA blivit en storaktör som allt mer kommit att påverka vardagslivet och miljön i stora regioner.

Jonas Hartelius

CANNABIS I USA

Federal konflikt med delstaterna om marijuanakontroll

Frågan om legalisering i olika va-rianter av cannabis verkade fram till årsskiftet 2017/18 inte ha va-

rit en stor fråga för Trump-administra-tionen. Presidenten själv prioriterade opiatkrisen med dess många dödsfall.

På sin tid beordrade president Obama federala åklagare att inte prioritera marijuanahandeln i de stater som lega-liserat denna. Ett besvärligt problem är dock att marijuana (cannabis) på den federala nivån är reglerad som narkotika på förteckning (schedule) I. Federala åklagare har därmed formell rätt att ingripa mot all icke-medicinsk hante-ring inom hela Unionen.

Nu verkar situationen förändras. I ett uttalande i början av januari 2018 sade USA:s justitieminister Jeff Sessions att Justitiedepartementet kommer att upp-rätthålla alla landets lagar. Genom ett memorandum åläggs federala åklagare att använda sig av tidigare etablerade åtalsprinciper för att störa kriminella organisationer. Sessions antydde även att han skulle slå ned på den ökande marijuanamarknaden.Vad som exakt kommer ut av detta är svårt att säga. Kritiker dock sedan länge påpekat att det finns motsägelser mellan federal lag och olika delstatslagar i fråga om cannabiskontroll.

Konflikten har även viktiga konstitu-tionella aspekter av ett slag som varit aktuella sedan början av 1800-talet. Här står de som försvarar delstaternas rätt att forma sina egna lagar mot dem som anser att USA som stat överallt skall till-lämpa de FN-konventioner som landet ratificerat.

Eftersom frågan har viktiga konsti-tutionella aspekter, skall man inte bli förvånad om den till slut kommer att avgöras i USA:s Högsta domstol.

Jonas Hartelius

Källor: RT 4 januari, CNN 5 januari


NARKOTIKALANGNING VIA FACEBOOK

Vi befinner oss i Floda, en liten ort strax nordöst om Göteborg. Det är mörkt och råkallt och regnet hänger i luften. Det är dock inget poliserna på plats tänker på när de avancerar fram längs huskrop-pen. Insatsstyrkan går först. Langarna som narkotikapoliserna jobbar mot bor i en lägenhet som har säkerhetsdörr och för att ha en chans att ta sig in på rimlig tid har de tagit hjälp av proffsen på for-cering inom polisen: Insatsstyrkan.

Utanför lägenheten på baksidan finns några civilklädda poliser från lokalpolisområde Alings-

ås egen insatsgrupp mot narkotika, SPINDEL (Särskild PolisInsats Narko-tikabrott Dopningsbrott Effekt Lokal-polisområde), beredda att ingripa mot personer som försöker fly från lägen-heten som ligger i markplan.

Poliserna öppnar dörren till korri-doren in till lägenheterna och glider tyst in. I den kala korridoren, målad i en djupt oinspirerad grå färg, för-stärks varje ljud, utrustning klirrar och kängor knarrar mot stengolvet. Ingen säger något, blickar och handsignaler gäller. Koncentrerade blickar innanför ballistiska skyddsglasögon. De lokala narkotikapoliserna verifierar med han-den vilken dörr det är som SPINDEL spanat mot senaste två veckorna.

Dörren är öppen på ett ögonblick och den förste i insatsstyrkan går in samti-digt som en flerstämmig baryton kör vrålar ”POLIS!”. Direkt innanför dör-ren står S och pratar i telefon. I insat-soperatörens vapenmonterade lampa ser han ut som ett rådjur som klivit ut mitt i vägen framför en bil. Nu går det mycket fort. Narkotikapoliserna säk-rar bevisningen i den lilla lägenheten som består av ett rum, badrum samt en kokvrå.

Inne i vardagsrummet sitter Alex och O och sorterar kokain på golvet. De hamnar på marken bredvid narko-tikan de tänkt sälja och beläggs med handfängsel innan de ens förstår vad

som hänt. Hela lägenheten är säkrad på några sekunder från det dörren gått upp. Ingen och inget har blivit ska-dad, utöver langarnas självförtroende och ekonomi då vill säga. I husrannsa-kan har man också lyckats säkra flera mobiltelefoner, narkotika och flera tusen kronor i kontanter.

Langning via FacebookTillslaget var kulmen på ett kort span-ingsärende och inledningen på en om-fattande polisutredning. Ärendet ini-tierades när en kollega fick info om att en person postat misstänkt narkotika i ett kuvert.

Spanare från SPINDEL skickades på vinst och förlust ner till Floda och satte sig dolt. Den huvudmisstänk-te Alex uppenbarade sig kort däref-ter och tog sig från Floda ned mot Göteborg med SPINDEL i hasorna. Väl nere i Göteborg tog han sig vidare till stadsdelen Kortedala där han postade ett brev i en butik. Ett blått vadde-rat Postnordkuvert. Kontakt togs med jouråklagare som beslutade att bre-vet skulle öppnas. Brevet innehöll 200 tabletter serbiska Ksalol, små blå piller som tillhör familjen bensodiazepiner med alprazolam som aktiv substans. Bensodiazepiner är ett lugnande, ång-estdämpande och muskelavslappnan-de medel. De kostar ca 10–15 kr styck på gatan i skrivande stund. Vid samtal med butiken visade det sig att Alex

brukade vara där och posta brev två - tre gånger i veckan.

Samtidigt som detta pågick lyck-ades SPINDEL genom lite tur, en nypa skicklighet, knyta honom till ett påhittat användarnamn i en slu-ten Facebookgrupp som sålde droger över hela Sverige. Det finns i dags-läget mängder av dylika hemliga Facebookgrupper där man säljer nar-kotika. För att få ta del av dem krävs att man bjuds in av en medlem eller en administratör. De här grupperna är generellt sett kortlivade och Facebook stänger ned dem så fort de får känne-dom om dem.

Modus för Alex visade sig vara att han lade ut en annons i den slutna (och

Ett stjärnfall

Serbiska Ksalol i beslag. Det var den narkotikan som Alex sålde mest av.

Alex i handbojor 30 sekunder efter han säkrats av insatsstyrkan. Kokainet ligger på golvet bredvid sängen.

Den aktuella annonsen som Alex påhittade Facebookkonto lade ut samma dag.


NARKOTIKALANGNING VIA FACEBOOK

numera nedsläckta) Facebookgruppen ”WickR Affärer”. Alternativt skickade han ut SMS till en mängd nummer. Annonsens format var att han började med vilken region han var verksam i. Därefter kom det vilka droger han saluförde och dess pris. Avslutningsvis stod det hur man ville slutföra affären. Oftast ombads personer sedan kontak-ta säljaren via PM på Facebook eller via meddelandeappen WickR. Alex skickade sedan narkotikan i rekom-menderat brev eller mötte köparen personligen.

WickR är den app som narkotika-langare i Sverige föredrag för närva-rande. WickR har flera egenskaper som gör den särskilt attraktiv att använda av langare. Bland annat att den är helt krypterad så ingen, inte ens företa-get WickR, kan läsa meddelanden som skickas mellan två personer. WickR tar också bort meddelanden automatiskt efter en viss tid samt kräver att man loggar in på appen även om telefonen är igång. Det räcker alltså inte bara att telefonen är igång när den tas i beslag.

Konto och kontanterSPINDEL och Åklagarmyndigheten var nu i hasorna på Alex och spanare följde honom när han gick och postade sina kuvert, dels i Floda i den lokala bu-tiken men även i Kortedala och Berg-sjön i Göteborg. Vid några tillfällen var SPINDELS spanare så nära att de kun-de ta på honom - men han anade inget.

Man inledde också en teknisk över-vakning av hans telefoni. som var smått överväldigande. Alex hade nämligen skickat över 12 000 SMS - bara den

senaste månaden! Utöver annonse-ringen på Facebook gjorde Alex mass-utskick till en stor mängd mobilnum-mer om att det fanns narkotika inne till försäljning.

Även de inkommande rekommende-rade breven till Alex med pengar var naturligtvis av intresse ur bevishänse-ende. SPINDEL fick kännedom om att ett sådant brev inkom och gruppche-fen åkte ner för att, efter åklagarbeslut, öppna och dokumentera ett kuvert med misstänkta sedlar. Gruppchefen kommer till butiken, går in bakom dis-ken och öppnar kuvertet. Planen är sedan att klistra ihop kuvertet och låta butiken lämna ut pengarna för att Alex inte skulle ana oråd. Precis när gruppchefen försvunnit bakom disken plingar det i dörren och in kliver Alex och ska hämta sitt kuvert! Nu var goda råd dyra! Gömd inne i den lilla butiken, bara några meter bort, får gruppchefen (under viss press) dokumentera sed-larna och sedan snabbt och tyst få ihop kuvertet medan Alex väntade på sin tur. Därefter lämnas pengar, i ett något hastigt ihoptejpat kuvert, ut till Alex som aldrig misstänker något.

Under utredningens gång visade det sig att Alex till en början även tagit emot elektroniska betalningar. Totalt hade 115 868 kronor satts in på kontot. Han hade också använt sig av en mål-vakt för en del av insättningarna. Men sedan ett par månader bakåt i tiden hade Alex växlat över till att ta emot kontant betalning skickade i rekom-menderade brev. Detta ledde till att åklagaren även inledde förundersök-ning om penningtvätt.

Välplanerat tillslagTorsdagen den 26 oktober skriver Alex påhittade profil sin vad som ska bli hans sista annons i ”WickR Affärer”. I annonsen beskriver han dels vad som finns inne men han avslöjar även att han kommer att få in narkotika senare under dagen. Ett perfekt tillfälle att slå! SPINDEL placerar ut sig i Floda. Det är mörkt och regnar. SPINDEL väntar. Och väntar. Och väntar. Flera timmar efter kaffet har kallnat och den sista chokladbiten tagit slut så ser en spana-re en rörelse i ögonvrån. Hela förloppet tar mindre än tio sekunder. Två killar går förbi på ca 50 meters avstånd. De har luvorna uppe och har lite slängig gångstil. Det är omöjligt att se vilka de är då de har ryggen mot spanaren men känslan i magen är ändå att det är Alex och någon mer. De bär på varsin plast-påse med något i. Bingo.

De går in i Alex trapphus och till hans lägenhet. Gruppchefen kontaktar insatsstyrkan då vi vet att lägenheten har en säkerhetsdörr, och ca 40 minu-ter senare spelas scenariot jag beskrev i inledningen av texten upp.

Vid husrannsakan anträffades förut-om en mängd narkotika, som väl över-ensstämde med annonsen som lades ut på Facebook samma dag (se bild), också flera telefoner vilket skulle visa sig bli tung bevisning. En av telefoner-na var igång och hade en aktiv konver-sation med Alex påhittade konto.

Hela polisutredningen blev omfat-tande och handlar till stor del om hur mycket narkotika Alex har skickat samt hur mycket pengar han tjänat på verksamheten. Polisen i Alingsås tillsammans med åklagaren men fram-förallt tre utredare har gjort ett enormt arbete med att reda ut hans förehavan-den.

Alex dömdes i tingsrätten i januari 2018 till 1 år och 2 månaders fängel-se för en mängd narkotikabrott samt för penningtvätt. Tiden som han suttit häktad, 3 månader, avräknas från ett gammalt fängelsestraff för narkotika-brott som han inte hunnit avtjäna. Alex fick stanna kvar i häktet och påbörja sitt avtjänande av straffet där.

Niklas LindrothAlingsås

Bild på narkotika som togs i beslag. Stämmer väl överens med annonsen som lades ut samma dag som gripandet skedde.


RÄTTSRUTAN

Val av påföljd för brottNär domstolen, efter att ha funnit brott styrkt, skall bestämma påföljd som resultat av begånget brott finns ett antal bestämmelser som påverkar påföljdsva-let. Utgångspunkten är straffskalan för brottet och därutöver finns ytterligare bestämmelser som påverkar vad som slutligen blir påföljden i det enskilda fallet.

Vid bedömning av brottets straff-värde skall hänsyn tas till såväl försvårande som förmildrande

omständigheter vid brottet (Brottsbal-ken 29:2-3). Vid flera brott som skall resultera i gemensam påföljd tillämpas ”rabattsystem” där brottet med högst straffvärde är utgångspunkt och övriga brott, rankande i svårighetsgrad, erhål-ler stigande avdrag som leder fram till ett straffvärde för den samlade brotts-ligheten.

Vidare finns regler för påföljdsbe-stämning och straffvärde när det finns en tidigare dom och straffvärde skall bestämmas för andra/nya brott i ny dom (Brottsbalken 34 kapitlet).

Vid straffmätningen skall hänsyn tas till bl.a. gärningsmannens eventuel-la tidigare begångna brott i skärpan-de riktning (Brottsbalken 29:4) eller omständigheter som för gärningsman-nen verkar i förmildrande riktning som ålder, att det gått lång tid sedan brot-tet begåtts, utvisning i samband med dom eller att gärningsmannen förlorar arbete m.m. (Brottsbalken 29:5).

Gärningsmannens ålder har en bety-dande påverkan på straffmätningen. Unga gärningsmän erhåller ungdoms-rabatt som är störst vid 15 års ålder och som sedan minskar succesivt upp till 21 års ålder då man bedömer att full straffmyndighet inträtt (Brottsbalken 29:7). Ofta utgår domstolarna från bråkdelsreducering som börjar med 1/5 av straffet för 15-åringar, 1/4 för 16-åringar, 1/3 för 17-åringar, 1/2 för 18-åringar, 2/3 för 19 åringar och cirka 4/5 för 20 åringar.

Efter bedömning av brottets straff-värde och straffmätningsvärde för gärningsmannen skall påföljdsval ske. Fängelse är att anse som svårare påföljd än villkorlig dom och skydds-tillsyn. Skyddstillsyn är generellt mer ingripande än villkorlig dom. Vid val av påföljd skall särskilt beaktas omständigheter som talar för lindri-gare påföljd än fängelse (Brottsbalken 30:4). En grundläggande princip är att alternativ till fängelse skall väljas om inte straffmätningsvärdet uppgår till fängelse i ett år eller mer.

Alternativen villkorlig dom kan kombineras med samhällstjänst och böter, skyddstillsyn kan kombineras med samhällstjänst och skyddstillsyn även med bl.a. föreskrifter och med kombinerat fängelsestraff upp till tre månader.

Villkorlig dom är utesluten endast om det finns anledning befara att den dömde kan komma att begå nya brott (Brottsbalken 30:7). Skyddstillsyn är utesluten endast om det helt saknas anledning anta att påföljden kan bidra till att den dömde avhåller sig från att begå nya brott (Brottsbalken 30:9).

Vid vissa typer av brott finns starka

skäl för fängelse trots att straffmät-ningsvärdet är under ett år. Brottets art är då sådant att intresset av allmän laglydnad och straffets moralbildan-de effekt väger tyngre. Exempel på brott med artvärde är grovt rattfylleri, mened, våld mot tjänsteman, misshan-del, sexualbrott mot barn och narkoti-kabrott med flera.

Ett fängelsestraff skall bestämmas till viss tid eller livstid. Vid tidsbe-stämt straff över 1 månad är huvud-regeln att villkorlig frigivning skall ske efter avtjänande av 2/3 av straf-fet (Brottsbalken 26:6). I vissa fall av allvarlig misskötsel kan frigivningen skjutas upp, men då skall synnerliga skäl föreligga.

I år är det valår. Krav på rättsväsen-det och på straffskärpningar hörs från politiker och andra i debatten, i press och media. Straffskalor för enskilda brott och indelningar av brott i olika svårighetsgrader har skett. Ofta med argument att straffen skall skärpas. Då systemet för påföljdval är styrt av många olika faktorer leder förändring-ar inte alltid till förväntat eller uttryckt mål. Det kan i vissa fall finnas behov av att titta på hela systemet av straffvär-desbestämning och straffmätningsvär-de samt bestämmelser om avtjänande-tid för tidsbestämda fängelsestraff för att uppnå tänkta resultat.

Anette Wiberg-KoffnerInternationella åklagarkammaren

Göteborg


REAKTION PÅ SNPF-ARTIKEL I NR 5 · 2017

I Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift nr 5, 2017 påstår Gunnar Hermansson att CAN medvetet ”under alla år har tonat ner den illegala använd-ningen av anabola steroider”. Det är en allvarlig anklagelse som CAN vill bemöta.

Enligt skribenten är missbruket av anabola steroider (AAS) ett folkhälsoproblem som ”sam-

hället väljer att inte se”. Samhället i detta fall är regering, myndigheter och organisationer som CAN. Hermansson är kritisk till vår bedömning av dop-ningssituationen och dess utveckling i rapporten ”Drogutvecklingen i Sverige 2017”, i synnerhet att vi skriver att ca 1 procent av yngre och medelålders man-liga respondenter i frågeundersökning-ar svarar att de någon gång provat AAS. CAN har till uppgift att följa drogut-vecklingen genom att samla in, analy-sera och sprida saklig information om alkohol och andra droger vilket vi gör med hjälp av egna undersökningar och uppgifter från andra aktörer. Att fråge-metodiken lider av metodproblem som kan leda till underskattningar är vi väl medvetna om. Detta är något som dis-kuteras och problematiseras i våra rap-porter. Viktigt för att respondenterna ska svara uppriktigt är att undersöka-ren upplevs som seriös och att svar-sanonymitet tydligt garanteras. Vidare måste bortfallet kontrolleras och ana-lyseras. Trots metodproblemen menar vi att man utifrån CAN:s frågeunder-sökningar (i detta fall undersökning-arna Skolelevers drogvanor och Vanor

& konsekvenser) kan dra slutsatsen att erfarenhet av AAS, och i synnerhet regelbunden användning, är sällsynt i befolkningen i stort, inte minst bland kvinnor. För att få en så bra bild som möjligt av dopningssituationen har vi i rapporten använt andra statistiska underlag utöver frågeundersökningar, exempelvis beslags- och kriminalsta-tistik. Dessa källor tyder också på att AAS-användning är relativt ovanlig, inte minst i jämförelse med narkoti-kaanvändning. Bland annat har under senare år ca 300 personer lagförts för brott mot dopningslagen, att jämföra med narkotikabrott där över 20 000 personer lagförs årligen. Också antalet beslag av narkotika är betydligt större än av dopning. Trots att det finns be-tydande problem i tolkningen av dessa källor, t.ex. att de påverkas av polisens och tullens prioriteringar, pekar inte heller dessa på att AAS-användningen är utbredd i befolkningen, åtminsto-ne inte på samma nivå som narkotika. Dessa källor bekräftar således bilden från våra frågeundersökningar, där det är långt fler som uppger regelbunden användning av narkotika jämfört med AAS. Att dopning skulle underrappor-teras väsentligt mer än narkotika är inget vi sett bevis för och förefaller en-ligt vår mening mindre troligt.

CAN finner alltså att någon procent yngre och medelålders män uppger att de någon gång provat AAS och fram-för allt att en väsentligt lägre andel är regelbundna användare. Med till-gänglig information, även med beak-

tande att frågeundersökningar tende-rar att underskatta konsumtionen, är det svårt att hävda att pågående AAS-användning är ett folkhälsoproblem, det vill säga förekomma hos minst 1 % av befolkningen. Samtidigt motsäger vi inte att AAS kan orsaka allvarli-ga problem för användarna och deras omgivning.

Vi frågar oss, mot bakgrund av SNPF:s artikel, bland annat vilka pro-centandelar Hermansson anser gäller beträffande befolkningens erfarenhet och regelbundna användning av AAS. En annan fråga är på vilket sätt den beslagsstatistik som hänvisas till i arti-keln, vilken sannolikt (källa anges ej) ligger till underlag för de omnämnda 10–30 000 ”regelbundna” och 10 000 ”spontananvändarna” av AAS, är ett så mycket säkrare mått på omfattning och utvecklingen av problemet. Oavsett eventuella förtydliganden kring dessa två frågor kvarstår också en fråga, nämligen varför SNPF anser att CAN och Regeringen skulle välja att förmin-ska dopningsproblematiken?

Avslutningsvis: CAN försöker ge en så korrekt bild som möjligt av dop-ningsanvändningen. Vi tycker inte att man ska mörka omfattningen av någon substansanvändning. Och vi tycker heller inte att man ska ropa varg.

Referenser• http://snpf.org/wp-content/uploads/2017/

12/snpf_5_17.pdf• www.can.se/contentassets/8178f9b67d-

894d10a6438816b204afb5/drogutveckling-en-i-sverige-2017.pdf

Genmäle till artikeln ”Fokus på AAS-missbruket”

Replik till CANUlf Guttormsson på CAN reagerade starkt på min AAS-artikel och det är förståeligt. Vi har båda följt utveckling-en av steroidmarknaden sedan 1990-ta-let, men från helt olika verkligheter. I min polisiära värld är den så kallade dopningsmarknaden ingen marginell

företeelse. Hade bekämpningen priori-terats högre idag, i synnerhet från poli-sen, så hade denna brottslighet fått en helt annan synlighet.

Jag skulle uppskatta att ni läsare och SNPF-medlemmar inom polisen och tullen skriver och skickar in åsikter till

mig om hur ni arbetar mot dopnings-brottsligheten i olika delar av landet.

Läs min kommentar till CAN i sin helhet på www.alkholochnarkotika.se/ opinion.

Gunnar Hermansson


Även Kina lagreglerarfentanylprekursorer

Som ett resultat av samarbetet mellan USA:s Drug Enforcement Administra-tion (DEA) och den kinesiska regering-en, har Kina klassat två fentanylpre-kursorer, NPP och 4ANPP. Dessa två kemikalier kan användas för att tillver-ka illegala fentanylanaloger som orsa-kat många dödliga överdoser i västvärl-den sedan ett par år. Lagregleringen av fentanylprekursorerna trädde i kraft den 1 februari i år.

Den 1 november 2017 klassades fen-tanylanalogerna valerylfentanyl, akryl-fentanyl, carfentanil och furanylfenta-nyl i Kina.

Källa: DEA

Amsterdam tröttnarpå haschturister

Amsterdam är en av Europas ledande turiststäder med 17 miljoner besökare 2016. Staden har endast 850 000 egna invånare. Invasionen har resulterat i stigande lägenhetspriser, haschhuliga-ner som gör naturbehov i tulpanrabat-ter, och långa köer till bankomater och muséer. Nu har strömmen av haschtu-rister och bordellbesökare fått stadens myndigheter att tröttna. Ett viktigt steg

blir att införa en särskild nattskatt på hotellrum. Den blir 10 Euro (ca 100 kr) per natt och rum. Avsikten är att skat-ten skall hålla bort turister med svag ekonomi, som haschköpare.

Källa: SvD 10 dec. 2017 (JH )

Rekordstor opiumproduktioni Afghanistan

Aldrig förr har produktionen av opium i Afghanistan varit så stor som ifjol. Arealer för odling av opiumvallmo öka-de från 201 000 hektar 2016 till 328 000 hektar 2017, enligt en ny rapport från FN:s narkotikakontrollorgan UNODC.

Det tidigare rekordet från 2014 i produktion av opium, som är bas för heroin, ökade från 4800 ton till beräk-nade 9000 ton under 2017, en ökning med 87 procent.

FN befarar att fler uppror och ökad finansiering till terroristgrupper är att vänta i Afghanistan när mer heroin av hög kvalitet till lågt pris kommer att nå konsumentmarknader i hela världen och leda till ökat missbruk.

Tidigare har det varnats för att huvudstaden Kabul efter försämrats säkerhetsläge tappat kontroll över många områden i landet. Detta har bidragit till att förstörning av vallmo-fält har kollapsat.

2017 har 750 hektar opiumodling-ar förstörts, en liten ökning, men i sammanhanget nästan försumbart då odlingsarealen samtidigt ökade 63 pro-cent (+127 000 hektar), jämfört med föregående år.

Mest ökar odling av opium i de södra och nordöstra provinserna. Avkastningen per hektar har ökat med 15 producent sedan 2016, enligt rap-porten, vilket även gör det svårare att förmå bönder växla till annan gröda.

Källa: Drugnews.nu

Inredningsföretag täckmantelför kokainsmuggling

Sex män stod i början av året inför rät-ta i Leicester anklagade för att sedan sommaren 2016 smugglat in minst 62 kilo kokain från Amsterdam till Stor-britannien. Kokainet hade gömts i kon-torsmöbler och smugglarna använde inredningsföretaget CJC Interiors i Leicester som täckmantel. En av led-arna, 51-årige Jagdish Patel, var inred-ningsdirektör på företaget.

Smugglarligan avslöjades förra som-maren då polisen i Leicester beslagtog 20 kilo kokain och 289 gram heroin gömt i importerade möbler.

Källor: Leicestermercury.co.uk, Archi- tecturaldigest.com, m.fl.

VÄRLDEN RUNT

Världen runt

Bilden illustrerar förhållandet mellan dödliga över-doser av heroin, fentanyl och den hittills starkaste fentanylanalogen carfentanil där endast ett korn kan vara dödligt.

I Nederländerna är försäljning av cannabis illegal, utom i coffee-shops som uppfyller vissa regler.

FN-rapporten Afghan Opium Survey 2017 kan laddas ner på www.unodc.org.


83-årig knarkkurir fastnademed bilen på golfbana

En tidig fredagsmorgon i slutet av no-vember gjorde personal på Vasatorps Golfklubb i Helsingborgs kommun en besynnerlig upptäckt. På en av banor-na hade en tyskregistrerad bil kört fast. Bilens förare, en 83-årig man, försökte desperat backa bilen från greenen.

Polis tillkallades och en hundpa-trull var först på plats. Hunden visade intresse för en väska som låg gömd i bilen och den visade sig innehålla en större mängd narkotika. Den 83-årige tyske medborgaren greps. Han hade råkat komma in på en liten väg och hamnat helt fel och skyllde på "fel på gps:en". Detta blidkade varken polisen eller tingsrätten utan mannen häktades misstänkt på sannolika skäl för grovt narkotikabrott, berättade Eva-Lotta Hermansson Truedsson, pressinfor-matör vid polisen nordvästra Skåne.

Källa: Polisen Nordvästra Skåne.

Livsfarligt missbruk avdiarréläkemedel

I samband med att en 24-årig man på ett stödboende i Norrköping förmoda-des ha dött av en överdos av magmedi-cinen loperamid i december förra året, rapporterade flera medier om ytterli-gare ett antal liknande dödsfall under senare år.

Läkemedlen Dimor och Imodium innehåller loperamid som är en opioid, men helt ofarlig i de doser som rekom-menderas vid magproblem. I missbru-karkretsar är det känt att mycket höga doser på uppemot 50 till 100 tablet-ter kan ge opioideffekt. I den avlidne 24-åringens lägenhet hittades två bär-kassar med tomma Imodiumpaket.

Siffror från Rättsmedicinalverket visar att antalet obduktionsärenden

där loperamid ensamt eller i kom-bination med andra substanser har bedömts som dödsorsak har ökat från något enstaka fall 2011 till elva dödsfall 2016.

Källa: Sveriges Radio Ekot

Stort stöd för ettnarkotikafritt Sverige

Den svenska visionen om ett narkoti-kafritt samhälle stöds av nästan 90 pro-cent av befolkningen och 83 procent vill behålla förbudet att använda nar-kotika. Det visar en SIFO-undersök-ning som nyligen gjordes på uppdrag av Svenska Dagbladet.

Trots att det finns en och annan före-språkare för legalisering eller avkrimi-nalisering i flera av riksdagspartierna, och att dessa personer ofta kommer

till tals i medierna, är stödet starkt för den nuvarande svenska restriktiva hållningen, både hos folket och över partigränserna. Även hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som länge drivit frågan om avkriminalisering, finns ett starkt motstånd bland väljarna där 75 respektive 72 procent vill att narkoti-kamissbruk ska vara straffbart även i fortsättningen.

Socialminister Åsa Strandhäll säger i en SVD-intervju att det är uteslutet att Sverige ska avkriminalisera användan-de av narkotika.

Fentanyllangare misstänksha vållat elva dödsfall

Elva personer dog av fentanylöverdo-ser under hösten 2017 sedan de använt nässpray som de köpt av en 22-årig Motalabo. Han sålde drogen via nätet utan att lämna några instruktioner om hur den skulle brukas och utan att ens ange att det rörde sig om fentanyl, skri-ver Motala Tidning.

22-åringen greps och häktades i bör-jan av december misstänkt för grovt vållande till annans död. Den 25 janu-ari släpptes mannen ur häktet, men är fortfarande misstänkt för brotten och kan enligt åklagaren inte längre försvå-ra utredningen. Det är en omfattande förundersökning och därför kommer det att dröja innan åtal kan väckas.

Källa: MVT.se

LANDET RUNT

Landet runt

Mycket höga doser av dessa receptfria läkemedel ger någon form av opioideffekt.

83 procent av svenska folket vill behålla det svenska förbudet att använda narkotika utan re-cept. Bild: Svenska Dagbladet.

Nässprayflaskor innehållande fentanylanaloger har medfört många dödliga överdoser sen ett par år.


ALKOHOLSMUGGLING

När de tidigare restriktiva införselkvoter-na gällande alkohol, dramatiskt höjdes vid Sveriges EU-inträde, ändrades också svenskarnas inköpsvanor från framför allt norra Tyskland. Stora inköpsköp-centra som saluförde alkoholvaror växte fram. Många svenska kunder fyllde bilar och bussar med de åtråvärda varorna.

Flera seriösa bussbolag anordna-de dagsresor till Tyskland och många var de som tog chansen

att handla billig alkohol. Det var helt i sin ordning, så länge bolagen var seriö-sa och den som handlade varorna, själv hade för avsikt att bruka dem och inte överlåta till någon annan.

Snart skulle dock bilden ändras. Som i så många andra sammanhang, såg den organiserade brottsligheten sin chans att utnyttja systemet och tjäna stora pengar på sin affärsidé. Man skred till verket.

Ett femtontal oseriösa bussbolag, med sammantaget ett tjugotal bussar, reste dagligen in över landets gräns lastade med alkohol.

Fiktiva passagerareFör att lyckas med sitt uppdrag, behöv-de bussbolagen passagerare. Man bör-jade rekrytera fiktiva inköpare bland ekonomiskt svaga grupper. Dessa kun-de komma till Sverige från forna Ju-goslavien på turistvisum, vara tiggare från Sydeuropa eller någon från Sveri-ge, som levde på bidrag i en eller annan form. Även asylsökande rekryterades. Uppdraget gick ut på att med en buss, ibland flera gånger i veckan och för en mindre ersättning, stå som ägare för en viss mängd alkohol, som påstods vara för privat bruk. Resenärerna fick nog-granna instruktioner om hur man skul-le agera i de fall tullen kontrollerade bussen och ställde frågor.

Att de oseriösa bolagen samarbetade

stod klart, då flera passagerare påträf-fades på de olika bolagens bussar. Det finns exempel på att en fiktiv köpare fick 600 kronor i ersättning för en resa. För den som helt saknade inkomst och reste flera gånger, var det en bra inkomstkälla och samtidigt inte sär-skilt ansträngande. Bolagen hade inga som helst problem med att rekrytera sina ”målvakter”. Alkoholen hamnade sedan hos köpare, som inte brydde sig om hur den kommit in i landet. Ungdomar var en stor kundgrupp som enkelt kunde handla alkohol utan res-triktioner.

Verksamheten hade pågått länge och inget tydde på någon avmattning, tvärtom.

FrustrationBussar kontrollerades regelbundet och samverkan mellan olika myndigheter, hade i olika sammansättningar prövats. Insatserna var dock enormt resurskrä-vande, varför man endast kunnat ingri-pa sporadiskt mot transporterna.

Frustrationen växte. Politiker som besökte tullen fick inte bara statistik presenterad för sig. Man kunde också på plats med egna ögon se bussar-na köra in i Sverige. De besökande fick ännu en visuell upplevelse då de bereddes tillträde till magasinen, där beslagtagen alkohol förvaras. Ingen förblev opåverkad och alla förstod all-varet.

SkattebortfallMyndigheterna bedömer att spritbus-sarna under 2016 genererade minst 300 miljoner kronor i brottsvinster, pengar som till stor del återinvestera-des i den organiserade brottsligheten. Skattebortfallet uppskattades även det uppgå till minst 300 miljoner kronor.

Med tanke på den under flera år frekventa införseln, handlade bortfal-let om miljardbelopp i form av löne-skatter, sociala avgifter, punktskatter samt övriga kostnader kopplade till verksamheten.

För att inte kunna spåra transaktio-

Samverkan i kampenmot spritbussar

Påbörjade alkoholkontroll av buss i Helsingborg.


ALKOHOLSMUGGLING

ner utförda av bussbolagen, använde man kontanter i verksamheten.

RegeringsuppdragetSannolikt bidrog de påtryckningar som berörda myndigheter utövade på våra makthavare, till det regeringsuppdrag som finansminister Magdalena An-dersson presenterade i november 2015.

Uppdraget ställdes till Tull- verket, Polismyndigheten, Ekobrotts- myndigheten (EBM) och Skatte- verket med lydelsen, att kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal han-tering av punktskattepliktiga varor bedrivs och även analysera hur sam-verkan mellan myndigheterna kunde förbättras.

Underrättelse och analysRedan 2014 startades ett särskilt ären-de på dåvarande Nationella enheten, numera kompetenscenter för under-rättelse och analys vid Tullverket. Man skulle kartlägga bussbolagen med hjälp av löpande information från gräns-skyddet. Snart framträdde ett tydligt mönster.

Bolagen samarbetade genom att använda sig av samma chaufförer. Vid bolagsbildning kunde en företrädare för ett bussbolag, dyka upp som ny ledamot i ett annat. Man kunde också

konstatera att frekventa resenärer startade eget bussbolag, att de medför-da alkoholransonerna ständigt ökade samt att alltfler av ”målvakterna” var personer icke bosatta i Sverige.

Planering av Bus StopArbetet med att bilda en projektgrupp med representanter från de fyra myn-digheterna påbörjades. Nu skulle man gå hårt åt transporterna och med stor entusiasm började man skissa på en ar-betsmodell, där alla tillgängliga resur-ser skulle komplettera varandra.

Efter en intensiv period av plan-läggning, bestämdes, att en stor kon-trolloperation skulle genomföras i slu-tet av maj månad 2016. Det skulle bli den hittills största insatsen mot sprit-bussar. Förutom Tullverket, Polis- myndigheten, EBM och Skatteverket, var flera andra myndigheter på olika sätt representerade.

InformationskampanjFör att nå ut till så många som möj-ligt, bedrevs parallellt med planlägg-ningen, en informationskampanj mot illegal alkohol i sociala medier. SIFO gjorde samtidigt en undersökning där man ville veta hur svenska folket såg på svartsprit. Många hade nog inte funde-rat på konsekvenserna av att handla in-

smugglad alkohol. Det blev därför vik-tigt att uppmärksamma folk på att man i sådana fall gödde den organiserade brottsligheten, som självfallet hade fler strängar på sin lyra än svartsprit.

Bus StopInför tillkomsten av denna artikel pra-tade jag med Martin Petersson som är biträdande gränsskyddschef i tullver-kets södra region och som fungerade som insatsledare under kontrollveck-an. Han gav mig en sammanfattning som beskrivs nedan.

Det blev en varm och intensiv vecka. Man kontrollerade ett tjugotal bussar och beslagtog 44 000 liter alkohol, 57 personer frihetsberövades och 82 för-undersökningar inleddes.

Det blev också en diger arbetsin-sats för Åklagarmyndigheten med det stora antalet frihetsberövade. Vad gäl-ler tullkriminalen och det stora anta-let utredningar som hamnade där, tog man hjälp från övriga landet för att kunna lösa uppgiften. Flera husrann-sakningar utfördes på olika platser i landet. Telefoner och datorer skulle tömmas i ärendena, vilket också fres-tade på bevis- och spåravdelningarna inom Tullverket.

Vidare var det en utmaning att lösa transporter och logistik för mängden beslagtagen alkohol.

FMA-blanketterNågot som fick stor betydelse under operationen var de FMA-blanketter (Förteckning över medhavd alkohol) som varje bussresenär måste fylla i vid kontroll. På blanketten uppges hur mycket alkohol man köpt för egen del. Den från tidigare kontroller sparade dokumentationen var till stor hjälp när det framgick att vissa passagerare fö-rekom frekvent som resenärer, ibland flera gånger i veckan.

Martin Petersson berättade om en arbetsam men framgångsrik insats. Det fanns en tydlig positiv energi hos alla under hela veckan. Mest nöjd var han med den samverkan mellan myndig-heterna som prövats. Alla involverade hade gjort sitt yttersta. Upplägget hade fungerat och erfarenheterna togs med för framtiden.

Den organiserade brottsligheten hade fått sig en törn och blivit varse, Utlastning av alkoholvaror i tullens garage.


att myndigheterna kunde mobilisera och att det inte var slut här.

Operation VIBEKE 2017 startade Polisen i samverkan med Tullverket och andra myndigheter, en stor kontrollinsats mot bussar som va-rade i 21 veckor. Samtliga polisområ-den, utom norra, deltog.

Kontrollerna ägde rum vid färjeläget i Helsingborg samt vid Lernacken i Malmö.

Det analyserade materialet som per-sonal inom analys- och underrättelse tagit fram, delgavs kontrollerande tull- och polispersonal inför den komman-de operationen och utgjorde således en hjälp vid selektering av objekt.

Även under tiden som operation VIBEKE pågick samlades information in. Efter bearbetning och analys del-gavs information till övriga samver-kande myndigheter.

Ändrad strategiInför VIBEKE ändrade myndigheterna sin strategi i arbetet mot bussarna. Pro-blemet som låg till grund för det nya arbetssättet, var svårigheterna att föra i bevis att alkoholen verkligen var för privat bruk. Trots två lagstiftningar är de i nuvarande form ofta svårtolkade. Nu satsade man mer på administra-tiva åtgärder inom Lagen (1998:506) om punktskattekontroller, vilket kort innebar en omvänd bevisbörda, där

den som förde in alkoholen själv måste bevisa, att det verkligen rörde sig om privat bruk.

145 000 literUnder veckorna som operationen på-gick, kontrollerades 98 spritbussar och ca 145 000 liter alkohol omhändertogs.

Polisen gjorde bland annat fördju-pade trafikkontroller av kör- och vilo-tider, kontrollerade körkort, vägde bussarna och utfärdade böter. Detta inbringade 3,2 miljoner kronor till statskassan.

Det kunde också konstateras att bolagen använde så kallade motspana-re, vilka strategiskt placerat sig för att kunna rapportera till sina uppdragsgi-vare om tull och/eller polis fanns på plats.

Tullverket gjorde omhändertagan-den, beslag och bedrev förundersök-ningar. Försäkringskassans medver-kan innebar att 1,5 miljoner kronor kunde krävas tillbaka av personer som fått bidrag och andra förmåner. Migrationsverket upptäckte att perso-ner med lagakraftvunna utvisningsbe-slut agerat ”målvakter” på bussresor. EBM bedrev förundersökningar mot bussbolagen och dess företrädare.

Man kunde glädjande nog konsta-tera att under tiden som Operation VIBEKE pågick, minskade trafiken med spritbussar successivt, för att helt upphöra i mitten av maj månad.

Besök av finansministernI november 2016 besökte finansmi-nistern tullen i Helsingborg, där hon bland annat följde arbetet med att för-söka stoppa spritbussarna. Med sig till Stockholm fick hon bland annat försla-get, att höja det så kallade transport-tillägget, som utgår för den som inte uppfyller de administrativa kraven gäl-lande punktskattepliktiga varor.

Den 1 januari 2018 ändrades lagen och transporttillägget fördubblades från 20 till 40 procent. Det innebär att den som tagit in alkohol, som inte är för eget bruk, nu får betala dels den svenska skatten på alkoholen plus 40 procent ytterligare i ett administrativt tillägg.

Redovisning av uppdragetEfter två år var det dags att lämna in slutredovisningen av det uppdrag som Tullen tillsammans med Polisen, EBM och Skatteverket fick 2015.

Finansministern konstaterade att man lyckats med sitt uppdrag, att stop-pa den illegala införseln av alkohol via spritbussar. Hon nämnde också att resultatet beror på att hela byråkra-tins verktygslåda aktiverades och en god samverkan mellan myndigheter bidragit.

StraffmätningBåde friande, fällande och villkorliga domar har utmätts i bussärenden. En del personer har dömts till samhälls-tjänst. Fängelsestraffen har varierat mellan ett par månader upp till ett par år, beroende på vilken roll man haft. Ekonomiska krav har drabbat flera bo-lag och en del har fått sina bussar för-verkade.

FramtidenAvslutningsvis får Martin Petersson ordet: ”I och med att vi inte är själva i det här arbetet nu, så har vi fått bättre under-rättelsearbete och kartläggningarna är bättre. Sen har vi jobbat fram effektiva arbetssätt. Om det blossar upp igen, vet vi hur vi ska jobba. Det känns som om vi har kontroll över det nu”

Ulla-Stina Nilsson

ALKOHOLSMUGGLING

Det samlade beslaget från en spritbuss.


NARKOTIKAFÖRSÄLJNING PÅ DARKNET

840 mil och 6 timmars tidsskillnad inget hinder för de skånska bröderna som var ledande säljare på darknets marknads-plats Flugsvamp 2.0.

Den 6 november 2014 genom-förde FBI, tillsammans med en rad europeiska länder, en

gemensam aktion vid namn Operation Onymous som innebar att en rad olika marknadsplatser på darknet stängdes ner, däribland Silk Road 2 och Flug- svamp. Beslaget av Silk Road 2-servern kom att spela stor roll ett par år senare i Region Syd.

Tidigt 2015 presenterades en opera-tiv underrättelse i Region Syd vilken riktade in sig mot det anonyma aliaset ”Malvax” på darknet. Malvax var vid tidpunkten aktiv som narkotikasäljare på marknadsplatsen Evolution och där sålde Malvax amfetamin och narkoti-kaklassade tabletter.

Det vi då visste var att Malvax fanns på okänd plats i Skåne. Det fanns beslag som var poststämplade i Malmö där innehållet och kombinationen av nar-kotiska preparat stämde överens med vad som erbjöds av Malvax på mark-nadsplatsen Evolution. De historiska beslagen bestod av vita C5 kuvert med adressfönster, som förutom narkotika innehöll fiktiva fakturor. På dessa fak-turor fanns min kollega Stefan Steiner angiven som referensnamn. Vi kan bara spekulera varför bröderna valt att använda just hans namn, men under 2014 var Stefan synlig i en rad olika medier bl.a. Kalla fakta, med inrikt-ningen narkotikahandel på darknet.

I de historiska beslagen kunde vi också konstatera att narkotikan var inlindad i svart plastfilm och sedan förpackad i en präglad vakuumpåse. I sin helhet hade försändelserna en hög ”stealthfaktor” vilket innebär att målet var att de skulle försvinna bland all annan posthantering.

Det stora genombrottetUnder hösten 2015 presenterade EC3 (European Cybercrime Center-Euro-pol) en Cyber Intelligence Brief över samtliga europeiska säljare vilka var aktiva på Silk Road 2.0 då Operation Onymous genomfördes, däribland Mal- vax. EC3 hade utifrån data säkrad på Silk Road 2.0-servern kunnat återska-pa information tillhörande säljarna. Vi hade nu tillgång till information gäl-lande Malvax såsom utbud, antal för-säljningstillfällen och bitcoinadresser m.m.

Av olika anledningar dröjde det till början av 2016 innan IGOB Rgn Syd tog sig an ärendet. Vår inriktning var initialt att starta med att sortera post på postterminalen i Malmö. Detta för att hitta vita C5 fönsterkuvert innehål-lande narkotika. Vår förhoppning var att identifiera ett geografiskt område och sedan succesivt krympa ner detta till ett antal tänkbara brevlådor. Nu, i början av 2016, visste vi att Malvax hade ändat sitt alias till Urbansgrejer och nu varit aktiv säljare på Flugsvamp 2.0. Vårt stora problem var att vi inte visste vem som låg bakom namnet Malvax/Urbansgrejer.

Den 25 januari 2016 fick jag ett mail av en kollega på NOA där han skrev att han lyckats spåra ett uttag från Malvax på Silk Road 2 till en viss person. Han beskrev bitcoinspårningen enligt föl-jande;”Bitcoinspårning är för darknet ungefär som när man upptäckte fing-eravtryck på 1800-talet eller DNA på 80–90 talet”.

Nu hade vi en identitet, FR, som växlat bitcoin tillhörande Malvax till annan valuta. Detta innebar att vi kunde avfärda våra planer med att sortera post, vi kunde istället lägga all fokus på en fysisk person.

Spaning och andra hjälpmedelDen första tidens spaning mot FR förde

inte ärendet framåt. Vi hade inte lyck-ats se någon postning så vi började spe-kulera kring fler gärningsmän. Under denna period fick vi också beslut om hemlig kameraövervakning mot FR:s bostad i Anderslöv.

Nästa steg i vårt ärende blev att göra provköp av narkotika från säljaren Urbansgrejer. På detta sätt kunde vi få svar om det verkligen var narkotika som såldes samt stärka beviskedjan mellan beställning på sidan, postning av narkotikan och leverans till köpare.

Den 31 mars 2016 landade vårt första provköp, 5 gram amfetamin, hos pos-ten i Linköping. Som vi misstänkte, så levererades rätt mängd och preparat i ett C5 fönsterkuvert. I kuvertet fanns också en fiktiv faktura från företaget Ultra Clean Ltd.

Senare samma dag kunde vi se på den hemliga kameraövervakningen hur FR lämnade sin bostad bärande på en plastpåse. Spanare följde honom till Malmö där vi lyckades övervaka då han postade försändelser i tre olika postlådor. Samtliga postade försändel-ser var vita C5 fönsterkuvert. Alla bre-ven var frankerade med frimärken från samma serie. Vid detta tillfälle valde vi, efter samråd med åklagaren, att endast ta ett kuvert i beslag för att inte väcka uppmärksamhet. Kuvertet visade sig innehålla ca 10 g amfetamin och en fiktiv faktura från Ultra Clean Ltd.

På väldigt kort tid hade vi nu bevis på att FR historiskt tagit emot pengar från Malvax på Silk Road 2 samt att han själv postade vita C5 fönsterku-vert innehållande narkotika och fiktiva fakturor.

Efter denna spaningsframgång tog vi fram ett arbetssätt inför kommande postningar. Vi skulle så långt som möj-ligt försöka dokumentera varje enskild postning med film och foto. Efter post-ningen skulle postlådan bevakas. Foto skulle tas ner i lådan. Samtliga kuvert

Lönsam langning på darknetgav långa fängelsestraff



skulle vägas och fotograferas innan de lades tillbaka. Vi var vidare överens att endast våra egna provköp skulle tas i beslag för att inte skapa oro hos FR.

Två dagars helikopterspaningDen hemliga kameraövervakningen fungerade som ett startskott för spa-narna. Nästan dagligen mellan 10.00–14.00 kunde vi på kameran konstatera att FR lämnade sin bostad bärande på en plastpåse innehållande vita C5 ku-vert.

För att vi skulle ta spaningen till en annan nivå togs kontakt med polis-flyget. Under två dagar i april hade vi helikoptern i luften i samband med att FR lämnade sin bostad. Spanarna kunde på detta sätt ta ett steg tillbaka

utan att vi förlorade visuell kontakt. Helikoptern levererade under dessa två dagar värdefulla bilder då FR pos-tade narkotika på fem olika platser i Malmö, Trelleborg och Vellinge.

Spaningen gav oss också annan vik-tig information. Vid ett tillfälle, efter en avslutad postningsrunda, begav sig FR till företaget Office Depot. Där kunde vi konstatera hur FR gjorde ett större inköp av vita C5 fönsterkuvert, frimärken och en rulle med svart plast-film. Detta inköp stärkte bevisningen ytterligare mot att FR skötte pakete-ringen av narkotikan hemma i bosta-den i Anderslöv.

På Urbansgrejers profilsida fanns en rad uppställda riktlinjer som du som köpare ”godkände” i samband med ett köp. Där fanns riktlinjer avseende betalning, hur du kom i kontakt med säljaren och hur utskick av narkotikan skedde. Där kunde man läsa att beställ-ningar inkomna innan 04.30 skickades samma dag. Denna tidsgräns kändes en aning märklig om nu inte FR kontrolle-rade sin dator kl. 04.30 varje dag, eller att det fanns ytterligare en gärnings-man som befann sig i en annan tidszon.

TillslagetNu hade vi nått en punkt då åklagaren ansåg att vi inte kunde släppa igenom fler försändelser. Vi hade konstaterat och bevakat ett antal postningar gjor-

da av FR. Vi hade genomfört ett antal provköp vilka var tagna i beslag. Med denna solida bevisning i ryggen så pla-nerade vi tillslag till den 19 april, 2016. Ett par dagar innan tillslagsdagen skul-le vi börja beslagta alla postade försän-delser. Fler provköp skulle göras för att täcka in fler preparat och stärka bevis-läget ytterligare.

Under sista tidens spaning hade vi också lyckats lokalisera en plats i sko-gen norr om Anderslöv, där vi miss-tänkte att FR gömde sin narkotika. Vi fick beslut om hemlig kameraövervak-ning mot ett skogsparti i hopp om att FR skulle besöka platsen igen.

De tre sista dagarna blev intensiva. Vi gjorde beslag av 16 kuvert den 17 april. Den 18 april började med att FR besökte platsen i skogen vilket ledde oss till en nergrävd hink som innehöll nästan 4 kg amfetamin. Efter besö-ket i skogen postade FR ytterligare 21 kuvert. Samma dag gjorde vi ett provköp till med förhoppningen att FR skulle ha detta i sin plastpåse då gripandet skulle ske.

Den 19:e april greps FR då han läm-nade sin bostad. Med sig hade han som vanligt en plastpåse som denna dag visade sig innehålla 25 vita C5 föns-terkuvert inklusive vårt eget provköp. Vid efterföljande husrannsakan hos FR anträffades, förutom olika narkotiska preparat, en vakuumförseglare vilken senare visade sig ha använts för att förpacka narkotikan som anträffades i skogen.

Efter gripandet gjorde vi vårt sista provköp för att på detta sätt visa att verksamheten nu skulle upphöra i och med att FR var gripen. Vi kunde ganska omgående se att säljprofilen Urbansgrejer fortfarande var aktiv men att de nu deklarerade att de skul-le ta ”semester” på obestämd tid. Nu var det helt uppenbart att ytterligare gärningsmän var kopplade till verk-samheten.

UtredningenParallellt med vår spaningsfas pågick hela tiden ett gediget utredningsarbe-te. Vi visste att Urbansgrejer använde sig av e-postadressen [email protected]. Adressen tillhörde företaget Countermail vilka tillhanda-håller krypterad e-postkommunika-

Spanarna dokumenterade att FR postade vita fönsterkuvert.

Även helikopterspaning användes för att doku-mentera FR:s postningar.


tion. Husrannsakan hos företaget hade gett oss ytterligare en intressant adress nämligen [email protected]. Dessa två adresser hade dag-lig kontakt med varandra.

Ungefär samtidigt som tillslaget gjordes i april lyckades vi få tillgång till mailtrafiken i klartext. Direkt förstod vi att personen bakom malvax2014 var den som administrerade säljprofilen och att FR var personen bakom kal-lelarsson123. FR hade t.o.m. i ett par mail skrivit ut sitt fullständiga namn. Dagligen fick FR mail från malvax2014 till vilket det var bifogat en pdf-fil. Filen innehöll ”dagens narkotikabe-ställningar” i form av färdiga fiktiva fakturor. Det enda FR behövde göra var att skriva ut fakturorna och pake-tera rätt preparat och mängd till rätt kund. Totalt sett innehöll mailtrafiken ca 2000 fiktiva fakturor från tidsperio-den juni 2015 till april 2016.

Nästa stora utmaning skulle bli att identifiera personen bakom mal-vax2014. Bara genom att läsa mail-trafiken förstod vi ganska snabbt att personen bakom mailadressen hade en nära relation till FR och personen var bosatt i Thailand, vilket kunde förkla-ra tidsgränsen 04.30. Misstaget som malvax2014 gjort var att i vissa mail frångå sitt strikta arbetssätt och istäl-let skriva mer personliga detaljer. Det var dessa detaljer som var bidragande orsak till att vi kunde identifiera mal-vax2014 till FR:s bror HR. Med hjälp av thailändsk polis kunde HR gripas. Husrannsakningarna i Thailand kom sedan att spela en viktig roll då vi i HR:s datorer hittade tydliga spår av narko-tikaverksamheten på Flugsvamp 2.0.

I samband med att FR greps så anträf-fade vi två stycken Mastercard som var utfärdade av ett företag i Hongkong. Företaget har ett samarbete med AnxPro som är en bitcoinväxlare vilka kan omsätta bitcoins till annan valuta. Med hjälp från Bankomat i Sverige kunde vi först identifiera cirka 900 kontantuttag till ett totalbelopp av ca 1 780 000 SEK. Vidare fick vi via rättslig hjälp data från AnxPro vilket möjliggjorde att vi kunde knyta HR:s AnxPro-konto med kallelarsson123, malvax2014 och Urbansgrejer.

Vad gällde HR så lyckades vi iden-tifiera ett konto hos Bitcoin Co Ltd i Thailand vilket HR använts sig av sedan 2014. Transaktioner till och från detta konto kunde spåras till FR samt en rad historiska marknadsplatser (Silk Road 2, Evolution, Flugsvamp med flera) där bröderna bedrivit sin verksamhet över tid.

DomenI tingsrätten dömdes båda bröderna till 10 års fängelse för grovt narkotika brott. Hovrätten fastställde påföljden för HR medan FR fick sänkt straff till 9 år och 6 månader. Hovrätten fastslog, precis som tingsrätten, att det rört sig om ett stort antal överlåtelser och att mängden narkotika varit synnerligen stor. Verksamheten bröderna bedrivit har varit högst yrkesmässig med inslag av marknadsföringsåtgärder för att öka spridningen av narkotikan. Vidare fast-slogs det att deras verksamhet utveck-lats över tid genom att föra in farligare droger som heroin och kokain. Dom-stolen påpekar också att försäljningen på aktuella marknadsplatser inneburit

att narkotikan på ett enkelt sätt spridits över hela landet till i princip vem som helst, även till ungdomar.

Vidare fastslogs att administrationen av säljprofilerna skötts från Thailand av HR och distributionen skötts från Sverige av FR. Totalt sett dömdes brö-derna för cirka 3100 överlåtelser under tidsperioden 2014-2016 beräknat på fakturor, omdömen på marknadsplat-ser samt annan bevisning.

AvslutningI vårt ärende, vilket innefattat under-rättelsearbete, internetspaning, tradi-tionell spaning, hemliga tvångsmedel, internationella kontakter, bitcoinspår-ning och vanligt utredningsarbete, har vi gemensamt lyckats bevisa att HR och FR under ca två år legat bakom en rad olika säljprofiler på en rad olika marknadsplatser. De har under denna tid gjort mer än 3000 överlåtelser av amfetamin, cannabis, heroin, kokain samt narkotikaklassade tabletter.

Historiskt sett har svensk polis haft framgångsrika ärenden rörande nar-kotikaförsäljning på darknet. Under denna tid har de kriminellas arbetssätt utvecklats till följd av domar i både tingsrätten och hovrätten. Som exem-pel kan nämnas att från början visades samtliga omdömen på marknadsplat-serna. Men när svensk domstol började likställa ett omdöme med en överlåtel-se så gjordes ändringar. Utvecklingen gick till att visa 50 slumpmässigt utval-da omdömen till att nu inte visa några omdömen alls, allt för att försvåra poli-sens utredningsarbete.

Utvecklingen har även gått framåt vad gäller ”postningen” av narkotikan. Från att en säljare kanske använde sig av ett par postlådor nära sin bostad så används en postlåda endast en gång, vilket var fallet i vårt ärende. För att nå framgång mot denna typ av kriminali-tet måste vi fortsätta förfina vårt arbete och försöka förutse den kommande utvecklingen.

Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett stort tack till samtliga inblan-dade i denna utredning.

Martin EggertSpaningsledare IGOB Reg. Syd




I april 2016 åkte polisen i Skaraborg på ett narkotikarelaterat rutinuppdrag vilket resulterade i att man avbröt den dittills kanske mest omfattande knarkhandeln på internets mörka sidor, darknet.

Narkotikaförsäljning i större skala på internet och darknet tilltalar oftast personer som

är datorkunniga och har erfarenhet av affärsverksamhet. Näthandeln med droger kan vara en mycket lönsam och säker affärsidé om man vidtar de tekniska skyddsåtgärder som finns att tillgå och dessutom använder sitt goda omdöme. Men affärsverksamhet och missbruk och beroende av narko-tika ingen bra kombination. Förr eller senare händer något som leder till att rättsväsendet blir involverat. Här är i korta drag berättelsen om de två före detta affärsmännen JV och Tomas som sedan 2013 tillsammans drev en omfat-tande droghandel på darknet. Man JV:s narkotikamissbruk och ett förbiseende av Tomas blev deras fall.

Narkotikapreparat i alla utrymmenEn polispatrull åkte till en adress i Ma-riestad efter ett samtal om att en ung kvinna kände sig orolig och rädd för sin sambos agerande och hantering av narkotika. När 24-åriga Linda efter en stund öppnade dörren och släppte in poliserna, mötte de också hennes 34-årige sambo JV som var synbart drogpåverkad. Han vägrade släppa in poliserna och blev istället omhänder-tagen misstänkt för bruk av narkotika.

När JV var bortförd började Linda plocka fram väskor och kartonger med narkotikapreparat från alla rum i lägen-heten. Poliserna beslagtog cirka 100 000 tabletter narkotikaklassade läke-medel i form av bensodiazepiner och opioider, 293 LSD-tripper, 234 gram MDMA-pulver, 3370 MDMA-tabletter

och 6 gram amfetamin. Dessutom omhändertogs stora mängder kuvert, frimärken, förpackningsmaterial, digi-talvåg, två vacuumförpackare, datorer och mobiltelefoner.

Linda berättade att hon och JV blev tillsammans sommaren 2015. Han använde då benso-preparat för att komma ur sitt tidigare amfetaminbe-roende, men tablettmissbruket blev efterhand intensivare.

När postförsändelser med droger började komma i hennes namn, blev hon klar över att JV höll på med nar-kotikaaffärer. Linda blev nu tillsagd att hjälpa honom packa och posta försän-delser med narkotika. Det var när han på grund av drogpåverkan började bli våldsam och slog sönder saker i lägen-heten som hon blev rädd och fick hjälp att koppla in polisen.

Störst på darknetEfter polisingripandet den 10 april startade polisen i Skövde en förunder-sökning och redan dagen efter greps JV:s kompanjon Tomas i Eskilstuna. Vid husrannsakan hittades datorer och hårddiskar, en mindre mängd narkoti-ka och kontanter.

JV:s och Tomas datorer var kryp-terade vilket hindrade polisen från att hämta information från dem. Men Tomas hade missat att kryptera en hårddisk till den stationära datorn och där fanns säkerhetskopior på all datortrafik sedan 2014. Hela deras verksamhet med narkotikaförsäljning på olika marknadsplatser på darknet kunde nu kartläggas av polisen, hund-ratals köpare identifierades och pen-ningflöden till och från bankkonton i Polen kunde följas.

Tomas och JV började samarbeta i december 2013. Tomas hade redan erfarenhet av att importera och sälja droger för egen del. När han kom i kon-

takt med den datorkunnige JV kläckte de båda affärsmännen idén att starta droghandel på darknet tillsammans. Tomas stod för anskaffandet av de narkotikaklassade preparaten, medan JV tog hand om lagerhållning, förpack-ning och distribution till kunderna.

De använde aliasen Kickass, Swecan och Apoteket för att genomföra omfat-tande försäljning av narkotika på flera olika marknadsplatser på darknet. Betalning för drogerna har skett med bitcoins. Kickass och Swecan var enligt NOA två av de största knarkförsäljarna på darknet.

Under perioden den 11 december 2013 till den 11 april 2016 genomförde de cirka 6000 överlåtelser till ett värde av drygt 5 miljoner kronor. De hade periodvis hjälp av andra personer som lagerhållare, packare och målvakter för att ta emot paketförsändelser och pengar.

Överklagandet drogs tillbakaTingsrätten i Skövde dömde JV och Tomas till vardera 8 år och 6 månaders fängelse för bl.a. grovt narkotikabrott. Linda dömdes till 1 års fängelse för sin inblandning i affärerna. Hon lever nu på hemlig ort under skyddad identitet.

JV och Tomas överklagade sina domar. Under tiden i häkte brevväxla-de de och deras konversation visade att Tomas var mer involverad än vad som tidigare kommit fram. När åklagaren presenterade detta i hovrätten tog de båda tillbaka sina överklaganden och tingsrättsdomen B 1228–16 vann laga kraft.

För mer info om ärendet lyssna på Sveriges Radios P3 Dokumentär om ”Knarkkungarna på darknet”.

Gunnar Hermansson

Misstagen som avslöjadestor droghandel på darknet


KOKAIN PÅ MODET

I ett tidigare nummer av tidningen skrev jag om att kokainet har kommit till Norrland för att stanna. Det här är his-torien om hur polisen i Sundsvall i efter-dyningarna av ett amfetaminärende för första gången fick svart på vitt hur den nya drogscenen ser ut.

En kväll i slutet av april bestäm-mer sig en radiobilsbesättning att stoppa en silverfärgad Toyo-

ta Corolla i ett bostadsområde söder om Sundsvalls centrum. Vid kontakt med föraren uppkom omedelbart misstanke om att han var narkotikapåverkad. Den unge mannen som var helt okänd för patrullen var svårt nedgången och bi-len såg ut som en soptipp. Passageraren som suttit med i bilen vid stoppet tilläts lämna platsen efter att ha lämnat sina personuppgifter.

När en av poliserna började lyfta lite håglöst bland all bråte i bilen hittade han omgående en väska med portions-förpackad cannabis. Nästa fynd blev en ryggsäck som såg ut att innehålla en större mängd vitt pulver. Förstärkning kallades in men under tiden som man väntade påträffades en låda i bilens bagage, en låda innehållande flera tusen tabletter.

När man på natten summerade utfallet av slumpens skördar så kunde patrullen som initierade fordonskon-trollen nöjt konstartera att man på bordet framför sig hade ett halvt kilo amfetamin, nästan tjugotusen narkoti-kaklassade tabletter, några hekto can-nabis och några gram kokain.

Den unge mannen anhölls för grovt narkotikabrott och passageraren, han som fick gå från platsen, anhölls i sin utevaro och hämtades nästa dag in.

Vem är den tredje mannen?Här skulle historien mycket väl kunna ha tagit slut. Ärendet lades på en ut-

redningsgrupp och redan efter de inle-dande förhören med de två unga män-nen så såg bilden tämligen klar ut. En husrannsakan på förarens arbetsplats resulterade i fyndet av en skarpladdad pistol som han förvarade i sitt klädskåp och bland hans övriga tillhörigheter påträffades bindande bevisning för narkotikaförsäljning. Klappat och klart således!

Vore det inte för knappt fem gram kokain så hade ärendet sannolikt inte blivit mer än ett bra jobb av en enskild ordningspatrull och ett kännbart straff för föraren, som i förhör friade sin kamrat från i princip allt.

Men det var en sak som störde utredarna. Båda killarna berättade om att man under kvällen plockat upp en tredje kille som åkt med i bilen, en kille som försett dem med kokainet som polisen hittat. Eftersom denna man suttit på just den plats där amfetaminet påträffades så blev det av avgörande vikt att identifiera och antingen lagföra eller avföra honom från utredningen.

Togs på sängenVia telefonlistor och förhör identifie-rades en man som precis som de andra

två var född 1992. Han förekom sedan tidigare i belastningsregistret men mest för vålds och trafikbrott. Åklaga-ren beslutade om att hämta in den unge mannen till förhör.

Han påträffades sovande hos sin flickvän och det faktum att han inte vaknade när utredarna knackade på kan ha varit avgörande för den fort-satta utredningen. Som det nu blev

Den tredje mannen -killen med kolakranarna

I klädskåpet på den gripne bilförarens arbets-plats hittades en skarpladdad pistol och en del anteckningar som utgjorde bindande bevis för narkotikaförsäljning.


Användandet av kokain har ökat bland spelare i NHL under senare år. – Vi har upptäckt fler fall av positiva prov när det gäller kokain sedan ett par år, och det fortsätter öka, sa NHL:s vice kommissio-när Bill Daly i en intervju i kanadensiska TSN (The Sports Network).

Daly vill inte påstå att det är en kris, men nu är det kokain som är innedrogen igen, skrev

SportExpressen i en artikel föra året.Daly kunde inte säga hur vanligt det

var med kokain eftersom NHL inte testar spelarna regelbundet. Det sker två gånger per säsong och då letar man i första hand efter spår av anabola ste-roider och andra prestationshöjande medel, inte droger som kokain. Under sommarperioden testas bara 60 NHL-spelare överhuvudtaget.

Börje Salming är den ende svens-ke NHL-spelaren som erkänt att han själv tagit kokain. Det hände i Toronto på 70-talet och när han avslöjade det flera år senare resulterade det i att han blev avstängd sex matcher. Salmings avstängning fick till följd att andra höll tyst för att inte drabbas av samma straff, även de som hade verkliga pro-

blem och hade behövt hjälp. Det som för en vanlig Svensson kan stanna vid ett dumt misstag, kan för NHL-spelare och andra idrottsstjärnor äventyra hela karriären.

Gunnar Hermansson

Källa: Expressen.se den 19 feb. 2017.

KOKAIN PÅ MODET

så lyckades inte den sömndruckne och förvånade ynglingen stänga av sin mobiltelefon och i ren förvirring upp-gav han dessutom en korrekt pinkod till den förvånade polisman som fråga-de mer av rutin än för att han förvänta-de sig ett ärligt svar.

Oroande kokainanvändandeÖverlåtelsen av fem gram kokain var tämligen snabbt handlagd, likaså frå-gan om att avföra ”den tredje mannen” som misstänkt för det grova brottet. Däremot kom tömningen av mannens mobiltelefon att göra att ärendet fort-satte växa.

Det visade sig via chatthistoriken att mannen bedrivit kokainförsäljning, företrädelsevis i Sundsvalls krogmiljö. och att han hade fler kontakter med andra langare.

Åklagaren, som omöjligt kunde blun-da för den upptäckta brottsligheten, beordrade nya hämtningar och förhör. Det som hände de närmaste dagar-na var att Sundsvallspolisen för första gången fick en inblick i hur omfattande bruket av kokain blivit. Det kom inte

att visa sig i antalet frihetsberövade, där tvingades åklagaren att begränsa sig, men i förhören med de som plock-ades in och i deras konversationer på sociala medier och chattar växte en oroande bild fram.

Som ett exempel kan nämnas ännu en kille född på tidigt nittiotal, han åtalades slutligen för att ha köpt tjugo gram kokain vid ett tillfälle. Kokainet visade sig ha varit ett gemensamt inköp som han och de andra i ett någorlunda etablerat innebandylag bestämt sig för att ta med på en gemensam fjällresa.

Extra krydda i utelivetAlla som hördes visade sig ha kontakter som med lätthet och tämligen snabbt kunde förse dem med kokain. Kokain beskrevs, föga förvånade egentligen med tanke på att det varit så i storstä-derna en längre tid, som en partydrog som ersatte alkohol eller som den extra kryddan i utelivet där försäljningen av preparatet blomstrade.

Den forensiska medvetenheten, om man ser med de glasögonen, eller i värsta fall den avtrubbade attityden

till droger gjorde att utredarna i de misstänktas telefoner kunde bilda sig en uppfattning om kokainbeståndet i Sundsvall. Många av de hörda berät-tade även påfallande öppenhjärtigt om sitt kokainanvändande, men också om kamrater som på kort tid fastnat i tungt och kostsamt missbruk av både kokain och tabletter.

I tingsrätten dömdes tre personer till långa fängelsestraff medan andra fick böter och skyddstillsyn, men för-utom det rent straffrättsliga efterspelet så gav ärendet ett antal ”guldstjär-nor”. Att hitta nya missbrukare och ge dessa möjligheten att ta tag i proble-met innan det är för sent är svårt i det dagliga polisarbetet. Förhoppningsvis kommer det något gott ur att så många unga och tidigare ostraffade ur samma åldergrupp blev föremål för polisens utredning. Nu åligger det lokalpolis-området att fortsätta ligga på i krog-miljöerna där kokainet bevisligen finns till försäljning varje kväll.

Emil Lundberg

Kokain är innedrogen i NHL


Nattstad

Ett år har gått sedan Simon Hägg-ströms första bok Skuggans lag som slog ner som en blixt i den allmänna debatten och som på ett hårt och rea-listiskt vis visade upp flera av samhäl-lets skuggsidor. Redan nu kommer en fristående uppföljare som precis som föregångaren innehåller starka berät-telser som berör.

Det finns ingen anledning till oro för det finns många inslag i den nya boken som är väsentligt och viktigt efter-som Nattstad har ett tydligare fokus än föregångaren, nämligen sexualbrott mot barn.Simon Häggström visar att betydligt fler prostituerade är tjejer i nedre tonåren.

Boken innehåller starka inslag och en av dom är historien om prostituera-de Petra – själv inte minderårig – som söker upp författaren för att berätta. Petras skildring och mod leder till en anmälan där mannen kan gripas och det är svårt att ta till sig av det mannen gör att det är på riktigt.

Boken innehåller även internatio-nella utblickar från Tyskland och Rumänien, en lång intervju med hal-

licken Andrei och ett otroligt starkt inslag om Lydiga och Jasmina dom beskriver vad som kan driva en kvinna in i prostitution. En stark bok om den mörka verkligheten, väl värd att läsa!

Författare: Simon HäggströmFörlag: Kalla kulor förlag

Rastplats 58

Fredagen den 12 september 2008 åker en glad Carolin Stenvall från föräldrar-nas hem i Piteå för att åka 38 mil till Juk-kasjärvi på en anställningsintervju mot drömjobbet på ishotellet. Hon stannar på en rastplats vid den s.k. Stenbron strax utanför Gällivare för att besöka en toalett. På rastplatsen hamnar hon av en slump i en ordväxling med Toni Alldén. Toni Alldén hade tagit ledigt från jobbet i förrådet hos gruvbolaget LKAB för att kunna jaga älg. I vanliga fall bodde den 51-årige trebarnspappan med sin familj i en villa i Gällivare. Just den här veckan huserade han några mil därifrån i byn Mäntyvaara där han växt upp. Jaktlaget i Mäntyvaara såg inte till honom under veckan, han tycktes hålla till ensam i sin stuga.

Först på fredag morgon när jaktlaget samlades i jaktstugan klockan 6 visa-de sig 51 åringen. Men hans intresse för jakt var lågt, och senare på fre-dag eftermiddag körde han in med bil och släp på rastplatsen Stenbron för att slänga soppåsar. Sex veckor senare hittas Carolin flera mil från Stenbron, skändad och skjuten. Efter en tröst-lös jakt på Carolin kom genombrottet när polisen började kolla upp de tips som kommit in två dagar efter det att Carolin rapporterats försvunnen. Det var paret Kurt och Anette Väyrynen som uppmärksammat en stor blodpöl

vid rastplatsen och det visade sig att blodet kom från en människa och i närheten hittas senare en bilmatta med mänskligt blod på.

83 personer i Malmfälten ägde då en sådan bil vars bilmatta man hittat, en av dem var Gällivarebon Toni Alldén.

I boken får man följa de otaliga för-hör där han pressas på att berätta.

Vad som egentligen hände Carolin Stenvall har inte till fullo kunnat klar-läggas. Men från att man hittat hennes övergivna Ford Focus vid rastplatsen fram till och med att Toni Alldén pekat ut var han lämnat kvarlevorna avtäck-tes en hemlighet bakom det sannolika. De rättsmedicinska och kriminaltek-niska fynden pekar mot att Carolin Stenvall var vid livet när Alldén sköt henne i ryggen och huvudet.

Författaren Peter Johansson tilldela-des 2011 Svenska Carnegie Institutets Journalistpris för sin granskning av en läkare i Norrbottens som förskri-vit stora mängder narkotikaklassade läkemedel till personer med ett redan aktivt missbruk.

Författare: Peter JohanssonFörlag: Black Island Books

Recensioner: Åsa Dahlberg

BOKRECENSIONER

Bokrecensioner


BOKTIPS

Narkotika, dopningsmedel ochhälsofarliga varor Upplaga 12.1

Narkotika, dopningsmedel och hälso-farliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanora-mat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, miss-bruksmönster, ruseffekter, skadeverk-ningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upp-täcka missbruk. Avsnittet om internetdroger har ut-ökats kraftigt. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propaganda-material. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel och hälso-farliga varor upp i 400.000 exemplar. Skriften har fått omfattande använd-ning i utbildning, upplysningsverk-samhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälso- farliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polis- föreningen.

Anabola Androgena SteroiderUpplaga 3.1

Missbruket av anabola androgena ste-roider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället.

Polisens och Tullverkets ingripan-den mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dop-ningsbrott sexdubblats på femton år.

Problemet är också i hög grad upp-märksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar.

För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsen-det eller socialtjänsten krävs god och

bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lät-tillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbru-ket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider.

FörfattareGunnar Hermansson och Tommy Mo-berg

UtgivareMediahuset i Göteborg AB och SNPF

I huvet på en steroidanvändare

En bok av Tommy Moberg och Gunnar Her- manssonDet utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbruka-re, har vi hämtat framgångsrika meto-der för att rehabilitera, avgifta och fö-rebygga återfall genom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt själv-förtroende samt hantera självupplev-da biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.

Mandom, mod och morske män

En bok av Tommy Moberg och Gunnar Her- manssonBehovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relatera-de till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabo-la steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org

NarkotikaDOPNINGSMEDEL OCHHÄLSOFARLIGA VAROR12.1


CANNABIS SOM MEDICIN

Politiskt spel är en minst lika viktig fak-tor som medicinsk forskning i kraven på legalisering av cannabis för medicinskt bruk. Pelle Olssons nya bok förklarar varför.

Pelle Olsson har under senare år etablerat sig som en av de fli-tigaste författarna av populär

facklitteratur inom narkotikaområdet.Nu senast har Olsson skrivit en

sammanfattning av vad som hänt och händer i frågan om ”medicinsk marijuana”. Det är på tiden, eftersom den frågan blivit aktuell i allt fler länder.

Boken ger först en kort sammanfatt-ning av cannabisplantans medicinska historia. Sedan följer ett kapitel som är helt avgörande för den fortsatta kontrolldiskussionen, nämligen om det cannabinoida systemet i hjärnan. Sedan 1980-talet har hjärnforskningen visat att det finns en särskild recep-tor för THC, som är den rusgivande substansen i cannabisberedningar. I klartext betyder det att THC funge-rar genom att härma och överbelas-ta naturliga signalsystem i hjärnan. Receptorernas utbredning i hjärnan svarar också mot de områden som är engagerade i de specifika effekter som ett cannabisrus framkallar. THC är således ett farmakologiskt mycket aktivt ämne och en substans som har mycket långtgående verkan på viktiga system i hjärnan. Det betyder att THC har skadliga effekter som är direkt orsakade av dess kemiska struktur och helt oberoende om man röker legal eller illegal marijuana.

Cannabis är således inget ”harm-löst fniss” som John Lennon kallade drogen på 1960-talet. Ett pedagogiskt problem är dock att många av dess störningar är av typen bortfall: sämre minne, sämre energi, sämre social för-måga m.m. Det tar tid innan de blir uppenbara och diagnosticerade.

Utan den politiska drogdebatten

hade cannabis knappast godkänts som läkemedel för allmänt bruk. Medlet har använts för bl.a. multi-pel skleros, där det synes verka. Men det har så många biverkning-ar att det knappast skulle godkännas på vanliga villkor. Att ett läkemedel kan göra en patient berusad är ingen-ting som den moderna läkemedels- industrin eftersträvar.

Att medicinskt bruk av cannabis blir den prioriterade frågan för droglob-byn har en politisk förklaring. I stäl-let för att gå rakt på en fullständig legalisering valde lobbyisterna, när

man började för 20 år sedan, att gå via ”medicinsk marijuana”. Man ville skapa positiva associationer. Medierna lyfte fram berättelser om människor som fått lindring för sina sjukdomar med hjälp av cannabis men hindrats av lagen och polisen. Samma typ av debatt hade vi förra året i Sverige i ett fall av cannabisinnehav för egenmedi-cinering som gick till HD.

Här är Olsson mycket tydlig då det gäller att markera skillnaden mellan medicinskt bruk på korrekta indikatio-ner resp. missbruk i russyfte.

Olssons redogörelse för det politiska förloppet visar vilken makt pengar och lobbyism kan få. Den delen är värd att läsa särskilt noga, eftersom vi riskerar att få mer av samma spel även inom EU. Tills vidare ligger dock FN:s nar-kotikakonventioner i vägen för en full legalisering.

Den 1 januari 2018 ”legaliserade” Californien marijuana. Det handlar om att tillåta innehav av 28 gram marijuana för eget bruk. Marijuanalobbyn kan troligen pricka av detta som en del-seger i strävandet mot en fullständigt legal och öppen cannabishandel i USA. Om man skall tro globala mediers rap-portering så har drogliberala grupper nu skördat en stor framgång.

Sista ordet är dock inte sagt. USA:s federala narkotikalagstiftning är över-ordnad delstaternas. Trump lär inte ha sagt mycket specifikt om medicinsk marijuana. Men de federala myn-digheterna kan skapa administrativa problem för den växande californiska cannabisindustrin, t.ex. när det gäller kontroll av betalningar.

Olsons nya bok är dagsaktuell, fakta- späckad, koncentrerad, lättläst och angelägen. Den ger i stort sett allt som en intresserad person behöver för att förstå spelet, riskerna och insatserna i debatten om medicinsk marijuana.

Jonas Hartelius

Cannabis omstritt läkemedel

Pelle Olsson: Cannabis som medicin - Historia politik forskning. Fri förlag, november 2017.

Cannabis för rökning är tillåtet som läkemedel i bl.a. Nederländerna (Bild: Adobe stock).


STIPENDIERUTAN

Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum mm. Se www.cnoa.org.

SNPF:s stipendium för Årets IakttagelseStipendiet tilldelas SNPF-medlem alter-nativt medlemmar som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotika-hantering. Stipendiet är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nomine-

ring en SNPF-medlem att medfölja nå-gon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferensTullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabe-kämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipen-dium till Carl G. Perssons minneStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och

forskning i frågor som rör narkotika-problem.

SNPF:s styrelse nominerar kandi-dater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragStyrelsen utger sex resebidrag för en-skild eller grupp per verksamhetsår.

Medlemmar i SNPF har möjlighet att när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Styrelsen beslutar om bidragen i samband med ordinarie sty-relsemöte i september och mars.

Se villkor på hemsidan www.snpf.org.

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar ochintresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter

sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.

Stipendierutan

Documents

Nr 1 · 2018 - SNPF · 2018-02-16 · SVENSKA NARKOTIKA-POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsg. 10 C 415 02 Göteborg Tel. 031-707 59 55 [email protected]