Åsa Företräder gärna kvinnorna

LÖRDAG

Marsvin-

nyheterSe och

bekräfta din

tonåring

6/3 2010

NSD HELG •2 LÖRDAG 6 MARS 2010

4–5 IntervjunHon har klättrat snabbt uppåt inom Modera-terna. Åsa Ågren Wikström säger att hon mer än gärna har kvinnors villkor för ögonen i sin politik.

6 ModeTillhör du dem som alltid velat ha hål i öronen men är allergisk. För dig kan räddningen heta Titan.

8–9 LivfulltTonårstiden är psykiskt jobbig för många och uttryckssättet för ångest varierar.

10–11 HälsaAlkohol ger många en guldkant på tillvaron och är lite glammigt. Men när förvandlas ”guldkan-ten” till sorgkant och konsekvenser.

Åsa Företräder gärna kvinnorna

LÖRDAG

Marsvin-

nyheterSe och bekräfta

din tonåring

6/3 2010

Omslagsbilden: Vi träffade Åsa Ågren Wikström på ett café i Luleå för att bland annat prata jämställdhet inför Internatio-nella kvinnodagen. foto: evA SjÖGReen

[DET HÄNDER I HELGEN ]

POSTADRESS971 83 Luleå

REDAKTÖRERPeter Lindvall

peter.lindvall@nsd.seBjörn Engström

bjorn.engstrom@nsd.se

GRAFISK FORMErja Persson, Norrbottens Media AB

ANSVARIG UTGIVAREAnders Ingvarsson

TRYCKTryck i Norrbotten AB

BILAGAN@NSD.SE

Björn Engström

bjorn.engstrom@nsd.se

[ Innehåll]Sommarenkänns av-lägsen, men...Hemma några dagar med barnen som har sportlov.

Vinden piskar oavbrutet och snön yr. När jag skriver dessa rader har busvädret härjat i snart två dygn och jag har just varit ute och skottat fram bilen ur hårt packad snö, för vilken gång i ordningen vet jag inte.

Det börjar kännas som om man bor på ett kalfjäll.

Mitt i allt detta ska man planera för sommarens semester.

Hyra stuga på Gotland, fixa biljet-ter till tåg och färja innan allting blir fullbokat, fundera på hur man ska få någon som kan mata akvariefiskarna medan man är borta… Sommaren känns avlägsen, men om man tänker efter så dröjer det bara två måna-der tills snön har smält bort här på Luleås breddgrad.

Vårvintern är verkligen en årstid att njuta av och det gäller att vara beredd att ge sig ut när de där gnist-rande soliga dagarna väl kommer.

Ett säkert vårvintertecken är i alla fall Vasaloppet som körs i morgon. När Vasaloppsåkarna i bekant-skapskretsen isolerar sig, drabbade av bacillskräck, då vet man att det börjar dra ihop sig.

Förra helgen var NSD:s Lotta Nilsson nere i Dalarna och åkte Tjejvasan. Under hösten och vintern har ni i hennes krönikor kunnat följa förberedelserna inför den stora utmaningen. I dag får ni läsa hur det gick.

Trevlig helg!

n ”Förr i tiden”– lekrum, LuleåI utställningen ”Förr i tiden” kan du göra en tidsresa tillbaka till en sekelskiftesmiljö för 100 år sedan. Här kan barnen leka piga eller dräng och prova tidsenliga kläder.Lördag 6 och söndag 7 mars12.00–16.00, Norrbottens Museum

n Tillfällig utställning – ”Killar”En utställning om tårar och oro, kärlek och sex. Om kompisar. Muskler och smink. Jäm-ställdhet och drömtjejer. Om hur det är att vara kille mellan 14 och 20 år idag. Lördag 6 och söndag 7 mars,11.00–16.00, Teknikens Hus

n Snö DrottningenEn familjeföreställning i snö, is och eld base-rad på H C Andersens saga.Snödrottningen, uppför vi som en musikalisk familjeföreställning utomhus på Gråsjälören.Vi spelar i en scenografi av snö & is med pu-blikplatser för c:a 200 personer. Ljus, masker, eld osv används för att skapa suggestiva miljöer och kostymer. Dans och performance är invävda i spelet.Lördag 6 och söndag 7 mars,18–18.45. Plats: Gråsjälören

n Folkhögskolornas vårsalongJurybedömd salong med elever från Sunderby

Konstskola & Konstlinjen vid Sverigefinska Folkhögskolan i Haparanda.Lördag 6 och söndag 7 mars, 12.00–16.00, Norrbottens Museum

n Systerskapet Juntan, en svart komedi

Det handlar om att synas som människa. Vi får träffa sju kvinnor som tillhör ett hemligt sällskap, och innerst inne är rädd för att bli bortglömd på något äldreboende och därför planerar att göra något drastiskt för att på-verka sin framtid...Lördag 6 och söndag 7 mars19.00–21.00, Kalix Folkets hus

Moderaten Åsa Ågren Wikström kan du läsa om på sidorna 4–5.

Jag läser tidningarna i lugn och ro på morgonen, går ut i naturen till fots eller på skidor beroende på årstid och har sen en lugn stund i soffan med ett handarbete.”

Helgtips: Gör din egen blåbärssoppaNu är det blåbärssop-pans högtid i och med Vasaloppet. Gör din egen soppa. Receptet kommer från alltom-mat.se

Blåbärssoppa0,5 l blåbär 0,75 dl socker 7 dl vatten 1,5 msk potatismjöl

Tillagning1. Blanda bär och socker och vatten i en kastrull. 2. Koka 2-3 minuter, smaka av och tillsätt eventuellt

mer socker. Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. 3. Ta kastrullen från värmen. Tillsätt redningen

försiktigt under omrörning. Låt koka upp.

12–13 Mat och vinRätter som snabbt tar dig till bords. Vi har mycket att lära av yrkeskockar om vi vill skynda på matlagningen.

Botanisera även bland de exklusiva vinnyheterna som släpptes 1 mars.

14–15 ResorRes med oss till syditalienska Kalabrien, en turistisk oskuld där klockorna har stått stilla.

16–19 Kryss & tävlingar

Sysselsättning för hela familjen med barnkryss, två vuxenkryss, mystiska personen och frågeleken.

NSD HELG • 3 LÖRDAG 6 MARS 2010

[Aktuellt]

– Jag har alltid tvivlat, även förra vintern. Har alltid lekt med tanken att det rör sig om kvasivetenskaplig inducerad masspsykos. Om det nu är sant att det blir varmare (fast tydligen inte här) är jag dessutom väldigt tveksam till att det beror på CO2. Men ibland har jag tvivlat på mitt tvivel också. Sant är att många verkar gilla CO2-teorin. Som askes. Piska sig själv och ha riktigt dåligt samvete.

– Njaäe, inte än riktigt. Men om jag skulle följa mina innersta drömmar skulle jag sälja allt lösöre, magasinera kalsongerna, packa badbyxorna och dra härifrån fort som fasen - bort till nåt ställe där man inte behöver ägna tjugosju minuter åt att klä på sig tre lager av allt bara för att passera ytterdörren. Fy vad jag är less på den här vita smörjan som faller från himlen var och varannan dag. Bläääh!

Styrman och Mansten vill styra landstinget, kommer de att få norrbottningarna med sig i valet?

Har den kalla vintern fått dig att börja tvivla på ”klimathotet”?

– En sak är säker: Styrman/Mansten kommer göra allt för att väcka uppmärksamhet. Duon kör på linjen ”rättvis vård”, vilket är ett enkelt drag eftersom många verkar vara missnöjda med hur landstingets styrs i dag. Har dock svårt att se att det nya partiet ska få något brett stöd, samtidigt ska man nog inte underskatta uppstickarna. De kommer definitivt röra om i landstingsgrytan och ge redan hårt kritiserade Kent Ögren & Co lite mer huvudbry.

– Nej, jag är ganska medveten om att vi släp-per ut för mycket gifter som vår jord har svårt att ta hand om. Börjar däremot bli lite less på den här väderhysterin som pågår, rubrik efter rubrik om klimatet. Tycker det är härligt att det äntligen är vinter på riktigt. Det påminner om vintrarna i Jokkmokk, som liten. När man pulsade till skolan i 30 minusgrader - och det inte ansågs vara nå märkvärdigt.

– Lämnade in min semesteransökan i sista stund. För mig som inte kan planera en vecka framåt känns sommaren SÅ oändligt långt borta. Har inga stora planer, så det finns gott om plats för spontana infall. Vill känna sand mellan tårna, nattpaddla kajak i Jokkmokks-fjällen, läsa bok på en brygga, bada, vara ute i skogen, grilla med nära och kära, plocka hjort-ron och ja, allt det där som hör sommaren till.

– Det får nog bli med gratis Stesolid och pizza till folket i sådana fall. Sjukvården är en koloss på lerfötter. Alla vet om det, men ingen låtsas om det. Man får samma känsla varje gång...att det nog finns hemliga skisser på det perfekta sjukhuset. Att allt är genomförbart...bara det inte vore för alla dessa förhatliga patienter stjäl tid från läkarna hela tiden.

- panelen

Pelle LindblomJournalist/krönikör Luleå

Jessica RosengrenNSD-journalist, Luleå.

- Det är ett pedagogiskt problem att prata global uppvärmning när det är minus 20 grader två månader och snökaos. Vi män-niskor har svårt att se förlopp över längre tidspann, så det här gör nog att många – medvetet eller omedvetet - blåser faran över. Det här kan nog väcka en debatt som i sig är bra. “Utan tvivel är man inte klok”, som Tage Danielsson så vist skrev.

Ronny Olovssonvd Vinter, Luleå.

- Jag tror att det finns en frustration över nedmonteringen av vården på många orter och det kan säkert gå att kanalisera det via ett “missnöjesparti”. Återstår att se om Styrman och Mansten är rätt personer att driva fram en sådan opinion. Vill jag rösta fram just dom? Demokrati är viktigt, så det tål att tänka på.

Har du planerat för sommarsemestern?

- Någonstans djupt där inne, under dun-jacka, fleece och ylleunderställ så när jag en dröm om sand mellan solsvedda tårna, svalornas ilande flykt och fräsande väldoft från en fullastad grill... Men planerat!? Nej. Inga situps gjorda här inte. Funderar på att tjuvstarta dock med en solvecka på annan ort i maj.

q q Imorgon är det vasaloppet. tillhör du dem som inte åker kan du med gott samvete bänka dig framför tv:n och se andra svettas.

vi har de rätta accessoarerna för soffhäng. PS: Mysbrallor är en av vårens trender, så känn dig bekväm.

KOM I HÅG! På söndag är det Vasaloppet. Och måndag internationella kvinnodagen. Den dagen finns för att lägga fokus på jämställd-hetsfrågor.

Harembyxor från GinaTri-cot för 249 kronor myser man bra i.

Retrosnygg tröja för honom från grandpa.se . Knowledge Cotton Ap-parel kostar 1 200 och värmer garan-terat gott i den här vargavintern.

Trendriktig t-shirt från svenska modeföretaget Acne.

Mjukbyxor till henne från Puma finns bland annat hos Laredoute för 599 kronor.

[ Veckans tips]

Stöd fattiga kvinnor och flickor så här inför internationella kvinnodagen. Bli en girlfriend, något bland annat Per-nilla Wahlgren gör reklam för. Då ger regelbundet pengar till ActionAid, som bland annat arbetar mot könsstymp-ning. Läs mer på www.actionaid.se

Odd Molly fortsätter vara en favorit för kvin-norna, och vem vill inte mysa i de här rosa byx-orna i velour?

”Det ställs andra krav på kvinnor än på män i dag. Kvin-nor är 51 procent av befolk-ningen, då ska vi vara med och bestämma”, säger Åsa Ågren Wikström.

[ INtervjun ]

Madonna Artist”Hon har gått sin egen väg, på både gott och ont”

Filippa ReinfeldtModerat politiker ”Hon är trebarnsmamma, gift med Sveriges statsminister och har en egen karriär”

Magdalena ForsbergFöre detta skidskytt”För att hon träffar mitt i prick, har slitit hårt och lagt ner mycket i sin strävan att bli bäst, och sen lyckats. Hon har genom sina framgångar banat väg för många inom skidskytte”

Vi träffas på ett café i Luleå för att bland annat prata om jämställdhet

inför Internationella kvinnodagen. Åsa Ågren Wikström har fått vänta ett tag, men försäkrar att minuterna använts väl. Åt att smutta på en stor caffe latte.

Kort presentation av Åsa Ågren Wik-ström: Moderat med en rad uppdrag i Bo-den, men även regionalt och på riksplan.

Men nu är jag mest intresserad av din roll som vice ordförande i Moderat-kvinnorna på riksplan. Varför behövs Moderatkvinnorna?

– Jag skulle önska att svaret skulle vara att vi inte behövs, men så är det inte. Det ställs andra krav på kvinnor än på män i dag. Kvinnor är 51 procent av befolkning-en, då ska vi vara med och bestämma. Mo-deratkvinnorna vill lyfta fram frågor som påverkar kvinnorna och då kan det till ex-empel handla om stadsplaneringen. Ta till exempel belysning i städer, vid rätt ljus på rätt ställe i parker tillexempel så ökar kvin-nors känsla av trygghet. Går du till exempel på en kyrkogård som är dåligt upplyst?

Aldrig i livet. Jag undviker helst alla mörka platser utomhus.

– Precis, och så känner många kvinnor. En äldre man kan tycka att äh, det där är väl inget, klart man kan gå på en mörk kyr-kogård, men det handlar också om känslor. Känslan av att det inte är en trygg plats och det kan man ju faktiskt lätt ta bort med rätt ljus.

Och nu har du fått prata dig varm om ljussättning, som ju är din

genre som gammal ljusplanerare. Var-för har jämställdhetsfrågor blivit vikti-ga för dig? Någon personlig oförrätt?

– Vi kvinnor har bara haft rösträtt i hund-

ra år, och det var ingen självklarhet eller något som gavs gratis. Jag har en son och en dotter, och jag vill att de ska ha samma förutsättningar. Att sonen inte för att han är pojke ska tjäna mer än min dotter.

– Det vi också ser är att pojkar halkar ef-ter i skolan, det är en viktig fråga, så jäm-ställdhet handlar inte bara om att ha ett tjejperspektiv, utan att se till helhelten.

Kvinnor är ju föräldralediga mer än männen, ser du det som ett pro-

blem, eller är det naturligt i och med att kvinnan är gravid, först är närmast barnet och sedan ofta ammar?

– Jag har valt att vara hemma mer med barnen, det var ett val när barnen var små. Jag ser det inte som ett problem, bara man är medveten om vilket val man gör. Många kvinnor går också ner i arbetstid under småbarnsåren. Då ska man veta att sjuk-försäkringen sänks, a-kassan och att pen-

sionen blir lägre. Det kan kännas värt det, bara man är medveten om vad man gör och varför.

Handen på hjärtat, hur jämställt lever du privat?

– Jag gör allt hemma (skratt), men min man bor i Umeå. Vi får se hur det blir i framtiden.

Handen på hjärtat nummer två, hur är det att vara tonårsmamma?

– Du hade små barn va?Ja.– Vill du veta (skratt)? Var tid har sin

charm, men det är som att starta eget före-tag att bli mamma. Hade man vetat hur det var innan man började, hade man aldrig vågat. Men det är det bästa man gjort. Det är härligt att få en kram från en tonåring.

Du har ju ingen bakgrund inom Muf (Moderata ungdomsförbundet),

utan började med politik 2002. Ändå har du lyckats inom politiken, du har till exempel rätt att närvara vid parti-styrelsen där självaste Fredrik Rein-feldt naturligtvis sitter. Jag trodde man var tvungen att gå den långa sko-lan för att få röra sig så nära makten.

– Det finns ju många olika vägar in. Det var en ren slump att jag testade som val-ledare, sen kom fler uppdrag.

Vad är ditt råd till andra som är sugna på politik, men inte riktigt vågar. Det är ju ett rätt tufft klimat för politiker, själv stängde du till exempel ner en blogg på grund av hatiska nätkommentarer.

– Ja, usch, näthatet är en tråkig utveck-ling. Jag vill ha en sansad debatt med olika åsikter, men inte personliga påhopp. Jag har fått läsa att jag är en värdelös mamma. Då bryter jag ihop, biter ihop och går sedan vidare. Men det är ändå roligt att vara po-litiker, så är man sugen ska man testa. Mitt motto är alltid: Vad du än gör, gör vad du kan, med vad du har, där du är.

Till sist Åsa, utmanar du partikolle-gan tillika kommunalråd i Boden Olle Lindström och säger att du kan tänka dig att bli kommunalråd för Boden ef-ter valet?

– Jag har sagt så under en tid nu att jag jobbar mot att nå dit. Men med politik vet man aldrig vad som händer. Jag står på riksdagslistan också.

NSD HELG • 5 LÖRDAG 6 MARS 2010

q Gud q Ateist

q Feminist q Icke feminist

q Champagne q Mjölk

q Söndag q Måndag

q Promenera q Jogga

q Snål q Generös

4

4

4

4

4

KvINNoKäMPEN SoM SIKtAR HöGt

[ FAKTA ]

4

Åsa Ågren WikströmÅlder: 39

Gör: Närings-livsut-vecklare Boden.

Politik: Moderat. Bland annat vice ordfö-rande i Mode-ratkvinnorna Sverige och även adjungerad till partistyrelsen.

Familj: Gift, två barn, 15 och 13.

Bor: Hyreslägenhet Boden.

Äter: I stort sett allt. Äter gärna

Dricker: Samma där, i stort sett allt Caffe Latte.

På mitt nattygsbord: Korsord. ”Livet, makten och konsten att vara sig själv” Ella Lindsö.

Hon har klättrat snabbt uppåt inom Moderaterna.Åsa Ågren Wikström säger att hon mer än gärna har kvin-nornas villkor för ögonen i sin politik.– Helst av allt skulle det ju inte behövas speciella grupper för kvinnor, men nu är verkligheten inte sådan, säger hon om att vara vice ordförande för Moderatkvinnor Sverige.text: LINA NoRBERG JUUSo foto: EvA SJöGREEN

SNABBAFRÅGOR

6

3 KäNDA KViNNOR ÅSA GillAR

Åsa Ågren Wikström gillar att handarbeta.

Nu kan även allergiker välja och vraka bland alla örhängen

För den som gillar att följa med i trenderna är örhängen

en del av modet som kommer var-je säsong. Men är man allergisk är det en accessoar som man får räkna bort.

– Titan är jättebra, men är du extremt känslig brukar jag an-vända plast när jag tar hål. Man kan även växa ifrån sin allergi när

man blir äldre, säger Boel Nord-berg.

I vår blir det även möjligt för dem som är allergiska att an-vända vilka örhängen de vill med hjälp av nya produkter med titan som tagits fram.

– Det är ringar och krokar som man kan haka på vilka örhängen man vill. Det är jättebra för då kan man an-

vända alla modeller som finns. Är du under 18 år och vill göra

hål i öronen krävs föräldrarnas tillstånd.

– När det gäller barn så har jag ingen åldersgräns utan jag bedömer om de förstår att det gör ont. Man

ska inte ta hål i öronen på ett barn som inte är redo.

Läktiden är sex till åtta veckor och du

får inte bada på badhus eller basta den första veckan. Rengör hålen

varje dag med tvål och vatten, klorhexidin eller asol-

sprit. – Det är viktigt att alltid ha i

något i hålen det första året så att det inte växer igen. Om det skulle bli svullet eller infekterat, uppsök vårdcentralen.

D en designer som just nu är populärast är Efva Attling

med sina stilrena och enkla ör-hängen.

– Alla gillar hennes smycken,

sedan är stora ringar populära bland de som är yngre. Silver är mer populärt än guld, men det beror på att guld är jättedyrt just nu. Det är även bättre att köpa lite billigare örhängen för då har man möjlighet att byta oftare. Omväxling förnöjer helt enkelt, säger Boel Nordberg och ler.

Köpte du lårhöga stövlar i hös-tas? Nu är det dags att damma av dem för de är lika i heta i vår. Jeans, jeans och ännu mer jeans, så ser trenden ut ända fram till sommaren. Jeansjackan är därför ett måste på varje modefanatiker.

[ Annas tips ]

räDDNiNgeN är här

NSD heLg •6 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ mode ]

Tillhör du dem som alltid velat ha hål i öronen men är allergisk? Titan kan vara lösningen för dig. – Det är jättebra för nu kan även de som är känsliga ha hål i öronen, säger Boel Nordberg, säljare på Fritz Olsson.TexT Och FOTO: ANNA hoLmberg

efva Attlings örhängen är en storsäljare.

boel Nordberg visar upp de populära ringarna. Det finns flera modeller att välja mellan när du har bestämt dig för att göra hål i öronen.

Snart kommer ringar och krokar i titan som gör att även allergiker kan välja och vraka bland alla örhängen.

Yang An, 6 år, gjorde hål i öronen för andra gången. hon var så nervös att hon inte ville prata utan bara pekade på det örhänget hon ville ha.

Erbjudanden fördig som Vip-kund.Nyttja förmånerna som trogen prenumerant.

Drömresa till Side med Nazar.

Med Vip 300 kr rabatt +Spa-gåva, värde 300 kr!

Med Vip 325 kr

Med Vip går 2 men betalar endast för 1!

Med Vip 120 kr/vxn.

Med Vip 30 kr.

Med Vip 90 kr.

Med Vip 6.900 kr/vuxen 3.898 kr/barn

NSD HELG •8 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ livfullt ]

Fysisk smärta lindrar psykisk smärta. Det är en anledning till att tonårsflickor skär sig själva så

att de blöder.Självskadebeteende är smittsamt, flickorna påverkas av

varandra.

text: LINA NORBERG JUUSO Foto: päR BäckStRöm

Nästa vecka: Vara förälder åt barn med handikapp

I serien om familjeskapets tunga sidor ska vi nu berätta om tonårsflickor som skadar sig själva, i syftet att lätta ångesten.

Tonårstiden är psykiskt jobbig för många och uttryckssätten för ångest

bland ungdomar är varierande. Ett av de mer destruktiva är så kallat självskadebe-teende. Det är främst tonårsflickor som ris-par sig själva med vassa föremål i syfte att minska det psykiska lidandet. Ett tillväga-gångssätt är till exempel att skära sig med rakblad vid handlederna tills det blöder.

Enhetschef Diana Segerstedt på BUP i Luleå (barn- och ungdomspsykiatrin) har ofta kontakt med tonårsflickor som skär sig. Självskadebeteende är ett symptom som kan var en del av flera olika psykiatriska diagno-ser och är alltså ingen diagnos i sig.

Diana Segerstedt konstaterar att de flickor som skadar sig själva oftast vill leva. Att man skär sig är alltså inget självmordsför-sök, utan snarare en signal till omvärlden på att något inte stämmer .

– Att skära sig själv är ju ett rop på hjälp, ett uttryck för att man har det svårt, att man inte får ordning och reda på sina tankar och känslor. Man är deprimerad och att skära sig blir ett medel att försöka ta sig ur situatio-nen, säger hon.

– En del ungdomar säger att om de skär sig ser folk att de mår dåligt, annars syns det inte.

�Vad�är�det�som�plågar�tonårsflickorna�så�mycket�att�de�upplever�att�de�mås-te�skada�sig�själva?– De mår dåligt, har ångest, är ibland de-

primerade, ibland finns ätstörningsproblem med i bilden. Det finns också orsaker som fysisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp eller mobbning.

– Att skära sig själv kan också vara att straffa sig själv, känna att man har kontroll och känna sig levande. Det kan också vara så att det är det enda tonåringen känner sig bra på.

När flickorna kommer till mottagningen blir föräldrarna inblandade eftersom

flickorna är minderåriga. Oftast tycker ung-domarna att det är skönt att familjen enga-geras. De vill i regel ha kontakt med sina föräldrar, men vet kanske inte alltid hur de ska närma sig vuxenvärlden. Behandlingen går ut på att hela familjen ska hjälpas åt att försöka minska tonåringens självdestruk-tiva handlingar, samtidigt som självkäns-lan byggs upp hos ungdomen. Det handlar

mycket om att få tonåringen att förstå att de negativa tankarna som kan plåga henne och handla om att hon är värdelös, odug-lig med mera inte är verkliga. Samtidigt för-söker man ge flickan lösningar på hur man kan agera när livet är tungt, ett alternativ till självskadebeteendet.

– Att vara förälder till en tonåring som skär sig är givetvis uppskakande, men i de flesta fall finns ingen anledning till panik, säger Diana Segerstedt och hänvisar till So-cialstyrelsens rapport om flickor med själv-skadebeteende.

– Den visar att de flesta flickor som skär sig gör det en till två gånger sedan upphör de med beteendet. Det är en liten grupp som skär sig själva länge och ofta. Inom BUP märker man att patienter med självskadebe-teende går i ”perioder” och i dagsläget är det en lugnare period, säger hon.

Det man också vet om självskadebeteende är att det ”smittar” av sig bland vänner. Om en kamrat till en tonåring skär sig för att lindra ångesten, kan alltså någon av i um-gängeskretsen testa och se om det är något för henne.

�Vad�får�flickorna�som�skär�sig�ut�av�att�skada�sig�själva?�Vad� får�du�höra� för�berättelser?– Någon har beskrivit det som att när blo-

det rinner känns det som att kroppen renas och trycket inombords minskar. För en del blir processen att skära sig närmast ritua-liskt, någon beskriver hur ljus tänds när det är natt, en servett och rakblad tas fram och förberedelsen påminner om ”ett möte med en älskare”. Efteråt är det vanligt med skuld och skamkänslor hos tonåringarna.

�Vad� ska� man� som� förälder� göra� om�man� har� en� tonåring� som� skär� sig�själv?– Försök se när ångesten kommer! När

sker självskadandet? Lyssna på och prata med din tonåring. Fråga hur hon tycker att man skall hjälpa henne. Hjälp tonåringen att ta hand om sig själv genom att äta re-gelbundet, få ordning på sömnen och finns där som ett stöd, det kan motverka ångesten och behovet av självskador, svarar Diana Se-gerstedt.

Hon framför att ungdomarna vill ha för-äldrar som sätter gränser, även om de inte visar det. Att se sin tonåring och bekräfta barnet är lika viktigt.

Det�är�vargavinter och vi har nästan fru-sit inne. Inte ens hunden vill gå ut.

Jag gör raggmunkar med fläsk, det vär-mer bra i magen. Håller kylan en arms-längd bort. Jag köper ullsockar åt barnen. Värmer det jag värma kan. Gör det som går. Sätter ullsulor i flickans utomhusskor, älskade vita flicka med vinterhår. Född en av vårens snödjupaste dagar.

Vi är frusna själar. Allihopa. Trots alla upptinande försök.

Man kan nästan plocka bort långa, ge-nomskinliga, svagt blåa istappar från hjär-tat.

När jag hämtar morgontidningen dom-nar tårna bort, och luften gör ont i lungorna. Varga-vinter känns som att andas små iskristaller med nål-vassa spetsar som rispar där inombords. Man får andas ytligt för att minska skadan. Andedräkten blir till genom-

skinliga moln som dansar uppåt och iväg. Som synliga ogripbara drömmar.

Det är vargavinter och vi har nästan fru-sit inne. Sticker ut nästippen för att köpa hälsofil och Proviva i butiken, magsjuke-bacillerna har överlevt trots allt. Barnen har ont i magen. Mina fingrar blir stela och röda av köld, händerna ser mycket gamla ut. Mellan fingrarna är det fnasigt vitt, som att man skalat en apelsin men inte torkat av sig ordentligt på hushållspapp-ret. Nagelbanden är spruckna. Läpparna är fnasiga och det går att dra bort tunna hudstycken med tänderna. Blodsmak. Men ögonfransarna ser vackra ut med rimfrost

på. Spärrar man upp ögo-nen känner man stråna mot ögonlocken, blinkar man hårt smälter köldhinnan bort och kletar ut mascaran.

Det� är� vargavinter och jag sover ett dygn när magsjukan

DeT är vargaviNTer – och vi har NäsTaN frusiT iNNe

NSD HELG •10

LÖRDAG 27 FEBRUARI 2010

NSD HELG •

11 LÖRDAG 27 FEBRUARI 2010

[ livfullt ]

Ibland försöker barn och ungdomar av-sluta sina liv.

På barn-och ungdomspsykiatriavdel-ningen 45 vid Sunderby sjukhus får de och föräldrarna akut hjälp. –Vi lär tonåringarna att stå ut i sin ångest, att inte göra något som gör allt

mycket värre, säger barnöverläkaren Shiler Hussami.

tExt: LINA NORBERG JUUSO Foto: päR BäckStRöm

Nästa vecka: Flickor som skär sig själva

råd till föräldrar med barn som mår dåligt

Idag presenteras del två i serien om familjelivets bak-sidor. Förra veckan skrev vi om

hur man hanterar konflikter med barn och tonåringar. Idag berättar vi om avdel-ning 45 vid Sunderby sjuk-

hus. Det är dit länets barn med akuta psykiska sjukdo-mar kommer.

sunderby sjukhus, våning fyra, avdel-ning 45.

Barn-och ungdomspsykiatriskaavdelning-en. Vi från NSD får inte gå runt och titta, bara sitta på kontoret med stängd dörr till-sammans med barnpsykiatriker Shiler Hus-sami och enhetschefen Eva Lindgren.

Barnen- och ungdomarna som för tillfäl-let vistas på avdelningen har precis avslutat den sjukhusledda skolundervisningen och ska fika mellanmål. Besöksförbudet för icke anhöriga, som det inte ruckas på, handlar naturligtvis om sekretess och patientsäker-het. Men Eva Lindgren försöker ge en bild av avdelningens interiör. Sovrummen är inte klassiskt sjukhusinredda, utan man har för-sökt skapa en trevligare atmosfär. Få en mer hemlik miljö.

Det är hit barn- och tonåringar som mår mycket psykiskt dåligt på olika sätt hamnar. Det är sista akuta anhalten, när öppenvår-den och hemmets resurser inte längre räcker

till. Barn och ungdomarna kan till exempel-vis lida av djup depression, anorexia eller begått självmordsförsök. Barn- och ung-domspsykiatriska avdelningen är så att säga själens akutmottagning. Shiler Hussami och Eva Lindgren arbetar

på den slutna avdelningen och de flesta pa-tienter som kommer till dem är från tolv år och upp till arton år. –Det är klart att det väldigt ofta är uppriv-

na känslor när familjer kommer hit, berättar Eva Lindgren.–Men det kan samtidigt vara en trygghet

för både barn och föräldrar att de ska få hjälp. Det kan vara en oerhörd lättnad att få stöd från sjukvården.Eva Lindgren jämför avdelningens arbete

med fysiska sjukdomars verklighet.–Har man lunginflammation kan man ofta

vårdas hemma med penicillin, men ibland är man så dålig att inflammationen kräver läkarvård för en tid. Samma sak är det för psykiska sjukdomar, säger Eva Lindgren.

Barnens vistelse på avdelning 45 kan också handla om att föräldrarna är mentalt slutkörda efter dygn med nattvak, för att til-lexempel hindra att tonåringen skadar sig själv.

– Ibland kan föräldrarna hemma vara hur starka som helst. Men tänkt dig att ha ett barn som mår så dåligt att man måste vakta på nätterna, till slut behöver man hjälp. Man kan behöva få en diagnos på barnet, få sjuk-husvistelse ett tag. Ibland måste man få säga som föräldrar att man inte orkar mera, säger Eva Lindgren.På barn- och ungdomspsykiatriska avdel-

ningen stannar barnen allt från en natt till

några månader. När de akuta läget stabilise-ras, ska barnen vidare till barnpsykiatriska öppenvården.

För att förbereda barnen på livet efter den akuta sjukhusvistelsen, läggs mycket fokus på att bygga upp fungerande rutiner kring bland annat mat och sömn för familjerna.

Några av barnen som kommer in har inte sovit ordentligt på grund av ångest, vissa har vridit på dygnsrytmen och sover på dagarna istället för nätterna. Skolgången fungerar inte då rent praktiskt på grund av tidsför-skjutningen.

–Har man ångest kan det vara lättare att sova under dagen då det är ljust och ljud om-kring en, men det fungerar inte med övriga livet att sova på dagen. Vi försöker få till en dygnsrytm som är hållbar. Vi ska ge trygghet och tillsyn, säger Eva Lindgren.En lika viktig sten i bygget för ett fungera-

de liv är att lära barn och vuxna att hantera ångesten hos barnen.

–Ångest är en väldigt otäck känsla, man kan vara rädd för att dö, eller få självmords-tankar, man vill helt enkelt inte leva. Ångest är en fruktansvärd känsla och man vet inte hur det ska hanteras och ibland gör man vad som helst för att få bort ångesten. Man kan vilja skada sig själv, förklarar Shiler Hus-sami.

–Här blir man inte frisk, det vill säga fri från sin ångest, men vi försöker lära ungdo-marna att stå ut i sin ångest, utan att göra något som skadar dem själva. Ångest går över. Ångesten kommer och sedan stegrar den, för att sedan klinga av. Så är känslan, säger hon.

shiler Hussami säger att de också för-söker få barn- och ungdomar att bryta

ångesten om möjligt genom att göra något annat för att skingra tankarna. Att gå på en promenad, eller söka upp föräldrarna för att prata om vad som känns jobbigt.

–Som förälder kan man föreslå en kopp the och fika när man ser att ens barn har ångest, ibland fungerar det faktiskt. Se till att vara där, var bara bredvid och låt ångest komma, ta emot ifall det kommer ilska. Var närvande.

Eva Lindgren säger att barnen oftast vill ha kontakt med sina föräldrar, men att de

ibland inte visar det på något sätt. Ofta får personalen på avdelningen höra historier om uppslitande konflikter mellan barn och vuxna, stängda dörrar och glåpord. Det är inte lätt att vara förälder, och det är absolut inte lätt att vara förälder åt barn som lider av ångest.

– Det är otroligt viktigt att ungdomarna får känna att föräldrarna bryr sig, att de är älskade. Och barn och tonåringar vill ha regler, fast det inte uttrycker det och de mår bra av rutiner. Vänd inte barnen ryggen fast du känner dig avvisad och som något katten släpat in, säger hon.– Är dörren stängd till tonårigens rum, gå

in iallafall och säg att du älskar barnet. Du kommer känna dig maktlös och bortträngd. Det är som med trotsade barn, ibland blir man så arg att man tänker att man vill kasta ut barnet Men man måste stå ut, tänk att det oftast går över. Shiler Hussami konstaterar att det är

mycket svårt för föräldrar att sätta gränser mot barn som man vet mår dåligt, men hon understryker att det är viktigt att ställa krav. På sikt mår barn bra av det.–Tänk själv att ha ett barn som självsväl-

ter, vilken rädsla och maktlöshet hos föräld-rarna. Men man får ställa krav som vuxen, maten på tallriken ska ätas upp och det är inte lätt att göra så som förälder. Men det gäller att vara tydlig fast barnen mår så då-ligt. Det är att bry sig. Som förälder får man inte backa, fast det är naturligtvis inte lätt.Här på sjukhuset kan vi stötta föräldrarna i att det är viktigt med gränser mot barnet.

Shiler Hussami säger att barn också kan behöva mål att jobba mot för att få till ett fungerade vardagsliv.– Ibland kan det behövas belöningar, säg

att tonåringen vill åka till Hultsfredsfesti-valen, då kan hon få göra det om hon sovit under nätterna, gått till skolan. Vad det nu är som varit problemet.

NSD HELG •10 LÖRDAG 20 FEBRUARI 2010 NSD HELG • 11 LÖRDAG 20 FEBRUARI 2010

[ livfullt ]

Häromdagen sa en kollega, att ta det lugnt, bli inteutbränd och jag visste inte att vi använder det ordet så här 2010. Men utbränd vill jag inte bli, inte bränd överhuvud-taget när jag tänker efter.

Men bränd har man ju blivit, det hör livet till. Jag över-levde och fick inga brännskador. Kanske ärr, men de sitterhursomhelst inte på huden så det spelar inte någon störreroll? Vill jag tro, jag tror det och jag kan ljuga för dig ochför mig. Det här är bara en text, ingen verklighet. Är vi överens om det?

Men hur är icke brända människor? Har jag mött någonsådan, har du? Ett hjärta, en kropp utan skador? En själ utan sår. Finns lyckliga barndomar? Hur länge då? När börjar livet som man känner det? Är jag lycklig, är du? Vad är lycka, finns den?

Det finns saker man inte ska säga högt, som att man tog en prenumeration på DN bara för att verka intellektuell eller att man läser August Strindberg Röda Rummet bara för att man måste.

August Strindberg hört till allmänbildningen och lit-teraturhistorien i synnerhet, men man kanske struntar ihonom?

Det kan bli sådan tung stämning när man är i samman-hang där det är så viktigt att hela tiden vara viktig ochalla vet precis allt. Själv vet man för tillfället inget annat än att det är mycket tvätt därhemma. Och helt ärligt bryrman sig mest om vad man ska äta till middag. Man harlust att skaka på huvudet mycket hårt för att se om det verkligen finns en hjärna där inne bakom pannan, eller är det som det verkar? Alldeles tyst och ineffektivt? Behövsen rejäl omorganisation? Man vickar på tårna för att det är olidligt tråkigt att diskutera devalveringen av någon-ting och sedan råkar man fantisera om saker man inte ska fantisera om.

Det är då samtalet är inne på hur patetiskt det är att läsa om kändisnyheter i Aftonbladet. Det enda man själv faktiskt läser på riktigt i kvällstidningen är hur det forna paret Perrelli har det, egentligen. Om deras kärlekstragedi. Man beter sig inte som en vacker människa någonstanssom slickar i sig andras olycka. För att? Bli lyckligare?

Man tycker synd om Charlotte Perrelli som tvingas utstå skilsmässan i det offentliga rummet och att hon inte kan bli bränd ifred. Att hjärtsorgen kläs i bokstäver som an-dra skriver. Men man bidrar till det smutsiga skrivandet genom att själv läsa, och det är förnedrade för Charlotte Perrelli. Och ännu mer förnedrade för en själv att man är med i spelet.

Det är synd om människan, sa Au-gust Strindberg och jag kan inte an-nat än att hålla med om det.

lina bloggar: www.nsd.se/blogg

Det är synD om människan

LINA

NORBERG-JUuSOlina.nj@NSD.SE

Lina listar:

1 August Stindberg2 Charlotte Perrelli3 DN

Familjelivet kan vara oerhört tungt i perioder.

Föräldrar vill göra sitt bästa för sina barn och tonåringar, men det slutar med konflikt.

Det går dock att göra vardagen lite smidigare.

Grunden kan tyckas vara enkel; att som vuxen ge barnet oavsett ålder full uppmärksamhet en stund varje dag.TExT och FoTo: LINA NORBERG JUUSO

föRäLDRAR SkA tA SIG tID

1: Tid. Ge alla barn i familjen egentid varje dag där du är fullt närvarande. Det räcker med fem till femton minuter per dag.

2: Fem gånger mer kärlek. Varje förmaning ska följas med fem berömmande meningar.

3: Välj dina strider. Vad är viktigt i er familj?

4: Ha tydliga regler och ge konsekvenser när det inte följs. Ska man städa rummet för lördagsgodis, uteblir godis omuppdraget inte slutförs.

5: Belöna bra beteende. Gör barnen som du vill, ge en stjärna. Vid ett visst antal stjärnor får barnen en belöning, exempelvis besök på badhus

6: Sänk rösten om barnen skriker. Försök behålla lugnet.

7: Time out. Blir situationen ohållbar och barnet bara skri-ker, gå till en avskild plats och låt barnet skrika klart.

I dag startar vi en serie om de mörka och tunga sidorna av föräld-raskapet. Hur gör man för att få en vardag med mindre konflikter?Och vad ska man som vuxen göra

när tonåringen bryter gränser eller blir deprimerad?

Först ut i serien är Pia Fors och Jessica Berglund från socialkonto-ret i Kiruna som möter många fa-

miljer med problem.De talar om vikten av att ge sitt

barn tid. Den viktigaste grundste-nen för fungerade barn- och för-äldrarelation.

Pia Fors och Jessica Berglund arbetar båda på socialkontoret i Kiruna. De

har naturligtvis mött många olika familjer, med olika problem och lett föräldrakurserunder namnet Kometprogrammet.

En sak som många föräldrar har gemen-samt är upplevelsen av tidsbrist. Vuxna ar-betar heltid och barnen ska hinna med sko-lan samt eventuella fritidsaktiviteter. Med ett tajt schema blir det svårt att vara konse-kvent i uppfostran. Föräldrarna vill kanske inte upplevas som stränga när man väl är tillsammans och ger inte barnen konsekven-ser när de bryter mot familjens regler.

När Pia Fors och Jessica Berglund möter familjer som antingen har problem, eller vill lära sig hantera konflikter med barnen på bättre sätt börjar allting vid tid.

Föräldrarna ska ta sig tid för sitt barn, och ge barnet uppmärksamhet varje dag. Det kan vara vid kvällsläsningen, eller en fika vid köksbordet efter jobbet, huvudsaken är att det blir av. Pia Fors påpekar hur viktig just den här biten är och det oavsett åldern hos barnet.

–Spela spel eller lek vad barnet vill. Det

behöver inte vara mer än fem till femton minuter per dag. Och om barnet är mycketvid datorn och inte intresserar sig för annat, sitt bredvid en stund och intressera dig för spelet i alla fall. Bara man gör någonting, säger hon.

–Gemensam stund med barnet är den vik-tigaste delen i att få ett bra familjeliv, att ta sig tid att vara närvarande. Om man inte ger det till barnet, blir det svårt att kräva respekt tillbaka och att barnet ska lyssna på vad man säger. Det handlar om att ge, för att få.

Jessica Berglund understryker det själv-klara, som ibland glöms bort i stressen;

–Barn och tonåringar behöver bekräftelseoch omtanke. Var intresserad av dem och ta med dem när du till exempelvis handlar. Låt dem bestämma vad de ska äta, eller pyssla en stund ihop.

en annan viktig del i ett fungerade fa-miljeliv är att berömma gott beteende.

Att säga ”det var bra gjort” när tonåring-en plockade upp jackan, även om det kan

tyckas självklart att jackan ska plockas upp från golvet.

– Beröm varje gång barnet gjort vad det ska, säger Pia Fors.

–Föräldrar kan ibland tycka att det känns jobbigt att berömma barnet för att det gör vad man tycker är normalt beteende, men barnet behöver fem gånger mer beröm än krav, säger Jessica Berglund.

–Lika viktigt är det ju att vara en förebild själv. Vill du inte att barnen ska skrika närde blir arga, ska du inte skrika själv.

Ett sätt att stärka positivt beteende hos de mindre barnet är att ge dem en stjärna när det går som man vill. Till exempelvis en stjärna för varje gång tandborstningen ge-nomförs utan skrik.

–Man kan tänka sig tre stjärnor per dag, då kanske barnet ska klä på sig utan bråk, ta undan tallriken och borsta tänderna. Ef-ter ett visst antal stjärnor får man en belö-ning, till exempel åka på badhuset. Då blir det dessutom en gemensam upplevelse, sä-ger Jessica Berglund.

Det handlar också om att välja strider, vad är viktigt och vad kan man låta

vara? Att fundera på vad man har för reg-ler i familjen? Vad är det som är viktigt för just er familj?

–Vissa strider måste man ta, som att man inte får slå syskon till exempel. Då är man tvungen som vuxen att gripa in, säger Jes-sica Berglund.

–Men då kanske inte barnet måste sitta perfekt vid bordet. Det är som en vågskål, för att få barnet att göra vad man vill, måste man berömma mera än hota och tjata.

Parallellt med att föräldrar ska välja sina strider, ska de regler man har vara tydliga.Får inte tonåringen spela dator mer än en halvtimme om dagen, är det den regeln som gäller. Bryts det får det konsekvenser, som till exempelvis datafritt kommande dagen.

–Då lär man sig att lyssna och ser att det lönar sig att göra som föräldrarna vill, säger Pia Fors.

Jessica Berlund konstaterar att barn och ungdomar vill ha regler, innerst inne. Dess-utom vill de precis som föräldrarna ha enlugn miljö hemma.

–De vill ju inte heller höra tjat hela tiden, utan ha det lugnt och skönt. Säg till en gång och inte mer. Våga lita på att barnet till ex-empelvis städar sitt rum. Om man inte gör det får det en konsekvens.

när man trots alla goda intentionerkänner att situationen håller på att gå

över styr och barnet är alldeles för argt, kan man mentalt och fysiskt dra i vad Jessica Berglund och Pia Fors kallar nödbromsen.

–Det kan ju misstolkas i och med alla nan-nyprogram som har varit och diskussion omskamvrår och så. Men att dra i nödbrom-sen handlar absolut inte om det, utan att ta en time out tills situationen lugnat ner sig. Kanske sitta i ett rum tillsammans med ett argt barn och låta det gå över. Sen kan man prata igenom vad som hände, säger Jessica Berglund.

När barnet skriker och är argt, ska vuxna helst göra tvärtom, sänka tonläget och intelåta sig triggas igång, även om det är svårt.

– Ibland kan det fungera att försöka ta det lugnt, att andas och tala lägre till barnet. Det kan lugna dem.

” Barn och ungdomar vill ha klara regler”

steg till ettmer harmonisktfamiljeliv7

Nästa vecka: När tonåringen inte vill leva längre

Har du något du vill berätta omfamiljelivets tunga sidor?

Har du ett barn som varit depri-merat, eller lidit av anoroxi, elleren annan historia att förmedla?

Ta kontakt med lina.nj@nsd.se efterlysning!

Jessica Berglund och Pia fors möter familjer i kris, men också familjer som vill lära sig hantera konflikter i hemmet bättre. En grundsten för fungerade relationerär tid tillsammans, det är deras budskap.

Har du något du vill berätta om familjelivets tunga sidor? Har du ett barn som varit depri-merat, eller lidit av anoroxi, eller en annan historia att förmedla? Ta kontakt med lina.nj@nsd.se

efterlysning!

7

1: Ge inte upp. Var nära bar-net, sök kontakt även om du blir avvisad.2: Visa kärlek till barnet, även om du inte får respons tillbaka.

3: Ha rutiner för mat och sömn.

4: Våga ställ krav på barnet, även om barnet mår dåligt. 5: Ibland kan det behövas en morot för barnet att til-lexempel lägga sig i tid, ett tv-spel eller resa?6: Försök lära barnet att stå ut med ångesten, förklara att ångest går över. Gör något tillsammans när ångesten hos barnet kommer.

7: Sök hjälp inom skola/ kommun /sjukvård om du är orolig.

Det finns gott om hopp för barn och ungdomar med ångest och sår i själen. Det säger både Eva Lindgren och Shiler Hussami som möter minderåriga i psykisk kris.

Avdelning 45 står för denakuta hjälpen

Det kan vara en oerhörd lättnad att få stöd från sjukvården

NSD HELG •10

LÖRDAG 20 FEBRUARI 2010

NSD HELG •

11 LÖRDAG 20 FEBRUARI 2010

[ livfullt ]

Häromdagen sa en kollega, att ta det lugnt, bli inte

utbränd och jag visste inte att vi använder det ordet så här

2010. Men utbränd vill jag inte bli, inte bränd överhuvud-

taget när jag tänker efter.

Men bränd har man ju blivit, det hör livet till. Jag över-

levde och fick inga brännskador. Kanske ärr, men de sitter

hursomhelst inte på huden så det spelar inte någon större

roll? Vill jag tro, jag tror det och jag kan ljuga för dig och

för mig. Det här är bara en text, ingen verklighet. Är vi

överens om det?

Men hur är icke brända människor? Har jag mött någon

sådan, har du? Ett hjärta, en kropp utan skador? En själ

utan sår. Finns lyckliga barndomar? Hur länge då? När

börjar livet som man känner det? Är jag lycklig, är du?

Vad är lycka, finns den?

Det finns saker man inte ska säga högt, som att man tog

en prenumeration på DN bara för att verka intellektuell

eller att man läser August Strindberg Röda Rummet bara

för att man måste.

August Strindberg hört till allmänbildningen och lit-

teraturhistorien i synnerhet, men man kanske struntar i

honom?Det kan bli sådan tung stämning när man är i samman-

hang där det är så viktigt att hela tiden vara viktig och

alla vet precis allt. Själv vet man för tillfället inget annat

än att det är mycket tvätt därhemma. Och helt ärligt bryr

man sig mest om vad man ska äta till middag. Man har

lust att skaka på huvudet mycket hårt för att se om det

verkligen finns en hjärna där inne bakom pannan, eller är

det som det verkar? Alldeles tyst och ineffektivt? Behövs

en rejäl omorganisation? Man vickar på tårna för att det

är olidligt tråkigt att diskutera devalveringen av någon-

ting och sedan råkar man fantisera om saker man inte ska

fantisera om.

Det är då samtalet är inne på hur patetiskt det är att

läsa om kändisnyheter i Aftonbladet. Det enda man själv

faktiskt läser på riktigt i kvällstidningen är hur det forna

paret Perrelli har det, egentligen. Om deras kärlekstragedi.

Man beter sig inte som en vacker människa någonstans

som slickar i sig andras olycka. För att? Bli lyckligare?

Man tycker synd om Charlotte Perrelli som tvingas utstå

skilsmässan i det offentliga rummet och att hon inte kan

bli bränd ifred. Att hjärtsorgen kläs i bokstäver som an-

dra skriver. Men man bidrar till det smutsiga skrivandet

genom att själv läsa, och det är förnedrade för Charlotte

Perrelli. Och ännu mer förnedrade för en själv att man är

med i spelet.

Det är synd om människan, sa Au-

gust Strindberg och jag kan inte an-

nat än att hålla med om det.

lina bloggar:

www.nsd.se/blogg

Det är

synD om

människan

LINA

NORBERG-JUuSOlina.nj@

NSD.SE

Lina listar:

1 August Stindberg

2 Charlotte Perrelli

3 DN

Familjelivet kan vara oerhört tungt

i perioder.

Föräldrar vill göra sitt bästa för sina

barn och tonåringar, men det slutar med

konflikt.

Det går dock att göra vardagen lite

smidigare.

Grunden kan tyckas vara enkel; att

som vuxen ge barnet oavsett ålder full

uppmärksamhet en stund varje dag.

TExT och FoTo: LINA NORBERG JUUSO

föRäLDRAR SkA tA SIG tID

1: Tid. Ge alla barn i familjen egentid varje dag där du är fullt

närvarande. Det räcker med fem till femton minuter per dag.

2: Fem gånger mer kärlek. Varje förmaning ska följas med

fem berömmande meningar.

3: Välj dina strider. Vad är viktigt i er familj?

4: Ha tydliga regler och ge konsekvenser när det inte följs.

Ska man städa rummet för lördagsgodis, uteblir godis om

uppdraget inte slutförs.

5: Belöna bra beteende. Gör barnen som du vill, ge en

stjärna. Vid ett visst antal stjärnor får barnen en belöning,

exempelvis besök på badhus

6: Sänk rösten om barnen skriker. Försök behålla lugnet.

7: Time out. Blir situationen ohållbar och barnet bara skri-

ker, gå till en avskild plats och låt barnet skrika klart.

I dag startar vi en serie om de

mörka och tunga sidorna av föräld-

raskapet. Hur gör man för att få en

vardag med mindre konflikter?

Och vad ska man som vuxen göra

när tonåringen bryter gränser eller

blir deprimerad?

Först ut i serien är Pia Fors och

Jessica Berglund från socialkonto-

ret i Kiruna som möter många fa-

miljer med problem.

De talar om vikten av att ge sitt

barn tid. Den viktigaste grundste-

nen för fungerade barn- och för-

äldrarelation.

Pia Fors och Jessica Berglund arbetar

båda på socialkontoret i Kiruna. De

har naturligtvis mött många olika familjer,

med olika problem och lett föräldrakurser

under namnet Kometprogrammet.

En sak som många föräldrar har gemen-

samt är upplevelsen av tidsbrist. Vuxna ar-

betar heltid och barnen ska hinna med sko-

lan samt eventuella fritidsaktiviteter. Med

ett tajt schema blir det svårt att vara konse-

kvent i uppfostran. Föräldrarna vill kanske

inte upplevas som stränga när man väl är

tillsammans och ger inte barnen konsekven-

ser när de bryter mot familjens regler.

När Pia Fors och Jessica Berglund möter

familjer som antingen har problem, eller vill

lära sig hantera konflikter med barnen på

bättre sätt börjar allting vid tid.

Föräldrarna ska ta sig tid för sitt barn, och

ge barnet uppmärksamhet varje dag. Det

kan vara vid kvällsläsningen, eller en fika

vid köksbordet efter jobbet, huvudsaken är

att det blir av. Pia Fors påpekar hur viktig

just den här biten är och det oavsett åldern

hos barnet.

–Spela spel eller lek vad barnet vill. Det

behöver inte vara mer än fem till femton

minuter per dag. Och om barnet är mycket

vid datorn och inte intresserar sig för annat,

sitt bredvid en stund och intressera dig för

spelet i alla fall. Bara man gör någonting,

säger hon.

–Gemensam stund med barnet är den vik-

tigaste delen i att få ett bra familjeliv, att ta

sig tid att vara närvarande. Om man inte ger

det till barnet, blir det svårt att kräva respekt

tillbaka och att barnet ska lyssna på vad man

säger. Det handlar om att ge, för att få.

Jessica Berglund understryker det själv-

klara, som ibland glöms bort i stressen;

–Barn och tonåringar behöver bekräftelse

och omtanke. Var intresserad av dem och ta

med dem när du till exempelvis handlar. Låt

dem bestämma vad de ska äta, eller pyssla

en stund ihop.

en annan viktig del i ett fungerade fa-

miljeliv är att berömma gott beteende.

Att säga ”det var bra gjort” när tonåring-

en plockade upp jackan, även om det kan

tyckas självklart att jackan ska plockas upp

från golvet.

– Beröm varje gång barnet gjort vad det

ska, säger Pia Fors.

–Föräldrar kan ibland tycka att det känns

jobbigt att berömma barnet för att det gör

vad man tycker är normalt beteende, men

barnet behöver fem gånger mer beröm än

krav, säger Jessica Berglund.

–Lika viktigt är det ju att vara en förebild

själv. Vill du inte att barnen ska skrika när

de blir arga, ska du inte skrika själv.

Ett sätt att stärka positivt beteende hos

de mindre barnet är att ge dem en stjärna

när det går som man vill. Till exempelvis en

stjärna för varje gång tandborstningen ge-

nomförs utan skrik.

–Man kan tänka sig tre stjärnor per dag,

då kanske barnet ska klä på sig utan bråk,

ta undan tallriken och borsta tänderna. Ef-

ter ett visst antal stjärnor får man en belö-

ning, till exempel åka på badhuset. Då blir

det dessutom en gemensam upplevelse, sä-

ger Jessica Berglund.

Det handlar också om att välja strider,

vad är viktigt och vad kan man låta

vara? Att fundera på vad man har för reg-

ler i familjen? Vad är det som är viktigt för

just er familj?

–Vissa strider måste man ta, som att man

inte får slå syskon till exempel. Då är man

tvungen som vuxen att gripa in, säger Jes-

sica Berglund.

–Men då kanske inte barnet måste sitta

perfekt vid bordet. Det är som en vågskål,

för att få barnet att göra vad man vill, måste

man berömma mera än hota och tjata.

Parallellt med att föräldrar ska välja sina

strider, ska de regler man har vara tydliga.

Får inte tonåringen spela dator mer än en

halvtimme om dagen, är det den regeln som

gäller. Bryts det får det konsekvenser, som

till exempelvis datafritt kommande dagen.

–Då lär man sig att lyssna och ser att det

lönar sig att göra som föräldrarna vill, säger

Pia Fors.

Jessica Berlund konstaterar att barn och

ungdomar vill ha regler, innerst inne. Dess-

utom vill de precis som föräldrarna ha en

lugn miljö hemma.

–De vill ju inte heller höra tjat hela tiden,

utan ha det lugnt och skönt. Säg till en gång

och inte mer. Våga lita på att barnet till ex-

empelvis städar sitt rum. Om man inte gör

det får det en konsekvens.

när man trots alla goda intentioner

känner att situationen håller på att gå

över styr och barnet är alldeles för argt, kan

man mentalt och fysiskt dra i vad Jessica

Berglund och Pia Fors kallar nödbromsen.

–Det kan ju misstolkas i och med alla nan-

nyprogram som har varit och diskussion om

skamvrår och så. Men att dra i nödbrom-

sen handlar absolut inte om det, utan att ta

en time out tills situationen lugnat ner sig.

Kanske sitta i ett rum tillsammans med ett

argt barn och låta det gå över. Sen kan man

prata igenom vad som hände, säger Jessica

Berglund.

När barnet skriker och är argt, ska vuxna

helst göra tvärtom, sänka tonläget och inte

låta sig triggas igång, även om det är svårt.

– Ibland kan det fungera att försöka ta det

lugnt, att andas och tala lägre till barnet.

Det kan lugna dem.

” Barn och ungdomar

vill ha klara regler”steg till e

tt

mer harmoniskt

familjeliv7

Nästa vecka: När tonåringen inte vill leva längre

Har du något du vill berätta om

familjelivets tunga sidor?

Har du ett barn som varit depri-

merat, eller lidit av anoroxi, eller

en annan historia att förmedla?

Ta kontakt med lina.nj@nsd.se

efterlysning!

Jessica Berglund och Pia fors möter familjer i kris, men också familjer som vill lära sig hantera konflikter i hemmet bättre. En grundsten för fungerade relationer

är tid tillsammans, det är deras budskap.

Diana Segerstedt från Bup sitter ofta i samtal med tonårstjejer som skär sig själva. Flickorna har kontaktat verksamheten själva, eller så har någon anhörig slagit larm.

Lina listar1: Raggmunkar

med fläsk2: Ullsockar3: Saft med smak

av sommar

”Försök se när ångesten kommer”

NSD HELG • 9 LÖRDAG 6 MARS 2010

Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade

oftare än andra barn.

Håll utkik efter den här symbolen!

Vinerna har kunnat göras helt koldioxid-neutrala genom att produktion och transport miljö eff ektiviserats så långt som möjligt. Med egna utsläppsrätt er kompenserar man sedan för återstående utsläpp.

De Martino, som gör Santa Ines-vinerna, har som enda vinproducent i världen som blivit godkänd av FN-organisationen UNFCCC att producera och sälja egna utsläppsrätt er.Vill du veta mer? Besök www.klimatvin.se

LINA

NORBERG-JUuSOlina.nj@NSD.SE

Lotta var fjorton år när hon upptäckte att ångesten lättade när man skar sig i handlederna med rakblad.

Några år sedan hamnade hon på sjukhus efter ha ha skurit sig själv för djupt.

– Idag har jag lärt mig hantera mina demoner, säger hon.

text: LINA NORBERG JUUSO

DeT är vargaviNTer – och vi har NäsTaN frusiT iNNe

”I dag har jag lärt mig hantera mina demoner”

Lotta vill vara anonym. Åren som de-struktiv tonåring har hon lämnat bak-

om sig och att ha varit en tjej med självska-debeteende är inget hon vill förknippas med idag som vuxen kvinna med fungerande fa-miljeliv. Men hon berättar gärna delar av sin historia.

Hon var fjorton år första gången hon skar sig med rakblad och hon upplevde en lättnad i kroppen. Ångesten försvann tillfället.

– Det är en smärta som är underbar på en mycket sjukt sätt, säger hon.

– Men efteråt kommer skammen och räds-lan för att ens föräldrar ska upptäcka att man skär sig.

Det var flera olika orsaker till att Lotta hade ångest, hon hade det bra hemma, men kände sig ändå inte sedd som unik individ av sam-hället eller vuxenvärlden.

– Det är svårt att vara tonåring eftersom man fortfarande är som ett barn i själen och vill bara bli älskad, men samtidigt lockar vux-enlivet med alla fallgropar, säger hon.

– Jag har hela tiden velat så mycket, men jag blev motarbetad av vuxna ute i samhäl-let under hela min uppväxt. Mina drömmar var inget värt och jag var för liten för att ha en talan.

I början skar hon sig själv i ensamhet och i smyg.

– Jag mådde så fruktansvärt dåligt och till-sammans med rakblad och droger kunde jag lyfta från min egen kropp och bli någon an-nan.

Successivt flyttade Lottas gränser och hon började senare att skära sig öppet på fester till-sammans med kompisar. Hon gillade uppmärk-samheten hon fick när hon började blöda.

efter några år med självskadebeteende hamnade Lotta på sjukhus efter att ha

skurit sig själv för djup. Allt gick dock bra, och rakbladen har varit orörda sedan dess. Ångesten är delvis kvar, men Lotta berättar att hon lärt sig leva med den och blivit stark.

– Jag är som en katt som alltid landar på alla fyra efter ett tungt fall, konstaterar hon.

Idag trycker Lotta på att flickor på väg in i vuxenvärlden måste få mycket stöd av omgiv-ningen och skolan.

– Det är viktigt att stötta unga tjejer i sam-hället för det är dom som sedan ska bli mam-mor och förebilder åt sina döttrar. Tonåringar är mycket sköra och måste peppas och få höra att de är bra och låt dem ha galna idéer och tankar. Låt dem få vara sig själva, säger hon.

Diana Segerstedt från Bup sitter ofta i samtal med tonårstjejer som skär sig själva. Flickorna har kontaktat verksamheten själva, eller så har någon anhörig slagit larm.

kommer till min kropp. Duntäcket värmer och ångestdrömmarna jagar varandra. Jag är tacksam för att jag inte är ensam hemma med barnen un-der feberfrossan som gör håret fuktigt i nacken. Sömnen läker. Helar. Nästa dag är jag frisk och fötterna får åter säga hej till köksgolvet. Vargavintern fortsätter. Maken blir sjuk. Allt går runt, runt. Vi andas, står ut. Försöker hålla undan tvätten.

Barnen� kikar� ut genom fönstret och vill hälsa på snön, vill dra på sig over-allerna. Det är ju vackert där bortom glasrutan. Ljuset är alldeles speciellt när kölden slår till. Ändlöst rent, oför-stört, ett sken som skvallrar om lycka. En glimt av paradiset. Solen speglar sin skönhet i den krispiga snöytan och alla snökristaller passar på att visa upp sig i all sin ljuvhet. Träden är klädda av frost, det ser ut som att grenarna

har duschats i sockerkris-tyr. Himlen är randig i alla nyanser av blått: gråblått, turkosblått, ljusblått, grönblått. I snön ser man fotspå-ren av en ensam katt som strukigt runt. Kanske hittade kat-ten en muskamrat att värma magen med? Det är var-gavinter. Jag håller barnen inne.

De leker kalas med små prickiga kaffe-koppar och bjuder på citronsaft med smak av sommar och varma dagar.

Det är vargavinter och vi har nästan frusit inne.

ANNoNS

Vill du veta mer?Det finns en förening för ätstörningar-och självskadebeteende Shedo, www.shedo.org.Föreningen grundades bland andra av Sofia Åkerman som skadat sig själv under tonårstiden och skrivit boken Zebraflickan.

”Försök se när ångesten kommer”

Lena arbetar som Alkohol och drog-konsult/utbildare med bland annat

preventivt förebyggande konsultationer. Vi har förändrat våra alkoholvanor de senaste 10–20 åren. I dag är det socialt och kultu-rellt accepterat att dricka lite både vardag som helg. För många ett sätt att ”varva ner” efter ett dagsverk. Det går fort att lägga till med ohälsosamma vanor samtidigt är det svårt att se konsekvenserna. 70 procent av

Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol någon gång under året. 30 procent avstår av olika anledningar. Kvinnor 40+ har förändrat sina alkoholvanor mest, därefter kommer unga män och unga kvinnor.

Förutom att alkoholkonsumtionen har ökat så ökar även läkemedelskonsum-

tionen. Många är inte medvetna om vilka följder en kombination av dessa båda kan få.

– Det här är ett ämne som jag brinner för och delar gärna med mig av den kunskap jag fått genom åren, säger Lena.

Många kanske aldrig har ställt sig frågan – varför dricker jag? Flera känner säkert igen sig, fredagen kommer och arbetsveckan är slut. En god bit mat, ett eller kanske två glas vin, därefter så somnas det i soffan till något ”intressant” tv-program. Roligare än så här blir det inte och det ser likadant ut nästan varje fredag.

Lena vill öka medvetenheten om hur vi på arbetsplatsen bemöter ohälsa. En

början är om företagen har en tydlig och väl förankrad alkohol- och drogpolicy, med handlingsplan och rutiner. ”Sunt förnuft” räcker inte här.

– Policyn ska givetvis implementeras så att all personal känner till vad som gäller på arbetsplatsen, menar Lena.

Alkohol för många ger en guldkant på till-varon och är lite glammigt. När förvandlas ”guldkanten” till sorgkant och konsekvenser. När är det ett problem? Svaret är väldigt in-

dividuellt. Arbetsplatsen ska vara en alkohol och drogfri arena. Många menar att arbets-givaren har ingenting med personalens alko-holvanor att göra

– Det är helt korrekt, MEN när det påver-kar produktionen, trivseln, hälsan, arbets-glädjen eller kvalitén, då är det ett bekym-mer som rör arbetsgivaren, menar Lena.

De flesta företag har en alkohol- och drogpolicy, ofta är det en hyllvärmare

i stället för att vara ett levande dokument. Det är dags att damma av Era gamla poli-cydokument, uppdatera och börja använda dem. Utifrån det så är det lättare att bibe-hålla friskfaktorer och eliminera riskerna för att någon ”fastnar” i ett beroende.

– Alla i företaget har ett ansvar även om det är olika beroende på vilken befattning jag har i företaget. Det medmänskliga ansva-ret är svårt att komman undan, säger Lena.

Personalen är företagets viktigaste och dyrbaraste investering därför tycker Lena att det är försvarbart att arbeta preventivt. Det går att spara pengar genom att arbeta

NSD HELG •10 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ hälsa ]

ÄR DIN ARBETSPLATS DRoGFRI?Alkohol- och drogrelaterade problem utgör en väsent-lig kostnad för företag och organisationer. Det är därför viktigt med rådgivning i dessa frågor. Det som är bra för medarbetarna är bra för hela organisationen.

Lena Stiller har arbetat med dessa frågor i drygt 25 år. 13 av dessa har hon arbetat för Alna som arbetar med att ge arbetsgivare rådgivning, utbildning och coachning i olika frågor som rör alkohol och droger i arbetslivet.TexT: ANGELIquE wALLSTEN foTo: GöRAN STRöm

Visste du att:➤ En flaska lättöl/dag under ett år blir cirka 10 helflaskor 40 procentig

sprit➤ En burk folköl/dag under ett år blir cirka 23 helflaskor 40 procentig

sprit➤ En burk starköl/dag under ett år blir cirka 36 helflaskor 40 procentig

sprit➤ Kvinnor tål 25 procent mindre alkohol än män. Det beror bland annat

på att de är mindre, har mindre vatten och mer fett i kroppen, förbrän-ner alkohol långsammare och har andra hormoner

Lena Stiller jobbar med att hålla borta alkohol och drogrelaterade problem på företag. Bland annat ger hon arbetsgivare rådgivning, utbildning och coachning.

Lena Stiller coachar arbetsgivare i konsten att hålla anställda på företag friska

aktivt med hälsofrågorna. – Om någon behöver hjälp är det ald-

rig fel att fråga, sök information på nä-tet eller ring ett samtal, det går att vara anonym. Det finns inga ”dumma” frågor, menar Lena.

Lena berättar att det inte handlar om att ställa diagnos, det har vi

expertis till. Hon menar att en arbetsgi-vare inte behöver kunna allt och att en god ledare ser inget nederlag i att be om hjälp. Allt för många gånger tar vi upp problemet alldeles för sent. Arbetskam-raterna rättfärdigar ett beteende för att personen kanske genomgår en separa-tion, sorgeprocess eller annat som kan hända oss i livet.

– Det är inte förrän medarbetaren kommer full eller bakfull till jobbet som ”hela apparaten” sätter igång. Då har problemet oftast pågått i 8–15 år, delger hon.

Vem som fastnar i ett beroende går inte att förutsäga men alla som dricker

alkohol utsätter sig för risken. Givetvis så finns det faktorer som talar för att vissa löper större risk. Hon menar att vi kan utesluta att det är en karraktärs-deffekt. Beroende är en sjukdom som är obotlig men behandlingsbar, det går att lära sig leva med sjukdomen.

– Jag skulle inte våga säga, det händer inte mig, avslutar Lena.

Gå gärna in på Alnas hemsida www. alna.se och gör Ditt eget test: Hur myck-et dricker Du?

NSD HELG • 11 LÖRDAG 6 MARS 2010

Det är tre kilometer kvar och jag är helt slut.

Det är några plusgrader och snön har just börjat falla igen.

Jag hostar och snörvlar och diagonalar och det känns som om jag står stilla.

”Det stod ju tre kilometer för länge sedan, kan någon ha stulit skylten med tvåan på?”

Min lika trötta medlöperska nickar instäm-mande och signalerar med hela sitt väsen ”var tyst snälla människa, jag orkar inte prata”.

Jag höjer volymen i min MP3 och skylten med tvåan (och så småningom ettan) kommer.

Som ett tecken från ovan, när det är 600 meter kvar till mål, kommer ”Eye of the Tiger” (soundtrack Rocky-filmerna).

Samma låt som gång på gång motiverade mig att bita ihop i joggingskorna, samma låt som fått mig att staka på det där extra varvet på byns elljusspår förra vintern och den här vintern, samma låt som alltid triggar mig.

Tårarna väller upp i ögonen men jag besin-nar mig – inte förstöra målfotot nu!

Piiiiiiiiiiiiiiiiip piip pip piiiiiip ljuder det om min högra vrist, där chipet som registrerar min åkning under Tjejvasan sitter.

Målgång på tiden 4.42.12, minst en halvtim-me senare än jag hoppades, men ändå enorm lycka.

”Jag klarade det” säger jag till mannen som hänger en guldmedalj runt min hals.

”Javisst” säger han (som om det vore själv-klart) och fortsätter med medaljutdelningen.

Jag är trött i kropp och själ och mina armar som har fått jobba hårt i flera timmar skakar.

Jag skulle vilja berätta för er om storslagna vyer i nästan avfolkade byar, om ljuvliga vita vidder, om ljudet under skidorna när kilometer efter kilometer läggs bakom oss och om pep-pande småprat och glada skratt kvinnor emel-lan.

Om sportdryckens välgörande sötma och om blåbärssoppan som fanns överallt.

Om känslan med att starta i ett lopp tillsam-mans med 8 000 andra kvinnor, om alla fina människor som står och hejar fram oss.

Men det går inte.Strax efter starten i Oxberg går jag in i min

”bubbla”. Jag kan inte förklara det annorlun-da.

Jag gjorde samma sak på Vårruset och kon-tentan är att jag går in så för det jag ska göra att jag ser – men inte tar in – omgivningen.

Det positiva med det är fokuseringen, det negativa är att jag missar att njuta av upple-velsen.

Strax före första kontrollen (en mil) kas-tar jag en blick bakåt och där är hon, min Tjejvasan-kompis tillika kollega Elisa-beth.

Hon har startat i gruppen efter min och är nu ikapp, ”inget fäste men kanonglid” konstaterar vi båda.

”Nu kör vi” säger Elisabeth efter första vätskekontrol-len och omvallningen i Hökberg.

Nu har vi elva kilo-meter till Eldris och när jag kommer dit har klockan just passerat två på eftermiddagen.

Jag har alltså klarat snöret (som sätter stopp för fortsatt lopp) med två timmars marginal.

Plopp – ut ur bubblan och jag påminner mig om att känna in den här stunden för att kunna ta fram

den om och om igen.”Jag vill ta hela världen i min famn” säger jag

till kvinnan som räcker mig energidrycken och hon bara skrattar vänligt till svar.

Nio kilometer kvar, i min plan innan loppet var de knappt nämnbara.

Jag har blåsor på hälarna och jag har egna vätskekontroller minst var tionde minut.

Mina försök att staka blir parodiska, jag tar i allt jag har och glider kanske 30 centimeter.

”Jaha ja, det blir alltså ingen snygg målgång” tänker jag i samma veva som jag bestämmer mig för att diagonala i mål.

”Kämpa på 5 279” ropar någon och jag ler till tack.

Inte någon gång föresvävar det mig att hop-pa av.

Jag vet redan vid starten att om jag klarar snöret så klarar jag loppet.

Just denna dag med störande förkylning vet jag att min styrka inte sitter i mina ben, inte i mina armar och – definitivt – inte i min tek-nik.

Den sitter i mitt huvud.Tankens kraft.

Nästa gång jag och Elisabeth ses är vi båda i mål, hon 34 minuter före mig.

”Vi gjorde det! Vi gjorde det verkligen!” säger vi till varandra och ögonen strålar.

Det är för oss båda den största idrottsliga ut-maning vi tagit oss an – och vi grejade den.

Inte snabbast och inte snyggast.Men ändå – två vinnare.

Om någon hade sagt till mig för ett och ett halvt år sedan att jag ska åka Tjejvasan så hade jag skrattat.

Fullständigt otänkbart, jag som inte kunde stå upprätt förbi minsta nerförslut!

Jag hade dålig kondition och dålig kropps-kännedom och för varje gång jag beskrev mig själv som en soffpotatis så blev jag det lite mer. Jag begränsade mig själv och det fick negativa konsekvenser för min hälsa.

Det var innan livsstilskursen, innan Vårruset och innan jag upptäckt vad jag kan åstadkomma med vilja.

Vi njuter av ledig tid i Mora, ser andra lopp, shoppar, äter gott och återvänder hemåt med nattåget.

Det har bara gått några da-gar och allt är sig till synes

likt.”Livet är inte exakt

som det var, det har blivit lite bättre” sä-ger jag på väg mot bussen som ska ta

mig till Kalix.Han hade så rätt,

skidlegenden som myn-tade uttrycket ”ingenting är

omöjligt”.Möjligen skulle jag vilja lägga till ”bara du vill det tillräckligt mycket”.

ÄR DIN ARBETSPLATS DRoGFRI?

➤ Ekonomi och produktivitet ➤ Kvalitet ➤ Säkerhet➤ Trivsel och arbetsglädje ➤ Hälsa ➤ Ansiktet utåt ➤ Lagstiftning

LOTTA

NILSSONlotta.nilsson@NSD.SE

7skäL För en DrogFri arbetspLats

Vi gjorDe Det!– tjejVasan bLeV ett minne För LiVet

Lena Stiller jobbar med att hålla borta alkohol och drogrelaterade problem på företag. Bland annat ger hon arbetsgivare rådgivning, utbildning och coachning.

Lena Stiller coachar arbetsgivare i konsten att hålla anställda på företag friska

Jag och Elisabeth alldeles innan starten.

NSD HELG •12 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ mat ]

Ont om tid har vi gott om. I synner-het när det gäller att laga mat efter arbetsdagens slut. Då gäller det att välja rätter som blixtsnabbt tar sig till bordet.TexT Och fOTO: DaN StraNDqviSt TT SpekTRA

Förr satte kvällsmåltiden punkt för dagens syss-lor. Man varvade ner och själva matlagningen

fick i princip ta den tid den behövde. I dag är det an-norlunda och man får vara glad om familjen ens kan samlas till en måltid efter jobb och skola. Kvällarna är i regel fulltecknade med allt från idrott, möten eller andra aktiviteter utanför hemmet. Det ställer krav på snabba rätter som helst ska förena kort tillagningstid med god smak. Dessutom ska maten vara nyttig för att vi ska orka vidare i vårt höga tempo.

Krogen är kanske inte världens bästa förebild när man pratar nyttig mat, men vi har mycket att

lära av yrkeskockar om vi vill skynda på matlagning-en. Ett knep är att använda alla resurser som köket har. Ofta finns en vattenkokare som bara används till tevatten. Det finns många minuter att tjäna genom att koka upp vatten på det sättet. Har man ingen vatten-kokare kan en kastrull med vatten sättas på spisen så fort man ska laga mat. Själva uppkokningstiden är ofta det som får matlagningstiden att rinna iväg och med hett vatten i beredskap har man kommit långt. Mikrovågsugnen är inte bara ett redskap för värm-ning av snabbpizzor. Har man ett litet hushåll kan mikron korta ner matlagningstiderna väsentligt.

Andra knep är att använda ganska stora kastrul-ler. I små kärl ligger maten på höjden, vilket gör

att det tar tid för värmen att komma ända upp. I ett vidare kärl kommer maten närmare värmekällan och uppvärmingen går fortare. Se även över dina redskap och kassera vingliga kastruller och pannor. Plan bot-ten är en förutsättning för effektiv matlagning såvida man inte har gasspis. Till sist ett knep som alltid an-vänds av yrkeskockar men som upplevs som pekpin-nar i hemmet - förbered maten och tänk en eller ett par dagar i förväg. Då är det bara att värma när hungern sätter in.

Rotsaksplättar med bönsallad och kyld dillsåsFör 4 personer

6 potatisar1-2 morötter1/3 purjolök1 vitlöksklyfta (om man vill)1 msk vetemjöl1 tsk kumminsalt och pepparsmör och rapsoljaTill såsen:2 dl lättcrème fraiche2-3 msk majonnäs1 tsk vitvinsvinäger2 msk hackad dillTill bönsalladen:1 förpackning blandade bönor, ca 225 g1 påse blandad sallad1 rödlök

Köttfärskebab med sallad och pitabrödFör 4 personer

500 g ren nötfärs1 tsk mald spiskummin1 tsk paprikapulver1 tsk lökpulver1 msk vetemjölsalt och vitpepparrapsoljaTill såsen:2 dl lättcrème fraiche2-3 msk majonnäs1 vitlöksklyfta (om man vill)2 msk finhackad persiljasalt och pepparAtt äta till:pitabröd1 gul lökblandade salladsblad

Snabbmat på riktigt

1. Rör köttfärsen först med kryddor och avslutningsvis med vetemjöl. Kavla ut köttfärsen mellan dubbla bakplåtspapper till tunna sjok.

2. Hetta upp en stekpanna, slå i minimalt med fett och vänd ner den kavlade köttfärsen. Det går lättast om man först tar bort det översta bakplåtspappret och använder det undre för att vända ner färsen. Efter några sekunder kan man lätt dra bort det sista pappret från färsen när den väl ligger i pannan. Vänd köttfärsen efter en knapp halvminut.

3. Blanda såsen av crème fraiche, majonnäs, hackad persilja och eventuellt pressad eller riven vitlök. Smaka av med salt och peppar.

4. Värm pitabröden i mikron. Öppna och fyll dem med sallads-blad, skivad gul lök och ”köttfärs-pinnar”. Avsluta med sås.

1. Skala och riv potatis och morötter grovt. Strimla purjolöken fint och riv vitlöken. Blanda allt med mjöl, kummin, salt och peppar. Forma 4 biffar som steks i lika delar smör och rapsolja i medelvarm panna. Beräkna stektiden till cirka 3-4 minuter per sida.

2. Blanda en förpackning blandade bönor med skalad och fint strimlad rödlök. Färdiga salladsblandningar finns att köpa i påsar som räcker lagom till fyra personer. Lägg salladen som grund och fördela bönblandningen över.

3. Blanda den kalla såsen. Servera rotsaksplättarna nystekta, då är de som godast. (TT Spektra)

Sesampanerad hällefilé med sötsur sås och nudelwokFör 4 personer

600 g hällefilé3-4 msk vetemjöl2 msk veteströbröd2 msk sesamfrönsalt och vitpepparrapsolja

1. Dela fisken i bitar med 3-4 centimeters sida. Blanda vetemjöl, ströbröd, sesamfrö, salt och peppar i en plastpåse. Lägg i fiskbitarna, håll igen öppningen och ruska påsen. Tippa ut allt på en tallrik och plocka upp de panerade fiskbitarna. (Tippa inte påsens innehåll di-rekt i pannan för då följer för mycket lös panering med).

2. Koka upp chilisås, socker, vinäger, vatten och kyckling-fond i en kastrull. Smaka av såsen med salt och peppar och justera eventuellt balansen mellan sött och surt med socker respektive vinäger.

3. Strimla grönsakerna och koka nudlarna, normalt cirka 4 minuter. Woka eller snabbstek allt med olja i het panna. Krydda med röd thailändsk curry.

4. Stek fiskbitarna i rapsolja. En dryg minut per sida bru-kar räcka. Lägg upp nudel- och grönsakswoken som grund och placera fisken ovanpå. Ringla runt lite sås och servera bums.

Till såsen:2 dl chilisås på tomatgrund3 msk strösocker1 msk rödvinsvinäger1 dl vatten1/2 msk konc. kycklingfondTill woken:2 paprikor, gärna olika färger1/2 purjolök1 rödlökfullkornsnudlar, normalt 4 kakor1 tsk röd thailändsk curry

NSD HELG • 13 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ vin ]

Vill du unna dig en lite större vinupplevelse än nor-malt?

Du har en god möjlighet om du botaniserar bland de exklusiva vinnyheter som släpps den 1 mars.TexT Och fOTO: SuNE LiLjEvaLL TT SpekTRA

Dags för finvin

Bra KÖP – mycket för pengarna

vita viner (torra)NovaSerra Greco di Tufo 2008, Italien (95515) 165 krDomäne Wachau Grüner Veltliner Smaragd Pichlpoint 2008, Österrike (95999) 179 krBramare Marchiori Vineyard Chardonnay 2008, Argentina (98506) 200 krWürzburger Stein Silvaner Grosses Gewächs trocken 2008, Tyskland (95951) 279 krWürzburger Stein Riesling Grosses Gewächs trocken 2008, Tyskland (95948) 299 krRüdesheimer Berg Schlossberg Alte Reben Riesling trocken 2008, Tyskland (95960) 299 krRüdesheimer Berg Kaisersteinfels Alte Reben Riesling 2008, Tyskland (95963) 299 kr

röda vinerAltos Las Hormigas Reserva Malbec 2007, Argentina (95988) 199 krChateau de Saint Cosme 2007, Gigondas, Rhône, Frankrike (95072) 199 krClos du Mont-Olivet 2004, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike (95976) 235 krClos du Mont-Olivet 2007, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike (95974) 235 krChateau de Fonbel Grand Cru 2004, Bordeaux, Frankrike (95033) 249 krSavigny-Dominode Premier Cru 2007, Bourgogne, Frankrike (95695) 279 krClos La Madeleine Grand Cru 2004, Bordeaux, Frankrike (95645) 299 krGigondas Prestige des Hautes Garrigues 2006, Rhône, Frankrike (95990) 299 krPernand-Vergelesses Premier Cru Les Vergelesses 2007, Frankrike (95651) 299 krTim Adams The Aberfeldy 2006, Australien (95954) 299 krAlto Moncayo Garnacha 2007, Spanien (95961) 318 kr

PriSvÄrtvita viner (torra)Morgadio da Calçada Branco 2008, Portugal (95991) 149 krEmrich-Schönleber Mineral Riesling trocken 2008, Tyskland (95930) 192 krMüller-Catoir Haardt Riesling Kabinett Trocken 2008, Tyskland (95952) 199 krDomäne Wachau Riesling Smaragd Achleiten 2008, Österrike (95784) 199 krSavigny-lès-Beaune Premier Cru Hauts Marconnets 2007, Frankrike (95058) 269 krPernand-Vergelesses Premier Cru Les Caradeaux 2007, Frankrike (95403) 299 kr

röda vinerMorgadio da Calçada Tinto 2007, Portugal (95985) 159 krMora Negra 2006, Argentina (95975) 159 krAchaval-Ferrer Malbec 2008, Argentina (95968) 179 krGeol 2007, Costers del Segre, Spanien (97729) 179 krParacombe Shiraz Viognier 2006, Australien (95872 ) 189 krBaigorri Reserva Tempranillo 2005, Rioja, Spanien (95400) 199 krCérvoles 2006, Costers del Segre, Spanien (95966 ) 229 krZisola Doppiozeta 2007, Sicilien, Italien (95998) 249 krFinca Sandoval 2007, Spanien (95964) 263 krAlfa Crux Malbec 2006, Argentina (95955) 270 krBionzo Barbera d’Asti Superiore 2007, Piemonte, Italien (95074) 325 krGallina Barbera d’Alba 2007, Piemonte, Italien (95034) 325 krUgolforte 2004, Brunello di Montalcino, Italien (95570) 369 krBarbaresco Bordini 2006, Piemonte, Italien (95979) 389 krGevrey-Chambertin 2007, Bourgogne, Frankrike (95853) 395 krMasi Costasera Amarone Classico Riserva 2004, Veneto, Italien (95439) 425 krCorte Sant’Alda Amarone 2006, Veneto, Italien (95503) 495 kr

FYND – bästa köp

vita viner (torra)

Lomond Pincushion Sauvignon Blanc 2009, Sydafrika (95441) 119 krKlockren vegetabilisk och limefrisk sauvignon-blanc med elegans och vitalitet. Bra fiskvin.

Tim Adams Semillon 2008, Australien (95937) 139 krPersonligt och delikat med rostade toner i rik citrusfräsch frukt.

Tim Adams Riesling 2007, Australien (95935) 139 krUtmärkt och mycket druvtypiskt vin från en av Australiens bästa rieslingproducenter.

Gimmeldinger Biengarten Riesling trocken 2008, Tyskland (95934) 189 krGenerös, mycket frisk, citrustonad smak. Utsökt fisk- och skaldjursvin.

Königsbacher Ölberg Riesling Trocken 2008, Tyskland (95942) 189 krSamma utmärkta producent som föregående vin och minst lika gott och fyndigt.

Oestricher Lenchen Riesling Erstes Gewächs 2008, Tyskland (95950) 234 krTorr riesling när den är som allra bäst. Vital frukt, mineralinslag och pigg syra. Gott nu, men kan lagras länge.

Loimer Steinmassl Riesling DAC Reserve 2008, Österrike (95786) 259 krEtt fulländat rieslingvin med intensiv fruktighet, stringens, mineralitet och elegans. Superbt fiskvin.

Iphöfer Julius-Echter-Berg Silvaner Grosses Gewächs Trocken 2008, Tyskland (95949) 259 krI distriktet Franken görs världens bästa viner på silvanerdruvan, här är ett bevis på det.

röda viner

Santa Duc Les Quatre Terres 2007, Côtes du Rhône, Frankrike (95989) 119 krMycket generöst grenachedominerat rödvin med rika, mörka bärtoner med stråk av hasselnötter och lakrits.

Antu Ninquén Syrah 2007, Chile (95889) 149 krBuljong, rökta charkuterier, lakrits och mörka bär trängs i buteljen. Kalas till en älgstek.

Alto Moncayo Veraton Garnacha 2007, Spa-nien (95996) 220 krEn makalöst stöddig, personlig och alkoholstark smakbomb på garnachadruvan. Kräver smakrik mat till.

Clos du Mont-Olivet 2000, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike (95977) 295 krHärligt mogen lång smak med stor komplexitet och nyansrikedom.

Pyramid Valley Vineyards Eaton Family Pinot Noir 2007, Nya Zeeland (95993) 320 krHögsta världsklasskvalitet på den kräsna pinot noir-druvan och ett betydligt bättre val än äkta bourgogner i samma prisklass.

Château Cantemerle 1999, Bordeaux, Frank-rike (95075) 369 krEn helt mogen bordeuax stöter man sällan på i Systemets hyllor. Men här har vi en av utmärkt kvalitet.

Chante le Merle Vieilles Vignes 2007, Château-neuf-du-Pape, Frankrike (95759) 399 krMycket koncentrerat och välbalanserat ”påvevin” att njuta nu eller om tio år.

Clos des Papes 2007, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike (95073) 560 krEtt fulländat, mycket imponerande, extremt kon-centrerat vinbygge med stor utvecklingspotential.

Meyer-Näkel Blauschiefer Pinot Noir 2008, Tyskland (95406) 199 krEn fantastiskt god och druvtypisk pinot noir. Tysk-land har blivit ett land att räkna med vad gäller förstklassisk pinot noir.

Dessa viner lagerhålls bara i någ-ra få systembutiker, men kan be-

ställas till samtliga om de inte säljer slut första dagen. Så det gäller ett vara snabb med beställningen om man vill ta del av godsakerna. De finns i kvan-titeter från 360 till 1 800 flaskor. Det handlar mestadels om kvalitetsviner som produceras i små volymer och som hela världen i vissa fall slåss om.

Främst är det viner från de klassiska europeiska vinländerna, men även en del prestigeviner från Sydafrika, Aus-tralien, Nya Zeeland, Chile och Argen-tina finns med.

Ett antal fantastiska vita viner från Österrike och Tyskland hör till de allra

bästa vita köpen. De två torra tyska rieslingvinerna Gimmeldinger Bien-gaten, 189 kronor, och Königsbacher Ölberg, 189 kronor, är till exempel helt förförande goda matviner med generös frukt, stringens, syra och mineralitet.

Även tyska Rüdesheimer Berg Schlossbert Alte Reben Riesling

Trocken, 299 kronor får smaklökarna att jubla av lycka, liksom Frankenvi-nerna Iphöfer Julius-Echter-Berg Sil-vaner, 259 kronor, och Würzburger Stein Silvaner Grosses Gewächs, 279 kronor.

Bland de röda tillfälliga nyheterna finns en hel rad riktigt delikata viner

från sydfranska Châteauneuf-duPape i olika årgångar, samtliga mer eller min-dre fulländade i sin rika stil. Själv tän-ker jag satsa på den underbart utveck-lade Clos du Mont-Oliver, 295 kronor, av årgång 2000.

Det kanske allra bästa köpet vad gäller relationen pris och kvali-

tet är dock Côtes du Rhône-vinet San-ta Duc Les Quatre Terres, 119 kro-nor. Bjuder på en generös mörkbärig smakrikedom med inslag av hassel-nötter och lakrits.

Vill du erfara vad som gjort Bor-deaux så berömt bör du satsa peng-arna på mogna Château Cantemerle, 369 kronor, som exponerar underbara komplexa toner av cederträ, stall och smörkola i den ljuvligt långa, ytterst harmoniska, smakbilden. Dyrt? Nej, inte för en smakupplevelse av den här digniteten, och på restaurang får du betala lika mycket för ett mediokert vin.

Samtliga lanseras i starkt begränsade kvantiteter.

Lomond Pincushion, 119 kronor, är en mycket druv-typisk, gräsig, sauvignon blanc av hög klass från Sydafrika.

rött fynd. Santa Duc Les quatre terres, 119 kronor, är ett mycket angenämt och smakrikt rödvin från sydfranska Côtes du rhône.

Strand i Tropea i maj.

NSD HELG •14 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ resor ]

Nytt år. Nya resmål. Nya drömmar. Syditalienska Kalab-rien är en turistisk oskuld med rik kultur och ljuvlig mat. Här har klockan stannat.text ocH foto: ANDrEAS STrömbErG tt SpeKtRA

Tiden har stått still i Kalabrien

Doft från pinjeträd och magnolia. Fjäderlätt bris och morgonsol som

värmer på utsiktsplatsen vid staden Pal-mi på italienska stövelns tåspets, över ett gryningsglittrande hav.

Det är mitten av maj. Jag gör en nos-talgiresa. Som många andra lämnade morfar Carmelo Longo Palmi i Kalab-rien, även då en av Italiens fattigaste regioner, för att studera i Rom 30-talet. Familjen med min mor och mina mostrar flyttade sedan till jobben i Turin i norr och därför har jag aldrig satt min fot i här nere, förrän nu.

Maffiamentaliteten med vänskapskor-ruption, dåligt samarbete mellan kom-muner och fortfarande mest familjeägda små hotell har satt käppar i utvecklings-hjulet. Fortfarande finns få industrier, många av sandstränderna är kilometer-långa och folktomma längs regionens 80 mil natursköna och bergiga kust. Med-elhavet är ovanligt djupblått och kris-tallklart här och nästan helt befriat från nedsmutsande utsläpp och massturism.

Solen bränner. Solglasögon och keps åker på. Det doftar solbränt

gräs längs serpentinvägarnas olivträd-slundar och eukalyptusskogar i ett pas-toralt sagolandskap. Kalabrien ruvar på nästan lika mycket spännande drama-tik som en Gudfadernfilm. Historien är en fruktsallad med allt från antika gre-ker och araber till medeltida kyrkor och kloster. Invånarna fick vänja sig vid att försvara sig mot fiender, men framförallt att bygga starka vänskapsband.

Borgen på krönet av byn Pietramala raserades av pirater på 1000-talet och sönderföll fram tills den först för ett de-cennium sedan började renoveras i ett led av staten att rädda åtminstone en bråkdel av traktens rika kulturarv. Pie-tramala är i dag nästan övergiven, bara 40 tappra själar bor kvar. Två pigga svartklädda tanter som berättar att de nästan är sekelgamla hälsar glatt och låter oss till min förvåning fotografera dem. De verkar vana fotomodeller för

resefotografers blixtar. Gubbar i Borsa-linohatt och käpp vandrar sakta uppför trånga, branta gränder.

– Saluti, buon giorno! Benvenuti a Pie-tramala. Di dove siete? Välkomna, var kommer ni ifrån?

– Aha Sverige. Aaaabba. Bjooorn Borg! Nu börjar det bli lite fler gäster som be-söker oss, kanske tio i veckan. Det är roligt!

Det är som att klockan stannat. Ka-labrien är som balsam för en själ

drillad av klockans obönhörliga slag. Man hinner känna långsamhetens njut-ning och doften av gul ginst längs skrov-ligt patinerade fasader som fyllda av be-rättelser i sin förstummade tystnad.

Knappt har frukostcappuccinon- och croissanten smälts förrän man börjar känna suget efter traktens förföriska matkultur: ypperliga chilikryddade sa-lamikorvar, avlånga tomater så söta att de smälter till en smaksymfoni i mun-nen, salta sardeller och eldigt pepprigt rödvin.

Förväntningarna höjs för varje mid-dagsnjutning. Det sägs vara värt att vallfärda till ett matställe norrut så det blir en timmes körning, med fin havsut-sikt från kustvägen, till byn Fiumefreddo Bruzio. Där finns restaurangen Torretta, det lilla tornet som var munkkloster tills för 25 år sedan. Ägaren hinner både bju-

da hem oss på privat middag hos honom och berätta flera spännande och maka-bra gamla historier innan vi skiljs som amici, vänner, inpå nattkröken:

– Nyligen fann man en underjordisk gång mellan munkklostret här och nun-neklostret 100 meter där borta. I gången hittade man resterna av skelett från ny-födda barn.

Myt och verklighet blandas ihop och gör detta till en magisk trakt

där legender får långa liv. Färre myter men fler turister är det nästa dag i Ka-labriens mest kända semesterort Tropea som blev mer känd för svenskar när Fri-tidsresor startade resor hit 2004.

Nu är det Solresors tur att hitta till detta charmiga, trivsamma kust-

samhälle. Grannorten Pizzo är känd för sin Tartufo-glass med krämig chok-ladsmak. Jag kan inte låta bli att prova även den söta cassata siciliana med kan-derade frukter.

Sammantaget blir det nästan en religi-ös upplevelse. Allt fler svenskar har i dag en längtan efter att smaka lokalprodu-cerade produkter från det gammaldags, lantliga Italien.

– Tv-programmet ”Solens Mat” har skapat en lockelse till detta, precis som Grekland blev mer poppis efter filmen ”Mamma Mia”. Kalabrien passar vår målgrupp som har lite högre medelålder och uppskattar kultur, historia, bra ho-tell och riktigt god mat, säger Solresors informationschef Pauline Berndtsson.

– Vi har faktiskt aldrig haft en ny de-stination som sålt så mycket, så snabbt. Våra rundresor i Sicilien är också myck-et populära. Vi tror starkt på Syditalien i framtiden, säger hon.

Utsikt från gränd i stämningsfulla tysta bergsbyn Pietramala.

Flyg från orter i NorrlandAntalet charter- och reguljärflyg ökar i sommar från mindre flygplatser i Sverige.

Här är några exempel:

Kiruna - Egypten med Fritidsresor.

Luleå - Bulgarien, Kreta och Rhodos med Apollo. Mallorca och Rhodos med Norwegian.

Skellefteå - Rhodos med Apollo.

Umeå - Bulgarien och Kreta med Apollo.

Östersund - Tunisien och Rhodos med Apollo. Rhodos och Turkiet med Fri-tidsresor. Rhodos med Ving.

Äldre män och ungdomar på strandpromenaden i bagnara Calabra. Varför inte färsk tonfisk till middag?

NSD HELG • 15 LÖRDAG 6 MARS 2010

Tiden har stått still i Kalabrien

Kalabrien– mat och kultur av hög klassTropea och Pizzo på västra kusten vid Tyrrenska havet och Soverato på östkusten vid Joniska havet. Arrang-erade utflykter finns till öarna Stromboli och Sicilien.Prisexempel: Cirka 5 000-9 000 kronor/vecka per per-son, halvpension eller all-inclusive med Solresor.

Libyen– nya exotiska NordafrikaEn ovanligt spännande och överraskande nyhet. Följ med på en rundresa till bland annat huvudstaden Tripoli och romarnas pampiga lämningar i Leptis Magna.Prisexempel: 12 998 kronor/person, åtta dagar i maj med Temaresor.

Grekland– lunga lantliga LerosLilla ön Leros norr om Kos, dit flyget går, har strand-bukter, klippbad och mysiga byar med avkopplande atmosfär.Prisexempel: Runt 6 000 kronor/vecka i juni med Apollo.

Turkiet– vackert vid TaurusbergenKombinationsresor till Turkiet/Grekland med Bodrum och Kos i ett och samma paket. Beldibi är en grannby till större etablerade turistorten Kemer vid Taurusbergen söder om Antalya.Prisexempel: Kos/Bodrum med Apollo två veckor i juli från 10 288 kronor. Beldibi i juli runt 8 000 kronor/vecka med all-inclusive i förstaklasshotell med Ving.

Utsikt från gränd i stämningsfulla tysta bergsbyn Pietramala.

nsd ateljé

Milano

I T A L I E N

Rom

Kalabresiska änkor i traditionella svarta dräkter.

[ sommarens bästa charternyheter]

Egypten– vit sand och fina dykAlmaza Bay vid Egyptens Medelhavskust. Vita sandstränder och turkost vatten vid en bukt med fem all-inclusivehotell. Gör en utflykt med jeep i öknen, sov en natt i magnifika Siwaoasen och se nya magnifika biblioteket i Alexandria. Apollo reser nu även på som-maren till lugna genuina dykparadiset Dahab.Prisexempel: En vecka 5 998 kronor/vuxen och 2 495 kronor/barn till Almaza Bay med Fritidsresor.

Tunisien– marknader och långa stränderHit blir det en rejäl ökning av resor i sommar, speci-ellt till ön Djerba som bland annat har fina golfbanor och färgrika staden Houmt Souk. Även orten Zaris på fastlandet nära Djerba är en nyhet med långa fina sandstränder.Prisexempel: Apollo eller Fritidsresor, från 4 775 kro-nor/vecka i augusti.

Siwaoasen i norra Egypten.

NSD HELG •16 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ MYSTISKA PERSONEN ]Vår Profil hade många vänner.

Bland dem märktes sådana figu-rer som Bio-Nisse, Fiol-Pelle och Kolar-Jocke.

Han hade också massor av beundrare. En av dem var ett byorginal som kalla-des Murar-Klas och bodde i Lövstabruk i Uppland.

Murar-Klas beskrivs som en vandran-de komposthög. Han tvättade sig bara en gång om året. Vår Profil var hans stora idol.

Vår Profil hette Oskar. Han inledde sin karriär redan i femårsåldern. Den kom att bli mycket framgångsrik.

Han kom alltså in på det rätta spåret med en gång.

I sin ungdom gjorde han visserligen också ett par inhopp i några andra yr-ken. En kort tid jobbade han som kusk. Därefter blev han målare. Men det blev helt fel i båda fallen.

Oskar kom från ett mycket fattigt hem. Hans pappa var gårdfarihandlare och var sällan hemma. Han gick omkring och sålde tyger, husgeråd, sytråd och knappar.

Vår Profils mamma Selma var hem-ma och tog hand om alla barnen.

De var många. Oskar hade åtta syskon.Därför blev alla glada över vår Profils

mycket speciella begåvning. Den ledde till att han blev en så kallad barnartist och kunde börja tjäna pengar tidigt. De intjänade slantarna kom väl till pass för

den fattiga familjen.Oskar växte upp och lämnade hemmet.

År 1913 spelade han in sin första skiva. Det skedde i en studio i Berlin. Vår Profil jobbade i den stekheta studion i tre da-gar och spelade in tjugo låtar varje dag. Slutresultatet blev alltså sextio låtar.

Bakom satsningen stod ett tysk bolag som hette Anker-Rekord. Oskar var oro-lig för hur det skulle gå. Det var en obe-fogad oro. Skivorna sålde bra och gav en stor vinst.

Vår Profil såg mycket bra ut. Han var vänlig och trevlig. Trots att

han blev berömd och kom att tjäna mycket pengar, så blev han aldrig stöd-dig.

Det säger sig självt att många flickor blev intresserade av honom.

Det har skrivits mycket om Oskars kvinnor. Hans första fru hette Alma. De gifte sig i mars 1923.

Från ett tidigare förhållande hade vår Profil en son som hette Ebbe.

År 1945 dog Alma. Då gifte Oskar om sig med en yngre kvinna som hette Sally. De kom så småningom att få två barn tillsammans.

Vår Profil gillade boxning. Han var god vän med tungviktsbox-aren Harry Persson. De lärde känna varandra i början av 1920-talet.

Harry Persson var ett

stort namn i Sverige på sin tid. År 1926 blev han europamästare i tungviktsbox-ning. Det hände att Oskar hoppade in i ringen och sparrade mot honom i någon rond.

Vår Profil var emellertid inte någon tungviktare. Vi associerar honom

inte alls med boxning, trots att han fick bevittna flera våldsamma slagsmål un-der sina många och långa turnéer.

Det värsta av de här slagsmålen ägde rum i en manskapsbrack i Järpliden i Värmland, då ett 50-tal norska och svenska rallare slogs med snusdosor och andra tillhyggen.

Men Oskar fick också framträda för fint folk. År 1926 spelade han för lan-dets högsta societet på Operakällaren i Stockholm i ett par veckor.

Vår Profil har medverkat i flera filmer. År 1952 gav han ut sina memoarer. De publicerades under titeln ”Med dragspe-let i högsätet”.

Oskar har gått till historien som Sveri-

ges dragspelskung nummer 1. Han drog igång som liten och blev sedan bara bättre och bättre.

I början av sin karriär brukade han ställa upp i dragspelstävlingar. Men han vann jämt och slutade att tävla någon gång under 1910-talet – efter det att han hade vunnit 158 dragspelstävlingar i rad.

Han spelade in skivor. Där blev det också rekord. Totalt hann han med minst 1577 låtar.

Till hans mest kända inspelningar hör ”Drömmen om Elin”, ”Avestaforsens brus” och ”Nya Värmlandsvalen”.

Vår Profil dog 1966. Det är länge se-dan. Han har hyllats med ett mu-

seum i Avesta. Dragspelsmusiken har börjat tystna. Det var länge sedan man hörde en dragspelslåt i radio. Där är det numera nästan bara dunka-dunka.

Därför känns det tomt efter vår Profil. Han skulle behöva flera efterföljare.

Vem var han?

Mystiska personen är:����������������������������������������������������������������������������������������������������

Namn:���������������������������������������������������������������������������������������

Adress:�������������������������������������������������������������������������������������

Postadress:�����������������������������������������������������������������������������

Vi�behöver�er�lösning�onsdag�eftermiddag�

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Mystiska�personen”��De�två�först�öppnade�rätta�lösningarna��belönas�med�två�Trisslotter�var�

Förra veckans

Mystiska personHo Chi Minh

Föddes i Hoang Tru i centrala Vietnam den 19 maj 1890. Blev president i Nordviet-nam 1946. Dog i Ha-noi den 3 september

1969.

Förra�lördagens�vinnare:

Britt Eriksson

Gällivare

Jens Persson

Töre

[ BARN-KRYSSET ]Fyll�i�krysset�och�skicka�det�till�oss�så�vi�har�det�senast�onsdag�eftermid-dag�nästa�vecka�De�två�först�öppnade�rätta��lösningarna�belönas�med�en�ung-domsbok�från�Wahlströms�

Förra�lördagensvinnare�var:

Fabian FlodmarkUnbyn,�Boden

Lova BergdahlLuleå

Namn:��������������������������������������������������������������������������������������������

Adress:������������������������������������������������������������������������������������������

Postadress:����������������������������������������������������������������������������������

Ålder:���������������������������

Skicka�kupongen�till

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Barn-krysset”

NSD HELG • 17 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ ETT HUNDLIV ]

GEOGRAFIFlod i väst

ETT LANDLand iSydamerika

STADStorstad

KÄND PERSONBerömd på fleravis

MUSIKMångkunnig

FILMFilmskapare

MEDIAKändis på flerasätt

SCEN & TVEn svenskskådespelare

DRAMATIKEn tidigdramatiker

BOTANIKEn ätlig växt

Landet har klassats somSydamerikas fattigaste ochhar länge haft världsrekord iantal statskupper sedan själv-ständigheten 1825.

Drygt dubbelt så stort somSverige men har ungefär likamånga invånare.

President är socialisten ochindianen Evo Morales, landetsförste indian som blivit statschef.

Vid landets västra gräns ligger Titicacasjön.

Jämte Paraguay det enda landi Sydamerika som saknar kontakt med havet.

Dess källa är Lake Itaska i norra delen av landet.

Musikalen Teaterbåten medlåten Ol’ man river, utspelarsig kring floden.

Runt floden utspelas ävenMark Twains böcker TomSawyer och Huckleberry Finn.

Mottager sin största biflodvid Saint Louis.

Är tillsammans med sin biflodMissouri Nordamerikas största flod.

1825 brann slottet Makalösner i denna stad.

Här finns Sagerska palatset. Birger Jarl anses vara upp-hovsman till staden och därmed som det sagts, sattelås för Mälaren.

Här finns idrottsklubbarnaDjurgården och Hammarby.

Nästa vecka är det final förMelodifestivalen i Globen idenna stad.

Förnamnet är egentligen Luigina och hon är född i Subiaco i Abruzzerna. Har engagerat sig i politiken ochhar ställt upp som kandidattill EU-parlamentet.

Sedan 1970-talet har hon filmat ytterst sparsamt och i stället ägnat sig åt två andrakonstnärliga riktningar, fotografi och skulptur.

Född 1927. Berömd från filmerna Den gyllene tulpanen, Nattens skönheter,Kärlek bröd och fantasi ochden amerikanska filmen Trapets.

Slog igenom som ”världensvackraste kvinna”, även omhon bara kom trea i Miss Italien-tävlingen 1947.

Blev filmens skönhets-drottning under 1950-talet, i konkurrens med en annanitalienska: Sophia Loren.

Brodern Sami har spelat tubamed Sissela Kyle i hennesshow Dina dagar är räknade.

För ett år sedan kom andra albumet Astronaut och hanhar släppt singeln Roxy.

Mångkunnig instrumentalistsom är aktuell med albumetIgnore this.

Kommer från en genom-musikalisk familj. Fadern harbjudit på linssoppa, äppelpajoch orientaliska kakor till kaffet i Halv åtta hos mig .

Vann Melodifestivalens deltävling i Örnsköldsvik medlåten Keep on walking ochgick direkt till finalen i Globen.

Har producerat den syd-afrikanska science fiction-filmen District 9, som har tydlig inspiration från apartheidsamhället.

Hans Bad taste blev en kult-film och Svarta änglar blevOscarsnominerad.

Aktuell med filmen Flickanfrån ovan, om en mördadflicka som fortfarande ser vadsom sker från andra sidan.

Har gjort sig känd somskräckfilmsregissör, en erfarenhet han verkligen drognytta av i de filmer han ärmest berömd för.

Filmatiserade J. R. R. TolkiensSagan om ringen, en av demest uppmärksammade film-produktionerna i historien.

Har lett Rocky & Drago påTV6 tillsammans med PeterSiepen

Aktuell i farsen Panik på klinik,om skönhetsoperationer, påWalllmans Intiman i Stock-holm mot Reuben Sallmanderoch Petra Nielsen.

Vann Expedition RobinsonVIp. 2005, när kändisar tävla-de mot varandra.

Har i vinter varit programle-dare för Paradise Hotel i tv.

Mamma heter Ewa i förnamnoch pappa heter Örjan Ram-berg.

Gjorde en succéroll i Spindel-kvinnans kyss på Pistol-teatern 1988. Spelade motKjell Bergqvist i tv-serienMorden i höstas.

Kända repliker är ”jag är skeptisk” och ”det är mycketnu” i Tillfälligt avbrotti satirserien Lorry.

Turnerade häromåret medKjell Bergqvist i en show därhans efternamn fanns med i titeln.

Har spelat agenten Carl Hamilton, gjorde det i filmenVendetta som utspelar sigbland italiensk maffia.

Danspartner till Malin Johans-son i Let’s dance.

Har gjort komedin ErasmusMontanus.

Levde 1684–1754. Skrev under pseudonymen Hans Michelsen för GrönnegadeTeatret, 25 komedier undersex år, däribland Den politiskekandestöber.

Hans stora förebild var Molière. Han använde satirensom ett medel att upplysaoch stimulera till självständigttänkande.

Var noga med den danskalokalfärgen. Skildrade ofta detenklare borgerskapet. HansDen jäktade ger prov på stressade människor redanunder 1700-talet.

Mest känd för skådespelet omden jylländske bonden Jeppepå Berget.

I Amerika kallas växten rutabaga, ett namn som vissahävdar ska ha svenskt ursprung.

För att ytterligare visa påmatväxtens nordiska anknytning, kallas denna oftagrönaktiga knöl swede i England.

Mycket gammal kulturväxtsom tillsammans med rovavar viktig basföda i Norden.Kanske inte så vanlig längre ivår mathållning.

Som rå har rotfrukten en vitgul färg som vid kokningövergår till orangegul.

Ett mos av denna rotfruktätes med fördel till fläskkorv.

HÄR ÄR DE RÄTTA SVAREN: ETT LAND - Bolivia, GEOGRAFI - Mississippi, STAD - Stockholm, KÄND PERSON - Gina Lollobrigida, MUSIK - Salem Al Fakir, FILM - Peter Jackson, MEDIA - TildeFröling, SCEN & TV - Stefan Sauk, DRAMATIK - Ludvig Holberg, BOTANIK - Kålrot.

[ FRÅGELEKEN ]

NSD HELG •18 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ LöRDAGSKRYSS  2 ][ LöRDAGSKRYSS  1 ]Förra lördagens

vinnare var:LennartHaaraKalix

BeritBorgBoden

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 1. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

SigurdUddefall

Luleå

SylviaKristoffersson

Niemisel

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 2. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

NSD HELG • 19 LÖRDAG 6 MARS 2010

[ LöRDAGSKRYSS  2 ][ LöRDAGSKRYSS  1 ]Förra lördagens

vinnare var:LennartHaaraKalix

BeritBorgBoden

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 1. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

SigurdUddefall

Luleå

SylviaKristoffersson

Niemisel

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 2. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

[ BILDEN ]REDAKTIONEN I LULEÅ 0920-263 000 FAX 0920-263 039 E-POST bilagan@nsd.se

WWW.NSD.SE

Talanger tar tonav PÄR BÄCKSTRÖM

LÖRDAG 6 3 2010NSD HELG • 20

Jättekul. Det gick bra, sade Linn Norman från Alviksträsk, en av 48 som provade sin lycka i Talang 2010 i Luleås.