1

Nyfiken på

hållbart fiske

Ett studiematerial om Östersjön och hållbart fiske för

barn på mellanstadiet (och deras föräldrar).

Detta studiematerial är sammanställt av Anna Bengtsson och gjort i samar-

bete mellan Österlens naturskyddsförening och Naturskyddsföreningens

ideella traineeprogram.

2

3

I det här studiematerialet finns grundläggande information om läget i Ös-

tersjön och om Simrishamnsregionens hållbara fiske. Det är framtaget av

mig, Anna Bengtsson, som en del i Naturskyddsföreningens ideella trai-

neeprogram och på önskemål av Österlens Naturskyddsförening. Sedan

har studiematerialet testats i en mellanstadieklass på Sankt Olofs skola

för att slutligen få den form det har idag.

Hoppas att det kan vara till stor nytta!

Vad händer med våra hav?

Hur står det till med Östersjön egentli-

gen?

Är vissa fiskar utrotningshotade?

Och vad innebär ett hållbart fiske?

4

Om Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorgani-sation. Föreningen har cirka 192 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är vår drivkraft.

Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att förändra samhällsut-vecklingen till det bättre. Vi arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. Den är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsument-val.

Österlens Naturskyddsförening har cirka 400 medlemmar och är Naturskydds-föreningens lokala krets i Simrishamns kommun. Kretsen har mycket intressant att bjuda på, inte minst genom traktens unika natur. Exempelvis kan man följa med på exkursioner - ett sätt att lära känna bygden. Alla aktiviteter finns i pro-grammet på: http://skane.snf.se/?page_id=471 .

5

Bakgrund

Överfisket av haven är ett världsomspännande och mycket svårlöst problem och

även Östersjön är hårt drabbad. Östersjötorsken har länge varit en av de hotade

arterna, men de senaste åren har den glädjande nog återhämtat sig. Numera

bedrivs torskfisket i Östersjön så att torskbestånden bibehålls på rimliga nivåer

och ekosystemen bevaras. Under 2011 blev torskfisket i östra Östersjön därmed

hållbarhetscertifierat enligt MSCs riktlinjer.

För att åstadkomma största möjliga nytta arbetar Naturskyddsföreningen stän-

digt med fem prioriterade miljöområden. För perioden 2011-2014 är ett av

dessa prioriterade områden Marina ekosystem och fiske. I riktlinjerna för arbete

inom detta område fastslås bland annat att föreningen ska verka för ökade kun-

skaper och ett stärkt engagemang i marina frågor bland allmänheten samt för

att konsumtion av hotade fiskar och skaldjur (..) minskar genom utvecklad kon-

sumentinformation (..).I arbetet med detta är informationsspridning en viktig

del. Det är viktigt att prata om situationen i Östersjön och i värdens hav! Det är

också viktigt att sprida information om hållbara fisken i vårt närområde så att vi

kan välja att äta sådan fisk istället för utrotningshotade arter från andra sidan

världen. Därav projektet Nyfiken på hållbart fiske som resulterade i detta stu-

diematerial!

6

Läroplanen 2011

I Skolverkets läroplan för grundskolan från 2011 kan man i kapitlet om undervisning i biologi läsa att:

”Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska samman-

hang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.”

Vidare står att undervisningen i årskurs 4 till 6 ska innehålla:

”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Eko-

systemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och

andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper

om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer

och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön, samt

naturen som resurs.”

Dessutom ska eleverna kunna planera, utföra och utvärdera enkla fältstudier och experiment. Utbild-

ningen ska även innehålla:

”Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla

undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter samt tolkning och granskning av in-

formation med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.”

Detta studiematerial bidrar till att uppfylla samtliga av ovanstående punkter.

Upplägg och användning

Studiematerialet vänder sig till elever på mellanstadiet och ger en översikt över problem och möjligheter i

Östersjön samt förklarar hur man som konsument kan tänka när man väljer fisk till middagen.

Materialet är indelat i fyra kapitel: Havet Östersjön, Miljöproblem i Östersjön, Hållbart fiske samt Utflykt

och avslutning. Tanken är att kapitlen genomförs i nyss nämnda ordning, men man kan naturligtvis även

välja och vraka och plocka russinen ur kakan. Det är viktigt att inte se materialet som en strikt mall, utan

som en vägledning som kan anpassas efter förutsättningar och intresse. När materialet användes i Sankt

Olofs skola genomfördes ungefär en del i veckan och projektet pågick från och till under april månad.

Varje kapitel inleds med en text som är tänkt att fungera som utgångspunkt och bakgrundsmaterial för

läraren. Sedan följer en lista på uppgifter och aktiviteter som kan användas tillsammans med bakgrunds-

materialet. Materialet är tänkt att väcka nyfikenhet och då är det viktigt att diskutera och resonera myck-

et! Några aktiviteter/uppgifter involverar även föräldrarna och förhoppningsvis kan även de bli nyfikna på

vad som försiggår. Bland annat finns inom varje kapitel rubriken Veckobrevet. Under denna rubrik finns

en text som sammanfattar veckans kunskaper och aktiviteter och som är lämplig att skicka ut till föräld-

rarna via mail eller liknande.

Tanken är inte att alla aktiviteterna i kompenidet ska genomföras, utan varje klass väljer vad som känns

kul och viktigt. När projektet genomfördes i Sankt Olof avslutades det med en utställning och ett kompen-

dium som varje elev fick med sig hem. Om klassen vill göra detta är det viktigt att tänka på att genomföra

aktiviteter som resulterar i material till en utställning eller ett kompendium. Annars är det bara att köra

på!

7

Innehåll

Om Naturskyddsföreningen ............................................................................................................ 4

Bakgrund .......................................................................................................................................... 5

Läroplanen 2011 .............................................................................................................................. 6

Upplägg och användning ................................................................................................................. 6

1 Havet Östersjön ............................................................................................................................ 9

1.1 Vattnet ....................................................................................................................................... 9

1.2 Undervattenslandskapet ............................................................................................................ 9

1.3 Djur och växter ........................................................................................................................... 9

1.4 Aktiviteter ................................................................................................................................ 13

2 Miljöproblem i Östersjön ........................................................................................................... 16

2.1 Övergödning ............................................................................................................................. 16

2.2 Ohållbart fiske .......................................................................................................................... 17

2.3 Aktiviteter ................................................................................................................................ 20

3 Hållbart fiske ............................................................................................................................... 22

3.1 Simrishamnsregionens hållbara fiske ...................................................................................... 23

3.2 Att äta fisk ................................................................................................................................ 24

3.3 Aktiviteter ................................................................................................................................ 25

4 Utflykt och avslutning ................................................................................................................ 28

4.1 Aktiviteter ................................................................................................................................ 28

5 Mer information ......................................................................................................................... 31

6 Referenser................................................................................................................................... 32

8

Bild från Umeå Universitet 2011

9

1 Havet Östersjön

Östersjön är ett litet och grunt hav som sträcker

sig från Bottenviken i norr till de danska sunden i

sydväst. Havets botten är ett böljande under-

vattenslandskap med trösklar och djup. Öster-

sjöns medeldjup är bara 54 meter med en djup-

aste punkt på 459 meter. Detta kan jämföras med

Medelhavets medeldjup på cirka 1000 meter.

Runt Östersjön bor cirka 90 miljoner människor

(Almgren & Falk 2011).

1.1 Vattnet

Östersjöns vatten är ganska isolerat då det endast

är vid de danska sunden som det står i förbin-

delse med Nordsjön och de övriga världshaven.

Vid de danska sunden är Östersjön dessutom som

grundast; endast 10 meter på sina ställen. Detta

medför att vatten har svårt att ta sig in i Östersjön

och därför byts dess vatten ut mycket långsamt.

Ett fullständigt utbyte tar 25-30 år. Det vatten

som kommer in i Östersjön via de danska sunden

har sitt ursprung i Atlanten och är salt. Stor tillför-

sel av saltvatten till Östersjön sker dock mycket

sällan och då i samband med kraftiga höststormar

där västlig vind trycker in vattnet genom sunden.

Stora mängder vatten kommer istället till Öster-

sjön genom omgivande floder. Detta vatten är

sött, vilket medför att Östersjön får en blandning

av sött och salt vatten: ett brackvatten.

Det salta och det söta vattnet i Östersjön har olika

densitet, vilket medför att två vattenlager bildas.

På botten ligger det tunga, salta vattnet och vid

ytan ligger det lättare sötvattnet. Dessa två skikt

blandas aldrig helt utan saltvattnet är ständigt

djupare än 40 meter under ytan (Havet.nu a

2011). I Östersjön syresätts ytvattnet av luften

ovanför ytan, men på grund av skiktningen är det

mycket svårare för djupvattnet att bli syresatt.

Dessutom sker nedbrytning av döda växter och

djur på botten, det vill säga i djupvattnet, och

denna nedbrytning förbrukar syre. Den låga syre-

tillförseln i kombination med förbrukningen med-

för att det nästan alltid är syrebrist på Östersjöns

bottnar.

1.2 Undervattenslandskapet

Östersjöns botten utgörs av berg och dalar och

undervattensmiljön varierar beroende på plats

och djup. Den dominerande bottentypen i Öster-

sjön är djupa mjuka bottnar utan ljus. Där finns

bara lerslätter utan växter och på dessa lever ös-

tersjömusslor och vitmärlor. På grunda, mjuka

sandbottnar längs kusten lever ofta sötvattensväx-

ter, snäckor samt sötvattenlevande insekter och

larver. Man kan här även se stora ålgräsängar

breda ut sig.

På hårda klipp- och stenbottnar, med mindre än

en halv meters djup, växer fintrådiga alger. Där

det är något djupare breder skogar av blåstång

och sågtång ut sig. I dessa trivs små kräftdjur,

fiskyngel och snäckor. På hårdbottnade platser

med ett vattendjup över 10 meter trivs rödalger-

na, vilka är experter på att tillvarata det lilla ljus

som når dit, och där det är ännu djupare lever blå-

musslorna (Brenner 2007).

1.3 Djur och växter

Östersjöns vatten är alltså bräckt, med något

högre salthalt i söder än i norr. I södra Östersjön

finns därför framförallt saltvattenorganismer och i

norra östersjön mest sötvattenorganismer. Flest

och störst arter finns i de södra delarna (Havet.nu

a 2011). Det bräckta vattnet medför att det är

mycket krävande för växter och djur att överleva

och det är få arter som klarar av det. Östersjön

har därför ett mycket speciellt växt- och djurliv

med relativt få arter (Almgren & Falk 2011). Nä-

ringskedjorna i Östersjön är ofta enkla och om en

art påverkas negativt, av till exempel miljöföränd-

ringar, finns det inte alltid någon annan art som

kan fylla dess funktion i ekosystemet. Hela ekosy-

stemet kan då påverkas kraftigt, vilket till exempel

skett då bestånden av torsk och blåstång minskat

(Havet.nu a 2011).

10

1.3.1 Att leva i bräckt vatten

Det finns inga växter eller djur som är anpassade

för att leva i bräckt vatten, utan varje art är anpas-

sad till antingen det ena eller det andra.

Fiskar som lever i saltvatten har en lägre salthalt

inne i kroppen än i omgivande vatten. Naturen

strävar alltid efter att jämna ut koncentrationer av

olika ämnen, vilket innebär att vatten dras ur fis-

karnas kroppar för att späda ut saltvattnet i havet.

Därför måste de dricka mycket och får då i sig salt-

vatten. Saltet gör de sig sedan av med genom nju-

rarna, vilka hos saltvattenfiskar är särskilt anpas-

sade för just detta. Sötvattenfiskar har däremot

högre salthalt i kroppen än i det vattten de lever i,

vilket innebär att vatten tränger in i deras kroppar.

De måste därför kissa mycket och har därför nju-

rar som är anpassade för att behålla allt salt i de-

ras kroppar. De fiskar som lever i Östersjön är an-

tingen sötvatten- eller saltvattenfiskar och kan

därför inte riktigt fungera på bästa sätt i det

bräckta vattnet. Då de måste lägga mycket energi

på att reglera salthalten i kroppen kan de inte växa

så mycket, och är därför oftast betydligt mindre i

storlek än om de hade levt på en annan plats

(Almgren & Falk 2011).

1.3.2 Växter och djur i Östersjön

Nedan finns en översikt över några djur- och

växtarter som förekommer i Östersjön. Se även

rubriken Mer information för länkar till hemsidor

med mer fakta och fler exempel.

Mussla

Det finns bara fyra musslor som klarar Östersjöns bräckta vatten: blå-, östersjö-, hjärt- och sand-mussla.

Blåmusslor sprider sig snabbt och sätter sig nästan överallt där det finns en ledig och någorlunda hård plats. Där får den mat genom att filtrera vatten med en hastighet av fem liter i timmen. Detta in-nebär att Östersjöns alla blåmusslor varje år till-sammans filtrerar en vattenvolym lika stor som hela Östersjön. Blåmusslan blir i Östersjön sällan större än tre centimeter, men kan på västkusten bli upp till tio centimeter. Detta beror på att Blå-musslan är anpassad för att leva i saltvatten, och därför har det svårare i Östersjöns bräckta vatten. (Jutvik)

Mossdjur

Om det sitter en vitaktig skorpa på musslor eller al-ger är detta antagligen en koloni mossdjur. Tittar man närmre ser man att det vita bildar ett nät-möster, där varje ruta kan vara en boplats för ett mossdjur. Är rutorna fyllda med grönaktig massa finns de där, men om rutorna är tommar har moss-djuren redan dött. Mossdjuret är en mycket gammal art som såg likadan ut redan för 600 miljoner år se-dan. (Jutvik)

Fiskigel

Fiskigeln är tunn, ljust gulbrun och cirka tre centi-meter lång. I dess fram- och bakände sitter sugskå-lar som den använder för att suga sig fast på fiskar. Sedan sitter den där och suger blod, varpå den ändrar färg och rödbrun eller gröngrå. (Åbo Insti-tut 2006)

11

Havsborstmaskar

Rovborstmask och sandmask är två typer av havs-borstmaskar. Sandmasken är tio till tjugo centime-ter lång och lever i sanden vid strandkanten och neråt. Där gräver den ett U-format hål med två öppningar, en vid huvudet och en vid dess bakdel. Vid huvudhålet syns en liten fördjupning och vid bakdelshålet lämnar den en liten pyramidlik höjd. Sandmasken ligger sedan i hålet och låter vågorna skölja ner mat som den äter upp. Ibland sticker masken upp sin bakända ur hålet och trycker då upp en korv gjord av sand och slem (från masken). (Jutvik)

Ålgräs

Ålgräset är en fanerogam, det vill säga en växt med blommor och frön. Blommorna är vita och sitter i bladvecken, men är så små att de knappast syns. Bladen kan bli upp till två meter långar och åtta millimeter breda. Dessa syns ofta på stränder och liknar då utrivna trassliga kassettband.

Ålgräs lever på grunda strand- och lerbottnar där den bildar stora undervattensängar. Ängarna ger skydd och föda åt flera djur och producerar även under dagtid en massa syre. Syrebubblor kan då ses stiga upp från ängarna! Förr användes ålgräset som stoppning i madrasser och isolering i hus.

(Vattenkikaren 2007 samt Jutvik)

Fisk och andra djur

Snäckor (bland annat algsnäcka och tusensnäcka), maneter och kräftdjur (bland annat tångräkor, havs-tulpaner, märlkräftor och havsgråsuggor) finns också i Östersjön. I Östersjön lever även flera olika fiskar-ter, även om antalet arter är färre än i andra hav. I denna text finns ingen information om fiskarter eftersom eleverna själva tar reda på denna inform-ation i aktiviteten Min fisk.

Tång

Tång kan utföra fotosyntes, men tillhör inte mossor eller andra växter utan är en egen grupp. Vanliga arter i Östersjön är Blåstång, Sågtång, Tarmtång och Grön-slick. Blåstång kan bli över en meter hög och lever på klippor och stenar på upp till åtta meters djup. Eftersom Blåstången klarar att leva i bräckt vatten finns den längre norrut i Östersjön än många andra tångarter. Den är där mycket viktig för många djur. På Blåstången sitter en mängd blåsor. Dessa innehåller luft och hjälper Blåstången att hålla sig upprätt så att den kan fånga så mycket ljus som möjligt. Blåstången har inga rötter utan en fästplatta med små fästtrådar. Dessa trådar borrar blåstången in i stenar för att inte spolas iväg av vågor. (Jutvik samt Kristianstads naturs-kola).

12

1.3.2 Så funkar fisken

Alla fiskar andas med gälar. Gälarna sitter på var-

dera sidan av fiskens huvud och används när fisken

andas. När havsvattnet passerar gälarna tas syre

från vattnet upp av fiskens blod. Sedan pumpas

vattnet ut i havet igen.

Fiskar har många muskler och ibland kan nästan tre

fjärdedelar av deras vikt utgöras av muskler

(tonfisk kan komma upp i en hastighet av 60km/h).

När en fisk behöver simma snabbt rör den på sina

stora sidomuskler och böjer kroppen i en s-form.

På så sätt kan den skjuta ifrån i vattnet. Vissa fiskar

kan också hoppa upp ur vattnet. Då simmar de

snabbt upp mot ytan och knycker sedan till med

stjärtfenan.

Simblåsan hjälper fiskarna att hålla sig på rätt djup.

Denna är fylld med luft, ungefär som en ballong

fylld med gas. När de vill stiga uppåt i vattnet pum-

par de in luft i blåsan och när de vill sjunka pumpar

de ut luft. Särskilt i karpfiskar är simblåsan häftig

eftersom den genom en lång rad ben är samman-

kopplad med fiskens inneröra. Ljud får simblåsans

väggar att vibrera och vibrationen överförs sedan

genom benraden och gör så att fisken hör. Makril-

len inte har någon simblåsa och måste därför

simma hela tiden för att hålla sig på rätt nivå. Detta

gör att den kan dyka obehindrat utan att behöva

reglera trycket i blåsan. Många bottenlevande fis-

kar har inte heller simblåsa.

Alla fiskar har fenor, men alla har inte lika många.

De på ryggen kallas ryggfenor och de på stjärten är

stjärtfenor. De flesta fiskarna simmar med stjärtfe-

nan. Bakom huvudet sitter bröstfenor och strax

bakom dem bukfenor. Till sist sitter analfenan

längst bak under stjärten. Fenorna använder fisken

för att styra, bromsa och hålla balansen. Vissa

bottenlevande fiskar använder sina fenor som ben

och går eller klättrar med dem.

Fiskens fjäll skyddar fisken mot skador utifrån. Fjäl-

len består av tunna benplattor och sitter så att fis-

ken ändå har möjlighet att röra sig. När fisken

växer växer även fjällen och man kan bestämma

dess ålder genom att räkna fjällens årsvarv. Fiskens

slem har också en skyddsfunktion och gör att ex-

empelvis parasiter har svårt att få fäste på fiskens

kropp. Dessutom medför det att friktionen mot

vattnet minskar.

Många fiskar har även en sidolinje. Den består av

känselkroppar som gör att fisken kan känna av rö-

relser i vattnet runtomkring sig. Eftersom sidolinjen

följer fiskens hela längd kan fisken känna av tryck-

skillnader mellan dess fram- och bakdel och kan på

så vis avgöra varifrån en rörelse kommer. Fiskar har

även känselkroppar på huvudet som gör att de kan

känna av rörelser framför dem. Detta avancerade

känselsystem gör att de kan simma i stim utan att

krocka.

Många fiskar livnär sig på plankton som de fångar

med hjälp av gälräfständerna. Vattnet silas genom

dessa och planktonen fastnar då. Andra fiskar har

vassa, spetsiga tänder som de fångar sina byten

med. Dessa tänder kan både sitta på tungan och

långt ner i strupen.

De flesta fiskar överlever genom att de är kamou-

flerade och därför inte syns. Bottenlevande fiskar

har samma färg som botten och vissa kan till och

med ändra färg efter omgivningen. Många havsfis-

kar är mörka på ryggen och ljusa på magen. Det gör

att de är svåra att se underifrån mot den ljusa him-

len och ovanifrån mot den mörka havsbottnen.

Fiskar förökar sig genom att honorna lägger ägg,

vilka kallas rom. Dessa befruktas sedan av en fisk-

hanes spermier, som sprids över rommen och ser

ut som mjölk. Därför är det lätt att komma ihåg att

det heter mjölke. Vissa fiskarters rom flyter bara

runt i havet, medan andra arter gömmer sina på

botten eller bygger ett bo åt rommen. Vissa fiskar

kan byta kön under sin livstid medan andra är

tvåkönade och kan befrukta sin rom själva. Bland

vissa djuphavsfiskar letar hanen upp en hona med

hjälp av luktsinnet. Sedan suger han sig fast vid

henne med munnen och stannar där så länge han

lever. På så vis behöver honan aldrig ha problem

med att hitta en hane!

13

1.4 Aktiviteter

1.4.1 Veckobrevet till föräldrarna

”Den här veckan lär vi oss om Östersjöns naturliga förhållanden och hur de påverkar alla djur och växter

som lever där. Vi kommer att lära oss att Östersjön har en låg vattenomsättning, vilket innebär att väldigt

lite syre tillförs och att det är därmed nästan alltid syrebrist på Östersjöns botten. Därför är det mycket

svårt för djur och växter att leva där. Det vatten som når Östersjön kommer framförallt från floder och är

sött, vilket gör att Östersjöns vatten blir bräckt. Inga djur är anpassade för att leva i bräckt vatten utan de

måste hela tiden lägga energi på att reglera salthalten i kroppen. Detta gör att antalet arter i Österjön är

lågt och att en del av de djur som finns där är mycket mindre än de skulle varit om de levt på andra stäl-

len.

Kontentan är alltså att djur och växter redan under Östersjöns naturliga förhållanden har svårt att leva

där. Under veckan kommer vi att lära oss om de djur och växter som trots allt klarar att leva i Östersjön. Vi

kommer även att dyka ännu djupare ner i havsmiljön genom att måla undervattenslandskap, dissekera

fisk och smakprova salt-, söt- och brackvatten.”

1.4.2 Nyfiken på hållbart fiske: intervju

Det är viktigt med nyfikna och vetgiriga elever, men det är också

fantastiskt bra med engagerade och delaktiga föräldrar. För att

uppnå bådadera startar detta projekt med en diskussion/intervju

som eleverna utför hemma med sina föräldrar. Det kan vara bra om

intervjun genomförs någon vecka innan projektet börjar. Förslagsvis

skrivs frågorna ut på ett A4-papper med utrymme för eleverna att

fylla i sina och föräldrarnas svar.

Frågor som besvaras av elev och föräldrar tillsammans:

Vad vet vi om Östersjön?

Vad vet vi om hållbart fiske?

Vad skulle vi vilja veta om Östersjön och fisket där?

14

1.4.3 Smaka på vatten

Bjud på salt, bräckt och sött vatten utan att berätta i förväg vad det är. Använd smakprovningen som

utgångspunkt för att berätta om att Östersjön är ett bräckt, kallt, grunt och ungt hav. Visa Östersjöns

och de smala sundens utbredning på karta! Berätta om de olika arternas svårigheter att leva i bräckt

vatten.

1.4.4 Min fisk

Arbetet med ”Min fisk” inleds här och pågår löpande under veckorna som detta projekt pågår. Tanken

är att varje elev skriver ett kortare arbete om en fisk, med frågeställningarna i den blå rutan som väg-

ledning. Viktigast i denna uppgift är att eleven klargör om fisken bör ätas eller ej. Detaljerad information

om detta finns i WWFs stora fiskguide och även Naturskyddsföreningens fisklista är mycket bra. Se un-

der rubriken Mer information längst bak för fler källor och länkar.

Fiskar som är mer eller mindre vanligt förekommande i Östersjön och som är lämpliga att skriva om är:

abborre, gädda, gös, havskatt, lake, lax, makrill, marulk, tonfisk, torsk, ål, piggvar, rödspätta, sik, sill/

strömming, skarpsill och skrubbskädda.

1.4.5 Måla undervattenslandskap

Prata om hur ett undervattenslandskap ser ut! Låt sedan eleverna måla sina egna undervattensland-

skap. Låt dem även undersöka var deras fisk trivs bäst och rita in denna i landskapet. Storleken på mål-

ningarna kan vara A4 eller A3, men tänk på att de ska få plats på en eventuell utställning om hållbart

fiske.

Frågor som är bra att utgå ifrån:

Hur ser fisken ut? Leta upp en bild på fisken! Beskriv fiskens utseende i text.

På vilka platser i havet lever djuret/växten? Är den vanlig i Östersjön?

Har fisken några speciella egenskaper?

Hur påverkas djuret av miljöproblem/överfiske?

Kan man äta fisken eller är den utrotningshotad?

Hur fångar man fisken?

Följande behövs:

Små plastglas (snapsglas) för att smaka på vattnet.

Saltvatten: Blanda ¼ deciliter salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska.

Bräckt vatten: Blanda 1 matsked salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska.

Sötvatten: Vanligt kranvatten.

Ho att spotta i.

15

1.4.6 Se på film

Det kan vara kul och givande att se en filmsnutt om Östersjön. Till exempel tar filmen Det finns bara ett

östersjön upp sådant som detta kapitel gått igenom och ger en bra översikt. Kolla om skolan har avtal

med Kommunalförbundet AV Media Skåne som lånar ut filmer.

1.4.7 Dissekera fisk

Att dissekera fisk är spännande och ger förståelse för fiskarnas under-

vattensliv och hur deras organ fungerar. Fiska själv, be att få från lokal

fiskare eller köp ej urtagen fisk i fiskaffären. Tag lagom stora fiskar; en

stor abborre kan vara väldigt svår att öppna, medan en liten strömming

är för liten. Tag gärna fiskar av olika arter för att titta på skillnaderna

dem emellan, till exempel abborre/gös eller mört/id/braxen. Ha gärna

med några andra havsdjur, till exempel blåmussla, hjärtmussla, märla,

räka och en tångruska. Var beredd på att några kan klaga på lukten! Låt

dem inte ta hem fisk ens till katten. Du kan inte ansvara för hygienen.

Titta på fisken ordentligt först och låt eleverna känna på den! Titta på rygg-, anal-, stjärt-, bröst- bukfe-

nor. Hur många fenor har den? Är de mjuka eller hårda? Vad används de till? Titta även på fjäll, gälar och

gällock och slem. Vad är slemmet bra för? Förklara eventuellt sidolinjen.

Börja sen med att dissekera en fisk själv och visa för eleverna hur mann gör. Klipp upp buken (använd inga

knivar!). Visa på de enklaste inälvorna : rom/mjölke, lever, mage, hjärta och simblåsa. Finns något identi-

fierbart i magen? Hur och vad äter fisken? Förklara hur simblåsan fungerar! Prata om fortplantningen

med utgångspunkt från rommen eller mjölken.

Låt sedan eleverna jobba två och två med att dissekera fisk. Ge instruktioner om det är fiskar de kan göra

sig illa på (abborre, gös, gädda, hornsimpa och även flundra). Ge eleverna en tydlig uppgift , till exempel

att plocka ut (några av) lever, hjärta, rom/mjölke, en gälbåge, simblåsa (endast i fallet mört eller annan

karpfisk) eller en bit muskel. Låt dem skriva ned en beskrivning av vad de hittar (vilken fisk, vilket organ,

färg, storlek) etc.

Det här behövs:

Vaxdukar, stora

Ett par saxar

Hushållspapper

Sopsäck

Fiskar

16

2 Miljöproblem i Östersjön

Östersjön är ett litet hav, omringat av land och med

långsam vattenomsättning. Det långsamma vatten-

utbytet medför att näringsämnen och miljögifter

(till exempel kemikalier och tungmetaller) kan

stanna i Östersjön under mycket lång tid och därför

blir halterna av dessa ämnen lätt höga (Havet.nu a

2011). För tillfället betraktas Östersjön som ett av

världens mest förorenade havsområden (Havet.nu

b 2011).

Det bräckta vattnet i Östersjön medför att antalet

arter är få och att de ofta lever på gränsen till vad

de tål. Därför är de mycket känsliga för störningar.

En störning som påverkar Östersjöns arter i stor

utsträckning är övergödningen. Denna orsakar om-

fattande algblomningar vilka medför syrebrist på

havets bottnar. Under dessa syrefattiga förhållan-

den får många arter svårt att överleva. En annan

störning som påverkar många arter är det ohåll-

bara fisket som pågått under lång tid. Vissa av Ös-

tersjöns fiskarter är nu allvarligt hotade av överfis-

ket, medan andra återhämtat sig något på senare

tid.

2.1 Övergödning

Alla växter behöver näringsämnen, framförallt

kväve och fosfor, för att kunna växa. För att få

bättre skörd gödslar därför bönder sina åkrar med

dessa ämnen. Tyvärr rinner en del av gödslet ut i

omgivande vattendrag som senare mynnar ut i Ös-

tersjön och där leder till för höga halter av just

kväve och fosfor: Östersjön drabbas då av övergöd-

ning (eutrofiering). Vissa arter gynnas av den stora

mängden tillförd näring, medan andra utkonkurre-

ras och får svårare att överleva (Havet.nu b 2011).

Växtplankton är en av de arter som gynnas av de

ökade halterna av näringsämnen. De lever fritt i

alla hav, även i Östersjön, är mycket små och förs

runt med vattenströmmarna. De flesta kan inte ses

med blotta ögat (Östersjöportalen 2010). Precis

som vanliga växter behöver de både solljus och nä-

ring för att växa och de näringsämnen de framför-

allt behöver är just kväve och fosfor. På våren finns

det ofta väldigt mycket av dessa näringsämnen i

havsvattnet och därför sker en väldigt snabb växt-

planktontillväxt: en algblomning (Umeå Universitet

2011). Efter en tid har den stora mängden växt-

plankton tagit upp allt lättillgängligt kväve och kvä-

vebristen medför att vårblomningen avstannar

(Formas Fokuserar 2006). Istället kan då cyanobak-

terier (blågröna alger) få fritt spelrum, eftersom de

kan ta upp kväve direkt från luften. De blommar

vanligen under sommaren när vattnet är varmt och

syns då på vattenytan som en gulgrön, giftig sörja.

Den stora mängden växtplankton i Östersjön med-

för att vattnet blir grumligt och skuggar bottnen.

Om det blir alltför mörkt får vissa arter svårt att

överleva, till exempel blåstången. Eftersom denna

utgör boplats och skydd för många arter kan detta

få ödesdigra följderför havets invånare. När växt-

plankton tillsist dör faller de ner till havets botten

där de bryts ner av bakterier. Bakterierna konsu-

merar syre vid nedbrytningen och förvärrar syre-

bristen vid havsbotten (som redan uppstått på

grund av den sällsynta omblandningen, se avsnitt

1.1). Utan syre kan nästan inget överleva och djurli-

vet tvingas fly eller dör (Almgren & Falk 2011). Ex-

empelvis påverkas torskens ägg av detta i stor ut-

sträckning då de vid syrebrist riskerar att dö

(Havet.nu b 2011).

Foto: Rickard Gillberg

17

Bild från Umeå Universitet 2011

2.2 Ohållbart fiske

En hållbar utveckling betyder en utveckling som

”tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjligheter att tillfreds-

ställa sina behov” (Regeringen 2012). Detta inne-

bär alltså att vi inte kan leva över alla begränsning-

ar (som vi gör idag) och utarma våra naturresur-

ser, för då kommer inte framtida generationer att

få tillgång till de resurser de behöver. En hållbar

utveckling består av tre delar: ekologisk hållbar-

het, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet,

och alla tre måste samverka för att den hållbara

utvecklingen ska bli möjlig.

Ohållbart fiske är ett mycket stort problem i hela

världen, och även i Östersjön. Det har, på en glo-

bal nivå, bland annat lett till att 4% av fiskebestån-

den är utfiskade, 28% är överfiskade och 53% är

maximalt fiskade (Bruno et al 2011). Inom EU be-

döms 80% av de kommersiellt viktiga fiskbestån-

den vara överfiskade (WWF 2011) och i Östersjön

är 75 % av de viktigaste marina fiskeområden fullt

utnyttjade eller överexploaterade (Havet.nu

2011). Världsbanken har beräknat att överfisket

kostar det globala fisket hisnande 50 miljarder

dollar per år, det vill säga cirka 350 miljarder

svenska kronor (Björkman et al 2011).

Det finns flera orsaker till att fisket är ohållbart. Ur

ett ekonomiskt perspektiv är fisket ohållbart

eftersom yrkesfiskarnas lönsamhet ofta är dålig.

Detta medför att många tvingas dra upp alltför

stora mängder fisk för att få sin ekonomi att gå

runt. Detta trots att fiskeindustrin är kraftigt sub-

ventionerad av staten. Ur ett socialt perspektiv är

fisket ohållbart eftersom de minskade fiskebestån-

den leder till osäkra arbetsförhållanden för yrkes-

fiskarna. Många tvingas avsluta sin verksamhet,

vilket medför att Sveriges kustsamhällen inte för-

blir levande på det vis vi önskar (se Sveriges miljö-

mål). På andra håll i världen leder de kraftigt mins-

kade fiskbestånden till att människor får stora svå-

righeter att finna mat för dagen. Om världens

fiske, till skillnad från idag, vore hållbart skulle 20

miljoner av världens fattiga befolkning slippa un-

dernäring (Bruno et al 2011). Ett annat problem

med bristen på fisk i fattiga länder är att fiskare,

för att få mat för dagen, tvingas ut på öppet hav i

sina mycket, mycket små båtar. Detta är naturligt-

vis väldigt farligt och en risk ingen människa ska

behöva utsättas för. Ur ett ekologiskt perspektiv är

överfisket, tjuvfisket, de stora bifångsterna och de

skadliga fångstmetoderna de största orsakerna till

att fisket är ohållbart.

18

Överfiske

Den tyngsta anledningen till att dagens fiske är ohållbart är att det helt enkelt fiskas för mycket. Varje år drar världens yrkesfiskare upp cirka 94 miljoner ton fisk, vilket närmast kan liknas vid en dammsugning som angriper allt i havens alla hörn (WWF b 2011). Idag fiskas det allt djupare och på allt mer otillgängliga platser såsom kring polerna. Vi fiskar även sådana arter som vi förr inte ens var intresserade av (Bruno et al 2011) och fiskar som är så små att de ännu inte hunnit föröka sig. Denna desperation i fisket beror på att fiskbestånden minskat så kraftigt att det knappt finns någon fisk kvar.

Bifångster

Bifångst är sådan fångst som fiskaren egentligen inte vill ha, det vill säga sådant som råkar följa med i redskapen under fisket. Bifångster kan inne-hålla fiskarter som fiskaren inte är intresserad av,

till exempel på grund av att de är för små, fridlysta (så att man inte får fiska dem), innebär dålig vinst eller att fiskaren inte har kvoter för fiskarten. Bifångster kan även innehålla sjöfåglar, sälar, tum-lare och havsväxter. Bifångsten kastas för det mesta direkt tillbaka i havet, men har då ofta tagit skada av den omilda behandlingen och klarar inte att överleva.

Skadliga fångstmetoder

Flera av de fiskemetoder som används orsakar fy-siska skador på havsbottnarna och dess organ-ismer. Mer om detta i avsnittet Fångstmetoder.

Tjuvfiske

Det lagliga fisket baseras på kvoter (bestämda av EU) som är tänka att vara anpassade efter hur mycket fiskbestånden klarar av. Tjuvfisket sker däremot utanför de tillåtna kvoterna, vilket alltså medför att för mycket fisk dras upp (WWF b 2011).

2.2.1 Läget i Östersjön

Överfisket drabbar rovfiskar allra hårdast,

eftersom dessa ofta växer långsamt och har låg

produktivitet (Havet.nu c 2011). Då dessa arter är

mycket viktiga för balansen i ekosystemen kan för-

ändringar av antal och storlek ge mycket stora

konsekvenser för hela havsmiljön. Den viktigaste

rovfisken i Östersjön är torsken, vilken länge varit

hårt fiskad och därför funnits i alltför små bestånd.

Detta sätter hela Östersjöns balans ur spel: när

torskbestånden i Östersjön minskade ökade mäng-

den växtplankton vilket visade sig i form av stora

algblomningar. Detta beror på att torsk äter skarp-

sill, vilken äter djurplankton, vilka i sin tur äter

växtplankton. När torskbestånden minskar överle-

ver fler skarpsillar och måste ha föda. Mängden

djurplankton minskar då, vilket leder till stora

mängder växtplankton. Idag visar Östersjöns torsk-

bestånd som tur är på god tillväxt. Framförallt har

det östra torskbeståndet återhämtat sig tack vare

minskat svartfiske och långsiktig förvaltning med

sänkt fisketryck (WWF a 2011). Ett ovanligt bra

saltvatteninflöde har också gynnat reproduktionen

då denna är beroende av syrerikt, kallt och salt

vatten från Nordsjön. Om saltvatteninflödet från

Nordsjön avtar under några år kommer dock re-

produktionen antagligen att misslyckats, vilket kan

få stora konsekvenser då torskbestånden ännu

inte uppnått helt stabila nivåer ( Bruno et al 2011).

Torskens snabba återhämtning är naturligtvis

mycket positiv för Östersjön, men flera andra av

fiskebestånden i är ännu hotade. Bland annat är

bestånden av Östersjölax överfiskade, men hotas

också av att deras vandringsvägar och uppväxtmil-

jöer förstörts av utbyggnaden av vattenkraft i

svenska älvar. Ålen är akut utrotningshotad och

sedan sjuttiotalet har 95% av den europeiska ålens

yngel försvunnit (Naturskyddsföreningen 2011).

19

2.2.2 Fångstmetoder Det finns många olika fiskeredskap och vilket fiskaren väljer beror på vilken fisk som ska fångas. Många av

de redskap som används idag medför tyvärr stora bifångster och att havsbottnarnas ekosystem förstörs.

Trålfiske

En trål är ett nät, format som en påse, som dras efter fiskebåten och då fångar det som kommer i dess väg. Bottentrålar används för att fånga bottenlevade fisk, till exempel torsk, och släpas då längs med botten. Flyttrålar flyter istället i det fria vattnet och används bland annat för att fånga sill (Bruno et al 2011).

Problemet med trålning är att trålen även fångar sådant som fiskaren inte är intresserad av att landa. Ofta har trålen maskor eller flyktöppningar som kan släppa igenom småfisk och andra organ-ismer, men trots detta kan bifångsterna bli mycket stora. Dessutom orsakar bottentrålning stor föröd-else på havsbottnen där den dras fram: många ar-ter krossas och livsmiljöer blir totalförstörda. Att dra fram trålen genom vattnet är tungt, vilket medför att fiskefartygets bränsleförbrukning blir hög. Således medför även trålning utsläpp av växt-husgaser (Bruno et al 2011)

Nät (eller garn)

Nät är förankrade i botten och används därför i grundare kustnära vatten. Överdelen flyter och underdelen är tyngd av sänken, vilket medför att nätet står vertikalt i vattnet och är därmed skon-samt mot havsbotten. Fiskar som försöker simma genom nätet fastnar i gälarna och kan på så vis

fångas. Tyvärr fångas även en mängd andra djur, såsom sjöfåglar, valar, tumlare och sälar. Dessu-tom tappas många nät bort, vilket innebär att dessa kan driva runt och fiska helt självständigt (spökfiska) under många år.

Snörpvad/ringnot

Snörpvaden är ett avlångt nät som ofta är upp till en kilometer långt. Nätet har flöten upptill och blytyngder nedtill. Vid användningen läggs nätet ut i en ring runt ett fiskstim. Sedan dras nätet snabbt ihop med hjälp av en vajer så att det stängs likt en påse (Jordbruksverket 2011). På en gång kan snörpvaden då fånga lika mycket fisk som sex-ton fullastade långtradare väger, det vill säga tu-sen ton (Almgren & Falk 2011). Tyvärr blir då även bifångsten mycket stor.

Krokredskap

Krokredskap består av långa linor med fastsatta krokar med en till tre meters mellanrum. Krokarna agnas oftast innan redskapet används för att fånga exempelvis lax och torsk. Krokredskap är skonsamma mot havsbottnarna, men tyvärr lockar betet bland annat sjöfåglar som fastnar och dör. Dessutom nappar även sådan fisk som man inte är intresserad av att fiska (Bruno 2011).

20

2.3 Aktiviteter

2.3.1 Veckobrevet till föräldrarna

”Den här veckan kommer vi att lära oss om hur människan påverkar Östersjön så att det blir ännu svå-

rare för djur och växter att leva där. Framförallt kommer vi att fokusera på övergödningen och det ohåll-

bara fisket och vi kommer bland annat att övergöda vatten i glas, bygga fiskar i papier-maché och läsa

tidningsartiklar om Östersjön.

Vi kommer även att prata om att Östersjöns låga vattenomsättning medför att alla näringsämnen som

når Östersjön också stannar där och orsakar övergödning och algblomningar. När algerna sedan dör och

bryts de ner på havens botten åtgår syre. På så vis förstärks syrebristen på havets botten ytterligare och

det blir ännu svårare att överleva där. Exempelvis påverkas torskens ägg av detta och riskerar att dö.

Ohållbart fiske är också ett mycket allvarligt problem, både i Östersjön och i jordens alla andra hav.

Detta innebär att vi redan har, eller håller på, att förlora en mängd viktiga arter och på så vis riskerar att

sätta de marina ekosystemens balans ur spel. I Östersjön är exempelvis ålen akut utrotningshotad; det

finns nästan inga ålar alls kvar. En fiskart som det gått bättre för på sistone är torsken, vars bestånd nu

är på tillväxt. Torskfisket utanför Simrishamn är dessutom numera hållbarhetscertifierat – vad det inne-

bär kommer vi att lära oss i nästa vecka!”

2.3.2 Övergöda vatten i glas

Prata om algblomningen och hur syrebristen på Östersjöns botten medför att djur och växter får svårt

att överleva. Berätta om att torskägg riskerar att dö vid syrebrist. Prova sedan att övergöda vatten i ett

glas för att se vad som händer när havet får för mycket näring.

Gör så här:

Fyll glasburkarna med vattnet och häll lite växtnäring i en av glas-

burkarna, samma styrka som till blommor är lagom. Sätt på locket

så att vattnet inte avdunstar. Märk den ena burken med näring och

ställ burkarna ljust, gärna i solljus. Låt burkarna stå en vecka eller

längre beroende på årstid. Undersök burkarna med några dagars

mellanrum och notera vad som händer. Jämför burkarnas färg. Är

det någon skillnad och vad beror i så fall skillnaden på? Vilken burk liknar en sjö som håller på att växa

igen eller ett algblommande hav? Prata om var ”växtnäringen” i ett övergött hav kommer ifrån. Är det

någonting som vi människor kan påverka?

2.3.3 Diskussion om ohållbart fiske

Diskutera i klassrummet vad som kännetecknar ett ohållbart fiske. Varför är så många fiskarter idag

utrotningshotade? Hur bidrar olika fiskeredskap till att fisket är ohållbart? Varför ska man inte fiska små

fiskar? Vad händer om Torsken försvinner i Östersjön? Varför kan en del fiskare frestas att bryta mot

reglerna?

Det här behövs:

Två stora glasburkar

Vatten från en bäck, å, damm eller sjö

Växtnäring

21

2.3.4 Läsning av tidningsartikel om fiske i Östersjön

Låt eleverna läsa tidningsartiklar om Östersjön och dess fiske. Diskutera! Förslag på tidningsartiklar

finns längst bak i avsnittet Mer information.

2.3.5 Min fisk i papier-maché

Med hjälp av papier-maché, ballonger och hobbyfärg kan varje elev bygga sin fisk. Fiskarna blir trevliga

att hänga i klassrumstaket eller i taket på en eventuell utställning om hållbart fiske. Eventuellt får arbe-

tet med fiskarna pågå under flera dagar/veckor

eftersom det tar tid för tapetklistret att torka.

Gör så här:

Leta upp en bild på din fisk så att du vet hur den ser ut..

Blås upp en ballong till lämplig storlek. Riv remsor av

tidningspapper och pensla tapetklister på båda sidor.

Täck ballongen men klistriga pappersremsor. Ibland kan

man pensla ett lager tapetklister direkt på ballong-

tidningspapper-skapelsen. Låt torka minst ett par dygn.

Måla fisken i dess rätta färger. Måla ögon och mun.

Klipp ut fenor i vanligt papper och klistra på dessa. Trä

ståltråden igenom papier-machén på toppen av fisken

och gör en ögla. Fäst ett snöre i öglan och häng den i taket.

Tapetklister recept: Blanda en jämn smet av 1,5 msk potatismjöl och 2 dl vatten. Koka upp ytterligare 2

dl vatten i en kastrull och lös 0,5 dl socker i detta. Tag av kastrullen från plattan och rör ihop de två

blandningarna. Rör hela tiden. Låt blandningen hettas upp igen, men låt den inte börja koka. Låt den

sedan svalna.

Det här behövs:

Tidningspapper

Vanligt papper

Tapetklister (köpt eller hemmagjort)

Ballonger i olika former (runda, av-långa etc)

Hobbyfärg

Ståltråd

Snören att hänga upp fiskarna med

22

3 Hållbart fiske

I korthet innebär ett hållbart fiske ur en ekologisk

synvinkel att fiskbestånden får vara på livskraftiga

nivåer och att våra hav förblir levande och i balans.

Ur en ekonomisk synvinkel innebär ett hållbart

fiske att haven förvaltas så att de förblir den oer-

hört stora, givmilda och ständigt förnyande natur-

resurs som de en gång var. Vidare bör det vara

möjligt för yrkesfiskare att försörja sig på fisket

utan statligt stöd. Ur ett socialt perspektiv handlar

hållbart fiske bland annat om att det är en viktig

faktor i upprätthållandet av våra levande kustsam-

hällen. Utan fisket riskerar många småsamhällen

längs landets kuster att dö ut. Det handlar även om

människors rätt att äta fisk: på många håll i värden

leder utarmade fiskeresurser till en brist på mat

och därmed kraftigt försämrade levnadsförhållan-

den.

Ett fiske kan bli mer hållbart genom att:

Man använder nät med större hål så att små

fiskar kan simma igenom och hinna bli stora

nog att föröka sig.

Fisket sker på natten. På dagen fastnar fåglar

i näten och riskerar att dö när näten halas

ombord. På natten finns färre fåglar i närhet-

en och alltså minskar problemet.

Modern utrustning används. Denna utrust-

ning gör att man kan se hur stora fiskarna i

ett fiskstim är och på så vis kan man undvika

att fiska för små fiskar

Reglerna följs: kvoter respekteras, tjuvfisket

minimeras och man undviker att fiska utrot-

ningshotade arter.

Mindre miljöskadliga bränslen används i fis-

kebåtarnas motorer. Dessutom är det bra om

man undviker att transportera fisken alltför

långt innan den når konsumenten.

Yrkesfiskarnas lönsamhet ökar så att de slip-

per fiska så hemskt mycket fisk. Detta kan till

exempel ske genom höjda fiskpriser eller säl-

säkra burar (se nästa sida).

Man slutar med bottentrålning och istället

övergår till andra metoder.

Foto: MSC

23

3.1 Simrishamnsregionens hållbara fiske

Sommaren 2011 blev torskfisket i Östersjön hållbarhetscertifierat (MSC-märkt, se nedan). Detta innebär

bland annat att man använder selektiva redskap som minskar bifångsterna och att torsken fredas under

lekperioden (MSC a 2011). Vidare måste yrkesfiskarna kunna uppvisa trovärdig information om de be-

stånd man fiskar på, innehållande exempelvis fiskarnas ålder och kön. Detta krävs för att man ska kunna

kontrollera att inte alltför unga fiska landas; de måste ju hinna fortplanta sig först (MSC b 2011). Yrkesfis-

karna måste även följa lokal, nationell och internationell lagstiftning.

I Simrishamnsregionen är just nu ett antal projekt under uppstart, vilka alla kommer att öka hållbarheten i

fisket ytterligare. Mer om dessa projekt nedan.

Biogas från fiskrens

Alla levande organismer, så även fiskrens, innehål-ler stora mängder kol. Kol bildar, tillsammans med väte, ofta väldigt energirika molekyler som finns i bland annat drivmedel som bensin, diesel och bio-gas. För att bilda bensin och diesel krävs dock att kolet lagras i marken under högt tryck i många tu-sen år. Att sedan använda bensinen eller dieseln är dåligt eftersom kolet, i form av koldioxid, som länge varit lagrat i marken då tillförs atmosfären, vilket leder till klimatförändringar. Biogas kan man istället bilda på kort tid genom att röta sådant som innehåler kol, alltså låta detta material ruttna. Även vid användning av biogas släpps koldioxid ut, men detta påverkar inte atmosfärens koldioxidhalt klimatet eftersom kolet i biogasen nyligen bundits in från atmosfären. Alltså leder biogasanvändning inte till klimatförändringar.

Ungefär 30% av den fisk som fångas i Sim-rishamnsregionen blir till fiskrens (Nilmander 2011). Detta fiskrens kommer nu att tas om hand och rötas i en biogasreaktor där biogas bildas, vil-ken sedan kommer att användas som bränsle i Simrishamns fiskebåtar. Planen är att ersätta luften i båtarnas dieseltankar med biogas, vilket leder till en 30 procentig minskning av dieselför-brukningen (Tschernij 2012). Detta är bra eftersom man då inte behöver byta ut dagens mo-torer, men ändå kan minska fiskets klimatpåver-kan.

Fiske med sälsäkra burar

Sälpopulationen i Östersjön har vuxit stadit sedan början av 90-talet, vilket orsakat problem för yr-kesfiskarna. Problemen beror på att de fiskered-skap som används (garn och krok) gör det möjligt för sälarna att stjäla den fisk som fångats. Detta leder till minskade fångster och därmed mycket dålig lönsamhet i fisket. Just nu pågår försök att fiska med sälsäkra burar, vilka är konstruerade så att sälarna inte kommer åt fisken. Burarna har en smal tunnel som fisken simmar in i. Då hamnar den i ett utrymme som den inte kan ta sig ut ur och är på så vis fångad. Runtom detta utrymme sitter ett kraftigt plastnät som sälarna inte kan tugga sig igenom och därmed är fisken säkrad (SouthBalticFLAG 2012 & SR P4 2012).

Skräpfiske: Fishing for Litter

I våra hav finns stora mängder skräp som absolut inte här hemma där. Dels kan det på plats skada djur och växter och dels riskerar det att läcka för-oreningar som sedan kan spridas i mycket stora områden. Stora mängder av detta skräp fastnar i yrkesfiskarnas trålar, men de har hittills inte haft någon möjlighet att ta hand om skräpet. I pro-jektet Fishing for litter har yrkesfiskarna försetts med avfallspåsar, i vilka de kan transportera skrä-pet till land där det tas om hand och dokumente-ras. Bland annat har man fångat bilar, tvättmaski-ner och oljefat (SouthBalticFLAG 2012).

24

3.2 Att äta fisk

Det kan verka svårt att veta vilken fisk som är håll-

bart fiskad och går bra att äta, men egentligen är

det inte så knivigt. Det allra enklaste är att endast

köpa fisk som är miljömärkt. Detta garanterar näm-

ligen att fisken är fångad från livskraftiga fiskbe-

stånd med god förvaltning. I Sverige finns idag två

miljömärkningar som är vanliga på förpackningar i

fiskdisken: KRAV och MSC. Det finns även flera

märkningar som är snarlika miljömärkningarna men

ändå inte garanterar ett hållbart fiske. Ett sådant

exempel är Fish for Life; Findus egna märkning som

bland annat står för att fisken inte fångats illegalt

(Bruno et al 2011).

Om man absolut inte kan få tag på miljömärkt fisk

är det i alla fall viktigt att kolla så att den art man

tänkt köpa inte är hotad. Det finns flera organi-

sationer som regelbundet uppdaterar listor över

fiskarter som är okej att äta. Bland annat har Natur-

skyddsföreningen en sådan lista och adressen till

denna finns under Mer information. Där kan man

även ladda ner en app till sin mobiltelefon.

Det är även bra att fundera över var fisken kommer

ifrån. Fisk som är fiskad långt borta kräver trans-

porter, vilka ger upphov till utsläpp av växthusgaser

som påverkar den globala uppvärmningen. Detta är

onödigt eftersom det finns bra fisk som är fångad

precis utanför Sveriges kuster.

Nedan finns MSC- och KRAV-märkningarna be-

skrivna något mer i detalj.

3.2.1 MSC

MSC står för Marine Stewardship Council, vilket är

en fristående och icke vinstdrivande organisation

som arbetar för ett hållbart fiske. De företag som

lever upp till MSC:s tre huvudprinciper får använda

miljömärkningen på sina produkter. De tre princi-

perna innebär att:

Fiske endast får bedrivas på fiskbestånd som

ligger på en hållbar nivå. Dessutom måste

fisket utföras på ett sådant vis att bestånden

förblir hållbara, det vill säga utan överexploa-

tering.

Fiskets inverkan på havsmiljön skall vara så-

dan att strukturen, produktiviteten, funktion-

en och mångfalden hos ekosystemen bibe-

hålls.

Fisket måste använda ett förvaltningssystem

som kan anpassas till förändrade förutsätt-

ningar och dessutom uppfylla alla lokala,

nationella och internationella lagar.

(Bruno et al 2011 och Jordbruksverket 2009)

3.2.2 KRAV

KRAV är en Svensk märkning som ursprungligen gällde

eko-

logisk odling, men nu även innefattar hållbart fångad

fisk. För havsfångad KRAV-märkt fisk gäller att:

Fisken kommer från livskraftiga bestånd som tål

fiske och därmed inte riskerar att minska på sikt.

Redskap och fångstmetoder som används har

valts för att minimera fiskets miljöpåverkan. Detta

innebär bland annat att fisk av fel storlek utsorte-

ras och att risken för att sjöfåglar och däggdjur

kommer till skada minimeras.

Det ska gå att spåra fiskens resa från fångstplat-

sen till fiskdisken.

De fartyg som används ska vara miljöanpassade

med avseende på val av motorbränsle, kemikalier

etc.

(Bruno et al 2011 och Jordbruksverket 2009)

25

3.3 Aktiviteter

3.3.1 Veckobrevet till föräldrarna

”Den här veckan pratar vi om hållbart fiske och om hur man som konsument kan veta vilken fisk som är

lämplig att äta. Vi kommer också att laga hållbarhetscertifierad fisk på hemkunskapen och spela ett fis-

kespel som handlar om vikten av att gynna fisken för att gynna fisket.

Det enklaste sättet att som konsument vara säker på att den fisk man köper är fångad på ett hållbart vis

är att leta efter miljömärkningar. I Sverige finns idag två miljömärkningar som är vanliga på förpackning-

ar i fiskdisken: KRAV och MSC. Sommaren 2011 blev exempelvis torskfisket i Östersjön MSC-ertifierat.

Detta innebär bland annat att man fiskar på stabila och livskraftiga bestånd, använder selektiva redskap

som minskar bifångsterna och att torsken fredas under lekperioden, det vill säga då den parar sig.

Det är även bra att fundera över var fisken kommer ifrån. Fisk som är fiskad långt borta kräver transpor-

ter, vilka ger upphov till utsläpp av växthusgaser som påverkar den globala uppvärmningen. Detta är så

himla onödigt eftersom det finns bra fisk som är fångad precis utanför Sveriges kuster.

Om man absolut inte kan få tag på miljömärkt fisk är det i alla fall viktigt att kolla så att den art man

tänkt köpa inte är hotad. Det finns flera organisationer som regelbundet uppdaterar listor över fiskarter

som är okej att äta och bland annat har Naturskyddsföreningen en sådan lista på:

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/.”

3.3.2 Frågor inför eventuellt studiebesök

Om detta projekt avslutas med någon typ av studiebesök kan det vara bra att denna vecka låta eleverna

komma fram till ett antal frågor att svara på i samband med studiebesöket. Det kan antingen vara inter-

vjufrågor att ställa till en eventuell expert (till exempel en fiskare eller marinbiolog) eller saker som helt

enkelt bara passar bra att ta reda på under studiebesöket. Låt gärna eleverna diskutera frågor i grupper

och tillsammans enas om några frågor att ställa. Om tid finns kan det vara kul att sedan skriva egna tid-

ningsartiklar med utgångspunkt i intervjusvaren.

26

3.3.3 Spel: Räcker fisken?

Det kan vara kul och spännande att spela ett spel som visar på vikten av att gynna fisken för att gynna fisket.

Förberedelser: Förklara reglerna. Dela in er i grupper om fem och förse er med tändsticksaskar och tusch-penna.

Lägg 40 ton fisk, det vill säga 40 tändstickor, i ha-vet. Övriga stickor i askarna bildar en fiskebank.

Gör så här: Första omgången: En spelomgång omfattar tio rundor. Denna omgång får man inte diskutera eller samarbeta med någon annan i gruppen. Den som är yngst börjar. Den spelare som avslu-tar första omgången inleder nästa runda så att alla får inleda/avsluta någon gång.

I tur och ordning fiskar alla genom att ta fisk, det vill säga tändstickor, ur havet. Var och en be-stämmer själv hur stor fångst man vill ta upp i varje runda, men fångsten begränsas av följande villkor

Varje person har bara en båt och denna kan maximalt ta upp 6 ton, alltså 6 tändstickor per runda.

Varje båt kostar 1 ton fisk per runda i drift, oberoende hur stor fångsten är. Driftkostnaden betalas till fiskebanken efter varje runda.

Efter varje avslutad runda förökar sig fisken. Detta innebär att det tillförs lika mycket fisk som det finns kvar i sjön, men det kan aldrig finnas mer än 80 ton fisk samtidigt i sjön. (Lägg gärna stickorna i högar om tio så blir det lättare att räkna.)

Den spelare som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst vinner tävlingen.

Andra omgången: Alla återlämnar nu sina fiskar till fiskebanken och 40 ton fisk läggs ut i havet igen. Grup-pen får nu föra taktikdiskussioner och samarbeta på alla tänkbara sätt. Målet är att gruppen ska uppnå så stor sammanlagd fångst som möjligt och samtidigt lämna efter sig ett hav där deras barn har minst lika god tillgång till fisk som de själva hade i starten (40 ton).

Gruppen kan nu köpa in fler båtar om de vill och även äga dem gemensam. Priserna är enligt följande (skriv upp på tavlan!):

Liten båt kostar 6 ton fisk i inköp och 1 ton fisk i drift per runda. Den lilla båten kan maximalt fånga 6 ton fisk per runda.

Stor båt kostar 12 ton fisk i inköp och två ton fisk i drift per runda. Den stora båten kan maximalt fånga 12 ton fisk per runda.

Den grupp som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst, och dessutom lämnar en sjö efter sig med minst 40 ton fisk, har vunnit.

Följande behövs:

Spelplan i form av en sjö eller ett hav. Det kan vara en riktig eller en handritad karta över till exempel Östersjön.

Stora tändsticksaskar (2 stycken per grupp). En tändsticka = 1 ton fisk.

Tuschpennor

Foto: Naturskyddsföreningens bildbank

27

3.3.4 Tillaga miljömärkt fisk på hemkunskapen

Låt eleverna pröva att laga MSC-märkt torsk, helst från Östersjön, på hemkunskapen. Passa på att prata

om miljömärkningar och läs på eventuella förpackningar. Här följer två recept som båda är för fyra perso-

ner (Naturskyddsföreningen b 2011).

Thailändsk fisksoppa

400 gram KRAV- eller MSC-märkt torsk (Lax, sej eller alaska pollock går också bra). 2 klyftor vitlök 1 msk matolja några rotfrukter som man tycker om, exempelvis morötter, palsternacka eller rotselleri 3 salladslökar 1 lime (saft och skal) 4 dl kokosmjölk 3 dl vatten 1 st grönsaksbuljongtärning 1 tsk grön currypasta salt och peppar Hacka vitlök och skär rotfrukter och sallads-lök. Fräs på låg värme i en gryta. Tillsätt ko-kosmjölk, vatten, buljong och currypasta. Koka upp och låt sjuda 10 min. Tillsätt fisken skuren i stora tär-ningar. Låt sjuda i ytterligare 3-4 minuter. Smaka av med lime, limeskal samt salt och peppar.

Fisk med äggsås

400 gram KRAV- eller MSC-märkt torsk (Kolja, hoki eller sej går också bra). 3 dl fiskbuljong salt och malen vitpeppar Äggsås: 2 msk smör 2 msk vetemjöl 2 dl fiskbuljong 2 dl kaffe- eller matlagningsgrädde salt och malen vitpeppar 2 hårdkokta ägg 3 msk hackad persilja Smält smöret till såsen i en tjockbottnad kastrull, tillsätt mjölet och låt det fräsa un-der omrörning. Tillsätt buljongen och kaffegrädden under ständig omrörning. Smaka av grundsåsen med salt och peppar. Hacka äggen och persiljan och blanda ner i såsen strax före servering. Koka upp buljongen och lägg i fisken. Låt sjuda fiskfiléerna i buljongen tills de är vita rakt igenom. Ta upp fisken ur buljongen och håll den varm. Krydda med salt och peppar.

28

4 Utflykt och avslutning

Nu börjar nyfiken-på-hållbart-fiske-projektet att

närma sig sitt slut och detta kapitel innehåller där-

för ingen ny information. Istället innehåller det för-

slag på några aktiviteter som passar så här på slu-

tet, samt några tankar kring hur hur man kan sam-

manfatta och avsluta projektet. Detta kapitel inne-

håller inte heller något veckobrev till föräldrarna,

utan istället är tanke att material från projektet

samlas i ett kompendium som varje elev tar med

hem direkt eller eller efter en eventuell utställning.

4.1 Aktiviteter

4.1.1 Redovisa ”Min fisk” i grupper

När alla har skrivit klart om sin fisk är det dags att redo-

visa! Roligare blir det om redovisningarna görs i lite

mindre grupper. En modell är att eleverna delar in sig i par och sedan berättar var och en för de andra om

partnerns fisk. På så vis får varje elev lite djupare kunskaper om ytterligare en fisk.

4.1.2 Utställning

På slutet kan det vara kul att sätta samman en utställning om hållbart fiske - ganska mycket material har

ju faktiskt producerats under projektets gång. Kanske kan utställningen vara på skolans bibliotek? Då

finns det ju chans att kunskaperna når ännu fler! När detta projekt testades på Sankt Olofs Skola gjorde vi

en utställning på Simrishamns stadsbibliotek. I den blå rutan finns det som utställningen innehöll.

4.1.3 Kompendium

Till sist, efter utställningen, kan varje elev samla sitt material i ett kompendium att ta med hem. På så sätt

får även förlädrarna ta del av all viktig information. Exempel på material som kompendiumet kan kan in-

nehålla finns i den blå rutan.

På utställningen:

Elevernas texter om ”Min fisk”. Extra bra är det om det tydligt framgår

om man bör äta de olika fiskarna eller ej.

Elevernas ritade undervattenslandskap.

Papier-maché-fiskar i glasmontrar som såg ut som akvarium (kan för-

slagsvis även hängas i snören från taket)

Information om MSC– och KRAV-märkningar.

Information från Naturskyddsföreningen

29

I varje kompendium:

Svaren på de frågor eleverna och deras föräldrar ställde i inledningen av

projektet (uppgift 1.4.2).

Elevens egen text om en fisk (uppgift 1.4.4).

Protokoll från dissektion av fisk (uppgift 1.4.7).

Tidningsartikel eller intervjusvar från studiebesöket (uppgift 3.3.2).

Recept på fisken som lagades på hemkunskapen (uppgift 3.3.4).

Lista på fiskar som är okej att äta (länk finns under Mer informationI).

Bilder och information om miljömärkningarna (KRAV och MSC).

Elevens bild på undervattenslandskap (uppgift 1.4.5).

Eventuella foton.

Info från naturskyddsföreningen.

4.1.3 Studiebesök på en strand

Om klassen bestämmer sig för att åka på studiebesök till en strand kommer här några exempel rolika akti-

viter man kan göra på stranden.

Förberedelser: Bygg en vattenkikare

En vattenkikare är bra att ha när man vill spana ner i böljan blå.

Material som behövs till en enkel vattenkikare är: konservöppnare, plåtburk, kraftigt gummiband, plast-

påse eller plastfolie. Ta med hjälp av en konservöppnare bort botten på en plåtburk. Trä en plastpåse

(eller plastfolie) över ena öppningen på burken och spänn den ordentligt. Fäst med ett gummiband. Klart!

Istället för konservburkar kan även en mjölkkartong eller en bit avloppsrör i plast fungera.

Håva efter småkryp i vattnet

Att håva efter växter och småkryp i vattnet kan vara riktigt spännande! Endast enkel utrustning krävs: ett

antal håvar, kanske några vattenkikare (se ovan), skedar, baljor eller burkar (gärna med förstoringsglas i

locket) och bestämningslitteratur, gärna anpassad

för barn. Alla arter behöver dock inte bestämmas;

bara genom att titta på småkrypen kan man få reda

på mycket. Det kan vara bra att inleda håvandet med

en frågeställning, till exempel: Hur många djur kan vi

hitta? Förslagsvis kan hälften av eleverna börja med

att håva och resten kan vara djurskötare. Efter ett tag

byts man av. Djurskötarens uppgift är att sortera dju-

ren så att samma arter hamnar i samma burkar. Nar

alla har fått håva en stund är det dags att samlas.

Titta på djuren och diskutera följande frågor: Hur ser

djuren ut? Hur rör de sig? Var lever de? Vad äter de?

Vilken roll har de i det marina ekosystemet? Varför

har de olika färger?

30

Titta på tång

Hämta ett gäng tångruskor från vattenbrynet och studera dem närmare.

Hur kan man räkna ut tångens ålder?

Vissa typer av tång lever i flera år, till exempel blåstång och sågtång. Varje år förgrenar sig tången och där-

för kan man räkna ut dess ålder. Första gången den delar sig har den levt ett år, andra gången två år och

så vidare. Ibland kan tång bli riktigt många år: försök hitta den äldsta tången! Vilken är tångens roll i det

marina ekosystemet?

Tång på sten

Leta upp en bit tång som sitter fast på en sten. Testa att bara hålla i tången – stenen sitter kvar! Ibland

kan man behöva skaka riktigt hårt för att få loss tången. Hur sitter tången fast så hårt i stenen utan rötter?

Om man undersöker fästplattan (alltså där tången sitter fast i stenen) ser man att den har små fästtrådar

som borrar sig in i stenen och gör så att den sitter riktigt hårt fast. Det behövs när vågorna sliter och drar i

den hela tiden!

Trolla med tång

Växter behöver sin gröna färg, sitt klorofyll, för att fotosyntetisera och därmed fånga energin i solljuse.

Hur kommer det sig då att många alger är röda eller bruna? Testa att doppa ner en bit blås- eller sågtång i

hett vatten i en halv minut. Exempelvis kan man ha med sig vatten i en termos. När tången tas upp ur

vattnet igen har den doppade biten blivit klargrön. Detta beror på att tångens färgpigment förstörs av det

varma vattnet och istället syns den underliggande gröna färgen. Tång fotosyntetiserar alltså med hjälp av

klorofyll precis som andra växter.

Blåstångens blåsor

Diskutera varför blåstången har blåsor. Vad finns inuti dem? Jo, i blåsorna finns luft vilket gör att

blåstången flyter. Testa att trycka sönder alla blåsor och lägg tången i vattnet igen – då sjunker den. Blås-

tångens blåsor hjälper den att stå upprät i vattnet så att den kan fånga solljuset så effektivt som möjligt.

Foto: Anneli Nordling

31

5 Mer information

För mer information om Östersjöns arter:

WWFs publikation om Östersjön: http://www.wwf.se/source.php/1120711/vattendjur.pdf .

Vattenkikaren: http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/fakta.html. Välj en livsmiljö och välj sedan

Egentliga Östersjön.

Fiskbasen: http://www.fiskbasen.se/. Här finns all möjlig information om fiskarter och fiske, även

om sidan kan vara svårnavigerad. Välj Nordiska fiskar en liten bit ner på startsidan och välj sedan en

art i rullmenyn till vänster.

För mer information om vilka fiskar man bör äta:

Naturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/. Denna lista ger en fin översikt.

WWF: http://www.wwf.se/source.php/1447823/WWF_FISKGUIDE_STOR_2012.pdf. Denna publi-kation innehåller detaljerad information och är bra för arbetet med ”Min fisk”.

Exempel på tidningsartiklar att läsa:

Om spökfiske: http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1599665/Spoknaten-fiskar-for-alltid.html

Om bottendöd: http://www.sydsvenskan.se/sverige/ostersjons-bottendod-ar-varst-i-varlden/

Om simrishamnsfisket: http://www.sydsvenskan.se/sverige/de-ar-havets-mest-utsatta-ndash-ovan-och-under-ytan/

Om fiskkonsumtion: http://www.dn.se/nyheter/sverige/torsk-ater-pa-matbordet

Om ohållbart fiske: http://www.dn.se/nyheter/sverige/snart-ar-alla-fiskevatten-utnyttjade

Länkar till de som sköter märkningen av hållbar fisk:

MSC: http://www.msc.org/sv?i18nredirect=true

KRAV: http://krav.se/

Bra sida med information om Östersjön presenterad på ett lättillgängligt vis:

http://www.forskning.se/infact/ostersjonstartsida.4.474a8200125b0bb70f98000351.html.

32

6 Referenser

Almgren I & Falk B (2011), Östersjön för små och stora, Got-

landsBoken 2011.

Björkman et al (2011), Dumpad fisk vansinne för ekonomi och

miljö, Göteborgsposten, http://www.gp.se/nyheter/

debatt/1.781780-dumpad-fisk-vansinne-for-ekonomi-och-

miljo?m=print, hämtad 120226.

Brenner U (2007), Egentliga Östersjön – en unik blandning av

salt och sött, HavsUtsikt nr 3,http://www.havet.nu/dokument/

HU20073ostersjon.pdf, hämtad 111229.

Bruno et al (2011), Hotade hav – att välja fisk och skaldjur,

Naturskyddsföreningen, 2011.

Formas Fokuserar (2006), Fakta om Östersjön och övergöd-

ningen, Östersjön – hot och hopp, Formas, Stockholm 2006.

Havet.nu a (2011), Fakta om havsområdet, http://havet.nu/?

d=43, hämtad 111214.

Havet.nu b (2011), Miljötillståndet i Egentliga Östersjön,

http://www.havet.nu/?d=27, hämtad 120129.

Havet.nu c (2011), Överfiske, http://www.havet.nu/?d=33,

hämtad 120129.

Jordbruksverket (2011), Fångstmetoder inom yrkesfisket,

http://www.sjv.se/amnesomraden/konsument/fiskochfiske/

fangstmetoder.4.4b2051c513030542a928000991.html, häm-

tad 120219.

Jutvik G (okänt år), Några vanliga växter och djur i Östersjön,

WWF, http://www.wwf.se/source.php/1120711/

vattendjur.pdf, hämtad 120119.

Kristianstads naturskola (okänt år), Alger och tång, Barn-och

utbildningsförvaltningen Kristianstad, http://

www.buf.kristianstad.se/kick/not/tema/Havet/

Algerochtang.pdf, hämtad 120119.

MSC a (2011), Äntligen kan du köpa svensk MSC-märkt torsk

från Östersjön!, http://www.msc.org/press/nyhetsarkiv/

antligen-kan-du-kopa-svensk-msc-markt-torsk-fran-ostersjon,

hämtad 120226.

MSC b (2011), MSC:s miljöstandard för ett välskött och uthål-

ligt fiske, http://www.msc.org/om-msc/standarder-och-

certifieringskrav/standarder/msc-miljostandard, hämtad

120226.

Naturskyddsföreningen a (2011), Hjälp oss att rädda ålen nu,

http://www.naturskyddsforeningen.se/stod-oss/privat/al/,

hämtad 120129.

Naturskyddsföreningen a (2011), Hjälp oss att rädda ålen nu,

http://www.naturskyddsforeningen.se/stod-oss/privat/al/,

hämtad 120129.

Naturskyddsföreningen b (2011), Läckra fisk- och skaldjursre-

cept, http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/

recept/fisk--och-skaldjurssnittar/, hämtad 120323.

Nilmander U (2011), Fiskrens blir båtbränsle, Ystads allehanda,

http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1495451/

Fiskrens-blir-batbransle.html, hämtad 120226.

Regeringen (2012), Hållbar utveckling, http://

www.regeringen.se/sb/d/1591, hämtad 120226.

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet 2011, Edita, Västerås 2011.

SouthBalticFLAG (2012), SouthBalticFLAGs kanal, http://

www.youtube.com/southbalticflag, hämtad 120226.

SR P4 (2012), Burar ska skydda fisken från sälen, http://

sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?

programid=96&artikel=4903164, hämtad 120226.

Tschernij V (2012), Verksamhetsledare SouthBalticFLAG, tele-

fonintervju februari 2012.

Umeå Universitet (2011), Hur påverkas Östersjön av klimatför-

ändringar?, http://www.umu.se/forskning/stark-forskning/

strategiska-forskningsomraden/havsmiljoforskning/, hämtad

120129.

Vattenkikaren (2007), Organismer presenterade i Vattenkika-

ren, Tjärnö marinbiologiska laboratorium, http://

www.vattenkikaren.gu.se/fakta/fakta.html, hämtad 120119.

WWF a (2011), Hotade marina arter, http://www.wwf.se/vrt-

arbete/hav-och-fiske/hav-i-vrlden/hotade-arter/1133376-

hotade-marina-arter, hämtad 120129.

WWF b (2011), Fiske, http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-

kust/problem/fiske/1133386-fiske, hämtad 120226.

Åbo Institut (2006), Den egentliga fiskigeln, http://web.abo.fi/

instut/fisk/Swe/Parasiter/piscicola.htm, hämtad 120119.

Östersjöportalen (2010), Plankton, http://

www.itameriportaali.fi/sv/tietoa/ymparistokasvatus/nodu/

itameritietoa/sv_SE/plankton/, hämtad 111229.

33

34