Utgivare: Energiforsk AB, 101 53 Stockholm. Programledare och ansvarig utgivare: Monika Adsten, Tfn: 08-677 27 35, monika.adsten@energiforsk.se 1

SOLELPROGRAMMETS TREDJE UTLYSNING: MEDEL FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING INOM SAMTLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN

Information från SolEl 13-17

SolEl 13-17 drivs som ett samverkansprogram tillsammans med Ener-gimyndigheten. Utöver Energimyndigheten så deltar även Svenska Byggbranschens Ut-vecklingsfond via NCC, Fortum, Malmö stad, Jämtkraft, HSB, Stock-holms stad, Göteborg Energi, Solkompaniet, Öresunds Kraft, Bixia, ABB, Karlstads Energi, Glava Energy Center, Eskilstuna Energi & Miljö, Pite Energi, Växjö Energi och Egen El i programmet

SolEl 13-17 drivs av En-ergiforsk AB, med Monika Adsten som programle-dare.

Verksamheten följs av ett programråd, som gran-skar ansökningar och ger rekommendation till En-ergimyndigheten om vilka projekt som bör beviljas. Programrådet följer sedan projektens utveckling och granskar slutrapporter.Detta nyhetsbrev be-skriver en del av den verksamhet som bedrivs inom programmet. Mer information fi nns på www.solelprogrammet.se

Exempel på svenska solelanläggningar

I föregående etapper av SolEl-programmet så har vi samlat en stor mängd anläggningar på www.solcell.nu för att visa på hur olika typer av sol-elanläggningar kan se ut. Vi har tyvärr inte möjlighet att lägga till anläggning-ar och uppdatera sidan längre.

Energimyndigheten och Energiforsk AB, som företräder branschen, utlyser nu 9 miljoner kronor inom samverkansprogrammet SolEl. Det är programmets tredje utlysning och projektförslag inom programmets samtliga forskningsområden välkomnas.

Syftet med utlysningen är att bidra till en ökad etablering av solceller i Sverige, särskilt i den be-byggda sektorn. Den tredje utlysningen är öppen för forsknings- och utvecklingsprojekt som har ett tydligt nyhetsvärde, därför kommer projekt rö-rande informationsspridning eller demonstration av etablerad teknik inte att kunna få stöd.

De forskningsområden som fi nns i programmet och där det önskas projektförslag är följande:• Nätanslutning och solceller i framtidens smarta

elnät• Hållbara städer och byggnadsanknutna sol-

cellsfrågor• Utvärdering och verifi ering av solcellsanknutna

produkter och tjänster • Solceller i samhället

Projekt inom vissa områden uppmuntras särskiltEnergimyndigheten och SolEl-programmets forskningsråd har tillsammans identifi erat ett antal forsknings- och utvecklingsområden där de särskilt gärna vill se en utökad verksamhet. De har presenterats utan inbördes prioritering:• Forskning som följer olika aktörers medver-

kan (exempelvis beteende, åsikter, tillväga-gångssätt) i solcellsutbyggnaden (exempelvis arkitekter, bostadsrättsföreningar, energi- och klimatrådgivare, installatörer, mikroproducen-ter, stadsplanerare med fl era)

• Forskning som lär av installation och drift av solcellssystem: Påverkan av skador som uppkommer vid installation och transporter, metodik för kostnadseffektiv installation och drift etcetera.

• Utveckling, utvärdering och/eller verifi ering av produkter (fram till utveckling av prototyp) och/eller tjänster, exempelvis produkter för bygg-nadsintegration och produkter med potential att sänka livscykelkostnaden för solcellssys-tem i olika tillämpningar.

• Prognostiserings- och planeringsmetodik för att underlätta integration av solceller i elnätet,

Foto: Carl Michael Johannesson

exempelvis elproduktionsprognoser, stadspla-neringsprocesser etcetera.

• Forskning som analyserar miljömässiga och sociala aspekter av solcellsanvändning, exem-pelvis kring livscykelanalys.

Den tillgängliga programbudgeten för utlysning-en är, inklusive samfi nansiering, cirka 9 miljoner kronor. Energimyndighetens andel utgör cirka 3,5 miljoner kronor och för projekten krävs en samfi nansiering på minst 50 procent. Därutöver regleras för företag möjliga stödnivåer av förord-ning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

Workshop i samband med utlysningenSolEl-programmet planerar just nu en workshop i samband med utlysningen för att kommunicera möjliga forskningsområden och bidra till match making. Workshopen kommer att handla om BIPV (Building Integrated Photovoltaics) och solcellers prestanda och tillförlitlighet och vara inriktad på två teman: ”Hur säkerställer vi en sä-ker och kvalitetsinriktad utbyggnad av solceller i samhället, och hur ska utbyggnaden följas upp?” samt ”Hur skulle Sverige kunna få en ledande position inom byggnadsintegrerade solceller?”. På plats fi nns representanter från programmet, Energimyndigheten och experter. Det kommer även att fi nnas tillfälle att fråga Energimyndighe-ten och Energiforsk kring exempelvis stödnivåer, samfi nansieringskrav och liknande.

Mer information och ansökanUtlysningen fi nns på www.energimyndigheten.se/utlysningsolelprogrammet. Sista ansöknings-dag är 15 september 2015 klockan 24.00.

Nyhetsbrev # 1/2015

Utgivare: Energiforsk AB, 101 53 Stockholm. Programledare och ansvarig utgivare: Monika Adsten, Tfn: 08-677 27 35, monika.adsten@energiforsk.se 2

TRE NYA PROJEKT I SOLEL-PROGRAMMET

PRELIMINÄRA RESULTAT FRÅN PROJEKTET SOLCELLER I FLERBOSTADSHUS

Efter den andra utlysningsperioden i SolEl-programmet har nu tre av totalt tolv ansökningar blivit beviljade.

I mars kom beslutet att tre projekt blivit beviljade stöd från SolEl-programmet. De beviljade projekten drivs av STUNS, Solkompaniet och Uppsala Universitet.

Solceller i fl erbostadshus, ett projekt inom SolEl-programmet från den första utlysningen, presenterar nu preliminära resultat som visar att det är knepigt med solceller i fl erbostadshus.

Första rapporten från SolEl publiceradNu är den första rapporten från Sol-El-programmet publicerad. Rappor-ten heter Erfarenheter av medelstora solcellsinstallationer på byggnader och är skriven av Daniel Olsson, Catrin Heincke och Peter Wennerhag på CIT Energy Management AB.

Rapporten visar att de fl esta fastig-hetsägare är nöjda med sin solcell-sinstallation och att det bara fi nns ett fåtal bygg-nadstekniska eller säkerhetsmässiga fel och brister för solcellsanlägg-

ningar större än 10 kWp. Intervju– och enkätsvaren visar en relativt entydig bild av i huvudsak problemfria installationer med likartade lösningar för montering på olika typer av underlagsmaterial och taklutning. Problem med snöröjning, rengöring och skadegörelse uppfattas inte som ett hinder. Resultaten hoppas leda till att fl er fastighetsägare väljer att installera solceller.

Klicka här för att ladda ner rapporten

Solceller på fl erbostadshus i Uppsala. Foto: STUNS

Framtidens solel för hyresgästerProjektet drivs av Simon Strandberg på STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universitet i Uppsala, näringsliv och sam-hälle). Projektet ska identifi era koncept och affärsmodeller för att hyresgäster ska få tillgång till solel från den byggnad där de hyr. Målet är att utveckla minst fyra olika affärsmodeller varav en testas i verklig fastighet. Projektet pågår fram till april 2016.

Flerbostadshus i Lagersberg. Foto Solkompa-niet.

Förbättrad elproduktionsutvärdering från solcellsanläggningar för ökade investeringar i solcellsteknikProjektet drivs av David Larsson på Solkompaniet. Syftet med projektet är att minska osäkerheterna kring hur mycket el en solcellsanläggning producerar. Projek-tet förväntas bidra till ett säkrare underlag för uppskattning av elproduktion från solceller vilket tros kunna inverka positivt på investeringsklimatet. Projektet pågår fram till december 2016.

Illustration från projektet. Uppsala universitet.

UppScaleSolarProjektet drivs av Joakim Widén från Uppsala Universitet. Projektet ska karak-tärisera sammanlagrad effektproduktion från storskaligt utbyggd BAPV (Building Applied Photovoltaics) i framtidsscena-rier för Uppsala kommun. Projektet ska utveckla modeller och validera hur den sammanlagrade effekten från ett antal solcellsanläggningar påverkas när sol-strålningen varierar. Projektet pågår fram till mars 2017.

Foto: Energibanken

Sedan årskiftet har det blivit mer ekono-miskt att mata ut överskottsproduktion från en solcellsanläggning på elnätet – för vissa. Det nya regelverket fungerar dock dåligt för bostadsbolag som äger fl era solcellsanläggningar. Det har också blivit uppmärksammat att företag (och

bostadsrättsföreningar) som säljer sitt överskott blir skyldiga att betala ener-giskatt även för den solel som används i byggnaden, vilket kraftigt påverkar anläggningens lönsamhet. Därmed ökar behovet av att öka egenanvändningen och minimera mängden el som matas ut på elnätet.

Resultat från projektetAmbitionen i projektet ”Solceller i fl erbo-stadshus” har varit att testa olika typer av laststyrning för att öka egenanvändning-en, men hittills har det visat sig svårt. I de studerade fl erbostadshusen fi nns helt enkelt inget tillräckligt stort energibehov som enkelt kan fl yttas. Fler objekt kom-mer att studeras fram till 2016 och man kommer även att undersöka alternativa lösningar, som att lagra energi i elcyklar och att fl ytta lägenheternas kylar och frysar från hushållsel till fastighetsel.

Utgivare: Energiforsk AB, 101 53 Stockholm. Programledare och ansvarig utgivare: Monika Adsten, Tfn: 08-677 27 35, monika.adsten@energiforsk.se 3

SVENSKA SOLCELLSMARKNADEN GÅR FRAMÅTIEA Photovoltaic Power Systems Programme (PVPS) har presenterat en rapport om den svenska solcellsmarknaden som visar att den har fortsatt stark tillväxt och ökad konkurrens.

ELBOLAGENS ERBJUDANDEN TILL MIKROPRODUCENTERSolcellsägare kan i vissa perioder producera mer el än de förbrukar och då sälja överskottselen till det allmänna elnätet. Johan Lindahl som är svensk representant i IEA-PVPS har nyligen sammanställt en lista över elbolagens erbjudanden. Foto: Carl Michael Johannesson

Välkommen till Svenska SolelmässanDen 25 november 2015 arrange-ras Svenska Solelmässan för an-dra året i rad. Mässan vänder sig till alla som vill komma i kontakt med Sveriges ledande solelle-verantörer. Förra årets mässa besöktes av cirka 350 personer som lyssnade på Sveriges ledan-de solexperter och, framför allt, fi ck se vad 17 stycken av Sveriges ledande solelleverantörer hade att erbjuda.

I år växer mässan med större ut-ställningsyta, fl er utställare och ett utökat seminarieprogram. För mer information och anmälan, besök www.solelmassan.se.

Installationstakten för solceller fortsatte att öka i Sverige under 2014, nästan dubbelt så mycket som under 2013. Det innebär att den svenska markna-den fördubblades för fjärde året i rad. Den starka tillväxten de senaste åren beror främst på sjunkande systempriser samt ett ökande intresse för solceller i Sverige.

Tidigare har marknaden varit stabil för icke nätuppkopplade fristående solcells-system, men på senare år har markna-den för nätuppkopplade solcellssystem vuxit snabbt. Lägger man ihop de fristå-ende och nätuppkopplade systemen så var den kumulativa solcellskapaciteten cirka 79,4 MW i slutet av 2014. Denna kapacitet producerar uppskattningsvis 75 GWh per år, vilket utgör ungefär 0,06 % av Sveriges totala elkonsumtion.

Omvärlden påverkar svenska mark-nadenPriserna för både enskilda moduler och kompletta nyckelfärdiga system gick ner med ungefär 1 kr/W under 2014. Den största orsaken till att systempriserna i Sverige gått ner är att priserna för modu-ler och kringutrustning har sjunkit på den internationella marknaden. En annan anledning är att den svenska marknaden växer, vilket ger installationsföretagen

möjlighet att effektivisera installations-proceduren och därmed minska både arbetskostnaden och marginalerna. Kon-kurrensen på marknaden har också ökat.

Ett fl ertal svenska modulproducenter har sedan 2010 tvingats stänga ner till följd av den stora prispress på solcellsmodu-ler som de senaste åren uppstått då den globala produktionskapaciteten byggts ut snabbare än vad världsmarknaden hunnit med att växa. Sverige gick för första gången under 2014 från att vara en nettoexportör till att vara en nettoim-portör av solcellsmoduler. Rapporten visar att det fi nns en växande industri för kringutrustning samt utveckling av nya solcellstekniker i Sverige. Dessutom sys-selsätter installatörerna samt forskningen ett ökande antal personer.

Den ersätt-ning som mikroprodu-center kan få skiljer sig en del mellan el-bolagen. Som mest kan man få 200 öre per kilowattimme

och som lägst fyra öre lägre än Nord-poolpriset. Johan Lindahls lista innefattar

29 stycken elbolag men han öppnar för att det förmodligen fi nns fl er som erbjud-er sig att köpa el.

För en mikroproducent är det viktigt att jämföra vilken ersättning för överskottse-len som kan erbjudas från olika elbolag. Det är också viktigt att ta reda på vad inköpspriset för köpt el är. En mikropro-ducent kan utöver elbolagens ersättning även få ersättning för nätnyttan samt för den nyligen införda skattereduktionen.

Kumulativ samt årlig installerad solcellseffekt i Sverige för olika typer av solcellssystem.

Foto: Martin Nordlund & Marco Pusterla

ENERGIMYNDIGHETENS UPPDRAG INOM INVESTERINGAR I SOLENERGIEnergimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att följa upp utvecklingen av investeringar i solceller och i solvärme och genomföra en informationsin-sats för att främja utvecklingen av mikroproduktion av el från solceller.

Foto: Switchpower

Inget Solforum 2015Energimyndigheten kommer inte att anordna Solforum, konferensen om solenergi, under 2015. Nästa konfe-rens blir preliminärt 2016. Solforum är en konferens för alla som verkar inom solenergi för att ge överblick om vad som är på gång inom området och vad som händer inom pågående forskningsprojekt. Kon-ferensen syftar också till att samla fl era olika aktörer på området för att skapa möjligheter till diskussion om vad som behöver göras för att främja solenergi i Sverige och ta nästa steg i utvecklingen.

Foto: JM

Elsäkerhetsverket får regeringsuppdrag om småskalig solelproduktionFör 2015 har Elsäkerhetsverket fått ett uppdrag av regeringen att titta närmare på den el som produceras från solenergi. Den snabba utveck-lingen som sker gällande anlägg-ningar för solelproduktion ligger till grund till att Elsäkerhetsverket ska se över gällande regelverk. Upp-draget omfattar även att se över informationsbehov hos allmänheten gällande säkerhetskrav som ställs vid installation, anslutning till elnä-tet och drift av solcellsanläggningar. Rapporten ska vara inlämnad den 1 oktober 2015.

I regeringens regleringsbrev har Ener-gimyndigheten fått i uppdrag att följa upp installerad effekt av solceller och instal-lerade kvadratmeter för solvärme, samt kostnader för kapital, installation och drift. Kostnaderna ska även prognosti-ceras framåt. I uppdraget ingår även att redovisa rekommendationer om eventu-ell framtida stödandel i det statliga stödet för installation av solceller, och antalet hushåll som har tagit del av bidraget.

Anna Carlén på Energimyndigheten har berättat mer om deras uppdrag som sträcker sig till och med oktober 2015.

Kommer ni enbart att studera anlägg-ningar som byggts det senaste åren eller kommer man även att ta med äldre anläggningar?- Alla anläggningar är med gällande ackumulerad installerad effekt och ener-giproduktion. Sedan är det ju de nyaste anläggningarna som sätter priset på ny installerad effekt. Resultatet kommer vi att uppmärksamma med ett pressmed-delande och publicera i vår webbshop, säger Anna Carlén.

Uppdraget innehåller också genom-förandet av en informationsinsats som ska främja utvecklingen av mikroproduktion, vilken typ av infor-mation ska inkluderas?- Energimyndigheten har genomfört en provning av komponenter i solcellssys-tem där mono- och polykristallina mo-duler samt växelriktare testats. Genom provningen kan Energimyndigheten utvärdera energiprestanda, men även snö- och istest och accelererad åldring provas.

Resultaten ska öka kunskapen om den teknik som fi nns tillgänglig på markna-den idag och ge konsumentnära informa-tion. Testresultaten kompletteras också med annan relevant information som ekonomiska stöd och regelverk, det ska hjälpa kunden inför beslut om investe-ring i en solcellsanläggning. Resultaten kommer att publiceras på Energimyndig

Foto: Energiforsk

hetens webbplats i juni, berättar Anna Carlén.

Hur kommer ni att nå ut med informa-tionen?- Småhusägare och ägare av större fast-igheter som funderar på att investera i en solcellsanläggning är en viktig målgrupp för denna informationsinsats. De söker ofta information i första hand på internet, därefter tas kontakter med fackmän eller rådgivare. Energimyndigheten kommer därför att publicera information på vår webbplats. Det näst vanligaste sökor-det på Energimyndighetens hemsida är ”solceller” och antalet besök på webbsi-dor för testresultat är fl era hundra tusen varje år, resultaten kommer därför att nå många. Informationen sprids också genom Sveriges kommunala Energi- och klimatrådgivare som från och med i år också får en fördjupad utbildning inom området solenergi, säger Anna Carlén.

Finns ett intresse för att ta över ägandeskapet för en del av den infor-mation och de verktyg som fi nns på www.solelprogrammet.se? - Vi gör just nu en översyn av informatio-nen på Energimyndighetens webbplats som rör solenergi. Vi samarbetar med Solelprogrammet för att på bästa sätt sprida de projekteringsverktyg och den information som nu fi nns på Solelpro-grammets hemsida, menar Anna Carlén.