OCH RESULTAT 2017 SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET … · Förskola, Grundskola, Fritidshem och Grundsärskola. Sid 2(102) ... varit att låta enheterna spegla sitt val av organisation

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET

OCH RESULTAT 2017 Förskola, Grundskola, Fritidshem och Grundsärskola

Sid 2(102)

Innehållsförteckning1 Inledning.......................................................................................................................................42. Uppföljning av verksamhetens förutsättningar ................................................................................6

2.1 Verksamheter inom barn- och ungdomsnämndens ansvar.........................................................62.2 Barnprognos och personaltäthet i förskolans verksamhet..........................................................62.2 Elevprognos och personaltäthet i grundskolans verksamheter...................................................92.3 Socioekonomiskt strukturtillägg...............................................................................................112.4 Lokaler......................................................................................................................................122.5 Barngruppernas sammansättning och storlek i förskola och fritidshem ..................................122.6 Schemalagd närvarotid i förskola och fritidshem.....................................................................132.7 Ansökningar om utökning av tid i förskolan............................................................................132.8 Personalens utbildning och kompetens ....................................................................................152.9 Ledarutveckling........................................................................................................................162.10 Arbetsmiljöarbete ...................................................................................................................172.11 Vikariepoolen .........................................................................................................................182.12 Digitalisering inom förskola, fritidshem och skola ................................................................182.13 Barn- och ungdomsförvaltningens övergripande organisation ..............................................20

3.0 Rutiner för kränkningssignaler, tillbud/olycksfall och klagomål.................................................223.1 Rutin för anmälan till huvudman – diskriminering, trakasserier, kränkande behandling ........223.2 Rutin för anmälan om tillbud och olycksfall............................................................................233.3 Rutiner för klagomål ................................................................................................................24

4.0 Uppföljning förskola ....................................................................................................................254.1 Förutsättningar och processer – nuläget i verksamheten..........................................................254.2 Det kompensatoriska uppdraget ...............................................................................................274.3 Likvärdigheten..........................................................................................................................294.4 Flerspråkighet och läslyft .........................................................................................................304.5 Pedagogiska lärmiljöer – både ute och inne.............................................................................314.6 Undervisningsbegreppet – Vad, hur, när och varför? ..............................................................314.7 Kompetensförsörjning ..............................................................................................................324.8 Trygg miljö, fri från kränkningar .............................................................................................344.9 Rörelse i förskolan....................................................................................................................364.10 Ytterligare utmaningar som lyfts fram i dialogerna: ..............................................................36

5.0 Tillsyn – fristående förskola och pedagogisk omsorg..................................................................386.0 Uppföljning grundskola och fritidshem .......................................................................................39

6.1 Måluppfyllelse grundskola .......................................................................................................396.2 Förutsättningar och processer – nuläget i verksamheten..........................................................486.3 Det kompensatoriska uppdraget ...............................................................................................516.4 Trygg miljö, fri från kränkningar .............................................................................................53

Sid 3(102)

6.5 Kompetensförsörjning ..............................................................................................................546.6 Områden att följa upp på uppdrag av nämnd ...........................................................................55

7.0 Grundsärskola...............................................................................................................................567.1 Processer och förutsättningar – nuläget i verksamheten ..........................................................567.2 Det kompensatoriska uppdraget ...............................................................................................577.3 Trygg miljö, fri från kränkningar .............................................................................................577.4 Kompetensförsörjning ..............................................................................................................587.5 Rörelse i grundsärskolan ..........................................................................................................58

8. Stödfunktioner ................................................................................................................................598.1 Elevhälsan och elevers hälsa ....................................................................................................598.2 Skolbibliotek ............................................................................................................................648.3 Studie- och yrkesvägledning ....................................................................................................648.4 Modersmål och integration.......................................................................................................65

9. Planering för verksamheten 2018...................................................................................................679.1 En kommunal styrning som krokar i de statliga skyldigheterna ..............................................679.2 Planering för att åstadkomma måluppfyllelse ..........................................................................679.3 Tre perspektiv som bör genomsyra verksamheten ...................................................................679.4 Urval av skolområdeschefernas prioriteringar .........................................................................689.5 Urval av stabschefernas prioriteringar .....................................................................................69

Referenser...........................................................................................................................................71Bilaga 1. Resultatdialoger 2017 i skolområde Syd ............................................................................74Bilaga 2. Resultatdialoger 2017 i skolområde Väst ...........................................................................82Bilaga 3. Resultatdialoger 2017 i skolområde Öst .............................................................................85Bilaga 4. Avdelningen för kvalitet och utveckling – prioriterade aktiviteter 2018..........................90Bilaga 5. Avdelningen för verksamhets- och ledningsstöd – prioriterade aktiviteter 2018 ..............94Bilaga 6. Ekonomiavdelningen – prioriterade aktiviteter 2018 ........................................................97Bilaga 7. Personalavdelningen – prioriterade aktiviteter 2018 .......................................................100

Sid 4(102)

1 InledningSkollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.1 Arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process med olika faser. Utgångspunkten i varje fas är att de nationella målen uppfylls. Nedanstående modell visar de olika faserna i kvalitetsarbetet.2

Figur 1.1 Det systematiska kvalitetsarbetet olika faser.

Följande dokument redogör för fälten, Följa upp och Analysera. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete följer upp enheternas samlade resultat och måluppfyllelse, analyserar och bedömer vilka övergripande utvecklingsbehov som finns, planerar insatser och fokusområden för huvudmannen och genomför planerade insatser på huvudmannanivå. Fälten Planera och Genomföra tar avstamp i huvudmannens slutsatser som sammanställs i slutet av dokumentet. För att få ökad kunskap om enheternas förutsättningar, arbetsprocesser och utmaningar genomför huvudmannen årligen resultatdialoger. Kunskapen är viktig för att kunna fatta välavvägda beslut om vilka åtgärder som är angelägna för att upprätthålla och utveckla en hög kvalitet i verksamheten. De utvecklingsområden som Karlstad kommun identifierat i samband med sitt kvalitetsarbete på huvudmannanivå överensstämmer till stor del med de områden som av Skolkommissionen pekas ut som allvarliga systemsvagheter i det svenska skolsystemet.3 Även Skolinspektionens granskningar av kvaliteten i förskola lyfter behovet av att utveckla dessa områden. Utpekade områden utgör därför grunden för de resultatdialoger som genomförs 2017.

1 Skollagen (2010:800) 4 kap. 3§ och Skollagen 4 kap. 5§ 2 Skolverket. 2015. Systematiskt kvalitetsarbete – förskolväsendet.3 SOU (2017:35)

Sid 5(102)

Frågeområden Återkoppling av föregående års slutsatser Nuläget i verksamheten Det kompensatoriska uppdraget God miljö för lärande och utveckling Kompetensförsörjning Nämndinitierade bevakningsområden

Resultatdialogerna genomförs på tre nivåer: enhetsnivå, skolområdes- och huvudmannanivå. Enheternas resultatdialoger leds av respektive enhets skolområdeschef. Inför 2017 års resultatdialoger har diskussioner kring formen för samtalen förts. I några dialoger deltar företrädelsevis chefer i andra även olika kategorier av pedagogisk personal. Nytt för i år har varit att flera enheter kunnat samlats för gemensam dialog. Syftet har varit att låta enheterna spegla sitt val av organisation och sina insatser vilket kan bidra till kollegialt lärande. Skolområdeschefen har därför anpassat samtalets innehåll och fokus efter respektive dialogs sammansättning. Sammanlagt genomfördes omkring 40 resultatdialoger på enhetsnivå 2017 varav cirka hälften i förskola och hälften i grundskola/fritidshem samt ett par stycken i grundsärskolan. Med hjälp av resultatdialogernas sammanfattning får hela styrkedjan en gemensam bild av det framskrivna nuläget. Detta ser Karlstads kommun som en viktig förutsättning för det gemensamma uppdraget. För att kunna följa upp förutsättningarna har det aktuella nuläget sammanställts med hjälp av uppgifter som samlats in från dialoger och samtal, men också från nationell och lokal statistik, granskningsrapporter och anmälningar via kommunens egna rutiner och system.

Förutom resultatdialogerna följer huvudmannen upp elevfrånvaro, klagomål, anmälningar till skolinspektionen och signaler om kränkande behandling löpande under året. Dessa underlag tillsammans med betyg och resultat på nationella prov, elevhälsorapporter och olika skolenkäter används som underlag i huvudmannens samlade redovisning. Dokumentet syftar till att redovisa barn- och ungdomsnämndens samlade kvalitet och resultat för 2017. Huvudmannen följer också upp de förutsättningar som ges i syfte att ge barn och elever en god utbildning och omsorg. Eftersom verksamhetens resultat ska ses i ljuset av de förutsättningar som ges och de processer som bedrivs, redovisas också det i dokumentet. Dokumentet utgör ett underlag för kvalitetsutveckling i verksamheten genom att övergripande slutsatser identifieras.

Sid 6(102)

2. Uppföljning av verksamhetens förutsättningar Huvudmannen har ansvar för att tillhandahålla förutsättningar. Barn- och ungdomsnämnden ska ge förskolechefen, rektorn och övrig personal vid enheten förutsättningar, så att utbildningen i förskolan, på fritidshemmet samt i grund- och grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse enheterna med nödvändiga materiella, ekonomiska och personalmässiga resurser. Huvudmannen ska säkerställa att de förskolechefer och rektorer som är anställda att leda verksamheten, och den personal som bedriver undervisningen på enheterna, har den behörighet och kompetens som lagen kräver. I huvudmannens ansvar ingår också att se till att barngrupperna på förskolan och i fritidshemmet har en lämplig storlek och sammansättning, och att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner, som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt skolbibliotek säkerställs och organiseras ändamålsenligt i grundskola och grundsärskola. Ytterligare förutsättningar som ingår i huvudmannen ansvar är att skapa fungerande rutiner och system på huvudmannanivå.4

2.1 Verksamheter inom barn- och ungdomsnämndens ansvarI Karlstad är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem organiserade i tre geografiska områden: Syd, Väst och Öst. Varje område leds av en skolområdeschef. I kommunen finns:5 54 förskolor med totalt 233 avdelningar33 grundskoleenheter varav 23 erbjuder fritidshem 7 grundsärskoleenheter, samt 3 skolor som har integrerade särskoleelever.2 dagbarnvårdare, 4 öppna förskolor och 1 barnomsorg på obekväm arbetstid.

2.2 Barnprognos och personaltäthet i förskolans verksamhetAntalet barn i förskolan förväntas öka mellan 2017 och 2021. I nämndens prognos förväntas barnantalet öka med över 400 barn under perioden. Redan idag är bristen på förskoleplatser stor i framförallt de centrala delarna av Karlstad. I takt med att Karlstads befolkning växer ökar även trycket på förskoleplatser vilket illustreras i figur 2.1.

4 Skolinspektionen. 2014. Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman. Bedömningsunderlag för förskolan, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola.5 Mätdatum 15 oktober 2017

Sid 7(102)

Figur 2.1 Antal barn i förskoleverksamhet samt antalet förskoleplatser inkl. framtida äskade förskolelokaler

2017 2018 2019 2020 20214 000

4 200

4 400

4 600

4 800

5 000

5 200

5 400

5 600

1-5 år kommunprognos (alla barn) Antal fsk topp i maj

Antal platser inkl äskade medel BK 18-20 Antal fsk årsgenomsnitt

Prognos över antal barn och platser i förskolan 2017-2021

Anta

l

Två faktorer som behöver följas och beaktas i kvalitetsarbetet i förskolan är personaltätheten och barngruppsstorleken. Siffrorna i figur 2.2 och 2.4 är hämtade från Skolverkets jämförelsetal, med mätdatum den 15 oktober varje år. 2017 års siffror finns ännu inte tillgängliga men inrapporterade till SCB. I diagrammen visas de preliminära sifforna för 2017. Detta gäller överlag i dokumentet att siffrorna för 2017 är preliminära. Om inget annat anges avser måtten kommunal regi.

En slutsats som kan dras med hjälp av diagrammen är att Karlstad halkat efter riket och större städer när det gäller barn per avdelning och personaltäthet. När det gäller barn per avdelning kan mycket förklaras med att Karlstads befolkning växer och att antalet förskoleplatser inte ökat i högre takt än barnantalet. Nämnden arbetar efter en tioårig lokalplan för att säkra att antalet förskoleplatser matchas med prognoserna för barnantalet i förskolan.

Figur 2.2 Gruppstorlek, förskola – per 15 oktober

2012 2013 2014 2015 2016 201714

14.5

15

15.5

16

16.5

17

17.5

Karlstad Större städer Riket

Barn per avdelning förskolan 2012-2017

Sid 8(102)

På Skolverket förs ingen statistik över barngruppernas storlek mer än i oktober månad. För att få en tydligare förståelse av hur antalet barn i förskolan förändras över året behöver man se statistiken över ett helt år. I figur 2.3 redovisas antalet barn per den 15:e varje månad i kommunala förskolan.

Figur 2.3 Placerade barn i förskola per månad 2014–2017.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec3 400

3 500

3 600

3 700

3 800

3 900

4 000

4 100

4 200

4 300

4 400

2014 2015 2016 2017

Placerade barn i förskola per månad 2014-2017

Gruppstorleken varierar under året och valet av mätdatum får därför stor betydelse för de slutsatser som dras i samband med huvudmannens uppföljning av verksamheten. Även i lokalplaneringen måste hänsyn tas till att det är ett högre barnantal i lokalerna under våren än i de offentliga nyckeltalen i oktober.

Figur 2.4 illustrerar utvecklingen av personaltätheten för de kommunala förskolorna jämfört med riket och större städer.

Sid 9(102)

Figur 2.4 Personaltäthet, förskola – per 15 oktober

2012 2013 2014 2015 2016 20175

5.1

5.2

5.3

5.4

5.5

5.6

5.7


Personaltätheten förskola 2012-2017

Barn

per

års

arbe

tare

Personaltätheten är enligt de preliminära beräkningarna oförändrad mellan 2016 och 2017. 2016 försämrades personaltätheten mot 2015 och Karlstads nyckeltal ligger högre än riket och större städer när det gäller barn per årsarbetare. En av anledningarna till att nyckeltalet inte förbättrats är ökade lokalkostnader och att nämnden inte får faktisk hyres- och lönekostnadstäckning. När ramen räknas upp 1 procent och löneökningarna ligger på ca 3% räcker endast ramökningen och de politiska satsningarna till att i bästa fall bibehålla personaltätheten. Nämnden har även sökt statsbidrag för att minska barngrupperna i förskolan de senaste åren. Svårigheterna i att ta fram nya lokaler och att statsbidraget viktats efter socioekonomiska kriterier har gjort att Karlstad inte fått så stor del av statsbidraget som nämnden sökt.

2.2 Elevprognos och personaltäthet i grundskolans verksamheterAntalet elever i grundskolan och fritidshemmen har ökat i jämförelse med antalet elever föregående år medan antalet elever i förskoleklass och grundsärskola är relativt konstant. För perioden 2018-2021 förväntas barn och elevunderlaget öka till följd av att Karlstads befolkning växer. I nämndens elevprognos förväntas elevunderlagets öka med över 900 elever mellan 2017-2021. Behovet av nya skollokaler är, precis som i förskolan, som störst i de centrala delarna med omnejd där exploateringen av bostäder är som störst. Men även i andra områden av Karlstad ökar elevunderlaget. Antalet elever i fritidshemmen förväntas också öka men inte i riktigt samma takt som i grundskolan. Figur 2.5 illustrerar nämndens prognos över det förväntade elevantalet fram till 2021.

Figur 2.5 Prognos över elevantalet i grundskolan 2017-2021

Sid 10(102)

2017 2018 2019 2020 20218 000

8 500

9 000

9 500

10 000

10 500

Antal elever GR

Prognos över antal elever i grundskolan 2017-2021

Anta

l

För grundskolan har uppföljning av antalet elever per lärare gjorts i många år. De senaste åren har nämnden sökt statsbidrag för att förbättra personaltätheten i årskurserna F-3. Statsbidraget tillsammans med kommunens politiska satsningar har även gett effekt på personaltätheten. Men de riktade statsbidragen bidrar även till vissa svårigheter i planeringen av verksamheten. Eftersom nämnden inte kan ”spara“ på de lägre årskurserna utan att även riskera att få betala tillbaka statsbidraget, finns risken att årskurs 4-9 får ta större delen av ett eventuellt sparkrav. Ramökningen har de senaste åren endast varit 1 procent samtidigt som lokalkostnaderna ökat i takt med om- och tillbyggnader av skollokaler. Detta har gjort att elevpengen inte ökat i takt med kostnadsökningarna under lång tid. Löneökningarna har legat på ca 3% vilket skapar ett problem kring planeringen av verksamheten när riktade statsbidrag mot lågstadiet är prestationsbaserade och leder till att andra stadier och områden får dra ner i verksamheten.

Sid 11(102)

Figur 2.6 Elever per lärare, grundskolan 2012-2017

På fritidshemmen har nyckeltalet för personaltätheten gått lite upp och ner över åren men legat relativt stabilt de senaste tre åren. Även här har nämnden sökt statsbidrag för att förbättra personaltätheten vilket syns i figur 2.7.

Figur 2.7 Personaltäthet, fritidshem – per 15 oktober

Precis som förskolan förändras elevantalet på fritidshemmen över året. Även här avser den offentliga statistiken oktober månad men för att få en tydligare förståelse av hur antalet elever i fritidshemmen förändras över året behöver man se statistiken över ett helt år. I figur 2.8 redovisas antalet elever per den 15:e varje månad i kommunala fritidshem.

2012 2013 2014 2015 2016 201711.511.611.711.811.9

1212.112.212.312.412.512.612.712.8


Elever per lärare, grundskolan 2012-2017

2012 2013 2014 2015 2016 201711.8

12

12.2

12.4

12.6

12.8

13

13.2

13.4

13.6


Elever per anställd fritidshem 2012-2017

Sid 12(102)

Figur 2.8 Placerade barn i fritidshem per månad 2014–2017.

Gruppstorleken varierar under året och valet av mätdatum får därför stor betydelse för de slutsatser som dras i samband med huvudmannens uppföljning av verksamheten. Nyckeltalet elever per avdelning i fritidshemmen är inte tillräckligt tillförlitligt och har därför valts bort i detta dokument. Anledningen är att fritidshemmen i vissa fall endast har en avdelning i systemet medan gruppindelningen i verksamheten ser annorlunda ut.

2.3 Socioekonomiskt strukturtilläggEnligt skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Det innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans och skolans resurser inte ska fördelas lika.6 Huvudmannen har (2006) låtit utreda vilka kombinationer av socioekonomiska variabler som har starkast samband med elevers studieresultat. Härigenom ville man försöka hitta ett system där resurserna fördelas med hänsyn till elevstrukturen, men där fördelningen är neutral till resultat både pedagogiskt och ekonomiskt.7 Barn- och ungdomsnämnden i Karlstads kommun har idag ett tillägg i resursfördelningen till respektive enhet som är beroende av enhetens sociala struktur. Alla enheter får del av stödresursen, stor eller liten beroende på hur de samlade kriteriernas tyngd avviker från medelvärdet i kommunen. De kriterier som finns idag för social viktning utgörs av: Föräldrarnas utbildning (högst utbildade vårdnadshavare högst grundskola vikt 40)Föräldrarnas utbildning (högst utbildade vårdnadshavare högst gymnasieutbildning vikt 10), Förekomst av försörjningsstöd i familjen (vikt 20), Barn födda utomlands (exklusive Norge och Danmark), som har invandrat under de senaste sex åren eller elever födda i Sverige vars föräldrar invandrat de senaste sex åren (vikt 30). I båda fallen krävs att föräldrarna är födda utomlands.8

6 Skolinspektionen. 2014. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet.7 Utrednings- och statistikkontoret Stockholms stad. 2006. Underlag för fördelning av resurser till Karlstads skolor.8 Barn- och ungdomsförvaltningen. 2016. Riktlinjer för resursfördelning till kommunal verksamhet inom barn- och ungdomsförvaltningen 2016.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec2 400

2 600

2 800

3 000

3 200

3 400

3 600

3 800

4 000

2014 2015 2016 2017

Placerade barn i fritidshem per månad 2014-2017

Sid 13(102)

Idag är strukturtillägget ca 1,5 procent av den totala budgeten för förskolan, ca 4 procent för fritidshem och ca 4 procent av den totala budgeten för grundskolan. I budgetfördelningen 2018 förstärktes strukturtilläggen med 12 mkr inom grundskolan som fördelas efter andelen nyanlända elever. Med de 12 mkr inräknade hamnar grundskolans strukturtillägg på ca 5 procent av den totala budgeten.

I Karlstad kommun har skillnader i kunskapsresultat mellan olika skolenheter varit relativt låga i förhållande till jämförbara kommuner sedan läroplanen för grundskolan infördes 2011. De senaste åren har skillnaderna i meritvärde mellan enheterna varit större än tidigare och ligger nu i linje med jämförbara kommuner.

I arbetet för en likvärdig förskola och skola är det viktigt att följa upp hur de fördelade resurserna används på enheterna och hur insatserna bedöms ha påverkat barnens och elevernas utveckling och lärande. Därför har samtal gällande strukturtillägget förts i årets resultatdialoger. Storleken på strukturtillägget skiljer mellan enheterna och därmed också den summa enheten kan använda till kompensatoriska insatser. Alla enheter vidtar olika former av kompensatoriska insatser. Exempel på hur resurserna används i kompensatoriskt syfte kan vara olika former av personalförstärkningar, materialanskaffning eller kompetenshöjande insatser.

2.4 Lokaler När kommunen växer ökar behovet av lokaler för barn- och ungdomsnämndens olika verksamheter vilket gör att investeringsbehovet är stort. För att möta den stora efterfrågan på förskoleplatser så kommer tre nya tillfälliga förskolor öppnas under februari/mars 2018 som totalt ger ca 80 platser och under hösten 2018 öppnas tre nya förskolor och en mobil förskola som totalt innebär ca 200 nya platser. Många av kommunens lokaler är ålderstigna och i behov av underhåll och modernisering för att anpassas till dagens pedagogik. När kommunens befolkning växer ökar behovet av lokaler för barn- och ungdomsnämndens olika verksamheter vilket gör att investeringsbehovet är stort. För att ge en bra bild av kommunens lokalplanering hänvisas till strategisk plan där kommunen redovisar de tre kommande årens planering. Barn- och ungdomsförvaltningen har också sedan ett antal år tillbaka en lokalplan som spänner över tio år och somrevideras årligen. Mycket händer på tio år och osäkerheten i lokalplanen ökar ju längre fram planeringen ligger i tiden. Flera enheter finner att lokalerna begränsar möjligheterna att utveckla undervisningen i önskad riktning. Det kan till exempel röra sig om brist på utrymmen för grupparbete eller att trångboddheten styr hur många undervisningsgrupper det går att ha. Senaste årets förändringar av elevgruppen har förändrat behovet av lokaler. Enheter uppger att de börjar bli trångbodda och skulle behöva ta fler lokaler i anspråk. De enheter som saknar en särskild typ av lokal för till exempel slöjd och musik, behöver bussa eleverna. Det innebär längre skoldagar och att personalresurser går åt till bussande av elever. Dock ska tilläggas att flera enheter framhäver att de har mycket bra lokaler på förskolan och skolan och att de ser dem som en stor resurs för verksamheten.

2.5 Barngruppernas sammansättning och storlek i förskola och fritidshemStatsbidrag, resursfördelningen och särskilda satsningar syftar till att ge förskolechefen förutsättningar att göra flexibla gruppsammansättningar över dag och tid. I huvudmannens budget 2017 och budget 2018 har särskilda satsningar gjorts för att minska antalet barn i barngrupperna. Förskolechefs och rektors bedömning om väl sammansatta grupper utmanas dock av många olika faktorer. Att vara flexibel och anpassa barngruppernas storlek utifrån behoven, kontra lagens krav om plats inom fyra månader i förskolan upplevs som en stor

Sid 14(102)

utmaning i en inflyttningskommun som Karlstad. På flera enheter uppger förskolecheferna att lokalernas utformning och storlek samt ett hårt söktryck ofta begränsar deras möjligheter att kunna anpassa gruppsammansättningar och barngruppsstorleken. Förändrade boendemönster och förtätade områden ställer stora krav på organisationen. Många vårdnadshavare önskar plats för sitt barn på den förskola som ligger närmast hemmet och det finns en hög ambitionsnivå i organisationen att möta vårdnadshavaren i deras önskemål. Även i år är utmaningarna störst i de centrala delarna av Karlstad, där fler familjer väljer att bo kvar i högre utsträckning än tidigare och möjligheterna till nya förskoleetableringar samtidigt är begränsade. Den största utmaningen för förskolan är på våren, då verksamheten är högst belagd. På flera centrala enheter vittnar cheferna om en ökad andel placeringsbeslut som inte överensstämmer med vårdnadshavarens förstahandsval, då platser denna tid på året ofta behöver erbjudas inom ett större upptagningsområde.

Trots att antalet förskoleavdelningar ökar minskar inte barngruppernas storlek. För att inte bara förhindra försämringar utan även för att kunna minska barngruppernas storlek behöver den långsiktiga planeringen för nya förskoletableringar fortsätta i en snabbare takt än den ökade inflyttningen. För att kunna minska barngruppernas storlek ytterligare fortsätter därför den långsiktiga planeringen för nya förskoleetableringar. Barn- och ungdomsnämnden har äskat medel för ytterligare om-, ny- och tillbyggnationer. Nämnden har tagit beslut om en mobil förskola och flera stora byggprojekt är igång. För att kunna minska eller bibehålla antalet barn per grupp tecknar huvudmannen också tillfälliga hyreskontrakt. Detta för att möta den ökade efterfrågan som kommit på grund av inflyttningar och förändrade boendemönster och som behövs i väntan på att de stora byggnationerna kan stå färdiga för verksamheten. Kommunens insatser för att möta det ökade behovet av barnomsorg och samtidigt minska antalet barn per grupp, kommer enligt beräkningarna ge en kortsiktig effekt under 2018. För att ge en bestående effekt måste fler förskolor byggas under åren 2019-2021.

För placering på fritidshem gäller inte fyramånadersregeln, det vill säga att plats ska erbjudas inom fyra månader. Så fort en skola får kännedom om att ett barn behöver en plats på fritidshemmet ska den erbjudas skyndsamt. Det ställer stora krav på organisationens flexibilitet och följsamhet. Hur rektor väljer att organisera fritidshemmets olika grupper kan därför ändras under läsårets gång. Rektorns val och organisation varierar stort mellan enheterna och det är därför svårt att få en samlad bild av hur gruppsammansättningen på fritidshemmet ser ut.

2.6 Schemalagd närvarotid i förskola och fritidshem När huvudmannen följer upp barnens närvarotid visar det sig att den planerade schemalagda närvarotiden inte nämnvärt varierar över tid. På enheterna följs idag närvarotiden på olika sätt och eftersom volymtimmarna påverkar förskolechefs och rektorsbeslut gällande både bemanning och organisation skulle ett närvaroregistreringssystem för fritidshem och förskola underlätta och effektivisera chefernas arbete. En förstudie har därför startats med uppgift att ta fram ett lämpligt verktyg för närvaroregistrering. Ett sådant system förväntas ge chefer och arbetslag bättre förutsättningar att anpassa personaltäthet och gruppstorlek till de förutsättningar som råder.

2.7 Ansökningar om utökning av tid i förskolan För de vårdnadshavare som så önskar finns möjlighet att ansöka om utökad tid i förskolan. Skälen till de beviljade ansökningarna har enligt cheferna oftast varit att stimulera barnets språkutveckling, det sociala samspelet, med hänvisning till familjesituationen runt barnet eller för att barnet ska få bättre kontinuitet. Tabell 2.9 visar att andelen beviljade ansökningar varit relativt konstant över tid.

Sid 15(102)

Tabell 2.9 Antal respektive andel (%) barn som beviljats utökad tid i förskolan 2014–2017.

Totalt i kommunen

2014 2015 2016

2017

Antal barn som beviljats utökad tid i förskola

195 142 174 155

Antal barn totalt 3898 3832 3888 3878

Andel (%) barn som utökad tid 5% 4% 4% 4%

För att få en tydligare bild av nuläget redovisas antalet beviljade beslut om utökad tid per skolområde i tabell 2.10.

Tabell 2.10 Utökad tid fördelat på skolområde 2016 och 2017.

Uppdelat på tre skolområden 2016

Uppdelat på tre skolområden 2017Skäl för utökning av tid

Väst Syd Öst Väst Syd ÖstFamiljesituationen 6 23 29 5 17 25Kontinuitet 7 12 11 4 18 10Socialt samspel 9 17 19 9 15 21Svenska språket 5 17 39 4 13 30Språkträning 11 21 25 10 9 28Fysisk funktionsnedsättning 0 0 1 1 2 2Annat 1 0 2 0 0 3Antal barn som beviljats utökad tid i förskola. 19 57 98

21 48 86

Antal barn totalt 1231 1372 1276 1228 1397 1253Andel (%) barn som fått utökad tid. 2% 4% 8%

2% 3% 7%

Andelen beslut skiljer sig mellan skolområdena. Andelen barn som beviljas utökad tid är fortfarande bra mycket större i Öst än i Väst. I skolområde Öst är det vanligaste skälet till utökningen behovet av att utveckla det svenska språket, språkträning, familjesituationen och det sociala samspelet. I Syd är det vanligaste skälet kontinuitet, familjesituationen eller socialt samspel och i Väst har skälet till utökningen oftast varit behovet av språkträning eller behovet av stöd i det sociala samspelet. I bedömningen kan fler än ett skäl ha angivits som skäl för utökad tid. I år har andelen ansökningar som beviljats för barn med ett grundschema på max15-timmar/vecka undersökts och ställts i relation till ansökningar av utökning av tid för barn med ett grundschema över 15-timmar/vecka. Undersökningen visar att 94% av alla beviljade ansökningar i de kommunala förskolorna gäller för 15-timmarsbarn som önskat mer tid i förskolan. I de fristående förskolorna gäller samtliga beviljade ansökningar 15-timmarsbarn.

Sid 16(102)

På enheterna finns ofta barn som bedöms vara i behov av stöd eller särskilt stöd. Många insatser vidtas för att ge barnen det stöd de behöver, men väldigt få förskolechefsbeslut finns registrerade via kommunens rutin för BIBAS (barn i behov av särskilt stöd). I dialogerna berättar flera av förskolecheferna att ett beslut om utökad tid oftast ses som ett beslut om stöd, vilket skulle kunna förklara den låga andelen BIBAS-beslut. För att inte riskera att missa kartläggningen inför beslutet och utvärderingen av insatsen bör huvudmannen fundera på om rutinen för utökad tid i stället tydligare borde synliggöras inom ramen för BIBAS. I dag är det två olika rutiner, där BIBAS-dokumenten anses svåra att fylla i. De är mycket mer omfattande och behöver enligt förskolecheferna revideras för att bli mer användarvänlig i förskolans organisation.

2.8 Personalens utbildning och kompetens Verksamhetens viktigaste resurs är dess personal. Rekryteringar har blivit en konkurrensfråga och det är därför intressant för huvudmannen att följa upp det aktuella nuläget gällande utbildad personal. Karriärmöjligheter, utveckling i yrket, arbetsmiljö och lön nämns som viktiga faktorer i rekryteringsarbetet, berättar enheterna i de olika dialogerna. Se mer under rubriken uppföljning förskola respektive skola där det som framkommit i samband med resultatdialog 2017 sammanfattats.

Utbildningsnivå förskollärare, fritidspedagoger och lärare I förskolan, grundskolan och fritidshemmet i Karlstad finns en relativt hög andel högskoleutbildad personal (tabell 2.11). Därutöver finns pedagoger i form av utbildade barnskötare. Eftersom följande tabell är hämtat från Skolverkets jämförelsetal finns ännu inga siffror för 2017.

Tabell 2.11 Andel pedagogisk personal med högskoleutbildning

2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016Förskollärare, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi 69 69 68 51 51 47 46 45 42Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 96 94 93 90 89 87 86 85 82Fritidspedagoger, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi 94 88 86 66 62 56 54 50 45

Större städer Riket totaltKarlstad [1780]

Karlstad har högre andel förskollärare än större städer och riket totalt. Vi ser ännu inte heller den minskning som tabellen visar för riket i övrigt. Vi märker dock i rekrytering att vi inte får lika många sökande med förskollärarexamen som vi haft tidigare. Det finns därmed anledning att tro att även Karlstad kommer att drabbas av den omställning andra kommuner redan genomgått. Andel personal med fritidspedagogutbildning har sjunkit över tid, såväl i Karlstads kommun som i riket i övrigt. Andelen utbildade fritidspedagoger är dock fortfarande högre än andelen utbildade förskollärare i Karlstads kommun och det finns en mycket högre andel högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i jämförelse med riket i övrigt och med gruppen ”större städer”.

Även andelen förskollärare är högre i Karlstad än i riket i övrigt. Det är dock oroande att andelen utbildade förskollärare och fritidspedagoger minskar samtidigt som kraven blivit tydligare framskrivna i de olika styrdokumenten. Att kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetent personal till barn- och ungdomsnämndens verksamheter blir därför en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit något och flera av enheterna nämner att det blivit svårare att rekrytera och behålla behörig personal inom grundskolan. Problemen förefaller vara större för

Sid 17(102)

enheter som ligger en bit utanför centrala Karlstad. Även vikariesituationen är ofta problematisk för enheter som ligger lite längre från centrum. När det gäller personal med specialistkompetens, exempelvis ämneslärare, speciallärare och specialpedagoger, är rekryteringen särskilt svår. Statistik visar att Karlstad har landets högsta andel utbildade pedagoger totalt sett. Det innebär att vi erbjuder störst sannolikhet i hela landet att man som pedagog får arbeta tillsammans med en utbildad kollega.

Förskolechefer och rektorerRektor och förskolechefs ledarskap är av stor betydelse för verksamhetens kvalitet. Antalet medarbetare per chef är högt jämfört med övriga chefer i kommunen. Det finns inga färdiga koncept för det pedagogiska ledarskapet som kan appliceras rakt av utan varje chef måste få tillfälle att erövra och utveckla sitt eget pedagogiska ledarskap. Därför är möjligheter till fortsatt utveckling i yrket central även för personalgruppen chefer. Det har varit en stor omsättning bland förvaltningens chefer de senaste åren och enligt personalavdelningen minskar antalet sökande till utlysta tjänster. Att rekrytera, behålla och utveckla chefer blir därför också en viktig fråga för huvudmannen framgent. Reformer som förstelärartjänster och lärarlönelyft gör chefslönediskussionen aktuell och för att Karlstad ska kunna nå sin vision och sina mål är det ytterst viktigt med kompetenta ledare och chefer. Kompetensutveckling, lön och arbetsmiljö är därför viktiga frågor för huvudmannen att beakta.

2.9 Ledarutveckling

Program för intern ledarförsörjning (PIL)I kommunen finns många kompetenta medarbetare. Några av dessa skulle kunna bli framtida ledare. Att bli chef kräver särskilda kunskaper och insikter och i Karlstads kommun finns därför ett program för intern ledarförsörjning (PIL). Hitintills har 18 medarbetare deltagit i programmet sedan starten 2010. 2016 ansökte 52 medarbetare till programmet och 6 medarbetare deltar nu i PIL-programmet.

RekryteringsutbildningDrygt 45 deltagare, varav 7 från BUF, startade i september 2017 rekryteringsutbildningen "Morgondagens ledare i skola och förskola". Målgruppen är lärare och andra anställda som är intresserade av ledarskap och som av chefer och förvaltningsledning bedöms ha förutsättningar för att bli skolledare. Utbildningen ska utformas så att den utmanar deltagarnas förståelse av uppdraget och ger möjlighet till ett aktivt lärande i samspel med andra. Den ska synliggöra innebörden av ett demokratiskt, lärande och kommunikativt ledarskap. Hösten 2018 startar en ny kursomgång. Såväl de som går rekryteringsutbildningen som de som går PIL-programmet har mycket positiva erfarenheter från utbildningarna och de flesta vittnar om att de är intresserade av ett framtida chefsuppdrag.

Ny som chefI Karlstad finns också ett ledarutvecklingsprogram som riktar sig till alla nya chefer. Som ny chef i kommunen ges goda förutsättningar till gemensam bas, helhetssyn och gott ledarskap med hjälp av kommunens egen utbildning ”Ny som chef/ledare”. Programmet innehåller allt från utbildning i kommunens lednings- och styrsystem, arbetsrätt och lönesättning, kommunikation och samverkan. I programmet får cheferna möjlighet att öka självkännedomen och förmågan att förstå andra. Individuell chefscoaching erbjuds också mellan träffarna. Både förskolechefer, rektorer och enhetschefer startar sina tjänster med denna utbildning.

Sid 18(102)

Erfaren chefUnder 2018 arrangerar arbetsgivarenheten nya korta ledarutbildningar på olika teman såsom coachande samtal, utmanande samtal och förändringsledning. Kurserna vänder sig till den som varit chef i minst tre år.

RektorsprogrammetVia universitetets rektorsprogram, som är en obligatorisk akademisk professionsutbildning för alla rektorer, får även kommunens förskolechefer viktiga kunskaper om bland annat juridik, organisatoriskt- och pedagogiskt ledarskap i förskola, fritidshem, skola och grundsärskola. I Karlstad är denna utbildning obligatorisk oavsett skolform. Utbildningen sträcker sig över tre år. Merparten av kommunens rektorer har också deltagit i Skolverkets särskilda påbyggnadsutbildning, Fortbildning För Rektorer (FFR). Löpande erbjuds även andra utbildningar och projekt riktat speciellt till chefer. Till exempel utbildning i offentlighet och sekretess, skoljuridik, ekonomistyrning och resursfördelning, arbetsmiljö och rehabilitering samt samverkan. Cheferna bildar också egna nätverk inom organisationen.

Biträdande skolledareYtterligare en faktor som lyfts i samband med chefernas dialoger är antalet medarbetare som varje chef har ansvar för att leda. Inom förvaltningen har under 2017 tillsatts ett antal biträdande skolledare för att avlasta rektorer och förskolechefer. Biträdande skolledare får sina uppdrag av förskolechef/rektor beroende på vad respektive förskolechef/rektor identifierat som viktiga delar att få avlastning med. Biträdande skolledare har inte personal- och ekonomiansvar.

Professionell dialog på chefsnivåFör att förskolechef och rektor ska kunna leda en verksamhet i förändring behöver cheferna också få förutsättningar att bli engagerade i sitt eget lärande löpande under året. På samma sätt som pedagogerna behöver ha barnens utveckling, lärande och undervisningsanpassning i fokus, så behöver förskolechefen ha pedagogernas lärande och organisationsanpassning i fokus. Likaså behöver skolområdescheferna hela tiden ha chefernas kunskapsbildande och professionsutveckling i fokus. Det kollegiala lärandet på chefsnivå är efterfrågat. I dialogerna framkommer det att cheferna önskar fler professionella dialoger tillsammans och att skolområdescheferna skulle kunna jobba mer för att stärka den röda tråden genom hela skolsystemet. Chefernas möjlighet till gemensam reflektion och analys behöver beaktas och påverka huvudmannens organisation samt planering och innehåll i gemensamma chefsmöten.

2.10 ArbetsmiljöarbeteUnder 2017 har personalavdelningen kraftsamlat för att vända de sjuktalen. Inom förvaltningen har under 2017 bildats ett arbetsmiljöteam med syfte att samla den interna kompetensen för att stödja chefer i arbetsmiljö och rehabiliteringsarbete. Teamets arbete ska vara inriktat på såväl främjande som förebyggande arbete med målsättningen att öka frisktalen. Startskottet för arbetsmiljöteamets arbete var att alla chefer erbjöds utbildning ”Upptäcka, förekomma och hantera stressrelaterade besvär hos medarbetare”.

Under hösten har kommunen även erbjudit utbildning i ”Bättre arbetsmiljö” och ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Via Uppsala universitet har enheter inom förvaltningen deltagit i ”Stamina”. Stamina är ett projekt där fokus är att arbeta med arbetsgrupper och sätta ljuset på vad som kan förbättras i arbetsmiljön. Styrkan med

Sid 19(102)

arbetsmodellen är att medarbetarna själva via verktyget Kraftkartan skattar sin arbetssituation och kartlägger vad de kan göra för att påverka. De identifierade faktorer som inte gruppen själva kan påverka lyfts vidare till närmaste chef. BUF har idag tre certifierade handledare och kommer under våren 2018 att få sin fjärde. Både chefer och handledare vittnar om att Kraftkartan är ett bra verktyg för arbetsmiljöarbetet.

2.11 VikariepoolenVikariepoolen har tre samordnare som bokar ut vikarier åt förskolan och skolan. En rekryteringsdag hölls i september för att få fler vikarier till poolen. Rekryteringsdagen gav ca 100 nya vikarier till poolverksamheten. Den som saknar tidigare erfarenhet av arbete inom förskola/skola genomgår praktik innan hen bokas ut som vikarie. Tillsättning på vikariat är mycket god, i de flesta fall, (över 90%) tillsätts vikariat när de anmäls. Trots det är det just kring vikariesituationen som det är frustration på enheterna i kommunen. I vikariepoolen finns några tillsvidareanställda vikarier. Dessa anställda har sin hemvist på en förskola och där arbetar de den då inget vikariebehov finns. Rekrytering av fler tillsvidareanställda vikarier kommer att ske tidigt under 2018 för att säkerställa bättre vikarietillgång.

2.12 Digitalisering inom förskola, fritidshem och skola” Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själva kunna tillämpa den.”

Citatet är hämtat från regeringens Nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet som beslutades hösten 2017. Strategins övergripande mål är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. I syfte att realisera regeringens vision och strategins mål har Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skolverket fått i uppdrag bryta ner strategin i delmål till initiativ och aktiviteter. Hur föreskrivande och kravställande de här dokumenten kommer att vara vet vi i dagsläget ännu ingenting om. En skillnad mellan regeringens beslutade digitaliseringsstrategi och Skolverkets tidigare förslag är att digitaliseringsstrategin inte innehåller några detaljerade krav på antal tillgängliga digitala verktyg per årskurs.

Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022. De tre fokusområdena är:

Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

För att kunna förverkliga den nationella strategin förutsätts att barn, elever och personal har tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar. Likaså behövs ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support till enheterna. Tekniken får inte utgöra ett hinder för en god utbildning. Det är därför viktigt att huvudmännen säkerställer att det utöver tillgång till digitala verktyg finns en ändamålsenlig och fungerande infrastruktur. Viktiga förutsättningar är också att förskolechefer och rektorer har förmågan att strategiskt leda det digitala utvecklingsarbetet och att kompetensutveckling erbjuds till pedagoger så att de kan välja och använda lämpliga

Sid 20(102)

digitala verktyg i undervisningen. För att kraven i den statliga IT-strategin ska kunna infrias behövs under kommande år inte bara ekonomiska prioriteringar göras. Prioriteringar behöver även göras inom områden såsom kompetensutveckling och infrastruktur.

Förskolans IT-råd, som består av förskolechefer, verksamhetsutvecklare IT och förvaltningens IT-pedagoger, beskriver följande gemensamma utmaningar för förskola och fritidshem. Tillgången till verktyg varierar stort mellan de olika enheterna. Det efterfrågas en likvärdighet i kommunen och en förberedelse för att möta den nationella IT-strategin. I förskola och på fritidshem handlar det både om tillgång till verktyg, IT-system, tekniskt och pedagogiskt stöd samt infrastruktur och nätverk. Det finns också skäl att se över IT-pedagogernas roll och uppdrag, så att de får förutsättningar att användas på ett optimalt sätt i verksamheten. Även grundskolan har ett IT-råd bestående av rektorer, verksamhetsutvecklare IT och förvaltningens IT-pedagoger. Beslut har fattats under 2017 att genomföra dels ett digitalt stöd för att redovisa frånvaro- närvaro för förskola och fritidshem, dels att genomföra en förstudie för digitalt stöd för byte och val av skola. Införandet av Office 365 under året har bidragit till att fler gemensamma samarbetsytor för personalen har skapats. Samarbetsytorna mellan pedagoger och elever kan dock först tas i bruk under 2018. För att öka kompetensen i dessa frågor har ledningsgruppen och IT-råden varit på studieresa till BETT i London och flera pedagoger och chefer har deltagit på SETT i Stockholm. Detta har gett en ökad förståelse för digitaliseringens möjligheter, men också inneburit ett nätverkande och erfarenhetsutbyte med andra kommuner som står inför liknande utmaningar. Under hösten 2017 har förskolor och skolor utökat antalet digitala lärresurser, till ett värde av 15 miljoner kronor. Utökningen ligger i linje med regeringens beslutade digitaliseringsstrategi. Ett av målen i strategin handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och att dessa ska utgå från barns, elevers och personalens behov. Årets satsning har bidragit till att öka likvärdigheten vad gäller tillgången till digitala lärresurser inom nämndens verksamheter. Utbudet varierar dock fortfarande stort mellan förskolor, skolor och mellan årskurser. För att kunna motsvara digitaliseringsstrategins krav förutsätts därför en fortsatt planerad utökning.

I samma takt som antalet digitala verktyg blir fler och att undervisningen blir alltmer digital, ökar även behovet av funktionsduglig och ändamålsenlig infrastruktur. I den nationella digitaliseringsstrategin påpekas särskilt att tekniken inte får vara ett hinder för en god utbildning. Ett av delmålen i den nationella digitaliseringsstrategin är att stödfunktioner måste finnas tillgängliga för att säkerställa avbrottsfria uppkopplingar och tillräcklig nätkapacitet. Huvudmannen behöver fortsätta arbetet med att säkerställa att infrastrukturen stödjer utbildningen. IT-avdelningens utökning av antalet kundansvariga för objektet utbildning och barn- och ungdomsförvaltningens förstärkning av IT-strategstjänst är ett led i arbetet. Skolverket har också tagit fram ett antal utbildningsmoduler för både lärare och skolledare inom digital kompetens som finns tillgängliga på deras lärportal. På lärportalen finns de moduler som används för t ex läslyftet och matematiklyftet, men någon liknande satsning på stöd i form av handledartid till kompetensutveckling har ännu inte kommit. Dessa moduler används i olika omfattning i kommunens skolor av pedagogerna.

I Vålberg fortsätter projektet med att eleverna på högstadiet har egna datorer och alla läromedel digitalt. Projektet har utökats och genomförs nu i alla årskurser på högstadiet. Även satsningen på STL – Skriva sig till lärande - som genomförs i de yngre åren sprids nu som planerat till fler skolor.

Sid 21(102)

Antalet klass/avdelningssajter ökar ständigt och är nu uppe i ca 700. Förskolor och fritidshem använder detta enkla sätt för att kommunicera med och informera hemmen. Facebook har också utvecklats som informationsplats.En pedagog i barn- och ungdomsförvaltningen är licentiand inom Forskarskolan för undervisningens digitalisering (FUNDIG) på Karlstads universitet. Forskarskolans syfte är att utveckla empiriskt grundad kunskap och bidra till kompetensuppbyggnad med inriktning mot digitalisering i skola och förskola i regionen. Forskarutbildningen sker inom forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete och de forskarstuderanden förväntas skriva var sin licentiatuppsats under sina fyra år som licentiand.

2.13 Barn- och ungdomsförvaltningens övergripande organisationEn viktig förutsättning för enheterna är att de erbjuds ett bra stöd genom förvaltningens organisation. Under 2016 och 2017 har utvärdering genomförts i två steg i syfte att identifiera hur detta stöd idag upplevs och hur det kan förbättras. Under 2016 utvärderades den organisation som trädde i kraft 2013. Utvärderingen visade att rektorer och förskolechefer upplevde ett avstånd till den övergripande förvaltningen, att den nya organisationen bidrag till en större ensamhet i uppdraget än tidigare, att initiativ som togs på övergripande förvaltning riskerade att krocka med enhetens initiativ och att kommunikationen upplevdes otydlig. För att förändra detta vidtogs ett antal åtgärder. Nätverk för alla chefer skapades i skolområdena, gemensam skriftlig kommunikation utformades, skolformsvisa möten planerades in regelbundet och biträdande skolledare tillsattes på några enheter.

Under 2017 genomfördes utvärderingar av utvecklingsstöd och enheterna KSPE och CSU. I båda utvärderingarna visade det sig att det fanns skilda bilder om vad dessa verksamheter har för uppdrag och vilket stöd de erbjuder.Utvärderingen av utvecklingsstöd visade att utvecklingsverksamheten ibland konkurrerar med den utvecklingsverksamhet som enheten är i behov av. Uppdraget bör vara att lyssna bättre på de behov av utveckling som enheternas chefer uttrycker och anpassa stödet bättre utifrån dessa behov. I första hand vill förskolechefer och rektorer ha stöd för att samordna statliga satsningar så att den praktiska planeringen underlättas, tex språklyft och matematiklyft. Utvecklingsstöd har i huvudsak utformat generellt stöd och erbjudit verksamhet till samtliga enheter. Ledningsgruppen såg en svaghet i att det i för liten omfattning riktas stöd till de enheter som har störst behov. Utvecklingsstöds organisation förändrades under hösten 2017 och numera ryms både kvalitetsarbetet och utvecklingsarbetet inom den nya avdelningen kvalitet och utveckling. Syftet är att åstadkomma en bättre lyhördhet gentemot enheternas behov av utveckling. Avdelningens innehåll har prioriterats inom de tre områden som har lyfts fram i dialoger och granskningar som särskilt betydelsefulla för att åstadkomma en likvärdig utbildning där alla barn och elever har möjlighet att utvecklas så långs om möjligt:

Digitalisering

Ett nytt vi – en gemenskap

där alla har en självklar plats

Språk- och kunskaps-

utvecklande arbetssätt

Sid 22(102)

Utvärderingen av KSPE visade att förskolechef och rektor uppskattar att det finns en enhet att vända sig till i arbetet med att utforma stöd till barn och elever. Förskolans chefer upplevde att enheten i för låg omfattning riktar stöd till förskolans verksamhet. Enheten uppgavs i första hand ge stöd till arbetet med enskilda barn och elever. Den gemensamma utbildningen för pedagoger i förskolan (NPF) lyftes av förskolan som ett bra exempel på stöd från KSPE då det både var av förebyggande och främjande karaktär och riktades till förskolans personal. KSPE omfattade inte samtliga kompetenser inom den samlade elevhälsan. Under 2017 rekryterades en ny chef för nuvarande KSPE med uppdrag att utveckla enheten så att den omfattar samtliga kompetenser inom den samlade elevhälsan, utforma ett adekvat stöd som i första hand är främjande och förebyggande i likhet med skollagens skrivningar samt utforma ett systematiskt kvalitetsarbetet för enheten.

De centrala särskilda undervisningsgrupperna, (CSU) är å ena sidan en verksamhet som uppfattas som mycket värdefull för en särskild grupp av elever. Rektorer upplever att det finns fler elever som skulle gynnas av denna form av stöd. Samtidigt lyfts röster om att en central organisation kan försämra förmågan att åstadkomma anpassningar lokalt på enheten för alla elever. Samarbetet mellan elevernas skola, den centrala särskilda undervisningsgruppen och KSPE kan stärkas visar utvärderingen.

Sid 23(102)

3.0 Rutiner för kränkningssignaler, tillbud/olycksfall och klagomål Barn- och ungdomsnämnden har säkerställt att det finns rutiner och riktlinjer samt mallar och system som stöd för enheterna i arbetet utifrån lagens krav. Syftet med detta är att bidra till likvärdighet, rättssäkerhet, hög kvalitet och en trygg miljö fri från kränkningar. Granskningar, kontroller och regelbundna insamlingar genomförs för att ge huvudmannen underlag för det övergripande systematiska kvalitetsarbetet.

I kommunen finns en rutin för anmälan till förskolechef och huvudman gällande kränkningssignaler från barn och elever, samt rutiner i samband med tillbud/olycksfall och för hanteringen av klagomål på verksamheten. För att förebygga problem med otrygghet och oroliga lärmiljöer behöver dessa rutiner och signaler analyseras och följas upp. Erfarenheter behöver tas tillvara och slutsatserna på enheten påverkar såväl huvudmannens ansvar som utvecklingen av utbildningen och undervisningen. Nämnden följer noga redovisningen, beställer rapporter och ställer frågor kring specifika enheter. I 2017- års dialoger fördes också samtal med samtliga enheter om hur kränkningssignaler, klagomål samt tillbud och olycksfall används för att förbättra och utveckla verksamheten.

3.1 Rutin för anmälan till huvudman – diskriminering, trakasserier, kränkande behandlingInom barn- och ungdomsnämnden i Karlstads kommun är det rektor och förskolechef som på delegation tar emot anmälningar, samt utreder och beslutar om åtgärder i samband med att ett barn eller en elev upplevt sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad i verksamheten. När en förskolechef eller rektor fått kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig kränkt anmäler han eller hon det till huvudmannen och startar en utredning.

I tabell 3.1–3.5 redovisas antalet anmälda signaler som kommit till huvudmannens kännedom, fördelat på skolform och skolområde. Antalet anmälningar varierar mellan enheter, stadier och skolformer, där några enheter inte har några anmälningar eller väldigt få, men andra betydligt fler.

Tabell 3.1. Antal anmälda signaler till huvudman om diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling i förskolan fördelat på skolområde.Förskolor Antal signaler 2016 Antal signaler 2017Syd 7 15Öst 1 13Väst 6 4Totalt antal anmälningar 14 32

Tabell 3.2. Antal anmälda signaler till huvudman om diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling fördelat i grundskolornas olika stadier.

Grundskolor Antal signaler 2016 Antal signaler 2017

F-åk 1–3 65 80Åk 4–6 140 220ÅK 7–9 86 161Totalt antal anmälningar 291 461

Sid 24(102)

Tabell 3.3 Antal anmälda signaler till huvudman om diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling i grundskolor i skolområde Syd.

Grundskolor Syd Antal signaler 2016 Antal signaler 2017


Tabell 3.4. Antal anmälda signaler till huvudman om diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling i grundskolor i skolområde Öst.

Grundskolor Öst Antal signaler 2016 Antal signaler 2017


Tabell 3.5. Antal anmälda signaler till huvudman om diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling i grundskolor i skolområde Väst.

Grundskolor Väst Antal signaler 2016 Antal signaler 2017F-åk 1–3 23 24Åk 4–6 31 16ÅK 7–9 19 48Totalt antal anmälningar 73 88

Antalet signaler som kommer till huvudmannens kännedom har ökat i både förskola och skola det senaste året, men varierar fortfarande stort mellan enheterna. De flesta signalerna som anmäls i linje med rutinen kommer från årskurs 4–6 och minst antal signaler anmäls från förskolan. Fördelningen mellan pojkar respektive flickor är relativt jämn genom hela skolsystemet.

Förskolechefer och rektorer uppger att de känner till skyldigheten att rapportera och utreda kränkningssignaler i linje med framtagen rutin. Eftersom de signaler som når huvudmannen fortfarande varierar stort mellan enheter och skolformer har dialoger förts med respektive enhet. Huvudmannen ville bland annat få reda på vilka kränkningssignaler som varit vanligast förekommande på enheterna samt vilka orsaker förskolechef/rektor ser till få respektive många anmälda signaler. Enhetens arbeten för att skapa goda och trygga lärmiljöer redovisas under respektive skolforms kapitel längre fram i detta dokument.

3.2 Rutin för anmälan om tillbud och olycksfallInom nämndens verksamhetsområden finns som stöd till enheterna en riktlinje för skadeförebyggande arbete gällande barn och elever. Tillbuden och olycksfallen används på respektive enhet, med syfte att främja och förebygga olyckor på enheten. Dokumentationen förvaras hos förskolechef, respektive för skolans hos rektor (på expeditionen eller av rektor på annan utsedd plats). Statistik sammanställs och analyseras årligen av förskolechef och rektor. Analysen kan användas i revideringen av enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling och elevhälsoplan. Statistiken kan begäras in av huvudmannen för analys på förvaltningsnivå. Under 2017 har ingen statistik begärts in från enheterna. Samtal kring hur tillbud och olycksfall har använts för att förbättra verksamheten har i stället förts tillsammans med enheterna.

Sid 25(102)

3.3 Rutiner för klagomålHuvudmannen har en rutin för klagomål. De klagomål som når huvudmannen via tjänstemän med stabsfunktioner diarieförs och används som en del av perspektiven i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. De klagomål som når förskolechef och rektor hanteras av respektive enhet med syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Antalet klagomål från enheterna rapporteras till barn- och ungdomsförvaltningen, fördelat under olika klagomålsrubriker. Antalet klagomål som rapporteras från förskolechefer och rektorer skiljer sig mellan enheterna. I samtal med förskolechefer och rektorer framkommer det att gränsen för vad som ska rapporteras till huvudman ibland kan vara svårdefinierad och att bedömningen av vad som är att betrakta som ett klagomål skiljer mellan enheter och individer. Till exempel kan en chef betrakta alla synpunkter av förbättrande karaktär som ett klagomål medan en annan endast rapporterar det som klagomålsställaren och chefen inte kommer överens om. För enheterna utgör de synpunkter som framkommer genom klagomålshanteringen ett viktigt perspektiv i kvalitetsarbetet på förskolan eller skolan. Enligt cheferna hanteras allt, men allt rapporteras inte i linje med framtagen rutin. För att huvudmannen ska kunna försäkra sig om att rutinen leder till förbättringar för barn och elever, behöver syftet med rutinen vara väl förankrad i organisationen och en dialog kring enhetens egna analyser och slutsatser behöver föras. För att kunna ta ett gemensamt ansvar i förbättringsarbetet har huvudmannen valt att följa de klagomålsområden som de flesta klagomål berör i samband med 2017 års uppföljning, vilket till viss del skiljer sig mellan skolformerna.

I förskolan handlar en stor del av klagomålen, som registrerades under 2017, om synpunkter på ”barngruppens storlek”, ”utemiljön” och på bedömningspunkten gällande ”information”. Under 2017 har dock flest klagomål hamnat under kategorin ”övrigt”, där flera vårdnadshavare uttryckt sin oro över till exempel en hög personalomsättning och okända pedagoger vid lämning eller hämtning. För skolans del sorterar flest klagomål under kategorierna ”verksamhetens kvalitet”, utemiljö” oh "information från verksamheten" samt i något lägre utsträckning om ”bemötande från chefer och personal” och "bristande stöd". Andelen klagomål kopplat till kategorin "utemiljö" är större än tidigare och är tydligt kopplad till enheter som genomgår en flytt. Sammantaget rapporteras fler klagomål från skolan än från förskolan. Tidigare års analyser av vilka skolenheter som tar emot flest klagomål visar att det inte finns ett samband mellan låga kunskapsresultat och antalet klagomål. Snarare visar analysen att enheter i socioekonomiskt starka områden och med goda kunskapsresultat ofta registrerar fler klagomål.

Anmälningarna till Skolinspektionen har ökat totalt sett i Sverige, men anmälningarna från vårdnadshavare i Karlstads kommun har minskat.

Sid 26(102)

4.0 Uppföljning förskola Det som granskas och följs upp i förskolan är inte meritvärden och betyg, utan förskolans förmåga att ge barnen goda förutsättningar i riktning mot strävansmålen. För att veta vad som ska efterfrågas i kvalitetsarbetet på huvudmannanivå följs resultaten av förskolans arbete upp via det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat genom strukturerade samtal som kommunen valt att kalla resultatdialoger.

4.1 Förutsättningar och processer – nuläget i verksamhetenMånga av enheternas samtal rör just nu strukturerna, tydligheten och den inre organisationen. Samtalen på enheterna handlar framförallt om att få till en bra form för det kollegiala lärandet, en fokusering och en tydlighet i roll- och ansvarsfördelningen. Förskolorna gör många insatser för att skapa en förskola för alla. De arbetar med inkluderingsfrågor och de trycker på vikten av samsyn, samspel och om att värna barns integritet, delaktighet och inflytande. Förskolan arbetar mycket med att synliggöra förskolans normer och kulturer och de vuxnas förhållningssätt samt med att skapa tillgängliga miljöer för trygghet, glädje, utveckling och lärande. Samtal, diskussioner och kompetensutvecklings-insatser genomförs just nu för att åstadkomma:

En gemensam barn- och kunskapssyn och ett gemensamt förhållningssätt till uppdraget. En pedagogisk dokumentation som synliggör undervisningen och lärprocesserna Pedagogiska, lustfyllda och tillgängliga lärmiljöer - både ute och inne Ett ämnesövergripande, språkutvecklande och hållbart arbetssätt, där kommunikation, flerspråkighet,

NTA och matematik ingår. En förskola för alla – ”Ett nytt vi”

Förskolan pratar mycket om vikten av att fokusera i kvalitetsarbetet. Likvärdighetsfrågan har lyfts som en utmaning i många av dialogerna och under året har flera stora utbildningsinsatser genomförts. Till exempel läslyftet, NPF-utbildning, flerspråkighet och lärande för hållbar utveckling (LHU).

Förutsättningarna har förbättrats I förskolans dialoger är det många som förmedlar att de olika satsningarna gett resultat. Flera enheter förmedlar att de nu har fått bättre förutsättningar att bedriva undervisningen. Förskolans personal förmedlar att de fått ett bra kunskapslyft med hjälp av bra kompetensutvecklingar och att det är mycket intressant på gång i förskolan just nu. Men det finns också många utmaningar i och runt skolformen.

Det kollegiala lärandetAllt fler enheter vittnar om att formerna för det kollegiala lärandet förbättrats. Pedagoger möts över avdelnings- och enhetsgränser och kan nu fokusera mer på innehållet än på formen för mötet. På de enheter där man fått mötesstrukturen att fungera bra vittnar pedagogerna om den positiva effekt detta ger. När förskolechefen kan känna sig trygg med att personalen fått bra förutsättningar att bedriva undervisningen kan också chefen ställa högre krav på det arbete som utförs tillsammans med barnen på förskoleavdelningarna.

Några av cheferna berättar dock att de behöver hitta mer tid för just de pedagogiska diskussionerna på sina enheter. När förskolechefen inte får till reflektionstiden för sin personal har de heller inte lika bra förutsättningar att utföra uppdraget. Det blir då svårt för personalen att låta bli att fokusera på dåliga förutsättningar. På några enheter uppger man att man fastnat just i förutsättningsfaktorerna. Insatser för att förbättra förutsättningarna behövs för att en fokusändring ska kunna komma till stånd på dessa enheter förmedlar pedagogerna.

Sid 27(102)

FörutsättningsfaktorernaFörutsättningsfaktorerna handlar framförallt om vikariesituationen, rekryteringsutmaningarna, barngruppernas storlek, barnens närvarotid, sammansättning av grupper, lokalerna samt olika sidouppdrag som inte bedöms falla inom ramen för huvuduppdraget. Professionen vittnar fortfarande om svårarbetade kontra mer lättarbetade lokaler, där vissa lokaler anses gynna och stödja pedagogerna i uppdraget bättre än andra. Pedagogerna uppger att mycket av deras tid går åt till felanmälningar och kompromisser och ibland tenderar samtalen tillsammans med vårdnadshavare att handla mer om lokalernas och utemiljöns underhållsbehov och begränsningar än om verksamhetens mer innehållsliga frågor. Om förskolechefen behöver ägna mycket av sin tid till lokalrelaterade frågor blir det mindre tid till annat som anses leda till god kvalitet. Utmaningen handlar ofta om att förebygga och främja vissa återkommande problem och att istället rikta vårdnadshavarens och personalens uppmärksamhet mot förskolans kvalitativa processer.

De förskolechefer som finns med i olika bygg- och renoveringsprojekt uppger att dessa processer är viktiga och bra men att de också tar mycket tid. Det handlar om att prioritera klokt och att försöka prioritera rätt. I en av dialogerna lyfte också pedagogerna vikten av att tänka nytt i samband med att lokaler byggs om och till. Två av pedagogerna berättade att det kan finnas en risk att arbetslaget möblerar och tänker lika, trots att nya lokaler har gett nya förutsättningar.

Fungerande verktyg, metoder och arbetssättDet anses viktigt med forum och tid för pedagogiska samtal. I dialogerna är förskolecheferna tydliga med att poängtera att det ligger på dem att få till en organisation för det kollegiala lärandet. Mötesstrukturen är viktig och alla forum behöver ha tydliga syften och ett tydligt innehåll. Flera enheter har tagit fram verktyg och stöd för tanken i samband med kvalitetsarbetet. Dokumenten skapar en tydlighet och många börjar få bra kraft med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet. Det blir dock lätt att både chefer och pedagoger hamnar i en diskussion om tiden. Om verksamheten inte får syn på det de behöver, så är det inte alltid tiden för det pedagogiska samtalet som behöver justeras, utan verktygen, metoderna och arbetssätten menar några av cheferna. Att det finns fungerande verktyg, metoder och arbetssätt för att upptäcka och granska undervisningen anses därför viktigt.

Fler IT-enheter Fler digitala enheter/verktyg har gett förskolan bättre möjligheter att arbeta utifrån ett undersökande förhållningssätt berättar många av pedagogerna. Digitaliseringen uppges ha blivit enklare, mer konkret och praktiskt användbart i verksamheten. När de digitala enheterna och kunskapen finns vittnar flera enheter om att de nu gått från appar och spel till att IT blivit ett pedagogiskt arbetsredskap i undervisningen. Vad det gäller handhavandet har förskolans personal dock olika förkunskaper och olika digital vana. Flera enheter har därför satsat extra på kompetensutveckling inom området. Det bedöms dock krävas fler insatser för att IKT ska kunna användas likvärdigt och bli en naturlig del i undervisningen på alla våra avdelningar. OneNote har blivit den gemensamma lärplattform vi förut saknat. OneNote ger chefen bättre insyn och överblick och gör därmed chefens jobb både lättare och roligare, förmedlar några av förskolecheferna. Det gör också enhetens kvalitetsarbete synligt över avdelningsgränserna vilket bedöms gynna den totala kvalitetsutvecklingen och bidra till ökad likvärdighet. I OneNote läggs det systematiska kvalitetsarbetet upp. Men precis som med digitaliseringen i övrigt skapar även OneNote viss stress och frustration. Många uppger att de ser potentialen, men att det tar tid att lära sig det nya. En tid som några uppger att de har svårt att prioritera.

Sid 28(102)

Kompetenspåfyllning som gett bra kompetensutveckling.Kompetensutveckling, som tex NPF-utbildning, läslyft, flerspråkighet och LHU har under året fått stor betydelse för kvalitetsarbetet och samsynen på enheterna. Även om kompetensutvecklingsinsatserna ställt stora krav på organisationen, ser många enheter tydliga och positiva resultat av de senaste årens satsningar och fokus. Det uppges finnas en röd tråd i de olika insatserna. Kompetenspåfyllningen har bidragit till att arbetslag och chefer nu tittar ännu mer på sina rutiner, miljöer samt på förskolans gemensamma processer och förhållningssätt, berättar flera av enheterna. Gemensamma kompenshöjande insatser uppges också ge pedagogerna en gemensam grund att relatera till, vilket några enheter uppger ha bidragit till att tydliggöra uppdraget, underlätta de pedagogiska diskussionerna inom och mellan enheterna och därmed också öka likvärdigheten.

NPF-utbildningen har bidragit till vuxna som är mer reflekterande i mötet med barnen och som nu fått fler redskap för att möta barnens olika behov. Flera av pedagogerna berättar att de fått en ökad medvetenhet och breddad kunskap om olika pedagogiska verktyg och metoder som uppges gynna alla barn. Kunskapspåfyllningen gör att pedagogerna får en bättre kontroll över problemen, vilket uppges skapa mindre stress i verksamheten. Problemet och lösningen ligger hos pedagogerna – inte hos barnet, berättar en av förskollärarna. När alla tänker så, får arbetslaget lättare att ge barnen bra förutsättningar till utveckling och lärande berättar pedagogen.

Med hjälp av utbildningsinsatsen Lärande för hållbar utveckling har hela förskolan fått en bredare syn på vad förskolan är till för. Flera av de pedagoger som deltagit i projektet förmedlar att de nu fått en bättre samsyn kring vad de tillsammans behöver forma för miljöer och individer. Med hjälp av det gemensamma och övergripande projektet har enheterna kommit snabbare fram till ett gemensamt förhållningssätt på förskolan – Det förskolan gör ska vara hållbart, berättar en av pedagogerna. Projektet har hjälpt pedagogerna att hitta lärsituationer i vardagen och att fokusera i en gemensam och mer hållbar riktning.

FörändringsprocesserEftersom utbildningsinsatserna ofta handlar om att försöka få till ett gemensamt förhållningssätt hos pedagogerna kan förändringsprocesser också bli känsliga och jobbiga uppger ett par av enheterna. ”Det kan vara lätt att trampa varandra på tårna.” Att få chans att göra egna upptäckter, istället för att bara få höra någon annan berättar hur man borde tänka eller göra blir därför viktigt. Får förskolan inte till det kollegiala lärandet och de gemensamma lärträffarna på enheten, riskerar insatserna att istället skapa en känsla av otillräcklighet och att man gör fel, betonar en av förskolecheferna.

4.2 Det kompensatoriska uppdragetBåde enheter med stort socioekonomiskt tillägg och enheter med litet socioekonomiskt tillägg vidtar åtgärder av kompensatorisk karaktär. Exakt vilka insatser som är kopplade till strukturtillägget har dock inte alltid synliggjorts. Exempel på hur resurserna används i kompensatoriskt syfte kan vara olika former av personalförstärkningar, materialanskaffning eller kompetenshöjande insatser. Personalförstärkningar kan dels handla om att justera ner gruppstorlekar eller att ha flera pedagoger i samma grupp. Här poängteras att det inte per automatik blir högre kvalitet av fler pedagoger i en och samma grupp. Att hålla ner antalet barn i grupperna lyfts ofta fram som en bättre kompensatorisk insats av förskolans personal än att i de yngre barnens grupper ha för många pedagoger i samma grupp. Någon enhet har knutit en specialpedagog närmare sin förskoleenhet för att bättre kunna nyttja den specialpedagogiska kompetensen i det förebyggande och främjande arbetet på enheten. Det kan också röra sig om att anställa personal med särskilda språkkunskaper eller för särskilda pedagogiska uppdrag på enheten, ta beslut om utökad tid i förskola och att använda sig av tolkar i de möten

Sid 29(102)

där vårdnadshavare och förskola möts. Kostnader för tolk och olika IKT-lösningar uppges vara något som strukturtillägget används till.

Förskolecheferna är tydliga med att förmedla att barnen på några enheter redan från början står bättre rustade för framtiden än andra, men att verksamheten ändå alltid måste uppmärksamma individuella behov och kompensera utifrån de behov som finns på respektive enhet. Det socioekonomiska tillägget till förskolan är inte så stort (1,5 procent av den totala budgeten). Det är därför svårt att endast med strukturtilläggets hjälp kunna genomföra stora skillnader för barnen. Cheferna uppger dock att de tydligt skulle märka av om tillägget försvann. Några av de enheter som har ett större strukturtillägg än de andra har trots sitt tillägg svårare att få ekonomin att gå ihop detta år. Ekonomiska omflyttningar sker därför mellan förskolechefens olika enheter. Detta skulle kunna tas som ett bevis på att det strukturtillägg som fördelas till Karlstads kommuns förskolor är för lågt, vilket det kanske är. Samtidigt berättar flera av förskolans chefer att de har svårt att få pengarna att räcka till den grundbemanning som behövs för täckning 12 timmar per dag, vilket skulle kunna tyda på att det är svårt at göra det större med nuvarande socioekonomiska variabler som grund. Faktorer som närvarotid och ålder tar det socioekonomiska strukturtillägget inte hänsyn till. För hög närvarotid kan förskoleenheterna behöva ekonomisk kompensation, menar flera av cheferna.

De handlar om mycket om språkDe kompensatoriska insatserna handlar mycket om att stödja barns språkutveckling och om att möta de barn som bedömts vara i behov av särskilda stödinsatser. Språket uppges vara nyckeln till allt lärande, även för att kunna delta i leken och för att hitta rätt nycklar i det sociala samspelet. Därför blir språkutvecklande insatser högt prioriterade i förskolans arbete. Tecken och bilder som stöd för kommunikationen används nästan överallt. I de mer socioekonomiskt betungade områdena handlade dialogen ofta om barn med utlandsfödda familjer och barn med annat modersmål än svenska. Även här uppges språket vara det mest fundamentala. Ett generellt gott språkarbete gynnar även de flerspråkiga barnens språkutveckling menar enheterna. Språkarbetet uppges nu också inkludera flerspråkigheten på ett helt annat sätt än förut. Några enheter genomför språksamtal med vårdnadshavarna för att få en bra bild gällande kunskaper i modersmålet.

Viktigt med samverkan förskola-hemNågra av enheterna menar att det är först när de vet hur hela situationen runt barnen ser ut som de kan starta arbetet med de kompensatoriska insatserna. För att veta hur arbetslaget ska planera upp innehållet i verksamheten startar allt fler enheter hösten med ett förväntanssamtal. Tillsammans med föräldrarna får arbetslagen en bra bild över barnets totala situation. Vidare berättar några av pedagogerna att olika föräldragrupper också ställer olika frågor till förskolan i samband med utvecklingssamtalen. Medan några enheter tydligt kan förmedla att vårdnadshavarnas inflytande och engagemang är stort, så visar sig föräldrarnas intresse för barnets utveckling och lärande inte alls på samma sätt på andra. Vårdnadshavarnas intresse och tydliga engagemang uppges påverka och bidra till kvalitetsutvecklingen på enheten. Några av arbetslagen uppger att de blivit allt bättre på att synliggöra barnens lärprocesser, eftersom vårdnadshavarna förväntar sig det av dem. När förskolan ändrar fokus i utvecklingssamtalen, och börjar berätta mer om vad barnen har fått möjlighet att undersöka och upptäcka på förskolan, skapas det också en bättre förståelse för lärandet i föräldragruppen, berättar några av pedagogerna. Att få föräldrarna intresserade av förskolans lärandeuppdrag anses vara en viktig insats för att kompensera för barns olika förutsättningar.

Förskolan kompenserar för mer än lärandet.I samtalen med vårdnadshavarna framkommer det ofta att trygghet och omsorg är det primära behovet för barnen på förskolan. Pedagogerna lyfter därför vikten av att vara här- och närvarande tillsammans med barnen.

Sid 30(102)

En tillgänglig famn, ett knä och en lugn och trygg miljö lyfts därför fram som en viktig kompensatorisk rättighet för barnen i förskoleåldern. Förskolan behöver arbeta för en bra balans mellan aktivitet och vila, menar flera av pedagogerna. Hur barnets balans ska se ut är individuellt, men arbetet för att skapa små grupper i gruppen blir en viktig kompensatorisk fråga för förskolan berättar både chefer och pedagoger.

Undersökande förhållningssättFlera förskoleenheter berättar om hur deras undersökande förhållningssätt, med kartläggningar och en allt tydligare dokumentation gör att de nu har lättare att göra en analys och komma fram till vad förskolan faktiskt behöver vidta för insatser på både organisation- grupp- och individnivå. Det anses också viktigt att förskolechefen känner till de individuella behoven och de pedagogiska utmaningarna på respektive avdelning. De kompensatoriska behoven visar sig på olika sätt och de olika arbetslagen kan behöva olika stöd i arbetet med att kompensera för skillnader, menar några av förskolecheferna.

Kompetenshöjande insatserDet kompensatoriska uppdraget handlar också om regelbunden kompetenspåfyllning. Det genomförs specifika kompetenshöjande insatser för att öka pedagogernas förmåga att arbeta med tydliggörande pedagogik, en språkutvecklande högläsning och för att få en ökad it-kompetens berättar flera av förskolecheferna. Utbildning och handledning ges också för att ge pedagogerna mer generella verktyg och arbetssätt att använda i mötet med alla barn på förskolan.

Balansen mellan kompetensutveckling och de vuxnas tid i barngruppReflektionstiden uppges vara en viktig förutsättning i det kompensatoriska uppdraget. Uppdraget kräver kontinuerlig kompetenspåfyllning och mycket reflektion tillsammans med kollegor. När förskolorna lokaliserat ett stödbehov handlar insatsen oftast om behovet av en trygg, närvarande och stabil personalgrupp. Balansen mellan kompetensutveckling och tid i barngrupp är därför ett dilemma som många avdelningar och enheter brottas med.

4.3 LikvärdighetenFörskolan tar en allt tydligare plats i det svenska skolsystemet idag. Det pedagogiska innehållet har satts i fokus och förskolan har fått en helt annan plats i skolsystemet även på statlig nivå. Det finns ett starkt intresse för förskolans kvalitet och likvärdighetsfrågan i förskolan har därför blivit en allt viktigare fråga för huvudmannen. I sina nationella granskningar uppmärksammar Skolinspektionen att förskolan i Sverige inte är likvärdig och de är bekymrade över den kraftiga variationen i riket. Variationen gäller framförallt lärandet.9 Förskolechefer behöver därför bli bättre på att säkra att det pedagogiska uppdraget slår igenom, menar myndigheten. Huvudmän behöver också säkra sin styrning och uppföljning av barns utveckling och lärande i förskolan.

Vad kännetecknar egentligen en hög kvalitet i förskolanYtterst handlar en hög kvalitet om att utveckla gynnsamma organisationer och arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.10

9 Skolinspektionen.2017. Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.10 Skolverket 2016 – Läroplan för förskolan, reviderad 2016

Sid 31(102)

Hur kvaliteten i förskolan ska synliggöras, vad som ska efterfrågas i kvalitetsarbetet och vilka uppföljningsmetoder som ska användas är fortfarande viktiga frågor för både förskollärare, förskolechefer, skolområdeschefer och huvudman i arbetet för en likvärdig förskola. Det gäller att inte leta efter det enkelt mätbara utan istället göra det som är viktigt synligt och jämförbart. Flera av förskolecheferna uttrycker att en tydligare vision och en gemensam definition av kvalitetsbegreppet skulle underlätta det övergripande kvalitetsarbetet.

Bedömning för lärande En av de största utmaningarna som lyfts fram i samband med enheternas kvalitetsarbeten är att kunna följa och bedöma på vilket sätt förskolans olika insatser, miljöer och ”görande” faktiskt leder till en utveckling, ett lärande/förändrat kunnande, hos barnen. Flera enheter har arbetat fram tydliga pedagogiska dokumentationer och processkartläggningar som också synliggör lärandet. Vad det innebär att synliggöra en lärprocess är dock fortfarande en aktuell och svår fråga på många av våra enheter. För att få fatt i om undervisningen faktiskt leder till något lärande handlar det mycket om att hitta en balans mellan dokumentation på individnivå och dokumentation på verksamhetsnivå och sätta dem i relation till varandra, berättar några av förskolecheferna, men också om att redan från början ha en tanke om vad de planerade insatserna och ”görandet” faktiskt ska förväntas leda till. Det finns fortfarande en risk att verksamheterna stannar i ett ”görande”, menar några av förskolecheferna – som kanske inte heller alltid leder till en utveckling och ett lärande i linje med målen i läroplanen. Samtalen om hur förskolan ska förbättra barnens förutsättningar att delta, utvecklas och lära kommer att intensifieras i samband med implementeringen av den kommande reviderade läroplanen för förskolan. Förslag på att ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer som stöd för förskolans kvalitetsarbete har lyfts i organisationen.

4.4 Flerspråkighet och läslyftOm läslyftet berättar enheterna också mycket gott. – En enhet som deltagit i läslyftet berättar till exempel att det märks att barnen nu berättar mer. Barnen verkar ha en tydligare förväntan på att personalen faktiskt kommer att lyssna, berättar pedagogen. Genom att stanna upp, lyssna och skapa meningsfulla sammanhang, där barnen och de vuxna kan språka tillsammans, ger förskolan bättre förutsättningar för barnen att utveckla alla sina språk. Pedagogerna skapar fördjupad förståelse genom att ställa följdfrågor, läsa mellan raderna och använda tecken, bilder och estetiska uttryckssätt som stöd. Flerspråkigheten har blivit en tydligare del i det språkutvecklande arbetssättet förmedlar enheterna.

Beslutet om en förändrad organisation för modersmålsstöd uppges ha påverkat förhållningssättet till uppdraget. Beslutet har bidragit till att enheterna blivit tvungna att på allvar diskutera arbetssätt och förhållningssätt kring uppdraget. Flera förskolor berättar att de nu har börjat jobba på ett annat sätt och frågan gällande modersmålsuppdraget har nu blivit förskolans fråga. Det har lett till förändrade arbetssätt där samtliga språk får en mer naturlig plats. När pedagogerna visar ett tydligt intresse för barnens olika språk och aktivt uppmuntrar dem att använda alla sina språk i verksamheten uppges barnen våga mer. Förskolan använder teckenspråk, appar samt bilder och involverar nu vårdnadshavarna mer än förut. Ett generellt gott språkarbete gynnar även de flerspråkiga barnens språkutveckling, poängterar flera av förskolecheferna.

Att ha många flerspråkiga barn i sin verksamhet är ingen garant för att vi har en flerspråkig förskola menar några av förskolecheferna. Alla förskoleavdelningar behöver fortfarande arbeta aktivt för att bli medvetna om vad de gör och varför. Uppdraget uppges dock bli mer aktuellt och på ett vis också enklare på de enheter där det finns många språk. Där finns också en större vana och mer erfarenhet av att arbeta med flera språk i verksamheten. Några enheter har därför startat samarbeten över enhetsgränserna. På några enheter finns det

Sid 32(102)

barn som behöver få möta fler svensktalande barn och på andra enheter behöver barnen möta en större mångfald och flerspråkiga miljöer – Detta uppges vara ett gott exempel på ett kollegialt lärande över enhets- och skolområdesgränserna. Utbytet och samarbetet skulle kunna utvecklas ytterligare, förmedlade ett par av förskolecheferna.

4.5 Pedagogiska lärmiljöer – både ute och inneFörskolorna i Karlstads kommun pratar mycket om tillgängliga pedagogiska lärmiljöer. När förskolan pratar om barns pedagogiska lärmiljöer inkluderas både den sociala-, pedagogiska-, och den fysiska miljön runt barnet. Förändringen av lärmiljöerna har tagit fart med hjälp av förskolechefernas olika prioriteringar och satsningar. Det är nu stora förändringar på gång även i undervisningsmiljön utomhus uppger flera av enheterna. Cheferna har blivit tydligare i sina beställningar av lek- och lärmaterial till utemiljöerna. Skillnaden mellan en lärgård och en lekgård uppges vara stor och i arbetet med att skapa de lustfyllda utomhusmiljöerna har förskolan haft god hjälp av övergripande stödfunktioner, gemensamma projekt som LHU och det stödmaterial Utemiljövärde, som tagits fram i kommunen.

Det händer överlag mycket nytt och miljön har nu blivit en tydligare del av det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna pratar mycket om vad barnen ska få möta och göra och hur arbetslagen ska göra lärmiljön mer tillgänglig och lockande för alla barn som deltar. En av pedagogerna valde att beskriva lärmiljön som något som personalen skapat, där förskolan vill att barnen ska hitta lust och nyfiket utforska och upptäcka. Med hjälp av miljön ska barnet få förutsättningar att utveckla alla sina förmågor, berättar pedagogen, och om det inte sker ett förändrat lärande är personalen där och skruvar och förändrar i miljöerna.

Lärmiljö/undervisning – Utveckling/lärandeBegreppet lärmiljö känns för många mer relevant och bekant än begreppet undervisning. Några av pedagogerna berättar också att begreppet utveckling är ett begrepp som känns mer bekvämt än begreppet lärande. Men eftersom att hela syftet med att bygga lärmiljöer i förskola är att ett lärande ska kunna ske, behöver en naturlig fråga för enheterna ändå bli vad de vill med sina lärmiljöer, påpekade några av pedagogerna. Ett par av enheterna förmedlade att de är rädda för att förskolan ska tappa leken. Barnen lär genom lek, men riskerar att inte få förutsättningar att lära sig att leka om fokuset på lärandet blir allt för stort, menade pedagogerna. Andra pedagoger pratar i stället om att göra undervisningen lekfull, och om hur leken och rutinerna används som en del i den medvetna undervisningen på förskolan.

4.6 Undervisningsbegreppet – Vad, hur, när och varför? Undervisningsbegreppet har funnits med i förskolans styrdokument sedan 2010, men har uppmärksammats och aktualiserats nationellt de senaste åren. Förskolan har ett uppdrag att främja lärandet och det förutsätter en aktiv diskussion om begrepp som utbildning, undervisning, kunskap och lärande.11 Det råder ingen tvekan om att det förs aktiva diskussioner om skollagens och läroplanens bärande begrepp inom Karlstads kommuns förskolor. I dialogerna berättar enheterna om de processer och samtal som just nu pågår.

Undervisningsbegreppet har börjat landa i de allra flesta. Pedagogerna uppger att de känner sig mer bekväma med begreppet undervisning överlag och nu handlar diskussionerna snarare om hur och när förskollärarna undervisar. Förskolecheferna visar en hög medvetenhet om att det är de som behöver ta ledningen i denna

11 Skolverket (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016

Sid 33(102)

fråga och det krävs en organisation för att möta upp de olika funderingarna som dyker upp i samband med begreppsimplementeringen.

Olika bilder av begreppetNågra av pedagogerna förmedlar att allt de gör är undervisning, att undervisningen i förskolan sker 06.30-18.30 varje dag. Andra tycker inte att begreppet hör hemma i förskolan alls. Många pedagoger förmedlar dock att undervisningen i förskolan endast sker när de har en målmedveten tanke med det de gör. ”Vi planerar vår undervisning, vi genomför den och undersöker sedan om våra insatser ledde till det vi avsåg”, berättade en av förskollärarna. ”Lärandet sker när det vi gör får ett fäste hos barnen.” Allt är inte undervisning. Har förskolan ingen medveten tanke med det de gör och vad görandet förväntas leda till, så sker det ingen undervisning alls, menade en av pedagogerna. För de flesta upplevs det bra att förskolan på allvar tar till sig begreppet undervisning. Det har funnits i skollagen ganska länge och det uppges av flera bidra till att lyfta det första steget i skolsystemet och ge förskolan den status som den förtjänar. Förskolan har dock fortfarande olika syn på uppdraget. Undervisningsbegreppet har ställt dessa olikheter på sin spets, berättar några av de tillfrågade.

Tydlig roll och ansvarsfördelningFör att kunna fortsätta att utveckla undervisningen och dess innehåll behöver alla som verkar inom förskolan veta vem som ska gör vad, hur och varför. Flera av enheterna lyfter därför behovet av att fortsätta arbetet med att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Idag handlar ansvarsfördelning i många av Sveriges förskolor oftast om en fördelning av olika arbetsuppgifter, menar Skolinspektionen12. Det är enligt myndigheten fortfarande få som uttrycker förskolans ansvar för undervisningen. I årets resultatdialoger lyfter även flera förskolechefer i Karlstad behovet av att tydliggöra förskollärarens ansvar för undervisningen.

4.7 Kompetensförsörjning Rekryteringsfrågan är en stor utmaning och det är många faktorer som uppges vara viktiga för att både kunna behålla och rekrytera kompetent och behörig personal till förskolan. Faktorerna skiljer sig dock lite åt om det handlar om att behålla eller rekrytera förmedlar enheterna.

RekryteraDet finns just nu många lediga tjänster och ofta få behörigt sökande till de utlysta tjänsterna. Det har därför blivit en fokusändring i intervjusituationen uppger några av förskolecheferna. De sökande vill veta vad respektive förskolechef har att erbjuda och de väljer sedan den chef eller enhet som motsvarar deras förväntningar bäst. Man pratar mycket om lön och rykte, men också förmåner som friskvård, arbetskläder och mentorskap. Kompetensutveckling och strukturerna för den pedagogiska utvecklingstiden är viktiga frågor för den som står inför ett val. Samt att de får möta stolta pedagoger/kollegor och chefer med god kompetens, som kan prata gott om sin arbetsgivare och sin verksamhet. Personalen blir ett varumärke. Ofta frågar de sökande om antalet förskollärare på avdelningen eller förskolan. Hur de pedagogiska lärmiljöerna ser ut får också betydelse vid rekrytering. Digitaliseringen lockar och de sökande vill se en förskola i framkant.

BehållaFör att få behålla personal är lönen också viktig. Ingångslönen har höjts vilket leder till att en del väljer att byta kommun för en stund, för att på så sätt få upp sin lön. En låg lön uppges också ge lägre status och lockar därför inte heller outbildade till en högre utbildning och mer ansvar, menar några av enheterna. Men för att behålla personal handlar det också mycket om utveckling, trivsel, arbetsglädje och arbetsmiljöfrågor. Att få bra

12 Skolinspektionen (2017). Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.

Sid 34(102)

förutsättningar för att utvecklas och kunna genomföra sitt jobb samt att hitta en bra balans mellan arbete och fritid är viktigt, då några uppger att de känner sig slitna i yrket. Det krävs en organisation som är med och bevakar detta. Precis som vid rekryteringar har kollegor och chef en viktig roll för trivsel och engagemang. ”Vi blir varandras arbetsmiljö”. Atmosfären på arbetsplatsen spelar roll och personalens engagemang smittar. Man pratar om vikten av kollegiala samtal, där alla finns med och bidrar i de pedagogiska diskussionerna, en tydlig organisation, tydliga strukturer, samsyn och en tydlig roll och ansvarsfördelning. Personalen nämner också vikten av delaktighet, sammanhang och inflytande samt en tydlig och gemensam färdriktning. Alla har ett stort ansvar, men störst ansvar har chefen. Chefen blir också ett varumärke för enheten och kommunen. Han/hon ska vara lyhörd, nåbar och ha god insyn i verksamhetens olika arbetsprocesser och pedagogiska utmaningar och behöver också ligga i framkant. Det uppges vara viktigt med förtroenden, bekräftelse och en tydlig ledning. Många av dessa faktorer blir viktiga även för förskolechefen, då i förhållande till sin chef och huvudmannen.

En tydlig önskan om mer renodlade tjänster inom förskolas verksamheter. I förskolan finns idag flera yrkeskategorier. De vanligaste yrkeskategorierna är förskolechef, förskollärare barnskötare och barnbiträden av olika slag. Den sistnämnda personalkategorin har oftast ingen relevant utbildning för förskolans arbete, men har lämplighetsprövats, är över 18 år och har som minsta krav en godkänd gymnasieutbildning. I Karlstads kommun är andelen förskollärare hög och på varje förskola/avdelning finns flera examinerade förskollärare och barnskötare med både behörighet och kompetens. Enligt enheterna är det idag många uppgifter som ligger på förskolans personal. Fler av dessa uppgifter uppges ta tid från barngrupp, undervisning och huvuduppdrag. Mycket av planeringstiden går också åt till annat än att planera och utvärdera undervisningens innehåll förmedlar flera av förskollärarna. På små enheter fördelas ansvaret på få pedagoger, men problemet uppges även finnas på de större enheterna. Det finns en tydlig önskan om mer renodlade tjänster inom förskolan.

Förskolan uppges vinna på att blanda befattningar med olika roller och uppdrag – ”Bara vi är tydliga i ansvarsfördelningen”, förmedlar några av enheterna. Idag är det oftast ingen skillnad mellan vem som gör vad på förskolan, uppger flera av enheterna. Det uppges också finnas en stark kultur om att ansvaret ska fördelas lika mellan alla i arbetslaget, trots att uppdraget för förskolläraren ser annorlunda ut än för arbetslaget i övrigt. Eftersom andelen förskollärare i Karlstads kommun är hög är det också en stor andel av förskolans personal som har ett framskrivet undervisningsansvar. Vad som är undervisning, hur undervisningen ska bedrivas, hur de renodlade tjänsterna skulle kunna se ut samt vem som skulle genomföra de uppdrag som idag inte bedöms rymmas inom förskollärarens huvuduppdrag, är frågor som aktualiserats under året. Andra frågor som aktualiserats är: Vad innebär förskollärarens ansvar för läroplanen? Vilken blir förskollärarens roll som undervisande lärare? Och hur har arbetslaget uppfattat sitt ansvar vad det gäller undervisningen?

VikariesituationenVikarierna upplevs för få och många olika insatser för att finna lösningar på vikarieproblematiken genomförs just nu på enheterna. Utmaningen handlar ofta om hur förskolans olika arbetslag ska göra för att kunna täcka upp för varandra och flera diskussioner förs kring vad arbetslaget ska göra när det inte finns några vikarier att tillgå. Rekryteringar av nya timvikarier genomförs löpande, då enheterna inte vill vänta till den gemensamma rekryteringsdag som anordnas varje höst. Några förskolechefer har istället ökat grundbemanningen på förskolan. Orsakerna till vikariebristen uppges bland annat bero på att sjukdomarna startat tidigare denna höst, att det just nu är många omfattande utbildningsinsatser på gång och att de timvikarier som finns ofta tecknar upp sig hos fler arbetsgivare. Det innebär att antalet vikarier på papperet inte alltid stämmer överens med verkligheten. Några av enheterna förmedlar att timvikarierna ibland också skulle behöva få bättre

Sid 35(102)

förutsättningar för att kunna genomföra sitt jobb. Förslag på att komplettera de introduktionsutbildningar som finns, med mer information om förskolans uppdrag och pedagogiska innehåll har framförts.

Marknadsföring, kom tillbaka och andelen förskollärare i framtidenGenerellt sett tycker förskolecheferna att de skulle kunna bli bättre på att berätta om Karlstads kommuns olika förmåner i samband med rekryteringarna. Flera av förskolecheferna efterlyser därför ett mer uttalat ”paket” som beskriver allt det som Karlstad, som arbetsgivare, kan erbjuda. Webbsidorna och kommunens övriga information skulle enligt ett par enheter också behöva utvecklas ur ett mer marknadsförande rekryteringsperspektiv. Vad det gäller ingångslönen anses det viktigt att vara eniga. Några av cheferna poängterade vikten av att uppmuntra och underlätta för barnskötare och vikarier att läsa vidare. Ett förslag om att även försöka underlätta för pedagoger som lämnat yrket att komma tillbaka, lyftes fram i en av dialogerna. Detta skulle kunna göras genom att erbjuda coaching och kortare utbildning med uppdatering på allt nytt inom skolformen, menade pedagogen.

Förskolechefen ägnar idag mycket tid till rekrytering och rekryteringsrelaterade frågor, vilket uppges ta tid och kraft från andra processer. Rekryteringsfrågan riskerar i vissa falla att bli ett arbetsmiljöproblem. I dialogerna lyftes också frågan om kommunen även i framtiden kommer kunna ha en lika stor andel förskollärare som nu, eller om förskolecheferna behöver tänka nytt och annorlunda. Några menade att det skulle vara bra om förskolan öppnade upp för fler personalkategorier. Andra höll inte med. Just den höga andelen förskollärare är en av de framgångsfaktorer som efterfrågas och lyfts i barnets totala utbildningsresa, uttryckte någon. En hög andel utbildade förskollärare efterfrågas också i samband med rekryteringar - där kommunen har stora utmaningar och också konkurrerar med andra, menade en annan. Om förskolan blir bättre på att synliggöra olika uppdrag, roller och ansvar, kan det dock bli lättare att också ta in andra professioner i förskolan förmedlade några av de tillfrågade.

4.8 Trygg miljö, fri från kränkningarTrots att de anmälda kränkningssignalerna från förskolan har ökat är de fortfarande väldigt få. Från förskolan har endast enstaka signaler rapporterats under hela perioden då rutinen funnits. Att de nu är fler uppges inte bero på att kränkningarna har ökat, utan snarare på att frågan och rutinen har aktualiserats. Några av förskolecheferna menar att flera av de signaler som alltid har upptäckts, utretts och åtgärdats nu också syns i statistiken. Det viktigaste är dock inte antalet anmälda signaler, eller hur bra eller dålig förskolan är på att följa rutinen, menar flera av förskolecheferna. Förskola och skola ska alltid arbeta för en trygg och bra miljö. Det får inte bli en jakt på staplar i ett diagram, men det är självklart viktigt att veta vad siffran i statistiken står för, förmedlade flera av förskolecheferna.

Orsaker till få anmälda signalerDet förebyggande och främjande arbetet uppges vara den i särklass största orsaken till de få anmälda signalerna från skolformen. Förskolan uppges vara bra på att undanröja hinder och att fokusera på att hitta möjligheter. Förskolan arbetar mycket med att hitta anpassningar och alternativ för barn som av någon anledning annars skulle känna sig kränkta, diskriminerade eller utanför. Förskolan arbetar mycket för att motverka att barn ska få en stämpel på grund av sitt beteende. Visuella stöd används och NPF-utbildningen uppges ha gett personalen bra verktyg för att möta de barn som behöver ett stöd i form av en mer tydliggörande pedagogik. Personalen vet oftast var de kritiska momenten i verksamheten är och finns då där och stärker upp

Sid 36(102)

och har en handlingsberedskap. Några berättar hur de arbetar för att minska långa ”väntan-stunder”, är nära och agerar ett språkligt stöd i leken. Med anledning av #Metoo har arbetet med att vidga pojknormen aktualiserats. Förskolan måste få syn på normen och stärka pojkarna (och pedagogerna) att inte fastna i en för trång pojknorm menar några av de tillfrågade. Trivselregler, trygghetsvandringar och bra strukturer är också exempel på förebyggande insatser. Samt att dela barnen i mindre grupper under dagen, vara mer närvarande och skapa bättre möjligheter för positiva och kvalitativa möten mellan barn och vuxna.

I förskolan finns goda förutsättningarna till tidiga upptäckter - I förskolan finns närvarande vuxna som är med i barnens lek och i förskolans samtliga rutiner berättar pedagogerna. Många barn i de lägre åldrarna upplevs också öppna och tillitsfulla och kommer oftast med sina känslor direkt till någon vuxen. I förskolan finns en nära samverkan med vårdnadshavare genom daglig kontakt. Det som barnen inte berättar för pedagogen på dagen kan istället komma upp tillsammans med föräldern på kvällen berättar några av förskollärarna. Tillsammans med vårdnadshavarna kan förskolan därför göra tidiga upptäckter och motverka att de kränkande situationerna uppstår på förskolan.

Förtroendefulla relationer och ett nära samarbete med vårdnadshavarna - Att personalen arbetar för att skapa förtroendefulla relationer och deltar i barnens vardag, uppges vara en viktig del av det främjande och förebyggande arbetet. Liksom ett värdegrundsarbete som bygger på kartläggningar och som genomsyrar hela verksamheten. När personalen observerar och granskar en situation behöver de byta perspektiv berättar några av pedagogerna. ”Om vi tittar på en situation ur ett vuxenperspektiv, barnperspektiv eller ur barnets perspektiv så får vi fatt i olika sanningar” menar personalen.

Mycket utreds och åtgärdas direkt i förskolegruppen. - Det upplevs som en del av uppdraget att utreda och åtgärda konflikter på plats i barngruppen. Därför når inte alltid informationen om signalen och utredningen förskolechef och därför inte heller nämnd. Det kan också vara svårt att uppfatta när ett litet barn känner sig kränkt i förskolan. Gränsdragningen mellan vad som är en konfliktträningssituation, ”sånt som bara händer” eller faktiskt ska bedömas som en händelse som ska anmälas till förskolechef och nämnd kan vara svår att dra i arbetet med yngre barn.

Syftet med lagen är inte alltid förankrad och rutinen är inte alltid känd. -Några förskolechefer förmedlar att anmälningen gällande kränkningssignaler lätt kan missförstås. Om syftet med rutinen inte är känd kan det vara svårt för arbetslaget att förstå vad förskolechef och nämnd ska göra med en anmälan. Det kan finnas ett motstånd, då det känns som man anmäler ett barn. Några tror också att bedömningen huruvida det faktiskt var en kränkning behöver göras innan kränkningssignalen anmäls till förskolechef och nämnd.

Många kränkningar dokumenteras som ett tillbud eller ett olycksfall - I kommunen finns flera olika rutiner. En för anmälan av kränkningssignaler, en för tillbud/olycksfall och en för att fånga upp klagomål på verksamheten. I förskolan finns också en rutin för beslut om utökad tid och en för beslut om stöd, eller särskilt stöd. I samband med årets uppföljning visar det sig att det inte är solklart vilken händelse, signal eller behov som ska rapporteras in via respektive rutin. En signal om kränkning kan dokumenteras som ett tillbud, beslut om stöd kan synas i statistiken för utökad tid och vad som räknas som ett klagomål beror helt på den som tar emot det. Oavsett var de hamnar, eller om de inte syns i någon statistik alls, så uppger förskolecheferna att både kränkningssignaler, klagomål, tillbud och olycksfall används för att förbättra och utveckla verksamheten. Det går med andra ord inte att utläsa allt med hjälp av statistiken.

Vilka signaler är vanligast?

Sid 37(102)

Att svara på frågan om vilka kränkningssignaler som är vanligast förekommande på enheten kan vara svårt, då antalet anmälningar ofta är noll. De gånger något anmälts kommer signalen ofta från en vårdnadshavare, eller i de fall någon utsätts för systematiska och upprepade handlingar uppger några av enheterna. Någon av de kränkningssignaler som fångas upp handlade om barns rätt till sin egen kropp. När barn blir nyfikna på kropparnas olikheter och likheter kan personalen fånga upp signaler om att det kan upplevas kränkande för något barn. I de fall kränkningssignaler anmälts till förskolechef har det inte varit några tveksamheter menar pedagogerna. I några av dialogerna diskuterades också ”bitningar”. Är bitningar alltid en kränkning? Det kanske utredningen visar, men per automatik kan det inte vara en kränkningssignal som alltid måste anmälas och utredas, menade en av de resonerande förskolecheferna.

Hur används kränkningssignalerna för att förbättra verksamheten? Utredningarna i samband med anmälda kränkningssignaler leder oftast till att förskolan ser över sina rutiner, strukturer, trygga/otrygga platser, ”dolda hörn” och personalens förhållnings- och arbetssätt berättar cheferna. De arbetar med specifika material i barn- och vuxengrupperna; ”Stopp min kropp (Rädda barnen) och ”Liten och trygg” (brottsoffermyndighetens material) och böcker om normkritiska förhållningssätt, är sådant som nämnts i dialogerna. I barngrupperna genomförs också trygghetsvandringar och samtal om känslor, olika upplevelser och bra/dåliga hemligheter, uppger några av pedagogerna.

Svårast att få fatt i är våra normer och kulturerJu mer förskolans personal pratar om detta märker de att de kan behöva bli bättre på att tolka de eventuella kränkningssignaler som små barn har svårt att uttrycka själva. Det som är svårast att få fatt i är de vuxenstyrda strukturer, normer eller kulturer som på ett eller annat sätt skulle kunna riskera att kränka eller diskriminera någon. De normer och kulturer som vi alla är en del av påverkar oss. Normer och kulturer som man själv är en del av kan dock vara svåra att upptäcka. Förskolan behöver därför synliggöra dessa normer, både bland barn och vuxna och förändra dem om någon riskerar att fara illa, förmedlar några av enheterna.

Några av cheferna menar att detta är något vi behöver prata mer om. Andra menar att detta är ett område där förskolan redan är bra.

4.9 Rörelse i förskolanFörskolan arbetar mycket med rörelse och det är därför inget område som förskolans personal är särskilt oroliga för. En av förskolecheferna menade att förskolan möjligtvis kunde prata mer om på vilket sätt rörelsen påverkar lärandet, men samtidigt finns barns rörelse med som en naturlig del i förskolans verksamhet. Förskolan har miljöer och pedagoger som möter upp barnens rörelsebehov och det märks tydligt på barnen om de har fått röra sig för lite, menar flera av pedagogerna. Några av enheterna har dock observerat att när de organiserat barnen mer åldershomogent rör sig barnen mer. De yngsta barnen ses då mer kompetenta, får mer tid och barn som förut blev satta i vagn kan nu oftare få gå, förmedlade en av pedagogerna.

4.10 Ytterligare utmaningar som lyfts fram i dialogerna:Samverkan och samsyn i det förebyggande och främjande hälsoarbetetFörskolan har ingen egen barnhälsa, motsvarande grundskolans elevhälsa. I det förebyggande och främjande barnhälsoarbetet krävs därför en väl fungerande samverkan med andra huvudmän (tex BHV och ASF). Det finns en utmaning i samverkansarbetet som oftast bygger på en okunskap om varandras uppdrag och arbete, menar några av enheterna. Det framkommer också en bild av att de olika huvudmännen har olika syn och perspektiv som påverkar och ibland också försvårar samarbetet. På många enheter fungerar samverkan mycket

Sid 38(102)

bra, men det är inom det främjande och förebyggande arbetet som utmaningarna fortfarande finns, förmedlar några av enheterna. Som exempel lyfts det dokument som används för samverkan med BHV inför barnens 2,5- 3- och 4- årsbesök, där de olika synsätten synliggörs. Ett arbete för att öka samsynen och för att bättre kunna nyttja de olika professionernas perspektiv i det främjande och förebyggande arbetet pågår. Den främjande insats som planerats och genomförts tillsammans med Klaraborgs specialpedagogiska enhet (KSPE) lyfts fram som ett gott exempel.

Röd tråd och progression 1-16Cheferna i de skolformsövergripande dialogerna förmedlar ett behov av att utöka samverkan och samsynen över skolformsgränserna. På flera enheter uppger förskolechefer att de olika skolformerna startat flera utökade samarbeten. Pedagogerna uppges då få en bättre förståelse och ökad kunskap om de olika skolformernas val och prioriterade insatser. Det anses viktigt att ge pedagoger och chefer ännu bättre möjlighet att diskutera erfarenheter, lärdomar och utmaningar över skolformsgränserna och tillsammans söka svaret på frågan hur förskola/skola ska bygga en bra progression i barnens utveckling och lärande. En samverkan mellan skolformerna behövs också för att kunna bedöma vilka kompensatoriska insatser som faktiskt hjälper barnen på längre sikt, menade en av förskolecheferna. I en av dialogerna ställde sig pedagoger och chefer frågorna om förskolan kompenserar för rätt saker och om det kan finnas en risk att förskolan arbetar för mycket med kompensation och anpassningar.

ÖvergångarnaI övergången mellan de olika skolformerna kan förskola/skola behöva prata mer om framgångsfaktorer och om barnens förutsättningar istället för att fokusera på det som inte fungerar, menade några av förskolecheferna. Många välkomnar de nya skrivningarna i läroplanen gällande övergången och ett flera av förskolecheferna berättade också om den goda samverkan som redan finns mellan skolformerna. Eftersom de utmaningar som barnen kan ha stött på i förskolan skulle kunna bli de samma som barnen möter på fritidshemmet anses det viktigt att fritidspedagogerna får en naturlig plats i övergångsarbetet. Fritidspedagogerna är de som oftast möter barnen först efter sommaren och är också den pedagoggrupp som följer barnen under hela dagen och sedan vidare i skolsystemet. På de enheter där fritidshemmens personal har en fått aktiv roll vittnar flera av förskolecheferna om hur fritidspedagogernas kompetens blivit ett viktigt stöd för flera av barnen i övergångsarbetet.

Sid 39(102)

5.0 Tillsyn – fristående förskola och pedagogisk omsorgI Karlstad finns fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg. För dessa verksamheter har barn- och ungdomsnämnden ett tillsynsansvar. Skolinspektionen granskar sedan i sin tur att kommunen fullföljer sitt tillsynsansvar.

I kommunen har 24 fristående huvudmän beviljats bidrag för sina barnomsorgsverksamheter och faller därför under barn- och ungdomsnämndens tillsynsansvar. Nio förskolor drivs som personalkooperativ, sex som föräldrakooperativ, fyra som aktiebolag och två med annan driftsform (föreningsdriven och Karlstads domkyrkoförsamling). I kommunen finns också två personalkooperativ och en enskild dagbarnvårdare som bedriver fristående pedagogisk omsorg samt två öppna förskolor som fått tillstånd från kommunen.

Tillsynen har till syfte att kontrollera och stödja den fristående verksamheten i ansvaret som följer med de lagar och bestämmelser som gäller. Målet är att bidra till att alla barn i Karlstads kommun erbjuds en verksamhet som stimulerar till utveckling och lärande i en trygg och omsorgsfull miljö, oavsett huvudman. Tillsynsbesöken fördelas under både våren och hösten, så att fem till sex enheter granskas varje termin. Tillsynen fortlöper sedan kontinuerligt varje år. För detta arbete finns en plan framtagen. 13 Tillsynen har utvecklats genom mer fördjupande utredningar, mer systematiska bedömningar av det pedagogiska uppdraget och med tydligare uppföljningsbeslut efter det att åtgärder vidtagits.

Under 2017 har Karlstads kommun beviljat utökning av den fristående verksamheten genom att godkänna tre fristående huvudmäns ansökningar om att utöka antalet barn i barngrupperna. Barn- och ungdomsnämnden har gett tillstånd för en av de fristående huvudmännen att utöka sin förskola med ytterligare en avdelning och godkänt en ny huvudman att bedriva pedagogisk omsorg i kommunen.

13 Barn- och ungdomsnämnden. 2015. Tillsynsplan för fristående förskolor, fristående fritidshem och enskild pedagogisk omsorg.

Sid 40(102)

6.0 Uppföljning grundskola och fritidshemKarlstad kommun följer upp och analyserar elevernas kunskapsutveckling i förhållande till en rad olika aspekter t ex meritvärde, gymnasiebehörighet, skillnader mellan olika enheter och olika grupper och skillnader i måluppfyllelse mellan ämnen. På huvudmannanivå sker uppföljningen huvudsakligen, men inte enbart, i de årskurser där det finns nationella riktlinjer för bedömningen av kunskapsnivån och där det finns nationella prov, d v s i årskurs 3, 6 och 9. Sedan läsåret 2016-17 följer vi även upp resultaten från de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1. Resultat kopplat till värdegrundsarbete följs upp och diskuteras med respektive enhet. Resultaten ställs i de fall det är möjligt i relation till rikets resultat och en analys av i vilken utsträckning betygssättningen förefaller rimlig görs också utifrån hur betygen relaterar till resultaten på nationella prov. De tidsserier som presenteras nedan spänner över perioden 2013 fram till i år, vilket är den period då betyg satts enligt kunskapskraven i den nuvarande läroplanen. Uppföljningen av resultaten är en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete och analyser på huvudmannanivå kompletteras med enheters egna analyser, beskrivningar och förklaringar till enhetens resultat. För att få del av enheternas egna analyser och reflektioner kring måluppfyllelsen används bland annat resultatdialoger där enheterna och skolområdeschef diskuterar enhetens resultat utifrån sammanställningen på ett skolblad. Analys på huvudmannanivå, t ex av hur måluppfyllelsen skiljer mellan enheter, kommuniceras och diskuteras bl a i samband med chefsmöten eller träffar i förstelärarnätverken.

Nedan redogörs först för huvudmannens uppföljning av de resultat som kopplar till de centrala indikatorer som kommunledningskontoret följt över tid. Därefter redovisas de analyser som gjorts kring skillnader mellan flickor och pojkars kunskapsresultat samt centrala slutsatser kring låg respektive hög måluppfyllelse. Avslutningsvis redogörs för resultat som kan knytas till skolans värdegrundsarbete.

6.1 Måluppfyllelse grundskolaKommunledningskontoret har under en längre period följt och efterfrågat analyser av meritvärdesutvecklingen och gymnasiebehörigheten. Här summeras några centrala slutsatser kopplat till hur kommunens kommunala skolor utvecklats avseende de indikatorerna.

Figur 6.1 Meritvärde årskurs 9

Meritvärdet för Karlstads kommunala skolor är något lägre än meritvärdet för landets samtliga skolor men någon poäng över rikets samtliga kommunala skolor. Utveckling under perioden 2013 till 2017 påminner i stora drag om utvecklingen för riket. Den stora ökningen mellan 2014 och 2015 förklaras till stor del av

År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017200,0

205,0

210,0

215,0

220,0

225,0

230,0

Karlstads kommunala skolor

Rikets samtliga skolor

Meritvärde årskurs 9

Sid 41(102)

förändrade beräkningsregler vilket innebär att från 2015 och framåt tillkom moderna språk som ett 17:e ämne. De senaste tre åren har meritvärdet i Karlstads kommunala skolor legat runt 220 poäng medan det för riket sjunkit någon enstaka poäng.

Om Karlstads resultat i årskurs 9 ställs i relation till SALSA-värden kan det konstateras att kommunens meritvärde är lägre än förväntat. Förhållandet gäller över hela perioden och är inte koncentrerad till ett fåtal enheter utan sambandet är relativt allmänt. Mer djupgående analyser visar att skillnaden i förväntat resultat utifrån SALSA-värden och faktiskt resultat, till stor del beror på att andelen elever som når de allra högsta betygen i kommunen är lägre än förväntat. En analys av kunskapsresultaten i årskurs 6 visar att även där ligger den genomsnittliga betygspoängen för eleverna i kommunens kommunala skolor mycket nära den genomsnittliga betygspoängen för eleverna i rikets samtliga skolor. Därför kan betygsutfallet i årskurs 6 också bedömas vara lite lägre än vad som kan förväntas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Huvudmannens slutsats är att skolorna behöver bli bättre på att i större utsträckning utmana även de högpresterande eleverna - såväl i de lägre som i de högre årskurserna.

Figur 6.2 Behörighet till gymnasiets yrkesprogram

Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram har sjunkit under perioden 2013-17. Trenden gäller för såväl Karlstads kommunala skolor som för riket som helhet. Gymnasiebehörigheten har genomgående varit ett par procentenheter högre i Karlstads kommunala skolor än i riket som helhet. Andelen behöriga Karlstads kommunala skolor uppgick 2017 till 85 procent och för rikets samtliga skolor till 82,5 procent.

Andelen behöriga skiljer mellan olika grupper av elever. Flickors behörighet har under perioden i snitt varit någon enstaka procentenhet högre än pojkarnas. 2017 skiljer 0,3 procentenheter till flickornas favör. Skillnaderna mellan elever med ”svensk bakgrund”, ”utländsk bakgrund född i Sverige” och ”utländsk bakgrund född utomlands” är desto större. För 2017 är behörigheten för nämnda grupper: 90,6 procent, 89,4 procent respektive 52,2 procent. De senaste åren har skillnaderna i gymnasiebehörighet för elever med svensk bakgrund respektive utländsk bakgrund födda i Sverige varit små. Den förra gruppen har under perioden 2013-17 haft en svagt sjunkande behörighetsgrad medan den senare har haft en positiv utveckling. Däremot har elever med utländsk bakgrund födda utomlands haft en tydligt sjunkande behörighetsgrad, från 75,9 procent 2013 till 52,2 procent 2017. Här har kommunen en stor utmaning.

År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 201778,0

80,0

82,0

84,0

86,0

88,0

90,0

92,0

94,0

Karlstads kommunala skolor

Rikets samtliga skolor

Gymnasiebehörighet årskurs 9

Sid 42(102)

Figur 6.3 Antal elever som saknar betyg i ämnena matematik, engelska och svenska

En analys av vad som gör att fler elever saknar gymnasiebehörighet visar att antalet elever som saknar betyg i alla tre kärnämnen har ökat markant de senaste två åren. 2017 saknade 55 elever betyg i all tre ämnen. Idag saknar således cirka hälften av de obehöriga eleverna betyg i samtliga tre ämnen. Perioden 2013-15 gällde det för endast en fjärdedel till en tredjedel av eleverna. Samtidigt har andelen elever som endast behöver få godkänt i ytterligare ett ämne för att bli behörig, minskat från strax över 40 procent till under 30 procent. En slutsats är att det i större omfattning behövs tas ett helhetsgrepp över elevens kunskapsutveckling, jämfört med tidigare, för att öka gymnasiebehörigheten. Idag är det i klart lägre utsträckning bristande kunskaper i ett enstaka ämne som är anledningen till att en elev saknar gymnasiebehörighet.

Figur 6.4 Meritvärdesutveckling för flickor och pojkar

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 20180

10

20

30

40

50

60

70

Ma

Eng

Sv

Ma-Eng

Ma-Sv

Eng-Sv

Ma-Eng-Sv

Antal elever som saknar betyg i Ma, Eng, Sv

År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År2017180

190

200

210

220

230

240

Totalt

Flickor

Pojkar

Meritvärde åk 9

Sid 43(102)

Under perioden 2013 till 2017 har vi sett en tydligt positiv kunskapsutveckling för flickorna i kommunen medan kunskapsutvecklingen för pojkar inte är lika tydlig. Det har i sin tur lett till större skillnader i kunskapsresultat mellan könen, åtminstone i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är idag cirka 32 poäng högre än för pojkar. År 2013 vara skillnaden ungefär 22 poäng. Att moderna språk kan läggas till som ett 17:e ämne i meritvärdet och den ökande andelen nyanlända elever med låga studieresultat, är två faktorer som bidragit till att skillnaderna ökat. Detta då en större andel flickor läser moderna språk och större andel av de nyanlända eleverna är pojkar. Skillnaden i meritvärde mellan Karlstad kommuns pojkar och flickor fluktuerar men kommunen har idag en skillnad som är lika stor som för riket som helhet och kommunen tycks också ha en liknande långsiktig trend som riket. Dock ska tilläggas att skillnaderna i årskurs 6, för såväl riket som kommunen, förfaller vara mindre och dessutom är trenden mot ökade skillnader i årskurs 6 osäker.

Vad är det då som gör att pojkar lyckas sämre i skolan än flickor? Huvudmannen har särskilt intresserat sig för att undersöka vad som kan tänkas ligga bakom att flickor presterar markant bättre i skolan än vad pojkar gör. Analys av de senaste årens nationella prov visar att skillnaderna i resultat mellan könen på matematikprovet är mycket små. Även i engelska är skillnaderna förhållandevis små. I engelskan är skillnaderna små på den muntliga delen och på läsförståelsedelen. Skillnaderna på skrivdelen är däremot tydliga. Nationella provet i svenska visar att skillnaderna är stora på samtliga delar men att det likt för engelskan är mindre på den muntliga delen och läsförståelsedelen medan det på den skriftliga delen är mycket stora skillnader. En analys av nationella provresultaten visar således att det framför allt är i svenska som skillnaderna i prestation mellan könen är stora. På delprovsnivå så sticker de delar som mäter skriftlig förmåga ut som de delar där skillnaderna är allra störst. Detta gäller för samtliga årskurser där det görs nationella prov. En slutsats som huvudmannen dragit är att gruppen pojkar har större svårigheter att uttrycka sina kunskaper skriftligt och även att kunskaperna i svenska språket generellt sett är lägre för gruppen pojkar jämfört med för gruppen flickor.

Huvudmannen har vidare frågat sig om det finns anledning att misstänka att flickors och pojkars något olika kunskapsprofil på nationella proven får implikationer även på betygen i andra ämnen. Vi ser då att skillnaderna i betygspoäng i olika ämnen tycks vara större i de ämnen lärare uppgett vara textintensiva ämnen. Till exempel är skillnaderna ofta större i so-ämnena än i no-ämnena, dock inte lika stora som i svenska. Inom no-ämnen sticker ”textämnet” biologi ut som det no-ämnen där skillnaderna är störst. I dialog med lärare framkommer att lärarna upplever att det finns ett samband mellan skillnad i betygspoäng mellan könen och hur mycket man skriver i ämnet. Kunskapskraven i Lgr 11 är utformade så att elevernas ”kunnande” skall visas genom olika typer av handlingar. En stor del av dessa handlingar är så kallade språkhandlingar och m a o är språket mycket viktigt för att kunna visa upp sina kunskaper.14 Den slutsats som dragits på huvudmannanivå är att kunskaper kopplade till svenska både avseende läsförmåga och skrivförmåga är mycket centrala för att lyckas nå kunskapskraven i flertalet av skolans ämnen. Nämnas bör dock att stora könsskillnader också finns i några av de praktisk-estetiska ämnena men här är bedömningen att en stor del av skillnaderna kan kopplas till andra faktorer än språk. En genomgång av 2010 års statliga offentliga utredningar kring varför flickor lyckas bättre i skolan än pojkar pekar bland annat på att det i skolan och samhället finns könsskillnader kopplade till förväntningar, inställning till skolarbete och vilka egenskaper som premieras i skolan.15 En analys av sambandet mellan slutbetyg och resultat på nationella proven visar att Karlstad kommun likt riket har en mer positiv nettoavvikelse för gruppen flickor än gruppen pojkar, d v s att flickors slutbetyg är högre relativt nationella provresultatet jämfört med pojkars slutbetyg. Med andra ord finns det anledning att arbeta med frågor kopplat till likvärdig bedömning, vilket vi också gjort på enhetsövergripande träffar initierade av huvudmannen.

14 Grettve, Israelsson, Jönsson. 2014.15 se SOU 2010:51, 2010:52 och 2010:53.

Sid 44(102)

En analys av resultatet från bedömningsstödet i svenska för årskurs 1 visar att det är cirka 50 procent fler pojkar än flickor som inte klarar bedömningsstödet. I matematik är det istället cirka 30 procent fler flickor som bedömts inte klarar kunskapsstödet. Resultat i nationella prov samt lärares bedömning av om eleverna uppnår kunskapskraven årskurs 3 visar att flickornas försprång framförallt är kopplat till svenskämnet. Det tycks alltså finnas ett kunskapsglapp mellan flickor och pojkar kopplat till svenska språket redan vid skolstart och att pojkarna aldrig hämtar in det försprång flickorna har. Det försprång som pojkarna har enligt resultaten i årets bedömningsstöd i matematik, hämtas däremot in under skolgången då skillnaderna i matematik könen emellan är minimala i de högre årskurserna. En slutsats som dragits av huvudmannen är att tidiga insatser för att stärka elevernas kunskaper i svenska - framförallt läs- och skrivförmåga - är av stor betydelse för elevens möjligheter att lyckas i skolan. Forskning betonar vikten av tidiga insatser för att stärka elevers läsutveckling.16 En stor satsning på läslyftet samt en översyn av organisationens fördelning av förstelärare är exempel på två åtgärder som vidtagits för att åstadkomma tidiga och kraftfulla kvalitetsförbättringar kopplat till svenskämnet.

En analys av hur elevernas kunskaper utvecklats i olika ämnen under perioden 2013-17 visar att betygspoängen för de allra flesta ämnen är högre i slutet av perioden jämfört med i början av perioden. I samtliga no-ämnen och so-ämnen samt i modersmål har betygspoängen ökat med en poäng eller mer. Motsatsen gäller för hem- och konsumentkunskap och för svenska som andraspråk. Om Karlstads resultat ställs i relation till rikets resultat så framträder tre ämnen där betygspoängen sett över hela perioden är klart lägre än för riket som helhet. I teknik, hem- och konsumentkunskap samt modersmål är betygspoängen i snitt 0,5 poäng lägre eller mer. För övriga ämnen är skillnaderna mellan ämnesbetygen i Karlstad och i riket som helhet små, d v s det skiljer mindre än 0,5 poäng. En slutsats som dragits är att kommunens no-satsning kan ha haft en positiv inverkan på elevernas kunskaper i no-ämnena. De jämfört med riket låga resultaten i teknik, hem- och konsumentkunskap samt modersmål har uppmärksammats under resultatdialoger.

Figur 6.5 meritvärde åk 9 år 2017

16 Klingberg (2016)

Frödingsk

olan

Hultsbergs

skolan

Ilandask

olan

Mariebergs

skolan

Norrstra

ndsskolan

Nyeds s

kola

Rudsskolan

Vålbergs

skolan

100

120

140

160

180

200

220

240

260

Series1

Meritvärde årskurs 9, 2017

Sid 45(102)

Elever med låg respektive hög måluppfyllelse finns på alla enheter i kommunen men är inte jämnt fördelade. Vårterminen 2017 var Hultsbergsskolan den enhet med högsta genomsnittligt meritvärde, 246 poäng och den enhet med lägst genomsnittligt meritvärde Frödingskolan med 174 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet för Karlstads kommunala skolor var 2017 220,9 poäng. En analys av hur måluppfyllelse och meritvärde skiljer mellan kommunens enheter visar dels att vissa enheter genomgående har högre måluppfyllelse än andra enheter och dels att det finns anledning att befara att kommunen följer rikets trend med en med tiden ökande mellanskolevariation, däremot är skillnaderna mellan enheterna 2017 mindre än 2016.

Att dra slutsatser kring skillnader mellan små enheter inom kommunen utifrån resultaten från ett enstaka år är riskfyllt då resultat kan variera betydligt från ett år till ett annat. I figur 5 och figur 6 visas därför enheternas resultat över hela perioden då betyg satts utifrån Lgr11. Figur 6.5 Meritvärde (snitt, max och min) per enhet över perioden 2013-17 för åk 9.Figur 6.5 visar meritvärdet för respektive enhet i årskurs 9 för perioden 2013-17: medelvärde (blå romb), högsta värde (röd kvadrat) och lägsta värde

(grön triangel). En och samma enhet omfattas av de tre tecknen som följer en lodrät linje. Enhet nr 1 = Frödingskolan, 2 = Hultsbergsskolan, 3=

Ilandaskolan, 4= Mariebergsskolan, 5= Norrstrandsskolan TI, 6 = Norrstrandsskolan VA, 7= Nyeds skola, 8 = Rudsskolan, 9 = Vålbergsskolan

Karlstad har fyra enheter som oftast har en lägre måluppfyllelse än kommunmedel och på en av enheterna har eleverna betydligt lägre resultat än genomsnittet för kommunen. Skillnaderna mellan enheterna varierar mellan åren men det förefaller finnas en trend mot något ökande skillnad då enheternas resultat var mer samlat i början av perioden 2013-17 än i slutet av perioden. Skillnaden i meritvärde mellan kommunens enheter, mätt som standardavvikelse, är högre i slutet av perioden än i början av perioden.

När enheternas meritvärden jämförs med resultaten på nationella proven kan det konstateras att det finns ett starkare samband mellan provresultaten i svenska än i matematik och engelska. En rimlig hypotes är därför att kunskaper i svenska har större inverkan på kunskapsresultaten i övriga ämnen än vad kunskaper i matematik och engelska har.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10160,00

170,00

180,00

190,00

200,00

210,00

220,00

230,00

240,00

250,00

260,00

Medel

Max

Min

Meritvärde för kommuens enheter för åk 9, perioden 2013-17

Sid 46(102)

En sammanställning av det beräknade meritvärdet för årskurs 6 visar att skillnaderna mellan kommunens enheter är relativt stora under 2017.

Figur 6.6 Meritvärde åk 6 år 2017

Likt resultaten i årskurs 9 skiljer kunskapsresultaten mellan kommunens enheter även för årskurs 6. Vårterminen 2016 var skillnaden mellan den enhet som hade lägst och den enhet som hade högst omkring 120 poäng.

Fredric

elundsskolan

Frödingsk

olan

Herrhag

sskolan

Hultsbergs

skolan

Kroppkärrs

skolan

Kvarnbergs

skolan

Norrstra

ndsskolan

Nyeds s

kola

Orrholm

sskolan

Råtorpssk

olan

Rudsskolan

Skåre

skolan

Skatt

kärrs

skolan

Stodenesko

lan

Vålbergs

skolan

Vallarg

ärdets

skola

Väse sk

ola

Västerst

randssk

olan100

120

140

160

180

200

220

240

260

Series1

Meritvärde åk 6, 2017

Sid 47(102)

Figur 6.7 Meritvärde (snitt, max och min) per enhet över perioden 2013-17 för åk 9

Figur 6 visar meritvärdet för respektive enhet i årskurs 9 för perioden 2013-17: medelvärde (blå romb), högsta värde (röd kvadrat) och lägsta värde

(grön triangel). En och samma enhet omfattas av de tre tecknen som följer en lodrät linje. Enhet nr1= Fredricelundsskolan, 2 = Frödingsskolan, 3 =

Herrhagsskolan, 4= Hultsbergsskolan, 5= Kroppkärrsskolan, 6 = Kvarnbergsskolan 7= Norrstrandsskolan, 8 = Nyeds skola, 9 = Orrholmsskolan, 10

= Rudsskolan, 11 = Råtorpsskolan, 12 = Skattkärrsskolan, 13= Skåreskolan, 14 = Stodeneskolan, 15 = Vallargärdes skola, 16 = Vålbergsskolan, 17=

Väse skola, 18 = Västerstrandsskolan, 19 = Kommunmedel

Fyra enheter uppvisar resultat som genomgående är lägre än genomsnittet för kommunen och skillnaderna är större i årskurs 6 än i årskurs 9 vilket delvis hänger ihop med att de är mindre enheter vars upptagningsområden är mindre heterogena än för de större 7-9-enheterna. Observera att enheten längst till vänster i figuren hittills enbart haft en årskull som gått ur årskurs 6. Noteras bör att eleverna på de tre enheter med lägst genomsnittligt resultat i årskurs 6 fortsätter sin skolgång på de tre enheter med lägst resultat årskurs 9. Elevernas socioekonomiska bakgrund på enheterna skiljer sig delvis från övriga skolenheter vilket också accentuerar behovet olika former av kompensatoriska insatser.

Utöver att undersöka hur kunskapsresultaten utvecklas följer huvudmannen även i vilken utsträckning betygen avviker från nationella provresultaten. Nettoavvikelsen visar andelen elever som får ett högre betyg än det resultat de presterat på nationella provet minus andelen elever som får ett lägre betyg än de presterat på nationella provet. Hur nettoavvikelsen i Karlstad förhåller sig till nettoavvikelsen för riket som helhet kan fungera som en referenspunkt i arbetet med en likvärdig bedömning. I tabellen nedan framgår hur nettoavvikelsen i de tre ämnen där prov utförs varje år på alla skolor förhåller sig i Karlstads kommunala skolor jämfört med rikets samtliga skolor under perioden 2013-2016 (rikets resultat för 2017 hade ej publicerats vid tillfället för jämförelsen).

Tabell 6.1: Nettoavvikelsen för Karlstad kommun och riket, perioden 2013-2016.

0 5 10 15 20120,0

140,0

160,0

180,0

200,0

220,0

240,0

260,0

Medel

Max

Min

Beräknat meritvärde för kommunens enheter i årskurs 6 för perioden 2013-17

Sid 48(102)

Karlstad åk 6 Riket åk 6 Karlstad åk 9 Riket åk 9Nettoavvikelsen i engelska -16 -16 -19 -7Nettoavvikelsen i matematik 5 6 29 27Nettoavvikelsen i svenska 5 7 16 16

Tabellen visar att det endast är i ämnet engelska, årskurs 9, som nettoavvikelsen i Karlstads kommunala skolor tydligt skiljer från rikets nettoavvikelse. I ämnet engelska är betygssättningen klart mer återhållsam i Karlstads kommunala skolor än vad som är fallet i riket som helhet. I övriga ämnen och årskurser är relationen mellan betyg och betyg på nationella prov ungefär den samma för kommunen som för riket. Huvudmannen har dragit slutsatsen att lärare i olika ämnen förhåller sig olika restriktivt till resultaten på nationella prov men att Karlstads lärare i mycket liten utsträckning skiljer sig från rikets lärare, undantaget engelska i årskurs 9. Skillnaderna mellan enheter inom kommunen kan dock vara stora för ett givet år även om inget tydligt mönster över tid identifierats för de enskilda enheterna. Skillnaderna uppmärksammas och diskuteras i samband med huvudmannens resultatdialog i syfte att åstadkomma en så likvärdig bedömning som möjligt.

Sammantaget visar analysen av kunskapsresultaten i kommunens kommunala skolor under perioden 2013-17 avseende skillnader mellan flickor och pojkar och skillnader mellan grupper med hög respektive låg måluppfyllelse att:

(1) Den samlade kunskapsutvecklingen, mätt som meritvärdet årskurs 9, har ökat något under början av perioden för att sedan ligga runt 220 poäng, vilket är ett par poäng lägre än för riket som helhet.

(2) Gymnasiebehörigheten sjunker under perioden men ligger klart högre än för riket som helhet. Av de som saknar behörighet är en ökande andel obehöriga i samtliga tre kärnämnen. Att Karlstads meritvärde är något lägre än rikets samtidigt som gymnasiebehörigheten är högre, förklaras av att andelen elever som erhåller de allra lägsta respektive allra högsta betygen är färre än i riket.

(3) Skillnaden i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar har ökat under perioden och är i årskurs 9 idag lika stor som för riket som helhet. Skillnaderna är stora i svenska och i moment kopplat till skrivande. Skillnaden mellan könen i svenska tycks gälla för såväl yngre som äldre barn.

(4) Låga kunskaper kopplade till svenska förefaller få stor inverkan på kunskapsutvecklingen i flertalet ämnen.

(5) Elever med hög respektive låg måluppfyllelse är inte jämnt fördelade mellan kommunens enheter. Ett par av kommunens enheter har återkommande lägre resultat än kommunmedel. Dessa enheter har också ett upptagningsområde med en högre andel elever med annat modersmål och föräldrar med kortare studiebakgrund.

(6) Kommunens nettoavvikelse i årskurs 6 i ämnena engelska, matematik och svenska samt i matematik och svenska i årskurs 9 ligger i linje med nettoavvikelsen för rikets samtliga skolor. I engelska årskurs 9 är betygssättningen i kommunen mer restriktiv i förhållande till nationella provet än vad den är för riket som helhet.

Forskning hävdar att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är gynnsamt för alla elevers lärande och men särskilt gynnsamt för grupper av elever med sämre språkkunskaper, till exempel gruppen pojkar eller elever med annat modersmål17. Huvudmannens slutsats är därför att ett stöd för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt tillsammans med ett starkt fokus på läs- och skrivutveckling i de yngre årskurserna är insatser som svarar bra mot flera av de utmaningar som framkommer i analysen av kunskapsresultaten.

17 Hajer & Meestringa. 2014

Sid 49(102)

Huvudmannen följer upp värdegrundsarbetet på enheterna utifrån hur eleverna beskriver det i skolenkäten och hur enheterna beskriver värdegrundsarbetet i resultatdialoger med huvudmannen. I den senaste skolenkäten visar svaren kopplade till indexet för ”grundläggande värden i undervisningen/lärande” att 70 procent av eleverna menar att påståendet att mänskliga rättigheter är ett ämne som tas upp på deras skola, stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Klart färre elever, 50 procent respektive 46 procent, instämmer däremot i att jämställdhet mellan könen tas upp i undervisningen samt att de som elever får öva sig på att göra etiska ställningstaganden. Resultatet avseende indexet för ”grundläggande värden i undervisningen/lärande” är något högre för eleverna i Karlstads kommunala skolor än motsvarande resultat för rikets samtliga elever. Resultatförändringen jämfört med tidigare mätning är tydligt positiv 6,0 jämfört med 5,6. Skillnaden mellan hur pojkar och flickor besvarar frågorna kring hur skolorna arbetar med ”grundläggande värden i undervisningen/lärande” är marginell.

I kommunens resultatdialoger har vi haft särskilda frågeområden där enheterna fått beskriva värdegrundsarbetet. I dialogerna framkommer bland annat att olika former av värdegrundsarbete är högt prioriterat på ett flertal skolor. I beskrivningen av hur enheterna arbetar framkommer till exempel att flera upplever att ett effektivt värdegrundsarbete förutsätter att personalen hinner skapa en samsyn i viktiga frågor och att det i sin tur kräver att olika personalgrupper träffas. Enheter kan också lyfta en kulturellt och socioekonomiskt diversifierade elevgrupp som en styrka i ett värdegrundsarbete som fokuserar på tolerans och mångfald. Samma sak gäller att ha en mångfald representerad inom personalgruppen då det upplevs öka kompentensen inom flera områden. Olika former av fadderverksamhet tas också upp som bra metoder för att öka trivseln och tryggheten på skolan. Att pedagogerna har bra relationer till eleverna nämns ofta som en förutsättning för ett effektivt värdegrundsarbete. Hur väl enheterna lyckas i värdegrundsarbetet har diskuterats i relation till ELSA- (åk 4 och 7) och KBU-resultat (åk 2, 5 och 8), t ex frågor kring trygghet, trivsel och studiero. Resultaten för de flesta frågor har legat högt med snitt kring 3,5 - 4,0 på en fyragradig skala. Undantaget är skattningen av studieron som legat lägre vilket föranlett av huvudmannen initierade erfarenhetsutbyte mellan enheterna avseende hur det går att arbeta för ökad studiero.

6.2 Förutsättningar och processer – nuläget i verksamhetenI resultatdialogerna lyfts både hur förutsättningar och processer förmodas inverka på elevernas resultat. Här uppmärksammas ett antal av de aspekter som diskuterats i ett flertal av dialogerna.

Digitalisering Enheterna befinner sig i olika faser av digitaliseringsprocessen. Några enheter inväntar en bättre tillgång till utrustning för att kunna få fart i arbetet med att utveckla undervisningen. Andra enheter har god tillgång generellt eller åtminstone i någon årskurs. För enheter med god tillgång kan digitaliseringen handla om vilken kompetensutveckling lärarna behöver och hur den ska utformas. Några skolor uppger att de börjar hitta strukturer för erfarenhetsutbyte kring hur lärarna kan använda datorerna på ett smart sätt i ämnesundervisningen. Programmering och datalogiskt tänkande är också en naturlig del av undervisningen på ett par skolor. Det finns även skolor som använder intresserad och kunnig personal som en form av pilot, som testar och går lite före övrig personal i digitaliseringsprocessen, innan de bestämmer hur de digitala resurser bästa kan nyttjas.

Det finns också en del problem kopplade till digitaliseringsprocessen. Flera enheter uppger att väldigt mycket tid går åt till att lösa praktiska problem vilka behöver hanteras innan de digitalverktygen kan bli en naturlig

Sid 50(102)

del av undervisningen. Det kan handla om att få ordning på nätuppkopplingar eller att appar och program måste installeras innan det går att använda utrustningen. Att det finns ett missnöje med Dexter uppmärksammas i ett par dialoger. Verktyget fungerar dåligt till gemensamma planeringar och är stängt för elever och vårdnadshavare vilket gör att elevens utveckling behöver synliggöras på annat sätt. Dessutom kommer fritidspedagogerna inte åt Dexter för närvarorapportering. Dexter är tyvärr inget planeringsverktyg utan mer av ett registreringsverktyg, konstateras det.

Bedömning av i vilken utsträckning digitaliseringen inverkat på kunskapsresultaten skiljer. En del menar att det förmodligen kan ha gynnat lärandet, framför allt pojkars, och IKT och Google translate har varit till hjälp för nyanländas möjligheter att kunna ta del av undervisningen. Andra är mer tveksamma till om enhetens måluppfyllelse påverkats av digitaliseringen. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssättNästan alla enheter nämner att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är en process som håller på att växa fram till en naturlig del av undervisningen. En stor del av enheterna har prioriterat fortbildning som relaterar till detta, bland annat genom läslyftet och möjligheter till pedagogiska träffar kring cirkelmodellen och modellering. Ett par enheter menar att detta i sin tur bidragit till att få fart på det kollegiala lärandet på skolorna. Kollegiet upplever också att de har fått ett gemensamt professionellt språk som gör att de kan prata kring texter i olika ämnen. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är också ett centralt verktyg i arbetet med nyanlända. Svenskkunskaper är avgörande för hur eleven klarar sig i de flesta ämnen. De enheter som har yngre barn poängterar att läs- och skrivutveckling är grunden för skolarbetet i alla ämnen. Att arbeta med begreppsförståelse, bland annat inom ramen för cirkelmoddelen är därför viktigt menar några. I flera fall används också fritidshemmen för att förbättra barnens läsutveckling. Det finns även en ambition att binda ihop IT med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Tillgängliga lärmiljöer Flera skolor uppger att de fokuserar mycket på att tillgängliggöra lärmiljöer. Det kan ta sig uttryck i att personalen läser in sig på material från specialpedagogiska myndigheten och kartlägger sin egen verksamhet. ”Vi pratar anpassningar, tillgänglighet genom delaktighet, förebyggande och hälsofrämjande arbete” och ”vi behöver bredda pyramiden för att få en bättre lärmiljö”, är exempel på saker som sagts i dialogerna. Skapande av tydliga strukturer och att få till en mer inkluderande elevsyn hos lärare nämns som viktiga aspekter. Flera enheter har också pedagoger som läser till speciallärare eller studerar specialpedagogik för att öka kompetensen kring hur man möter elever med olika behov.

Rektorer har i flera fall gjort en översyn av organisationen för att lärare ska få bättre tillgång till elevhälsans specialistkompetens i syfte att få hjälp med anpassningar av undervisningen eller för att utforma åtgärdsprogram. Några enheter poängterar vikten av ett kunskapsutbyte mellan skola och fritidshem eftersom de olika verksamheterna ser eleverna i olika situationer. Det blir då tydligt vilka elever som fungerar i respektive lärmiljö. Det förekommer också dialoger där personalen diskuterar gränsen för undervisningens möjligheter att nå alla elever. En del av eleverna med NPF-problematik mår förmodligen bättre av att vara på höjderna då det dels finns en kompetens där bland personal som saknas på övriga enheter och dels kan eleverna få känna att de ”hör till” där på ett annat sätt en i ordinarie klass, menar man i ett par av dialogerna.

Sid 51(102)

I flera dialoger framkommer att enheter har tagit hjälp av Mångfald och integration för att få till bra rutiner för hur nyanlända kan tas om hand. De uppger att det varit svårt att hitta balansen mellan att tidigt låta nyanlända elever komma ut i klass och samtidigt förbereda dem så de kan hänga med i undervisningen. Några enheter har hunnit arbeta fram en struktur kring nyanlända med t ex en språkstudio och rutiner för inskolning. Andra enheter har hittills haft så få nyanlända att det inte hunnit sätta avtryck i organisationen. Ett par enheter undersöker hur de kan följa nyanländas kunskapsutveckling med separata siffror i syfte att kunna skruva på vår undervisning för att möta deras behov.

OmbyggnationerDe enheter som genomgår ombyggnationer eller är involverade i en flytt uppger att deras utvecklingsarbete starkt påverkas av alla praktiska problem som behöver lösas. Det kan t ex handla om avsaknad av parkeringsplatser, belysning, nätuppkoppling eller problem kopplat till transporter till idrott eller slöjd. Pedagogiska frågor hamnar i skymundan vilket i sin tur bidrar till frustration. En lärdom är att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt bygga klart innan elever och personal flyttar in i verksamheten. Det behövs lås på dörrar, tillgång till cykelställ, en säker skolgård etcetera. Finns det ingen bra lekmiljö så ökar antalet kränkningar. Avsaknad av färdigställda lokaler för praktisk-estetisk verksamhet medför ökad tid till förflyttningar vilket väcker frågan om undervisningstiden bör minskas något under ombyggnationen för att istället vara något högre nästkommande år. Flera enheter påpekar att parkeringsmöjligheterna påverkas av ombyggnationen. Intentionen att alla ska åka kollektivt är svårrealiserad då skolorna har flera pedagoger som reser från andra kommuner och först måste lämna egna barn på förskola, ta sig till Karlstad och sedan ut till skolan. Avslutningsvis understryks att ombyggnationerna är nödvändiga och efterlängtade, men att det under perioden medför en ökad arbetsbelastning för personalen.

Värdegrund och trivselFlertalet av enheterna med yngre barn lyfter att de arbetat med att styra upp rastaktiviteter för att alla elever ska känna att de har något att göra under rasten. Ett arbete där fritidshemspersonalen många gånger har en viktig roll. Enheterna redogör för att detta bidragit till att antalet konflikter minskat och att det också är färre lektioner som behöver ägnas åt att reda ut ”vad som hänt på rasten”. Eleverna är överlag positiva till rastaktiviteterna. Ett problem med uppstyrda rastaktiviteter är att det tar tid från pedagogernas planering.

På ett par av enheterna har mycket tid ägnats åt att hantera tunga elevärenden. Rektorerna uppger att dessa ärenden tar stor del av deras och personalens tid. Några enheter arbetar med lågaffektivt bemötande som en metod och nämner också att de samarbetar med Klaraborg kring elever i behov av särskilt stöd.

ÄmnesundervisningI några av dialogerna diskuterades kunskapsresultaten i enskilda ämnen. Flera enheter konstaterar att de har flera elever som riskerar att inte nå målen i matematik. Insatser i form av halvklass i matematik, extra anställd matematikresurs, samarbete med matematiksamordnaren eller att skolan arrangerar perioder av intensivmatte nämns som metoder för att förbättra matematikresultaten. Några skolor menar att bristande språkkunskaper med största sannolikhet ligger bakom elevernas låga resultat på nationella proven i matematik. De anser därför att en lösning är att bli ännu duktigare på att stanna upp och förklara matematiska begrepp för eleverna.

Införandet av obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 har bidragit till att utveckla rutiner där klasslärare, resurslärare och speciallärare gemensamt drar slutsatser om hur undervisningen behöver förändras. I ett par fall har det uppmärksammats att det kan skilja en hel del i betygspoäng mellan ämnen inom samma block. Om det hänger samman med att man läser vissa so- och no-ämnen på hösten och andra på våren, förekomsten av

Sid 52(102)

lärarbyten under året eller om det är kopplat till lärarens olika intresse och undervisningsmetoder i respektive ämne – är exempel på frågor som diskuterats.

ÖvrigtEtt par enheter upplever att det blivit mer och mer vanligt att föräldrar ifrågasätter beslut som skolan eller politiken tagit. ”Vi behöver stå upp för professionen då den försöker se till helheten då föräldrarna i första hand ser frågorna ur sitt eget barns perspektiv” är en slutsats som dras. I flera dialoger diskuteras också hur skolan framställs i media eller i andra sammanhang. Många tycker att ”en negativ bild kan bita sig fast och att det är svårt att nå ut med en korrekt bild där även det positiva kommer fram”.

På flera enheter pågår ett förändringsarbete kopplat till fritidshemmen. Arbetet handlar bl a om att ge arbetslagen goda förutsättningar att implementera fritidshemmets kursplan. Fritidshemmen har också en tydlig roll i skolornas arbete med ökad rörelse, värdegrundsarbete och tidiga insatser för att alla barn ska bli goda läsare. På flera enheter har man även sett över samarbetsformerna mellan fritidshemmens och skolans personal. Det kan t ex handla om att personalerna i större utsträckning använder sig av varandras kompetenser. På en enhet nämner de att deras organisation på lågstadiet, med ett ämneslärarsystem, ger fritidspedagogerna möjligheten analysera hur lärarens upplägg påverkar elevgruppen vilket ger kunskap som kan användas i utvecklingsarbetet av tillgängliga lärmiljöer.

I ett par dialoger diskuteras behovet av att höja lärarförväntningarna på eleverna och inte vara nöjda med att eleverna trivs i skolan. De menar att det är viktigt att fokusera tydligare på det som skolan kan påverka samtidigt som det givetvis är medvetna om elevers hemförhållande påverkar och att elevunderlaget förändrats under de senaste åren. ”Ett stort fokus på att få alla elever godkända får inte leda till att vi inte utmanar de duktiga eleverna” påpekar de. En problematik kopplat till detta handlar om att läromedlen, enligt en skolas analys, oftast håller för låg nivå för flertalet mellanstadieelever. Läromedlen är "ganska bra ur jämställdhetssynpunkt och de duger till att automatisera kunskaper, men utmanar inte de duktiga eleverna", menar de.

6.3 Det kompensatoriska uppdragetExempel på hur resurser används i kompensatoriskt syfte kan vara olika former av personalförstärkningar, materialanskaffning eller specifika lösningar.

Extra personalFlera skolor organiserar för en form av ”två-lärarsystem”, eller har tre klasslärare på två klasser i några årskurser – ofta i de lägre. Konceptet ger lärarna möjlighet att formera grupper där t ex de elever som behöver extra stöttning med grunderna kan få det. När man är mer än en lärare i klassrummet behöver man dock avsätta planeringstid för att kunna vara samspelta. På ett par enheter har det anställts en resurs som avlastar lärarna genom att vara en länk mellan skolan och vårdnadshavarna. Det kan bland annat handla om att möta upp elever som kommer sent på morgonen eller ringa föräldrar när elever ej dykt upp så läraren kan starta lektionen i tid. Samma person kan ansvara för rastaktiviteter eller kartläggningar. Ett annat exempel är skolor där man valt att anställa pedagoger som har ett särskilt ansvar för att screena barns läskunnighet i syfte att kunna sätta in tidiga insatser. Det är kostsamt och täcks ej helt av tillägget men stora förbättringar av DSL- och Stanine-värde vittnar om att det är viktiga insatser. Några enheter har valt att satsa resurser på att anställa fler fritidspedagoger bl a för att kunna arbeta kompensatoriskt under större en del av dagen.

Sid 53(102)

Ett annat sätt att använda resurserna till är att ge lärarna mer ”luft” i sitt schema. Den nedsatta undervisningstiden för lärarna ger möjlighet till att gå in och hjälpa eleverna på andra lektioner än sina egna. Det underlättar för lärarna att bygga relationer med eleverna och samtidigt ge ”en till en undervisning” kopplat till områden eleven behöver utveckla. På så sätt kan skolan värna ämneskompetensen och stödet i klassrummet, förklarar man i dialogen.

Skolor med stor andel nyanlända kan välja att satsa resurser på personal med rätt språkkompetens. Det kan handla om personal till studiehandledning och i språkverkstan men det kan också röra sig om personer med rätt språkkunskaper som hjälper till på raster och i klassrummet. I dialogerna framkommer att strukturtillägget även används till mer generella organisatoriska lösningar som ändå syftar till att öka möjligheterna till kompensatoriska insatser. Det kan bl a handla om att arbetslagen får olika resurser på grund av att elevsammansättningen gör att behoven skiljer för arbetslagen eller så används pengarna till att minska klasstorlekarna vilket i sin tur ger lärarna mer tid att hjälpa dem med större behov. I några dialoger framförs synpunkten att större klasser med tillgång till en fri resurslärare är att föredra för då kan resursen riktas dit den behövs mest. Andra menar att resursen tenderar att sättas in i vissa ämnen vilket medför att t ex praktisk-estetiska ämnena sällan får del av resursen.

Material Inköp av datorer och Ipads ses också som en kompensatorisk insats då vissa elever är särskilt hjälpta av dessa verktyg. Inläsningstjänst är ett typexempel på en digitaltjänst av kompensatorisk karaktär. För elevgrupper med långa dagar kan möjligheten att få ett eftermiddagsmål i form av en smörgås vara viktig.

Andra insatser Strukturtillägget är på många enheter för litet för att anställa stödpersonal för alla elever med extra behov. Enheterna poängterar därför att de istället behöver arbeta för att göra den vanliga lärmiljön tillgänglig för alla. De menar att de oftast försöker kompensera med hjälp av pedagogernas kompetens. Kollegiala samtal där pedagogerna pratar om hur de kan hantera olikheter i klassrummet, är ett exempel på en sådan kompetensutveckling. ”Vi granskar varandras planering, vi använder ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering”, uttrycker en enhet och menar att det också är exempel på kompensatoriska insatser”. Elevhälsan gör också insatser som i flera fall riktar sig särskilt mot dem som har behov som inte täcks av den ordinarie undervisningen

En viktig aspekt av att arbeta kompensatoriskt är att ta tag i attityder eller avsaknad av studiemotivation som inte behöver vara kopplat till socioekonomisk bakgrund. För att kunna komma tillrätta med attityder behöver pedagogerna bygga relationer. Aktiviteter som syftar till ökad rörelse och hälsa hos eleverna omnämns också som kompensatoriska insatser då de är särskilt viktiga för de grupper av barn som rör sig i liten utsträckning på fritiden eller behöver springa av sig innan de kan koncentrera sig på skolarbetet. En enhet anordnar aktiviteter som särskilt riktar in sig på att tjejer ska kunna få sporta då de sett att deras tjejgrupp inte idrottar i samma utsträckning som pojkarna. Det finns också enheter som har många elever som ej kan simma och som därför arrangeras extra simundervisning. ”Vi kompenserar också för att flera barn på området behöver vidga sina vyer, bland annat genom att ta bussen in till staden, använda fritidsbankens utrustning och gå till Tingvalla och åka skridskor” uppger en pedagog.

Reflektioner kring det kompensatoriska uppdragetI flera dialoger lyfts farhågan att skolor i socioekonomiskt starka områden riskerar att missa elever med särskilda behov eftersom den gruppen av elever är förhållandevis liten hos dem. Skolan är väl medveten om

Sid 54(102)

att även de har elever där föräldrarna inte pratar skola hemma och pedagogerna försöker kompensera för det genom att ge dessa elever mer tid. Enheter som har lite längre in till centrum nämner att det är dyrare för dem att hitta på aktiviteter i Karlstad för barnen. Till exempel är det krångligt att ta sig till Stadsbiblioteket och här kanske det behövs någon form av utjämningspeng, menar de.

En diskussion som förts i många dialoger är huruvida kompensatoriska insatser skyddar eleven från att utsättas för situationer de ej behärskar eller om de tränar eleven i att behärska situationen. Samtalen landar ofta i att de kompensatoriska insatserna behöver hantera båda sidorna av problematiken, d v s att elever som har svårt att uttrycka sig i skrift dels behöver ges möjlighet att öva på att skriva och dels få chansen att visa sina kunskaper i olika ämnen på andra sätt än i skrift. Förmodligen finns också en vinst i att kommunicera hur skolan tänker kring kompensatoriska insatser så att elever och föräldrar förstår vad som görs och i vilket syfte det görs.

6.4 Trygg miljö, fri från kränkningarSamtalen kring enheternas arbete med kränkningssignalerna visar dels på att definitionen av vad som är en signal upplevs som oklar och dels på att vilken typ av signaler som är vanligast skiljer mellan enheter med yngre respektive äldre barn.

Samtalen i dialogerna antyder också att gränsen för när en signal uppfattas och registreras som en signal kan skifta mellan enheterna. Är till exempel en knuff i matkön en signal om kränkning? Kanske om det är en del av ett mönster och därför behövs dokumentation för att lättare urskilja mönster, framkom t ex i en dialog. "Oroligheter kan uppstå när eleverna går från lektion till rast och då försöker man bemanna de övergångarna för att undvika incidenter. Som lärare behöver man vara sist ut ur klassrummet och först till matkön”, som en lärare uttrycker det. En tydlig slutsats är att situationer som riskerar leda till kränkningsanmälningar oftast uppstår i skarven mellan två aktiviteter. Ett par enheter känner en viss ambivalens inför rapporteringen av signaler. De menar att de gör rätt som rapporterar allting men menar samtidigt att man riskerar att hamna i skottgluggen när utomstående ser siffrorna.

På ett par enheter tar arbetet med att utreda signalerna och komma till rätta med problematiken mycket energi och på andra enheter tycker man att det är lugnare än vanligt. En tänkbar förklaring till att många enheter har få kränkningssignaler är att vuxennärvaron är hög i skolan. Uppstyrda rastaktiviteter och elevstödjare i korridorer bidrar till att hålla nere antalet händelser. Vuxennärvaron på raster verkar helt klart bidra till ökad trygghet men i ett par dialoger lyfts också problematiken med hög vuxennärvaro. Dels minskar lärarnas förberedelsetid och dels finns det en risk att barnen inte ges möjlighet att tränas i att själva lösa konflikter - ”vi curlar dem kanske för mycket”. Barnen påkallar hellre vuxna än löser problemen vilket föranlett att några fritidshem nu jobbar riktat med att lära barnen lösa konflikter själva.

Ett tydligt mönster som framkommer i dialogerna är att kränkningssignalerna på lägre stadier kan ha sin upprinnelse i olika former av handgemäng medan de på stadier för äldre barn snarare handlar om att elever kränker varandra på nätet. Ett par enheter betonar vikten av att arbeta särskilt med den elevgrupp som står för flertalet av kränkningssignalerna, t ex med hjälp av elevhälsan. Andra menar att det inte är effektivt med ett trygghetsteam utan att det är viktigare att tänka att ”allas barn är allas” och att det generella arbetet är det som ger resultat.

Tillbud, olycksfall och klagomål diskuterades inte i samma utsträckning under dialogerna men framkom gjorde bland annat att skolans utformning har betydelse för antalet olyckor. Till exempel kan skolgårdar med mycket

Sid 55(102)

rullgrus eller byggnaderna där det finns höga stentrappor bidra till tillbud och olyckor. Samma sak gäller skolor där det pågår ombyggnationer.

6.5 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning upplevs som oerhört central för att kunna upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet. En viktig faktor är lön. Det är hård konkurrens från grannkommunerna och det får inte skilja för mycket i lön jämfört med dem menar flera enheter. Skolans lokalisering är en annan faktor som har betydelse. Det räcker att ligga lite utanför centrum för att rekryteringen ska vara svårare uttrycker några enheter. Enheter som ligger långt från centrum uttrycker att de har det svårare att både behålla och rekrytera personal och säger att ”vi måste vara bättre på något sätt för att få personalen att välja oss”. Vilka andra faktorer som lyfts i dialogerna skiljer lite beroende på om samtalet handlar om att rekrytera ny personal eller att behålla befintlig personal

RekryteringI ett par dialoger uttrycktes att Karlstad lever på gamla meriter med närheten till universitetet. Idag är det fler jobb att välja på och folk är mer benägna att röra på sig om det ger dem högre lön. Därför behöver kommunen vara vaksam på att löneutvecklingen och arbetsmiljön spelar stor roll, poängteras det i ett par dialoger. ”För kunde man vraka och välja men nu behöver man höra med den anställde så tjänsten passar hen” och ”vi kanske också måste vårda dem som nästan fick tjänsten så de är intresserade nästa gång”, uttrycker några rektorer. Det är en fördel att vara övningsskola då det ger möjlighet att ”hugga de duktiga” studenterna. Vi behöver uppmuntra de lärare som tar emot studenter för studenterna är en viktig bas för nyrekrytering menar ett par enheter. Det är också viktigt att personalen är trevlig mot vikarier så de får en bra bild av skolan. Skolans rykte upplevs också spela roll – ”det är ”bra om skolan upplevs som en skola i framkant” och det är särskilt viktigt för unga lärare menar några enheter. Rekryteringen av behörig personal är svår över lag men kan vara särskilt problematisk när det gäller vissa kategorier av personal, t ex fritidspedagoger.

Behålla personal För att behålla personal är en god arbetsmiljö avgörande, påpekas det i flera av dialogerna. Trivsel och samhörighet är oerhört viktigt menar flera och då behöver man ha en bra sammansättning av personal. Att känna att man är del av ett lag där alla drar åt samma håll är av stor betydelse och särskilt när det krisar behöver man ”vara del av ett vi och inte känna sig ensam”.

Arbetsbelastningen får inte heller vara för stor och det bör finnas chans till karriärvägar. Om tempot är för högt och det är för mycket administration och tunga elevärenden så man känner att man inte hinner med undervisningen, är det lätt att bli uppgiven uttrycker några. Kanske behöver skolorna ta hjälp av andra yrkesgrupper för att avlasta lärarna så de i högre utsträckning kan koncentrera sig på undervisningen menar några. Att ha kontorstider för till exempel utvecklingssamtal är ett sätt att minska arbetsbördan. Stress är en stor bov i sammanhanget enligt några. Många lärare känner sig som en slav under det centrala innehållet och då blir arbetsbelastningen för hög. Att stöttning från chefen är betydelsefull uttrycks av flera att och några menar att en bra organisation, bl a med stöd från förvaltning, är ett plus som vi behöver visa på.

Tydlig struktur och riktning är a och o menar några och de påpekar att det behövs gemensamma visioner. Förutsättningar till fortbildning spelar också stor roll. ”Om jag inte fått möjlighet till fortbildning så hade jag inte varit kvar”, uttrycker t ex en pedagog. Fortbildning kan också handla om utvecklingsmöjligheter i form av till exempel samarbete med universitet kring utformning av bedömningsstöd eller ämnesnätverk.

Sid 56(102)

6.6 Områden att följa upp på uppdrag av nämnd:

Huvudmannen har givit förvaltningen i uppdrag att följa upp hur skolan arbetar med flerspråkighet och med rörelse.

Flerspråkighet i skolanHelt nyanlända kan behöva intensivundervisning men grundtanken är att de snabbt ska ut i klassrummet. Det minskar också risken för att det uppstår grupperingar. I ett par dialoger lyfts vikten av att eleven inte tappar sin identitet i skolan och de därför behöver ges möjligheter att prata sitt språk med kompisar. Att få använda sitt språk är även viktigt för att de inte ska tappa fart i ämnena. Det kan lösas med översättningsprogram menar man. Kartläggningar steg 1 och steg 2 görs men steg 3 hinns ibland inte med vilket skulle behövas för att veta vad eleven behöver i respektive ämne, menar en enhet. Bildstöd och teckenspråk används i stor utsträckning på ett par enheter för att hantera språksvårigheter. På högstadieskolorna i kommunen lyfter man, utöver det som redan sagts, tillgången till inläsningstjänst men är samtidigt lite osäkra på i vilken utsträckning det används.

Flera enheter konstaterar att flerspråkighet är ett utvecklingsområde. Det är inte en särskilt stor fråga för en del av enheterna men de har upptäckt de ibland kan ha inne flera studiehandledare i samma klass samtidigt och borde kunna organisera det på ett smartare sätt. För ett antal skolor är frågan inte aktuell just nu.

Rörelse i skolanRastaktiviteter är den faktor som oftast nämns i sammanhanget, särskilt av personal på lägre stadier. Dessutom kan små barn inte sitta stilla så länge och därför bryter man ofta av lektioner med rörelseövningar. Fler enheter påpekar att de har bra utemiljöer vilka stimulerar till rörelse och visa skolor har investerat särskilt i motorikbanor eller annan utrustning som främjar aktiva raster. Några enheter lyfter att de har en fantastisk skolgård som uppmuntrar till lek medan några konstaterar att när det saknas fotbollsplan och eller idrottshall vilket föranlett att några barn bytt skola

Ett antal enheter har utvecklat lite av en hälso- och rörelseprofil och flera dialoger vittnar om att det under senare år skett en förändring på skolorna angående inställningen till rörelsens, sömnens och kostens betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Ett par skolor säger sig uppleva att stressen och oron bland eleverna minskat något tack vare rörelseaktiviteterna.

Sid 57(102)

7.0 Grundsärskola Grundsärskolan är en alternativ skolform till grundskolan för elever som bedöms sakna förmåga att nå upp till grundskolans kunskapskrav. Utredning av rätten att gå i grundsärskola genomförs av Klaraborgs specialpedagogiska enhet. Utredningen omfattas av en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning och görs i samråd med vårdnadshavare. Eleverna i grundsärskolan följer grundsärskolans läroplan och kursplaner. Kursplanerna är anpassade för de elever som går i grundsärskolan, framför allt när det gäller de teoretiska delarna. Om lärarna bedömer att en elev som läser ämnen i grundsärskolan skulle klara att läsa ett eller flera ämnen efter grundskolans kursplaner kan rektorn besluta om det. Det innebär att eleven kan få hela eller delar av undervisningen i en grundskoleklass, men att eleven läser och bedöms utifrån grundsärskolans kursplaner. När en elev har gått ut grundsärskolan ska han eller hon få ett intyg om sin utbildning. I grundsärskolan får eleven inga betyg om inte eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.

På huvudmannanivå skiljer resultatuppföljningen i grundsärskolan jämfört med i grundskolan. Antalet elever är få och deras förutsättningar varierar mycket vilket gör att jämförelser över tid eller mellan grupper är svåra att använda i analysen av verksamhetens kvalitet. Meritvärdet för 2017 var för kommunens grundsärskolor 170,5 poäng. Meritvärdet för flickor (6 st) 153 poäng och för pojkar (3 st) 205 poäng. Huvudmannens bedömning är att elevantalet är för litet för att t ex analyser på gruppnivå ska kunna visa på resultatskillnader mellan grupper, som är statistiskt signifikanta. Skolverkets tillhandahåller inte heller statistik kring måluppfyllelsen i grundsärskolan som skulle kunna användas som referenspunkt för de egna resultaten. De som arbetar på grundsärskola uppger också att fåtalet elever och de skiftande förutsättningarna för olika elever i grundsärskolan gör att det är svårt att värdera kunskapsresultaten på gruppnivå. I de årliga resultatdialogerna framkommer att enheterna följer respektive grundsärskoleelevs kunskapsutveckling noggrant. De beskriver att eftersom eleverna är så få är det enklare för pedagogerna i grundsärskolan att ha en god överblick av elevernas kunskapsutveckling. För elever som inte upplevs kunna klara kunskapskraven görs alltid en bedömning om ett byte till inriktning träningsskola är aktuellt.

7.1 Processer och förutsättningar – nuläget i verksamhetenDet systematiska kvalitetsarbetet utgår sällan från resultat på gruppnivå utan är snarare utformat så att pedagoger delger varandra kunskaper och delar med sig av erfarenheter för att var och en ska kunna bidra med sin kompetens. En stor del av utvecklingsarbetet handlar, enligt enheterna, om att delge varandra framgångsrika exempel och av att etablera samarbete med andra grundsärskolor.

I grundsärskoledialogerna diskuterades det kring i vilken utsträckning eleverna når de högre kunskapsnivåerna. Ett par enheter uppgav att de senaste årens betygssättning, tydligt visar att hela betygsskalan kommer till användning medan en annan enhet konstaterade att deras elever i praktiken mestadels erhållit betyget E, trots att de försöker arbeta med höga förväntningar. Kunskapskraven är inte helt lättolkade men det har nyligen kommit fler bedömningsstöd för grundsärskolan som pedagogerna arbetar med att sätta sig in i. De konstaterar också att bedömningsfrågor är ett särskilt komplext ämne för grundsärskolans personal då deras elever kan omfattas av flera olika kursplaner. Pedagogernas olika nätverksträffar används därför i stor utsträckning till att diskutera bedömningsfrågor.

En aktuell och stor fråga för många av pedagogerna i grundsärskolan är den stundande sammanslagningen av två grundsärskoleenheter. Sammanslagningen för med sig en viss osäkerhet och tar även en stor del av pedagogernas planeringstid. På den mottagande enheten har de bl a utarbetat en plan för hur ombyggnationen ska störa deras elever i så lite utsträckning som möjligt och personalen ser framemot att ha en samlad enhet

Sid 58(102)

där alla verksamheter – träningsskola, grundsärskola och grundskola – finns under samma tak. Pedagogerna på den enhet som flyttar sin verksamhet försöker planera för att upparbetade strukturer och fungerade rutiner ska kunna tas med in i den nya verksamheten.

I grundsärskolan finns relativt goda möjligheter för elever att använda datorer. Det som brister är oftast personalens kunskaper och möjligheter att sätta sig in i vilka appar och program som fungerar för respektive elev. Att organisera för att ge pedagogerna en adekvat IT-fortbildning är en utmaning. Andra exempel på organisatoriska utmaningar kan handla om att få särskoleeleverna att i större utsträckning kunna ta del av elevhälsans kompetens eller att på bästa sätt kunna ta emot nyanlända i verksamheten.

Grundsärskolorna påpekar ofta att det är en fördel att ha närheten till en grundskola. Det underlättar bl a för att elever ska kunna ”placeras” så de kan nå sin högsta potential i respektive ämne och för elevassistenter att ”gå lite mellan enheterna” beroende på var behovet varit som störst. Flera enheter poängterar att hög personaltäthet är den viktigaste faktorn för en bra verksamhet. Att öka möjligheterna till inkludering är något som det hela tiden arbetas med. Det kan t ex handla om att grundsärskoleelever deltar i fritidshemsverksamheten eller att elever läser några ämnen tillsammans med grundskoleklass enligt grundskolans läroplan. I de fall det är olika rektorer för grundsärskolan och den närliggande grundskolan arbetar cheferna strategiskt för att personal och elever ska få fler tillfällen till möten.

7.2 Det kompensatoriska uppdragetPå grundsärskolorna är begreppet kompensatoriska insatser lite svårt att använda då nästa alla insatser är kompensatoriska till sin karaktär. De konstaterar också att de har ett oerhört stort spann i elevgruppen och därför behöver de jobba på olika sätt med varje elev. Alla elever har en intellektuell funktionsnedsättning men det ser olika ut. Några uppger att de satsar mycket på kommunikationsdelen då den bedöms vara mycket viktig. Bildstöd är centralt för att skapa självständighet. Kompensatoriska hjälpmedel ska ju ge tillgängliga miljöer. Några menar att grundsärskolan har genomtänkta kompensatoriska insatser och därför kan lära grundskolan en del inom området.

En annan del av det kompensatoriska uppdraget handlar om att ta med sina elever ut på museum och andra aktiviteter som de annars inte får möjlighet till. Det är dock dyrt och de elever som är rörligast och kanske har mest ut av dessa aktiviteter, får skolan minst resurser till. För elever på grundsärskolan kan bristande möjligheter till lek också vara något som skolan behöver kompensera för. Därför är det en fördel när enheterna är lite större så att eleverna har kompisar att leka med på fritidshemmet efter skolans slut. En viktig uppgift för skolan är med andra ord att hjälpa eleverna att finna möjligheter till lek.

7.3 Trygg miljö, fri från kränkningarPå grundsärskolorna förekommer knappt några kränkningssignaler alls. Dels är antalet elever i grundsärskolan bara en bråkdel av antalet elever i grundskolan och dels är vuxennärvaron hög, vilket medför att personalen hela tiden är närvarande och kan gripa in direkt om något riskerar hända. ”Däremot har vi nog tillfällen då elever kränker lärare med det anmäls inte även om det kanske borde registreras”, menar några. En av enheterna upplever att tillbuden blivit betydligt fler på grund av att de har en ny elev med en särskild problematik som gör att det händer en hel del.

Sid 59(102)

Rektorerna är dock överens om att det hade varit bra med ett gemensamt pass med skoljuristen för att säkerställa att alla enheter har en liknande syn på vad som är en signal om kränkning. I dialogerna framkommer att man avsatt tid för att diskutera vad kränkande behandling skulle kunna vara i gruppen elever i träningsskola.” Kan det vara kränkning från vuxen till eleven om de pratar över huvudet på eleven eller tar tag i en elev inför andra?” Flera av enheterna menar att det är svårt att definiera vad som är en signal om kränkningar i den här gruppen av elever. Enheterna bedömer sammantaget att trivseln är hög på grundsärskolorna och vårdnadshavarna är oftast mycket nöjda med verksamheten.

I flera dialoger framkommer att enheterna arbeta mycket med trygghet, trivsel och delaktighet. Det görs bl a genom att personalen försöker tolka eleverna och bilda gruppkonstellationer utifrån där det fungerar bäst samt erbjuda eleverna bildstöd så de kan uttrycka sig.

7.4 KompetensförsörjningFör grundsärskolans personal är utvecklingsmöjligheter och att "man får vara del av en helhet", kanske ännu viktigare ur ett rekryteringshänseende än vad det är för grundskolan, menar några. I flera dialoger poängteras också vikten av att höja statusen för yrket genom att synliggöra vilket kompetenskrävande arbete är att arbeta inom grundsärskolorna. ”Dessutom är det positivt att ha ett jobb där ens arbete verkligen har betydelse”, uttrycker en pedagog. Flera lyfter också gemenskapen och betydelsen av att ingå i ett lag vilket de kan se har betydelse för de speciallärare som bytt inom kommunen till en grundsärskola där de blir del av ett större sammanhang. I grundsärskoledialogerna framkommer även att välanpassade lokaler är en mycket viktig faktor. Känslan av att inte vara bortglömd och att det satsas på grundsärskolan är av stor betydelse, menar man. Lönen är givetvis en annan faktor som har betydelse. Likt för grundskolan är det ibland svår rekryterat då det råder brist på utbildad personal. Ett par av enheter uppger att de haft särskilt svårt att rekrytera fritidspedagoger.

7.5 Rörelse i grundsärskolanPå grundsärskolorna går man väldigt mycket och de försöker få eleverna att prova på fysiska aktiviteter som de kanske inte har möjlighet till hemma. Ett par av enheterna har tillgång till särskilda motorikbanor som används flitigt. Rörelse och motorik är viktiga delar för grundsärskolans elever och dessutom tycker eleverna oftast att det är roligt, uppger flera pedagoger.

Sid 60(102)

8. Stödfunktioner Elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt skolbibliotek är viktiga stödfunktioner som ingår i huvudmannens ansvar. Huvudmannen ska enligt skollagen se till att elevernas tillgång till dessa stödfunktioner säkerställs och organiseras ändamålsenligt i grundskola och grundsärskola.18

Andra stödfunktioner som finns i kommunen men som inte är reglerade i skollagen, är Klaraborgs specialpedagogiska enhet bestående av fem centrala särskilda undervisningsgrupper och ett antal specialistfunktioner riktade till såväl förskola som skola. Likaså finns en särskild enhet Mångfald och integration som organiserar modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning samt en gemensam mottagningsenhet för kartläggning av nyanlända elever. I kommunen finns även en väl frekventerad Kulturskola som riktar sig till barn och elever mellan 5 - 20 år. Alla barn i kommunen får dessutom ta del av Kulturskolans verksamhet, i form av en grundkurs i kultur med bild, dans, musisk och teater, som erbjuds till alla kommunens elever i åk två.

8.1 Elevhälsan och elevers hälsaFör den medicinska elevhälsan har skolhuvudmannen ett vårdgivaransvar. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. Hälso- och sjukvården inom elevhälsan omfattar de individuella hälsofrämjande och förebyggande insatserna som exempelvis sker inom ramen för hälsobesök och vaccinationer. Barn- och ungdomsnämnden har utsett en verksamhetschef enligt kraven i hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, föräldrar och vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälso- och sjukvård. Kvalitetsarbetet inom den medicinska elevhälsan sammanställs i en patientsäkerhetsberättelse och redovisas för huvudmannen senast första mars varje år.19

Det saknas en nationell modell för att följa upp kvaliteten inom elevhälsans arbete och tillgången på elevhälsans professioner. Skolverket skriver (2016) att en modell inte kan skapas då nationella register och valida mått som belyser både tillgången på elevhälsa och dess kvalitet och effektivitet inte finns i dagsläget.20

Inom barn- och ungdomsförvaltningen har skolområdeschef ett övergripande ansvar för dimensioneringen av elevhälsan inom sitt område. Rektorn ansvarar för elevhälsoarbetet på skolan samt leder och ger uppdrag till elevhälsoteamet. Rektorn skriver tillsammans med sitt elevhälsoteam årligen en lokal elevhälsoplan som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Elevhälsoteamens arbeteDen samlade elevhälsans olika professioner och arbetsområden finns beskriven i skollagen.21 Tabell 8.1 visar elevhälsans olika professioner och antalet anställda vid elevhälsan inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområden. Fördelningen av antalet elever per anställd i elevhälsan kan variera beroende på enhet. Tabellen visar ett genomsnitt per anställd baserat på antalet elever i grundskola och grundsärskola (8100 elever).

18 Skollagen (2010:800) 2 kap. 26§, 29§, 35-36 § 19 Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)20 Skolverket 2016. Redovisning av uppdrag om att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa.21 Skollagen (2010:800)

Sid 61(102)

Tabell 8.1 Antal anställda vid elevhälsan i Karlstad kommun.

Elevhälsans professioner Antal 100 %tillsvidareanställda okt 2016

Elevantal / 100% tillsvidareanställd i genomsnitt.

Skolsköterska 21,0 386 elever/heltidSkolkurator 13.75 589 elever/ heltidSpeciallärare 21,6 375 elever/ heltidSpecialpedagog 24,0 337 elev /heltidSkolpsykolog 6,0 1350 elever /heltid22

I Karlstad finns en förvaltningsövergripande elevhälsoplan som gäller för elevhälsoarbetet i alla skolor Underlag kvalitetsredovisning 2017 Malin Lundgren Kullgren /arbetsmaterial

Eleverna har tillgång till elevhälsoteam med medicinsk, psykosocial, specialpedagogisk och psykologisk kompetens. Rektorn ansvarar för elevhälsoarbetet på skolan samt leder och ger uppdrag till elevhälsoteamet (EHT). Tillgången till elevhälsan och professionernas möjlighet att medverka i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ser olika ut på våra skolenheter. Under 2017 har ingen övergripande sammanställning eller analys gjorts av skolenheternas lokala elevhälsoplaner.

Hälsobesök med hälsosamtal har erbjudits till alla elever enligt nationella och lokala riktlinjer. Det nationella vaccinationsprogrammet erbjuds alla elever och vaccinationstäckningen är god. Nyanlända elever hälsokartläggs och kompletterande vaccinationer ordineras och genomförs kontinuerligt under läsåret.

Resurser för elevers tillgång till skolsköterska, kurator och psykolog är i oktober 2017 fördelade i snitt (elevantal/heltid) enligt följande: Skolkurator 584 elever/heltid. Skolpsykolog 1041 elever/ heltid (utan hänsyn till utredningsdelen). Skolsköterska 384 elever/ heltid, med en variation från 260 elever/heltid till 470 elever/heltid. När det gäller specialpedagogisk kompetens går det inte att redovisa tillgång som elevantal/heltid. Vissa EHT har en specialpedagog som ingår i teamet, andra har en speciallärare och enstaka skolor har både specialpedagog och speciallärare som tillhör elevhälsoteamet.Hösten 2017 finns 28 stycken specialpedagoger och 28 stycken speciallärare (alla utom en arbetar 100 %) anställda inom grundskola och grundsärskola.

Elevers hälsa och skolsituationResultat från den internationella studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterad ohälsa, såsom huvudvärk, sömnsvårigheter och nedstämdhet har ökat de senaste 30 åren. Folkhälsomyndigheten som ansvarar för studien i Sverige skriver att det finns forskning som pekar på samband mellan elevers prestation i skolan och deras psykiska hälsa. Riskfaktorer för ökad psykisk ohälsa kan vara provsituationer, prestationskrav och stress. Psykosomatiska besvär bland tonåringar som känner sig stressade av skolarbete är dubbelt så vanligt jämfört med tonåringar som inte stressas av sin skolsituation. Dåliga skolprestationer kan orsaka psykosomatiska besvär med det kan också vara det motsatta. Det vill säga att elever med psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär presterar sämre i skolmiljö. Oavsett riktningen på sambanden menar

22 Skolpsykologer arbetar inte heltid ute på skolorna utan har del av sin tjänst på Klaraborgs SPE.

Sid 62(102)

Folkhälsomyndigheten att det finns belägg för att elevers psykiska hälsa nära hänger samman med deras upplevelse av stress i skolan och synen på sina egna skolprestationer.23

I PISA 2015 svarade eleverna på en enkät och samtidigt gjorde de ett prov i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Skolverket (2017) skriver i sin analys att elever som känner tillhörighet i skolan presterar bättre i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. I Sverige och i övriga OECD-länderna kvarstår denna skillnad även om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Andelen 15-åriga elever som känner sig utanför i skolan har ökat från första mätningen år 2003. Det är något vanligare att flickor känner sig utanför. När det gäller känslan av utanförskap har socioekonomiska faktorer betydelse, både i Sverige och övriga OECD-länder. Fler elever i socioekonomisk gynnande områden och skolor känner större tillhörighet i skolan och har en högre grad av arbetsro. Pojkar uppger i högre grad att de känner sig orättvist behandlade av sin lärare jämfört med flickor. Elever med utrikesfödda föräldrar upplever sig mest utsatt för en orättvis behandling från sina lärare. Graden av tillhörighet och delaktighet har minskat och slutsatsen blir att detta påverkar lärandet.24

Elevhälsodatabasen ELSAElevhälsodatabasen ELSA baseras på data från elevens hälsobesök hos skolsköterskan. Den övergripande statistiken i ELSA ändras inte särskilt mycket över tid. Däremot kan även vi se skillnader på skolnivå och för vissa elevgrupper. För att förenkla redovisning och analys av data på skolnivå har en mall för en skolrapport tagits fram. Utifrån valda frågeställningar i ELSA kan medelvärden för olika kategorier skapas för att få en mer överskådlig bild av elevernas hälsa och livssituation. Kategorierna har tagits fram med hjälp av faktoranalys. Det finns också index framtagna för respektive kategori, men endast på länsnivå. Medelvärden presenteras för förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. Jämförelser kan göras på kommunnivå och med övriga länet. Nedan redovisas kategorierna trygghet och psykisk hälsa för läsåret 2016/2017

Tabell 8.2 Trygghet. Läsåret 2016/2017: Karlstads kommun. Underlag ELSA

Förskoleklass Åk 4 Åk 7Flickor (%) Pojkar

(%)Flickor (%) Pojkar (%) Flickor (%) Pojkar (%)

Vänner skolan 98 99 99 98 99 98Vänner fritiden 97 95 96 97 97 97Trivs fritids 97 97Trivs i skolan 99 97 96 96 99 98Trygg inför skoldag

98 95 97 97 92 99

Elever vänliga 92 92 90 92 96 95Medelvärde trygghet

97 96 96 96 98 98

23 Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Folkhälsomyndigheten: Stockholm.24 Skolverket (2017). PISA 2015. Så mår svenska 15-åringar i skolan.

Sid 63(102)

Här skiljer sig inte resultatet särskilt mycket mellan årskurserna eller mellan pojkar och flickor. Eleverna i åk 4 upplever sig något mindre trygga än på högstadiet.

Tabell 8.3 Psykisk hälsa. läsåret 2016/2017: Karlstads kommun. Underlag ELSAFörskoleklass Åk 4 Åk 7Flickor (%) Pojkar (%) Flickor (%) Pojkar (%) Flickor (%) Pojkar (%)

Ej ledsen 95 94 90 91 87 94Ej oro 95 93 89 92 89 95Ej arg 94 91 94 90 89 93Ej irriterad/dåligt humör 92 89 85 85 81 88Ej svårt koncentration 83 73 78 72Medelvärde psykisk hälsa 94 92 85 83 81 86

Inga större förändringar har skett sedan läsåret 2015/2016. I förskoleklass och åk 4 är det ingen skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin psykiska hälsa. Från åk 7 och framför allt på åk 1 i gymnasiet uppger flickor en lägre grad av psykisk hälsa. Frågan om trötthet är läsåret 2016/2017 flyttad till kategorin som handlar om sömn.

Tabell 8.4. Totala värdet barn och unga. Trygghet och Psykisk hälsa. fördelat på kön, jämfört med länet. Läsåret 2016/2017. Karlstads kommun Underlag ELSATrygghet

Karlstad Övriga länet

Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor PojkarVänner skolan 98,5 98,4 98,6 98,3 98,2 98,4Vänner fritiden 95,9 96,1 95,7 96,2 96,4 95,9Trivs fritids 97,4 97,4 97,5 95,6 95,5 95,6Trivs i skolan 97,1 97,2 97,1 97,1 97 97,3Trygg inför skoldag 97,0 97 97 96,6 95,9 97,3Elever vänliga 93,9 93,6 94,2 92,6 92,4 92,8 579,8 579,7 580,1 576,4 575,4 577,3Medelvärde trygghet (0=helt trygg) 96,6 96,6 96,7 96,1 95,9 96,2 Psykisk hälsa

Karlstad Övriga länet

Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor PojkarEj ledsen 88,6 84,7 92,4 90,2 86,6 93,6Ej oro 87,9 84,1 91,6 89,4 86,6 92Ej arg 90,9 90,4 91,5 90,3 89,1 91,4Ej irriterad 83,4 80,5 86,2 84,9 82 87,6Ej svårt koncentration 71,3 71,8 70,8 72,4 71,7 73,3 422,1 411,5 432,5 427,2 416 437,9Medelvärde psykisk hälsa (0=inga symtom) 84,4 82,3 86,5 85,4 83,2 87,6

Sid 64(102)

SkolnärvaroprojektetSedan våren 2017 bedrivs ett treårigt förvaltningsövergripande projekt för att förbättra skolnärvaron. Fokus ligger på grundskolan men även gymnasieförvaltningen och arbetsmarknad- och socialförvaltningen innefattas i projektet. I projektet ska utvecklingsarbete bedrivas genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att öka skolnärvaron.

Till projektet är kopplat ett resursteam bestående av skolkurator, specialpedagog och skolsköterska plus en familjebehandlare och en projektledare. Under hösten 2017 genomför teamet strukturerade kartläggningar på kommunens alla grundskolor. De sker tillsammans med rektor och elevhälsoteam samt separat med en elevgrupp på respektive skola. Kartläggningarna ska ligga till grund för en tydlig bild och analys av omfattning, arbetsmetoder och skolornas behov vid problematisk skolfrånvaro där elever och elevhälsopersonal är delaktiga i arbetet med att synliggöra vilken problematik som kan ligga bakom skolfrånvaro och vad vi behöver förbättra och utveckla för att öka skolnärvaron Analysen av kartläggningarna leder utvecklingsarbetet vidare och ger möjlighet till de systematiserade utvärderingar som ska ske i projektet.

Projektets långsiktiga mål är att öka kunskapen hos all skolpersonal om faktorer som främjar skolnärvaro och att systematisera rutiner ifrån tidigt skede vid frånvaro. Detta utgör grund för fortsatt långsiktig skolnärvarofrämjande verksamhet. Kortsiktigt mål är att få elever som stannat hemma från skolan tillbaka. Basen i projektet är de lokala elevhälsoteamen.

I det främjande arbete ingår generellt ökad kunskap om faktorer som främjar skolnärvaro. Här kommer samarbete med den longitudinella forskningsstudien Sofia och delprojektet Sofia gillar skolan att utgöra vetenskaplig grund för kunskap om risk- och skyddsfaktorer för negativ respektive positiv skolanpassning. Det främjande arbetet kommer att ske genom kompetensutveckling på olika nivåer, handledning och konsultation. Fortbildningsinsatser kommer att riktas till personal inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskolan och socialtjänsten.

Det förebyggande arbetet pågår kontinuerligt genom översyn och utveckling av system för registrering av frånvaro, handlingsplaner vid skolfrånvaro, rutiner för skolpliktsbevakning, information till vårdnadshavare, osv. Analys av kartläggningarna kan komma att visa på ytterligare utvecklingsområden som t ex strukturerade överlämningar och schemaläggning.

Åtgärdande arbete sker genom att resursteamet tillsammans med elevhälsopersonal och ibland andra aktörer arbetar operativt i komplexa ärenden där elever har mycket hög eller total frånvaro. Det primära målet är att få eleven tillbaka till skolan genom att finna fungerande lösningar baserade på grundliga individuella kartläggningar som kopplas till adekvata insatser. Det långsiktiga målet är att utarbeta strukturerade arbetsmetoder för elevhälsan och vid behov andra aktörer (framförallt socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin). Rektor och elevhälsan kopplar vid behov in resursteamet och tillsammans görs en bedömning. Resursteamets insatser kan då stanna vid konsultation eller handledning. I de fall resursteamet går in och arbetar operativt tillsammans med elevhälsopersonal är det viktigt att poängtera att ansvaret för ärendet ligger kvar hos rektor och elevhälsa medan resursteamet utgör en stödfunktion.

Sid 65(102)

8.2 Skolbibliotek Skolbibliotekens verksamhet styrs av bibliotekslagen och skollagen.25 Där framgår att elever i grundskolan och grundsärskola ska ha tillgång till skolbibliotek. En biblioteksplan har tagits fram och nyligen beslutats för 2017–2020 för Karlstad där skolbiblioteksverksamheten ingår som en del.26 I grundskolan har alla enheter tillgång till olika bokbestånd och litteratur finns tillgänglig för alla barn och elever samlade i bibliotek, i samlingssalar, i klassrum och på olika platser på skolorna och förskolor. Skolorna saknar idag fackutbildade bibliotekarier och handledning av eleverna genomförs av pedagoger inom ramen för ordinarie ämnen. Tillgången till datorer varierar på enheterna från en dator per elev till några läsplattor per barngrupp. Det finns inga arbetsplaner särskilt framtagna för skolbiblioteksverksamheten. De skolor som idag inte har godkända skolbibliotek ska ha avtal med folkbibliotek.

För att stimulera läsfrämjandet planeras enligt biblioteksplanen under 2017 – 2018 att utreda möjligheten att anställa fackutbildade bibliotekarier och i högre utsträckning än idag verka för att antalet barn som deltar i Sommarboken, Lilla och stora bokbryggan och att barnens romanpris ökar.27

8.3 Studie- och yrkesvägledning Huvudmannen har ansvar för att skolornas studie-och yrkesvägledning genomförs i enlighet med bestämmelser i skollag och läroplan. Ansvaret inkluderar att konkretisera målen för yrkes- och studievägledningen samt att säkerställa att organisation och resursfördelning tillgodoser behovet av studie- och yrkesvägledning för eleverna. Rektor har i styrdokumenten ett utpekat ansvar för hur studie- och yrkesvägledningen organiseras. Varje skola ska ha planer för hur de ska uppnå målen med skolans studie-och yrkesvägledning och studie – yrkesvägledningen ska finnas dokumenterat i skolans systematiska kvalitetsarbete. För att huvudmannen ska kunna följa upp om rektor ger riktlinjer och förutsättningar för vägledning så att den blir hela skolans ansvar och att den ges kontinuerligt under hela skoltiden, behöver huvudmannen upprätta mål samt utarbeta system och rutiner för uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesvägledningen. På barn- och ungdomsförvaltningen ligger ansvaret för studie- och yrkesvägledningen centraliserat på förvaltningen med en ansvarig enhetschef. Det bör utredas vidare om nuvarande organisation medför begränsningar för rektorns möjligheter att fullgöra sitt ansvar.

Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.28 I kommunens grundskolor finns sex studie- och yrkesvägledare. Samtliga vägledare i grundskolan har en heltidsanställning och adekvat utbildning. För studie- och yrkesvägledning i grundsärskolan köper barn- och ungdomsförvaltningen en vägledartjänst via gymnasieförvaltningen. Tjänsten är deltid, 20 procent, och inriktas på övergången från årskurs nio i grundsärskola till det program som eleven önskar på gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och vägledning för grundsärskolan är i dag åtskilda verksamheter.

I såväl skollagen som läroplanen framgår att studie- och yrkesvägledning inte bara är studie- och yrkesvägledarnas ansvar utan hela skolans ansvar och att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Barn- och

25 Bibliotekslagen 2013:801, Skollagen 2010:800 26 Karlstad kommun. 2016. Biblioteksplan för Karlstad kommun 2017–2020. 27 Karlstad kommun. 2016. Biblioteksplan för Karlstad kommun 2017–2020. 28 Skollagen (2010:800) 2 kap.29–30§

Sid 66(102)

ungdomsförvaltningen har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända elever i kommunens grundskolor. Nyanlända elever har ofta svårt att bedöma olika utbildningsalternativ eftersom de har begränsade kunskaper om vilka utbildningar och yrkesval som finns att tillgå. De behöver därför extra vägledning om vilka alternativ som finns och vilka krav som ställs för antagning och anställbarhet. Elever med olika typer av funktionsvariationer kan behöva utökad vägledning av studie- och yrkesvägledare som har kompetens kring hur studier och yrkesliv kan anpassas efter den enskildes behov. Traditionella könsbundna val är vanligare bland elever vars föräldrar saknar högre utbildning. Dessa eleverna behöver utökat stöd så att deras studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund. Resursfördelningen behöver därför göras utifrån behoven av studie- och yrkesvägledning på respektive skolenhet. Studie- och yrkesvägledarnas insatser koncentreras idag i hög grad till elevernas praktik i årskurs 8 och gymnasievalet i årskurs 9 eftersom det mest nödvändiga arbetet måste prioriteras. För att studie- och yrkesvägledningen ska kunna integreras kontinuerligt i utbildningen bör behovet av utökat antal studie- och yrkesvägledare ses över.

I allmänna råden för arbetet med studie- och yrkesvägledning trycker man på det särskilda ansvar som rektor har för att utveckla samverkan med arbetslivet så att eleverna kan få konkreta erfarenheter som kan ligga till grund för väl avvägda val av fortsatt utbildning. Projektet Yrkesvalet som, med en årlig yrkesmässa och fem dagars yrkespraktik, riktar sig till elever i årskurs 8 är ett utmärkt sätt att samverka med arbetslivet. En projektorganisation för fortsatt arbete med yrkesvalet bör fastställas.

I april 2019 står barn- och ungdomsförvaltningen som ansvariga arrangörer för rikskonferensen ”Samverkan skola arbetsliv”. För att planera, organisera och genomföra konferensen har en projektledare anställts. Övergripande mål för konferensen är att belysa samverkan mellan utbildningsväsendet, från förskola till högskola, och arbetslivet. Inför konferensen behöver kommunala förvaltningar och bolag engageras, och barn- och ungdomsförvaltningen behöver ytterligare utveckla och stärka samverkan med arbetslivet.

Arbetet med Yrkesvalet medför att barn- och ungdomsförvaltningen är väl förberedda för regeringens beslut om 10 dagars obligatorisk praktisk yrkeslivsorientering (prao), för årskurs 8 och 9 från och med hösten 2018. Praon ska integreras i undervisningen och på så sätt bli en angelägenhet för hela skolan. Ansvaret för att anordna prao ligger på huvudmannen. Ekonomiska konsekvenser och utökad administration för obligatorisk riskbedömning inför praon bör utredas.

8.4 Modersmål och integration Barn- och ungdomsförvaltningen har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända barn och elever i kommunens förskolor och grundskolor. Förvaltningen arbetar strategiskt med att skickliggöra förskolechef och rektor kring mottagande, fortsatt utbildning samt flerspråkighet och interkulturalitet.

Uppdraget att ge flerspråkiga barn i förskolan möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål samt stärkas i sin kulturella identitet har genom fattade beslut ytterligare förstärkts. Det innebär att förskolechefer och pedagoger har behov av stöd i sitt fortsatta arbete kring flerspråkighet och interkulturalitet. Under hösten 2017 har en kartläggning genomförts över förskolornas behov där ett flertal olika utvecklingsområden och behov identifierats. Utifrån kartläggningen har beslut fattats om att inrätta språk-/specialpedagoger på samtliga skolområden, detta för att stödja förskolechefer och pedagoger i utvecklingsarbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. En plan för det fortsatta utvecklings- och kvalitetsarbetet föreslås upprättas.

Sid 67(102)

En justering i tidigare organisation för grundskolan gjordes inför höstterminen 2017, där ansvar för nyanländas lärande helt flyttades till rektor. Mottagningsenhetens uppdrag har därefter inriktats mot inledande bedömning samt stöd till skolenheterna. En ekonomisk omfördelning gjordes från mottagningsenheten till skolenheterna, där en ”nyanländapeng” lades till strukturtillägget. Hur mottagningsenhetens framtida uppdrag ska se ut bör ses över.

Via Skolverkets samordnarprojekt för nyanländas lärande har en utvecklingsplan för barn- och ungdomsförvaltningen, gällande mottagande och undervisning av nyanlända elever, tagits fram. Som underlag för utvecklingsplanen gjordes en nulägesbeskrivning och samtliga rektorer intervjuades. En sammanställning visade att viktiga framgångsfaktorer för nyanländas lärarande behöver ytterligare implementering och kompetensutvecklingsmöjligheter. Utifrån sammanställningen föreslås att ett verktyg för rektors självskattning kring skolenhetens organisation, utbildning och undervisning av nyanlända elever tas fram. Självskattningen kan sedan utgöra underlag för skolenhetens systematiska kvalitetsarbete med upprättande av rutiner för mottagande, inledande bedömning och fortsatt utbildning av nyanlända elever. Hur nyanlända elevers kunskapsresultat och meritvärden ska följas upp behöver ses över.

”Känn dig själv”, ett projekt via mottagningsenheten som arbetar förebyggande och stödjande med nyanlända elever kring frågor om identitetsutveckling, har fått ett mycket gott mottagande både på skolor och bland externa aktörer. Möjligheten till att förlänga eller permanenta projektet bör ses över.

För att säkerställa likvärdigheten i arbetet med nyanlända barn och elever föreslås en uppföljning av enheternas fortsatta behov under kommande resultatdialoger.

Sid 68(102)

9. Planering för verksamheten 2018

9.1 En kommunal styrning som krokar i de statliga skyldigheternaFrån och med 2018 års verksamhetsår har alla nämnder i Karlstad kommun fattat beslut om nämndmål. Inom barn- och ungdomsnämnden har målen tagits fram i ljuset av det uppdrag skollag och läroplaner anger och den måluppfyllelse verksamheten åstadkommit, kommunens övergripande mål i den strategiska planen och till de tre prioriterade områden som nämnden tidigare pekat ut i verksamhetsplanen för 2017. Nedan visas kopplingen mellan de kommunövergripande målområdena och nämndens mål.

Målområde NämndsmålEn kommun för alla Barn- och elever ska ha en trygg utbildning

Barn- och elever ska ha en utbildning fri från diskriminering och kränkningarBarn och elever ska ha en utbildning där olikheter är en tillgång (ASN, BUN, GYN, KFN) Barns och ungdomars uppväxtvillkor ska stärkas genom förebyggande och tidiga hälsofrämjande insatser (ASN, BUN, KFN)Stärk det områdesbaserade samverkan och samarbetet kring barn och unga – fokus KronoparkenUngdomars missbruk ska minska genom attitydpåverkan kring alkohol och droger (ASN, BUN, GYN, KFN)

En kunskaps- och tillväxtkommun Alla barn och elever ska ges stöd och stimulans i enlighet med Skollagens intentioner om likvärdig utbildning, så att de utvecklas så långt som möjligt. Insatser som syftar till att utveckla verksamheten och professionen ska stärkas (BUN, GYN)

En miljösmart kommun Hälso- och miljöfarliga produkter i barns och elevers lärmiljöer ska minska (BUN, GYN) Barn- och ungdomsnämnden ska arbeta aktivt med ekologiskt hållbar, närproducerad och klimatsmart mat, såväl vid konsumtion som vid tillagning och svinn (BUN, GYN)

En attraktiv arbetsgivare Cheferna ska ha ett rimligt antal medarbetare utifrån sitt uppdrag och kommunens målbildMedarbetarna ska ha en god hälsa

9.2 Planering för att åstadkomma måluppfyllelseVerksamhetsplaneringen för 2018 består av såväl den grundläggande verksamheten som särskilt planerade åtgärder med anledning av de upptäckter som gjorts i det systematiska kvalitetsarbetet. Hela verksamhetsplaneringen finns i de bilagor som följer med detta dokument. För att åstadkomma en utveckling som ger ökad måluppfyllelse är nedanstående planerade åtgärder särskilt angelägna för nämnden att följa.

9.3 Tre perspektiv som bör genomsyra verksamheten

Fokus på barns och elevers utveckling och lärande Den kommunala styrningen ska verkställa det statliga uppdrag som beskrivs i skollag och läroplan. Lagens krav är högt ställda och i Sverige finns ännu ingen kommun som klarat av att förverkliga detta fullt ut.

Sid 69(102)

Av Karlstads samtliga elever (kommunala och fristående) saknar drygt 12% en behörighet att söka gymnasieutbildning när de avslutar sin grundskoleutbildning. I de kommunala skolorna ca 15%. I allt för stor utsträckning är det de socioekonomiska förutsättningarna som påverkar elevens betyg. Karlstad kommun har ännu inte åstadkommit en likvärdig utbildning för barn och unga. En förändring kräver målinriktat arbetet och uthållighet av såväl barn- och ungdomsförvaltningen som kommunkoncernen. Skoldirektören bör ta ett särskilt ansvar för att hävda ansvaret för barns och elevers rätt till goda förutsättningar att lära och utvecklas

Ladda styrkedjan med tydlighet och stödSignalerna från förvaltningens chefer om ett avstånd till den övergripande förvaltningen(staben) ska tas på stort allvar. Vid vägval och beslut behöver konsekvensernas för verksamheten beskrivas och prövas för att försäkra oss om att de bästa förutsättningar skapas för verksamheten. Barn- och ungdomsförvaltningens styrning ska präglas av tillit och transparens. Under 2018 kommer arbetet fortsätta med att tydliggöra hur ledningsnivåerna kan ta ansvar i enlighet med helhetsansvar som beskrivs i organisation, roller och ansvar, (ORA) Skoldirektören bör ta ett särskilt ansvar för att säkerställa att den övergripande förvaltningen utgör ett adekvat och tydligt stöd för verksamheten så att verksamhetens förutsättningar att bidra till barns och elevers utveckling är goda.

Tillsammans - Karlstad 2.0Barn- och ungdomsförvaltningen är kommunens största verksamhet och det kan vara svårt nog att skapa ett inre sammanhang och desto större utmaning att skapa ett sammanhang där vi är en del av kommunens verksamhet. Men i en framtid där både unga och äldre ökar och offentliga resurser inte kommer att öka i samma omfattning som behoven kan vi inte kosta på oss att inte samverka bättre än tidigare. Förmågan att samarbeta internt och med andra behöver förutsätta att utvecklad. Nya arbetssätt behöver utvecklas, arbetssätt som kräver mindre resurser eller åstadkommer mer. Inom Karlstad kommun har vi valt att kalla detta utökade samarbete för Karlstad 2.0. På samma sätt kommer Karlstads kommun att behöva samarbetspartner i länet och i landet.

9.4 Urval av skolområdeschefernas prioriteringarSkolområdeschefernas prioriterar att ge verksamheten förutsättningar till lärande för goda resultat och hög måluppfyllelse utifrån perspektiven god kvalité och likvärdighet. Fokus ligger på följande punkter:

Flerspråkighet i förskolan Läs- och skrivutveckling i skolan Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Digitalisering i linje med den nationella IT-strategin Tryggad och välplanerad lokalförsörjning Rekrytera och behålla personal och chefer, samt tryggad vikarieförsörjning God och rimlig arbetsmiljö för personal och chefer Arbete med vår ekonomistyrning så att den stödjer förbättrade kunskapsresultat och

likvärdig utbildning, exempelvis tillgång till digitala enheter. En mer samlad bild av resultat i förskola och skola. Här ligger bl a arbete med att ta fram

kvalitetsindikatorer i förskolan, kunskapsresultat i skolan som innefattar såväl ämnen som uppdrag i kapitel 1 och 2 i läroplanen. Också progressionen på individ- och gruppnivå kan belysas mer utvecklat.

Sid 70(102)

För samtliga slutsatser och verksamhetsplanering inom respektive skolområde se bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3.

9.5 Urval av stabschefernas prioriteringar

Arbetsmiljö Införa en ny arbetsmodell ”Hälsoforum” för att stödja chefer i det förebyggande arbetsmiljöarbetet

och i rehabiliteringsarbetet.

Rekrytering Arbeta fram förvaltningens handlingsplan för strategisk kompetensförsörjning Underlätta korttidsrekrytering genom att genomföra flera mindre rekryteringsdagar för att

bättre möta vikariebehovet i verksamheten. Idag tillsätter vi knappt 90% av vikariebehovet inom förskolan/skola/fritids. Vår målsättning är att höja tillsättningsgraden.

Samordna rekrytering i syfte att avlasta chefer med administrationen kring arbetet.

Stöd till pedagogisk verksamhet Fokusera stöd inom pedagogisk utveckling inom tre prioriterade områden: Ett nytt vi, språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering.

Det systematiska kvalitetsarbetet Revidera årshjulet för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete med fokus på att utveckla ett

system som upplevs logiskt, transparent och spårbart. Ta fram kvalitetsindikatorer för en mer samlad bild av resultat för både förskola och skola och stötta

förskolornas arbete att ta fram jämförbara kvalitetsvärden

Områden som planeras att undersökas i det systematiska kvalitetsarbetet 2018 Undervisningens, lärmiljöernas och digitaliseringens effekter på lärandet Kopplingen mellan bedömningar, insatser och resultat, beskriva utveckling och progression Synliggörandet av barns lärande Hur läxhjälpen utformas på enheterna och hur läxhjälpen bidrar till att åstadkomma en likvärdig

utbildning. (tidigare beslut i nämnd) På vilka sätt organiserar enheterna arbetet med ökad rörelse i skolan och vilka lärdomar har gjorts

(tidigare beslut i nämnd) Hur digitaliseringen förändrar arbetet med att åstadkomma en trygg utbildning och hur

utredningsarbetet förändras (tidigare beslut i nämnd) Elevhälsans organisatoriska förutsättningar och dess konsekvenser för ett hälsofrämjande arbetssätt

(tidigare beslut i nämnd)

Insatser för en likvärdig utbildning Fortsätta med uppdraget (KR 2017) ”Med tanke på den alltmer bristande likvärdigheten mellan

skolornas kunskapsresultat är det angeläget att nuvarande resursfördelningssystem ses över och att dess konsekvenser analyseras. ”

Genomföra en översyn av grundskolornas anvisningsskolegränser. Genomföra en översyn av alla inhyrda byggnader ang. hur många barn och elever som optimalt för

plats.

Ekonomi Fortsätta med uppdraget (KR 2017) ”Ett led i arbetet med att skapa optimala

förutsättningar, är att utreda de eventuella samordningsmöjligheter som finns med tanke på att efterfrågan av förskole- och fritidshemsplatser varierar mellan olika tidpunkter. ”

Delta i arbetet med att stödja verksamheten i arbetet med en giftfri förskola.

Sid 71(102)

Delta i arbetet med att genomföra en översyn av kommunens internhyresmodell. Tillsammans med KFF ta fram en gemensam överenskommelse ang. nyttjandet av våra idrottshallar

och sporthallar såsom städ, inköp av inventarier, skador på inventarier m.m.

Lokalplanering och lokalsamordning Likaså ska planen med att lokalintegrera de centrala särskilda undervisningsgrupperna fullföljas.

(tidigare beslut i nämnd) Med hänsyn till barngruppernas storlek och dess betydelse för förskolans kompensatoriska

uppdrag är det angeläget att minska antalet barn i barngrupperna (tidigare beslut i nämnd) Tillsammans med TFF ta fram riktlinjer utemiljöer och genomföra en kartläggning av alla

förvaltningens utemiljöer ang. hur många kvadratmeter det finns per barn och elev. Att delta i arbetet med att införa en mobil förskola. (Tidigare beslut i nämnd) Genomföra en kartläggning ang. förvaltningens uthyrning av lokaler och ta fram ett förslag till hur

uthyrningen kan utvecklas (tidigare beslut i nämnd)

Kost Ansvara för förvaltningens arbete med benchmarking av kostnader för skolmåltider som genomförs

tillsammans med ett antal jämförbara kommuner Fortsätta arbetet med projektet Klimatsmart mat. Genomföra förankring och införande av länsövergripande riktlinjer för specialkost.

Utbildning Genomföra introduktionsutbildningar till nya chefer och specialistfunktioner

IT Insatser med anledning GDPR och Nis-direktivet Nationell IT-strategi – Förberedelser inför nya nationella IT-strategin. Innebär bland annat

kartläggning och förstärkning av nätkapacitet och utökning av digitala enheter Utarbeta riktlinje för digitalisering

Utredningar och förstudier Kund- och brukarundersökningar (KBU) Etablera familjecentral Vålberg Genomföra förstudie, digitalt stöd för skolval och skolbyte Genomföra projekt, upphandla, införande av digitalt stöd för närvaro- och frånvarosystem i förskola

och fritidshem

Medicinsk elevhälsa Inköp av licens för SPSS Utveckla analysarbetet med resultat från elevhälsodatabasen ELSA som grund Utveckla och följa upp införandet av ny informationsplats, i SharePoint, för medicinska elevhälsans

ledningssystem och handbok Undersöka möjligheten för den medicinska elevhälsan att ta del av journalinformation via den

nationella patientöversikten, NPÖ.

För samtliga slutsatser och verksamhetsplanering inom respektive avdelning se bilaga 4, bilaga 5, bilaga 6 och bilaga 7

Sid 72(102)

Referenser Barn- och ungdomsnämnden. (2004). Kriterier och datainsamling för social viktning (strukturtillägg) i grundskolan.

Barn- och ungdomsnämnden. (2015). Tillsynsplan för fristående förskolor, fristående fritidshem och enskild pedagogisk omsorg.

Barn – och ungdomsnämnden. (2016). Kvalitetssystem för barn- och ungdomsnämnden. Planering - Uppföljning -Budget.

Barn- och ungdomsförvaltningen. 2016. Riktlinjer för resursfördelning till kommunal verksamhet inom barn- och ungdomsförvaltningen 2016.

Barn- och ungdomsnämnden. (2017). Verksamhetsplan 2017.

Bibliotekslagen 2013:801.

Folkhälsomyndigheten. 2015. Skolbarns hälsovanor. Stockholm.

Grettve A, Israelsson M, Jönsson A (2014) Att bedöma och att sätta betyg. Natur och kultur. Stockholm.

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun. (2014). Språkinriktad undervisning. Hallgren och Fallgren. Stockholm.

Håkansson, Jan. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete I förskola, skola och fritidshem: Strategier och metoder. Studentlitteratur. Lund.

Karlstad kommun. (2016). Biblioteksplan för Karlstad kommun 2017–2020.

Klingberg, Martin (2016) Hjärna, gener och jävla anamma. Natur och Kultur. Stockholm.

Kommunledningskontoret. (2016). Yrkesvalet – satsning för elever i årskurs 8.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).

Skolinspektionen. (2014). Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. Kvalitetsgranskning. Rapport 2014:01. Stockholm.

Sid 73(102)

Skolinspektionen. (2016). Förskolechefens ledarskap. Om att ta ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning. Stockholm.

Skolinspektionen. (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år: En ögonblicksbild av förskolans vardag. Hämtat från: http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flygande-inspektioner/2016/16-02-forskolans-gruppstorlek.pdf

Skolinspektionen. (2017). Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Stockholm.

Skolinspektionen. (2017). Tillsyn av elevhälsan. Hämtad från: https://www.skolinspektionen.se/sv/Nyheter---samlade/gd-kronikan/efter-halva-tillsynsperioden--orovackande-resultat-kring-elevhalsan/

Skollagen (2010:800). Svensk facklitteratur AB. Stockholm

Skolverket. (2006). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Fritzes. Stockholm.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Fritzes: Stockholm.

Skolverket (2011) Fritidshemmet: Lärande i samspel med skolan. Fritzes: Stockholm.

Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola: En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Fritzes: Stockholm.

Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Fritzes: Stockhom.

Skolverket. (2014). Allmänna råd för fritidshem. Elanders: Stockholm.

Skolinspektionen. 2014. Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman. Bedömningsunderlag för förskolan, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Skolverket. (2015). Attityder till skolan. Elanders: Stockholm.

Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Elanders: Stockholm.

Sid 74(102)

Skolverket. (2016). Allmänna råd om förskolan. Reviderad 2016. Elanders:Stockholm.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Elanders: Stockholm.

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Reviderad 2016. Elanders: Stockholm.

Skolverket. (2016). Pisa 2016. Elanders: Stockholm.

Skolverket. (2016). Redovisning av uppdrag om att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa. Dnr 2012:1077.

Skolverket (2017). PISA 2015. Så mår svenska 15-åringar i skolan. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3771.pdf%3Fk%3D3771

Svedberg, L. (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning: teori och praktik. Stockholm: Studentlitteratur AB.

Timperley. (2008). Teacher professional learning and development. International Academy of Education, 15 (1), 61-74.

SOU 2010:51 Pojkar och skola: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen.

SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader.

SOU 2010:53 Könsskillnader i skolprestationer- idéer om orsaker.

SOU 2017:35 Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Regeringen.se

Utrednings- och statistikkontoret Stockholms stad. (2006). Underlag för fördelning av resurser till Karlstads skolor.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http://www5.skolverket.se/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3771.pdf?k=3771



Sid 75(102)

Bilaga 1. Resultatdialoger 2017 i skolområde SydSkolområdeschefens kommentarer utgår från flertalet frågor som ställdes under resultatdialogerna. Dokumentet har strukturen (1) Beskrivning och (2) Analys samt avslutningsvis (3) Skolområdeschefens lärdom och beslut.

Förskola

”I Syd fokuserar förskolorna just nu mycket på”1. Beskrivning

a. Bristen på lokaler och den undermåliga kvalitén på flera lokaler och utegårdar. Här finns också en generell diskussion om lärmiljöerna och vad barn bör möta i våra verksamheter, t ex hur vi kan utveckla utemiljön så den blir en naturlig del av undervisningen och lärandet.

b. Svårigheter att rekrytera och svårigheter att få tag i vikarier.c. Digitaliseringens möjligheter och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen så

att lärande uppstår hos både barn och personal.d. Hur pedagogrollen kan utvecklas utifrån förhållningssätt, barnsyn, kunskapssyn och

atmosfär. Diskussionen är att en utvecklad pedagogroll ska bidra till att i än högre grad nå förskolans strävansmål och därigenom ett gott resultat. Det kan t ex handla om att utveckla tryggheten, alla likas värde eller demokratibegreppet.

e. Undervisningsbegreppet, en diskussion om att tydliggöra förskollärarens ansvar för undervisningen och hur man undervisar i förskolan. De resultat som här eftersträvas är t ex hur undervisningen kan bidra till barnens språkutveckling, hur flerspråkigheten kan bli en resurs som utvecklar allas språk eller att matematiska eller naturvetenskapliga begrepp erövras. Ett annat resultat kan vara att begreppet hållbar utveckling får fäste.

f. Kollegiala samtal och kollegialt lärande finner allt bättre strukturer inom många arbetsområden bland personalen.

g. Många fortbildnings- och utvecklingsinsatser pågår: NPF-utbildning, tydliggörande pedagogik, barn i behov av särskilt stöd, tecken som stöd, sociala berättelser, ICDP (vägledande samspel och hälsofrämjande med fokus på det positiva), språkarbetet, flerspråkighet, kvalitetsarbete, utveckling av likabehandlingsplaner, lärande för hållbar utveckling (LHU), INPRINT, läslyftet och revidering av förskolans läroplan.

h. Behov av att stanna upp och fokusera är påtagligt. Förskolorna i Syd har tagit på sig en stor mängd fortbildnings- och utvecklingsområden. Syftet är att förbättra kvalitén i undervisningen, men bristen på fokus kan ge motsatt verkan.

2. AnalysBristen på lokaler i de centrala delarna är påtaglig och har sin grund i ett omfattande bostadsbyggande och förändrat boendemönster i kombination med brist på kommunal mark och kommunala fastigheter i innerstaden. Lokalfrågan är en likvärdighetsfråga, såväl ur barns och vårdnadshavares synvinkel som i ett personalperspektiv. Svårigheterna att rekrytera personal har i grunden demografiska orsaker, men också svårigheter att konkurrera som attraktiv arbetsgivare. Samtidigt bör konstateras att vi fortfarande har legitimerade förskollärare och behöriga barnskötare i långt högre utsträckning än flertalet andra kommuner, mycket tack vare att vi är en utbildningsort för dessa yrkeskategorier. Sannolikt minskar fördelen i

Sid 76(102)

takt med att distansutbildningarna ökar. Sättet vi inom buf kan tydliggöra och konkretisera kommunens ”Handlingsplan för kompetensförsörjning 2018-2020” kan bli avgörande för vårt rekryteringsarbete. Också möjligheter till digitalisering är en likvärdighetsfråga. Möjligheter till digitalisering i förskolan skiljer sig åt på ett oacceptabelt sätt genom att vissa har råd i budgeten medan andra inte har råd. Bristen på digitala enheter blir en ond cirkel genom att tillgången också är avgörande för kompetensen att använda såväl bland personal som bland barn. Det är påtagligt att framsteg har gjorts senare år i frågor om viktiga begrepp i förskolan som undervisning samt när det gäller många av de fortbildnings- och utvecklingsinsatser som pågår. Diskussionen om vad resultat i förskolan är innebär vinner mark. Det är ett resultat av tidigare resultatdialoger och diskussioner om kollegialt lärande som numera finns i betydligt högre utsträckning än tidigare. Emellertid är det uppenbart att flera av förskolorna ägnar sig åt alltför många utvecklingsområden och därmed tappat en del fokus. Ambitionerna att utveckla är höga och står inte i paritet med den knappa tid som står till förfogande för kollegiala samtal och det gemensamma lärandet. Lägg därtill svårigheten att rekrytera vikarier så minskar tiden ytterligare då personalen alltför ofta behöver ta extra pass i barngrupp för att täcka upp i stället för att ha sin schemalagda planeringstid. En tydligare struktur och ansvarsfördelning personal emellan behöver göras för att bättre ta tillvara olika personalgruppers kompetens.

”Det kompensatoriska uppdraget – hur har det socioekonomiska tillägget använts på enheten?”1. BeskrivningDet socioekonomiska tillägget för Syds förskolor ligger under genomsnittet i kommunen. För många av Syds förskolor är tillägget så lågt att det i sig inte är möjligt att anställa personal för eller ”att göra skillnad”. Tillägget blir i praktiken en del av den totala ekonomin och kan därmed inte särskilt urskiljas. I det/de fall tillägget är något större används det till att hålla nere antalet barn i grupperna eller som en riktad resurs till en barngrupp.Det kompensatoriska uppdraget i Syd löses ofta genom att personalens insatser skräddarsys till just de behov som berörd personalgrupp har: särskild trygghet och omsorg, vila för barn med långa vistelsetider, lågaffektivt bemötande, tolk, högläsning för grupper som har särskilt behov av det, IT för barn som inte har tillgång hemma, utformning av lärmiljöer som kompletterar de lärmiljöer som finns i bostadsområdet hemma, tecken som stöd för flertalet barn, ökad utevistelse för barn som inte hinner få det hemma, samt vila och återhämtning för barn som behöver mera balans. 2. AnalysFörskolechefer och medarbetare är väl förtrogna med det kompensatoriska uppdraget och finner vägar för att anpassa uppdraget till såväl grupper av barn som till individer. På vissa förskolor är trenden att närvarotiden för barn ökar, då vårdnadshavarnas behov av långa vistelsetider för sina barn ökat. På sådana förskolor finns en tydlig tendens till att personalens tid inte räcker till. Detta beror på att resursfördelningssystemet inte tar tillräcklig hänsyn till långa vistelsetider. Fenomenet är signifikant i skolområde Syd. På andra förskolor kan vistelsetiderna bland barn vara betydligt kortare. Personalens tid för planering och utveckling räcker där till betydligt bättre. Flera förskolor upplever att stödmaterialet LEVLA är verksamt. Syftet med materialet är att förstärka förskolans tidiga och förebyggande insatser när barnet/förskolan hamnar i svårlösta situationer. Fokus ligger på situationen och inte på barnet. Metoden gör inte BIBAS överflödigt, men uppges ge ett mer positivt förhållningssätt i strävan att höja färdighetsnivån.

Sid 77(102)

Det är uppenbart att språket/utvecklingen av språket är en nyckel för lärande. Tillvaratagandet av flerspråkighet i förskolan är ett påbörjat utvecklingsområde med god potential att utveckla alla barns språkutveckling. Särskilda stödinsatser och förstärkning av kompetensen är högst angelägen.Skolområdeschefen har en viktig roll när det gäller att inom ramen för t ex de ekonomiska spelreglerna styra resurser så att det kompensatoriska uppdraget kan lösas. Frågan är dock inte enbart begränsad till ekonomiska förutsättningar utan gäller också insikt, kunskap och förmåga att på enheten kunna arbeta kompensatoriskt.

”Vilka kränkningssignaler är vanligast förekommande? Orsaker till få/många anmälda signaler?”1. BeskrivningFörskolecheferna är trygga i skollagens bestämmelse och vår rutin, men konstaterar att signalerna är få från personal, barn och vårdnadshavare. Det kan någon gång inträffa att personal uppträder på ett sådant sätt att det bör utredas om de kränker barn. Personalens beskrivning är att de hela tiden befinner sig nära barnen och kan ingripa direkt i situationer som uppstår eller är på väg att uppstå. Det blir därför inte av att man anmäler signal om kränkning. Personalen är fundersamma över i vilken utsträckning små barn formellt kan kränka varandra, t ex när de bits, knuffas eller river ned lego. Tillbudsrapporter däremot känns mer tillämpliga.2. AnalysBedömning av signal om kränkning är komplicerad i förskolan. En logisk förklaring till de enstaka anmälningarna är att personal i stort sett hela tiden finns i den omedelbara närheten. Å andra sidan finns en osäkerhet inför begreppet signal om kränkning. Det behövs utbildning i frågan. En riskfaktor är stora barngrupper eftersom överblicken där kan försvinna. Inför byggandet av fler centrala förskolor behöver säkerhetsfrågan särskilt beaktas, såväl i utformningen av miljön som välutbildad personal.

”Vilka faktorer är viktiga för att rekrytera och behålla kompetent och behörig personal?1. BeskrivningMedarbetare och förskolechefer är överens om att lönen har stor betydelse vid rekrytering. Viktigt är också förmåner som friskvård och arbetskläder samt förutsättningar som chefens ledarskap, tydlig ledning, fortbildning, lärmiljöer ute och inne, digitalisering, planeringstid, mentorskap och kolleger med god kompetens. För att kunna behålla personal är arbetsmiljön en avgörande faktor menar man. 2. AnalysVikten av att framstå som en attraktiv arbetsgivare utifrån ovanstående beskrivning är uppenbar. Vår kommun/buf har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsgivare men saknar samlad beskrivning (”paketering”) av den attraktiva arbetsgivaren. Det behöver göras. Vidare framgår att rollfördelning i förskolan och organisering av olika personalgrupper som förskollärare och barnskötare behöver diskuteras. I samband med revidering av förskolans läroplan är det ett bra tillfälle att initiera en sådan diskussion i förskolechefsgruppen.

Sid 78(102)

Skola, fritidshem och grundsärskola

”I Syd fokuserar skolorna just nu mycket på”1. Beskrivning

a. Flera skolor har brist på lokaler och undermålig kvalitét på lokaler och utegårdar. b. Svårigheter att rekrytera och svårigheter att få tag i vikarier. Brist på legitimerade lärare

som får sätta betyg börjar förekomma.c. Digitaliseringens möjligheter och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen så

att lärande uppstår hos både elever och personal. Digitaliseringen kan göra lärarna till bättre lärare och på så sätt bidra till ett förbättra resultat inom såväl ämnen som bredare uppdrag som värdegrundsfrågor och demokratifrågor. Brist på digitala enheter för elever och telefoner till lärare upplevs som ett påtagligt bekymmer bland lärarna.

d. Diskussion om rastaktiviteter och fritidspedagogernas roll såväl under raster som generellt.

e. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, flerspråkighet och läs- och skrivutveckling.f. Organisation för nyanlända.g. Aktiviteter som syftar till rörelse, friskvård och ökat lärandeh. Anpassningar, särskilt stöd och arbete med svåra ärenden.

2. AnalysFlera skolor genomgår/planerar genomgå omfattande om- och tillbyggnationer. Att upprätthålla en god verksamhet och samtidigt också utveckla verksamheten under sådana förutsättningar ställer mycket stora krav på både chefer och medarbetare. Alla på en skola har rätt till en verksamhet med god kvalitet också under särskilda betingelser. Såväl chefer som medarbetare är därför i behov av stöd och lättnader i samband med stora verksamhetsförändringar. Svårigheterna att rekrytera personal har i grunden demografiska orsaker, men också svårigheter att konkurrera som attraktiv arbetsgivare. Samtidigt bör konstateras att vi fortfarande har legitimerade lärare i högre utsträckning än andra kommuner, mycket tack vare att vi är en utbildningsort lärare. Sannolikt minskar fördelen i takt med att distansutbildningarna ökar. Sättet vi inom buf kan tydliggöra och konkretisera kommunens ”Handlingsplan för kompetensförsörjning 2018–2020” kan bli avgörande för vårt rekryteringsarbete. God tillgång till IT och digitalisering är en likvärdighetsfråga. Möjligheter till digitalisering i skolan skiljer sig åt på ett oacceptabelt sätt genom att vissa har råd i budgeten medan andra inte har råd. Bristen på digitala enheter blir en ond cirkel genom att tillgången också är avgörande för kompetensen att använda såväl bland personal som bland elever. Många lärare bedömer att en stabil och uthållig digitalisering kan bidra till förbättrade resultat såväl för skilda ämnen som för de bärande uppdragen om alla likas värde och demokratiutvecklingen. Det verkar uppenbart att såväl elever som lärare ser det som en självklar nödvändighet att skolans värld blir en del av digitaliseringen. I skolan finns framtidens medborgare och arbetskraft. Att under sin skoltid ställa dem utanför digitaliseringen känns inte som ett alternativ för vare sig elever eller lärare. Digitaliseringen kan emellertid inte ske okritiskt och oplanerat, utan i nära dialog med skolans personal som också måste utbildas kontinuerligt.Fritidshemmens roll och fritidspedagogernas kompetens kan tas tillvara bättre under hela skoldagen. Raster och uteverksamhet fyller en viktig funktion för elevers utveckling och lärande. Rörelse leder till god hälsa och ökat lärande. Det kan ske såväl inom ramen för fritidshemmens uppdrag och den uteverksamhet som skolor bedriver såväl som särskilda satsningar inom ramen för den lagstadgade timplanen.

Sid 79(102)

Det är verksamhetens mening – och skolområdeschefens! – att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt läs- och skrivutveckling är ett framgångsrecept i en skola där alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Mer tid behöver läggas inom detta område. Att på bästa möjliga sätt organisera för nyanlända innebär att insatser behöver göras inom området. Chefer och medarbetare vittnar samstämmig om ett stort arbete tillsammans med elevhälsan när det gäller anpassningar och särskilt stöd för elever. Trots detta lyckas inte alltid skolan med sitt arbete. Det ger i sin tur mycket utmanande arbetsuppgifter med ibland missnöjda vårdnadshavare som driver sin fråga vidare till vår klagomålsfunktion, Skolinspektionen eller rättslig instans. Det tar mycket tid och kraft och leder inte alltid till förbättringar och utveckling, utan till frustration. Här behövs mer kunskap och stöd i verksamheten.

”Det kompensatoriska uppdraget – hur har det socioekonomiska tillägget använts på enheten?”1. BeskrivningDet socioekonomiska tillägget för Syds skolor ligger under genomsnittet i kommunen. För några av Syds skolor är tillägget så lågt att det i sig inte är möjligt att anställa personal för eller ”att göra skillnad”. För en av skolorna i Syd har det varit möjligt att nästan fullt ut införa tvålärarsystem för de lägre årskurserna. Flera av skolorna i Syd har tillämpat någon av följande åtgärder: anställt särskild person för att vara länk mellan skolan och vårdnadshavarna (avlasta lärarna), resurs som screenat alla barns läskunnighet, resurs med rätt språkkompetens eller coacher till högstadieelever. Särskolan har arbetat med hög personaltäthet och/eller anställt personal som arbetar för både särskolan och grundskolan och därigenom kunnat kompensera åt båda håll. Också högläsning och särskild språkträning används kompensatoriskt bland flera andra åtgärder. 2. AnalysRektorer och medarbetare är väl förtrogna med det kompensatoriska uppdraget och finner vägar för att anpassa uppdraget till såväl grupper av elever som till individer. Emellertid finns brister i likvärdigheten och därmed det kompensatoriska uppdraget eftersom det finns exempel på enheter som inte har en sådan ekonomi att man med hjälp av den kan kompensera i fall där så behövs. Skolområdeschefen har en viktig roll när det gäller att inom ramen för t ex de ekonomiska spelreglerna styra resurser så att det kompensatoriska uppdraget kan lösas. Frågan är dock inte enbart begränsad till ekonomiska förutsättningar utan gäller också insikt, kunskap och förmåga att på enheten kunna arbeta kompensatoriskt.

”Vilka kränkningssignaler är vanligast förekommande? Orsaker till få/många anmälda signaler?”1. BeskrivningRektorer och medarbetare är väl förtrogna med skollagens skrivning att skyndsamt anmäla signal om kränkning. Ett av de få mönster som kan iakttas är att kränkningar på nätet ökar från senare delen av mellanstadiet och upp i högstadiet. 2. AnalysHög vuxennärvaro, uppstyrda rastaktiviteter F-6 och elevstödjare i korridorerna 7–9 är framgångsfaktorer för att minska kränkningar. Också det kontinuerliga främjande och förebyggande arbetet ger långsiktiga effekter. Svårast att komma till rätta med är kränkningar som sker på nätet, i regel utanför skoltid. Det sker ofta utanför vuxenvärldens kontroll.

”God miljö för lärande – kvaliteten i undervisningen”

Sid 80(102)

1. BeskrivningAvgörande för alla elevers rätt att nå så långt som möjligt menar rektorer och medarbetare att förmågorna läsa och skriva är. Häri ligger också elevernas begreppsförståelse. Skillnader i förmågor mellan flickor och pojkar är ofta brister i att skriva för pojkarnas del, något som blir till förfång för pojkarna i många ämnen. Skillnaden mellan att nå goda resultat i skolan, vare sig det rör sig om enskilda ämnen eller om de större uppdragen, ligger ofta i förmågan att läsa och skriva. För det stora flertalet elever är miljön för lärandet god. Det vittnar såväl rektorer som lärare om samt också de skolenkäter som gjorts av Skolinspektionen men också de enkäter som gjorts av oss själva i kund- och brukarundersökningarna (KBU)2. Analys Se ”Resultatanalys i Karlstad (kommunala skolor)”, kvalitetsstrateg Peter Wall. Analysen har föredragits inför rektorerna och fått gehör bland rektorer och lärare. Av analysen framgår inte minst vikten av att under de tidigare skolåren förvärva förmågorna att läsa och skriva. De som inte erövrar dessa förmågor senast i slutet av lågstadiet får en rejäl uppförsbacke under sin skoltid. Slutsatsen blir att förmågorna att läsa och skriva har avgörande betydelse för resultaten i skolan.

”Vilka faktorer är viktiga för att rekrytera och behålla kompetent och behörig personal?”1. Beskrivning

Medarbetare och rektorer är överens om att lönen har stor betydelse vid rekrytering. Viktigt är också förmåner som friskvård och arbetskläder (fritidshemmen) samt förutsättningar som chefens ledarskap, tydlig ledning, fortbildning, lärmiljöer ute och inne, digitalisering, planeringstid, mentorskap och kolleger med god kompetens. För att kunna behålla personal är arbetsmiljön en avgörande faktor. 3. AnalysVikten av att framstå som en attraktiv arbetsgivare utifrån ovanstående beskrivning är uppenbar. Vår kommun/buf har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsgivare men saknar samlad beskrivning (”paketering”) av den attraktiva arbetsgivaren. Det behöver göras. Vidare kan rollfördelningen på skolan ha stor betydelsen, rollfördelningen mellan lärare, elevhälsa och personal som stödjer varandra och avlastar.

Lärdomar och beslut förskola och skola

1. Lokalförsörjningen behöver planeras mer långsiktigt och utifrån en gemensam statistik för buf och tof. Jag ska medverka till att

a. ta fram och komma överens om en gemensam statistik, b. fortsätta ta ansvar för att planeringen av om- och tillbyggnation, nyproduktion och

tillfälliga ersättningslokaler är tydlig för Syds chefer, berörda på staben, personal och vårdnadshavare,

c. samarbetet med tof är tydligt och i samförstånd. 2. Svårigheten att rekrytera och behålla personal kommer att bestå under lång tid. Rörligheten ökar.

Jag ska medverka till atta. tydliggöra och konkretisera kommunens ”Handlingsplan för kompetensförsörjning 2018–

2020” tillsammans med ledningsgruppen och personalchefen för att bli en attraktiv arbetsgivare,

Sid 81(102)

b. med förskolechefer och rektorer diskutera hur vi organisatoriskt kan utveckla verksamheterna i syfte att anpassa till den stora rekryteringsutmaningen

c. utveckla organisationen så att också chefer får rimliga arbetsvillkor genom att anställa fler förskolechefer och rektorer samt när så är lämpligt biträdande skolledare. I arbetet ligger också att utveckla chefer och ge bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet bl a via administrativ avlastning och stöd i frågor som IT och digitalisering. Ett exempel på administrativ avlastning är rutin liknande Barium iscensätts i samarbete med personalavdelningen i anställningsprocessen, dvs när en chef anställer en person och slipper manuellt ordna alla behörigheter osv.

3. Det finns brister i likvärdigheten, t ex när det gäller tillgång till digitala hjälpmedel och förutsättningen att skapa stabila organisationer. Jag ska medverka till att

a. förskolor och skolor har likvärdig tillgång till digitala hjälpmedel så att digitaliseringen i enlighet med den nationella IT-strategin kan förverkligas. Det innebär dels kartlägga tillgången till digitala hjälpmedel och dels att omfördela medel så att likvärdigheten säkerställs. Arbetet har inletts under hösten -17.

b. handlingsplan tas fram för digitalisering på huvudmannanivå respektive förskolechefs- och rektorsnivå,

c. förskolechefers och rektorers eget lärande om digitalisering sker i respektive skolformsgrupp och tajmas med den utveckling som äger rum inom skolväsendet och i vår kommun. Avdelningen kvalitet och utveckling ska ges uppdrag att bistå.

d. det organisatoriska ledarskapet och hur man skapar stabila organisationer stärks bland Syds chefer genom utbildning och kollegialt lärande.

4. Uppdrag i skollag, läroplan, arbetsmiljölagstiftning och i den kommunala gemenskapen ställer krav på chefer att leda arbetet i många viktiga frågor. Det är framgångsrikt att kunna fokusera bland uppgifterna. Jag ska ge förutsättning för att

a. chefer ges möjlighet att fokusera sitt arbete på lagstadgade och prioriterade uppgifter 5. Värdegrundsarbete och signal om kränkning är prioriterade arbetsuppgifter. Jag ska ge

förutsättning för atta. chefer har tillräckliga kunskaper och därigenom möjlighet att arbeta systematiskt med

värdegrundsarbete och signal om kränkning. Det ska bl a ske genom gemensam utbildning via vår skoljurist och erfarenhetsutbyte mellan cheferna.

b. rektorerna f-6 fortsätter och vidareutvecklar de skolgårdsprojekt (organiserade aktiviteter) som framgångsrikt har påbörjats. Därigenom förstärks också fritidspedagogernas roll och deras kompetens tas tillvara i värdegrundsarbetet och rörelse i skolan.

6. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, flerspråkighet i förskolan samt läs- och skrivutveckling ska vara fortsatt prioriterade områden. Jag ska medverka till att

a. förskolan samlat förstärker området språkutveckling i förskolan och flerspråkighet genom att vi samlat annonserar och nyrekryterar en specialpedagog språkutveckling och en specialpedagog flerspråkighet,

b. förskolan fokuserar i arbete att ta fram digitalt stöd, appar och material som stödjer arbetet med flerspråkighet. Uppdrag ges till Kvalitet och Utveckling och till IT-pedagogerna i samverkan med Väst och Öst,

c. fler skolor utvecklar att skriva sig till läsning digitalt.

Sid 82(102)

7. Lärdomen av kvalitetsstrateg Peter Walls resultatanalys över det samlade meritvärdet i skolan är att frågan om vad som påverkar och fäller avgörande är mycket komplicerad, men att det ändå finns intressanta upptäckter som är relevanta för det fortsatta arbetet och som rektorerna kan förhålla sig till. Jag ska medverka till att

a. starta en diskussion bland rektorerna om de analyser och teser som finns presenterade i materialet, inte minst det som framhävs om språkets betydelse (läsa och skriva),

b. diskussionen vilar på vetenskaplig grund t ex utifrån de resultat om pedagogiska myter som presenterats av Pedro de Bruyckere, Paul A. Kirschner och Casper D. Hulshof. (gäller både förskola och skola).

8. Den samlade elevhälsan har stor betydelse för skolornas resultat. Jag ska medverka till atta. starta en diskussion om dimensionering och kvalitet i enheternas samlade elevhälsa,b. samverka i frågan med den centrala elevhälsan inom barn- och ungdom.

9. Elever i grundsärskolan har i regel frekventa kontakter med bup, barnhabiliteringen och andra aktörer i Landstinget. Det framgår av resultatdialogerna att grundsärskolans elever därigenom får sitt behov av stödjande kontakter tillfredsställda och inte ser behov av eller ens orkar med fler motsvarande kontakter. Detta kan te sig som ett dilemma utifrån rättigheten att också få komma i åtnjutande av den elevhälsa som ska finnas inom grundsärskolan. Jag ska i anslutning till Skolinspektionens regelbundna tillsyn tillsammans med berörda rektorer särskilt analysera denna fråga så att eleverna får den rätt som skollagen föreskriver men också på ett sätt som gynnar dessa elevers hela situation.

Gunnar FastSkolområdeschef

Sid 83(102)

Bilaga 2. Resultatdialoger 2017 i skolområde VästSammanfattningen bygger på det som framkommit under resultatdialogen men också relevant fakta och tankar som är viktiga i sammanhanget.

Styrkor Kontroll på ekonomin

o Samtliga chefer har god kontroll på sina enheters ekonomin vilket också medför god balans på skolområdesnivå.

o Vi har välfungerande ekonomstöd till skolområdets chefer

Gott samarbete och samverkan mellan chefer och pedagoger inom skolområdet. o Bra kollegialt lärande på förskolechefsmöten Väst och rektorsmöten Väst o Bra förståelse i chefsgruppen för varandras situation. Det gör det lätt för mig att få

förståelse styrning och för mina ekonomiska besluto Uppbyggnaden av förstelärar-/ämneslärarnätverken på högstadiet som gäller

kommunnivå samt skolområdets eget förstelärar-/ämneslärarnätverk inom F-6 är bra arenor för att sprida lärdomar

o Skolområdets nätverk för chefer och fritidspedagoger sätter fokus på fritidshemmens verksamhet och ger goda möjligheter till att sprida lärdomar

o Förskolechefernas gemensamma satsning på OneNote som plattform både på skolområdesnivå och chefsnivå har underlättat dokumentation, analys och uppföljning. Det har också skapat en stabil grund för övergången till SharePoint

Svagheter Lokalbeståndet inom Våxnäsområdet motsvarar inte de behov som finns. Vissa lokaler

(främst Fredricelundsskolan) är dessutom undermåliga. Åtgärder är planerade men kommer inte att hinnas med för att klara behoven.

Administrativa stödet till chefer inom skolområdet är uppdelat på olika enheter och upplevs i vissa fall splittrat och inte tillräckligt nära

Två av våra högstadieskolor är relativt små och har i vissa avseenden svårt att klara balansen ekonomi – kvalitet

Möjligheten till digitalisering skiljer sig åt mellan skolområdets enheter inom såväl förskola som skola. Det påverkar i allra högsta grad likvärdigheten i utbildningen. Det är i huvudsak en ekonomisk fråga men även skillnader i kompetens mellan enheter påverkar.

Dålig samsyn när det gäller rutinen ”anmälan av signal om kränkande behandling”

Utmaningar Vissa chefer behöver göra korrigeringar i sina organisationer under 2018 eftersom deras

ackumulerade överskott krympt under 2017.

Lokaltillgången inom Våxnäsområdet för att klara verksamheten läsåret 2018/2019. Det gäller både förskola och skola

Personalförsörjningen är en av våra största utmaningar

Rekrytera nya rektorer till Ilanda och Vålberg

Sid 84(102)

Möjligheter ”Nya” Hultsberskolan tas i drift. Chefer och personal kan åter lägga fokus på huvuduppdraget

Relativt sett hög andel behörig personal jämfört med andra delar av landet

Utveckla förskolornas inre organisation. Idag provas många olika idéer på olika enheter. ”Nätverkande” liknade skolan kan ge ökade möjligheter till att sprida lärdomar

Erfarna och kompetenta chefer ute på enheterna Under det här året har följande utvecklats i positiv riktning.

Tillgången på iPads/datorer för förskolans och fritidshemmens personal

Tillgången på iPads/datorer för vissa skolenheter inom Väst

Flera chefer inom skolområdet har påbörjat arbetet med eller helt löst arbetsmiljöproblem som bottnar i mindre väl fungerande arbetslag. Tufft men viktigt arbete

Samarbetet mellan områdets enheter. Både på chefsnivå och på pedagognivå

Arbetet med lärmiljöer och dokumentation inom förskolan

Läslyftet, NPF-utbildning och LHU i förskolan

Läslyftet och LHU i skolan Under det här året har följande utvecklas i negativ riktning.

Tillgången på behörig personal vid nyrekrytering

Vikarietillgången

Tillgången av förskoleplatser i förhållande till behovet, främst inom Våxnäsområdet

Under 2018 kommer jag att prioritera i mitt ledarskap Tillsammans med cheferna försätta att utveckla det kollegiala lärandet på alla nivåer.

Stimulera användandet och förståelsen av styrdokumentens professionella språk för att nå en högre måluppfyllelse

Påverka rutiner och planering när det gäller tillgång på lokaler och lokalutveckling så att lokalfrågan i så liten utsträckning som möjligt inverkar negativt på chefers och pedagogers möjlighet. Det är viktigt att de får fokusar på sitt kärnuppdrag dvs barns- och elevers lärande

Ekonomistyrningen. o Följa i vilken utsträckning vår ekonomistyrning ger förutsättningar för likvärdig

utbildning inom våra verksamheter. o Hur kan den förändras för att förbättra våra kunskapsresultat? o Bidra till en mer likvärdig tillgång till digitala enheter

Stimulera, utmana och stötta mina chefer och ekonomer i sin egen professionsutveckling

”Röda trådens” betydelse för goda resultat. Stimulera samarbetet mellan enheter så att stöd och utmaningar för barn/elever blir optimalt

Sprida förståelsen för digitaliseringens möjligheter

Sid 85(102)

Medverka till att alla chefer utarbetar hypoteser om vilka genomförbara åtgärder som kommer att leda till förbättrade resultat för barn/elever på de egna enheterna. Samt stötta genomförande och uppföljning av åtgärderna

Kommer jag att försäkra mig om att vi för samtliga skolor och förskolor prioriterar

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Digitaliseringens möjligheter till förbättring av resultat

Ett nytt vi, inkluderingstanken. Tillgänglig lärmiljöer.

Pulshöjande aktiviteter

Kompetensutveckling. Ta till sig goda exempel från andra enheter

Anders KarlssonSkolområdeschef Väst

Sid 86(102)

Bilaga 3. Resultatdialoger 2017 i skolområde Öst

Förskolorna i skolområde öst fokuserar just nu på En gemensam barn- och kunskapssyn Pedagogens roll. Uppdrag och förhållningssätt Pedagogiska lärmiljöer Pedagogisk dokumentation Digitalisering och hur vi undervisar Samspel, trygghet och lärande Demokratibegreppet, barns inflytande, förskolans normer och kulturer NTA, matematik, språk och kommunikation. All analys oavsett ämne, berör språket.

Flerspråkigheten ingår löpande De didaktiska frågorna (vad, hur, vem och varför) Olika roller och ansvar i de vardagliga rutinerna Strukturer och den inre organisationen. Förutsättningar för att få till ett kollegialt lärande Fokus på kärnuppdraget

Grundskolorna/Fritidshem i skolområde öst fokuserar just nu på Flexibilitet att möta behov som uppstår under året Kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området och konflikthantering Arbetsro och trygghet Fritidspedagogernas uppdrag och ansvar Det professionella språket Höjda lärarförväntningar på eleverna Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Digitaliserings möjligheter och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen

Grundsärskolan i skolområde öst fokuserar just nu på Rekryteringsproblematik gällande utbildade fritidspedagoger Tillgängliga lärmiljöer Kollegiala samtal med spegling Lågaffektivt bemötande Samverkan/samarbete med grundskolan Elevhälsan

Det kompensatoriska uppdragetSkolområde öst har, både när det gäller förskola och grundskola, enheter med ett lågt socioekonomiskt tillägg och enheter som har de högsta tilläggen för socioekonomiska faktorer. Inom vissa geografiska områden i skolområde öst finns en stor andel av barn och elever som har ett annat modersmål än svenska. När det gäller förskolan är det därför mycket viktigt att modersmålsstödet blir

Sid 87(102)

en naturlig del i det vardagliga arbetet och att alla pedagoger arbetar i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för alla barn att utveckla alla sina språk. Förändringen som innebär att modersmålsstödet blir en integrerad del av verksamheten har i skolområdet implementerats på ett klokt och genomtänkt sätt. På samma sätt har förändring inom grundskolan, där centralt organiserade förberedelseklasser avskaffats för att istället ge rektor ett helhets ansvar för samtliga elever på skolan, genomförts på ett klokt och genomtänkt sätt.

Vanligt förekommande kompensatoriska insatser i förskolan

Tecken som stöd Anpassningar av material och läromedel Iordningsställande av pedagogiska miljöer

På de förskolor som har ett högre socioekonomiskt tillägg är det främst två insatser som förekommer (1) En generell ökning av bemanningen på enheten och (2) En anställd specialpedagog.

Vanligt förekommande kompensatoriska insatser i grundskolan

Underlätta för nyanlända elever Extra satsningar i ämnen där resultaten är låga Öka bemanningen i de lägre årskurserna

På de skolor som har ett högre socioekonomiskt tillägg är finns följande insatser (1) studiehandledning, (2) utökad grundbemanning, (3) två-lärarsystem, utökning av antalet fritidspedagoger som resurs i skolan.

God miljö för lärande och utveckling – Trygg miljö, fri från kränkningar.Förskolecheferna och rektorerna känner till skyldigheten att rapportera signaler om kränkningar till huvudmannen och rutinen för detta. Inom förskolan är det väldigt få signaler som når huvudmannen och förskolecheferna efterlyser en gemensam diskussion om detta. Även pedagogerna upplever en osäkerhet kring vilka signaler som ska anmälas till förskolechefen. Liknande resonemang finns inom grundskolan och även här finns en osäkerhet om definitionen på en ”signal”. Som en rektor uttrycker ”det finns en gränsdragningsproblematik”. Både förskolan och skolan framhåller att en hög vuxennärvaro under skoldagens olika situationer bidrar till färre kränkningsärenden.

God miljö för lärande och utveckling – Kvalitet i undervisningenFörskolorna har många olika forum för dialog, planering, uppföljning och reflektion. Den generella bilden är att struktur och organisation de senaste åren har gett utökade förutsättningar till reflektion och planering enligt både förskolechefer och pedagoger. I detta sammanhang är det många som lyfter fram NPF-utbildningen. Samtidigt är det här som en av de stora utmaningarna finns inom förskolan, ”det är många köttben att välja bland”. Kompetensutveckling är bra, men organisationen klarar inte av för många stora projekt/utvecklingsområden på samma gång.

Sid 88(102)

Kunskapsresultaten för skolorna i skolområde öst varierar. Ett par av enheterna har mycket höga resultat och ett par har mycket låga resultat. En förklaring till detta som också några rektorer lyfter fram är att elever som helt saknar skolbakgrund påverkar resultatet på skolnivå ganska mycket. På samtliga enheter så lyfter man vikten av språkets betydelse för kunskapsresultaten i alla ämnen. På några av enheterna har det också skett ett systematiskt arbete gällande elevernas ”ingångsvärde” och vilket ”utgångsvärde” eleverna har när de lämnar skolan. Några av enheterna har också börjat att bryta ner resultaten på grupp- och klassnivå och fört diskussioner om detta i lärargruppen. Upplevelsen från dessa skolor är att det är ett utmärkt tillfälle till ett självkritiskt kollegialt lärande.

Kompetensförsörjning – Attrahera, utveckla och behålla personalFörskolechefer, rektorer och personal är överens om att lönen har stor betydelse vid rekrytering. Viktigt är också att förmåner som friskvård och arbetskläder samt förutsättningar som chefens ledarskap, tydlig ledning, kompetensutveckling, lärmiljöer ute och inne, digitalisering, planeringstid, mentorskap och kollegor med god kompetens. För att kunna behålla personal är arbetsmiljön en avgörande faktor.

Från resultatdialogen vill jag även lyfta fram följande citat (1) ”En kommun som värnar om den egna enhetens friutrymme, men som stöttar och följer utvecklingen mot ett gemensamt mål (inte ”det här har kommunen bestämt)” (2) ”det är viktigt att man får vara lärare och inte jobba med allt annat. Vi kan inte beskriva läraryrket som ett skitjobb om vi vill rekrytera personal. Vi behöver stå upp för professionen och inte bli ett slagträ i debatten” (3) För grundsärskolan: ”att man får vara del av en helhet.”

Flerspråkighet i förskola och skolaFörskolan upplever att beslutet om en förändrad organisation för modersmålsstöd har påverkat förhållningssättet till uppdraget på ett positivt sätt och menar att de blev ”tvungna” att på allvar diskutera arbetssätt och förhållningssätt till flerspråkighet i hela personalgruppen. Det har också initierats samarbete inom skolområdet för att utbyta erfarenheter kring flerspråkighet. Även skolorna i skolområdet har haft ett stort fokus på Sva och språkutvecklande arbetssätt. Som nämnts tidigare är bristande språkkunskaper en mycket stor del av förklaringen till låga kunskapsresultat. Citatet från Martin Ingvar stämmer bra in här ”Att kunna gå i skolan är i princip förunnat dem som läser bra när det slutar andra klass. Resten har en evig uppförsbacke”.

Rörelse i förskola och skolaMedvetenheten om rörelsens betydelse har ökat i skolområdet och det finns många exempel på aktiva beslut från både förskolechefer och rektorer. Många enheter lyfter fram olika former av skolgårdsprojekt, där skolgårdens utformning uppmuntrar till lek och rörelse. Äventyrspedagogik, utomhusgym och motorikbana är andra exempel på satsningar under året. Ett intressant exempel är också hur digitaliseringen kan bidra till rörelse genom ett ”tävlingsmoment” i en app.

Utvecklingsområden/ Utmaningar

Svårigheten att rekrytera och behålla personal. Energikrävande.

Bättre använda gemensamma resurser på skolområdesnivå och förvaltningsnivå.

Från resultatdialog ”förståelse av begrepp” och med det ett professionellt språk.

Att ta tillvara den outnyttjade potential som finns i respektive ALM-grupp. Synergieffekter inom respektive ALM-grupp, både ur ett arbetsmiljöperspektiv och ett kvalitetsperspektiv i ledarskapet.

Sid 89(102)

Många fortbildnings- och utvecklingsinsatser pågår. Våga säga Nej och FOKUSERA.

Variationen i resultat inom skolområdet.

Övergångar mellan skolformer.

Utvecklingen av stadsdelen Kronoparken.

Att varje chef inom ramen för det kompensatoriska uppdraget och med det socioekonomiska tillägget reflekterar över balansen mellan det generella stödet till alla barn/elever på enheten och riktade insatser på individnivå.

Administrativa stödet till rektorer.

Uppföljning och prognoser gällande ekonomi i förskolan.

Möjligheter/styrkor

Chefer som har ett starkt fokus på sitt uppdrag. ”Jag som förskolechef/rektor har beslutat”.

Ett ökat antal ”devices” i både förskola och skola som ger bra förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter i lärandet.

MOI:s stöd för att skickliggöra och nyttiggöra förskolechef och rektor.

Grundsärskolans samverkan med grundskolan.

Ett systematiskt kvalitetsarbete som ger förutsättningar för en flexibel organisation att möta barn/elevers behov av anpassningar och stöd under året. (Ett antal enheter uppvisar exempel på detta under årets resultatdialog).

Administrativa och specialpedagogiska stödet till förskolecheferna.

Uppföljning och prognoser gällande ekonomi i grundskolan.

En gemensam arbetsplats (Aspen) för förskolechefer och administratörer och skolekonom.

Under 2018 kommer jag att prioritera i mitt ledarskap

Att det tas fram en handlingsplan för digitalisering på huvudmannanivå och att vi i skolområdet fokuserar vårt gemensamma arbete på ledningsnivå. Som en del i detta vill jag styra IT-pedagogens insatser mer till chefsgruppen på bekostnad av ”hands on” i barn- och elevgruppen.

”Ett nytt vi” ska genomsyra mitt agerande.

Att vi kommer vidare i arbetet med någon form av kvalitetsindikatorer i förskolan.

En samordning och samverkan mellan samtliga enheter i stadsdelen Kronoparken avseende barn och elevers utveckling med fokus på trygghet och kunskap.

Att varje förskolechef och rektor skapar en ”robust” inre organisation på sin enhet, med tydliga strukturer, rutiner och dokument. Och att vi bättre nyttjar det kollegiala samtalet i respektive ALM-grp.

Utveckla organisationen så att chefer får rimliga arbetsvillkor och att skolområdets totala skolledarresurs använda på ett optimalt sätt. Här vill jag särskilt prioritera att förskolechefsgruppen hittar former för att organisera befintliga och kommande tjänster (specialpedagog, språkpedagog etc.) som både gynnar kvalitén och den egna arbetsmiljön.

Sid 90(102)

En fortsatt diskussion i främst rektorsgruppen om organisationen med biträdande skolledare i relation till andra organisatoriska lösningar.

Att extra följa de enheter som hittat former för ett systematiskt kvalitetsarbete som går på djupet med resultaten på organisations-, grupp- och individnivå och samtidigt säkerställa att detta blir en del av det kollegiala samtalet inom och mellan respektive ALM-grupp.

Under 2018 kommer jag att försäkra mig om att vi för samtliga skolor och förskolor prioriterar

Att varje förskolechef och rektor skapar en ”robust” inre organisation på sin enhet, med tydliga strukturer, rutiner och dokument. Citat från en av resultatdialogerna ” Alla ska veta vem som ska vara var och en tydlig roll- och ansvarsfördelning i de vardagliga rutinerna och allt som rör den inre organisationen”.

En mer samlad bild av resultat (mjuka och kunskap) både på enhet- och huvudmannanivå.

Att varje grundskola påbörjar ett systematiskt kvalitetsarbete där man förutom det summativa resultatet har fokus på progressionen på individ- och gruppnivå ett s.k. ”förädlingsvärde”.

Inom ramen för det kompensatoriska uppdraget hitta en balans mellan generella insatser och insatser på individnivå. En förutsättning för denna balans är att det förekommer kontinuerliga resultatuppföljningar på enheten.

Varje enhet har ett förhållningssätt och organiserar sin enhet som gynnar ”Ett nytt vi”.

Att varje förskola och skola tar fram en handlingsplan för sin digitalisering.

Att hitta former för samverkan/samarbete både horisontellt och vertikalt.

Inom ramen för en trygg miljö, fri från kränkningar säkerställa att förskolechefer och rektorer har tillräckliga kunskaper om skollagens krav och BUF:s rutiner gällande signal om kränkningar samt att det finns en tydlig systematik på varje enhet kring detta. Jag kommer också försäkra mig om att de sker en kontinuerlig utbildning i dessa frågor och att det ges utrymme till erfarenhetsutbyte i chefsgruppen.

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, flerspråkighet i förskolan samt läs- och skrivutveckling ska vara fortsatt prioriterade områden. Det ska vara ett extra fokus på de yngre barnen/eleverna samt nyanlända.

Att enheterna fortsätter att aktivt arbeta med rörelse som en naturlig del av barn och elevers vardag.

Johan SjövallSkolområdeschef öst

Sid 91(102)

Bilaga 4. Avdelningen för kvalitet och utveckling – prioriterade aktiviteter 2018

Avdelningen för kvalitet och utvecklings övergripande syfte är att säkerställa att barn- och ungdomsförvaltningens arbete genomförs och utvecklas i riktning mot de mål som verksamheten har att förhålla sig till. Ett systematiskt förbättringsarbete krävs utifrån samhällets ständigt pågående förändring. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet ska hålla en hög och likvärdig kvalitet som är adekvat utifrån den omvärldsbevakning som genomförs.

Avdelningens främsta syfte är att följa upp, analysera, planera och genomföra förvaltningens systematiska kvalitetsarbete i riktning mot målen. Avdelningen ska stötta arbetet med att sammanställa och analysera adekvat statistik och underlag för att slutsatser ska kunna ligga till grund för fortsatt planering och genomförande. Avdelningens kompetenser är en del av staben och bidrar till stabens samlade kompetens såväl internt på enhets- som koncernnivå samt externt utanför kommunen.

Avdelningen arbetar med att systematiskt stötta olika nivåer att synliggöra resultat och genomföra olika insatser. Generella och gemensamma insatser och aktiviteter organiseras och samordnas. Samverkan med forskning och lärarutbildningar stödjer arbetet med att verksamheten bygger på vetenskaplig grund.

Prioriterade aktiviteter 2018

Ett nytt vi Fortsätta arbetet med Värmlands nya med fokus på språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt Stödja arbetet med decentraliserad organisation för nyanlända, t ex sajter och workshop för

ökad inkludering Tillsammans med gymnasiet genomföra sommarskola för nyanlända Arbeta med förvaltningens uppdrag att jämställdhetsintegrera verksamheten Delta i arbetet med att ta fram aktiviteter utifrån ”Vad gör vi efter #METOO” Motverka utanförskap genom t ex Drengeakademin, Näktergalsprojekt och Toleransprojekt

Sid 92(102)

Utveckla skolgårdsvärde och tillgänglig lärmiljö Genomföra Yrkesmässan för åk 8 och planera för SSA-konferens 2019 Fortsätta projekt Lärande för hållbar utveckling – Whole Institution Approach – med fokus

att utveckla förhållningssätt, metoder och relevant innehåll Stötta arbetet med att skapa en helhet för Kronoparkens skolområde Organisera och systematisera kompetenshöjning inom tillgängliga lärmiljöer med NPF-

utbildning Ta tillvara SOFIA-studiens resultat för tidiga insatser Sprida kunskaper om särbegåvade elever och det breddade klassrummet Fortsätta skolnärvaroprojektets kartläggning för att möjliggöra tidiga insatser Digitaliseringens möjligheter för likvärdighet och tillgänglighet ska spridas i samverkan

med Skoldatateket Kompetensutveckling inom området att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Digitalisering Medverka i utarbetandet av förvaltningens riktlinje för digitalisering Medverka i utarbetandet av handlingsplan för förvaltningsövergripande rutiner Erbjuda stödinsatser för enheternas arbete med egna handlingsplaner Ta fram grundläggande kompetensnivå för skolledare, pedagoger samt barn/elever 1 - 16 år Tillsammans med gymnasiet utveckla riktlinjer för progression och innehåll i

programmering för barn och elever Ta fram stöd för kartläggning av kompetensbehov Erbjuda kompetensutveckling i form av workshops, digitalt stöd eller andra insatser Skapa samarbetsplatser för att skickliggöra varandra Erbjuda gemensamma satsningar, t ex Är det sant – en dag om källkritik för åk 6, SETT-resa

eller föreläsningar Fortsätta utveckla önskade verktyg, t ex Skolord och sajt för Flerspråkighet i förskolan Utveckla grundläggande mallar i Office 365 för olika målgrupper

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt I arbetet med Lärande för hållbar utveckling fokusera på eleverna handlingskompetens

genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Erbjuda stöd genom SKUA-utvecklarna Organisera och samordna utbildningar via Karlstads universitet Samordna och stötta Läslyftet Samordna och utveckla Bokbryggorna Utveckla fler lässatsningar inom projekt ”Mer för fler” tillsammans med kultur- och

fritidsförvaltningen Fortsätta arbetet med Skolordslistorna Naturskolan och NTA ser över sitt material med fokus på språk- och kunskapsutveckling Erbjuda stöd till alla förstelärarnätverk Stötta spridningen av och arbetet med STL på fler skolor Driva ett arbete för systematisk språkutveckling i förskolan Möjliggöra en likvärdig kartläggning av eleverna kunskaper i de första skolåren

Sid 93(102)

Hjälpa till att genomföra en rekrytering så att det finns förstelärare behöriga i svenska på alla lågstadieskolor och utforma stöd för att förstelärare i lågstadiet kan användas som en viktig resurs med att tidigt utveckla läsning och skrivning.

Systematiskt kvalitetsarbeteUtveckla det systematiska kvalitetsarbetet

Revidera årshjulet för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete med fokus på att utveckla ett system som upplevs logiskt, transparent och spårbart.

Ta fram kvalitetsindikatorer för en mer samlad bild av resultat för både förskola och skola Stötta förskolornas arbete att ta fram jämförbara kvalitetsvärden Se över och ta fram analysunderlag för att öka möjligheten att göra jämförbara analyser av

gjorda insatser Stötta genomförandet av förvaltningens kvalitetssystem på alla nivåer Erbjuda analysstöd Erbjuda mötesplatser för att delge varandra erfarenheter och lärdomar Synliggöra och fokusera på det som behöver utvecklas Ta fram rutiner för att säkerställa tillvaratagandet av det som ger hög kvalitet Organisera kompetensinsatser inom betyg och bedömning Sprida omvärldsbevakning och forskningsresultat Synliggöra de insatser som görs och det stöd som finns att få inom förvaltningen

Områden som planeras att undersökas 2018 Undervisningens, lärmiljöernas och digitaliseringens effekter på lärandet Kopplingen mellan bedömningar, insatser och resultat Synliggörandet av barns lärande Hur läxhjälpen utformas på enheterna och hur läxhjälpen bidrar till att åstadkomma en

likvärdig utbildning. På vilka sätt organiserar enheterna arbetet med ökad rörelse i skolan och vilka lärdomar har

gjorts Hur digitaliseringen förändrar arbetet med att åstadkomma en trygg utbildning och hur

utredningsarbetet förändras Elevhälsans organisatoriska förutsättningar och dess konsekvenser för ett hälsofrämjande

arbetssätt.

Kompetenser finns inom följande områden: Systematiskt kvalitetsarbete Analysarbete, statistiktolkning, sammanställningar och rapporter Klagomålshantering Utredningar Projektledning Nätverksarbete Språk-, läs- och skrivutveckling Matematikutveckling Särbegåvade elever i matematik

Sid 94(102)

Digitala verktyg Jämställdhet Lärande för hållbar utveckling Tillgängliga lärmiljöer utomhus Internationalisering Forskning och vetenskapligt förhållningssätt

Samordning för hela förvaltningen sker inom följande områden: Simundervisning Praktikplaceringar, t ex VFU Övningsskolor NTA – Naturkunskap för alla Naturskolan Läslyft, matematiklyft, specialpedagogiklyft Pedagog Värmland Förstelärarorganisation Engelska 5 Mandarin Bokbryggorna Utbildningar i samverkan med RUC

Maria HolmStabschef, Kvalitet och utveckling

Sid 95(102)

Bilaga 5. Avdelningen för verksamhets- och ledningsstöd – prioriterade aktiviteter 2018Avdelningen för verksamhets- och ledningsstöds övergripande syfte är att säkerställa att barn och elever ges en rättssäker och likvärdig utbildning där de kan lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån vars och ens förutsättningar.Avdelningens främsta uppgifter är därför att stödja barn- och ungdomsnämnden och kommunens förskolor och skolor så att verksamheterna motsvarar lagstiftarens krav. I uppdraget ingår även att stödja de fristående enheterna. Avdelningen är en del av staben och bidrar till stabens samlade kompetens. Insatserna riktas såväl internt till enhets- och koncernnivå som externt till aktörer utanför kommunen.Stöd och support ges främst genom konsultation, erbjudande av utbildningar och olika typer av stödmaterial. För att säkerställa att stödet överensstämmer med nämndens och enheternas behov är det angeläget att stödets innehåll och form utarbetas i samverkan med berörda. Avdelningen leds av stabschefen för verksamhets- och ledningsstöd.På avdelningen finns kompetenser inom följande områden:

Nämndadministration

Nämndens intern kontroll

Diarieföring, registrering och arkivering

Utredningar

Juridik

Sakkunskap om utbildningsväsendet

Regeltolkning

Systemförvaltning

Strategiska IT-frågor

Strategisk kommunikation

Näringslivsfrågor

Barnhälsa

Medicinsk elevhälsa

Elevhälsodatabasen ELSA

Tillsyn av fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Information, utbildning och stöd till fristående verksamheter.

Prioriterade aktiviteter 2018Utbildning och support

Genomföra introduktionsutbildningar till nya chefer och specialistfunktioner

Erbjuda kontinuerliga utbildningar till nämnden, kommunala och fristående chefer och specialistfunktioner

Upprätta och revidera riktlinjer, regler och handlingsplaner

Sid 96(102)

Insatser med anledning av GDPR, däribland inrätta en funktion som samordnare för personuppgifter

Kontroll och tillsyn

Barn- och ungdomsnämndens intern kontroll 2018

Tillsyn 2018 av fristående förskolor och pedagogisk omsorg

System

Tydliggöra processen rörande förvaltningsprodukten: schema, närvaro och frånvaro

Tydliggöra, utveckla, undersöka ändamålsenligheten rörande förvaltningsprodukten: pedagogisk planering, omdöme, måluppfyllelse och utvecklingssamtal i grundskolan

Genomföra förstudie, digitalt stöd för skolaval och skolbyte

Genomföra projekt, upphandla, införande av digitalt stöd för närvaro- och frånvarosystem i förskola och fritidshem

Informationssäkerhetsklassning av system

Insatser med anledning av GDPR, däribland se över appar och system

Kravställa och implementera nytt MDM-system för ipads

Gallra och arkiveraIT

Utarbeta riktlinje för digitalisering

Utöka tjänsten som IT-strateg från 50 procent till 100 procent

Utveckla dialogen med IT-avdelningen

Säkerställa att behoven överensstämmer med avtalen

Insatser med anledning GDPR, däribland se över appar och system

Nationell IT-strategi – Förberedelser inför nya nationella IT-strategin. Innebär bland annat kartläggning och förstärkning av nätkapacitet och utökning av digital enheter

Sharepoint – Utveckling i Sharepoint av bland annat stöd för Yrkespraktik

Teams for Education – Utredning och tester kring Office 365 och Teams for Education som lärplattform och kommunikationsplattform

Utredningar

Kund- och brukarundersökningar (KBU)

Öppen förskola

Etablera familjecentral Vålberg

Skolpliktig elevs rätt till utbildning

Politiska initiativ mm

Sid 97(102)

Medicinsk elevhälsa

Inköp av licens för SPSS

Utveckla analysarbetet med resultat från elevhälsodatabasen ELSA som grund

Utveckla och följa upp införandet av ny informationsplats, i SharePoint, för medicinska elevhälsans ledningssystem och handbok

Undersöka möjligheten för den medicinska elevhälsan att ta del av journalinformation via den nationella patientöversikten, NPÖ.

Anna-Lena N GrothStabschef, verksamhets- och ledningsstöd

Sid 98(102)

Bilaga 6. Ekonomiavdelningen – prioriterade aktiviteter 2018Ekonomiavdelningens övergripande syfte är att ge förutsättningar för en likvärdig utbildning där barn och elever kan lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån vars och ens förutsättningar.Avdelningens främsta uppgifter är därför att ge barn- och ungdomsnämnden och kommunens förskolor och skolor förutsättningar så att verksamheterna motsvarar kommunens och statens intentioner. I uppdraget ingår även att ge förutsättningar till de fristående enheterna. Avdelningen är en del av staben och bidrar till stabens samlade kompetens. Ekonomiavdelningen leds av ekonomichefen. Ekonomichefen får sitt uppdrag från skoldirektören som är ekonomichefens chef. Ansvar och befogenheter regleras i delegeringsordningen och i dokumentet Planering, uppföljning, budget. Enligt förvaltningens styrdokument ORA ansvarar ekonomiavdelningen för:

• övergripande strategier för förvaltningens ekonomistyrning • strategisk plan• intern- och detaljbudget • resursfördelning till både kommunala och fristående verksamheter • ekonomisk uppföljning och kontroll • ekonomisk internkontroll• ekonomiska analyser • ekonomiska utredningsuppdrag • lokalt systemstöd för ekonomisystemet • redovisningsfrågor • riktlinjer och rutiner inom ekonomiområdet • bokslut • ekonomiadministrativ service till staben• övergripande ansvar för förvaltningens upphandlingar • övergripande ansvar förvaltningens statistik • övergripande ansvar för samordning av skolskjutsar • övergripande ansvar för förvaltningens lokalplanering och lokalkostnader • övergripande ansvar för förvaltningens säkerhetsarbete• övergripande ansvar för samordning av förvaltningens kostfrågor• administration av stipendier och fonder• förvaltningens avgiftskontroll• förvaltningens kravhantering


Insatser för en likvärdig utbildning

Fortsätta med uppdraget (KR 2017) ”Med tanke på den alltmer bristande likvärdigheten mellan skolornas kunskapsresultat är det angeläget att nuvarande resursfördelningssystem ses över och att dess konsekvenser analyseras. ”

• Genomföra en översyn av grundskolornas anvisningsskolegränser. • Genomföra en översyn av alla inhyrda byggnader ang. hur många barn och elever som

optimalt för plats.

Sid 99(102)

Ekonomi

• Fortsätta med uppdraget (KR 2017) ”Ett led i arbetet med att skapa optimala förutsättningar, är att utreda de eventuella samordningsmöjligheter som finns med tanke på att efterfrågan av förskole- och fritidshemsplatser varierar mellan olika tidpunkter. ”

• Delta i arbetet med kommunens uppgradering av ekonomisystemet.• Delta i arbetet med att införa ett beslutsstödsystem i kommunen.• Planera för införandet av ett beslutstödssystem i barn- och ungdomsförvaltningen.• Delta i arbetet med att stödja verksamheten i arbetet med en giftfri förskola.• Delta i arbetet med att genomföra en översyn av kommunens internhyresmodell.• Tillsammans med KFF ta fram en gemensam överenskommelse ang. nyttjandet av våra

idrottshallar och sporthallar såsom städ, inköp av inventarier, skador på inventarier m.m.

Lokalplanering och lokalsamordning

• Fortsätta med uppdraget (KR 2017) Likaså ska planen med att lokalintegrera de centrala särskilda undervisningsgrupperna fullföljas.

• Fortsätta med uppdraget (KR 2017) Med hänsyn till barngruppernas storlek och dess betydelse för förskolans kompensatoriska uppdrag är det angeläget att minska antalet barn i förskolegrupperna.

• Ansvara för förvaltningens samordning av slutförandet av Hultbergsskolans om- och tillbyggnad.

• Samordna och stödja Kvarnbergsskolans flytt till Skogsbackeskolan.• Ansvara för förvaltningens samordning av Skogsbackskolans renovering.• Ansvara för förvaltningens samordning av att slutföra renovering och flytt till särskolans nya

lokaler. Mariebergsskolans särskolegrupp flyttar till Ilandaskolan. Träningsskolan som är på Tullholmsgymnasiet flyttar till Hultsbergsskolan (åk 1-6) och Ilandasskolan (åk 7-9).

• Ansvara för förvaltningens samordning av Rudsängens förskola rivning och nybyggnation samt uppsättning och flytt till ersättningspaviljonger.

• Ansvara för förvaltningens samordning ombyggnationer för att samla administrativa resurser i skolområde Syd (Herrhagsskolan) och i skolområde Väst (Röda villan)

• Ansvara för förvaltningens samordning av om- och tillbyggnad av Vitsippans förskola samt uppsättning av och flytt till ersättningspaviljonger.

• Tillsammans med TFF ta fram riktlinjer utemiljöer.• Att ansvara för förvaltningens samordning av byggnation av tre nya förskolor Lotsen,

Fullriggaren och Klara.• Att delta i arbetet med att införa en mobil förskola. • Ansvara för förvaltningens samordning av att hyra in och ev. lokalanpassa tre nya tillfälliga

avdelningar i Herrhagskyrkan, Holken (Mariebergsskogen) och gårdshuset i vid Tullholmsgymnasiet.

• Ansvara för förvaltningens samordning av diverse extra paviljonger som skall sättas upp under året.

• Ansvara för förvaltningens samordning i att skapa fler förskoleplatser i Väse.

Sid 100(102)

• Ansvara för förvaltningens samordning av renovering och flytt av Slussvaktens förskola.• Att ansvara för förvaltningens samordning av Västerstrandskolans om- och tillbyggnad.• Att ansvara för förvaltningens planering av ny förskola på Stagnellska och rivning och

nybyggnation av Fredricelundskolan.• Genomföra en kartläggning av alla förvaltningens utemiljöer ang. hur många kvadratmeter

det finns per barn och elev.• Genomföra en kartläggning ang. förvaltningens uthyrning av lokaler och ta fram ett förslag

till hur uthyrningen kan utvecklas (politiskt initiativ).• Utveckla dialogen med TFF och KFF.

Kost

• Ansvarar för förvaltningens arbete med benchmarking av kostnader för skolmåltider som genomförs tillsammans med ett antal jämförbara kommuner i Sverige.

• Ansvara för förvaltningens samordning av arbetet med kommunens RSA gällande livsmedelsförsörjning i kris.

• Fortsätta arbetet med projektet Klimatsmart mat. • Genomföra Integrationen mellan Mashie och kommunens ekonomisystem Agresso. Syftet

med integrationen är att effektivera administrationen kring debitering av måltider.• Genomföra förankring och införande av länsövergripande riktlinjer för specialkost.• Genomföra en ny upphandling mejeriprodukter.• Planera för att Införa schemalagda skolmåltider på några skolor.

Skolskjutsar

• Delta i arbetet med förstudie ang. digitaliserat skolval.• Utveckla fler e-tjänster.

Avgiftskontroll och kravhantering

• Utveckla förvaltningens kravhantering till en likvärdig och rättssäker process.• Delta i arbete med förstudie av nytt närvarosystem.

Utbildning och support

Genomföra introduktionsutbildningar till nya chefer och specialistfunktioner.

Genomföra kontinuerliga utbildningar till nämnden, kommunala och fristående chefer och specialistfunktioner.

Upprätta och revidera riktlinjer, regler och handlingsplaner.

Christina WidénEkonomichef

Sid 101(102)

Bilaga 7. Personalavdelningen – prioriterade aktiviteter 2018Personalavdelningens övergripande syfte är att ge stöd och service till verksamheten när det gäller personalfrågor. Det rör sig om avtalsfrågor, arbetsmiljö/friskvård, kort- och långtidsrekrytering och lönehantering.

Avdelningens kompetenser är en del av staben och bidrar till stabens samlade kompetens såväl internt på enhets- som koncernnivå.

Stöd och support ges främst genom olika typer av stödmaterial, konsultation och erbjudande av utbildningar. För att säkerställa att stödet överensstämmer med nämndens och enheternas behov är det angeläget att stödets innehåll och form utarbetas i samverkan med berörda.

På avdelningen finns kompetenser inom följande områden: Arbetsmiljö/friskvård Avtal och lagar Rekrytering Jämställdhet- och mångfald Lönehantering


Utbildning/support Genomföra introduktionsutbildning till nya chefer. Upprätta och revidera riktlinjer och handlingsplaner

Arbetsmiljö Genomföra utbildning inom arbetsmiljöarbete/samverkan. Införa en ny arbetsmodell ”Hälsoforum” för att stödja chefer i

arbetsmiljö/rehabiliteringsarbetet. Erbjuda fler enheter möjlighet att arbeta med kartläggning med hjälp av Kraftkartan Stödja chefer i LMU-processen

Rekrytering Arbeta fram förvaltningens handlingsplan för strategisk kompetensförsörjning Underlätta korttidsrekrytering genom att genomföra flera mindre rekryteringsdagar för att

bättre möta vikariebehovet i verksamheten. Idag tillsätter vi knappt 90% av vikariebehovet inom förskolan/skola/fritids. Vår målsättning är att höja tillsättningsgraden.

Samordna rekrytering i syfte att avlasta chefer med administrationen kring arbetet. Särskilt fokus på lönesättning utifrån konkurrensperspektivet Utreda möjlighet till "körbar process" vid rekrytering

Lönehantering Utreda möjlighet till digitala tjänstgöringsrapporter Arbeta fram en processkarta för en effektivare lönehantering BUF/GYF ska forma ett "minilönecentra" genom att samordna löneadministrationen

Sid 102(102)

Sofia AsplundPersonalchef

Documents

OCH RESULTAT 2017 SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET … · Förskola, Grundskola, Fritidshem och Grundsärskola. Sid 2(102) ... varit att låta enheterna spegla sitt val av organisation