Om uttal och uttalsundervisning

Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Bosse Thorén

Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i

svenska som andraspråk.

Umeå universitet

Uttals-undervis-

ning

Vad är brytning? Vad är målet?

Vilken svenska?

Hur lär man sig ett andraspråksuttal?

Introduktion till Basprosodi: En

förenklad undervis-ningsstrategi byggd på

svenskans rytm

Att tänka på när man undervisar i

uttal: hjärnan, integrering

Sagt och tänkt om andraspråksuttal

• Language learners need no more than a comfortably intelligible pronunciation (Abercrombie 1949)

Vilka mål? Vilken svenska? • Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga?

• Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt rytm och var lättlyssnad

• Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker finlandssvenska

Lite bokreklam

Lite bokreklam

Lite bokreklam

ÖVNINGAR

I

SVENSK

BASPROSODI

av

Ylva Slagbrand & Bosse Thorén

Denna är kurslitteratur vid lärar-utbildningen vid Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Umeå universitet

Denna är kurslitteratur vid lärar-utbildningen vid Högskolan Dalarna

Uttals-undervis-

ning

Vad är brytning? Vad är målet?

Vilken svenska?

Hur lär man sig ett andraspråksuttal?

Introduktion till Basprosodi: En förenklad

undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm

Att tänka på när man undervisar i

uttal: hjärnan, integrering

Ännu mer bokreklam. Denna beskriver engelska

som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden

De 7 myterna

1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)

Schematisk bild av typisk (obs ej nöd-vändig) andraspråksinlärning hos vuxna

I n l ä r n i n g s t i d (LOR)

Ca 1-1½ år

U T V E C K L I N G

Ordförråd

Uttal

Grammatik

Trolig stagnation om man inte övar uttalet specifikt

De 7 myterna

1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)

2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå (Zielinski & Yates).

3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal distinkta vokal- och konsonantkategorier hos inläraren (Field)

4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert).

5. Inlärarna skulle utveckla sitt uttal mer om de bara övade mer (Grant)

6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i uttal är samma sak (Thomson)

7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för uttalsundervisning (Murphy)

Axplock från boken

• När den audiolinguala metoden var på modet misslyckades de flesta med att skaffa sig ett brytningsfritt uttal. Senare blev man mer medveten om ”begriplighetsprincipen” (Grant).

• Eleverna ville lära sig ”tala bättre”. Läraren erbjöd mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt undervisning i hur man talar och gör sig förstådd (Zielinski & Yates)

• Uttalsundervisning ska inte ses som lösande av problem utan som undervisning i hur man talar (Zielinski & Yates)

Axplock från boken

• Återkoppling/respons från läraren ska vara systematisk och relevant för inlärarnas utvecklingsstaium (Zielinski & Yates)

• Lärarens återkoppling på uttal ska i princip vara snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta.

• Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med sig av övningar med minimala par; kategorier av de kontrasterande fonemen eller helordskategorier?

Och nu lite uppvärmning: är vi överens om...

• att ett bra uttal inte är detsamma som skriftspråkstroget:

• På måndag slutar kursen och det är riktigt tråkigt.

• att ett funktionellt lyssnarvänligt uttal är ett mer realistiskt mål än ett helt brytningsfritt uttal, när inlärarna är vuxna eller nästan vuxna.

• Men det gör ju inget om undervisningen tillåter och uppmuntrar ett helt perfekt uttal

Och att bokstäver och ljud inte är samma sak

• Hur många språkljud är det i bassäng?

• Hur många språkljud är det i Schweiz?*

• Hur många språkljud är det i sax?

• Hur många språkljud är det i stjärnorna?*

• Hur många språkljud är det i finansminister?

• Hur många stavelser är det i orden ovan?

• Är det lika många stavelser i espressobryggare som i Naturskyddsföreningen?

• Obs om stavelsegränser – fonologi ≠ pedagogik

• Hur är det med alfabetet och språkljuden i svenska?

Hur stämmer svenskans alfabet med svenskans språkljud?

• Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning:

• Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver.

• 9 vokalljud och 18 konsonantljud.

– Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem

• C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud

• Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav

• Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite

Översikt över svensk fonologi

En julgran med pynt = ett perfekt uttal med många vackra detaljer

En julgran utan pynt = ett lättbegripligt uttal med tydliga spår av förstaspråket men med tydlig betoning och långa betonade stavelser; längd på rätt ljud

Bara pynt utan gran = ett uttal med vissa roliga detaljer men som är svårt att förstå. T.ex. rytmen kan vara helt fel – en rörig samling pynt

Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt men vissa saker är helt klart aningen eller

Uttals-undervis-

ning

Vad är brytning? Vad är målet?

Vilken svenska?

Hur lär man sig ett andraspråksuttal?

Introduktion till Basprosodi: En

förenklad undervis-ningsstrategi byggd på

svenskans rytm

Att tänka på när man undervisar i

uttal: hjärnan, integrering

En utgångspunkt:

•Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

Basprosodi

Eller:

•Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

Basprosodi

Eller:

•SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligaTOOOrisk förLÄNGNGNGning av beTOOOnade STAAAvelser

Basprosodi

De absolut vanligaste prosodiska uttalsfelen:

• Att inte förlänga betonade stavelser (särskilt de som ska ha lång konsonant); flicka, blomma, modell

• Att missa betoningen av den första betonade stavelsen i sammansatta ord och liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning, meddelande

Basprosodi

Grundprinciper för svensk språkrytm

I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.

Ett betonat ord innehåller en, eller högst två

betonade stavelser.

En betonad stavelse har längre varaktighet och är

mer framträdande än omgivande obetonade

stavelser.

Längden hos en betonad stavelse ligger

huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast

följande konsonant.

Exempel

Kalle och Lena ska åka tunnelbana

I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.

Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska

Vi tittade på två filmsnuttar av Hans Thorén

Basprosodiskt ljudexempel

• När det är sista minuten när man

stänger, det är jättefarligt.

• Original, kortstavigt

• När det är sista minuten när man

stänger, det är jättefarligt.

• Manipulerat; förlängda ljud enligt

understrykningarna

Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i svenska (det som alltför ofta kallas ”lång och kort vokal” läs Thorén 2013)

• Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I obetonade stavelser är alla ljud korta.

• Fenomenet inkluderar komplementär vokal-konsonant-längd; vila-villa, mata-matta, vägen-väggen, fint-fint

• Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en kvalitetsskillnad mellan lång och kort vokalallofon – olika för olika vokalfonem och för olika regionala varieteter

• Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när orden är obetonade i en viss kontext

Ett annat

exempel

på

kompleme

ntär vokal-

konsonant

-längd

Pekar ut ett av flera korta ljud – varför just detta ljud?

Pekar ut ordets enda långa ljud*

Varför då inte mar-kera alla korta ljud? Detta är ingen peda-gogisk rekommenda-tion - vill bara ställa saken på sin spets.

Längden hos svenska vokal- och konsonantljud kan alltså…

• Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rot-rott

• Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet behöver sällan undervisas**

• Ett långt ljud talar om att en stavelse är betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är betonat

• I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en betonad stavelse (i ett betonat ord).

Vi övar på att hantera betoning

och längd

i svenska ord

kalabalik

torsk

pennor

förälskelse

journalist

studera

katakomber

kolossen

tavlorna

plast

vatten

deklarera

bananerna

bensin

diesel

gasol

tolerant

svamp

politiker

kantarell

kupong

krokodilen

liftade

mirakulös

kometen

mystiska

kapitalist

Till bladet med 9 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje

ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden.

Facit

torsk

plast

svamp

pennor

vatten

diesel

bensin

gasol

kupong

tavlorna

liftade

mystiska

studera

kolossen

kometen

journalist

tolerant

kantarell

förälskelse

bananerna

politiker

katakomber

deklarera

krokodilen

kalabalik

mirakulös

kapitalist

Sammansatta ord och liknande

• Glas + ögon = glasögon

• Sol + glasögon = solglasögon

• Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare

• Prada + solglasögon = Pradasolglasögon

• Första och sista möjliga stavelse behåller betoning. Obs inte ”första och sista stavelsen”

• Ord med två betonade stavelser är svåra att betona rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det gäller främst ord med framförställd partikel.

polispatrullerna

köttbullar

rotmos

bensinfat

kapitalvinster

försvarsberedningen

örhänge

vindkraft

rättshaverister

lantgårdar

melodislinga

uttal

diplomatkåren

årsredovisning

tomatsås

cigarrdoft

stjärnrevisorer

finansministrarna

Till bladet med 6 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar

per ord.

bensinfat

tomatsås

cigarrdoft

köttbullar

örhänge

lantgårdar

rättshaverister

årsredovisning

stjärnrevisorer

kapitalvinster

melodislinga

diplomatkåren

polispatrullerna

försvarsberedningen

finansministrarna

Facit

rotmos

vindkraft

uttal

Nu tittar vi på satsens basprosodi

• I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.

• Vilka ord?

• Måste det vara just de orden?

• Blanda inte betoning och fokus/emfas/sats-accent

• Regel: grammatik/ordklass bestämmer betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus

• Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar och annat i situationen

• På denna nivå finns en möjlighet till variation

Basprosodisk satsanalys ©Bosse Thorén 1997

Del 1 Skriv hela

satsen/meningen Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido.

Vilka ord är lämpliga

att betona? Pelles föräldrar hundvalp Fido

Hur många stavelser

har de Pelles föräldrar hundvalp Fido betonade orden? 2 3 2 2

Vilken/vilka stavelse(r) är betonad(e) i de

aktuella orden? Pelles föräldrar hundvalp Fido

Vilka ljud ska förlängas

i respektive betonad Pelles föräldrar hundvalp Fido stavelse? Öva på hela

meningen: Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido

Basprosodisk satsanalys del 2

Skriv hela satsen/meningen

Vilka ord är lämpliga

att betona?

Hur många stavelser

har de betonade orden?

Vilken/vilka stavelse(r)

är betonad(e) i de

aktuella orden?

Vilka ljud ska

Förlängas i respektive

betonad stavelse?

Öva på hela

meningen:

• Vi har en spännande dag om uttalsunder-visning i Frescati.

• Spännande dag uttalsundervisning Frescati

• Spännande dag uttalsundervisning Frescati

• Spännande dag uttalsundervisning Frescati

Vi hittar på några egna exempel

• Han kommer ju inte på torsdag.

• Kommer torsdag

• Kommer torsdag

• Kommer torsdag (torsdag)

Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg

Midvinternattens köld är hård

stjärnorna gnistra och glimma

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban’

snön lyser vit på fur och gran

snön lyser vit på taken

endast tomten är vaken

Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg

Midvinternattens köld är hård

stjärnorna gnistra och glimma

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban’

snön lyser vit på fur och gran

snön lyser vit på taken

endast tomten är vaken

Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin

Du har tappat ditt ord och din papperslapp

du barfotabarn i livet.

Så sitter du åter på handlarens trapp

och gråter så övergivet.

Vad var det för ord, var det långt eller kort,

var det väl eller illa skrivet?

Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort

du barfotabarn i livet.

Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin

Du har tappat ditt ord och din papperslapp

du barfotabarn i livet.

Så sitter du åter på handlarens trapp

och gråter så övergivet.

Vad var det för ord, var det långt eller kort,

var det väl eller illa skrivet?

Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort

du barfotabarn i livet.

Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen

Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?

Han kysste din kind,

han kysste allt blod till din hud.

Det borde ha stannat därvid:

du var ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad

Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen

Han kom som en vind.

Vad bryr* sig en vind om förbud?

Han kysste din kind,

han kysste allt blod till din hud.

Det borde* ha stannat därvid:

du var* ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad

-ng-

I denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna

Om ton i svenska

• Beroende av betoningsgrad

• Olika i olika delar av landet

• Neutraliseras när man sjunger (men

man förstår ändå…)

Fonologisk struktur – hur används temporala och tonala drag?

B

E

T

O

N

A

T

Obe-

tonat

Fonologisk struktur – hur används temporala och tonala drag?

B

E

T

O

N

A

T

Obe-

tonat

Tonkurva för ánden – ànden med

icke-fokal betoning

ánden

ànden

Tonkurva för ánden – ànden med

fokusaccent

ánden

ànden

Vi behöver en striktare definition av ordet ”betoning”, i detta sammanhang

• Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok.

• Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm).

• Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.

Exempel från Kjellin 1978/1995

Varje exempel innehåller 4 ”uppförsbackar” (stigande toner). I verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden mellan ”vanlig betoning” och fokusintonation/satsaccent/emfas

Sammanfattning av svensk intonation

• Tilltalande och vanligt förekommande men vilseledande

Ni har säkert sett något som nedan

Ni har säkert sett något som nedan

Ni har säkert sett något som nedan

• Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord)

• Röd fallande ton är ”terminal junktur” = pratat klart.

• Grön fallande ton är accent 2

• Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av ordaccenttyp

• Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva utanför Mälardalen

Tonkurva för ánden – ànden med

icke-fokal betoning

ánden

ànden

Utbyggd prosodi

Tonkurva för ánden – ànden med fokal

betoning

ánden

ànden

Utbyggd prosodi

Argument för att prioritera rytmen framför tonen

• Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter av svenska.

• Tonen (t.ex. ánden – ànden / tómten - tòmten) har väldigt olika realisering och distribution i olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten finns inte i alla dialekter.

• Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång.

• Du måste kunna mycket mer om prosodi för att kunna undervisa korrekt om tonal prosodi

För visst var den här tabellen jobbig…

B

E

T

O

N

A

T

Obe-

tonat

Uttals-undervis-

ning

Vad är brytning? Vad är målet?

Vilken svenska?

Hur lär man sig ett andraspråksuttal?

Introduktion till Basprosodi: En

förenklad undervis-ningsstrategi byggd på

svenskans rytm

Att tänka på när man undervisar i

uttal: hjärnan, integrering

Andraspråksinläraren ska alltså lära sig:

• en fonemuppsättning och en fonotax

• att betona rätt ord i satsen*

• att betona rätt stavelse i orden

• att förlänga rätt ljud i betonad stavelse

• ”rätt ljud” är antingen vokalen eller närmast följande konsonant: visa – vissa - vissna – viska - vila

• Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten bli lång; saft, handen, valp, skaft.

• Språkljudens organisation är en större utmaning för L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden (myt nr 3)

Översikt över svensk fonologi

• Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska.

• Inlärarna ska förstå att uttalet är viktigt.

• Inlärarnas arbets/korttids-minne*

• Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning, och öva sig att lita på hörseln; mycket uttalsövning utan skrift!

• Uttalsreglerna bör vara få och effektiva.

• Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad återkoppling (säger ”forskningen” och boken med myterna), gärna basprosodisk (säger BT).

• Man kan behöva öva på exempel och strukturer som inte liknar ”naturligt språk” (tennis, vals, BT dansade på bordet…)

Att tänka på när man undervisar i uttal

• Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt.

• Ta inte för långa sekvenser när ni övar

• Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin 2002). Låt eleverna höra läraren många gånger

• Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud kraftigt)

• Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och korta stavelser försvinner

• Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika konsonantkluster och främre rundade vokaler om man övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta ord om ni övar konsonantkluster.

Att tänka på när man undervisar i uttal

• Om läraren kan skapa enkla basprosodiska övningar av allt språkmaterial som förekommer i undervisningen, kan uttalet bli en integrerad del av undervisningen.

• Eleverna kan då känna att uttalet inte är en udda företeelse som övas med ett speciellt läromedel vid speciella tillfällen, utan är närvarande i allt.

Att kunna integrera uttalet när som helst

Andraspråksinläraren kanske har...

• ett förstaspråk utan längddistinktion

• ett förstaspråk med fast betoning (alltid på samma stavelse räknat från ordets början eller slut)

• Kanske en längddistinktion i förstaspråket, men utan koppling till betonad stavelse.

• En realisering av betoning eller kvantitet som inte stämmer med den svenska.

Då är det bra med perceptionsträning

• Att uppfatta fonetiska egenskaper är en förutsättning för att kunna producera dem.

• Ett experiment (Neufeld 1979) visar att några inlärare som endast fick lyssna i början av inlärningen, fick ett betydligt bättre uttal än de som övade perception och produktion parallellt från början.

• Studier av Jamieson & Morosan (1986, 1989) visar att inlärare har nytta av att höra ”nya ljud” under längre tid

De första sex

rutorna kan vara

ett helt

lektionspass...

Mer material

• Perceptionsövningar i betoning, kvantitet och utvalda vokalkontraster

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

häger – höger

sula - sola

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

häger – höger

sula - sola

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

häger – höger

sula - sola

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

mössa – mossa

ni – ny

lada – låda

fira – fyra

bada – båda

mos – mås

lön – lån

rest – röst

Konsonantkombinationer

(Övningar)

• Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst

• mat sås labb lag sol tuff tupp

• mask läsk rasp visp bank rast vips

Max

• minst längst finsk text falsk växt

• blå spå klå nja bra små

• skriva skräp spjut skruva skvaller

spruta, 1666… speciellt behövligt för inlärare med kinesiska,

vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska,

spanska som modersmål

En annan viktig sak:

• Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att producera ett gott uttal i egen spontan produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i hjärnan.

• Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi.

• Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika bra som under uttalsövningarna. Det är väldigt bra att ha ett bättre uttal att ta till vid behov, även om man inte orkar praktisera det hela tiden. Jämför det med en inlärare som inte har detta ess i rockärmen.

Prefabricerad sammanfattning • Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på uttalet.

Ännu bättre med prosodiåterkoppling.

• Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt – överdrifter hjälper.

• Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig svenska. Rytmen ligger till grund för resten av uttalet. Lär er att undervisa i Basprosodi!

• Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att bli förstådd

• Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk prosodi.

• Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra efter övningen som under övningen.

• Lär er spontanintegrering av uttalsträning!

Referenser och litteraturtips om andraspråksuttal • Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund.

• Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (samma som ovan).

• Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund

• Flege, James. 1995. Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.) Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s 233-277 http://jimflege.com/files/Flege_in_Strange_1995.pdf

• Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund

• Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny!

• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1986. Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: 205-15

• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1989. Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: 88-96.

• Kjellin, Olle (1978-1995) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala.

• Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala

• Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in.

• Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E. 2001. Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a review. Journal of Phonetics 29, 191-215

• Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium www.su.se/polopoly_fs/1.85723.1334922502!/menu/standard/file/Svenskt_Fonologikompendium.pdf

• Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur.

• Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av Bosse

• Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32 . Karlstads universitet oktober 2011, s 296-304.

• Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny!

• Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur uttalet tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket läromedel använder ni?

Tack för att ni lyssnade

Lycka till i fortsättningen!

bth@du.se Bosse.thoren@umu.se www.bossethoren.se