Kärnan i uttalsundervisning:

Vad bör lärare prioritera?

Föredrag vid Nationellt Centrums symposium oktober 2015

Bosse ThorénUniversitetslektor i svenska som andraspråk

Fil. dr i fonetik

4 avdelningar

1. Inledning

2. Uttalet i ett kommunikations- och integrationsperspektiv

3. In- och utlärning av ljudsystem

4. Prioritering av uttalsdrag: Finns det ”kärn-egenskaper”?

Föredraget bygger till stor del på

Och på denna. Den beskriver engelska som målspråk

men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden

Och på en väldig massa undervisning och läsning av fantastiska artiklar och böcker i fantastiska kurser över hela landet (och andra länder), samt samtal med lärare, elever, studenter och andra kloka människor. Tack till er!

Nivåer av förståelse –förståelse som en resurs

Hos inläraren och läraren

• Att uttalet är något att bry sig om alls

• Att uttalet är något som spelar roll för begripligheten

• Att uttalet är något som spelar roll för hur man blir bedömd i övrigt

• Att det finns annat än bara ”infött uttal vs brytning”

• Att ”utländskheten” i uttalet inte är ett problem i sig.

• Att olika uttalsdrag är olika viktiga för begripligheten

• Att det behövs mycket övning i perception

• Att undervisningen behöver innehålla moment som inte liknar naturligt tal

• Frans. G. Bengtsson (1941, s6) prolog till Röde Orm: ”…dessutom talade de ett hackigt tungomål … och tedde sig därför barnsliga till förståndet”.

• Boyd (2004) fann att ett antal utlandsfödda lärare i svenska skolor blev bedömda utifrån sitt uttal, för andra egenskaper än uttalet.

New research by University of Chicago

psychologists Shiri Lev-Ari and Boaz Keysar

suggests that prejudice is only part of the

problem. Non-native accents* make speech

somewhat more difficult for native speakers

to parse and thereby reduces “cognitive

fluency” – i.e., the ease with which the

brain processes stimuli. And this, they

found, causes people to doubt the accuracy

of what is said.

Scientific American: Matthew S. McGlone and Barbara

Breckinridge | September 21, 2010

”In summary, research and pedagogical practice

over the last two decades of the twentieth century

conspired to marginalize pronunciation instruction.

The empirical studies of pronunciation learning

had a negative message. Language teaching

shifted to an approach that seemed incompatible

with pronunciation instruction, and publications

with a positive message for teachers were based

on the authors’ personal experiences rather than

verifiable data.” (Derwing & Munro 2014)

Från Grant 2014

Uttalet i en värld av språklig

variation

• Erfarenheter från Malaysia

• Engelska som lingua franca i världen

• Svenska som ett lingua franca i Sverige (en lite mindre värld). Mellan NS-NS, mellan NNS-NS, mellan NNS-NNS

Speciellt med talet

• Det förmedlar talarens person/identitet på ett sätt som inte sker i andra språkliga färdigheter.

• Det kräver motorisk samordning på millisekundnivå.

• Prova att säga en sats med felaktig ordföljd och jämför med att säga mitt namn på skånska (uppsvenska om du är skåning). Kan du använda samma språkliga kompetens vid båda operationerna?

Uttalet i ett kommunikations-

och integrationsperspektiv

• Kanske finns det infödda svenska lyssnare som inte vill förstå för när de lyssnar till en utländsk brytning.

• Många fler är nog de som verkligen anstränger sig att förstå men där ansträngningen tar fokus från innehållet och lyssnaren halkar efter i förståelsen.

Uttalet i ett kommunikations-

och integrationsperspektiv

• Alla har allt att vinna på att alla andraspråksinlärare får så bra uttal som möjligt, så tidigt* som möjligt

• Det är svårt för lyssnaren att ”respektera” och ”tolerera” sig till bättre förståelse. Berättelse från L-utbildn

Uttalet i ett kommunikations-

och integrationsperspektiv

• Grad av brytning och lätthet att förstå är två olika variabler.

• De går hand i hand i någon mån

”Det är inte brytningen

som är ett problem,

utan begripligheten”Thomson 2014

In- och utlärning av ljudsystem

• Ett språks ljudsystem är i princip fonemuppsättning (vokal- och konsonantljud), prosodi och fonotax.

• Det är just ljudsystem och inte så mycket enskilda nya språkljud som ska läras in.

• Kan ni säga ”Ahmed” och ”Lahti” korrekt? Med /h/ och inte ”ach-laut”

In- och utlärning av ljudsystem

• Att lära sig nya språkljud

• att avgränsa dem korrekt från andra

språkljud.

• Språken sätter gränserna olika mellan

språkljuden

• Ljudinlärning är positionskänsligt (sv /h/).

• Fonotax och prosodi kan erbjuda minst lika

stora utmaningar som fonemen, troligen

större.

In- och utlärning av ljudsystem

• De flesta inlärare kan ganska snabbt lära sig att uttala de flesta nya språkljud men…

• inläraren kan ha svårt att med automatik alltid uttala ett visst ljud med rätt avgränsning till andra ljud i alla de positioner som målspråket kräver.

In- och utlärning av ljudsystem

• Läs fort och högt (engelska)

• Ice, knees, plays, niece, eyes

• [aɪs] [niːz] [pleɪz] [niːs] [aɪz]

In- och utlärning av ljudsystem

• Inläraren kan bli överväldigad av hur det nya målspråket låter, och satsa på att försöka åstadkomma en ny ljudföljd, för säkerhets skull med användande av gamla bekanta ljudkategorier och språkmelodi eftersom det annars verkar orimligt att klara de nya orden (jfr process-barhetsteorin)

Vi

lyss-

nade

på

kore-

anska

Några punkter

• Kompensatorisk artikulation: talorganen kan jobba mot ett känt målvärde även utan föregående produktiv träning.

• Neufeld 1977

• Att uppmuntra elever att komma igång att tala (alltför) tidigt, tror BT är en bidragande orsak till onödigt störande brytning.

Prioritering av uttalsdrag: Finns

det ”kärn-egenskaper”?

”Many attempts have been made to improve

pronunciation when learning a foreign language,

and in these attempts linguistic correctness has

been the guiding principle. It seems, however,

that hardly any consideration has been given to

the native listener´s problem of understanding

foreign accent.” (Bannert 1984)

Prioritering av uttalsdrag: Finns

det ”kärn-egenskaper”?

• Ett forskningsområde i sin linda

• Försök av Bannert 1980, 1987 med svenska som målspråk

• Vissa rön från Jenkins 2000, 2002 om engelska

• Kjellin 1978

Forskning om ”kärn-egenskaper” i svenska

• Bannert 1987 ”i samhället”

• Thorén 2008 rotade lite i detta.

• Abelin & Thorén 2015 fann att bytt betoningsmönster (racket-raket) orsakade mer problem med förståelsen än utbytt ordaccentmönster (ánden-ànden)

Kriterier för ”kärn-egenskaper”

• Bör erfarenhetsmässigt eller via empiriska rön ha visat sig viktiga för begripligheten (förhållandet begriplighet – brytningsgrad –förtroendeingivande – lyssnarvänligt)

• Bör vara gemensamma för de flesta regionala varieteter (sådan dialekt som är ok i radio eller TV)

En julgran med pynt

= ett perfekt uttal

med många vackra

detaljer

En julgran utan pynt =

ett lättbegripligt uttal

med tydliga spår av

förstaspråket men med

tydlig skillnad mellan

betonade långa och

obetonade korta

stavelser; längd på rätt

ljud. Rätt konsonanter

hörs

Bara pynt utan gran =

ett uttal med vissa

roliga detaljer men

som är svårt att

förstå. T.ex. rytmen

kan vara helt fel – en

rörig samling pynt

?

Tack till brorsan/animatören Hans Thorén

Vi såg en filmsnutt av Hans Thorén som illustrerar hur svenska

stavelser blir längre om man trycker på dem, enligt nedan

Och vi såg en annan filmsnutt av Hans Thorén som illustrerar hur

”andra stavelser” (icke-svenska) inte förlängs om man trycker på dem.

Sammanblandning av svårighets-

och angelägenhetsgrad

• ”Accent 1 och 2 är svårt och därför måste vi öva extra mycket på det”.

• I den här dialekten (som nog de flesta upplever som lättförstådd och lyssnarvänlig) finns inte accent 1 och 2. Sång… präst…Vi lyssnade på Märta

Tikkanen talande

finnlandssvenska

Prioritering av betoning över

ordaccent (accent 1 o 2)

• Anekdotisk evidens (Mulett, kulett…)

• Empirisk evidens

• Stabilitet över språkområdet

Prioritering av konsonanter

över vokaler

• Dubbelt så många konsonantfonem som vokalfonem i svenskan

• Fler konsonantljud i löpande tal

• Svenskan tillåter många och långa konsonantkombinationer.

• Betänk täck, tätt, täckt, text, test

Prioritering av konsonanter

över vokaler

-e- -ä-- a-- -e- --a --öa i -o---o--e-

-m d-t r-gn-r -m-rg-n t-r j-g b-l-n

I den övre raden är konsonanterna ersatta av bindestreck,

i den undre är vokalerna ersatta av bindestreck. Vilken är

lättast att dechiffrera?

Det sägs att det ska snöa i Norrbotten

Om det regnar imorgon tar jag bilen

Prioritering av vokal- och

konsonant-duration över

vokalkvalité – för att skilja

mellan vila-villa, mata-matta

• Thorén 2003… (se www.bossethoren.se )

?

Litteratur— Abelin & Thorén (2015) What affects recognition most – wrong word stress or wrong word accent? Proceedings of

Fonetik 20155, Lund University Sweden.

— Bannert, R. (1980) Svårigheter med svenskt uttal: Inventering och prioritering. Praktisk Lingvistik nr 5. Inst. för lingvistik, Lunds universitet

— Boyd, S. & Bredänge G. (2013) Attityder till brytning – exemplet utländska lärare i svenska skolor i Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (samma som ovan).

— Bruce, G. (2012). Allmän och svensk prosodi. Lund, Studentlitteratur.

— Derwing, T. & Munro M. J.v(2014) Once you have been speaking a second language for years, it’s too late to changeyour pronunciation (Första myten/kapitlet i Grant 2014)

— Garlén, C. (1988) Svenskans fonologi. Lund, Studentlitteratur

— Grant, L. (red.) (2014) Pronunciation myths – Applying Second Language Research to Classroom Teaching.

— Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. (1986) Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: 205-15

— Jenkins, J. (2002) A Sociolinguistically Based, Empirically Researched Pronunciation Syllabus for English as an International Language. Applied Linguistics 23/1: 83-103

— Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. (1989) Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: 88-96.

— Kjellin, O. (1978-1995) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala/Stockholm.

— Kjellin, O. (2002) Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala

— Neufeld, G (1977) Language Learning Ability in Adults: A Study on the Acquisition of Prosodic and ArticulatoryFeatures. Working Papers on Bilingualism, No. 12. Ontario Inst. for Studies in Education, Toronto.

— Riad, T. (1997) Svenskt fonologikompendium www.su.se/polopoly_fs/1.85723.1334922502!/menu/standard/file/Svenskt_Fonologikompendium.pdf

— Rosenqvist H. (2007) Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur.

— Slagbrand, Y. & Thorén, B. (1998) Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden.

— Thomson, R. I. Accent reduction and pronunciation instruction are the same thing. (6:e myten/kapitlet i Grant 2014)

— Thorén, B. (2013) Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32 . Karlstads universitet oktober 2011, s 296-304.

— Thorén, B (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Stockholm, Vulkan.

Tack för att ni lyssnade!

och för att ni bryr er om denna viktiga aspekt av språklig kommunikation

www.bossethoren.se

Ingen kedja är starkare än den svagaste länken