Omvärldsanalys · Nätverket för strategisk omvärldsanalys har i arbetet med analysen valt att dela in världen i tre delar: omvärld, närvärld och invärld. Där fokus för

Skellefteå kommun

Omvärldsanalys För Skellefteå 2015 med sikte mot 2030

2

Förord

Omvärldsanalysen är ett löpande och viktigt inslag i Skellef-teå kommuns strategiska arbete. Kunskapen om omvärlden är väsentlig för att vi ska kunna gå mot vår vision och driva utveckling i riktning mot fastställda mål. Vi behöver ständigt fundera på vad våra invånare värderar och vad som påver-kar oss för att kunna utvecklas på rätt sätt.

För att bättre förstå den värld vi lever i och hur den föränd-ras arbetar kommunen med omvärldsbevakning och om-världsanalys. Framtiden kräver att vi ser och förstår dagens stora trender som exempelvis den snabba urbaniseringen, den förändrade demografin, klimatsituationen och den nya teknologin. Kunskapen om omvärlden hjälper oss att i rätt tid förenkla, förbättra och förnya. I förlängningen handlar det om att skapa en grund för olika medvetna handlings-alternativ och att bygga en framtidskarta vi kan orientera oss efter. Resultatet av arbetet används sedan som besluts-underlag i olika sammanhang – inte minst inom ramen för kommunens 2030-arbete.

”Skellefteå 2030” är det största gemensamma framtids-arbete som har genomförts i kommunen. Tillsammans ska vi nå målet att vara 80 000 invånare år 2030 och för att nå dit krävs nya former av samarbeten mellan kommun, region, privat sektor, ideell sektor och enskilda entreprenörer. Alla samhällssektorer behöver samarbeta. Vi måste gå från sam-verkan till att verka tillsammans.

Att titta på hur andra gör och har gjort och lära av deras framgångar eller misslyckanden är viktigt. Samtidigt kom-me r vår förmåga att göra bra framtidsprognoser att ställas på prov. Då känns det tryggt att vi har jobbat strukturerat med dessa frågor i många år. Vi har ett stort antal omvärlds-spanare i hela organisationen och en erfaren kärna av analy-tiker. I den här rapporten får du deras samlade beskrivning av drivkrafter och trender som påverkar vår kommun, allt från stora globala megatrender till trender eller förhållanden som främst rör Skellefteå.

Kristina Sundin Jonsson Kommunchef

3

Förord.............................................................................................................................................................................................................................. 2

Innehållsförteckning ................................................................................................................................................................................................... 3

Inledning ......................................................................................................................................................................................................................... 4

Trendkartan ................................................................................................................................................................................................................... 5

Drivkrafter – megatrender ........................................................................................................................................................................................ 6

Viktiga trender att möta ............................................................................................................................................................................................. 8

Ökad digitalisering i samhället ................................................................................................................................................................................. 9

Ökad internationalisering och global rörlighet ................................................................................................................................................. 10

Urbanisering – globalt, nationellt och lokalt....................................................................................................................................................... 11

Ökad mångfald ........................................................................................................................................................................................................... 13

Åldrande befolkning i västvärlden ........................................................................................................................................................................ 14

Osäkerhet och maktskifte i världen ...................................................................................................................................................................... 15

Ökat fokus på livsmiljö och boende ...................................................................................................................................................................... 16

Förändrade behov inom kompetensförsörjning och utbildning .................................................................................................................. 17

Ökat fokus på kommunikationer och infrastruktur ......................................................................................................................................... 18

Miljö- och klimatförändringar ökar medvetenheten ........................................................................................................................................ 19

Trender som är viktiga att bevaka .........................................................................................................................................................................20

Hälsa – friskare och sjukare än någonsin ........................................................................................................................................................... 21

Ökat fokus på jämställdhet .....................................................................................................................................................................................22

Ökat fokus på upplevelser .......................................................................................................................................................................................23

Mer medskapande och samverkan i samhället ...............................................................................................................................................25

Slutsatser och rekommendationer .......................................................................................................................................................................26

Vi som arbetat med den här omvärldsanalysen ............................................................................................................................................... 27

Innehåll

Skellefteå kommun står liksom alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, näringslivet struktureras om och omvärldsförändringar innebär nya krav. Årets om-världsanalys fokuserar på de trender och förändringar i omvärlden som bedöms ha en stor betydelse för Skellef-teås möjligheter att vara en framsynt, växande, attraktiv och jämställd kommun fram till år 2030, med befolkningsmålet 80 000 invånare år 2030.

Metod och arbetssätt

Arbetet med denna rapport startade redan på Framtids-dagarna 2014. Då fick politiker arbeta med en första så kallad intuitiv trendspaning, som efter bearbetning resulte-rade i en lista på 14 omvärldstrender som har stor betydelse för Skellefteås framtid och utveckling. Trenderna har sedan fördjupats av Skellefteå kommuns nätverk för strategisk omvärldsanalys, med styrning av kommunens förvaltnings-ledningsgrupp. I detta arbete ingår att löpande spana efter förändringar i omvärlden och att undersöka belägg och relevans, samt analysera drivkrafter och samband mellan trenderna.

BegreppsförklaringDet som i rapporten benämns Skellefteå avser hela Skellefteå kommun som geografisk plats, det vill säga såväl staden, som tätorterna och landsbygden. Med Skellefteå stad menas just staden medan organisationen inklusive bolagen benämns Skellefteå kommun.

Rapporten omfattar de 14 viktiga trender som påverkar Skellefteås framtid. Till dessa fogas fyra övergripande globala megatrender, som utgör de grundläggande driv-krafterna.

Omvärld – närvärld – invärld

Nätverket för strategisk omvärldsanalys har i arbetet med analysen valt att dela in världen i tre delar: omvärld, närvärld och invärld. Där fokus för analysen ligger på hur omvärlden förändras och hur den påverkar vår närvärld och invärld.

Invärlden är den egna organisationen, som man själv styr över. Organisatoriskt motsvarar det Skellefteå kommun. Närvärlden omfattar den del som man har inflytande över, men inte bestämmer helt över. Omvärlden är allt utanför dessa. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte alls styra eller påverka – man kan bara förhålla sig till dem.

Källa: Kairos Future

Omvärld

Närvärld

Invärld(Skellefteå kommun)

Media

Legalt

Ekologi, miljö och hälsa

Teknik & vetenskap

Socialt & livsstilar

Instruktioner(struktur)

Politik

Ekonomi & marknad

Behov

EU

Konkurrenter

Regering &riksdag Myndigheter

Företag

Leverantörer

Samarbets- partners

Medborgare

Inledning

4

5

De fyra övergripande drivkrafterna och de fjorton trenderna har samlats i en gemensam trendkarta:

Trendkartan beskriver förhållandet mellan de övergripande drivkrafterna (megatrenderna), de viktigaste trenderna att möta och de trender som är viktiga att bevaka. Tio trender har bedömts som mycket viktiga att möta då de har stor påverkan på Skellefteås mål om 80 000 invånare år 2030. En del av beredskapen för att möta dessa trender har Skel-lefteå börjat arbeta med och återfinns i strategidokumentet

Megatrender

Globalisering

Teknikutveckling

Individualisering

Klimatförändring

Viktiga trender att mötaÖkad digitalisering i samhället

Ökad internationalisering och global rörlighet

Ökad urbanisering – globalt, nationellt och lokalt

Ökad mångfald

Åldrande befolkning i västvärlden

Osäkerhet och maktskifte i världen

Ökat fokus på livsmiljö och boende

Förändrade behov inom kompetensförsörjning och utbildning

Ökat fokus på kommunika-tioner och infrastruktur

Klimat- och miljöförändringar ökar medvetenheten

Hälsa – friskare och sjukare än någonsin

Ökat fokus på jämställdhet

Ökat intresse för upplevelser

Mer medskapande och samverkan i samhället

Viktiga trender att bevaka

Trendkartan

”Skellefteå 2030”. Det finns dessutom fyra trender till som kommer att ha stor betydelse för Skellefteå. Här finns emel-lertid viss osäkerhet om när eller i vilken omfattning trenden blir betydelsefull. För dessa trender gäller att ha bevakning och följa utvecklingen, så att åtgärder som stärker Skellefteå kan sättas in. Efterföljande avsnitt beskriver samtliga tren-der samt deras möjligheter och utmaningar.

Globalisering

Globalisering är den snabbt växande globala samman-länkningen av flöden av människor, kapital, varor, tjänster, information, teknologier och kulturer. Globalisering är inte ett nytt fenomen, men den kommer att ha en allt större betydelse i framtiden. Globaliseringen är den förändrings-process där länder och samhällen över hela jorden knyts samman och blir alltmer beroende av varandra. En för-ändring som pågått länge och som växer sig allt starkare. Utvecklingen märks tydligt inom politik, ekonomi, teknik och kultur där världens länder blir mer lika. Allt fler människor kan i dag delta i av ett ökat utbyte av idéer, arbete, religioner och kulturer. Detta ger en allt större mångfald av livsstilar för människor. Men det ökar också kraven på företag att vara konkurrenskraftiga och hänga med i utvecklingen och den globala konkurrensen. Man kan inte längre verka endast lokalt utan man måste agera globalt och lokalt samtidigt. Teknikutveckling

Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på samhället. Informationsrevolutio-nen har pågått under de senaste decennierna och har gjort att människor enkelt kan kommunicera med varandra över hela världen. Informationsteknikens utveckling har lett till att vi lättare kan välja var och hur vi ska handla, när vi ska betala räkningar eller beställa resor. Utvecklingen har också påverkat hur vi möts och kommunicerar med varandra, till exempel genom sociala medier. Även inom områden som transporter och bostäder, klimat och energi har teknikut-vecklingen varit en starkt bidragande faktor till att skapa nya smartare och effektivare lösningar. ”Teknik” som begrepp används ofta om sådant som är nytt och ”ligger i framtiden”,

så var också skrivkonsten en teknik, liksom fotograferande och så vidare. Nu är sådan teknik en naturlig del av vårt liv; på samma vis håller sociala medier och informationsteknik på att bli en del av livet.

Individualisering

Individen har de senaste decennierna fått ökade möjligheter att fatta egna beslut och det leder till ökade krav i vardagen. Tilltron till hierarkiska system som politiska partier, kyrkan och skolan har minskat, samtidigt som det blivit allt viktigare att förverkliga sig själv. Människor inrättar sig inte självklart i system som andra har byggt upp utan vill i stället göra sina egna individuella val. Den ökade individualiseringen och ökade kunskapsnivån bland medborgarna ökar kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Klimatförändring

Klimatfrågan har kommit allt mer i fokus. Det kan handla om växthuseffekten, om att inlandsisen smälter och perma-frosten tinar, naturkatastrofer och förändringar i vädret och så vidare. Frågan prioriteras allt mer såväl politiskt som av näringsliv och organisationer. Insikten växer sig allt starkare att vårt sätt att utnyttja jordens resurser behöver förändras. Den ökade fokuseringen på miljö- och hållbarhetsfrågorna har skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänheten, till exempel på att skapa ett grönare samhälle, hållbara gröna transporter, liksom krav på att minska avfalls-mängderna. Miljö- och klimatfrågan har dessutom utvecklats från att ha handlat om vad som orsakar problemen, och om forskningen verkligen stämmer, till att handla om vad som ska göras åt de effekter vi ser.

Med megatrender menas trender som driver den globala utvecklingen framåt och som påverkar hela världen, om än på olika sätt. Megatrenderna

driver därmed också på övriga trender, i olika omfattning.

Drivkrafter – megatrender

6

7

Viktiga trender att mötaHär presenteras de tio trender som är mycket viktiga att möta och som bedöms ha stor påverkan på Skellefteås mål om 80 000 invånare 2030. En del av beredskapen att möta dessa trender har Skellefteå börjat arbeta med och återfinns i strategidokumentet ”Skellefteå 2030”.

8

9

Begreppet ”digitalisering” stod ursprungligen för att ”om-vandla till digital form”. I dag har begreppet fått en vidare betydelse och handlar om ”ökad användning av datorer och internet” och människors och organisationers agerande i förhållande till detta.

Utvecklingen gäller alla skeden och situationer i livet. Den ökande och allt snabbare kommunikationen via internet gör att världen krymper. Samtidigt ökar också konkurrensen mellan regioner och länder; sociala medier växer över hela världen och företag kan agera på en global marknad.

Det finns en viss uppgivenhet inför all digitalisering; vi ser utmaningar eller till och med hot i en utveckling som ändå upplevs som oundviklig. Det finns diskussioner om människors tillgång till och kunskap om den nya tekniken. Sam-hället förändras och det innebär också möjligheter; till exempel nya, effektivare och billigare sätt att utföra arbets-uppgifter som kanske också upplevts som ”tråkiga”.

Skellefteå har, liksom Sverige i stort, av tradition en stark position när det gäller utveckling av ny teknik. Men det är också en position som ständigt utmanas. Digitaliseringen innebär omställnings- och utvecklingsbehov och möjlig-heter för många verksamheter, till exempel vård och skola. Samtidigt blir flexibilitet och omställningsförmåga allt viktigare i alla branscher.

Ökad digitalisering i samhället

Globala marknader blir lättare att nå. Detta ger nya möjligheter för näringslivet, men ökar också konkurrensen.

Nya möjligheter till invånardialog skapas, vilket kan bidra till en utvecklad demokrati.

Nya lösningar kan användas i den kommunala verksamheten; skola, vård och så vidare.

En effektivare administration frigör resurser, vilket möjliggör för kommunen att erbjuda tjänster hela dygnet.

Det finns utmaningar med den nya tekniken när det gäller skillnader i möjligheter att använda den.

Det finns en diskussion om sårbarhet, datasäkerhet och hälsoeffekter med koppling till den digitala teknikutvecklingen.

Digitaliseringen innebär möjligheter att handla varor på nya sätt, men det innebär också utmaningar för den befintliga handeln, både i och utanför stadskärnan.

Skellefteås möjligheter och utmaningar

I Sverige pågår bland annat utveckling av en robot som kan ta över delar av sophämtningen och fjärrstyrda fordon som kan släcka bränder i gruvor.

Ett japanskt företag har utvecklat en ”robotchef” för anställda på ett lager. Enligt uppgift har effektiviteten på arbetsplatsen ökat.

10

Världens invånare blir allt mer internationella och globalt rörliga. Resorna ökar och konsumtionsvanorna blir mer internationella tack vare digitalisering, individualisering, ökat välstånd och globalisering.

Internet gör att det blir billigare, snabbare och enklare för företag att sälja varor och tjänster till varandra och till privat-personer på en global marknad. Företag blir allt mer interna-tionella och produktions- och handelsstrukturer förändras på genomgripande sätt. Det leder till en ständigt ökande konkurrens för företag i Sverige. Företagens investeringar, däribland deras forsknings- och utvecklingsinvesteringar, blir alltmer internationellt rörliga och förläggs i allt högre grad till de regioner och länder som har bäst förutsättningar. En viktig förutsättning för företagen är kompetensförsörjning.

Internationaliseringen har också skapat ökade möjligheter till tillgång på kunskap genom internet, distansutbildning och inte minst kända universitet som etablerar campus i flera länder för att både stärka och utnyttja sitt varumärke i syfte att få fler studenter.

Ökat välstånd och tillgång till internet genererar en allt mer ökande kommersialisering – uppfyllandet av allt fler mänsk-liga behov och begär på en privat marknad som är både tillgångs- och efterfrågestyrd. Sveriges medlemskap i EU ger stora möjligheter till internationella projekt, samarbeten och frihandelsavtal inom Europa. Skellefteå har en stor andel exporterande företag och påverkas mycket av den ökande internationaliseringen.

Ökad internationalisering och global rörlighet

Konkurrensen om investeringsmöjligheter från internationella företag ökar mellan regioner och kommuner.

Kompetensförsörjningens betydelse ökar. Morgondagens arbetskraft behöver ökad kompetens när det gäller språk och förståelse för andra kulturer samt inom teknik, anpassat till Skellefteås lokala/regionala behov.

Möjlighet att locka hit utbildningar från internationellt välkända universitet som decentraliserar sina utbildningar.

Människors osäkerhet kan bidra till en framväxande främlingsfientlighet.

Ökad migration som leder till en ökad mångfald i samhället och på arbetsplatser ställer förändrade krav på samhällssystem och tjänster, till exempel utbildning.

Politisk förskjutning av makten och förtroendet till överstatliga organ som till exempel EU, FN och Världsbanken leder till att regioner blir mer samlande och får större påverkan.

Europas Vision EU 2020 ger möjligheter till internationella samarbeten, utbyten och resurser för utveckling.


Sedan år 2000 har turismens exportvärde ökat med 137,5 procent och den totala exporten vuxit med 66 procent i Sverige enligt Tillväxtverket.

11

Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygd till stadsområden, men det handlar också om hur befolkning-ens storlek i städerna och på landsbygden förhåller sig till varandra.

Koncentration sker till städer och tätorter över hela världen. Stadsregioner som klarar av att leverera social stabilitet och hög nivå på utbud av kultur, upplevelser och högre utbild-ning är attraktiva. Under de senaste tio åren, 2004–2014, växte 165 (57 procent) kommuner i Sverige och 124 (43 pro-cent krympte). Ungdomarna (19–23 år) flyttar till stor del till en något större kommun, antingen för att studera eller arbe-ta. Barnfamiljer (30 år och uppåt) flyttar från storstäder och regioncentra till mindre kommuner av förortskaraktär inom

Urbanisering – globalt, nationellt och lokalt

Skellefteå förlorar en stor mängd unga och invandrare till större städer på grund av studier, arbete och bostadsbehov.

Skellefteå stad växer medan landsbygden utanför tätorter minskar.

De långa avstånden i kommunen innebär en svårighet för hantering av servicenivån utanför staden.

Koncentration av människor i staden innebär också miljömässiga utmaningar vad gäller infrastruktur och hållbarhet.

Ökat antal bostäder skapar möjligheter för att öka rörelsen på bostadsmarknaden. Äldre kan välja att flytta till lägenhet, vilket ökar tillgången på villor för barnfamiljer.

pendlingsavstånd till den större kommunen. Barnafödandet koncentreras till områden som växer och tillsammans med migrationen skapas en enorm växtkraft i städerna.

Däremot har den svenska urbaniseringen, som ett resultat av folkomflyttning från land till stad, stagnerat. Landsbygds-befolkningen i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urba-niseringsgrad har andelen befolkning som bor i tätort gått från 81 procent år 1970 till 85 procent år 2010. Beträffande Skellefteå mellan åren 2005 och 2014, så har Skellefteå centralort, Boliden, Bureå, Byske, Kåge, Lövånger och Skelleftehamn ökat sin befolkning medan tätorterna Burträsk, Jörn och Ursviken har minskat.

I Skelleftehamn har befolkningen ökat.

Den rekordsnabba urbaniseringen av Sverige är en myt, enligt en docent vid Uppsala universitet.

Landsbygd

Tätort

Fas 1 Fas 2 Fas 3

1800 1830 1860 1890 1920 1950 1980 2010

9 milj

8 milj

7 milj

6 milj

5 milj

4 milj

3 milj

2 milj

1 milj

0


12

13

Mångfald handlar om att allt fler människor med skilda bakgrunder och olikheter behöver samsas på samma ort, bostadsområden, fritidsanläggningar, skolor och arbetsplat-ser med mera. Skillnaderna kan handla om kultur, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, utbild-ning, intressen med mera.

Invandringen är en betydande orsak till den ökande mång - falden i Sverige. Sedan 1970-talet har andelen utlandsfödda fördubblats och bidragit till både ökad och yngre befolkning i Sverige. Omkring 20 procent av Sveriges befolkning är i dag första eller andra generationens invandrare och andelen ökar.

De stora flyktingströmmarna är största orsaken till invandring i Sverige i dag. Det är främst unga personer som in-

Ökad mångfald

Bostadsbristen i Skellefteå leder till en hög genomströmning av utrikesfödda.

Tidig etablering på bostads- och arbetsmarknaden hos utrikesfödda skulle kunna öka och föryngra Skellefteås befolkning.

Tillvarata den kraft och kompetens som finns hos invånarna trots och tack vare deras olikheter. Det är viktigt för innovation och tillväxt, och för att utveckling ska kunna ske.

Om en högre andel utrikesfödda stannar i Skellefteå finns ökade chanser att undvika arbetskraftsbrist inom vissa branscher.

Möjligheter och svårigheter till arbete, bostad, utbildning med mera kan leda till framväxande segregering och ett tydligare klassamhälle.

Tolerans och trygghet är viktigt för att den ökade mångfalden ska leda till något positivt och bidra till platsens utveckling.

De ökade flyktingströmmarna till Europa kan leda till ett splittrat EU.


Svenska företags utrikes- handel ökar för varje utlandsfödd person som anställs, visar forskning från Lunds universitet.

vandrar till Sverige. De flesta av dem flyttar till storstäder. En ökad andel utlandsfödda leder till att nya vanor och beteenden blir vanliga i Sverige och kan ta sig uttryck i mat-lagning, kläder, musik och inredning. Samtidigt ser vi tecken på segregering när olika kulturella eller religiösa grupper samlas i samma områden.

Människor från andra länder placeras i dag i vissa orter inom Skellefteå kommun, vilket på sikt kan leda till segregering. I Skellefteå kommun består cirka 7 procent av befolkningen av utrikesfödda, vilket är en låg andel jämfört med riket. Skellefteå har i dag en stor genomströmning av flyktingar där få väljer att stanna. Många flyttar på grund av bristen på bostäder.

14

Västvärlden och Sverige har en åldrande befolkning. För 100 år sedan karakteriserades befolkningen i Sverige av många unga och få äldre. I dag ser åldersstrukturen helt annorlunda ut, som ett resultat att vi lever längre och föder färre barn. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas andelen äldre i befolkningen öka med 30 procent mellan 2010 och 2050.

Till att börja med så lämnar den så kallade ”rekordgeneratio-nen” (födda 1945–54) arbetsmarknaden under 2010-talet, vilket ofta omtalas som generationsväxlingen. Detta får kon-sekvenser för såväl enskilda arbetsgivare som för samhället i stort. Företag och offentlig sektor brottas med utmaningen att attrahera och behålla unga medarbetare, samtidigt som de blivande pensionärernas kunskap och erfarenhet måste överföras innan de lämnar arbetsmarknaden. En stor andel

av dem som går i pension i dag har höga krav på livskvalitet genom hela livet och är starka konsumenter med god köp-kraft. Många har god hälsa och kommer att bidra till sam-hället under sin pensionstid på olika sätt. På sikt kommer även vårdbehoven att öka, en prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård i Sverige kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040. Åldrande befolkning leder också till svårigheter att klara samhällsförsörjningen, när det är färre personer på arbetsmarknaden som ska bidra till mer service.

I Skellefteå är det cirka 36 procent av de sysselsatta som går i pension mellan åren 2012 och 2025. Många som går i pension under denna tidsperiod i Skellefteå är egna företagare.

Åldrande befolkning i västvärlden

Arbetskraftsbrist uppstår inom vissa yrken. Färre unga ökar risken för arbetskraftsbrist när många går i pension. Kan leda till sämre konkurrenskraft hos företagen i Skellefteå.

Kunskap och företag försvinner, då många människor med hög kompetens och egna företagare går i pension.

Om befolkningen i Skellefteå inte föryngras kan detta leda till en minskad befolkning, vilket ger ett minskat skatteunderlag för kommunen.

Gruppen äldre ser annorlunda ut än den tidigare har gjort, exempelvis avseende utbildningsnivå, ökade krav och konsumtionsmönster. Aktiva pensionärer bidrar på många olika sätt i samhället.

Att hålla god kvalitet inom äldreomsorgen blir en utmaning kopplat till växande antal äldre, men även stigande kostnader inom vård och omsorg.

Hälso- och sjukvård med stöd av teknik – så kallad e-hälsa – utvecklas, vilket kan stödja fortsatt oberoende för äldre.


I Sverige kan kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård komma att öka med 270 procent fram till år 2040, visar en prognos från Folkhälsomyndigheten.

15

Vi lever i en värld med allt större osäkerhet såväl politiskt och världsekonomiskt som klimatmässigt. Exempel på detta kan ses i kriget i Syrien och IS framfart, flyktingkatastrofer, Greklandskrisen, Ukrainakrisen, Rysslands agerande och uttalanden, att länder i Europa bygger stängsel och stänger sina gränser, försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt när-område, klimatförändringar, rapporter om extremväder, terrordåd i Europa…

I dag ser vi också en maktförskjutning från väst till öst och de så kallade BRICS-länderna med bland annat en ny utvecklingsbank som styrs av medlemsländerna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Samtidigt kan det i dag

Osäkerhet och maktskifte i världen

Investeringar och etableringar i Skellefteå kan vara attraktiva då Sverige anses stabilt med ett bra samhälls-system och med en generellt hög it-mognad.

Nya växande marknader i Afrika kan ge affärsmöjligheter.

Osäkerhet och förändringar kan leda till att Skellefteås näringsliv behöver mer stöttning genom till exempel olika utvecklingsprojekt.

Medvetenheten och beredskapen för olika krisscenarier blir viktigare. Samhället är väldigt sårbart om oväntade händelser sker till följd av ökad osäkerhet som förstör till exempel vårt energisystem, eller infrastruktur för it och mobiltelefoni.

Fler kommer till Skellefteå som migranter på grund av krig, ekonomiska skäl och klimatförändringar.

Följden av ökat välstånd med ökade löner i traditionella låglöneländer leder till att kostnaderna för produktion ökar även i dessa länder. Detta innebär att delar av till-verkningsindustrin nu flyttar eller tar hem tillverkningen.

också vara motiverat att tala om en förskjutning mot syd. Ökande råvarupriser under 2000-talet har bidragit till att många länder i Afrika, till exempel Angola, Botswana och Sydafrika, har ökat både medelinkomst och tillväxt.

Allt detta kan tyckas hända långt ifrån oss, men påverkar oss ändå på flera sätt. Sverige är ett exportberoende land, vilket i hög grad även gäller Skellefteås företag. Osäkerhet och maktskiften i världen påverkar industrin, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen och samhället. Men osäkerheten får också en mer direkt påverkan på vårt samhälle om vår ekonomi, demokrati och säkerhet försämras av oväntade händelser.


Det största underrättelse-hotet mot Sverige i fjol kom från Ryssland enligt Säpos årsrapport 2014. På olaglig väg i skydd av diplomatiska skenbefattningar samlas information om det svenska försvaret, politik, ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar in.

Framtidens nya stora marknad efter Kina och Indien bedöms vara Afrika, enligt Svenskt Näringsliv.

16

Tidigare sökte sig människor till platser på grund av arbete. I dag är boende och livsmiljö viktigare för många. Tillgång till bra bostäder för personal med rätt kompetens kan vara avgörande för var ett företag väljer att etablera sig.

Det som efterfrågas är i allt högre grad natursköna och håll-bara miljöer med möjlighet att kombinera ett aktivt stadsliv med naturnära boende och ett brett serviceutbud. För att skapa attraktiva boenden i ett individualiserat samhälle krävs en stor lyhördhet för vad som efterfrågas och att ”bygga med människor och inte åt människor”.

Det blir allt viktigare med bra kommunikationer i närhet till bostadsområden. Det minskar avstånden, vilket leder till

att närhet till arbete och utbildning får mindre betydelse. Arbetsmarknadsregioner har förstorats och människor rör sig över längre sträckor för att arbeta.

Alla har inte möjlighet att välja bostadsort före arbete. Följ-den blir en risk för en utveckling mot en ökad bostadssegre-gation utifrån människors socioekonomiska resurser.

Skellefteå har i dag – liksom många delar av Sverige – bostadsbrist, och detta är en utmaning för en plats som vill växa. Även om nya bostäder byggs så är det svårt för ungdomar eller nya svenskar med låg inkomst att betala för de nyproducerade lägenheterna.

Ökat fokus på livsmiljö och boende

Det finns möjligheter att erbjuda boenden i attraktiva miljöer, till exempel nära vatten. Inom kommunen finns många olika miljöer och alternativ för den som vill bo här.

Genom att erbjuda livsstilsboenden för valda målgrupper kan en plats bli attraktivare.

Det finns möjligheter att profilera platsen genom hållbart och miljövänligt byggande.

Bostadsbyggande är dyrt i Sverige och Skellefteå. Segregation kan uppstå när alla inte har förutsättning att välja.

Bostadsbrist riskerar att skapa negativa attityder till platsen, som det sedan är svårt att arbeta bort.

Brist på bostäder påverkar möjligheterna att nå målen i utvecklingsstrategin Skellefteå 2030.

Två tredjedelar av landets kommuner anger att de har brist på bostäder. Enligt Boverket måste uppemot en halv miljon bostäder byggas till 2020.


17

Behovet av nya medarbetare är störst inom teknik, tillverkning, utbildning samt vård och omsorg.

Den snabba tekniska utvecklingen leder till stor efterfrågan på bland annat digital kompetens, och många yrken kommer att försvinna eller förändras. En rapport från SSF, Stiftelsen för strategisk forskning visar att ungefär hälften av nuvaran-de yrken i Sverige kommer att försvinna inom 20 år. En stark trend i västvärlden och så även i Skellefteå är att sysselsätt-ningsökningen främst återfinns inom tjänstesektorn. Arbets-marknaden är samtidigt inne i en stor generationsväxling, där bristyrken har uppstått i flera yrkesgrupper inom vård och omsorg, skolan och inom tekniska yrken. Forskning visar också att arbetsmarknaden tenderar att anpassas efter till-gången på arbetskraft. Därför innebär fler pensionsavgångar inte automatiskt att fler unga får arbete.

En tydlig trend i Sverige i dag är att högre utbildning centra-liseras, samt en minskning av distansutbildningar. Samtidigt sker en mottrend i form av att större internationella välkän-da universitet decentraliserar sina utbildningar och etablerar campus i flera länder. Universiteten kan på så sätt utnyttja sitt varumärke i syfte att få fler studenter, samt öka sina möj-ligheter att erbjuda egna studenter utbytesår i andra länder.

Rätt kompetens är en viktig framgångsfaktor i kampen om företag, regional utveckling och tillväxt. För arbetsgivare i Skellefteå blir utmaningen att i konkurrens med andra hitta personal som har rätt kompetens, tillräcklig yrkeserfarenhet, samt specifik kompetens eller behörighet för att utföra vissa uppgifter och arbeten.

Förändrade behov inom kompetensförsörjning och utbildning

Det är viktigt att ungdomar slutför gymnasiet, och att det finns möjlighet att få en fullständig gymnasieexamen för att inte begränsas på arbetsmarknaden.

Viss kompetens kan tillgodoses genom finansiering och organisering av validering, mer matchning och flexibla utbildningsinsatser.

Ta tillvara efterfrågad kompetens som ofta finns hos personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda. Skapa förutsättningar så att äldre som har kompetens kan arbeta längre.

Minskat antal utbildningsplatser vid mindre campusorter utan egna universitet hämmar platsernas förmåga att tillgodose efterfrågan av kompetens. Det får i sin tur betydelse för utveckling och etablering av företag.

Bristyrken återfinns bland annat inom vård och omsorg (till exempel undersköterskor, sjuksköterskor och social-sekreterare), inom pedagogiskt arbete (lärare och förskol-lärare), bland jurister, ekonomer, HR-specialister, kommu-nikatörer, it-administratörer och vissa typer av ingenjörer.

Digitaliseringens snabba utveckling leder till nya utmaningar i samhället och kan medföra en hög risk för arbetslöshet och växande inkomstklyftor.


Vi kommer att bli vana att ha en robot som arbetskamrat, särskilt inom vissa yrken.

18

Till infrastruktur räknas traditionellt olika lösningar för att transportera människor, varor och tjänster, energi eller in-formation. Även bebyggelse och fastigheter brukar räknas in i begreppet. En väl fungerande infrastruktur är ofta en förutsättning för utveckling och tillväxt. Platser utan god infrastruktur är förlorare i konkurrensen om företagsamhet, kompetens och livskvalitet. Vad som ses som en väl funge-rande infrastruktur förändras samtidigt i takt med samhäl-lets utveckling och människors och företags förändrade be-hov. Det är inte längre enbart vägar, järnvägar och bredband som står i fokus, utan också hur människor använder dem för att resa, kommunicera och driva företag. Människor och företag ser sig i allt större utsträckning som kunder till den

Ökat fokus på kommunikationer och infrastruktur

Egna energiproduktions- och distributionsanläggningar samt det egna stadsnätet (bredband).

Flygplatsens fortsatta utveckling är viktigt för en gynnsam tillväxt.

Bostads- och lokalförsörjning till kommuninvånare och för det lokala näringslivet via egna bolag innebär möjligheter.

Infrastruktursatsningar är ofta väldigt resurskrävande och olika projekt tar ofta lång tid att genomföra.

Beslut om infrastrukturinvesteringar, som får konsekvenser för Skellefteå, fattas ibland av andra – inte minst på nationell nivå.

Skellefteå är stort till ytan och har flera mindre orter där det krävs infrastruktursatsningar för att hela kommunen ska utvecklas.

Satsningar på infrastruktur kan leda till en ökad regionförstoring gällande arbetsmarknad, vilket i sin tur kan generera en snabbare befolkningsökning.

offentliga infrastrukturen och ord som funktionalitet, pålit-lighet och användarvänlighet blir allt viktigare. Kraven på att infrastrukturlösningarna ska vara långsiktigt hållbara växer sig också allt starkare. Satsningar på infrastruktur ökar möjlig-heten till kortare restider vid arbetspendling och kan leda till en framtida regionförstoring gällande arbetsmarknad. Före-tag väljer att etablera sig i städer med bra infrastruktur och kommunikationer till omvärlden. Möjligheten att snabbt kunna ta sig till andra delar av landet och dessutom till andra länder med direktflyg är en förutsättning för en framtida tillväxt.

Olika infrastruktursatsningar i hela Skellefteå kommun blir av-görande för att nå kommunens långsiktiga ambitioner och mål.

Köpenhamnsregionen har som mål att skapa ett nätverk av 26 cykelexpressrutter på totalt 300 km. I Sverige finns i dag få – men ett flertal planeras till exempel i Östersund.


Nästan alla stora språng i ekonomins utveckling kan kopplas till kraftigt förbättrade transportmöjligheter, enligt WSP Analys & Strategi.

19

Miljö- och klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Världen förändras: havstemperaturerna stiger, naturkatastroferna blir fler, glaciärerna smälter, havsnivån stiger och landområden drabbas av torka.

Världens befolkning har samtidigt blivit mer miljömedveten. Befolkningen i fattiga länder, de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, är ofta medvetna om miljöproblema-tiken, men har inte alltid möjlighet att påverka miljön. Arbetet med att möta klimatförändringen är ofta en ekono-misk fråga, men beror också på att det är de rika ländernas utsläpp som i första hand orsakar klimatförändringen. Med-vetenheten är stor bland befolkningen i världens rika länder, vilket inte minst visar sig i deras konsumtionsbeteende, där

Miljö- och klimatförändringar ökar medvetenheten

fler och fler köper miljömärkta varor och tjänster. Många försöker också göra något för miljön genom att minska sin energianvändning eller öka sin sortering av avfall. Klimat-frågan håller på att bli en livsstils- och identitetsfråga, även om den totala konsumtionen samtidigt ökar.

Det finns ett behov av att ställa om till ett hållbart sam-hälle då klimatförändringarna ökar sårbarheten, vilket i sin tur kräver en anpassning av offentlig infrastruktur såsom vägar, dagvattenhantering och så vidare. Samtidigt innebär en ökad miljömedvetenhet möjligheter för lokala företag med en tydlig miljöprofil.

Egna produktions- och distributionsanläggningar för förnyelsebar energi.

Lokala ekologiska lantbruk kan dra nytta av ökad efterfrågan på miljömärkt mat.

Andra lokala företag med miljöprofil, till exempel inom turismnäringen, kan också tjäna på mer miljömedvetna kunder.

En stor andel privatbilister kan inte använda kollektivtrafiklösningar i sin vardag och infrastruktur som laddstationer för elbilar och biogastankstationer är begränsade inom kommunen.

Nya eller skärpta lagar och regler på miljöområdet kan innebära ökade kostnader för kommunen och näringslivet.

Urbaniseringen ställer allt hårdare krav på miljömässigt hållbara lösningar i stadsmiljö.


Nio av tio svenskar vill att besluts-fattarna satsar på hållbara städer. Det visar en undersökning som Världsnaturfonden gjort.

Trender som är viktiga att bevakaHär presenteras de fyra trender som möjligen kommer att ha stor betydelse för Skellefteå. Här finns emellertid en viss osäkerhet om, när eller i vilken omfattning trenden blir betydelsefull. För dessa trender gäller att ha en bevakning och följa utvecklingen, så att man kan sätta in åtgärder som stärker Skellefteå.

20

21

I Sverige ökar intresset för hälsa, likväl som efterfrågan på snabba svar vad gäller hälsa. Människors medellivslängd ökar. De tränar mer, funderar mer på vad de äter och dricker, och vilka miljöer de befinner sig i. Allt fler skaffar gymkort, och fler tar sig ut i löp och skidspåren för att njuta av mo-tion och frisk luft. Försäljning av hälsokost, liksom appar och teknisk utrustning ökar med anknytning till hälsa. Utveckling av e-hälsa och individanpassad medicinering är på fram-marsch.

Samtidigt blir vi allt mer överviktiga och välfärdssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer ökar. WHO, Världshälsoorganisationen, varnar för att mer än var fjärde man i Sverige kommer att vara övervik-tig år 2030, till stor del beroende på kost och mindre fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten bland pojkar i åldern 11–13 år har minskat med en fjärdedel på tretton år, visar en studie från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Strål-skyddsstiftelsen har samlat många internationella studier som visar att strålning från trådlös teknik kan öka risken för hjärntumörer och kan även orsaka huvudvärk, sömnpro-blem, depressioner, ångest och beteendestörningar.

Den psykiska ohälsan, till exempel sömnsvårigheter, oro och stressrelaterade besvär har ökat de senaste tio åren, speciellt hos unga. Det ökade användandet av kemikalier i världen har lett till att människan i dag har flera kemikalier och miljögifter i blodet som påverkar hälsan negativt.

Samtidigt ställer samhället och arbetsmarknaden höga krav på såväl fysisk som mental hälsa och hälsogapet mellan hög-utbildade och lågutbildade blir till en klassfråga.

Västerbottens läns landsting har tillsammans med kommu-nerna antagit en vision om att uppnå världens bästa hälsa år 2020, samtidigt som man satsar mindre pengar på primär-vård än andra landsting i Sverige. Västerbotten har lägst självmordstal i landet och invånarna skattar sin hälsa högt.

Hälsa – friskare och sjukare än någonsin

Frisk befolkning är en tillgång i såväl arbetslivet som i samhället i stort.

Mer välfärdssjukdomar ger sjukare befolkning och därmed ökade kostnader för sjukvård och arbetsgivare.

Behovet av fler anställda och utbildningar inom vård och omsorg ökar. Sjukhus och vård får ökad betydelse.

Ökad psykisk ohälsa hos unga leder till svårigheter att genomföra utbildningar och ger sämre förutsättningar till arbete. Det kan i sin tur leda till tidigt utanförskap och/eller utslagning.

Ökad konsumtion kopplad till hälsa; nya produkter, nya tjänster och därmed nya arbetstillfällen.

Ett klassamhälle riskerar att uppstå vad gäller hälsa.

Fler alternativa vårdformer, till exempel e-hälsa.

Arbetsgivare tar större ansvar för personalens välbefinnande, men är också mer noggrann med att anställa frisk personal.


Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till långtids- sjukskrivningar i Sverige.

22

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättig-heter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga om-råden i livet. Kvinnor tar allt mer plats inom politik, ekonomi, arbetsmarknad och en rad andra områden. Det gäller stora delar av världen. Statistik visar att flickor har bättre resultat i skolan än pojkar. På universiteten är andelen kvinnliga stu-denter i majoritet, men andelen professorer är i högre grad män. På arbetsmarknaden blir kvinnor allt mer efterfrågade och deras andel av förmögenheten växer.

Olika delar av världen har hunnit olika långt. Globalt sett är det fortfarande enorma skillnader mellan kvinnor och män när det gäller inkomster, egendomsfördelning och inflytande.

Ökat fokus på jämställdhet

Att vara attraktiva för kvinnor inom många områden, som arbetsmarknad, karriärsmöjligheter, kultur, fritid, marknadsföring, boendemöjligheter.

Jämställdhetsperspektiv tillämpas i samhällsplanering.

Om 20 år kommer Sverige att ha fler kvinnor i ledande positioner än män. Det beror på att det är betydligt fler kvinnor som går de utbildningar på universiteten som ofta leder till chefsjobb.

Män som tar mer ansvar i hemmet blir oftare sjuk skrivna för stress än de män som överlåter ansvaret i hemmet till sin partner.

Minskande lönegap mellan kvinnor och män.

Nya branscher och ökat företagande.

Mer jämställd vård och omsorg.

I Sverige är takten ojämn och de senaste åren har det inte gått lika snabbt som det gjorde på 1970- och 1980-talen. Sverige har till exempel Skandinaviens största lönegap mellan kvinnor och män och det är fortfarande mer naturligt att industriarbetare har heltidstjänst, än att undersköterskor har det. Däremot har svenskarna blivit allt mer medvetna om att det i familjer är det kvinnorna som oftast fattar beslut om val av bostadsort, boende, heminredning och semestrar.

För Skellefteå är detta en viktig trend att följa och detta han-teras bland annat med jämställdhetsutbildning för medarbe-tare och chefer i Skellefteå kommun.

Procentandelen kvinnor i parlament i världen har fördubb- lats de senaste 20 åren, men är fortfarande bara 22 procent totalt.

Skellefteås fritidsgårdar har jobbat med genus- perspektiv i 20 års tid.


23

Välståndet i världen ökar. Många människor väljer att lägga tid och pengar till att förverkliga och leva sin dröm, vilket dri-ver på efterfrågan av skräddarsydda och unika upplevelser. Branscher, produkter och tjänster som erbjuder mervärden i form av upplevelser i samband med exempelvis konferenser och kongresser/möten, är viktiga för näringslivet. Besöks-näringen står för en växande del av Sveriges ekonomi och sysselsättning.

En grund för fortsatt tillväxt är att det finns besöksanlägg-ningar, aktiviteter och upplevelser året runt. Olika aktörer måste dessutom ha förmåga att samarbeta och tillsammans skapa högre konkurrenskraft och en starkare utveckling.

Det människor söker sig till allt mer är ”happenings” i form av informella och spontana mötesplatser, till exempel publika arrangemang, i teaterfoajéer, caféer, utställningar, bibliotek eller i olika träningshallar. Kulturen får en allt viktigare roll och tack vare ny teknik/digitalisering kan man möta den ökade efterfrågan på kultur och upplevelser.

Det som kan lyfta fram Skellefteå är satsningen på till exem-pel kulturhuset, upplevelser i olika former och en bredd av kultur- och fritidsutbud samt nöjesaktiviteter.

Ökat fokus på upplevelser

Upplevelser i olika former är en bransch som ökar och som skapar tillväxt lokalt, regional och nationellt och kan lyfta fram platsen.

Kultur-, fritid- och nöjesutbud kan vara avgörande för potentiella inflyttare i jämförelse med andra likvärdiga kommuner.

Turister är viktiga ambassadörer för platsen. Besöksnä-ringen har stor betydelse för näringslivet, och genererar företagsetableringar som skapar arbetstillfällen för unga. Besökare är potentiella invånare, investerare eller företagare.

Det är möjligt att vara en attraktiv plats att besöka och verka i – både fysiskt och virtuellt – genom en bredd av miljöer, nya medier och nya mötesformer.

Integration via kulturaktiviteter är en viktig trend och många ”nya skelleftebor” har ett stort intresse för olika former av kultur.

Då allt fler unga väljer att mötas i den virtuella världen och inte rör sig fysiskt för att träffas, minskas vardags motionen, vilket kan leda till sämre hälsa.


24

25

I denna trend ryms många former av samarbeten och samverkan mellan olika typer av aktörer. Tydligast kan man urskilja tre olika områden: Samverkan mellan företag, samverkan mellan offentliga aktörer och en aktiv dialog mellan offentlig sektor och medborgare. I en mer komplex värld med en allt högre grad av specialisering växer bety-delsen av att samarbeta och medskapa. Företag behöver kunna leverera helhetslösningar som de själva inte har kraft att realisera. Ett ökat behov av både kapacitet och kompe-tens bidrar till att olika former av samarbeten mellan aktörer växer fram lokalt, nationellt och globalt.

Medborgare förväntar sig i dag helhetslösningar som gör det enkelt att möta kommun, stat och landsting, vilket leder till en mängd initiativ för samarbeten mellan olika delar inom

offentlig sektor. Människor engagerar sig och kommunicerar i dag via helt nya arenor, exempelvis sociala medier, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter för samhällssyste-met. Man väljer i dag också ofta att engagera sig i enskilda frågor i stället för den helhet som det politiska partisystemet hanterar. Som ett led i detta arbetar offentlig sektor över hela landet aktivt med att engagera medborgare via olika typer av dialoger och samarbeten.

I och med arbetet med ”Skellefteå 2030” kan vi se att fler samarbeten börjar växa fram. En styrka i strategin är att den tar sin utgångspunkt i hela platsen för att försöka främja delaktighet och samverkan mellan aktörer i Skellefteå.

Mer medskapande och samverkan i samhället

Den demokratiska processen utmanas då enskilda frågor riskerar att tas ur sin helhet, och drivas av medborgare parallellt med att helhetslösningar för platsen utvecklas.

Samarbeten över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer inom offentlig sektor kan upplevas komplicerat, kostsamt och tidskrävande vilket kan bromsa viktiga samarbeten för medborgarens bästa.

Dialog och samarbeten är viktiga verktyg för att bygga socialt kapital och ett hållbart samhälle. Ett aktivt arbete pågår lokalt, nationellt och inom EU.

Sociala medier och nya arenor för engagemang växer fram och möjliggör en snabb och aktiv dialog i olika frågor.

Demokratiska processer tar lång tid, vilket gör att det är svårt att snabbt svara på frågor och möta engagemang hos medborgare. Det kan leda till att förtroendet för politikens handlingskraft sjunker.

Olika former av samarbeten gör att små och medelstora företag i Skellefteå ökar sin konkurrenskraft och flexibilitet.

.

Visste du att Polisen är den senaste i raden av myndigheter som har börjat arbeta med medborgardialog.


26

Vad möter Skellefteå kommun på vägen mot år 2030? Vilka förändringar i omvärlden påverkar våra möjligheter att nå kommunvisionen och målet om 80 000 invånare? Det är mot bakgrund av dessa frågeställningar som årets omvärlds analys har identifierat trender som kommer att få stor påverkan på Skellefteå under åren framöver. Nedan följer också förslag till möjliga sätt att möta dessa trender. Förslagen ska ses som inspiration för vidare diskussioner.

Skellefteå blir en allt mer integrerad del av en globaliserad värld. I dag är vi till stor del uppkopplade och sammankopp-lade med resten av världen. Utbredningen av ny informa-tionsteknik, gränsöverskridande kultur, internationella företag, ökad handel och rörlighet över gränserna gör att världen ”krymper” och ändrar många människors sätt att leva. Samtidigt kan konflikter, klimatförändringar, ekonomiska kriser och så vidare i en del av världen snabbt skapa oro i andra delar och öka kraven på beredskap.

En positiv utveckling i Skellefteå förutsätter att vi tar tillvara de möjligheter som framtiden erbjuder, samtidigt som vi naturligtvis måste klara av att möta de utmaningar vi står inför.

Satsningar på utbildning och på att klara kompetens-försörjningen framöver är viktigt. En bra utbildning ökar möjligheterna till egenförsörjning samtidigt som den ger styrka och förmåga att delta i samhällsutvecklingen. Den ökade mångfalden och ställer krav, inte bara på snabba och tillförlitliga system för validering av kunskap, utan också på

Slutsatser och rekommendationer

ny kompetens, flexibilitet när det gäller utbildningsinsatser och etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt gör stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster från en åldrande befolkning att kommunen kommer att be-höva rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Effektiva matchnings och rekryteringsprocesser, olika typer av introduktionsprogram för nyanställda med mera kommer att bli avgörande för hur väl vi lyckas. Det ökande antalet friska pensionärer ska samtidigt ses som en fortsatt viktig resurs i samhället samtidigt som Skellefteå behöver fler barn och unga.

En väl fungerande infrastruktur och regionförstoring är en förutsättning för Skellefteås utveckling. Långsiktiga och uthålliga offentliga satsningar på säker och trygg transport-infrastruktur samt bostads- och fastighetsutveckling kan stärka kommunens attraktionskraft och bidra till ett inflöde av människor, företag och kapital. Då infrastruktursatsningar ofta kräver stora initiala utgifter och tar lång tid, behöver samarbeten med andra närliggande kommuner, regioner och på riksplanet, både underhållas och utökas. Skellefteå har redan en stark it-infrastruktur med väl utbyggt bred-bandsnät, ett eget kraftbolag, egen flygplats och så vidare. Detta är områden Skellefteå kan bygga vidare på. Fortsatt arbete för bygget av Norrbotniabanan blir också viktigt. Tillgång till attraktiva bostäder, industri- och kontorslokaler är något som blir helt avgörande för om Skellefteå ska kunna nå kommunens tillväxtmål. Skellefteå behöver bygga fler bostäder och fler företagslokaler.

27

Politiker:

Deltagare på Framtidsdagarna 2014

Ledningsgrupp:

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef, kommunledningskontoret Hans Andersson, förvaltningschef, samhällsbyggnad Samuel Lundqvist, ekonomichef, kommunledningskontoret Staffan Näslund, förvaltningschef, socialkontoret Anders Bergström, förvaltningschef, skol- och kulturkontoret Kicki Krane, personalchef, kommunledningskontoret Jan Midlert, förvaltningschef, gymnasiekontoret Marie Larsson, avdelningschef, kommunledningskontoret Leif Gustafsson, förvaltningschef, fritidskontoret Jan Sundbom, förvaltningschef, support och lokaler Gabriella Hahr Werkmäster, kommunikationsstrateg, kommunledningskontoret

Analysgrupp:

Jenny Rönngren, processledare, kommunledningskontoret Yngve Lindmark, ledningssekreterare, kommunledningskontoret Susanne Melander, förhandlare, kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller, kommunledningskontoret Lena Plym Forshell, kvalitetscontroller, kommunledningskontoret Anna Wallström, utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret

Spanare:

Lisa Skoog Jansen, personalkonsult, kommunhälsan Hanna Pettersson, utredningsledare, socialkontoret Ewa Boström, ledningssekreterare, support och lokaler Malin Segerlund, specialpedagog, skol- och kulturkontoret Elisabeth Nilsson, utvecklingsledare, fritidskontoret Susanne Sinclair, kulturchef, skol- och kulturkontoret Malin Gustafsson, utredare, gymnasiekontoret Anders Norberg, utbildningsstrateg, kommunledningskontoret Jenny Holmberg, HR-specialist, samhällsbyggnad Jan Tarras Wahlberg, miljöstrateg, samhällsbyggnad Anders Wangby, näringslivsutvecklare, kommunledningskontoret Gustaf Ulander, utvecklingsledare, kommunledningskontoret Gabriella Nygren, miljöinspektör, samhällsbyggnad

Samt alla experter runt om i kommunen som bidragit på något sätt.

Vi som arbetat med den här omvärldsanalysen är:

www.skelleftea.se

Documents

Omvärldsanalys · Nätverket för strategisk omvärldsanalys har i arbetet med analysen valt att dela in världen i tre delar: omvärld, närvärld och invärld. Där fokus för