EXAMENSARBETE Våren 2013

Sektionen för hälsa och samhälle Examensarbete i oral hälsa OH8363

Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med

användning av GOHAI En litteraturstudie

Författare

Jenny W Almström

Handledare

Pia Andersson

Examinator

Stefan Renvert

Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med användning

av GOHAI

Författare: Jenny Willysson Almström

Handledare: Pia Andersson

Litteraturstudie

130522

Sammanfattning

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga studier som har använt det orala hälsorelaterade

livskvalitetsinstrumentet GOHAI.

Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställt forskning inom det

ämne som är valt. Granskning gjordes av artiklar som använt sig av GOHAI vilka söktes via

PubMed. Begränsning gjordes på deltagare ≥60 år, engelskspråkiga och med abstract

tillgängligt. Studien baserades på 20 kvantitativa artiklar.

Resultat: Resultatet visade att studierna kom från olika delar av världen. Majoriteten av

deltagarna bodde självständigt. Medelvärdet för GOHAI var mellan 30-50 för många av

deltagarna i de studier som granskades. Fler kvinnor än män upplevde sämre OHRQoL, liksom

de allra äldsta, protesanvändare, deltagare med dåligt tandstatus och näringsbrist. Högutbildade

hade bättre OHRQoL än lågutbildade.

Slutsats: Konklusionen av studien är att äldre uppfattar sin OHRQoL som medelmåttig till

dålig. I flera studier visades att framförallt kvinnors OHRQoL var sämre jämfört med mäns.

Nyckelord: GOHAI, OHRQoL, Oral hälsa, Tandhygienist

Oral health-related quality of life in the elderly using

GOHAI

Author: Jenny Willysson Almström

Supervisor: Pia Andersson

Literature review

130522

Abstract

Objective: The Geriatric Oral Health Assessment index (GOHAI) is an item instrument,

measuring oral health-related quality of life (OHRQoL) on a point scale. The aim of this study

was to identify studies that have used the oral health-related quality of life instrument GOHAI

and summarise the results found in them.

Method: A review of articles with abstracts available using GOHAI was performed, including

studies with English text and participants aged ≥60 years.

Results: Twenty articles were identified. Although participants came from different parts of the

world, a majority of the studies were conducted in Asia. Most of the participants were

independently living. Mean GOHAI score in the studies was between 30-50. More women than

men experienced worse OHRQoL, as did the oldest old in age, denture users, and participants

with poor dental status and nutritional deficiencies. Highly educated had better OHRQoL than

less educated.

Conclusion: The conclusion of the study is that elderly, foremost women, often perceive their

OHRQoL as mediocre to poor.

Keywords: Dental hygienist, GOHAI, OHRQoL, oral health,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 1

Oral hälsa och livskvalitet 1

Orala livskvalitetsinstrument 2

GOHAI 3

Äldres munhälsa 4

SYFTE 5

Frågeställningar 5

MATERIAL OCH METOD 5

Metod 5

Sökstrategi 5

Granskning och urval 5

Urval 1 5

Urval 2 6

ETISKA ASPEKTER 6

RESULTAT 7

Självupplevd oral hälsa 7

Könsskillnader 8

Åldersskillnader 9

Nationella skillnader 10

Skillnader i utbildningsår 11

Tänder, tandlöshet och protesanvändande 11

Näringsbrist, munhälsostatus och tandvård 12

DISKUSSION 14

Metoddiskussion 14

Resultatdiskussion 15

SLUTSATS 18

REFERENSER 19

BILAGOR

GOHAI items Bilaga 1

Sökschema Bilaga 2

Artikelöversikt Bilaga 3

1

INTRODUKTION

Oral hälsa och livskvalitet

Orala sjukdomar, som karies och tandlossning, är bland de mest utbredda kroniska

sjukdomarna i världen. De kan påverka välbefinnandet och livskvaliteten genom att inverka

negativt på individen, det sociala livet, ätandet, talet och kan orsaka smärta (Sheiham 2005;

Johansson 2009). Den orala hälsan kan dessutom inverka på allmänsjukdomar som hjärt- och

kärlsjukdomar, reumatoid artrit och diabetes. (Sheiham 2005; Johansson 2009; Klinge &

Holmstrup 2004)

Tidigare sågs patienten inom tandvården på ett sjukdomscentrerat och biomedicinskt sätt

(Murariu, Hanganu & Bobu 2010). Oral hälsa definierades ofta som frånvaro av sjukdom

(Johansson, 2009). Under senare decennium har perspektivet ändrats och man ser till hela

patienten. (Murariu, Hanganu & Bobu 2010). Detta synsätt bottnar i WHO’s hälsokoncept från

1964 “a state of complete physical, mental and social well-being, and not merely the absence of

disease and infirmity” (Johansson 2009; Wärnberg Gerdin 2006; Sampogna 2010). Oral hälsa

har därför idag en vidare definition som innebär frånvaro av smärta i mun och ansikte, frånvaro

av sjukdomar i mun- och halsregion, fri från besvär med tuggning, tal och att le och att man

känner sig psykosocialt välmående (WHO 2012). Enligt en svensk definitionen är oral hälsa:

”… en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

med upplevd och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt

frånvaro av sjukdom ”(Socialstyrelsen 2013). När kliniska mått inte har räckt för att ställa

diagnos, då professionen har bedömt munhälsan som god trots att personen känt sig sjuk,

utvecklades livskvalitetsinstrument. Dessa instrument inriktades på att mäta oral hälsa, och

begreppet oral hälsorelaterad livskvalitet togs fram som benämning (Johansson 2009). Det

finns flera aspekter på vad oral hälsorelaterad livskvalitet är, men det saknas tydlig definition

på begreppet (Johansson 2009). Begreppet utgår från patienten, hur han/hon uppfattar sin orala

hälsa, och den mentala upplevelsen utifrån individuella behov, och inte enbart som frånvaro av

sjukdom (Figur 1), (Wärnberg Gerdin 2006).

2

Figur1. Oral hälsorelaterad livskvalitet (modell enligt Inglehart & Bagramian (2002),

modifierad av Wärnberg Gerdin (2006)).

Orala livskvalitetsinstrument

Att möta en patient innebär utbyte av information för att förstå patientens problem, etablera och

behålla en bra kontakt, ta reda på patientens behov och vad patienten vill samt kunna få fram

hur patienten upplever sin orala hälsorelaterade livskvalitet (Sampogna 2010; WHO 2012). Till

skillnad från när tandvårdspersonal undersöker patientens munhälsa och bedömer munstatus, så

bedöms den orala hälsorelaterade livskvaliteten av patienten själv. Denna kan mätas genom att

använda något av de bedömningsinstrument som finns (Wärnberg Gerdin 2006). Livskvalitet,

Quality of Life (QoL), omfattar både det fysiska och psykiska hos en person (Naito et al. 2007).

Mätningar av den orala hälsans livskvalitet, oral health-related quality of life (OHRQoL),

omfattar i huvudsak vilka orala problem individen upplever, hur problemen påverkar

välbefinnandet och livskvaliteten, i vilken omfattning problemen upplevs samt vilka problem

som har betydelse för individen (Wärnberg Gerdin 2006). Några av de vanligaste orala

hälsorelaterade livskvalitetsinstrumenten som har utvecklats är;

- Oral Health Impact Profile (OHIP) som mäter funktion, smärta, fysisk och psykisk

funktionsnedsättning, samt social funktionsnedsättning och handikapp i relation till oral hälsa.

- Oral Impacts on Daily Performance (OIDP) som mäter förmågan att äta, tala, sköta

munhygienen, koppla av, sova och hantera känslor samt sociala kontakter i relation till oral

hälsa.

- General Oral Health Assessment Index (GOHAI) mäter förmågan att äta, tugga, hantera

sociala kontakter, vara självmedveten, hantera oro samt upplevelse av smärta och hur man

3

uppfattar sitt utseende i relation till dess inverkan på oral hälsa (Naito et al. 2007; Inglehart &

Bagramian 2002).

Av dessa tre instrument är OHIP det som har använts mest inom forskning (Montero-Martín et

al. 2009; John et al. 2004). Både OHIP och OIDP är instrument som har använts i olika kulturer

och översatts till olika språk (Montero et al. 2011), samt har använts i olika åldersgrupper

(Corson et al. 1999). GOHAI är ett livskvalitetsinstrument som tagits fram för att framförallt

undersöka äldre personers uppfattning om sin orala hälsa (Murariu et al. 2010).

GOHAI

Det orala livskvalitetsinstrumentet GOHAI utvecklades 1989 av Atchison och Dolan.

Instrumentet togs fram för att kunna mäta den självupplevda orala hälsan hos äldre individer på

ett pålitligt och enkelt sätt, eftersom detta saknades tidigare (Atchison & Dolan 1990; Slade &

Atchison 1997). Utvecklingen av instrumentet GOHAI baserades på litteratur inom

äldreområdet och frågeformulär till äldre personer som handlade om oralt funktionellt status,

patient-tillfredställelse, orala symtom och självkänsla. För att bedöma validiteten och

reliabiliteten undersöktes hur instrumentets items (frågor) var relaterade till varandra

(homogeniteten) med Pearsons produkt-moment korrelation och Cronbachs alpha (Atchison &

Dolan 1990). Följande dimensioner lade grunden till instrumentet: (1) fysisk funktion så som

äta, tala, svälja. (2) psykosocial funktion som att oroa sig eller bekymra sig för oral hälsa,

självbilden, självmedvetenheten om den orala hälsan och undvikande av sociala sammanhang

på grund av orala problem och (3) smärta eller obehag (Atchison & Dolan 1990).

Trettiosex items sammanställdes till ett instrument som testades, där deltagare fick uppskatta

sina problem med hjälp av en sexgradig skala under de senaste tre månaderna. Åtta items togs

bort som handlade om proteser. Eftersom 28 items ansågs vara för många reducerades antalet

och GOHAI fick slutligen 12 items (Atchison & Dolan 1990; Slade & Atchison 1997).

Instrumentets 12 item berör områdena funktion, smärta, psykologiska och sociala aspekter

(Bilaga 1) (Murariu et al. 2010; Aronsson & Wärnberg Gerdin 2003). Svarsalternativen har ett

värde: alltid = 5, ganska ofta = 4, ofta = 3, ibland= 2, sällan = 1, aldrig = 0. Genom att summera

individens värden ges en summa som motsvarar oral hälsorelaterad livskvalitet (Naito et al.

2007; Inglehart & Bagramian 2002). Personer som svarar “alltid” på alla items får värdet 5 på

samtliga, vilket räknas ut enligt följande: 5 (värde) x 12 (antal item) = 60 (sammanlagda värdet)

(Inglehart & Bagramian, 2002). Värdena kodas om så att högre värden indikerar god oral

hälsorelaterad livskvalitet. Värden mellan 60-57 räknas som god oral hälsa, 57-50 är måttlig

oral hälsa, och poäng under 50 räknas som dålig oral hälsa (Atchison & Dolan 1990).

4

Äldres munhälsa

Med äldre anses i Sverige personer från 65 år vilket också är en allmän definition enligt WHO.

I vissa länder räknas däremot äldre från 60 år (WHO 2013). Äldre utgör en ganska heterogen

grupp eftersom skillnader i ekonomi, utbildningsnivå, boendesituation, aktiv livsstil,

allmänhälsa och tandhälsa kan skifta stort (Hugoson, Koch & Johansson 2003; Nilsson 2008).

Fler personer över 60 år har sina egna tänder kvar och färre använder protetiska ersättningar av

olika slag jämfört med tidigare. Tandsjukdomar har därför ökat, vilket innebär många problem

för äldre med bland annat allmänhälsan. Vid försämrat bett kan man se klart samband med

dåligt näringsintag eftersom det kan upplevas svårt att tugga olika sorters föda (Hugoson et al.

2003). Parodontit är något som också ökar med stigande ålder, men är inte förbehållet äldre.

Anledningen till att äldre får parodontit kan bero på många faktorer, till exempel försämrad

motorik så att exempelvis tandborstning försvåras, ökat läkemedelsintag och minskad

medvetenhet (Renvert & Persson 2001). Med regelbundna tandvårdsbesök kan äldre med

parodontit behålla sina tänder i större utsträckning (Renvert, Persson RE. & Persson GR. 2011).

En studie visade till trots att regelbundna tandvårdsbesök inte minskade gingivit och

plackmängden (Renvert & Persson 2001). Vilket delvis kan förklara ökningen av karierade

tänder hos äldre, även om det också beror på olika faktorer som kosten, mikroorganismerna i

munhålan, saliven, blottade rotytor och den stora andel fyllda tänder (Fure 2001).

Bland den stora heterogena gruppen äldre finns många som är fullt friska och aktiva, medan

andra har stort omvårdnadsbehov, är sjuka och sängbundna. Dessa skillnader avspeglas även i

den orala hälsan (Statens Folkhälsoinstitut 2012). Genom förebyggande åtgärder och

regelbundna tandvårdsbesök har allt fler äldre egna tänder högt upp i åldrarna, vilket innebär att

det är vanligare med tandsjukdomar (Agahi et al. 2009; Hugoson et al. 2005). Dessa problem

kan innebära smärta och obehag och kan påverka den självupplevda orala hälsan. För

tandhygienister är det viktigt att ha kunskap om hur äldre upplever sin orala hälsa för att kunna

möta de behandlingsbehov som finns. Denna studie har fokus på det orala hälsorelaterade

livskvalitetsinstrumentet GOHAI, som är speciellt framtaget för att mäta äldres självupplevda

munhälsa (Atchison & Dolan 1990).

5

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga studier som har använt det orala

hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI.

Frågeställningar

Resultatet beskrivs utifrån följande frågeställningar; På vilka grupper av patienter har GOHAI

använts (t.ex. kön, nationalitet och boendetyp)? Hur ser äldres självupplevda orala hälsa ut

utifrån värdet av GOHAI?

MATERIAL OCH METOD

Metod

Metoden är en allmän kvantitativ litteraturstudie, där fakta från vetenskapliga artiklar har

sammanställts utifrån några frågeställningar. I en studie med kvantitativ ansats sammanställs

siffror och mängd, till skillnad från kvalitativ där känslor uppmärksammas, och egna tolkningar

av författaren dominerar och lägger grunden för studien (Holme et al. 1997). Allmän metod

skiljer sig åt från systematisk metod så till vida att det inte görs distinkta val gällande vilken

forskning som ska ingå i resultatet för att besvara en tydligt formulerad fråga, utan förklarar

istället hur kunskapen på ett område ser ut och hur detta kan motivera till vidare forskning

(Forsberg & Wengström 2003).

Sökstrategi

Sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes i databasen PubMed (Bilaga 2). Sökordet som

användes var GOHAI. Begränsningar gjordes på att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år, att

artiklarna skulle vara skrivna på engelska, att abstract skulle finnas tillgängligt, samt att det i

abstract skulle framgå att deltagarna var ≥60 år.

Granskning och urval

Urval 1

I sökningen på PubMed fanns 69 artiklar då sökordet GOHAI använts (Bilaga 2). Abstract

granskades och artiklar på engelska med GOHAI och deltagare i studien med ålder ≥60 år

inkluderades (n=21) (Figur 2). Övriga artiklar var reviewartiklar (n=1), artiklar där åldern inte

stämde (n=9) och artiklar där åldern inte framgick på deltagarna (n=38).

6

Av inkluderade artiklar hämtades 16 som fanns tillgängliga i fulltext och 5 beställdes på

bibliotek. Artiklarna bedömdes därefter i fulltext.

Urval 2

21 artiklar granskades och av dessa inkluderades artiklar (n=20) som stämde överens med

syftet och begränsningarna (Bilaga 3). Artiklar (n=1) där resultatet av GOHAI inte framgick i

studien exkluderades.

Figur 2. Översikt av sökning och urval.

ETISKA ASPEKTER

Genomförandet av litteraturstudien krävde inget etiskt tillstånd. De vetenskapliga artiklarna

som använts i studien har varit offentligt material. Ingen förvanskning av materialet har skett.

Pubmed n=69

Abstract granskat n=69

Exkluderade

genom abstract n= 48

Review n=1

Ålder stämde inte

n=9

Åldern framgick inte n=38

Valda artiklar för

hämtning n=21

Exkluderade

artiklar efter

granskning n=1

Stämde inte med syftet n=1

Slutligt urval efter

granskning n=20

7

RESULTAT

I resultatet ingår 20 artiklar om GOHAI (Bilaga 3). De genomfördes i olika världsdelar, 12

studier i Asien (Enoki et al. 2013; Kshetrimayum et al. 2012; El Osta et al. 2012; Ikebe et al.

2012; Moriya et al. 2012; A-Dan & Jun-Qi 2011; Ergül & Akar 2008; Yu et al. 2008; Rong &

Lo 2009; Wong & McMillan 2005; Ikebe et al. 2007; Zhao et al. 2011), fem i Sydamerika

(Fuentes-García et al. 2013; Silva et al. 2011; Sánchez-García et al. 2010; Joaquim et al. 2010;

Esmeritz, Meneghim & Ambrosano 2012) och tre i Europa (Cornejo et al. 2013; Tsakos et al.

2009; Mesas et al. 2010) (Tabell 1). Det framgick i studierna att majoriteten av deltagarna

bodde självständigt och var kvinnor (Tabell1).

Tabell 1. Deltagare; Nationalitet, kön och boende.

Författare Nationalitet Kvinnor Män Boende

(%) (%)

Esmeriz, Meneghim & Ambrosano 2012 Brasilien 63.3 36.7 Självständigt

Silva et al. 2011 Brasilien 70.1 29.9 Ej självständigt

Joaquim et al. 2010 Brasilien/Kanada 56.9 43.1 Självständigt

Fuentes-García et al. 2013 Chile - - Självständigt

Tsakos et al. 2009 England 54.6 45.4 Självständigt

Kshetrimayum et al. 2012 Indien 58.9 41.1 Ej självständigt

Enoki et al. 2013 Japan 53.7 46.3 Självständigt

Ikebe et al. 2007 Japan 51.4 48.6 Självständigt

Ikebe et al. 2012 Japan 50.7 49.3 Självständigt

Moriya et al. 2012 Japan 48.9 51.1 Självständigt

Rong & Lo 2009 Kina 60.5 39.5 Ej Självständigt

Yu et al. 2008 Kina 65.2 34.8 Ej självständigt

A-Dan & Jun-Qi 2011 Kina 47.5 52.5 Omnämns ej

Wong & McMillan 2005 Kina - - Ej självständigt

Zhao et al. 2011 Kina 51.3 48.7 Ej självständigt

El Osta et al. 2012 Libanon 60 40 Självständigt

Sánchez-García et al. 2010 Mexiko 68.3 31.7 Omnämns ej

Cornejo et al. 2013 Spanien 72.3 27.7 Ej självsständigt

Mesas et al. 2010 Spanien 59.9 40.1 Självständigt

Ergül & Akar 2008 Turkiet 51.5 48.5 Ej självständigt

Självupplevd oral hälsa

Många artiklar presenterar värdet för GOHAI, men i en del saknas det och i dessa presenteras

OHRQoL som god eller dålig. I många av studierna var medelvärdet på GOHAI mellan 30 och

50 (Tabell 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8) (Mesas et al. 2010; Silva et al. 2011; Esmeriz, Meneghim &

Ambrosano 2012; El Osta et al. 2012; Sánchez-García et al. 2010; Joaquim et al. 2010;

Joaquim et al. 2010; Zhao et al. 2011; Cornejo et al. 2013; Kshetrimayum et al. 2012; Rong &

Lo 2009; A-Dan & Jun-Qi 2011). Allra lägst värde var 11.1 och fanns i en japansk studie som

8

undersökte skillnader i OHRQoL hos äldre under en 7 årsperiod (Enoki et al. 2013) (Tabell 2).

Allra högsta medelvärdet av GOHAI, 56.1, uppmättes på män i en kinesisk studie som mätte

kliniska och sociodemografiska faktorer som influerar OHRQoL hos äldre (Zhao et al. 2011)

(Tabell 3). Inga större skillnader i OHRQoL mätt med GOHAI kunde ses mellan studier där

deltagarna bodde självständigt, och där de inte gjorde det, förutom i två där GOHAI

medelvärde var 11.1 (Enoki et al. 2013) och 11.7(7.5) (Ikebe et al. 2012) (Tabell 2).

Tabell 2. Resultat av GOHAI i studier med deltagare som inte bodde självständigt, respektive

självständigt, samt där boende ej nämns.

Författare Ej självständigt boende Självständigt boende Boende nämns ej

Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) Medelvärde (SD)

Silva et al. 2011 33.9

Ergül & Akar 2008 42.5 (7.4)

Kshetrimayum et al. 2012 47.03 (9.2)

Rong & Lo. 2009 49.5 (7.3)

Yu et al. 2008 49.77 (6.4)

Enoki et al. 2013 11.1

Ikebe et al. 2012 11.7 (7.5)

El Osta et al. 2012 42 (3.4)

Zhao et al. 2011 46.0 (8.5)

Moriya et al. 2012 52.6 (7.7)

A-Dan & Jun-Qi 2011 24.97 (7.7)

Sanchez-García et al. 2010 45.8 (7.0)

Könsskillnader

Studierna visade generellt förhållandevis låga skillnader i OHRQoL mellan könen (Tabell 3).

Det framgick emellertid att kvinnor upplevde sämre OHRQoL (Ikebe et al. 2012; Cornejo et al.

2013; Sánches-García et al. 2010; Zhao et al. 2011; Yu et al. 2008; Kshetrimayum et al. 2012;

Tsakos et al. 2009). En studie som undersökte hur kliniska och sociodemografiska faktorer

influerar OHRQoL bland äldre kineser visade stor skillnad mellan män och kvinnor. GOHAI

medelvärde var 45.8 för kvinnor och 56.1 för män (Zhao et al. 2011). Två studier visade bättre

OHRQoL för kvinnor än män (Silva et al. 2009; Ergül & Akar 2008).

9

Tabell 3. Resultat i medelvärde från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd

oral hälsorelaterad livskvalitet relaterat till kön.

Författare GOHAI GOHAI Bra OHRQoL Dålig OHRQoL

Kvinnor Män Kvinnor/Män Kvinnor/Män

(SD) (SD) (%) (%)

Cornejo et al. 2013 31.9/35.7 68.1/64.3

Ikebe et al. 2012 11.8 (7.7) 11.5 (7.3)

Silva et al. 2009 33.94 (2.6) 33.68 (2.6)

Sánches-García et al. 2010 45.5 (7.4) 46.5 (6.1)

Zhao et al. 2011 45.8 56.1

Yu et al. 2008 48.14 (6.1) 51.94 (5.1)

Kshetrimayum et al. 2012 46.06 (9.0) 48.4 (9.5)

Tsakos et al. 2009 52.80 (6.5) 53.88 (5.8)

Ergül & Akar 2008 54 48

Åldersskillnader

I tre av studierna framgick det att deltagare med lägre ålder upplevde sämre OHRQoL (Silva et

al. 2009; Ergül & Akar 2008; Sánches-García et al. 2010)(Tabell 4). En studie som belyste

påverkan på OHRQoL hos kinesiska geriatriska patienter boende på sjukhus visade störst

skillnad bland åldersgrupperna (Yu et al. 2008). Deltagare >85 år hade sämst OHRQoL,

GOHAI medelvärde var 47.85(5.97). De yngsta deltagarna mellan 65-75 år hade GOHAI

medelvärde 51.00(5.44) (Yu et al. 2008).

10

Tabell 4. Resultat från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd oral

hälsorelaterad livskvalitet relaterat till ålder.

Författare GOHAI

Ålder medelvärde (SD)

Silva et al. 2009

65-69 år 33.59 (2.9)

70-74 år 34.04 (2.2)

75-79 år 33.65 (2.8)

≥80 år 33.72 (2.3)

Ergül & Akar 2008

60-75 år 42

≥76 år 43.5

Sánches-García et al. 2010

60-74 år 45.6 (7.1)

≥75 år 46.1(6.9)

Yu et al. 2008

65-75 år 51.00 (5.4)

>75-84 år 49.44 (6.3)

>85 år 47.85 (5.9)

Tsakos et al. 2009

65-75 år 53.81 (6.2)

≥75 år 52.63 (6.2)

Nationella skillnader

Enbart två studier belyste skillnaderna i OHRQoL mellan länder (Joaquim et al. 2010; Fuentes-

García et al. 2013)(Tabell 5). Personer från Brasilien upplevde sämre OHRQoL än personer

från Kanada (Joaquim et al. 2010). Fuentes-García et al. (2013), undersökte OHRQoL i tre

stora huvudstäder i Sydamerika. Santiago i Chile visade sämst OHRQoL, där var GOHAI

medelvärde 49.9(8.60). Bäst resultat uppmättes i Montevideo, Uruguay, 54.8(6.10)(Fuentes-

García et al. 2013).

11

Tabell 5. Resultat från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd oral

hälsorelaterad livskvalitet, med fokus på nationalitet.

Författare GOHAI Bra OHRQoL Dålig OHRQoL

Urval Medelvärde (SD) (%) (%)

Joaquim et al. 2010

Brasilianare 31.97 (8.9)

Nya kanadensiska immigranter 39.28 (6.5)

Kanadensare 40.55 (5.7)

Fuentes-García et al. 2013

Santiago 49.9 (8.6) 38.1 61.9

Buenos Aires 53.1 (7.4) 65.2 34.8

Montevideo 54.8 (6.1) 61.1 38.9

Skillnader i utbildningsår

Tre studier belyste skillnader i OHRQoL och antal år deltagarna hade studerat. Det framgick att

fler utbildningsår påverkade OHRQoL till det bättre (Sánches-García et al. 2010; Tsakos et al.

2009; Silva et al. 2009)(Tabell 6). Störst skillnad visade en studie som utvärderade sambandet

vid betandat status hos äldre i Mexiko och OHRQoL, där var GOHAI medelvärde 44.1(7.80)

för de med utbildning ≤6 år, och 47.1(6.10) för utbildning >6 år.

Tabell 6. Resultat från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd oral

hälsorelaterad livskvalitet relaterat till utbildning.

Författare GOHAI

Utbildning Medelvärde (SD)

Silva et al. 2009

Lågstadiet ofullständigt 33.69 (2.7)

Högstadiet 33.90 (2.4)

Påbörjat gymnasiet 33.34 (2.9)

Gymnasiet och grundutbildning 33.86 (2.4)

Sánches-García et al. 2010

Utbildning >6 år 47.1 (6.1)

Utbildning ≤6år 44.1 (7.8)

Tsakos et al. 2009

Utbildning ≤14 år 52.17 (6.6)

Utbildning 15-20 år 53.64 (6.1)

Utbildning ≥20 år 54.41 (5.8)

Tänder, tandlöshet och protesanvändande

Några studier åskådliggjorde OHRQoL vid protesanvändande (Silva et al. 2009; Yu et al. 2008;

Wong & McMillan 2005; Tsakos et al. 2009), antal tänder (Silva et al. 2009) och tandlöshet

(Yu et al. 2008; Wong & McMillan 2005) (Tabell 7). Att använda protes upplevdes av

12

deltagarna i två studier som sämre än att inte ha det (Tsakos et al. 2009; Wong & McMillan

2005). En studie visade att tandlöshet gav bättre GOHAI resultat än ett delvis betandat bett utan

protes (Wong & McMillan 2005). Antal tänder relaterat till OHRQoL visade ingen större

skillnad, emellertid gavs ett något högre GOHAI medelvärde för bett med ≥20 tänder (Silva et

al. 2009).

Tabell 7. Resultat från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd oral

hälsorelaterad livskvalitet, relaterat till antal tänder och protesanvändande.

Författare GOHAI

Urval Medelvärde (SD)

Silva et al. 2009

≤20 tänder 33.66 (2.6)

≥20 tänder 34.37 (2.5)

Ej protes/protes i en käke 33.58 (2.8)

Protes i båda käkarna 34.03 (2.1)

Yu et al. 2008

Tänder 49.73 (5.8)

Tandlös 48.57 (6.7)

Ej protes 48.83 (6.5)

Protes fixerad och avtagbar 1-10 tänder 48.43 (6.0)

Protes fixerad och avtagbar 11-20 tänder 51.33 (4.2)

Protes fixerad och avtagbar >20 tänder 49.45 (6.1)

Wong & McMillan 2005

delvis betandade med protes 49.1 (7.2)

delvis betandade utan protes 50.8 (6.7)

tandlösa 53.0 (6.3)

Tsakos et al. 2009

Protes 52.47 (6.6)

Ej protes 54.45 (5.6)

Näringsbrist, munhälsostatus och tandvård

Fyra studier presenterar var för sig helt skilda faktorer som kan inverka på OHRQoL (Tabell 8).

Mesas et al. (2010), visar i sin studie hur näringsbrist påverkar OHRQoL negativt. Deltagare

med näringsbrist hade GOHAI medelvärde 30.2(4.80), och utan hade 33.5(2.80)(Mesas et al.

2010). I en studie framgick det att de med sämre tuggfunktion också hade sämre OHRQoL

(Ikebe et al. 2007). En studie visade att DMFT 0-9 tänder visade bättre OHRQoL än DMFT

≥20 tänder. Skillnad kunde även ses bland deltagare med 0 antal tänder med rotkaries där

GOHAI medelvärde var 47.6 och hos deltagare med ≥2 rotkarierade tänder var medelvärdet

41.2. Hade deltagarna inga fickor ≥6mm var medelvärdet högre än hos de som hade ≥2 tänder

med fickdjup 6mm (Zhao et al. 2011). Rong och Lo (2009), ville med sin studie visa hur

OHRQoL påverkades av att deltagarna tillhandahölls med tandvård i tre år. Ingen signifikant

13

skillnad kunde mätas med GOHAI. Däremot upplevde färre antal procent av deltagarna sin

OHRQoL som bra efter att tandvård tillhandahållits, men även färre upplevde den som dålig

efteråt (Rong & Lo 2009).

Tabell 8. Resultat från studier där GOHAI har använts för att mäta självupplevd oral

hälsorelaterad livskvalitet, relaterat till tuggfunktion, näringsbrist, (Decayed Missed Filled

Teeth) DMFT, rotkaries, fickdjup >6mm och tillhandahållen tandvård.

Författare GOHAI Bra OHRQoL Dålig OHRQoL

Urval Medelvärde (SD) (%) (%)

Ikebe et al. 2007

sämre tuggfunktion (25%) 14.5 (9.2)

bättre tuggfunktion (75%) 11.3 (7.1)

Mesas et al. 2010

näringsbrist 30.2 (4.8)

ej näringsbrist 33.5 (2.8)

Zhao et al. 2011

DMFT 0-9 tänder 47.8

DMFT ≥20 tänder 46.5

Antal tänder med rotkaries 0 tänder 47.6

Antal tänder med rotkaries ≥2 tänder 41.2

Antal tänder med PPD≥6mm, 0 tänder 46.2

Antal tänder med PPD≥6mm, ≥2 tänder 40.8

Rong & Lo 2009

före tandvård tillhandahållen 49.6 (7.4) 48.5 25.8

tandvård tillhandahållen 49.3 (7.4) 37.5 22.8

14

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studien utfördes som en allmän litteraturstudie för att genom en översikt inom

forskningsområdet kunna besvara syftet på bäst lämpade sätt. Sökning efter artiklar gjordes i

databasen PubMed, som är en av världens största databaser där litteratur inom området

biomedicin finns samlat (PubMed 2013). Att söka i någon annan databas var inte aktuellt då

resultatet av sökningen på PubMed gav tillräckligt antal artiklar för att få en översikt över

äldres självupplevda orala hälsa. Det är möjligt att information gått förlorad genom att inte

använda ytterligare databaser. Hade sökningen utökats med ytterligare sökord än GOHAI är det

också möjligt att fler artiklar inom området kunde inkluderats, men ju fler artiklar som framgår

från litteratursökningen desto svårare är det att välja artiklar. Avsikten var dessutom inte att

göra en systematisk litteraturstudie. Hade materialet efter granskning inte varit tillräckligt hade

ytterligare sökningar gjorts.

Begränsning sattes på 10 år för att få förhållandevis aktuell forskning. Begränsning på tid

längre tillbaka, eller ingen tidsbegränsning alls hade möjligen kunnat ge ett större antal artiklar.

Genom att endast inkludera engelskspråkiga artiklar kan relevant forskning skriven på andra

språk ha förlorats, men engelska var det språket författaren behärskade. Likaså kan

begränsningen av att abstract skulle vara tillgängligt ha lett till att artiklar om saknade abstract

och som var relevanta för studien missats.

Begränsning gjordes även på att deltagarna skulle vara ≥60 år eftersom studien riktade sig

enbart till äldre. GOHAI har emellertid även testats på unga vuxna och medelålders vuxna

(Albaker 2013; Shyama et al. 2013) men togs först fram för äldre och har använts mest på den

gruppen. Åldern ≥60 valdes trots att vi i Sverige har en högre ålder för att definiera äldre. Detta

beror på att i andra länder definieras äldre från 60 år och hade begränsning till 65 år gjorts hade

eventuellt antalet artiklar inte blivit så stort. Ingen ålderbegränsning gjordes i PubMed för att

artiklar med deltagare ≥60 år inte skulle missas. Artiklar (n=38) där åldern inte framgick i

abstractet valdes bort för att materialet inte skulle bli för stort, vilket kan ha lett till att

ytterligare relevant forskning förlorats.

15

Resultatdiskussion

20 artiklar valdes ut till studien där det orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI

hade använts på äldre ≥ 60 år. Tolv av artiklarna var genomförda i Asien (Kshetrimayum et al.

2012; Rong & Lo 2009; Yu et al. 2008; El Osta et al. 2012; A-Dan & Jun-Qi 2011; Wong &

McMillan 2005; Ikebe et al. 2012; Moriya et al. 2012; Enoki et al. 2013; Ikebe et al. 2007;

Ergül & Akar 2008; Zhao et al. 2011). Att mer än hälften av artiklarna kommer från Asien kan

bero på att det är den största världsdelen, i förhållande till invånarnantalet

(Nationalencyklopedin). Det kan även vara så att kulturen i Asien värnar mer om hela individen

(Stolt 2002) och inte enbart utifrån ett sjukdomscentrerat och biomedicinskt sätt (Stolt 2003),

utan kanske även omsätter kunnandet om OHRQoL praktiskt till större del än vad övriga

världen gjort. I Sydamerika där fem av artiklarna var utförda (Fuentes-García et al.2013; Silva

et al.2011; Sánchez-García, et al. 2010; Joaquim et al. 2010; Esmeritz, Meneghim &

Ambrosano 2012), är också kulturen att värna om individen, men framför allt äldre, stor

(Waitzkin et al. 2001). Social medicin, dvs. medicin som berör det omgivande samhället, och

framför allt sociala riskgrupper, har haft betydelse sedan 1950-talet i Sydamerika, men har inte

nått fram till engelskspråkiga länder eftersom det mesta som publicerats är på spanska

(Waitzkin et al. 2001). Detta kan ha sin orsak till att endast fem artiklar kom från den delen av

världen. Begreppet OHRQoL förhållandevis nytt, och inte lika mycket forskning har gjorts

inom området som inom andra (Johansson 2009), vilket kan förklara att endast tre artiklar kom

från Europa (Cornejo et al. 2013; Tsakos et al. 2009; Mesas et al. 2010). Det finns emellertid

andra OHRQoL som har använts i större omfattning i Europa (Montero-Martín et al. 2009;

John et al. 2004; Montero et al. 2011).

I två artiklar presenteras skillnader mellan tre olika huvudstäder i Sydamerika (Fuentes-García

et al. 2013) och länder (Brasilien och Kanada) i olika världsdelar (Joaquim et al. 2010). I

Sydamerika var skillnaden mellan städerna inte särskilt stor, dock var medelvärdet på GOHAI

i Santiagio lägre än i de två andra städerna, vilket i studien förklaras med att högre andel av

deltagarna där hade sämre allmänhälsa och depression i större utsträckning (Fuentes-García et

al. 2013). Däremot var skillnaden på GOHAI medelvärdet större mellan personer från Brasilien

31.97(8.90) och personer från Kanada 40.55(5.70), vilket kan bero på kulturskillnader och

tillgång till tandvård som därmed påverkat munhälsan och upplevelsen av OHRQoL (Jaquim et

al. 2010).

Studier där deltagarna bodde självständigt var i majoritet, vilket kan ha sin förklaring i att

personer som bor självständigt har förhållandevis litet behov av omvårdnad och kan därför ge

16

ett annat svar på GOHAI än personer som är sjuka och i behov av omvårdnad. Resultatet av

GOHAI var dock likartad mellan deltagarna som bodde självständigt (Enoki et al. 2013; Ikebe

et al. 2012; El Osta et al. 2012; Zhao et al. 2011; Moriya et al. 2012), och de som inte gjorde

det (Silva et al. 2011; Ergül & Akar 2008; Kshetrimayum et al. 2012; Rong & Lo 2009; Yu et

al. 2008). Att studierna visade likartade resultat oavsett boendetyp hos deltagarna kan vara att

detta inte är av någon betydelse i mätningarna av OHRQoL. Kanske fick deltagarna i de olika

studierna likartad munvård, hade likartade munhälsostatus och likartade upplevelser av sin

orala hälsa.

I 16 av de 18 artiklar där könsfördelningen framgick var störst andel av deltagarna kvinnor

(Ergül & Akar 2008; Cornejo et al. 2013; Kshetrimayum et al. 2012; Rong & Lo 2009; Yu et

al. 2008; El Osta et al. 2012; Mesas et al. 2010; Ikebe et al. 2012; Zhao et al. 2011; Esmeriz,

Meneghim & Ambrosano 2012; Enoki et al. 2007; Ikebe et al. 2007; Joaquim et al. 2010; Silva

et al. 2011; Tsakos et al. 2009). Detta kan bero på att kvinnor lever längre än män och att den

gruppen därför är till större del representerad i studier gjorda på äldre (Pejryd 2012). Studierna

som undersökt skillnaden i GOHAI bland könen (Ikebe et al. 2012; Cornejo et al. 2013; Zhao et

al. 2011; Kshetrimayum et al. 2012; Silva et al. 2009; Sánches-García et al. 2010; Yu et al.

2008; Tsakos et al. 2009; Ergül & Akar 2008) visar alla utom två ( Silva et al. 2009 Ergül &

Akar 2008) att män har bättre OHRQoL än kvinnor. Vilket kan bero på att kvinnor känner

exempelvis mer smärta än män (Harjales Araujo 2013), och därför uttrycker att de upplever

sämre oral hälsa. Detta kan vara viktigt att veta som tandhygienist för att kunna tillgodose

behandlingsbehovet som finns hos våra patienter och bemöta dem på rätt sätt.

Åldern inverkade negativt på OHRQoL hos alla deltagare i studierna där det presenterats (Silva

et al. 2009; Ergül & Akar 2008; Sánches-García et al 2010; Yu et al. 2008; Tsakos et al. 2009).

Äldres allmänhälsa är sämre och kan inverka på den orala hälsan (Renvert, Berglund, Nilsson,

Opalinska, Persson & Wallin-Bengtsson 2009), vilket kan förklara resultatet. I tre studier var

OHRQoL sämre hos gruppen med lägre åldrar (Silva et al. 2009; Ergül & Akar 2008; Sánches-

García et al. 2010). Detta kan bero på att faktorer som protesanvändande, tandstatus,

restaurationsstatus, medvetenhet med mera hos dessa deltagare upplevs negativt.

Reultatet av GOHAI från artiklarna är presenterade utifrån medelvärdet, vilket var mellan 30

och 50 i många av studierna (Mesas et al. 2010; Silva et al. 2011; Esmeriz, Meneghim &

Ambrosano 2012; El Osta et al. 2012; Ergül & Akar 2008; Sánchez-García et al. 2010; Yu et al.

2008; Moriya et al. 2012; Joaquim et al. 2010; Fuentes-García et al. 2013; Silva et al. 2011;

Ergül & Akar 2008; Rong & Lo 2009; Cornejo et al. 2013; Zhao et al. 2011; Kshetrimayum et

17

al. 2012). Detta betyder att många känner att deras orala hälsa är dålig. En orsak kan vara att de

har ont och svårt att tugga (Mesas et al. 2010; Ikebe et al. 2007), eller att de saknar tänder och

bär protes (Wong & McMillan 2005). I studien av Rong & Lo (2009), fanns inga signifikanta

skillnader i den självupplevda munhälsan efter regelbunden tandvård (Rong & Lo 2009). Detta

kan bero på att trots munhälsan enligt kliniska diagnoser var bra, att patienterna saknade tänder,

vilket gjorde det svårt att tugga, eller att viss tandvård, ex. utdragning av rotrester inte gjorde

stor skillnad på den självupplevda orala hälsan i helhet (Rong & Lo 2009). I studien var även

deltagarna vid utvärderingen av tillhandahållen tandvård efter 3 år färre än i första, vilket kan

ha gett ett annat resultat än vad som skulle blivit om deltagarantalet var detsamma som vid start

(Rong & Lo 2009).

Tre artiklar skilde sig stort genom att GOHAI medelvärdet var omkring 11 (Enoki et al. 2013;

Ikebe et al. 2012; Ikebe et al. 2007). Detta kan bero på att instrumentet GOHAI använts på ett

annat sätt än i de andra artiklarna, till exempel genom att högre GOHAI värden fått motsvara

sämre OHRQoL (Enoki et al. 2013; Ikebe et al. 2012; Ikebe et al. 2007). I de flesta av studierna

som resultatet bygger på används Atchison & Dolans metod där de negativt värderande items

kodas om så att högre värden indikerar god OHRQoL. Men i dessa tre artiklarna hade man valt

att koda om de tre positivt värderande items; ”swallow”, ”appearence” och ”discomfort when

eating” till negativa och låter därför låga värden indikera god OHRQoL. Enligt Atchison &

Dolan (1990), innebär ett GOHAI värde ≤50 dålig OHRQoL. Detta skulle motsvara 5/6 av de

60 poäng som är totalt. Kan man applicera samma gränser till mätningarna som Ikebe et al.

(2012), Ikebe et al. (2007) och Enoki et al. (2013) har gjort skulle detta innebära att

medelvärdet av GOHAI i deras studier överstiger 1/6 av totalsumman på 60 poäng, och därför

skulle man kunna dra slutsatsen att deltagarna i deras studier har dålig OHRQoL.

I tre artiklar belystes skillnaden mellan lågutbildade och högutbildade (Sánches-Garcá et al.

2010; Tsakos et al. 2009; Silva et al. 2009). Skillnaderna var inte stora, men högutbildade hade

något bättre OHRQoL vilket kan förklaras genom att deltagarna kan ha fått mer information om

hur de ska sköta sin mun, eller efter en akademisk skolning fått högre avlönade jobb och kunnat

betala för tandvård och på så sätt bibehållit bra munhälsa (Tsakos et al. 2009).

I två studier framgick att deltagare med protes hade sämre OHRQoL (Tsakos et al. 2009; Wong

& McMillan 2005), vilket kan bero på att det till exempel är svårare att tugga och tala med

protes. Anledningen till att resultatet blev högre för tandlösa deltagare kan bero på att de

accepterat sin orala hälsa (Wong & McMillan 2005).

18

Näringsbrist kan förklaras bland annat genom dålig munhälsa som i sin tur påverkar hur och

vilka födointag som görs (Ritchie et al. 2002). Detta kan vara anledningen till varför det i en

studie visade att deltagare med näringsbrist hade sämre OHRQoL (Mesas et al. 2010).

En annan studie belyste hur högre DMFT, fler rotkarierade tänder, och fler tänder med mer än 6

mm fickdjup inverkade negativt på OHRQoL. Detta kan bero på att deltagarna kände mer

smärta eller svårigheter att t.e.x. äta och tugga (Zhao et al. 2011). Sämre tuggfunktion gav i en

studie mycket lågt GOHAI medelvärde, vilket motsvarade till skillnad från de andra artiklarna

bättre OHRQoL eftersom items hade kodats om på ett annat sätt än i de andra (Ikebe et al.

2007). I en annan studie framgick det att färre deltagare upplevde sin orala hälsa som bra efter

att tandvård tillhandahållits de i tre år (Rong & Lo 2009). Detta kan bero på att deltagarantalet

före och efter utvärderingen skiftade och procenttalet därför blev annorlunda.

Resultatet som återgetts genom studien är spretigt. Få studier var utförda i Europa, och ingen i

Norden. Enbart några studier undersökte relationen mellan OHRQoL och utbildning,

näringsbrist, munhälsostatus, tandvård och tandsjukdomar. Ytterligare forskning om OHRQoL

genom användning av livskvalitetsinstrumentet GOHAI utförda på äldre med de olika

variablerna är önskvärt för att få ett varierat men enhetligt resultat.

SLUTSATS

Konklusionen av studien är att äldre uppfattar sin OHRQoL som medelmåttig till dålig. I flera

studier visades att framförallt kvinnors OHRQoL var sämre jämfört med mäns.

19

REFERENSLISTA

A-Dan W, Jun-Qi L. (2011). Factors associated with the oral health-related quality of life in

elderly persons in dental clinic: validation of a Mandarin Chinese version of GOHAI.

Gerodontology, 28(3), ss. 184-191.

Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, Wånell SE. (2009). Statens folkhälsoinstitut.

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar – En kunskapssammanställning.

http://www.fhi.se/PageFiles/3968/r20056Aldredar0505.pdf [2013-05-01]

Albaker AM. (2013). The oral health-related quality of life in edentulous patients treated with

conventional complete dentures. Gerodontology, 30(1), ss. 61-66.

Aronsson K. Wärnberg Gerdin E. (2003). . Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping. Tänder

hela livet, Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre.

http://www.lio.se/upload/11816/Tander_hela_livet.pdf [2010-10-05]

Atchison K.A. Dolan T.A. (1990). Development of the geriatric oral health assessment index.

Journal of Dental Education, 45(11), ss. 680-687.

Cornejo M, Pérez G, de Lima KC, Casals-Peidro E, Borrell C. (2013). Oral Health-Related

Quality of Life in institutionalized elderly in Barcelona (Spain).

Medicina Oral Patologia Oral y Cirugia Bucal, 18(2), ss. 285-292.

Corson MA, Boyd T, Kind P, Allen PF, Steele JG. (1999). Measuring oral health: does your

treatment really make difference. British Dental Journal, 187(9), ss. 481-484.

El Osta N, Tubert-Jeannin S, Hennequin M, Bou Abboud Naaman N, El Osta L, Geahchan N.

(2012). Comparison of the OHIP-14 and GOHAI as measures of oral health among elderly in

Lebanon. Health and Quality of Life Outcomes, 10(131), ss 1-10.

Enoki K, Ikebe K, Matsuda KI, Yoshida M, Maeda Y, Thomson WM. (2013). Determinants of

change in oral health-related quality of life over 7 years among older Japanese. Journal of Oral

Rehability, 40(4), ss. 252-257.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21692833http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21692833http://www.fhi.se/PageFiles/3968/r20056Aldredar0505.pdfhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22369662http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22369662http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23385501http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23385501http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23110518http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23110518http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23356574http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23356574

20

Ergül S, Akar GC. (2008). Reliability and validity of the Geriatric Oral Health Assessment

Index in Turkey. Journal of Gerontological Nursing, 34(9), ss. 33-39.

Esmeriz CE, Meneghim MC, Ambrosano GM. (2012). Self-perception of oral health in non-

institutionalised elderly of Piracicaba city, Brazil. Gerodontology, 29(2), ss. 281-289.

Forsberg C & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Fuentes-García A, Lera L, Sánchez H, Albala C. (2013). Oral health-related quality of life of

older people from three South American cities. Gerodontology, 30(1), ss. 67-75.

Fure S. (2001). Karies hos äldre. Tandläkartidningen, 93(1), ss 1-9.

Harjales Araujo ME, Finnerup N B, Jensen T S, Svensson P. (2013). Differential effect of

visual and gustatory stimuli on experimental jaw muscle pain. European Journal of Pain,

17(6), ss. 811-819.

Holme I, Krohn Solvang B, Fløjstad G, Kjeldstadli K, O’Gorman D. (1997).

Forskningsmetodik; Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hugoson A, Koch G, Göthberg A, Nydell Helkimo A, Lundin SÅ, Norderyd O, Sjödin B,

Sondell K. (2005). Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30

years (1973-2003) II. Review of clinical and radiographic findings. Swedish Dental Journal,

29, ss. 139-155.

Hugoson A, Koch G, Johansson S. (2003). Konsensuskonferens, Oral hälsa. Odontologiska

institutionen, Jönköping. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Hägglin C, Berggren U, Lundgren J. (2005). A Swedish version of the GOHAI index.

Psychometric properties and validation. Swedish Dental Journal, 29(3), ss. 113-124.

Ikebe K, Hazeyama T, Enoki K, Murai S, Okada T, Kagawa R, Matsuda K, Maeda Y. (2012).

Comparison of GOHAI and OHIP-14 measures in relation to objective values of oral function

in elderly Japanese. Community Dentistry and Oral Epidemiology, 40(5), ss. 406-414.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18795563http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18795563http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21507055http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21507055http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22428946http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22428946http://pure.au.dk/portal/en/persons/nanna-brix-finnerup(96511d27-1bc4-4075-82d7-3382b8b4c167).htmlhttp://pure.au.dk/portal/en/persons/troels-staehelin-jensen(e1a6c2c8-3a85-464d-a1b3-53c8bab37d6d).htmlhttp://pure.au.dk/portal/en/persons/troels-staehelin-jensen(e1a6c2c8-3a85-464d-a1b3-53c8bab37d6d).htmlhttp://pure.au.dk/portal/en/publications/differential-effect-of-visual-and-gustatory-stimuli-on-experimental-jaw-muscle-pain(1a5af1fe-d638-4198-9b95-94b425c90dea).htmlhttp://pure.au.dk/portal/en/publications/differential-effect-of-visual-and-gustatory-stimuli-on-experimental-jaw-muscle-pain(1a5af1fe-d638-4198-9b95-94b425c90dea).htmlhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=H%C3%A4gglin%20C%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16255355http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Berggren%20U%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16255355http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Lundgren%20J%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16255355http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16255355http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22469135http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22469135

21

Ikebe K, Hazeyama T, Morii K, Matsuda K, Maeda Y, Nokubi T. (2007). Impact of

masticatory performance on oral health-related quality of life for elderly Japanese.

International Journal of Prosthodontic, 20(5), ss. 478-485.

Inglehart MR. Bagramian R.A. (2002). Oral Health-Related Quality of Life. Illinois:

Quintessence publication.

Joaquim AM, Wyatt CC, Aleksejūnienė J, Greghi SL, Pegoraro LF, Kiyak HA. (2010). A

comparison of the dental health of Brazilian and Canadian independently living elderly.

Gerodontology, 27(4), ss. 258-265.

Johansson V. (2009). Diss., Malmö University, Department of Oral Public Health, Faculty of

Odontology. Oral Health-related quality of life and patient payment systems - A study of

Contact and Fee-for-service care in a county in Sweden.

http://dspace.mah.se/handle/2043/9017 [2010-11-15]

John MT, Hujoel P, Miglioretti DL, LeResche L, Koepsell TD, Micheelis W. (2004).

Dimensions of oral-health-related Quality of Life. Journal of Dental Research, 83(12), ss. 956-

960.

Klinge B, Holmstrup P. (2004). Parodontit och allmänsjukdomar. Tandläkartidningen, 96(2),

ss. 26-35.

Kshetrimayum N, Reddy CV, Siddhana S, Manjunath M, Rudraswamy S, Sulavai S. (2013).

Oral health-related quality of life and nutritional status of institutionalized elderly population

aged 60 years and above in Mysore City, India. Gerodontology, 30(2), ss. 119-125.

Mesas AE, Andrade SM, Cabrera MA, Bueno VL. (2010). Oral health status and nutritional

deficit in noninstitutionalized older adults in Londrina, Brazil. Brazilian Journal of

Epidemilogy, 13(3), ss. 434-445.

Montero-Martín J, Bravo-Pérez M, Albaladejo-Martínez A, Hernández-Martín L A, Rosel-

Gallardo M E. (2009). Validation the Oral Health Impact Profile (OHIP-14sp) for adults in

Spain. Journal of Clinical and Experimental Dentistry, 1(1), ss. 1-7.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17944335http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17944335http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20545778http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20545778http://dspace.mah.se/handle/2043/9017http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22364560http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22364560

22

Montero J, Lopez J-F, Vicente M-P, Galindo M-P, Albaladejo A, Bravo M. (2011).

Comparative validity of the OIDP and OHIP-14 in describing the impact of oral healt on

quality of life in cross-sectional study performed in Spanish adults. Medicina Oral Patologia

Oral y Cirugia Bucal, 16(6), ss. 816-821.

Moriya S, Tei K, Murata A, Muramatsu M, Inoue N, Miura H. (2012). Relationships between

Geriatric Oral Health Assessment Index scores and general physical status in community-

dwelling older adults. Gerodontology, 29(2), ss. 998-1004.

Murariu A, Hanganu C, Bobu L. (2010). Evaluation of the Reliability of the Geriatric Oral

Health Assessment Index (GOHAI) in Institutionalised Elderly in Romania: A Pilot Study.

Journal of Oral Health and Dental Management, 10(2), ss. 64-69.

Naito M. Suzukamo Y. Ito H-O. Nakayama T. (2007). Development of a Japanese version of

the Oral Impacts on Daily Performance (OIDP) scale: a pilot study. Journal of Oral Science,

49(4), ss. 259-264.

Nationalecyklopedin. (u.å). Asien. http://www.ne.se/asien [2013-05-05]

Nilsson M. (2008). Våra äldre - Om konstruktioner av äldre i offentligheten. Diss., Linköpings

Universitet. Linköping Studies in Arts and Science nr. 450. http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:25626/FULLTEXT01 [2013-04-08]

Pejryd N. (2012). Svt Nyheter, vetenskap. Därför lever kvinnor längre än män.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-lever-kvinnor-langre-an-man [2013-05-04]

PubMed. US National Library of Medicine National institutes of Health. (u.å).

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed [2013-05-01]

Renvert S, Berglund J, Nilsson C, Opalinska T, Persson R, Persson R, Wallin-Bengtsson V.

(2009). Fokus på sambandet munhälsa-allmänhälsa. Tandläkartidningen, 101(7), ss. 52-54.

Renvert S, Persson RE, Persson GR. (2011). A history of frequent dental care reduces the risk

of tooth loss but not periodontitis in older subjects. Swedish Dental Journal, 35(2), ss. 69-75.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22077791http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22077791http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22077791http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-lever-kvinnor-langre-an-manhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Renvert%20S%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=21827016http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Persson%20RE%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=21827016http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Persson%20GR%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=21827016http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21827016

23

Renvert S, Persson GR. (2001). Parodontit hos äldre. Tandläkartidningen, 93(1), ss. 52-56.

Ritchie SC, Joshipura K, Hung HC, Douglass CW. (2002). Nutrition as a mediator in the

relation between oral and systemic disease: Association between specific measures of adult oral

health and nutrition outcomes. Oral Biology and Medicine, 13(3), ss. 291-300.

Rong WS, Lo EC. (2009). Effect of providing outreach oral health care to institutionalised

elders in Hong Kong. Oral Health and Preventive Dentistry, 7(3), ss. 261-267.

Sampogna F. (2010). Diss., Malmö University, Department of Oral Public Health, Faculty of

Odontology. Quality of Life and Severity assessment by provider and patient in oral and skin

conditions. http://dspace.mah.se/handle/2043/10168 [2012-11-10]

Sánchez-García S, Heredia-Ponce E, Juárez-Cedillo T, Gallegos-Carrillo K, Espinel-Bermúdez

C, de la Fuente-Hernández J, García-Peña C. (2010). Psychometric properties of the General

Oral Health Assessment Index (GOHAI) and dental status of an elderly Mexican population.

Journal of Public Health Dentistry, 70(4), ss. 300-307.

Sheiham A. (2005). WHO, Bulletin of the World Health Organization. Oral health, general

health and quality of life. http://www.who.int/bulletin/volumes/83/9/editorial30905html/en/

[2011-11-15]

Shyama M, Honkala S, Al-Mutawa SA, Honkala E. (2013). Oral Health-Related Quality of

Life among Parents and Teachers of Disabled Schoolchildren in Kuwait. Medical Principle and

Practice, 22(3), ss. 285-290.

Silva DD, Held RB, Torres SV, Sousa Mda L, Neri AL, Antunes JL. (2011). Self-perceived

oral health and associated factors among the elderly in Campinas, Southeastern Brazil, 2008-

2009. A Revista de Saúde Pública, 45(6), ss. 1145-1153.

Slade G, editor. Atchison KA. (1997). General Oral Health Assessment Index ( the Geriatric

Oral Health Assessment Index). Measuring Oral Health and quality of life, 7, ss. 71-80.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19780433http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19780433http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20663049http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20663049http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23171756http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23171756http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23171756http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23171756http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21953025http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21953025http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21953025

24

Socialstyrelsen (2013). Patientundervisning.

http://www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer/omriktlinjerna/omradeniriktlinjerna/patientun

dervisning [2013-01-07]

Statens folkhälsoinstitut (2012). Hälsan bland 55-84-åringar. Enligt den nationella

folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). http://www.fhi.se/PageFiles/14850/A2012-01-

Halsan-bland-55-84-%C3%A5ringar-Enligt-HLV-rev.pdf [2013-05-01]

Stolt CM (2002). Dagens medicinhistoria speglas av holistiska ambitioner. Läkartidningen,

477(99), ss 4757-4759.

Stolt CM (2003). Medicinen och det mänskliga. Vårdkonst och vardagsetik – Humanism och

humaniora. Natur & Kultur.

Tsakos G, Sheiham A, Iliffe S, Kharicha K, Harari D, Swift CG, Gillman G, Stuck AE. (2009).

The impact of educational level on oral health-related quality of life in older people in London.

Europen Journal of Oral Science, 117(3), ss. 286-292.

WHO (2012). Fact sheet. No 318.

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs318/en/index.html. [2012-12-10]

WHO (2013). Health statistic and health information systems. Definition of an older or elderly

person. Proposed Working Definition of an Older Person in Africa for the MDS Project.

http://www.who.int/healthinfo/survey/ageingdefnolder/en/index.html [2013-04-15]

Wong MC, McMillan AS. (2005). Tooth loss, denture wearing and oral health-related quality

of life in elderly Chinese people. Community Dental Health, 22(3), ss. 156-161.

Wärnberg Gerdin E. (2006). Vad är oral hälsa - och går den att mäta?. Tandläkartidningen,

98(8), ss. 50-53.

Yu DS, Lee DT, Hong AW, Lau TY, Leung EM. (2008). Impact of oral health status on oral

health-related quality of life in Chinese hospitalised geriatric patients. Quality of Life Research,

17(3), ss. 397-405.

Zhao L, Lin HC, Lo EC, Wong MC. (2011). Clinical and socio-demographic factors

http://www.fhi.se/PageFiles/14850/A2012-01-Halsan-bland-55-84-%C3%A5ringar-Enligt-HLV-rev.pdfhttp://www.fhi.se/PageFiles/14850/A2012-01-Halsan-bland-55-84-%C3%A5ringar-Enligt-HLV-rev.pdfhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19583757http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16161879http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16161879http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21916355

25

influencing the oral health-related quality of life of Chinese elders. Community Dental Health,

28(3), ss. 206-210.

Bilaga 1

GOHAI items. Modifierad översikt från tabell 1 i artikeln “A Swedish version of the GOHAI

index, psychometric properties and validation” (Hägglin, Berggren & Lundgren 2005).

During the past three Months;

1. How often did you limit the kinds or amount of food you eat because of problems with your

teeth or dentures?

2. How often did you have trouble biting or chewing any kinds of food, such as firm meat or

apples?

3. How often were you able to swallow comfortably?

4. How often have your teeth or dentures prevented you from speaking the way you wanted?

5. How often were you able to eat anything without feeling discomfort?

6. How often did you limi contacts with people because of the condition of your teeth or

dentures?

7. How often were you pleased or happy with the looks of your teeth and gums, dentures?

8. How often did you use medication to relieve pain or discomfort from around your mouth?

9. How often were you worried or concerned about problems with your teeth, gums, or

dentures?

10. How often did you feel nervous or self-conscious because of problems with your teeth,

gums, or dentures?

11. How often did you feel uncomfortable eating in front of people because of problems with

your teeth or dentures?

12. How often were your teeth or gums sensitive to hot, cold, or sweets?

Bilaga 2

Sökschema för datorbaserad litteratursökning

Datum

Databas

Sökord Begränsning i

sökning

Antal sökträffar

i

databas

Motiv till

exkludering av

artiklar

Antal

artiklar

som

hämtats

Motiv till

exkludering av

artiklar

Antal som

inkluderas

i studien

13-04-08

PubMed

GOHAI 10 years

Abstract tillgängligt

English

≥60 år

69 1 artikel var review

9 artiklar stämde ej

med

åldersbegränsningen

≥60år

38 artiklar visade ej

åldern i abstract

21 1 artikel nämnde ej

resultatet av GOHAI och

stämde därför ej med syftet

20

Bilaga 3

Artikelöversikt

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

A-Dan &

Jun-Qi

2011

Kina

Factors associated with oral

health-related quality of life

in elderly persons in dental

clinic: validation of a

Mandarin Chinese version of

GOHAI

Översätta originalversionen av

GOHAI till mandarin kinesiska

och utvärdera reliabiliteten och

validiteten samt utforska

faktorer associerade med

OHRQoL

221 äldre, ≥60 år,

Rekryterade från

tandkliniker och med

möjlighet att

kommunicera, kognitivt

välfungerande.

Intervju med

mandarin kinesiska

GOHAI samt

utvärdering av den

orala hälsan.

GOHAI medelvärde

var 24.97 (7.77).

61% uppgav att de

hade god oral hälsa.

Etiskt

tillstånd

omnämns ej

Cornejo et al.

Spanien

2013

Oral Health-related Quality

of Life in institutionalized

elderly in Barcelona (Spain)

Beskriva den orala hälsan och

faktorer associerade med

OHRQoL

130 äldre, ≥65 år, boende

på ålderdomshem, väl

fungerande kognitivt

status.

Intervjuer med

spanska GOHAI

Kvinnor 68.1% hade

sämre OHRQoL än

män 64.3%. God

OHRQoL hade

35.7% män och

31.9% kvinnor.

Etiskt

tillstånd

finns

El Osta et al.

Libanon

2012

Comparison of the OHIP-14

and GOHAI as measures of

oral health among elderly in

Lebanon

Jämföra urskiljande förmågor

av OHIP-14 och GOHAI hos

äldre och identifiera personer

med olika tuggfunktioner

206 äldre, ≥ 65 år,

självständigt boende, fria

från kognitiva,

neurologiska, psykiatriska

sjukdomar och

systematiska sjukdomar

Kliniska

undersökningar och

intervju med arabiskt

GOHAI

GOHAI medelvärde

42(3.4)

Etiskt

tillstånd

finns

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

Enoki et al.

Japan

2013

Determinants of change

in oral health-related

quality of life over 7

years among older

Japanese

Förstå faktorer som inverkar

på hälsosamt åldrande och

undersöka skillnader i

OHRQoL hos äldre under en 7

års period

411 äldre, ≥60 år,

självständigt boende på

kommunalt boende, som

varje vecka deltog i

lektioner på College of

Osaka.

Kliniska

undersökningar vid

start och uppföljning,

liksom intervju med

GOHAI

GOHAI medelvärde

var 11.8(8.1).

63.1% uppgav sig

ha generellt god

OHRQoL.

Etiskt

tillstånd

omnämns ej

Ergül & Akar

Turkiet

2008

Reliability and validity of

the Geriatric Oral Health

Assessment Index in

Turkey

Testa reliabiliteten oh

validiteten av den turkiska

versionen av GOHAI

101 äldre, ≥65 år, boende

på hem, utan kognitiva

dysfuntkioner.

Intervju med GOHAI GOHAI medelvärde

var 42.5(7.4)

Etiskt

tillstånd

finns

Esmeriz,

Meneghim &

Ambrosano

Brasilien

2012

Self-perception of oral

health in non-

institutionalized elderly

of Piracicaba city, Brazil

Utvärdera hur influenser av

sociodemografi, kliniska

värden, livskvalitet, och

geriatrisk depression påverkar

självupplevda orala hälsan

371 äldre, ≥60 år,

funktionellt självständigt

eller partiellt beroende utan

kognitiva förhinder

Kliniska

undersökningar och

intervju med GOHAI

Oralt hälsostatus

ansågs medel till

god för 59.3% av

deltagarna.

Etiskt

tillstånd

finns

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

Fuentes-

García et al.

Chile

2013

Oral health-related

quality of life of older

people from three

South American cities

Beskriva subjektiv oral

hälsa och allmänt

hälsostatus och

socioekonomiska faktorer

hos äldre från tre olika

städer

1301 äldre, ≥60 år från

Santiago, 1043 från

Buenos Aires, 1450 från

Montevideo, samtliga

självständigt kommunalt

boende.

Spanska versionen av

GOHAI

GOHAI medelvärde i

Montevideo: 54.8(6.1),

Buenos Aires: 53.1(7.4),

Santiago: 49.9(8.6).

Upplevelse av OHRQoL:

Santiago: 38.1%god,

61.9% dålig.

Buenos Aires: 65.2%god,

34.8% dålig.

Montevideo: 61.1%god,

38.9% dålig.

Etiskt

tillstånd

omnämns ej

Ikebe et al.

Japan

2012

Comparison of

GOHAI and OHIP-14

measures in relation to

objective values of oral

function in elderly

Japanese

Utvärdera korrelation

mellan GOHAI och OHIP-

14 och undersöka vilket

som mest tydligt som

mätinstrument

290 äldre, ≥60 år,

kommunalt självständigt

boende, kognitivt friska

Utvärdering av

tuggfunktionen med

gummigelé, kliniska

undersökningar och intervju

med GOHAI

GOHAI medelvärde var

11.7(7.50), för

kvinnor:11.8(7.70), män:

11.5(7.30)

Etiskt

tillstånd

finns

Ikebe et al.

Japan

2007

Impact of masticatory

performance on oral

health-related quality

of life for elderly

Japanese

Undersöka sambandet av

tuggfunktion med

OHRQoL

440 äldre, ≥60 år,

självständigt boende och

som deltog i lektioner

på College of Osaka.

Tuggfunktion bestämdes

genom koncentrationen av

utlöst glukos från

gelegodistest. Japanska

GOHAI och OHIP-14

användes också

Deltagare med sämre

tuggfunktion (25%) hade

GOHAI medelvärde: 14.5

(9.2)

De med bättre

tuggfunktion (75%) hade

GOHAI medelvärde:

11.3(7.1)

Deltagare som ansågs sig

ha god OHRQoL 55.3%,

och dålig:9.8%

Etiskt

tillstånd

finns

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

Joaquim et al.

Brasilien/Kanada

2010

A comparison of the

dental health of

Brazilian and Canadian

independently living

elderly

Jämföra oral hälsa mellan

brasilianska och

kanadensiska äldre med

hänsyn till

socioekonomiska faktorer

och livskvalitetsfaktorer

496 äldre, 60-74 år.

111 st. brasilianare,

385 st. Kanadensare.

≥4 naturliga tänder,

självständigt boende,

medicinskt och

kognitivt kapabla att

delta.

Klinisk undersökning

och intervju med

GOHAI

GOHAI medelvärde:

Kanadensare: 40.55(5.7)

Brasilianare: 31.97(8.9)

Nya kanadensiska

immigranter: 39.28(6.5)

Etiska

tillstånd

finns

Kshetrimayum et

al.

Indien

2012

Oral health-related

quality of life and

nutritional status of

institutionalized elderly

population aged 60 years

and above in Mysore

City, India

Utvärdera om OHRQoL är

associerad med nutritionellt

status hos äldre boende på

hem

141 äldre, ≥60 år.

Boende på hem, ej

sängliggande eller

kognitiv dysfunktion.

Insamling av

sociodemografisk data,

samt GOHAI och MNA-

SF/mini nutritional

assessment short form

(näringsbrist risk)

GOHAI medelvärde var

47.03(9.2 ), för

män=48.4(9.5),

kvinnor=46.06(9.0)

Etiskt

tillstånd

finns

Mesas et al.

Spanien

2010

Oral health status and

nutritional deficit in non-

institutionalized older

adults in Londrina,

Brazil

Undersöka sambandet

mellan näringsbrist och

orala hälsoproblem hos

äldre icke boende på hem

267 äldre, 60-74 år.

Självständigt boende

och deltagare i Family

Health Program team.

MNA (mini nutritional

assessment score)

beräknade

nutritionsstatus. Kliniska

undersökningar.

Portugisiska GOHAI.

18.7% hade negativt

självupplevd oral hälsa.

GOHAI var lägre hos de med

näringsbrist 30.2(4.8)

jämfört med 33.5(2.8) hos de

med nutritionellt bra status

Etiskt

tillstånd

finns

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

Moriya et

al.

Japan

2011

Relationship between

Geriatric Oral Health

Assessment Index scores

and general physical

status in community-

dwelling older adults

Undersöka samband

mellan GOHAI och

fysisk hälsa hos äldre

354 äldre, ≥65 år,

självständigt

boende.

Undersöka GOHAI samt BMI (body

mass index), handgreppsstyrka,

möjlighet att stå på ett ben och att

blunda

GOHAI medelvärde var

52.6(7.7)

Etiskt

tillstånd

finns

Rong & Lo

Kina

2009

Effect of providing

outreach oral health care

to institutionalised elders

in Hong Kong

Utvärdera effekten av

oralt hälsostatus och

OHRQoL genom att

tillhandahålla tandvård

till äldre

144 äldre, 60-80

år, beoende på

hem.

Intervju med kinesiska GOHAI.

Gratis dentala undersökningar,

inklusive extraktioner, scaling,

lagning erbjöds deltagarna varje år

enligt deras behov, tredje året

intervjuades deltagarna igen.

Färre karierade tänder vid

utvärderingen, lägre

proportioner av deltagarna

hade fickor, men GOHAI

medelvärde visade ingen

signifikant skillnad; start:

49.6(7.4), utvärderingen:

49.3(7.4).

Etiskt

tillstånd

finns

Silva et al.

Brasilien

2011

Self-perceived oral health

and associated factors

among elderly in

Campinas, Southeastern

Brazil, 2008-2009

Beskriva självupplevd

oral hälsa hos äldre och

utvärdera

sociodemografiska och

kliniska faktorer.

876 äldre, ≥65 år.

Boende på hem.

Kliniska undersökningar, intervju

med portugisiskt GOHAI

GOHAI medelvärde var 33.9 Etiskt

tillstånd

finns

Sánchez-

García et

al.

Mexiko

2010

Psychometric properties

of the General Oral

Health Assessment Index

(GOHAI) and dental

status of an elderly

Mexican population

Utvärdera

psykometriska

proportioner av spanska

GOHAI och sambandet

vid betandat status som

en urskiljande validering

695 äldre, ≥60 år,

minst 1 naturlig

tand, samt fick

bidrag från

mexikanska

staten.

Kliniska undersökningar i hemmet,

intervju med spanska GOHAI.

Information samlades in om

sociodemografiska variabler,

kognitivt status, depression,

kroniska sjukdomar,

multimedicinering, orala

hälsotjänster

GOHAI medelvärde var

45.8(7.0)

Etiskt

tillstånd

finns

Författare

Land

År

Titel Syfte Urval

Metod

Resultat Etiskt

tillstånd

Tsakos et al.

England

2009

The impact of

educational level on

oral health-related

quality of life in

older people in

London

Utvärdera om det finns en

utbildningsgradient i

OHRQoL hos äldre i

London

1054 äldre, ≥65 år.

Självständigt boende,

registrerade hos en av tre

stora sjukvårdskliniker,

ej handikappade.

Intervju med GOHAI GOHAI medelvärde var

53.81(6.27) för deltagare

65-75 år, och 52.63(6.24)

för de i åldern 75+

Etiskt

tillstånd

omnämns

ej

Wong &

McMillan

Kina

2005

Tooth loss, denture

wearing and oral

health-related

quality of life in

elderly Chinese

people

Undersöka sambandet

mellan tandlöshet,

protesanvändande och

OHRQoL bland äldre

233 äldre, 60-80 år,

boende på hem

Intervju med kinesiska

GOHAI samt själv-

bedömningsprotokoll för

tandräkning – räkna sina

tänder och bedöma om det

fanns några lösa

GOHAI medelvärde var för

delvis betandade utan

protes= 50.8(6.70), delvis

betandade med protes

=49.1(7.2),

tandlösa=53.0(6.3)

Etiskt

tillstånd

finns

Yu et al.

Kina

2008

Impact of oral

health status on oral

health-related

quality of life in

Chinese hospitalised

geriatric patients

Undersöka orala hälsan hos

kinesiska sjukhusbundna

geriatriska patienter och

identifiera påverkan på

deras OHRQoL

155 äldre, ≥65 år,

boende på sjukhus som

kunde kommunicera och

var kognitivt

kompetenta.

Klinisk hälsoundersökning

med BOHSE och intervju med

kinesiska GOHAI

GOHAI medelvärde var

49.77(6.40)

Etiskt

tillstånd

finns

Zhao et al.

Kina

2011

Clinical and socio-

demographic factors

influencing the oral

health-related

quality of life of

Chinese elders

Undersöka kliniska och

sociodemografiska faktorer

som influerar OHRQoL

hos äldre

300 äldre, 60-80 år,

betandade och

självständigt boende.

Intervju med Putonghua

version (kinesiskt språk) av

GOHAI, samt kliniska

undersökningar.

GOHAI medelvärde var

46.0(8.5)

Etiskt

tillstånd

omnämns

ej