Embed Size (px)
Citation preview
organ för sveriges facköversättarförening | nr 3 2020 | årgång 31
facköversättaren
PANDORAS ASK I UNDERVISNINGEN 8 | VAD ÄR GOD ÖVERSÄTTNINGSKVALITET? 12
Översättningsverktygensfördelar och nackdelar
2 facköversättaren 3/20
Molle Sjölander är litterär översätta-re med stor aktning för skickliga under-textare. När hon sjunker ner i biofåtöljen med en BLT, helst längst
fram i salongen, står B alltid för Kevin.
Björn OlofssonÖversätter från engelska, tyska, italienska, norska och danska till svenska, främst inom teknik och vetenskap.
Lärare på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Chefredaktör för Facköversättaren. Driver Tecnita AB.
Mats Dannewitz LinderÖversätter från engelska, franska, tyska, danska och norska till svenska. Auktoriserad translator från engel-
ska till svenska. Medlem av Facköversätta-rens redaktion. Driver Nattskift Konsult.
Noelia Garasievich är översättare, copywriter och transkreatör av marknads- och före-tagskommunikation för varumärken som specialiserar sig i
lifestyle, psykologi, personlig utveckling, graviditet, design och inredning. Hon översätter från engelska och svenska till europeisk spanska. Tillsammans med sin språkgranskare baserad i Spanien har hon de senaste två åren samarbetat med företag som anpassar sina applikationer till den spanska marknaden och som bl.a. behöver mikrocopy. Driver NLG Language Services.
Helena HellmanSerietecknare, illustratör och översättare som översätter från engelska till svenska. Jobbar på Translator Scandinavia som
IT-översättare och projektledare.
Nr 3 2020 Årgång 31
Innehållet får gärna återges om källan
anges. Den kompletta och oförändrade
PDF-filen får distribueras och länkas fritt
med oförändrat filnamn.
De åsikter som uttrycks i signerade
artiklar i Facköversättaren är
upphovspersonens egna och utgör inte
ett officiellt ställningstagande från
Sveriges Facköversättarförenings sida.
Kansli
Postadress
SFÖ
Box 44082
100 73 Stockholm
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elin Nauri Skymbäck
Chefredaktör
Björn Olofsson
Barometergatan 13
723 50 Västerås
Tel: 070-432 68 20
E-post: [email protected]
Övriga redaktionsmedlemmar
Mats D Linder
Marie Ramel
Christian Svärdshammar
Grafisk formgivning
Mazzarin
Bildredaktör
Marie Ramel
Annonspriser
Finns på SFÖ:s webbplats: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2020
Nr Manusstopp Utgivning
1 3 februari 10 mars
2 14 april 18 maj
3 3 augusti 14 september
4 6 november 10 december
ISSN 1400-125X© Sveriges Facköversättarförening
Skribenter i Facköversättaren nr 3/2020
SFÖ-forum på Facebook På mångas begäran har SFÖ skapat ett slutet diskussionsforum på Facebook (öppet för fullvärdiga och associerade medlemmar). Gå med i gruppen här.
SFÖ-bloggen
Håll utkik efter SFÖ:s medlemsservice – den fantastiska facköversättarbloggen med nyheter, meddelanden, åsikter, kritik, utbildning, information och under-hållning som varje sann facköversättare bara inte kan vara utan.
3facköversättaren 3/20
Styrelsen informerar
Redaktören har ordet
Efter alla plötsliga förändringar och anpassningar (och inte minst känslor) efter corona-pandemins utbrott lyckades vi i alla fall genomföra
SFÖ:s årsmöte den 22–23 augusti, med full beslutsförhet. Vi hoppades in i det sista att vi skulle kunna genomföra den efterlängtade konferens i Umeå som konferensgruppen hade planerat under 1,5 års tid, men fick till slut inse att den nya situationen skulle bli mer långdra-gen än vi initialt trodde. Vi vill tacka alla medlemmar för ert tålamod under denna osäkra tid! Konferensgruppens arbete är dock inte helt förgäves, för vi planerar att hålla konferensen i Umeå 2022 istället! Det planeras dessutom för fullt för en konferens i Karlstad 2021 – huruvida den blir fysisk eller digital eller en kombination av dessa är i skrivande stund osäkert. Efter det senaste, något försenade, årsmötet har vi en ny styrelse med en ny ledamot som presenteras närmare på sidan 19 i detta nummer. Ett fysiskt styrelsemöte kommer att äga rum i september för majoriteten av oss (de som bor utomlands får delta digitalt). Även vi
i SFÖ måste anpassa oss till den nya situ-ationen. Trots att översättare är vana vid att sitta isolerade framför en dator och många kanske inte märker så stor skill-nad jämfört med andra yrkesgrupper, så har även vi behov av att träffas och vara sociala. I ett ensamt arbete som vårt blir det ännu mer angeläget. Det har vi delvis löst genom att anordna virtuella fikor och AW och dessa kommer att fortsätta under hösten! Vi har fått mycket positiva
hejarop från dem som varit med. Nu är det långa sommaruppehållet slut och vi laddar inför ett nytt år med ny styrelse och nya fräscha tag! Vi får göra det bästa av situationen, trots osäkerhe-ten. Gå in i våra grupper på Facebook, var med på en fika eller AW och håll utkik efter evenemang som arrangeras i höst, för det blir både Hieronymus och minikonferenser i någon form!
StyReLSeN
Vet ni vad – det här blir min sista redaktörsruta! Efter att ha haft ansvaret för Facköversättaren i fem år känner jag att jag har sjunkit
lite väl djupt i mina egna hjulspår – det är dags för nytänk! Från nummer 4/2020 har vi en sprillans ny chefredaktör, vars namn jag inte avslöjar ännu, men bara för spänningens skull kan jag nämna att hen är avbildad i detta nummer! Dock måste jag göra dem besvikna som nu hoppas att därmed slippa jobbiga artiklar om översätt-ningsteknik och läskig maskinöversättning. Så länge jag får för chefredaktören tänker jag hänga kvar i redaktionen, tillsammans med Mats Linder och Marie Ramel, och skriva om just sådana saker, om utbildning av nya kollegor och konkurrenter – och naturligt-vis löpande rapportera om förberedelserna för SFÖ-konferensen i Karlstad i april 2021! Det börjar vi med redan nu, och så har
Dags att kila vidare!vi såklart några artiklar om den senaste utvecklingen hos SDL och memoQ, hos MT-uppstickaren ModernMT och om maskinöversättning och efterredigering – denna gång med viss tonvikt på vad maskinöversättning har för implikationer på översättarutbildningen. Kvalitet kan vi inte orda nog om. Denna gång återger Mats Linder innehållet i en arti-kel av Ingemar Strandvik, kvalitetschef inom EU:s generaldirektorat för översättning (världens utan konkurrens största översätt-ningsverksamhet). Läsvärt och tänkvärt. Tänkvärd och sevärd är den nya filmen ”Översättarna” som börjar dyka upp i de biosalonger som inte har valt att hålla helstängt. Credd till vår recensent, Molle Sjölander, som reste närmare 20 mil för att se rullen och berätta om den! Vi medlemmar i SFÖ har nu i de flesta fall avslutat våra semestrar, svemestrar och hemestrar – en bunt glada vykort bifogas!
Den 22 augusti samlades vi till årsmöte, vid ovan tidpunkt och under nya och oprövade förutsättningar – och det gick förvånans-värt bra! Sannolikheten är överhängande att det blir mera av den elektroniska varan i framtiden – men samtidigt längtar vi ju efter att träffas … eller hur?
BjÖRN OLOFSSON
Avgående chefredaktör för Facköversättaren
4 facköversättaren 3/20
Jag kan inte heller låta bli att tänka att folk i allmänhet förmodligen tror att hand-lingen är hittepå, att det bara är i en fantasifull manusför-
fattares hjärna som ett antal översättare skulle låsas in två månader i en bunker utan kontakt med yttervärlden för att förhindra branschspionage, det vill säga att texten läcks ut på nätet innan dagen då den landat på bokhandelsdiskarna i ett flertal länder, enbart för att den situa-tionen skulle utgöra en fräsch och udda utgångspunkt för ett mysterium. Att det verkligen inte går till så i verkligheten. Men översättningen överträffar dikten, och en annan sak jag inte kan låta bli att fundera på är om filmens upphovsmän har viss inblick i bokbranschen. Verket flåsar en så stark upprördhet över förlagens vinstlystnad, över burhönsbehandlingen av turboöversättarna, att indignationen känns personlig. NÅväL. Verklighetens bunkeröversätt-ningar brukar förvisso inte äga rum i underjordiska jätteanläggningar med all upptänklig lyx som kompensation för frisk luft och dagsljus, men vissa eftergifter får man göra för fiktionen, och därför är det precis så i Översättarna. Förväntningarna inför sista delen i en redan kultförklarad trilogi är skyhöga inte bara hos läsarna: också flera av dem som själva skriver böck-erna på sina respektive modersmål (just det, översättarna) är fans. En identifierar sig så starkt med en av romanfigurerna
Översättarna(Les traducteurs, 2019)Regi: Régis RoinsardUndertextning: Tilda Appelberg
Översättarna. Jag kan inte låta bli att undra om den färglösa titelns kontrast till filmens kulörta handlingsfyrverkeri är avsedd som en antydan om hur rafflande ett till synes menlöst yrke kan vara, under ytan. För alltså: översättande ses nog inte direkt som actionladdat.
att det hon sysslar med måste sägas vara method translating. En annan anser att den anlitade översättaren är undermålig, så han har piratöversatt de båda första de-larna och lagt upp på nätet – och undgått åtal för upphovsrättsintrånget genom att erbjuda sig att översätta del tre gratis. Och alla översättarna (utom möjligtvis greken) hoppas hoppas hoppas att den dittills oavslöjade personen bakom författarpseu-donymen ska hedra arbetslägret med ett besök. FASt Det KAN ni bara ta och glömma, snorkar förläggaren frostigt när de nio in-stalleras i lyxbunkern, fråntas allting med SIM-kort och får arbetsgången förklarad för sig. Varje dag delas tjugo sidor ut; varje dag samlas såväl käll- som färdig måltext in. Arbetet övervakas av beväpnade ryska elitsoldater som moltiger som bara ryska elitsoldater kan. Överdrivna försiktighets-åtgärder i en så hermetiskt tillsluten miljö, kan tyckas … men paranoia saknar inte alltid grunder, och snart är det omöjli-ga ett faktum. De tio första sidorna av Mannen som vägrade att dö ligger plötsligt på nätet, och förläggarens telefon lyser illvilligt upp av ett utpressningsbrev: Täta läckan? Det kostar. Men förlaget har redan satsat så hårt på den kommande megasäljaren att alla reserver är tömda. Den lika ekonomiskt jagade som snöpligen överlistade förlägga-ren tappar fotfästet helt. Tjuven måste ju vara en av de nio i bunkern och nu ska den skyldige rökas ut, kosta vad det kosta vill
för hen och hens kolleger. Tumskruvarna dras åt med både kollektiva och riktade bestraffningar och från och med nu är det plattan i mattan för tittaren. Spänn säkerhetsbältet och håll i hatten! Det är riv-starter och tvärnitar hit och dit i tiden, det är handbromssladdar i handlingen så att man hisnar förtjust, det är slalomkörning mellan genrefilerna, det är knasigt och fyn-digt och branschkritiskt och brutalt, och är det inte snudd på kriminellt att förväxla konst och inkomst, kör man inte både mot rödljus och stoppskylt och Herr Gårman då. Vinjettens bokbål är en inte särdeles subtil metafor för kulturen som rov för girigheten. Det hade lätt kunnat bli pretto, men tack och lov kan man välja att bortse från det eftersom eldsvådan är självklar i handlingen. (Till skillnad från en åter-vändsgränd med en poänglös tragedi som hade passat bättre i ett annat slags film.) jAG KAN KNAPPt fast måste ju låta bli att säga mer om handlingen för att inte sabba spänningen. En underhållande film är det i alla fall: betydligt mer fartig än titeln antyder, aningen mer händelserik än en dag på översättarjobbet, och tveklöst värd en afton på kinematografen.
MOLLe SjÖLANDeR
5facköversättaren 3/20
NEURALA HALLUCINATIONER
Detta fenomen har under-sökts i detalj av Katherine Lee m.fl. i artikeln Halluci-nations in Neural Machine Translation. Här ingår en
hel del sannolikhetsteori och matematiska spetsfundigheter som ligger utom räckhåll för vanliga dödliga, men själva fenomenet är av stor relevans för facköversättare. Med hallucinationer avses i detta fall att en neural maskinöversättningsmotor, utan uppenbar orsak, genererar ord i måltexten som är semantiskt uppåt väggarna och som saknar varje synbar koppling till källtexten, ta bort eller lägga till partiklar, prepositioner, konjunktioner m.m., sätta in eller ta bort negationer och i största allmänhet skapa oväntade avvikelser. Detta uppträdande, i kombination med den neurala maskinöver-sättningens (NMT) förmåga att generera lättflytande och syntaktiskt otadlig måltext, gör granskning och efterredigering av NMT-översatt text till en svårare uppgift än många tror. Översättningsgranskare har vant sig vid att leta efter typiska fel som
Efterredigering är ett svårt och ansvarsfullt uppdrag – som behöver ersättas efter förtjänst.
Neurala hallucinationerFör att uppnå fullt tillfredsställande hallucinationer behövs inga kostsamma medikamenter i diskret förpackning från Darknet – det räcker utmärkt att ge sig i kast med någon av våra generiska neurala maskinöversättningsmotorer – t.ex. Google Translate, Microsoft Translator eller ModernMT – för att icke befintliga objekt ska uppenbara sig i grannskapet.
mänskliga översättare åstadkommer, och gör det oftast med den äran. Att börja leta fel i NMT-översättningar är värre än att ställa om falkögonen från trattisar till Karl Johan i svampskogen, det handlar om att ställa om till en svampsort som vi aldrig har sett, men som vi på goda grunder miss-tänker är giftig. Författarna illustrerar sin forskning med hjälp av några enkla meningar på tyska, och visar hur små förändringar i källtexten kan orsaka oväntade avvikelser i måltexten, men sällan några syntaktiska horrörer. I detta sammanhang finns inte utrymme för exempel, men de som vill studera fenomenet djupare kan med fördel experimentera på egen hand i de stora NMT-motorernas kostnadsfria gränssnitt. Vilka lärdomar finns att dra av halluci-nationsfenomenet?
En är att det fortfarande finns rikligt utrymme för förbättring av tekniken, dels av NMT-motorerna i sig själva, men kanske ännu mera av tekniken för automatisk
felsökning och kvali-tetskontroll. En funktion för att räkna negationer i käll- och måltext borde inte ligga bortom rim-lighetens gräns, och inte heller en som jämför tem-pus och numerus mellan käll- och måltext. En annan är att efterre-digerare, som det finns en tendens att se ner på och
kalla ”språktvättare”, behöver framhållas och utbildas ytterligare i sin otippat svåra uppgift. En tredje är att inse att efterredigering är ett svårt och ansvarsfullt uppdrag – som behöver ersättas efter förtjänst.
BjÖRN OLOFSSON
6 facköversättaren 3/20
6 facköversättaren 3/20
SOMMARHÄLSNINGAR
Hej, alla SFÖ:are!
n Oj, vilken intensiv
sommar jag har haft! Men
under två veckor lyckades
jag stänga av datorn helt
och bara ha semester,
med bl a två (!) besök till
Wij Trädgårdar i Ockelbo
och deras fantastiska
rosenträdgård. Bilden är
därifrån, med insamlade
fallna kronblad.
Rekommenderas varmt!
Soliga hälsningar,
Anna Stjernström
n Hej! Här kommer ett vykort från min enda semester i år. En liten ö någonstans i Småland för vila, återhämtning men också för hundträning. Mer action är så här blir det inte på den fridfulla lilla
semesterön.Vänliga hälsningarEva Heljesten
Sommarvykort
n Här kommer mitt vykort. Jag besteg Kebnekaise Nordtoppen i juli, i bilden har
vi börjat gå tillbaka från Nordtoppen mot Sydtoppen där det finns en stor grupp
människor. Dimman ligger kvar men den försvann några minuter efter jag tog
bilden och vi fick se en magnifik utsikt från Sveriges tak. I bilden ser man också
tydligt hur smal Sydtoppen är, det finns inte utrymme för snedsteg när man går
på kammen!
Mvh Minna Kinnunen
n Våra dagliga långa promenader i naturen räddade oss under pandemin. Vi bor 700 meter från ett stort vackert grönt område (Mont-Royal, 7,45 km2) som ligger mitt i storstaden Montreal. Där bor vilda djur som räv och tvätt-björn, bland annat.Manon Viau
från kollegorna
Ken Schubert
7facköversättaren 3/20
7facköversättaren 3/20
SOMMARHÄLSNINGAR
n Som en del av förberedelserna inför nästa års föräldraledighet med mitt andra barn (och den oundvikliga påverkan ledigheten kommer att ha på mitt företag), valde jag att inte ta ledigt i sommar. Inte helt i alla fall. Sambon är hemma med barnen och jag har hela sommaren haft privilegiet att kunna välja att sluta tidigt när det är vackert väder. Inte helt tokigt, och dessutom har ju inte corona påverkat oss något nämnvärt, vi är ju ändå hemma allihop … vilket nästan alltid fungerar problemfritt.Patrik Högkvist
n Det har varit en lågmäld sommar här i Tranås. Jag fixade lite söm-nadsprojekt (jag avskyr att sy, så jag låter mina projekt samlas tills jag har en redig hög att ta tag i), läste några böcker och försökte få hunden att inse det sköna med att svalka sig i poolen. Jennifer Evans
Från Koksås i Lerum
n Covid 19-sommaren har gått undan
med en oväntad hastighet, med över-
sättningar för en bok om Varnhems
kloster (vem sa att en pensionär slu-
tar), flera bilresor ut i Västergötlands
natur och historia och en våldsam
påhälsning från en snabb och oväntad
trombstorm som drev genom hos oss.
Den bifogade scenen är resultatet –
ett kluster av fem 20 m häggträd som
fläktes ner, delvis på ett av våra uthus.
Allt har tagits bort och fixats, men det
lämnade ett stort tomrum.
Mycket har blivit gjort runt Koksås
och jag har arbetat med att katalogi-
sera vårt referensbibliotek. Det finns
alltid något att göra.
Hälsningar från Sven och Gisela Borei
n Kan väl inte påstå att en svemestersommar
skiljer sig alltför mycket från andra somrar,
eftersom vi sällan ser anledning att lämna vackra
Sverige under sommarhalvåret (och knappt
annars heller). Vi gillar endagsutflykter och har
bland annat besökt Julita Gård, Clas Ohlson-
museet i Insjön och Carl Larssons Sundborn. En
av sommarens höjdpunkter var Tryckerimuseet
i Eskilstuna – https://visiteskilstuna.se/se--gora/
kultur--historia/museum/det-gamla-tryckeri-
et---tryckerimuseum – där Bosse Niklasson gav
oss en privatvisning i över en timme och lärde
oss allt om blysättning, klichéer och ombrytning
– mumma för textarbetare.
Björn Olofsson
8 facköversättaren 3/20
MASKINÖVERSÄTTNING
Maskinöversättning – hur hanterar vi Pandoras ask i undervisningen?Självklart behöver studenter på översättarutbildningar översätta mycket, det är liksom själva grejen, den som så småningom ska sätta bröd på bordet. Men hur bedömer vi deras översättningar när maskinöversättning av hög kvalitet kostar gratis?
Undervisning av över-sättarstudenter har de senaste decennierna sett ganska likartad ut och har haft en mer eller mindre
självklar struktur i de västeuropeiska länder jag har erfarenhet av. Till Sverige kom konceptet att utbilda översättare på högskolenivå förhållandevis sent – på 1980/-90-talet – men idag är utbildnings-gången väl etablerad vid flera svenska lärosäten. Söktrycket till översättarut-bildningar har långsamt minskat under de senaste åren, men intresset är fortsatt betydande, och att utbildningskvaliteten är hög märks på att de svenska språk-företagen visar stor uppskattning för högskoleutbildade översättare som har lärt sig hantverket på ett strukturerat sätt, även om de inte alltid har så stor praktisk erfarenhet från näringsliv och offentlig sektor. NäR CAt-veRKtyG BLev en självklarhet i branschen på sent 1990-tal tog det ett tag innan de flesta lärosäten anammade den nya tekniken, men idag har den rotat sig – med undantag för kurser som inriktar sig på rent litterär översättning, där CAT-verktyg snarare stjälper än hjälper. CAT-verktyg innebar en enorm produktivitetsökning för översättare som hade rätt typ av kunder och projekt, men ur ren undervisningssynpunkt handlade det egentligen bara om att införa ett nytt verktyg – uppgiften att åstadkomma en god översättning var fortfarande studentens ansvar. Den uppgiften krävde hantverksskicklighet, oavsett verktyg, och hantverksskicklighet var vad högsko-lorna fortsatte att lära ut – parallellt med textanalys, översättningsteori och annat som är mera teori än verkstad – och så
Pandoras ask.
9facköversättaren 3/20
MASKINÖVERSÄTTNING
ska det vara på universitetet. Centralt i all översättarutbildning är att studenterna får inlämningsuppgifter i form av att översätta olika typer av tex-ter, uppgifter som lärarna kommenterar och betygssätter, och använder (anony-miserade) som diskussionsunderlag vid seminarier. Beroende på om en delkurs är av mera praktisk eller mera teoretisk natur kan viktningen av översättnings-uppgifter variera, men de har oftast avgörande betydelse för betyget. Om studenterna använder CAT-verktyg eller ej är av underordnad betydelse – det som räknas är vilken översättning de åstad-kommer. Men så öppnade någon Pandoras ask ... Mytologins ask var fylld av sjukdom och elände – och var en gåva från Zeus till Pandora – som hon inte fick öpp-na (det här med Zeus och gåvor ville aldrig bli riktigt bra). Pandora kunde ju inte hålla sin nyfikenhet i schack, utan öppnade asken – och sedan var det kört för mänskligheten (Zeus duckade i vanlig ordning). Maskinöversättning (MT) har nog inte medfört samma grad av elände – tvärtom tycker de aktörer som var tidiga på bollen och snabbt kunde utnyttja en fortfarande rätt grovhuggen teknik för att karva reda pengar ur kombinationen av stor produktivitetsökning och accep-tabel kvalitetsminskning.
Karva reda pengar ur kombinationen av stor produktivitetsökning och acceptabel kvalitetsminskning.
FRAM tiLL OMKRiNG 2007 hade MT på sin höjd ett visst underhållningsvärde för såväl språkarbetare som textanvändare – vem har inte garvat åt taffligt översatta menyer och turistfoldrar från solstek-ta sydeuropeiska stränder? Sedan slog Google till med sin statistiska MT, som arbetade med ren sannolikhetsprövning och struntade i allt vad syntaktisk analys hette. Textbindningen blev därefter, men i många samman-hang, speciellt i bruksanvisningar och datablad, visade sig statistisk MT ha stort produktivitets-värde. 2016/-17 er-sattes den tekniken på bred front med neural MT (en tek-nik som beskrivits i flera nummer av Facköversättaren, bland annat nr 2/2018). Den neurala tekniken kan ta större kontextuell hänsyn och ger förvånansvärt välflytande resultat, men översättningen sker i en svart låda som bara teknikens överstepräster har tillgång till, och ibland dyker det upp svårförklarliga fel, utelämnanden och tillägg. Universitetsvärlden är givetvis väl medveten om utvecklingen, men hög-skolans kvarnar maler långsammare än näringslivets. Studenterna, å sin sida,
är oftast på hugget med ny teknik, inte minst när den är tillgänglig till låg eller ingen kostnad. För översättarstudenter som kämpar med inlämningsuppgifter utövar MT en svårmotad lockelse. Det är lätt för studenter att se fördelarna med tekni-ken – ytligt sett oklanderlig syntax och grammatik – betydligt svårare är det att se nackdelarna, som bristande kontext,
brister i konsekvens och terminologi, försvunna budskap mellan raderna, och inte minst de svår-gripbara ”halluci-nationerna” som är typiska för neural MT (se artikeln Neurala Hallucina-tioner på sidan 5)
Dessutom har de den fullt korrekta insikten att översättning av brukstexter i framtiden i hög grad kommer att ske ma-skinellt, och att de är mera betjänta av att behärska tekniken än av att avvisa den. FÖR LäRARe PÅ översättarutbildningar innebär utvecklingen ett problem. En sak måste genast understrykas – oavsett vad vi tycker om MT går tekniken inte att förbjuda när studenterna gör sina hem-uppgifter – det finns helt enkelt ingen möjlighet att följa upp ett sådant förbud.
Hur bedömer vi studenter som har avancerad maskinöversättningsteknik till sitt förfogande? Hets av ingemar Bergman, 1944.
10 facköversättaren 3/20
MASKINÖVERSÄTTNING
Den smala vägen är inte gratis.
Min personliga erfarenhet är att en del studenter levererar översättningar som är språkligt vida överlägsna deras fria essäskrivande.
Rå MT lämnar vanligen spår efter sig som, med lite vana, är lätta att hitta. Däremot ger MT (även med en generisk motor som Google Translate) i kombina-tion med ett mindre eller större mått av efterredigering, om språkkombinationen och ämnesområdet är förmånliga, ett re-sultat som är svårt att skilja från det från en erfaren yrkesöversättare och som utan vidare kan vara bättre än vad studenten annars skulle ha åstadkommit. Min personliga erfarenhet som översättnings-lärare är att en del studenter levererar översättningar som är språkligt vida överlägsna deras fria essäskrivande. OK, det är väl bra att det blir bättre, men det hade ju varit bättre om det vore bra ... Det SOM iNte är bra är att studenterna går miste om den inlärningsprocess som uppstår när man brottas med en text, gör ett försök och får det bedömt, analyserat och diskuterat i seminariemiljö. Resul-tatet må ytligt vara bättre, men det blir inte förankrat i hjärnans språkcentrum på samma sätt som vid traditionell inlärning, och studenterna kan inte referera till sina egna överväganden då en lösning ifrågasätts av lärare eller kursare. Och – ett mer överhängande problem – hur ska studenternas översättningar bedömas och betygssättas? Här inträder dessutom ett rättviseproblem. På kurser
där studenterna har olika språkkombi-nationer kommer de som översätter t.ex. mellan engelska eller tyska och svenska att ha en avsevärd fördel gentemot studenter med ryska, tjeckiska, bulgaris-ka m.fl. som arbetsspråk – språk där MT är långt mindre utvecklat. Ett annat rättviseproblem är att en del studenter kommer att utnyttja MT maximalt för att lyfta slutresultatet, medan andra väljer den konven-tionella vägen – förmod-ligen arbetar hårdare och lär sig mera under resans gång – och men levererar översättningar av synbart lägre kvalitet. Den smala vägen är inte gratis. eN täNKBAR LÖSNiNG är att låta studen-terna genomföra inlämningsuppgifter och tentor i sal, under övervakning och med begränsad tillgång till internet, men
det är svåradministrerat och resurskrävande – det kan vi se i det nya auktorisationsprovets födslovåndor. En annan lösning är att kräva
att studenterna ska kommentera och motivera sina språkliga val, men det är också tidsödande för granskarna, svårt att jämföra på ett rättvist sätt och föga uppskattat i studentleden.
Det finns inga självklara lösningar och inom högskolevärlden står vi för-modligen inför en tid med många olika
ansatser till bedömnings-kriterier och med livliga diskussioner i kollegier och mellan lärare och studenter. DettA SAGt, Mt är en ny verklighet som finns där, oavsett vad vi tycker om saken, och det är en självklar uppgift för högskolan att under-visa om tekniken, hur den kan användas, och vilka för- och nackdelar den medför. Kanske är
högskolans viktigaste uppgift att något moderera studenternas entusiasm för MT, framhålla vilka värden och brister tekniken har, och diskutera hur bristerna kan hanteras. Den delen av utbildningen är enklare att bedöma och betygssätta eftersom det handlar mindre om själva översättningens kvalitet och mera om att effektivt hantera de verktyg som står till buds (praktiska uppgifter som utförs hemma eller i datorsal) och om att klar-synt redogöra för den nya tekniken och vad den medför (essäuppgifter). Förresten, vad fanns kvar på botten av Pandoras ask när allt elände hade flugit ut? Hoppet!
BjÖRN OLOFSSON
11facköversättaren 3/20
SIDHUVUD
Goliat får i detta samman-hang passera som metafor för Google Translate (GT), en muskelsvällande inter-nationell jätte med resurser
till allt och ganska mycket till. David är istället ModernMT (MMT), ett italienskt uppstickarföretag med kontor i universitets-området vid EUR i Rom och i Gabbioli – en gudsförgäten håla utanför Trento i norra Ita-lien, som jag har haft anledning att besöka i helt andra och mindre roliga sammanhang. När jag zoomade företagets vd, Davide Caroselli, för att få klarhet i sakernas tillstånd var styrkeför-delningen min första fråga. Nåja, det handlar inte om gammal-testamentliga mirakel. MMT backas upp av Translated.net, en av de större aktörerna i över-sättningssvängen – förvisso inte jämförbar med Google, men icke desto mindre ägare till betydande databaser som kan användas för träning av MT-motorer. Uppenbarligen är träningspassen med MMT effektiva. Jag har intensivkört motorn parallellt med GT i en vecka, och konsta-terar att för de språkkombinationer och ämnesområden jag har hunnit avverka ger den generiska MT-motorn i MMT enligt min mening något bättre eller mycket bättre resultat än GT i runt 70 procent av fallen. Men det stannar inte med det. MMT är den första produkten som ger vanliga dödliga översättare, utan program-meringskunskaper, tillgång till en läraktig MT-motor, som inte drar astronomiska kostnader.
Modern MT – vad har David att ge mot Goliat?Mycket.
Hur sker detta lärande? MMT kallar tek-niken för ”Human in the loop” och går ut på att översättaren skapar ett eller flera TM inom MMT, eller laddar upp befintliga TM i TMX-format till MMT. I API:ts gränssnitt visas vilka TM som har skapats eller laddats upp, och med kryssrutor kan man välja ett eller flera som ska användas för ett visst projekt, och ett (1) som uppdateras under arbetets gång. Se bilden. Vitsen är att resultaten från MMT baseras på den generiska MT-funktionen,
plus inlärning från uppladdade TM. Även efter bara en vecka har jag kunnat konstatera att MMT faktiskt är läraktigt, och efter några dagar slutade översätta ”seal” till säl, och istället valde termen ”tätning”, vilket är vanligare förekommande i mina uppdrag. Ännu har jag inte kunnat bekräfta att MMT håller
sitt löfte att analysera kontexten för hela dokumentet och anpassa sina förslag till det, men Carosellis entusiastiska förklaring av hur detta fungerar tekniskt känns överty-gande. Jag frågade Caroselli om det även kom-mer att bli möjligt att ladda upp termbaser till MMT, för att göra termvalet mera träffsäkert. Svaret blev lite svävande, att funktionen är efterfrågad och ligger i röret … hmmm. En stor förtjänst med MMT jämfört med GT är hanteringen av taggar. I GT kan man bara välja att utesluta taggarna, eller att få dem samlade i en hög på slutet av det översatta segmentet. MMT försöker istället placera taggarna där de hör hemma
i målsegmenten – och lyckas förvånansvärt bra, vilket tyder på avsevärd förmåga till terminologisk analys. En uppenbar fråga är den kring säkerhet. MMT är, i likhet med GT, certifierat enligt ISO 27001:2013 för informationssäkerhet. GT försäkrar att uppladdade källfiler inte utnyttjas eller vidarebefordras. Det gör MMT också, med tillägget att detsamma gäller uppladdade TM och löpande upp-dateringar av dessa som genereras under arbetets gång, samt att GDPR uppfylls. Som användare kan vi inte göra annat än antingen välja att lita på certifieringen och löftet, eller att inte göra det. Att MMT har sina servrar inom EU ger ett visst mått av trygghet (vem vet vilken aktör POTUS får för sig att förbjuda i nästa Twitterstorm?) Men oavsett hur vi betraktar saken kvarstår förhållandet att själva utnyttjandet av en extern MT-leverantör rent tekniskt innebär att vi gör material tillgängligt för tredje part. Vad kostar det då? Licensen ”Professional” kostar 25 USD/månad. ”Human-in-the-loop”- licensen, som främst är avsedd för större företag och som även innefattar viss garanti för tillgänglighet och responstid, kostar 50 USD/miljon tecken. Detta kan jämföras med prislappen för GT, som är 20 USD/miljon tecken. Mer än dubbla kostnaden – men efter första veckans test med alternativet ”Human-in-the-loop” anser jag att MMT gör skäl för sitt pris. ModernMT har funnits en tid för an-vändare av Matecat och SDL Studio, men i augusti dök det upp en betaversion som kan integreras i memoQ, vilket fick underteck-nad att vakna ur semesterdvalan! Den kan laddas ner från https://modernmt-backup.s3.amazonaws.com/public/MemoQ-Mo-dernMT-Plugin.exe och en installationsan-visning finns här, men detta kan redan vara överspelat när detta nummer av Facköver-sättaren når er, eftersom Caroselli försäkrar att MMT:s API från nästa version ska vara fast integrerat i memoQ.
BjÖRN OLOFSSON
ModernMt: Dialogen för val av vilka tM som ska användas och vilket som ska uppdateras.
David dödar GoliatPeter Paul Rubens, ca 1616
12 facköversättaren 3/20
ÖVERSÄTTNINGSKVALITET
Ingemar Strandvik är kvalitetsan-svarig på DGT. Bland mycket annat har han skrivit en ytterst intressant artikel om utvärdering av externt utförda
översättningar, Evalutation of outsourced translations. Här ska jag försöka sammanfatta de mer generella delarna av dess innehåll.
ett grundproblem är att det finns olika syn på vad översättning är. Överlag kan man dela in dem i två. Den ena är det funktionalistiska synsättet (trogenhet mot kommunika-tionens syfte), där översättarna i t.ex. en institutionell flerspråkig kontext är aktiva
Det ständiga problemet: Vad är ”god översättningskvalitet”?EU översätter som bekant enorma mängder text av mycket varierande slag. Det sker främst i EU-kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT) och i rådets och Europaparlamentets översättningsavdelningar, men också i övriga EU-institutioner. Trots att det rör sig om många människor (ca 4 000 översättare från 28 länder) är man hänvisad till att anlita väldigt många externa leverantörer, vilket i sin tur medför en relativt stor arbetsbelastning med att utvärdera resultaten.
och kompetenta skapare av lika autentiska, översatta språkversioner av en text med en viss funktion. Den andra handlar om
att som huvudkriterium för kvalitet ha trogenheten mot källtextens ytstruktur, varvid översättaren är ”bara en översättare”, vars uppgift är begränsad till att i måltexten troget återge ”källtexten”. Dessa två synsätt – som förstås även färgar tolkningen av kvalitetsbegreppet, med-vetet eller ej – förefaller vara djupt rotade i övertygelser och värderingar. Men vad är det
som avgör hur den enskilda översättaren/granskaren ser på saken? Den saken vore intressant att forska i, menar Strandvik.
När det gäller EU:s utvärderingar redogör Strandvik för två särskilda utma-ningar: dels deras bristande konsekvens (på engelska används den svåröversatta termen ”consistency”), dels deras höga kostnader. Konsekvensproblemet beror framför allt på det stora antalet utvärderare samt på att översättningsfel/brister sällan är helt binära (rätt - fel) utan oftast lösningar som är mer eller mindre lämpliga. (Dessutom kan exakt samma fel ha hög eller låg relevans beroende på text och sammanhang.) I princip ska översättningarna vid leverans vara användbara utan andra åtgärder från DGT:s sida än utvärdering av stickprov utgörande tio procent av texterna. I praktiken är dock många texter så viktiga att stickprovskontroller inte ger tillräcklig säkerhet. Det innebär att
13facköversättaren 3/20
ÖVERSÄTTNINGSKVALITET
man i själva verket efter utvärderingen ytterligare granskar två tredjedelar av alla externt översatta texter, vilket tar tid, kostar pengar och är svårt att rättfärdiga.
De kvalitetskrav som EU annars ställer på översättningarna är från 2016 och sammanfattas i nio punkter. Utöver innehållets fullständighet och korrekthet handlar de om korrekta hänvisningar, konsekvent terminologi och vokabulär, tydlighet, språkligt register och språkkon-ventioner, inga syntax-, stavnings-, inter-punktions-, typografi- eller grammatikfel, bibehållen formatering (inklusive koder och taggar), efterlevnad av anvisningar samt leverans i tid. Men krav är en sak, tolkningen av hur de uppfylls en annan. Det visade sig att granskarna många gånger bedömde översättningens tjänlighet (usefulness) i stället för dess användbarhet (usability) – medan kravet var att texten ska vara just användbar. Den annorlunda bedöm-ningen kunde innebära att texter som behövde revideras i stor omfattning ändå kunde anses vara tjänliga som underlag för den slutliga redigeringen och klassas som ”mycket bra” eller åtminstone ”bra”. (Det hände också att granskare gav goda betyg på grund av empati med frilansö-versättaren och dennes arbetssi-tuation.) Faktum är att man sedan 2014 som kvalitetsbe-grepp har haft ändamålsenlig-het, ”fitness for purpose”, vilket definierades som ”lämplig-het för avsett kommunika-tionssyfte” samt ”uppfyllande av de uttryckliga eller underförstådda behoven och förväntningarna hos de di-rekta kunderna, våra partner inom andra EU-institutioner, slutanvändarna och eventuella andra relevanta intressenter”.
Sammanfattningsvis definierar man numera ”fitness for purpose” som ”ändamålsenlig för avsett syfte”, vilket stämmer överens med kvalitetsbegreppet i alla professionella standarder, till skill-nad från andra definitioner hos TAUS och inom programvaruindustrin och i maskinöversättningssammanhang, där ”fitness-for-purpose” har definierats på helt andra sätt. När det handlar om tillhandahållan-de av tjänster har kvalitet kommit att definieras som uppfyllande av uppställda
Sålunda har innebörden av ett fel med ”hög relevans” utvecklats från att tidigare gälla en förändring av betydelsen till att numera definieras som ett fel som ”på allvarligt sätt skadar textens användbarhet”.
krav (överensstämmelse med specifika-tioner) något som alltså även är tillämpligt på översättning. Det har inneburit en övergång till ett pragmatiskt, funktio-nalistiskt synsätt på facköversättning. Icke-språkliga aspekter såsom specifika-tioner (instruktioner) är således nyckeln till kvalitet, och revision/granskning definieras som bedömning av textens lämplighet för avsett syfte. (jfr. ISO 17100). Det gäller också källtexter! Och självklart kan alla texter förbättras. De flesta kan innehålla brister och även felaktigheter utan att därför vara oanvändbara för sitt syfte, och det gäller även översättningar. Sålunda har innebörden av ett fel med ”hög relevans” utvecklats från att tidigare gälla en förändring av betydelsen till att numera definieras som ett fel som ”på allvarligt sätt skadar textens användbarhet”. Vad gäller just specifikationer finns för övrigt här en text som kan användas som startpunkt för den som vill skapa en lista med kvalitetskrav – för sig själv som översättare eller för översättaren, om man är uppdragsgivare.
Bland de problem som återstår att lösa för att kunna reducera behoven av granskninginsatser efter utvärdering är att det fortfarande saknas empirisk evi-
dens för vilken nivå av stickprov som krävs för att få en tillförlitlig uppfattning av hela textens kvalitet – inne-bär tio procent tillförlitlighet? Innebär tjugo procent högre tillförlitlighet? Andra viktiga frågor som ännu saknar svar är: Vilken kom-
petens krävs för bedömning av över-sättningar? Samma som för revidering, dvs. baserad på fackkunskaper? Och hur mycket översättningsarbete kan kom-missionen lägga ut externt? Finns det en nivå över vilken man inte längre har kvar tillräcklig egen kompetens för att kunna bedöma och därmed säkerställa kvaliteten? Det är förstås en fråga som är högst relevant för många SFÖ-medlemmar.
MAtS DANNewitz LiNDeR
Arbetsårets första möte mellan SFÖ och FAtn Höstens första möte mellan SFÖ och FAT. Från vänster: SFÖ:s verksam-hetschef Victoria Amanius, SFÖ:s ordförande Elin Nauri Skymbäck och FAT:s nya ordförande Johanna Liljenzin. ReD
Framtida kollegor?n Är du förälder, eller annan närstående till en av våra duktiga framtida kollegor? Anmäl ungdo-mens skola till Juvenes Translato-res, en tävling för att utse de bästa unga översättarna i EU! Mer info på https://ec.europa.eu/info/edu-cation/skills-and-qualifications/develop-your-skills/language-skills/juvenes-translatores_sv ReD
inget island i år n NTIF – Nordic Translation Industry Forum – var planerat till Reykjavik 18–20 november. Som den internationella situationen är kommer eventet inte att genomföras i denna form, utan istället som en endagskonferens på Stallarholmen i Nacka den 17 november. Håll utkik efter ytterligare information på https://ntif.se/ och på sociala medier! ReD
RwS och trados går sammann Brittiska RWS, ett av världens största lokaliseringsföretag, med-delade den 27 augusti att man går samman med SDL, varvid SDL fick en prislapp på 1,13 miljarder USD. Resultatet kommer att bli världens största företag i språkindustrin. Samgåendet genomförs sista kvar-talet 2020. ReD
Ingemar Strandviks artikel ingår i skriften Quality aspects in institutional translation (red. Tomáš Svoboda, Łucja Biel och Krzysztof Łoboda), 2017. Han har för övrigt skrivit åtskilliga texter av intresse för över-sättare, och här finns en förteckning.
14 facköversättaren 3/20
RECENSION
Detta är uppföljaren till ”Machine Translation – What Language Professionals Need to Know” (recenserad i FÖ
nr 2/2018). Originaltexten där var skriven på tyska; denna uppföljning är skriven på både engelska och tyska. Och trots att titeln är på tyska är faktiskt ca 57 procent av texten på engelska! Ändå är några av artiklarna på tyska så viktiga att jag hoppas att de kommer att göras tillgängliga för en större publik. Hur som helst är detta boken för alla som vill (a) få en heltäckande bild av det nuvarande läget på området maskin- översättning, och (b) tränga djupare in på några av de viktigaste delområdena.
även om en bra efterredigerare förmodligen också är en bra översättare, är det långt ifrån alla översättare som alls kan tänka sig att arbeta med efterredigering.
Extremt läsvärt om maskinöversättningHur är det med de tyska språkkunskaperna? De kan komma väl till pass när vi nu har fått en gedigen ny översikt över hur det står till i dag med maskinöversättning – utgiven i Tyskland men med innehåll på både engelska och tyska.
Jag rekommenderar att man läser det all-ra första av inläggen, ”Gute Qualität zum kleinen Preis? Wandel von Erwartungen und Prozessen im Kontext von Maschineller Über-setzung”, eftersom det ger en så komplett och gedigen bild av hela processen, från kund till översättare/efterre-digerare. De betonar behovet av kunskap hos kunden och går i detalj in på de nya slags problem som drabbar både byråer och översättare, och som – särskilt i och med neural MT – ofta kräver sin speciella hantering. Exempel är de nya uppgifter som byråerna måste klara av både när det
gäller kunder och översättare, såsom att på förhand bedöma MT-kvaliteten och att hantera de nya typerna av fel. Mycket
av detta – och mer därtill – berörs även i redaktörens förord, men den djupgående behandlingen här, på bara 12 sidor, är beundransvärd.
Den så kallade neurala varianten är som bekant den som i dag dominerar MT. Vid användning av CAT-verktyg får detta konsekvenser för hanteringen av de föreslag-
na målsegmenten – konsekvenser som diskuteras på många ställen i denna bok. Men för den läsare som är intresserad av
15facköversättaren 3/20
RECENSION
vad neural MT egentligen är finns här en lång presentation (”Neural Machine Translation”) – 57 sidor – med informa-tionsteori, matematiska uttryck och text om neurala nätverk som kanske bitvis ut-manar läsarens koncentrationsförmåga. Men här finns också partier av mycket mer allmänt intresse, till exempel den detaljerade diskussionen om skillna-derna mellan statistisk och neural MT (s. 73–74), liksom om jämförelsen med ”mänsklig” översättning och om pågå-ende forskning, där diskussionen om översättning för språk med otillräckliga resurser är särskilt viktig. Och så här tror författaren om framtiden: ”Om jag får vara djärv, så tror jag att (N)MT kommer att i grunden ändra mänskliga översättares arbete till att i mycket handla om (i) efterre-digering av oredigerade översättningresultat av N(MT), (ii) certifiering av (efterredigerade eller oredigerade) översätt-ningar och (iii) att i stor utsträckning övergå till redigering av reklamtext samt kontroll av språk-lig och innehållsmässig kvalitet”.
Framtiden diskuteras även av andra bidrags-givare. I ”Augmented Translation Intelligence”, beskrivs hur mer eller mindre ”intelligenta” funk-tioner kommer att möjliggöra en mer om-fattande användning av resurser på nätet (några intressanta exempel: ”hantera flertydighet hos ord och fraser”, ”till-handahålla kontextuell information”, ”föreslå innehåll som är kulturspeci-fikt”) samt förenkla samarbetet mellan kolleger. Och i ”At human parity?” finns några skarpa kommentarer om påstå-endena att NMT (nästan) skulle vara på samma nivå som ”mänsklig” över-sättning. Avslutningsvis finns här några vettiga förslag om vad MT-utvecklarna bör koncentrera sig på i stället för att sträva efter det gäckande målet ”mänsk-lig kvalitet”, nämligen förbättrad kvali-tetsbedömning (se nedan), integrering med talteknik, samarbete med mänskliga översättare och enklare användning. När det gäller framtiden för efterre-digeringsarbete (PEMT) är den erfarna efterredigeraren Sara Grizzo skeptisk (i ”Hat Post-Editing ausgedient”): den ty-pen av arbete är impopulär bland många översättare. Hon har kommit fram till att PEMT främst har sin plats för lätt efter-redigering – ”gisting”. För mer krävande översättningar bör man försöka använda MT på sätt som passar översättaren bättre.
Maschinelle Übersetzung für Übersetzungsprofis Jörg Porsiel (red.)384 sidor BDÜ Fachverlag 2020 ISBN: 978394670209237 euro Beställ här.
57 sidor – med informationsteori, matematiska uttryck och text om neurala nätverk som kanske bitvis utmanar läsarens koncentrations-förmåga.
efterredigering är naturligtvis ett viktigt ämne för denna bok, och det behandlas i åtta bidrag. Den nyss nämnda Sara Grizzo bidrar med ytterli-gare två artiklar. Den ena är en gedigen men kort handledning i efterredigering; den andra är en diskussion om de tre huvudsakliga betalningsmetoder som är vanliga i dag: per ord, per tid, och efter ”redigeringsavstånd”. Båda artiklarna är mycket skarpsynta, och Grizzo betonar särskilt att ingen av betalningsmetoderna är helt tillfredsställande. Men i en annan artikel, ”Edit-Distance Based Compensa-tion for Machine Translation”; beskrivs en variant av en av betalningsmodellerna – EDC (för Edit-Distance Calculation)
– som verkar ta hänsyn till det arbete som faktiskt utförs av efter-redigeraren, dvs. även sådant som efterforsk-ning och bedömning av MT-förslagen, av vilka ingetdera avspeglas i de resulterande änd-ringarna (om några) av förslagen. Det är en intressant variant som borde kunna användas som utgångspunkt vid diskussioner. En annan punkt som tas upp av Grizzo är vikten av att i förväg bedöma hur mycket
arbete som krävs för ett PEMT-jobb, och i synnerhet kvaliteten på MT-förslagen. Hittills har endast Memsource vågat hävda att de har en tillförlitlig funktion för denna så kallade Quality Estimation, kvalitetsbedömning (i motsats till den kvalitetskontroll/kvalitetssäkring som görs av det slutliga översättningsresulta-tet), vilken också kort beskrivs i artikeln ”Postedition – fit für die Praxis”. Andra artiklar om PEMT är ”DIN ISO 18587 in der Praxis”: en översikt över den standarden, vars titel är ”Transla-tion services — Post-editing of machine translation output — Requirements”. Personligen är jag för övrigt inte säker på att den har någon större betydelse, men eftersom den är ganska dyr (ca. 82 euro) är det bra att här få den beskriven i detalj. Besläktad med den artikeln är ”The post-editor’s skill set according to indu-stry, trainers and linguists”, som beskri-ver ett antal färdigheter som är viktiga för PEMT, varav de viktigaste anges vara ”beslutsfattande, felsökning och respekt för riktlinjerna för efterredigering”. En mer psykologiskt orienterad inställning till PEMT intas i ”Problemlösungsstra-tegien beim Post-Editing in Verbindung mit psychologischen Aspekten”. En intressant fråga: Kan en efterredigerare
arbeta med PEMT varje dag utan att koncentrationsförmågan och motivatio-nen blir lidande? Det kanske självklara svaret här är att man bör arbeta med en blandning av olika uppgifter och på så sätt utveckla metoder och strategier för efterredigering. En artikel om PEMT ur byråns syn-vinkel innehåller ett avsnitt om optime-ring av efterredigering (s. 270 ff) som säkerligen är av mer allmänt intresse. Och en rapport om användningen av ter-minologi vid träning och anpassning av MT-motorer är väl värd att läsa, särskilt det detaljerade avsnittet om terminologi-fel i maskinöversättningar.
Bland andra frågor som tas upp hittar vi sekretess (två artiklar) och använd-ningen av kontrollerat språk (och även om denna diskussion förvisso är värd be-sväret är det åtminstone min erfarenhet att byråer – för att inte nämna slutöver-sättaren/efterredigeraren – ytterst sällan har möjlighet att påverka källtexten på detta sätt). Det bör också nämnas att man i många av inläggen menar att översätt-ning och efterredigering är två mycket olika uppgifter, och även om en bra efterredigerare förmodligen också är en bra översättare, är det långt ifrån alla översättare som alls kan tänka sig att ar-beta med efterredigering. Och slutligen: om det finns ett perspektiv som jag sak-nar i denna mycket givande bok, är det situationen när användning av MT inte efterfrågas av kunden utan helt enkelt är en extra resurs i ett ”normalt” jobb. Det är inte samma sak som PEMT! Inte minst kan man ju då välja mellan olika MT-motorer. Ändå måste jag erkänna att hantverket rätt mycket liknar PEMT. (Men – viktigt – betalningen påverkas ju inte.) I boken finns också en kort ordlista och presentationer av (alla 30) bidrags- givare. Det finns en kort presentation på tyska av förläggaren här. Och det finns exem-pelsidor – 18 av dem, inklusive innehålls-förteckningen – här.
MAtS DANNewitz LiNDeR
16 facköversättaren 3/20
ÖVERSÄTTNINGSVERKTYG
Gränssnitten är visserligen inte exakt likadana, men tillräckligt lika för att det ska vara tämligen enkelt att lära sig att jobba onli-
ne. Inte alla funktionerna är desamma, framför allt är det några ”stationära” som saknas i molnvarianten (i vissa fall även omvänt), men skillnaderna är inte särskilt viktiga. (Mer törs jag inte säga eftersom jag inte har hunnit utforska på djupet.) Det bör också påpekas att tillver-karna av insticksprogrammen har jobbat på högvarv, och riktigt många av dem är redan tillgängliga för 2021-utgåvan. Vad innebär då detta rent praktiskt? Den kanske största ändringen är att programmet inte längre är beroende av operativsystemet; molnversionen kan hanteras även på till exempel MAC-da-torer. Och förstås på allehanda typer av enheter, inklusive paddor och smarta
Den kanske största ändringen är att programmet inte längre är beroende av operativsystemet; molnversionen kan hanteras även på till exempel MAC-datorer.
Trados Studio 2021 – vad nytt?
Inte direkt oväntat har nu Trados Studio kommit i en ny version, två år efter den senaste. (Två år tycks nu vara det normala intervallet.) Den här gången har man verkligen tagit i från tårna och presenterar en rejäl nyhet: det går nu att jobba med Studio i ”molnet” lika väl som i den lokalt installerade varianten.
mobiltelefoner (om man nu står ut med det, men för vissa arbetsmoment kan det ju vara bra). Vidare kan man förstås jobba med samma projekt än i den lokala versionen, än i molnet, och få resultaten uppdatera-de så att bytena sker skarvfritt. Tekniken betyder också att det alltid finns säkerhets-kopior. Och att det är lättare att samarbeta i ett och samma projekt med flera personer. Många fördelar, alltså, men smakar det så kostar det … Den som köper 2021-versionen får visserligen molnvari-anten (kallad SDL Trados Live Essential
Freelance/Professional – som synes har man av någon anledning tagit bort ”Studio” i detta sammanhang) på köpet i
12 månader (15 för den som uppgraderar), men sedan behöver man prenumerera, för närvarande till ett pris av 75 euro/år. Och i och med att man har infört ett prenumera-tionssystem finns det även ett sådant som inkluderar både den fasta installationen och molnversionen; då är priset 295 euro/år. En andra större
förändring är att man (äntligen) har tagit bort begränsningen till fem språk för Freelance-versionen. Nu finns ingen
17facköversättaren 3/20
ÖVERSÄTTNINGSVERKTYG
MemoQ har en något annorlunda uppdateringspolicy än SDL:s tvåårscy-kler och Atrils mer
oändlighetsbaserade cykler (vi har inte sett någon uppdatering av Déjà Vu sedan 2015). Istället för mer omvälvan-de nya versioner presenteras en lagom stor bukett av nyheter och förbättring-ar varje kvartal. Den senaste buketten, version 9.4, var dock ovanligt välfylld för enskilda översättare och förtjänar en separat presentation. Oberoende av CAT-verktyg sitter de flesta av oss översättare med en ganska oorganiserad samling TM och
Filtrerings- och sorteringsfunktioner för resurser i memoQ. Bilden tillhör memoQ.
MemoQ 9.4 – vad nytt?av sdltm- och sdltb-filer, utan att de behöver ingå i paket. Däremot går det inte att exportera till de formaten. Jag skulle gärna se lite mer överskådliga funktioner för att städa i databaser, ta bort duplikat, ändra metadata för grupper av poster etc. Allt det går naturligtvis att göra, men verktygen är allt annat än intuitiva. MemoQ har ett intensivt samar-bete med utvecklare av maskinöver-sättningsmotorer och API:erna för ändamålet blir fler och bättre för varje ny utgåva. En kostnadsbesparande förbättring är att API:et för Google Translate kan förses med filter, även skrivna i Regex, som förhindrar debiterad maskinöversättning av t.ex. segment som utgör produktkoder och liknande. Inget API för ModernMT finns ännu i version 9.4, men vanligt-vis välinformerade källor hävdar att det kommer i nästa version! Till dess får vi nöja oss med en betaversion av ModernMT:s API, som det krävs lite handpåläggning för att få att fungera i memoQ. Mer om detta i artikeln ModernMT på sid. 9. Dessutom har en hel del förbätt-ringar och nya funktioner införts på projektledarnivå och för arbete i molnet. Läs mer om den saken här.
BjÖRN OLOFSSON
TB – skapade av oss själva, överlämnade från kund eller skänkta av kollega – med högst varierande namngivningspriniper. MemoQ 9.4 erbjuder klart förbättrad överblick över TM, TB, korpusar och an-dra resurser. Man kan med ett ögonkast se en resurs storlek och senaste använd-ningstillfälle och det går att sortera och filtrera resurser baserat på metadata och andra kriterier. Se bild ovan. En grupp TM eller TB kan exporteras i batch till tmx respektive xlsx, och där-efter importeras i batch till ett enda TM respektive TB. Däremot kan fortfarande inte en memoQ-databas importeras direkt till en annan. En efterlängtad nyhet är möjligheten till direktimport
begränsning alls, förutom att ett och samma projekt bara kan ha tre målspråk – om man behöver fler, får man skapa separata projekt. Vidare finns det förstås en rad andra förbättringar, vars värden å andra sidan som vanligt varierar med användarens behov:n Inkorpo-rering av de synnerligen avancerade filtreringsmöj-ligheter som tidigare erbjöds i form av ett extra insticksprogram.n Fler och förbättrade kortkomman-don. Framför allt kan man nu skapa kortkommandon för att växla mellan de olika fönstren i Studio (Translation
Results, Concordance Matches osv.). Mycket praktiskt!n Smidigare tillgång till och installeri-ng/avinstallering av insticksprogram-men i AppStore.n Möjligheter till egen anpassning
av så kallade auto-lokalise-ringsformat, dvs. format för datum, klock-slag, siffertal, mått och valu-tor – företeelser som i vissa fall kan vålla stora problem men
vars hantering nu sägs erbjuda bättre funktioner. Bättre än tidigare men inte perfekt.n Enklare tillgång till hjälpresurserna – jag hoppas att det innebär att man har
städat upp i den oöverskådliga djungel som hittills har varit förhärskande. Plus en massa annat av lite mindre dignitet (exempelvis sägs som vanligt diverse funktioner vara snabbare). Och liksom tidigare kan man köra 2021 parallellt med tidigare versioner (men även liksom tidigare gäller att om man avinstallerar en tidigare version så kan den inte återinstalleras). För den som vill veta mer om nyhe-terna i Studio rekommenderar jag dels Paul Filkins detaljerade redovisning, dels Emma Goldsmiths blogg, som lägger sär-skild vikt vid det praktiska. Hennes be-skrivning av molnvarianten är dessutom synnerligen tänkvärd. Och SDL:s egna ”Release Notes” med närmare beskriv-ningar av alla nyheter, installationsanvis-ningar, kompatibilitet m.m. finns här.
MAtS DANNewitz LiNDeR
18 facköversättaren 3/20
SFÖ:S ÅRSMÖTE 2020
SFÖ:s årsmöte 2020SFÖ:s årsmöte 2020. även om några bilder är dubblerade förekom medlemmarna endast i singular.
Gaaaahh – hur ska vi klara av detta??? I över 30 år har vi samlats på senvåren för att vädra våra aggressioner kring översättnings- byråer, prisbildning, företagsmedlem-skap, rösträtt, arvo-den, internationella medlemskap … you name it. Och så måste vi plötsligt göra det sittandes vid vår egen dator, och samtidigt visa upp vår hemtama arbetsmiljö, komplett med tjatiga ungar, förbisedda kaniner, fusklappar med hemliga lösen-ord på väggen, för-biglidande älskare … ack ack.
Men – som vi ofta har haft anledning att konstatera under det märkliga året 2020 – det går ju alldeles
utmärkt och är förvånansvärt praktiskt att göra saker och ting digitalt! Victoria på kansliet hade arbetat målmedvetet med att förbereda alla medlemmar på Zoom-kommunikation, genom att ända sedan i våras bjuda in till otaliga SFÖ-fikor och -AW – det känns som att komunikationsfähigheten i föreningen ligger på topp! Över 60 med-lemmar hade anmält sig till årsmötet,
vilket kändes betryggande – så många fler brukar det inte vara på de fysiska årsmötena heller, och 42 själar räcker för att uppnå beslutsmässighet. 10 minuter efter utsatt starttid inträdde emellertid viss oro i församlingen – en och annan tickade fortfarande in, men skulle vi bli stadgeenligt beslutsmässiga? Ordförande Beatrice Nordin beslutade ändå att starta mötet, med brasklappen att tagna beslut möjligen skulle behöva bekräftas vid ett senare, och mer välbesökt tillfälle. nMedan formalia avhandlades växte dock församlingen till beslutsmässighet,
så att det problemet var ut världen, och de små tekniska hitcharna gick också att lösa med ömsesidig god vilja. Tanken var att alla skulle vara mutade (hmm?) utom den som för tillfället talar, men en viss fördröjning i Zoom-systemet sänkte den strategin. Nå, det gick att lösa genom att tillhålla alla deltagare att inte knapra knäckebröd eller jaga ut katten utan att först stänga av mikrofonen! n Sedvanlig acklamation fick ersättas med handuppräckning och rösträkning – det hade möjligen blivit tungrott om alla SFÖ:s närmare tusen medlemmar hade
19facköversättaren 3/20
loggat in, men nu gick det smärtfritt. n Elin Nauri-Skymbäck omvaldes tillordförande och Peter Bowen till ledamot.Som ersättning för dem som av olikaskäl lämnar styrelsen nyvaldes MartinMathiasen (Öst) och Daniel Löfström(Utland) som styrelseledamöter. Daniel har sedermera valt att ställa sin plats i styrelsen till förfogande. Ett stortgrattis och break a leg till vår delvis nyastyrelse som har många viktiga och över-hängande uppgifter framför sig – Martin Mathiasen presenteras separat!
n Tre motioner hade kommit in till årsmötet. Den som orsakade mest dis-kussion var, inte helt oväntat, den från David Ordoubadian om att arvodera styrelseledamöterna, en ordning som idag är självklar i många föreningar av SFÖ:s storlek. Den frågan har varit uppe i tidigare årsmöten, och har hittills avsla-gits, vanligtvis med motiveringen att ett styrelseuppdrag i SFÖ av hävd är ideellt och inte ska avlönas. Den hållningen framhölls även i dagens diskussion med många anmälda talare, men när motio-nen slutligen gick till votering bifölls den med en tämligen betryggande majoritet. Detta betyder att styrelseledamöterna i SFÖ, från och med årsmötet 2021, kom-mer att vara arvoderade på olika nivåer. n En motion från Bo Widegren handla-de dels om kriterier för att vara företags-medlem i SFÖ, dels om differentierad prissättning för medlemskap beroende på den aktuella företagsmedlemmens redovisade vinst. Styrelsen tackade för motionen men noterade att denna fråga är under utredning i styrelsen och rekommenderade avslag av motionen. Så skedde. n Den tredje motionen handlade om vissa teknikaliteter i etiknämndens
SFÖ:S ÅRSMÖTE 2020
n För den som vill fördjupa sig i bakgrunden till de beslut som refereras i artikeln finns årsmötes-handlingarna tillgängliga på SFÖ:s webbplats – närmare bestämt på https://sfoe.se/sv/medlem/interna-dokument/ (kräver medlemsinloggning)
n Martin Mathiasen heter jag, jag är snubblande nära 44 år gammal och är född och uppvuxen i ”Storkø-benhavn”. Jag flyttade till Stock-holm 2010 och bor numera i Ågesta söder om stan. Jag halkade in på översättaryrket redan medan jag pluggade engelska på Köpenhamns Universitet när en bekant tipsade mig om ett jobb inom dubbning där jag fick roa mig med att översätta intalningsmanus till bland annat Smurfarna. Efter ett par år med tecknade filmer var jag mogen för en uppgradering till undertextning och hann under mina tio år i företaget med att översätta några hundra titlar till dvd, tv och bioduken. Sedan blev det ett par år som projektledare och intern översättare på en översättningsbyrå i Köpen-hamn innan jag startade eget 2009. Idag jobbar jag bland annat med marknadsföring, intern företags-kommunikation och e-learning men även många andra områden. När jag inte jobbar försöker jag hinna med att träna, bland annat aikido som jag har hållit på med under många år och ridning som jag började på för bara något år sedan efter en del påtryckningar från mina två döttrar och ridklubbens styrelse där jag sitter som vice ordförande. Tur att man har falltekniken med sig från kampsporten! Under de senaste två åren har jag varit vice ordförande respektive ordförande i SFÖ:s etiknämnd, och jag ser nu fram emot att kliva in i styrelsen och få vara med och sätta min prägel på föreningen inifrån ma-skinrummet. Jag ser även fram emot att träffa er alla på våra kommande konferenser, minikonferenser och AW.
Ny styrelseledamot
Martin Mathiasen.
arbetsordning och bifölls med stor ma-joritet, trots att detta kräver en ändring i stadgarna och att ett urtima förenings-möte inkallas dagen efter årsmötet. Även det mötet klarades av med bibehållen beslutsmässighet och stadgändringen bekräftades. n Sammanfattningsvis får man kon-statera att SFÖ klarar alldeles utmärkt att genomföra ett digitalt årsmöte, men noteras bör att det inte hade varit möjligt utan Victorias grundliga förarbete och Beatrices fasta hand på den digitala ordförandeklubban (vi såg den aldrig …). En slutsats av erfarenheterna från detta veckoslut, som spontant framhölls av flera medlemmar, är att vi visserligen mer än gärna träffas för fysiska årsmö-ten, helst i samband med konferens, men att ingenting hindrar att sådana möten övergår till hybridform, med fysiskt när-varande medlemmar i salen och digitalt närvarande på storbildsskärm. Detta blir en av många uppgifter för styrelsen och för konferensgrupp21 som redan är i full gång med sitt arbete inför konferensen i Karlstad – se artikel på sidan 21–22. Återigen, tack till Beatrice och Victo-ria, tack till Elisabeth Flodin som av hävd ansvarar för att dokumentera våra årsmöten i skrift, och tack till alla andra som gör vår förening möjlig!
BjÖRN OLOFSSON
20 facköversättaren 3/20
välkommen till Karlstad!Karlstad är en naturskön och vattenrik stad med en färgstark historia och mycket charm. Här ser vi i konferensgrupp 2021 fram emot att få hälsa dig välkommen till Karlstad CCC – en konferensanläggning i världsklass med en utsikt som få kan matcha! CCC blir vårt högkvarter under hela konferensen. Här lyssnar vi på föredrag och workshops, minglar och avnjuter alla våra
Från älv till älv ...... var den snitsiga rubrik vi hade tänkt ut för att presentera 2021 års konferens vid Klarälven i Karlstad vid överlämningen efter avslutad konferens i Umeå. Nu blev ingenting som någon tänkt sig i år – Ume älv får vi återse först 2022 och ingen av oss kan naturligtvis veta hur omständigheterna ser ut våren 2021. Men ingenting kan heller hindra oss från att drömma och hoppas att vi då kan köra konferens som planerat. Häng på!
vy över Karlstad och Klarälven, med konferensanläggningen CCC synlig mellan broarna i den vänstra älvgrenen.
måltider under helgen – givetvis med utsikt över Klarälven, och om vädret tillåter, på den härliga terrassen alldeles invid vattnet.
Skönhet och eftertankePå fredagskvällen tar vi en kort prome-nad till Lars Lerins Sandgrund, ett helt unikt museum där vi får möjlighet att uppleva en mängd verk av Sveriges kan-ske mest folkkära konstnär. Självklart med ett glas bubbel i handen!
vidga vyernaFör dig som är på plats redan på fredag morgon kommer vi att erbjuda ett urval av aktiviteter under förmiddagen. Upp-lev Karlstad med en kunnig guide och lär dig mer om stadens historia, eller varför inte våga dig på något nytt och prova kajakpaddling på Klarälven med erfaren instruktör?
KONFeReNSGRUPP 2021
SFÖ:s konferens i Karlstad
23–25 april 2021
Missa inte chansen till en förstklassig konferensupplevelse – boka Karlstad den 23–25 april 2021!
21facköversättaren 3/20
älväventyr.
Besök på Lars Lerins Sandgrund.
Karlstad CCC – en konferensanläggning i världsklass.
SFÖ:s konferens i Karlstad
23–25 april 2021
Konferensgrupp 2021. Från vänster: jerry Olsson, Charlotte Sjögren, victoria Amanius och Björn Olofsson. Hedersmedlem: eva Lisa Holtz.
Residenstorget i centrala Karlstad.
22 facköversättaren 3/20
RECENSION
Jag kom först i kontakt med Nina Sattler-Hovdar, författa-ren till Get fit for the future of transcreation. A handbook on how to succeed in an under-
valued market (independent publisher, 2020), under BP20 i våras. Att lyssna på en erfaren, kunnig och väl informerad yrkesverksam översättare beskriva tjänsten jag erbjuder med ett så enkelt och tydligt språk gav mig verktyg och resurser för att bättre argumen-tera för transkreation, dess tidskrävande process och prissättning. Hennes pedago-giska bok förklarar skillnaderna mellan översättning, lokalisering, copywriting och transkreation. Den ger vägledning och tips för att behärska metoden och för att kunna driva en framgångsrik verksamhet som transkreatör. ”In this day and age of globalization and digitalization, having translation expertise alone is not enough to stand out from the crowd and become a valued consultant to appreciative clients.” Författaren önskar kunna bidra till att vi översättare får mer självförtroende för den kvalitativa tjänsten vi erbjuder när vi gör en transkreation. En transkreatör har utbildat sig inom copywriting, lärt sig PR, marknadsföring och business, har en strategisk förmåga att hantera måltexten, och har interkulturell kompetens. Nina har packat denna handbok med massor av tips för att hitta rätt kunder, beskriva tjänsten korrekt och få rätt betalt för den tid som det krävs att producera den här typen av copy. Nina strävar efter att få oss översättare att se vikten av att inte bara vara lingvister utan också kultur- och språkkonsulter, särskilja oss och sälja det på rätt sätt. ”Clients are gradually realizing that ’translated’ marketing communications copy does not have to be dull or awkward, that there are experts with the expertise to
– att anpassa säljande texter till främmande språk och kulturer
Behöver din kund översätta en text som ska sälja, motivera, attrahera eller skapa uppmärksamhet och intresse för deras varumärke? Då är det förmodligen en transkreation som behövs för att texten ska ha samma effekt på målspråket som på originalspråket. Och det finns en bok som berättar allt om det!
Get fit for the future of transcreation. A hand-book on how to succeed in an undervalued market.Av Nina Sattler-Hovdar208 sidor. Eget förlag 2019. ISBN: 1075698030.36 USD.
turn engaging source-language copy into engaging target-language copy.” Författaren presenterar en metod för att behandla texter som behöver kulturanpas-sas med hjälp av översättning och copywri-ting. Denna bok kommer att ge dig bl.a.:
n En modell för en brief med detaljer du behöver få från kundenn Tips för att räkna ut priset för projek-tet och ge en proffsig offertn Inspiration och motivation för att få rätt betalt för din erfarenhet och expertis
n En 10-stegs transkreationsprocess som guiden Exempel på några rekommenderade tekniker inom copywritingn Vägledning och rådgivning till över-sättningsbyråer för att hitta och välja transkreatör, förmedla jobben rätt och kvalitetssäkra leveransen.
Jag har fått konkreta tips om hur jag kan ge viktiga kommentarer till kunden som stödjer och förklarar hur jag tänker kring mina val och som i sin tur gör leveransen mer komplett och professionell. Efter att ha läst boken kan jag bättre hantera diskussio-nen som leder till en offert. Boken tydliggör vissa missuppfattningar som råder kring transkreation som metod och som har fått mig och andra översättare att hamna i kom-plicerade och känsliga samtal med kollegor, eftersom benämningen transkreation har blivit ganska kontroversiell bland yrkes-verksamma översättare i vissa länder. Jag håller verkligen med författaren om att det finns en marknad för denna tjänst. Fast jag tror inte att transkreation är något för alla, och titeln på boken kan vara missledande. Jag tycker att det borde ha betonats mer att boken riktar sig till transkreatörer som vill bli bättre på att argumentera för sitt arbetssätt och
till översättare som är bra på copy och företags- och marknadskommunikation. ”In the future then, clients will not call and ask for a translation, but place a cross-cultural or interlingual communi-cation project. The linguist at the other end will determine what type of service would be the best fit for that particular project.” Jag rekommenderar varmt denna bok till alla transkreatörer som vill kunna förklara och få rätt betalt för sin tjänst, nyfikna översättare som är grymma på copy och är intresserade av att nischa sin verksamhet, och alla beställare av språktjänster som vill göra informerade val när det blir dags att anpassa sin kom-munikation till utländska marknader. Det gäller att välja rätt språklösning för varje kommunikationsbehov. Du hittar boken på Amazon eller Ninas webbsida på engelska som fokuserar helt på transkreation www.transcreation-experts.com.
NOeLiA GARASieviCH
Om författaren
n Nina Sattler-Hovdar är över-sättare och transkreatör. Hon arbetar från engelska och norska till tyska. Hon gör transkreation av marknadsföringstexter, PR och särskilt viktiga företagstexter som kräver högkvalitativa översätt-ningar och copywriting. Hon är talare, ger workshops, webbinars och utbildningar i transkreation. Hennes första bok om transkreation – Translation-Transkreation – Vom ÜberSetzen zum ÜberTexten - kom ut på tyska och publicerades av The German Federation of Translators and Interpreters (BDÜ) 2016.
Transkreation
23facköversättaren 3/20
23facköversättaren 3/20
SFÖ-NYTT
Medlemsnytt
vi är nu 905 medlemmar!
Följande SFÖ-medlemmar är nya eller uppgraderade. välkomna!
Agnes Relefors, Stud
Veronica Riva, Associerad
Linn Apelmo, Associerad
Sara Dahlén, Associerad
Eva-Terseia Lundberg, Associerad
Catherine Skaala, Fullvärdig
Malin Färdig, Fullvärdig
Linda Johansson, Associerad
Katarzyna Stachniuk, Stud
Kelly Burt, Intresse
Jasmine Tenshult, Fullvärdig
Kirsti Ferch, Associerad
Elisa Mavilia, Stud
Nästa nummer Manusstopp den 6 novemberEn ny välmatad pdf-tidning kommer den 10 december.
traduttore traditore av Helena Hellman
Nästa nummer Manusstopp den 6 novemberEn ny välmatad pdf-tidning kommer den 10 december.
Missa inte SFÖ:s konferens i Karlstad
den 23–25 april 2021!
24 facköversättaren 3/20
–20 %
Hantera din tid och dina översättningsjobb eff ektivt med
Läs mer och ladda ner appen* gratis på
www.whooshing.fi /enFå 20 % rabatt fram till 30/9
med koden UUMAJA20!
* Appen och webbsidan fi nns på engelska och fi nska.
