Otillåten påverkan - Hot och trakasserier mot journalister ... · Undersökningstyp: totalundersökning och medarbetarunderlag enkätmetod: webbenkät Fältperiod: 20 mars — 24

Otillåten påverkan Hot och trakasserier mot

journalister & mediehus 2017

Utgivarna är en intresseorganisation för medieföretag i Sverige. I Ut givarna samverkar medier som slår vakt om det svenska publicistiska oberoendet. Våra medlemmar är TV4Gruppen, Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion, Sveriges Tidskrifter och TU — Medier i Sverige.

Denna rapport kan laddas ned från Utgivarnas webbplats.Författare: Nils FunckeGrafisk form: Urban Gyllström

Utgivarna, Box 22500, 104 22 Stockholm.Telefon 072 563 38 64, epost [email protected], www.utgivarna.se

Innehåll

Förord 4

Sammanfattning 5 Några slutsatser i korthet 5

Fakta om undersökningen 7

Bortfallsanalys 8

Tabeller Frågor ställda till redaktioner 9 Hot mot medarbetare 10 Allvarliga trakasserier 16 Utsatta för våld 22

Tabeller Frågor ställda till medarbetare 32

4

FörordHoten ocH trakasserierna mot svenska medier och dess medarbetare fortsätter att öka.

Tre av fyra chefer och ansvariga redaktörer som svarat på Utgivarnas enkät uppger att hoten och trakasserierna ökar. Andelen som menar att hotbilden försämrats har ökat med 10 procentenheter det senaste året.

Det är en illavarslande utveckling och ett problem inte bara för de enskilda företag och journalister utan för hela samhället. Risken finns att hoten och trakasserierna leder till att den fria åsiktsbildningen hämmas och att allmänheten riskerar att inte få den information de med rätta förväntar sig att medierna ska ge dem.

Men undersökningen innehåller också en tendens som inger hopp.

För att trots att de som utsatts för hot ökat från 31 till 38 procent och att de som utsatts för allvarliga trakasserier gått från 33 till 43 procent syns ingen motsvarande ökning av effekten av hoten.

När det gäller valet att publicera eller inte har de som utsatts för hot inte tvekat i större utsträckning än tidigare år.

I 2017 års undersökning presenteras motsvarande siffror för de två tidigare åren. Det ger en möjlighet att i varje fall se en antydan till vart utvecklingen är på väg. Men som alltid med undersökningar är viss försiktighet nödvändig. Det går inte att dra några mer säkra slutsatser.

I årets undersökning redovisas också resultatet av en öppen webbenkät som medarbetarna vid företagen uppmanats att besvara. Av denna ska inga generella slutsatser överhuvudtaget dras. Medarbetarenkäten är bara ett nedslag hur vissa enskilda medarbetare upplevt situationen.

Nils FunckeVD UTgiVarna

Stockholm den 20 september 2017

5

Sammanfattningi årets rapport om hot och trakasserier mot medieföretag och deras medarbetare redovisar vi siffror för tre år. Syftet med undersökningen bland Utgivarnas medlemsföretag är att få en bild av omfattningen, hur och vem som genom otillbörliga medel försöker påverka publiceringar. Genom att undersökningarna från tre år redovisas går det också att, även om försiktighet ska iakttas, se trender.

Totalt svarade 123 chefer och ansvariga på enkäten. I fjol var motsvarande siffra 101. Svarsfrekvensen ligger på 42 procent vilket är ett tillfredsställande resultat för en totalundersökning.

Några slutsatser i korthet

• Andelen som uppger att redaktionen eller enskilda medarbetare utsatts för hot har ökat från 25 procent 2015 till 38 procent 2017. Motsvarande siffror för trakasserier är 35 respektive 43 procent.

• Hot framförs främst via telefon och sociala medier. Sociala medier som en kanal för hot och trakasserier har ökat markant sedan 2015. Det gäller även trakasserier där en stor andel anger att trakasserierna framförts bland annat genom obehagliga ebrev.

• Hoten och trakasserierna riktar sig främst mot enskilda medarbetare. Men även anhöriga har varit direkta utsatta.

• Som främst anledning till hot anges missnöje med en viss publicering. Men syftet anges också i stor utsträckning vara att skrämma enskilda medarbetare.

• Nytt för 2017 års undersökning är frågan om hoten polisanmälts. Av de som hotats anger 28 procent att ingen polisanmälan gjorts medan 26 procent anger att det skett en gång och 19 procent två gånger. När det gäller trakasserierna uppger tre fjärdedelar av de som utsatts att de inte polis anmält händelsen.

• Av de polisanmälda hoten har en tredjedel inte lett till förundersökning och en tredjedel att de gjort det medan resterande tredjedel uppger att de inte vet.

6

• Enligt undersökningen framförs hoten och trakasserierna främst av privatpersoner följd av högerextremistiska organisationer. I några fall anger de svarande också att hoten och trakasserierna kommer från MCgäng och ungdomsgäng.

• De intervjuande har också fått svara på frågan om de trodde att hoten kunde förverkligas. Av de som hotats angav över hälften att de inte bedömde det som troligt eller alls troligt medan 32 procent uppfattade det som mycket eller ganska troligt att hoten skulle verkställas.

• När det gäller hur trakasserier påverkat verksamheten anger 44 procent att de en eller flera gånger tvekat inför en publicering. Det är en liten ökning jämfört med tidigare år. Andelen som undvikit att skriva om ett visst ämne är i stort oförändrad liksom de som funderat på att byta tjänst.

• Av de som utsatts för hot har 34 procent tvekat inför en publicering vilket är i paritet med föregående år (30 procent). Även när det gäller att undvika ett bevakningsområde eller funderingar på att byta bransch har det inte skett någon signifikant förändring sedan 2016.

• Mer påtagligt är att enskilda medarbetare enligt de svarande i större utsträckning än tidigare upplever otrygghet i arbetet. Även motivationen för att arbeta har minskat, t.ex. när det gäller hot har 45 procent av de som utsatts en eller flera gånger upplevt en minskad arbetslust.

7

Fakta om undersökningenUndersökningstyp: totalundersökning och medarbetarunderlagenkätmetod: webbenkätFältperiod: 20 mars — 24 april 2017mätperiod: senaste tolv månadernaUndersökningsFöretag: Kantar Sifodeltagande: 123 redaktionellt ansvariga. Tabellerna innehåller procentbe

räkning kolumnvis. Sifferraden ”antal intervjuer” visar basen i absoluta tal på vilka procenttalen under är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning. Då har en ny bastalsrad, betecknad ”ny bas”, lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. I fotnot till tabellerna anges på vilken fråga det nya bastalet är baserat.

Ett plustecken (+) eller ett minustecken () efter ett procenttal markerar att det skett en statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. ”+” markerar en signifikant högre andel, och ”” en signifikant lägre andel jämfört med övriga undersökningsår.

Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att den svarande haft möjlighet och också lämnat mer än ett svar blir slutsumman av samtliga delsummor över 100 procent.

svarsFrekvens: 42 procent

8

BortfallsanalysUndersökningen är en totalundersökning där mailadresserna hämtas från Utgivarna i de kategorier föreningen velat undersöka. 42 procent av de som fått undersökningen har svarat. Genom att det är en totalundersökning så är det antal som drabbats av hot en miniminivå på hoten. Bortfall brukar inte vara systematiskt i den bemärkelsen att det är speciella grupper som inte svarar utan det vanligaste skälet brukar vara tidsbrist. Detta är det antal hot som finns men däremot finns det ingen anledning att tro att andelen hot och trakasserier skulle vara högre i gruppen som inte svarar.

När det gäller medarbetardelen har vi ingen svarsfrekvens eftersom vi här använt oss av en öppen länk. I det här fallet har redaktionerna vidarebefordrat frågorna till sina medarbetare så där vet vi vilken kategori de tillhör genom sina svar i enkäten.

Toivo Sjörénopinionschef/Kantar Sifo

9

Tabeller

Frågor ställda till redaktionerFR1: Inom vilken del av mediebranschen är din redaktion huvudsakligen verksam?

2017 2016 2015

Dagspress – Morgontidning 27 26 29

Dagspress – Kvällstidning 2 1 1

Dagspress – Gratistidning 3 2 3

Dagspress – Digital nyhetstjänst 2 3 1

Etermedier – Public service – tv 26+ 8- 12

Etermedier – Public service – radio 20+ 11 9

Etermedier – Marksänd tv 2 2 2

Etermedier – Kabel-tv – – –

Etermedier – Satellit-tv – – –

Etermedier – Beställ-tv 1 – –

Etermedier – Webbsändningar av radio och tv

– – –

Tidskrift – Populärpress – 13+ 10

Tidskrift – Fackpress inkl. organisationspress

14- 29 30

Övrigt 3 6 4

Vill ej uppge – – –

Siffrorna i tabellen anges i procent. Svar under öppna alternativet: Dagspress- veckotidning, Endagarstidning, Fådagarsutgivning, Nationell nyhetssajt.

Antal intervjuer: 123/160/167

FR2: Vilken är din yrkesmässiga befattning?

2017 2016 2015

Chefredaktör/ansvarig utgivare 83 84 86

Redaktions- eller nyhetschef 7 8 7

Personalchef eller HR-ansvarig 1 1 –

Verkställande direktör – 3 4

Övrigt 8 4 3

Vill ej uppge 1 – –

Siffrorna i tabellen anges i procent. Svar under öppna alternativet: Beställare, Kanalansvarig, Ansvarig utgivare, Manus-redaktör, Projektledare, Redaktionschef och ansvarig utgivare, Strategisk kommunikatör, Arbetsledare, Avdelningschef (f.d nyhetschef, gissar att det är därför jag hamnat här). Men t f ansvarig utgivare i bland, Beställare, Reporter, Är redaktions-chef med personalansvar och är ansvarig utgivare.


REDAKTIONER

10

Hot mot medarbetare

FR3: Har din redaktion eller någon av dess medarbetare utsatts för hot de senaste tolv månaderna?

Med hot menas situationer där redaktionen eller medarbetaren uppfattat att en person ellerett nätverk, med olaga hot eller andra straffbara gärningar, försökt påverka organisationenseller medarbetarens yrkesutövning eller att det skett som en följd av denna. Det rör sig inte om subtila eller förtäckta hot, t ex händelser som kan upplevas som hotfulla men som inte är straffbara. Subtila och förtäckta hot behandlas under kategorin trakasserier nedan i enkäten.

2017 2016 2015

Ja 38+ 31 25

Nej 60 61 71+

Tveksam, vet ej 2 8+ 4

Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 123/160/167

FR4: Hur många gånger har din redaktion eller någon av dess medarbetare utsatts för hot de senaste tolv månaderna?

2017 2016 2015

En gång 15 31 33

2–3 gånger 49 41 36

4–5 gånger 11 14 14

6–7 gånger 6 4 5

8–9 gånger – – –

10 gånger eller fler 11 10 7

Tveksam, vet ej 9 – 5


Ny bas: Om utsatts för hot enligt FR3

FR5: Hur framfördes det hot du uppfattade som allvarligast?

2017 2016 2015

Framfördes personligen 21 18 31

Via telefon 28 22 17

Via e-post 15 27 19

Via sms 2 2 7

Via internet, t ex på sajt, sociala medier eller blogg 26 18 17

Fick kännedom om hot via ombud 6 8 2

Tveksam, vet ej 2 4 7



REDAKTIONER

11

FR6: Mot vem riktades det allvarligaste hotet?

2017 2016 2015

Mot organisationen 21 18 31

Mot medarbetare 85 90 76

Mot anhöriga till medarbetare 4 6 7

Tveksam, vet ej – 2 2

TOTAL 111 116 117

Siffrorna i tabellen anges i procent. Antal intervjuer: 47/49/42

FR7: Vem eller vilka framförde det allvarligaste hotet?

2017 2016 2015

Privatperson 45 45 36

Ungdomsgäng 2 2 –

Geografiskt sammansatt gäng, t ex från en viss stads- eller kommundel

6 2 5

MC-gäng 2 4 –

Fängelsegäng – 2

Etniskt sammansatt nätverk, t ex öststatskriminell gruppering

4 – 2

Specialiserat nätverk, t ex narkotika, trafficking 2 – –

Vänsterextremistisk/autonom gruppering – 2 2

Högerextremistisk gruppering 17 20 29

Djurrätts- eller miljöaktivister – 2 2

Övrigt 9 14 14


Siffrorna i tabellen avser procent. Svar under öppna alternativet: Anonymt pulverhot via

vanligt pappersbrev, ett alternativ som saknas i förra frågan märkligt nog, Enskild person, Religiös

gruppering, Vårdsektorn. Antal intervjuer: 47/49/42. Ny bas: Om utsatts för hot enligt FR3

FR8: Hur troligt bedömde du att det var att privatpersonen eller grupperingen kunde göra verklighet av hotet?

2017 2016 2015

Mycket troligt 6 10 10

Ganska troligt 26 27 24

Inte särskilt troligt 43 49 45

Inte alls troligt 9 6 12




REDAKTIONER

12

REDAKTIONER

FR9: Vilka motiv bedömde du låg bakom det allvarligaste hottillfället

2017 2016 2015

Hat, vrede, besvikelse över publicering 43 63 60

Skrämma enskild medarbetare till passivitet i enskild fråga eller situation

34 35 36

Skrämma enskild medarbetare till aktivitet i enskild fråga eller situation

4 12 5

Attackera medieorganisationen som institution 15 12 33+

Få/uppnå högre status inom gruppering 2 6 2

Markering 4- 10 31+

Maktdemonstration 9 12 29+

Skydda kriminell verksamhet 4 4 5

Få tillgång till information – – –

Hämnd – 2 7

Missbruk – – 2

Psykisk sjukdom 4 10 7

Politiska eller ideologiska skäl 28 33 48

Inga tydliga motiv 4 – 2

Övrigt 2 – –


TOTAL 155 202 269

Siffrorna i tabellen anges i procent. Svar under öppna alternativet: Utpressning, Förändringarna

i skalskyddet bestod i tillfälligt låsta entredörrar till mediehuset, Medarbetare har fått personlarm, Skärpta

säkerhetsrutiner vid evenemang, yttre säkerhet/skalskydd hemma hos medarbetaren har förstärkts.


FR10: Hur många fall av hot har polisanmälts under det senaste året?

2017 2016 2015

Inget 28 – –

Ett 26 – –

2 19 – –

3 2 – –

4 4 – –

5 2 – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –

10 eller fler 4 – –

Tveksam, vet ej 15 – –Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 47/–/–

Ny bas:Om utsatts för hot enligt FR3

13

FR10b: Hur många polisanmälningar om hot ledde till att en förundersökning inleddes?

2017 2016 2015

Ingen 33 – –

En 30 – –

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 4 – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –


Tveksam, vet ej 30 – –

Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer 27/–/–

Ny bas: Om ett fall eller fler enligt FR10

FR10c: Hur många förundersökningar har lett till att åtal väckts?

2017 2016 2015

Ingen 60 – –

En 40 – -

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –

10 eller fler – – –

Tveksam, vet ej – – –

Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer 10/–/–-

Ny bas: Om ett fall eller fler enligt FR10b

REDAKTIONER

14

FR11: Har enskilda medarbetare till följd av allvarliga hot påverkats i sitt arbete på något av följande sätt?FR11_1: Tvekat inför en publicering eller jobbutläggning

2017 2016 2015

Aldrig 40 47 40

En gång 13 12 7

Flera gånger 21 18 40+

Vet ej 26 22 12



FR11_2: Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgift

2017 2016 2015

Aldrig 40 51 48

En gång 11 20 10

Flera gånger 23 8 19

Vet ej 26 20 24



FR11_3: Funderat på att byta tjänst

2017 2016 2015

Aldrig 55 45- 74+

En gång 4 8 5

Flera gånger 9 2 5

Tveksam, vet ej 32 45+ 17-



FR11_4: Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen

2017 2016 2015

Aldrig 55 49 71

En gång 2 8 7

Flera gånger 6 2 2

Tveksam, vet ej 36 41 19-



REDAKTIONER

15

FR11_5: Minskad arbetsmotivation

2017 2016 2015

Aldrig 38 35 52

En gång 11 8 10





FR11_6: Upplevt känsla av otrygghet i arbetet

2017 2016 2015

Aldrig 9 18 12

En gång 21 22 14





FR11_7: Varit sjukskriven

2017 2016 2015

Aldrig 70 71 79

En gång 9 8 5

Flera gånger 2 2 –




REDAKTIONER

16

FR12: Har redaktionen eller enskilda medarbetares privatliv påverkats på något av följande sätt av allvarliga hot?

2017 2016 2015

Antal intervjuer 47 49 42

Organisationens skalskydd/yttre säkerhet har förstärkts 60 53 79+

Medarbetare har tillfälligt bott på annan plats 28 12 14

Medarbetares anhöriga har ombetts flytta tillfälligt 13 10 7

Medarbetare har upplevt känsla av oro i hemmet 47 55 48

Medarbetare har upplevt oro för anhöriga 26 37 38

Övrigt 9 10 2

Nej 13 18 14


TOTAL 204 206 205



Allvarliga trakasserier

FR13: Har din redaktion eller någon av dess medarbetare blivit utsatta för allvarliga trakasserier de senaste tolv månaderna?Med trakasserier menas situationer där redaktionen eller medarbetaren uppfattat en pri-vatperson eller aktör med koppling till ett nätverk/gruppering genom förtal, ofredande samt subtila hot och andra ofta icke straffbara påtryckningar försökt påverka yrkesutövningen eller att det skett som en följd av denna.

2017 2016 2015

Ja 43 33 35

Nej 50 61 57



Ny bas: Om utsatts för allvarliga trakasserier enligt FR13

REDAKTIONER

17

FR14: Hur många gånger har redaktionen eller dess medarbetare blivit utsatta för trakasserier från privatpersoner eller nätverk sedan de senaste tolv månaderna?

2017 2016 2015

En gång 8 10 15

2–3 gånger 40 37 34

4–5 gånger 9 15 24

6–7 gånger 6 10 3

8–9 gånger 2 – –

10 gånger eller fler 28 29 22

Övrigt 2 – –


Siffrorna i tabellen avser procent. Svar under öppna alternativet: 100-tals gånger. Antal intervjuer: 53/52/59


FR15: Vilken form tog det allvarligaste trakasseritillfället?

2017 2016 2015

Obehagliga telefonsamtal 66 54 53

Obehagliga sms-meddelanden 6 10 14

Obehagliga e-postmeddelanden 75 58 71

Någon råkade befinna sig på samma plats som utsatta medarbetare eller utanför redaktionen

13 17 10

Via internet, t ex på en sajt, sociala medier eller blogg 68 67 54

Fått kännedom om hot via kollegor – 2 2

Tecken på kartläggning av medarbetare 36 31 34

Tecken på kartläggning av medarbetares anhöriga 17 10 12

Tecken på kartläggning av redaktionens arbetsformer 6 2 2

Oönskade varor och tjänster i medarbetares eller organisationens namn

– 4 7

Någon kört runt fastighet med fordon 4 4 7

Någon har fotograferat och spelat in medarbetare på band

26 13 14

Polisanmälan, stämning, okynnesanmälan till PO, etc. 11 6 8

Övrigt 4 12 19


TOTAL 332 288 305

Siffrorna i tabellen anges i procent. Svar under öppna alternativet: Band ”Avspärrning”

utanför radiohuset, Subtilt hotfull post till hemmet. Antal intervjuer: 53/52/59.


REDAKTIONER

18

FR16: Vem eller vilka skulle du bedöma låg bakom det allvarligaste trakasseritillfället?

2017 2016 2015

Privatperson 42 33 42

Ungdomsgäng 2 – 2

Geografiskt sammansatt gäng, t ex från viss stads- eller kommundel

– 6 2

MC-gäng 2 2 3

Etniskt sammansatt nätverk, t ex öststatskriminell grup-pering

– – 3

Specialiserat nätverk, t ex narkotika, trafficking, etc. 2 2 –

Vänsterextremistisk/autonom gruppering – 2 3

Högerextremistisk gruppering 32 42 27

Djurrätts- eller miljöaktivister 2 4 2

Övrigt 13 10 8


Siffrorna i tabellen avser procent. Svar under öppna alternativet: Extremistisk

gruppering , Fotbollsfans, Granskning Sverige, Invandrarfientliga grupper/

personer, Politiker, Vet inte om det är enskilda personer eller nätverk troligen

har personen högerextrema åsikter ev aktivitet. Antal intervjuer: 53/52/59.


FR17: Hur många fall av trakasserier har polisanmälts under det senaste året?

2017 2016 2015

Inget 72 – –

Ett 15 – –

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 53/–/–

Ny bas: Om ett eller fler enligt FR17

REDAKTIONER

19

FR17b: Hur många polisanmälningar om trakasserier ledde till att en förundersökning inleddes?

2017 2016 2015

Ingen 67 – –

En 11 – –

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer:9/–/–



2017 2016 2015

Ingen 100 – –

En – – –

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –




Ny bas: Om ett eller fler enligt FR17b

REDAKTIONER

20

FR18: Har redaktionen eller enskild medarbetare till följd av allvarliga trakasserier påverkats i arbetet på något av följande sätt?FR18_1: Tvekat inför en publicering eller jobbutläggning

2017 2016 2015

Aldrig 45 62 56

En gång 8 10 8





FR18_2:Undvikit ett område eller en arbetsuppgift

2017 2016 2015

Aldrig 53 56 61

En gång 6 8 12






2017 2016 2015

Aldrig 55 56 69

En gång 6 6 10

Flera gånger 8 6 3





2017 2016 2015

Aldrig 55 56 73+

En gång 6 6 7

Flera gånger 9 4 5

Tveksam, vet ej 30 35 15-



REDAKTIONER

21

FR18_5: Motivationen för arbetet har minskat

2017 2016 2015

Aldrig 38 42 54

En gång 15 12 5






2017 2016 2015

Aldrig 19 21 31

En gång 17 19 24






2017 2016 2015

Aldrig 75 79 83

En gång 8 6 –

Flera gånger 2 – 2




REDAKTIONER

22

FR19: Har någon medarbetares privatliv eller redaktionens säkerhet påverkats på något sätt till följd av det allvarligaste trakasseritillfället?

2017 2016 2015

Organisationens skalskydd och yttre säkerhet har förstärkts

26- 42 47

Medarbetare har tillfälligt bott på annan plats 4 12 3

Medarbetares anhöriga har ombetts att flytta tillfälligt 2 4 –

Medarbetare har upplevt känsla av oro i hemmet 38 42 25

Medarbetare har upplevt oro för anhöriga 25 19 19

Övrigt 9 8 5

Nej 26 29 31

Tveksam, vet ej 15+ 2 3

TOTAL 145 158 134

Siffrorna i tabellen anges i procent. Svar under öppna alternativet: Extra vaksamhet

när någon lämnar redaktionen själv på kvällen, Har upplevt oro för egen del, Inhyrda

väktare vid privatbostad, Personlarm till medarbetare, Tillfälligt byte av arbetsuppgift.

Antal intervjuer: 53/52/59.


Utsatta för våld

FR20: Har redaktionen eller någon av dess medarbetare utsatts för allvarligt våld de senaste tolv månaderna?Med våldssituation menas situationer där medarbetare utsatts för fysiskt våld med syfteatt påverka deras eller organisationens yrkesutövning eller att det skett som en följd avdenna.

2017 2016 2015

Ja 3 1 2

Nej 96 98 97


Siffrorna i tabellen avser procent.


REDAKTIONER

23

FR21: Hur många gånger har medarbetare utsatts för allvarliga våldshändelser under de senaste tolv månaderna?

2017 2016 2015

En gång 50 50 100

2–3 gånger 50 50 –

4–5 gånger – – –

6–7 gånger – – –

8–9 gånger – – –

10 eller fler gånger – – –



Ny bas: Om utsatts för allvarligt våld enligt FR20

FR22: Mot vem riktades det våld du uppfattade som mest allvarligt?

2017 2016 2015

Mot en medarbetare 75 100 67

Mot en grupp medarbetare

25 – 33

Mot medarbetares anhöriga – – –

Övrigt – – –

Tveksam, vet ej – – -



FR23: Använde gärningspersonen vapen vid tillfället?

2017 2016 2015

Ja, kniv – – –

Ja, skjutvapen – – –

Ja, annat vapen 50 – 33

Nej 50 100 67




REDAKTIONER

24

FR24: Vem eller vilka skulle du bedöma utsatte medarbetaren/ medarbetarna för den allvarligaste våldshandlingen?

2017 2016 2015

Privatperson – 50 33

Ungdomsgäng 50 – –

Geografiskt sammansatt gäng, t ex viss stads eller 25 – –

MC-gäng – – –

Fängelsegäng – 50 –

Etniskt sammansatt nätverk, t ex öststatskriminell – – –

Specialiserat nätverk, t ex narkotika, trafficking – – –

Vänsterextremistisk/autonom gruppering – – 33

Djurrätts- eller miljöaktivister – – –

Högerextremistisk gruppering – – –

Övrigt 25 – 33


Siffrorna i tabellen avser procent. Svar under öppna alternativet: Specialiserat nätverk.

Antal intervjuer: 4/2/3.


FR25: Vilket motiv bedömde du låg bakom den allvarligaste våldshandlingen?

2017 2016 2015

Hat, vrede, besvikelse över publicering 25 100 33

Få/uppnå högre status inom gruppering – – –

Markering 50 50 67

Maktdemonstration 75 50 67

Skydda kriminell verksamhet 25 – –

Attackera medieorganisationen som institution 25 – 67

Skrämma medarbetaren eller redaktionen till passivitet i enskilt fall

75 50 67

Skrämma medarbetare eller redaktion till aktivitet i enskilt fall

– – –

Allmän påverkan (ej i enskilt fall) – – –

Få tillgång till information – – –

Hämnd – – –

Missbruk – – –

Psykisk sjukdom – – –

Politiska eller ideologiska skäl – – 33

Inga tydliga motiv – – –

Övrigt – – 33


TOTAL 275 250 367



REDAKTIONER

25

FR26: Hur många fall av allvarliga våldshändelser har polisanmälts under det senaste året?

2017 2016 2015

Inget 25 – –

Ett 50 – –

2 – – –

3 – – –

4 25 – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 4/–7–

FR26b: Hur många polisanmälningar om allvarliga våldshändelser ledde till att en förundersökning inleddes?

2017 2016 2015

Antal intervjuer (Absoluta tal) 3 – –

Ingen – – –

En 67 – –

2 – – –

3 – – –

4 33 – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 3/–/–.


REDAKTIONER

26


2017 2016 2015

Ingen 100 – –

En – – –

2 – – –

3 – – –

4 – – –

5 – – –

6 – – –

7 – – –

8 – – –

9 – – –



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 3/–/–.


FR27: Har redaktionens eller enskilda medarbetarens arbete påverkats av allvarliga våldshändelser på något av följade sätt?FR27_1: Tvekat inför publicering eller jobbutläggning

2017 2016 2015

Aldrig 50 – 67

En gång – 50 33



Siffrorna i tabellen avser procent. Antal intervjuer: 4/2/3.


FR27_2: Undvikit ett område eller en arbetsuppgift

2017 2016 2015

Aldrig 25 – 33

En gång 25 50 33





REDAKTIONER

27


2017 2016 2015

Aldrig 25 50 67

En gång – – 33

Flera gånger 25 – –

Tveksam, vet ej 50 50 –




2017 2016 2015

Aldrig 25 50 100

En gång – – –

Flera gånger 25 – –




FR27_5: Motivationen för arbetet har minskat

2017 2016 2015

Aldrig 25 50 33

En gång 25 – 33






2017 2016 2015

Aldrig – – 33

En gång 25 100 33





REDAKTIONER

28


2017 2016 2015

Aldrig 75 50 67

En gång – – –

Flera gånger – – –




FR28: Hur upplever du att hotbilden mot mediehus förändrats under de senaste fem åren?Det kan gälla hot, våld och trakasserier.

2017 2016 2015

Hotbilden har förstärkts 76+ 66 60-

Hotbilden är oförändrad 17 21 24

Hotbilden har försvagats 1 – –

Tveksam, vet ej 7- 13 16


FR27_5: Vill du lägga till något eller lyfta fram personliga erfarenheter rörande hot, våld och trakasserier mot redaktioner och journalister?

Det förekommer trakasserier från djurrätts- och miljörörelsen i samband med rovdjursjakt (ffa vargjakt). Dock verkar trakasserierna som är kopplade till vargjakten ha minskat lite på senare år. Jag upplever att vargjakten har nor-maliserats en aning bland allmänheten. Däremot blossar det då och då upp en del trakasserier och kampanjer från ”allmänna jaktmotståndare”, jaktsabotörer (med starka influenser från Storbritannien). Dessa har blivit intensivare på senare år, i mitt tycke.

Det absolut vanligaste problemet är att löst sammansatta nätverk, ofta med kopplingar till högerextrema sajter men ibland förmodat opolitiska facebook-grupper, mobiliserar mot enskilda journalister. Hotfullheten skapas då inte genom att explicita hot uttrycks utan genom att journalisten i fråga inte får en lugn stund, utan ständigt hör av varierande aggressiva röster i alla digitala forum samt via telefon. Själva omfattningen, eskaleringen och intensiteten är en central del av varför det uppfattas som i bästa fall obehagligt, i värsta fall direkt hotfullt.

REDAKTIONER

➝

29

Det är ett slags krig som pågår, ett informationskrig där medarbetare trakas-seras, hånas och hotas i bloggar, sociala medier och mejl. Det kommer från alla möjliga extrema håll, där det finns särintressen. Kan vara från vänster, höger, nazister, aktivister, religiösa grupperingar, saknas spärrar. Trakasserier är det allra största problemet. Direkta hot, straffbara, är fler än tidigare, men framfö-rallt är mängden trakasserier som också skrämmer upp och tröttar ut och ger rädda journalister fler.

Det är uppenbart att högerextrema organisationer systematiskt genomför organiserade ”drev” mot journalister som skriver artiklar de inte gillar (inklu-sive denna redaktion). Genom att ringa och spela in och sedan publicera på you-tube/social medier uppmuntrar de därefter privatpersoner att trakassera redaktioner. Företag som you-tube/Facebook etc låter brottslig verksamhet/hot förekomma vilket inte borde vara förenligt med svensk lagstiftning.

Det är viktigt att vi inte låter mörka krafter, t ex så kallade nättroll, ta överhan-den så att vi backar i de rent publicistiska besluten. Vi kan gärna tänka en eller två gånger inför publicering men inte låta rädslan styra, då riskerar vi gå mot ett mindre demokratiskt samhälle

Vi har återkommande och allt oftare hotats eller utsatts för våld (stenkastning) eller trakasserats. I samtliga fall vet vi vilka förövarna är, med namn. Det finns vittnen vid samtliga händelser eller bandinspelningar. Trots det har polisen lagt ner varje förundersökning pga brist på bevis? Polisen lokalt säger själva att de inte ska särbehandla oss. Alla hot ska dessutom anmälas till 11414, och någon utsedd samordnare för media i regionen verkar inte finnas på det sätt som man bestämt centralt.

Hoten har blivit fler och kommer främst från SD-anhängare och andra in-divider och grupperingar med högerextrema åsikter. Varje gång vi skriver om frågor som rör migration eller att man har rätt att bli kär i någon av samma kön kommer hoten.

Hoten och hatet mot vår yrkeskår har intensifierats. När ledaren för världens mäktigaste land kallar media för folkets fiende öppnar det dammluckor även i Sverige och en våg av förakt sveper över journalister verksamma i Sverige lokalt.

Ibland så kan det vara så att inget hot framförts men vår säkerhetsavdelning har ändå inför en viss granskning bedömt att hotbilden varit så stor att åtgär-der vidtagits.

Inom sportjournalistiken har tonläget höjts, särskilt mot kvinnliga medarbe-tare. Sociala medier har förvärrat läget. Och det finns våld med i bilden på ett tydligare sätt inom fler grupperingar, inte bara inom det tidigare fåtalet kända ”firmor”.

➝

➝

REDAKTIONER

30

Jag upplever att tonläget på sociala medier och i mejl höjts det senaste året och vi behöver hitta metoder för att hantera detta.

Min redaktion är relativt förskonad, det är främst drevliknande obehagliga situationer i sociala medier mot enskilda medarbetare som ibland uppstår. Företagets egna statistik vittnar om att antalet incidenter har ökat över tid.

Notera min anmärkning om att hot fortfarande kan komma via gammeldags pappersbrev..

Ordvalet är annorlunda, grövre.

Organiserade attacker via mejl och sociala medier, där någon lägger ut länkar samt mejladresser eller telefonnummer till antingen medarbetare eller mig har ökat. Här är tonen ofta hård och gränsdragningen mot hot hårfin. Trycket mot redaktionen kan bli tuff vid publiceringar i vissa ämnesområden. Onekligen påverkar det en och annans vilja att bevaka dessa ämnen även om ingen ännu backat.

Redaktionen jobbar med tv, inte nyheter, jag upplever att hoten (näthatet) förekommer främst på nyhetsredaktionerna.

Våra evenemang får allt oftare hot, antingen mot programledare vilket föranle-der personskydd, eller mot spelplatsen genom hot om sprängning eller annan form av attack. De senare hoten är särskilt obehagliga då publiken också är utsatt. Ett av evenemangen har inom den senaste 12-månaders perioden även utsatts för bombhot i syfte att pressa pengar.

Svårt att dra gränsen i vårt fall, vi jobbar med sociala medier och det vanligaste vi utsätts för är ”organiserad kritik” där många personer samtidigt uttrycker precis samma åsikter. Det kan vara hat mot en medarbetare eller kritik av en publicering. Jag angav nu dessa som trakasserier, men det är en svår gränsdrag-ning.

Tonen i FB-trådar o mejl till mig som ansvarig utgivare är ibland mycket oförskämd och respektlös, dock inte direkt hotfull.

Tonen på sociala medier är uppskruvad och i många speciellt anonyma inlägg gränsar t onen till hotfull. Även om ingenting specifikt händer blir det gro-grund för oro, osäkerhet och rädsla. Väldigt dåligt för fri journalistisk och i förlängningen ett demokratiskt samhälle.

Trots att vår verksamhet inte erfarit konkreta hot eller trakasserier så ser jag påverkan av uppskruvat uttryckssätt i kontakter med oss som företag och enskilda medarbetare. Medvetenheten om att hot kan äga rum berörs på näst-intill nästan daglig basis. Min utgångspunkt är att detta inte ska påverka de publicistiska besluten, men jag kan inte utesluta att det trots allt inte gör det. Med andra ord, risken för hot, samtalet om hot, medför risk för självcensur.

➝

➝

REDAKTIONER

31

Vad som upplevs som hot kan ju variera från individ till individ, en ilsken ”lyssnare” som ifrågasätter journalistiken kan utifrån sett vara begripligt men ändå upplevas som hotfullt av den anställda. Medarbetares egen exponering i sociala medier kan också förstärka hotsituationen, dels finns medarbetaren synlig i andra sammanhang än de rent publicistiska, dels utsätter sig också medarbetaren för kontakt med kritiker i sociala medier på ett sätt som inte fanns tidigare. Beroende på hur starkt ställning medarbetaren tar i olika sociala medier kan hotbilden också förstärkas av det.

Vi anmäler alla direkta hot. De är relativt lätta att hantera. Polisen har blivit bättre på att ta tag i dessa frågor, även om det ännu inte är riktig bra. Det stora problemet är de ständiga trakasserierna som långsamt riskerar att bryta ner medarbetare. Det finns därför en risk att viktiga ämnen undviks. Det är en fara för demokratin.

Vi har blivit utsatta för en våldsam attack i samband med en release. I sam-band med det förekom hot på nynazistiska och högerextrema sajter.

Vi har det senaste året tagit in en särskild säkerhetsrådgivare som hjälper oss med hotbildsanalys etc. Det kostar mycket pengar men vi har lyckligtvis ägare som inser att det är viktigt att satsa på tidningens säkerhet. Däremot finns här en demokratisk aspekt då vi som liten tidning inte har råd att ha någon säker-hetsavdelning med proffs och polisen inte kan hjälpa oss med kontinuerligt säkerhetsarbete – då blir vi hänvisade till privata säkerhetskonsulter som kostar mycket pengar. Galet.

Vi lever ständigt med diskussionen om hur vi kan förbereda oss för och und-vika hotsituationer. När vi granskar vissa aspekter av samhällsutvecklingen, t ex migrationsfrågan eller radikalisering, eller när vi granskar vissa partier (läs Sverigedemokraterna) är en riskbedömning om eventuella reaktioner och hur hanterar hot och hat en naturlig del av vår arbetsprocess. Den hindrar oss inte från att granska och spegla, men den är en obehaglig och påtaglig ny del av vår vardag.

Vi ser att mängden synpunkter från grupper/sammanslutningar kommer på sociala medier/Facebook. Känslan är att man sluter sig samman och gör gemensam sak i olika frågor.

Vi är digitala i mycket liten omfattning just nu. I och med att vi kommer att förändra detta och publicera mer opinionsmaterial på nätet är vi förberedda på en ny situation.

Även om vi inte har haft konkreta hot riktade mot oss , så har framför allt tonen hårdnat. Fler aggressiva människor som hör av sig och uttalar förakt. En enskild reporter kan bli väldigt utsatt när en flod av mejl kommer in.

➝

REDAKTIONER

32

Frågor ställda till medarbetare

Q1. Inom vilken del av mediebranschen är din redaktion huvudsakligen verksam?

Totalt

Antal intervjuer (absoluta tal) 455

Dagspress – Morgontidning 46

Dagspress – Kvällstidning 13

Dagspress – Gratistidning 3

Dagspress – Digital nyhetstjänst 2

Etermedier – Public service tv 14

Etermedier – Public service radio 16

Etermedier – Marksänd tv 1

Etermedier – Webbsändningar av radio och tv

2

Tidskrift – Populärpress 0

Tidskrift – Fackpress inkl. organisationspress

3

Övrigt –

Vill ej uppge –

Siffrorna i tabellen anges i procent.

Q2: Vilken är din yrkesmässiga befattning?

Totalt


Chef med övergripande ansvar 9

Operativ chef 5

Fotograf 7

Krönikör 3

Ledarskribent 2

Producent 6

Programledare 9

Redaktör 20

Redigerare 5

Reporter 51

Annat, nämligen: 6

Vill ej uppge 0

TOTAL 122


MEDARBETARE

33

Q3: Vilken inriktning har du som journalist?

Totalt


Allmän inriktning 59

Ekonomi 6

Familj 5

Feature 9

Konsument 4

Kriminal 11

Kultur & nöje 18

Miljö 4

Opinion och debatt 5

Politik och samhälle 22

Sport 12

Teknik och vetenskap 4

Utrikes 4

Annat, nämligen: 7

Vill ej uppge 1

TOTAL 172


Q4: Hur gammal är du?

Totalt


Upp till 29 år 14

30–49 år 52

50–59 år 26

60 år eller mer 7

Vill ej uppge 1


Q5: Är du…

Totalt


Man 50

Kvinna 49

Identifierar mig inte som man eller kvinna 0

Vill ej uppge 1


MEDARBETARE

34

Q6: I vilket län finns din redaktions huvudsakligaverksamhet?

Totalt


Blekinge län 0

Dalarnas län 0

Gotlands län 0

Gävleborgs län 3

Hallands län 1

Jämtlands län 2

Jönköpings län 3

Kalmar län 2

Kronobergs län 0

Norrbottens län 5

Skåne län 16

Stockholms län 36

Södermanlands län 5

Uppsala län 9

Värmlands län 3

Västerbottens län 4

Västernorrlands län 2

Västmanlands län 4

Västra Götalands län 7

Örebro län 0

Östergötlands län 6

Vill ej uppge 0

TOTAL (procent) 108


Q8: Har du blivit utsatt för hot de senaste tolv månaderna?

Med hot menas situationer där du som medarbetare uppfattat att en person eller ett nätverk, med olaga hot eller andra straffbara gärningar, försökt påverka din yrkesutövning eller att det skett som en följd av denna. Det rör sig inte om subtila eller förtäckta hot, t ex händelser som kan upplevas som hotfulla men där ingen straffbar åtgärd är möjlig. Subtila och förtäckta hotbehandlas under kategorin trakasserier nedan i enkäten.

Totalt


Ja 13

Nej 83

Tveksam, vet ej 4


MEDARBETARE

35

Q9: Hur många gånger har du utsatts för hot de senaste tolv månaderna?

Totalt


En gång 31

2–3 gånger 44

4–5 gånger 8

6–7 gånger 3

8–9 gånger 2

10 gånger eller fler 12

Tveksam, vet ej –

Siffrorna i tabellen avser procent. Ny bas:Om blivit utsatt för hot enligt Q8

Q10: Hur framfördes hotet/hoten?

Totalt


Mejl 56

Sociala medier 42

Sms/chatt 8

Telefon 39

På redaktionen 7

Under uppdrag 20

På allmän plats som privatperson 8

I bostaden 2

Annat, nämligen: 2

Vet ej/Vill ej uppge –

TOTAL (procent) 185

Siffrorna i tabellen anges i procent. Ny bas:Om blivit utsatt för hot enligt Q8

MEDARBETARE

36

Q11: Hur såg hotet/hoten som riktades mot dig ut? Hot om…

Totalt


Fysisk misshandel 41

Fysisk misshandel av annan 7

Psykisk misshandel 27

Psykisk misshandel av annan 10

Sexuellt våld 14

Sexuellt våld mot annan 10

Ekonomisk skada 14

Ekonomisk skada för annan 2

Skadegörelse av egendom 2

Skadegörelse av annans egendom 3

Annat hot, nämligen: 25

Vill ej uppge 2

TOTAL (procent) 156


Q12: Vad upplever du vara motivet till hotet/hoten som riktats mot dig?

Totalt


Ditt publicistiska arbete, ex avslöjande eller bevakning 92

Ditt kön 14

Din etniska tillhörighet 7

Din religion 2

Din ålder –

Din sexuella läggning –

Annat, nämligen: 3

Vet ej 2

Vill ej uppge 2

TOTAL (procent) 120


MEDARBETARE

37

Q13: Har du till följd av allvarliga hot påverkats i ditt arbete på något av följande sätt?Q13_1: Tvekat inför en publicering eller jobbutläggning

Totalt


Aldrig 61

En gång 12

Flera gånger 24

Vet ej 3


Q13_2: Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgift

Totalt


Aldrig 69

En gång 3

Flera gånger 22

Vet ej 5


Q13_3: Funderat på att byta tjänst

Totalt


Aldrig 76

En gång 10

Flera gånger 14

Vet ej –


Q13_4: Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen

Totalt


Aldrig 68

En gång 12

Flera gånger 20

Vet ej –


MEDARBETARE

38

Q13_5: Minskad arbetsmotivation

Totalt


Aldrig 46

En gång 15

Flera gånger 37

Vet ej 2


Q13_6: Upplevt känsla av otrygghet i arbetet

Totalt


Aldrig 27

En gång 24

Flera gånger 47

Vet ej 2


Q13_7: Varit sjukskriven

Totalt


Aldrig 93

En gång 2

Flera gånger 5

Vet ej –


Q15: Har du blivit utsatt för allvarliga trakasserier de senaste tolv månaderna?

Med trakasserier menas situationer där du uppfattat en privatperson eller aktör med koppling till ett nätverk/gruppering genom förtal, ofredande samt subtila hot och andra ofta icke straff-bara påtryckningar försökt påverka yrkesutövningen eller att det skett som en följd av denna.

Totalt


Ja 21

Nej 74

Tveksam, vet ej 5


MEDARBETARE

39

Q16: Hur såg trakasserierna ut?

Totalt


Nedsättande kommentarer – publicistiska förmåga, kompetens 88

Nedsättande kommentarer – kön 24

Nedsättande kommentarer – utseende 14

Nedsättande kommentarer – ålder 11

Nedsättande kommentarer – sexuella läggning 3

Nedsättande kommentarer – etniska tillhörighet 13

Nedsättande kommentarer – religion 6

Sexuella trakasserier 8

Fysiska trakasserier 1

Kartläggning av arbetsvanor 7

Telefonavlyssning eller datorintrång 1

Demonstrativ och ovälkommen närvaro 19

Okynnesanmälan – polisen eller PO 11

Annat, nämligen: 9

Vill ej uppge –

TOTAL (procent) 216


Ny bas: Om blivit utsatt för hot enligt Q15

Q17: Vad upplever du vara motivet till trakasserierna?

Totalt


Ditt publicistiska arbete, ex avslöjande eller bevakning 86

Ditt kön 10

Din etniska tillhörighet 5

Din religion 2

Din ålder 2

Din sexuella läggning –

Annat, nämligen: 7

Vet ej 4

Vill ej uppge –

TOTAL (procent) 118


Ny bas: Om blivit utsatt för hot enligt Q15

MEDARBETARE

40

Q18: Har du till följd av allvarliga trakasserier påverkats i ditt arbete på något av följande sätt?Q18_1: Tvekat inför en publicering eller jobbutläggning

Totalt


Aldrig 48

En gång 14

Flera gånger 34

Vet ej 4


Q18_2: Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgift

Totalt


Aldrig 68

En gång 13

Flera gånger 18

Vet ej 2


Q18_3: Funderat på att byta tjänst

Totalt


Aldrig 56

En gång 5

Flera gånger 34

Vet ej 4


Q18_4: Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschen

Totalt


Aldrig 55

En gång 10

Flera gånger 31

Vet ej 3


MEDARBETARE

41

Q18_5: Minskad arbetsmotivation

Totalt


Aldrig 43

En gång 18

Flera gånger 34

Vet ej 5


Q18_6: Upplevt känsla av otrygghet i arbetet

Totalt


Aldrig 36

En gång 18

Flera gånger 44

Vet ej 2


Q18_7: Varit sjukskriven

Totalt


Aldrig 85

En gång 9

Flera gånger 4

Vet ej 1


Q20: Har du blivit utsatt för allvarligt våld de senaste tolv månaderna?

Med våld menas här situationer där du som medarbetare utsatts för fysiskt våld med syfte att påverka din yrkesutövning eller att det skett som en följd av denna.

Totalt


Ja 0

Nej 100

Tveksam, vet ej –


MEDARBETARE

42

Q021: Vad upplever du vara motivet till våldet?Resultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22: Har du till följd av allvarligt våld påverkats i ditt arbete på något av följande sätt?Resultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_1: Tvekat inför en publicering eller jobbutläggningResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_2: Undvikit ett bevakningsområde eller arbetsuppgiftResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_3: Funderat på att byta tjänstResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_4: Funderat på att sluta som journalist eller i mediebranschenResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_5: Minskad arbetsmotivationResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_6: Upplevt känsla av otrygghet i arbetetResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

Q22_7: Varit sjukskrivenResultatet redovisas ej på grund av för få svarande.

MEDARBETARE

Documents

Otillåten påverkan - Hot och trakasserier mot journalister ... · Undersökningstyp: totalundersökning och medarbetarunderlag enkätmetod: webbenkät Fältperiod: 20 mars — 24