Embed Size (px)
Citation preview
1
På jakt efter matematiken.
Var finns matematiken? Överallt och ingenstans.
Matematiken är språket i varenda bro, pappersark, huvudvärkspiller, bil, diskmaskin,
dator eller värmeelement som omger oss. Varje dag används matematiken för att bota leukemisjuka
barn. Den ger jobb,
trygghet och välstånd och begriplighet, men är också ett vapen i händerna på den girige.
Den kan skapa magiska fantasivärldar. Föra släktingar som aldrig setts över oceaner och in i varandras famnar.
Matematiken är omgiven av starka känslor, av livet självt.
Ändå är det så dånande tyst. * Matematiken är central i vårt samhälle, ett språk lika levande som vårt modersmål, grunden för välstånd och teknisk utveckling. Ändå lever matematiken på undantag. Varför är det så? Vi sållade fram några gästtyckare. Kriterierna för att de skulle få vara med att de hade pulsen på samhällsutvecklingen, hade sinsemellan olika infallsvinklar, samt på något vis hade en relation med matematiken. De intervjuade gästtyckarna är Åke Daun, folklivsforskare, Eva Schwarz, programdirektör på TV4, Tor Ragnar Gerholm, fysiker med stort intresse för vetenskapshistoria, Sanjay Nagarj, reklamforskare på IHR, Henrik Johansson, analytiker på Brummer % Partners samt Kjell A Nordström, ekonom och författare från Handelshögskolan i Stockholm. Vi lät dem resonera fritt kring öppna frågor. Vi lät dem också tala till punkt. Åsikterna är deras egna.
2
”Matematiken ger inga snabba kickar.” Gästtyckare: Åke Daun,
Debattglad etnolog, som ofta tittar på Sverige med lite andra ögon.
Fråga: Vad påverkar attityden till matematik i samhället? Svar: Det har skett en mentalitetsförändring på senare tid, som handlar om hur man söker tillfredsställelse. Det finns två olika personlighetstyper där den ena representerar "postponed satisfaction" (uppskjuten tillfredsställelse) och den andra "instant satisfaction" (omedelbar tillfredsställelse). För att studera matematik så krävs uthållighet. Det kan kännas tungt ett tag innan studierna ger utdelning. Andra studier ger snabbare tillfredsställelse och det är en tendens vi ser just nu - att många väljer sådana studier framför annat. Det är enklare att titta på en TV-film än att läsa en bok, det är populärt med äventyrsresor, forsfärder, bergsklättring och andra aktiviteter som ger "kickar", precis som alkohol och narkotika där ju konsumtionen också ökat.
För att studera matematik så krävs uthållighet. Det kan kännas tungt
innan studierna ger utdelning. Andra studier ger snabbare tillfredsställelse Resor fungerade inte alls på så sätt förr. Då var de "minnen för livet" med fotografier som sparades i album. De nya kraven på "instant satisfaction" präglar förstås också de yrken man vill ha. Populära yrken är såna som ligger nära ungdomslivet, som präglas av snabbhet och direkt tillfredsställelse. Drömyrken idag är TV, radio- och tidningsjournalist, frilansskribent eller författare, programledare, scenartist, att arbeta med sport, resor, kroppsvård eller hår och kosmetik.
3
Det här var yrken som var oerhört smala för 30 år sedan. De representerade inte centrala värden då. Idag representerar de en ganska stor del av arbetsmarknaden. Nutidens val av utbildning sker förstås inom ramen för existerande yrken som ungdomarna känner till. Många väljer att läsa filmvetenskap, journalistik och medieanknutna ämnen som design, reklam och marknadsföring, hellre än matematik. Fråga: Varför är matematik en "icke-grej" för många ungdomar? Svar: Ungdomar på 2000-talet vill vara mer socialt aktiva, man ska vara ute och träffa folk, lära känna många nya människor och "uppleva" fler händelser. Det är allt vanligare att man umgås i stora grupper. Det syns inte minst på restaurangvanor. Fritiden ska fyllas med evenemang, actionfilmer mm. Allt ska ske i en stämning av intensitet och snabbrörliga förlopp med ständig omväxling. Rockkonserter fanns till exempel inte för 30 år sedan. Längre tillbaka i tiden var det vanligare att man träffades i mindre grupper, ofta bara ett par, tre stycken.
Fritiden skall fyllas med evenemang
och actionfilmer.
Att sitta instängd på byggtekniskt kontor
och svettas över ekvationer
är inte särskilt lockande.
Man satt hemma och "spisade" jazzskivor, rökte cigaretter eller spelade kort. Tanken att sitta instängda på ett byggtekniskt kontor och svettas över ekvationer eller gå ut på en byggarbetsplats och prata med betongarbetarna är inte särskilt lockande för unga idag. Däremot ser vi en trend just nu att fler tjejer väljer ingenjörsyrken. Jag tror det har att göra med att tjejer har större självdisciplin än pojkar, flickor har alltid varit tålmodigare och "duktigare" medan pojkarna varit mer högljudda. Det här gynnar flickorna även på högskolan
4
(av alla examina 2002/03 avlades 64 % av kvinnor och bara 36 % av män). Kvinnorna har också ett konkurrensmotiv som de manliga studenterna inte har. Under hela 1900-talet har i Sverige ingenjörsyrket varit den givna karriären som leder till hög lön och chefspositioner ...men nästan bara för män. En ingenjör har setts som en sorts officer i det civila. Denna inställning är nu på väg bort. Fråga: Har kunskap låg status idag? Svar: Ja, om man jämför dagens skola med gamla tiders gymnasium så har attityden ändrats väsentligt. Förr var det inte löjligt att vara bäst i klassen, det ansågs inte snobbigt. Man kunde inte heller bli populär genom att vara slö och snygg, vilket verkar vanligt idag. Fråga: Hur framställs matematik i media? Existerar den? Svar; Nej, den har ingen plats där. Matematik är inget man gör TV-program om. Kanske krävs det att vi först accepterar att matematik också kan vara ett humanistiskt ämne. Det handlar ju om tankar... Men dessvärre får inte så många reda på det, eftersom det vi läser i skolan inte är matematik utan räkning. Fråga. Finns matematiken som en levande samhällsfråga? Svar: Man kan avläsa olika diskurser i samhället för olika ämnen, alltså på vilket sätt man talar om ett område, bland annat i media. För närvarande finns ingen diskurs om matematik. Fråga: Hur kan man öka intresset för matematik bland unga? Svar: Svårt att säga, kanske måste allt bli lite enklare. Förr valde man mellan reallinjen eller latinlinjen på gymnasiet. Idag är valen så många fler och det krävs att man ska ha en moralisk hållning till allting. Det komplicerar nog tillvaron för många ungdomar.
5
”Föraktet för naturvetenskaperna
är unikt för Europa.” Gästtyckare:
Tor Ragnar Gerholm, Samhällsintresserad fysiker från Stockholms Universitet
som alltid slagits för utbildningar som för samman naturvetenskap och humaniora,
vetenskapshistoriker. Fråga: Varför tycker folk som de gör om matematik? Skolan är väldigt viktig. Många avskräcks redan tidigt här. Kraven är för absoluta - det är antingen rätt eller fel. Då blir det svårt att se några långsiktiga fördelar med matematiken. Dessutom finns en hel del förakt för naturvetenskap i kulturtidningarna och bland journalister. Många gör en dygd av nödvändigheten att inte förstå, eftersom de inte kan något själva. Man möter ofta ironiska uttalanden som "professor Kalkyl".
Dessutom finns en hel del förakt för naturvetenskap bland journalister. Många gör en dygd av att inte förstå, eftersom de inte kan något själva. Man möter ofta ironiska uttalanden
som "Professor Kalkyl".
Här skiljer sig Sverige mycket från USA, där det finns en beundran för naturvetenskap. Föraktet är ett europeiskt fenomen. Ta till exempel Frankrike som har väldigt duktiga och framgångsrika ingenjörer (flygplansteknik, fysik mm). Men de som "säljer" Frankrike till utlandet pratar bara om kulturen, eftersom de inte kan något om naturvetenskap. Detta styrs av en borgerlig högkultur som saknas i USA. Fråga: Har kunskap låg status idag? Svar: Ja, det anses till exempel vara fint att vara musikalisk. Men att vara en begåvad tekniker är inte lika
6
fint. Fråga: Hur blir man "cool" med matematik? Svar: Jag hade en föreläsning om teknikens roll i samhället och då tog jag ett exempel ur filmen "Sista dansen" från 1930-talet. Där säger den kvinnliga huvudrollsinnehavaren vid ett tillfälle: "Tänk att få gå här med en riktig ingenjör". På den tiden var det fint att vara ingenjör. Det är det inte idag.
”Tänk att få gå här med en riktig ingenjör.”
Matematikerna har också varit dåliga på att sälja sig själva. Vi har haft många skickliga matematiker i Sverige: Beurling, Hörmander och Carlesson för att nämna några. Men få känner till dem. Matematikerna har inte heller varit så intresserade av den praktiska användningen. I Cambridge skålade forskarna för "den riktiga matematiken", som aldrig kommer att få någon användning... Men det kan ändras. Se bara på filosofin! Fram tills helt nyligen hade den samma problem som matematiken. Filosofin (framförallt den ryska) ansågs svårtillgänglig. Men nu är intresset mycket stort. Det är föreläsningar och artiklar i varenda tidning. Fråga: Vad tror du ändrade det? Svar: Mycket tack vare populära framställningar som "Sofie och hennes värld". Det finns åtminstone en bok om matematik också - Fermats Gåta. Men det behövs mer sånt! Fråga: Hur framställs matematik i media? Svar: Om media var bättre på att berätta något om matematik skulle det hjälpa till. Men matematiken finns knappt. Fråga: Med vilka ögon ser samhället på matematiken? Svar: Idag är inställningen väldigt annorlunda mot på 1930-talet. Då fanns ett tydligt samband mellan
7
arbetsinsats och ekonomisk utdelning: Det blev ingen skörd, ingen bro osv. om man inte arbetade och räknade rätt. De som arbetade skapade välstånd. Idag är välstånd något som upplevs komma genom politiska beslut. Det är mer abstrakt och gör att ungdomar dras till yrken som inte direkt bidrar till produktionen - inom fördelningsorganisationer, media och upplysningsverksamhet. Fråga: Vad kan det leda till? Svar: Just nu ser vi exempel på hur allting kan braka samman. Arbete är inte något som man bara kan välja och vraka av. Det är en nödvändighet. Man kan inte ha kakan om man inte bakar den först... Vi skulle till exempel inte ha många av våra vardagsprodukter om det inte vore för fysikupptäcker som elektriciteten. Fråga: Hur kan man motivera fler unga att läsa matematik? Svar: Det är svårt att ge något enkelt svar. Man måste förstås respektera ungdomars rädsla att göra fel. Det är viktigt att förstå varför man ska hålla på med matematik. Att det inte bara blir en formelexercis. Och så är det viktigt att motverka diskriminering på prov och tester.
Det gäller att få bort skräcken
och försvarsattityderna!
Det viktiga är att lyckas beskriva matematikens stora betydelse. Till exempel skulle inte marknadsekonomin existera utan matematik. Och matematiken är helt avgörande för den tekniska utvecklingen: för att vi ska kunna bygga tåg, flygplan, bilar, för driften av kraftverk osv. Internet är ett annat exempel på något som sprungit ur forskarvärlden (som hade behov av snabb kommunikation) som idag är till bra nytta för alla. Det är nödvändigt att kunna matematik för att fungera som samhällsmedborgare, för att kunna bedöma osäkerheten i statistik osv. Det gäller att få bort skräcken och försvarsattityderna!
8
”Vi har ingen respekt för kunskap i
Sverige”. Gästtyckare: Eva Swartz,
programdirektör och ansvarig för programutbudet i Sveriges största kommersiella Tv-kanal,
TV4. Fråga: Har matematiken någon status idag i samhället? Svar: Utifrån TV4:s perspektiv är det tydligt att det finns väldigt litet beundran för kunskap generellt i Sverige idag. "Elitism" har närmast blivit ett skällsord. Så är det inte i andra länder. Det är inte fint med kunskap här helt enkelt Fråga: Varför tror du det är så? Svar: Jag vet inte varför det är så. Kanske handlar det om demokratiseringsprocessen, som drog med sig en "nivellering" - att alla är lika. Det är ju bra, men man har glömt att kunskap också är något bra. Fråga: Varför är matematik en "icke-grej" för många ungdomar?
Svar: Skolan sätter sina spår.
Sedan visade det sig långt senare, när jag gjorde ett test,
att jag är extremt matematiskt begåvad... Men det var det ingen som lyckades ta vara på
under skoltiden. Matematik framställs där ofta som något svårt och ouppnåeligt. Och det är svårt att beskriva användningen av matematiken. Det har konsekvensen att många unga tidigt får inställningen "usch, det är så hemskt svårt". Jag kan ta mig själv som exempel: En typisk tjej (47 år nu) som gillade språk och dans och tyckte matematik verkade svårt. Sedan visade det sig långt senare, när jag gjorde ett test, att jag är extremt matematiskt begåvad... Men det var det ingen som lyckades ta vara på
9
under skoltiden. Skolan har också haft svårt att visa på kopplingen till andra ämnen, som filosofi. Fråga: Skulle man kunna göra matematiken coolare? Svar: Det gäller att visa att matematik inte bara är något som hör hemma på institutioner, att det inte är så högt stående. Och så gäller det att hitta bra kopplingar till andra ämnen, visa på nyttan av matematiken, och inte då genom tråkiga räkneexempel. Som att t ex förklara varför en kille ej är kär i en viss tjej med hjälp av en matematisk teori... Fråga: Och ni i media, hur framställer ni matematiken? Existerar den? Svar: Nej, det är väldigt sällan man ser något om matematik i media.
När det dyker upp något så handlar det ofta om personkult. Som historien med Elin Oxenhielm - den unga kvinnan som trodde sig ha löst ett svårt teorem. Svenska Dagbladet har haft en serie om historiska matematiker, bland annat om en duktig indier. Men det syns sällan något om matematikens förlängning - om nyttan eller
användningen.
Utifrån TV4:s perspektiv är det tydligt
att det finns väldigt litet beundran för kunskap i Sverige idag.
Jag har känslan av att om någon ringer vår nyhetsavdelning och presenterar ett reportageuppslag om matematik, så kommer redaktörerna rätt snabbt att avfärda det som tråkigt. Det finns en ganska stor antipati hos många redaktörer - de skulle antagligen mest garva eller gäspa. Det kommer inte heller så många förslag. Men det kan ju ändras, om det dyker upp en matematikens Fredrik Lindström t ex. Innan jag kom till TV4 jobbade jag länge inom förlagsvärlden och där var det väldigt noga med språket. Så när jag kom till TV4 upplevdes jag av en del som petig med språket - något som ansågs litet larvigt för 15 år sedan. Men idag har det vänt. Nu hör folk av sig med frågor. Intresset har ökat! Fast det finns fortfarande ett stort akademikerförakt bland journalister. Jag har en kvinnlig bekant som är jätteduktig matematiker på Stockholms universitet. Jag
10
har försökt få till stånd någon sorts samarbete, men det verkar svårt. Dessutom anses det inte fint i akademikerkretsar att samarbeta med media - många forskare är upptagna med att beundra varandra och är dåliga på att se utanför sin egen krets. De måste också hjälpa till och visa på nyttan av det de gör. Fråga: Hur skulle media kunna hjälpa till att få unga att läsa matematik? Svar: Ett sätt är att skriva många bra artiklar med tydlig koppling till nyttan i allt från Amelia till Forskning och Framsteg. Det gäller att visa "så här kan matematiken användas" i ledarskap och statistik mm. TV är knepigare, i alla fall i Sverige. För de allra flesta programmakare är ekonomi = hushållskassa = konsumentprogram. Huvudräkning är helt klart UTE. Ingen räknar i huvudet idag. Den typen av hjärnträning har glömts bort, ungdomar använder sin miniräknare och menar att de inte behöver kunna multiplikationstabellen - "det fixar jag ändå". Men i USA finns ett sorts Jeopardy som heter "Train your brain", kanske kunde va nåt... ”Vi gör ungdomarna neo-dumma.”
Gästtyckare: Kjell A Nordström, författare till flera storsäljande
böcker om trender och ekonomi, Föredragshållare och estradör,
ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm.
Fråga: Vad påverkar attityden till matematik i samhället? Svar: Man kan jämföra utvecklingen med skillnaden mellan PC och Mac. När Macintoshen var ny revolutionerade den med sina ikoner, exempelvis en soptunna dit
man drar dokument som ska slängas. I en PC styrs slängandet av ett kommando, del.driveC/dot, även det
numera "maskerat" av ikoner. Det handlar om skalprogram som läggs ovanpå ASCII-koden för att förenkla för ovana
användare. Ett elände för folk som kan datorer - de tycker att ASCII-koden är mycket snabbare.
Matematiken påminner om ASCII-koden - den finns överallt men ingen ser den. I vackra arkitektoniska konstruktioner och i modern musik finns mängder av matematik som inte
11
syns. Vår värld är full av skalprogram. Det gör det omöjligt att ha ett förhållande till matematiken. En 11-åring som använder PlayStation och kör Snowboard-program ser aldrig de stora beräkningsalgoritmer som krävs för att programmen ska fungera.
Fråga: Varför är matematik en "icke-grej" för många ungdomar? Svar: Jag kan jämföra med mig själv: Jag är utbildad på räknesticka. Det gav mig ett direkt förhållande till matematik. Jag har en känsla för vad en vinkel är, vad som ligger bakom roten-ur-symbolen eller cosinustangenten på miniräknaren, vilka formler som bestämmer hållfastheten i ett hus osv. Eller om man ska räkna ut månadskostnaden för ett bostadslån: Ofta görs hela uträkningen av redan färdiga program i en dator. Med några enkla knapptryckningar får man fram kostnaden.
Jag är utbildad på räknesticka. Det gav mig ett direkt förhållande
till matematik. Väldigt få människor känner till den bakomliggande annuitetsformeln som bland annat innehåller avancerade gränsvärdesberäkningarna. Fråga: Vad kan det här leda till? Svar: Det leder till neodumhet. Ungdomarna blir duktiga på en ledd. De blir duktiga på att använda de färdiga programmen för annuitet, cosinus eller hållfasthet. Men de kan inte göra egna uppskattningar.
En 11-åring som använder PlayStation och kör Snowboard-program
ser aldrig de stora beräkningsalgoritmer som krävs för att programmen
skall fungera. Ta till exempel mina studenter som ska värdera företag: De stoppar in värden i formler och får ut att exempelvis
12
Wedins skor är värt mellan 8 och 60 miljoner... Det är ju helt meningslöst och svarar inte på frågan vad det är värt! Jag kan också gissa att företaget är värt något mellan 8 och 60 miljoner, men det är inte intressant. I stället borde de titta på kassans storlek och göra en egen uppskattning av värdet. Det kan man göra om man har formlerna levande i huvudet, som en sorts frusen kunskap. Allt detta är exempel på att avståndet har ökat mellan matematiken och användarna. Fråga: Kan man bli "cool" med matematik? Svar: Nej, lika litet som med annan utbildning, och jag tror att vi måste se över villkoren för t.ex. forskarutbildningarna för att ge kunskap mera status. Mycket på grund av att forskarutbildningen ses som en sorts "tomtarnas verkstad" idag, en mänsklig restpost med plats för folk som inte passar in någon annanstans. Hit söker sig personer med Aspbergers syndrom, ADHD och kuvade människor som är socialt under isen. Det är likadant inom alla ämnen - teknik, medicin, litteratur etc.
Det leder till neodumhet.
Ungdomar blir kunniga på en ledd: De blir duktiga på att använda
de färdiga programmen för annuitet, cosinus eller
hållfasthet. Men de kan inte göra några egna uppskattningar.
Mycket av detta beror på arvoderingen av forskare. De ekonomiska förutsättningarna är katastrofala. Ofta vet en forskare inte om man kan försörja sig till jul. För att ha en dräglig forskartillvaro i Sverige idag måste man antingen ha en privat förmögenhet, ha turen att få ett stort privat bidrag eller vara ett utpräglat maskrosbarn. Eller så får man forska på något som är beställt av staten. Det blir en tomtarnas verkstad styrd av Östros. Forskning är inte heller sjukpenninggrundande, vilket blir särskilt katastrofalt för kvinnor mellan 25 och 35, som kanske vill föda barn någon gång under den perioden. Detta leder till att vi idag har en snedrekrytering
13
mellan könen på 80/20 - 80 procent män och 20 procent kvinnor. Bara den som inte har några alternativ eller som förstår vad han/hon ger sig in på kan lockas av dessa förutsättningar. På så vis får man inte fram några Pavarotti-typer direkt. Men det finns några få undantag förstås, Jonas Frisén på KI är ett sådant exempel.
Fråga: Hur är det med matematiken i media. Fins den? Svar: Nej, nästan inte alls. Däremot älskar journalister statistik. Tyvärr ser man många exempel på missbrukad statistik. Få journalister känner till de underliggande algoritmerna och kan därför inte göra några egna bedömningar av relevansen i olika påståenden. Särskilt nyhetsjournalister har svårt för statistik. Ett exempel är nyheten om sambandet mellan att vara miljonär och ha dyslexi: Att 40 procent av alla människor som skapat sig en egen förmögenhet också hade dyslexi. Det betyder förstås inte att det är en egenskap som krävs för att bli miljonär... Jämför med detta: Under sommaren ökar t ex antalet drunkningsolyckor, samtidigt som glassförsäljningen går upp. Det betyder inte man måste förbjuda glass... Fråga: Hur får vi fler att vilja studera matematik? Svar: När vi forskare får samma status som Per Gessle eller Jonas Åkerlund - då kommer det bli rusning till utbildningarna. Björn Borg tog tennisen till Sverige och det var först efter ABBA:s genombrott som musik blev en möjlig karriär och inte bara något som gycklartyper ägnade sig åt. Det behövs fler Frisén-typer helt enkelt!
När vi forskare får samma status som Per Gessle eller Jonas Åkerlund - då kommer det bli rusning till
utbildningarna.
Till exempel är det många studenter som har sökt sig till forskarutbildningen på Handels efter att ha sett mig i något sammanhang.
14
Fråga: Fler stjärnor alltså? Svar: Ja, men för att vi ska få det krävs bättre förutsättningar än vi har idag!
”Det går inte att lära sig räkna på Internet.”
Gästtyckare:
Henrik Johansson,
civilingenjör och kvantitativ analytiker,
jobbar med matematisk marknadsanalys på Brummer&Partners oerhört framgångsrika Nektarfond.
Fråga: Varför har matematiken problem idag? Svar: Skolan är tyvärr inte särskilt bra numera. Idag går undervisningen mest ut på att lära barnen hur de ska hämta information, till exempel från Internet, men inte hur de ska tillgodogöra sig kunskaper. Skolan lär ut mindre fakta och mindre teknik. Matematik är den urtypen av kunskap som man måste lära sig från grunden. Det går inte att surfa på Internet och lära sig hur man räknar. Fråga: Varför är matematik en "icke-grej" för många ungdomar? Svar: Man formas av det man lär sig i skolan. Matte har ett stort initialmotstånd. Det kan verka tråkigt och obegripligt. Om skolan då inte talar om att det är viktigt så blir det förstås lätt så att många unga struntar i matematiken. Fråga: Trots att matematiken är viktig har den låg status, varför? Svar: Ja, det har nästan ingen status alls. Kunskap har fått stryka på foten till fördel för andra saker, som att hämta information t ex. Matematik är väl för övrigt det enda här i världen som man får kokettera med att man INTE kan. Till skillnad från engelska t ex. Och det gäller både privat och
15
professionellt. Fråga: Hur påverkar det er verksamhet? Svar: Inte så mycket i dagsläget. Vi anställer ju folk från KTH-fysik och där finns det fortfarande människor som kan matte. Det är nog ett större problem inom tillverkningsindustrin dit det kommer folk med bakgrund inom maskinteknik eller kemiteknik. Fråga: Har det förändrats något på senare tid? Svar: När jag började min utbildning på KTH 1989 var vi den sämsta årskullen någonsin. Man fick göra om kurserna eftersom de som gavs för 10 år sedan var för svåra. Efter det har det fortsatt vara lika dåligt. Fråga: Vad bidrar matematikkunniga människor med i finansbranschen? Svar: Det här är en ganska ny företeelse med högre matematik inom ekonomin. De första analytikerna med teknisk bakgrund rekryterades för ca 10 år sedan. Idag har ca 10-15 personer hos oss teknisk bakgrund. Men det blir viktigare och viktigare med mer avancerad matematik. Många analyser är mycket mer matematiskt komplexa nu än för några år sedan.
Idag används komplexa beräkningar för att hitta lägen där man kan finna affärsmöjligheter
och tjäna pengar.
Eftersom alltfler aktörer kan hitta dessa lägen
krävs hela tiden bättre beräkningsinstrument så att man kan tränga in ännu djupare
i detaljerna...
Exempel: Räntemarknaden för 10 år sedan. Då gjorde man terminsstrukturer med olika fasta löptider på 5, 10 år osv. Idag är strukturen en helt annat, allt binds ihop i kurvor så att man kan se förändringar efter 6 månader, 1 år osv. Idag används komplexa beräkningar för att hitta
lägen där man kan finna affärsmöjligheter och tjäna
16
pengar. Eftersom alltfler aktörer kan hitta dessa lägen krävs hela tiden bättre beräkningsinstrument så att man
kan tränga in ännu djupare i detaljerna... Räntan är ju inget fysiskt, men man kan ändå beskriva den som en rörelse, ungefär som ett pollenkorn, en så kallad Brandsk rörelse(Nobelprisbelönad teori). Räntan styrs inte enbart av den kortaste räntan, utan även av mer komplexa modeller.
Att klara av besvärliga beräkningar
är viktiga konkurrensmedel. Man kan bygga modeller och sedan kalibrera verkligheten till modellen. Till exempel när man prissätter optioner. Då kan man kalibrera optionens värde utifrån hur omvärlden ser ut, alltså genom att undersöka hur annat som är kopplat till optionen ändras (t ex Ericssonaktier). Även att göra enklare beräkningar i stor mängd kan vara datatekniskt svårt. Att klara av de här besvärliga beräkningar är viktiga konkurrensmedel! Fråga: Hur kan man motivera fler unga att läsa matematik? Svar: Det gäller att börja tidigt, redan i lågstadiet. Att gå ut och försöka motivera 20-åringar blir för sent. Man måste premiera faktakunskaper och klassisk katederundervisning redan i småskolan. Det är som med tyska verb - man lär sig genom att nöta in dem! Man kan inte bara blunda för det som är svårt. Personligen tyckte jag det var lättare med matte än med språk, därför valde jag att syssla med det där jag kände mig duktig. Det är viktigt att få känna sig duktig på något.
”Fler siffror i reklamen”. Gästtyckare:
Sanjay Nagaraj,
reklamforskare med intresse för siffror,
IHR.
Fråga: Vad påverkar attityden till matematik i samhället? Svar: När jag gjorde en attitydundersökning om matematik
17
i Chicago tyckte 9 av 10 personer att det var viktigt. De flesta var intresserade av matematik i informationssyfte, till exempel för att få reda på antal kalorier i mat. Färre tyckte att de attraherades av matematik i presentationssyfte. Det ses mer som en nyttig grej än som en rolig grej...
Siffror väcker inget intresse i sig. Bara när de förstärker reklamen.
Den generella kunskapen om matematik är låg, vi är vana att fråga experter om råd. Men trots det vill de flesta ha precis information om vissa saker, som temperaturer. Inom finans-, försäkrings- och bilreklam kan det vara viktigt med precisa fakta, även uppgifter på matförpackningar om fettinnehåll etc. Men då handlar det om sifferuppgifter som inte har någon mening i sig själva, de har ett värde enbart i jämförande syfte. Fråga: Används siffror mer eller mindre i reklam numera? Svar: Trenden är att andelen sifferfakta ökar i reklamen, främst för teknikprodukter som mobiltelefoner, tvättmaskiner mm. Även på förpackningarna på hyllan ökar mängden sifferfakta. Men det gäller inte alla produkter förstås. Fråga: Hur skulle reklamen kunna göra matematiken cool? Svar: Matematiken i sig själv räcker inte till. Man behöver också en presentationsform, som till exempel en färggrann annons, eller bilder med kopplingar till nakenhet - ett lättklätt par som äter glass i solen till exempel. Färg, form och tydlighet är viktiga faktorer i all reklam. Fråga: Med de stora samhällsförändringar vi ser nu, hur tror du användandet av matematiken i reklamen ändras? Svar: Vi har många fler olika segment i samhället idag. GenerationX, gayrörelsen, babyboomen. Det påverkar också reklamen. Under den närmsta 10-15 åren kommer vi få se alltmer high-tech-influerade annonser. 3D-annonser är på gång i USA nu. Man tar hjälp av de senaste rönen från forskningen för att skapa nya typer av reklam.
18
Experimentgrupper har startats i ett samarbete mellan flera universitet, bland annat University of Minnesota och Stanford. Avancerad datorteknik används för att tillverka reklamen, men kommer ej finnas i reklamen. Siffror väcker inget intresse i sig själva. Bara när det förstärker reklamens budskap.
19
Viktigare men otrendigare?
Det går några röda trådar genom intervjuerna. Matematiken är ute och otrendig. Det är dels matematikens specifika, egna problem eftersom den kräver uthållighet i en värld som premierar snabba upplevelser, och är så osynlig så att man knappt kan ha en relation med den. Men det handlar också om ett större kunskapsförakt, som upplevs av några som specifikt för Sverige och/eller Europa. Matematikens kris är naturvetenskapens kris, eller kanske till och med kunskapens kris. Det nya sättet att undervisa matematik, där man premierar sökande efter information framför råa fakta, beskrivs av några som problematiskt, som om det leder till ”neodumhet”. ”Man kan inte lära sig räkna via Internet” sägs också. Å andra sidan påpekar Tor Ragnar Gerholm att matematiken kan upplevas som sträng. Rätt eller fel, inget däremellan. Kanske måste vi istället påpeka att matematiken är en form av tankeverksamhet, som filosofi.
En gäspning i luren. Gemensamt för ALLA svarande är att de, trots intresse för matematik, inte säger sig ha erfarit någon rapportering om matematik i media. Matematiken finns inte i media. OM någon ringde upp TV4:s nyhetsredaktion med en matematiknyhet skulle den förmodligen få en gäspning i luren, som Eva Schwartz säger på TV4. Matematiken måste börja kommunicera med sitt omgivande samhälle. Den behöver sina stjärnor, sina Per Gessle, som Kjell A Nordström säger. Den kommunicerar inte heller via färg och form, menar reklamforskaren Sanjay Nagaraj, dvs de formspråk som reklamen normalt använder för att fånga öga och känsla. Samtidigt pekar alla intervjuade på vikten av matematiken, och två av dem pekar på hur matematikens roll växer. Speciellt intressant är matematikens betydelse i marknadsekonomin. Om matematiken blir alltmer central för byggande av ett eget kapital, blir tillgången till matematik viktig om man tror på mesta möjliga välstånd till breda folklager. Matematik blir inte bara en fråga om förståelse och logik, utan om konkreta kronor på banken. Hur kan då något som växer i betydelse bli alltmer
20
osynligt och otrendigt? Kan det vara en fråga om synlighet? Låt oss börja med platsen där vi skapar våra värderingar.
Torget Varje samhälle behöver ett torg. Men det menas platsen där man pratar med andra om det gemensamma. Där agendan för varandet som social varelse dras upp. Där gränserna skapas, och meningen med livet formuleras. När vi människor började leva mer ordnat med varandra var torget just ett torg. Vid torgen i antikens Grekland föddes medborgarrätten, filosofin och rättsväsendet utvecklades bortom öga för öga och tand för tand. Torgen har sen flyttat runt. Alla har inte fått vara på torget, en del ämnen har varit tabu. Men ett gemensamt forum har funnits, om det så var på kyrkbacken, i moskén, i tvättkällaren eller på Konsum. Idag heter torget media, bland annat för att vi ägnar så mycket tid åt mediakonsumtion.
Främst av mediaformerna är TV, där vi konsumerar mellan
100 och 200 minuter i snitt per dag, beroende på årstid. Det blir många timmar i veckan, som skapar en slags
kamera in i våra vardagsrum, med bilder av andras
existens.
Det goda livet
Där formuleras bilden av det goda livet.
Så här bör man vara.
Detta bör man syssla med.
Dessa är rimliga idéer, förhållningssätt och tankar i
vårt samhälle.
Om media är nutidsdramats form, heter aktörerna politiker, såpakändisar, artister, kockar, sportstjärnor och så alla dessa advokater i polisserierna. De är de människor som ”finns” i människors medvetande. Deras yrken och verkligheter representerar rimliga sysslor och
21
förhållningssätt. Så kunde man också i en undersökning som nyligen gjordes för Svenskt Näringsliv visa en direkt koppling mellan hur pass synliga yrken var i media och deras attraktivitet på ungdomar. Synliga yrken var kockar, artister och advokater. Populära yrken var..just det: kock, artist och advokat.
Noll Var är då matematiken i media? Är den hatad, förtalad och förtryckt? Det är värre än så, för precis som de intervjuade gästtyckarna menar, finns den knappt alls. Det finns inga matematiker vare sig i såpor eller dokumentärer. Det matematiska språket används sällan för att beskriva något. Så visar också den undersökning som Matematikdelegationen
gjort att drygt 50% av svenska folket överhuvudtaget
inte uppmärksammat någon matematik i media. Mest tycks matematiken lysa med sin frånvaro på Internet,
kvällstidningar och i radio. I TV är det kring 50% av de
som svarat på undersökningen som aldrig uppmärksammar matematik i media.
Varför är det så?
TV är känslomedium
Många medieforskare, som Neil Postman och Pierre
Bourdieu, har pekat på hur TV är ett känslomedium, som
via bilden vädjar till helt andra delar än de logiska och resonerande.
Människor med matematiska, precisa och abstrakta sätt att uttrycka sig blir ”sämre i rutan” än folk som uttrycker starka känslor i jagform. Lustigt nog växer däremot matematiken bakom kameran. TV-världen har blivit allt skickligare på att precist kvantifiera tittandets alla aspekter. Influenserna kom från den kommersiella TVn, där mått på rating och räckvidd blev grunden för de affärer som gjordes mellan köpare av reklamtid och TV-kanaler. Alltmer TV teknik är idag digital, bilderna lagras, klipps och sänds som ettor
22
och nollor. Och som hjälp använder numera mediavärlden animationer, helt baserade på matematiskt språk, för att förstärka de känslomässiga och konstnärliga uttryck som bilderna skall förmedla. Titta bara på Sagan om Ringen. Men framför kameran, i det synliga, är matematiken en nolla. Vad blir då matematiken i våra egna sinnen?
Lust att lära Vi vet att inlärning är en komplicerad process. För att tala i biologiska termer ett tag är vi ett däggdjur programmerat för mycket stor kulturell inlärning. Vi kan lära mycket vitt skilda ting. Den stora utmaningen för hjärnan är att sovra i alla de myriader olika intryck den bombarderas med. Sovringen sker via några olika centra i hjärnan, och intressant och kanske oväntat är vilken roll de känslomässiga spelar. Via det lilla mandelformade bihanget, som kallas amygdala, sorteras bort sånt som varken roar eller förskräcker, men också det som inte upplevs som ”vi”. Amygdala blir en slags väktaren i hjärnan, som inte släpper förbi kunskap om den inte upplevs tillhöra ”oss”. I hem där matematiken lever, som förhållningssätt och lust, får barnen gratis den emotionell inkörsporten. De barn som inte får matematiken med sig hemifrån blir istället osedvanligt beroende av andra som kan ladda matematiken med lust och mening. Så visar också delegationens undersökning den enorma betydelsen föräldrar har som påverkare. På frågan vilka som haft eventuell betydelse för en som ”positiva påverkare” är föräldrarna överlägsna vinnare. Hur är det då med skolans roll?
Lärarna OK Matematikdelegationens undersökning visa att förvånande
många svarande tyckte lärarna var både kunniga (medelbetyg ca 5 av 7 möjliga) och pedagogiska
(medelbetyg ca 4,5 av 7 möjliga).
Matematiklektionerna upplevdes också i stor omfattning som trygga (ca 4,5 av 7 ) samt att tempot var lagom (ca
4,7 av 7).
23
Av denna undersökning kan man inte dra slutsatsen att
matematikens problem främst beror på skolan, snarare att skolan har gjort ett oväntat bra jobb.
Andelen som svarade att de upplevt positiv påverkan från
lärare låg på knappa 14%, vilket i sig inte är en så hög siffra.
Å andra sidan, lärarna var den näst mest påverkande
gruppen för de som fått positiva impulser och de som ansåg sig ha påverkats negativt av sina lärare var färre
än 10%. Även om de fallen naturligtvis är tragiska, finns
alltså ingen utbredd ”Hets”-känsla kring matematiken.
Matematiken upplevs också som ”viktig”, och får ca 5,8 i
genomsnittsbetyg på en sjugradig skala, slagen enbart av
språkliga färdigheter i svenska och engelska.
Nästan 70% av de svarande sade sig dock tycka om
matematik..
Alltså.
Matematiken undervisas hyfsat väl, av i många fall
inspirerande lärare.
Anses som viktig.
Och är inte illa omtyckt.
Varför har då matematiken problem?
Kanske är det är ju ramen som saknas, infattningen, det större sammanhanget, den större sagan?
För matematiken hör inte hemma i sagan om våra liv, i
alla fall inte som den upplevs och berättas av de större medierna, alltså på torget.
Samband mellan TV och intresse
Så visar också delegationens undersökning en statistiskt signifikant koppling mellan hur mycket man uppmärksammat
matematik i media, och hur stort intresse man har för
matematik.
Hur kausaliteten ser ut är svårare att visa.
Uppmärksammar den intresserade mer matematik i media
24
eller skapar media i sig intresse för det man berättar
om?
Vi kan bara konstatera att matematik saknas helt eller
delvis i den stora berättelsen, trots att den är så
viktig.
Varför är det så? Har det alltid varit så?
Ett eget språk Matematiken är ett språk för naturen och tekniken. Och därmed ett språk för de filosofiska strömningar som format det naturvetenskapliga sättet att analysera världen och det teknologiska metodiska sättet att lösa praktiska problem. Matematiken sitter i högsätet hos grekiska naturfilosofer, när romerska ingenjörer bygger akvedukter, hos renässansens kartritare, och ligger som en skimrande juvel mitt i upplysningstanke och industrialisering. Matematiken är ett naturens språk som människan vaskat fram som en del av sitt moderna projekt. Matematiken har intimt kopplats till den rationella och kunskapssökande människan. Hon som försöker mäta och analysera kritiskt, före det att hon ger sig hän den snabba känslan. Hon som tänker efter före, inte gör precis som gruppen gör.
Matematiken växer Matematiken växer också de facto som språk i vårt samhälle, när vi seriöst börjar kvantifiera en mängd företeelser som förut hanterats mer ”på känn”. Ekonomi, affärsliv och förvaltning kräver goda matematikkunskaper. De som driver marknadsekonomin, investerare, mäklare och analytiker, använder matematiken som sitt främsta arbetsredskap när det gäller att analysera om investeringar kan ge rimlig avkastning. Två stora nya verksamhetsområden för affärs och samhällsliv baseras helt i matematiken. I modern medicin räcker det inte att läkarna kan titta på
tungan, biomedicinska forskningen vetter nu alltmer mot
bioinformatiken när forskarna måste kunna processa
25
statistiskt de gigantiska mängder information som t.ex.
de nya genomprojekten innebär.
It-sektorn vilar stadigt på matematiken, via elektronik
och den numeriska analysen.
Folksjälen
Så varför syns inte matematikens ökade roll mer i media?
Är inte detta en intressant nyhet? Massmedias affärslogik går ut på att med samma produkter nå så många som möjligt. Det är dyrt att producera en tidning av kvalitet, en nyhetssändning med djup. Produkten måste därför kunna nå och tilltala väldigt många människor. Media tvingas därför arbeta med breda penslar, måla i bjärta färger och med uttryck som de flesta förstår direkt. Media arbetar också med, en ibland falsk, känsla av att det finns en ”folksjäl” (nämligen den ”själ” man skall sälja sin tidning eller sitt program till). Det finns en vilja, ett intresse. Detta riktar man sig till. Det matematiska betraktelsesättet blir i det sammanhanget lätt torrt och torftigt. Den matematiskt tänkande människans förmåga att sätta sig på tvären, och faktiskt räkna själv på saker, hamnar snett i den dramaturgi som menar att det finns en folkvilja. Den matematiska tanken är exakt, när media kräver en rund känsla. Matematik upplevs som svårt och elitistiskt, när medias intäkter skapas just i det breda tilltalet.
Konflikt Dessutom bygger man effektiv media kring konflikter. För och emot. Politik, ekonomi, mänskliga känslor, allt får sin laddning i den Hegelska soppan, tesen och dess antites, eftersom ju journalister hoppas på nyheter, dvs ”syntes”. När naturvetenskap och teknik kommuniceras effektivt i media idag, används just denna dramaturgi. För eller emot genmodifierad mat, vindkraft eller hormonbehandling. Kunskapsfronter är ett annat sätt att passa in i dramaturgin. Olösta problem sätter igång många mediakkonsumenteras hjärnor.
26
Hur stort är universum? Hur uppstod människan? Och vad är materians minsta partikel? Matematiken upplevs som konfliktlös. Allt vet man, allt kan man, och den färdiga kunskapen sitter hos några få snillen. Det som eventuellt skulle kunna vara ytterligare en kunskapsfront, ett olöst problem, blir alldeles komplext för en vanlig dödlig folksjäl för att kunna hantera.
Till speciella rutor
Matematik, naturvetenskap och teknik förpassas till
speciella rutor, specifika program.
Problemet är att unga människor sällan ser faktaprogram, utan mer konsumerar fiktion, på senare tid bland annat i
den form av upptrissade verklighet som kallas dokusåpor.
De som styr medias innehåll, journalister, kreatörer och redaktörerna, är dessutom ofta personligen ointresserade av matematik, och i vidare mening naturvetenskap och teknik. På journalisthögskolor och filmskolor finns studenter med utbildningar i sociologi, ekonomi, estetik etc men sällan naturvetenskap eller teknik.
Bakgrunden speglar rapporteringen
Man kan fråga sig vad rekryteringsbasen till just
journalisthögskolorna betyder.
Faktorer som social bakgrund, etnisk tillhörighet osv.
har beskrivits som viktiga faktorer för den bild av
verkligheten som media ger. Är inte utbildningsbakgrund, och därmed betraktelsesätt på rapporteringen, lika
viktigt?
Om så är fallet, skulle man möjligt kunna ändra på matematikens och naturvetenskapens underrapportering
genom att varje år reservera några utbildningsplatser för
just naturvetare, tekniker och matematiker på några av de hett eftertraktade utbildningsplatserna. Det borde vara
27
en självklarhet att varje redaktion har naturvetare eller
matematiker hos sig, liksom där finns en stor uppsjö samhällsvetare, ekonomer, filmvetare eller ”långvägare”.
Innan människor med andra ögon kommer in i media kommer
ordningen bestå.
För i den dagliga kamp om sändningssekunder och
spaltcentimeter som en nyhetsredaktion är, vinner det som
redaktörerna snabbt känner igen som ”mediamässigt”, dvs. oftast här framför på lång sikt, konflikt framför
berättande, samhällets sociala och emotionella ansikte
framför dess mer rationella och logiska.
Homo Ludens Kanske speglar bara media en större bild. Den mätande, kvantifierande människan är på tillbakagång till förmån för den upplevande människan. Homo Ludens istället för Homo Sapiens. Vi lever i en tid när dogmatiska religioner breder ut sig, varje tidning har astrologispalt, och det är rimligt att tycka det mesta utan att man avkrävs egentligen någon faktabas eller rationalitet. ”Jag känner” är lika relevant i den offentliga debatten som ”Jag vet”. Fastän tolerans är att glädjas åt, måste vi dagligen slåss för det moderna projektet. Bara genom att bruka förnuft och känsla i samspel har vi fört våra samhällen till upplysta demokratier. Bara genom att bruka naturvetenskap och teknik har vi skapat välstånd och tillväxt, och lyft oss ur backstugan in i folkhemmet. Och i det moderna projektet kärna ligger matematiken. Så har vi råd att låta matematiken vara en nolla i våra sinnen? Frågan är vilken strid vi är beredda att ta. Och hur denna strid skall se ut. Att media har en viktig roll kan knappast omtvistas. Där finns också numera inspirerande exempel på organisationer och intressen som lyckats skapa intresse kring sitt varande.
Inspirerande exempel
28
Det är ju inte bara matematiken som har problem att synas i bruset. Andra områden slåss också om utrymmet. Vad kan vi lära av de som lyckats? I Sverige har TV serien CSI slagit oerhört väl i målgruppen 12-49 år. Den handlar om kriminaltekniker som löser knepiga mordgåtor och har gått på Kanal 5. När den börjat sändas, blev Statens Kriminaltekniska Laboratorium, som tidigare levt i höggradig anonymitet, nedringt av intresserade ungdomar. Hur kunde man få jobba där? Det ville de veta efter att ha sett serien. Cheferna på laboratoriet ringde yrvakna upp TV-kanalen och ville veta mer om serien som gjort dem så heta. Det har varit svårt att rekrytera målare. Därför bestämde sig en grupp arbetsgivare och fackförbund i inom måleribranschen att göra något för att förbättra rekryteringsunderlaget och samtidigt öka intresset för att göra om hemma. Resultatet blev en TV-serie, ”Room Service” där coola och snygga målare och snickare gör om hemma i vanliga tvåor, i synnerhet hos unga människor. Serien har också gått i Kanal 5 och haft goda tittarsiffror, och haft effekt på rekryteringen. I Norge var det svårt att rekrytera brandmän. Men via en dokusåpa, om livet på en brandstation, ökade söktrycket. Serien finansierades bland annat av sponsorer, såsom tillverkare av brandutrustning. Vad serier som ”Fame Factory” betytt för intresset för artisteri går knappast att kvantifiera. Man kan bara konstatera att produktionsbolagen som gör liknande program har horder av ungdomar utanför dörrarna, med drömmar om att vara med. I USA har TV-bolaget NBC haft en enorm framgång med TV-serien ”The Apprentice” under våren 2004. Väl medvetna om att dokusåporna måste förnyas bortom sprit och sex horisonten, har bolaget samlat 16 ambitiösa ungdomar, några street-smarta och några akademiskt utbildade, för att tävla i entreprenörskap. I slutet av varje program har fastighetsmagnaten Donald Trump plockat bort förlorarna. Serien har blivit oerhört spännande och skapat ett enormt intresse för företagande, och visat att TV-format som attraherar unga kan förnyas och innehålla något med substans. Vågar vi låta oss inspireras? Och vad skulle man kunna göra på TV för att skapa sug kring matematiken? Nästa kapitel är en analys av möjliga format.
29
Bakgrund: Inspiration till dessa tankar kommer främst genom från de dryga 20 år jag arbetat som vetenskapsjournalist inom TV, radio och tryckt media, med erfarenheter från Rapport, Expressen, Vetandets Värld, TV4 morgonnyheter, dokumentär, magasins, nöjes- och dramaproduktion för Sveriges Television och TV4. Inspirerad har jag också blivit av bland annat: Neil Postman, ”Underhållning till döds” Leif Furhammar, krönikor samt boken ”Rutmönster” Pierre Bourdieu, ”On Television” Mitchell Stephens ”The rise of the image, the fall of the world” John Henry “The scientific revolution and the origins of modern science” Barnet,Ziegler,Byleen “Applied Mathematics, for business, economics, life sciences and social sciences”. Tidningarna Variety, Journalisten, Resumé diverse nummer Samt diverse samtal med bland andra: Amelia Adamo, tidningsdrottning Annika Dopping, TV-producent Annie Wegelius, mediaentreprenör Manfred Aronson, VD Kanal 5 Mats Örbrink, biträdande programchef TV4 Anna Schytt, vetenskapsredaktionen Sveriges Telelvision Patrik Svensk, VD MTV Mastiff (produktionsbolag TV) Jan Zachrisson, creative director Jarkowskij (produktionsbolag TV)
30
Vad kan TV göra? Innan man funderar över vad TV skulle kunna hjälpa till med, måste vi titta lite mer strukturerat på attitydpåverkan.
En modell för att beskriva attitydpåverkan är den s k AIDA-modellen. Den börjar i förmågan att skapa ett medvetande (awareness), först sedan kan
AwarenessAwareness
ActionAction
DesireDesire
InterestInterest
AwarenessAwareness
ActionAction
DesireDesire
InterestInterest
31
intresse (interest), önskan (desire) och action (handling, såsom exempelvis inlärning) ske.
En människas inre process, från att tanken väcks till att man faktiskt väljer att handla, sker alltså i flera steg.
Rent generellt verkar skola och kampanjer i de övre skikten, dvs är inriktade på konkret handling. Färre funderingar har ägnats de inledande skeendena. Men vill man på allvar kompensera de unga som inte har allting gratis hemifrån, är det just här man måste jobba. Det är just i de inledande skeendena de fått hjälp, gratis, av den hemmiljö som pratar om kunskap med lust, där det finns böcker, möjligheter att resa, och föräldrarna ofta har egen hög utbildning och därmed goda erfarnheter av kunskapsinhämtning.
I dessa familjer har barnen redan hunnit klättra en eller två trappsteg upp i AIDA modellen, redan innan de kommer till skolan.
Hur kan man då kompensera de barn som inte har fått denna resa?
Finns det andra sätt att skapa medvetenhet och lust? Det är utgångspunkten här.
TV är det starkaste mediet för att skapa uppmärksamhet. TV burken står i högsätet i hemmen, som oftast möbleras runt apparaten. Ju sämre socioekonomiska faktorer som finns i ett hem, desto mer ser man på TV. TV finns i nästan alla hem, ingår tom i socialbidragsnormen.
Ungdomar använder olika mediaformer, och tex är internetanvändandet på stark frammarsch. Men frågan är om man kan förändra matematikens ställning överhuvudtaget UTAN att arbeta med TV. Bara TV har den typen av bred, kollektiv påverkan som eftersträvas. Man måste bara förstå mediets begränsningar.
TV är ett bildmedium, och arbetar efter dess logik. Har alltså sin styrka i att visa bilder, berätta om känslor och katastrofer, kan kommentera och skapa uppmärksamhet.
Men för en fördjupad kunskap och insikt, som kan leda till handling, måste andra kommunikationsformer till. Personliga samtal, reklamkampanjer, studievägledare, föräldrar, lärare.
Till exempel talas det ofta i reklamsammanhang om att TV-mediet är ohotat för att skapa kännedom om en ny produkt eller fördelar med nya produkter och tjänster. Men för att konsumenten ska ta till sig av fördelarna, eller köpa produkten, behövs stöd i annan reklam, i butiken eller i andra medier. Utan att göra matematiken till en vara eller produkt, kan man ändå tänka sig att TV mediet främst kan öka medvetenheten och intresset för matematiken
32
som företeelse. Men för att sen få människor att ta konkret handling krävs andra insatser, som då får hämtas från den värld som är relevant för matematiken, alltså lärare, studievägledare, föräldrar, mentorer osv.
En fallgrop är också det alltför budskapstäta materialets bedövande effekt på det mänskliga känslolivet. Om man tycker sig få en megafon i örat, stänger man lätt av. Det är svårt att skriva politiskt teater, få blir Bertold Brecht. De flesta blir bara tråkiga och präktiga.
Och tråkigare och präktigare får matematiken inte bli. Det är motsatsen som behövs.
Men vad skall man då göra?
Genreanalys TV kan vara allt mellan Hjärnkontoret till dokumentärer om matematiker eller Temptation Island och Big Brother, där matematiken verkligen lyser med sin frånvaro.
Vilka typer av koncept skulle kunna tänkas
-når rätt målgrupp
-skapa stort intresse
-passa matematiken som ämne?
Vilka berättarmetoder är mest effektiva för att förmedla tankar, känslor och budskap till vår målgrupp?
Var finns fallgroparna och kalkonrisken?
Vad kostar det?
Hur länge måste man hålla på för att få effekt?
Med fötterna dels i kunskaper om ungdomars mediavanor samt kunskap om TV-kanalernas verklighet och ambitioner har här valts ut ett antal TV-genrer, eller berättarformat. Dessa genrer är subjektivt utvalda, man kan sägas representera huvdstråken i det TV berättande som unga konsumerar. Här studeras:
Faktaprogram, dvs dokumentärer, magasinsprogram
33
Frågesport
Dramatiserat material, dvs drama eller såpa
Dokusåpa/reality/dokutävling
Evenemang
Analysen innehåller en kort beskrivning av de olika formaten. Samt en analys av koncepten i relation till
-målgrupp
-formatets konstnärliga och produktionsmässiga aspekter
-möjliga sammankopplingar till matematiken
Faktabaserade program: nyheter, magasin och dokumentärer
Exempel: Rapport (SvT), Kalla Fakta (TV4) och Vetenskapens Värld (SvT) TV är ett upplevelsemedium, men när TV slog igenom hamnade mediet främst i journalisters händer, som var ”ord-drivna”. Därför utgick de allra tidigaste TV-formaten från det ord och journalistcentrerade perspektivet. Eftersom politiker möter sina tittare via TV blev också nyhetsprogrammen centrala i de medier som finansieras via politikers beslut, dvs public service, som Sveriges Television i Sverige. Nyhetssändningarna samlade traditionellt stora publiker, och kring dem byggdes en rad fördjupande program som magasinsprogram och mer djuplodande dokumentärer. Innehållet i dessa program definieras helt utifrån en västerländsk journalists uppfattning om vad som är centralt i tillvaron. Ytterst få av dessa journalister har någon utbildning i, någon relation till eller ens något intresse för matematik i synnerhet, och närliggande ämnen som naturvetenskap och teknik. De flesta journalister har antingen gått långa vägen eller utbildat sig inom samhällsvetenskapliga ämnen. Det definierar också deras nyhetssyn.
34
Nyheter är politik, konfrontationer mellan samhällsaktörer, företagsnyheter, naturkatastrofer, våldsskeenden och olyckor. Intressant är att tittarna inte alltid delar dessa värderingar. Tex är astronomi och medicin mycket populära ämnen hos tittare, och när de kommersiella TV-kanalerna letar efter dokumentärmaterial vet de att populärmedicinska ämnen ger bäst tittande, därav alla dessa program om siamesiska tvillingar, HIV-skandaler och överviktiga stackare. Om matematiken skulle förekomma skulle det enbart ske i ett samhällsvetenskapligt kontext. Tex att det blir en större strid om en professur i matematik. Eller att en skola tvingas stänga efter det att matematikläraren ertappats med en otillburen relation med en elev. Naturvetenskap och teknik tvingas ut till specialprogram. Matematiken förekommer inte alls som ämne. Att försöka styra de övriga faktaprogrammen mot ett större matematikinnehåll är att börja i en omöjlig ända. Dessutom tittar ungdomar allt mindre på faktaprogram, om man bestämmer sig för att vilja nå dessa. Vad som istället sker är att faktakanaler som Discovery ökar, och idag har sin bredaste målgrupp bland killar i yngre tonåren. Möjligheter: Mer matematik i de nyhetsbaserade programmen skulle lyfta ämnet från ett ”icke-ämne” till något som är verkligt och påverkar oss alla just nu. Möjligheten finn också att starta ett förfinansierat magasinsprogram, som mer kopplar till matematiken, och lägga på en särkanal, typ Discovery, där programbudgeterarna är låga, och man är mer beroende av förfinansiering. Samt att målgruppen kan upplevas som intressant. Hotbild: Kompakt ointresse från de flesta mediaktörer inför att beskriva matematiken i sig som en nyhetshändelse. Mycket svårt att påverka eftersom det sitter i gamla attityder, samt att journalister hårt värnar om sitt oberoende.
Dramatiserat material: drama och såpor.
Exempel: såpor: Vita Lögner (TV3), Vänner & Fiender (Kanal 5).drama: Beck-filmerna (TV4), Skeppsholmen (SVT), Paragraf 9 (TV3), OP7 (Kanal 5).
Med drama avses här nyinspelad TV-serie baserat på skrivet manus. Dramatiserat material beskriver ofta ett större skeende, inte sällan med några
35
mindre sidohistorier, och har en eller några centralgestalter i fokus. Huvudpersonerna gestaltas av skådespelare.
Denna typ av dramatiserad produktion skulle inom området matematik kunna användas för att skapa laddade miljöer där matematik är ett självklart språk, en del av ”back-drop” dvs den outtalade miljö som skådespelet sker i, som på ett arkitektkontor, en finansavdelning, en skola eller hos ett gäng matematiker. Själva huvudhistorian bör sen följa de större teman som mänskligheten ägnat sig åt sen de grekiska dramerna, som kärlek och maktstrider.
Produktionen kan ske med olika kostnadsnivå och konstnärlig ambition. Här skiljer vi på såpa och drama.
Med såpa menas nyskriven dramaserie med mycket hög frekvens som sänds regelbundet samma tid varje vardag, ofta i den tidslot som kallas prime access, d v s kl 18-20.
I såpan finns vanligen ett stort antal parallella handlingar, relationer och miljöer, som tittaren får följa. Såpan har ofta flera centralgestalter. Såpans framåtrörelse är begränsad, den bygger istället på en ständig mängd förvecklingar och småkonflikter, som alla drivs av en större central konflikt. Karaktärer är ofta renodlade, och tittaren vet vem som är godhjärtad, förtryckt eller bakslug efter några minuters tittande. Klipptempot är högt, och antalet miljöer fasta, pga inspelningstekniska skäl.
Till skillnad från sk såpor har drama något ”högre” artistisk kvalitet, dvs karaktärer är mer komplexa än renodlat goda/onda. Dramaserier har sedan länge hög status hos TV-kanalerna och läggs oftast under bästa sändningstid, det ses inte sällan som ett sätt att ”bygga TV-tablån”, vilket innebär att kanalen genom detta innehåll vill skapa kontinuitet och vana i relation till tittarna. Önskemålet är att tittarna ska återkomma varje vecka och helst även stanna kvar i kanalen efter det att kvällens episod är över – helt enkelt är drama ofta beskrivet som ett påkostat konkurrensmedel som kan vara allt från engångsprogram till avslutande episoder eller serier.
Möjligheter:
Dramat har ända sen antiken använts som ett sätt berätta historier som förändrar människors världsbild. Att få kliva in i ett nytt sammanhang , som dramat erbjuder, är också att öppna sitt känsloliv och sina tankar för det oväntade.Detta erbjuder även det televiserade dramat. Och vill man allvar med att förändra attityder till matematik, är nog detta det mest kraftfulla verktyg man kan använda. Ett bra exempel på det är inställningen till
36
advokatyrket, där juristlinjen ständigt har högt söktryck. Hela den juridiska sfären är ju brett exponerad i alla TV-serier.
Drama har varit ute ur tablåerna de senaste åren. TV-produktion är mode, och dokusåporna och reality-TVn har härskat. Flera tecken tyder på att trenden svänger. I takt med att annonsmarknaden går upp, kommer kanalerna att vilja satsa lite tyngre, ha program som kan attrahera stora målgrupper vid prime time.
Specifikt för såpan är den höga frekvensen. Från reklamvärlden vet man att just hög frekvens, snarare än alltid mycket hög kvalitet, är centralt för att skapa medvetenhet om ett koncept. (Tänk på all tvättmedelsreklam.)
Denna typ av satsning kan, om den utförs väl, också lätt bli en ”snackis” där annan media hakar på, ett starkt varumärke byggs, ett antal skådesplare blir ”matematik-kändisar”. Inte fel.
Ungdomar lägger mycket tid på fiction, så bestämmer man sig för en ren ungdomsmålgrupp är fiction den arbetsmetoden som når målgruppen mest effektivt.
Hotbild:
På samma vis som drama kan leda till de högsta bergstopparna, kan det också leda rakt ner i källaren. Kalkonrisken är överhängande. En dramaprocess är lång och innehåller många steg som kan gå fel. Manus, casting, lång produktion, regi osv.
Budskapsteater är också en känslig bransch, megafon och präktighetsrisken undviks bara med hög konstnärlig nivå.
Det är dyrt, kostnaden ligger mellan ca 400 000 per timme och uppåt. Produktionsprocessen är också lång, vilket innebär att det är svårt att stoppa en serie som inte slår väl ut längs halva vägen. Misslyckas man initialt, finns få möjligheter att bromsa.
Införsäljningsprocessen till kanalerna är lång, pga att drama ligger på attraktiva sändningstider. Kanalerna är därför mycket petiga med vilket
37
material man lägger på dessa tider, eftersom de är avgörande för tittarsiffror i övrigt. Såpan kan vara något lättare att sälja in, eftersom den ligger utanför prime time.
Dokusåpa/Reality:
Exempel: Big Brother (Kanal 5). Temptation Island (Kanal 5). Robinson (SVT). Farmen (TV4).
I en dokusåpa sätts ett antal verkliga personer i en konstruerad situation. Dessa människor plockas ut efter en fast manual, där man redan planerat för olika människotyper som man vet kommer väcka starka känslor. En screening genomförs för att leta efter till synes vanliga människor, som ändå sticker ut och väcker intresse. Man kan tex vara matematiklärare, men då bör gärna silikonbröst och mohikanfrisyr också ingå.
Kameran följer personernas liv, både skeenden, samtal, samt privata monologer. Programmet klipps ihop till en slags skapad, förhöjd verklighet. I dessa program ingår ofta även tävlingsmoment, och de kan med fördel kombineras med interaktivitet, där exempelvis tittarna får vara med och rösta på nätet eller via SMS.
Koncepten bygger ofta på internationella format, alltså med utarbetade programramar, där idén redan testats på andra marknader innan den kommer till Sverige, och produktionskostnader ibland kan slås ut på flera länder.
Nu går dessa koncept mer mot tävlingsformer kopplade till verkliga livet, en slags dokutävlingar, som tex Fame Factory.
I ett matematikperspektiv skulle en dokutävling kunna innehålla matematiska element, beräkningsövningar kopplade till överlevnadstävlingar, eller siffror som kodspråk för hemliga meddelanden mm. Eller tävlingar kopplade till arbetsuppgifter, på en bank eller på ett bygge, där vinnaren behöver använda matematik för att klara upgifterna.
38
Möjligheter:
Att arbeta med internationella format innebär att risken minskar betydligt. Koncept har redan testats på andra marknader och visat sig fungera på tittare.
Hög grad av interaraktivitet skapar tittarengagemang, och snackis-effekt.
Programgenren når väl ungdomsmålgruppen, och det breda persongalleriet bäddar för identifikation. Det finns alltid någon som liknar en själv lite grann.
Hotbild:
Detta är en mycket dyr programgenre, där varje program kostar åtminstonne ca halva miljonen kronor.
Formaten har också körts på längden och tvären sen slutet av 90-talet, och kan uppleva som uttjatade, och bli svåra att sälja in till TV-kanal, om man inte hittar nya radikala programgrepp, eller format utomlands som känns spännande och som skulle kunna kopplas till matematiken.
Frågesport:
Exempel: Jeopardy (TV4), Vi i femman (SVT), Så ska det låta (SVT), På spåret (SVT) Lyckohjulet (TV3).
Tävlande deltar i studiemiljö ofta i starkt starkt formatiserade program, inte sällan av internationellt stuk. Deltagare tävlar i kunskapsmoment och andra färdigheter. Flera berättarkomponenter kan användas för att stärka TV-mässighet och spänningsgrad. Tidsgränser, visuella moment, intressanta domarpaneler, möjligheter att få hjälp mm. Flera olika knep används för att involvera tittare- allt från Jeopardys bakvända frågande (istället för att svara ”Paris” måste man fråga ”Vad är Paris” så att tittarna hinner tänka ut svaret före) till ”Vem vill bli miljonärs” frågelänkar ut till hjälpare.
Frågesportens koppling till matematiken är självklar. Matematiken är ju just upptäckande och lämpar sig väl får gåtor och klurigheter. Den kan också lätt anpassas i frågeformat till olika målgrupper och ålderskategorier.
39
Konceptet är en av TVs ”urformat”, och kan fortfarande nå många tittare, där dock de flesta är äldre människor. Har använts mycket av kanalerna som ”lead-ins” till prime-time, men ex TV4 tar nu inte emot några fler frågeprogram p g a ”felaktig demografisk profil”, dvs senior-profil.
Möjligheter:
Produktionskostnaden kan vara låg per program, ca 50 000, eftersom hela sceneriet är fast och endast tävlande byts ut.
Många program ger hög repetition ger hög tittareffekt. Man kan också lätt bygga interaktiva element, med SMS och internet, som ger folk därhemma möjlighet att tävla.
På marknaden finns också en uppsjö av färdiga format, vilket minskar risken för avsändare och Tv-kanaler.
Nya former av tävlingar, som tex Stadskampen i TV4, har visat sig kunna nå goda tittarsiffror.
Hotbild:
Främst äldre människor tittar idag på frågesporter, om man vill nå unga.Iden behöver skruvas för att nå unga målgrupper med lämpliga metoder.
För att sälja in till TV-kanal, och nå unga i mediabruset, krävs mycket starkt format och mycket höga vinster. Annars kommer det upplevas som totalt ointressant.
Dessutom:
Men man skulle också kunna tänka sig att bygga ut iden till ett slags pris/en gala för matematiken, där lärare får anmäla elever, via regionala uttagningar, och någon forma av sluttävling sker i rutan. Ett sånt pris måste ha stor prissumma för att väcka intresse, och skulle kanske kunna kopplas till övrig naturvetenskap och teknik, för att bredda intresset. En del av prissumman
40
skulle också kunna gå till lärare som anmälde eleven, samt elevens klass och skola, för att stärka stolhet runtomkring och skapa engagemang.
Kostnader
En satsning behöver vara långsiktig, och bör förmodligen stå på flera ben. Dels för att kommunicera via olika kanaler, till något olika målgrupper, och dels för att minimera riskerna att hamna i någon av de olika konceptens fallgropar.
En dramaserie av god kvalitet ( typ Beck-filmerna på TV4) kostar ca 1,5 miljoner kronor per episod. Då når man också ca 2 miljoner tittare på bästa sändningstid. Dokusåpor som genre kostar ca 500 000-800 000 kronor per episod. Kostnadsnivån för en satsning beror helt på ambitionsnivån, men för ca 20 miljoner kronor om året i tre år (dvs totalt 60 miljoner kronor) kan man exempelvis skapa både en dramaserie och någonslags dokutävling-format, som går en säsong per år.
De måste naturligtvis skapas efter konstens alla regler, och matematiken får finna sig i att vara en del av bakgrundsmiljön, ett moment, för i förgrunden måste det få stå som fungerar bäst i TV.
Att sia något om impact är oerhört svårt, men en eventuell satsning måste ha som ambition att skaffa sig kvantifierbara mål, och intryck och tyckande måste kunna mätas före och efter serien.
Det kan låta som mycket pengar, men att notera är följande: Alla stora satsningar som samhället gör på utbildning sker högre upp i AIDA modellen, dvs förutsätter lust och motivation. Fungerar inte den nedre delen i pyramiden, blir satsningar högre upp verkningslösa. Att slussa om resurserna något, att ägna mer kraft åt det som öppnar sinnet och skapar lusten, är att få mer ut av alla de fina insatser som görs i skolor, på universitet och i yrkesliv.
41
En bild att jämföra med är rökning. Det är betydligt billigare att hjälpa folk sluta röka (långt ner i hälsopyramiden) än att ta hand om en obotligt sjuk lungcancerpatient ( långt upp i pyramiden).
Sammanfattning: *Matematiken är näst intill osynlig i samhället. Det påverkar attityderna till matematiken.
*Matematikens kris är både ämnespecifik men handlar också om en vidare kris för kunskapsidealet.
*Vår undersöknins resultat pepkar på att man inte kan lasta skolan ensam för matematikens problem.
*Matematiken blir allt viktigare för oss alla. Som välståndsskapare, som en del av demokratiaspekten, att alla skall ha rätt att förstå och begripa sina liv och samhället.
*Mediasatsningar skulle kunna vara ett sätt att jobba med de inledande stegen i det som skapar vilja till inlärning, alltså uppmärksamhet och intresse. Detta är av extra betydelse för de unga människor som inte gratis fått med sig lusten att lära.
*De mediasatsningar som är relevanta är drama, såpor, dokusåpor, samt mer moderna former av tävlingar. Den bör stå på flera ben för att minimera risk, i form av olika koncept, och olika TV kanaler som samarbetspartners.
42
*En mediasatsning kostar lite i relation till de kostnader vi har för skolan. Utan att jobba med de inledande stegen i uppmärksamhets-trappan, får vi dessutom mindre utdelning för satsningar i skola och arbetsliv på matematikutbildningar.
Rekomendationer för en lyckad mediasatsning.
TV kanal på banan
För att en satsning skall lyckas är det centralt att ha en sändande partner, vilket skulle kunna innebära Sveriges Television, TV3, TV4 eller Kanal 5.
Av dessa är det främst TV3, TV4 och Kanal 5 som idag visar sig kunna attrahera en ung publik.
Möjligtvis kan också mindre nischkanaler som MTV, Discovery eller ZTV vara aktuella, om den kan visa gott genomslag i relevant målgrupp.
Utan dessa kanaler blir det ingenting av satsningen.
Det är vettigt att jobba med flera partners, för att minimera risken.
Centralt blir att få tillgång till de sändningstider som attraherar den målgrupp man bestämmer sig för. Därför måste de TV-kanaler man arbetar med vara engagerade och uppleva sig behöva satsningen. De måste också kunna ta emot sponsrade program, vilket kan innebära problem för Sveriges Television.
För att få med sig kanalerna måste man hjälpa kanalerna med sina ambitioner, dvs genom en införsäljningsprocess som utgår från kanalernas behov. Programmen bör också ha en så stark bärande idé, och kunna upplevas attrahera många tittare, att det är attraktivt för attraktiva kanaler att arbeta med projektet. Det utesluter mossig och pekpinnig TV.
Helt avgörande och centralt är alltså att undvika TV-kanaler och sändningstider, där kanalerna inte själva kan visa att de kan leverera de antal tittare i de relevanta målgrupperna, som denna satsning behöver. Det blir att kasta pengarna i sjön.
Målgrupp
Centralt för varje satsning blir att noga definiera målgruppen. Utan att närmare känna den är det omöjligt att göra en bättre analys, än den nedanstående som tecknar med breda penslar. Vilka vill man tala med?
43
Ungdomar är självklara, men är det också deras föräldrar, invandrare? Här måste man ha mod att sovra något, eftersom den som biter över för mycket ofta mister hela stycket.
Varning för storforum
TV är ett magiskt medium. Både för de som tittar och för dem som arbetar med det. En ofta iakttagen process är att alla som på något vis blandas in i en produktion plötsligt känner sig som Fellini, eller som det heter i TV världen, med viss ironi: ”Everybody is a producer..”. Men skall en eventuell TV eller mediasatsning med matematik som huvudtema lyckas, måste den kunna tävla i kvalitet och tittarupplevelse med annan media. Då krävs specialistkunskap hos dem som producerar. Därför är det viktigt med professionell beställarkompetens, som har respekt för inblandade producenteras yrkesroll. Matematiken har också många ”stakeholders”. Lärare, organisationer, samhället, näringslivet. Att arbeta i en matematikdelegation, med full insyn och många åsikter är centralt för att arbeta fram riktlinjer för matematikens nya roll, ge ideer och ställa krav. Men den typen av storforum är sedan inte rätt form att driva avancerade mediaprojek. Där krävs, återigen, professionell beställarkompetens.
Långsiktighet
Vill man förändra attityder bör man räkna med ett arbete under minst 3 år. Alla erfarenheter från reklamvärlden ( som mest kvantifierat attitydpåverkan) visar att ofta och länge är bättre än mycket och kortsiktigt.
Vidare analys
När man bestämt målgrupp, som måste vara hyfsat definierad, eftersom ”alla” lätt blir ”ingen”, samt budgetramar, måste ett vidare analysarbete vidta.
Där bör man titta på en mix av koncept, eftersom ett enskilt medför alltför stor riskexponering.
I analysen ovan kan man se att alla satsningar på faktaprogram, magasinsprogram, dokumentärer, nyheter osv tyvärr är bortkastade pengar om man vill nå utanför målgruppen 40+.
Bättre är att satsa på fiktion, som är säkraste sättet att nå unga människor.
44
Kanske en dramaserie och en dokusåpa, eller ett större televiserat pris i kombination med drama.
Alla är inte Bertold Brecht...
Konsten att göra konst med mening och avsikt är svår. Att göra TV-program som vill berätta något, utan att pekpinnarna flyger är en dans på tunn lina.
Därför är det av yttersta vikt att professionell kompetens tas in. Förslagsvis i form av en beställargrupp, som sedan kan kontraktera utomstående professionella partners.
Reservera platser på journalistutbildningarna..
Unga tittar inte på nyheterna på TV. Men dessa formar världsbilden i stort för de många.
Så länge i princip alla redaktioner befolkas av uteslutande människor som nästan aktivt valt bort matematik, naturvetenskap eller teknik som ämnen, kommer krisen för dessa ämnen att bestå och det samhällsvetenskapliga/sociologiska/estetiska att dominera nyhetsutbudet.
Ett mer naturvetenskapligt/tekniskt förhållningssätt skulle dessutom förnya det övriga nyhetsutbudet. Den typen av reportrar kan berätta varför det blir orkaner, granska om nya mediciner fungerar utan biverkningar, hantera statistik mer rimligt eller berätta om IT eller miljövänliga drivmedel, alltså ge fördjupningar och förklara varför på ett sätt som ökar tittarnas förståelse för välrden omkring. Utan naturvetenskap/teknik/matematik i media blir världen lätt ett kaos av olyckor och konflikter, utan djupare förståelse.
Ett förslag vore att reservera ett antal platser på de hett eftertraktade journalistutbildningarna för studenter med naturvetenskaplig/ teknisk/ matematisk/ medicinsk bakgrund.
Gå hand i hand
45
Matematikens problem hänger delvis ihop med de problem övrig naturvetenskap och teknik har. Att göra mediasastningar som för specifikt har med matematik att göra skapar dramturgiska problem, eftersom det man kan göra TV av, är effekterna av matematik såsom den verkar genom annat.
En TV serie om siffror i sig blir lätt barn-TV, men om man vill nå människors känsloliv måste serien få handla om det eviga och stora, eftersom TVs kraft ligger just i detta.
Därför måste matematiken gå hand i hand med de vetenskaper som vilar på matematiken. Först därigenom kan man dramatisera betydelsen av matematik.
Matematiken får sin kraft när arkitekten ritar det vackraste huset i stan, när sjuksköterskan räknar ut precis rätt mängd morfin till det svårt sjuka barnet, när mekanikern mot alla odds lyckas reparera världens snabbaste bil.
Naturvetenskaperna och tekniken, ingenjörsutbildningarna osv har liknande problem. Ett förslag är att söka upp de ”stakeholders” som arbetar med problemen, och dessutom få mer valuta för satsade pengar.
