1

”Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande” vid Sjuksköterskeutbildningen Termin 6,

Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

-hur kan studenternas teoretiska kunskap appliceras i det kliniska arbetet

Pedagogiskt projektarbete för avläggande av docentur

Lena Björck, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Pedagogisk handledare:

Professor Karin Manhem, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

2

BAKGRUND SJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN

Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och är en akademisk yrkesutbildning.

I utbildningen ingår bl.a. omvårdnad, medicinsk vetenskap , personcentrerad vård vid symtom

och tecken på ohälsa inklusive metoder, vetenskaplig metod, ledarskap samt ett

examensarbete på kandidatnivå.

Termin 6, sista terminen av utbildningen, består av 2 delar: Examensarbete i omvårdnad 15hp

och Klinisk omvårdnad 15hp. I kursen Klinisk omvårdnad ingår delmomentet ”Patientfall med

omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande”. Som pedagogiskt

fördjupningsarbete har undertecknad valt att utveckla ovanstående moment i form av en

modifierad casemetodik (patientfall).

Sjuksköterskans utbildning och framtida profession

Sex kärnkompetenser har identifierats och anses nödvändiga för vårdens professioner.

• Personcentrerad vård • Samverkan i team • Evidensbaserad vård • Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling • Säker vård • Informatik

Detta innebär att utbildningen organiseras så att de olika lärmomenten sammanflätas för att

skall bli en tydlig progression av ämnen och kärnkompetenser genom sjuksköterskans

utbildning på både grund- och avancerad nivå.

För att sjuksköterskan skall kunna göra adekvata bedömningar, utföra åtgärder och utvärdera

patientens behov krävs, förutom kunskap i kärnkompetenserna, kompetens inom

kunskapsområdet medicinsk vetenskap. För att kunna ge en professionell omvårdnad krävs

3

goda kunskaper i medicinsk vetenskap som exempelvis anatomi, fysiologi och sjukdomslära

satt i relation till olika medicinska tillstånd.1 Forskning har visat att det finns ett tydligt

samband mellan sjuksköterskans utbildningsnivå, kompetens och patienters överlevnad.2,3

CASEMETODIK Metodiken har sitt ursprung i olika ”law schools” och utvecklades bl.a. av Harvard Law

School där man använde casemetodiken för att diskutera rättsfall. Harvard Business School

övertog och vidareutvecklade metoden i början av 1920-talet för sina olika utbildningar inom

ekonomi. 4 I Sverige har metodiken använts både inom företagsekonomiska utbildningar och i

den kliniska delen av utbildningen för läkare samt för sjuksköterskor, sjukgymnaster,

arbetsterapeuter och hemtjänstpersonal.

Metodiken bygger på ett samspel mellan studenter och lärare där studenternas aktivitet under

diskussionen av caset är väsentlig för lärandet. Casemetodiken är en interaktiv pedagogik, där

studentens egen aktivitet före och underdiskussionen är grunden för lärandet. Metoden kan

vara ett hjälpmedel för att integrera den formella, teoretiska utbildningen med det kliniska

arbetet.5

Lärarens roll vid seminarierna är att främja diskussion och eget tänkande hos studenterna. Ett

viktigt redskap för lärandet är det samspel som sker i kommunikationen med andra.6 Genom

kommunikation och interaktion medvetandegörs egna och omgivningens tankar och

reflektioner vilket stimulerar till att studenten erhåller olika perspektiv på hur det aktuella

problemet, i detta fall caset, kan lösas.6,7

4

Lärandet bygger på tidigare kunskaper och erfarenhet och lärarens roll är att genom dialog

och reflektion hjälpa studenterna att medvetandegöra tidigare erfarenhet och kunskap för att

kunna använda den i problemlösandet.8 Centrala frågor inom didaktiken är, vad och hur vi vill

att studenterna skall lära sig i relation till varför det viktigt att de lär sig detta (utbildningsmål,

se bilaga 2). Dessa frågeställningar har varit utgångspunkten för det aktuella arbetet.9

Syftet med casen (patientfallen) är att studenterna skall kunna koppla ihop den teoretiska

kunskapen med praktisk klinisk verksamhet och att synliggöra samspelet mellan omvårdnad

och medicin. Med utgångspunkt från verkliga eller realistiska patientfall försöker man lösa ett

problem som man ställs inför och ta beslut om vad som skall göras. För att kunna göra denna

koppling och för att använda den tidigare kunskapen krävs djupinlärning snarare än

ytinlärning. Ett djupinriktat lärande skapas genom att studenten ser relationer (likheter-

skillnader) mellan olika fenomen för att sedan kunna uppfatta fenomenet/situationen som

helhet.7 Detta kräver ett engagemang från läraren och klart definierade förväntningar på

studenterna. Uppgiftens meningsfullhet och relevans samt möjlighet att öva är väsentligt. Vid

seminarierna med patientfallen tränar studenterna på att använda det som de lärt sig tidigare

under utbildningen och på att koppla samman praktiska moment med teoretisk kunskap vilket

kräver djupinlärning.8 Momentet bygger på studenternas förmåga att använda teoretisk och

praktisk kunskap för att kunna göra adekvata observationer och bedömningar. Detta kräver att

de använder kunskaper både inom kärnkompetenserna (omvårdnad) och inom anatomi och

fysiologi satt i relation till olika sjukdomstillstånd (medicinsk vetenskap).

5

PROBLEMFORMULERING Kursmomentet introducerades för att öka studenternas förmåga att använda teoretisk kunskap

vid omhändertagande av patienter i akuta situationer. I undervisningen av ”Patientfall med

omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande” har studenterna intagit en passiv

roll och inte kunnat koppla samman teoretiska kunskaper med de patientfall som har

diskuterats vilket identifierats som ett pedagogiskt problem. Den pedagogiska idén har därför

varit att underlätta för studenterna att praktiskt kunna applicera teoretiska kunskaper i det

kliniska arbetet. För att kunna möjliggöra detta bör lärandet stimulera till ett aktivt lärande

där studenterna tränar förmågan att resonera och att kunna koppla teoretisk kunskap till

aktuella patientfall. Där har läraren (LB), med utgångspunkt från studenternas kommentarer,

förändrat momentet under flera terminer. Som pedagogisk utgångspunkt har en modifierad

form av casemetodiken använts.

Hur kan studenterna öka förmågan att knyta samman teoretisk och praktisk kunskap?

Efter muntliga kommenterer från studenterna har kursmomentet utvecklats och förändrats

sedan starten 2008. Från 2008 till 2012 förändrades den pedagogiska formen från stora

grupper med 2 lärare till mindre grupper med 1 lärare. Tidigare ställde läraren frågor och

studenterna svarade. Seminariet bygger nu på ett aktivt lärande där läraren försöker lyfta fram

studenternas kunskaper. Genom reflektion och diskussion uppmuntras studenterna till att

använda teoretiska kunskaper (och praktiska erfarenhet) för att lösa det aktuella patientfallet.

Syftet med arbetet och den pedagogiska idén bakom är att studenterna skall utveckla förmåga

att knyta ihop teoretisk kunskap med kliniska färdigheter och ett fördjupat kliniskt

resonerande.

6

Handledningen/undervisningen med patientfallen bygger på en reflekterande handledning

med artikulering av underförstådd kunskap där studenterna blir medvetna om och

underbygger sina förslag mot bakgrund av tidigare kunskap.9,10 Caseseminariet syftar till att

stimulera till ett aktivt lärande och till att studenterna skall kunna använda erfarenheten/

kunskapen från seminariet i det kliniska arbetet.

När man inför ett nytt moment eller förändrar ett tidigare är det rimligt att göra en

utvärdering. I det här fallet valde vi att fokusera på studenternas uppfattning genom en

kursenkät.

BESKRIVNING AV KURSMOMENTET

Undervisningen bedrivs i mindre studentgrupper under 3 timmar med 5-8 studenter vid varje

tillfälle. Före undervisningstillfället har studenterna fått tillgång till 4 korta beskrivande

patientfall (case) samt litteraturanvisning (se bilaga 1). Patientfallen tar sin utgångspunkt i

vanliga akuta medicinska tillstånd som hjärtsvikt, lungemboli, stroke, och hjärtinfarkt.

Patientfallen är medvetet mycket kortfattat utformade och det finns möjlighet att ställa

kompletterande frågor om symtom, resultat från undersökningar etc.

Studenterna har tidigare fått information om seminariet och även fått tillgång till de aktuella

patientfallen. Seminariet inleds med presentation av seminarieledaren och deltagarna.

Seminariets upplägg presenteras muntligt och fortsätter sedan med en genomläsning av de 4

patientfallen. Studenterna bestämmer gemensamt vilka patientfall som skall diskuteras. Oftast

finns möjlighet att diskutera två fall mer detaljerat och ett mer översiktligt. I mitten av

seminariet är det en paus (20 minuter) och därefter återsamlas gruppen och seminariet

fortsätter. De sista 10-15 minuterna ges möjlighet till eventuella frågor och sedan avslutas

7

seminariet med en muntlig utvärdering. Vid denna utvärdering gjordes en skriftlig utvärdering

(enkät).

När fallet har valts diskuteras:

I. Möjliga diagnoser

II. Differentialdiagnoser

III. Trolig diagnos

IV. Bakomliggande orsaker

V. Diagnostik inklusive undersökning och provtagning

VI. Praktiskt omhändertagande

VII. Bedömning

VIII. Medicinsk behandling

IX. Frågor

Seminariet börjar med punkt I ovan och studenterna ger förslag på möjliga diagnoser

samtidigt som läraren skriver på whiteboardtavla. Seminariet fortsätter och samtliga punkter

I-IX (se ovan) diskuteras. I vilken ordning de diskuteras är beroende på studenterna.

Studenterna ställer kompletterande frågor vid behov och läraren ställer frågor för att leda

diskussionen framåt. Momentet sker i interaktion mellan lärare och studenter där läraren

8

försöker lyfta fram studenternas teoretiska och praktiska kunskaper och bistå dem i att

applicera kunskapen på det aktuella patientfallet.

Syftet med detta pedagogiska arbete har varit att genom en kursenkät på ett strukturerat sätt

utvärdera om den pedagogiska idén har medverkat till att studenterna enligt deras egen

uppfattning kunnat koppla samman teoretisk kunskap och kliniskt tänkande och om

momentet, fortfarande enligt studenternas uppfattning, bidragit till att deras detaljerade

lärandemål enligt kursplanen (se bilaga) uppfyllts. Därför delades en kursenkät ut till samtliga

studenter som deltog i detta moment under vårterminen och höstterminen 2012. Samtliga

studenter som deltog i momentet besvarade enkäten. Deltagande i kursmomentet är inte

obligatoriskt.

För att utvärdera momentet användes en modifierad variant av den Akademigemensamma

kursenkäten. Ytterst små förändringar har gjorts i enkäten, exempelvis har det i frågorna

under del B förtydligats att utvärderingen avser endast delmomentet ” Patientfall med

omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande”. Detta eftersom delmomentet

ingår i Kursen klinisk omvårdnad, termin 6 där även andra kurser ingår t.ex.

verksamhetförlagd utbildning (VFU). Det hade varit önskvärt men för detta ändamål inte

genomförbart att jämföra med tidigare studenters uppfattning.

SYFTE

Syftet med förändringen av kursmomentet var:

9

• Att öka studenternas förmåga att applicera teoretisk kunskap och förmåga till kliniskt

resonerande genom att utveckla momentet ” Patientfall med omvårdnadsituationer

som kräver omhändertagande” inom Sjuksköterskeutbildningen termin 6 samt

• Att göra samspelet mellan omvårdnad och medicin tydligare

MÅL

Målet med detta pedagogiska fördjupningsarbete var:

• Att med utgångspunkt i en anpassad metodik, inspirerad av casemetodiken, utvärdera

studenternas uppfattning om sin förmåga att att knyta ihop den teoretiska kunskapen

med kliniska färdigheter och ett fördjupat kliniskt resonerande vid omhändertagande

av patienter med akuta medicinska tillstånd

• Att utvärdera studenternas uppfattning om sin förmåga att använda teoretisk kunskap i

kliniken

• Att kartlägga studenternas uppfattning av och nyttan med att delta i ett seminarium

med en modifierad casemetodik som pedagogisk modell

10

RESULTAT

Bakgrundsinformation

Samtliga 45 studenter som deltog i momentet besvarade enkäten. Större delen av studenterna befinner

sig i de två åldersspannen 21-25 och 26-30. Mellan dessa två är fördelningen relativt jämn med en

liten övervikt för gruppen 21-25.

Alternativ <20 21-25 26-30 31-35 >35 Ej besvarad

Antal 0 20 18 0 7 0

Fördelning 0 44% 40% 0% 16% 0%

En majoritet av studenterna är kvinnor. Det är dock en stor andel som inte har besvarat frågan (10 av

45 studenter).

Alternativ Kvinna Man Ej besvarad

Antal 29 6 10

Fördelning 64 % 13 % 22 %

Alla studenter anser att de behärskar den svenska som krävs för studier i den här kursen. En majoritet

av studenterna anser att de helt och hållet behärskar den engelska som krävs för studierna i kursen.

ALLMÄNT OM DELMOMENTEN

En majoritet av studenterna är nöjda med delmomentet och vad de lärt sig (76% är helt nöjda). En stor

del av studenterna (42%) anser att kursens syfte och mål är klart formulerade. En mindre andel (13%)

tycker varken eller och några få håller inte med alls (4%). En stor del av studenterna anser att kursens

11

motsvarade kursplanens lärandemål (49%) medan en relativt hög andel inte har någon uppfattning i

frågan (27%).

En övervägande majoritet av studenterna (82%) anser att kommunikationen med läraren fungerade bra

och de kände sig välkomna att delta i utvecklingen av delmomentet (73%). Delmomentet upplevdes

som intellektuellt stimulerande (87%) och innehållet ansågs vara värdefullt för deras professionella

kompetens (91%). Det var lätt att förstå hur delmomentet hänger samman med andra kurser i

utbildningen (71%).

En majoritet av studenterna (69%) anser att läraren i delmomentet visade ett engagemang för hur

studenterna lyckas i studierna och var lättillgänglig för samtal och frågor (89%). Ingen av studenterna

har känt sig negativt särbehandlad eller kränkt under delmomentet, däremot anser en stor andel av

studenterna att jämställdhet och genus inte diskuterades som begrepp i relation till delmomentet

(42%).

UNDERVISNINGSFORMER OCH INNEHÅLL I DELMOMENTET

En majoritet av studenterna (67%) anser att delmomentets pedagogiska arbetsformer var anpassade till

kursen mål och syfte och att läraren hade god pedagogisk förmåga och visade intresse för hur

studenterna lärde sig (78%). Majoriteten av studenterna anser att läraren ansträngde sig för att göra

innehållet intressant (80%) och motiverade dem till att göra sitt bästa under delmomentet (71%). En

hög andel av studenterna har ingen uppfattning huruvida kurslitteraturen var relevant i förhållande till

delmomentets mål och syfte (49%) och har ingen uppfattning huruvida kurslitteraturen användes aktivt

i undervisningen (44%).

12

KOMMENTARER Kommentarer allmänt om delmomentet

Studenterna är allmänt nöjda med delmomentet och tycker att det är intressant, relevant, roligt

och lärorikt. Ett flertal anser att det borde förekomma flera gånger under utbildningen och

tidigt i utbildningen..

CITAT FRÅN ENKÄTERNA

• Bra övning och feedback.

• Varför får vi så lite av den här undervisningen? Hade varit mycket värdefullt att ha det

tidigare, oftare samt mycket mer.

• Väldigt relevant och givande.

• Mycket bra lärandeform, att låta eleverna komma fram till svaren.

• Borde förekomma i varje termin på SSK1-programmet.

• Bra, intressant, lärorikt och utmanande.

• Man får tänka på egen hand.

• Borde finnas mer inom utbildningen.

• Behöver träna mer på att tänka själv vad som ska göras vid behandling av en patient.

• Fler liknande situationer.

• Detta dokument är det mest väsentliga jag upplevt i hela utbildningen. Otroligt

givande att sitta i liten grupp och högt diskutera fallkontroller, åtgärder osv. Finns

1 SSK-programmet Sjuksköterskeprogrammet

13

inget bättre sätt att få ta fram sina kunskaper samt komma ihåg varför det är på ett

visst sätt. Jättebra lärare som genuint ville ge alla tillfälle att tänka till och få oss att

diskutera.

• Detta skulle vi ha haft igenom hela utbildningen! Mer sånt här då man faktiskt lär sig

något.

• Oerhört lärorikt och uppskattad lärandemetod. Skulle önska mer undervisning av

liknande karaktär.

• Vi vill ha mer sådant här! Tidigare i utbildningen också. Gärna i varje kurs i någon

form så att man lär sig att sätta sin kunskap i ett sammanhang.

• Jättebra och lärorikt. Mer sådant här!

• Det hade varit bra om vi hade haft detta tidigare i utbildningen och mer av detta än

t.ex. olika perspektiv som vi haft kurser i.

• Bra moment, skulle önska att man fått mer av detta tidigare. Bra förankrat i

verkligheten.

• Värdefullt att få gå igenom hur det kan fungera i verkligheten. Det känns så bra när

man gått igenom lite struktur för hur man kommer jobba.

• Mycket informativt och lärande.

• Bra! Skulle ha varit längre tid så vi hann med alla fallen. Bra med diskussion i

gruppen och inte dela upp i mindre grupper.

• Bra att gå igenom steg för steg vad man gör när man tar emot och behandlar en

patient.

• Vi borde ha haft mer sånt här! Precis vad man behöver inför VFU2:n.

• Mycket kunnig och intressant lärare/föreläsare som engagerade hela gruppen och

inkluderade alla i samtalet. 2 VFU Verksamhetsförlagd utbildning

14

• Bra med övningar där vi får diskutera patientfall. Man plockar fram ”vilande kunskap”

och får saker förklarat på ett bra sätt.

• Bra grej. Synd att det kommer så sent i utbildningen. Liknande borde finnas varje

termin anpassat till nivån hos studenterna.

• Roligt moment. Intressant.

• Mycket intressant. Bra med en liten grupp. Möjliggör dialog med andra studenter och

lärare.

• Borde ha många fler sådana här föreläsningar under studietiden! Leder till mycket

bättre helhetsförståelse. Mycket är luddigt innan framförallt före NKSE3-tentan.

• Skulle vara tidigare och mer.

• Bra moment i utbildningen. Lärorikt och viktigt. Bra sätt att lära sig med patientfall.

Borde finnas tidigare i utbildningen.

• Bra med patientfall. Skulle uppskattas tidigare i utbildningen med fler patientfall och

med ”lärare” från klinisk verksamhet. Bra med diskussion.

KOMMENTARER OM UNDERVISNINGSFORMER OCH INNEHÅLL I DELMOMENTET Studenterna uppskattar undervisningsformen och flera anser att det bör vara ett återkommande moment. En student har skrivit ”Borde ha genomsyrat hela utbildningen”. En annan student tycker dock att informationen runt delmomentet har varit dålig. Några studenter (3av 45) tycker att detta moment borde genomföras före den obligatoriska kliniska examinationen ”

Nationell klinisk slutexamination för

3 NKSE Nationell klinisk slutexamination för

sjuksköterskeexamen

15

sjuksköterskeexamen” (NKSE) i termin 6. En student föreslår en förbättring: ”Bra om

schemat hade sagt hur och vad som skulle behandlas och att info om patientfall och litteratur

hade presenterats tidigare”

CITAT FRÅN ENKÄTERNA

• Denna typ av undervisningsform borde finnas med i varje termin/läsår, eftersom

kunskaperna det bygger på behöver övas.

• Mer sådant här genom hela utbildningen.

• Vill ha mer av den här kursen samt tidigare.

• Superbra!

• Borde förekomma mycket mer som undervisningsform i utbildningen.

• Jättebra undervisningsform- att sitta i smågrupper och diskutera sig fram tillsammans.

Superbra lärare! Väsentliga fall!

• Så intressant och otroligt lärorikt och viktigt.

• Bra. Men vi vill ha mer!

• Jättebra lärandeform.

• Bra att man får vara delaktig och diskutera.

• Borde ha genomsyrat hela utbildningen. Mer regelbundna patientfall, med praktiskt

tänkande. Känns som att sista terminen är en intensiv kurs. Väldigt mäktigt!

• Riktigt bra och lärorikt! Tack :).

• Jag är mycket glad och tacksam över att få ha deltagit under denna lektion.

• Bra sätt att se vad man kan och bra övning för framtiden. Bra att diskutera för att

komma fram till vad som är bra i olika situationer.

16

• Hade ingen aning om vad föreläsningen skulle handla om eftersom vi inte varit

registrerade på kursen förens igår. Har därför kommit helt oförberedd utan att se

kurslitteratur eller veta vad jag skulle vara förberedd med (ex. läsa patientfall på GU).

• Hade varit bra att ha detta moment före NKSE3 för samtliga studenter.

• Mycket lärorikt. Hade gärna haft föreläsningen innan NKSE-tentan3 (den teoretiska).

• Intressant och bra. Skulle behövas oftare under utbildningen. Synd att det ej kommer

förens nu (efter NKSE3).

• Allmän information omkring detta har varit dåligt.

• Synd att det inte var bättre information om momentet. Bra med föreläsare som arbetar

och inte bara är administrativt anställda.

• Bra om schemat hade sagt hur och vad som skulle behandlas och att info om

patientfall och litteratur hade presenterats tidigare.

SLUTSATS

Momentet ”Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande” är

uppskattat av studenterna. Momentets interaktiva form och kopplingen mellan teori och

praktik anses lärorikt. Studenterna anser att likande moment skall vara ett återkommande

inslag under hela utbildningen och inte bara i termin 6.

LÄRARENS REFLEKTION

Det är viktigt att förutsättningarna för seminariet är tydliga och att det finns en öppenhet hos

deltagarna och läraren. Studenterna har en god förmåga att genom resonemang koppla

samman sina teoretiska kunskaper med de fall som diskuteras. Under seminariet får

studenterna möjlighet att argumentera för sina åsikter och kan även föreslå undersökningar

och åtgärder som inte tangerar deras område som legitimerade sjuksköterskor. Förhoppningen

17

är att arbetet meden modifierad casemetodik skall tydliggöra betydelsen av samspelet mellan

omvårdnad och medicin för det kliniska arbetet. Förmågan att använda teoretiska kunskaper

inom kärnkompetenser (omvårdnad) och medicinsk vetenskap i det kliniska arbetet är en

förutsättning för att kunna göra adekvata bedömningar och observationer av patienter. Flera

studenter har kommenterat att de hade haft nytta av detta moment innan den kliniska

slutexaminationen (NKSE) i termin 6.

Syftet med seminariet var även att stimulera studenterna till ett djupinriktat lärande, 7 vilket

innebar att studenterna gavs tillfälle till reflektion i syfte att bidra till att upptäcka variationer

genom att ta del av andras tankar och medvetandegöra de egna tankarna.6,7 För att studenterna

skall kunna bilda sig en uppfattning om orsaken till besvären använder de egna och andras

kunskap för att tolka och värdera patientens symtom och tecken. I början av varje seminarium

har det varit tydligt att studenterna har goda teoretiska kunskaper men att de är ovana att

använda dem både i teoretiska resonemang och i det kliniska arbetet. Seminarierna är ett sätt

att medvetandegöra den kunskap som studenterna har och ”visa” hur de praktiskt kan använda

denna i det kliniska arbetet. Studenterna har visat en god förmåga att använda teoretisk

kunskap i diskussionen av patientfall men behöver ”träna” mer på att använda sin kunskap på

detta sätt. Detta stämmer väl överens med resultatet från utvärderingen där studenterna

uttrycker att det är något som skulle skall vara mer frekvent och komma in tidigare under

utbildningen.

Implikationer för undervisningen

Med utgångspunkt för enkätresultaten, och av de kommentarer som studenterna lämnat

framgår det att många av studenterna fann momentet var värdefullt och anslöt till deras

lärandemål. En mer formell utvärdering hade varit värdefull men för resurskrävande med

hänsyn till givna ramar för tid och resurser för detta arbete. En rimlig tolkning av tillgänglig

18

information är att momentet bör permanentas på kursen och att metoden är användbar i

liknande undervisningssituationer. I förlängningen kan detta även följas upp under den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där studenterna kan använda erfarenheten av

caseseminarierna som används i momentet ”Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver

snabbt omhändertagande” i den kliniska praktiken. Metoden kan vara applicerbar

kontinuerligt under en tidig del av programmet men för att underlätta implementering bör

detta ske gradvis för att öka progressionen i studenterans lärande.

19

REFERENSER

1. Svensk Sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor, Svensk

sjuksköterskeförening, BrommaBrolins 2010.

2. Aiken, L.A, Clarke, S.P, Sloane et al. (2002). Hospital Nurse Staffing and Patient

Mortality,Nurse Burnout, and Job Dissatisfaction. Journal of the American Medical

Association/JA MA, October 23/30,Vol. 288, No 16.

3. Aiken LH, Sloane DM, Beuyneel L et al.Nurse staffing and education and hospital

mortality in nine European countries: a retrospective observational study.Lancet

2014;383:1824-30.

4. Studentlitteratur, Lund, 1999.Egidius Henry, PBL och casemetodik. Hur man gör och

varför. Studentlitteratur, Lund, 1999.

5. Nordquist Jonas, Sundberg Kristina, Johansson Linda. Case- verktyg för

professionslärande. Liber, Stockholm 2011.

6. Säljö Roger, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, 2.a uppl. Nordstets,

Stockholm 2000

7. Marton, F., Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, N.J.: Erlbaum.

8. Ramsden Paul. Learning to teach in higher education,2nd edition. RoutledgeFalmer,

London and New York 2003.

9. Uljens Michael (red) Didaktik – teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur

Lund.1997.

10. Pettersen Roar C. Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och

praktikbaserad didaktik. Studentlitteratur, Lund 2008.

11. Lauvås Per, Handal Gunnar. Handledning och praktisk yrkesteori, 2:a

upplagan.Studentlitteratur, Lund 2001.

20

Bilaga 1 Patientfall

Bilaga 2 Kursmål

Bilaga 3 Enkät för utvärdering av kursmomentet

”Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande”

21

Bilaga 1 Patientfall

Patientfall VT och HT 2012 Lena Björck

Sahlgrenska akademin

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Termin 6

Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande

Diskutera utifrån patientfallen vad ni som blivande sjuksköterskor gör vad gäller:

• observationer • bedömningar • åtgärder • utvärderingar

Utgå från patientens symtom, tecken, problem, risker och resurser.

Man, 70 år tidigare angina pectoris och diabetes. Under de senaste dagarna har han blivit allt mer

ödematös om benen och dyspnoisk. Har sovit sittande i sängen de senaste 2 nätterna på grund av

andnöd (dyspné). Patienten blir tungandad vid minsta ansträngning och får dessutom bröstsmärtor.

Kvinna 67 år, tidigare hypertoni, något överviktig (74 kg, 166 lång) i övrigt frisk. I morse ca 09.00 på

väg till affären för att handla när hon plötsligt kände yrsel och andningsbesvär.

Man 58 år, vaknade i dag ca 06.30 med huvudvärk som därefter successivt ökat och även tillkommit

rotatorisk yrsel.

Kvinna, 56 år Fick i dag klockan 06.00 Bandformade, centrala bröstsmärtor med utstrålning ut mot

höger arm samt upp mot båda käkarna.

22

Litteratur:

Edberg A-K., Wijk H. et al. OMVÅRDNADENS GRUNDER Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur; 2009 Kap. 5, 8, 9, 10 och 16.

Persson J, Stagmo M. Perssons Kardiologi-Hjärtsjukdomar hos vuxna.

Studentlitteratur; 2008

Bert Andersson. När hjärtat sviker. En bok om hjärtsvikt. 2008

www.internetmedicin.se

Övrig kurslitteratur se Kursplanen

23

Bilaga 2 Lärandemål för delmomentet

November 2012 Göteborg Lena Björck. lena.bjorck@gu.se

Utvärdering av delmomentet Omvårdnad vid akuta medicinska situationer T6 OM3330

Lärandemål för delmomentet: Kunskap och förståelse

• Beskriva och argumentera för sjuksköterskans ansvar att bedriva omvårdnad utifrån yrkesetiska riktlinjer och principer samt inse konsekvenser för patienten av fattade beslut

• Analysera och värdera skilda sätt att strukturera och bedriva omvårdnad utifrån patientens perspektiv

• Beskriva hur kön, etnicitet, klass och ålder påverkar interaktionen mellan närstående och teammedlemmar

• Bedöma och analysera konsekvenser av omvårdnadshandlingar utifrån patientens symtom och tecken i relation till erfarenhets- och evidensbaserad kunskap

• Relatera patientens situation till relevanta centrala begrepp i omvårdnad

Färdighet och förmåga

• Värdera och föreslå erfarenhets- och evidensbaserade omvårdnadsåtgärder utifrån analys av resurser, problem och risker hos patienter med komplexa vårdbehov

• Självständigt utföra erfarenhets- och evidensbaserade omvårdnads åtgärder utifrån egna observationer och bedömningar

• Bedöma och möta informations- och undervisningsbehov hos patient/närstående och särskilt beakta patient/närstående som inte kan eller har svårighet att uttrycka sina behov

• Genomföra omvårdnads- och medicintekniska åtgärder utifrån föreskrifter och författningar i komplexa situationer

• Självständigt bedöma nutritionsstatus och tillgodose patientens vätske- och näringsbehov samt utvärdera vidtagna åtgärder

• Självständigt planera, organisera, prioritera och dokumentera det dagliga patientarbetet i samarbete med vårdteam samt kunna bedöma konsekvenser av handlingar

24

• Självständigt genomföra patientförberedelser och eftervård i samband med undersökningar och behandling samt ta ställning till och utföra ordinationer

• Ta initiativ till att kommunicera professionellt med patient, närstående och vårdteam samt vid behov vara patientens ställföreträdares

• Planera, konsultera informera om patientens omvårdnad i samverkan med andra aktörer i vårdkedjan

• Skapa en vårdmiljö som medverkar till patientens välbefinnande trots lidande

Värderingar och förhållningssätt

• Utifrån patientens behov och resurser systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet i teamet utifrån gällande författningar och föreskrifter

• Arbeta utifrån yrkesetiska riktlinjer och principer ur ett likabehandlingsperspektiv

• Analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen samt i förhållande till övriga professioner i teamet

25

Bilaga 3 Enkät för utvärdering av kursmomentet

”Patientfall med omvårdnadsituationer som kräver snabbt omhändertagande”

A. Bakgrundsinformation

1. Ålder

<20 år

21-25 år

26-30 år

31-35 år

>35 år

2. Kön

Kvinna

Man

Hur väl stämmer följande påståenden:

Inte alls

- Varken

eller – Helt

Ingen uppfattning

3. Jag behärskar väl den svenska som behövs för studierna i den här kursen

4. Jag behärskar väl den engelska som behövs för studierna i den här kursen

26

B. Allmänt om delmomentet

Hur väl stämmer följande påståenden:

Inte alls

- Varken

eller – Helt

Ingen uppfattning

1. Jag är som helhet nöjd med delmomentet och vad jag lärt mig.

2. Kursens syfte och mål var klart formulerade och presenterade för

delmomentet.

3. Kursen motsvarade kursplanens lärandemål för delmomentet.

4. Kommunikationen med läraren fungerade bra.

5. Jag kände mig välkommen att

delta i utvecklingen av delmomentet

6. Delmomentet var intellektuellt stimulerande.

7. Delmomentets innehåll blir

värdefull för min professionella kompetens.

8. Det var lätt att förstå hur delmomentet hänger samman med

andra kurser i utbildningen.

9. Vi diskuterade genus och jämställdhet som begrepp i relation

till delmomentet.

27

Inte alls

- Varken

eller – Helt

Ingen uppfattning

10. Läraren i delmomentet var lättillgänglig för samtal och frågor.

11. Läraren i delmomentet visade ett engagemang för hur vi studenter

lyckas i studierna.

Kommentarer allmänt om delmomentet

12. Det har hänt att jag känt mig negativt särbehandlad eller kränkt under delmomentet?

(Om Ja, kontakta din studentkår för avvikelserapportering.)

Ja Nej

C. Undervisningsformer och innehåll i delmomentet

Hur väl stämmer följande påståenden:

28

Inte alls

- Varken

eller – Helt

Ingen uppfattning

1. Delmomentets pedagogiska arbetsformer var anpassade till

kursens mål och innehåll.

2. Läraren hade god pedagogisk förmåga och visade intresse för hur

studenterna lärde.

3. Läraren motiverade mig att göra mitt bästa under delmomentet.

4. Läraren på kursen ansträngde sig för att göra innehållet intressant.

5. Kurslitteraturen var relevant i förhållande till delmomentets mål

och syfte.

6. Kurslitteraturen användes aktivt i undervisningen.

Kommentarer om undervisningsformer och innehåll i delmomentet