Patientsäkerhet - Socialstyrelsen · Patientsäkerhet TEMA PATIENTENS DELAKTIGHET juli 2011 Sidan 2 Ny lag ska främja patientsäkerheten Sidan 5 Min guide till säker vård Sidan

PatientsäkerhetTEMA

PATIENTENS DELAKTIGHET juli 2011

Sidan 2Ny lag ska främja patientsäkerheten Sidan 5Min guide till säker vård Sidan 9Gästprofilen:Omvårdnad i fokus Sidan 11Kommunikation med trafikskadade

Nr. 7

Välkommen till en nystart av Pa-tientsäkerhet Tema. Det har hänt och händer väldigt mycket inom områ-det patientsäkerhet just nu. Proble-met med skador i vården är förstås inte nytt och har kanske inte ändrats i någon större utsträckning, men de många nya intiativ som tas inger för-hoppningar om att vi både ska kun-na få bättre kontroll över, och bättre veta hur vi ska arbeta för att minska riskerna i hälso- och sjukvården.

I det här numret av Patientsäker-het Tema fokuserar vi på patientens delaktighet för att öka säkerheten i vården. Att patienten blir mer del-aktig i patientsäkerhetsarbetet är ett mycket viktigt led i utvecklingen. En aktiv, deltagande och kunnig pa-tient kan genom att berätta om sig själv och sin sjukdom ge vårdper-sonalen viktig information som kan bidra till att risker kan undvikas. Samtidigt kan personalen genom att kommunicera med patienten och informera om vård och behandling stödja patienten att se möjliga risker och förhindra att skador inträffar.

Sedan den 1 januari 2011 har vi i Sverige fått en ny lagstiftning, Patientsäkerhetslagen (2010:659). I lagen tydliggörs olika aktörers an-svar för att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt och leder till förbättringar och minskar riskerna. Det pågår även aktiviteter på EU-nivå där man också arbetar för en utveckling mot en säkrare vård. Vi kan genom att delta i detta arbete få möjligheter att dela erfarenheter med andra EU-länder om hur man kan utveckla patientsäkerhetsar-betet. Vi går mot en ökad rörlighet av patienter mellan olika EU-länder och det gör att sådana samarbeten blir än mer viktiga.

Det ska bli mycket intressant att fortsätta följa denna utveckling från Socialstyrelsens horisont. Vår am-bition är att utveckla och förbättra våra möjligheter att som myndighet driva arbetet för en säker vård fram-åt tillsammans med övriga aktörer.

Anders [email protected]

Patientens delaktighet ökar säkerheten

Foto Maria Ennefors

2

patientsäkerhet:tema

Patientens delaktighet | Nummer 7

www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Ny lag ska främja patientsäkerheten

Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Den ersätter den gamla lagen om yr-kesverksamhet på hälso- och sjuk-vårdens område (LYHS). I den nya lagen tydliggörs vårdgivarens an-svar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.

I lagen framgår att det är vårdgiva-ren som ansvarar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär både att arbeta förebyg-gande för att förhindra vårdskador och en skyldighet att utreda hän-delser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Detta ansvar har vårdgivaren haft även tidigare, men det blir nu extra tydligt i och med skrivningarna i den nya lagen.

Varje år ska vårdgivaren också upprätta en patientsäkerhetsberät-telse där det ska framgå hur patient-säkerhetsarbetet har bedrivits under året.

Om en patient drabbas av en vårdskada eller om en händelse in-

träffat som hade kunnat leda till en vårdskada ska vårdgivaren utreda händelsen. Utredningen ska så långt som möjligt klarlägga händelseför-loppet och vilka faktorer som har påverkat det. Den ska också ge un-derlag för beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas för att liknande händelser inte ska inträffa igen.

Informera patienten En patient som drabbats av en vård-skada har rätt att få information om vad som hänt och vilka åtgärder som vårdgivaren ska vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Patienter och närstående har också rätt att få information om sin möjlighet att anmäla det inträffade till Socialstyrelsen. Patienten ska också få information om patient-nämndernas verksamhet och möj-ligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkeme-delsförsäkringen. Uppgift om den information som har lämnats till pa-

”Vårdgivaren ansvarar för att bedriva ett systema-tiskt patientsäkerhets-arbete.

forts sid 3

PatientsäkerhetslagenI patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om– anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.),– vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäker- hetsarbete (3 kap.),– behörighetsfrågor (4 kap.),– begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (5 kap.),– skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.),– Socialstyrelsens tillsyn (7 kap.),– prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.),– Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (9 kap.), – straffbestämmelser och överklagande m.m. (10 kap.).

Allmänna bestämmelser om mål och krav på hälso- och sjukvården och tandvården finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tand-vårdslagen (1985:125)

3



www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet tient och närstående ska antecknas i patientjournalen.

Händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada är vårdgivaren liksom tidigare skyldig att anmäla till So-cialstyrelsen (lex Maria). Vårdgiva-ren ska själv utreda händelsen och föreslå åtgärder för att förhindra att liknande händelser kan inträffa igen och bifoga utredningen med sin an-mälan.

En nyhet i lagen är att om en vårdgivare har skälig anledning att befara att en person, som har legiti-mation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäker-heten måste vårdgivaren anmäla det till Socialstyrelsen.

Patienten kan anmälaNytt i patientsäkerhetslagen är också att Socialstyrelsen ska pröva klago-mål från patienter mot hälso- och sjukvården och dess personal, enligt särskild ordning. Tidigare har an-mälningar mot hälso- och sjukvårds-personal legat hos Hälso- och sjuk-vårdens ansvarsnämnd (HSAN). När en patient eller närstående nu anmäler en händelse i hälso- och

sjukvården ska Socialstyrelsen ut-reda hela händelsen, det vill säga tit-tat på samtliga faktorer som kan ha haft betydelse för patientsäkerheten. Detta är en stor skillnad mot tidigare då HSAN enbart utredde klagomål mot hälso- och sjukvårdspersonal och där anmälaren också var tvung-en att ange vem det var som gjort fel.

Socialstyrelsen får avstå från att utreda ett klagomål om det är uppen-bart att klagomålet är obefogat eller om klagomålet saknar direkt bety-delse för patientsäkerheten och det saknas skäl att överväga åtalsanmä-lan. Socialstyrelsen ska inte utreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om det inte finns sär-skilda skäl.

Den som anmäler en händelse till Socialstyrelsen har rätt att ta del av det som tillförts ärendet och ska, innan ärendet avgörs, ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. Både den som anmäler och den som blir anmäld ska ges möjlighet att ta del av utredningen, yttra sig och bidra med eget material innan Socialsty-relsen tar något beslut.

Läs mer om Patientsäkerhetslagen www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Några viktiga definitioner i PSL Hälso- och sjukvård: verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårds-lagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskä-relse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel.

Vårdgivare: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

Vårdskada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Patientsäkerhet: skydd mot vårdskada.

4




”Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäker-hetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelsen– ett sätt att beskriva och dokumentera patientsäkerhetsarbetet

I Patientsäkerhetslagen slås fast att vårdgivare ska upprätta en pa-tientsäkerhetsberättelse som ska vara klar senast den första mars varje år. I patientsäkerhetsberät-telsen ska vårdgivaren beskriva hur man har arbetat med patient-säkerheten under föregående år.

Patientsäkerhetsberättelsen ska bland annat göra det lättare både för vårdgivaren att ha kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsar-bete och för Socialstyrelsen att utfö-ra sin tillsyn. Det blir också enklare för andra att ta del av information om hur vårdgivaren arbetar med pa-tientsäkerheten.

Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsä-kerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har be-drivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Alla som så önskar ska få ta del av patientsä-kerhetsberättelsen. Kravet att upp-rätta en patientsäkerhetsberättelse gäller alla vårdgivare, både offent-liga och privata

Under våren 2011 arbetar Soci-alstyrelsen med att ta fram en före-skrift som mer detaljerat beskriver vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse.

Läs merOm patientsäkerhetslagen: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/patientsakerhetslag

Om patientsäkerhetsberättelse: http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forebygga/patientsakerhetsberattelse

Om SKL:s arbete med patientsäkerhetslagen: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/arkiv_2/patientsakerhetsla-gen_infors_vid_arsskiftet

Foto Matton

5




Socialstyrelsen har på regering-ens uppdrag tagit fram handboken ”Min guide till säker vård” i syfte att öka patientens delaktighet i den egna vården och därmed göra vår-den säkrare.

Guiden riktar sig till patienter som har eller kan få upprepade kontakter med hälso- och sjukvården och tandvår-den. Det kan vara personer med kro-nisk sjukdom eller funktionsnedsätt-ning eller personer som kräver flera besök för till exempel utredning och behandling. Min guide till säker vård ska delas ut i mötet mellan personal och patient.

Patientens medverkanI Min guide till säker vård får patien-ten information och råd om hur han eller hon själv kan medverka till att göra vården säkrare. Det mest grund-läggande är kommunikationen mellan patienten och personalen. Om patien-ten är informerad och vet vad som ska hända ökar möjligheten att han eller hon är observant på sådant som kan påverka säkerheten. Att vårdpersona-len får bra information om patientens besvär, vanor och hur patienten ser på sin egen vård och behandling ökar möjligheterna att ge en säker vård.

Guiden är indelad i sex kapitel som kan läsas i följd eller var för sig. Tan-ken är att den ska kunna fungera som lite av en uppslagsbok beroende på var i vårdförloppet patienten befinner sig.

Första kapitlet handlar om att ett bra möte och samtal lägger grunden till en trygg och säker vård. I det för-sta mötet mellan patient och personal är det av största vikt att patienten får utrymme att berätta om sina besvär och hur man upplever sin situation. I guiden finns tips på frågor som man som patient kan få vid det första sam-talet så att man kan förbereda sig. Det kan gälla vilka läkemedel man tar, om man har allergier, vad man själv tror

orsakar besvären och mycket annat. Kapitlet innehåller också fakta om vårdens skyldighet att informera så att varje individ förstår det som sägs.

Kapitlet om undersökning tar upp det som behöver göras för att kunna ställa diagnos och föreslå be-handling. Det är till exempel vik-tigt att patienten är välinformerad om varför olika undersökningar och provtagningar görs och att det klart framgår när man får besked och vad som händer sedan.

I kapitlet om behandling finns exempel på vad man som patient kan göra för att vara delaktig och in-formerad om den egna vården. Det handlar till stor del om att patienten ska få information och kunna ställa frågor om hur behandlingen går till och varför den görs. Områden som tas upp är läkemedel, operation och narkos samt vikten av god hygien för att förebygga vårdrelaterade in-fektioner. Kapitlet informerar också kort om vårdplan och fast vårdkon-takt.

Kapitlet uppföljning ger exem-pel på frågor som patienten själv

Min guide till säker vård

forts sid 6

Samtal

Undersökning

Behandling

Uppföljning

Lagar och regler

Mer information

6




kan behöva ställa när han eller hon skrivs ut från sjukhus eller inte har fler besökstider i vården. Det kan gälla vad man ska vara uppmärksam på och vad man ska göra om man får problem igen. Det kan också handla om att ha fungerande hjälpmedel för att underlätta det dagliga livet.

Vårdens skyldigheterI Lagar och regler ges en över-sikt av det som gäller patientens ställning inom hälso- och sjukvår-den och tandvården. Bland annat beskrivs vårdens grundläggande skyldigheter att informera och göra patienten delaktig, erbjuda kontakt och vård inom viss tid samt ge möj-lighet att ta del av sin egen journal. Det finns också information om vad man kan göra om man inte är nöjd med vården och om det har inträffat en vårdskada.

Guiden avslutas med kapitlet Mer information med olika infor-mationskällor som patienter, anhö-riga och närstående kan ha nytta av. Där finns bland annat informa-tion om landstingens gemensamma webbplats 1177.se, var man kan hit-ta adresser till patientföreningar och uppgifter om aktuella väntetider i vården.

Test på patienterArbetet med att ta fram Min guide till säker vård har skett i nära sam-arbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdföretagarna, Famna, 1177.se, Hälso- och sjuk-vårdens ansvarsnämnd, Patientför-säkringen LÖF, Apotekens Service AB, patientnämnder, patientorgani-sationer, pensionärsorganisationer, personal- och yrkesorganisationer. Under arbetets gång har flera fokus-grupper med både patienter och per-sonal genomförts.

Våren 2011 trycktes en pilotver-sion av handboken upp i 1000 ex-emplar. Den testades på patienter inom både sluten och öppen spe-cialistsjukvård, primärvård och specialisttandvård, totalt elva olika enheter. Patienterna fick boken vid samtal med personalen tillsam-mans med en enkät med frågor om innehåll, form och språk att fylla i och skicka till Socialstyrelsen.

Det kom in ca 200 enkätsvar och en stor majoritet av de som svarade var mycket nöjda med både innehåll, form och språk. Pi-lotversionen skickades också till bland annat projektets referens-grupp, patientnämnder, landsting-ens informationsdirektörer och landstingens kontaktpersoner för patientsäkerhetsarbetet. Både pa-tienter och remissinstanser gav flera förslag på detaljförbättringar som projektgruppen tagit till sig.

Den första upplagan av guiden trycks i juni 2011 och skickas un-der sommaren ut till landstingen och övriga berörda vårdgivare. När den nått ut till verksamheterna och personalen hunnit bekanta sig med innehållet kan den börja delas ut till patieneter.

Lansering i september På Patientsäkerhetskonferensen den 12–13 september 2011 kom-mer Min guide till säker vård att presenteras vid Socialstyrelsens mötesplats. Här kan besökarna få ett exemplar och diskutera inne-hållet och användningen med några som deltagit i arbetet med att ta fram guiden.

Information om och en pdf-fil av guiden kommer att finnas på www.socialstyrelsen.se

Vill du veta mer kan du kontakta projektledaren Birgitta Eriksson, [email protected]

7



www.socialstyrelsen.se/patientsakerhetKvalitetstid med patienten vid överlämningen av guiden

Maura Krook arbetar som sjuk-sköterska och projektkoordina-tor på Akutkliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Maura var med vid testningen av patienthandboken ”Min guide till säker vård”.

Min guide till säker vård har två primära målgrupper; patienter med upprepade kontakter i vården och personal i hälso- och sjukvården som möter dessa patienter. Maura Krook träffar ofta patienter med många kontakter i vården i sitt ar-bete på Akukliniken. Därför tacka-de hon ja när hon fick frågan om att delta i testningen.

– Jag började med att ta hem bo-ken över helgen och läsa den noga. Det gäller ju att man själv är insatt och vet vad det står för att kunna lämna bra information till patien-terna.

Maura tog med i beräkningen att det kunde ta olika lång tid att lämna över boken till olika patienter. Det visade sig också stämma. För att inte överlämnandet skulle krocka med något annat valde hon att göra det på eftermiddagarna.

– Vissa patienter tog emot boken utan att jag behövde informera spe-ciellt mycket. Andra patienter ville samtala kring boken och en del pa-tienter ville prata om tidigare erfa-renheter i vården.

Maura upplever att nästan alla pa-tienter hon delade ut boken till var positiva. De kände sig lite speciellt utvalda som fick vara med i test-ningen och tyckte också att det var bra att få den här informationen.

– Jag försökte knyta an till det som var aktuellt för just den patient jag hade framför mig. Det kunde till

exempel gälla läkemedel och hur man ska göra när man skrivs ut från sjukhuset.

Maura tror att Min guide till sä-ker vård kan komma till användning inom flera olika områden. En viktig grupp patienter är den allt större an-delar av befolkningen som är äldre och som ofta behöver fler vårdinsat-ser i takt med stigande ålder.

– Vi har också en grupp av ”frek-venta besökare” på vår akutmottag-ning som är här fler än fyra gånger per år. Vi jobbar nu i ett projekt för att identifiera dessa patienter för att kunna ge dem ett extra stöd och undvika icke medicinskt motiverade besök på akuten. Jag tror att guiden kan vara mycket bra för just den gruppen.

Maura tror absolut att patienterna kommer att uppskatta Min guide till säker vård. Patienter vill ha kunskap och det här är en attraktiv och enkel produkt för många. Hon hoppas att också personalen snabbt kommer att ta till sig guiden och se fördelarna.

Maria Ennefors

”Jag försökte knyta an till det som var aktuellt för just den patient jag hade framför mig.

Foto Maria Ennefors

Maura Krook

8




Vårdens ansvar att informera och göra patienten delaktigAlla patienter ska enligt lag få in-dividuellt anpassad information i hälso- och sjukvården. Handbo-ken ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” är framtagen av Socialstyrelsen för att vara ett stöd för såväl ledning som personal inom hälso- och sjukvård och tandvård att uppfylla de krav som lagen ställer.

En delaktig patient kan lättare med-verka till att målen med vård och be-handling uppnås och att säkerhets-risker kan förebyggas. Det ställer krav på att vårdgivare, verksamhets-chefer och hälso- och sjukvårdsper-sonal tillämpar den lagstiftning som reglerar patientens ställning och att det finns ett ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbe-tet som också omfattar bemötande, information, delaktighet och konti-nuitet.

Den samlade kunskapen visar att ett patientcentrerat arbetssätt och en delaktig patient har en positiv inver-kan på vårdens resultat. Personalens kunskaper och evidensbaserade ar-betsmetoder tillsammans med pa-tientens kunskap om sig själv ger tillsammans de bästa möjligheterna till en god och säker vård.

Alla patienter har rätt till in-dividuellt anpassad information Det innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje patients för-utsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. Det kan betyda att informationen behöver skräddarsys vad gäller till exempel patientens mognad och erfarenhet, kognition, olika funktionsnedsätt-ningar och kulturell och språklig bakgrund.

Om det behövs för att tillgodose

en patients trygghet, säkerhet, kon-tinuitet och samordning i vården el-ler om patienten själv begär det så ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt kan till exempel vara en sjuksköter-ska, psykolog eller läkare men också någon som har en mer administrativ funktion och kan hjälpa patienten att samordna vården. En patient som har många kontakter i vården kan ha flera fasta vårdkontakter och då ska de samverka för patientens bästa.

Från och med den 1 januari 2011 är vårdgivaren skyldig att informe-ra patienten om det har inträffat en vårdskada och vilka åtgärder vård-givaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Pa-tienten ska också få information om möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller läke-medelsförsäkringen och om patient-nämndernas verksamhet.

Läs mer i handboken ”Din skyl-dighet att informera och göra patien-ten delaktig”. Den finns att beställa och ladda ner på www.socialstyrelsen.se.

9




Omvårdnad i fokusMonica Stålnacke och Agneta Bogren Gastrocentrum Omvårdnad, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

Foto Maria Ennefors

På Gastrocentrum Omvårdnad på Karolinska Universitetssjukhu-set i Huddinge arbetar man enligt Orems egenvårdsteori. Det inne-bär att varje patient ska göras del-aktig i sin egen vård så långt som möjligt. Det yttersta syftet är att patienten ska vara trygg vid hem-komsten och kunna hantera sin nya livssituation. Monica Stålnacke, chefssjukskö-terska, och Agneta Bogren, bitr verksamhetschef, berättar att Gast-rocentrum har en unik organisa-tionsmodell. Kliniken är uppdelad i tre fristående enheter, medicin, kirurgi och omvårdnad. Varje enhet har sin egen ledningsgrupp, gör sin egen verksamhetsplan och har egna kvalitetsmål. På Gastrocentrum Omvårdnad arbetar bara sjuksköter-skor och undersköterskor och om-vårdnadsfrågorna är centrala.

– Fördelen med den här organisa-tionsmodellen är att vi kan fokusera på omvårdnadsfrågorna och lyfta dem som lika viktiga som andra frågor. Det vanliga är annars att det medicinska perspektivet dominerar.

I organisationen har man tydlig-gjort var ansvaret ligger. Ett konkret

resultat av den här organisationsmo-dellen tycker Monica och Agneta är att de lagar och föreskrifter som finns verkligen tillämpas i praktiken och kommer patienten till del.

Arbetet på Gastrocentrum Om-vårdnad handlar till stor del om att se varje patients behov och att göra patienten delaktig. Monica förkla-rar:

– Alla patienter har ett indivi-duellt vårdbehov som vi måste ta hänsyn till och forma vården efter. Målet är att få en trygg patient som klarar sig själv.

Prata med patientenKonkret innebär arbetet att man samtalar mycket med varje patient och informerar om allt som händer och även om vad patienten kan göra själv för att tillfriskna och må bra. I stället för att komma in och säga att man ska ta blodprov på en patient så börjar man med att informera pa-tienten om varför provet ska tas, hur provtagningen går till och hur resul-tatet ska användas. Att patienten är välinformerad gör också att säkerhe-ten ökar.

Alla patienter har en planerings-ansvarig sjuksköterska som ansva-

forts sid 10

10




”I ett aktivt patientsäker-hetsarbete måste man ha ett vetenskapligt perspek-tiv på omvårdnad.

rar för att tillsammans med patien-ten upprätta en omvårdnadsplan för patientens vårdtid. I planen ska man även ta upp hur det blir när patien-ten kommer hem. Planerna granskas och utvärderas minst två gånger per år så att man utvecklar och förbätt-rar rutiner samt dokumentationen.

Ansvarig sjuksköterskaI den kliniska vården finns det om-rådesansvariga sjuksköterskor som mer övergripande ansvarar för om-rådena dokumentation, smärta, nu-trition, hygien och specifika medi-cinska diagnosgrupper. Inom dessa områden arbetar man ständigt med att förbättra strukturen gällande den vård som utförs i verksamheten.

Under 2010 gjordes en utvärde-ring av arbetssättet på Gastocentrum Omvårdnad. Patienterna fick med hjälp av en validerad enkät skatta sin upplevelse av vårdtiden inom en rad områden, bland annat gällande information, kommunikation, om-vårdnad samt kultur på avdelningen.

Patienterna fick svara på både hur de uppfattade de olika områdena men också hur viktiga de tyckte att de var. Resultaten är ännu ej analyserat.

EnkelrumPatienterna som är inlagda på avdel-ning K 71-73 har alla enkelrum och i flera rum finns det anhörigsäng. Enkelrum gör det lättare att föra samtal mellan personal och patient. Ytterligare en viktig del är att pa-tienten möter samma personal vid inskrivningen som när man läggs in eftersom mottagningen ligger i an-slutning till avdelningen.

Agneta Bogren poängterar att för att få en väl fungerande verksamhet och ett aktivt patientsäkerhetsarbete måste man ha ett vetenskapligt per-spektiv på omvårdnad. Alla rutiner ska baseras på evidens eller beprö-vad erfarenhet och måste vara kända hos alla medarbetare så att de verk-ligen kommer varje enskild patient till godo.

Maria Ennefors

Orems egenvårdsteoriDorothea Orems egenvårdsteori presenterades första gången 1971, men har därefter genomgått flera revideringar. Orem har konstruerat en egenvårdsmodell, vilken består av tre olika teorier. En teori om egenvård, en om egenvårdsbrist och en om omvårdnadssystem.

Med egenvård menar Orem de aktiviteter som individen självstän-digt utför för att upprätthålla sin egen hälsa. Egenvårdskapaciteten är kort sagt den förmåga individen har att upprätthålla hälsa och välbe-finnande och den varierar med bland annat ålder, hälsotillstånd, livs-erfarenhet och andra resurser.

Teorin om egenvårdsbrist beskriver när en person är i behov av om-vårdnad och detta är enligt Orem när egenvårdskapaciteten är mindre än egenvårdskravet.

Teorin om omvårdnadssystem beskriver olika omvårdnadssituatio-ner som kan uppstå, när någon är i behov av hjälp (omvårdnad) och någon annan har förmågan att hjälpa. Denna förmåga kallas omvård-nadskapacitet och syftar till att kompensera en individs egenvårdska-pacitet, helt eller delvis, då egenvårdskapaciteten inte är tillräcklig för att tillgodose egenvårdsbehovet.

Läs mer om Orems egenvårdsteori genom att söka på namnet på www.uppsatser.se

11



www.socialstyrelsen.se/patientsakerhetKommunikation med trafikskadade

Carin Franzén har i en avhand-ling från Umeå universitet 2008 beskrivit hur telefonuppföljning efter skador i trafikmiljö är ett kostnadseffektivt komplement vid rehabilitering. Gruppen som fick stöd upplevde en högre häl-sorelaterad livskvalitet efter sex månader än kontrollgruppen.

Personer som är inblandade i tra-fikolyckor drabbas ofta av mer eller mindre omfattande fysiska och psy-kiska skador. Tidigare studier har visat att den här gruppen patienter behöver någon form av uppföljning från hälso- och sjukvården efter det första omhändertagandet vid själva olyckan. Carin Franzén har i sin avhandling dels beskrivit trafik-skadades erfarenheter av det akuta omhändertagandet, delst prövat och utvärderat effekterna av en modell med uppföljande telefonsamtal från sjuksköterska.

I studierna inkluderades sam-manlagt 568 personer – bilister, cy-klister och fotgängare – vilka skadat sig i trafikmiljö och sökt vård vid akutmottagning. De var i åldern 18–70 år och hade både lindriga och mer allvarliga skador.

Resultaten visar betydelsen av ett bra och kompetent bemötande från vården oavsett graden av skada. Den grupp som fick råd och stöd via te-lefonuppföljning av sjuksköterska uppgav efter sex månader en allmänt högre hälsorelaterad livskvalitet i jämförelse med kontrollgruppen.

De råd som gavs vid uppföljning-en handlade om egenvård, förklaring av kvarvarande symtom, hänvisning att söka vårdcentral eller sjukhus, hänvisning att söka sjukgymnast, information om prognosen samt in-formation om läkemedel i samman-

hanget. En större andel kvinnor än män fick råd.

Bilisterna var den trafikantkate-gori som hade mest nytta av telefon-interventionen med mindre smärtor och besvär samt mindre problem att utföra sina dagliga aktiviteter. Telefonuppföljningen är även kost-nadseffektiv eftersom den innebär en låg kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår.

Resultaten är unika inom trafik-forskningen och talar sammantaget för att telefonuppföljning i efterför-loppet är ett värdefullt komplement efter en trafikskada. Med tanke på det höga antalet personer som ska-das varje år finns stora vinster att göra både för den skadade och för samhället.

Läs hela avhandlingen på http://www.avhandlingar.se/avhandling/d149db6526/

Kontakta Carin Franzén, [email protected]

”Resultaten visar bety-delsen av ett bra och kompetent bemötande oavsett graden av skada.

12




Sista ordet

Patientsäkerhet Tema

”Om jag ska kunna föra en människa till ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är, och börja just där.” Så börjar en dikt av den danske filosofen Sören Kierkegaard. Den meningen inrymmer mycket tänkvärt.

För att som vårdpersonal kunna bidra på rätt sätt med sitt expertkunnande och uppnå så goda och säkra resultat som möjligt måste patientens egna kunskaper och resurser tas till-vara på bästa sätt. Varje individ är expert på

upplevelser av sin egen ohälsa och har den bästa kännedomen om sin kropp och sin egen situation. Som patient är jag dock beroende av andras kompetens, beslut och resurser. Jag är mer eller mindre i ett underläge och dessutom ofta orolig inför besked om diagnos, möjlig-heter till behandling och prognos.

Lagstiftningens krav på en god vård innebär bland annat att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och att vården och behandlingen så långt som möjligt ska planeras och genomföras i samråd med patienten (2 a § hälso- och sjukvårds-lagen). Knyter man ihop dessa krav med insikten att varje individ är expert på sin egen situation, men i en beroendeställning i kontakterna med vården borde det vara en självklar utmaning att skapa strategier och rutiner för bemötande, information, kommunikation och delak-tighet i såväl ledningssystem som dagligt arbete. Alla delarna behö-ver tänkas in i såväl vården i allmänhet som i patientsäkerhetsarbetet. De bör ingå i hela vårdprocessen.

Erfarenheter från bland annat forskning och utvecklingsarbete i olika länder visar att patienter och närstående kan tillföra mycket till patientsäkerhetsarbetet. De kan till exempel se sådant som hälso- och sjukvårdspersonalen missar och de kan dela med sig av sina erfaren-heter och upplevelser av riskhändelser. Våga därför släppa in patien-ter och närstående i patientsäkerhetsarbetet. Det lagliga stödet finns i såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientsäkerhetslagen. Eller som en läkare uttryckte det under förarbetet till Socialstyrelsens handbok ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”: ”Helt av-görande för min del och för behandlingsresultatet är om jag har med mig patienten eller inte. Det underlättar mitt arbete.”

Birgitta Eriksson

Patientsäkerhet Tema är en publikations-serie från Socialstyrelsen. I varje utgåva behandlar vi ett centralt tema av betydelse för patientsäkerheten. Som utgångspunkt används erfarenheterna från Socialstyrelsens tillsyn.

Vi står på två ben i våra reportage: Vetenskap och beprövad erfarenhet är det ena – system, organisation och rutiner är det andra.

Prenumerera Prenumerera på Patientsäkerhet Tema genom att ange din e-postadress på www.socialstyrelsen.se/nyhetsbrev/patient-sakerhet

Beställ våra publikationer Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, fax: 075-247 32 52, e-post: [email protected] eller på www.socialstyrelsen.se/publikationer

Artikelnummer: 2011-6-31 Publicerad: 2011-07-04

Ansvarig utgivare: Anders Tegnell Redaktör: Maria Ennefors

Post: Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm Telefon: 075-247 30 00

E-post: [email protected] Webbplats: www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Foto

Tiin

a La

ukka

nen

Patienten är expert på sin egen situation

Documents

Patientsäkerhet - Socialstyrelsen · Patientsäkerhet TEMA PATIENTENS DELAKTIGHET juli 2011 Sidan 2 Ny lag ska främja patientsäkerheten Sidan 5 Min guide till säker vård Sidan