Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Akademin för hälsa, vård och välfärd
PATIENTSÄKERHET UTIFRÅN ETT SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV
En allmän litteraturöversikt
MOLLY AXELSSON
SANDRA KÅBERG
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kurskod: VAE209
Examinator: Jessica Höglander Seminariedatum: 2021-02-04 Betygsdatum: 2021-04-15
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Patienters tillfrisknande är påverkade av vårdkvalité, patientsäkerhet,
patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal. Vårdpersonal anser att det finns
svårigheter i hur patientsäkerhetsarbetet ska tillämpas. Sjuksköterskestudenter anser sig
relativt säkra teoretiskt av patientsäkerhet däremot tycker de att det är svårare att diskutera
patientsäkerhetsfrågor på den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Att skapa en
översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod:
En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar
analyserades. Resultat: Sjuksköterskors samarbete visade sig ha betydelse för
patientsäkerhetsarbetet, när ett gott samarbete fanns mellan sjuksköterskor kunde
patientsäkerhets förebyggande åtgärder tillämpas enklare. Sjuksköterskor uppmärksammade
att prioriteringen av patientsäkerhetsarbetet skiljde vårdavdelningar åt, nyexaminerade
sjuksköterskor kunde även uppleva det svårt att kommunicera med äldre och mer erfarna
sjuksköterskor. Sjukhusorganisationen hade även påverkan på patientsäkerhetsarbetet,
genom att det finns ett ständigt krav på ökad effektivitet på organisationsnivå bidrar det till
att patienter inte får tillräcklig vård utan behöver söka för samma problem igen.
Sjuksköterskor ansåg att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses uppkom nya
omvårdnadsbehov eller att patienter försämrades i dess allmäntillstånd. Slutsats: Ett gott
samarbete och god kommunikation mellan sjuksköterskor, övrig vårdpersonal och patienter
ska finnas för säkerställande av att den vård som bedrivs är personcentrerad och
patientsäker.
Nyckelord: Kommunikation, patientsäker, prioriteringar, samarbete.
ABSTRACT
Background: Patients' recovery is affected by quality of care, patient safety, patient
participation and greater visibility among healthcare professionals. Healthcare professionals
believe that there are difficulties in how patient safety work should be applied. Nursing
students consider themselves relatively safe theoretically by patient safety, however, they find
it more difficult to discuss patient safety issues in the operational training. Purpose: To
create an overview of patient safety in wards from the perspective of nurses. Method: A
general literature overview that analyzed nine qualitative articles and two quantitative
articles. Result: Nurses' cooperation proved to be important for patient safety work, when
there was good cooperation between nurses, patient safety prevention measures could be
applied more easily. Nurses noted that the priority of patient safety work separated wards,
newly graduated nurses could also find it difficult to communicate with older and more
experienced nurses. The hospital organization also had an impact on patient safety work, in
that there is a constant demand for increased efficiency at the organizational level, it
contributes to patients not receiving adequate care but needing to search for the same
problem again. Nurses considered that when the need for care could not be met, new care
needs arose, or patients deteriorated in its general condition. Conclusion: Good
cooperation and communication between nurses, other healthcare professionals and patients
should be in place to ensure that the care provided is person-centred and patient-safe.
Keywords: Collaboration, communication, patient safe, priorities.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ......................................................................................................................... 1
2 BAKGRUND ........................................................................................................................ 1
2.1 Centrala begrepp ......................................................................................................... 1
2.1.1 Vårdavdelning ...................................................................................................... 2
2.1.2 Vårdpersonal ........................................................................................................ 2
2.2 Patientsäkerhet ............................................................................................................ 2
2.3 Informationsöverföring och bemötande i patientsäkerhet ..................................... 3
2.4 Tidigare forskning ........................................................................................................ 4
2.4.1 Patienters upplevelse av patientsäkerhet ............................................................ 4
2.4.2 Vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet .................................................. 5
2.4.3 Sjuksköterskestudenters erfarenhet av patientsäkerhet ..................................... 6
2.5 Styrdokument och riktlinjer ........................................................................................ 6
2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv ..................................................................................... 7
2.6.1 Vårdande .............................................................................................................. 7
2.6.2 Vårdrelationen ...................................................................................................... 8
2.7 Problemformulering ..................................................................................................... 8
3 SYFTE ................................................................................................................................. 9
4 METOD ................................................................................................................................ 9
4.1 Datainsamling och urval ............................................................................................. 9
4.2 Genomförande och analys........................................................................................ 11
4.3 Etiska överväganden ................................................................................................. 12
5 RESULTAT ........................................................................................................................ 12
5.1 Likheter och skillnader i syftet ................................................................................. 12
5.2 Likheter och skillnader i metod ................................................................................ 13
5.2.1 Datainsamling .................................................................................................... 13
5.2.2 Deltagare ............................................................................................................ 13
5.2.3 Dataanalys ......................................................................................................... 14
5.3 Studiernas resultat .................................................................................................... 14
5.3.1 Betydelsen av sjuksköterskors samarbete för patientsäkerhet......................... 14
5.3.2 Organisationens påverkan på patientsäkerhet .................................................. 16
6 DISKUSSION .................................................................................................................... 17
6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................... 17
6.1.1 Studiernas syfte och metod ............................................................................... 17
6.1.2 Studiernas resultat ............................................................................................. 18
6.2 Metoddiskussion ........................................................................................................ 21
6.3 Etiskdiskussion .......................................................................................................... 23
7 SLUTSATS ........................................................................................................................ 24
8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ............................................................................. 24
REFERENSLISTA ................................................................................................................... 25
BILAGA A. SÖKMATRIS
BILAGA B1. KVALITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
BILAGA B2. KVANTITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
1
1 INLEDNING
Patientsäkerhet är betydelsefullt på alla olika enheter där vård bedrivs. Patientsäkerhet är ett
intressant område som förbereder oss inför vår kommande sjuksköterskeprofession, då
patientsäkerhet är ett ständigt arbete mot förbättring. Valt intresseområde är sjuksköterskors
erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på vårdavdelningar och är framtaget av
forskargruppen Comcare på Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
Alla människor kommer någon gång i livet att komma i kontakt med vårdpersonal där
bemötandet från vårdpersonalen kommer sätta ett stort avtryck på hur vårdtillfället upplevs.
Intresset för patientsäkerhet och för sjuksköterskors syn på patientsäkerhet uppkom då båda
författarna haft olika erfarenheter inom vårdarbetet. En har erfarenhet av att arbeta som
undersköterska på en vårdavdelning och den andra har erfarenhet av att arbeta som
vårdbiträde inom hemsjukvård. Baserat på de olika erfarenheterna har ett intresse skapats
om hur patientsäkerhet ska förbättras på vårdavdelningar. Inom den blivande
sjuksköterskeprofessionen har båda författarna en strävan mot att lyssna på patienter,
individuellt anpassa vården och arbeta på ett patientsäkert sätt. Patientsäkerhet är ett brett
ämne som består av olika komponenter som sammankopplas i ett gemensamt arbete. Genom
att lära sig vad som bidrar till ett säkrare arbete runt patienter från olika perspektiv ger en
ökad förståelse, oavsett om det gäller kollegors perspektiv eller från patienters perspektiv.
Med examensarbetet önskas ett ökat intresse för patientsäkerhet och utifrån ett
sjuksköterskeperspektiv kunna få en förståelse för vad som bidrar till bättre patientsäkerhet.
2 BAKGRUND
I bakgrunden presenteras centrala begrepp, patientsäkerhet, informationsöverföring och
bemötande i patientsäkerhet, tidigare forskning, styrdokument och riktlinjer,
vårdvetenskapligt perspektiv för att sedan avslutas med en problemformulering. I tidigare
forskning presenteras patientsäkerhet utifrån patienters upplevelser av patientsäkerhet,
vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet samt sjuksköterskestudenters erfarenheter av
patientsäkerhet.
2.1 Centrala begrepp
I examensarbetet definieras begreppen; Vårdavdelning och vårdpersonal som är av central
betydelse för det här examensarbetet.
2
2.1.1 Vårdavdelning
Vårdavdelning definieras som de större administrativa enheterna som ett sjukhus är indelat i
(Svensk MeSH, 2020a).
2.1.2 Vårdpersonal
Personal som ger patienter vård inom en organiserad sjukvårdsinrättning (Svensk MeSH,
2020b). I examensarbetet benämns läkare och undersköterskor som vårdpersonal,
sjuksköterskor benämns specifikt som sjuksköterskor.
2.2 Patientsäkerhet
Socialstyrelsen (2020) beskriver att patientsäkerhet innebär att en patient inte ska skadas i
samband med hälso- och sjukvårdsinsatser, eller på grund av att vården inte vidtar åtgärder
med hänsyn till patienters tillstånd.
Patientsäkerhet är att skydda patienten mot en vårdskada. En vårdskada är en skada som
uppkommit under vård eller behandling som hade kunnat motverkas med förebyggande
åtgärder. Vårdskada kan förekomma i olika former exempelvis läkemedelsmisstag, fel eller
försenade diagnoser och behandlingar, fallolyckor, bristande omvårdnad samt vårdrelaterade
infektioner. Hälso- och sjukvården är en högriskbransch som tyvärr inte har utvecklats i
samma takt som många andra högriskindustrier gällande säkerhetstänkande. Den
långsammare utvecklingen gällande säkerhetstänk kan vara påverkad av att hälso- och
sjukvårdens processer och utrustning inte är automatiserade och standardiserade i samma
utsträckning. Utrustningen kan vara mindre avancerad än exempelvis flygutrustningen dock
är den interpersonella dynamiken såsom normer, attityder och kommunikation är mer
komplicerad inom vården. En annan orsak till att vården inte har samma förutsättning som
andra industrier är att vården är oförutsägbar. I de flesta högriskbranscher är
arbetsmomenten stabila och förutsägbara vilket gör det lättare att använda automatiserade
säkerhetsfunktioner som förebygger olyckor (Öhrn, 2014).
Sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården får i många fall lita på den egna förmågan att
förhindra att patienten skadas, vilket innebär många tillfällen som kan leda till att misstag
begås. I många år ansågs en person bära ansvar för att patienten kom till skada och det
letades efter syndabockar som skulle stå till svars för händelsen. Det synsättet är inte
acceptabelt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det krävs ett systematiserade av händelserna
för att skapa en överblick på vad som kan orsaka att en patient kommer till skada. Det krävs
ett samspel mellan människan, teknik och organisation. En vanlig orsak till att allvarliga
händelser sker är att befintliga rutiner inte efterföljts eller att rutinerna ej uppdaterats eller
anpassats för verksamheten. Organisationer inom hälso- och sjukvård har en säkerhetskultur
med olika kvalitet. Säkerhetskultur syftar till att de som arbetar tänker längre än till
handlingen som ska genomföras. Det finns verktyg och metoder som används inom
patientsäkerhet såsom avvikelse- och riskhantering, händelseanalys och riskanalys (Öhrn,
2014).
3
Avvikelsehantering innebär att alla oväntade och avvikande händelser ska rapporteras även
risker för att en avvikelse kan inträffa ska rapporteras. Om en allvarlig händelse inträffat ska
händelsen analyseras med syftet att upptäcka organisatoriska brister vid exempelvis
kommunikation, teknik, kompetens eller rutiner. Riskanalyser syftar till att finna orsaker och
risker som kan bidra till att en negativ händelse sker samt föreslå förebyggande åtgärder som
kan minimera eller eliminera risken. Grunden för säkerhetsarbete är god kännedom om
organisatoriska risker samt systemets brister. För att uppnå patientsäkerhet krävs det ett
aktivt arbete med fungerande avvikelsehantering, analyser av allvarliga avvikelser,
riskförebyggande analyser samt en god säkerhetskultur (Öhrn, 2014).
2.3 Informationsöverföring och bemötande i patientsäkerhet
Det finns tydliga samband mellan brister i bemanning, kompetens och en bristande
patientsäkerhet. Analyser visar att tillräckligt med vårdpersonal som innehar rätt kompetens
är en av flertalet förutsättningar för att ha en säker vård. Hög arbetsbelastning är en
anledning som ökar stressen och risken för att göra misstag. Kompetens och brister i
bemanning upplevs som ett mer påtagligt och utbrett problem än tidigare (Olsson, 2018).
Svensk sjuksköterskeförening (2017a) beskriver sjuksköterskans kärnkompetenser;
personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för
kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Säker vård beskrivs att den legitimerade
sjuksköterskan ska vara riskmedveten, arbeta proaktivt, använda standardiserade metoder
för säker informationsöverföring för att förebygga vårdskada. Sjuksköterskan genomför en
säker informationsöverföring genom hela vårdprocessen genom att dokumentera och
kommunicera i enlighet med fastställda strukturer och termer.
Kommunikation bör ses som ett viktigt begrepp inom vården och mellan vårdavdelningarna.
För att kunna bedriva verksamheten på ett säkert sätt så är det viktigt att både skriftlig och
verbal kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal.
Kommunikation ökar tryggheten hos såväl sjuksköterskor som patienter vilket bidrar till
mindre biverkningar och en bättre patientsäkerhet. Arbetsmiljön inom vården har ofta ett
högt tempo och innefattar många inblandade personer i samband med att beslut fattas. Där
och då kan missförstånd ske och information kan tolkas på ett annat sätt, vilket gör det
viktigt att sjuksköterskor är detaljrik i såväl verbal som icke verbal kommunikation (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a).
Patienter känner sig övergivna när de hamnar i en utsatt och svår situation inom vården.
Varje år kommer 26 000 anmälningar in till patientnämnden med olika klagomål som ca 15
% handlar om bristande bemötande. En kartläggning av anmälningar har gjorts med många
kritiska synpunkter gäller bemötandet från vårdpersonal och sjuksköterskor. Kartläggningen
visade att patienter var kritiska till organisationen och att det var bristfällig patientsäkerhet
inom vården. Patienter upplever en ensamhet samt att ingen hade huvudansvaret över deras
individuella vård. Sammanfattningen av kartläggningen över anmälningarna som gjorts
visade att patienter upplever brist gällande delaktighet, information, kommunikation,
respekt och empati från vårdpersonal och sjuksköterskor (Lilja Andersson, 2012).
4
2.4 Tidigare forskning
I tidigare forskning presenteras patienters upplevelse av patientsäkerhet, vårdpersonals
erfarenheter av patientsäkerhet samt sjuksköterskestudenters erfarenheter av
patientsäkerhet. I examensarbetet benämns läkare och undersköterskor som vårdpersonal,
sjuksköterskor benämns specifikt som sjuksköterskor.
2.4.1 Patienters upplevelse av patientsäkerhet
Det är viktigt för patienter att känna trygghet i en vårdsituation som kan upplevas som
utlämnade eller sårbar (Rathers m.fl., 2011). Patienter känner sig osäkra i samband med fel
som inträffar samt dålig vårdkvalité utifrån individuella behov (Kenward m.fl., 2017). Om
inte vårdkvalitén uppfylls efter patienters önskemål och behov kan patienters kroppsspråk ge
uppfattning av frustration och oro. Patienter upplever en hjälplöshet som kan upplevas som
en fara för patienters liv och denna hjälplöshet kan ibland uttryckas genom frustration
(Rathers m.fl., 2011; Kenward m.fl., 2017).
Renligheten på sjukhusen upplevs hos patienter som förebyggande åtgärder mot infektion.
Patienters upplevelse av sjukhusets säkerhetskultur och personalens uppmärksamhet
återspeglades i hur medicinskt och kliniskt lyhörd personal var på avdelningen (Isaac m.fl.,
2010). Vårdkvalité, patientsäkerhet, patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal
har påverkan på patienters tillfrisknade. Det har även påverkan gällande följsamhet efter
riktlinjer i behandlingen samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner (VRI) (Rathers
m.fl., 2011; Kenward m.fl., 2017; Isaac m.fl, 2010). Det identifierades olika faktorer som
spelade roll i patientens egna engagemang i att ge återkoppling om deras upplevelse av
patientsäkerhet på vårdavdelningar (Tobiano m.fl., 2018; De Brún m.fl., 2017). Det framkom
att patienters uppfattningar av överlämningar baserades i två kategorier, personcentrerad
överlämning där hänsyn tas till patienter samt en vårdpersonalscentrerad överlämning som
innebär all form av överlämning till övrig vårdpersonal (Tobiano m.fl., 2018). Det var även
betydande att lärande och förändring gav uppfattningen av att patientsäkerhet kunde både
underlätta eller hämma rapportering. Utifrån patienters återkoppling av
säkerhetsupplevelser är det viktigt att kunna överväga vad som kan påverka en ökad
patientsäkerhet (De Brún m.fl., 2017).
De patienter som fått information om risker och komplikationer vid första mötet löper
mindre risk att känna sig oinformerade samt en mindre risk för att uppleva någon form av
säkerhetsrelaterad incident. I patientgruppen uppgav 73,1 % som fått säkerhetsinformation
och 84,3% som inte fått information att de underskattade risken för infektion efter
operationen. Majoriteten av patienter rekommenderade därav andra patienter att läsa om
risker och säkerhetsåtgärder (Schwappach m.fl., 2013)
Patienter anser att det finns ett flertal olika faktorer som ökar risken för patientsäkerhets
avvikelser hos de patienter som har någon typ av kommunikationshinder. Patienter menar
att utbildning av vårdpersonal behövs för att förbättra patientsäkerheten för patienter med
kommunikationshinder. Evidensbaserade insatser och kommunikation måste prioriteras på
sjukhus för en ökad patientsäkerhet (Hemsley m.fl., 2016).
5
Patienter kunde med hjälp av ett Tell Us-kort svara på uppfattningen av vårdkvalitet där
fokus låg på patientdeltagande. Det resulterade i övergripande förbättringar i patienters
förmåga att delta i den individuella vården. Patienter upplevde även att de genom att svara
på Tell Us-kortet kunde interagera med sjuksköterskor på ett helt annat sätt. Patienter ser
Tell Us-kortet som ett okomplicerat verktyg för att skapa en större delaktighet i vården
(Jangland m.fl., 2012).
2.4.2 Vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet
Vårdpersonal anser att det finns svårigheter i att veta hur arbetet mot en förbättring av
patientsäkerhet ska tillämpas. Information över avvikelser, identifierbara faktorer till
avvikelser, bedöma påverkan och sannolikhet för inträffande av avvikelser samlades in och
analyserades. Det framkom att de vanligast beskrivna avvikelserna inom patientsäkerhet var
beroende av situation, medicinerings fel, diagnostiskt fel och kommunikation.
Patientsäkerhets avvikelserna bedöms ha en yttre påverkan på patienter såväl psykiskt som
fysiskt (Curran m.fl., 2019). En bristande patientsäkerhet beror på för långa pass med
oregelbundna raster för vårdpersonal samt bristande avvikelserapportering. Trots att det
fanns en förståelse för att misstag kan ske, ansågs avvikelserna som individuellt bristande av
kompetens och kunskap (Alfaqawi m.fl., 2020). Vårdpersonal har utformat ett eget sätt att
hantera problemet med patientsäkerhet samt risker, baserat på de olika professionernas
erfarenheter. Vårdpersonal delade övertygelsen om att det ska finnas en omedelbar och
lättillgänglig information om tidigare missunnsamma händelser samt att de ser det som ett
verktyg för att minimera risken för återkommande av samma fel eller problem. Det sågs även
som ett hjälpmedel för att öka vårdpersonals moral (Arfanis & Smith, 2011). Kortare pass
med regelbundna raster, ökad avvikelserapportering samt att patientsäkerhet ska ha en
större betydelse i läkarutbildningens läroplan skulle bidra till ökad patientsäkerhet. Ett
bättre teamarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper som lyssnade på varandra
ansågs som främjande för patientsäkerhet samt arbetsklimatet (Alfaqawi m.fl., 2020).
Vårdpersonal som deltog i avvikelserapportering ansåg att det var viktigt att identifiera
problemområden som förbättrar patientsäkerhet och kvalité (Carlfjord m.fl., 2018).
Vårdpersonal uppgav att 59% hade erfarenhet om att patienter kom till skada varav 17% hade
erfarenhet att patientskadan blev allvarlig. Det rapporterades att 80% hade varit med om en
potentiell skada hos patienter, där 28% uppger att det kunde ha orsakat en svårare skada.
Vårdpersonal har rapporteringsplikt dock uppgav 34% sig inte ha rapporterat alla avvikelser
(Harrison m.fl., 2019). De avvikelser som lämnats in diskuterades på personalmöten för att
kunna utvärdera och hitta förbättringsåtgärder kring patientsäkerhet. Av de avvikelser som
granskats framgick det att bristerna var fel vid medicinering, hantering av hänvisningar,
transkribering av inspelad dokumentation samt bristande kommunikation mellan
vårdavdelningar. Det beskrevs att det skett en förbättring kring attityden till rapportering av
avvikelse de senaste tio åren. Från att vårdpersonal varit tveksamma till hantering av
avvikelser till att vårdpersonal ser det som en del av arbetet att observera och rapportera
avvikelser (Carlfjord m.fl., 2018). Att kommunicera och diskutera patientsäkerhets avvikelser
ger positiva förändringar i arbetet mot en god patientsäkerhet (Harrison m.fl., 2019).
6
Vårdpersonals uppfattningar av patientsäkerhet delades upp i tre kategorier, betrakta
patienter, hantera konfidentiell och känslig information samt ett möjliggörande för
patientdeltagande. Nya strategier skapades för att förbättra patientdeltagande i samband
med överlämning och en ökad patientsäkerhet på vårdavdelningar (Tobiano m.fl., 2018). Det
fanns samband mellan vårdpersonal som träffat oförskämda patienter, minskande av
användandet av handhygien och delgivning av information omedvetet till patienter upp till
24 timmar efter det första vårdmötet. Det resulterade i att biverkningar som ökad infektion
samt minskning av användande av läkemedelsprotokoll hos patienter varierade 24 timmar
efter vårdmötet. Vårdpersonal påverkas omedvetet av mötet med patienter och tillämpningen
minskade eller ökade av hygien och information beroende på mötet med patienter (Riskin
m.fl., 2019).
2.4.3 Sjuksköterskestudenters erfarenhet av patientsäkerhet
Sjuksköterskestudenter är relativt säkra på vad de har lärt sig teoretiskt om patientsäkerhet
medan de sociokulturella aspekterna minskar ute i den kliniska miljön.
Sjuksköterskestudenter kände sig dock inte bekväma att tala om patientsäkerhetsfrågor och
det framkom ett behov att se över den verksamhetsförlagda utbildningens inverkan på
elevernas förtroende över patientsäkerhet (Lukewich m.fl., 2015). Usher m.fl. (2017)
betonade hur sjuksköterskestudenter ansågs vara mest självsäkra i lärandet av kliniska
säkerhetsfrågor och mindre säkra på de sociokulturella dimensionerna. Genom en ökad
förståelse av rapportering av negativa händelser och nära samtal med patienten kan leda till
en förändring för ett ökat arbete mot en god patientsäkerhet. Palese m.fl., (2018) anser att
sjuksköterskestudenter representerar den nya generationens vårdpersonal och att
sjuksköterskestudenter bör få möjlighet att diskutera patientsäkerhetsfrågor under
verksamhetsförlagd utbildning med en klinisk sjuksköterska för att hjälpa
sjuksköterskestudenterna.
2.5 Styrdokument och riktlinjer
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017: 30) beskrivs som en ramlag, vilket innebär att den
innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Innan en ny diagnos-
eller behandlingsmetod bestäms som kan påverka patientens människovärde och integritet,
ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts utifrån individ- och samhällsetiska aspekter.
Vården ska vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patienter integritet och autonomi samt
främja goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.
Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver att legitimerade sjuksköterskor ansvarar och
leder omvårdnadsarbetet, både självständigt, i samverkan med annan vårdpersonal och i
partnerskap med patienter och de anhöriga. Sjuksköterskor arbetar tillsammans med
vårdpersonal, patienter och anhöriga i bedömning, diagnostik, planering, genomförande och
utvärdering. Omvårdnaden ska vara personcentrerad, evidensbaserad samt inriktad mot
patienters dagliga behov. Legitimerade sjuksköterskor ska arbeta mot att förebygga
vårdrelaterade skador genom att arbeta patientsäkert och följa de lagar och riktlinjer som
7
finns (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Patientsäkerhetslagen (SFS2010:659) innefattar tre stora områden: Patientsäkerhet,
vårdskada och allvarlig vårdskada. Patientsäkerhet definieras som att motverka vårdskada
och vårdskada definieras som en skada eller sjukdom som hade kunnat undvikas med
förebyggande åtgärder. En allvarlig vårdskada innebär att vårdbehovet ökar markant eller att
patienter avlider. Enligt Lex Maria (Inspektion för vård och omsorg, 2019) har all personal
som arbetar inom hälso- och sjukvården skyldighet att rapportera till Inspektionen för vård
och omsorg (IVO) om det finns förhållanden som kan påverka patientsäkerhet negativt.
Vårdgivaren ska delge denna information snarast till patienter och dess anhöriga.
Genom att utgå från International Councin of Nurses (ICN):s etiska kod för sjuksköterskor
bör sjuksköterskor inneha ansvar för fyra grundläggande områden. De fyra områdena är att
främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Omvårdnad ska ges
respektfullt, respekt för mänskliga rättigheter och patienters rätt till autonomi ska följas.
Sjuksköterskor ansvarar för att patienter (och anhöriga) får tillräckligt med information som
lämpar sig på ett kulturellt anpassat sätt. Ett krav för yrkesutövningen innefattar ett
kontinuerligt lärande för att upprätthålla professionen och en stor del i professionen
innefattar ansvaret att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer. Sjuksköterskor vidtar
åtgärder för att stödja och vägleda medarbetare för att öka kvalité och kompetens på
arbetsplatsen. Kodens tillämpning innebär att sjuksköterskor ska kunna studera, reflektera,
diskutera, utgå, arbeta samt samarbeta i sitt handlande (Svensk sjuksköterskeförening,
2017c).
Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) innebär ett förbud mot att avslöja
uppgifter muntligt eller skriftligt. I sjuksköterskeprofessionen ska allt som ses, hörs eller som
på något annat sätt framkommer ska betraktas som privata uppgifter. Uppgifter får lämnas
ut till anhöriga i samråd med den enskilde individen samt att samtycket ska dokumenteras i
patientjournalen och patienter har rätt att ta del av den information som tillgivits i journalen.
2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv
Examensarbetet utgår ifrån den teoretiska utgångpunkten i Eriksson (2014) vårdteori där
fokus valts att lägga på vårdande och vårdrelationen. Perspektivet valdes utifrån
skribenternas uppfattning om vad patientsäkerhet innebär utifrån tidigare forskning och hur
patientsäkerhet definieras. Eftersom relationen mellan vårdare och patient har en inverkan
på hur patientsäkerhet kan uppnås ansågs vårdande och vårdrelationen som väsentlig för
examensarbetet.
2.6.1 Vårdande
Eriksson (2014) beskriver att det inom varje yrke och verksamhet finns några bärande idéer
som utgör kärnan i verksamheten. Om verksamheten förändras så är kärnan och idén
fortfarande densamma, skulle däremot kärnan eller idén ändras från grunden har ett nytt
8
yrke skapats. Vårdande är naturligt mänskligt, en kärleksgärning som genom omsorg och
kärlek bekräftar den andres existens. När en människa kan ge och ta emot kärlek kan
människan finna kraft i att växa och utvecklas. Vårdande inom vården bygger på kärlekens
kraft som förmedlas med närhet, ömhet och ansning. Ansning är en rensningsprocedur där
man sörjer för den andres välbefinnande i såväl kropp, själ och ande. Varje enskild människa
har inombords en kraft att skapa, denna skapande kraft visas genom leken. Leken är en väg
till hälsa. Vårdandet innebär olika former av att ansa, leka, lära där det åstadkommit ett
tillstånd av tillit och tillfredställelse både kroppsligt och andligt samt en känsla av att vara i
utveckling med syftet att förändra. Sjuksköterskans uppgift är att vägleda patienten för att
återfå den egna hälsoresursen och för att vården ska vara vårdande måste vårdandets kärna
beröras. Människor har tagit hand om varandra under alla tider därför sägs vårdandets konst
vara lika gammal som mänskligheten själv. Kunskapen om vårdande var förr kopplat till den
enskilde läraren som lärde vidare kunskapen via lärlingssystem. Senare blev kravet på
gemensam kunskap om vårdande viktig och vårdutbildningar skapades. Vård som inte
grundas på systematiserad kunskap är amatörmässig verksamhet (Eriksson, 2014).
2.6.2 Vårdrelationen
Vårdrelationen är uppbyggd av patient-vårdare som ligger till grund för vårdandet.
Människan träder fram som person genom relation till andra människor. Det är i
vårdrelationen som människan kan förmedla kärlek på ett äkta sätt. I relationen med
vårdaren ska patienten få utrymme att utrycka de aktuella behov, begär och problem som
patienten har. I vårdrelationen ska patienten lära sig om tagande och givande, det ska inte
ses som en självklarhet utan att det finns utrymme för att lära patienten om tagande och
givande. Relationen bygger på ömsesidighet, det innebär att vårdaren inte får tvinga fram en
relation utan att patienten är delaktig i relationen och villig att ingå i vårdrelationen.
Vårdrelationen kan variera i intensitet, djup och skiljer sig från interaktionen i ett vårdande
som kan vara utbyte av information eller utförande av aktiviteter. Patient- och
vårdarrelationen kan benämnas som ett vårdförhållande som syftar till att stödja patientens
egna hälsoprocesser. Vårdförhållandet är professionellt och grundas i kunskap samt uppfyller
etiska krav. Kontinuitet innebär att patientens egna hälsoprocesser kan utvecklas ostört mot
den optimala hälsan. Oberoende av hur lång tid vårdandet pågår är kontinuiteten viktig för
vårdförhållandet. För att en relation ska bli vårdande krävs en djup och trygg relation samt
en strävan mot kunskap om patienten (Eriksson, 2014).
2.7 Problemformulering
Tidigare forskning visar att patienter känner sig osäkra och hjälplösa i en vårdsituation som
kan upplevas som utelämnande eller sårbar. När patienter befinner sig i en sådan
vårdsituation kan det för vårdpersonal upplevas som att patienter blir frustrerade medan det
för patienter känns som en fara för deras liv. Vårdpersonal menade att bristande
patientsäkerhet kunde bero på långa arbetspass med oregelbundna raster samt individuellt
bristande kunskap och kompetens. Avvikelserapportering sågs som viktigt för att identifiera
var de flesta avvikelserna, relaterade till patientsäkerhet skedde, samt att
9
sjuksköterskestudenter bör få möjlighet att diskutera patientsäkerhetsfrågor under den
verksamhetsförlagda utbildningen. Vårdpersonal delade övertygelsen om att information om
avvikelser ska finnas lättillgängliga för att inte behöva begå samma misstag igen. Det
framkom av patienter, vårdpersonal och sjukskötestudenter att kommunikation, samarbete
och avvikelserapportering behöver förstärkas inom vården. Sjuksköterskors perspektiv av
patientsäkerhet kan därav vara aktuell för att ge en ökad förståelse av problemet.
Vårdrelationen förespråkar att det är genom vårdrelationen som den äkta kärleken kan
förmedlas samt via omsorg och kärlek blir vården vårdande. Sjuksköterskor arbetar
patientnära och har kompentens att göra omvårdnadsbedömningar. Utan kunskap om
sjuksköterskors perspektiv av patientsäkerhet faller stor kunskap och kompentens bort som
kan ha viktig betydelse för att föra arbetet om patientsäkerhet vidare. Med examensarbetet
finns en förhoppning att kunna fylla kunskapsluckan om patientsäkerhet på vårdavdelningar
utifrån sjuksköterskors perspektiv samt bidra till att nya eventuella forskningsområden
framkommer.
3 SYFTE
Att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors
perspektiv.
4 METOD
Metod som har används är en allmän litteraturöversikt utifrån Friberg (2017) med 11
vetenskapliga artiklar varav nio är kvalitativa data samt två kvantitativa data. Syftet är att
skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv.
Metoden är relevant för att kunna granska både kvalitativa och kvantitativa data. Utifrån
Friberg (2017) beskrivning av litteraturöversikt där metoden handlar om att skapa en
översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsområde ansågs metoden som relevant
för examensarbetet. Metoden består av fem faser; identifiera och avgränsa intresseområde,
genomföra en litteratursökning, anlägga ett helikopterperspektiv, vidare avgränsningar, sista
fasen var analysen där flera olika steg genomförs för att analysera innehållet (Friberg,2017).
4.1 Datainsamling och urval
Friberg (2017) menar att den första fasen i genomförandet av en litteraturöversikt innebär att
identifiera och avgränsa det problemområde som avses studeras. Det ska finnas publicerad
10
litteratur för det valda problemområdet vilket gör det viktigt att problemformuleringen och
eventuella forskningsfrågor är tydligt formulerade för att vägleda litteratursökningen. Den
andra fasen i genomförande av en litteraturöversikt var att söka efter vetenskapliga artiklar
eller rapporter. Sökord och sökstrategier bestäms i sökningen och resultatet av artiklar som
uppkommer vid sökningen kan variera beroende på hur mycket som forskats inom
fenomenet. Efter identifiering av problemområdet söktes artiklar med relevanta sökord för
syftet. Den tredje fasen är att anlägga ett helikopterperspektiv som innebär att få en
helhetsbild av problemområdet genom att läsa sammanfattningarna i de studier som blev
resultatet av litteratursökningen. Helikopterperspektivet innebär att forskarna får en
överblick om vad som är mest representerat för forskningen som anses utföras, vilka typer av
data som är överrepresenterade eller vilka deltagare som är majoriteten inom
problemområdet (Friberg, 2017). Östlundh (2017) benämner att det finns två delar i
informationssökningen, den inledande och den egentliga informationssökningen. Den
inledande informationssökningen skapar grunden för sökarbetet och ger en översikt av det
forskningsområde som ska studeras. Utifrån helikopterperspektivets resultat visade att
kvalitativa data samt vårdpersonals perspektiv var överrepresenterade inom det valda
problemområdet. Författarna läste samtliga titlar som resultatet av litteratursökningen gav,
för att få en översikt av vilka artiklar som kunde vara relevanta i förhållande till syftet för att
sedan läsa abstract. Datainsamlingen inleddes med att avgränsa ämnesområdet för att
identifiera lämpliga databaser. Databaserna hittades med hjälp av Mälardalens Högskolas
lista över högskolebibliotekets databaser med ämnesinriktning vårdvetenskap. Valet av
databaser baserades på relevant forskning av vårdvetenskap som inriktade sig på
sjuksköterskors perspektiv av patientsäkerhet. Databaserna som användes var CINAHL Plus,
PubMed och MEDLINE.
Friberg (2017) beskriver att fas fyra innebär att göra en vidare avgränsning till ett urval av
studier med en noggrann genomgång på vilka sökord och avgränsningar som gjordes i
litteratursökningen. Östlundh (2017) beskriver den egentliga informationssökningen som
den mest tidskrävande, som systematiskt arbetas fram för att få det slutgiltiga urvalet.
Sökningarna genomfördes mellan augusti 2020 och september 2020. Avgränsningar som
gjordes var Peer-reviewed för att säkerställa artiklarnas trovärdighet. Vidare avgränsningar
som gjordes var publicerad mellan 2010 till 2020, endast skrivna på engelska samt tillgänglig
i full text. I två sökningar användes även avgränsningen ”inpatient” som översattes till inlagd
patient. I CINAHL Plus användes olika kombinationer av sökorden ”Patient safety”, “Nurse
experiences or perceptions or perspective”, “Nurse experiences” och “hospital department”.
I PubMed gjordes en fältsökning där ”patient safety” och ”Nurse experiences or perceptions
or perspective” söktes under fältet Titel samt sökorden ”Hospital department” söktes under
fältet All Fields. I MEDLINE användes sökorden ”patient safety”, ”nurse experiences”, ”nurse
experiences or perceptions or perspective” ”hospital department” och ”qualitative study”.
Inklusionskriterier var legitimerad sjuksköterska och vårdavdelningar. Exlusionskriterier var
alla olika typer av specialistsjuksköterska, särskilda boenden och hemsjukvård. Boolesk
söklogik används för att koppla ihop, välja mellan eller ta bort söktermer som ger träffar. Den
vanligaste operatorn är ”AND” och används för att koppla ihop två söktermer. Den andra
operatorn ”OR” används för att få träffar på något av eller båda söktermerna. Den sista
operatorn är ”NOT” och används för att angränsa sökningen till endast den ena söktermen
11
och inte den andra (Östlundh, 2017). Booleska operatorer som användes var AND och OR.
Inga trunkeringar användes. Östlundh (2017) belyste att trunkering används för att skapa en
större sökträffsmöjlighet där ordstammen följt av ett trunkeringstecken används för att få
alla böjningar på ordet. Dokumentering av sökorden, vilka avgränsningar som gjorts, hur
många antal träffar som litteratursökningen resulterade i, antal lästa titlar, antal lästa
abstracts, antal lästa i fulltext, antal kvalitetsgranskade samt antalet artiklar som valdes med
i examensarbetet återfinns i en tydlig tabell för att ge en överblick på sökningen, se Bilaga A
sökmatris.
När avgränsningarna för studierna har gjorts ska innehållet granskas för att avgöra om
artikeln kan inkluderas eller ska exkluderas (Friberg, 2017). När abstracts var lästa valdes
vissa artiklar att läsas i fulltext för att sedan kvalitetsgranskas, se Bilaga B1 kvalitativ
kvalitetsgranskningstabell och Bilaga B2 kvantitativ kvalitetsgranskningstabell. Eftersom
litteraturöversikt innefattar både kvalitativa och kvantitativa data användes två olika
kvalitetsgranskningstabeller anpassade efter datas innehåll. Med inspiration av Friberg
(2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor utformades granskningstabellerna. Maxpoäng
för den kvalitativa granskningstabellen var 14 respektive 13 för den kvantitativa
granskningstabellen. Poäng över tio var hög kvalitet, poäng från sju till nio var medel kvalitet
och under sju räknades till låg kvalitet. Till examensarbetet valdes kvalitetsgranskade artiklar
med hög och medel kvalitet. 13 artiklar kvalitetsgranskades där 11 artiklar räknades till medel
och högkvalitet. Två artiklar räknades till låg kvalitet, dessa valdes att inte tas med i
examensarbetet. Se Bilaga B1 kvalitativ kvalitetsgranskningstabell och se Bilaga B2
kvantitativ kvalitetsgranskningstabell. De valda artiklarna som var av hög och medel kvalitet
efter kvalitetsgranskningen finns i Bilaga C Artikelmatris.
4.2 Genomförande och analys
Data har analyserats enligt Fribergs (2017) beskrivning av allmän litteraturöversikt. Sista
steget i genomförandet är analysen som består av flera olika analyssteg. Först ska de valda
studierna läsas igenom flera gånger för att förstå dess innehåll och sammanhang (Friberg,
2017). De valda artiklarna lästes igenom flera gånger, först på datorn när de valdes ut, sedan
några dagar senare för att granska dem med nya ögon och sist skrevs dem ut för att kunna
utföra granskningen tydligare. Andra analyssteget är att dokumentera i en översiktstabell
där aspekter som syfte, metod och resultat presenteras överskådligt (Friberg,2017). Till varje
artikel skrevs en sammanfattning på svenska för att enklare förstå, kunna granska och
analysera innehållet. Sista steget i analysen är att söka likheter och skillnader i studiernas
olika delar (Friberg, 2017). De utskrivna artiklarna numrerades utefter ordningen i
artikelmatrisen för att sedan färgmarkera likheter och skillnader mellan artiklarna. Utifrån
analysen av artiklarna valdes likheter och skillnader i syftet, likheter och skillnader i metod
samt likheter och skillnader i studiernas resultat att identifieras. Resultatet kategoriserades
utifrån liknande aspekter som kunde identifieras hos artiklarna. Utifrån de valda artiklarna
gjordes en artikelmatris för att översiktligt kunna se samband och likheter mellan artiklarna i
syfte, metod och resultat, se Bilaga C artikelmatris.
12
4.3 Etiska överväganden
I examensarbetet tas det hänsyn till de etiska riktlinjerna från CODEX (2021) för att
säkerställa att studierna som har valts håller en etisk diskussion samt antagit ett etiskt
förhållningssätt. All information som tas med i examensarbetet måste vara källkritiskt
granskat men framförallt den information som ingen annan granskat. Alla vetenskapliga
artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som har granskats av andra forskare före
publicering kallas för peer-review och används för att säkerställa studiens kvalité (Karlsson,
2017). Forskaren och forskningshuvudmannen ansvarar för att följa god forskningssed i
forskarens forskning, om oredlighet misstänks i forskning kan ha förekommit i en
forskningshuvudmans verksamhet ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i
ärendet för prövning. Oredlighet i forskning är en allvarlig avvikelse i god forskningssed i
form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås av grov oaktsamhet vid planering,
genomförande eller rapportering av forskning (SFS 2019:504). Eftersom examensarbetet
grundas på redan publicerad litteratur har endast peer-review granskade artiklar används
för att säkerställa studiernas kvalité. I examensarbetet har referenshanteringen säkerställts
utifrån APA-lathunden, APA 7th (Kjellin & Pettersson, 2020) för att kunna hänvisa tillbaka
till primärkällan.
5 RESULTAT
Här presenteras likheter och skillnader i syftet samt i likheter och skillnader i metod där
kvalitativa data presenteras först som sedan följs av kvantitativa data. Likheter och skillnader
i metod har grundats på datas datainsamling, deltagare och analysmetod. Sist presenteras
likheter och skillnader i studiernas resultat där kvalitativa och kvantitativa data presenteras
tillsammans under olika kategorier som har definierats. Valet av att jämföra artiklarnas syfte,
metod och resultat grundades i Friberg (2017) förslag på kategorier att identifiera likheter
och skillnader.
5.1 Likheter och skillnader i syftet
Nio kvalitativa artiklar analyserades där tre av artiklarna syftar till att beskriva
sjuksköterskors erfarenheter av skadliga processer som stödjer eller hindrar en god
patientsäkerhet, samt hur sjuksköterskor hanterat luckor som identifierats i samband med en
patientsäkerhets avvikelse (Murray m.fl., 2019; Jones & Jonestone, 2019; Jangland m.fl.,
2016). En annan artikel syftar till sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av trauma i
samband med patientsäkerhets avvikelser som sker på arbetsplatsen (Lee m.fl., 2019). Tre av
artiklarna syftar till sjuksköterskors erfarenheter gällande en personcentrerad överlämning
och patienters egna deltagande i omvårdnaden i samband med vistelse på vårdavdelning
(Sanjuan-Quiles m.fl.,2019; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2017). Resterande två
13
artiklar syftar till att utforska påverkande faktorer och identifiera initiativ till att förbättra
igenkänning, rapportering, och lösningar av avvikelser på vårdavdelningar samt hur viktigt
det är känna igen och agera på en klinisk försämring (Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019)
I de två kvantitativa artiklarna beskrevs syftet som sjuksköterskors erfarenhet och
uppfattning via bättre kommunikation. De kvantitativa artiklarna betonade sambandet med
överlämning av patienterna mellan vårdavdelningarna och vårdpersonalens skiftbyten för att
upprätthålla en god patientsäkerhet och minska biverkningarna hos patienterna (Wang m.fl.,
2014; Wanger m.fl., 2018).
5.2 Likheter och skillnader i metod
Nedan presenteras likheter och skillnader i studiernas metod utifrån tre underrubriker:
datainsamling, deltagande och dataanalys.
5.2.1 Datainsamling
Samtliga nio kvalitativa studier hade intervju som datainsamlingsmetod (Murray m.fl., 2019;
Jones & Johnstone, 2019; Lee m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016;
Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019).
Utförandet av intervjuerna skiljde studierna åt, sex valde att använda semi-strukturerade
intervjuer (Murray m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark
m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019) två använde sig av semi-strukturerade
djupintervjuer (Jones & Johnstone, 2019; Lee m.fl., 2019) och en valde att använda
reflekterande semi-strukturerade intervjuer där intervjuerna ägde rum två gånger för att ge
deltagarna möjlighet att utveckla eller förtydliga svaren (Jangland m.fl., 2016). Alla
intervjuer spelades in och transkriberades (Murray m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019; Lee
m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark
m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019).
Samtliga kvantitativa studier hade enkäter som metod för datainsamling (Wang m.fl., 2014;
Wanger m.fl., 2018) Skillnader i utförandet av enkäterna kunde hittas, i en av enkäterna var
frågorna testade i en pilotstudie med svarsalternativ uppbyggda på en femgradig likhetsskala
där ”håller inte alls med” till ”håller helt med” eller ”aldrig” till ”alltid” användes (Wang m.fl.,
2014) och den andra utförde en tvärsnittsstudie och använde enkät med flervalsalternativ
(Wanger m.fl., 2018).
5.2.2 Deltagare
De kvalitativa studierna utfördes i Austalien, (Murray m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019) i
Sverige, (Jangland m.fl., 2016; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018), i Korea (Lee m.fl.,
2019), i Spanien (Sanjuan-Quiles m.fl., 2019), i Kanada (Polisena m.fl., 2015) samt i
Singapore (Chua m.fl., 2019). Det fanns skillnader i studiernas deltagande där sex valde att
endast intervjua legitimerade sjuksköterskor med en viss tids arbetslivserfarenhet (Murray
14
m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018;
Oxelmark m.fl., 2018; Chua m.fl., 2019) samt tre som intervjuade både läkare och
sjuksköterskor (Lee m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016 Polisena m.fl., 2015).
De kvantitativa studierna utfördes i Kina (Wang m.fl., 2014) samt i Tyskland (Wanger m.fl.,
2018). I en av studierna tillfrågades endast legitimerade sjuksköterskor (Wang m.fl., 2014),
och i den andra studien tillfrågades både sjuksköterskor och läkare (Wanger m.fl., 2018).
5.2.3 Dataanalys
I de kvalitativa studierna kunde ett flertal olika analysmetoder identifieras. Tre av studierna
använde sig av innehålls- och tematiska analysstrategier (Murray m.fl., 2019; Jones &
Johnstone, 2019; Oxelmark m.fl., 2018). En annan använde grundad teori som analysmetod
(Lee m.fl., 2019), öppen kodning som resulterade i teman och subteman (Sanjuan-Quiles
m.fl., 2019; Chua m.fl., 2019), systematisk textkondensering (Jangland m.fl., 2016) samt
kvalitativ analysmetod med ett induktivt tillvägagångssätt (Kullberg m.fl., 2018; Polisena
m.fl., 2015).
I de kvantitativa studierna framkom två olika analysmetoder. En av de kvantitativa studierna
använde beskrivande statistik som analysmetod och använt SPSS statistisk analys för att
analysera data (Wang m.fl., 2014) och den andra analysmetoden var multipel
regressionsanalys (Wanger m.fl., 2018).
5.3 Studiernas resultat
I resultatet kunde två teman definieras; betydelsen av sjuksköterskors samarbete för
patientsäkerhet samt sjukhusorganisationens påverkan på patientsäkerhet.
5.3.1 Betydelsen av sjuksköterskors samarbete för patientsäkerhet
Sex artiklar baserades på sjuksköterskors erfarenhet av samspelet mellan kollegor på och
mellan de olika vårdavdelningar som finns på sjukhuset (Murray m.fl., 2019; Jones
och Johnstone, 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Wanger m.fl., 2018; Kullberg m.fl., 2018;
Oxelmark m.fl., 2017). För att upprätthålla ett bra samarbete krävde god kommunikation för
att främja en god patientsäkerhet på vårdavdelningar. Vårdavdelningar med gott samarbete
arbetade bättre med förebyggande åtgärder mot patientsäkerhet. De säkerhetsfrågor som
hade positive response rate (PRR) >75% i undersökningen ansågs vara en styrka för
patientsäkerhet, 86,5% av sjuksköterskor menade att ett samarbete inom vårdavdelningar
bidrog till en bättre patientsäkerhet (Wang m.fl., 2014).
Murray m.fl. (2019) belyste att nyutbildade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att
kommunicera och samarbeta med mer erfarna sjuksköterskor för att upprätthålla
patientsäkerhets rutiner som de lärt sig i teorin. Hos nyutbildade sjuksköterskor ansågs gapet
mellan teori och praktik som ett problem. Det framkom att läkemedelshanteringen ansågs
15
vara den största orsaken relaterat till den bristande kommunikationen mellan
sjuksköterskor. Nyutbildade sjuksköterskor upptäckte att patientsäkerhet var olika
prioriterat på de olika vårdavdelningar som de placerades på. Det som skiljde
vårdavdelningar åt var hur vårdavdelningars sjuksköterskor kommunicerade och
observerade patienter samt hur de hanterade stress inom arbetslaget. Genom att skapa en
förståelse för praktiken och som kollega kunna tillhandahålla relevant information mellan
varandra, minskade risken för fel i övergångsperioden och en stabil patientsäkerhet
upprätthålls (Murray m.fl., 2019).
Sjuksköterskor menade att ett förebyggande av gapet i kontinuiteten minskade risken för
generella biverkningar baserat på patienters tillstånd och sjukdomsbild. I sjuksköterskors
arbete framkom det tre övervägande processer; omvårdnad, samarbete och kommunikation.
Sjuksköterskors erfarenheter belyste samtidigt viktiga egenskaper för ett gott samarbete som
innebar att få arbetet gjort, problemlösning samt att uppmärksamma att patienter får rätt
vård. För att uppnå dessa egenskaper i arbetslaget krävde samarbete, kommunikation,
respekt, överrapportering, känna tillförlit till andra kollegor samt att stötta varandra.
Sjuksköterskor bidrog till en god patientsäkerhet genom användning av effektfulla
omvårdnadstrategier som kommunikation, vårdövervakning och samarbete. De menade även
att sjuksköterskor baserat på sina egna erfarenheter gjorde det möjligt att vara förutseende,
samt att ha kännedom om genomförande och om situationer där något kan gå fel (Jones &
Johnstone, 2019). Vid överlämning av patienter ansåg sjuksköterskor att den muntliga
kommunikationen var det viktigaste redskapet. Sjuksköterskor betonade även att den
muntliga överlämningen stärks upp i samband med skriftlig dokumentation (Sanjuan-Quiles
m.fl., 2019). Det framkom att 69,4% (Wang m.fl., 2014) och endast 29,4% (Wanger m.fl.,
2018) var positiva till återkoppling och kommunikation om fel som gjort i patientnära arbete.
Sjuksköterskor är till stor del positiva till en personcentrerad överlämning dock uttrycks en
oro i samband med sängkommunikation. Sjuksköterskor beskrev tydligt hur de prioriterade
uppgifter av nödvändig information och hur de fokuserade på vad som var relevant för
specifika patienter. Det var något som sjuksköterskor gjorde ständigt hos patienter för att
förbättra patienters delaktighet i vårdandet. Oavsett sjuksköterskors prioriteringar upplevdes
ändå svårigheter i samband med kommunikation som sker vid patientsängen. Sjuksköterskor
rapporterade även att de fann patienter mer lugna och sansade under kvällen om patienter
hade informerats i tid och fick veta vad de planerade vårdaktiviteterna var. Det gjorde att
ringandet på hjälpknappen minskade och bidrog till färre avbrott för de sjuksköterskor som
arbetade under kvällspassen (Kullberg m.fl., 2018). Via support och samarbete med patienter
intog sjuksköterskor ett ”partnerskap med patienter”, vilket innebar att sjuksköterskor
lyssnade på patienter och engagerade patienter i dess omvårdnad. Via ett ”partnerskap med
patienter” upptäckte sjuksköterskor även hindrande faktorer som fysiskt tillstånd, kulturell
bakgrund och patienters egen förståelse för den vårdsituation som patienter befinner sig i
(Oxelmark m.fl., 2017).
Oxelmark m.fl. (2017) beskrev hur sjuksköterskor upplevde att samspelet med läkare var
obefintligt eftersom det var läkare som tog all kommunikation och information gällande
allvarliga frågor med patienter. Det bidrog till att sjuksköterskor upplevde att de inte kunde
stötta patienter tillräckligt efter patienters möte med läkare. Sjuksköterskor föreslog att
16
broschyrer kunde finnas till hands för att hjälpa patienter att förstå vilket tillstånd de
befinner sig i och vilka eventuella behandlingar som är möjliga för den specifika diagnosen.
En underlättande faktor baserat på sjuksköterskors erfarenheter var att anta en
personcentrerad vårdmodell som innebar att patienter själva fick berätta sin historia och blev
därmed involverad i sin egen vård. Sjuksköterskor fann att vårdplanen var hjälpsam för att
kvalitetssäkra vården och ge en ökad patientsäkerhet (Oxelmark m.fl., 2017). Sjuksköterskors
erfarenhet av kommunikation med ömsesidig förståelse, delad uppfattning om vikten i
säkerhet och förtroende samt effekten av förebyggande åtgärder definierar organisationer
med en positiv säkerhetskultur. Definitionen av en positiv patientsäkerhetskultur kan ses
som en del av arbetskulturen på vårdavdelningar (Wanger m.fl., 2018).
5.3.2 Organisationens påverkan på patientsäkerhet
Ett ständigt krav på ökad effektivitet från organisationsnivå bidrog till att många patienter
blir inneliggandes för kort tid, det resulterade i att allt fler får söka vård igen och många
gånger med samma problem som tidigare. Den första bedömning är viktig för att patienter
ska få komma till rätt plats vid rätt tid och få den vården som patienter kräver.
Sjuksköterskor reflekterade ständigt över bedömning och prioritering av patienters
omvårdnadsbehov där för hög arbetsbelastning bidrog i flertal fall till att sjuksköterskor inte
hann med sina arbetsuppgifter samt har känt sig otillräckliga. Baserat på sjuksköterskors
erfarenheter ansåg de att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses, bidrog det till att
nya omvårdnadsbehov uppkom eller att patienter försämrades i dess allmän tillstånd
(Jangland m.fl., 2016).
Det framkom att sjuksköterskor ansåg det viktigt att lära känna patienter för att kunna ge
god omvårdnad samt upprätthålla god patientsäkerhet. När sjuksköterskor har arbetat ett
kvällspass dagen innan för att sedan arbeta ett dagspass, försöker de ha samma ansvariga
sjuksköterskor för de patienter som de hade kvällen innan för att tidigare kunna identifiera
om patienter blivit sämre. Flera sjuksköterskor betonade vikten av att lära känna patienter
för att kunna ge konkreta svar på hur patienter mår när sjuksköterskor har rondtillfälle
tillsammans med en ansvarig läkare. De menade även att ronden inte endast är till för att
diskutera med patienter om vidare behandlingsåtgärder utan också kunna se eventuella
förändringar hos patienter. En sjuksköterska uppmärksammade tillexempel att även fast de
vitala parametrarna låg bra, kunde sjuksköterskan tillkalla akutvårdsteamet. Då
sjuksköterskan tidigare hade haft hand om en enskild patient och kunde läsa av patienten att
något inte stämde trots bra värden. Behovet av att stödja sjuksköterskor med vikt av
patientbedömning och stärkta samarbetsmetoder gav en snabb behandling av kliniskt
försämrade patienter på vårdavdelningar (Chua m.fl., 2019). Endast 23,9% sjuksköterskor
uppger att de rapporterar händelser av bristande patientsäkerhet direkt när det inträffar och
anledningen upplevs vara tidsbrist (Wanger m.fl., 2018).
Polisena m.fl. (2015) menade att baserat på sjuksköterskors erfarenhet framkom det flera
faktorer som påverkade deltagandet i övervakningsaktiviteter för medicinteknisk utrustning.
Sjuksköterskor som använt medicinskteknisk utrustning ansåg att det var bristande
information för hur utrustningen skulle användas samt vid avvikelserapportering om
17
eventuella fel som uppstod. Det fanns delade åsikter om att diskutera komplikationer vid
användandet av medicinskteknisk utrustning. En del sjuksköterskor ville inte alltid diskutera
komplikationer som uppstått i samband med medicinskteknisk utrustning, medan andra
ansåg det som en yrkesmässig skyldighet att rapportera en avvikelse som skett på
avdelningen eller andra fel till sjukhuset. Sjuksköterskor beskrev förebyggande åtgärder
kring medicinteknisk utrustning som fanns på deras vårdavdelningar. Det innefattade
säkerhetschecklistor för att förhindra, lindra och hantera avvikelser som uppkom. En
sjuksköterska undersökte hur kollegorna genomförde oberoende kontroller för att kalibrera
den medicintekniska utrustningen. Sjuksköterskan hade en misstanke om att det inte fanns
en överenstämmelse mellan kollegor. Ett missnöje utrycktes från sjuksköterskor gällande den
begränsade informationen som tillverkaren eller distributören valde att delge angående
funktionsfel som rapporterades av sjukhuset, det hindrade sjuksköterskor från att lösa
problemet (Polisena m.fl., 2015). Sjuksköterskor upplevde det jobbigt att ha bidragit till
bristande patientsäkerhet och vid avvikelserapportering kunde skillnader mellan
vårdavdelningar synas. Vissa vårdavdelningar hade en positiv attityd mot
avvikelserapportering där de diskuterades öppet mellan kollegor för att förebygga att
avvikelsen sker igen. Andra vårdavdelningar hade en negativ attityd mot hanteringen av
avvikelser där erfarna sjuksköterskor letade efter en eller fler som bar ansvaret för
avvikelsen, för att tillrättavisa och stigmatisera dem (Lee m.fl., 2019).
6 DISKUSSION
I diskussion presenteras en resultatdiskussion om studiernas syfte, metod och resultat.
Resultatet diskuteras i jämförelse med tidigare forskning, vårdvetenskapligt perspektiv, lagar
och styrdokument. Därefter presenteras metoddiskussion innehållande metod och analys vad
som har varit bra och vad som kunde genomföras annorlunda. Avslutningsvis presenteras
etikdiskussion som diskuteras mot etiska överväganden.
6.1 Resultatdiskussion
Nedan görs en diskussion om likheter och skillnader i studiernas syfte och metod i
förhållande till litteratur, samt likheter och skillnader i resultatet som diskuteras mot
innehållet i bakgrunden.
6.1.1 Studiernas syfte och metod
De nio kvalitativa studierna baseras på intervju som datainsamlingsmetod. Sex studier
använde sig av semistrukturerad intervju, två studier använde sig av semistrukturerade
djupintervjuer och en studie baserades på reflekterande semistrukturerad intervju. Intervju
är en metod där forskaren vill ta reda på så många erfarenheter som möjligt av fenomenet,
18
vilket innebär att deltagaren berättar detaljerat om alla sidor av fenomenet (Friberg & Öhlen,
2017).
Via en semistrukturerad intervju använder intervjuaren öppna frågor och det gemensamma
för metoden är att frågorna formuleras i en specifik struktur men kan ges i olika ordning.
Genom en semistrukturerad intervju får deltagaren prata fritt och svara utifrån egna
erfarenheter (Polit & Beck, 2016). En av de semistrukturerade intervjuerna var baserad på
sjuksköterskors egna erfarenheter av traumaupplevelse i samband med bristande
patientsäkerhet hos patienter. Det var intressant att diskutera då det framkom att alla
sjuksköterskor har olika erfarenheter inom patientsäkerhet och baserat på sjuksköterskors
erfarenheter så bemöttes även patienter olika. En fördel via semi-strukturerad intervju är att
deltagaren är omedveten om sitt eget beteende och talförmåga vilket resulterar i ett bättre
resultat (Polit & Beck, 2016). En artikel gjordes baserat på upprepande och reflekterande
intervjuer med deltagarna för att deltagarnas röster samt att tankarna ska få möjlighet att
utvecklas och förtydligas (Jangland m.fl., 2016).
De två kvantitativa studierna använde sig av enkäter i datainsamlingen. I en av studierna var
frågorna i enkäterna utformade och testade utifrån en pilotstudie med svarsalternativ på en
likhetskala. Den andra artikeln använde sig av en tvärsnittsstudie där enkäten hade flera
svarsalternativ. Polit och Beck (2016) beskriver att pilotstudien görs i en mindre skala än en
fullvärdig studie som innebar att det var en kontroll av upplägget, om studien är fungerande
och insamling av värden sker som kan användas i den fullvärdiga studien. Syftet med en
pilotstudie är att förhindra ett misslyckande med den fullvärdiga studien. Tvärsnittsstudie är
en undersökning som genomförs vid ett tillfälle och ex antal personer (Polit & Beck, 2016).
Tvärsnittsstudier kan utformas för att möjliggöra slutsatser om patientsäkerhets processer
och utveckling framöver.
6.1.2 Studiernas resultat
Syftet med examensarbetet var att beskriva patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån
sjuksköterskors perspektiv. Resultatet av utförandet ansåg att sjuksköterskors samarbete och
sjukhusorganisationens påverkan av patientsäkerhet stod i fokus. Baserat på resultatet och
tidigare forskning framkommer ett flertal brister för att kunna upprätthålla en god
patientsäkerhet på vårdavdelningar.
Resultatet av ett gott samarbete öppnade upp för bättre kommunikation och förebyggande
åtgärder för en bättre patientsäkerhet och det framkom flera viktiga egenskaper för att ett
samarbete skulle fungera. Sjuksköterskor ansåg att det var jobbigt att ha bidragit till en
bristande patientsäkerhet och menade att det var positivt inställda till att avvikelser
diskuterades mellan sjuksköterskor på vårdavdelningar för att kunna förebygga att
avvikelsen sker igen. Tidigare forskning visar att ca 59% av vårdpersonal har erfarenheter av
att patienter kommit till skada och att 80% av vårdpersonal varit med om en händelse där en
potentiell skada hade kunnat uppstå. Det påvisades att vårdpersonal genom att kommunicera
om händelserna skulle komma att ge positiva förändringar i patientsäkerhet på
vårdavdelningar (Harrison m.fl., 2019). Sjuksköterskor menade att de har utformat ett eget
19
sätt att hantera problemet kring patientsäkerhet vilket även vårdpersonal i tidigare forskning
har utformat. De har tillsammans tagit fram information om missunnsamma händelser
baserat på tidigare erfarenheter. Informationen placerades på en lättillgänglig plats och sågs
som ett hjälpmedel för att öka personalens moral (Arfanis & Smith, 2011). Sjuksköterskor
ansvarar för omvårdnadsarbetet samt leder arbetet mot en god samverkan mellan
vårdpersonal där fokus ligger på sjuksköterskans kompetens. Vilket stärks upp av Svensk
sjuksköterskeförening (2017b) som belyser att sjuksköterskor tillsammans med övrig
vårdpersonal ska kunna samspela för att kunna förebygga vårdrelaterade skador och bidra
till en ökad patientsäkerhet. Det betonas även av Svensk sjuksköterskeförening (2017c) att
sjuksköterskor ska stödja och vägleda medarbetare för att öka kvalité och kompetens på
arbetsplatsen. Sjuksköterskor ska efterfölja International Councin of Nurses (ICN):s etiska
kod som innebär att sjuksköterskor ska kunna studera, diskutera, utgå, arbeta och samarbeta
i sitt utförande.
Nyutbildade sjuksköterskor ansåg att det är svårt att leva upp till de patientsäkerhetsrutiner
som de lärt sig i teorin och ansåg att det var svårt att kommunicera med äldre och mer
erfarna sjuksköterskor när de behövde hjälp. Nyutbildade sjuksköterskor upptäckte att olika
prioriteringar fanns på vårdavdelningar angående patientsäkerhet. I tidigare forskning
framkommer det hur sjuksköterskestudenter känner sig relativt säkra på vad de lär sig
teoretiskt under utbildningen men att de sociokulturella aspekterna minskar i den kliniska
miljön (Lukewich m.fl., 2015) Vård som inte grundas på systematiserad kunskap är
amatörmässig verksamhet, det är därför av betydelse att vårdutbildningar bedrivs för att
skapa en gemensam kunskap om vårdande (Eriksson, 2014). Sjuksköterskestudenter är den
nya generationens sjuksköterskor och det är därför viktigt att patientsäkerhetsfrågorna lyfts
och diskuteras under den verksamhetsförlagda utbildningen (Palese m.fl., 2018).
Sjuksköterskor betonade vikten av kommunikation för att främja en god patientsäkerhet på
vårdavdelningar.
Resultatet belyste att samarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper, som lyssnar
och kommunicerar med varandra skulle främja patientsäkerhet och även arbetsklimatet för
sjuksköterskor. I förhållande till den tidigare forskningen betonade patienter att åtgärder
som en större synlighet hos sjuksköterskor skapar förtroende, trygghet och patienter
värdesätter engagemanget från sjuksköterskor samt intresset för det individuella behovet
patienter har (Kenward m.fl., 2017). Sjuksköterskor menade att de ska kunna tillhandahålla
relevant information och kunna ha en öppen dialog med varandra på vårdavdelningar oavsett
erfarenhet. Sjuksköterskor ska tillsammans, oavsett erfarenhet och arbetslängd, förebygga
gapet i kontinuiteten och eftersträva en god patientsäkerhet för att kunna se till patienters
bästa. Resultatet står i samklang med det teoretiska perspektivet och tidigare forskning.
Erikson (2014) ansåg att kontinuitet innebär att patientens egna hälsoresurser kan utvecklas
ostört mot hälsan. Kontinuiteten är viktig för vårdförhållandet oberoende av hur lång tid
vårdandet pågår. Schwappach m.fl. (2013) och Riskin, m.fl. (2019) beskriver i tidigare
forskning att patientdelaktighet och säkerhetsrådgivning i samband med
sjukdomsinformation minskade biverkningar och osäkra vårdsituationer. Det upptäcktes
dock att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal som mött en oförskämd patient minskade
delgivning av information omedvetet till enskilda patienter samt att det minskade
20
användandet av handhygien vilket ofta kunde föra med sig en ökad biverkning hos patienter
inom det kommande dygnet (Schwappach m.fl., 2013; Riskin, m.fl., 2019). Sjuksköterskor
ska efterfölja sekretess i all kommunikation som görs i samband med patienter. Patienter får
om möjligt lämna samtycke till att sjuksköterskor ger information till anhöriga samt att
sjuksköterskor bör upprätthålla en god skriftlig kommunikation då patienter har rätt att ta
del av sin journal (SFS, 2009:400).
Kommunikation är en ömsesidig förståelse där den delade uppfattningen om vikten i
säkerhet, förtroende och effekten av förebyggande åtgärder påvisar en positiv
patientsäkerhetskultur. Sjuksköterskor är positiva till den personcentrerade överlämningen
men uttrycker oro över kommunikationen som sker när patienter ligger i sängen, så kallad
sängkommunikation. Sjuksköterskor fann patienter mer lugna när dom gått igenom vilka
vårdaktiviteter som skulle göras under hela dagen vilket minskade ringandet efter
sjuksköterskor som arbetade kvällspass. Genom att bjuda in till en personcentrerad vård så
skapades ett partnerskap med patienter och det ingav patienter en trygghet i den utlämnande
situation de befann sig i. I överensstämmelse med det teoretiska perspektivet är
vårdrelationen uppbyggd av patient – vårdare. För att relationen ska bli vårdande krävs en
trygg och djup relation samt strävan mot kunskap om patienten (Eriksson, 2014). I tidigare
forskning belyser patienter hur deras uppfattning av vårdkvalité resulterade i övergripande
förbättringar för patientens deltagande i vården. Patienter belyser hur de med hjälp av Tell
Us-korten kunde interagera med sjuksköterskor på ett helt annat sätt än tidigare (Jangland
m.fl., 2012).
Kommunikation är ett övergripande ämne och sammanbinds med tidigare forskning där det
framkommer att patienters upplevelse av patientsäkerhet är viktigt för att patienter ska
känna sig trygga i den vårdsituation som de befinner sig i. När vårdkvalitén inte uppfylls kan
det för sjuksköterskor uppfattas som att patienter blir frustrerade, därför är det viktigt att
kommunicera tillsammans med patienter och öka patienters deltagande i sin individuella
vård. Kommunikation är ett av de vanligaste beskriva misslyckandena i samband med att
upprätthålla en god patientsäkerhet på vårdavdelningar (Rathers m.fl., 2011; Curran m.fl.,
2019). Det är i vårdrelationen kärlek kan förmedlas på ett äkta sätt. Patienter ska få
utrymme att uttrycka de aktuella begär, behov och problem som fanns och det är vårdaren
som ska ge utrymme för detta. Vårdrelationen bygger på ömsesidighet och syftar till att
stödja patienters egna hälsoresurser (Eriksson, 2014)
Resultatet betonade att sjuksköterskor i samband med hög arbetsbelastning och krav på en
ökad effektivitet från organisationsnivå, kan bidra till att sjuksköterskor inte hinner med alla
arbetsuppgifter och känner en otillräcklighet för patienter. Sjuksköterskor ansåg att när
vårdbehovet inte längre gick att tillgodose uppkom nya omvårdnadsproblem eller en
försämring i patienters allmäntillstånd. Sjuksköterskor menade att kortare arbetspass,
regelbundna raster och en ökad avvikelserapportering ger en ökad patientsäkerhet. En hög
arbetsbelastning gör det svårt för sjuksköterskor att ge all information som patienter behöver
och oftast prioriteras bara det ”viktigaste” som patienter behöver informeras om. Eriksson
(2014) menade att det inom varje yrke och verksamhet finns några bärande idéer som utgör
kärnan i verksamheten. Om verksamheten förändras så är kärnan och idén fortfarande
densamma, skulle däremot kärnan eller idén ändras från grunden har ett nytt yrke skapats.
21
Utifrån tidigare forskning om patienters perspektiv skapades en trygghet där sjuksköterskor
tog sig tid och att ge information om risker och komplikationer vid första mötet. Ett bättre
teamarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper som lyssnade på varandra ansågs
som främjande för patientsäkerhet samt arbetsklimatet (Schwappach m.fl., 2013; Alfagawi,
m.fl., 2020).
Baserat på sjuksköterskors erfarenheter framkom det faktorer som påverkade deltagandet i
övervakningsaktiviteter för medicinteknisk utrustning och de ansåg att information om hur
utrustningen användes samt hantering av eventuella fel saknades. Sjuksköterskor beskrev
förebyggande åtgärder för den medicintekniska utrustningen kunde innefatta
säkerhetschecklistor. Sjuksköterskor som flyttades runt upplevde att det var en stor skillnad
mellan arbetet på vårdavdelningar vid både patientsäkerhet och avvikelserapportering. Det
framkom att endast 23,9% sjuksköterskor rapporterar en händelsefrekvens vilket kan bero på
den höga arbetsbelastningen på vårdavdelningar. De vanligast beskriva avvikelserna ansåg
Curran m.fl. (2019) vara situationsberoende, diagnostiska fel, medicineringsfel och
kommunikationsproblem mellan vårdpersonal och vårdavdelningarna. Carlfjord m.fl. (2018)
ansåg att det är viktigt att kunna identifiera vilka problemområden som fanns och vad som
kan förbättra patientsäkerheten samt kvalitén på vårdavdelningar. Avvikelser granskades och
även där kunde fel påvisas vid medicinering, hantering av hänvisningar och bristande
kommunikation bland vårdpersonal och mellan vårdavdelningar. Baserat på resultatet
beskrev sjuksköterskor att de upplevt en positiv attityds förändring de senaste tio åren samt
de nu ser det som en självklarhet att observera och rapportera avvikelser. Sjuksköterskor
ansåg att vikten av att lära känna en patient bidrog till en bättre vård samt att de kunde
upprätthålla en god patientsäkerhet. Eriksson (2014) beskrev hur vårdförhållandet är
professionellt grundad i kontinuitet och kunskap. Kontinuitet innebär att patientens egna
hälsoprocesser kan utvecklas ostört mot den optimala hälsan, kontinuiteten är viktig för
vårdförhållandet oberoende till vårdtid. I tidigare forskning betonades att förändring och
lärande kunde både underlätta eller hämma rapportering. De kunde se utifrån patienters
återkoppling av patientsäkerhets upplevelser att det var viktigt för sjuksköterskor att kunna
överväga vad som kunde påverka patientsäkerhet (De Brún m.fl., 2017).
6.2 Metoddiskussion
Allmän litteraturöversikt används för att skapa en överblick av det problemområde som avses
undersökas (Friberg, 2017). Genom att använda både kvalitativa och kvantitativa data kan
resultatet få en större bredd då de två olika data kan komplettera varandra (Polit & Beck,
2016). Syftet var att beskriva patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors
perspektiv, utifrån syftet valdes en allmän litteraturöversikt då både kvalitativa och
kvantitativa data kunde besvara det valda syftet. Ett alternativ för examensarbetets metod
hade varit en empiriskstudie då innehållet hade skapat en djupare förståelse för perspektivet.
Examensarbetet är tidsbegränsat och en empirisk studie är tidskrävande, därför valdes
metoden bort. En systematisk litteraturstudie kunde även vara relevant då analyserade data
mest har baserats på kvalitativa data men på grund av att författarna ansåg att kvantitativa
data kan komma att vara av intresse valdes en allmän litteraturöversikt. Baserat på syftet att
22
skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv
är en allmän litteraturöversikt ett relevant alternativ för att få ett bredare perspektiv till
examensarbetet. Polit och Beck (2016) ansåg att kvalitativa data ger ett djupare innehåll av
personens levda erfarenheter. Av den analyserade data var kvalitativ metod mest
förekommande, nio av artiklarna var kvalitativa och två av artiklarna var kvantitativa.
Eftersom de kvantitativa artiklarna också var utifrån sjuksköterskors perspektiv valdes dessa
också in i examensarbetet. Det finns artiklar i examensarbetet där andra yrkeskategorier
utöver sjuksköterskor förekommer, de artiklarna har ändå valts med i examensarbetet då
sjuksköterskors perspektiv kunnat urskiljas. Samtliga 11 artiklar både de nio kvalitativa
artiklarna samt de två kvantitativa artiklarna undersökte sjuksköterskors perspektiv gällande
patientsäkerhet på vårdavdelningar.
Termer som används för att säkerställa kvalitén inom kvalitativa data är trovärdighet,
pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Trovärdighet innebär att det är tydligt för
läsaren att den skapade kunskapen är rimlig och att resultatet äger giltighet. Forskarna kan
säkerställa trovärdigheten genom att bekantas med forskningsmiljön innan studien startar.
Tillsammans med ”kritiska vänner” kan studiens resultat diskuteras för att försäkra om att
analysen är grundad i data (Mårtensson & Fridlund, 2017). Examensarbetet har diskuterats
med studiekamrater för att nå hög trovärdighet. Artikelsökningen är begränsad till artiklar
endast skrivna på engelska för att kunna behärska språket men också för att många artiklar
är skriva på engelska för att kunna nå ut till en större målgrupp. Pålitlighet kan påvisas
genom att beskriva författarnas förförståelse samt belysa författarnas tidigare erfarenheter
som kan påverka datainsamlingen och dataanalysen (Mårtensson & Fridlund, 2017). I
inledningen av examensarbetet beskrivs det om hur intresseområdet uppkom vilket var
kopplat till arbetslivserfarenheter inom vården. De tidigare erfarenheterna inom vården
gjorde att resultatet kunde granskas utifrån förförståelse vilket ska undvikas. För att undvika
att resultatet granskats utifrån förförståelse, tolkades resultaten individuellt för att sedan
tillsammans diskutera och kritisera resultatet för att säkerställa pålitligheten.
Bekräftelsebarhet ökar om analysprocessen är tydligt beskriven samt att författarna noggrant
under hela forskningsprocessen har tagit hänsyn till sina ställningstaganden. Under
examensarbetets gång är det viktigt att vara neutral, det underlättas genom att någon
utomstående får läsa utskrifter, analyser och resultatet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Under examensarbetet har arbetet granskats med hjälp av högläsning samt att
studiekamrater läst och granskat examensarbetet för att det ska vara neutralt genomarbetat
utan att vinkla examensarbetet mot en specifik riktning.
Överförbarhet innebär i vilken grad examensarbetets resultat kan överföras till andra
grupper, sammanhang och situationer. För att bedöma överförbarheten i resultatet krävs att
resultatet är tydligt beskrivet samt att trovärdigheten, pålitligheten samt bekräftelsebarheten
är säkerställd (Mårtensson & Fridlund, 2017). Examensarbetet har en begränsad
överförbarhet då det skrevs under begränsad tid och med begränsad kunskap hos författarna.
Resultatet kan appliceras på olika enheter där sjuksköterskor arbetar och vård bedrivs samt
till flera olika patientgrupper då patientsäkerhet är något som berör alla patienter oavsett
patientgrupp. Svagheter i överförbarheten gällande examensarbetet är att resultatet
varierade stort i antal deltagare, vilket medför att några artiklar har mer grund och
trovärdighet än andra. Erfarenheter är subjektiva vilket innebär att erfarenheterna är
23
egenupplevda och kan vara svåra att överföra till någon annan som inte har samma
erfarenheter, därav kan erfarenheter bidra till begränsad överförbarhet. Däremot påvisar
flera artiklar liknande resultat vilket stärker överförbarheten.
Alla artiklar som var intressanta för examensarbetet kvalitetsgranskades utifrån Fribergs
(2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor. Två olika kvalitetsgranskningstabeller en för
kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar gjordes. Kvalitetsgranskningstabellen för
kvalitativa artiklar innehöll 14 och kvantitativa artiklar innehöll 13
kvalitetsgranskningsfrågor, dessa frågor omformulerades för att endast kunna besvaras med
ja respektive nej. En brist i nio av 11 artiklar var att de inte innehöll ett tydligt teoretiskt
perspektiv och därav fick automatiskt även lägre poäng eftersom det teoretiska perspektivet
inte fanns kunde dessa inte återkopplas till metoden. Frågorna i kvalitetsgranskningen var
anpassad utifrån den data respektive artikel behandlade, det kan vara en styrka i
examensarbetet för att säkerställa att rätt frågor granskades för rätt kvalitativa respektive
kvantitativa data. Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor har alla
kvalitetsgranskningsfrågor använts i examensarbetet vilket påvisar en styrka att data har
blivit noggrant och hårt kritisk granskad.
Svagheter som kan sänka trovärdigheten i examensarbetet är författarnas begränsade
kunskap av metodologier. Det kan medföra att resultaten kan vara feltolkade samt även
bristande språkkunskaper kan minska trovärdigheten då artiklarna kan ha uppfattats
felaktigt. Under examensarbetets gång har enstaka engelska ord inte gått att återfinna på
svenska.
6.3 Etiskdiskussion
Etiska riktlinjer från CODEX (2021) har använts genom hela examensarbetet för att
upprätthålla de etiska överväganden som examensarbetet kunnat stöta på. Examensarbetet
har grundats på bearbetat material och behöver därför inte genomgå en etisk prövning.
Endast vetenskapliga artiklarna som varit peer-review har använts i examensarbetet, trots att
artiklarna som användes har granskats av experter har även författarna kritiskt granskat
artiklarna. I examensarbetet har författarna antagit ett indikativt förhållningssätt när
artiklarna analyserades, artiklarna har därmed lästs igenom vid flera olika tillfällen för att få
en bättre uppfattning om artiklarnas innehåll. Vid översättning av artiklarna från engelska
till svenska har författarna haft stöd av ett engelsk-svenskt lexikon för att kunna översätta
artiklarna utan att förvränga dess innehåll och vara så sanningsnära som möjligt. Författarna
har under examensarbetets gång märkt att vissa ord på engelska inte återfinns på svenska
vilket kan bidra till feltolkning av artikelns innehåll. Författarna har genom hela
examensarbetet försökt hålla ett objektivt arbetssätt för att minska risken för att egna
tolkningar gjorts baserat på egna tidigare erfarenheter. Referenshantering i examensarbetet
har genomförts med hjälp av APA-lathunden baserad på APA 7 (Kjellin & Pettersson, 2020).
24
7 SLUTSATS
Syftet med examensarbetet var att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar
utifrån sjuksköterskors perspektiv. De tre viktigaste faktorerna för att öka patientsäkerhet
var kommunikation, samarbete och arbetsbelastning. Sjuksköterskor betonade
kommunikation och förebyggande åtgärder som viktiga för att få en bättre patientsäkerhet.
Sjuksköterskor belyste att en öppen dialog mellan vårdpersonal och vårdavdelning oavsett
erfarenheter måste förbättras, då det fortfarande finns vissa hierarkiska förhållanden kvar
inom sjukvården där äldre och mer erfarna sjuksköterskor blir mer respekterade än mindre
erfarna sjuksköterskor. När sjuksköterskor intog ett partnerskap och samarbetade med
patienter kunde vården säkerställdas som personcentrerad genom att lyssna på patientens
behov, begär och önskemål. Personcentrerad vård samt att sjuksköterskor blev mer synliga
för att patienter bidrog till en ökad trygghet hos patienterna. Hög arbetsbelastning visade
även ha stor betydelse för patientsäkerheten då det påverkade sjuksköterskor att känna sig
otillräckliga inför sina patienter. Sjuksköterskor var tvungna att prioritera det viktigaste som
var ett måste för omvårdnaden vilket gjorde att andra viktiga delar försvann för patienter.
Sjuksköterskor menade även att kontinuiteten hade stor inverkan på patienters förtroende.
Författarnas förhoppning med examensarbetet är att öka förståelsen för vad som bidrar till
bättre patientsäkerhet samt öka intresset för vidare forskning inom patientsäkerhet.
8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Författarna till examensarbete ser att en vidare forskning inom patientsäkerheten är av nytta
för att säkerställa vårdkvalitén på vårdavdelningar samt övriga platser där vård bedrivs.
Empiriska studier som beskriver djupgående sjuksköterskors erfarenheter ytterligare om
patientsäkerhet i både brister och hur de ska motverkas. Intervjuer med patienter är av
intresse för att få en förståelse hur det är att vara patient under ett pågående patientsäkerhet
under ständig förändring mot förbättring. Hitta samband mellan sjuksköterskors upplevelser
och erfarenheter och patienters upplevelser och erfarenheter om patientsäkerhet. Vidare
forskning på hur tillämpningen av förebyggande åtgärder ska genomföras då författarna
upplever utifrån tidigare forskning att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ställer sig
frågande till genomförandet.
25
REFERENSLISTA
Artiklar som återfinns i resultatet är markerade i referenslistan med ”*”.
Alfaqawi, M., Böttcher, B., Abuowda, Y., Alaloul, E., Elnajjar, I., Elhout, S., Abu-El-Noor, M.,
& Abu-El-Noor, N. (2020). Treating patients in a safe environment: a cross-sectional
study of patient safety attitudes among doctors in the Gaza Strip, Palestine. BMC
Health Services Research, 20(1), 1–9. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-
020-05230-5
Arfanis, K., & Smith, A. (2011). Informal risk assessment strategies in health care staff: an
unrecognized source of resilience? Journal of Evaluation in Clinical Practice, 18(6),
1140–1146. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2753.2011.01759.x
Carlfjord, S., Öhrn, A., & Gunnarsson, A. (2018). Experiences from ten years of incident
reporting in health care: a qualitative study among department managers and
coordinators. BMC Health Services Research, 18, 1–9. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-018-2876-5
*Chua, W. L., Legido-Quigley, H., Ng, P. Y., McKenna, L., Hassan, N. B., & Liaw, S. Y. (2019).
Seeing the whole picture in enrolled and registered nurses’ experiences in recognizing
clinical deterioration in general ward patients: A qualitative study. International
Journal of Nursing Studies, 95, 56–64. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2019.04.012
CODEX. (2021, 1 februari) Codex: Samlingen av regler och riktlinjer för forskning. Hämtad
2021, 16 februari från: https://codex.uu.se/
Curran, C., Lydon, S., Kelly, M. E., Murphy, A. W., & O’Connor, P. (2019). An analysis of
general practitioners’ perspectives on patient safty incidents using critical incident
technique interviews. s. Family Practice, 36, 736–742. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1093/fampra/cmz012
De Brún, A., Heavey, E., Waring, J., Dawson, P., & Scott, J. (2017). A model of barriers and
facilators to patient providing feedback on experiences of safety. Health expectations.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/hex.12516
Eriksson, K. (2014) Vårdprocessen (5:e uppl.). Liber AB.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 141–152) Studentlitteratur AB.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2017) Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. (s. 310–312). Studentlitteratur AB.
Harrison, R., Sharma, A., Walton, M., Esguerra, E., Onobrakpor, S., Nghia, B. T., & Chinh, N.
D. (2019). Responding to adverse patient safety events in Viet Nam. BMC Health
Services Research, 19(1), N.PAG. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-019-
4518-y
26
Hemsley, B., Georgiou, A., Hill, S., Rollo, M., Steel, J., & Balandin, S. (2016). An integrative
review of patient safety in studies on the care and safety of patients with
communication disabilities in hospital. Patient Education & Counseling, 99(4), 501–
511. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2015.10.022
Isaac, T., Zaslavsky, A.M., Cleary, P.D., & Landon, B.E. (2010). The relationship between
patients’ perception of care and measures of hospital quality and safety. Health
Services Research, 45(4), 1024–1040. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1475-
6773.2010.01122.x
Inspektion för vård och omsorg. (2019, 12 december). Anmäl vårdskada- lex Maria. Hämtad
2021, 16 februari från https://www.ivo.se/for-yrkesverksamma/anmala-och-
rapportera-som-yrkesverksam/anmal-vardskada---lex-maria/
Jangland, E., Carlsson, M., Lundgren, E., & Gunningberg, L. (2012). The impact of an
intervention to improve patient participation in a surgical care unit: A quasi-
experimental study. International Journal of Nursing Studies, 49(5), 528–538.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2011.10.024
*Jangland, E., Nyberg, B., & Yngman, U. P. (2016). “It’s a matter of patient safety”:
understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the
surgical ward - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2),
323–331. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12350
*Jones, A., & Johnstone, M.-J. (2019). Managing gaps in the continuity of nursing care to
enhance patient safety. Collegian, 26(1), 151–157.
https://doi.org/10.1016/j.colegn.2018.06.006¨
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod. (s. 95). Studentlitteratur AB.
Kenward, P., Whiffin, C., & Spalek, B. (2017) Feeling unsafe in the healthcare setting:
patients’ perspectives. British Journal of Nursing, 26(3). https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjon.2017.26.3.143
Kjellin, D., & Pettersson, A. (2020, 31 augusti). APA-lathunden: Baserad på APA 7. Hämtad
2021, 16 februari från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40505/30/gupea_2077_40505_30.pdf
*Kullberg, A., Sharp, L., Dahl, O., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2018). Nurse perceptions
of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative
study. International Journal of Nursing Studies, 86, 44–51. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2018.06.001
*Lee, W., Pyo, J., Jang, S-G., Gyeong Jang, S., Eun Choi, J. Ock, M. (2019) Experiences and
responses of second victims of patient safety incidents in Korea: a qualitative
study. BMC Health Serv Res 19, 100 https://doi.org/10.1186/s12913-019-3936-1
27
Lilja Andersson, P. (2012). Vården inifrån- När sjuksköterskan blir patient. Natur & Kultur
AB.
Lukewich, J., Edge, D. S., Tranmer, J., Raymond, J., Miron, J., Ginsburg, L., &
VanDenKerkhof, E. (2015). Undergraduate baccalaureate nursing students’ self-
reported confidence in learning about patient safety in the classroom and clinical
settings: An annual cross-sectional study (2010-2013). International Journal of
Nursing Studies, 52(5), 930–938. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.01.010
*Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019) New graduate nurses’ understanding and
attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of clinical Nursing,
28(13-14), 2543-2552. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.14839
Mårtensson, J. & Fridlund, F. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson
(Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s. 421–438). Studentlitteratur AB.
Olsson, A. (2018, 28 februari), Kompetensbristen ett hot mot patientsäkerheten. Vårdfokus.
Hämtad 2021, 11 februari från
https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/februari/kompetensbristen-ett-hot-
mot-patientsakerheten/
*Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2017). Registered Nurses’
experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors
patient participation in care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612–
621. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12486
Palese, A., Gonella, S., Grassetti, L., Mansutti, I., Brugnolli, A., Saiani, L., Terzoni, S.,
Zannini, L., Destrebecq, A., Dimonte, V., Morsanutto, M., Canzan, F., Altini, P.,
Bevilacqua, A., Ponte, A., Biasio, L., Fascì, A., Grosso, S., Mantovan, F., & Marognolli,
O. (2018). Multi‐level analysis of national nursing students’ disclosure of patient
safety concerns. Medical Education, 52(11), 1156–1166. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/medu.13716
*Polisena, J., Gagliardi, A., & Clifford, T. (2015). How can we improve the recognition,
reporting and resolution of medical device-related incidents in hospitals? A
qualitative study of physicians and registered nurses. BMC Health Services
Research, 15, 220. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-015-0886-0
Polit, D., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Wolters Kulwer.
Rathers, C., May, D. R., & Williams, E. S. (2011). Beyond service quality: The mediating role
of patient safety perceptions in the patient experience-satisfaction
relationship. Health Care Management Review, 36(4), 359–368. Doi:
10.1097/HMR.0b013e318219cda1
Riskin, A., Bamberger, P., Erez, A., Foulk, T., Cooper, B., Peterfreund, I., Sheps, J., Wilhelm-
Kafil, M., Riskin, Y., Riskin-Guez, K., & Bamberger, E. (2019). Incivility and Patient
28
Safety: A Longitudinal Study of Rudeness, Protocol Compliance, and Adverse
Events. Joint Commission Journal on Quality & Patient Safety, 45(5), 358–367.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jcjq.2019.02.002
*Sanjuan-Quiles.A., Hernández-Ramón. MDP., Juliá- Sanchis. R., García-Aracil. N.,
Castejón-de la Encina. ME., Perpiña-Galvañ. J. (2019). Handover of Patients From
Prehospital Emergency Services to Emergency Departments: A Qualitative Analysis
Based on Experiences of Nurses. Journal of Nursing Care Quality, 34(2), 169-174.
doi: 10.1097/NCQ.0000000000000351
Schwappach, D. L. B., Frank, O., Buschmann, U., & Babst, R. (2013). Effects of an
educational patient safety campaign on patients’ safety behaviours and adverse
events. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 19(2), 285–291. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2753.2012.01820.x
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-
2009400_sfs-2009-400
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-
659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed om prövning av oredlighet i forskning.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504
Socialstyrelsen. (2020). Vad är patientsäkerhet. Hämtad 2021, 11 februari från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/vad-ar-
patientsakerhet/
Svensk MeSH. (2020a). Sjukhusavdelningar. I Svensk MeSH. Hämtad 2020, 12 oktober från
https://mesh.kib.ki.se/term/D006748/hospital-departments
Svensk MeSH. (2020b) Vårdpersonal. I Svensk MeSH. Hämtad 2020, 13 november från
https://mesh.kib.ki.se/term/D009740/nursing-staff
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Teamets kommunikation inom vård och omsorg.
Hämtad 2020, 11 september från https://www.swenurse.se/publikationer/teamets-
kommunikation-inom-vard-och-omsorg
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2021, 11 februari från
https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-
sjukskoterska
29
Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2021,11
februari från https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-
sjukskoterskor
Tobiano, G., Bucknall, T., Sladdin, I., Whitty, J. A., & Chaboyer, W. (2018). Patient
participation in nursing bedside handover: A systematic mixed-methods review.
International Journal of Nursing Studies, 77, 243–258. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.10.014
Usher, K., Woods, C., Parmenter, G., Hutchinson, M., Mannix, J., Power, T., Chaboyer, W.,
Latimer, S., Mills, J., Siegloff, L., & Jackson, D. (2017). Self-reported confidence in
patient safety knowledge among Australian undergraduate nursing students: A multi-
site cross-sectional survey study. International Journal of Nursing Studies, 71, 89–
96. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.03.006
*Wang, X., Liu, K., You, L., Xiang, J., Hu, H., Zhang, L., Zheng, J., & Zhu, X. (2014). The
relationship between patient safety culture and adverse events: A questionnaire
survey. International Journal of Nursing Studies,51(8), 1114–1122. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.12.007
*Wanger. A., Michaells. M., Luntz. E., Wittich. A., Schrappe. M., Lessing. C., &. Rieger. A. M.
(2018), Assessment of Patient and Occupational Safety Culture in Hospitals:
Development of a Questionnaire with Comparable Dimensions and Results of a
Feasibility Study in a German University Hospital. International Journal of
Environmental Research and Public Health, 15(12), 2625.
https://doi.org/10.3390/ijerph15122625
Öhrn, A. (2014) Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. &. Wallin, L. (Red.) Omvårdandes grunder:
Ansvar och utveckling. (ss. 381–405). Studentlitteratur AB.
Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59–82) Studentlitteratur AB.
1
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas
och datum
Sökord och
Booleska
sökoperatorer
Avgränsningar
och urval
Antal
träffar
Antal lästa; titel,
abstract, full text och
antal
kvalitetsgranskade
Antal valda
artiklar
CINAHL
Plus 27/8–
2020
Patient safety
AND nurse
experiences
OR
perceptions
OR
perspective
AND hospital
department
Publicerad
augusti 2010-
augusti 2020,
Engelska, peer-
reviewed, full
text
106 106 titlar, 21
abstracts, 8 full text
valdes att läsas. 6 st
kvalitetsgranskades
4
CINAHL
Plus 27/8-
2020
Patient safety
AND nurse
experiences
OR
perceptions
AND hospital
department
Publicerad
September
2010- augusti
2020, English,
peer- reviewed,
full text
83 83 titlar, 30
abstracts, 11 full text
valdes att läsas. 2 st
kvalitetsgranskades
2
CINAHL
Plus 14/9-
2020
Patient safety
AND nursing
experiences
Publicerad
Oktober 2010-
september
2020,
Engelska, peer-
reviewed, full
text
29 29 titlar, 5 abstracts,
3 full text valdes att
läsas. 1 st
kvalitetsgranskades
1
CINAHL
plus 14/9-
2020
‘Patient safety’
AND nursing
experiences
Publicerad
Oktober 2010-
September
2020,
Engelska, peer-
reviewed, full
text
29 29 titlar, 4 abstracts,
2 full text valdes att
läsas.1 st
kvalitetsgranskades
1
MEDLINE
24/10-
2020
Patient safety AND nurse experiences OR perceptions OR perspective AND hospital department AND qualitative study
Scholarly
(Peer-
Reviewed)
Journals,
Linked full text,
publicerad
oktober 2010-
September
71 71 titlar, 3 abstracts,
2 full text valdes att
läsas. 1 st
kvalitetsgranskades
1
2
2020, English,
Human
MEDLINE
24/10-
2020
Patient safety AND nurse experiences AND hospital department AND qualitative study
Scholarly
(Peer-
Reviewed)
Journals,
Linked full text,
oktober 2010-
September
2020, English,
Human
26 26 titlar, 5 abstracts,
3 full text valdes att
läsas. 1 st
kvalitetsgranskades
1
PubMed
27/8–
2020
Patient safety
AND nurse
experiences
OR
perceptions
OR
perspective
AND hospital
department
10 years,
english, full
text
17 17 titlar, 9 abstracts,
7 full text valdes att
läsas. 6 st
kvalitetsgranskades
1
1
BILAGA B1. KVALITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor.
Artikel 2 3 5 6 7 8 9 10 11
Finns det ett tydligt
problem formulerat?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns teoretiska
utgångspunkter
beskrivna?
Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej
Finns det någon
omvårdnadsvetenskaplig
teoribildning beskriven?
Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Är syftet tydligt
formulerat?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns det en tydligt
formulerad metod?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Är
undersökningspersonerna
tydligt beskrivna?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Framkommer det hur
data har analyserats?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Hänger metod och
teoretiska
utgångspunkterna ihop?
Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej
Finns det ett tydligt
beskrivet resultat?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Har författarna tolkat
studiens resultat?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns det tydliga
argument?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
2
Förs det några etiska
resonemang?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns det en
metoddiskussion?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Sker en återkoppling till
teoretiska antaganden,
till exempel
vårdvetenskapliga
antaganden?
Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Total poäng 10/14 10/14 12/14 12/14 10/14 10/14 12/14 10/14 10/14
1
BILAGA B2. KVANTITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor.
Artikel 1 4
Finns det ett tydligt
problem formulerat?
Ja Ja
Finns teoretiska
utgångspunkter
beskrivna?
Nej Nej
Finns det någon
omvårdnadsvetenskaplig
teoribildning beskriven?
Nej Nej
Finns det ett tydligt
formulerat syfte?
Ja Ja
Finns det en tydligt
beskriven metod?
Ja Ja
Finns det tydligt beskrivet
urval?
Ja Ja
Finns det en tydlig
beskrivning av hur data
analyserades?
Ja Ja
Hänger metod och
teoretiska
utgångspunkterna ihop?
Nej Nej
Finns det ett tydligt
beskrivet resultat?
Ja Ja
Förs arguments fram? Ja Ja
Förs det några etiska
resonemang?
Ja Ja
Förs det en
metoddiskussion?
Ja Ja
2
Sker en återkoppling till
teoretiska antaganden,
tillexempel
omvårdnadsvetenskapliga
antaganden?
Nej Nej
Total poäng 9/13 9/13
1
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
Artikel-
nummer
Författare
Titel (på engelska)
Tidskrift
År
Land
Syfte
Metod (ansats, antal deltagare, datainsamling, dataanalys)
Resultat
1 Chua, Legido-Quigley, Ng, McKenna, Hassan & Liaw.
Seeing the whole picture in enrolled and registered nurses’ experiences in recognizing clinical deterioration in general ward patients: A qualitative study
2019
International Journal of Nursing Studies
Singapore
Aim to reduce failure to rescue in general wards is only effective if frontline nurses can recognize and act on clinical deterioration in a timely manner
Kvalitativ, 22 legitimerade sjuksköterskor, intervju, öppen kodning.
Sjuksköterskors samarbetsmetoder för att förbättra tidigt erkännande och snabb behandling av patienter med klinisk försämring bidrog till en ökad patientsäkerhet.
2 Jangland, Nyberg & Yngman-Uhlin.
‘It’s a matter of patient safety’: understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the surgical ward – a qualitative study
2016
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Sverige
To explore situations and processes that support or hinder good safe patient care on the surgical ward.
Kvalitativ, 4 kirurger och 6 sjuksköterskor som arbetade som chefer, intervju, systematisk textkondensering.
Sjuksköterskor menade att det finns ett gap mellan vad som beskrivs i skriftliga dokument och vad som är/kan utföras i klinisk praxis för att kunna uppnå en god vård.
3
Jones, & Johnstone.
Managing gaps in the continuity of nursing care to enhance patient safety.
Collegian
2019
Austalien
To describe the processes nurses used to (i) identify potentially harmful gaps in the continuity of patient care and (ii) manage the gaps identified as a key aspect of safe care.
Kvalitativ, 70 sjuksköterskor, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier
Resultatet visade att för att identifiera luckorna behövdes sjuksköterskeövervakning, teamarbete och kommunikation,
2
4 Kullberg, Sharp, Dahl, Brandberg, & Bergenmar.
Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative study.
2018
International Journal of Nursing Studies
Sverige
The aim of the study was to describe registered nurses’ perceptions of PCH in an oncological inpatient setting.
(PCH=Person-centered handover)
Kvalitativ, 34 sjuksköterskor, intervju, kvalitativ analysmetod med indikativt tillvägagångssätt.
Sjuksköterskor upplever svårigheter i en personcentrerad överlämning mellan avdelningar och ansåg att det kunde brista i patientsäkerhet.
5 Lee, Pyo, Jang, Gyeong Jang, Eun Choi, & Ock.
Experiences and responses of second victims of patient safety incidents in Korea: a qualitative study.
BMC Health Serv Res
2019
Korea
The aim of examining the experiences and response methods of second victims to PSIs.
Kvalitativ, 16 sjuksköterskor, intervju, grundad teori.
Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetstrauma belyser fem faser som kan komma att användas för att utforma ett stödprogram.
6
Murray, Sundin & Cope.
New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice.
Journal of clinical Nursing
2019
Australien
To explore the transition experiences of newly graduated registered nurses with particular attention to patient safety.
Kvalitativ, 290 sjuksköterskor, varav 80 nyexaminerade, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier.
Nyblivna sjuksköterskor ansåg att läkemedelshanteringen ledde till stress och ångest vilket kan bidra till att patientsäkerheten brister.
7 Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknal & Ringdal
Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care
2017
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Sverige
The aim of this study was to describe Registered Nurses’ experiences with patient participation in nursing care including their barriers and facilitators for participation.
Kvalitativ, 20 sjuksköterskor, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier.
Sjuksköterskor ingick i ”partnerskap med patienterna” för att få patienterna engagerade i sin omvårdnad vilket bidrog till en ökad patientsäkerhet.
3
8 Polisena, Gagliardi & Clifford
How can we improve the recognition, reporting and resolution of medical device-related incidents in hospitals? A qualitative study of physicians and registered nurses
2015
BMC Health Services Research
Kanada
To explore factors that influence and to identify initiatives to improve the recognition, reporting and resolution of device-related incidents.
Kvalitativ, 12 läkare och 4 sjuksköterskor, intervju, kvalitativ analysmetod med indikativt tillvägagångssätt.
Sjuksköterskor föreslog en konceptuell ram för ett övervakningssystem för att förbättra patientsäkerheten
9 Sanjuan-Quiles, Hernández-Ramón, García-Aracil, Castejón-de la Encina, Perpiña-Galvañ.
Handover of Patients from Prehospital Emergency Services to Emergency Departments: A Qualitative Analysis Based on Experiences of Nurses.
2019
Journal of Nursing Care Quality
Spanien
To explore the viewpoint of nurses on their experience of patient handovers, describing the essential aspects of the process and areas for improvement, and establishing standardized elements for an effective handover.
Kvalitativ, 17 sjuksköterskor, intervju, öppen kodning.
Sjuksköterskor identifierade behovet genom att standardisera patientöverföringen med ett skriftligt dokument för att kunna stödja det muntliga överlämnandet. Detta skulle öka patientsäkerheten
10 Wang, Liu, You, Xiang, Hu, “…”, & Zhu.
The relationship between patient safety culture and adverse events: A questionnaire survey.
International Journal of Nursing Studies
2014
Kina
This study aimed to describe nurses’ perception of patient safety culture and frequencies of adverse events and examine the relationship between them.
Kvantitativ, 28 vårdavdelningar där endast sjuksköterskor tillfrågades, enkäter, beskrivande statistik.
Efter en kontroll av alla sjuksköterskerelaterade faktorer var det en högre genomsnittlig poäng av organisatoriskt lärande och kontinuerligt förbättrande.
4
11 Wanger, Michaells, Luntz, Wittich, Schrappe, Lessing & Rieger.
Assessment of Patient and Occupational Safety Culture in Hospitals: Development of a Questionnaire with Comparable Dimensions and Results of a Feasibility Study in a German University Hospital,
International Journal of Environmental Research and Public Health
2018
Tyskland
The aim of this feasibility study in a German university hospital was to develop a questionnaire to assess both issues analogously.
Kvantitativ, 1661 sjuksköterskor och läkare, enkät, multipel regressionsanalys.
Sjuksköterskor på avdelningar med hög patientsäkerhet, kommer sannolikt ha en högarbetsskyddskultur.
1
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
E-post: [email protected] Webb: www.mdh.se