11-10-11-14:193

Patientsäkerhetsberättelse 2010

StrategiPå Capio S:t Görans Sjukhus driver vi utvecklingen av sjuk-vårdens arbetssätt och förbättrar förutsättningarna för våra patienter och kunder före, under och efter sjukhusvistel-sen. Hos oss ges en högkvalitativ, patientsäker och effektiv sjukvård genom medarbetarnas kontinuerliga förbättrings-arbete och patienternas delaktighet.

Vi förenar vård, kvalitet, patientsäkerhet och effektiva flö-den enligt leanprinciper.

Synsätt och principerFör oss på Capio S:t Görans Sjukhus är det viktigt att ska-pa ett system där vi varje dag, som en del av vårt arbete, synliggör och löser de problem som uppstår. Alla medar-betare har två jobb – dels att ge vård och dels att förbättra våra arbetssätt. Detta arbete involverar alla roller, alla pro-fessioner och sker över klinikgränser med patientens bästa i centrum.

Medarbetarna i verksamheten, som arbetar närmast våra patienter, driver det kontinuerliga förbättringsarbetet. Det är patienternas och medarbetarnas idéer och förslag som testas, utvärderas och implementeras med stöd av cheferna och sjukhusledningen.

De sjukhusgemensamma mål som utformas av sjukhus-ledningen utgör grunden för det förbättringsarbete som bedrivs i den patientnära verksamheten. Lokala mål kopp-lade till patientflöden utformas utifrån den sjukhusgemen-samma planen och dessa mål konkretiseras i aktiviteter av medarbetare i förbättringsgrupper.

Ansvaret för utveckling och förbättring ligger i linjeorganisa-tionen där varje nivå ger stöd till nästa nivå. Medarbetarnas förbättringsförslag och förbättringsarbete förankras i linje-organisationen och involverar på så sätt sjukhusledningen.Som stöd till linjen finns ett antal samverkande stödfunktio-ner i form av chefläkargrupp i sjukhusstaben, kvalitetscon-trollers på varje klinik och ett antal specialistgrupper som arbetar mot hela sjukhuset.

En rad verktyg och metoder finns också som stöd i förbätt-ringsarbetet; avvikelsehantering, journalgranskning enligt GTT, händelse- och riskanalysmetod, A3-mallar (projekt-mallar i A3-format) och specifika IT-analysverktyg.

PatientnyttaVårt förbättringsarbete utgår från varje specifik patient-grupps behov och önskemål och inkluderar att säkerställa att patienten är delaktig. Ständiga förbättringar ökar kvali-teten och säkerheten för patienten samt ökar effektiviteten.

4

Av respekt för patienter och medarbetare vill vi eliminera slöseri och koncentrera vår tid på aktiviteter som är värde-skapande för patienterna

Patienten måste få ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå och vården ska alltid utgå från patienten och finnas där när patienten behöver den, ges på patientens villkor och efter patientens behov. Den ska vara trygg, sam-ordnad och med ett helhetsansvar i synnerhet för patienter med sammansatta vårdbehov. Vi strävar efter att patienten är en del i vårdteamet.

Organisation för kvalitet och patientsäkerhetSjukhusets ledning har i egenskap av vårdgivare det över-gripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet. Res-pektive verksamhetschef är direkt ansvarig för kvalitet och patientsäkerhet för de processer som ingår i dennes an-svarsområde.

Verksamhetschefsgruppen fungerar som ett arbetsutskott till sjukhusets ledningsgrupp och håller möten vecko-vis under ledning av sjukhusets chefläkare. I detta forum redovisas bl.a. anmälningsärenden som analyseras och följs upp. Sjukhusövergripande mätningar presenteras, specialistgruppernas arbete följs upp, målvärden tas fram och förbättringsarbeten initieras. Denna grupp ser också till att samverkan i förbättringsarbetet sker mellan kvalitets-controllers, specialistgrupper och de förbättringsgrupper som är kopplade till våra patientflöden.

Styrning och uppföljningVåra mål ska styra mot mätbara förbättringar för våra pa-tienter. De specifika målen för kvalitet och patientsäkerhet, ett 70-tal, har vi samlat i ett eget styrkort. Detta elektroniska verktyg är tillgängligt och transparent för alla verksamheter på sjukhuset och är uppbyggt i enlighet med God vård, SOSFS 2005:12.

Våra indikatorer omfattar de kvalitetsindikatorer som ingår i avtal med SLL, nationella mått som SoS/SKL satt upp samt interna indikatorer i våra patientflöden och på sjuk-hus- och kliniknivå. Indikatorerna grundas på den lagstift-ning, de författningar, kvalitets- och miljöstandards som är tillämpliga för vår verksamhet.

Vi jämför våra resultat med uppgifter i nationella och regio-nala kvalitetsregister, öppna jämförelser och med tidigare resultat för den egna verksamheten. Vi inhämtar också synpunkter från såväl patienter som vårdgrannar och an-dra intressenter för att få deras perspektiv på vår utveck-ling och våra förbättringsområden.För att säkerställa att vi uppnår våra mål och som underlag för inriktning av fortsatt förbättringsarbete, görs en struktu-rerad uppföljning varje kvartal vid klinikuppföljningsmöten mellan sjukhusledning och klinikledning. Flertalet para-metrar följs därtill dagligen, veckovis eller månadsvis med hjälp av våra IT-baserade verktyg.

VD

AU: VCh gruppen

LG

VerksamhetschefEkonomichef Chefläkare

Controllergruppen

Kvalitetscontrollergruppen•Samtliga klinikers kvalitetscontrollers•Chefläkarstaben

Klinikledning

Controller Kvalitets- controller

Specialist-grupperna

Klinik-representant i specialistgrupp

Struktur för Capio S:t Görans kvalitetsarbete

F Ö

R B

ÄT

R I

N G

S A

R B

E T

E N

F Ö R B Ä T T R I N G S A R B E T E N

Linjechef som ingår i klinikledningen har ansvar för produktion, ekonomi, kvalitet och personal.

5

Resultat i uppföljningar jämförs mot uppsatta mål och är underlag för ständiga förbättringar. Resultat i sjukhusets indikatorer hämtas från t.ex.

• Journalsystemet Cambio Cosmic

• Punktprevalensmätningar

• Nationella och regionala kvalitetsregister

• Patientenkät

Andra källor som används i resultatredovisning och som underlag för förbättringar är

• Avvikelser

• Risk- och händelseanalyser

• Anmälningsärenden (PaN, Socialstyrelsen, LÖF)

• Journalgranskning enligt GTT

• Patientsynpunkter

• Medarbetarförslag

LedningssystemCapio S:t Görans Sjukhus ledningssystem omfattar de sjukhusgemensamma policys, rutiner, handböcker, mal-lar, blanketter och i förekommande fall länkar till externa styrdokument, t.ex. nationella och regionala vårdprogram, som styr och stöder sjukhusets verksamhet. Därtill finns klinik/verksamhetsspecifika rutiner samt rutiner för sam-verkan med andra vårdgivare, myndigheter och kom-munala verksamheter. Ledningssystemet finns tillgängligt för alla medarbetare på sjukhusets intranät. På intranätet finns också ett elektroniskt avvikelsehanteringssystem avseende vårdavvikelser, miljö och säkerhet för att på ett systematiskt sätt fånga upp och åtgärda avvikelser. Det finns möjlighet för patienter och andra vårdgivare att via sjukhusets hemsida inkomma med synpunkter.

Ledningssystemet syftar till att uppfylla de krav som ställs i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkeerhets-lagen (2010:659) och Socialstyrelsens författning om led-ningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12), vilket fastställts vid de till-synsbesök som Socialstyrelsens tillsynsenhet genomfört.

Delar av sjukhusets ledningssystem har granskats och god-känts mot specifika kvalitetsstandarder. Den diagnostiska verksamhet som bedrivs vid enheten för Klinisk Fysiologi är sedan 1996 ackrediterad av Swedac och granskas mot standarden IEC/ISO 17025:2005. Hela Capio S:t Görans Sjukhus är miljöcertifierat sedan 2005 och uppfyller kraven i SS-EN ISO 14001.

Verktyg och metoder för förbättringsarbete Vid sjukhuset används en rad verktyg och metoder i för-bättringsarbetet, några exempel visas nedan.

Verktyg

• A3-mall - Enkel mall som stöd för planering av förbätt-ringsarbetet.

• 5S - Ett stöd för att skapa struktur och standard.

• PDSA-förbättringshjul (Plan, Do, Study, Act) - En modell för att på ett strukturerat sätt testa om en förändring leder till förbättring.

• Värdeflödesanalys - Metod för att kartlägga patientens väg genom sjukhuset, dvs. värdeflödet, samt skapa förslag till utformning av ett bättre framtida värdeflöde.

Metoder

• Avvikelsehantering - Varje avvikelse visar på en brist i verksamheten och samtidigt en möjlighet till förbättring och är därför en värdefull källa i vårt förbättringsarbete.

• Risk- och händelseanalys - Riskanalys är ett förebyg-gande arbete om syftar till att identifiera risker och dess orsaker samt ta fram förslag till åtgärder för att eliminera eller minska riskerna. En händelseanalys är en syste-matisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller tillbud. Händelseanalysen syftar till att ge svar på frågorna; Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur kan vi förebygga så att det inte händer igen?

• Journalgranskning - GTT - Metod för att systematiskt granska journaler i syfte att upptäcka vårdskador och bedöma dess undvikbarhet. Mätningar görs över tid för att identifiera och följa upp förbättringsåtgärder

• SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommen-dation) - Metod för att standardisera vår kommunikation så att information överförs korrekt i alla led och i alla tillfällen.

• Patientsynpunkter och medarbetarförslag - Synpunk-ter och förslag från såväl patienter som medarbetare är en viktig källa för förbättringar

• ”Åtta former av slöseri” i enlighet med leanprinciper

6

Avvikelser, journalgranskning, händelse- och riskanalyser, SBARAvvikelserapportering är en värdefull källa i vårt kontinu-erliga förbättringsarbete för att ge våra patienter en säker och ändamålsenlig vård. Antalet rapporterade avvikelser ökar för varje år vilket ligger i linje med sjukhusets ambition att avdramatisera och uppmuntra till ökad rapportering och är ett värdefullt underlag till vårt förbättringsarbete på systemnivå. Under 2010 var antalet rapporterade avvikel-ser/medarbetare 1,03 (1,3 avvikelser/medarbetare i direkt patientarbete), och vi har en kontinuerlig ökning de senaste åren.

Genom systematisk handläggning av avvikelserna kan vi identifiera och aktivt arbeta med de områden som behö-ver förbättras. Exempel på detta är ett aktivt arbete med att förbättra funktioner i vårt journalhanteringssystem med syfte att underlätta dokumentation och säkerställa informationsöverföring. Ett sjukhusövergripande fokus på fallolyckor och uppmuntran att rapportera fallincidenter har gett att vi under 2010 sett en ökning av andelen rapporte-rade patientolycksfall. Vid händelseanalyser rekonstrueras och analyseras av-vikande händelser, bakomliggande orsaker identifieras och åtgärder initieras som förhindrar upprepning. Antalet genomförda händelseanalyser har ökat kontinerligt de se-naste åren. Under 2010 genomfördes händelseanalys vid samtliga Lex Mariaärenden. Utöver dessa genomfördes ett stort antal analyser utifrån bl a avvikelser och patient-synpunkter. Under flera år har medarbetare utbildats i att genomföra händelseanalyser.

Riskanalysutbildning har 2010 genomförts internt på sjuk-huset för att fokusera ytterligare på att förebygga negativa händelser eller tillbud. Kompetenta analysledare finns nu inom alla verksamheter.

Alla analyser som genomförs, såväl risk- som händelse-analys, tas upp och diskuteras ute i verksamheterna för ut-veckling och lärande. För att lära av varandra har ett antal händelseanalyser presenterats för all personal på sjukhu-set i syfte att sprida kunskap. Med ett aktivt förebyggande arbete, med t.ex. riskanalyser som grund, kan vi förhindra eller minska riskerna att en allvarlig skada inträffar.

Journalgranskning med metoden GTT – Global Trigger Tool, med ändamål att identifiera antal och typ av vård-skador och skador som underlag till förbättringsarbete, har påbörjats. Hittills har drygt 200 journaler granskats manuellt. Ett arbete pågår i samarbete med SLL för att automatisera triggersökning i journalsystemet (MAG) och skapa ett riskindex för uppkomst av vårdskador.

SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommenda-tion) används på flertalet av sjukhusets avdelningar. SBAR är en metod för att standardisera kommunikation så att information överförs korrekt i alla led och i alla tillfällen. Un-der 2010 har ett pilotprojekt startats där akutjournalen är uppbyggd enligt SBAR.

Capio S:t Görans förbättringsarbete - lean Ett välfungerande systematiskt förbättringsarbete är en förutsättning för hög patientsäkerhet. Vi ser exempelvis att standardisering av vårdprocesser med minskade variatio-ner innebär färre avvikelser. Som en del av lean ingår också att proaktivt arbeta för att förhindra att problem och situatio-ner som medför en patientsäkerhetsrisk uppkommer.

Vad är lean för oss?

• Vi utgår från patienten och ökar de aktiviteter som tillför patienten värde.

• Vi arbetar utifrån ett flödesperspektiv där vi skapar ett lärande system för att kontinuerligt identifiera, återkopp-la och åtgärda det som behöver förbättras – vi mäter och följer upp mot mål.

• Vi identifierar och eliminerar slöseri och principen ”rätt från början/rätt från mig” är central i arbetet.

• Medarbetarna själva, som arbetar närmast patienterna, har ansvaret för och driver det kontinuerliga förbätt-ringsarbetet. Det är patienternas och medarbetarnas idéer och förslag som testas, utvärderas och genom-förs med stöd av chefer och sjukhusledning.

FlödesarbetetDet viktiga för patienten är att verksamheten i det flöde pa-tienten befinner sig, fungerar smidigt och säkert och ger bästa möjliga resultat avseende både medicinsk och pa-tientupplevd kvalitet. Ett patientflöde representeras av vägen genom sjukhuset för en patientgrupp bestående av individer med ett och samma hälsoproblem eller ett akutflöde.

Förbättringsarbetet sker kopplat till patientflödet för att sä-kerställa att patientens väg genom sjukhuset blir värdeska-pande ur dennes perspektiv och arbetet förutsätter därför ett väl fungerande samarbete mellan de enheter som är involverade i det specifika patientflödet, t.ex. akutmottag-ning – operation - vårdavdelning.

Förbättringsarbetet implementeras genom linjen i samver-kan med alla involverade i flödet. Flödesägaren har huvud-ansvaret för hela patientflödet och samordnar de olika del-

7

flöden som ingår i flödet och som leds av en flödesledare.

Stödfunktioner i flödesarbetetFör att samla kompetenserna har sjukhuset organiserat de grupper som på olika sätt utgör stöd för linjeorganisatio-nen, flödesägare och flödesledare i nätverk. Ett exempel är Chefläkarstaben som har en nära samverkan med kli-nikernas kvalitetscontrollers. Varje vecka behandlas också frågor om kvalitet och patientsäkerhet vid chefläkarens möte med verksamhetscheferna.

Vid Capio S:t Görans Sjukhus finns specialistgrupper som verkar kliniköverskridande på uppdrag av verksamhets-chefsgruppen.

Specialistgrupperna har ett sjukhusövergripande uppdrag inom sitt specialistområde och utgör en stödfunktion till sjukhusets förbättringsgrupper samt linjechefer. Specialistgrupperna verkar inom:

• HLR

• Sårvård

• Nutrition

• Hygien- och smittskydd

• Smärta

• Akut omhändertagande

• Läkemedel

• Mobila intensivvårdsgruppen (MIG)

• Etikforum

KvalitetsregisterVid Capio S:t Görans Sjukhus bedrivs också utvecklings-arbete organiserat i ett nätverk med samtliga kvalitetsre-gisteransvariga på sjukhuset under ledning av chefläkaren. Arbetet i nätverket för de närmare 30 registren omfattar

• Förankring av indikatorer och mål

• Uppföljning av egna resultat och jämförelser med andra

• Effektivisering av hantering av in- och utdata

• Gemensam IT-utveckling för strukturerade journaldata.

Patientens delaktighetVåra patienters och deras närståendes synpunkter är centrala för att vi skall kunna förbättra och utveckla vår verksamhet, vi ser dem som en del i vårdteamet. Patienten ges möjlighet till delaktighet i utredning och behandlig av sin sjukdom. Alla våra medarbetare har i uppdrag att ta till vara patienters och närståendes såväl positiva som ne-gativa synpunkter på vården. Dessa utgör basen för vårt förbättringsarbete.

Patienter och närstående uppmanas att vända sig med sina synpunkter i första hand till aktuell enhet inom sjukhu-set. Sjukhusets patientvägledare utgör en oberoende länk mellan berörda parter och kan ge råd och vägledning till rätt person, verksamhet eller instans.

För att säkerställa att patienters och närståendes erfa-renheter tas tillvara i förbättringsarbetet inom kvalitet och patientsäkerhet, ges dessa möjligheter att medverka i de händelse- och riskanalyser vi gör.

Sedan många år tillfrågas varje månad ett urval av patienter som besökt oss om deras uppfattning om vår vårdkvalitet och resultaten följs löpande upp i respektive verksamhet och ligger till grund för förbättringar. Totalt tillfrågas årligen närmare 6 000 patienter om deras erfarenhet av vården vid sjukhuset.

En patient som är välinformerad och delaktig i sin vård bidrar till en ökad patientsäkerhet. För att ge kunskap och skapa möjlighet till dialog använder vi olika kommunikationsvägar till patienter och närstående. Exempel på detta är:

• Information om diagnostik och behandling av våra vanligaste sjukdomar på sjukhusets hemsida

• Broschyrer för vanliga sjukdomstillstånd – finns på svenska samt översatta till de språk som är mest före-kommande bland våra patienter

• Utbildningar för patienter, tex diabetes-, hjärtsvikts- och KOL-skola, smärtgrupper och informationsmöte obesitas

• Broschyr som stimulerar patienten att vara aktiv i sin vård

• Filmer för patienter som visar förloppet på sjukhuset och hur patienten kan vara delaktig i sin vård, tex knäpatienter

• Informationsmaterial om de externa instanser (Patient-nämnden, Socialstyrelsen Enskildas klagomål, Patient-försäkringen, Läkemedelsförsäkringen) dit patienten kan vända sig med synpunkter och krav.

KompetensutvecklingFör att möjliggöra förbättringsarbetet inom Capio S:t Gö-rans Sjukhus krävs god kompetens hos alla medarbetare och ledare. Interna utbildningsprogram syftar till att ge våra medarbetare kunskaper och insikter i om hur vi arbetar för hög kvalitet och patientsäkerhet på sjukhuset. Exempel på utbildningar:

• ST-program – obligatorisk för alla läkare inom specia-listutbildning

• AT-program – obligatoriskt för alla allmäntjänstgörande läkare

• Introduktionsprogram – för alla nyanställda medarbetare

• Risk- o händelseanalysutbildning – för vårdpersonal och administratörer som kan medverka vid analyser

• Patientsäkerhetsutbildning – ingår som delmoment i flertalet specifika utbildningar

• Miljöutbildning – för alla medarbetare Säkerhetsutbildning – för alla medarbetare

• Brandutbildning – för alla medarbetare

• Strukturerad utbildning inom vården vid KKC – klinisk

8

fortbildning för alla vårdpersonal

• Kompetenskort/körkort inom specifika områden – kvalitetssäkring så att medarbetarna har såväl reell som formell kompetens motsvarande arbetsuppgifterna

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbeten 2010

Kommunikation och informationsöverföring Inom akutsjukvården ställs krav på att patienterna ska omhändertas på ett snabbt och adekvat sätt vilket bl.a. förutsätter en effektiv kommunikation. Inom och mellan vårdteam överförs dagligen en stor mängd information. För att ge en god och patientsäker vård krävs därför att kom-munikationen överförs korrekt i alla led och i alla tillfällen.

Under året har SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) införts på flertalet av sjukhusets avdel-ningar. SBAR är en metod för att standardisera kommuni-kation så att information överförs korrekt i alla led och i alla tillfällen. Under 2010 har det startats ett pilotprojekt där akutjournalen är uppbyggd enligt SBAR.

På operationsavdelningarna används WHO:s checklista för säker kirurgi för att alla inblandade skall ha en gemen-sam bild av planerad operation.

Ett arbete med att förbättra utskrivningsrutiner, tydligare planering för den fortsatta vården samt förbättrad kommu-nikation i vårdkedjan har genomförts på Ortopedkliniken.

Rutiner för läkemedelsavstämning och läkemedelsberättel-se har utarbetats i ett pilotprojekt med ST-läkare på Medi-cinkliniken, i samverkan med SLL. Projektet har resulterat i förbättrade behandlingsmeddelande och läkemedelslistor samt läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse.

Inom ramen för verksamhetens förbättringsgrupper sker en daglig avstämning och probleminventering och –lös-ning mellan alla yrkeskategorier.

Safety briefings, för att uppmärksamma ”nära missar”, har genomförts med läkare inom medicinkliniken.

En satsning har också gjorts på att uppdatera informa-tionsbroschyrer vad gäller olika sjukdomstillstånd. Vissa broschyrer har också översatts till de andra språk, som är mest förekommande bland våra patienter.

Patienter som ska genomgå elektiv operation informeras om vikten av rökstopp. I journalen dokumenteras om pa-tienten är rökare samt om information om rökstopp givits. En broschyr gällande information om rökstopp inför opera-tion har framtagits.

Regelbunden samverkan sker med Norra Stockholms Psykiatri, Stockholms- och Brommageriatriken inkl ASIH, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och biståndshand-läggarchefer i kommuner samt primärvårdsenheter.

Ett nyutvecklat intranät med ett elektroniskt dokument-hanteringssystem har tagits i drift vilket innebär att alla medarbetare har tillgång till samma, uppdaterade, infor-mation, rutiner och vårdprogram.

Utbildning och kompetensutveckling Under året har Capio S:t Görans Sjukhus vidareutveck-lat utbildningsmodellen för ST- och AT-läkare i samarbete med sjukhusövergripande ST- och AT-studierektorer, AT-chefer och HR-avdelningen. För ST-utbildningen har en integrering av nya riktlinjer för läkares specialistutbildning

9

gjorts inkluderande vetenskapligt arbete.

Under 2009 och 2010 har arbete pågått med att förtydliga uppdragen för samtliga specialistgrupper. Målsättningen har varit att tydliggöra att specialistgrupperna utgör en stödfunktion till linjechefer och till sjukhusets förbättrings-grupper. En viktig del i detta arbete har varit att återkoppla och diskutera avvikelser inom respektive område för att gruppen sedan ska kunna föreslå sjukhusövergripande förbättringar.

Flera specialistgrupper har arbetat med att utforma sjuk-husövergripande kompetensbeskrivningar inom sina res-pektive områden. När medarbetare har uppnått de fast-ställda kunskaperna i kompetensbeskrivningen utfärdas ett kompetenskort. För närvarande finns det sjukhusöver-gripande kompetensbeskrivningar/kompetenskort inom avancerad postoperativ smärtbehandling och inom nutri-tion. Det finns även en mängd andra kompetensbeskriv-ningar och körkortbeskrivningar inom respektive klinik.

Under flera år har medarbetare utbildats i metoden att genomföra händelseanalyser. För att fokusera ytterligare på möjligheterna att förebygga negativa händelser eller tillbud, har utbildningen 2010 även riktats in på riskana-lysmetoden. Utbildningen har genomförts i egen regi och omfattat alla verksamheter. Alla analyser som genomförs, såväl händelse- som riskanalyser, tas upp och diskuteras på personalmöten och APT, för utveckling och lärande.

Smärtkliniken har arrangerat föreläsningar för sjukhu-sets personal inom flera områden inom smärtvården. Kliniken håller också månatligen utbildning i avance-rad postoperativ smärtbehandling. Som ett pilotprojekt genomförde medicinklinikens kardiologisektion un-dersökningen om patientsäkerhetskultur under 2010, med mycket bra resultat. Undersökningen visade även vilka områden som vi ska fokusera på under 2011.

Kvalitetssäkring och standardisering

En god och patientsäker vård bygger på standardiserade och evidensbaserade vårdprogram och rutiner utifrån vilka patienten får sitt individuella omhändertagande. Att följa standardiserade program och rutiner ger också en trygghet för vårdpersonalen, man undviker därigenom misstag och att moment glöms bort.

Vi arbetar patientnära och den traditionella ronden har av-skaffats på de flesta vårdavdelningarna, patientens behov styr arbetet. Standards har utvecklats inom flera speciali-teter med fokus på patientsäkerhet genom hela flödet och minskat slöseri med tid. Patienter skrivs ut kontinuerligt och onödig väntan för patienten har tagits bort. Ständig uppdaterad beläggningsöversikt visar även planerade ut-skrivningar vilket möjliggör effektivare användning av vård-platser. Vid ny- och ombyggnation anpassas våra lokaler utifrån arbetssättet och patientnärmre vård.

Förändrad remisshantering på ortopedkliniken har ökat till-gängligheten för patienten och arbetsscheman har anpas-sats utifrån remissinflödet. I samarbete mellan ortoped- och anestesikliniken har ett förbättringsarbete, genom införandet av ett standardiserat arbetssätt, beskrivet i en handbok för Vårdval Höft och knä, genomförts.

Bröstcentrum har utvecklat ett standardiserat omhänder-tagande av patienter i samarbete med Unilabs Röntgen, vilket har förbättrats patientflödena vid bröstutredning.

Förstärkta vårdplatser (intermediärvård) för mer vårdkrä-vande patienter har skapats på en medicinavdelning i sam-arbete med Intensivvårdsavdelningen. Detta har inneburit att fler svårt sjuka patienter kunnat vårdas på rätt vårdnivå.

Under året har ett triageringsinstrument, TEWS, provats på akuten. Utifrån anamnes, vitalparametrar, hur patienten inkommit till akuten samt förekomst av trauma bedömer läkare prioriteringsgrad. Utvärdering kommer att ske under 2011. MEWS-skalan som tydliggör och konkretiserar pa-tientens sjukdomstillstånd i kommunikationen mellan och inom vårdteam har nu införts över hela sjukhuset.

Sjukhuset arbetar intensivt med att göra patientens väg genom vården på sjukhuset så smidig och säker som möj-ligt. Stort fokus läggs på flödet för specifika patientgrup-per, t.ex. genomförs ett gemensamt arbete mellan akut-, kirurg-, ortoped- och anestesikliniken för att förbättra flö-

10

Capio S:t Görans SjukhusSankt Göransplan 1, 112 81 Stockholmtel 08-58 70 10 00, www.capiostgoran.se

det för patienter i akut behov av operation, vilket gett som resultat att väntetid till operation har minskat.

Bedömningkort har tagits fram för att bedöma varje patient i olika riskgrupper utifrån olika omvårdnadsparametrar och för att säkerställa att åtgärder blir insatta utifrån patientens behov. Bedömningskort finns inom områdena hygien- och smittskydd, smärta, nutrition, sårvård samt fallprevention för att stödja bedömningar och dokumentation vid inskriv-ning av patient.

Under flera år har sjukhuset arbetat aktivt med att öka det fallförebyggande arbetet. Under 2010 har utbildningsakti-viteter genomförts som syftar till att öka kunskapen hos sjukhusets medarbetare om det fallförebyggande arbetet och vad man kan lära av inträffade fallskador för att för-hindra att de uppstår igen. Under 2010 genomfördes en punktprevalensmätning på samtliga inneliggande patienter på sjukhuset. Resultatet visade att 49 % av patienterna med riskfaktor för fall var korrekt fallriskbedömda.

Under 2010 har en ökning skett av andelen rapporterade patientolycksfall. Detta kan kopplas till det fallförebyg-gande arbetet som bedrivits under året med fokus på att förebygga fallolyckor och uppmuntran av att avvikelserap-portera fallincidenter.

På Capio S:t Görans Sjukhus är städhygien och vård hygien en gemensam sak. Städning, vårdrutiner och rena aktivi-teter är en integrerad del av patientsäkerhetsarbetet. Vår uppfattning är att sjukhusets satsning på städning bidragit till de resultat som uppnåtts, vilket vi också funnit stöd för i forskningsrapporter från studier i USA.

Ett rent sjukhus bidrar till en låg förekomst av vårdrelate-rade infektioner. Ett välstädat sjukhus med rätt utrustade och fräscha lokaler ger bra vårdmiljö för patienterna och

bidrar till god arbetsmiljö för medarbetarna.

Ett annat arbete som startats är journalgranskning med GTT – Global Trigger Tool, med ändamål att identifiera antal och typ av vårdskador och skador som underlag till förbättringsarbete. Hittills granskas ett urval journaler ma-nuellt men ett arbete pågår i samarbete med SLL för att automatisera triggersökning i journalsystemet (MAG) och skapa ett riskindex för uppkomst av vårdskador.

Nätverket för dokumentation, som består av chefläkare och vårdutvecklare samt de representanter som utsetts av respektive kliniks linjechef som ansvariga för utveckling av dokumentationen vid sjukhuset, arbetar med att skapa en journal som följer patienten genom hela sjukhuset, oav-sett kliniktillhörighet. Det övergripande syftet med arbetet är att minska dubbeldokumentationen och uppnå en lätt-läst, lättåtkomlig journal där viktig information är väl synlig. Fokus under 2010 har varit att all paramedicinsk personal ska dokumentera i samma journalvy (vårdåtagande) som sjuksköterskor och undersköterskor samt i de vårdplaner som är relevanta, vilket är en del i sjukhusets arbete med att minska dubbeldokumentationen.

Resultat För detaljerade resultat i vårt kvalitets- och patientsäker-hetsarbete hänvisar vi till vår särskilda resultatredovisning.

Utmärkelser• Årets Lean-företag, Svenska Leanpriset 2010 av fören-

ingen Lean Forum

• Hederspris för poster ”Kommunikation i kortformat förebygger vårdskador” vid SLL:s patientsäkerhetsdag i november 2010.