Systematiskt kvalitetsarbete för Skytteanska skolan · 2018. 1. 10. · Unikum Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör elevens utveckling

Kvalitetsrapport Skytteanska skolan inkl. fritidshemmet

2016/2017

Sida 1 av 29 Sammanställd av Birke Weidringer Fahlqvist, rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för

Skytteanska skolan

2016/17

Kvalitetsrapport


2016/2017


BEGREPP .......................................................................................................................................................... 3

FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 3

INLEDNING ....................................................................................................................................................... 4

GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................................. 5

STYRNING OCH LEDNING ........................................................................................................................................... 5

BARN/ELEVER ......................................................................................................................................................... 5

PERSONAL .............................................................................................................................................................. 5

MODERN TEKNIK ..................................................................................................................................................... 6

LOKALER ................................................................................................................................................................ 6

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................................. 6

KUNSKAPER OCH LÄRANDE .............................................................................................................................. 8

MÅL ..................................................................................................................................................................... 8

BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ............................................................................................................. 8

KUNSKAPSRESULTAT ...................................................................................................................................... 11

SKYTTEANSKA SKOLANS BETYGSRESULTAT ÅK 6 (VÅRTERMINEN 2017) ........................................................................... 11

SKYTTEANSKA SKOLANS BETYGSRESULTAT ÅK 9 (VÅRTERMINEN 2017) ........................................................................... 11

SKYTTEANSKA SKOLANS RESULTAT VÅRTERMINEN 2017, MED FOKUS PÅ MERITVÄRDET ..................................................... 11

JÄMFÖRELSE ÖVER TID ........................................................................................................................................... 12

NATIONELLA PROV ................................................................................................................................................ 14

NORMER OCH VÄRDEN .................................................................................................................................. 15

LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ......................................................... 15

TRYGGHET OCH STUDIERO ....................................................................................................................................... 18

ANSVAR OCH INFLYTANDE ............................................................................................................................. 19

ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE ........................................................................................................................ 19

SKOLA OCH HEM ................................................................................................................................................... 19

ELEVHÄLSA ..................................................................................................................................................... 21

8 PEDAGOGISKT LEDARSKAP .......................................................................................................................... 23

ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................. 24

PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ................................................................................................. 27

SAMMANSTÄLLNING – FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER ........................................................................................ 28


2016/2017


Begrepp Elev De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola

Fritidshem Kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.

Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform för elever som är 6 år. Den ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Förkortningen fskl används i rapporten.

Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1till 9.

Nationella prov Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Ger underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Utbildning Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker bestämda mål”

Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat.

Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor.

Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.

Förkortningar Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Unikum Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör elevens utveckling. Underlätta information och kontakt med föräldrarna.

SIRIS Står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets InformationsSystem.

EHT Skytteanska skolans Elevhälsoteam


2016/2017


Inledning Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp

verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla

utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1

På enheten har rektorn ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr

verksamheten.

Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2016-2018 med utgångspunkt i de nationella

styrdokumenten.

Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt

följande struktur:

Mål

Genomförande

Resultat

Analys

1 Skollag 4 kap 3§


2016/2017


Grundfakta- förutsättningar Skolan ligger vid ”Blå Vägen” mitt i Tärnaby med utsikt över sjön Gautan och Ryfjället. Skolan har under ett par

års tid renoverats på insidan och målats om utvändigt. Skolgården har fått en multisportarena som även är till

för allmänheten efter skoltid och på lov.

Verksamheten omfattar förskoleklass och upp till och med årskurs 9. Under läsåret 2016/17 har vi på skolan haft

sammanlagt 154 elever (fskl-9).

Från årskurs 7 integreras eleverna från Sameskolan i Skytteanska skolans undervisning. De eleverna har möjlighet

att läsa samiska som språkval eller som modersmål. Eftersom vi även har samiska elever i de yngre åldrarna så

erbjuds modersmålsundervisning i samiska. Inom huset väggar har vi idag även följande verksamheter;

skolbarnsomsorg, biblioteksfilial, SFI, Skidakademin och TAG (Tärnaby Alpina Gymnasium).

Styrning och ledning

Skytteanska skolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,

diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga

verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg,

förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun. Nämnden beslutar i

frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en

förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är

förvaltningschefen.

Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att eleverna ska nå en hög måluppfyllelse och ansvarar

för ekonomi och personal i Skytteanska skola. Personalen och rektor har konferenser varannan vecka och

arbetslagen för fskl- 4 och 5-9 varannan vecka.

Den dagliga verksamheten med barnen i förskoleklass och eleverna i grundskolan ansvarar lärare, förskollärare,

specialpedagog, fritidspedagoger m.fl. och de har rektor som sin närmaste ansvarige chef. I början av läsåret

erbjuds varje lärare ett uppdragssamtal där man samtalar om den anställdes enskilda uppdrag för läsåret.

Rektorer, förskolechefer och skolchefen har gemensamma skolledarmöten varannan vecka.

Barn/elever

Läsåret 2016/17 har Skytteanska skolan sett ut på följande sätt. På den undre raden redovisas även Sameskolan

elevantal men de barn som redovisas i kolumnen för fskl är samtliga barn som går i förskola och fskl.

2016/17 Fskl År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Summa

Antal elever/Skytte 16 13 21 11 14 12 12 16 11 12 154

Antal elever/Sameskolan 1 1 3 1 6

Personal

Antalet tjänster följer kommunens system för resursfördelning och under denna period har 15 lärare med olika

tjänstgöringsgrad fyllt sammanlagda utrymmet på ca 13 heltider. Riksgenomsnittet är 12 elever per lärare,

jämfört med kommunens 10,3 elever per lärare.


2016/2017


Förutom lärarkollegiet så finns rektor (1,0), specialpedagog (1,0), skolassistent (1,0), kurator (0,8 varav 0,3 som

pedagogisk resurs), skolsköterska (0,2), elevassistent (1,0), studie- och yrkesvägledare (0,2), biblioteksassistent

(0,6), förskollärare/fritidspedagog och barnskötare i skolbarnsomsorgen (2,85). I skolan kök tillagas mat och

serveras till samtliga elever och personal dagligen. I köket består personalen av en kock och två

skolmåltidsbiträden (2,4).

Av de 15 lärarna är 10 kvinnor och fem män. Biblioteksassistenten, elevassistenten och vår kock är män.

Tre lärare saknar idag full behörighet för de ämnen de undervisar i men två av dessa har påbörjade

högskolestudier. Den tredje läraren undervisar i musik och har idag en musikutbildning från gymnasial nivå som

grund. Av de lärare som har behörighet för de ämnen de undervisar i, så har alla inte fått ut legitimation ännu.

Modern teknik

På Lilla Skytte och i mellanbyggnaden (D-Huset) finns datorer i klassrummen och i båda byggnaderna finns tillgång

till Smartboard och kanoner. Även i fskl finns dator, men även Ipads för att användas av barnen i verksamheten.

På Stora Skytte finns datorer och Ipads som kan bokas av enskilda elever eller klasser för användning. I denna

byggnad finns även Smartboard och kanoner för användning i undervisningen. Anledningen till att vi har ett

bokningssystem för de äldre eleverna är, att det idag saknas datorer till alla. Det finns även ett antal (11 st.)

Ipads som används av eleverna, framför allt i bild men även vid studiebesök utanför skolan. De elever som har

någon form av särskilda behov t.ex., läs- och skrivsvårigheter, har möjlighet att via Skoldatateket hyra datorer

eller Ipads. Under detta läsår har vi haft 3 sådana datorer med specialprogram. Elever som vill ha litteratur inläst

har även möjlighet att få låna Mp3-spelare med relevant litteratur inläst.

Samtliga lärare har egna arbetsdatorer.

Lokaler

Lokalerna är ändamålsenliga utifrån den verksamhet som bedrivs. De elever som har skolbarnsomsorg finns även

kvar under Skyttes tak på eftermiddagarna, i de lokaler som fskl förfogar över. I D-huset har vi även skolbibliotek

och biblioteksfilial. I dessa lokaler vistas de äldre eleverna, från mellanstadiet upp t.o.m. högstadiet. Dessa elever

upplever idag att de är trångbodda, och skulle vilja ha fler utrymmen. Under läsåret 2014 genomförs en

tillbyggnad på D-husets entré för att öka antalet platser för elever att förvara kläder och skolmaterial.

Tillbyggnaden blev klar innan eleverna började hösten 2015. Det sista utanför genomfördes hösten 2016.

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska läget för hela verksamheten är kännbar. I fskl-4 gör man gemensamma inköp för att kunna prioritera,

köpa in och förnya material/litteratur till undervisningen. Att köpa in klassuppsättningar i något ämne är dyrt.

Man får ha ett flerårigt perspektiv för att kunna förnya elevernas ämneslitteratur och i praktiken prioritera ett

ämne årligen. Denna modell har man inte haft ifrån mellanstadiet – åk 9 och nu även från åk 1 till 4.

Analys

Tekniken fungerar i år mycket bättre och delvis beror det på att nätverket är utbyggt och att skolan har anställd

en IT – pedagog på 60 %. Pedagogen hjälper även till med nya skolplattformen SchoolSoft som skolan och

kommunen införde ht-15. Lärarna och elever använder sig flitigt av plattformen och ta hjälp av IT-pedagogen

både vad det gäller undervisningsmaterial och apar samt att rådfråga om tekniskt support för olika system. Även

föräldrarna använda Schoolsoft regelbunden. När man befinner sig långt ut i glesbygden, är det en viktig kanal

för att hålla kontakten med föräldrarna mailvägen, men även för att eleverna ska kunna arbeta hemifrån med

material som personalen skickar via SchoolSoft. Skolan är dock långt ifrån tillräckligt tekniskt utbyggt för att

kunna arbeta med IT som ett verktyg under arbetsdagen.


2016/2017


Elevantalet är rätt stabilt i den västra delen av kommunen och skolan är en viktig del av samhället. Att förändra

och möta samhällets krav och samtidigt hålla en hög nivå i undervisning, är inte alltid lätt då man har en budget

att förhålla sig till. Dels ser jag en svårighet att rekrytera ny behörig personal i olika ämnen, framförallt i språkval

och modersmål eftersom det rör sig om ganska små utrymmen och de måste ligga parallellt med varandra för

att få plats inom skolschemats tidsram.

Förbättringsåtgärder

Särskilt uppmärksamma, följa upp och åtgärda:

Förbättra möjligheten att använda oss av IKT. Det är mer en fråga för våra politiker då det behövs

ekonomiska satsningar för detta och inte ryms inom verksamhetens budget samt att skolverket har lagt

fram ett förslag att alla elever och all personal ska förses med en dator.

Fortbildningsinsatser för personal: för att fortsätta hålla bra kvalité på verksamheten och för att trygga

elevernas rätt till behörig personal i undervisningen. Se över möjligheten till VAL-utbildning för personal,

så de kan bli fullt behöriga i de ämnen de undervisar i.

Stöd från kommunen för rekrytering av ny personal. Detta genom t.ex. inflyttarstöd och stora insatser

på olika universitet och arbetsmarknadsmässor. Skytte har deltagit på en arbetsmässa vt-17


2016/2017


Kunskaper och lärande Mål

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt

utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.2

Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen.

Nyfikenhet och intresse ska stimuleras. Barnens/elevernas lärande ska ske i varierande miljöer och med

hjälp av varierande arbetssätt

Elever ska ges förutsättningar för att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de ska lära sig.

Alla elever ska kunna läsa då de slutar år 1.

Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever.

Pedagogerna ska tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar

Barns och elevers utveckling mot målen

Genomförande

Under förra året på börjades en del satsningar för alla skolor i kommun och på Skyttes enhet påbörjades även

andra satsningar, som fortsatt även under detta läsår. Inom personalgruppen har man haft fokus på att utveckla

metoder för formativ bedömning och pedagogiska samplaneringar som förtydligar målen för eleverna och

utvecklar lärandet. Centrum i detta arbete är på Skytteanska skolan lärandet för hållbar utveckling –

hålbarhetssolen i kombination med uteprofilen och satsning på hälsan.

Skytteanska skolan arbetade utifrån följande modell och målsättning:

2 Skollagen 3 kap 3§

Fokusområden

Vision och mål

201516

Planer PV,LPB,AMP

Undervisning

Aktiviteter

Projekt

Kollegial

lärande,

Fortbildning

Utvärderingar

Dokumentation


2016/2017


I år arbetade skolan med fokusområdet på följande sätt:

Syfte: Att främja en gemensam syn och ett effektivt arbetssätt utifrån ett helhetsperspektiv på elevens utveckling

och lärande genom kollegial lärande.

Mål: Att utveckla det pedagogiska arbetet utifrån fokusområden formativ lärandet och bemötande som baserar

sig på läroplanen och det centrala innehållet samt kunskapskraven.

Att varje lärare ta in det formativa lärandet i sin undervisning och arbetar aktiv med temat bemötande.

Att den gemensamma pedagogiska planeringen utifrån gemensamma teman stödjer detta arbete med

fokusområden.

Att ta lärande för hållbarutveckling och solen in i sin undervisning och i gemensamma teman som en del

av bemötande. Varje lärare väljer ut en eller fler a solstrålar

att skapa en uteprofil på skolan så att skolan kan använda närmiljön i Tärnafjällen. Uteprofilen innebär

att skolan skapar en ram för utevistelse som återkommer varje år i respektive klass. Tanken är att

eleverna får vistas utomhus för att främja hälsan samt för att lära sig om hållbar utveckling och

närmiljön.

Från läroplanen:

Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Skolan ska sträva efter att erbjud daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen

”visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv”


2016/2017


Vidare fokuserade skolan på följande arbete:

Arbets-/läxstudio - På Skytte erbjuds även eleverna att på onsdagseftermiddagen, då alla slutar klockan 13.40,

att vara kvar på skolan för att få extra hjälp med skolarbetet. Både specialpedagogen och assistenten finns till

förfogande men även lärarna vid behov. Elever som varit frånvarande från skolan, elever som behöver extra tid

av olika skäl eller elever som vill försöka ligga i framkant i sina studier (framför allt de som tävlar i alpin sport)

bereds möjlighet att nyttja denna tid på onsdagar.

Schoolsoft/utvecklingssamtal - via dessa forum får varje enskild elev, via mentor och andra lärare som eleven

har, information om hur lärandet utvecklas och vad som är nästa steg i den. Skytteanska skolan är en liten skola

så eleverna kan när som helst även samtala med sina lärare om sin egen studiesituation, vilket många också gör.

I dagsläget gör de flesta lärarna så, inför ett nytt arbetsmoment, att man tydligt går igenom vilka mål och kriterier

som gäller för momentet och vad läraren kommer att ha extra fokus på och bedömer.

Stödåtgärder - När läraren uppmärksammar en elev som behöver extra stöd så anmäls detta till skolans

elevhälsoteam. Elevhälsoteamet följer sedan kommunens elevhälsoplan. Många elever tar även på eget initiativ

kontakt med skolans specialpedagog och kurator om de stött på ett problem som de behöver vägledning i. Detta

gäller fler elever än de som nödvändigtvis behöver särskilt stöd eller har åtgärdsprogram. Specialpedagogen och

kuratorn är dessutom ute i helklass för observationer och handleder/stöttar lärare i deras arbete. Kuratorn

arbetar också i hela klasser med gruppstärkande aktiviteter för att t.ex. förbättra det sociala klimatet i en klass.

Pedagogiskt café och kollegialt lärande – Skytteanska skolan har två förstelärare som arbetar med den

pedagogiska utvecklingen genom dela aktiv handledning av nyanställda, outbildade lärare samt nyexaminerade

lärare och dels med det aktiva arbetet kring våra fokusområden (se ovan). Varje månad har Skytte ett pedagogiskt

café som innehåller litteratur och aktuell läsning kring det pedagogiska arbete som baserar sig på beprövat och

erfarenhet samt och forskning som lärarna har i uppgift att pröva och sedan redovisa för varandra. I år har vi

fokuserat på de fem förmågorna från Svanelid, flera moduler från läslyftet och lärandet för hållbarutveckling

utifrån varje lärarens enskilda solstråle.

Resultat

För att visa på resultat av det arbete som genomförs i grundskolorna kan betyg och nationella prov vara en

utgångspunkt. Dessa resultat redovisas närmare i avsnitt 4 Kunskapsresultat.

https://www.google.se/imgres?imgurl=http://1.bp.blogspot.com/_O5-MIPYc9DE/SMV4VnTLdMI/AAAAAAAAAJA/Gwd6wvIeLJQ/s400/156456_sol_liten.gif&imgrefurl=http://ungdomskonsulent.blogspot.com/2008/09/&docid=IqPff5k-YSEEwM&tbnid=Y_iXKtWYNT8VdM:&vet=10ahUKEwjz8Mnv88LVAhWHZFAKHYuYCW8QMwhrKDwwPA..i&w=389&h=234&bih=555&biw=1366&q=h%C3%A5llbar utveckling solstr%C3%A5l&ved=0ahUKEwjz8Mnv88LVAhWHZFAKHYuYCW8QMwhrKDwwPA&iact=mrc&uact=8


2016/2017


Förbättringsförslag

Fortsätta utveckla stödstrukturer för kollegial coachning medhjälp av första lärarna och utveckla

möjligheter till samplanering och sambedömning för en samsyn över åren och mellan lärarna.

Tydligare satsning på ute – och hälsoprofilen genom pulsträning på morgonen och integrerade

uppgifter och teman innan, under och efter utflykterna.

Kunskapsresultat

Skytteanska skolans betygsresultat åk 6 (vårterminen 2017)

Skola Legend Saknas F E D C B A Totalt

Betygsöversikt Skytteanska skolan 0 0 13 39 46 69 14 11 192 0 % 0 % 6,8 % 20,3 % 24 % 35,9 % 7,3 % 5,7 %

Skola Legend BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE M2 MA ML MU RE SH SL SV SVA TK GBP per ämne 12,08 13,33 13,33 11,04 13,33 12,5 0,0 13,13 10,83 0,0 13,54 15,0 12,92 12,71 12,5 13,33 13,86 0,0 13,96

Totalt 12 12 11 12 12 0 0 1 12 12 12 12 0 12 12 12 12 12 11 1 0 12 204,4 A 2 3 0 4 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 B 2 2 2 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 3 0 2 0 0 1 0 0 0 14 C 1 3 4 1 4 0 0 1 5 5 4 1 0 4 7 3 6 6 6 0 0 8 69 D 4 0 4 5 1 0 0 0 4 1 1 3 0 3 2 5 4 4 2 0 0 3 46 E 2 2 1 0 5 0 0 0 3 4 6 6 0 1 2 1 1 2 2 0 0 1 39 F 1 2 0 2 0 0 0 0 0 1 1 1 0 1 1 1 1 0 0 1 0 0 13 - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Skytteanska skolans betygsresultat åk 9 (vårterminen 2017)

Skola Legend Saknas F E D C B A Totalt

Betygsöversikt Skytteanska skolan 0 0 0 18 30 58 46 35 187 0 % 0 % 0 % 9,6 % 16 % 31 % 24,6 % 18,7 %

Skola Legend BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE M2 MA ML MU RE SH SL SV SVA TK GBP per ämne Alla 16,59 16,36 17,05 15,23 14,55 15,0 14,55 17,27 15,91 16,59 12,73 0,0 17,27 14,32 13,64 17,5 15,23 0,0 16,59

Skytteanska skolans resultat vårterminen 2017, med fokus på meritvärdet

åk 6-9 14/15 15/16 16/17

Meritvärden genomsnitt per läsår Skytteanska skolan Genomsnittligt meritvärde (16) 226,65 225,07 216,91

Genomsnittligt meritvärde (17) 234,87 233,17 224,22

Åk 6 14/15 15/16 16/17



BL EN HKK IDH MA M1 M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV SVA Te TK


2016/2017


Åk 7 14/15 15/16 16/17



Åk 8 14/15 15/16 16/17



Åk 9 14/15 15/16 16/17

Meritvärden genomsnitt per läsår Skytteanska skolan

Genomsnittligt meritvärde (16) 0 236,25 254,55

Genomsnittligt meritvärde (17) 0 247,34 266,36

Jämförelse över tid

Ämnesbetyg

Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i resp. ämne

17 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Bild 100 100 100 100 100 100 .. 100 90 100 100 88,2 100

Biologi 100 100 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 92,6 88,2 87,5

Engelska 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 100 100

Fysik 100 100 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 92,6 88,2 87,5

Geografi 100 100 100 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 100 82,4 100

Hem och konsumentkunskap

100 100 100 100 100 100 .. 100 100 92,9 96,3 82,4 87,5

Historia 100 100 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 100 100 82,4 95,8

Idrott och hälsa 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 95,8

Kemi 100 100 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 92,9 92,6 88,2 87,5

Matematik 100 100 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 92,9 100 88,2 95,8

Moderna språk, elevens val

100 100 . . . . . . . . . .

Moderna språk, språkval

100 100 100 .. 100 .. .. .. .. 100 100 .. 90

Modersmål 100 . . . . . . . . .. .

Musik 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 100

NO 100 100 . . . . . . . . . .

Religionskunskap 100 96,2 100 100 100 100 .. 93,3 100 100 100 82,4 100

Samhällskunskap 100 96,2 100 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 100 82,4 100

Slöjd 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 100

SO . . . . . . . . . .

Svenska 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 96,3 87,5 100

Svenska som andraspråk

. . .. . . . . . .. .

Teckenspråk . . . . . . . . . .

Teknik 100 100 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 88,2 95,8


2016/2017


Meritvärde

17 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Genomsnittligt meritvärde

236,8 221 215 205 .. 220 186 215 212 189 213

Andel (%) behöriga till nationellt program

100 96,3 87,5? . . . . 93,3 100 92,9 96,3 88,2 95,8

Andel (%) behöriga till yrkesprogram

100 100 100 100 100 100 .. . . . . . .

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

100 96,3 85,7 100 100 100 .. 93,3 .. 89,3 92,6 70,6 83,3

Det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklassen på Skytteanska skolan har höjts från 205 (2011), 215 (2013)

till 221 (2014). Detta är en positiv trend.

Resultat på ämnesprov i svenska, matematik och engelska läsåret 16/17

Nationella prov - årskurs 3

Totalt i urvalet

Antal elever

Andel (%) som nått kravnivån av samtliga elever

Ämne Delprov

Matematik Muntlig kommunikation 11 91

Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 11 100 Matematik Mönster i talföljder, geometriska mönster 11 91

Matematik Positionssystemet, enklare problem 11 100

Matematik Mätning längd, proportionella samband 11 73

Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder 11 91

Matematik Huvudräkning, förståelse förräknesätten 11 82 Svenska Tala: muntlig uppgift 11 91

Svenska Läsa: berättande text 11 100

Svenska Läsa: faktatext 11 91

Svenska Läsa: enskild högläsning 11 100

Svenska Läsa: enskilt textsamtal 11 73 Svenska Skriva: berättande text 11 82

Svenska Skriva: stavning och interpunktion 11 100

Svenska Skriva: faktatext 11 100


2016/2017



Andel (%) elever som deltagit av samtliga

Antal elever med provbetyg A-F

Andel (%) elever med provbetyg A-E

Genomsnittlig provbetygspoäng

Delprov Totalt Totalt Totalt

Svenska Provbetyg 92 12 69

Svenska Muntlig förmåga 92 12 84

Svenska Läsförståelse 92 12 69 59,5 Svenska Skriftlig förmåga 92 12 69

Matematik Provbetyg 92 11 92 67,5

Engelska Provbetyg 92 12 76 15,8

Engelska Muntlig förmåga 92 12 84 3,8

Engelska Receptiv förmåga 92 12 76 7,6 Engelska Skriftlig förmåga 92 12 68 3,6


Andel (%) elever som deltagit

Antal elever med provbetyg A-F

Andel (%) med provbetyg A-E

Genomsnittlig provbetygspoäng

Prov/delprov Totalt Totalt Totalt Totalt

Svenska Sammanvägt provbetyg 75 9 75

Tala (delprov A) 92 11 75

Läsa (delprov B) 83 10 66 35,8

Skriva (delprov C) 75 10 75

Matematik Provbetyg 93 11 54 34,25

Engelska

Sammanvägt provbetyg 75 11 75 8,0

Tala (delprov A) 92 11 92 8,7

Läsa och lyssna (delprov B) 75 9 75 14,4

Skriva (delprov C) 83 10 83 6,8

Nationella prov

De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Proven ska ge läraren

stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan

dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen.

Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en analys

av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

I årskurs 3 ges ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 6 ges proven i

ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 9 ges proven i engelska,

matematik, svenska och svenska som andraspråk, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen.


2016/2017


Normer och värden3 Mål

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 4

Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.

Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.

Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Både diskrimineringslagen5 och 6:e kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar

av deras värdighet.

Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller beskrivning av förebyggande arbete, åtgärder och

arbetsgång i den händelse någon form av kränkande behandling sker.

På Skytte arbetar vi kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier

och kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som vi arbetar med i den dagliga verksamheten och som

utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Elever och föräldrar får årligen möjlighet att påverka

utformningen av planen.

Under läsåret 2016/2017 har följande identifierats som utvecklingsområden:

Målsättning

Metod

Ansvarig

Tid för

genomförande

Uppföljning

Utvärdering

Bemötande: Att

lyssna på varandra

och kunna vara sig

själv samt

berömma varandra

Lärarna:

Se nedan Rektor,

Lärarna

och elever

Hela läsåret

Redovisning av aktiviteter

som fokusera på

målsättningen under

reflektionsdagarna och på

slutet av skolåret och under

reflektionsdagen ht 17

Utvärdering efter

varje moment och

på slutet av

höstterminen 2017

under temadagen

Eleverna:

Se nedan

3Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde 4 Skollagen 1 kap 4§ 5 Diskrimineringslagen 2008:567


2016/2017


Arbetsgång i planen för likabehandling

Metod/Aktivitet

er

MÅL(vad?)Bemötande-

att lyssna på varandra och kunna vara sig själv

samt berömma varandra

EleverHur?Eleverna säger trevliga saker till

varandra

Man pratar med många olika elever under en dag.

Respektera varandra när man pratar och vänta på sin tur.

Alla får vara med i ett samtal på rasten och på lektionen, ställ gärna

frågor till alla i samtalet.

Berömma varandra när man ser att någon säger ifrån och hjälper andra

elever.

PersonalHur?Pedagogerna är lyhörda och lyssna på elevernas åsikter under lektionerna.

Berömma HELA klassen och inte enbart enskilda elever

Uppmuntra alla elever att få chansen att prata även i mindre grupper

Bestämma provdatum och redovisningstillfällen tillsammans med

eleverna

Låta eleverna vara delaktiga i samtal

Låtar eleverna på fritids vara delaktig i beslut och planering samt ger eleverna

en valfrihet

NÄR: Varje dag, varje vecka arbetar vi mot vårt gemensamma mål och

under speciella tillfällen som temadagar kommer fokus vara att

aktiviteterna kommer ge redskapet för att nå målet. Uppföljning sker

minst en gång i månaden i klassråd elevråd och under arbetslagsträffar.


2016/2017


När nya elever kommer eller när den nya fskl börjar visas de runt på skolan och träffar de olika

personalkategorierna. Våra ”gamla” elever är duktiga på att sedan ta hand om de nya som kommer till Skytte.

När det sker någon form av kränkning som läraren inte uppmärksammat så söker eleverna själva upp kurator

eller rektor för att det ska uppmärksammas. Det är positivt och kan därför också snabbare hanteras. När det sker

så utreds ärendet och dokumenteras. Samtal med iblandade genomförs och även hemmen kontaktas. Ärenden

följs upp över tid tills det kan anses vara avklarat. Vad vi sett under detta läsår i samtal med eleverna är att det

blivit allt vanligare med kränkningar via mobiltelefoner och datorer (Facebook, sms, ask osv.). Det gäller främst

elever från mellanstadiet och uppåt. För att miljön utanför klassrummen ska kännas trygga och säkra så försöker

personalen bland de äldre eleverna att synas och vara i korridorerna. Bland de yngre eleverna har man

”rastvärdar” som rör sig bland barnen hela tiden. Trots det så kan det naturligtvis ändå hända saker ute eller i

miljöer där det för tillfället inte befinner sig någon vuxen.

Resultat och analys

Vi började terminen med en utvärdering av dåvarande planen och sista frågan var vad skolan borde fokusera

mest på utifrån förra årets (15/16) mål rund tema välkommen. Eleverna lyfte fram ämnet Att lyssna på varandra

och kunna vara sig själv. Sedan fick elevrådet hjälpa till att formulera frågor till klasserna hur vi skulle nå detta

mål. Parallell fick föräldrarådet och lärarlaget fundera över ”hur” och ”när” som man ska aktiv arbeta med

likabehandling. När alla klasser och lärarlaget hade utarbetat underlaget fick föräldrarådet ser utkastet och sedan

delgavs resultatet av årets plan för likabehandling till elever, föräldrar, personalen och kommunen.


För att göra likabehandling levande och en del av vardagen skrev vi in detta även i planen. Utifrån

elevernas och lärarnas önskemål ska planen göras levande genom att det står tydligt att aktiv arbeta

med målen inte enbart under vissa temadagar och under klassråden utan som det står i planen: ”hela

läsåret” och sedan har man delat in ansvaret mellan eleverna och personalen. Se ovan.

Uppföljning och arbetet

med plan för likabehandlng

Vision och mål 2017

utifrån utvärdering

Förarebete med elever, personal och

föräldrar

Utarbetandet av nya planen

för likabehadling

Daglig arbete mot målen samt

temadag och projekt som stödjer detta

arbete

Utvärderingar

Dokumentation ht 17


2016/2017


Trygghet och studiero6

Mål

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av

trygghet och studiero.7

Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Genomförande

För att eleverna ska känna att de är delaktiga i skolans arbete och att det finns ett gemensamt ansvar, så är en

bra dialog viktig och en ömsesidig respekt. Vi lyssnar på varandra och arbetar för ett sådant klimat i verksamheten

genom bland annat skolråd, elevråd, gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, äldre elever har besökt de yngre

eleverna och bland annat haft högläsning. Dessa sammanhang (bland andra) ger utrymme social träning och en

ökad delaktighet och trygghet i skolan. Alla barn känner varandra.


Utveckla personalens och elevernas gemensamma engagemang för att förebygga diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Särskilt fokus på att personalen på Stora Skytte ska vara mer

synlig i korridorerna, och även att i undervisningen ta upp etik på nätet, med tanke på de ökade

kränkningarna bland ungdomar i detta forum.

Fortsätta att systematiskt följa upp arbetet med normer, värderingar och attityder.

Eftersträva att personalen har ett gemensamt förhållningssätt och tar ett gemensamt ansvar för att

utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

6 Rubrik ur Skollagen, Kap 5 7 Skollagen 5 kap. 3 §


2016/2017


Ansvar och inflytande Mål

Föräldrar och elever ska vara insatta i skolans mål och mål för lärandet. Föräldrar och elever ska också

kunna utöva relevant inflytande i skolans verksamhet.

Utvecklingssamtalen samt den årliga enkäten bör ge svar på upplevelsen av inflytande.

Elevernas ansvar och inflytande8

Det formella inflytandet sker via klassernas klassråd under lärares ledning. Klassrådens ärenden mynnar vid

behov ut i elevråd där klassrådsrepresentanter deltar. Skolan kurator och sedan efter jul rektor leder elevrådet

på Skytteanska skolan.

Fskl- 4 har fskl-4råd och åk 5-9 har klassråd 1 gång i veckan. Där de förutom att de lär sig mötesteknik får lyfta

frågor som är aktuella för dem och under demokratiska former vara med och påverka. Representanter för

eleverna lyfter sedan vidare vissa frågor som inte kan tas på klassnivå, till elevrådet, som träffas var 3:e eller 4:e

vecka.

Klass- och elevråd ser över ordningsregler/trivselregler och uppdaterar dem utifrån behov. Varje läsårsstart får

även föräldrar möjlighet att komma med synpunkter på innehåll i den likabehandlingsplan och de trivselregler

som skolan upprättar. Eleverna har också möjlighet att i klassrummet vara med och påverka hur man vill ta sig

an olika arbetsområden. Ibland kan det dock upplevas från lärarna att eleverna ofta har lite bråttom med att

sätta igång med själva görande och inte ha så stor förståelse för lärarnas genomgång av kriterierna för det

område/moment som ska hanteras och vad som bedöms. Eleverna blir involverade i planeringen och

utvärderingen av olika ämnet har visat att eleverna har ökat förståelse för sammanhanget mellan ämnena och

lärande för hållbarutveckling genom det synliga arbetet med solstrålarna.

Skola och hem9

Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda

samverkansformer.10

Föräldramöten har arrangerats på Skytteanska skolan. Föräldrarna har bildat ett föräldraråd med representanter

från alla klasser. De utser sin tur två representanter till Skyttes skolråd. Föräldrarna diskuterar aktuella frågor

som de vill ta upp i kommande skolråd. Rektor leder skolrådet, som består av lärar-, elevråds- och

föräldrarepresentanter. Syftet har varit att öka stödet i föräldrarollen och informera om vad skollag och

läroplaner uttrycker. Det genomförs två skolråd under detta läsår och två föräldraråd. Protokoll skickas ut via

Schoolsoft till alla på skolan. Föräldrarådet kan även bjuda in lärare och rektor till sitt forum för att diskutera

frågor som de har. Annars är det också ett bra tillfälle, förutom föräldramötena att förklara hur den läroplan och

betygssystem vi har i dag, ska fungera och tolkas. Dessutom fick föräldrarådet vara aktiv i utformandet av LBP.

VI har även erbjudit föräldrakvällar för pedagogiska diskussioner och information kring specialämnen. Första

träffen handlade om specialpedagogiska insatser på skolan och hur man kan arbeta hemma.

8 Läroplanen 2 kap, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 9 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem 10 Storumans skolor utbildningsplan


2016/2017


Föräldrarna får även del av skolans verksamhet på Schoolsoft. Klasslärarna informerar veckovis och ämneslärare

lägger upp sina planeringar och rapportera resultat och omdömen. Rektorn informera minst två gånger per

termin kring större händelser.

Information till föräldrarna utbyts även genom mail och telefonsamtal. Bland eleverna i de yngre åldrarna är det

vanligt att föräldrar besöker verksamheten lite då och då. De föräldrarna följer barnen in vid lämning och

hämtning.


Vi kommer att utveckla föräldrakvällarna och arbetet med en aktiv dialog med föräldrarna genom att erbjuda

besök (som dock ska föranmälas). Sedan ska skolan bli tydligare med att visa sin profession. Lärarna är experter

på sina områden och får gärna bjuda in till diskussion samtidigt som man visa sin yrkeskompetens där lärarkåren

litar på varandra.


2016/2017


Elevhälsa Mål

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska

stödjas.11

Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärandemiljöer som främjar barns och

elevers förutsättningar till en positiv kunskapsutveckling.12

Genomförande

Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska,

psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Rektor ansvarar för att en kartläggning görs för att beskriva hur lärandemiljön och skolsituationen ser ut för

elever i behov av särskilt stöd. Rektor ansvarar för de utredningsinsatser och kontakter som skolan bedömer som

nödvändiga för att göra en allsidig kartläggning. Om det visar sig att eleven har behov av särskilt stöd upprättas

ett åtgärdsprogram enligt skollagen (2010:800) 3 kap 9 §. Exempel på stödinsatser är specialpedagogstöd,

särskild undervisningsgrupp, konsultation och handledning till personal och anpassning av undervisning och

miljö.

På Skytteanska skolan ingår rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog/speciallärare. SYV och lärare

deltar vid behov och även psykologtjänst köps in vid behov.

Elevhälsoteamet har träffats 1 timme varje vecka för att kontinuerligt ta upp aktuella ärenden, revidera och

planera för fortsatta åtgärder

Elevhälsoteamen arbetar direkt med elever med pedagogiska och sociala insatser, med föräldrar, andra

myndigheter och med handledning gentemot personal. Specialpedagogen arbetar med de elever som behöver

extra stöd eller inte nått kunskapsmålen. Kurator arbetar med elevgrupper och handleder personalen i strategier

för arbete med värdegrund och trygghet i klasserna.

När läraren uppmärksammar en elev som behöver extra stöd så anmäls detta till skolans elevhälsoteam.

Elevhälsoteamet följer sedan kommunens elevhälsoplan. Många elever tar även på eget initiativ kontakt med

skolans specialpedagog och kurator om de stött på ett problem som de behöver vägledning i. Detta gäller fler

elever än de, som nödvändigtvis behöver särskilt stöd eller har åtgärdsprogram. Specialpedagogen och kuratorn

är dessutom ute i helklass för observationer och handleder lärare i deras arbete. Kuratorn arbetar också i hela

klasser med gruppstärkande aktiviteter för att t.ex. förbättra det sociala klimatet i en klass.

Resultat

Varje elev i grundskolan, erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Skolsköterskan

har varit på Skytte en dag i veckan, i början på måndagar men då var kurator och tjänstgjorde på sjukstugan.

Skolsköterskan har då möjlighet funnits bytt dag och varit här på torsdagar för att samtliga i lokala

elevhälsoteamet ska haft möjlighet att träffas.

Vid hantering av olika elevärenden så förs en dialog med föräldrar, elev och de lärare som eleven har. Aktuell

information förs kontinuerligt vidare via mail, telefon eller vid behov, möte med elev och föräldrar. I den händelse

11 Skollagen2010:800 kap2, 25§ 12 Presentation Storumans kommun, utbildning o barnomsorg, elevhälsa


2016/2017


undervisande lärare ej är med så får de uppdaterad återkoppling. Genomgång av elevärenden och aktuella

åtgärdsprogram görs även på konferenstid.

Arbetet i det lokala elevhälsoteamet har fungerat och relationen mellan eleverna och teamets representanter är

bra. Vår upplevelse är att de gärna söker upp oss med både stora och små bekymmer.

Insatser som görs är riktade både till enskilda elever, grupper eller klasser, men det kan också vara insatser som

handledning till undervisande lärare, tips, idéer och förslag på olika arbetsmetoder. Vi har rutiner för när ett

ärende påbörjas, är aktivt och avslutas.

Specialpedagogen och lärarna genomför varje år Läs- och skrivkartläggningar enligt kommunens Läs- och

skrivplan.

Analys

En väl fungerande elevhälsa är en förutsättning för att eleverna utvecklas, lär, trivs och mår bra i skolan.

Rutinerna för när ett ärende påbörjas, är aktivt och när det avslutats fungerar bra. I år har elevteamet arbetat

tydligt med att enbart på veckomöten tar gemensamma beslut kring ärande. Detta blev mycket lyckat då

föräldrarna, personalen och teamet kände en trygghet i det gemensamma beslutsvägarna skulle hanteras.


Förankra och utveckla arbetet med stöd och handledning till personalen.

Uppföljning av elevärande som hamnar på SOC eller BUP – samarbetet med föräldrarna.

Dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp dessa.


2016/2017


8 Pedagogiskt ledarskap Mål/Syfte/Definition

Tydligt pedagogiskt ledarskap.

Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål

Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska

också särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Om rektors ansvar står det i läroplanen,13 ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot

de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till

de nationella målen och kunskapskraven.”

Genomförande

I början av ett nytt läsår genomför rektorerna kortare s.k. uppdragssamtal med lärarna. Meningen med samtalen

är att uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som förväntas av honom/henne och för att

de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete.

Minst en gång per år genomför retor s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med lärarna. Samtalen omfattar bl.a.

arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö, kompetensutveckling.

För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att undervisningen genomförs i förhållande till målen, har

verksamhetsbesök genomförts. Besöken har avslutats med återkopplande samtal. Spontana besök har också

förekommit och observationer på andra arenor t.ex. personalrum och konferenser.

Syftet med besöken och observationerna har varit att identifiera och förstärka framgångsrika metoder och

strategier som leder elevernas lärande mot målen.

Besöken visar att man i överlag har en bra balans mellan lärarledda moment och elevernas eget arbete. Lärarna

är tydligare till skillnad från tidigare år, med att i början av lektionerna gå igenom syftet med lektionen, vilka

Rektors analys och förslag till förbättringsåtgärder

Förändringsarbete behöver drivas framåt även nästa läsår. Nya metoder och strukturer behöver ”sätta”

sig. Lärarna gynnas av att lära av varandra och den kollegiala coachning och gemensamma reflektionen

stärker lärarna i deras profession. För detta behöver det inom ramen för verksamheten, skapas

strukturella/organisatoriska förutsättningar.

Vi kan fortsätta utveckla elevernas ansvar och delaktighet i sitt eget lärande genom att tydligare visa på

målen och vägen dit. Eleverna behöver också egen tid för reflektion över sitt eget lärande. Vi behöver

fundera över hur vi binder ihop/avslutar lektionen. Det finns goda exempel i kollegiet på hur man tydligt

samlar ihop och återkopplar till inledning av lektion. Elevernas egen lärprocess blir succesivt konkret

och tydligare för dem själva.

Jag, som pedagogisk ledare, följer det pedagogiska arbetet på skolan. En ökad närvaro i lärarnas och

elevernas vardag. En ökad kunskap om den pedagogiska vardagen underlättar identifieringen om var

olika insatser behöver sättas in.

13 Lgr11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar


2016/2017


Arbetsmiljö Mål

I AMP beskrivs syfte och mål med arbetsmiljön samt att det följer en årsplanering där man kontinuerligt

utvärderar målarbetet. Följande mål utsattes av arbetslaget gemensam för 201617 samt ser när

verksamhetsbesöken, samtal och skyddsronder mm genomförs.

Målsättning Metod Ansvarig Tid för genomförandet Uppföljning/Utvärdering

Mål och uppdragsgemensamt arbete genom kollegial lärande och samplanering utifrån lärande för hållbar utveckling

Pedagogiska samarbeten utifrån solstrålen där man använder sig av varandras kunskap och coacha varandra

Arbetslaget och rektor

Under planeringsdagarna, pedagogiskt café. I undervisningen och gemensamma planeringstillfällen

Utvärdering v17

Rofylld och trivsam arbetsmiljö

Tydliga arbetsuppgifter och ansvar samt att alla stanna upp regelbunden och fundera på: Hur påverkar jag andras arbetsmiljö och hur blir jag påverkat? Att fokusera på den gemensamma arbetsmiljön med trivsel och rofylldhet som utgångspunkt.

Arbetslaget och rektor

Pågående under läsåret

APT – möten och utvärdering vt-17 i juni

Medarbetarenkät

Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter

medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information,

uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa. Rektor är ansvarig för

genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.

Efter diskussioner om när det är lämpligast att genomföra MAE, så genomförs den numer under början av

vårterminen.

Enkäten besvarades bara av 50 % och med det är det svårt att få en helhetsbild. Enkäten visar att personalen på

Skytte känner hög motivation för uppdraget och utvecklas i sitt arbete. De har mitt förtroende och de är i hög

grad insatta i arbetsplatsens mål och vad som förväntas av dem.

Arbetet med fokusområden genom de pedagogiska café i ledning av första lärare hat gett tydliga förbättringar i

lärarnas utvecklingsarbete enligt enkäten. Man vill fortsätta att utveckla detta arbetssätt. Man är nöjd med


2016/2017


uppdelningen av mötesinnehåll (information, elevärende- träff med specialpedagog, pedagogiskt café,

samplanering, APT).

2016

2017

Blå = Skytte, grön = Storuman


2016/2017


Förbättringsåtgärder/förslag

Lyfta in uteprofilen i undervisningen och pågående arbetet inom hållbar utveckling.

Fortsatta verksamhetsbesök av rektor i klassen och även i olika verksamheten som regelbundna möten

på fritids, bespisning och ämnesarbetet.

Fortsatt satsning inom IT/data och förstärkning av det nätverk samt inköp av Ipads och utbildning inom

detta område för att kunna det nya arbetet med fjärrundervisningen i moderna språk.

Fortsatt arbete med en helhetsöverblick av systematiskt kvalitetsarbete med utgång i syfte och mål som

basera sig på fokusområden och blir synligt i arbetet med olika planer som stråla samman in aktiviteter

och utvärdering.

Pulsträningen för eleverna som ska höja den teoretiska inlärningen, hälsan och gemenskapen på skolan

Personalvården. Gemsamma aktiviteter, friskvårdstimmen som en del i hälsoprofilen för personalen,

rimligt arbetsbörda och att hjälpa varandra att prioritera.


2016/2017


Plan för systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp

verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla

utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska

kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och

bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i

genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell

forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med

nedanstående modell:

Bemötande

Samarbete

Formativ Bedömning

Vision och mål

Planer (PV,LPB,

AMP)

Undervisning

Aktiviteter

Möten

kollegial lärande

Utvärderingar

Dokumentation


2016/2017


Sammanställning – förbättringsåtgärder Förbättra möjligheten att använda oss av IKT. Det är mer en fråga för våra politiker då det behövs

ekonomiska satsningar för detta och inte ryms inom verksamhetens budget samt att skolverket har lagt

fram ett förslag att alla elever och all personal ska förses med en dator.

Fortbildningsinsatser för personal: för att fortsätta hålla bra kvalité på verksamheten och för att trygga

elevernas rätt till behörig personal i undervisningen. Se över möjligheten till VAL-utbildning för personal,

så de kan bli fullt behöriga i de ämnen de undervisar i.

Stöd från kommunen för rekrytering av ny personal. Detta genom t.ex. inflyttarstöd och stora insatser

på olika universitet och arbetsmarknadsmässor. Skytte har deltagit på en arbetsmässa vt-17

Fortsätta utveckla stödstrukturer för kollegial coachning medhjälp av första lärarna och utveckla

möjligheter till samplanering och sambedömning för en samsyn över åren och mellan lärarna.

Tydligare satsning på ute – och hälsoprofilen genom pulsträning på morgonen och integrerade uppgifter

och teman innan, under och efter utflykterna.

För att göra likabehandling levande och en del av vardagen skrev vi in detta även i planen. Utifrån

elevernas och lärarnas önskemål ska planen göras levande genom att det står tydligt att aktiv arbeta

med målen inte enbart under vissa temadagar och under klassråden utan som det står i planen: ”hela

läsåret” och sedan har man delat in ansvaret mellan eleverna och personalen. Se ovan.

Utveckla personalens och elevernas gemensamma engagemang för att förebygga diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Särskilt fokus på att personalen på Stora Skytte ska vara mer

synlig i korridorerna, och även att i undervisningen ta upp etik på nätet, med tanke på de ökade

kränkningarna bland ungdomar i detta forum.

Fortsätta att systematiskt följa upp arbetet med normer, värderingar och attityder.

Eftersträva att personalen har ett gemensamt förhållningssätt och tar ett gemensamt ansvar för att

utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Vi kommer att utveckla föräldrakvällarna och arbetet med en aktiv dialog med föräldrarna genom att

erbjuda besök (som dock ska föranmälas). Sedan ska skolan bli tydligare med att visa sin profession.

Lärarna är experter på sina områden och får gärna bjuda in till diskussion samtidigt som man visa sin

yrkeskompetens där lärarkåren litar på varandra.

Förankra och utveckla arbetet med stöd och handledning till personalen.

Uppföljning av elevärande som hamnar på SOC eller BUP – samarbetet med föräldrarna.

Dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp dessa.

Förändringsarbete behöver drivas framåt även nästa läsår. Nya metoder och strukturer behöver ”sätta”

sig. Lärarna gynnas av att lära av varandra och den kollegiala coachning och gemensamma reflektionen

stärker lärarna i deras profession. För detta behöver det inom ramen för verksamheten, skapas

strukturella/organisatoriska förutsättningar.

Vi kan fortsätta utveckla elevernas ansvar och delaktighet i sitt eget lärande genom att tydligare visa på

målen och vägen dit. Eleverna behöver också egen tid för reflektion över sitt eget lärande. Vi behöver

fundera över hur vi binder ihop/avslutar lektionen. Det finns goda exempel i kollegiet på hur man tydligt

samlar ihop och återkopplar till inledning av lektion. Elevernas egen lärprocess blir succesivt konkret

och tydligare för dem själva.

Jag, som pedagogisk ledare, följer det pedagogiska arbetet på skolan. En ökad närvaro i lärarnas och

elevernas vardag. En ökad kunskap om den pedagogiska vardagen underlättar identifieringen om var

olika insatser behöver sättas in.

Lyfta in uteprofilen i undervisningen och pågående arbetet inom hållbar utveckling.

Fortsatta verksamhetsbesök av rektor i klassen och även i olika verksamheten som regelbundna möten

på fritids, bespisning och ämnesarbetet.


2016/2017


Fortsatt satsning inom IT/data och förstärkning av det nätverk samt inköp av Ipads och utbildning inom

detta område för att kunna det nya arbetet med fjärrundervisningen i moderna språk.

Fortsatt arbete med en helhetsöverblick av systematiskt kvalitetsarbete med utgång i syfte och mål som

basera sig på fokusområden och blir synligt i arbetet med olika planer som stråla samman in aktiviteter

och utvärdering.

Pulsträningen för eleverna som ska höja den teoretiska inlärningen, hälsan och gemenskapen på skolan

Personalvården. Gemsamma aktiviteter, friskvårdstimmen som en del i hälsoprofilen för personalen,

rimligt arbetsbörda och att hjälpa varandra att prioritera.

***

Denna kvalitetsrapport är sammanställd av Birke Weidringer Fahlqvist, rektor

Documents

Systematiskt kvalitetsarbete för Skytteanska skolan · 2018. 1. 10. · Unikum Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör elevens utveckling