Pekplattans pedagogiska potential - vilka mönster kan identifieras i pojkars och flickors skrivande när pekplattan är en naturlig resurs i klassrummet?

Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik Åbo Akademi 5-6.12.2013 Göteborg

Projektpresentation DiDiDi – Didaktiska dimensioner i digitalt lärande http://dididi.fi/

• Projektets övergripande syfte är att granska, upptäcka och sprida de lärandepotentialer som ny innovativ digital teknik kan innebära för undervisning och didaktisk utveckling i skola, lärarutbildning, forskning och fortbildning.

Didaktiska dimensioner i digitalt lärande: delprojekt

Bakgrund:• Intelligent på tangent (IPT)

2006-2010• Heilä-Ylikallio & Häggblom (red.)

(2010) Intelligent på tangent• Häggblom (2012) Blicken, fingrarna

och kroppen vid datorn. Ett barns manuella skrivprocesser inom IPT

Delprojekt:• Student på tangent (SPT)• Talking Tools• Pekplattans pedagogiska potential

(PPP)

Tre magisteravhandlingar• Jessica Björkskog (2013):• Litterära analyser på blogg av elever i årskurs åtta

inom projektet PPP/Underfors

• Sofie Södergård (2013):• Skrivpraxis med pekplatta – Fallstudie i årskurs 2

• Marie Håkans (2013):• ”Pekplattorna är inte skolans framtid utan dess

nutid” Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP)

Jessica Björkskog• Litterära analyser på blogg av elever

i årskurs åtta inom projektet PPP/Underfors• Avhandlingens övergripande syfte är att öka

kunskapen om elevers litterära tolkning och förståelse med hjälp av ett bloggverktyg inom projektet Pekplattans pedagogiska potential. Dessutom söker avhandlingen svar på följande två bisyften:• På vilka sätt syns genusmönster i elevernas

uttrycksätt?• På vilka sätt förekommer multimodala

uttryckssätt?

Jessica Björkskog

• Heilä-Ylikallio (2012)• Hermeneutisk forskningsansats• 44 texter totalt• tre stycken uppgifter• En av tre uppgifter var multimodal• Visual literacy (Hopperstad, 2010)

• det verkar helt som om Alva är kär i Joel för hon tänker så mycket på honom nuförtiden men hon vill egentligen inte tänka så mycket som hon gör på honom. (pojke 3)

• Det är ganska logiskt att Alva inte minns de fyra första åren i sitt liv. Hon kom till en ny familj som hon trodde var hennes. Ingen där visste egentligen vad som hade hänt, så ingen kunde prata om Underfors med henne. (flicka 6)

Sofie Södergård• Skrivpraxis med pekplatta – Fallstudie i årskurs 2• Syftet med avhandlingen är att tillföra något om vad skrivande

på pekplatta kan innebära och att beskriva hur ett sådant skrivande kan vara beskaffat. Mer specifikt är det skrivpraxisen med pekplatta i årskurs två som avhandlingen genom etnografiska ögon syftar till att beskriva.

• Metod:• Grundad studie• fallstudie

Sofie Södergård

• Kärnkategorin, underkategorierna och deras förhållande till varandra

• Rörelse och samspel• Går inte att helt skilja från varandra• Mycket pågår samtidigt vilket föder en naturlig och nästan konstant rörelse• Samspelets karaktär: tyst – talande, simpelt – komplext• Parskrivning kräver mer samspel än enskild• Rörelse och samspel bildar tillsammans en visande-och-delande-kultur som

framträder främst hos pojkarna• Dysthe (2001): samarbete och interaktion utgör både grund för och

förutsättning för lärande.• Rikt samspel goda förutsättningar för lärande

• Handlingskedjor• Kan ses som rutiner eller sätt att handla som upprepas och följer på varandra• Ser olika ut vid enskild och parvis skrivning• Enskild: räcker inte en pekplatta till varje elev måste lösas• Parvis: pekplattorna räcker till• Efterarbete: skicka till bloggen, skriv ut, illustrera, texterna hängs upp på väggen.

Om tid finns: gemensam titt på bloggen och texterna• Lundberg (2008): automatiserad skrivning frigör resurser• Automatiserad skrivsituation frigör resurserSofie Södergård, resultat del 1

• Stöd• Fyra stödformer: funktionsstöd, idéstöd, stavningsstöd och instruktionsstöd• Stödet kan liknas vid stöttning (Bruner, 1986): stötta tills eleven själv bemästrar• Hoel (2001) talar om arrangerade responsgrupper och –samtal. I

observationsklassen tillfälliga och inte arrangerade responsgrupper p.g.a. visande-och-delande-kulturen

• Användning• Olika sätt att placera plattan på och fingersättning• Sättet på vilket pekplattan placeras påverkar elevernas skrivställning och vice versa• Vidare frågor:

1. Hur ser en ergonomisk användning av pekplattan ut?2. Hur ska vi se på fingersättning och vikten av fingersättning? Är externa tangentbord

nödvändiga?

• Motivation• Många yttre faktorer påverkar motivationen, t.ex. introduktion, stämning i klassen,

samspelets karaktär, tid och tillgänglighet av stöd.• Uppgiften den faktor som framträder som mest påverkande• Pekplattan i sig ingen avgörande motiverande faktor för skrivande• Lorentzon (2006): motivation för att skriva föds bl.a. av att få arbeta med ett verktyg som är

lätt att använda och som av den orsaken lockar till skrivande.• Fråga att fundera på: Är pekplattan lätt att skriva på och lockar den till skrivning?

Sofie Södergård, resultat del 2

Marie Håkans• Syftet med avhandlingen är att undersöka lärares erfarenheter av att

använda pekplattor i sin undervisning• Hur fungerar pekplattan som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen? • Kan pekplattan tillföra nya modaliteter till undervisningen och i så fall

hur?• Hur fungerar pekplattan som lärarverktyg?

• Fenomenografi som forskningsansats• Intervju som undersökningsmetod• Fyra respondenter:

laboratorielärare inom projektet PPP

Marie Håkans: ResultatPekplattan och pedagogiken

• Kan användas av flera samtidigt

• motivationshöjare• Användarvänlig och

snabb• Kan användas inom alla

läroämnen• Specifik vägledning krävs• Inga personliga

lagringsplatser• Avsaknad av vissa

programvaror

Nya modaliteter i undervisningen

• Utmärkt för att hantera foto och film

• Ständig tillgång till information

• Välfungerande skrivverktyg främst för kortare texter, lägre kvalitet för långa texter

Pekplattan som lärarverktyg

• Mer krävande lektionsplanering:”som att vara ny lärare igen”

• Öronmärkt tid för planering och innehåll

• Stor fördel om det egna intresset är stort

• Mobilt verktyg• Bra för dokumentation

och handledning

Nyckelord: lättillgänglighet, mobilitet, snabbhet, användarvänlighet

Diskussion och nya frågor

• Didaktik, inte teknik• Hur ser en ergonomisk användning av pekplattan ut?• Hur ska vi se på fingersättning och vikten av

fingersättning? Är externa tangentbord nödvändiga?• Mervärde – hur fånga det?• Att forska på de digitala villkoren• Motivation och attityd• Relatera till övrig forskning• Skrivandets tekniska sida/ skrivandets kognitiva sida• Två eller flera kulturer som inte möts• Hur skall skolan hantera detta?

Referenser• Bruner, J. 1986. Actual Minds, Possible Worlds. Cambridge: Harvard University Press• Dysthe, O. 2001. Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. Ingår i O.

Dysthe (red.) Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Lund: Studentlitteratur • Dyson, A H. 2012. Relations between oral language and literacy. The encyclopedia of

applied linguistics. Wiley-Blackwell: Indianapolis • GLGU. 2004. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004.

Undervisningsstyrelsen• Harju-Luukkainen, H. Nissinen, K. 2011. Finlandssvenska 15-åriga elevers resultatnivå

i PISA 2009 –undersökningen. Jyväskylä: Pedagogiska forskningsinstitutet • Heilä-Ylikallio, R. 2012. Digitalt litteraturprosjekt i klass 7 och 8: lärares syn på

planering och genomförande. In S. Matre, Teorier om tekst i møte med skolens lese- og skrivepraksiser (pp. 203-213). Trondheim: Universitetsforlaget.

• Hellgren, J. 2011. Modersmål och litteratur i årskurs 9: en utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2010. Utbildningsstyrelsen

• Hertzberg, F. Dysthe, O. 2012. Prosesskriving-hvor står vi i dag?, I: Synnøve Matre; Dagrun Kibsgaard Sjøhelle & Randi Solheim (red.), Teorier om tekst i møte med skolens lese- og skrivepraksiser. (s 59 - 72) Universitetsforlaget

Referenser, forts.• Hoel, T. L. 2001. Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund:

Studentlitteratur• Hopperstad, M. 2010. Studying meaning in children's drawing. Journal of Early

Childhood Literacy, 430-452.• Häggblom, J. 2012. Blicken, fingrarna och kroppen vid datorn. Ett barns manuella

skrivprocesser inom IPT. Ingår i R. Heilä-Ylikallio (red.) Skriftpraktiker hos barn och unga (s. 34-53). Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi

• Kress, G. 2003. Literacy in the New Media Age. Routledge• Lorentzen, R. T. 2006. Samtale som støtte for skrivning – ein studie av elevar på 1.

Trinn som skriv på datamaskin. Ingår i S. Matre (red.) Utfordringar for skriveopplæring og skriveforskning i dag (s. 102–105). Trondheim: Tapir Akademisk Forlag

• OECD (2010), PISA 2009 Results: Executive Summary • Lundberg, I. 2008. God skrivutveckling: Kartläggning och undervisning. Stockholm:

Natur & KulturPISA. 2009. PISA 2009 Results: Executive Summary.• Silverström, C. Modersmål och litteratur i nio år. En utvärdering av inlärningsresultat i

modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2005. Utvärdering av inlärningsresultat 2/2006.Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.