PLANERING - malmo.se3_webb.pdf · också nominerat bostadsprojektet Brf Havsljuset på Västra Varvsgatan i Västra hamnen med Midroc Pro - perty Development AB som byggherre och

PLANERING I MALMÖ

Järnvägsverkstäderna – nästa utbyggnadsområde

Bygga om-dialogen i miljonprogrammen

Stadsplanering för sociala förbättringar

Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 3 2013

InnehållMalmö på väg mot en ny berättelse 3

Malmö Centralstation tilldelas årets stadsbyggnadspris 2013 4

Alla Malmöbor skall känna att staden är deras– intervju med Katrin Stjernfeldt Jammeh 5

Bygga om-dialogen – för hållbarhet i miljonprogrammen 6

Ny vision för Västra Hamnen 2031 8

Stadsplanering som motor för sociala förbättringar 10

Gamla problem kräver nya lösningar 12

Bostadsbyggandet i Malmö 2013 12

Boplats Syd – en regional bostadsförmedling 13

ÖP2012 14

Arkitekturstaden Malmö – nio teser för stadens arkitektur 14

Nu utvecklar vi nordöstra Malmö– fördjupad översiktsplan för del av Kirseberg 15

Linjen – från Centralstationen och Fullriggaren 16

Hyllie – föränderlig skola med stark identitet 18

Flexibel barnomsorg i framtidens Hyllie 19

Nu börjar färdigställandet av Hyllie allé 20

Pampig cykelboulevard i Hyllies framtid 21

Nytt om Geodata, 3D och GIS 22

Stadens ljud– samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet 23

Malmö på väg 24

Fotografiskt center i Malmö blir verklighet 25

Nytt om Malmö 26

Projekt på gång 27

Planering i Malmö 2013:3 | 3

Malmö på väg mot en ny berättelse

Det första halvåret 2013 ökade Malmös befolkning till cirka 309 900 personer, en ökning med 2 150 per-soner sedan årsskiftet 2012/2013. I skrivande stund visar den lokala veckostatistiken att Malmös befolk-ning nu passerat 311 000 Malmöbor. Födelsetalen i Malmö har varierat under de senaste 45 åren men de senaste tio åren kan en tydlig trend ses där anta-let ökat kraftigt från 2 888 födda år 2000 till 5 166 år 2012. För oss innebär det ytterligare ett ökat tryck på planeringen av förskolor och skolor, men lika vik-tigt är produktionen av bostäder. Naturligtvis inne-bär ”växtvärken” ökade krav på samverkan mellan stadens förvaltningar. Mitt budskap har nästan bli-vit ett mantra – bostadsproduktionen är en förut-sättning för ökad tillväxt och påverkar etableringen av företag, tillgången och utvecklingen av högsko-lan och förutsättningarna för att skapa goda bostads- och uppväxtmiljöer.

Positivt är också den stora mängden byggkranar i staden. Då tänker jag speciellt på kranarna på Uni-versitetsholmen med Malmö Live och högskolans nya lokaler, som möter alla hitresande vid Malmö C. Det viktiga är också att Malmö Live även omfat-tar bostäder, kontors- och verksamhetslokaler. Den blandade staden är vårt mål. Fortfarande är dock an-talet igångsatta bostadsprojekt besvärande lågt. Till-sammans med de andra tekniska förvaltningarna arbetar vi hela tiden för att underlätta för igångsät-tandet av nya bostadsprojekt. Glädjande är bostads-projekt på Kirseberg där Ikano är i full gång, och på Västra Hamnen där bl a Hökerum, MKB och JM också byggstartat. Den största samlade bostadspro-duktionen i Malmö är i Hyllie med 350 nya lägenhe-ter. Sedan skall vi inte glömma ett antal förtätnings-projekt i Sofielund, Augustenborg och Mobilia.

Jag kan inte undgå att i det här sammanhanget nämna vårt pågående arbete med vår nya över-siktsplan, ÖP 2012/13 där vi bereder plats för cirka 100 000 nya Malmöbor fram till år 2032. Vi är på god väg att uppfylla denna profetia. För att leva upp till planens mål att inte växa ut på de bördiga och värdefulla åkermarkerna skall vi istället bygga inåt, förtäta. För att skapa goda boendeförutsättningar så förutsätter detta en fullt utvecklad och hållbar syn på mobilitet, kombinerat med en strategi som går ut på att gå från bil till cykel och kollektivtrafik. Vi ser re-dan att arbetet med beteendeförändringar gett resul-tat. Gatukontoret arbetar framgångsrikt med detta.

Vi står också inför en svår utmaning i och med våra tuffa miljömål. Om knappt sju år (år 2020) skall de byggnader och fastigheter som staden äger och

förvaltar försörjas med förnyelsebar energi och ytter-ligare tio år framöver (år 2030) skall hela staden för-sörjas med förnyelsebar energi. För att lyckas med detta krävs politisk samordning och samverkan, mel-lan stadens förvaltningar, mellan företag och fram-för allt med stadens medborgare. Om vi ska klara denna målsättning måste vi peka ut ytterligare kli-matarenor. I dag har vi fyra – Västra Hamnen, Hyllie (klimatkontraktet), Sege Park och Norra Sorgenfri. Kirse berg tillsammans med Holmastan och Rosen-gård skulle kunna stå på tur.

Sammantaget står vi inför en spännande tid med många utmaningar. För att göra ytterligare en lyckad ”resa” ser jag behovet av en ny berättelse som mycket angeläget. Vi har en fantastisk framgångshistoria bakom oss, men nu måste vi formulera en ny vision för Malmö och Malmöborna. Vi ska ta vara på allt gott vi åstadkommit men också bereda vägen för nya tankebanor. Här kommer den sociala hållbarheten och Malmöborna att spela en viktig roll.

Christer Larsson

Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift

från Malmö Stadsbyggnadskontor.

aNSvarIg utgIvare

Göran Rosberg, 040-34 36 79redaktIoN

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Lotta Hansson och Maria Öhrnlayout/grafISk forM

Lotta Hanssonfotografer

Bojana Lukač om inte annat anges.tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, oktober 2013oMSlagSbIld

Malmö Centralstation vinnare av Stadsbygg-nadspriset 2013. Foto Bojana LukacMalMö StadSbyggNadSkoNtor

205 80 Malmötel. 040-34 10 00ISSN

2001-1512

www.malmo.se/bo&bygga facebook.com/arkitekturimalmo

4 | Planering i Malmö 2013:3

Årets Stadsbyggnadspris 2013 tilldelas Malmö Cen-tralstation med Jernhusen AB och Trafikverket som byggherrar. Medverkande arkitekter är Metro Arki-tekter, KHR Arkitekter samt SWECO Architects AB.

Kommittén för Årets Stadsbyggnadspris hade också nominerat bostadsprojektet Brf Havsljuset på Västra Varvsgatan i Västra hamnen med Midroc Pro-perty Development AB som byggherre och Metro Arkitekter AB och Johan Celsing som arkitekter.

Årets Skyltpris gick till Cementas nya anläggning i Norra hamnen. Skylttillverkare är Accus Ljusreklam AB i Malmö med beställare Heidelberg Cement.

Årets Gröna Lans gick till bostadshuset Hållbar-heten i Västra Hamnen, Lilla Varvsgatan med Eon som byggherre och med Hauschild+Siegel Architec-ture som arkitekter.

Dessutom utdelades ett hedersomnämnande för bostadshuset Sjöbergska palatset, Drottningstorget för varsam renovering med MKB Fastighet AB som byggherre och SWECO Architects som arkitekter.

Samtliga klassvinnare erhöll Malmö stads diplom och vinnaren av själva stadsbyggnadspriset erhöll dessutom en bronsplatta att pryda huset med.

Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i år avhölls på Malmö Börshus. Nytt för i år var att dagen hade en ny utformning med en inledande del om pla-

Malmö Centralstation fårårets stadsbyggnadspris 2013

Juryn motivering

”Förnyelsen av Malmö Centralstation är en av stadens största infrastruktursatsningar där ska-

pandet av en genomgångsstation genom City-tunnelstationen otvivelaktigt utgjort den mest genomgripande förändringen och som dessut-om medförde att stationens tyngdpunkt flyttades norrut. Arkitekterna har på ett förtjänstfullt sätt löst uppgiften att integrera den historiskt viktiga och byggnadsminnesförklarade delen med nyprodu-cerade och ombyggda delar både vad gäller an-komsthall, perronger, terminaler, angöringspunk-ter för taxi, p-hus för bilar och cyklar m m. Här skall även nämnas de 380 meter långa Citytunnelper-rongerna som med sin rena, enkla och minimalis-tiska utformning som tillsammans med Tania Ruiz Gutierrezvideokonst ’Annorstädes’ ytterligare un-derstryker projektets höga kvalitet.Kommunikationsdelen mellan Centralplan och perronger har på ett självklart sätt skapats av ett s k icke-rum med lanterniner som ger besökarna ett ljust och välkomnande intryck. Resecentrats nya accent är den transparanta snedställda glas-hallen som också på ett självklart sätt annonserar transportnodens plats – ljus, tydlig och funktio-nell. Arkitekterna har här varit framgångsrika ge-nom att på ett nyanserat sätt balansera den nytill-komna delen mot det historiska arvet, vilket också varit beställarnas målsättning. De äldre delarna har på ett utmärkt sätt fått ny form och funktion ge-nom bl a skapandet av en saluhall, en s k food-court, med restauranger, kaffebarer, allmän service m m, där helhetskonceptet redan uppmärksam-mats genom en internationell utmärkelse.Sammantaget har arkitekterna inte enbart skapat en attraktiv och funktionell station där nya och äldre delar fogats samman på ett känslofullt sätt utan även varit delaktiga i skapandet av en ny mötes plats för Malmöborna.Malmö centralstation är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.”

neringen i Malmö, med före drag av stadsbyggnads-direktör Christer Larsson, stadsbyggnadsnämndens ordförande Carina Svensson, gatudirektör Kerstin Gustafsson och direktören för miljö förvaltningen Katarina Pelin. Även arkitekt Tyke Tykesson talade om stadsplaneringsvisionen för Malmö år 2032 och stadsarkitekt Ingemar Gråhamn om framskridandet och visionerna för kongress- och konserthuset Mal-mö Live. Den ständigt aktuella bostadsfrågan togs upp av chefen för Boplats Syd, Krister Hjelm, som talade om hur Boplats Syd utvecklats till en regio-nal bostadsförmedling. Sedan fördes ett intressant samtal om Hållbar Arkitektur mellan kommunsty-relsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och arkitekt Gert Wingårdh. Som avslutning på förmid-dagen talade Malmös nya fastighetsdirektör, Klas Jo-hansson, om aktuella och planerade utvecklingsom-råden i Malmö.

Med dagens pristagare har totalt 40 priser delats ut sedan starten 1982, vilket firades med utdelandet av en jubileumsbok där samtliga pristagare sedan starten presenteras.

Dagen avslutades med sedvanlig visning av de be-lönade projekten.

Lotta Hansson

[email protected]

Kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret

Centralstationen tilldelades stadsbyggnadspriset 2013. Byggherre: Trafikverket, Jernhusen AB. Arkitekt: Metro Arkitekter AB, SWECO Architects AB, KHR Arkitekter.

Carina Svensson delar ut årets stadsbyggnadspris till Centralstationens arkitekter. Christer Larsson, Katrin Stjernfeldt Jammeh och Gert Wingårdh.


Kommunstyrelsens nya ordförande Katrin Stjern-feldt Jammeh vill bygga ihop Malmö och satsa på social hållbarhet. Vägen dit går via fler mötesplatser och minskad skolsegregation.

– För att göra Malmö ännu mer attraktivt måste vi hålla fast vid de höga ambitionerna vi har i dag, samtidigt som vi ser till att alla Malmöbor får ta del av stadens framgångar. Det är till exempel orimligt att det skiljer åtta år i medellivslängd mellan olika stadsdelar. Det är därför Malmökommissionens arbete har varit så viktigt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Katrin Stjernfeldt Jammeh föddes i Kroksbäck i Malmö men växte upp i Smygehamn och Beddingestrand. När hon 1993 blev student på Lunds universitet valde hon att bosätta sig i Malmö till många studentkamraters förvåning. Det var också under studietiden som det politiska intresset väcktes till liv.

Sociala klyftor– De sociala klyftorna var så tydliga. För barn till aka-demiker var det självklart att studera vidare på univer-sitetet, medan andra med kompetens och talang av-stod för att de kom från resurssvaga och studieovana hem. Det är ett slöseri på mänskliga resurser. Att för-ändra detta blev min drivkraft, säger hon.

Drivkraften finns kvar, men i dag är handlingsut-rymmet desto större. Som Kommunstyrelsens ord-förande arbetar Katrin Stjernfeldt Jammeh för en minskad skolsegregation och för att förhindra den sociala snedrekryteringen.

Sju av tio jobb förmedlas via kontakter. För dem som växer upp i en miljö där kontakterna saknas blir det svårare att komma in på arbetsmarknaden. För-

Alla Malmöbor skall känna att staden är deras

äldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för bar-nens skolgång och senare yrkesliv.

Minska klyftornaAtt satsa på social hållbarhet är ett sätt att minska klyftorna i samhället. Men social hållbarhet skapas också där Malmöborna träffas. Därför har mötes-platserna stor betydelse. Ett aktuellt exempel är Malmö festivalen, där årets festival, den 29:e i ord-ningen, precis avslutats.

– Festivalen lockar nästan en och en halv miljon besökare varje år och är ett utmärkt exempel på en bra mötesplats. Här finns något för alla, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

En annan viktig knutpunkt och mötesplats är Centralstationen, som fick årets stadsbyggnadspris. En är Västra Hamnen som från början inte var den självklara mötesplats den är i dag. Ytterligare exempel är Örtagården på Rosengård där MKB öppnat för de boende att odla och grilla tillsammans.

Emporias tak är inte bara en mötesplats för Malmö borna utan också ett exempel på en bygg-nad i ett innovativt exploateringsområde med håll-bart byggande och klimatsmarta lösningar i fokus.

Malmö har genomgått en fantastisk och vida omtalad resa frånframgångsrik industristad på nedgång till en modern kunskapsstad. Men hur går vi vidare nu?

Namn: Katrin Stjernfeldt JammehCivilstånd: Gift, två barn, pojke på 13och flicka på 10 år.Boende i Käglinge.Drivkraft: Hon vill påverka och förändra Malmö till ett mer öppet och socialt hållbart samhälle.

Höga klimatkrav– Malmös miljöarbete är internationellt känt och det är något vi ska arbeta vidare med. Ambitionerna är höga – vi ska ligga i framkant. Högst ställda klimat krav är en viktig del av den sociala hållbar-heten. Malmös omvandling och satsningar på miljö har fått staden att blomstra och nu ska vi se till att alla får ta del av framgångarna, säger Katrin Stjern-feldt Jammeh.

Samtidigt som kommunen tar lärdom av det ar-bete som gjorts så måste vi också tänka nytt. Man kan bjuda in till ett gemensamt arbete där alla fun-derar på hur man kan bygga nytt i befintliga bo-stadsområden.

– För att vi ska kunna sätta bra politiska mål krävs det att många aktörer är med och formar staden och därför kan vi bjuda in till dialog. UngBo 12 är en ly-sande satsning som visar på ett framgångsrikt sådant arbete, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Samtidigt som det måste finnas en tilltro mellan politiker och tjänstemän måste det finnas tydliga gränser. Arbetet sker utifrån olika förutsättningar, men målbilden är gemensam.

– Kompetensen är hög i vår organisation och det finns en stor vilja att förändra och förbättra Malmö ytterligare. Det handlar trots allt om att utveckla sta-den, inte bara förvalta den, menar Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Kim Hall

[email protected]

Journalist

UngBo 12 är en lysande satsning där kommunen har bjudit in till dialog för att forma staden. För att sätta bra politis-ka mål krävs det många aktörer som bidrar, tycker Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Kommunstyrelsens nya ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh vill bygga ihop Malmö och satsa på social hållbar-het genom att skapa fler mötesplatser och minska skolsegre-gationen.


Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lyfter i sin slutrapport fram en rad förslag för att stärka den sociala sammanhållningen i staden. Ett av dessa förslag är Bygga om-dialogen, som drivs gemensamt av Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen. Bygga om-dialogens syfte är att skapa nya samver-kans- och affärsmodeller för en långsiktigt hållbar omvandling av Malmös miljonprogramsområden, men tonvikt på sociala och miljömässiga aspekter. Ett av dialogens huvudsyften är att använda det upp-dämda renoveringsbehovet i miljonprogrammen för lokalt jobbskapande och förändring av människors vardag.

Ambitionsnivån för Bygga om-dialogen ”ska motsvara satsningen inför Bo01 och omvandling-en av Västra Hamnen”, skriver kommissionen. Den konstaterar också att framgång fordrar partnerskap på andra nivåer än den kommunala och förutsät-ter att nationella aktörer ger Malmö stad utrymme och möjlighet att pröva och utvärdera nya finansiella modeller, utifrån ett socialt investeringsperspektiv.

Sociala investeringarUtöver fysiska förändringar som bidrar till bättre kopplingar för att bryta segregationen är ambitionen med Bygga om-dialogen att kunna räkna in nöd-vändiga miljöinvesteringar som behövs för att sta-den ska kunna nå sina miljömål år 2030 (50 procent reduktion av energianvändning, 100 procent förny-elsebar energi i stadens system).

Bygga om-dialogen– för hållbarhet i miljonprogrammenEtt sätt att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga mål i Malmös miljonprograms-områden kan vara det samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvalt-ningen där man skapar arbetstillfällen genom att renovera nedgångna fastigheter. Bygga om-dialogen bygger på allianser mellan staden och privata aktörer.

Bygga om-dialogen kan också ses som ett redskap för att utveckla de sociala investeringsfonder som Malmö stad har upprättat. Grundtanken bakom de sociala investeringsfonderna är att göra investeringar i dag som leder till både en bättre framtid för utsat-ta grupper och framtida besparingar i de offentliga transfereringssystemen. Att utarbeta en modell där framtida besparingar för både privata och offentliga aktörer kan användas för att i dag finansiera de inves-teringar som gör dessa besparingar möjliga, är kan-ske själva kärnan i arbetet.

Det som behövs är således en modell som, för det första, kan beräkna framtida besparingar som en följd av en ”integrerad” investering med fokus på lo-kalt jobbskapande och mobilisering och som för det andra kan beskriva hur dessa besparingar kan om-vandlas till investeringskapital idag. Problematiken, beskrivs i Ingvar Nilssons rapport till kommissionen som en investeringspuckel och kan illustreras som i bilden nedan:

Det som saknas är modeller och metoder som breddar investeringskalkylen till att omfatta alla de kostnader och potentiella nya inkomster som bör ingå i en ”integrerad” eller ”holistisk” investering i miljonprogramsområdena. Att hitta dessa metoder och modeller kräver att staden bygger upp kapaci-tet för ett målinriktat utvecklingsarbete kring de sys-temförändringar och samhällsinnovationer som be-hövs för att skapa framgångsrika helhetsgrepp.

Eftersatt underhållI Tapios Salonens rapport ”Befolkningsrörelser, för-sörjningsvillkor och bostadssegregation” beskrivs hur områdena i Malmö med låg inkomst och hög andel befolkning med utländsk härkomst mellan 1990 och 2008 blivit både fler och större (Salonen 2012). Av Sveriges mer än 650 000 lägenheter i mil-jonprogramsområden finns 30 000 i Malmö. Fi-guren nedan visar sysselsättningsfrekvens (2009) i några av stadens miljonprogramsområden.

Flera av miljonprogramsområdena karaktäriseras samtidigt av ett kraftigt eftersatt underhåll, vilket yttrar sig i till exempel slitna och ibland hälsovådliga miljöer samt i höga energikostnader. I Brogården i Alingsås investerade det kommunala bostadsbolaget 1 miljon kronor per lägenhet för att nå modern stan-dard och 50 procent energibesparing. Detta är också den nivå flera privata fastighetsägare på olika platser i landet kalkylerar med. Om vi försiktigt skulle räk-na med 500 000 kronor per lägenhet i Malmös mil-jonprogramsområden talar vi om ett investeringsbe-hov på sammanlagt 15 miljarder. Enligt beräkningar från byggbranschen ger detta underlag för 7 500 års-arbeten i byggindustrin i Malmö. En så stor poten-tiell ekonomisk aktivitet kan utnyttjas och utvecklas med nya och innovativa metoder för att ge maxi-mal utdelning vad gäller social, miljömässig och eko-nomisk hållbarhet i de områden där investeringarna behövs. Rätt använd kan den fysiska upprustningen bli den hävstång för verklig samhällsförändring, inte minst vad gäller lokalt jobbskapande, som Malmö och så många av landets och Europas städer behöver.

I dag finns dock en mängd problem och hinder som står i vägen för en sådan hållbar utveckling. En är att fastighetsägarna inte kan räkna hem de inves-teringar som behövs utan kraftigt höjda hyror, ofta i storleksordningen 40–50 procent, vilket skulle få oac-ceptabla sociala konsekvenser. I media finns en rad ar-tiklar om hur både kommunalt och privat ägda mil-jonprogramsområden bjuds ut till försäljning, just på grund av att upprustning inte går att finansiera.

Förhoppningen är att Malmö stad, genom kon-kret utvecklingsarbete, ska kunna frigöra ännu oan-vända samhälleliga resurser till en radikal och effektiv fortsatt omvandling av staden. Modeller utvecklade i Malmö ska kunna användas på andra platser i landet och i Europa. Bygga om-dialogen pågår som förstu-die och leds av Miljöförvaltningen i samverkan med Stadsbyggnadskontoret, med finansiering från bland annat Delegationen för hållbara städer och Kom-munstyrelsen i Malmö. Förstudien ska utmynna i en fastighets- och samhällsekonomisk kalkyl över de vinster som kan uppstå hos både privata och offent-liga aktörer om renovering görs med ett socialt och miljömässigt investeringsperspektiv.


Engagera arbetslösaProjektet pågår i samverkan med tre stora fastighets-ägare i Lindängen (Stena Fastigheter, Willhem och Trianon). Dessa äger tillsammans 1 700 hyreslägen-heter grupperade runt Lindängens centrum. I Lind-ängen som helhet är sysselsättningsgraden 47 pro-cent (2009) vilket innebär att många av hyresgästerna får sin försörjning via offentliga aktörer som Malmö stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I en rapport från Ingvar Nilsson 2012 (Den ojämli-ka välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspek-tiv) framgår att även Region Skåne och sjukvården bär betydande kostnader förorsakade av den låga sys-selsättningsgraden och utanförskapet i Lindängen. Rapporten visar också att de offentliga aktörernas kostnader växer snabbt ju längre utanförskapet va-rar. Fastighetsbeståndet på Lindängen karaktäriseras till viss del av långvarigt bristande underhåll, trång-boddhet och hög energianvändning. Huvuddelen av

barnen på Lindängeskolan (där 46 procent av elev-erna lämnade årskurs 9 läsåret 2010/2011 med god-känt i alla ämnen, jämfört med 68 procent nio år tidigare), bor i hyreslägenheterna runt Lindängens centrum.

Med en lyckad renovering av existerande bebyg-gelse kan den bild som i dag präglar Lindängen för-ändras. Detta kan också förändra de kalkyler som behöver ligga till grund för förtätande nybyggnation i Lindängen. Flera av fastighetsägarna i Lindängen har planer för nybyggnation, planer som idag inte kan ges lönsamhet på grund av för låga fastighets-värden i området. Förstudien Bygga om-dialogen pågår till och med 2013 och kommer därefter förutsätta politiska beslut om genomförande.

Bjarne Stenquist

[email protected]

Projektledare Bygga om-dialogen, Miljöförvaltningen

Omarbetad illustration från Ingvar Nilsson (2012), Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt per-spektiv. Bilden ger en schematisk bild av hur investerings-kostnader för fastighetsägare på längre sikt kan generera minskade sociala kostnader för andra aktörer. Idag finns det inte några utarbetade metoder för att omvandla investering-ar i fysisk upprustning till lokala jobb och göra detta till en del av en bred social mobilisering. De olika aktörer som skulle behöva samverka och de olika ”plånböcker” som skulle behöva läggas samman är i dag separerade i olika funktions-inriktade stuprör (Nilsson, 2012). Situationen är densamma över hela landet.

Diagram. Källa: Statistiska Centralbyrån.

650 000 lägenheter byggdes i Sverige 1965–1975.

Bygga om-dialogen öppnar möjligheter för att åtgärda både den höga ungdomsarbetslösheten och renoveringsbehoven i miljonprogrammen. Foto Colourbox.


Varför uppdatera visionen när så mycket är byggt?En lite längre förklaring går tillbaka till år 2011 då Malmö stad gjorde en utvärdering av resultatet från tio års utveckling av Västra Hamnen. En rad olika aktiviteter med kommunala tjänstepersoner, boende i Västra Hamnen och Malmö, byggherrar och verk-samhetsutövare genomfördes och sammanställdes till en rapport. Aktiviteterna omfattar en utvärde-ring gjord av arbetsgruppen, en medborgarenkät, in-tervjuer med byggherrarna i Fullriggaren, Öppet hus i Västra Hamnens skola med drygt 200 besökare, en workshop med tjänstepersoner inom Malmö stad och en workshop med byggherrar och verksamhets-utövare i Västra Hamnen.

Precis som det ska vara, visade utvärderingen att några mål var väl uppfyllda medan andra mål halkat efter. Det konstaterades också att det måldokument som fanns för Västra Hamnens utveckling, Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, saknade den tydlighet som behövs för att vara ett bra underlag för planeringen och var heller inte gemensam för de olika förvaltningarna inom Malmö stad.

Just det att ha en gemensam vision och samsyn inom Malmö stad är en viktig pusselbit i utveck-lingen av Västra Hamnen. Vi måste samarbeta mel-lan förvaltningarna för att hantera alla viktiga frågor i stadsutvecklingsprocessen. Genom en tydlig, ge-mensam målbild från stadens sida är det också lätt-are att kommunicera och samverka med boende och byggherrar.

Slutligen handlar det om en uppdatering av vi-sion, mål och strategier. De grundläggande värdena, hållbarhet och blandad stad, finns kvar i visionen. En ny aspekt har tillförts och det är det mänskli-ga beteendet. För att uppnå den hållbara stadsdel vi vill att Västra Hamnen ska vara måste vi alla hjälpas åt. Det räcker inte med miljöcertifierade byggnader

eller bra cykelvägar, den fysiska strukturen måste an-vändas på ett hållbart sätt också. Och människorna i Västra Hamnen kommer ju att finnas kvar en lång tid efter det att området är färdigbyggt.

Västra Hamnen – en komplex historia Ambitionen med utvecklingen av Västra Hamnen är att så mycket som möjligt ska bli så bra som möj-ligt för så många som möjligt. Det kan ju låta själv-klart men det innebär att alla inte kan bli helt nöjda i alla lägen.

I Västra Hamnen 2031 har vi delat in beskrivningen av nuläget (kärnan) i fem områden, Offentliga att-

Ny vision för Västra Hamnen 2031Många kanske frågar sig varför vi väljer att uppdatera visionen för Västra Hamnen när så mycket av området redan är bebyggt eller planerat. Det korta svaret är naturligtvis att Västra Hamnen trots allt är långt ifrån färdigbyggt.

raktioner och rum, Blandad stad, Trafik, Process samt Miljömässig hållbarhet.

De flesta av områdena i kärnan kan utgöra både en kvalitet och en utmaning, beroende på vilket per-spektiv man har. Ett exempel på detta är trafiken: den goda kollektivtrafiken utgör en kvalitet medan personbilstrafiken upplevs som ett problem, fast på olika sätt: en del menar att det är för mycket köer och för svårt att komma fram med bil, andra menar att det finns för många bilar och för bra parkerings-möjligheter i Västra Hamnen.

Ett annat exempel är de publika rummen som är attraktiva för alla Malmöbor, särskilt på sommaren

Västra Hamnen har blivit ett attraktivt stadsrum och en mötesplats för alla Malmöbor.

Malmö stads arbete med information och mobility management-åtgärder för förändrat res-beteende hos boende, verksamhetsutövare, anställda och besökare ska breddas ytterligare.

Kommande detaljplaner ska inkludera grön kvartersmark och gröna tak.


då människor från hela Malmö söker sig till Sunds-promenaden, baden och parkerna. Detta är en stor kvalitet för hela Malmö och en viktig del i att mot-verka segregationen i staden, men kan samtidigt upplevas som störande av boende i området.

Från stadens sida vill vi att Västra Hamnen ska fortsätta att ligga i framkant vad gäller hållbar stads-utveckling och att testa nya tekniker och metoder. Därför är det viktigt att vi hela tiden arbetar med

utvärdering, kunskapsåterföring och dialog med alla inblandade och därför är processen en viktig del i ut-vecklingen av Västra Hamnen och för att arbeta mot visionen – ett hållbart och gott liv för alla – som jag återkommer till i nästa inlägg.

Hur har vi kommit fram till visionen ett hållbart och gott liv för alla?Tidigare visionsformuleringar för Västra Hamnen har handlat om blandad stad och nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. Även den uppdaterade visionen har denna huvudinriktning men ger sam-tidigt en möjlighet att ytterligare höja ambitionerna ytterligare och sikta ännu lite högre.

När vi påbörjade arbetet med Västra Hamnen 2031 diskuterade vi olika sätt att formulera mätba-ra mål för att underlätta uppföljning och utvärde-ring av området i framtiden. Ett sätt att mäta håll-

barhet är det s k ekologiska fotavtrycket som anger hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att pro-ducera allt vi konsume-rar och absor bera det av-fall som bildas. Om alla på jorden levde som i Sverige skulle det behövas tre jord-klot för att försörja jordens befolkning.

På engelska talar man om one planet living, d v s en samhällsstruktur och en livsstil som ryms inom jor-dens resurser. Vi tyckte att det var tilltalande som vi-sion för Västra Hamnen –att inte förbruka mer än vår andel av jordens resurser.

Samtidigt kändes det inte passande att ha en vision på engelska och uttrycket kan vara lite svårtillgäng-ligt och kräva förklaringar. Världsnaturfonden över-sätter one planet living till ett gott liv för alla på en pla-net. Även det kan kräva en förklaring av ekologiskt fotavtryck för att en planet-resonemanget ska bli tyd-ligt. Utifrån detta landade vi i visionen Västra Ham-nen 2031 – ett hållbart och gott liv för alla.

Hållbart handlar naturligtvis om att Västra Ham-nen ska fortsätta att ligga i framkant vad gäller miljö-mässigt hållbar teknik och transporter och på så sätt medge en livsstil som ryms inom jordens resurser.

Gott liv syftar till hälsa och välbefinnande som är en viktig faktor vad gäller social hållbarhet. Detta omfattar tillgång till arbete, utbildning, mat och bo-ende men också bra miljöer för rekreation och bra service.

Hållbar utveckling är en fråga om rättvisa – vilket ger oss ordet alla. Med alla menar vi att Västra Ham-nen är en stadsdel för alla oavsett ålder, kön, inkomst och etnicitet, men också det globala perspektivet med en rättvis fördelning av jordens resurser mellan alla jordens invånare.

Kristina Nilsson

[email protected]

Arkitekt, StadsbyggnadskontoretMalmö stad ska arbeta med bilpooler för att reducera behovet av parkeringsplatser för bostäder samt utvärdera bilpoolernas långvariga effekt.

Om alla levde som den genomsnittlige indiern skulle vi bara behöva ett halvt jordklot. Om alla levde som invånarna i USA eller Förenade Arab emiraten skulle vi behöva fyra och ett halvt jordklot. Sveriges ekologiska fotavtryck ligger på en nivå som motsvarar tre jord-klot. Därmed har vi det trettonde största fotavtrycket av alla världens länder.

Västra Hamnens fullständiga utbyggnad omkring år 2031.


Så låt mig frasera om min begynnelsemening: Jag har aldrig tidigare upplevt ett sådant gehör för stads-planeringens möjligheter som nu. Det är mycket uppmuntrande att se hur fler och fler arkitektkon-tor tar tillbaka rollen som samhällsplanerare och pre-senterar fysiska förslag utifrån holistiska och sociala perspektiv.

Hälsosektorn under WHO, World Health Orga-nisation, var en av de första organisationerna som in-såg att deras arbete behövde stödjas av stadens fysiska utformning. Man vände sig till arkitekter och etable-rade ett samarbete inom sin egen organisation, Heal-thy Cities. Det har lett till att många av medlems-städerna nu deltar i nationella arbetsgrupper där folkhälsostrateger och arkitekter delar erfaren heter och kunskaper med varandra. I Sverige är Malmö re-presenterat i gruppen Hälsosam samhällsplanering, som är en undergrupp till Healthy Cities grupp, Healthy Urban Environment and Design.

Hälsa – social hållbarhetKopplingen hälsa och social hållbarhet har gjorts tyd-lig i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens slutrapport bekräftar betydelsen av den fysiska planeringens roll och är extra intressant för att den är den första av de så kallade Marmot-

Stadsplanering som motor för sociala förbättringar

rapporterna som studerar de ojämlika hälsoförhål-landena på stadsnivå och alltså i sin slutrapport har kunnat peka på faktorer som just den kommunala nivån har rådighet över. För svenska förhållanden med vårt planmonopol betyder det att kommissio-nen har kunnat föreslå fysiska åtgärder som motor för att nå sociala förbättringar. Kopplingen hälsa och sociala faktorer syns också i våra nationella folk-hälsomåls delområden som bland annat definierar en god hälsa som att vara delaktig i samhället, att ha ekonomiska förutsättningar och att ha goda upp-växtvillkor.

Dagens situation med ökande sociala klyftor och ojämlik hälsa har inte bara fått Malmö att tillsätta en kommission som lyft stadsplaneringens möjlighe-ter. Andra pockande situationer, som exempelvis mil-jonprogramsområdenas behov av upprustning, har lett till att fler fastighetsägare insett vikten av ett so-cialt ansvar i samband med fysiska åtgärder. Ett an-nat exempel är de försämrade skolresultaten som har lett till att Malmö tar ett helhetsgrepp över skolsitua-tionen i alla stadsdelar. Att stadsplanering blir en del av bostadsområdens upprustning är självklart, men även skolornas verksamhet och resultat påverkas av den fysiska planeringen. Det handlar bland annat om lokalisering av skolor som utgör grunden för upptag-

ningsområden, om trygga skolvägar som kan erbjuda uppsikt och social kontroll, om gröna och stimule-rande närmiljö som utmanar motorik och uppfin-ningsförmåga, och inte minst om samutnyttjande av skolans lokaler för att öka kontakten mellan skolans undervisningsvärld och samhället utanför.

MötesplatserI sammanhanget lyfter stadsplanerare ofta fram be-hovet av mötesplatser. Det är viktigt att påpeka att mötesplatser som har till syfte att stärka social hållbar-het, överbrygga klyftor och bidra till en mer integre-rad stad måste uppfylla speciella krav kring utform-ning och lokalisering. Det finns integrerande och väl besökta platser som uppkommer utan att det funnits speciella syften att just integrera. Västra Hamnens strandpromenad som har besökare från hela Malmö är ett bra exempel på det. Men dessa spontant inte-grerande mötesplatser är svåra att planera och för-utse resultatet av. Över huvud taget är det svårt att skapa mötesplatser eftersom de följer aktiviteter och inte de fysiska ramarna som staden utgör. Dock ökar förutsättningarna för bra och integrerande mötes-platser om framför allt tre krav uppfylls: att de loka-liseras i zoner där de får överbryggande effekter, att det finns anledning för folk att vistas där och att

Det har aldrig varit roligare att vara arkitekt och stadsplanerare. Nåja, aldrig är kanske att ta i, jag har bara varit i yrket sedan åttiotalet. Vad jag menar är att det nu är både roligt och stimulerande att notera en utbredd acceptans och förståelse för att den fysiska miljön också påverkar en mängd faktorer av social karaktär.

Vad innebär en tät och grön stad?


Familj vid Rosen i Folkets park. Foto Andreas Larsson.

Underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa finns på www.malmo.se\kommission

Häftena Trygg & Välmående – utformning av den goda staden, Trygg & Välmående – via infrastruk-tur och identitet och Hälsofrämjande stadsplane-ring finns på www.healthycities.se

kvalitet får styra den faktiska utformningen. Kom-missionens åtgärdsförslag om Amiralsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt som utifrån en ny tågstation på kontinentalbanan (garanterar folkliv) kan förtäta (i ett läge som integrerar stadsdelar med varandra) med nya byggnader och platser (av hög kvalitet) och på så sätt ha möjlighet att uppfylla några av de krav och förutsättningar som kan leda till fungerande och integrerande mötesplatser. Fysiska åtgärder som bi-drar till minskade sociala klyftor (samt förbättrade skolresultat – som jag återkommer till) är åtgärder som bryggar över barriärer och helar staden på ett så-dant sätt att skillnader mellan olika delar inte mani-festeras genom olika sorters hinder. Observera att det inte innebär att stadsdelar inte ska få skilja ut sig och ha sin egen karaktär. Tvärtom är det eftersträ-vansvärt att varje stadsdel får vara unik, men allra helst med jämlika förutsättningar vad gäller kvalitet och service.

Den blandade stadenAndra etablerade stadsplaneringsåtgärder för att komma åt sociala skillnader är att förespråka den blandade staden. Blandad betyder här att olika bo-stadstyper, olika upplåtelseformer, olika funktioner och arbetsplatser befinner sig inom samma geogra-

fiska område. En av fördelarna är en tryggare stad eftersom den sociala kontrollen har större chans att spänna över fler av dygnets timmar när olika funktio-ner och aktiviteter alstrar folkliv vid olika tidpunk-ter. En annan fördel har med barns och ungas upp-växtförhållanden att göra. Ju fler olika sorters vuxna som finns i omgivningen, ju större chans är det att de unga hittar de som blir viktiga förebilder inför fram-tida levnadsval. Forskning av bland andra kulturge-ografen Roger Andersson har också visat att ju stör-re blandning inom skolans upptagningsområde ju större chans är det att studiemotiverade elever drar med sig övriga elever och förbättrar skolresultaten.

De strategier och riktlinjer som ges i ÖP 2012

handlar just om förtätning och den blandade staden. Nu gäller det att förtäta och blanda så att åtgärderna också gynnar sociala frågor som integration, hälsa, trygghet och tillit. Det är glädjande att se att det finns en spirande insikt hos stadsplanerare och arki-tekter, mig själv inkluderad, att det där med stads-planering inte längre kan hanteras av enbart stads-planerare. Aktörer med andra ögon och kunskaper bjuds allt oftare in för att delta i stadens planering. Det har aldrig varit mer inspirerande och stimule-rande att arbeta med stadsplanering!

Marianne Dock

[email protected]

Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret


Det tycker inte UngBo är okej. Så vi tänker göra något åt det. Den 26 november arrangerar UngBo 13 den nationella bostadskonferensen FOREVER YOUNG!? i Malmö där vi tänker fortsätta att an-vända ungas kreativitet för att hitta nya lösningar på gamla problem och sätta bostadsbristen bland unga på agendan.

I UngBo 12:s idétävling, som pågick hösten 2011 till våren 2012, inkom över 350 förslag på hur unga vill bo i framtiden. 23 av dessa byggdes upp på Sve-riges första boutställning av unga för unga i Båghal-larna i Norra Sorgenfri i september förra året. Un-der en månad lyssnade, samtalade, diskuterade och debatterade branschen, unga, tjänstemän och politi-ker om hur man kan lösa bostadsbristen bland unga.

Det hela resulterade i ett UngBo-initiativ som sti-pulerar vad kommunen, branschen och staten kan göra var och en för sig för att det ska byggas fler bo-städer som unga kan efterfråga. Men också vad vi kan göra tillsammans. Bostadsfrågan är nämligen alldeles för komplex för att kunna lösas av en part.

Gamla problem kräver nya lösningarI dag saknar 288 900 unga människor i Sverige en egen bostad. Det är en nästan obegripligt stor siffra. Var fjärde person mellan 20 och 27 år – har inte ett eget hem.

Antalet planerade bostäder varierar något från år till år, men Malmö har de senaste åren påbörjat och färdigställt ett stort antal detaljplaner för bostäder, vilket gör att det nu finns en planberedskap på drygt 5 000 bostäder.

Detaljplaneläget ser ljust ut även för 2013 och 2014, hittills i år har detaljplaner med 2 800 bostä-der anmälts i Stadsbyggnadsnämnden, vilket är mer än dubbelt så många som vid samma tid 2012.

När det gäller klara detaljplaner i år så har hittills detaljplaner med 1 100 bostäder antagits i Stadsbygg-nadsnämnden, vilket är ungefär på samma nivå som föregående år. Under hösten kommer flera detaljpla-ner med bostäder vara klara för antagande, och där en av detaljplanerna innehåller drygt 1000 bostäder.

Var i Malmö planeras det för bostäder just nu? De senast antagna detaljplanerna med bostäder finns väl spridda över staden, och de större pro-jekten finns i MKB:s Greenhouse i Augustenborg, Mast husen i Västra Hamnen, Trygghetsbostäder i Gröndal, hyresrätter i Lorensborg, Centrum, Lim-hamn och Limhamns sjöstad, samt radhus i Ring-berga. Det finns därtill bostäder i färdiga detaljpla-ner i bland annat Hyllie allé, Limhamn kalkbrott och Gyllins trädgård.

Bostadsbyggandet i Malmö 2013

Även om planberedskapen i Malmö under de senaste åren varit väldigt god, så har det faktiska bostadsbyggandet de senaste åren växlat kraftigt från år till år. Från 2006 och framåt har det i snitt påbör-jats drygt 1 200 bostäder per år. För 2013 ser antalet byggstartade bostäder hamna kring detta snitt. An-talet byggstartade bostäder till och med augusti låg på strax under 600 bostäder, vilket är lite lägre än vid samma tid 2012. Ser man till bygglovsprojekten så är där under hösten ett par större projekt som är på gång, vilket gör att det kan påbörjas över 1 000 bostäder under 2013.

Byggandet av hyresrätter är något som håller i sig från föregående år, även om det kommer att byggstartas större bostadsrättsprojekt under hösten. Malmös allmännyttiga bostadsbolag, MKB Fastig-hets AB, är ett av de bolag som till stor del bidrar till att ett flertal projekt med hyresrätter just nu byggs i Malmö.

Var i Malmö byggs det bostäder just nu? Det byggs fortfarande mycket i Västra Hamnen och ett av de större projekten är MKB:s Sjöjungfrun med nästan 200 hyresrätter, därtill byggs det i Mast husen, både bostadsrätter och hyresrätter, samt i Dockan. Nyligen byggstartades 86 bostadsrätter i kvarteret

Torsken vid Malmö Live, den nya kongress-, kon-sert- och hotellanläggningen. Fler bostadsrätter har påbörjats i kvarteret Vidar vid Värnhem och i Lim-hamns sjöstad.

Arbetet med Malmö stads bostadsförsörjning be-skrivs under året i tre olika rapporter där det går att läsa mer om bl a läget på bostadsmarknaden och planering och byggande av nya bostäder. Den årliga rapporten, Lägesrapport för bostadsförsörjning, ana-lyserar bostadsmarknadsläget och följer upp de bo-stadspolitiska mål som antas av Kommunfullmäkti-ge under varje mandatperiod. De andra rapporterna som ges ut med jämna mellanrum är Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande, som redovisar aktuellt bostadsbyggande i Malmö, samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bo-städer, som redovisar halvårsvis uppföljning av de-taljplaner. Rapporterna finns på Malmö stads hem-sida under Bostadsförsörjning.

Under hösten pågår ytterligare arbeten relaterat till bostadsplanering, byggande och bostadsmark-nad, ett arbete med att ta fram en ny Utbyggnads-strategi samt ett nytt Handlingsprogram för bostads-försörjningen har påbörjats, och UngBo fortsätter i olika former.

Annika Reischmann

[email protected]

Samhällsplanerare, Stadsbyggnadskontoret

Att bostadsbyggande i Malmö stad måste öka har de senaste åren fått ett allt större fokus. För att kunna påverka ett ökat bostadsbyggande så arbetar staden aktivt med olika typer av verktyg. En del i detta arbete är att ta fram detaljplaner med nya bostäder, och på så sätt skapa förutsättningar för att fler bostäder byggs.

UngBo 12:s arbete fick stort genomslag. Vårt mini hyreshus på Strandvägen i Stockholm fick stor uppmärksamhet i nationell media och såväl bostads-minister Stefan Attefall som Boverkets generaldirek-tör Janna Valik deltog aktivt i utställningen. Nu sit-ter vi sedan årsskiftet med i Boverkets referensgrupp för små bostäder och blir inbjudna att berätta om UngBo runt om i Sverige.

Hela vårt arbete bygger på de 30 000 unga som engagerat sig i projektet genom att skicka in och rösta på idéer och förslag. Det betyder att vi har ett stort förtroende att förvalta. Och ett ansvar att se till att det faktiskt blir något byggt.

Under våren har UngBo därför gått igenom de inkomna förslagen i idétävlingen och stämt av dem mot gällande detalj- och översiktsplaner för se vilka som kan byggas. Hela 44 förslag föll under katego-rin ”lätt”. De ska vi nu försöka genomföra, förhopp-ningsvis i form av en bomässa 2015 eller 2018.

Den 26 november samlar vi branschen, politiker, tjänstemän och unga för att följa upp resultaten av initiativet och staka ut en gemensam väg framåt mot en bostadsmarknad utan brist. Varmt välkomna att delta!

Hannah Wadman

[email protected]

Projektsamordnare UngBo


Att det ser ut så beror till stor del på att det råder bo-stadsbrist i regionen. Något som tydligt framgår till exempel i den rapport Hyresgästföreningen tog fram i slutet av 2012. I denna visas att det råder bostads-brist i 25 av de 33 skånska kommunerna. Bostadsbris-ten kan i sig inte förmedlas bort, men det finns en del som kan göras för att skapa en sundare bostads-marknad. Beslutet att satsa på en ny, modernare bo-stadsförmedling i Malmö är ett sådant exempel. För-medlingen som öppnade 2009 fick namnet Boplats Syd och arbetar i ett transparant förmedlingssystem där alla sökande konkurrerar på lika villkor utifrån kötid och fastighetsägarnas krav. Det existerar var-ken favoriseringen, förtur eller genvägar.

Rättvis köVad vi gör skapar inte fler bostäder, men vi föränd-rar förutsättningarna och gör processen transparant. Genom oss kan sökande på ett rättvist sätt få en bostad, säger Boplats Syds chef Krister Hjelm. Var-ken kön, sexuell läggning, funktionshinder, reli-gion, ålder eller etnisk tillhörighet ska spela någon roll för framgång på bostadsmarknaden. Vår gemen-samma kö bidrar också till att motverka svarthandel, skenbyten och annat som får bostadsmarknaden att fungera dåligt.

Varje ansluten fastighetsägare kan sätta upp krav som till exempel vilken typ av inkomst de sökande ska ha, inkomstens storlek i förhållande till hyran och max antal boende i lägenheten. Kraven varierar, men gemensamt för samtliga fastighetsägare är att kraven inte får bryta mot diskrimineringslagen eller ändras under förmedlingen gång.

Tyvärr är det så att en del av de satta kraven inne-bär att många unga idag är utestängda från bostads-marknaden för att de saknar referenser eller har för liten inkomst. Skulle fler fastighetsägare godkän-na studiemedel som inkomst eller pröva borgens-åtagande som säkerhet skulle många unga kunna komma in, menar Krister Hjelm.

Boplats Syd – en regional bostadsförmedlingVi läser i dagstidningarna gång efter annan om bostadsökande som farit illa. Ofta handlar det om att kontanter bytt hand, men i slutändan lämnas den bostadsökande utan både pengar och bostad eller om bostäder med sanitära problem, oseriösa uthyrare och ockerhyror.

Större upptagningsområdeAtt Boplats Syd ska vara en regional förmedling har varit en tydlig ambition redan från början. Med namnet Boplats Syd pekade man ut färdriktningen. Krister Hjelm tillträdde som ny chef för Boplats Syd hösten 2011 och under hans ledning togs de första konkreta stegen mot en regional bostadsförmedling. Under 2012 började Boplats Syd förmedla i Staffans-torps och Svedala kommuner, och hittills under 2013 har Lomma, Helsingborg, Lund och Burlövs kom-muner tillkommit.

Det är en kombination av olika saker som lett fram till att vi nu snabbt ökar vårt geografiska områ-de. Vi har fört samtal med både kommunala och pri-vata bostadsbolag i flera kommuner sedan starten. Och de här processerna tar olika lång tid beroende på vilka förutsättningarna är. Att det blev i Staffans-torps kommun som vi förmedlade den första lägen-heten utanför Malmö berodde bland annat på att vi redan hade ett samarbete med Folksam Fastigheter för förmedling av deras bestånd i Malmö.

Under våren 2013 har Boplats Syd arbetat fram en teknisk lösning som gör att fastighetsägare genom ett par knapptryckningar enkelt kan skicka lediga lägenheter via sitt eget fastighetssystem till Boplats Syds förmedlingssystem. Först ut att använda lös-ningen är Stena Fastigheter, som tagit beslutet att lämna alla sina lediga lägenheter i Malmö, Lomma och Lund till Boplats Syd. Sedan tidigare använder MKB en liknande teknisk lösning.

Nya tekniska lösningarVi vill att det ska vara enkelt både för de sökande och för de anslutna fastighetsägarna. Därför har vi satsat

på att utveckla våra tekniska lösningar och gjort en rad förbättringar i år. Och vi har redan planer på vi-dareutveckling under nästa år, säger Krister Hjelm.

Boplats Syd har idag samarbete med ett trettiotal fastighetsägare i sammanlagt sju kommuner. Vissa fastighetsägare lämnar enstaka lägenheter, medan andra väljer att lämna in alla sina lediga lägenheter. Burlövs Bostäder AB, som är en av de senaste fastig-hetsägarna som anslutit sig, lämnar inledningsvis endast sina seniorlägenheter för förmedling och kommer efter utvärdering att avgöra om också det övriga beståndet ska förmedlas av Boplats Syd.

Vi arbetar hårt med att få in fler lediga lägen heter från fler fastighetsägare i fler kommuner. I en region med gemensam arbets- och bostadsmarknad är det bra för alla med en regional samordning kring för-medlingen av hyresbostäder. Det ger en effektivare och sundare hyresmarknad och de bostadssökan-de får ett större utbud att välja bland. Det innebär samtidigt att regionens utveckling gynnas på många olika plan, avslutar Krister Hjelm.

Boplats Syd i siffor 2012 2013Antal i kö 29 700 33500Ansluta fastighetsägare 20 30Antal kommuner 3 7Antal förmedlade lägenheter 3183 1850 (jan-juli)Antal besök hemsida 150 000 210 000

Sabina Ovallius Holmgren

[email protected]

Kommunikatör, Boplats Syd

Bostadsassistenterna Mostafa Rubeiy och Felicia Nilsson på Boplats Syd.

Boplats Syd förmedlade över 3000 lägenheter 2012.


För att arkitekturprogrammet ska bli ett sådant verktyg har en modell utvecklats som innehåller nio teser om arkitektur i Malmö. Eftersom arkitek-tur berör många aspekter har här tagits fasta på att det handlar om stadsbyggnad (Staden), bebyggelse (Huset) och stadsrum (Rummet), men också om hur arkitekturen fungerar (Funktion), om gestalt-ning (Form) och hur det håller över tid (Framtid).

I kryssfälten mellan dessa formuleras nio teser om hur dessa aspekter kan relateras till arkitektur i Malmö. Varje tes innehåller frågeställningar som öppnar upp resonemang om arkitektoniska värden, goda exempel och ämnen som kan kopplas till mer specifika styrdokument. Tonen i arkitekturprogram-met ska vara uppmuntrande och inspirerande och riktar sig särskilt till stadsbyggnadsaktörer som arki-tekter, byggherrar och politiker.

Förslaget till Arkitekturstaden Malmö att gå ut på samråd runt årsskiftet – håll gärna utkik efter mer information på kommunens hemsida!

Khadidja Ouis

[email protected]


I den kommande översiktsplanen, som beräknas bli antagen 2013, föreslås att ett program för arkitektur och stadsmiljö i Malmö ska utarbetas. Det nya arki-tekturprogrammet ska formulera övergripande ar-kitekturvisioner för hela Malmö och fungera som en länk mellan översiktsplanen och de mer specifika styrdokument och plan- och områdesprogram som redan finns eller är under bearbetning och som kom-mer att kompletteras efter behov.

Under årets gång har Stadsarkitektavdelningen gjort förstudier till vad arkitekturprogrammet kan innehålla och vilken form det skulle kunna ha. Under våren insamlades därför synpunkter och för-slag både externt från praktiserande arkitekter och byggherrar i Malmö och internt inom kommunen från bl a Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Serviceförvaltningen.

Många synpunkter rörde Malmös arkitekturiden-titet och vikten av höga arkitektoniska värden, stads-miljöfrågor, byggtekniska krav och synpunkter som rörde själva stadsbyggnadsprocessen. Parallellt med detta har andra städers och länders arkitekturpoli-tiska program analyserats, som exempelvis Arkitek-

– nio teser för stadens arkitekturturby København och Arki tektur Stockholm. Samtliga synpunkter har sammanställts, och gemen-samma beröringspunkter och vad som efterfrågas har identifierats.

En viktig målsättning för arki-tekturprogrammet är att ta ner översiktsplanen ”i ögonhöjd”, men utan att vara detaljstyrande med krav och riktlinjer eftersom dessa redan finns i andra styrdokument. Istället ska arkitekturprogrammet – som går under namnet Arkitek-turstaden Malmö – förmedla visio-ner och ambitioner för Malmös ar-kitektur. Programmet är tänkt att fungera som ett verktyg som ska väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förval-tar och bygger i Malmö, snarare än att innehålla riktlinjer som snabbt kan kännas daterade eller hindra kreativa idéer och lösningar.

Ett förslag till ny översiktsplan för Malmö var ut-ställt från februari till maj 2013. Yttrandena under utställningen har inte föranlett några väsent liga förändringar av planförslaget som under hösten 2013 kommer att behandlas politiskt. Ambitionen är att kommunfullmäktigeska anta den nya över-siktsplanen under november.

Samtidigt har arbetet startat med ett antal olika geografiska fördjupningar och tematiska tillägg till översiktsplan. De kommer att behandla olika fråge-ställningar mer ingående än vad som ryms i den kommunövergripande översiktsplanen.

ÖP2012

arkitekturstadenmalmö


Område kommer att bli ett av Malmös nya vik-tiga utbyggnadsområden. Läget nära Östervärns tågstation är attraktivt och kommer att knyta ihop Malmö centrum med Kirsebergsstaden. Området kommer att locka såväl boende och besökare som företag. Det fördelaktiga läget i staden och områdets variationsrikedom med nytt och gammalt, högt och lågt, tätt och grönt, kommer att göra det attraktivt.

Visionen är att Kirseberg ska växa samman med resten av staden. Det ska bland annat ske med hjälp av tydliga kopplingar och stråk, en variation av han-del, kultur, pulserande stadsgator och nya mötes-platser. Utan att förlora sin industriella och gröna karaktär omvandlas området till en blandad boende-miljö med trygga skolor och en egen tydlig identitet och roll i Malmö och regionen.

Östervärn och Ellstorp Östervärns station stängdes i samband med City-tunnelns öppnande och utgör idag tillsammans med infartsgator, järnvägar och industrimark ett tydligt slut på Malmös innerstadsbebyggelse. Ett mål med planarbetet är att lyfta Östervärn och Ellstorp och integrera dem i stadsmiljön.

JärnvägsverkstädernaJärnvägsverkstäderna är ett gammalt industriområde i Kirseberg, som i dag ägs av Jernhusen. SJ:s verkstä-der togs i bruk år 1919. I järnvägsverkstäderna utför-des underhåll och reparationer på såväl lok som vag-nar. Den stora verkstadsbyggnaden innehöll bland annat gjuteri och smedja. Verkstadsområdet var även den plats där personal, såsom lokförare och eldare, var stationerade mellan sina pass. Den stora hallen är idag delvis uthyrd till företag inom järnvägsun-derhåll men även till andra icke järnvägsanknutna företag.

Området har i dag en karaktär av historisk indu-

Nu utvecklar vi nordöstra Malmö– fördjupad översiktsplan för del av KirsebergPlanarbetet för området mellan Kirseberg och Malmö centrum har påbörjats. Det stora området ger möjlighet till varierad bebyggelse som kopplar ihop och bryter barriärer. Centralt i området ligger järnvägsstationen Östervärn, som kommer att tas i bruk i samband med öppnandet av den så kallade Malmöringen.

strimiljö med järnvägsspår, kolonier och stora om-råden av vildvuxen natur. Det är ett spännande om-råde med många utvecklingsmöjligheter, men utgör också en barriär mellan innerstadens östra delar och Kirsebergsstaden. Utvecklingen av området sker i samarbete med Jernhusen och ambitionen är att bevara den gamla industrimiljöns unika prägel. En kommande utmaning är att finna en funktion för den stora verkstadshallen mitt i området.

TidplanOmvandlingen av området kommer att fortgå un-der ett par decennier. I första fasen gäller det att lära känna detta spännande område och ta reda på hur

de som bor i dess närhet ser på dess möjligheter och vilka utvecklingsmöjligheter det finns för att få bra livskvalitetet i samband med den fortsatta stadsut-vecklingen.

Ett viktigt steg i planprocessen sker under mars 2014, då ett första samråd hålls under tre månader. Efter inkomna synpunkter sker sedan justeringar och kompletteringar innan den andra samrådsfasen påbörjas. Fördjupningen av översiktsplanen beräk-nas kunna antas under hösten 2015.

Lotta Hansson

[email protected]


Verkstadshallarna har använts till vagnunderhåll tills 2012. Foto Lars Böhme.

Den fördjupade översiktsplanens geografiska avgränsning framgår av kartan. I planens centrala delar ligger omvandlings-områdena Hagstorp, Järnvägsverkstäderna, Östervärns station och deras angränsande kvarter. Men även området norr om Entré, Simrishamnsbanans förlängning österut och Ellstorp ingår.

Ellstorp

Östervärn

Järnvägs-verkstäderna

Kirsebergsstaden

Hagstorp

Fördjupning av översiktsplanenÖversiktsplanen ska bland annat ange inriktningen för hur mark- och vattenområden och den byggda miljön i kommunen långsiktigt ska användas. Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktu-ell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. En fördjupning av översiktsplanen kan omfatta en del av staden eller särskilda verksamheter eller in-tressen. De handläggs på samma sätt som den kommunomfattande översiktsplanen. Läs mer om översiktsplanearbetet på korturl.com/fopkirseberg eller malmo.se/blogg där det finns möjlighet att lämna synpunkter och få svar på frå-gor. Man hittar även information och kan ge syn-punkter på Facebook/Arkitektur i Malmö.


Några av dessa frågor funderas det på inom idépro-jektet Linjen. I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. Rent praktiskt samutnyttjande av lokaler och utrustning är en möjlighet, men var-för inte även samutnyttja idéer och kreativitet? Pro-jektets idé inriktar sig just främst på att se vilka mänskliga resurser man gemensamt kan ha utbyte av, resurser och utbyten som består av exempelvis ny kompetens och nya nätverk.

Kultur- och upplevelsestråkUrsprungstankarna till projektet startade vid värde-programsarbetet för Västra Dockan. Där brottades man med frågan om de gamla Kockumshallarnas framtid. Hur skulle tillgängligheten bli efter det att nya byggnader placerades framför hallarna så att de-ras befintliga entréer hamnade inne i kvarteret och inte blev synliga från gatan? Svaret blev att extra an-strängning och resurser skulle läggas på ett inre stråk som då fick namnet kultur- och upplevelsestråk. Sju representanter från Stadsbyggnadskontoret, Gatu-kontoret, Kulturförvaltningen, Dockan AB, Wihl-borgs, Skånes Dansteater och SVT Malmö samlades i november 2012 för att diskutera förutsättningar för ett sådant upplevelse- och kulturstråk.

Syftet utöver att förbättra tillgängligheten var att samla rörelser till ett tryggt befolkat stråk där den lilla skalans intensitet och detaljrikedom kunde få kontrastera mot de större hallarnas skala. Kultur skulle i sammanhanget tolkas som interaktion mel-lan människor i den urbana staden, där utbyte av

intryck och idéer inte behöver begränsas av husens fasader. Fenomenet kallas för det fjärde stadsrum-met, det vill säga när möten och platser befinner sig inom en flytande gräns mellan privat och offentlig miljö. Där platser och rum tillåter möten mellan ga-tans och byggnadens besökare.

SträckningenSedan de första diskussionerna har Linjen förlängts och koncentrerar sig i första hand till en sträckning

från Anna Lindhs plats via Nordenskiöldsgatan, förbi Sveriges Television och Media Evolution City, via Isbergs gata, över Dockplatsen, förbi och längs Hallarna till den kommande parken och busstorget. Trots namnet som kan associeras till en smal sträck-ning ska Linjen representera ett brett och generöst flöde mellan inne och ute och mellan människor och verksamheter. Längs detta breda flöde finns det idag en mängd verksamheter och aktiviteter. Många gånger när dagens stadsplanerare diskuterar stråke-tablering betyder det att det saknas liv och rörelse i området och att det inte finns tydliga hierarkier mellan olika sätt att röra sig på i den befintliga mil-jön. Här är situationen inte sådan. Redan idag be-folkas stråket under stora delar av dygnets timmar av strömmar till och från Centralstationens upp-gång vid Anna Lindhs plats. Det finns gott om mål-punkter och aktiviteter på Universitetsholmen och i Västra Hamnen. Året runt alstrar arbetsplatser och Malmö högskola folkströmmar. SVT:s satsning på sommarlovsprogrammet drar varje vardagsmor-gon stora skaror av barnfamiljer från hela Sverige till Västra Hamnen. Skånes Dansteater drar publik både nationellt och internationellt. Media Evolution City, MEC, har redan anammat idéerna kring det fjärde stadsrummet. Det som saknas är alltså inte folkliv, utan en stimulerande miljö som möjliggör möten och kontakter, inspirerar till kreativitet, gör promenaden längs stråket upplevelserikare, kortar de mentala avstånden och bidrar till behagligt kli-mat. Linjens ambition är givetvis ändå att locka fler människor till att gå och röra sig i området.

Nordic City NetworkNordic City Network, NCN, och ytterligare några andra aktörer har följt upp efter starten med Västra Dockan och bidragit till att utveckla de första tan-karna. Efterhand som ursprungssträckningen för-

Linjen – från Centralstationen till FullriggarenKan en gemensamt tänkt linje i stadsstrukturen bidra till att inspirerande miljöer och nya nätverk bildas? Kan aktörer och företag längs en tänkt sträckning i staden hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter genom att synliggöra sina verksamheter och utnyttja varandras kompetenser och idéer?

Publik vid inspelning i Västra Hamnen av SVT.

Malmö högskolas Orkanen är en mötesplats för studenter.


längdes och fler aktörer blivit intresserade har också stråket bytt namn till arbetsnamnet Linjen. Något som nu tas till vara i Linjen är den värdebaserade stadsutvecklingsmodell som NCN presenterade i juni 2009 utifrån konceptet kring det fjärde stads-rummet och som har haft just Universitetsstaden som exempel. Där undersöktes Nordenskiöldsga-tan utifrån mångfald, öppenhet, tolerans, social in-kludering, omgivningsansvar och stadsmässig kom-plexitet. Resultatet visade att gatan hade behov av förändring men också goda förutsättningar att för-bättra samtliga undersökta kriterier.

Från NCN och Gehl Architects har också inspira-tion till Linjen kommit från skriften ”Bymiljøets be-tydning for virksomheders vaerdiskabelse” från 2012. Där visas hur företag allt mer visar intresse för att läg-ga sina verksamheter i täta och nära stadsstrukturer där det urbana stadslivet och nya tekniker ger möj-lighet att flytta ut sin verksamhet från det egna skriv-bordet i kontoret till att vara en del av stadens mil-jö. Eftersom färre och färre är beroende av en fast arbetsplats kan arbeten och möten flytta till publika miljöer. Vinsten, menar företagen, är inte bara den

har en stor potential att bli en riktig mustig soppa om bara fler ingredienser läggs i. I dag representerar tanken på Linjen den där kitteln som en möjlig arena att tillsammans få ut betydligt mer av.

NCN lyfter fram Linjen som ett banbrytande stadsutvecklingsprojekt för att den tar fasta på det som redan finns längs stråket och till sin idé är be-tydligt mer än de fysiska byggklotsar som kommer ingå i satsningen. Denna och andra likaså banbry-tande stadsutvecklingsidéer kommer att redovisas på NCN:s konferenser i Malmö höstarna 2013 och 2014.

Massor av möjligheterEn annan stadsutvecklingsinspiration har kommit från Cardiff där man har en liknande historia mot-svarande Västra Hamnen med nedlagd varvsindu-stri och ytor som kan tas i anspråk av nya funktio-ner. Där har BBC drama låtit några av sina mest populära serier utspela sig och man har låtit perso-ner och attraktioner bli synliga i stadsbilden. Till-sammans har staden och teveindustrin bidragit till att området åter blivit mer upplevelserikt och samti-digt blivit en stor turistattraktion. Något som SVT i Malmö också i en mindre skala är på väg att göra med sin sommarlovssatsning.

De och alla andra intressenter i området öppnar för en mängd möjligheter. MEC har redan lyckats skapa en atmosfär av kreativitet och nätkopplande verksamhet. Nästa steg är att vidga kretsen och flytta samma tankegångar till hela stråket och på nya sätt använda inne och ute. Malmös gatukon-tor går redan i bräschen genom sitt motto ”Ett Malmö där man hellre är ute än inne”. Företag längs Linjen kan vidga sina medarbetares arbets-fält till gatan och stadsrummet. Med skyltfönster och bildvisningar kan Skånes dansteater visa filmer och utvidga rörelsen längs Linjen till att inbegripa dans och rytm. Tekniska installationer som med-ger olika typer av interaktivitet av ljud, ljus eller in-formation är i dag inte längre något ovanligt. Idéer att förverkliga finns det med andra ord gott om!

Marianne Dock

[email protected]


MålbilderStråket ska vara ett sammanhängande upplevelse-fält och förstärka kopplingen till Centralen. För att upplevas som sammanhängande behöver sträck-an ha någon form av ett enhetligt, återkommande och igenkännbart element.

Stråket ska uppfattas som ett bidrag till den interak-tiva nätverksstaden, den som kännetecknas av det fjärde stadsrummet och som har en flytande gräns mellan det offentliga och det privata rummet.

Satsningen handlar mer om möten och nätverk mellan människor än om en fysisk förändring i stadsrummet.

flexibla arbetsplatsen utan alla de idéer och intryck som kommer medarbetaren till del när verksamheter integreras med andra i samma stadsrum. Media Evo-lution City, MEC, är en verksamhet som redan arbe-tar med konceptet och de synergieffekter som uppstår när olika verksamheter träffas inom samma geografis-ka område. På motsvarande sätt kan fler aktörer och företag längs Linjen utnyttja varandras kompetenser och hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter. Inte minst Malmö högskolas placering vid Linjen utgör en stor tillgång med det utvecklingsintresse som en högskola med sina studenter har.

Är det ett stadsutvecklingsprojekt?Vän av ordning undrar kanske så här långt vad själva projektet innebär. Är det här ett stadsutvecklings-projekt? I hög grad handlar det just om att utveckla staden, men inte på ett traditionellt sätt genom att lägga till byggnader eller skapa torg utan genom att tydliggöra en gemensam arena som egentligen re-dan existerar. Det kan liknas vid den klassiska sagan att koka soppa på en spik. Från början finns bara kokande vatten och en ynklig spik i kitteln, men den

Kulturstråket, den så kallade Linjen, sträcker sig från Centralstationens uppgång till Fullriggaren i Västra Hamnen.


EN PLATS FÖR ALLA

Flexibel planlösning, energieffektivitet och trygg miljö. Hyllies kommande flexiskola med internatio-nell profil ska uppfylla många krav.

– Vi vill ge skolan en stark egen identitet som också förankrar den i sitt sammanhang. Skolan ska fungera som ett socialt nav i området, säger arkitekt Stefan Östman vid arkitektbyrån Liljewall Arkitek-ter i Göteborg, som är i full gång med att planera det kommande skolbygget, som vann tävlingen där tre inbjudna arkitektbyråer deltog. De har tidigare bland annat ritat Emiliaskolan i Hjärup.

– Hyllie är ett nytt område med stark miljöpro-fil och det avspeglas även i skolan, säger arkitekten Stefan Östman.

– Vi vill ge skolan en stark egen identitet som också förankrar den i sitt sammanhang. Skolan ska fungera som ett socialt nav i området.

Klar till 2016Flexiskolan ska byggas söder om de planerade bostä-derna längs Hyllie allé. Byggstarten är ännu inte fast-lagd men skolan planeras att stå klar 2016.

I den nya skolan, som får omkring 500 elever, blandas förskola och skola till och med årskurs 6. I starten kommer även äldre elever att gå där. Skolans interiör ska lätt kunna förändras efter hur elevernas åldersfördelning förändras.

– Skolan får traditionella klassrum, det var ett önske mål, men dessa kan lätt förändras, efter behov, säger Stefan Östman. Han berättar att skolans ut-formning tar upp traditionen från den klassiska Skå-negården med en rund och omgärdande form, och att det rundade signalerar både lekfullhet och omsorg.

Passivhus – kanske med grönt takSkolan blir i praktiken ett passivhus som värms upp med hjälp av fjärrvärme. Materialen har valts uti-från miljö- och hållbarhetshänsyn. Fasaden blir i te-gel utmed gatan men mot gården får byggnaden en varmare träfasad.

– Hur taket ska se ut är ännu inte beslutat men vi diskuterar en lösning med gröna tak, säger Stefan Östman. En skola ska rymma väldigt många olika funktioner: matsal, musik, gymnastik, bibliotek med mera. Samtidigt ska det vara en trygg miljö för barnen som motverkar mobbning.

– Vi vill ge skolan en lekfull utformning där vi ar-betar med färg och form. Vi låter byggnaderna växa ut på skolgården så att förråd och andra funktioner kan användas i barnens lek, till exempel att klättra på.

Rum för både aktivitet och lugnSkolgården utformas för att skapa trygghet. Det ska finnas lugna rum, kreativa rum, naturrum, öppna gräsrum och aktiva rum där den motoriska färdighe-ten kan sättas på prov. Hyllies flexiskola ligger, enligt detaljplanen, i direkt anslutning till en stadsdelspark. Det gör det lätt för barnen att också leka i parken.

Liljewalls Arkitekter arbetar ihop med Malmö stad i detaljplaneringen av skolan.

– Det är ett bra samarbete med stor lyhördhet från kommunens sida, säger Stefan Östman.

Plats för alla – arkitektskiss över flexiskolan finns att ladda ner på www.hyllie.com.

Maria Nyman

[email protected]

Informationssekreterare, Fastighetskontoret

Hyllie Föränderlig skola med stark identitet

Skolgården är en integrerad del av kvarteret med byggnaden och parken men är uppdelad i olika zoner för olika

lekkaraktärer. En uppbyggd jordkula ger spännande möjligheter till både att kura och leka herre på täppan. Naturinspirerad klätterlek och skeppsbrott är exempel på innehållet i ytan.

Förskolegården utgör liksom skolgården en del av helheten men här är det viktigt med avgränsningen. Ett naturstängsel smälter in i miljön. Förskolegården är också uppdelad på en lugn del och en mer aktivitetsbaserad zon med lekredskap. I de olika småhusen på gården finns material för skapande lek.

Trafiken håller sig på utsidan av kvarteret. Avlämning av barnen och inlastning till kök sker i en lång zon längs med gatorna. Parker-ing finns i två ytor vid förskolan och aktivitet-storget.

Cykelparkering finns på den torgyta som omgärdar byggnaden mot staden. Här kan man röra sig i en relativt trygg zon en bit bort från trafiken. Entrétorget är en del av denna torgyta med en formgivning som ger möjli-ghet till många sittplatser och goda siktlinjer för ett tryggt möte med trafikmiljön.

Aktivitetstorget i nordväst utgör porten till parken och till skolgården och är en social mötesplats i stadsdelen.

I söder, i anslutning till den gamla möllan finns fält som kan användas till odling. Det ger en koppling till det landskap som kvar-teret befinner sig i och här erbjuds också ut-blickar ut över det skånska öppna landskapet.

Parken utgörs av den södra delen av kvar-teret. Det öppna parkrummet ger flexibel användning från picknick till bollspel. Gränsen mellan skolgården och parken är endast subtilt markerad av en ’bioswale’. Med det menar vi en dagvattensänka med vegetation som tar hand om det regnvat-ten som kommer från hustak och marky-tor på tomten. Vegetationen kan gestaltas med stor artrikedom med värden för både människor och smådjur.

Skogen utgör ett omslutande klimatskydd för kvarteret. Många olika trädarter och en rik markflora ger en miljö som liknar en naturskog. Här rör man sig på spångar lite ovanför marken. Ett spännande klättertorn med armar ut i skogen ger hisnande up-plevelser bland trädtopparna. Här i sko-gens kant finns också grillplatser med plats för många.

den integrerade skolgården

skolans betydelse för staden

hållbarhetförnybar energi

skolan som en enhetsocial hållbarhet

attrahera

länk mellan stad och park/park och jordbruk Integration,

kommunikation, den goda jorden

klimatsmart

EN PLATS FÖR ALLA

Skolans betydelse för staden har historiskt sett skiftat från sekel til sekel, från att ha varit en central punkt i samhället med

fostran som fokus till en mer anonym byggnad. När vi nu är inne i ett nytt århundrade börjar skolan ta för sig mer av staden. Skolan blir mer och mer en budbärare för de värden vi vill ta med oss in i framtiden. När nu Hyllie tar sin form blir skolan en gemensam nämnare för de värden Hyllie kommer att stå för och skall på så sätt attrahera stadens alla invånare.

Tomten för skolbyggnaden ligger i gränslande mellan stad och jordbruk ger byggnaden ytterligare en uppgift

att försöka koppla platsens historia till nutid och länka ihop den goda staden med den goda jorden.?


Högstadium av internationell karaktärEn högstadieskola och en IB-skola, International Baccalaureate Diploma Programme, med interna-tionell inriktning för årskurs 1–9 ska också byggas i Hyllie de närmaste åren enligt planen.

Högstadieskolan har plats för cirka 450 elever. Den byggs på östra sidan av Hyllie Boulevard, mitt-emot Skanskas nya kontor, och slår upp portarna 2017.

Samma år är den internationella IB-skolan klar att ta emot cirka 450 elever i årskurs 1–9.

Det finns också planer för en kommunal förskola. Den uppförs i de norra kvarteren längs Hyllie allé av Peab. Förskolan får fyra vanliga avdelningar och en uteavdelning – med plats för totalt cirka 80 barn i åldrarna 1–5 år.

Byggstart är 2013 och förskolan beräknas kunna ta emot barn i samma veva som de första familjerna flyttar in i bostäderna i området.

Planer på kulturhusÄven en internationell förskola i Hyllie har kommit som förslag. En sådan är än så länge bara på idésta-diet.

– Det uppskattade behovet grundar sig på be-folkningsprognoser som Malmö stad tar fram. Ingen

Det finns många framtidsvisioner om barnomsorgen i Hyllie. En kombinerad skola och kulturhus samt en internationell förskola är några av önskemålen. För att de ska bli verklighet krävs en rad övervägan-den och beslut av kommunens olika förvaltningar. – Vi får hela tiden in olika förslag som vi diskuterar med berörda aktörer, säger Ella Swahn, arkitekt på Malmö stads Stadsbyggnadskontor.

Ett förslag kan exempelvis handla om att kunna använda en skollokal till flera ändamål. Den så kallade flexiskolan som är planerad i Hyllie är ett så-dant exempel.

Skolan byggs för att kunna ta emot 530 barn från förskola till årskurs sex.

Tack vare en flexibel planlösning kan lokalerna användas både för förskoleverksamhet och skola.

– Det skiljer inte så mycket i hur man planerar och bygger en vanlig skola och en flexiskola, berät-tar Ella Swahn.

– Höj- och sänkbara bord gör att sittplatserna kan anpassas efter barnens ålder. Extra grupprum gör att lokalen enkelt kan anpassas efter vilka som ska använda den, säger hon.

Flexiskolan uppförs söder om de planerade bo-städerna längs Hylle allé och beräknas stå klar hös-ten 2016.

vet hur många barnfamiljer som faktiskt flyttar till Hyllie förrän de bor här, säger Ella Swahn.

Ett kulturhus i någon av de nya skolorna är ett annat önskemål som just nu diskuteras mellan de olika förvaltningarna.

– Vi på Stadsbyggnadskontoret tittar på saken tillsammans med Kulturförvaltningen. Ett kultur-hus hade varit ett bra komplement till det serviceut-bud som finns och planeras i det nya centrumet, sä-ger Ella Swahn och fortsätter:

– Det byggs sällan separata fritidsgårdar nu för tiden. Skollokalerna används efter skoltid istället, på så sätt står inte lokalerna tomma. Så blir det sanno-likt i Hyllie också.

Maria Nyman

[email protected]


Skolgården är en integrerad del av kvarteret med byggnaden och parken men är uppdelad i olika zoner för olika

lekkaraktärer. En uppbyggd jordkula ger spännande möjligheter till både att kura och leka herre på täppan. Naturinspirerad klätterlek och skeppsbrott är exempel på innehållet i ytan.

Förskolegården utgör liksom skolgården en del av helheten men här är det viktigt med avgränsningen. Ett naturstängsel smälter in i miljön. Förskolegården är också uppdelad på en lugn del och en mer aktivitetsbaserad zon med lekredskap. I de olika småhusen på gården finns material för skapande lek.

Trafiken håller sig på utsidan av kvarteret. Avlämning av barnen och inlastning till kök sker i en lång zon längs med gatorna. Parker-ing finns i två ytor vid förskolan och aktivitet-storget.

Cykelparkering finns på den torgyta som omgärdar byggnaden mot staden. Här kan man röra sig i en relativt trygg zon en bit bort från trafiken. Entrétorget är en del av denna torgyta med en formgivning som ger möjli-ghet till många sittplatser och goda siktlinjer för ett tryggt möte med trafikmiljön.

Aktivitetstorget i nordväst utgör porten till parken och till skolgården och är en social mötesplats i stadsdelen.

I söder, i anslutning till den gamla möllan finns fält som kan användas till odling. Det ger en koppling till det landskap som kvar-teret befinner sig i och här erbjuds också ut-blickar ut över det skånska öppna landskapet.

Parken utgörs av den södra delen av kvar-teret. Det öppna parkrummet ger flexibel användning från picknick till bollspel. Gränsen mellan skolgården och parken är endast subtilt markerad av en ’bioswale’. Med det menar vi en dagvattensänka med vegetation som tar hand om det regnvat-ten som kommer från hustak och marky-tor på tomten. Vegetationen kan gestaltas med stor artrikedom med värden för både människor och smådjur.

Skogen utgör ett omslutande klimatskydd för kvarteret. Många olika trädarter och en rik markflora ger en miljö som liknar en naturskog. Här rör man sig på spångar lite ovanför marken. Ett spännande klättertorn med armar ut i skogen ger hisnande up-plevelser bland trädtopparna. Här i sko-gens kant finns också grillplatser med plats för många.

den integrerade skolgården

År 2016 får Hyllie centrum sin första skola – en flexiskola där barnen kan gå från förskola till årskurs 6. ”Höj- och sänkbara bord gör att sittplatserna kan anpassas efter barnens ålder”, berättar Ella Swahn, arkitekt på Malmö stads Stadsbyggnadskontor.

Flexibel barnomsorg i framtidens Hyllie

Så här planeras förskolor och skolor i Hyllie• Först bedömer man behovet utifrån den

befolkningsstatistik som kommunen tagit fram.

• Fastighetskontoret beställer sedan en detalj-plan av Stadsbyggnadskontoret.

• Servicekontoret ansvarar för att förskolorna och skolorna byggs.

• Sedan hyrs lokalerna ut till respektive förskole- och skolverksamhet.

• Samtliga byggnader i Hyllie uppförs enligt ett klimat kontrakt.


En lummig, grönskande allégata med plats för bilar, cyklar, bussar och människor. Visionen om Hyllie allé ligger mindre än ett år bort – redan nu påbörjar Malmö stad färdigställandet av huvudgatan.

– Det är en av ryggraderna i centrumområdet, och vi vill att den ska vara en inbjudande entré som stärker Hyllies identitet, säger Peter Gustafsson, en av Mal-mö stads projektledare för områdets utbyggnad.

– Vi brukar vänta tills husen är på plats, men den här gången väljer vi att gå före och färdigställer större delen av gatan redan nu. Det är inte så van-ligt att man gör så.

Peter Gustafsson medger att det finns vissa risker med att färdigställa gatan redan innan byggnaderna är på plats, på grund av byggtrafik och pågående byggen – material och ytor kan komma till skada av den tunga belastningen.

– Men vi tar den risken. Vi tror att det är mer värt för området att göra detta i ett tidigt skede. Dessut-om är Hyllie allé främst till för de som ska hit – inte för byggtrafiken, den ska vi göra vårt bästa för att styra undan.

I skrivande stund pågår arbetet med att lägga fjärrvärmeledningar på plats. Därtill kommer belys-ning, el, markarbete och plantering – dessa delar kommer att påbörjas successivt efter sommaren.

– Vi kommer att färdigställa lite mer än hälften av

Nu börjar färdigställandet av Hyllie allégatans bredd, de två trädrader som står närmst gatan på ömse sidor med parkeringsfickor mellan träden och gång- och cykelbana innanför berättar Magnus Ahlcrona, också projektledare för utbyggnaden.

– De två trädrader som står närmst bebyggelsen på ömse sidor om gatan samt tillhörande gångbana kommer vi att vänta lite med. Om det blir en tuff vinter så kommer vi, antagligen i april, att lägga det översta lagret asfalt.

Fyra rader stora trädI november flyttar Hyllie centrums första hyresgäster in, i Roth fastigheters hus på Hyllie allé. Och inte långt därefter beräknas planteringen av de 55 stora träd som ska göra allén till en riktig allé, från Pil-dammsvägen in till Hyllie centrum, kunna påbörjas.

– Planteringen av träd är den del av färdigställandet som kommer att märkas mest, säger Peter Gustafs-son.

– Träden ger området ett annat uttryck. Man får höjd i gaturummet, allékänslan skapas och det känns inte lika platt.

Hyllie allé blir alltså en grön och lummig gata, med fyra trädrader (se skiss). Den får cykelbanor på båda sidor, klippta häckar och perenner – 60 000 lökar av fyra olika sorter – ska planteras till hösten om allt går som det ska.

Närmare bestämt 40 italienska alar, 15 plataner och 11 flerstammiga buskträd kommer att skapa grönskan i allén. Alarna ska planteras i fyra rader på sträckan mellan Arenagatan och Pildammsvägen, och platanerna på den sista biten mellan Arenagatan och Hyllie boulevard. Längre fram ska ytterligare 54 stora träd planteras, när de två trädraderna närmast fastigheterna görs klara.

– Planteringen av de första träden är planerad till november. Man kan nämligen inte flytta och plantera om ett träd förrän det tappat alla sina löv, förklarar Lisette Strömdahl, Malmö stads ombud för entreprenaden i Hyllieprojektet.

Planerar för busstrafikanterSå snart det blir möjligt kommer även två buss-hållplatser att anläggas nära Roths hus. När dessa kommer att tas i bruk av linje 33 som trafikerar sträckan är inte klart, och beror på Skånetrafiken. – Men vi vill att möjligheten ska finnas, så att de första boende här i området får en busshållplats så snart det går. Den blir dessutom nära för vissa av dem som bor i Lindeborg också, säger Peter Gus-tafsson.

Maria Nyman

[email protected]


Malmö stad gör tvärt emot vad man brukar. Hyllie allé färdigställs innan alla husen är på plats. ”Det är en av ryggraderna i centrumområdet, och vi vill att den ska vara en inbjudande entré som stärker Hyllies identitet”, säger Peter Gustafsson, en av Malmö stads projektledare för områdets utbyggnad, längst till vänster på bilden. Till höger Lisette Strömdahl, stadens ombud för entreprenaden, och Magnus Ahlcrona, projektledare.


Cykelboulevard. Smaka på ordet.Om ett par år kan begreppet komma att användas

för en ny pampig cykelväg mellan Hyllie centrum och Malmö city via Pildammsstråket.

– Cykelboulevarden ger också cyklister chansen att uppleva de vackra bostadsområdena Holma och Kroksbäck, säger Mikael Wallberg, projektledare för planeringen av Hyllie, Holma och Kroksbäck på Malmö stads Stadsbyggnadskontor.

Världens första cykelboulevard. Det är en annan benämning på den önskade cykelleden som är tänkt att gå från Hyllie centrum till Malmös innerstad, en sträcka på cirka fem kilometer.

– På vägen passerar cykelboulevarden Malmö arena, köpcentret Emporia, Malmö Mässan, Hyllies nya bad-hus, Swedbank arena, Stadion, Pildammsparken och Malmö Opera, berättar Mikael Wallberg.

Han ingår i den arbetsgrupp som inom Områ-desprogrammet för Holma och Kroksbäck tittat på olika lösningar för att utveckla stadsdelen.

Cykelleden ska stärka stadsdelenEn idé är en cykelled - som inte bara är en cykelväg utan också stärker integrationen i området.

- Vi vet att konceptet fungerar, det finns flera ex-empel på liknande lyckade cykelleder i bland annat Köpenhamn, säger Mikael Wallberg.

I exempelvis den danska storstadens bostadsom-råde Ydre Nörrebro har man lett gående och cyklande genom en park som ligger mitt i området. På så sätt har besökare kunnat få en nyanserad upplevelse av platsen som tidigare dragits med negativa fördomar.

Resultatet är att området upplevs som tryggare, vilket i sin tur har lett till ökad integration. Det har

bland annat märkts genom att nya grupper flyttat till området och bostäderna där stigit i pris.

– På samma sätt vill vi lyfta och skapa integration i områdena Holma och Kroksbäck. Man får en helt annan bild av bostadsområden när man får chansen att se dem inifrån istället för utifrån bilvägarna, säger Mikael Wallberg.

Rulla längs parkernaCykelboulevarden i Hyllie är också tänkt att stärka Pildammsstråket, ett parkstråk som sträcker sig från Pildammsparken genom Holma och Kroksbäck och mot de nya planerade parkerna vid Hyllie centrum.

– Pildammsstråket kommer att få större betydelse som mötes- och rekreationsområde i takt med att Malmö förtätas, säger Mikael Wallberg och fortsätter:

– I dag upplevs Pildammsstråket otryggt på långa sträckor och hänger dåligt samman. Cykel-boulevarden kommer att bidra till att stråket hänger samman bättre och upplevs som tryggare.

Just trygghetsfrågan är en aspekt som lyfts i dis-kussionen om att dra en gång- och cykelväg genom Holma och Kroksbäck.

Hur blir det på sena kvällar och nätter?– Förmodligen kommer både Kroksbäcksparken och Stadionområdet alltid att upplevas otrygga på dyg-nets sena timmar. Stora parker upplevs inte trygga dygnet runt. Men fotgängare och cyklister ska ha många alternativ i staden. Det är dem vi planerar för i första hand. Och vi måste planera för åtgärder i miljöer som upplevs otrygga om vi ska göra dem trygga, menar Mikael Wallberg.

Cykelboulevard – det låter pampigt?– Det är meningen också, det är därför vi har valt att skapa ett eget begrepp. En cykelboulevard ska vara så mycket mer än en cykelväg. Den ska vara skön att röra sig längs och är en hyllning till dem som cyklar och går i staden. Hur den kommer att se ut i detalj vet vi inte riktigt än. Men den får gärna uppfattas som pampig, säger Mikael Wallberg.

Hur vet ni att satsningen betalar sig?– Det räcker att titta på de danska förebilderna. De är kvitton på att en cykelboulevard är en åtgärd som bevisligen bidrar till integration för en relativt låg kostnad.

– Pildammsstråket är en av Malmös största stråk som binder samman många bostadsområden. Att människor verkligen kommer att röra sig längs cykel boulevarden är vi inte bekymrade över. Bara köpcentret Emporia räknar med cirka tio miljoner besökare per år.

Cykelboulevarden är i skrivande stund i plane-ringsstadiet. Efter ett beslut av Tekniska nämnden kan den stå klar tidigast 2015.

Här kan snart världens första cykelboulevard komma att ligga. Den pampiga cykelleden är en utveckling av den typ av cykelvägar som används ibland annat Danmark med stor framgång. Mikael Wallberg är projektledare för planeringen av Hyllie, Holma och Kroksbäck på Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad och ingår i gruppen som jobbat fram konceptet.

Maria Nyman

[email protected]


Pampig cykelboulevard i Hyllies framtid

Här kan snart världens första cykelboulevard komma att ligga. Den pampiga cykelleden är en utveckling av den typ av cykelvägar som används ibland annat Danmark med stor fram-gång. Mikael Wallberg är projektledare för planeringen av Hyllie, Holma och Kroksbäck på Malmö stads Stadsbyggnadskontor och ingår i gruppen som jobbat fram konceptet.


Malmö stadsatlas i ny versionMalmö stadsatlas är vårt huvudverktyg för att visa geodata. Den finns i tre olika versioner – en för all-mänheten på malmo.se, en för kommunens intranät och en för de förvaltningar som arbetar mest inten-sivt med plan- och byggfrågor.

För den senare gruppen har vi har nyligen lanse-rat en ny version som vi kallar ”Plan- och bygg atlas” där vi särskilt har anpassat innehåll och verktyg.

Förutom ett nytt och modernt användargräns-snitt finns en del nya informationslager där gatu-vy-bilderna har varit särskilt populära. Förutom att kunna se ett område på en fotokarta eller en snedbild kan nu alla även se staden från gatunivå. Bilderna är särskilt användbara för Gatukontoret och Stads-byggnadskontoret. Vi kan mäta i bilderna och har också möjlighet att ”spegla in” våra digitala kart data i bilderna och på så sätt enkelt göra inventeringar och uppdateringar av vårt material. Detta sparar många kostsamma fältbesök och snabbar upp flera processer.

Vi går nu vidare och utvecklar våra verktyg för att också kunna användas av mobila enheter som läsplattor och telefoner. Användningsområden finns internt inom staden, kanske framför allt då med läs-plattor i samband med fältbesök, men också externt där Malmöbor och besökare har nytta av informa-tion om staden i sina mobiler.

Nytt om Geodata, 3D och GIS

Ny flygfotografering och laserskanningUnder våren har vi uppdaterat våra flygbilder med högupplösta bilder från en ny flygfotografering över hela Malmö. Vi går nu in i ett program där vi varje år uppdaterar flygbilderna, vartannat år med extra hög upplösning.

Även om Malmö är ganska platt är efterfrågan stor på höjdinformation i olika sammanhang. Vi har därför genomfört en ny flygburen laserskanning för att uppdatera men även förbättra noggrannheten i vår terrängmodell. Vi har nu möjlighet att enkelt ta fram höjdinformation med en noggrannhet av endast några centimeter.

Vi bygger även vidare på vår 3D-stadsmodell som används mer och mer under planprocessen, i hand-läggarnas arbete och för presentation såväl på bild-skärm som i fysiska modeller från vår 3D-plotter.

GIS-analys som beslutsunderlagEn resurs som vi har på Stadsmätningsavdelningen är att med hjälp av GIS-system göra analyser och presentationer av information på kartor. Det kan röra statistik om befolkning, boende, utbildning och andra faktorer som underlag för planering och be-slut. Vi har bl a tagit fram underlag för Malmökom-missionens arbete och levererat olika presentationer till de nya skolförvaltningarna.

En av Stadsmätningsavdelningens huvuduppgifter är att förse stadens förvaltningar och andra aktörer i stadsbyggnadsprocessen med aktuella geodata. Vi bygger ett digitalt Malmö i 3D med kartor, bilder, fastighets-information, höjdmodeller med mera.

Hör av er till oss!Vår uppgift är att med hjälp av geodata och GIS hjälpa våra användare att utveckla och effektivisera sina verksamheter. Hör gärna av er till oss med syn-punkter hur vi kan göra det ännu bättre.

Allan Almqvist

[email protected]

Stadsingenjör

Illustrationer från www.malmo.se/Karta/Snedbild respektive Gatuvy.


Projektet Stadens LjudProjektet Stadens Ljud initierades i samband med ett nordiskt visionsmöte i Göteborg 2011 där buller identifierades som en starkt dimensionerande stads-byggnadsförutsättning. Fyra städer med stora stads-utvecklingsprojekt, Malmö, Göteborg, Helsingborg och Stockholm bedömde att ett gemensamt pro-jekt kring bullerproblematiken var både angeläget och intressant. Projektet har huvudsakligen genom-förts under 2012 genom samarbete och samverkan i en projektgrupp med representanter från respektive miljö- och stadsbyggnadsförvaltningar. Det har även omfattat en seminarieserie och tre delstudier och har fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Håll bara städer.

Nationellt fokusSedan projektets start 2010 har frågan om buller kommit i starkt fokus på nationell nivå.

I infrastrukturpropositionen 2012 uppmärksam-mades att bostadsbyggande i anslutning till miljö-störande verksamheter försvåras av att det fattas väg-ledning från centrala myndigheter.

Naturvårdsverket och Boverket fick i januari 2013 regeringens uppdrag att samordna sin vägledning om industribuller. Naturvårdsverkets uppdrag är att utarbeta en vägledning om hur buller från miljöfar-

Stadens ljud– samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

lig verksamhet som t ex hamnar och industrier kan hanteras vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Boverkets uppdrag är att utarbeta motsvarande väg-ledning för planering och byggande av bostäder en-ligt plan- och bygglagen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 30 april 2014.

Bullersamordningsutredningen, SOU 2013:57, med uppgift att se över hur samordningen av plan-läggning och lovgivning enligt PBL med prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan ökas, lade den 30 augusti fram sitt delbetänkande.

Bullerfrågan har också debatterats flitigt i media och på sammankomster under året som gått.

Bakgrund1978 publicerade Naturvårdsverket de riktvärden för externt industribuller (AR 1978:5, rev 1983) som varit vägledande fram till att de upphävdes tidigare i år. Riktvärdena har haft ett starkt stöd i rättspraxis och betraktats som bindande. Riktvärden togs fram för att tillämpas vid prövning och tillsyn av industrian-läggningar enligt miljöbalken och har aldrig varit av-sedda att användas vid utveckling av den täta staden.

Naturvårdsverket beslutade 20 juni 2013 att upp-häva riktlinjerna för externt industribuller. En över-gångsvägledning i avvaktan den slutliga vägledning-en 2014 är framtagen som ett stöd för prövnings- och tillsynsmyndigheter.

Slutsatser och förslagBehovet av att av att utgå från ett helhetsperspektiv på buller för att hitta bra lösningar både för nya och befintliga bostadsmiljöer och offentliga rum, har varit ett genomgående tema i de diskussioner som förts inom projektet.

Inom ramen för projektet har ett antal förslag ut-arbetats för att kunna fungera som utgångspunkt vid planeringen av den täta staden:

Åtgärda vid bullerkällan i första hand och i ett tidigt skede.

Inomhusvärden enligt Boverkets Byggregler ska uppfyllas utan undantag.

Prova olika alternativa placeringar så att byggna-der ger en avskärmande effekt.

Eftersträva bästa möjliga ljudkvalitet och inte bara lägsta godtagbara. Använd kompensations-åtgärder motsvarande de som tillämpas vid trafik-buller.

Industribuller är komplext. Skilj på kontinuer-ligt buller och momentana, betydligt mer störande, ljudnivåer.

Trafik till och från verksamheter ska bedömas enligt gällande riktvärden för trafikbuller. Nuvarande praxis innebär att trafikbuller i närheten av industrier likställs med buller från verksamheten.

Använd akustisk design för att lyfta fram önsk-värda ljud och begränsa de icke önskvärda för att skapa goda ljudmiljöer.

Utöver förslagen ovan lyfts i rapporten även an-

dra aspekter som har betydelse för resonemangen kring industribullerfrågan. Exempel på sådan fråge-ställningar är hanteringen av miljötillstånd med bul-lervillkor, hur vi förhåller oss till olika riksintressen och den bristande forskningen avseende hälsoaspek-ter kopplade till industribuller.

FortsättningUnder hösten kommer SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, att arrangera en serie med konfe-renser med rubriken ”Att bygga med ljudkvalitet i bullerutsatta områden”. Syftet är att sprida kunskap om att det går att bygga bra bostäder i bullerutsatta områden. Slutsatserna från projektet Stadens Ljud kommer att ingå som en programpunkt. För mer in-formation se www.skl.se/kurser.

I slutrapporten för projektet Stadens Ljud, daterad 3 maj 2013, finns möjlighet att läsa mer om projek-tet samt ta del av de delstudier som gjordes och de seminarier som arrangerades inom ramen för projektet.Rapporten Stadens Ljud - samexistens och metod-utveckling för ökad stadskvalitet finns tillgänglig i sin helhet på: www.hplus.seNaturvårdsverkets övergångsvägledning för externt industribuller finns på naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar-A-O/Buller-fran-indu-strier/

Malin Backman

[email protected]


En tät och blandad stad ställer höga krav på förmågan till samexistens i många avseenden. I samarbetsprojektet Stadens Ljud har fokus legat på att synliggöra problematiken kring dagens tillämpning av gällande riktvärden för industribuller utomhus samt att utveckla ett förslag till ett gemensamt förhållningssätt i väntan på ny vägledning på nationell nivå.

Exempel på akustisk design. Gröna fasader med växtkasetter får en skärmande och absorberande funktion. Foto Tyréns.

Containerhantering Helsingborgs hamn. Foto Helsingborgs stad.


– Malmö är en bra cykelstad, och den blir snart ännu bättre när den nya cykelbanan på Kronborgs-vägen, i närheten av där jag bor, blir klar. Jag har inget körkort, så jag är beroende av bra cykelvägar och kollektivtrafik.

Statyn föreställande Martin är för tillfället maga-sinerad, men snart ska den ut på nya offentliga upp-drag.

När Rosengårdsstråket invigs den 28/9 kommer statyn att finnas på plats. Sedan hoppas vi att den bl a kan stå på Stadsbiblioteket och andra offentliga platser under hösten, säger Linda Medberg, projekt-ledare för Malmö på väg.

Johan Fridh

[email protected]

Kommunikatör, Gatukontoret

Projektet fick arbetsnamnet Framtidens trafik och drevs av Gatukontorets trafikmiljöenhet. Framtidens trafik skulle förmedla de utmaningar Malmö stod inför vad gällde omställningen till ett hållbart trans-portsystem i den täta staden. Projektet skulle ta ett övergripande kommunikationsgrepp och förmedla den framtidsbild av trafiken i Malmö som stakats ut i nya Översiktsplanen och som speglades i gatu-kontorets mål. Framtidens trafik skulle bidra till att skapa förståelse för att Malmö stad gräver och stö-kar till det i staden för att skapa en livligare och bätt-re plats att vara på. Samtidigt skulle den erbjuda en kommunikativ grund för specifika infrastrukturpro-jekt som MalmöExpressen, spårväg, större cykelsats-ningar och Malmöringen.

En kommunikationsbyrå anlitades och projektet fick det mer lokalt anpassande namnet Malmö på väg. Byrån tog fram en film, kampanjsite, tävling och ett eget formspråk för att väcka intresse kring projektet. Tanken med formspråket var också att det skulle användas i framtida informationsmaterial som t ex utskick, byggtavlor och i annonser för att symbolisera att Malmö som stad är på väg någon-stans. För att visa att det där hålet i gatan innebär att något väldigt bra håller på att hända, att Malmö är på väg att bli framtidens stad.

Utgångspunkten var att Malmö på väg skulle skapa dialog med Malmöborna och försöka mana till reflektion kring dagens och morgondagens trafik system. För att kampanjen skulle uppmärk-sammas anordnades en tävling med ett pris som skulle vara så exceptionellt att det lockade till högt deltagande. Efter många om och men beslutades att förstapriset fick bli en porträttlik helkroppssta-ty som skulle ställas ut under Malmöfestivalen. Täv-lingen bestod av åtta kryssfrågor med en avslutande

Malmö på väg

öppen fråga där de tävlande fick formulera sin per-sonliga vision om framtidens trafik. Totalt deltog 150 personer under de 19 dagar som tävlingen pågick.

En jury bestående av Malmö stads trafikledning utsåg vinnaren. Det blev Martin Wendt, en 37-årig Malmöbo med rötterna i Borås. Martins vinnande vision löd:

Om 20 år kommer Malmö att vara en stad som genom miljökloka val av beslutsfattare och Malmö bor är en lite bättre, lite renare och lite skö-nare stad att bo i. Stadens puls & landets lugn i ett!

Juryn motiverade sitt beslut på följande sätt:

Genom att lyfta fram betydelsen av både politikers och Malmöbors kloka vardagsval och koppla dessa till framväxten av det framtida Malmö, visar Martin att det är vi tillsammans och valen vi gör som påverkar vår egen och gemensamma framtid i Malmö.

För Martin innebar det att nästa steg var att åka till Hanaskog, till konstnären Göran Hazelius ateljé.

– Det känns helt sjukt. I vanliga fall är det ju nå-gon som gjort något storartat som blir staty, allt jag gjorde var att delta i tävlingen. Jag brukar ju aldrig vinna något, och så går jag och vinner en staty av mig själv! Jag och mina vänner kan knappt fatta det är sant, säger Martin.

Fredagen den 16 augusti blev han odödlig när kommunalrådet och tekniska nämndens första vice ordförande Karolina Skog (MP) avtäckte statyn un-der pompa och ståt på Gustav Adolfs torg.

Till vardags jobbar Martin med webbdesign och på fritiden cyklar han gärna. Han har cyklat Vättern runt ett par gånger till exempel:

Tanken om Malmö på väg föddes vintern 2011-2012. Några månader tidigare, i september 2011, hade trafikkontoret i Göteborgs Stad lanserat Drömmen om den livliga staden för att kommunicera stadens infrastruktursatsningar de kommande tio åren. Nu var det dags för Malmö att göra likadant.

Malmö på väg

Statyn av vinnaren i tävlingen, Martin Wendt. Foto Malin Wikerberg.


Idag är visionen om frihamnsmagasinet M1 ett pro-jekt som engagerar såväl Adam Haglunds fotobyrå Apelöga som fotointresserade över hela landet.

M1 finns i Frihamnen i Malmö och uppfördes runt 1919. Byggnaden användes först som mellan-lager för varor som fraktades via Malmö och var under sina glansdagar arbetsplats för mellan 50 och 100 per-soner. Här lassades och lossades det, man arbetade med att lagra ost och mogna bananer i kylrummet. På 1980-talet upphörde verksamheten mer eller mindre i M1, och sedan dess har byggnaden stått tom.

Idag är M1 hem för fiskmåsar och dammråttor. Förfallet under åren har satt sina tydliga spår. Träd har frösåtts, och rötterna har på sina ställen sprängt sönder lastkajerna.

Men potentialen hos M1 lyser igenom det nuva-rande skicket. Adam Haglund har arbetat som foto-graf i Malmö i tio år, i den egna fotobyrån Apel-öga, men också i olika sidoprojekt, inte sällan med Malmö i fokus. Exempel är Malmöpanorama som dokumenterar staden i panoramaformat och projek-tet Elva-elva-elva, som resulterade i boken Malmö. 24 timmar. 227 bilder, och engagerade en stor del av Malmös fotointresseraderade.

– Jag brinner för foto och bildkommunikation, men också för gamla hus och för Malmö och stadens utveckling. Den här idén är en mix av allt det där, sa Adam om planerna för M1 då projektet uppmärk-sammades i pressen i början av 2013.

Visionen för M1 är ett fotografiskt center med fotoutställningar i världsklass. Precis som hos före-bilden Fotografiska i Stockholm finns planer på restaurang, kurs- och konferensverksamhet. Men utöver detta ska M1 bli en samlingsplats för foto-grafer och fotointresserade. Här kommer att finnas arbetsplatser, studios och plats för informella mö-ten. Intresset har varit stort sedan projektet började omtalas i media och Adam har blivit kontaktad av många som vill vara en del av Malmös nya fotogra-fiska center. Bland annat har intresset varit stort från arkitekthåll. Efter att ett tiotal arkitektfirmor hört av sig, blev det till slut Erik Giudice Architects, en

Fotografiskt center i Malmö blir verklighet

byrå med kontor i Paris och i Stockholm, som under våren 2013 fick göra de första inledande skisserna.

Visionen är att husets historia ska vara påtagligt närvarande även efter att det omvandlats till ett mo-dernt fotocenter. De karaktäristiska pelarna kom-mer att vara kvar, väl synliga, och industrikänslan kommer att finnas där. Det ska synas att huset gjort samma resa som Malmö gjort - från hamn- och in-dustristad till kreativ kulturstad.

M1 ägs indirekt av Malmö stad, då byggnaden är en del av stadsägda fastigheten Hamnen 22:192. Men när det gäller själva byggnaden, har fastighetsbolaget Lifra en markreservation som ger dem ensamrätt att utveckla M1. Lifra delar Apelögas vision för M1 som fotografiskt center, och är beredda att starta renove-ringen och ombyggnaden när man kommit överens med Apelöga om avtal och finansiering. Ytterligare en part påverkas av projektet, nämligen CMP, Copenha-gen Malmö Port, som har nyttjanderätt till marken kring byggnaden. CMP kommer att ersättas med an-nan mark, och så fort detta är klart kan M1 påbörja vägen mot förvandling. Det är en väg som inte är spikrak, men Adam Haglund och hans kolleger är

ihärdiga och övertygade om att ett fotografiskt center i M1 kommer att vara av stort värde för Malmö. Det tror också Tillväxt Malmö, en organisation som hjäl-per entreprenörer och projekt med potential att skapa nya arbetstillfällen i Malmö. Tillväxt Malmö hjälper initialt Apelöga och M1 med en plan för finansiering-en av centret. Planerna för M1 ligger också i linje med en utveckling av frihamnsområdet i Malmö. Här finns sedan ett par år Saltimporten med lunchrestau-rang och arbetsplatser för företag och frilansare inom mediabranschen. I maj öppnade en ny kryssningster-minal strax intill M1. Planerad start för ombyggnaden av M1 är början av 2015, med öppning under 2016, eventuellt i mindre skala till att börja med.

På grund av det stora intresset för M1 kommer Apelöga inom kort att starta en vänförening alla som vill stödja och vara delaktiga i projektet. Om detta, och allt annat som händer i projektet, kan man fort-löpande läsa på m1.apeloga.se.

Stina Lodén

[email protected]

Doris Redaktion & Byrå AB

Foto Christian Andersson/Apelöga

Huset hade stått där i runt 90 år, när det klev in i Malmöfotografen Adam Haglunds liv för fem år sedan. Då föddes en tanke, en vision, om ett foto-grafiskt center i Malmö, med Fotografiska i Stockholm som förebild.

Magasinet M1 ligger i Frihamnen. Den Q-märkta byggnaden har stått i princip orörd i 30 år. Nu vill Malmöfotografen Adam Haglund förvandla M1 till ett fotografiskt center med fotoutställningar i världsklass, likt Fotografiska i Stockholm.

Malmös nya fotografiska center, med arbetsnamnet M1, av arkitekt Eric Giudice.

M1:s unika pelarkonstruktion kommer att utnyttjas för att skapa flexibla utställningslokaler.


Rosengårds nya torg invigdesPå torsdag den 27 juni klockan 15–19 var det invig-ningsfest för att fira att Rosengårds nya torg står fär-digt. Örtagårdstorget ligger framför Bokalerna på Bennets väg och har fått sittgrupper med olika bräd-spel, nya träd och planteringar och ny belysning en-ligt önskemål från boende i området.

– Vi har jobbat mycket tillsammans med de som bor och är aktiva i området och anpassat utform-ningen av torget efter deras idéer. Till exempel har vi tagit fasta på deras önskemål om bättre belysning och mer grönska. De som har sina verksamheter i Ben-nets bazaar har varit till stor hjälp i arbetet med om-vandlingen av platsen, berättar Tobias Starck, land-skapsarkitekt på Gatukontoret som ritat upp torget.

Under invigningen var det även prisutdelning till vinnaren av den namntävling där torget fick sitt namn. Vinnaren, som kom med det segrande för-slaget Örtagårdstorget, belönades med en cykel och klippte bandet för att inviga torget.

Örtagårdstorgetligger längs Rosengårdsstråket, ett gång och cykelstråk som förbinder Rosengård med centrala Malmö. Det är en del i en större satsning som pågår i Rosengård, med fokus på social, eko-nomisk och ekologisk hållbarhet. Åtgärderna finan-sieras av Delegationen för hållbara städer och EU:s regionala utvecklingsfond. Mer info finns på www.malmo.se/pagangirg och www.malmo.se/hallba-rarosengard

Toppranking för innovativa Malmö Malmö är världens fjärde mest innovativa stad. Detta enligt OECD, Organisationen för ekonomiskt sam-arbete och utveckling, som har kartlagt hur många patent som finns i 250 olika städer i världen. Vinna-ren i rankingen är den Nederländska staden Eind-hoven. Malmö kommer på fjärde plats.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, kommenterar placeringen:

– Det är roligt att se att Malmö sticker ut på detta område. Att vi är med i den absoluta världs-toppen är fantastiskt för en liten storstad som Malmö. Men egentligen blir jag inte så förvånad, för Malmö sjuder verkligen av kreativitet. Den unga befolkningen tillsammans med den mångfald vi har i staden är en bra grogrund för nya spännande idéer. Det finns också en tradition av att våga och prova nytt i Malmö, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Planer på Göteborgsskyskrapa högre än Turning TorsoDet finns planer på en skyskrapa i Göteborg som siktar in sig på att bli elva meter högre än Turning Torso. Byggföretaget Sefa vill bygga Karlavagnstornet vid Lindholmsallén på Hisingen i Göteborg. En jämförelse med Västra Hamnens högsta hus.

Jämförelse Karlavagnstornet Turning TorsoFärdigbyggd Viljan från byggföretagets sida är Turning Torso invigdes den att den nya skyskrapan ska vara 27:e augusti år 2005. klar om fem år. Höjd 201 meter 190 meterVåningar 60 våningar 54 våningarLägenheter 300 lägenheter 147 lägenheterByggkostnad Totalkostnaden beräknas till cirka Den beräknade kostnaden för Turning två miljarder kronor, men då ingår Torso steg efterhand. 950 miljoner även andra byggnader och totala blev 1,1-1,2 miljarder och landade

antalet lägenheter blir cirka 1200. slutligen på 1,6 miljarder. Till detta kom en kostnad på 265 miljoner kronor för en garagebyggnad bredvid Turning Torso, som man efter ett tag kom på att man behövde bygga. Totalkostnaden för Turning Torso-bygget

hamnade därför på 1,865 miljarder kronor.Citat Göteborgsbyggföretagets representant:• ”Jag vill att huset ska bli estetiskt tilltalande men också byggas med en konstruktion

som inte är för komplicerad att bygga och underhålla.” GPs arkitekturkritiker om Turning Torso:• ”Turning Torso är ett bra hus. Det är intressant att tänka tillbaka på hur debatten gick

när det skulle byggas. Det var ett enormt motstånd från malmöborna. Nu har det svängt helt och de flesta uppfattar Turning Torso som det ikoniska landmärke det är.”

Nytt om Malmö

Den 10 september arrangerades en mycket välbe-sökt spridningskonferens om Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös slutrapport med represen-tanter från många aktörer och Malmö stad, som lyss-nade på och diskuterade kommissionens förslag.

I de mest utsatta områdena yttrar sig den ökade socioekonomiska skillnaden mellan olika områden i Malmö som trångboddhet, dålig boendemiljö, bris-tande tillit och lågt socialt kapital. Man ser, inte överraskande, stor skillnad i tillit mellan utsatta och privilegierade områden.

För att vända denna utveckling rekommenderar kommissionen dels en social investeringspolitik för ökad jämställdhet, dels en förändring av processer och system genom skapandet av kunskapsallianser mellan kommun och näringsliv och andra aktörer på marknaden.

Vad innebär det ut stadsutvecklingsperspektiv? Genom förtätning kan vi öka tillgången på bostäder men det är, paradoxalt nog, inte så enkelt att vi kan bygga oss ur bostadskrisen. Vi måste bli bättre på att samarbeta tvärsektoriellt inom staden. Ett gott ex-empel som vi lagt fram för kommissionen är Bygga om-dialogen, genom vilken vi kan åtgärda proble-men med dåliga bostäder och hög arbetslöshet. Ett annat exempel som kan lyftas fram är de boende-gemenskaper som börjat förekomma i Malmö. Frågan är hur man ökar känslan av tillhörighet och

Malmökommissionens spridningskonferenstillgång till de gemen-samma systemen i de utsatta områdena.

Bokalerna på Ro-sengård är ett exem-pel på hur man kan förbättra både struk-turen i ett område och för individen.

Vi är bra på ny-etableringar i Malmö, som vi visat i inte minst Västra Hamnen. På tur står Amiralsstaden och Holmastaden.

En målsättning är att bygga ut Malmö mot Lund och utvecklingen av Kirseberg i de östra delarna är inte minst viktig.

Konferensen var det hela taget en givande med många intressanta diskussioner och infallsvinklar. Det lovar gott inför implementeringen av rappor-tens rekommendationer. Inte minst känner jag en stor ödmjukhet inför att arbeta i en organisation och en stad med så bred kompetens och så stort engage-mang. Tillsammans skapar vi Malmös nya berättelse om en hel stad.

Lotta Hansson

[email protected]


Ordförande Sven-Olof Isacs-son och Kommunstyrelsens ord-förande Katrin Stjernfeldt Jammeh. Foto Lotta Hansson.

Bild: Sefa Byggnads AB.

Örtagårdstorget på Rosengård nattetid.


Gyllins Trädgård, 16 nya radhus16 nya radhus är på gång söder om Sallerups vägen i den norra delen av utbyggnadsområdet Gyllins Trädgård. Bostadsrättsradhusen är på 93 kvm i 1 ½ plan. För att hålla kostnaderna nere, så att de även kan erbjudas till förstagångsköpare har radhu-sen gjorts enkla och kompakta, men med gedigna material. Både radhusen och utemiljön har anpas-sats efter det kvalitetsprogram som tagits fram för Gyllins Trädgård.

De 16 radhusen är uppdelade i fyra längor kring en grön gård, som delvis fungerar som fördröjnings-magasin för dagvatten. Gården nås via gångstigar mellan längorna. Parkering och sophantering har lösts genom gemensamhetsanläggningar som delas med grannfastigheter.

Husen kläs i vitlaserad, stående träpanel. De or-ganiskt formade taken täcks av skogsgrön takpapp. Fönster målas grå och dörrar skogsgröna.

Projektet omfattas av Miljöbyggprogram Syd.

Byggherre: Riksbyggen

Arkitekt: Riksbyggen

Ny förskola i HyllieNy förskola planeras väster om Bellevuegården i anslutning till Svansjögatan. Förskolan får nio avdel-ningar, varav en uteavdelning med totalt cirka 150–170 barn. Utemiljön består bl a av gröna lek ytor, klätterställningar och mindre kullar.

Fasader utförs i ljusgrått tegel med enkupiga grafit grå tegelpannor. Mindre fibercementklädda ytor i gula, gröna, blåa och röda kulörer. Cykelför-råd utförs i fibercementskivor med sedumtak.

Byggherre: Stadsfastigheter

Arkitekt: New Line Arkitekter AB

och Era Landskap i Skåne AB

Nytt flerbostadshus nära KronprinsenDet nya flerbostadshuset som har fått bygglov på kvarteret Luggude nära Kronprinsen blir en förtät-ning i ett bostadsområde från mitten av 1900-talet.

Flerbostadshuset byggs i åtta våningar med 29 lägen-heter fördelade på 15 tvåor, 12 treor och 2 taklägenheter med möjlighet för fyra rum och kök. I bottenplan ryms butikslokaler och i källarplan blir det lägenhets- och cykelförråd samt utrymmen för teknik.

Fasaden uppförs av putsbeklädda betongelement i ljus färg. Bottenvåningen bekläds med gråmelerat tegel i liggande format.

Byggherre: Slottsstadens Fastighetsutveckling AB

Arkitekt: Yellon Öresund AB

Förskola och bostäder på takEn påbyggnad planeras på fastigheten mitt emot parkeringshuset (Lidls butik i bottenvåningen) vid sjukhuset på Södra Förstadsgatan. En påbyggnad med både bostäder och en förskola. Förskolan är

planerad för totalt 108 barn med en personalstyrka på 21 personer. Lekytan för barnen läggs på taket. Bostadsdelen, som har separat entré, består av 19 speciallägenheter med mindre uteplatser anpassade för enpersonshushåll.

Påbyggnaden är indragen jämfört med befintlig fasad och ytterväggarna är av mörkgrön skivbekläd-nad och skyddsräcke av härdat glas.

Byggherre: Elinero AB/Zoltan Kiss, Malmö

Arkitekt: Zoltan Kiss, Urban Vision AB, Malmö

Svansjöns Förskola

2013-05-13

Malmö stad

StadsfastigheterNEW LINE ARKITEKTER AB

Perspektiv

Svansjöns Förskola

2013-05-13

Malmö stad

StadsfastigheterNEW LINE ARKITEKTER AB

Flygvy

Projekt på gång

Documents

PLANERING - malmo.se3_webb.pdf · också nominerat bostadsprojektet Brf Havsljuset på Västra Varvsgatan i Västra hamnen med Midroc Pro - perty Development AB som byggherre och