Planeringsförutsättningar 2014

Planeringsförutsättningar 2014 Antagna av kommunstyrelsen 2013-04-16

Innehållsförteckning

Inledning ��3

Sammanfattning ��4

Bakgrund ��8

Omvärldsanalys ��9

Prioriterat område - aktiv arbetsmarknadspolitik ��12

Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkor ��17

Prioriterat område - insatser för äldre ��20

Prioriterat område - det attraktiva och klimatsmarta Motala ��21

Personalpolitik ��25

Stadsbyggnad ��28

IT-planering ��29

Lokalförsörjning ��30

Ekonomi ��31

Bilaga: Sammanställning av politisk inriktning från MoR 2013 ��41

Inledning

Med Planeringsförutsättningar 2014 startar arbetet med att formulera Mål och Resursplan för perioden 2014 – 2016� Vi har under de tre senaste åren arbetat med att föra in politiken i planeringsförutsättningarna� Det innebär att den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all planering för bättre genomslagskraft�

Det ska vara tydligt att politiken håller ihop och har en röd tråd genom hela mandatperioden� Nu börjar vi skörda frukter av den nya infrastruk-turen och medvetna politiska satsningar – befolkningen ökar, samarbetet med näringslivet förbättras, företagandet utvecklas och många är nyfikna på vad som händer i Motala�

Motala ska växa och få en god framtid, det är vi alla överens om� Politiken sätter fokus på framtidens viktiga frågor - aktiv arbetsmarknadspolitik, barn- och ungas uppväxtvillkor, insatser för äldre samt det attraktiva och klimatsmarta Motala� Grundläggande för Motalas goda utveckling är kunskap och bildning, allas rätt till hälsa och aktivt liv samt en hållbar utveckling�

Camilla Egberth Kommunalråd (S)

SammanfattningPlaneringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planeringsförutsättningarna innehåller fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av framtida utveckling. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2014 samt preliminära ekonomiska ramar och årsagenda. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för styrelsens och nämndernas arbete med mål och resursplanen (MoR).

Planeringsförutsättningarna för 2014 har vidareutvecklats både avseende arbetsformer och innehåll. Utformningen har skett i en dialog mellan politik och förvaltning. Nyhet inför 2014 är en ökad tydlig-het för nämnderna att redovisa sitt arbete med verksamhetsutveckling i MoR och verksamhetsplaner. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att säkerställa underlag och process för beslut om investeringar samt för en gemensam prioriteringsmodell. Avslutningsvis har årsagendan justerats vad avser tid-punkt för beslut i kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna samt innehållet vid dialogtillfäl-lena om bokslut, planeringsförutsättningar och mål och resursplan.

Årets första ekonomiska uppföljning visar på obalanser i verksamheten. Det finns anledning att om-gående analysera dessa obalanser med hänsyn till nämndernas ekonomiska ramar för 2014. Fördel-ningen av de medel som finns under rubriken politiska prioriteringar sker i samband med beslut om MoR 2014.

En aktiv arbetsmarknadspolitikMänniskor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs och socialpolitik.

Inriktning för 2014 är:• Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar

avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning – byggt på kompe-tens- och branschanalyser. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt.

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra privata och of-fentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsättningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, ny-företagande och en god lokal före-tagsmiljö. Hög prioritet har aktivite-ter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens of-fentliga upphandlingar ska också vara en del av en aktiv näringslivs-politik.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014 4

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar utanförskap och arbetslöshet. Fokus är studieför-beredande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete. Genom fortsatta satsningar på ungdomsjobb, social ekonomi samt socialt ansvarsfulla upphandlingar ska möjligheter skapas för ingångar för dessa målgrupper på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyg-gande arbetet som i sin tur bidrar till att minska de samhällskostnader och personligt lidande som ohälsa och utanförskap medför.

Barn och unga uppväxtvillkorVi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten.

Inriktning för 2014• Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet

med ”En skola för alla” – med ett inklu-derande synsätt som ska leda till ökad mål-uppfyllelse i grundskolan. Avgörande fak-torer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i undervisningen som ger förutsätt-ningar för fortsatta studier. En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

• Hälsa för alla – Fördjupning av samver-kan mellan skola och socialtjänst med in-riktning mot tidig upptäckt av barn med ohälsa. Ett fortsatt uppdrag att utveckla kommunens stödverksamheter att bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjukvården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

• Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån de-ras egna villkor och på arenor/mötesplatser anpassade till dessa. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala kommun som en kommun med bra uppväxtvillkor.

Insatser för äldreI Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god sam-varo och meningsfull sysselsättning

Inriktning för 2014:• Ett boende som är anpassat för äldres be-

hov är en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordinarie hemmiljö. Möjlighe-ten att öka den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd bör analyseras.

5 Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Samordningen inom sjukvård och omvårdnad förstärks genom fortsatt arbete med avsiktsför-klaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användningen av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsät-ter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

• Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyg-gande hälsoarbete för äldre. Hög prioritet har fortsatt utveckling av ”må-bra” aktiviteter.

Ett attraktivt och klimatsmart MotalaI det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt sam-hälle präglas av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation

Inriktning för 2014 är:• En växande befolkning förutsätter tillgång

till bra bostäder och boendemiljöer. Att-raktiva bostäder som möter behoven hos alla medborgare, yngre. barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och för en sund rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. En bostadsförsörjningsplan ska upprättas i vilken behoven för olika medborgargrup-per ska analyseras.

• Arbetet med Framtidens Motala fortsätter och intensifieras – en utvecklingsplan för tillväxt – fortsätter och intensifieras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett ökat fokus 2014 ska läggas på Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare samverkar kommunen med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett nytt platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värdskap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisatio-nen. 2014 innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer.

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas. Vidare ska den sociala hållbarheten befästas genom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.

EkonomiVarje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principer-na handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de eko-nomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett


större sammantaget överskott. Kostnadstrycket är kommunens stora utmaning. Att befolkningen i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg och det gäller att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar.

Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. År 2012 var åttonde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekono-misk balans. Den skattefinansierade verksamheten var i balans mot tilldelad ekonomisk ram.

Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Ytterst är det alltid politiska prioriteringar som avgör resurstilldelningen. Ett förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2014 - 2016 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Det är nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen 2014 - 2016 ge förutsätt-ningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten.


BakgrundPlaneringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planeringsförutsättningarna ska innehålla fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av den framtida utvecklingen. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2014 samt preliminära ekonomiska ramar. De ekonomiska ramarna är fördelade i enlighet med en resursfördelningsmodell som beskrivs i avsnittet om ekonomi.

Planeringsförutsättningarna utgör grunden för nämndernas och styrelsens arbete med mål och re-sursplanen (MoR). Utvecklingschefen är samordningsansvarig för framtagande av planeringsförut-sättningarna i samverkan med ekonomichefen. Efter kommunstyrelsens beslut trycks planeringsför-utsättningarna med en enklare layout.

Innehållsmässigt har planeringsförutsättningar för 2014 ett fortsatt innehållsmässigt fokus på utveck-ling kopplat till de fyra områden som är politiskt prioriterade i LUP. Nyhet inför 2014 är en ökad tydlighet att kommunstyrelsen och nämnderna ska redovisa sitt arbete med verksamhetsutveckling i MoR och verksamhetsplaner. En samverkan har påbörjats med Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet kring en gemensam prioriteringsmodell som på sikt ska kopplas till MoR och verksam-hetsplaner. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att säkerställa underlag och process för beslut om investeringar. Avslutningsvis har årsagendan justerats något vad avser beslut i kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna samt innehållet vid dialogtillfällena om bokslut, planeringsförutsätt-ningar och mål och resursplan.

Varje avsnitt innehåller fakta med en analys av framtiden utformad i samverkan med ansvariga tjäns-temän. De processledare som är utsedda inom de fyra prioriterade områdena har medverkat i fram-tagandet av planeringsförutsättningarna för 2014. Den politiska inriktningen i MoR 2013 framgår under varje prioriterad område för att stärka kontinuiteten. Mot bakgrund av fakta, analys och inrikt-ningen i MoR 2013 samt en politisk dialog med majoriteten beskrivs en politisk inriktning för 2014. Den nya inriktningen ska ligga till grund för MoR och förvaltningarnas aktiviteter i verksamhetspla-nerna för 2014. Inriktning i MoR 2013 återges också utförligt i bilaga till denna skrivelse.


Pendeltåginvigning - den 13 april 2013

OmvärldsanalysEU, Sverige och Östergötland

SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömer att ca 60 % av de ärenden som hanteras i kommunfullmäktige påverkas av EU. Inom EU och Sverige har under 2011 upprättats nationella reformprogram i syfte att verka för Europa 2020. Sveriges nationella reformprogram beskriver hur vårt land anpassar sig till EU 2020 vad avser inriktning, ambitionsnivå och arbetsformer.

I Östergötland har Regionförbundet Östsam under 2012 beslutat om ett nytt regionalt utvecklings-program (RUP). Det nya RUP har en större politisk bredd och tydlighet än tidigare version. Motala kommun har varit delaktig i den dialog Regionförbundet Östsam genomfört avseende remissförslag RUP. Motala kommuns ställningstagande till remissförslag RUP finns i yttranden antagna av kom-munstyrelsen. Varje år yttrar sig kommunstyrelsen också över Regionförbundets treårsplan. Motala kommun ser den regionala samverka som en hävstång för den lokala utvecklingen. Motala kommun och Regionförbundet har under senare år stärkt sin samverkan.

Kommunen ska generellt stärka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och interna-tionell samverkan och söka stöd för detta både i Sveriges och EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta överordnade nivåers strategier och mål ökar förutsättningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel.

Motala kommuns ökade ambitioner att samverka och påverka den regionala utvecklingen ställer ökade krav på att kommunen kommunicerar sina ställningstaganden.

Motala kommuns företrädare i Regionförbundet Östsams olika samverkansformer ska föra fram de ställningstaganden som framgår av kommunens yttrande över RUP och Regionförbundets treårs-plan.En ökad regional och interkommunal samverkan innebär att successivt stärka vårt arbete inom Regionförbundet Östsam och Läns-Slako samt ökad samverkan med universitet och högskolor, Närsjukvården i Väst och med kommunerna i Västra Östergötland.

SverigestudienSverigestudien 2012 är ett initiativ från de fristående företagen Preera, Volvo IT och Skandia. Av-sikten med studien är att verka för ökad demokrati genom att tillföra kunskap om värderingar hos de som bor i Sverige. Nedan återges en sammanfattning av Sverigestudien. Mer information om studien finns på sverigestudien.se


• Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inklude-rande

• Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdom

• Tio integrerade riktlinjer• Sju flaggskeppsinitiativ: Digitala agendan, Unga

på väg, Innovationsunionen, Integrerad industripoli-tik, Ny kompetens och arbetstillfällen, Plattform mot fattigdom, Ett resurseffektivt Europa

• Nationella reformprogram

Europa2020-

strategin

”2012 är det fjärde året i rad som Sverigestudien kartlägger värderingar hos ett Sverige i miniatyr. 1000 personer har tillfrågats om vilka värderingar som karaktäriserar dem själva, deras arbetsplats och det svenska samhället. Det finns även frågor om vilka värderingar som respondenterna vill ska känneteckna arbetsplats och samhälle i framtiden. Metoden som används i studien är CTT och om-fattar fem frågor till en statiskt säkerställd population på 1000 personer. Respondenterna ombeds välja 10 värderingar i olika perspektiv; personliga samt befintliga och önskade för sin arbetsplats och för nationen Sverige. Varje värdeord har i analysen grupperats efter innebörd. Metoden ger inte svaren explicit utan underlaget för dialog och reflektion.

Resultaten har samlats i fem teman som envist visat sig upprepas år efter år. De innehåller alla stora utmaningar för Sveriges som land, och framförallt för dess individer, företag och organisationer. Sverigestudien 2012 visar att det inte räcker att svensken och dess arbetsplatser fokuserar egennytta, ett rikt inre liv, reaktiv anpassning, värdeskapande för kunder utan medskapande ansvar för ett väl-fungerande samhälle. Resultaten indikerar att vi behöver göra rejäla förflyttningar för att säkra både värdeskapande och välfärd nationellt. Sverigestudien är en karta för dialog om framtiden, nästa steg är att använda den.”

Motala kommun har valt använda Sverigestudien aktivt i sitt arbete med ledning och styrning av sin verksamhet. Sverigestudien utgör bl. a. underlag för dialog om planeringsförutsättningarna för 2014 och utbildning av förtroendevalda.

Medborgarundersökning, medborgardialog och verksamhetsutvecklingHösten 2011 genomfördes SCB:s medborgarundersökning första gången i Motala. SCB rekom-menderar att sätta medborgarundersökningen i ett sammanhang med andra undersökningar och jämförelser. Under 2013 genomförs en analys av medborgarundersökningen tillsammans med andra undersökningar och nationella jämförelser för att erhålla en helhetsbild av fakta och uppfattningar om Motala. Denna helhetsanalys är tillsammans med politiska prioriteringar avgörande för vilka åtgärder kommunen vill vidta med anledning av resultaten i medborgarundersökningen.

Flera kommungemensamma mål mäts genom medborgarundersökningen. Den samlade bedöm-ningen av de undersökningar och jämförelser kommunen deltar ska tillmätas stor betydelse vad avser valet av aktiviteter i verksamhetsplanerna för 2014. En sammanfattning av kommunens resul-tat i medborgarundersökning presenteras i planeringsförutsättningarna med hänsyn till dess stora betydelse för kommunens uppföljning.

Medborgarundersökningen är en attitydundersökning där den som svarar ej behöver haft kontakt med kommunen. Detta skiljer sig från en kundundersökning som bygger på att de som svarat fått en tjänst utförd eller på annat sätt varit i kontakt med kommunen. Svarsfrekvensen för medborgar-undersökning i Motala är 53 % vilket är något under snittet för deltagande kommuner.

Nöjd Region Index

Nöjd Medborgar Index

Nöjd Inflytande Index

Motala 59 53 38

Samtliga 128 kommuner som deltagit 2011

60 54 41 (säkerställt högre än Motala)

Kommunstorlek30 000 - 49 000 invånare

62 (säkerställt högre än Motala)

55 41


Kommentarerna nedan är genomgående kopplade till jämförelser med kommuner i samma storlek och faktorer som är statistiskt säkerställt under eller över snittet.

Nöjd Region Index är ett mått som baseras på frågor om hur nöjda medborgarna är med Motala som plats att bo och leva på. Kommunen ligger under snittet för kommuner i samma storlek. De faktorer som ligger under snittet är arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter och kommunikationer. De faktorer som ligger över snittet är kommersiell service och bostäder.

Nöjd Medborgar Index är ett mått som baseras på frågor om kommunens olika verksamheter– totalt 14 olika frågor täcker större delen av kommunens verksamhet. Motala kommuns resultat är något under snittet vilket dock ej är säkerställt med hänsyn till felmarginalen. De flesta faktorer i detta index ligger inom felmarginalen. Under snittet finns stöd för utsatta personer. Över snittet ligger vatten och avlopp.

Nöjd Inflytande Index är ett mått med frågor som handlar om medborgarnas möjligheter till inflytande i Motala kommun. Totalt ingår fyra olika frågor. Motala kommuns resultat är säkerställt under snittet för detta index. Kommunens information ligger under snittet för de kommuner som är i jämförbar storlek.

Med hänsyn till Motala kommuns resultat i medborgarundersökningen och andra undersökningar samt för att nå de gemensamma kundmålen i MoR ska arbetet med medborgardialog och verksam-hetsutveckling utvecklas. Även de generella resultaten i Sverigestudien pekar på behovet av ett ökat medborgar- och kundfokus. För att uppnå målen krävs både en tydligare gemensam styrning och resurser för kommunicera verksamhetsutveckling och medborgardialog.

Kommunfullmäktige har fattat beslut att under 2013 ta fram underlag för en förstärkt medborgardi-alog. I uppdraget ligger att generellt stärka medborgardialogen och att pröva nya former för med-borgarmöten. Avsikten är koppla medborgardialogen till ledning och styrning genom nya riktlinjer i ledningssystemet.

Kommunledningsförvaltningen har i sin verksamhetsplan för 2013 i uppdrag att ta fram ett pro-gram för verksamhetsutveckling. Program för verksamhetsutveckling är en gemensam plattform att utveckla verksamheten i syfte att skapa värde för medborgare och kunder. Programmet ska tydlig-göra ett enhetligt sätt att arbete med verktygen för verksamhetsutveckling; servicegarantier, syn-punktshantering och innovationssystem. Vidare ska programmet tydliggöra ansvaret för verksam-hetsutveckling på olika nivåer i organisationen. Avsikten är kommunfullmäktige ska fatta beslut om detta program under 2013 och att delar ur programmet blir nya riktlinjer i ledningssystemet.

I MoR för 2014 och verksamhetsplaner ska nämnder och förvaltningar redovisa hur arbetet med dessa verktyg bedrivs och följs upp. I delårsrapport och bokslut ska en övergripande analys för varje nämnd och förvaltning visa hur verktygen använts i syfte att skapa värde för medborgare och kun-der. Ett arbete inleds under 2013 för att integrera arbetet med verksamhetsutveckling i kommunens beslutsstödsystem.

Med stöd av pågående utbildningar inom ESF-projektet ”Kompetensväxeln” startar 2013 ett omfat-tande värdegrundsarbete i kommunorganisationen. I detta arbete kommer Motala kommuns kärn-värden; öppen, stolt och nyskapande” kommuniceras och förankras. Detta är ett långsiktigt arbete för både politiker- och tjänstemannaorganisation. Även här finns underlag i medborgarundersök-ningen samt flera studier och mätningar inklusive Sverigestudien som kan användas för att beskriva ett utgångsläge.


Motala kommun har inlett en samverkan med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Ett arbete har påbörjats med en lokal prioriteringsmodell byggd på nationella erfarenheter. Ledord för arbetet är transparans och dialog mellan politik och förvaltning. Syftet är att skapa en systematisk prioriteringsmodell kopplad till arbetet med MoR och verksamhetsplaner som ger förutsättningar att skapa utrymme för utveckling.

Under 2013 genomförs flera utbildningstillfällen för tjänstemän i systematisk omvärldsanalys. Avsikten är med stöd av detta verktyg utveckla analyser och strategier som underlag för kommande planeringsförutsättningar och MoR. Det långsiktiga syftet är att förbättra arbetet med omvärlds-analyser på alla nivåer i organisationen.

Prioriterat område – aktiv arbetsmarknadspolitikMänniskor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik.

Fakta - analys

Andelen sysselsatta i befolkningen i Motala (nattbefolkningen) har ökat under 2011 medan antalet arbetstillfällen (dagbefolkningen) har sjunkit. Trenden att Motala har stabil befolknings- och sys-selsättningsnivå håller i sig.


Antalet sysselsatta i natt- och dagbefolkning i Motala 1993 - 2011� Befolkning 20 - 64 år�Källa: SCB

De branscher som ökar i Motala har i huvudsak en koppling till den interna efterfrågan, som handel, företagstjänster, bygg, bemanning, restaurang och hotell. Motala ligger betydlig över riket vad avser sysselsatta inom vård och omsorg. Motala har fortsatt minska inom tillverkning och utvinning och närmar sig rikets andel inom denna bransch.

Gapet mellan in- och utpendling ökar primärt pga av den ökade utpendlingen då antalet arbetstill-fällen sjunker. Den ökade utpendlingen innebär både en ökad integration i och ett ökat beroende av en regional arbetsmarknad.


Förvärvsarbetande i olika branscher 2011, Motala kommun jämfört med riket� Befolkning 16 - w år, andel i procent� Källa: SCB

Pendling till och från Motala 1993 – 2011� Befolkning 16 – w år� Källa: SCB

Förvärvsintensiteten totalt har ökat mer i Motala än i riket under år 2011 (+1,1 % jämfört med +0,9 %). Dock har – när det gäller Motala - männens förvärvsintensitet ökat mer än kvinnornas (+1,9 % jämfört med +0,2 %). Motalakvinnornas förvärvsintensitet har ökat mindre än för kvinnorna i riket som helhet.

En konsekvens av den strukturomvandling som pågått är att arbetslösheten i Motala under flera år legat över riket och länet och ser ut att fortsätta. I slutet av februari 2013 var totalt 2 454 personer i Motala öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Av dessa var 639 i åldersgrup-pen 18 - 24 år.

Ungdomsarbetslösheten har varit hög sedan finanskrisen 2008 - 2009 i både länet och riket. Motala kommun har fortfarande den högsta ungdomsarbetslösheten i länet, med 29,6 procent av den regis-terbaserade arbetskraften under februari 2013.. De kommuner som ligger nära Motala vid samma tidpunkt på en hög nivå i länet är Finspång 25,6 procent och Norrköping 24,8 procent.


Förvärvsarbetande befolkning 1993 – 2011� Förvärvsintensitet för män och kvinnor 20 – 64 år i procent samt jämfört med riket� Källa: SCB

Källa: Arbetsförmedlingen

Ett uttalat politiskt mål är att ingen ungdom under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Antalet personer (registerledare) med ekonomiskt bistånd under 25 år var i januari 2013: 151 st jämfört med 125 personer vid samma tidpunkt år 2012. Orsaker till det ökande antalet unga med försörjningsstöd är arbetslöshet, psykisk och fysisk ohälsa samt att unga ännu inte kommit in i insatsen Ungdomsjobb, som beslutades vid årsskiftet 2012/13, och som bygger på att den unge har rätt till nystartsjobb för ungdomar eller annat anställningsstöd från Arbetsförmedlingen som är A-kassegrundande. Kommunens ambition är att erbjuda en mångfald av aktiviteter för att påbörja utbildning eller arbete och därmed undvika ett passivt bidragsberoende samt att bromsa inflödet till försörjningsstöd.

Antal nystartade företag 2007 – 2011 efter kommun, per 1 000 invånareKälla: Tillväxtanalys/SCB

År Motala Östergötland Riket

2007 6,5 7,7 9,9

2008 7,0 7,6 9,7

2009 6,4 7,7 10,0

2010* 7,4 8,5 11,1

2010** 7,5 8,8 11,6

2011** 8,4 9,3 12,3

* Kriteriet för nyaktiveringar av företag förändrades under år 2010� Uppgifter i denna kolumn följer dock tidigare kriterium, dvs är jämförbart med uppgifterna för år 2007 – 2009�** Enligt ny definition

Vad avser nyföretagande ligger Östergötland markant under rikets nivåer. Motala ligger i sin tur un-der regionens nivå. Därmed har inte heller nyföretagande kunna kompensera minskade arbetstillfäl-len inom framförallt tillverkningsindustrin. Motala behöver närma sig regionen och riket men ligger under senaste 6 åren ungefär på samma avstånd.


Högskoleutbildade i åldersgruppen 30 – 34 år (källa SCB)

Även avseende andelen högskoleutbildade vore önskvärt att Motala närmade sig regionen och rikets nivåer. I åldersgruppen 30 – 34 år ligger Motala i princip stillla på samma nivå medan riket och regionen ökat under perioden 2007 - 2011.

Kvinnors utbildningsnivå är generellt högre än mäns. Underliggande siffror avseende högskoleut-bildning visar att skillnaden mellan män och kvinnor är större i Motala än i riket och regionen till männens nackdel.

Jämfört med riket och regionen har Motala en betydligt större andel av den förvärvsarbetande be-folkningen som enbart har grundskoleutbildningen.

Inriktning ur MoR 2013:• Stärkt vuxenutbildning• Motala kommun ska verka för mångfald och kvalitativ integration• Hundra ungdomsjobb• Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling• Utvecklat samarbete med näringslivet. Inriktning för 2014 är:• Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar

avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning – byggt på kompe-tens- och branschanalyser. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt.

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra privata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där syssel-sättningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, nyföretagande och en god lokal företagsmiljö. Hög prioritet har aktiviteter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens upphandlingar ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik.


Utbildningsnivå 2004 - 2011, förgymnasial utbildning upp till 9 år för befolkning 20 - 64 år� Procentuell fördelning Källa: SCB

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar utanförskap och arbetslöshet. Fokus är studie-förberedande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete. Genom fortsatta sats-ningar på ungdomsjobb, social ekonomi samt socialt ansvarsfulla upphandlingar ska möjligheter skapas för ingångar för dessa målgrupper på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet som i sin tur bidrar till att minska de samhällskostnader och personligt lidande som ohälsa och utanförskap medför.

Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkor Vi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten

Fakta och analys

OBS – Kommuner i tätbefolkad region är SKL:s nya kommungruppering från 2011.Meritvärdet är den samlade betygspoängen. Motala ligger den senaste 10-årsperioden konstant under regionen och riket för elever i årskurs 9. Möjligen kan uppgången från 2011 till 2012 vara ett trendbrott att Motala nu börjar närma sig regionens genomsnittliga meritvärde

Vad avser betygen i gymnasieskolan ligger Motala konstant under nivåer för region och riket och här är avståndet dessutom större än för grundskolan. Även här finns möjligen ett trendbrott från 2011 till 2012. (grafik - nästa sida)


Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Källa: Skolverket

Grafen speglar andelen barn 0 - 17 år med som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med socialbidrag eller inkomster som understiger socialbidragsnormen. I Motala har antalet hushåll som någon gång under 2010 varit i behov av socialbidrag ökat marginellt. Ett försiktigt antagande är att ökningen vi ser 2010 beror på att det finns fler barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll. För familjer med barn med utsatt ekonomi ligger Motala stabilt under både riket och regionen men det finns anledning att genom socioekonomiska studier jämföra bostadsområden som underlag för prioriteringar.

Psykisk ohälsa, övervikt och fetma är kända folkhälsoproblem för barn och ungdomar i hela landet. En specialstudie har gjorts avseende övervikt och fetma i Motalas grundskolor 2010/2011. Genom denna typ av studier erhålls underlag för att öka kunskapen och sätta in rätt åtgärder. Det finns fler områden avseende barns och ungas hälsa där behovsunderlaget behöver säkerställas. Motala kom-


Betygspoäng, totalt i genomsnitt, gymnasieskola Källa: Skolverket

(%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll� Källa: SCB

mun deltar i utvecklingsarbete som SKL och Regionförbundet Östsam driver i syfte att erhålla fler tillförlitliga indikatorer. Motala kommun inväntar en dialog med Landstinget kring en systematise-ring av uppgifter hämtade från elevhälsosamtalen.

Forskning visar att föräldrarnas utbildningslängd korrelerar starkt med både resultat i skolan och hälsofaktorer. Därmed har målsättningen att öka utbildningsnivån högsta betydelse både för sys-selsättningen och barns och ungas uppväxtvillkor.

Motala kommun har 2011 gjort en uppföljning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP). Undersök-ningen visar hur unga i Motala ser på sina livsvillkor och innehåller frågor om fritid, skola, politik, trygghet, hälsa, ekonomi, arbete och framtid. Kommunen håller en fortsatt dialog om LUPP och använder den som ett verktyg i medborgardialogen i syfte att påverka förutsättningarna för barn ungas uppväxtvillkor. Genom att LUPP upprepas och även genomförs i andra kommuner finns möjlighet till uppföljning och jämförelser.

Inriktning från MoR 2013:• En dörr in• Tidig upptäckt• Social investeringsfond• Skolnärvaro• Utbildningskontrakt• Mötesplatser för unga

Inriktning för 2014• Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande synsätt

som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i undervisningen som ger förutsättningar för fortsatta studier. En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

• Hälsa för alla – Fördjupning av samverkan mellan skola och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt av barn med ohälsa. Ett fortsatt uppdrag att utveckla kommunens stödverksam-heter att bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjuk-vården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

• Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån de-ras egna villkor och på arenor/mötesplatser anpassade till dessa. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala kommun som en kommun med bra uppväxtvillkor.


Prioriterat område – insatser för äldreI Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning.

Fakta – analys

Enligt SKL:s och socialstyrelsens rapporter från de senaste åren är äldreomsorgens kvalitét i Motala mycket bra avseende den sammantagna servicen inom hemtjänst och särskilt boende. Dessa rap-porter och jämförelser innehåller både fakta och synpunkter från kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bästa kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas nöjdhet med äldre-omsorgen enligt medborgarundersökningen 2011 ligger under snittet för utvärderade kommuner.

Vi lever i genomsnitt längre och med fler friska år. Stöd i vardagen med hemsysslor som t.ex städ och tvätt som enda stödinsats minskar, delvis även beroende på att fler väljer att söka denna service på den privata marknaden. När väl vård och omsorg behövs så är det ofta under en senare men också kortare fas i livet. Då handlar det ofta om mer omfattande stödinsatser. I kombination med det ökade antalet äldre som är att vänta kommer därför det samlade omsorgsbehovet att öka.

Äldre vill fortsätta leva sitt eget liv i oberoende och efter sina individuella preferenser. Utmaningen för samhället är att ha kunna tillhandahålla lösningar som innehåller både flexibilitet efter indivi-duella behov och som ger trygghet leva sitt liv i eget boende efter grunder som man själv har valt. Avgörande för detta är tillgång till bostäder med god tillgänglighet.

Ett nytt gränssnitt för den form av boende som ska tillhandahållas av kommunen efter en individu-ell prövning och sådana anpassade äldrebostäder som erbjuds på den allmänna bostadsmarknaden håller på att utvecklas. Möjligheter att skapa/konvertera bostäder till seniorbostäder med vissa servi-ceinslag kan vara en del av lösningen. I detta behöver kommunen inta en aktiv roll. En problematik i detta sammanhang är att många av miljonprogrammets bostäder saknar hiss. Det är nödvändigt med fler tillgängliga lägenheter även avseende äldre som vill/måste flytta från ett villaboende.


Kommunprognos - Motala 2012 till 2025

Det finns en snabb teknikutveckling som syftar till att underlätta kvarboende för äldre. Kommunen behöver vara aktiv och förutseende för att ta tillvara de möjligheter som ligger i nya innovationer inom området.

Inriktning från MoR 2013:• Handlingsplan för boende• Trygghetsboende• Nyckelfri hemstjänst• Må-bra-aktiviteter• Föreningarnas hus• Förstärkning av anhörigstöd• Avsiktsförklaring• Demenskompetenscentrum• Personalförsörjning

Inriktning för 2014:• Ett boende som är anpassat för äldres behov är en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt

och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordinarie hemmiljö. Möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd bör analyseras.

• Samordningen inom sjukvård och omvårdnad förstärks genom fortsatt arbete med avsikts-förklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användningen av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsätter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

• Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och före-byggande hälsoarbete för äldre. Hög prioritet har fortsatt utveckling av ”må-bra” aktiviteter.

Prioriterat område - det attraktiva och klimatsmarta MotalaI det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt samhälle präglas av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje genera-tion över en bättre miljö till nästa generation.

Befolkningsutvecklingen sett över de senaste dryga 30 åren visar på ett förhållandevis stabilt antal invånare. I förhållande till basåret 1980 kan vi se att vi har i stort sett samma antal invånare nu som då. Däremellan ligger perioder med befolkningsminskningar och -ökningar. Trots stora förändring-ar i sysselsättning har invånarantalet kretsat mellan 41 000 till 43 000 invånare. Under 2012 ökade befolkningen med 39 personer framförallt beroende av ett positivt flyttnetto.

I ovanstående diagram redovisas SCB:s några år gamla prognos som visar på en svag ökning i andra halvan av detta decennium och kommunens befolkningsprognos som haft ett uttalat mål om att nå 43 000 invånare år 2020. Vilket måltal som ska gälla för kommande decennier diskuteras bl.a. med utgångspunkt i arbetet med projektet Framtidens Motala, där ambitionen är uttalade att vi ska bli fler invånare, företag och sysselsatta samt besökare.


En del av stabiliteten när det gäller invånarantal kan skönjas i ovanstående tabell som visar hur många som flyttat in respektive flyttat från kommunen under 2000-talet. Åtta av de aktuella åren visar på en högre andel inflyttare än utflyttare, men de senaste åren har vi haft 3 av 5 åren med ett negativt flyttnetto.

Fler invånare kräver nyproduktion av bostäderEn förutsättning för att både behålla befolkningen och att kunna växa är att det tillkommer nya bostäder samt att befintliga bostäder renoveras och förbättras.

De senaste åren har Motala haft en förhållandevis liten bostadsproduktion och åren som ligger framför oss ser inte ut att bli bättre. Ändå har det i genomsnitt byggts 40 lägenheter per år under perioden 2000 - 2011.


Folkmängd 1980 - 2012 samt SCB:s framskrivning till 2020 och prognos till 2025

Faktorerna bakom detta är flera, varav produktionskostnaderna för nya bostäder är den kanske mest väsentliga. Länsstyrelsen pekar också på att det finns specifika problem för vissa kommuner som buller (Linköping), befolkningsutvecklingen i andra kommuner men också generella i form av:

• Lånevillkor• Svag inkomstutveckling för hushållen• Osäkerhet om framtida subventionsvillkor

Under 2010 fanns i Motala kommun 10 566 lägenheter i småhus och nästan lika många (10 151) lägenheter i flerbostadshus enligt SCB.

Nedanstående bild visar utfall och prognos fram till 2020 för hur klimatutsläppen kommer att utvecklas om arbetet fortsätter i samma omfattning som tidigare. Prognosen visar att målet 2 ton/invånare troligtvis inte kommer att nås. Det krävs flera åtgärder och insatserna behöver öka takten under de kommande åren. Ett antal förslag finns angivna under Prioriteringar, men fler kommer att behövas framöver.

Stora insatser görs på många områden för att utveckla det klimatsmarta Motala. Mellan år 2005 och 2010 har de lokala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser minskat med ca 6%. Trots detta krävs det att vi ökar takten för att minska utsläppen om det beslutade målet om en utsläppsnivå på 2 ton CO2 per kommuninvånare år 2020 ska nås. Exempel på positiva resultat under de gångna åren är:

• Antal personbilar med förnyelsebara bränslen är ca 7 %• Försäljning av diesel har ökat • Resandet med kollektivtrafik har ökat med ca 10 %• Andelen olja som används till uppvärmning i hushållen har minskat• Elanvändningen har minskat• Förnybar energiproduktion inom kommunen har ökat• Vindkraften har ökat med 40 %• Sista oljepannan i kommunen togs ur drift år 2012• Kommunens fordonspark består av fordon som i allt högre grad drivs av biogas


Bland de lokala utsläppskällorna dominerar transporter 34% och hushåll 43%. De offentliga verksamheternas andel av energianvändning representerar ca 6 % men har en stor betydelse som pådrivare och gott exempel. En ny klimat- och energiplan är under framtagande och kommer att ange riktningen för det fortsatta arbetet.

På gång i det attraktiva och klimatsmarta Motala kommunDet attraktiva och klimatsmarta Motala har fått rejäl uppmärksamhet det senaste året genom ett antal aktörers intresse för att medverka i utvecklingsprocesser i vår kommun.

Det ”tidsfönster” som öppnats innehåller parallellt med de pågående infrastruktursatsningarna framför allt följande projekt:Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxtDen attraktiva regionenHållbara handelsetableringar – strategier, styrmedel och praktiska lösningarCykelstad 2015

Framtidens MotalaProjektet har i uppdrag att ta fram en stadsvision och en handlingsplan för utveckling av Motala tätort. Arbetet ska vara slutfört under 2014 och drivs med ekonomiskt stöd av Tillväxtverket och Regionförbundet Östsam. Avsikten är att ta vara på de nya möjligheter som staden får med de förbättrade kommunikationer som blir klara under 2013 och de möjligheter som därmed uppstår att bli bättre integrerad i en stor region.

Den attraktiva regionen (DAR)I detta projekt sätts fokus på fysisk planering och ett syfte är att medverka till en djupare förståelse för hur rumsliga struktur och infrasystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklings-förutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet, framgår av KTH:s projektupplägg. Det tänkta upplägget är att vissa delar av de utvecklingsarbeten som sker i Motala och Linköping samt ev. några mindre orter i västra Östergötland lyfts fram som studieobjekt i DAR. För Motalas del kan planeringen av de centrala delarna i stråket mellan stationen och torget var ett studieobjekt.

Hållbara handelsetableringarDelegationen för hållbara städer har beviljat två projekt medel där Motala är med. I hållbara handel-setableringar genomförs projektet som ett stöd till kommunala och privata aktörers aktivitet, kopp-lat till handel och stadsutveckling. Syftet är att sätta in dagens pågående utveckling och planering i ett mer långsiktigt perspektiv. Projektet kan ge inspiration till pågående planering och utveckling, men förhåller sig fritt till fastställda planer, beslut, policys, aktuella investeringar etc.

Cykelstad 2015Det andra projektet med stöd från Delegationen för hållbara städer är det Cykelstad 2015. Även här är uppdraget kopplat till möjligheterna att utnyttja och ta till vara på de stora infrastruktursatsningar som pågår, för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa en cykelvänligare stad. Det övergri-pande målet är att få fler att välja cykeln och upptäcka dess fördelar.

Inriktning från MoR 2013:• Utveckla stadsvisionen• Platsmarknadsföring• Kultur och fritid som lokaliseringsfaktor


• Trygg och säker kommun• Bemötande och tillgänglighet• Aktiv klimatpolitik• Socialt ansvarsfull upphandling• Aktivt folkhälsoarbete

Inriktning för 2014 är:• En växande befolkning förutsätter tillgång till bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bo-

städer som möter behoven hos alla medborgare, yngre. barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och för en sund rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. En bostadsförsörjningsplan ska upprättas i vilken behoven för olika medborgargrupper ska analyseras.

• Arbetet med Framtidens Motala fortsätter och intensifieras – en utvecklingsplan för tillväxt – fortsätter och intensifieras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett ökat fokus 2014 ska läggas på Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare samverkar kommunen med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett nytt platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värdskap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisatio-nen. 2014 innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer.

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas. Vidare ska den sociala hållbarheten befästas genom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.

PersonalpolitikFakta och analysVi befinner oss i en tid där välfärdssektorn behöver rekrytera ett stort antal medarbetare. Detta beror på många pensionsavgångar men också på en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. I Motala kan vi t ex se en kraftig ökning av personer över 80 år. Välfärdssektorn behöver de bästa medar-betarna och för att fortsättningsvis leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra tjänster av hög kvalitet. Vi behöver kompetenta medarbetare som trivs och stannar kvar, samtidigt som vi behöver locka unga att söka våra jobb.

I den personalbehovsprognos som togs fram 2012 kan man se att Motala kommun har ett stort rekryte-ringsbehov framför sig. Av rapporten kan man utläsa att vi kommer att behöva rekrytera mellan 310 och 380 personer per år fram till 2021. I siffrorna ingår både pensionsavgångar och rörlighet på grund av andra faktorer.


Motala kommuns ökade rekryteringsbehov beror främst på ökat behov inom grundskola och gym-nasieskola. Inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta sjunker rekryteringsbehovet fram till år 2014 för att sedan öka och år 2021 prognostiseras vara 120 rekryteringar vilket är ett något högre rekryteringsbehov än år 2012. Inom övrig verksamhet är rekryteringsbehovet i stort sett oförändrat.

Kommunens rekryteringsbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen och påverkas natur-ligtvis av förändringar i verksamheterna så som privatiseringar eller andra politiska prioriteringar jämfört med idag.


Figur 1 Avgångar och rekryteringsbehov

Figur 2 Personalbehov per verksamhetsområde

Behovet av rekrytering är komplext och beror på en rad olika faktorer. Den mest uppenbara anled-ningen till ett ökat eller minskat rekryteringsbehov är hur mycket och i vilken takt personalbehovet förändras. Dessutom beror behovet på eventuella effektiviseringar i verksamheterna samt på den befintliga personalens rörlighet, vilken i sin tur beror på personalens åldersstruktur. För t ex gymna-sielärare förväntas det, trots det minskade personalbehovet, finnas ett rekryteringsbehov på grund av personalomsättningen.

Den kommande generationsväxlingen och hur vi långsiktigt ska klara kompetensförsörjningen är den viktigaste framtidsfrågan inom personalpolitiken. För att kunna locka till oss människor med rätt kompetens måste vi hela tiden utvecklas för att bli bättre men också mer attraktiv som arbets-givare. Våra medarbetare behöver känna sig stolta över det jobb de gör så de kan vara goda ambas-sadörer inte minst för att locka nya medarbetare till kommunen. Vi behöver också säkra kompeten-sen genom att fortsätta att långsiktigt och systematisk jobba med kompetensfrågor. Vi behöver bli bättre på marknadsföring av våra jobb samt att hitta alternativa vägar för att locka till oss framtida medarbetare t ex att jobba mer aktivt i skolor, universitet och examensjobb. Det är även viktigt att utveckla våra förmåner till nya medarbetare så att de blir mer attraktiva med mer individualiserade lösningar. En del av arbetet med att öka attraktiviteten som arbetsgivare är ett ökat medborgar- och kundfokus i vår organisation och satsningar på verksamhetsutveckling

Chefsförsörjningen är också ett område värt att nämnas eftersom vi fortfarande har en stor grupp chefer där många närmar sig pensionsåldern. Vi har behov av att både ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos våra chefer idag och utveckla de nya chefer som kommer till vår organisa-tion. Chefens roll och ansvar samt förutsättningar för att göra det jobb som krävs för att uppfylla visioner och mål samt politiska prioriteringar behöver ses över. Fortfarande har flera av våra chefer inom kvinnodominerade sektorer orimligt stora personalgrupper vilket försvårar, inte bara arbetet, utan också möjligheten för kommunen att locka till sig rätt ledare i framtiden. Våra chefer behöver också rätt kompetensutveckling samt stöd i sitt arbete, vilket förutsätter kontinuerliga introduk-tions- och ledarutvecklingsprogram. Aktuella studier visar bland annat att individuella chefs- och ledarskapsutvecklingsprogram riskerar att bli näst intill verkningslösa om man inte samtidigt tittar på situationen runt chefen. Här handlar det bland annat om antalet medarbetare, möjligheter till återkoppling, chefsstöd och handlingsutrymme. Ledarskap och medarbetarskap hör nära ihop och är varandras förutsättningar för att en verksamhet ska kunna utvecklas och därför behöver också arbetet kring medarbetarskap stärkas.

Som kommun behöver vi ha konkurrenskraftiga och mer individualiserade löner och våra medar-betare behöver se en tydlig koppling mellan prestation och lön. Arbetet med den lokala lönebild-ningen behöver stärkas och löne- och budgetprocessen måste samordnas. Möjlighet till heltid är en strategiskt viktig fråga om vi ska klara kompetensförsörjningen framöver. Det är också en fråga om att kunna erbjuda trygga anställningar och minska andelen timavlönade. Detta ger dessutom positiva effekter i form av minskade rekryteringsbehov och bättre kontinuitet för våra kunder. Här ställs dock stora krav på flexibilitet och våra medarbetare behöver båda ha viljan och förmågan att arbeta på ett annat sätt än idag. De snabba förändringarna i omvärlden ställer krav på ett kontinuer-ligt arbete med omställning.


StadsbyggnadFakta och analysStadsbyggnadsverksamhetens har en stor strategisk betydelse för att uppnå det attrak-tiva och klimatsmarta Motala, en aktiv ar-betsmarknadspolitik och för att skapa goda livsmiljöer för äldre och för barn och unga. Planverksamheten är en servicefunktion gentemot kommuninvånare och intressen-ter och därför viktigt i ett kundperspektiv.

Stadsbyggnadsverksamheten och framför allt planfunktionen är för närvarande hårt ansträngd. De stora infrastrukturprojekten har under en lång följd av år krävt mycket stora insatser vilket medfört att andra angelägna projekt inte kunnat prioriteras. Planprioriteringslistan innehåller drygt 100 detaljplaner som bör tas fram under de närmaste åren. Vid full personalkapacitet finns möjlighet att samtidigt arbeta med ett 20-tal planer. Svårigheter med personalförsörjning medför att enbart kortare perioder har förekommit med alla tjänster tillsatta samtidigt. En annan begränsande faktor är att plansystemet genom ständigt ökande krav blivit allt trögare, dvs. att det krävs allt större arbetsinsats och längre tid för att få fram en ny detaljplan

PrioriteringsordningFöljande prioriteringsordning har fastställts av kommunstyrelsen vad avser planarbete:

Högsta prioritet • Planerings- och genomförandeinsatser som krävs för slutförande av BanaVäg-projektet har

högsta prioritet. I detta innefattas projekt som kommunen har åtagit sig att genomföra enligt avtal och andra projekt som bör genomföras pga BanaVäg-projektet.

• Lokaliseringsutredningar och planer för företagsetableringar eller -utbyggnader som skapar sys-selsättning och bedöms lämpliga och aktuella för genomförande.

• Lokaliseringsutredningar och planer för flerbostads- eller grupphusprojekt som bedöms attrak-tiva, lämpliga och aktuella för genomförande.

Näst högsta prioritet• Program, planer och genomförandeinsatser som aktualiseras i kommunstyrelsens utvecklings-

projekt (Framtidens Motala, Centrum, Varamobaden, Gamla Motala Verkstad, Borensberg resp Fritidsanläggningar)

• Planer som behövs för att skapa beredskap för etablering av handel och industri enligt verksam-hetsplanen.

• Planering för nya småhustomter i enlighet med verksamhetsplanen.

• Planer som behövs för att bibehålla verksamheter eller byggnader som beviljats tidsbegränsat bygglov men bedöms vara långsiktigt lämpliga.

Prioriteras i tredje hand• Planer och genomförandeinsatser som behövs för kommunens egna verksamheter och för för-

säljning av kommunala fastigheter. Efter ställningstagande i varje särskilt fall i kommunchefens


ledningsgrupp får sådana planer prioriteras före planer som behövs för att upprätthålla tomtbe-redskapen.

• Övriga detaljplaner upprättas i den mån stadsbyggnadsenhetens handläggarresurser medger, eller efter särskilt beslut om omprioritering i kommunstyrelsen eller kommunchefens lednings-grupp.

Av stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är stadsbyggnadsenhetens arbete med översiktsplanering inklusive en stadsvision för Motala tätort inom ramen för Framtidens Motala. Stadsbyggnadsenhetens kompetens är också avgörande inom ramen för ett större antal utredning av strategisk betydelse och kommunens arbete med regional utvecklingsplanering.

IT-planeringIT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och fördjupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra servicen till näringsliv och invånare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i. Detta kräver att IT på sikt är tillgänglig för all personal i kommunen och för alla medborgare.

Fakta och analysEtt sammandrag av kommunens IT-plan utgör en del av planeringsförutsättningarna. IT-planen lyfter fram kommungemensamma behov och tar upp större projekt som kan ha påverkan på infra-strukturen. De aktuella projekten nedan har sammanställts i en översiktlig rangordning.

Migrering till Microsoftmiljö/Uppgradering av OfficepaketetKommunen har i många år använt Novell-produkter i servrar, nätverk, e-postsystem och andra verktyg. Moderna verksamhetssystem och verktyg är numera är anpassade till Microsofts produkter. En förstudie genomfördes under 2012 som resulterade i en handlingsplan med uppskattade kostna-der för att kunna genomföra migreringen 2014-2016. Detta är ett mycket stort projekt som belastar hela kommunens IT-verksamhet under perioden.

Elevnät och IT i skolanI Motala finns ett elevnät för grundskolan som bygger på tunna klienter på Linuxplatt-form. Det finns en ambition att fasa ut lösningen och ersätta med en Windowsplattform med datortätheten 1 dator på 4 elever. För största nytta bör samordning ske med projektet för migrering till Microsoft-miljö, då samma teknologi kan utnyttjas.

Utbyggnad av stadsnät enligt IT-infrastrukturprogramFör 2014 föreslås att utbyggnad fortsätter längs Norra sträckan, bland annat fiber Degerön-Karlsby, samt Motala-Fågelsta. Utbyggnad av spridningsnät längs stamsträckorna samordnas av upphandlad kommunikationsoperatör. Anslutning av ytterligare kommunala arbetsplatser och externa företag. Utbyggnad på landsbygden förutsätter extern finansiering via olika stöd.


Driftsäkerhet Katastrof-/kontinuitetsplanering är nödvändig för att upprätthålla en fungerande verksamhet när det oväntade inträffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall försedd med dieseldriven re-servkraft. Den nya räddningsstationen utnyttjas delvis som alternativ driftplats sedan 2012. Nästa steg i att säkra IT-infrastrukturen blir att bygga redundanta lösningar i takt med genomförandet av migreringen till Microsoftmiljö, för att säkerställa att IT-driften kan återupptas i rimlig tid efter en större incident.

Ägande och utbyte av klientdatorerEn förutsättning för att kunna utveckla den gemensamma IT-plattformen i den takt verksamheter-na önskar, är att utrustningen inte tillåts bli för gammal. För närvarande äger respektive nämnd sin egen utrustning och därmed sker inte alltid periodiskt utbyte i en jämn takt. För att garantera jämn kvalitet bör ägandefrågan ses över så att utbytesfrekvensen blir c:a 4 år och att toppar utjämnas. För att samordna kommunens behov bör KS var ägare av utrustningen. Utbytesbehovet för 2014 är knappt 1000 datorer, till en kostnad mellan 5,4 och 8 miljoner kr. I genomsnitt behöver ungefär 650 administrativa datorer bytas varje år till en kostnad av 3,5-5,2 miljoner kr. I detta förslag har ej skolans elevdatorer räknats med.

LokalförsörjningLokaler är stödresurser till kommunens kärnverksamhet. Effektiv lokalförsörjning syftar till att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler till kärnverk-samheterna. Nu gällande kommundirektiv för lokalförsörjningen anger att kom-munen i huvudsak skall äga de fastigheter vilka långsiktigt behövs för kommunens kärnverksamheter.

Lokalförsörjningen syftar till att ge en helhetsbild av det framtida behovet av lokaler, tillgängliga lokaler, möjliga effektiviseringar samt utgöra underlag för kommande investeringar. Lokalbehovet sammanställs årligen utifrån underlag från de olika förvaltningarna. Investeringsbehov för de när-maste fem åren med en tydlig inriktning för de närmaste tre åren sammanställs i Lokalförsörjnings-planen. För att kunna vara effektiva är det viktigt att kommunstyrelse och nämnder fortsätter att prognostisera framåt och att målet på en tioårig planeringshorisont uppnås.

Fakta och analysBehovet av barnomsorgsplatser fortsätter öka och bildningsförvaltningen ser behov av ca 7 nya förskoleavdelningar under de närmaste åren. Både inom grundskolan och gymnasieskolan finns möjligheter till yteffektivisering med hänsyn till minskat elevunderlag. Planeringsarbetetet för Varamoskolan fortgår och projektet verkställs kommande år. Utbyggnaden av barnomsorgplat-ser samordnas med lokalutveckling inom grundskolan. En ny fritidsgård belägen vid Råssnäs har kostnadsberäknats, behovet av fritidsgården hänger samman med hur skolsituationen skall se ut på Väster i framtiden.

Projekteringen och ombyggnad av Strandvägens äldreboende skall startas under 2013. Som följd av ombyggnaden på Strandvägen måste korttidsplatser lokaliseras någon annanstans där Samuels-bergshemmet har föreslagits som en möjlig lokalisering. Därför behöver en förstudie med syfte att


klarlägga möjlighet samt kostnader för ev. korttidsplatser vid Samuelsberg genomföras under det närmaste året.

Socialnämndens program för trygghets- och seniorbostäder behöver ses över med avseende på en långsiktig balans mellan kommunalt trygghetsboende och seniorboendeformer i annan regi. So-cialnämnden har för år 2013 budgeterat för att starta ett par serviceboenden LSS. Historiskt har lägenheter hyrts i befintligt lägenhetsbestånd och använts till serviceboenden. Svårigheter att hitta lämpliga lägenheter i tillräcklig omfattning kan kräva andra alternativ av lokaliseringar för att lång-siktigt klara behoven.Pågående projekt som kan påverka kommande investeringar är idéprogram fritidsanläggningar och kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad. Investeringar som uppstår med hänsyn till konsekvenser av kostöversynen kommer presenteras under 2013.

Tekniska förvaltningens lokalbehov på Delfinvägen kommer troligtvis att minska under de kom-mande fem åren till följd av samlokaliseringar vid verksamheterna belägna i Karshult och Tuddarp.För räddningstjänsten är ombyggnad av räddningsstationerna i Borensberg/Tjällmo pga. arbetsmil-jökrav nödvändiga. I Borensberg bör ombyggnaden föregås av en utredning om framtida lokali-sering. Vid övningsområdet i Smedsby behöver behovet av buffertzoner utredas om nya bostäder skall planeras i närområdet.

Kommunens 5 centrala förvaltningar sitter idag i utspridda i 3 större fastigheter centralt i Motala, en översyn av förvaltningarnas placering samt upplåtelseformerna på fastigheterna bör genomföras.

EkonomiFakta och analys

Mål och prioriteringar Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamhe-terna. Grunden för målen är kommunfullmäkti-ges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör.

Utgångspunkten för kommunens planeringsarbete är att tillgängliga resurser ska prioriteras och styras så att största möjliga värde skapas för medborgare och kunder. Kommunen ska följa upp hur väl detta uppfylls genom att mäta resursåtgång, prestationer, resultat och effekter för kommunens verksamhet. En viktig del i uppföljningen är medborgares och kunders omdömen av verksamheten. I målområdet ekonomi finns följande gemensamma inriktningsmål:

• Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras.


Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förval-tas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekono-miska förutsättningarna snabbt kan ändras.

Behovsstyrd resursfördelning: Det faktum att bland annat hälsan är orättvist fördelad i befolkning-en gör att kommunens resurser i större omfattning måste styras mot de behov som finns. De med störst behov ska få dessa tillgodosedda först. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. För att kunna göra detta krävs att den kommunala verksamheten är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på kommunal service är större än tillgången. Ett problem när det gäller prioriteringar är att de som har störst behov av kommunal service i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga servicen. Behovet av att kunna utöva bra kostnadskontroll för att kunna prioritera är ett avgörande skäl till att kommunal service bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade. Kommunen bör utveckla och pröva arbetet med sociala investeringar för att förebygga framtida social- och ekono-misk marginalisering under barn och ungas uppväxt. Detta för att alla medborgare, varaktigt och långsiktigt, ska kunna leva goda liv.

Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandatperiod. Följande resultatmål finns kopplat till det gemensamma inriktningsmålet inom målområde ekonomi.

• Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjäm-ningen ska över tid uppgå till minst två procent

• Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Nivån be-hövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt för-ändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinan-siera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden.

Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Det är angeläget att investeringsnivån anpassas till det ekonomiska målet för att inte låneskulden ska öka vilket i förlängningen innebär att annan verk-samhet ”trängs undan”. Investeringarna för den taxefinansierade verksamheten (vatten och avfall), BanaVäg-projeket samt investeringar i energieffektivisering EPC ingår inte i målet.

SamhällsekonominEn alltmer samstämd pessimism bredde ut sig under 2011 i världsekonomin där det uttalades att läget i världsekonomin var mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har


misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Utvecklingen under första halvåret av 2012 innebar för många länder en väsentlig lägre tillväxt. Tecknen på ett positivt konjunkturomslag var få.

Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under 2012 års andra halva. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Förväntningarna om framtiden har emellertid ljusnat under början av 2013 i takt med att stämningsläget i omvärl-den förbättrats. Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi går mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller SKL i huvudsak fast vid sin bedömning från december 2012 att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveck-ling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men upp-gången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren 2013 når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för 2012. Trots den negativa utveck-lingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent under 2013.

Kommunernas ekonomiSedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat två procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Kommunerna redovisade ett rekordresultat för 2012, där förklaringen är främst engångsintäkter avseende återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier från AFA Försäkring. Engångsintäk-terna innebar att endast ett fåtal kommuner redovisade underskott 2012 vilket ger en välkommen andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i balans.

Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mel-lan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har demografiska krav för kommunerna ökat årligen med cirka 0,5 procent. Utöver pris- och löneökningar samt demogra-fiskt betingade kostnadsökningar har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7 procent per år under 2000-talet.

Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostna-derna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt, en real ökning på mer än en procent om året, blir det därför svårt att


Nyckeltal för den svenska ekonomin (Sveriges kommuner och landsting februari 2013)� Procentuell förändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016

BNP, kalenderkorrigerad 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4

Sysselsättning, timmar 2,3 0,4 -0,1 0,6 1,2 1,3

Öppen arbetslöshet, nivå 7,5 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6

Timlön (konjunkturlönestat�) 2,5 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9

KPIX, årsgenomsnitt 1,1 1,1 0,8 1,3 1,5 1,8

klara tillfredsställande resultat på några års sikt.

Kommunerna är nu mitt uppe i arbetet med att fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2014. Det är viktigt att staten klargör statsbidragen till kommunerna för 2014 för att ge rimliga plane-ringsförutsättningar och undvika onödigt stor ryckighet i verksamheten. Under 2013 innebär också mycket planering för att kommunen tar över hemsjukvården från landstinget från och med årsskif-tet 2013/2014.

Lokala förutsättningarDet finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel fi-nansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken.

År 2012 var åttonde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefi-nansierade verksamheten var i balans mot tilldelad ekonomisk ram. Det som oroar är att en del av förklaringen till att verksamheten var i balans 2012 är tillfälliga förstärkningar av de ekonomiska ramarna.

ResursfördelningEn väl fungerande resursfördelning är viktig ur många aspekter. Den kan bidra till en god hushåll-ning av resurser genom att hänsyn tas till volymförändringar och genom en tydligare koppling mellan mål och resurser. En resursfördelning som upplevs som transparent och begriplig kan också skapa legitimitet och ansvarskänsla i organisationen. I slutändan kan den leda till att de förtroende-valda får ett bättre underlag för sina politiska prioriteringar. En resursfördelningsmodell bör tydligt särskilja vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar.

Beräkningsunderlaget bör i en resursfördelningsmodell bestå av följande delar: • Innevarande års budget• Analys av senaste bokslut och måluppfyllelse• Jämförelser av nyckeltal• Antagande om generell prisuppräkning• Faktisk prisuppräkning (index) för särskilda kostnadsposter• Årseffekter av tidigare beslutade verksamhetsförändringar• Demografimodell • Omvärldsanalys• Ekonomisk analys av nuläget och framskrivning

Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Ytterst är det alltid politiska prioriteringar som avgör resurstilldelningen.

Nämndernas och styrelsens preliminära ramarEtt förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2014 - 2016 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Ramarna presenteras för respektive nämnd och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna.


.

Justerad ram 2013


Beräkningsunderlag – Ramar 2014Nämnd/styrelsen Justerad

ram 2013Avgår pol prio 2013

Pris- förändring

Demografi Stats- bidrag

Övrigt Förslag ram 2014

KF:beredningar -398 0 -1 0 0 0 -399

Personalnämnden -2854 0 -30 0 0 0 -2884

Revisionen -1740 0 -33 0 0 0 -1773

Valnämnden -79 0 -1 0 0 -925 -1005

Överförmyndaren -3790 0 3 0 0 0 -3787

Kommunstyrelsen -105591 2500 -484 0 0 0 -103575

Bildningsnämnden -971596 12000 -6144 4691 4475 0 -956574

Plan- och miljönämnden -55651 0 -105 0 0 0 -55756

Socialnämnden -753482 5000 -5806 -4385 -293 0 -758966

Tekniska nämnden -44775 2000 -177 0 0 0 -42952

Vatten- och avfalls-nämnden

0 0 0 0 0 0 0

Summa -1939956 21500 -12778 306 4182 -925 -1927671

Beräkningsunderlag – Ramar 2015Nämnd/styrelsen Ram 2014 Demografi Stats-

bidragÖvrigt Förslag

ram 2015

KF:beredningar -399 0 0 0 -399

Personalnämnden -2884 0 0 0 -2884

Revisionen -1773 0 0 0 -1773

Valnämnden -1005 0 0 925 -80

Överförmyndaren -3787 0 0 0 -3787

Kommunstyrelsen -103575 0 0 0 -103575

Bildningsnämnden -956574 2409 2342 0 -951823

Plan- och miljönämnden -55756 0 0 0 -55756

Socialnämnden -758966 -2985 0 0 -761951

Tekniska nämnden -42952 0 0 0 -42952


0 0 0 0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

0 0 0 6000 6000

Summa -1927671 -576 2342 6925 -1918980

Beräkningsunderlag – Ramar 2016Nämnd/styrelsen Ram 2015 Demografi Stats-

bidragÖvrigt Förslag

ram 2016

KF:beredningar -399 0 0 0 -399

Personalnämnden -2884 0 0 0 -2884

Revisionen -1773 0 0 0 -1773

Valnämnden -80 0 0 0 -80

Överförmyndaren -3787 0 0 0 -3787

Kommunstyrelsen -103575 0 0 -103575

Bildningsnämnden -951823 -1847 0 0 -953672

Plan- och miljönämnden -55756 0 0 0 -55756

Socialnämnden -761951 -5886 0 0 -767837

Tekniska nämnden -42952 0 0 0 -42952


0 0 0 0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

6000 0 0 18300 24300

Summa -1918980 -7735 0 18300 -1908415

Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämndernas ramar 2014-2016 är de ramar som kom-munfullmäktige beslutat om inför 2013 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2013-03-14.

Prisförändringar och kompensationStyrelsens och nämndernas budgeterade bruttokostnader och intäkter justeras för förvän¬ta¬de prisförändringar mellan 2013 och 2014. Lönekostnader undantas eftersom dessa kompenseras i efterhand när löneöversynen är slutförd. Även kapitaltjänst¬kostnader undan¬tas eftersom nämn-dernas ramar justeras ut för förändrade kapital¬tjänstkostnader.

Vissa typer av intäkter som ingår i nämndernas och styrelsens ramar ska inte heller justeras för för-väntade prisförändringar, dessa är:• riktade statsbidrag som inte indexeras• externa taxor som styrs av statliga beslut (t ex maxtaxa inom äldreomsorg och barnomsorg)

Personalkostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen. Därför måste det budgete-rade utrymmet för löneökningar ställas mot andra angelägna behov i samband med att priorite-ringar görs. Inför 2014 - 2016 har en totalsumma per år avsatts för löneökningar. Beloppets storlek grundar sig på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de beräknade summorna för löneökningar samt de arbetsgivaravgifter som är inkluderade.

Löneökningar redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten och fördelas ut till respektive nämnd/styrelsen efter avslutade löneförhandlingar.

I samband med att ett investeringsprojekt planeras ska en kalkyl upprättas över tillkommande internhyror för att kunna besluta om hyreskompensation. De nämnder/styrelsen som får ökade lokalkostnader med anledning av lokalförändringar i externt förhyrda lokaler ska specificera och äska dessa tillkommande kostnader i förslag till driftbudget. För 2014 - 2016 har beräknade tillkom-mande internhyror tagits upp i en gemensam post i resultatbudgeten. Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämndens/styrelsens ”ordinarie ram”. Detta innebär att minskade kapitaltjänstkostnader innevarande år inte får nyttjas till andra kostnader.

Politiska prioriteringar 2013Kommunfullmäktige antog i samband med beslutet om Mål och Resursplan 2013 ett belopp för politiska prioriteringar. Kommunstyrelsen fattar beslut om disponering av dessa medel och dessa är tillfälliga 2013, därmed sker justeringar av nämndernas och styrelsens ekonomiska ramar.


Utvecklingen av de interna priserna ska följa den kompensation/justering som nämnderna har fått i sina ramar till följd av pris- och demografiska förändringar�

2014 2015 2016

Beräknad löneökning, tkr 36284 42613 52268

Arbetsgivaravgifter, totalt (%) 38,46 38,46 38,46

Den förväntade prisförändringen för 2015 - 2016 har inte fördelats ut per nämnd/styrelsen utan redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten� Antaganden om prisökningstakt för respektive år grundar sig på SKL:s bedömningar och framgår av tabellen nedan:

2014 2015 2016

Generell prisförändring %, (KPIX) 1,3 1,5 1,8

Prisförändring köpta tjänster % 2,7 3,3 3,9

Demografi En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Det gäller att det finns ett beräkningsunderlag som underlättar arbetet med att fördela om resurserna (ramarna) när behov eller tillgängliga resurser förändras. Utveck-lingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt.

Beräkningsunderlaget innehåller därför sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i åldrarna 1-18 år samt 65 år och äldre. De beräknade volymförändringarna kommer från kom-munens befolkningsprognoser och som sedan prissätts med den kostnad per invånare som anges i kostnadsutjämningssystemet, standardkostnad/invånare. Standardkostnaden är en teoretiskt fram-räknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsnivå, med hänsyn taget till kommunens egna strukturella förutsättningar. Standardkostnaden justeras för lokaler och övergripande administration.

Nämndernas ramar har i beräkningsunderlaget förändrats med den beräknade volymförändringen multiplicerat med den justerade standardkostnaden för respektive åldersgrupp. När de verkliga volymförändringarna är kända stäms dessa av mot de beräknade förändringarna som legat till grund för resurstilldelningen. Eventuella avvikelser justeras i tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Avstämningen av 2012 års volymförändringar visar att bildningsnämndens och socialnämndens ekonomiska ramar totalt skulle minska med 6 miljoner kronor. Dessa ramförändringar skulle följa med till 2014 - 2016. Detta ingår inte i de preliminära ramarna eftersom inget beslut är fattat.

StatsbidragOm det under planeringsperioden fattas beslut om ökade/minskade generella statsbidrag till kom-munen för att bedriva viss, förändrad eller utökad verksamhet sker ramjustering mellan kommunal-ekonomiska utjämningen och den berörda nämnden. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag övergår till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfattning/ökad kvalité som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbidrag ingår bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen.

ÖvrigtI kolumnen övrigt återfinns politiska prioriteringar och inriktningar som får till följd i ändrade eko-nomiska ramar. Valnämnden får utökad ram tillfälligt under 2014 med anledning av val.

Reducering av nämndernas ramarFör att uppfylla resultatmålet om ett överskott på 2 procent respektive år 2015 och 2016 krävs att nämndernas ekonomiska ramar reduceras med 6 miljoner kronor 2015 och ytterligare 18,3 miljoner kronor 2016.

Resultatbudget 2014 - 2016I tabellen nedan presenteras en resultatbudget för 2014 - 2016 utifrån de ekonomiska ramar för nämndernas och styrelsen som kommit fram från beräkningsunderlaget. Skatter och utjämning är beräknade utifrån en oförändrad total befolkning. Prognosen för skatter och utjämning utgår från den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade 2013-02-14. Resultatnivån uppgår totalt under perioden 2011 - 2014 till två procent av skatteintäkter och utjämningen. Resultatnivån för åren 2015


och 2016 är två procent per år. För det enstaka året 2014 finns en ospecificerad post om 25 miljoner kronor för politiska prioriteringar.

I beräkningsunderlaget är det medräknat skatteväxling, mellankommunal utjämning samt ökade kostnader till följd av övertagande av hemsjukvård. Vidare är hänsyn tagen till förändring av rik-tade/generella statsbidrag i utjämningssystemet.

Investeringsbudget Det är nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen 2014 - 2016 ge förutsättningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten. Kommunen har i flera fall mindre bra framförhållning i planeringen av investeringarna samt att flera projekt försenas i tiden. Detta får förutom konsekvenser för ekonomin även konsekvenser i den löpande verksamhe-ten.

I beredning och prioritering av investeringsbudgeten måste i högre grad andra processer så som lo-kalförsörjning, planprioritering, IT-plan och Framtidens Motala integreras. En total ekonomisk ram avseende investeringar beslutas i planeringsförutsättningarna där utgångspunkten är resultatmålet inom målområde ekonomi. Den ekonomiska ramen fördelas inte på respektive nämnd. En gemen-sam beredning och prioritering sker av kommunens totala investeringar i kommunchefens lednings-grupp i dialog med den politiska majoriteten. Ett förslag till investeringsbudget per investeringsom-råde ska vara klart den 14 juni. Förslaget är underlaget till de politiska partiernas ställningstagande vid utformning av respektive partis förslag till investeringsbudget.

Kommunledningsförvaltningen utarbetar en modell för beredningen av underlaget till investering-arna. Ett arbete har under 2013 påbörjats för att säkerställa kvalitén i underlaget och processen vid framtagande av investeringsbudgeten. Den första delen av uppdraget är att kartlägga de underlig-gande processer som utgör underlag för den samlade skattefinansierade investeringsbudgeten. En genomlysning ska därefter ske av likvärdiga krav på hur underlaget tas fram och redovisas samt systematiken för prioriteringar i varje delprocess. Vidare ska ansvar och roller för delarna och hel-heten beskrivas och tydliggöras. I modellen ska särskilt framgå om investeringarna medför ökade driftkostnader. Utgångspunkten är att kommunstyrelsen har ett tydligt ansvar för helheten. Arbetet är långsiktigt och ska årligen utvärderas och justeras med förbättringar.

För att skapa en bättre planering avseende investeringar ska förutom beslut om kommande tre års investeringar även tas fram en plan för investeringar för ytterligare sju år. Denna långsiktiga investe-ringsplan som omfattar tio år ska användas som ett arbetsmaterial.

Resultatmålet avseende investeringar är utifrån att investeringarna ska vara självfinansierade över tid (mandatperioden 2011-2014). Investeringsramen inklusive BanaVäg-projektet för 2014 är 120 miljoner kronor och för 2015-2016 130 miljoner kronor respektive år.

Internräntan är den räntesats som främst ska användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktive-rade investeringar. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Det kan vid andra kalkyleringstillfällen vara helt riktigt att göra andra bedömningar om räntesatser såsom vid lokala avtalsförfaranden, prissättningar eller dylikt där internräntan helt enkelt inte speglar rådande förhållanden. Nuvarande internränta är 3,5 procent. För 2014 föreslår SKL en internräntesats på 2,5 procent.



Resultatbudget 2014 - 2016Tkr Bokslut

2012Budget 2013 Justerad

Budget 2014 Ram

Plan 2015 Ram

Plan 2016 Ram

Nämndernas/Styrelsens nettokostnader

Fullmäktiges beredningar -256 -398 -399 -399 -399

Personalnämnden -5235 -2854 -2884 -2884 -2884

Revision -1642 -1740 -1773 -1773 -1773

Valnämnden -33 -79 -1005 -80 -80

Överförmyndaren -3678 -3790 -3787 -3787 -3787

Kommunstyrelsen -108043 -105591 -103575 -103575 -103575

Bildningsnämnden -944315 -971596 -956574 -951823 -953672

Plan- och miljönämnden -52257 -55651 -55756 -55756 -55756

Socialnämnden -742833 -753482 -758966 -761951 -767837

Tekniska nämnden -41034 -44775 -42952 -42952 -42952

Vatten- och avfallsnämnden 981 -4773 0 0 0

Fonddisposition/avsättn 0 4773 0 0 0

Reducering av nämndernas ramar 0 0 0 6000 24300

Summa nämnderna/styrelsens ramar -1898345 -1939956 -1927671 -1918980 -1908415

Politiska prioriteringar 1650 -7500 -25000 0 0

Kompensation inflation 0 0 0 -15534 -34222

Tilläggshyror 1662 -4630 -3000 -5000 -7000

Hemsjukvård 0 0 -19758 -19758 -19758

Max utrymme löneökningar 0 -28401 -64685 -107298 -159566

Nettoram nämnder/styrelsen -1895033 -1980487 -2040114 -2066570 -2128961

Pensioner -94914 -88452 -91071 -88990 -92713

Löneskatt -25120 -21458 -22094 -21589 -22492

Semesterlöneskuld -1821 -2000 -2000 -2000 -2000

Justering kap kostnader 144577 142946 152467 152467 152467

Kommunstyrelsen finans 113006 70604 72000 73000 75000

Avskrivningar -97038 -96000 -100000 -101000 -102000

Verksamhetens nettokostnader -1856343 -1974847 -2030812 -2054682 -2120699

V-netto / skatteint och ujämn % 95,8 98,9 100,1 98,7 98,7

Skatteintäkter 1468843 1523248 1566626 1630857 1707507

Avräkning skatt 19157 0 0 0 0

Skatteväxling hemsjukvård 0 0 23557 23557 23557

Inkomstutjämning 352710 376536 375631 374919 376259

Kostnadsutjämning -7987 -4308 -8792 -8792 -8792

Regleringsbidrag/-avgift 20573 10562 8164 -4392 -16246

Mellankommunal utjämning -3700 -100 -2545 -1254 0

LSS-utjämning 17592 20271 20452 20452 20452

Fastighetsavgift 70355 71078 69486 69486 69486

Förslag nytt utjämningssystem 0 0 0 0

Finansiella intäkter 4412 5500 4000 4000 4000

Finansiella kostnader -8826 -15000 -12000 -12000 -12000

Resultat före extraord�poster 76786 12940 13767 42151 43524

Res�2 /skatteint� Mål: 2 % 3,96 0,65 0,67 2,00 2,00

Extraordinära kostn/intäkter 0 0 0 0 0

Årets resultat (förändring av eget kapital) 76786 12940 13767 42151 43524

Resultatnivå 2011 - 2014 2,00%

ÅrsagendaProcessen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljnings-process. Varje process är indelad utifrån nivåer i organisationen; från den politiska ledningen till enhetsnivå.

Peter IngessonKommunchef

Jan HolmbergUtvecklingschef

Anders NeumanEkonomichef


Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

Planeringsprocess

Kommun- ledning - politik

Tilläggs-budget KS

KS beslut planerings-förutsätt-

ningar

Parti-ernas förslag

Dia

log

MoR

KS beslut MoR

KF beslut MoR

Kommun-ledning - förvaltning

Beräkningsunderlag* Befolkningsprognos * Lokalförsörjning * Planprioritering * IT plan * Kompetensförsörjning* Löneökningar

Gemen-samma aktivi-teter

beredsSamord-

ning process-

ledare

Nämnd - politik

Förslag MoR

Nämnd - Förvaltning

Översyn resursfördelning Prel� enhetsra-mar fördelas

Verksamhetsplan - målnivåer och aktiviteter

Detaljbudget sammanställs

Enhet Detaljbudget Enhetens budget och

handlingsplan fastställs

Handlingsplan

Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

Uppföljningsprocess

Kommun- ledning - politik

Årsredo-visning

Interkon-troll KS

Dia

log

boks

lut

Uppföljning KS

Uppföljning KS

Delårsrapport Internkontroll

KS

Delårs- rapport

KF

Kommun-ledning - förvaltning

Nämnd - politik

Årsredovis-ning Intern-

kontroll

Månads- uppföljning

Månads- uppfölj-

ning


Delårsrapport Månads- uppföljning


Månads-uppföljning

Nämnd - Förvaltning

Stöd, sammanställning och analys Stöd, sammanställning och analys Stöd, sammanställning och analys

Enhet Löpande uppföljning och analys Löpande uppföljning och analys

Bilaga: Sammanställning av politisk inriktning från MoR 2013

Politisk inriktning från MoR 2013

Aktiv arbetsmarknadspolitikUtbildningspolitik

• Stärkt vuxenutbildningVi vill se en starkare vuxenutbildning i Motala. Vi väljer att möta den höga arbetslösheten med en bred investering i utbildning - ett kunskapslyft som speglar både individens, företagens och sam-hällets behov. Vuxenutbildningens fokus ska vara att utjämna levnadsvillkor och ge människor förutsättningar att möta omställningen på arbetsmarknaden. Motalas stora generationsväxlingar och behov av kompetensförsörjning ska särskilt uppmärksammas. Vuxenutbildningen ska därför utvecklas till att bli motor, mäklare och mötesplats så att företagens behov av kompetens och de arbetssökandes kunskap matchar varandra.

• Motala kommun ska verka för mångfald och kvalitativ integrationKunskaper och kompetens hos invandrade svenskar ska tas tillvara genom kartläggning och valide-ring av kompetensen. Flerspråkighet ska ses som en merit. Möjligheten till praktik i näringslivet och företagsrådgivning till invandrade företagare ska stärkas V i ger därför ett utredningsuppdrag för att se hur kommunens integrationspolitik kan stärkas.

• Se kultur och fritid s om lokaliseringsfaktorFörutsättningarna för företagande skapas genom samma utveckling som leder till ett allmänt gott samhälle. Nyckelfrågorna handlar om utbildningsnivå, infrastruktur, nivån på samhällsservicen. rik-tat mot företag och entreprenörer, men inte minst genom det kulturella klimatet och förenings och fritidsverksamheten. Vi kommer därför att fortsätta utreda utvecklingen av Motala Verkstadsområ-det till ett kulturcentrum och på sikt även ett idrottscenter

Socialpolitik

• Hundra ungdomsjobbMånga unga saknar möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och flera av dem tvingas leva på för-sörjningsstöd. Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vårkommun, inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla vår välfärd. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjnings-stöd minskar. Motala behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger våra unga en plats på arbets-marknaden. Ungdomar som är arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning, praktik eller lärlingsplats så fort som möjligt. I Motala ska ingen under 25 år behöva söka ekonomiskt bistånd. Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder för att en person ska kunna gå till ett arbete, framför pas-siv kontantersättning.

Vi vill skapa 100 kommunala ungdomsjobb, som kan kombineras med utbildning, men som också kan finnas på våra äldreboenden, skolor eller kulturinstitutioner. Vi avser att använda Traineeanställ-ningar i kommunen för att möta de stora pensionsavgångarna. Äldre anställdas kompetens ska tas till vara som handledare i ett generationsväxlingsprogram.



• Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling Arbetsmarknaden ger inte alla en möjlighet att bidra. När många hamnar utanför leder det till ökad ohälsa och ökad ojämlikhet. Därför behöver vi i kommunen hitta kreativa lösningar för att möta kompetensbehovet och minska utanförskapet. V i ser att den sociala ekonomin är ett verktyg för att få fler i arbete. Traditionellt indelas samhällets sektorer i tre delar: privat, offentlig och social.

Den sociala ekonomin kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Enligt en utredning, som Östsam har gjort, finns det goda förutsättningar att öka antalet sysselsatta i sociala företag om man gemensamt handlar både målmedvetet och långsiktigt. Föreningslivet har anställ-ningspotential men saknar pengar. Sociala företag kan därför bli fler och anställa fler människor. Motala kommun ska jobba för en offensiv, social upphandling och ta fram en strategi utifrån EU:s direktiv SRPP (Socially Responsible Public Procurement). Vid upphandlingar kan Motala kommun till exempel ställa krav på att leverantörerna tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar, jobba med etisk handel, stödja social integration etc. V i tycker det är viktigt att offentlig upphandling används som ett verktyg för att bland annat råda bot på arbetslösheten bland våra ungdomar.

Näringslivspolitik

• Utvecklat samarbete med näringslivetI en aktiv arbetsmarknadspolitik ingår näringslivsfrågorna som en viktig del. Kommunen kan inte ensam skapa arbete och sysselsättning, utan är beroende av näringslivet. Kommun och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra och måste därför hitta bra samarbetsformer. Vårt gemensamma näringslivsbolag är plattformen. Nu går vi vidare med samarbetet i syftet att stärka företagandet så att fler jobb skapas. V i ska ta gemensamt ansvar för ungdomsjobb, kompetensutveckling med mera. För att utveckla kommunens service mot företagen ska modellen med företagslots prövas. Det finns ett stort värde i att skapa ”en dörr in” för företagen i relationen med kommunen. V i bör också se över möjligheten att snabba upp hanteringen av planfrågor. Samtidigt vill vi stärka arbetet med entreprenöriellt lärande i skolan.

Barn och ungdomars uppväxtvillkorHälsa för alla

• En dörr inKommunens samlade resurser för att stödja barn och unga, ungdomshälsan, UngResurs, barnhäl-san, barncentrum etc, ska vara lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Stuprör ska jobbas bort och verksamheten ska, med utgångspunkt från SKL:s modellområdesarbete, samverka och integreras utifrån individernas behov av stöd. Vi ger därför ett utredningsuppdrag att ta reda på hur kommunens stödverksamheter kan bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet.

• Tidig upptäcktMånga gånger är fokus för samhällets insatser på de barn som har de synliga behoven. Att se hela familjens behov är svårt. En ökad betoning på en socialtjänst med uppsökande och förebyggande ambitioner är viktigt för Motala. Tidig upptäckt förutsätter arbetsformer där det är enkelt att få tillgång till stöd och tjänster som upplevs attraktiva och med möjlighet att se individens och famil-jens samlade behov. Ett utvecklingsarbete genomförs för att tidigt upptäcka hela familjens behov av långsiktiga insatser. Därför fortsätter vi att satsa på stödinsatser kring barn och ungas uppväxtvill-kor.

• Social investeringsfond Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper avkommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Då kan vi undvika mänskligtlidande. Samtidigt minskar kostnaderna för genomgripande insatser i skolan och för placering av barn och ungdomar. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv. Effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som det blir bättre för medborgaren.

• Skola för allaVi har ett fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” - med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa en hög närvaro och god kvalité i undervisningen så att samtliga elever ska erhålla resultat som ger förutsättningar till fortsatta studier. I arbetet med en skola för alla inkluderar vi även barn i samhällets vård.

• SkolnärvaroEn grundförutsättning för att lyckas är att man är närvarande i skolan. Det finns stora mänskligaoch ekonomiska vinster att göra på att satsa på skolnärvaro som en del av arbetet med godaskolresultat. Barns och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang där den viktigaste samarbetspart-nern är föräldrarna. V i ger därför ett uppdrag att bygga upp ett strukturerat arbetssätt och samver-kan kring skolnärvaron. De barn och unga som har ogiltig frånvaro ska upptäckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser ska få snabb hjälp.

• UtbildningskontraktAlla unga som saknar gymnasiekompetens och jobb ska genom vårt utbildningskontrakt kunna ta sin gymnasieexamen, gärna i kombination med arbete eller praktik. Samhället ger unga ett omfat-tande stöd - och de unga förbinder sig att genomföra utbildningen för att få detta stöd.

Fritid för alla

• Mötesplatser för unga

Befintliga mötesplatser för unga ska utvecklas med målsättningen att förbättra inflytande ochinnehåll - för att ge unga en rik fritid och stärka bilden av kommunen som en bra boplats.

Insatser för äldre• Ge de äldre ett tryggt och individanpassat boendeFörväntningarna på att man även som äldre med behov av vård och omsorg ska kunna bo kvar i sitt eget boende finns sedan länge. Denna utveckling fortsätter och kommer att ställa allt större krav på kommuner och landsting när det gäller samordning, flexibilitet och individuella lösningar. Men det finns också ett behov av att utveckla bättre anpassade bostäder och nya boendeformer för äldre. Fler trygghetsboenden ska erbjudas Motalas äldre. Här ska tryggheten vara hög med trygghetslarm och gemensamhetslokaler där de boende kan äta och umgås. En god tillgång på anpassade boenden minskar behovet av platser inom de särskilda boendena. Par, där någon beviljats bistånd i form av särskilt boende, ska vara nöjda med sin boendelösning. Antalet bostäder anpassade efter äldres be-hov ska öka med minst 100 stycken fram till 2015. Stödet i hemmet ska utvecklas genom ny teknik och funktionella bostäder.


• HandlingsplanBoendefrågan ska analyseras i syfte att väga behovet av särskilda boendeformer för äldre motmöjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Analysen och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktörer.

TrygghetsboendeStart av ombyggnation av kvarteret Vårdaren ska genomföras tillsammans med Plåten.

• Nyckelfri hemtjänst Inför nyckelfri hemtjänst inom ordinärt boende för att skapa en bättre arbetsmiljö och bevarabrukarens integritet.

Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet ”Må bra-aktiviteter”

Vi ger ett utredningsuppdrag att ta reda på hur man kan organisera och utveckla olika ”må braaktiviteter”för att stärka hälsan hos äldre. Det kan handla om kultur, naturupplevelser, fysiska aktiviteter, aktivitetspengar, servicegarantier, kvalitetssäkringar, värde garantier etc.

• Föreningarnas HusMånga föreningar arbetar med aktiviteter för att stärka medborgarnas möjligheter att ha en godhälsa och själständigt liv. De ska uppmuntras i sin insats. V i kommer därför att utreda möjligheten att starta ett föreningshus i Motala.

• Förstärkning av anhörigstöd Genom en allt större betoning på vård i hemmet kan man anta att frågan om att hjälpa någon i en nära relation kommer att beröra allt fler i vårt samhälle. Kommunen behöver ha ett offensivt och uppsökande arbetssätt för att fånga äldres behov av stöd och hjälp.

Utveckla sjukvård och omvårdnad kring äldre

• AvsiktsförklaringAtt säkra en likvärdig vård och omsorg för samtliga äldre kommer att bli en utmaning. Det kommer att ställa krav på nya och innovativa lösningar när det gäller i vilka former vården och omsorgen ska bedrivas. Nya vårdstrukturer kan komma att behövas. Därför behövs en ännu större samordning av vård och omvårdnad genom en utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala kommun och närsjukvården.

• Demenskompetenscentrum Ambitionen att i kommunen starta ett demenskompetenscentrum kvarstår och understöds avbeviljade statsbidrag. Västra Östergötland har en hög kompetens inom demensvård och ettmedicinskt och omvårdnadsmässigt stabilt underlag för såväl utbildning inom området sommöjligheter till forskning och utveckling.

• PersonalförsörjningDet behövs en generationsväxling i arbetslivet, särskilt i äldreomsorgen. De kommande åren ökar antalet gamla betydligt snabbare än antalet personer i yrkesverksam ålder. Samtidigt står vi inför en generationsväxling när det gäller personal inom vård och omsorg. Det går att förutse attpersonalförsörjningen kan bli problematisk om inte nya lösningar går att finna. V i satsar därför på 100 ungdomsjobb där en stor del riktas mot äldreomsorgen. Vi kommer att använda utbildningsvi-kariat och traineeanställningar, där äldre anställdas kompetens tas till vara som handledare.


Ett klimatsmart och attraktivt MotalaUtveckla stadsvisionen

Motala står vid ett vägskäl. Den nya infrastruktur som skapas genom pendeltåg och bron överSkepparpinan ger oss möjligheter. Vår ambition är att göra Motala till en attraktiv plats att leva och verka i . Stadsvisionsarbetet ska bedrivas med resurser från Till växtverket och i bred samverkan med Motalaborna. Stadsvisionen ska ligga till grund för prioriteringar av investeringar i tätorten vad gäller centrumutvecklingen, Gamla Motala verkstad och Varamobaden.En viktig nyckel i framtids-arbetet är samverkan och samarbete och det är av stor betydelse att framtagandet av en ny stads-vision bedrivs tillsammans med många parter, såväl lokala som regionala. Det är också viktigt att Motalaborna får möjlighet att påverka.• PlatsmarknadsföringKommunen måste arbeta aktivt med marknadsföring. Det finns en potential i återvändandestuderande och inflyttning av barnfamiljer. En fördjupad analys av målgrupper för marknadsföring ska leda till mer precisa insatser. Samverkan med andra aktörer är viktig. V i vill undersöka möjlig-heten att vid varje större investering avsätta en summa för marknadsföring.

• Trygg och säker kommunArbetet med brottsförebyggande insatser tillsammans med polisen och andra aktörer, enligtsamverkansöverenskommelser, ska vidareutvecklas. Gatu- och parkbelysning påverkar människors känsla av trygghet och är därför en viktig del i arbetet, liksom de brandförebyggande åtgärder som genomförs tillsammans med Räddningstjänsten.Det attraktiva Motala kräver insatser för miljön på olika sätt. I det sammanhanget är gator ochcykelvägar viktiga. En systematisk genomgång av underhållsbehoven på våra gator och cykelvägar ska genomföras för att ligga till grund för hur underhållet ska prioriteras.

• Bemötande och tillgänglighetNumera inser många kommuner hur viktigt det är att vara lättillgängliga och kundvänliga, liksom att ha bra internkommunikation. Kommunen är Motalas största arbetsgivare med ca 3 600 anställda. I kommunen finns en bred kompetens, från lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och brandmän till personalstrateger, miljöskyddsinspektörer och informatörer. Våra kärnvärden - öppen, stolt och ny-skapande - visar vägen för hur vi agerar, vad vi kommunicerar och hur vi genomför våra aktiviteter. Kärnvärdena står för ett förhållningssätt, som ska prägla hela den kommunala organisationen med anställda och förtroendevalda. Handläggningen i myndighetsutövning och tillståndsgivning måste bli effektivare.

• Ett klimatsmart MotalaMotala kommun är en del av världen och måste bidra till att minska miljöförstöringen. Kommunen måste hantera det faktum att människans utsläpp av växthusgaser kommer att få allvarliga följdverk-ningar om inget görs. Vi vill investera i hållbara lösningar, som möter klimatutmaningen. Målet är en klimatneutral kommun. Därför ska arbetet präglas av kretslopps- och livscykeltänkande i alla led.

• Aktiv klimatpolitik:• Transporter står för de enskilt största utsläppen av växthusavgaser. För att främja cykeln-

som ett alternativ ska vi arbeta för att Motala blir ”Cykelstaden” 2015.• Arbetet med energieffektivisering i privata och offentliga verksamheter ska fortsätta. Mot-

ala kommun är en förebild genom EPC-projektet. Andra viktiga insatser är ökad använd-ning av fjärrvärme och biogas samt minimering av avfall och maximering av återvinning i


samverkan med företag och medborgare i Motala.• Vi behöver utveckla hållbar energiproduktion och ny miljöteknik. Det finns uppfinnings-

rika och yrkesskickliga människor i kommunen som med rätt stöd och stimulans skulle kunna utveckla en grön exportindustri. Det är investeringar som leder till fler och bättre jobb på både kort och lång sikt.

• Maten som serveras i kommunala verksamheter ska vara klimatsmart och ekologisk. Därför måste arbetet med det nya kostpolitiska programmet bli klart. Det är en viktig del av vårt-miljöarbete.

• Kommunen ska fortsätta arbetet med egen energiproduktion genom att fortsätta investera i biogasproduktion, vindkraft, solenergi etc.

• Möjligheten till passivhus ska prövas vid nybyggnad

• Socialt ansvarsfull upphandlingSocialt ansvarsfull offentlig upphandling (SRPP) handlar om att föregå med gott exempel och på så-vis påverka marknaden. Genom klok upphandling kan offentliga myndigheter verka för anständiga arbeten, integration, tillgänglighet och etisk handel. För vissa produkter, arbeten och tjänster kan effekterna bli särskilt viktiga, eftersom offentliga upphandlare dominerar en stor del av marknaden (exempelvis inom byggnadsindustrin, affärstjänster och IT). Genom att välja varor och tjänster som också ger goda sociala resultat kan kommunen därför i allra högsta grad bidra till hållbar utveckling. Kunskapsinhämtning på området ska inledas.

• Aktivt folkhälsoarbeteEn attraktiv kommun förutsätter en god folkhälsa på lika villkor i hela befolkningen Då är detviktigt att kommunen skapar förutsättningar för detta. Folkhälsa handlar om allt från individensegna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter isamhället.


KontaktPeter IngessonKommunchefe-post: peter�ingesson@motala�setelefon: 0141-22 50 11

Jan HolmbergUtvecklingschefe-post� jan�holmberg@motala�setelefon: 0141-22 50 10

Anders NeumanEkonomichefe-post: anders�neuman@motala�setelefon: 0141-22 50 37

motala.se

Documents

Planeringsförutsättningar 2014