Planeringsförutsättningar 2015

Planeringsförutsättningar 2015Antagna av kommunstyrelsen 2014-05-20

Bakgrund:

Planeringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planerings-förutsättningarna ska innehålla fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av den framtida utveckling-en. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2015 samt preliminära ekonomiska ramar. De ekonomiska ramarna är fördelade i enlighet med en resursfördelningsmodell som beskrivs i avsnittet om ekonomi. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för nämndernas och styrelsens arbete med MoR.

Innehållsmässigt har planeringsförutsättningar för 2015 ett fortsatt fokus på de fyra områden som är politiskt prio-riterade i det lokala utvecklingsprogrammet - LUP. Förvaltningarnas verksamhetsanalys har förstärkts i arbetet med planeringsförutsättningarna. Detta innebär mer systematiska bedömningar av volymförändringar och ändrade för-utsättningar för verksamheten. Samverkan med Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet har intensifierats kring en gemensam prioriteringsmodell för Motala kommun som kopplas till arbetet i årsagendan. Ett långsiktigt och genomgripande arbete pågår för att säkerställa process och underlag för beslut om investeringar.

Årsagendan har justerats och kommunstyrelsen tar från 2015 beslut om planeringsförutsättningarna i maj. Vidare har det preliminära nämndsbeslutet avseende MoR i juni tagits bort.

De första fyra avsnitten efter inledningen utgår från de politiskt prioriterade områdena enligt LUP. Den politiska inriktningens formuleringar utgår från den politiska majoriteten.

Motala koMMun

Besöksadress:Kommunhuset, Drottninggatan 2

Postadress:591 86 Motala

Telefon:+46 (0) 141-22 50 00

Fax:+46 (0) 141-558 69

e-post:[email protected]

Webbadress:motala.se/kommun

FotograFer:

Boel EklundHelena FahlénJan RozanskiMargaretha HagmanMikael GrahnNiclas AlbinssonOskar LürenSara ErikssonFotografiska bilderMediakontoret

Innehåll

Inledning 4

Omvärldsanalys 6

Prioriterat område - Aktiv arbetsmarknadspolitik 9

Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkor 12

Prioriterat område - Insatser för äldre 16

Prioriterat område - Det attraktiva och klimatsmarta Motala 19

Strategiska resursområden 22

Kompetensförsörjning 23

IT 25

Lokalförsörjning 27

Stadsbyggnad 29

Resursfördelning och ekonomiska ramar 31

4 Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Camilla EgberthKommunstyrelsens

Ordförande

Kommunstyrelsens ordförandehar ordet

”Arbetet med planeringsför-utsättningar har föregåtts av en stärkt omvärldsanalys, ökad dialog samt fördjupade analyser av behoven i verk-samheten. Förändringarna är gjorda i syfte att skapa ett tyd-ligare genomslag av politiken i verksamheten och ökad för-ståelse i relationen mellan poli-tiken och tjänstemännen.”

2010 införde kommunen ett nytt system för ledning och styrning, LedMot. Under de år som gått har pro-cesserna i LedMot utvecklats och förbättrats. Arbetet med planeringsförutsättningar har föregåtts av en stärkt omvärldsanalys, ökad dialog samt fördjupade analyser av behoven i verksamheten. Förändringarna är gjorda i syfte att skapa ett tydligare genomslag av politiken i verksamheten och ökad förståelse i relatio-nen mellan politiken och tjänstemännen.

Politiken fotsätter att vara uthållig. Arbetet med de fyra politiskt prioriterade områdena fortsätter även 2015. Inom varje område finns fortfarande mycket att göra även om resultaten också börjar synas. Utvecklings-processer och inhämtandet av ny kunskap innebär att nya steg tas och att inriktningen kan ta nya vägar. En ny faktor i styrningen är ett målmedvetet arbete med öppna och systematiska prioriteringar i verksamheten. Allt för att varje skattekrona ska användas på bästa möjliga sätt.

Arbetslösheten är fortsatt hög i Motala. Det gäller i särskilt hög grad ungdomarna. Det finns ingen ”quick fix” som löser det problemet. Det gör att arbetet inom detta område måste fortsätta på bred front. Det hand-lar om såväl utbildningsfrågor som näringslivsfrågor. Under 2015 poängterar vi dessutom tydligare arbetet med mångfald och den sociala ekonomin som viktiga delar av arbetsmarknadspolitiken.

2015 innebär fortsatta insatser för barn och ungdomar genom skapandet av framtidens skola och fler ung-domsjobb. Insatser för äldre ska fortsätta utvecklas och 2015 innehåller bla satsningar på anhörigstöd och boendefrågor.

Det attraktiva Motala skapas genom aktivt miljöarbe-te, aktiv arbetsmarknadspolitik, insatser för äldre och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Grund-läggande för kommunens goda utveckling är kunskap och utbildning, allas rätt till hälsa och aktivt liv samt hållbar utveckling.

Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Motala - Planeringsförutsättningar 2015 5

Omvärldsanalys

OmvärldsanalysEU, Sverige och Östergötland

SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömer att ca 60 % av de ärenden som hanteras i kommunfullmäk-tige påverkas av EU. Varje år ska länderna inom EU beskriva i nationella reformprogram hur de arbetar för Europa 2020.

Från den 1 januari 2015 bildas en regionkommun i Öst-ergötland med direktvalda politiker som styr över sjuk-vård, trafik och infrastruktur samt regional utveckling. Avsikten är att nya Region Östergötland ska utveckla ar-betet med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) från 2012. Motala kommun ser den regionala samver-kan som en hävstång för den lokala utvecklingen. Mot-ala kommuns ambitioner att samverka och påverka den regionala utvecklingen ställer krav på att kommunens företrädare kommunicerar gällande ställningstaganden.

Motala kommun ska generellt stärka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och internationell samverkan och söka stöd för utvecklingsarbete både i nationella och i EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta överordnade nivåers visioner, stra-tegier och mål ökar förutsättningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel. Under 2014 finns anledning att bevaka och söka medel från EU för den nya programperioden.

En ökad regional och interkommunal samverkan innebär också att successivt stärka vårt arbete inom Läns-Slako samt ökad samverkan med Linköpings uni-versitet (och även andra högskolor och universitet), Närsjukvården i Väst och med kommunerna i Västra Östergötland.

SverigestudienBakom Sverigestudien 2013 står de fristående företagen

Preera, Volvo IT och Skandia samt SKL. Avsikten med studien är att verka för ökad demokrati genom att till-föra kunskap om värderingar hos de som bor i Sverige.

Nedan återges en samman-fattning av en delstudie av Sverigestudien 2013 med ett kommunperspektiv. Mer in-formation om studien finns på sverigestudien.se. Motala kommun har valt att använ-da Sverigestudien aktivt i sitt arbete med ledning och styr-ning.

” I vår resa så här långt kan vi konstatera att kultur och värderingar är något som i

mycket stor utsträckning avspeglas i hur kommuner och landsting agerar som demokrati- och serviceaktörer. Medborgarna ställer krav på inflytande och delaktighet. Hur möter vi detta? Hur kan vi tillsammans skapa ett ännu bättre samhälle? Vi vill delge och sprida den kun-skap som vi hittills samlat på oss, men också bjuda in fler till en dialog kring värderingar och värderingars be-tydelse för framtiden. Det mönster som vi kan utläsa i olikheterna mellan kommun och nation handlar till stor del om viljan att påverka i frågor som rör människor personligen (kommunen som serviceaktör) och lokal-samhället (kommunen som demokrati-aktör). Medbor-garinflytande väljs av 26 procent som en önskad värde-ring och demokratiska processer väljs av 32 procent på kommunnivå jämfört med 28 procent på nationell nivå. Det finns en vilja att få vara med och skapa det samhälle man önskar se. Det innebär dock inte att man väljer att engagera sig politiskt utan detta tar sig uttryck i andra former. Medborgarna vill alltså vara delaktiga men är den kommunala organisationen rustad för detta? Nio kommuner har tillsammans i ett nätverk gjort en första kartläggning av kultur och värderingar. I kartläggningen har man låtit medborgare, medarbetare och förtroen-devalda få ge sin bild av vilka värderingar som råder i kommunen. De tre grupperna är till stor del överens om vilka värderingar eller beteenden som råder idag i kommunen och vilka man önskar se i framtiden. Men på frågan om organisationen och dess medarbetare är rustade för att låta medborgarna vara delaktiga blir re-sultatet ganska nedslående. Medarbetarna är frusterade över den rådande kulturen och i jakten på effektivitet och en ekonomi i balans tycks man ha tappat bort vem man är till för. Kanske är det så att det är dags att lyf-ta frågan kring syftet med ett visst agerande utifrån ett brukar-/medborgarperspektiv. Vad kommer ett visst agerande eller beteende att innebära för mottagaren av

• Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inklude-rande

• Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdom

• Tio integrerade riktlinjer• Sju flaggskeppsinitiativ: Digitala agendan, Unga

på väg, Innovationsunionen, Integrerad industripoli-tik, Ny kompetens och arbetstillfällen, Plattform mot fattigdom, Ett resurseffektivt Europa

• Nationella reformprogram

Europa2020-

strategin


den service som kommunerna/landstingen levererar? Att förändra kultur och värderingar är inget man gör över en natt. Det handlar istället om ett långsiktigt och systematiskt arbete.”

Medborgarundersökning, medborgardialog och verksamhetsutvecklingMotala kommun har under hösten 2013 genomfört SCB:s medborgarundersökning för andra gången. Medborgarundersökningen är en nationell attitydun-dersökning. Den som svarar behöver ej haft kontakt med kommunen. 1200 medborgare har fått möjlighet att besvara frågor inom tre områden. 49 procent valde att besvara enkäten.

• Hur uppfattas kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index)

• Hur uppfattas kommunens olika verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index)

• Hur uppfattas inflytande på kommunala beslut och verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index)

Inom samtliga tre huvudområden är Motalas medborg-are mer nöjda än genomsnittet av de 132 kommuner som genomfört undersökningen under 2013.

Nöjd RegioN iNdex:Jämfört med alla kommuner som genomfört undersök-ningen 2013 är betygsindexet för bostäder, kommunika-tioner, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har fakto-rerna kommunikationer, fritidsmöjligheter och trygghet fått högre betygsindex. Indexet för rekommendation, d v s att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Motala kommun har ökat från index 60 2011 till index 67 2013. Det genomsnittliga betygsindexet för rekom-mendation är 63.

Nöjd MedboRgaR iNdex:Jämfört med alla kommuner som genomfört under-sökningen 2013 är betygsindexet för räddningstjänsten, kulturen, miljöarbetet, renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har verksamheterna kultur och

miljöarbete fått högre betygsindex.

Nöjd iNflytaNde iNdex:Jämfört med alla kommuner 2013 är betygsindexet för information och förtroende högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har faktorn information fått högre betygsindex.

MedboRgaRdialog

Kommunfullmäktige har fattat beslut att under 2013 ta fram underlag för en förstärkt medborgardialog. En arbetsgrupp med både förtroendevalda och tjänstemän har med stöd av SKL:s nätverk för medborgardialog in-itierat piloter för systematisk medborgardialog och tagit fram ett underlag för beslut. I uppdraget ligger att ge-nerellt stärka medborgardialogen genom att både pröva nya former för medborgarmöten och i högre grad an-vända internet med sociala media. Avsikten är att koppla medborgardialogen till ledning och styrning genom nya riktlinjer i ledningssystemet. Uppdraget har stark bäring på resultatet av delstudien med kommunperspektiv i Sverigestudien 2013 samt medborgarundersökningen.

VeRksaMhetsutVeckliNg

En arbetsgrupp med tjänstemän från alla förvaltningar har under 2013 och 2014 arbetat med en gemensam strategi för kunddialog och verksamhetsutveckling. Pi-

lotarbeten har startat inom de flesta förvaltningar avse-ende ”ständiga förbättringar”. Avsikten är att ”ständiga förbättringar” – en leaninspirerad filosofi och arbets-modell- ska bli kommunens övergripande strategi för verksamhetsutveckling. I arbetsgruppens arbete ligger också att stärka befintliga kvalitetsverktyg som service-garantier och synpunktshantering i Dialog Motala. Vi-dare implementeras under 2014 ett innovationssystem för att systematiskt ta tillvara på medarbetares idéer, förbättringsförslag och innovationer. Från 2014 finns också en gemensam projektstyrningsmodell införd. Motala kommun har ambitionen att 2015 för tredje gången genomföra en utvärdering enligt ”Kommun-kompassen” och därefter eventuellt ansöka om att bli årets kvalitetskommun. Genom utvärderingen och an-sökningsförfarande finns en process för lärande och förbättringar av kommunens arbete med ledning/styr-ning och verksamhetsutveckling.

Motala 2013 Genomsnitt 132 kommuner 2013

Motala 2011 Genomsnitt 128 kommuner 2011

Nöjd Region Indexvarav rekommendation

6367

5963

5960

6064

Nöjd Medborgar Index 56 53 53 54

Nöjd Inflytande Index 43 39 38 41


En aktiv arbetsmarknadspolitik

Prioriterat område

En aktiv arbetsmarkmands-politikMänniskor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörj-ning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspoli-tik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombi-nera utbildnings-, näringslivs och socialpolitik.

Fakta Antalet förvärvsarbetande i Motala ökade under 2012 med 1,1 procent. I riket ökade antalet förvärvsarbetan-de med 1,4 procent. Antalet sysselsatta i Motala (dag-befolkningen) är i princip oförändrat. Gapet mellan in- och utpendling fortsätter därmed att vidgas. Sam-manlagt pendlar 5 900 personer från Motala till sina ar-beten i andra kommuner framförallt i vårt närområde. Pendeltågstrafiken hade inte kommit igång under 2012. Den minskande inpendlingen visar dock tendenser att plana ut under de senaste åren.

Bland samtliga utrikes födda i åldern 20 - 64 år var för-värvsintensiteten 49 procent under 2012. Av dem som är födda i Norden förvärvsarbetade 61 procent och av dem födda utanför Europa 38 procent. Jämfört med ri-ket ligger siffrorna för Motala under för samtliga grup-per.

Förvärvsintensiteten (andel förvärvsarbetande) steg något i Motala och var 73,9 procent mot 73,5 jämfört med året innan. Förvärvsintensiteten för männen var densamma som året innan, 76,4 procent. Andelen för-värvsarbetande kvinnor ökade från 70,5 procent till 71,1.

Vård och omsorg är sedan 2009 största bransch i Mot-ala. Tillverkning och utvinning minskar och sysselsät-ter idag 14 procent vilket är under rikets snitt. Hotell och restaurang, handel samt fastighetsverksamhet ökar mest.

En konsekvens av den strukturomvandling som pågått är att arbetslösheten i Motala under flera år legat över riket och länet och ser ut att ligga på en fortsatt hög

nivå. För ungdomar 18 - 24 år har Motala en markant högre arbetslöshet än länet och riket.

I åldersgruppen 30 - 34 år finns ett större gap mellan Motala och regionen/riket än samma jämförelse för ål-dersgruppen 20-64 år vad avser högskoleutbildade. I Motala har åldersgruppen 30-34 år i princip legat still eller minskat svagt, medan riket och regionen ökat un-der perioden 2007-2012. Motala har betydligt fler invå-nare än regionen och riket som enbart har grundskola. Det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå och det finns f.n. inget som tyder på att skillnaden jämnas ut. Män har både i Motala, regionen

föRVäRVsaRbetaNde 20 - 64 åR, i pRoceNt, åR 2012 källa:scb

Hela befolkningen Utrikes föddaDärav födda i Norden

födda i övriga Europa födda utanför Europa

Motala 73,9 49,0 60,7 56,8 37,6

Riket 77,1 57,5 66,2 62,5 51,6

efteRgyMNasial utbildNiNg i åldeRsgRuppeN 30 - 34 åR 2007 - 2012. källa: scb

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Motala Länet Riket

aNtal NystaRtade föRetag 2010 – 2012 efteR koMMuN, peR 1 000 iNVåNaRe

källa: tillVäxtaNalys/scbÅr Motala Östergötland Riket

2010 7,5 8,8 11,6

2011 8,4 9,3 12,3

2012 7,7 9,1 11,5


och riket en lägre utbildningsnivå än kvinnor.

Vad avser nyföretagande ligger Östergötland markant under rikets nivåer. Motala ligger i sin tur under regio-nens nivå. Därmed har inte heller nyföretagande kun-na kompensera minskade arbetstillfällen inom tillverk-ningsindustrin.

Ett gemensamt resultatmål är att ingen under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Antalet registerledare med ekonomiskt bistånd under 25 år har ökat med 20 personer under 2013 och är 170 i januari 2014. Orsaker till det ökande antalet med försörjningsstöd är arbets-löshet, psykisk och fysisk ohälsa. Kommunens ambi-tion är att erbjuda en mångfald av aktiviteter för att på-börja utbildning eller arbete, bland annat ungdomsjobb och vuxenutbildning och därmed undvika ett passivt bidragsberoende samt att bromsa inflödet till försörj-ningsstöd.

AnalysOvan beskrivna fakta innebär att den låga utbildnings-nivån, brister i integration, dålig matchning på arbets-marknaden sammantaget leder till en hög arbetslöshet. Denna problembild ska mötas med tre långsiktiga stra-tegier. Genom att arbeta för fler invånare, företag och besökare skapas fler arbetstillfällen i Motala. Förbättra-de resultat i skolan och ökat intresset för studier leder till en högre utbildningsnivå och förbättrad matchning på arbetsmarknaden. En utvecklad infrastruktur och förbättrade kommunikationer ökar möjligheten till pendling och leder till en höjd sysselsättningsnivå. Motala kommun behöver med hänsyn till brister i inte-gration ta ett gemensamt grepp som syftar till mångfald för tillväxt. Mot bakgrund av att mer en halva befolk-ningsökningen 2013 bestod av utlandsfödda har detta behov accentuerats.

Sysselsättningsstatistiken har konstant eftersläpning med 1 år. Det finns goda skäl att tro att utvecklingen under 2013 då Motala kommit med i den regionala pen-deltågtrafiken samt fått förbättrat vägförbindelse till E 4 i Mjölby har lett till att sysselsättningsläget förbättrats. Strukturomvandlingen har fortsatt inom tillverknings-industrin men Motala är med ett ökat småföretagande nu bättre rustat att möta den framtida utvecklingen. En nyckelfaktor för Motala är en bred satsning för att höja utbildningsnivån. inom alla åldersgrupper.

Inriktning för 2015• Ett kommunövergripande och långsiktigt arbe-

te för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar

avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning som bygger på kompe-tens- och branschanalyser. I arbetet med en ökad utbildningsnivå är också insatser för att utveckla vägledning och validering viktiga. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fort-sätta med fokus på mångfald för tillväxt. Mång-faldsarbetet ska omfatta åtgärder för minskad boendesegregation och för landsbygdsutveckling

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra pri-vata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsätt-ningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, ny-företagande och en god lokal företagsmiljö. Ar-betet med 20-punktslistan för en företagsmiljö i toppklass ska fullföljas. Hög prioritet har aktivi-teter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens offentliga upphandling ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik.

• Alla har rätt till sysselsättning efter förmåga och därmed kunna bidra till samhällets utveckling. Ge-nom den sociala ekonomin kan möjligheter till sys-selsättning utvecklas för de som inte får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. En väg kan vara lönebidragstjänster. Ett annat verktyg är socialt an-svarsfulla upphandlingar för att få ingångar till fler på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet som i sin tur bidrar till att minska det personliga lidande som ohälsa och utan-förskap medför och minska samhällskostnaderna.

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar utanförskap och arbetslöshet orsakade av sämre utgångsläge pga i skolunderbyggnad. Fokus är stu-dieförberedande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete.


Barns och ungas uppväxtvillkor

Prioriterat område

Barns och ungas uppväxtvillkorVi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten

FaktaSammanställningen är gjord utifrån de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention.

Genom att följa de faktorer som tas upp i barnkonven-tionens finns möjligheter till nationella jämförelser som grund för ett lokalt utvecklingsarbete.

En god levnadsstandard Varje barn har rätt till social trygghet och till en levnads-standard som krävs för att kunna utvecklas. Föräldrarna har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Andelen barn i Motala som lever i ekonomiskt utsatta hushåll var 2011 något lägre än i länet och riket. Det bör noteras att denna statistik från SCB har en efter-släpning.

Nästan hälften av hushållen med låga inkomster i kom-munen, består av ensamstående med barn. Motala har en högre andel barn inom hushåll med låga inkomster med utländsk bakgrund. Goda livsvillkor för vuxna, som möjligheter till sysselsättning och försörjning, är av största betydelse för barnens levnadsstandard.

Bästa möjliga hälsa Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till sjukvård och rehabilite-

ring, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö.

De allra flesta barn i Motala mår bra. Enligt Barnmiljö-hälsoenkäten 2011 skattar 94 % av föräldrarna i Motala sina barns hälsa som mycket god eller god oavsett kön eller ålder. Motalas resultat här är dock sämre än snittet i vår region. Allvarligt är egenskattningar av psykoso-matiska besvär, t ex trötthet, besvär med huvudvärk, oro och nedstämdhet där flickor i högre åldersgrupper visar på ökade besvär.

Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat de senaste åren, likaså andelen som röker och snusar. Alarmerande är dock utvecklingen när det gäller narkotika vad avser s k nätdroger. På riksnivå hade 2012 15 % av flickorna och 20 % av pojkarna på gymnasiet någon gång använt narkotika (t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB.

En god utbildning Varje barn har rätt till obligatorisk och kostnads-fri grundutbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, men också för sina föräldrar, den egna kulturel-la identiteten, det egna språket och sitt egna värde. Utbildningen ska också förbereda barnet för ett an-svarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av bland annat förståelse, tolerans och jämlikhet mellan könen.

baRNfattigdoMsiNdex 2011 - aNdel baRN 0 - 17 åR i ekoNoMiskt utsatta hushåll

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Med utländsk bakgrund Med svensk bakgrund Totalt

Ande

l (%

)

Motala

Länet

Riket

MeRitVäRde åRskuRs 9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2008 2009 2010 2011 2012

Motala

Östergötland

Riket


Andelen elever som uppnår skolans mål och det ge-nomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har tidigare legat markant under såväl länet som riket. De två senaste åren har ett trendbrott skett och siffrorna i Motala lig-ger nu i nivå med länet och riket.

En trygg uppväxtVarje barn har rätt till omvårdnad, att växa upp under trygga förhållanden, och att utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar. Ett barn som är skilt från en eller båda föräldrarna har rätt att upprätthålla en personlig och direkt kontakt med dem, om det inte strider mot barnets bästa. Barn med funktionshinder har rätt till särskild omvårdnad.

Tryggheten i skolan, och i hemmet, är viktig men det finns anledning att vidga begreppet till att även omfat-ta den fysiska miljön som luft, vatten, ventilation, bul-ler, trafik etc. Samhällets ansvar definieras i lagstiftning på många områden och här finns mycket att vinna på samverkan mellan förvaltningar och med andra delar av samhället.

Delaktighet i samhället Varje barn har rätt till att få uttrycka sina åsikter och att bli lyssnad på utifrån två perspektiv: Barn som kollektiv har rätt till inflytande i frågor som rör dem – verksam-heter, närmiljö, politiska beslut som påverkar dem, och så vidare. Det enskilda barnet har rätt att få komma till tals och bli respekterad i frågor som direkt rör honom

eller henne.

Det prioriterade området ”Barns och ungas uppväxt-villkor” har i huvudsak kanaliserats mot socialnämn-dens och bildningsnämndens verksamhet. Det finns anledning att vidga frågan till att gälla barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet generellt.

Samhällets stöd och skyddVarje barn har rätt till att få skydd mot övergrepp och utnyttjanden av olika slag. Detta gäller bland annat skydd mot missförhållanden och övergrepp i familjen, mot ekonomiskt eller sexuellt utnyttjande, mot handel med barn, och mot väpnade konflikter. Samhället har skyldigheter att på olika sätt skydda barnet när hon eller han befinner sig inom den sociala barn- och ungdoms-vården, rättsprocessen och/eller asylprocessen

Samhällets skyldighet att ge barn stöd och skydd finns reglerat i lag. Tidig upptäckt och ett lättillgängligt stöd är av stor betydelse för att minimera risken för att pro-blemen växer sig allt för stora och leder till placering utanför hemmet.

AnalysResultatförbättringen inom grundskolan kan vara en viktig vändpunkt för en höjd utbildningsnivå. Det finns anledning till fördjupade analyser och jämförelser vad avser barn och ungas hälsa och hälsorisker. Flera om-råden i faktadelen pekar på vikten av föräldrarnas sys-selsättning för att barnens förhållanden ska förbättras.

På nationell nivå framförs nu förslag om mindre barn-grupper grundskolan lägre årskurser vilket får tydliga konsekvenser i verksamheten. Med hänsyn till befolk-ningsutvecklingen finns akuta behov av resursförstärk-ning inom förskolan 2015.

Motala kommun ska utnyttja ökade möjligheterna till nationella jämförelser med utgångspunkt från de fakto-rer som tas upp av barnkonventionen. Förbättrade ana-lyser av barn och ungas livssituation och hälsa ska ligga till grund för det lokala utvecklingsarbetet i Motala.

Inriktning för 2015Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande syn-sätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Avgörande faktorer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i under-visningen som ger förutsättningar för fortsatta studier. En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård. Hälsa för alla – Fördjupning av samverkan mellan skola


och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt av barn med ohälsa. De metoder som utvecklats inom ramen för Psynkarbetet ska implementeras. Samtidigt måste arbetet med utvecklingen av metoder som bidrar till bättre hälsa fortsätta. Ett fortsatt uppdrag att utveck-la kommunens stödverksamheter att bli mer lättillgäng-liga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjukvården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån deras egna villkor och på arenor/mötesplatser anpassade till dessa. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala kommun som en kommun med bra uppväxtvillkor.


Insatser för äldre

Prioriterat område

Prioriterat område – insatser för äldreI Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning.

Fakta Enligt SKL:s och socialstyrelsens rapporter från de se-naste åren är äldreomsorgens kvalitét i Motala mycket bra avseende den sammantagna servicen inom hem-tjänst och särskilt boende. Dessa rapporter och jäm-förelser innehåller både fakta och synpunkter från kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bästa kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen enligt medborgarunder-sökningen 2011 och 2013 ligger under snittet för utvär-derade kommuner. Detta betyder att kvaliteten i Motala kommuns äldreomsorg inte är tillräckligt känd generellt hos medborgarna.

Motala kommuns prognos visar att åldersgruppen 65-79 år ökar med drygt 1000 personer fram till 2020 med hänsyn till höga födelsetal under 1940-talet. Längre fram efter 2025 kommer genomslaget i åldersgruppen över 80 år.

Vi lever i genomsnitt längre och med fler friska år. Stöd i vardagen med hemsysslor som t.ex städ och tvätt som enda stödinsats minskar, delvis även beroende på att fler väljer att söka denna service på den privata marknaden. När väl vård och omsorg behövs så är det ofta under en senare men också kortare fas i livet. Då handlar det ofta om mer omfattande stödinsatser. I kombination med det ökade antalet äldre som är att vänta kommer därför det samlade omsorgsbehovet att öka.

Äldre vill fortsätta leva sitt eget liv i oberoende och efter

sina individuella preferenser. Utmaningen för samhället är att ha kunna tillhandahålla lösningar som innehåller både flexibilitet efter individuella behov och som ger trygghet leva sitt liv i eget boende efter grunder som man själv har valt. Avgörande är tillgången till bostäder med god tillgänglighet.

Ett nytt gränssnitt för den form av boende som ska till-handahållas av kommunen efter en individuell prövning och sådana anpassade äldrebostäder som erbjuds på den allmänna bostadsmarknaden håller på att utveck-las. Möjligheter att skapa/konvertera bostäder till seni-orbostäder med vissa serviceinslag kan vara en del av lösningen. I detta behöver kommunen inta en aktiv roll. En problematik i detta sammanhang är att många av miljonprogrammets bostäder saknar hiss. Det är nöd-vändigt med fler tillgängliga lägenheter även avseende äldre som vill/måste flytta från ett villaboende.

Den egna hälsan är avgörande för upplevelsen av god livskvalitet. Den går också att påverka genom fysisk ak-tivitet/träning. På så sätt går det också att skjuta upp eller mildra behovet av vård- och omsorgsinsatser. Där-för behöver kommunen bedriva och inspirera till häl-sofrämjande aktiviteter för äldre i form av bland annat anpassad fysisk träning som del av en aktiv förebyggan-de strategi.

Den digitala utvecklingen har även skapat grund för nya tekniklösningar som kan underlätta kvarboende för äldre. Kommunen behöver vara aktiv och förutseende för att ta tillvara de möjligheter som ligger i nya inno-vationer inom området. Genom en hemsjukvård med ökat kommunalt ansvar från och med 2014 finns för-utsättningarna för en samordnad vård och omsorg för äldre vilket kan bidra till att stärka tryggheten för äldre i ordinärt boende.

Från 2016 ska kommunen ta hänsyn en behovsanpas-sad bemanning inom äldreomsorgen enligt socialstyrel-sens föreskrifter.

0500

1000150020002500300035004000450050005500600065007000750080008500

2012 2020 2025

antal

år

65-79 80-

Prognos


AnalysDen demografiska utvecklingen kommer efterhand leda till ett ökat samlat tryck på vård och omsorg. Ett strategiskt och förebyggande arbete avseende äldres bo-stadssituation och hälsa är nödvändigt för att möta en framtida situation med ökade resursbehov.

Inriktning för 2015• Ett boende som är anpassat för äldres behov är

en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordi-narie hemmiljö. Möjligheten att öka den fysis-ka tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bo-stadsbestånd ska analyseras inom ramen för ar-betet med den generella bostadsförsörjningen.

• Samordningen inom sjukvård och omvård-nad förstärks genom fortsatt arbete med av-siktsförklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samver-kan och användningen av tekniska hjälpme-del. Samarbetet fortsätter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

• Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas ge-nom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggan-de hälsoarbete för äldre. Hög prioritet har fortsatt utveckling av ”må-bra” aktiviteter.


Det attraktiva och klimatsmarta Motala

Prioriterat område

Det attraktiva och klimatsmarta MotalaI det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för bo-ende, företagande och besökare och vårt samhälle präg-las av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation.

Fakta Folkmängd 1980-2012 samt SCB:s framskrivning till 2020 och prognos till 2023.

Befolkningsutvecklingen sett över de senaste dryga 30 åren visar på ett förhållandevis stabilt antal invånare. I förhållande till basåret 1980 har vi i stort sett samma antal invånare nu som då. Trots stora förändringar i sysselsättning har invånarantalet kretsat mellan 41 000 till 43 000 invånare. I redovisade diagram finns SCB:s några år gamla prognos som visar på en svag ökning andra halvan av detta decennium och kommunens mål-folkmängd att nå 43 000 invånare år 2020.

Befolkningsökningen 2013 är historiskt hög med ett netto om 320 personer. Till 2/3 består denna ökning av invandring. De inrikes inflyttande kommer till störs-ta delen från vårt län och framförallt Linköping. Den huvudsakliga befolkningsökningen har skett i Motala tätort. Även Klockrike, Borensberg och Tjälmo ökar något. I övriga tätorter och landsbygdsdelarna minskar befolkningen. Åldersgruppen 0 - 15 år ökar medan antalet gymnasieungdomar minskar radikalt 2013. I ål-dersgruppen 65 – 79 sker en omfattande ökning med-an antalet i den alla äldsta gruppen är oförändrat under 2013.

En förutsättning för att både behålla befolkningen och att kunna växa är att det tillkommer nya bostäder samt att befintliga bostäder renoveras och förbättras. De se-naste åren har Motala haft en förhållandevis liten bo-stadsproduktion och åren som ligger framför oss ser inte ut att bli bättre. Ändå har det i genomsnitt byggts 40 lägenheter per år under perioden 2000-2012. Fak-torerna bakom detta är flera, varav produktionskostna-derna för nya bostäder är den kanske mest väsentliga. Generella problem kan också vara lånevillkor, svag in-komstutveckling för hushållen och osäkerhet om fram-tida subventionsvillkor

Bilden visar utfall och prognos fram till 2020 för hur

klimatutsläppen kommer att utvecklas om arbetet fort-sätter i samma omfattning som tidigare. Prognosen vi-sar att målet 2 ton/invånare troligtvis inte kommer att nås. Det krävs flera åtgärder och insatserna behöver öka takten under de kommande åren.

Stora insatser görs på många områden för att utveckla det klimatsmarta Motala. Mellan år 2005 och 2010 har de lokala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser minskat med ca 6%. Trots detta krävs det att vi ökar takten för att minska utsläppen om det beslutade målet om en utsläppsnivå på 2 ton CO2 per kommuninvånare år 2020 ska nås. Exempel på positiva resultat under de gångna åren är:

• Antal personbilar med förnyelsebara bränslen är ca 7 %

• Försäljning av diesel har ökat • Resandet med kollektivtrafik har ökat med ca 10 %• Andelen olja som används till uppvärmning har

minskat• Elanvändningen har minskat• Förnybar energiproduktion inom kommunen har

ökat• Vindkraften med 40 %

folkMäNgd 1980 - 2013 saMt scb:s fRaMskRiVNiNg till 2023 och pRogNos till 2023källa scb och klf (koMMuNpRogNos)

40000

40500

41000

41500

42000

42500

43000

43500

Kommunprognos

SCB:s framskrivning

koldioxidutsläpp peR iNVåNaRe i Motala

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

ton CO2/invånare

mål CO2/invånare


• Kommunens fordonspark består av fordon som i allt högre grad drivs av biogas

Bland de lokala utsläppskällorna dominerar transporter 34% och hushåll 43%. De offentliga verksamheternas andel av energianvändning representerar ca 6 % men har en stor betydelse som pådrivare och gott exempel. En ny klimat- och energiplan har antagits som anger riktningen för det fortsatta arbetet.

AnalysBefolkningsutvecklingen de senaste åren och ett accele-rerande tillväxtarbete innebär att en målfolkmängd om 43 000 invånare till år 2020 är en rimlig utgångspunkt. Förutom sysselsättningsläget är den kritiska faktorn avseende befolkningsutvecklingen ett ökat bostadsbyg-gande. Med hänsyn till att en stor del av befolkning-sökningen kan förväntas vara utlandsfödda krävs ökade insatser som syftar till mångfald för tillväxt. Motala har ett omfattande lokalt hållbarhetsarbete men

behöver generellt förstärka detta inom alla verksamhe-ter i en dialog med medborgarna för att nå uppsatta mål.

Inriktning för 2015• En växande befolkning förutsätter tillgång till

bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bo-städer som möter behoven hos alla medborg-are: ungdomar, barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och en rörlighet på bo-stadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. Den bostadsförsörjningsplan som upp-rättas under 2014 ska börja genomföras i sam-verkan med intressenter på bostadsmarknaden.

• En attraktiv kommun för boende innebär även att äldre bostadsområdena ska rustas. Det är vik-

tigt att integrera en social aspekt i detta arbete ge-nom att t. ex. lokalisera kommunal verksamhet eller på annat sätt förstärka dessa områdens status.

• Arbetet med Framtidens Motala med en stads-vision och utvecklingsplan ska nu genomföras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besö-kare. Ett starkt fokus 2015 på åtgärder som stär-ker sjöstaden och Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare sam-verkar kommunen med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värd-skap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisationen. 2015 innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer.

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas. Vidare ska den sociala hållbarheten befästas ge-nom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.


KompetensförsörjningIT-planeringLokalförsörjningStadsbyggnad

Strategiska resursområden

KompetensförsörjningKompetensförsörjning är den sammanfattande be-nämningen på planering och åtgärder som syftar till att tillgodose en organisations behov av arbetskraft. Att strategisk arbeta med detta innebär att säkerställa att kommunen har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål både på kort och lång sikt. Man ut-går från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur de olika verksam-heternas samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen.

Detta är en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning och bidrar därmed till att resultat och ut-veckling står i fokus. Metodstöd för kompetensplane-ring, rekryteringsprocess och karriärväxling är viktiga verktyg. Men också en mängd olika aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera och rekrytera rätt kompetens, behålla medarbetare som har efterfrågad kompetens, till åtgärder för växling och avveckling av kompetens.

SyfteVi befinner oss i en tid där välfärdssektorn behöver rekrytera ett stort antal medarbetare. Detta beror på många pensionsavgångar men också på en ökad efter-frågan på välfärdstjänster. I Motala kan vi t ex se en kraftig ökning av personer över 80 år från 2020. För att kunna leverera skola, omsorg, teknisk service och andra tjänster av hög kvalitet måste vi få kompetenta medar-betare att trivas och stannar kvar hos oss, samtidigt som vi behöver locka unga att söka våra jobb.

AnalyspeRsoNalbehoV

År 2012 togs en personalbehovsprognos fram där vi kan se framtida personal- och rekryteringsbehov fram till och med år 2021. Vårt personalbehov beror i hög grad på kommunens befolkningsutveckling, men även på hur effektiviteten förändras. Enligt prognosen be-

räknas personalbehovet i våra verksamheter öka från drygt 3 500 individer år 2011 till cirka 3 750 individer år 2021.

De olika verksamheternas personalbehov påverkas av olika befolkningsgrupper. Exempelvis styrs personal i grundskolan av antalet barn i skolåldrarna medan be-hovet snarare styrs av hela befolkningen i andra. Tittar vi närmare på personalbehovet i de olika förvaltning-arna kan man se vissa avvikelser från prognosen. Ned-lagda gymnasieprogram påverkar statistiken, likaså ett antagande från bildningsförvaltningens sida att anställd personal i större utsträckning stannar kvar i tjänst efter 65-års ålder. Likaså har man en ökning av förskolebarn som påverkar antalet personal inom förskolan. Diskus-sioner kring fler förstelärare och ökad grundbemanning kan också komma att påverka behovet.

Socialförvaltningens övertagande av hemsjukvården samt att äldreboendet Solbacken återgår till kommunal verksamhet och Ungbo försvinner påverkar siffrorna. Utöver detta är pågående teknikutveckling en faktor att ta hänsyn till, likaså att våra kommuninnevånare blir äldre och kan ha större behov av olika typer av insatser. Förvaltningen ser också ett växande behov av boende-lösningar för äldre med psykiska funktionsnedsättning-ar som kan påverka personalbehovet.

Plan- och Miljöförvaltningen lyfter upp en ökad efter-frågan av t ex. GIS-tjänster som kommer att påverka personalbehovet. Liknande resonemang förs hos kom-munledningsförvaltningen när det gäller efterfrågan på IT-tjänster. Tekniska förvaltningen är i stor grad bero-ende av förändringar i de andra verksamheterna vilka kan påverka deras personalbehov.

RekryteringsbehovRekryteringsbehovet är mer komplext och beror på en rad olika faktorer som hur mycket och i vilken takt per-sonalbehovet förändras, effektiviseringar och den be-fintliga personalens rörlighet. Rekryteringsbehovet be-räknas ligga mellan cirka 310 och 380 personer per år.

Redan idag befinner vi oss i en situation där flera av våra verksamheter upplever problem med att rekrytera och behålla personer med viss kompetens. Ökade krav från omvärlden gör att vi behöver kompetens som inte alltid matchar den vi har i vår organisation idag. T ex behövs insatser för att göra yrken som bland annat för-skollärare, lärare, socialsekreterare och ingenjörer mer attraktiva. Också rekryteringen av chefer är svårare idag än tidigare. Att gruppen nyanlända ökar ställer krav på


hela organisationen när det gäller kompetens inom en hel del olika områden. En ökad tendens till rörlighet bland medarbetarna medför fler rekryteringar än tidi-gare.

StrategiKommunfullmäktige antog i oktober 2013 ett perso-nalpolitiskt program som ger vägledning när det gäller normer, värderingar och inriktning som är viktiga för en attraktiv arbetsgivare. Fokus de närmaste åren kom-mer att vara på att se till att programmet blir verklighet, och omfattande utvecklingsarbeten har påbörjats inom en rad olika områden. Dock finns det områden som ytterligare behöver för-bättras. Perioden 2015-2017 bör fokusera på hur vi på ett systematiskt sätt kan arbeta med att säkerställa att vi har rätt kompetens i organisationen. Metodstöd och verktyg för bättre framtidsprognoser avseende kompe-tens jämfört med dagens kompetens, och hur vi arbetar med glappet däremellan, behöver arbetas fram. Viktigt är också att hitta sätt för att utvärdera insatser, så vi tidigt kan upptäcka om de gett avsedd effekt eller inte.

Möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning spelar stor roll för hur medarbetarna upplever sina in-terna karriärmöjligheter. Därför behöver vi starta upp ett arbete med att synliggöra och skapa karriärvägar. Människor har olika drivkrafter och behöver utvecklas i linje med dem för att prestera bäst, och medarbetare behöver stimuleras och belönas på olika sätt beroen-de på karriärinriktning. Alla sorters karriärinriktningar behövs eftersom olika kompetenser och drivkrafter utvecklar verksamheten. Med en bredare syn på karri-är kan vi också lättare attrahera och motivera dagens unga, som har en annan syn på yrke och arbetsliv än tidigare generationer. Samarbete mellan kommuner och landsting kan skapa en arbetsmarknad som tillgodoser karriär- och utvecklingsbehov bättre. Liknande karriär-tjänster som skapats inom skolans område kan kanske skapas inom andra områden. Den successionsplanering som påbörjats kommer att stimulera till att vi blir bättre på att identifiera nyckelpersoner i organisationen.

Men för att locka till oss morgondagens medarbetare behöver vi också bli bättre på marknadsföring av våra jobb samt att hitta alternativa vägar för att locka till oss framtida medarbetare. Detta kan inkludera riktade åtgärder som att jobba mer aktivt i skolor, universitet och med att erbjuda examensjobb. Ett tydligt arbets-givarvarumärke gör det lättare för oss att attrahera rätt personer och hitta de talanger vi behöver. Här behövs

åtgärder som stärker märket både internt och externt, men också åtgärder för att marknadsföra och utvärdera märket för att hela tiden hålla det levande och aktuellt. Ett genomtänkt arbetsgivarvarumärke är inte bara en bonus utan en förutsättning för att kunna utföra det som är vårt uppdrag: att ge invånarna grundläggande service av hög kvalitet.

Uppdrag kompetensförsörjningKommunledningsförvaltningen har i uppdrag att fö-reslå ett systematiskt gemensamt arbete för att stärka kommunens kompetensförsörjningen. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Den årliga processen för planering av kompetensförsörjning ska integreras med årsagendan.


ITIT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och för-djupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra ser-vicen till näringsliv och medborgare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i. Detta kräver att IT på sikt är tillgänglig för all personal i kommunen och för alla medborgare.

Fakta och analysBehovet av en robust IT-infrastruktur ökar hela tiden i takt med ökad användning av IT i de kommunala verk-samheterna. I skolan är IT en viktig komponent i un-dervisningen i alla åldrar, inom omsorg och sjukvård ökar kraven på dokumentation och tillgänglighet, inte minst genom lagstiftning och nationella krav. Verksam-heter som hemsjukvård, räddningstjänst och vatten- och avlopp kräver tillgängliga IT-system dygnet runt, årets alla dagar. Detta är en ny kravbild inom området kommunal IT – det har tidigare räckt med support un-der kontorstid.

De senaste åren har efterfrågan och användning av mo-bila lösningar ökat kraftigt och det har anskaffats stora mängder surfplattor och smarta telefoner som i sin tur har krävt att en helt ny trådlös infrastruktur tas fram. Inga personella resurser har tillkommit för hanteringen av alla enheter, vilket belastar såväl IT-enheten som an-dra medarbetare i verksamheterna.

Runt hörnet väntar flera stora utmaningar, främst inom omsorg/hemsjukvård där utvecklingen går mot ”vård i hemmet”, där olika teknikstöd ska effektivisera och höja patientsäkerheten, men även inom skolan där IT-användningen förväntas öka dramatiskt.

Motala kommun har en ”slimmad” IT-enhet jämfört med liknande kommuner. För att kunna möta nuva-rande och kommande uppdrag och utmaningar måste enheten förstärkas med personella resurser, liksom en ny modell för kostnadsfördelning, så att nya funktio-ner och lösningar får kostnadstäckning. Den befintliga infrastrukturen kräver periodiskt utbyte och stän-dig ut-veckling samtidigt som olika volymer ökar, t.ex. mäng-den lagrad data som ska tas backup på, eller ökande bandbreddsbehov.

Övergång till MicrosoftmiljöKommunen har i många år använt Novellprodukter i servrar, nätverk, e-postsystem och andra verktyg. Mo-

derna verksamhetssystem och verktyg är numera är an-passade till Microsofts produkter. En förstudie genom-fördes under 2012 som resulterade i en handlingsplan med uppskattade kostnader för att kunna genomföra en övergång 2014-2016. Detta är ett stort projekt som be-lastar hela kommunens IT-verksamhet under perioden.

Elevnät och IT i skolanBildningsförvaltningen vill gärna genomföra en stor-skalig en-till-en-lösning, med surfplattor och bärbara datorer. Som stomme i elevnätet förordas därför en molnlösning som bygger på Microsoft Office365, vil-ket ger större frihet i valet av utrustning för eleverna. Kraven på infrastruktur innebär att trådlösa nät mås-te finnas, liksom en kraftig internetförbindelse och en synkronisering av kontouppgifter mellan Extens och ”molnet”. Elevdatorer/surfplattor bör upphandlas med inkluderad support för att få kontroll på supportkost-naderna. Den stora ut-maningen kring ovanstående lös-ning är inte de tekniska delarna, utan ”mjuka frågor” kring arbetssätt, samordning, juridik och liknande. Be-fintlig elevplattform i linuxmiljö avvecklas successivt och stängs helt halvårsskiftet 2016. Utvecklingen av IT i skolan har stor strategisk betydelse och ska genomföras i en tät dialog mellan IT-enheten och bildningsförvalt-ningen.

Utbyggnad av stadsnät enligt IT-infra-strukturprogrammetAnslutningar kommer genomföras av ytterligare kom-munala arbetsplatser, tekniska anläggningar och externa företag. Riktad kanalisation sker regelmässigt vid mar-karbeten, t ex ombyggnad av gator, nyetablering, de-taljplaner.

Fortsatt utbyggnad på landsbygden förutsätter extern finansiering via olika stöd. Sträckor som är aktuella i IT-infrastrukturprogrammet är t.ex Nykyrka – Medevi – Västanvik, Österstad – Långskogen – Varv – Fågelsta,


Godegård – Tjällmo, Österstad – Fornåsa – Älvan – Klockrike – Linköping, Korskrog – Älvan. Vilka sträck-or som prioriteras beror till stor del på hur marknaden agerar, vilket även påverkar möjligheten till statligt stöd. En ny version av IT-infrastrukturprogrammet utarbetas under 2014 och ska omfatta 2015 - 2020.

Driftsäkerhet

Katastrof-/kontinuitetsplanering är nödvändig för att upprätthålla en fungerande verksamhet när det ovänta-de inträffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall försedd med dieseldriven reservkraft. Den nya rädd-ningsstationen utnyttjas delvis som alternativ driftplats sedan 2012. Nästa steg i att säkra IT- och teleinfrastruk-turen blir att bygga redundanta lösningar i takt med ge-nomförandet av migreringen till Microsoftmiljö, för att säkerställa att IT-driften kan återupptas i rimlig tid efter en större incident.

TjänstekatalogSyftet med en tjänstekatalog är att beskriva och avgrän-sa tjänster, så att innehåll, kostnader och övriga villkor blir tydliga och enkla att följa upp. Arbetet med att ta fram en tjänstekatalog har påbörjats, men en översyn av kostnadsfördelningsprinciperna är nödvändig för att göra rätt tjänstepaketeringar. Som exempel kan nämnas att klientdatorer, surfplattor och mobiltelefoner skulle kunna ägas av KS och hyras ut till verksamheterna, med syftet att hålla en jämn kvalitet och garantera att perio-diskt utbyte sker, ett vanligt förfarande i kommunerna.

Infrastrukturen och de allmänna grundläggande tjäns-terna, t.ex. e-post, backup, internetanslutning, kan även fortsättningsvis drivas med ramfinansiering, för-utsatt att det finns möjlighet att justera ramarna t.ex. vid volymökningar. Kostnader för specifika tjänster och volymer som är kopplade till enskilda verksamhe-ter eller förvaltningar bör kunna bekostas av respekti-ve verksamhet. Exempel på detta är kostnader för drift

av verksamhetsspecifika klientplattformar eller tjänster som 24/7.

SamverkanSamverkan mellan olika aktörer blir en allt viktigare förutsättning för att kunna lösa våra IT-behov. Sam-verkan kan ske på många olika nivåer, från samtal till samgående. Intresset för gemensamma lösningar i lä-net ökar, t.ex. för e-tjänster, e-arkiv och gemensamma upphandlingar. Motala kommun har för närvarande en aktiv dialog kring samverkan med våra grannkommuner Vadstena och Mjölby.

UppdragKommunledningsförvaltningen har i uppdrag att före-slå ett förbättrat systematiskt gemensamt arbete för att stärka kommunens IT-utveckling. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Inom ra-men för uppdraget ska även en ny kostnadsfördelnings-modell fastställas. Den årliga processen för utveckling av IT-verksamheten ska integreras med årsagendan.


LokalförsörjningLokaler är stödresurser till kommunens kärnverksam-het. Effektiv lokalförsörjning syftar till att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler till kärn-verksamheterna. Nu gällande kommundirektiv för lo-kalförsörjningen anger att kommunen i huvudsak skall äga de fastigheter vilka långsiktigt behövs för kommu-nens kärnverksamheter.

Lokalförsörjningen syftar till att ge en helhetsbild av det framtida behovet av lokaler, tillgängliga lokaler, möjliga effektiviseringar samt utgöra underlag för komman-de investeringar. Lokalbehovet sammanställs årligen utifrån underlag från de olika förvaltningarna. Inves-teringsbehov för de närmaste fem åren med en tydlig inriktning för de närmaste tre åren sammanställs i lo-kalförsörjningsplanen. För att kunna vara effektiva är det viktigt att kommunstyrelse och nämnder fortsätter att prognostisera framåt och att målet på en tioårig pla-neringshorisont uppnås.

Fakta och analysBehovet av barnomsorgsplatser fortsätter öka och bild-ningsförvaltningen ser behov av ett flertal nya försko-leavdelningar under de närmaste åren. Det finns även ett behov av att successivt byta ut tillfälliga förskole-avdelningar mot permanenta. Under våren planeras en lokalutredning för att bland annat bedöma möjligheter till yteffektivisering med hänsyn till elevunderlag inom grundskola och gymnasiet. Utbyggnaden av barnom-sorgsplatser samordnas med lokalutveckling inom grundskolan. Planeringsarbetet för Varamoskolan fort-går enligt tidigare beslutade inriktning mot en F-9 skola. Vidare fortgår även planering för en integrering av Trä-ningsskolan på Södra skolan vilket är en konsekvens av Råssnässkolans framtida avveckling. En ny fritidsgård belägen vid Råssnäs har kostnadsberäknats, behovet av fritidsgården hänger samman med hur skolsituationen skall se ut på Väster i framtiden. Vidare planeras för en

sammanhållen organisation avseende introduktion av nyanlända. Detta kommer även att innebära vissa lokal-anpassningar.

Ombyggnad av Strandvägens äldreboende har startat och boende evakueras innan sommaren 2014. Förstudie av lokalisering av korttidsplatser på Samuelsbergshem-met har påbörjats under våren 2014.

Socialnämndens program för trygghets- och seniorbo-städer behöver ses över med avseende på en långsiktig balans mellan kommunalt trygghetsboende och senior-boendeformer i annan regi. Historiskt har lägenheter hyrts i befintligt lägenhetsbestånd och använts till ser-viceboenden. Svårigheter att hitta lämpliga lägenheter i tillräcklig omfattning kan kräva andra alternativ av loka-liseringar för att långsiktigt klara behoven.

En upphandling av hyreskontrakt för 40 nya trygghets-bostäder och ett gruppboende är under utformande. Planering pågår för att bygga två nya gruppboenden under 2016-2017.

Tekniska förvaltningens lokalbehov på Delfinvägen kommer troligtvis att minska under de kommande fem åren till följd av samlokaliseringar vid verksamheterna belägna i Karshult och Tuddarp.

Till följd av den beslutade kostpolicyn kommer ett an-tal kök byggas om till tillagningskök. Detta kommer att kräva relativt stora investeringar på de ställen där det är aktuellt med förändringar. Ombyggnationerna måste vara genomförda senast 2017.

För räddningstjänsten kommer ombyggnad av rädd-ningsstationen i Tjällmo pga. Arbetsmiljökrav att gö-ras under 2014. Utredning om lokalisering av framtida räddningsstation i Borensberg kommer att göras under 2014, samtidigt kommer en utredning om behovet av buffertzoner vid övningsfältet i Smedsby att utföras med avseende på om nya bostäder skall planeras i när-


området.

Pågående projekt som kan påverka kommande investe-ringar är Idrottscenter och kulturstadsdel Gamla Mot-ala Verkstad.

Kommunens 5 centrala förvaltningar sitter idag i ut-spridda i 3 större fastigheter centralt i Motala, en över-syn av förvaltningarnas placering samt upplåtelsefor-merna på fastigheterna bör genomföras.

UppdragKommunledningsförvaltningen har i uppdrag att fö-reslå ett förbättrat systematiskt arbete för att stärka kommunens lokalförsörjning. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Den årliga processen för lokalförsörjningsplanering ska integreras med årsagendan.


StadsbyggnadSyfteStadsbyggnadsverksamheten omfattar fysisk planering, exploateringsverksamhet och markförsörjning. Detta inkluderar hela processen från idéstadiet till byggklara tomter. I processen ingår översiktlig planering, samråd och information, markförsörjning, detaljplanering, pla-nekonomi, avtalsfrågor, beställaransvar för utbyggnad av gator och parker samt iordningställande och försälj-ning av kommunal tomtmark.

Stadsbyggnadsverksamhetens syfte är att underlätta och utveckla samhällets fysiska utbyggnad så att tillväxt och förändringar av företag, boende och servicefunktioner möjliggörs. Verksamheten är väsentlig för att uppnå det attraktiva och klimatsmarta Motala, men också för de övriga prioriterade områdena: Plan- och byggsek-torn har stor betydelse för arbetsmarknaden och för att skapa goda livsmiljöer för äldre och för barn och unga. Planverksamheten är dessutom en servicefunk-tion gentemot kommuninvånare och intressenter och därför viktig i ett kundperspektiv. Ett detaljplaneärende ska enligt beslutade resultatmål kunna påbörjas inom ett år efter att ett planbesked lämnats till en intressent.

AnalysStadsbyggnadsenheten kan vid full bemanning sam-tidigt arbeta med ett tjugotal detaljplaner och en-två översiktsplaner, vartill kommer planutredningar, för-frågningar och medverkan i ett antal projekt med an-knytning till fysisk planering. Under senare tid har ett tiotal detaljplaner vunnit laga kraft varje år. Antalet färdiga planer kan bli något större vid full bemanning. Antalet sålda tomter varierar med byggkonjunkturen. Kommunen ska enligt beslutade resultatmål ha ett tju-gotal villatomter i Motala och lika många i Borensberg till försäljning, och dessutom tomtmark för industri och handel.

Stadsbyggnadsverksamheten och framför allt planfunk-tionen är för närvarande hårt ansträngd. De stora in-frastrukturprojekten har under en lång följd av år krävt mycket stora insatser vilket medfört att andra angelägna projekt inte kunnat prioriteras. Planprioriteringslistan innehåller drygt 100 detaljplaner som bör tas fram un-der de närmaste åren. Endast de mest angelägna planer-na kommer att kunna prioriteras.

Planprocessen har p g a ökade krav blivit alltmer om-fattande, vilket lett till ökad tidsåtgång och ökad arbets-insats per detaljplan. Regeringen föreslår förenklingar i ett nytt lagförslag som ska träda i kraft 2015, men ef-fekten av detta är oviss. Tidigare lagändringar har trots uttalat syfte inte lett till enklare processer.

De mål som avser mark- och tomtberedskap bedöms kunna uppfyllas med tillgängliga resurser. Målet att en detaljplan ska kunna påbörjas inom ett år efter ett gi-vet planbesked kräver däremot en förstärkning av de-taljplanekapaciteten. Att snabbt kunna svara på företags och boendes önskemål så att investeringar möjliggörs har mycket stor betydelse för kommunens attraktivi-tet och tillväxt. Samtidigt är det angeläget att löpande kunna hantera mindre ärenden t ex för att permanenta tidsbegränsade lov. För att få en påtaglig förbättring av måluppfyllelsen bedöms en förstärkning motsvarande en ny planerartjänst behövas..

StrategiKommunstyrelsen har fattat beslut om prioritering av detaljplaner. En grupp har tillsatts bestående av presi-dierna i berörda nämnder. Liksom tidigare år föreslås i första hand att de detaljplaneärenden prioriteras som tillkommit genom enskilda initiativ och som behövs för att genomföra aktuella projekt som bidrar till sysselsätt-ning och bostadsförsörjning. I andra hand prioriteras planer som behövs för att upprätthålla kommunens mark- och tomtberedskap. Planer som behövs för kom-munens egen verksamhet, t ex förskolor eller försälj-ning av fastigheter, prioriteras först i tredje hand.

Kommunstyrelsens ÖP-strategi är några år gammal och bör ses över i samband med påbörjad aktualitets-prövning av ÖP 06. Ett tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen bör färdigställas under 2015.

Stadsbyggnadsenheten bör arbeta med projekt och pla-nutredningar som bidrar till utveckling och tillväxt. Re-surserna för detta är dock begränsade, varför en hård prioritering måste ske.


ObjektNy koMMuNoMfattaNde öVeRsiktsplaN

Kommunen är nu i en helt annan situation än när ÖP 06 togs fram 2004-2005. Utvecklingsbehoven och kraven på stadsbyggnadsverksamheten ser väsentligt annorlun-da ut. Påbörjad aktualitetsprövning av ÖP 06 kommer antagligen att visa att översiktsplanen har förlorat sin aktualitet och att en ny översiktsplan behöver upprättas. Det kräver en stor arbetsinsats, motsvarande minst en planerartjänst under ca 2 år.

fRaMtideNs Motala

Stadsvisionen med tillhörande stadsbyggnadsvision är en central del av projektet Framtidens Motala. Projektet har tydligt visat att förändringar i den fysiska miljön är väsentliga för att uppnå målen för tillväxt och attrak-tivitet. En bättre beredskap för nya planer och ökade satsningar på stadsutvecklingsområden som t ex Söd-ra stranden och Klubbudden krävs för att Motala ska utvecklas enligt stadsvisionen. Det kräver insatser från stadsbyggnadsenheten .

bostadsföRsöRjNiNg

Bostadsfrågan har blivit alltmer aktuell och kräver insat-ser av flera slag:

1. Aktiv bostadsförsörjningsplanering i samverkan med marknadens parter, ev. med någon sorts över-enskommelse som resultat.

2. Kommunen förväntas ha en god plan- och tomtbe-

redskap med mark och tomter i attraktiva lägen till försäljning. Planarbete ska snabbt kunna startas vid privata initiativ till bostadsbyggande.

3. Insatserna för information och marknadsföring t ex i Livet i Motala-samarbetet behöver intensifie-ras.

4. Kommunen behöver ha god markberedskap och utveckla nya former för samverkan med aktörer. Kommunen kan inom ramen för det handlings-utrymme som ges av konkurrenslagstiftning mm ofta spela stor roll för att möjliggöra projekt när det finns låsningar på marknaden. Många aktörer förväntar sig insatser från kommunen.

UppdragKommunledningsförvaltningen har i uppdrag att fö-reslå ett förbättrat systematiskt gemensamt arbete för att stärka stadsbyggnadsverksamheten. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Uppdraget omfattar både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. Den årliga processen för planering av stadsbyggnadsverksamheten ska inte-greras med årsagendan.


Resursfördelning och ekonomiska ramarFakta och analysMål Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att må-len uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hus-hållning”. En god ekonomisk hushållning har en vida-re innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och ef-fektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborgares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till för-brukade resurser.

Grunden för målen är kommunfullmäktiges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommun-fullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är ge-mensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verk-samhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande per-spektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områ-den som de gemensamma målen berör.

I målområdet ekonomi finns följande gemensamma in-riktningsmål:

• Motala kommuns ekonomi ska utformas så att var-je generation bär kostnaderna för den service som konsumeras.

Kommunens ekonomi ska utformas så att varje gene-ration bär kostnaderna för den service som konsume-ras. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna hand-lar om rättvis fördelning över tid och mellan genera-tioner samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras.

Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske ge-nom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandat-

period. Följande resultatmål finns kopplat till det ge-mensamma inriktningsmålet inom målområde ekono-mi.

• Resultat före extraordinära poster i relation till skat-teintäkter och kommunalekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent

• Kommunens investeringar i den skattefinansiera-de verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större samman-taget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekono-misk hushållning. Nivån behövs bland annat för att in-flationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att stäl-la om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinan-siera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till kommunens avskriv-ningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Det är angeläget att investeringsnivån anpassas till det ekonomiska målet för att inte låneskulden ska öka vilket i förlängningen innebär att annan verksamhet ”trängs undan”.

SamhällsekonominSvensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring tre pro-cent både i år och nästa år. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kom-munsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan.

Hushållens inkomster har under de senaste åren utveck-lats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushål-lens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Hushållens konsumtionsutgifter förutses framöver växa i snabbare takt och nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.


Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras grad-vis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslös-heten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneut-vecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga tre procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över noll procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Nästa år beräknas skatteun-derlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den krafti-ga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring två procent per år i reala termer.

Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men till-växten på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursut-nyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstak-ten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under tre procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 – ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans – har löneök-ningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underlig-gande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent.

Kommunernas ekonomiDet sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder kronor 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekono-misk hushållning. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier

från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller re-sultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommuner-na har råd att klara kostnadsökningar i takt med ökade demografiska behov.

Kommunernas verksamheter finansieras till största de-len av skatteintäkter. Dess utveckling bestäms av skatte-underlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutar om. Skatteunderlaget har vuxit med nära fyra procent årligen i genomsnitt under senaste tio åren uttryckt i löpande priser. Justerat för pris- och lö-neökningar i kommunerna, som i genomsnitt har varit cirka tre procent, har skatteunderlaget vuxit realt med drygt en procent per år. Kommunerna är beroende av tidig information om intäkternas utveckling i sin bud-getprocess. Den näst största intäktsposten i kommu-nernas resultaträkning består av statsbidrag, cirka arton procent. Att göra en prognos över statsbidragens ut-veckling är ofta svårt. Statsbidragen är inte kopplade till någon automatisk uppräkning utan beslutas av riksda-gen när det statsfinansiella läget så medger och staten bedömer att behoven finns. Det innebär att statliga till-skott kommer oregelbundet och sett över längre tid har de kontinuerligt ökat.

Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år under de senaste tio åren. Utöver pris- och löneökningar har kostnaderna ökat med i genomsnitt en procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år. Kommunernas kostnadsutveckling varierar kraftigt mellan åren. Kostnadernas utveckling

kan bero på ökade behov, ökad ambitionsnivå, ökat ut-nyttjande av kommunal service eller prisutveckling.

Kommunernas investeringar har nära fördubblats i lö-pande priser de senaste tio åren; från 24 miljarder kro-nor 2004 till 45 miljarder 2013. Förutom åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i

Nyckeltal föR deN sVeNska ekoNoMiN (sVeRiges koMMuNeR och laNdstiNg apRil 2014) pRoceNtuell föRäNdRiNg

2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP, kalenderkorrigerad 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5

Sysselsättning, timmar 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9

Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6

Timlön (konjunkturlönestat.) 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7

KPIX, årsgenomsnitt 1,1 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8


kommunerna. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under de senaste tio åren ökar behoven med drygt en procent per år under 2013-2017. De största förändringarna är fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre.

Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika ål-dersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamhe-ter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, miss-lyckas detta kommer kommunens kostnader att utveck-las betydligt mindre gynnsamt.

Lokala förutsättningarDet finns en medvetenhet i kommunen om att det lång-siktigt krävs överskott för att till exempel finansiera in-vesteringar och ökande pensionsutbetalningar. Det är stor betydelse för att nå långsiktigt hållbara resultat att kommunens ekonomi ses i samband med kommunens mål för verksamheten. År 2013 var nionde året i rad som kommunen i sin helhet var i ekonomisk balans och de ekonomiska målen har över tid uppnåtts.

Under 2013 ökade kommunens befolkning med 320 personer, ökningen är den största i kommunen på 20 år. Det är positivt med en ökande befolkning. En ök-ande befolkning, tillsammans med att antalet invånare i olika åldrar förändras, ställer krav på planeringen av den kommunala verksamheten och ekonomin. Även under första kvartalet 2014 fortsätter ökningen av befolkning-en.

De verksamhetsanalyser som förvaltningarna genom-fört visar på ett tillkommande behov av verksamhet. Det är både behov till följd av demografiska föränd-ringar, lagkrav men även kvalitetshöjande åtgärder. Även behovsanalysen avseende investeringar visar på ett stort behov av investeringar som överstiger det in-vesteringsutrymme som finns om det ekonomiska må-let ska uppfyllas. År 2014 första ekonomiska prognos pekar på att balanskravet uppfylls men där socialnämn-den har en ekonomisk obalans. Om tillkommande be-hov av resurser ska kunna tillfredställas krävs horison-tella prioriteringar (nämndsöverskridande).

Arbetet med sociala investeringar är intensivt på många håll i Sverige. Inriktningen varierar men gemensamt är tanken att tidiga och bättre samordnade insatser ska

leda till bättre utfall (i form av hälsa, välmående och arbetsmarknadsdeltagande) för medborgarna och där-med ett mer effektivt resursutnyttjande för offentlig sektor. Sociala investeringar har blivit ett begrepp för satsningar som avser att utveckla förebyggande åtgär-der inom det sociala området. Åtgärderna är vanligen riktade mot främjande och förebyggande arbete med barn och unga där det finns en tydlig koppling mellan åtgärder och framtida minskade kostnader samt mänsk-liga vinster. Motala kommun ska inrätta en social inves-teringsfond. Det har stor betydelse att tydliga riktlinjer för sociala investeringsfonder tas fram. Dessa måste bland annat innehålla rutiner för finansiering, ansökan, beredning, genomförande, uppföljning och utvärde-ring. En öronmärkning på fem miljoner kronor genom-fördes av kommunens resultat 2013 för framtida sociala investeringar.

Kommunen har vid två tidigare tillfällen genomfört långtidsberäkningar av kommunens ekonomi. Kommu-nen kommer i samarbete med Sveriges kommuner och Landsting genomföra beräkningar av kostnader och in-täkter 2014-2025. Beräkningarna kommer att presente-ras vid dialogen den 1 oktober.

Inför den nya mandatperioden ska en översyn genom-föras av nuvarande resultatmål, så även inom målom-rådet ekonomi. I samband med detta ska också en översyn genomföras av vad kommunen menar med god ekonomisk hushållning. I kommunallagen och i la-gen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska be-räknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en re-sultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunktur-cykel, under förutsättning att årets resultat efter balans-kravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de rikt-linjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om.

Kommunens intäkter består till 78 procent av skattein-täkter och kommunalekonomisk utjämning. Om kom-munen har en låg egen skattekraft så får kommunen en inkomstutjämning som uppgår till 115 procent av medelskattekraften i riket. Motala kommuns skattekraft


är sjunkande och uppgår till drygt 89 procent.

Resursfördelningen Inför planeringen av 2015 års verksamhet och ekono-mi har det gemensamma arbetssättet och processen ut-vecklats. Syftet har varit att skapa ett bättre underlag för prioriteringar genom en större systematik, dialog och delaktighet.

En viktig grund för planeringsförutsättningarna och prioriteringarna har varit en analys av kommande be-hov som gjorts av verksamhetsansvariga i förvaltning-arna. Ett samarbete har också inletts med prioriterings-centrum vid Linköpings universitet i syfte att stärka kommunens arbete med systematiska prioriteringar inom ramen för den ordinarie planerings- och uppfölj-ningsprocessen.

Arbetet har utgått från förvaltningarnas ledningsgrup-per och vidare via kommunchefens ledningsgrupp. Förvaltningschefsgruppen har haft kontinuerlig dialog med ordförandegruppen vid de så kallade ordföran-deförvaltningschefsträffarna. Samtliga förvaltningars ledningsgrupper har även träffats för en gemensam workshop under processens gång. Två ledningsdialoger mellan kommunstyrelsen, nämndernas presidier och förvaltningsledningarna har genomförts. Oppositionen har varit delaktig i processen i nämnder och styrelsen samt genom egna möten med förvaltningsledningen. Även strategiberedningen har följt processen. Den for-mella processen har hanterats via nämnderna och kom-munstyrelsen.

pRioRiteRiNgsModell

Årets arbete är ett första steg till ett mer gemensamt och systematiskt arbete med prioriteringar. Modell och arbetssätt kommer att vidareutvecklas i dialog med Lin-köpings universitet. Nedan görs en översiktlig beskrivning av hur priorite-ringsmodellen i ett utvecklat skede skulle kunna fungera som en del i planerings- och uppföljningsprocessen.

Utifrån en omvärldsanalys ska verksamhetsansvariga identifiera behov för den kommande planeringsperio-den med hänsyn till demografiska förändringar, natio-nella krav och lagstiftning, lokala politiska prioriteringar samt övriga trender och efterfrågeförändringar. I verk-samhetsanalysen ska sedan nya behov prioriteras mot befintlig verksamhet. Vid sidan om att identifiera kom-mande behov måste därför verksamhetsanalysen inne-

Strategi-beredning

Ordföranden

KS

Nämnd

Förvaltnings-chefer

Medarbetare /Fackliga org.

Allachefer

Verksamhets-chefer

Dialogjanuari / april

Oppositionen

Eget forum

Två gånger per månad

februari - maj

Strategidagarmars - april

Ledardag7 mars

LedNyttCSK

Workshop24 mars

Politik Förvaltning

Omvärlds-analys

Åtgärd Behovs-analys

Verksam-hetsanalys

Uppföljning

Prioritering

Kompe-tens Lokaler

Stads-byggnad

IT

Vertikalt Horisontellt


hålla möjligheter till nedprioritering och effektivisering. En viktig del i verksamhetsanalysen är att klargöra be-hov, åtgärd, effekt och kostnad för varje prioritering för att på så sätt skapa en prioriteringsordning. Verksamhetsanalysens påverkan på de fyra strategiska resursområdena kompetens, lokaler, IT och stadsbygg-nad ska också beskrivas så att kommunen kan skapa ett långsiktigt och strategiskt arbete inom dessa områden.

pRocesseN iNföR 2015Under perioden december 2013 till april 2014 har samt-liga förvaltningar arbetat med en så kallad verksamhets-analys som innehåller momenten omvärldsanalys, be-hovsanalys och verksamhetsanalys enligt bilden ovan. Under tiden har en dialog förts med den ansvariga nämnden och styrelsen både vid ordinarie sammanträ-

den och särskilda strategidagar.

Nämnderna och kommunstyrelsen har under april 2014 yttrat sig över förvaltningarnas verksamhetsanalyser en-ligt en gemensam mall.

Nämnden har dels pekat på vilka prioriteringar som ska gälla för det fortsatta arbe-tet och som kan hanteras inom nämndens befintliga ekonomiska ram – så kall-lade vertikala prioritering-ar. Prioriteringar som på grund av omfattning eller karaktär bedömts vara föremål för en kommun-gemensam prioritering har nämnden beslutat om som en så kallad horison-tell prioritering. Nämnden har även godkänt förvalt-ningens behovsanalys av-seende investering.

De horisontella prioriteringarna och investeringsbeho-ven har sammanställts efter nämndernas yttrande och utgjort underlag för en prioriteringsdiskussion mellan förvaltningschefer och nämndernas ordförande. Priori-teringarna för 2015 med preliminära ekonomiska ramar beslutas i kommunstyrelsen i maj månad.

ResuRsföRdelNiNgsModell

En väl fungerande resursfördelning är viktig ur många aspekter. Den ska bidra till en god hushållning av re-surser genom att hänsyn tas till volymförändringar och genom en tydligare koppling mellan mål och resurser. En resursfördelning som upplevs som transparent och begriplig kan också skapa legitimitet och ansvarskäns-la i organisationen. I slutändan kan den leda till att de förtroendevalda får ett bättre underlag för sina politiska

prioriteringar.

Kommunens resursfördelningsmodell särskiljer vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar. Beräkningsunderlaget arbetas fram genom att inneva-rande års ekonomiska ramar räknas upp med pris- och

Verksamhets-analys

Verksamhets-analys

Planerings-förutsättningar

Gemensamprioritering

Nämndensyttrande

Prioriterings-diskussioner

Verksamhets-analys

PrioriteringEffektiviseringRansonering

MoRNämnd

MoRKF

VP 2015Budgetenhet

Nämndenspreliminära

beslut

december februari - april april 24 - 25 april 20 maj

maj - september september september - november januari

Förvaltningarnasverksamhetsanalyser

NämndVertikala prioriteringar

Behov som kan prioriterasinom nämnden

KommunHorisontella prioriteringar

Behov som behöver lyftas tillen gemensam prioritering

InvesteringarBehovsanalys och

prioriteringsordning

24 - 25 aprilOrdf / FC

Prioriteringsdiskussion

20 majBeslut KS

planeringsförutsättningar

Prioritering /Effektivisering

”Dialog och prioritering”


löneuppräkning. Dessutom görs en beräkning enligt en demografimodell som tar hänsyn till förväntade befolk-ningsförändringar.

Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Det systematiska prioriteringsarbetet som påbörjats i årets process ska tjäna som underlag för den politiska prioriteringen.

befolkNiNgspRogNos

Befolkningsprognosen är central för planeringen av kommunens verksamhet eftersom den påverkar vilka skatteintäkter och utjämning som kommunen kan räk-na med. Dessutom är den avgörande för planeringen av kärnverksamhetens volymutveckling och därmed även behovet av till personal och lokaler bland annat.

Prognosen som ligger till grund för planeringsförutsätt-ningarna 2015 utgår från befolkningen 2013-12-31 och målfolkmängden 43 000 invånare till år 2020 Fram till år 2023 finns sedan ett antagande om en befolkning-sökning med i snitt 100 personer per år. Ökningen är högre under första delen av perioden.

deMogRafiModell

En stor utmaning som kommunen står inför är att an-passa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en om-fördelning av resurser inom den kommunala verksam-heten. Beräkningsunderlaget innehåller därför sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i åldrarna 1-18 år samt 65 år och äldre. De beräknade volymförändringarna kommer från kommunens be-folkningsprognos och prissätts sedan med den kostnad per invånare som anges i kostnadsutjämningssystemet,

standardkostnad/invånare. Standardkostnaden är en teoretiskt framräknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsnivå, med hänsyn taget till kommunens egna strukturella förutsättningar. Stan-dardkostnaden justeras för lokaler och övergripande administration.

Inför 2014 förändrades kostnadsutjämningssystemet vilket innebär att prislapparna per invånare har fått en annan åldersklassindelning samt att uppdelningen av män och kvinnor har försvunnit i åldrarna 65 år och äldre.

Nämndernas och styrelsens ramarEtt förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2015-2017 har tagits fram utifrån beräk-ningsunderlaget och de politiska prioriteringarna. Ra-marna presenteras för respektive nämnd/styrelsen och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna. Ramarna är preliminära och kan komma att ändras i samband med beslut om MoR 2015-2017.

År Folkmängd Födda Döda Födelse-netto

Inflyttande Utflyttande Flyttnings-netto

Folkökning

2013 42187 408 454 -46 1917 1555 362 320

2014 42341 423 442 -19 1650 1477 173 154

2015 42515 469 444 25 1630 1482 148 173

2016 42667 465 445 20 1620 1488 132 152

2017 42810 466 446 20 1615 1493 122 142

2018 42942 466 446 20 1610 1499 111 131

2019 43054 462 447 15 1600 1503 97 112

2020 43149 431 449 12 1590 1507 83 95

2021 43224 455 451 4 1580 1510 70 74

2022 43277 449 453 -4 1570 1513 57 53

2023 43313 446 456 -10 1560 1515 45 35


beRäkNiNgsuNdeRlag – RaMaR 2016Nämnd/styrelsen Ram 2015 Demografi Statsbidrag Övrigt Politisk

prioriteringFörslag ram

2016

KF:beredningar -415 0 0 0 0 -415

Personalnämnden -2913 0 0 0 0 -2913

Revisionen -1795 0 0 0 0 -1795

Valnämnden -133 0 0 0 0 -133

Överförmyndaren -3995 0 0 0 0 -3995

Kommunstyrelsen -114350 0 0 0 0 -114350

Bildningsnämnden -1026462 -7057 969 0 0 -1032550

Plan- och miljönämnden -61738 0 0 0 0 -61738

Socialnämnden -821072 -5724 42 -1254 -10500 -838508

Tekniska nämnden -49723 0 0 0 0 -49723

Vatten- och avfallsnämn-den

0 0 0 0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

0 0 0 0 0

Summa -2082596 -12781 1011 -1254 -10500 -2106120

beRäkNiNgsuNdeRlag – RaMaR 2017Nämnd/styrelsen Ram 2016 Demografi Statsbidrag Övrigt Förslag ram 2017

KF:beredningar -415 0 0 0 -415

Personalnämnden -2913 0 0 0 -2913

Revisionen -1795 0 0 0 -1795

Valnämnden -133 0 0 0 -133

Överförmyndaren -3995 0 0 0 -3995

Kommunstyrelsen -114350 0 0 0 -114350

Bildningsnämnden -1032550 -11340 -1053 0 -1044943

Plan- och miljönämnden -61738 0 0 0 -61738

Socialnämnden -838508 -4288 0 0 -842796

Tekniska nämnden -49723 0 0 0 -49723


0 0 0 0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

0 0 0 0 0

Summa -2106120 -15628 -1053 0 -2122801

beRäkNiNgsuNdeRlag – RaMaR 2015Nämnd/styrelsen Justerad

ram 2014Avgår pol prio 2014

Pris- förändring

Demo-grafi

Stats- bidrag

Lönekomp kv 1/2015

Övrigt Politiskprio

Förslag ram 2015

KF:beredningar -413 0 0 0 0 -2 0 0 -415

Personalnämnden -2910 0 0 0 0 -3 0 0 -2913

Revisionen -1793 0 0 0 0 -2 0 0 -1795

Valnämnden -1556 0 0 0 0 -13 1436 0 -133

Överförmyndaren -3977 0 0 0 0 -18 0 0 -3995

Kommunstyrelsen -115707 5750 0 0 0 -393 0 -4000 -114350

Bildningsnämnden -1013871 9266 0 1647 -126 -5078 0 -18300 -1026462

Plan- och miljönämnden -61163 0 0 0 0 -575 0 0 -61738

Socialnämnden -820064 11436 0 -5510 -463 -3356 -1291 -2750 -821072

Tekniska nämnden -4961048 48 0 0 0 -161 0 0 -49723


0 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa -2071064 26500 0 -3863 337 -9601 -145 -25050 -2082596


års lönerevision (t o m 2015-03-31) ingår i nämndernas och styrelsens ramar.

För 2015-2017 har beräknade tillkommande internhy-ror tagits upp i en gemensam post i resultatbudgeten. De nämnder/styrelsen som får ökade lokalkostnader med anledning av lokalförändringar i externt förhyr-da lokaler ska specificera och äska dessa tillkommande kostnader i förslag till driftbudget.

I behovsanalysen avseende investeringar har förvalt-ningarna beskrivit att investeringarna kommer att med-föra ökade driftkostnader. I väntan på att investerings-budgeten konkretieras har en gemensam post tagits upp i resultatbudgeten för dessa kostnader.

deMogRafi Principerna för demografiska förändringar beskrivs ovan.

statsbidRag

Om det under planeringsperioden fattas beslut om öka-de/minskade generella statsbidrag till kommunen för ett utpekat ändamål sker ramjustering mellan kommu-nalekonomiska utjämningen och den berörda nämn-den. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag över-går till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfatt-ning/ökad kvalité som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbi-drag ingår bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen och matematiksatsningar. Det finns en osäkerhet om de riktade bidragens omfattning och dessa kommer att presenteras i regeringens budgetpro-position i oktober.

öVRigt

I kolumnen övrigt ingår justeringar till följd av att val-nämnden tillfälligt haft utökad ram under 2014 med an-ledning av val samt kompensation till socialnämnden med anledning av den så kallade struten i skatteväxling-en till följd av hemsjukvården.

politiska pRioRiteRiNgaR

Efter prioriteringsdiskussionen mellan förvaltningsche-fer och ordföranden kvarstod följande horisontella pri-oriteringar:

I de ekonomiska ramarna ingår utifrån detta följande prioriteringar:

socialNäMNdeN

År 2015 och framåt utökas socialnämndens ram med

justeRad RaM 2014 och politiska pRioRiteRiNgaR 2014Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämn-dernas ramar 2015-2017 är de ramar som kommunfull-mäktige beslutat om inför 2014 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2014-04-30.

De tillfälliga prioriteringar som finns i nämndernas ra-mar 2014 ingår inte i beräkningen inför 2015 - 2017.

pRisföRäNdRiNgaR och koMpeNsatioN

Historisk sett har styrelsens och nämndernas budgete-rade bruttokostnader och intäkter justerats för förvän-tade prisförändringar. Lönekostnader har undantagits eftersom dessa kompenserats i efterhand när löneö-versynen är slutförd. Även kapitaltjänstkostnader har undantagits eftersom nämndernas ramar justerats för förändrade kapitaltjänstkostnader.

Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämndens/styrel-sens ”ordinarie ram”. Detta innebär att minskade kapi-taltjänstkostnader innevarande år inte får användas till andra kostnader.

Inför 2013 blev verksamheten kompenserad med 1,5 procent för prisförändringar och utfallet blev 1 procent. Inför innevarande år har verksamheten blivit kompen-serad med 1,3 procent och prognosen för utfallet är 0,2 procent. För planeringsperioden 2015-2017 utgår ingen kompensation för prisförändringar utan detta utrym-me används istället för riktade politiska prioriteringar. Nämnderna och styrelsen får hantera eventuella prisök-ningar inom den befintliga ramen. Verksamhet som in-terndebiterar varor och tjänster får inte öka sina priser med anledning av prisförändringar.

Personalkostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen. Därför måste det budgeterade utrymmet för löneökningar ställas mot andra angelägna behov i samband med att prioriteringar görs. Inför 2015-2017 har en totalsumma per år avsatts för löneökningar. Be-loppets storlek grundar sig på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de beräknade summorna för löneökningar samt de arbetsgivaravgifter som är inkluderade.

Löneökningar redovisas i en gemensam post i resultat-budgeten och fördelas ut till respektive nämnd/styrel-sen efter avslutad löneöversyn. Kompensation för 2014

2015 (april - dec)

2016 2017

Beräknad löneökning, tkr 33 830 48 329 54 013


Nämnd Behov Behovsklassificering Kostnad tkr / år

Kommun / nämnds övergripande

Befintlig verksamhet ofinanserad 2015

Ny / utökad verksamhet

Effekti-visering

Lag-krav

Stads-bidrag

Belopp

SN - SRV Fler platser till SOL / Unga med samsjuklighet (Kaptensgatan)

• •450

SN - SRV Stödresurs inom psykiatrin • 150

SN - Socialkontoret

Utökning av personalstyrkan då det råder en akut brist i bemanningen

Utredningsgrupp barn och ungdom • • 1100

Stöd, vuxna och äldre • • 450

SN - Äldreomsorg

Utbyte av analoga larm till GSM / digitala larm • • 1500

SN - Äldreomsorg

Bemanning inom särskillda boende • • 9000

SN - Äldreomsorg

Projekt för hälsa och självständigt liv • 600

SN - Hemsjukvård

Uppdrag på obekväm arbets-tid, främst helg och natt • 1500

BN Resursförstärkning förskolan • ? 10000

BN Ungdomsjobb • • 2300

BN Navigatorcentrum • • 1000

BN Modersmål • • 5000

KS Externa avtal - tillväxt • 4000

TN - Gata / Park

Drift nya bostads- och industriområden • • ?

TN - Kost Beslut om ÄO mat och Väst-gyllen - omställningskostnad • • 4000

TN - Fastighet Ökat antal förvaltningsobjekt tillförs fastighetsenheten • ?

Summa verksamhetsanalys 41050

2 750 tkr. För år 2016 och framåt utökas ramen med ytterligare 10 500 tkr för digitala larm och bemanning inom särskilt boende då dessa behov beräknas uppstå först under 2016.Behoven inom hemsjukvården har dessutom kompen-serats i kolumnen övrigt – se ovan.

Det finns en osäkerhet om de ekonomiska effekterna av de långsiktiga åtgärder som ska vidtas i den beslutade åtgärdsplanen inom socialnämnden. Med anledning av ovanstående samt de tillskott som socialnämnden får i demografimodellen förväntas nämnden anpassa sin verksamhet till den ekonomiska ramen genom priorite-ring och omfördelning mellan de olika verksamheterna inom nämndens ansvarsområden. Dessutom kan tilläg-gas att kommunens bidrag i LSS-utjämning i samband

med den senaste skatteunderlagsprognosen minskade med 6 miljoner kronor. Detta innebär att förutsättning-arna för att bedriva LSS verksamhet i Motala kommun har förbättrats relativt riket.

bildNiNgsNäMNdeN

År 2015 och framåt utökas bildningsnämndens ram med 18 300 tkr.

koMMuNstyRelseN

År 2015 och framåt utökas kommunstyrelsens ram med 4 000 tkr.

tekNiska NäMNdeN

Tekniska nämndens prioriteringar har ett starkt sam-band med investeringsbudgeten och det råder fortfa-


rande osäkerhet om omställningskostnader till följd av kostpolicy och andra ökade kostnader till följd av inves-teringar. Därmed görs ingen utökning av ramar till följd av dessa prioriteringar i planeringsförutsättningarna.

Resultatbudget 2015 - 2017I tabellen nedan presenteras en resultatbudget för 2015-2017 utifrån de ekonomiska ramar för nämndernas och styrelsen som beskrivits ovan. Skatter och utjämning är beräknade utifrån befolkningsprognosen. Det är be-folkningen den 1 november året före budgetåret som utgör underlag för beräkning av skatteintäkterna. Prog-nosen för skatter och utjämning utgår från den skatte-underlagsprognos som SKL presenterade 2014-04-29.

Resultatnivån uppgår i snitt till två procent av skattein-täkter och utjämningen för perioden 2015-2017.

InvesteringsbudgetpRocesseN

Det har varit nödvändigt att i arbetet med Mål och Re-sursplanen 2015-2017 ge förutsättningar för en förbätt-rad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten. Kommunen har saknat en tydlig process och även riktlinjer för investeringar. Processen ska innehålla behovsanalys, förstudie, beslutsprocess, genomförande och slutredovisning. Löpande under processen är det aktuellt med prioritering och ompri-oritering.

Tkr Budget 2014 Ram Budget 2015 Ram Plan 2016 Ram Plan 2017 Ram

Nämndernas/Styrelsens nettokostnader -2 071 064 -2 082 596 -2 106 120 -2 122 801

Driftkonsekvenser investeringar 0 -5 000 -5 000 -5 000

Kompensation inflation 0 0 0 0

AFA 2004 10 000 0 0 0

Tilläggshyror -231 -2 000 -8 000 -10 000

Max utrymme löneökningar 0 -33 830 -82 159 -136 172

Nettoram nämnder/styrelsen -2 061 295 -2 123 426 -2 201 279 -2 273 973

Pensioner -93 446 -94 483 -99 513 -103 000

Löneskatt -22 670 -22 922 -24 142 -24 988

Semesterlöneskuld -2 000 -4 000 -4 000 -4 000

Justering kap kostnader 169 432 169 432 169 432 169 432

Kommunstyrelsen finans 77 000 78 000 78 000 78 000

Avskrivningar -106 000 -107 000 -107 000 -107 000

Verksamhetens nettokostnaderV-netto / skatteint och ujämn %

-2 038 97999,5

-2 104 39997,7

-2 188 50297,8

-2 265 52997,7

Skatteintäkter 1 573 859 1 648 588 1 735 963 1 821 025

Avräkning skatt -9 828 0 0 0

Inkomstutjämning 392 070 413 408 420 665 427 724

Kostnadsutjämning -3 108 1 736 1 793 1 852

Regleringsbidrag/-avgift 8 905 3 877 -8 461 -20 388

Strukturbidrag 4 368 4 403 4 420 4 438

Mellankommunal utjämning -2 545 -1 254 0 0

LSS-utjämning 16 669 10 585 10 625 10 668

Fastighetsavgift 69 486 73 299 73 299 73 299

Finansiella intäkter 4 000 3 500 3 500 3 500

Finansiella kostnader -11 000 -10 500 -10 500 -10 500

Resultat före extraord.posterRes.2 /skatteint. Mål: 2 %

3 8970,2

43 2432,0

42 8021,9

46 0892,0

Extraordinära kostn/intäkter 0 0 0 0

Årets resultat (förändring av eget kapital) 3 897 43 243 42 802 46 089


I behovsanalysen fick varje förvaltning utarbeta ett förslag till investeringsbudget för den kommande tre-årsperioden med plan för ytterligare sju år. Förslagen har behandlats i kommunchefens ledningsgrupp, i di-alog mellan ordföranden och förvaltningschefer samt i nämnderna och styrelsen. Instruktionen som gavs till förvaltningarna var att utgångspunkten för förvalt-ningarnas förslag ska vara den plan för 2015-2016 som antogs i samband med beslut om Mål och Resursplan 2014. Vidare att förvaltningarna skulle göra eventuel-la korrigeringar i planen för tillkommande/avgående investeringar samt eventuella förändrade belopp. För-slagen skulle innehålla kommentarer om typ av projekt och förväntade effekter, investeringsutgifter totalt och per år, eventuella driftkonsekvenser samt en rangord-ning/prioritering av projekten. Förslagen skulle också ta hänsyn till de samordnade processerna kring lokal-försörjning, IT, planprioritering samt ”Framtidens Motala”.

I samband med en behovsanalys är det aktuellt med behovsutredningar och förstudier. Ett antal utredning-ar och förstudier är just nu pågående som till exempel förskole- och grundskoleutredning, genomförande av kostpolicyn, Framtidens Motala och Bana Väg.

I den förändrade processen ska investeringarna kate-goriseras i olika typer av investeringar. Typerna är re-investeringar, strategiska investeringar samt rationa-liseringsinvesteringar. I korthet är definitionen av en

reinvestering är att det är en investering som genomförs som ersätter befintliga projekt, i huvudsak maskiner, in-ventarier, fordon samt planerat underhåll. En strategisk investering en investering av strategisk betydelse kopp-lat till strategiska beslut och politiska prioriteringar, i huvudsak fastigheter och utvecklingsinvesteringar. En rationaliseringsinvestering är en investering som är lön-sam ur ett ekonomiskt perspektiv som minskar de lö-pande driftkostnaderna mer än avskrivningar och ränta.Ett förbättringsområde i investeringsprocessen är beslutsordningen. Tidigare har det varit kommun-fullmäktige som fastställt investeringsbelopp per in-vesteringsområde och där sedan nämnden/styrelsen konkretiserat områdena till enskilda projekt. Detta har inneburit korta förberedelser inför genomförande och ettåriga beslut med plan för år två och tre. Ett önskat läge är tidigare beslut och att besluten är projektbundna för hela genomförandet. Detta kräver en mer långsiktig plan med en gemensam process för planering, beslut och uppföljning. Besluten fattas av kommunfullmäktige per projekt och där nämnderna/styrelsen blir ansvariga för genomförande och uppföljning. Kommunstyrelsen beslutar om alla omprioriteringar.

iNVesteRiNgsutRyMMe

Resultatmålet utgår från att kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten över tid maximalt ska uppgå till kommunens avskrivningar plus eventu-ell finansiering genom årets positiva resultat. Detta för att undvika lånefinansiering som innebär högre drift-


kostnader i form av amorteringar/avskrivningar och räntor. För planeringsperioden 2015-2017 finns ett in-vesteringsutrymme på 140 miljoner kronor per år om resultatmålet ska uppfyllas. En eventuell lånefinansie-ring kräver en mer långsiktig planering med klara be-hovsutredningar och förstudier men även plan för hur tillkommande driftkostnader ska finansieras. Områden där det kan vara aktuellt med lånefinansiering är inom investeringstypen ”Strategiska investeringar”. Utrym-met för reinvesteringar ska motsvaras av de nuvarande avskrivningarna som föranleds av dessa investeringar.

behoVsaNalyseNs iNVesteRiNgaR

Den behovsanalys som förvaltningarna genomfört vi-sar ett behov som överskrider självfinansieringen av investeringar i den skattefinansierade verksamhet med 80-90 miljoner per år 2015-2017. Uppdelat på de olika investeringstyperna är behoven 2015 för reinvesteringar 37 miljoner kronor, strategiska investeringar 193 mil-joner kronor och för rationaliseringsinvesteringar 12 miljoner kronor.

iNteRNRäNta

Internräntan är den räntesats som främst ska användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade inves-teringar. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskost-naden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Det kan vid andra kalkylerings-tillfällen vara helt riktigt att göra andra bedömningar om räntesatser såsom vid lokala avtalsförfaranden, pris-sättningar eller dylikt där internräntan helt enkelt inte speglar rådande förhållanden. Nuvarande internränta är 2,5 procent. För 2015 föreslår SKL en internränte-sats på 3,2 procent som är linje med prognosen för den långa statsobligationsräntan.

foRtsatt pRocess

Inriktningen för den fortsatta investeringsprocessen ska vara;• Det totala investeringsutrymmet är årligen 140 mil-

joner kronor 2015-2017• Utrymmet för reinvesteringar ska motsvara de nu-

varande avskrivningarna för denna typ• Eventuell lånefinansiering kan bli aktuell för stra-

tegiska investeringar men detta förutsätter en lång-siktig planering och att det finns finansiering av till-kommande driftkostnader

• Behovsutredningar och förstudier genomförs och ligger till grund för den fortsatta långsiktiga plane-ringen

• Riktlinjer för investeringar tas fram där bland att definitioner, kompensation och övriga regler fast-

ställs• Förvaltningarna kompletterar behovsanalyserna

med förväntade effekter och påverkan på driftverk-samheten samt planer på reinvesteringar

• En dialog förs under maj till september om hori-sontella prioriteringar i kommunchefens lednings-grupp och mellan förvaltningschefer och nämnds-ordföranden

• Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige i oktober besluta om investeringsbudget per investe-ringsområde och projekt

• Kommunfullmäktige beslutar i november om in-vesteringsbudget per investeringsområde och pro-jekt samt uppdrar till nämnderna att genomföra och följa upp investeringsprojekten. Kommunfull-mäktige delegerar till kommunstyrelsen att beslu-ta om eventuella omprioriteringar mellan investe-ringsprojekt

• Nämnderna ansvarar för genomförande och upp-följning av investeringarna.

ÅrsagendaProcessen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en gemensam årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljningsprocess och framgår av årsagendahjulet.

En mer detaljerad agenda för planerings- och uppfölj-ningsprocessen utarbetas för att beskriva innehållet i processerna både på förvaltnings- och politisk nivå.Årsagendan blir sedan styrande för innehållet på formella och informella sammanträden, dialoger, workshops och möten.

plaNeRiNgspRocesseN

Planeringsprocessen börjar med att förvaltningarna genomför en verksamhetsanalys under januari-april. Verksamhetsanalysen som bygger på en omvärlds- och behovsanalys ska utgöra underlag för de politiska pri-oriteringarna. Verksamhetsanalysen ska också ligga till grund för den strategiska planeringen inom resursom-rådena kompetensförsörjning, lokaler, IT och stads-byggnad.Under april månad yttrar sig den ansvariga nämnden och styrelsen över förvaltningarnas verksamhetsanaly-ser. Nämndernas yttrande sammanställs till ett gemen-samt underlag inför ett kommungemensamt priorite-ringsforum.

Kommunstyrelsen beslutar i maj månad om planerings-förutsättningar och preliminära ekonomiska ramar.


I september beslutar nämnderna och styrelsen om en preliminär resursfördelning som utgör grunden för en-heternas arbete med budget och verksamhetsplanering.Mål och Resursplanen beslutas i kommunstyrelsen i ok-tober och kommunfullmäktige i november. Nämnden beslutar om sin slutliga Mål och Resursplan samt Verk-samhetsplan i december ett normalår. Ett valår fattas beslutet i januari kommande år med hänsyn att nämn-den tillträder från årsskiftet.

uppföljNiNgspRocesseN

Uppföljningen av kommunens verksamhet och ekono-

mi utgår från styrdokumentet Riktlinjer för uppföljning. Dokumentet genomgår för närvarande en översyn in-för den nya mandatperioden.Kommunstyrelsen tillställs tre uppföljningar från nämn-derna; prognos 1, 3 och 6. Därutöver beslutar styrelsen och fullmäktige om kommunens delårsrapport och års-redovisning.

ledNiNgsdialog

Vid tre tillfällen under året genomförs ledningsdialog mellan kommunstyrelsen, nämndernas presidier och förvaltningsledningarna.


KontaktPeter IngessonKommunchefe-post: [email protected]: 0141-22 50 11

Therése HjälmrothControllere-post: [email protected]: 0141-22 50 65

Jan HolmbergUtvecklingschefe-post. [email protected]: 0141-22 50 10

Anders NeumanEkonomichefe-post: [email protected]: 0141-22 50 37

motala.se/kommun

Documents

Planeringsförutsättningar 2015